2449513G8031411984/85141propproppropProposition 1984/85:141PropositionProposition14101985-02-28 00:00:002024-12-27 15:12:162008-06-13 08:42:21om litteratur och folkbibliotekimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G803141/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G803141https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G803141
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85:141</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om
litteratur och folkbibliotek;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beslutad den 28 februari 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen förelägger riksdagen vad som har lagits upp i
bifogade uidrag av regeringsprotokoll för de ålgärder eller de ändamål som
framgår av föredragandens hemslällan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>OLOF PALME</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:198.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BENGT GÖRANSSON</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen läggs fram förslag om statliga insatser på
litteratur- och folkbiblioleksområdet. Propositionen bygger i huvudsak på de förslag
som har lagls fram av 1982 års bokuiredning i betänkandet (SOU 1984:30) LÄS
MERA! och av folkbiblioleksutredningen i betänkandet (SOU 1984:23)
Folkbibliotek i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen föreslås inle några grundläggande
förändringar i statens förhållande lill bokbranschen eller de kommunala
folkbiblioteken. Den näringsrätlsliga regleringen för bokbranschens del bör
sålunda inte ändras. Likaså avvisas en lagstiftning på folkbiblioleksområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen i propositionen innebär en väsentlig
förstärkning av statens ekonomiska insatser. I första hand den mindre
bokhandeln bör få etl ökat stöd. Bidrag lämnas till ålgärder som syfiar till en
bred spridning av kvaliielslitteratur. Särskilda medel bör ulgå under en tid av
tre år för utgivning av klassisk litteratur för skolans behov. Vidare bör
slalen åta sig ett visst ekonomiskl ansvar för utgivningen av elt stort
uppslagsverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtgärderna för bokdistributionen förutsätter ett nytt
fackbokhandelsavtal mellan förläggare och bokhandlare. Detta har nyligen
träffats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På folkbiblioteksområdet avser förändringarna en starkare
satsning på biblioteksverksamheten i resurssvaga kommuner, arbetsplatsbibliolek
och inköp av talböcker. I syfte alt utjämna biWioleksslandarden mellan kommunema
bör den regionala verksamhelen fa etl ökat stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens kulturråds uppgifter på litteratur- och
biblioteksområdet bör få en ändrad inriktning med etl slörre ansvar för
bidragsfördelningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Koslnaderna för förslagen i propositionen innebär alt de
statliga insatserna på området ökar med 12,7 milj. kr. för budgetåret 1985/86.
1 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 141</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av
förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs atl i lagen (1976: 1046) om
överlämnande av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets
verksamhelsområde skall införas en ny paragraf, 2 a §, av nedan angivna
lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2a§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bokbranschens jinansieringsin-siitui aktiebolag prövar
frågor om kredilstöd och soriimenlsstöd saml utbildnings- och rådgivningsstöd
lill bokhandeln.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:157.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som hos Bokbranschens Jin-ansieringsinstiiul
aktiebolag har tagit befattning med något ärende som avses i jörsia stycket får
inte obehörigen röja vad han därvid har erfaril om enskilds ajjärs- eller
driftsJÖrhållanden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den I juli 1985.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:69.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:186.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanlräde 1985-02-28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
slalsråden Lundkvist, Feldl, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Peterson, Boström,
Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg,
Wickbom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Göransson</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om litteratur och folkbibliotek</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med stöd av regeringens bemyndiganden den 22 december 1981
och den 1 april 1982 tillkallade dåvarande chefen för utbildningsdepartementet
en kommitté (U 1982:02)' med uppdrag att utreda frågor rörande bokdistributionen.
Kommillén antog namnet 1982 års bokutredning. Kommittén överlämnade i maj 1984
sitt slutbetänkande (SOU 1984:30) LÄS MERA! En sammanfattning av betänkandet
bör fogas lill protokollet i detta ärende som bilaga I.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna
och en sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet som
bilaga 2.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med stöd av regeringens bemyndigande den 13 december 1979
tillkallade dåvarande chefen för utbildningsdepartementet en kommitté (U
1979:17) med uppdrag att utreda frågor rörande folkbibliotekens verksamhet. Kommittén
antog namnet folkbiblioteksutredningen 1980 (Fb 80), Utredningen överiämnade i
april 1984 sitt belänkande (SOU 1984:23) Folkbibliotek i Sverige. En
sammanfattning av betänkandet bör fogas till protokollet som bilaga 3.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Kommittén bestod vid avlämnandet av betänkandet av
generaldirektören Gunnar Petri, ordförande, departementsrådet Mikael Ankers,
direktören Anders Clason, hovrättsrådet Jan Gehlin, bokhandlaren Bengt
Linerulh, generaldirektören Bo Martinsson, direktören Per A. Sjögren och f. d.
riksdagsledamoten Gudrun Sundström. Kommillén bestod vid avlämnandet av
betänkandet av statssekreteraren Gunnar Svensson, ordförande, f. d.
riksdagsledamoten Anna Eliasson, riksdagsledamoten Elisabeth Fleetwood, f. d.
kommunalrådet Barbro Jansson, folkhögskolläraren Kent Johansson,
folkhögskolläraren Kjell Mickelsson, kanslichefen Jan Rislarp, f. d. statsrådet
Birgit Rodhe och riksdagsledmolen Irene Vestlund.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Betänkandet
har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en
sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet som bilaga 4.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
anslagsframställningar för budgelåret 1985/86, i betänkanden från andra
kommilléer än de redan nämnda och i särskilda skrivelser lill regeringen har
andra förslag på litteratur- och folkbiblioleksområdet förts fram. Jag avser
att även behandla dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
överblickens och sammanhangets skull behandlar jag i det följande också frågor
i vilka del ankommer på regeringen eller berörda myndigheter all beslula.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Boken, bokbranschen och folkbiblioteken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Boken</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Boken
har i vårl samhälle en självklar plals. Ingen ifrågasätter dess betydelse för
den enskilde eller kulturlivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Boken
slår härvid som symbol för del tryckta eller skrivna ordel över huvud laget.
Dess unika ställning återspeglar också människans behov av alt uttrycka och
gestalta tankar och åsikter och framföra dem i litterära texter och böcker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
litteraturen möler den enskilde andras insikter och en samlad livserfarenhet.
Böckernas skiftande, ofta motsägelsefulla röster speglar del samhälle som
omger oss. De böcker vi själva väljer alt bli bekanta med ger oss inlressen, en
personlig identitet och en hemvisi. Elt lands gemensamma litteratur har därför
en avgörande betydelse för den nalionella identiteten. Samtidigt kan böcker ge
erfarenheler från andra lider och länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Trols
sin unika slällning anses boken ibland vara hotad. Den lekniska utvecklingen
erbjuder, kan del lyckas, överlägsna alternativ för förmedling av kunskap och
upplevelse. Den rörliga bilden förefaller tränga undan det tryckta ordet,
datamedier ersätta boken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Boken
har också fåtl konkurrens genom det kraftigt ökade ulbudel av
fritidssysselsättningar. Del har hävdals att ändrade konsumtionsvanor skulle
vara den djupare orsaken lill en långsiktig kris för boken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Elt
ytterligare hot mol den kvalitativt värdefulla boken ligger i utvecklingen av
bokproduktionen och bokmarknaden. Högl drivna krav på kommersiell lönsamhei
lockar till massproduktion av en internationellt standardiserad utgivning. Den
säregna, krävande, inte så kända boken får svårare alt hävda sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ibland förutspådda krisen för boken har emellerlid inle inträffat. Trots
ändrade fritidsvanor och en kraftigt ökad mediekonsumtion i övrigl har den tid
den enskilde i genomsnitt ägnar åt bokläsning legal på samma nivå ända sedan
1950-taIet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sett
i ett inlernationellt perspekliv har Sverige en myckel rik och mång-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sidig
bokutgivning. Bokförsäljningen har sedan år 1970 ökat med omkring 50% räknal i
fast konsumentvärde. Bokdistributionen har under den liden fåll en ändrad
struktur. Förlagen har kraftigt expanderat sin direktförsäljning, framför alll
genom bokklubbarna. Bokhandelns marknadsandel har därför minskal under perioden
med en viss återhämtning under de senasle åren. Slora geografiska skillnader
finns. Bokhandelsnätel uianför de större tätorterna är glest, medan
storstäderna och universitelsorlerna svarar för hälften av
bokhandelsförsäljningen av böcker.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sverige har ell folkbiblioleksväsen
med lång tradition och av hög slandard. Folkbiblioteket är den största
offenlliga satsningen på lilteraluromrä-del och den i särklass mesl spridda
kulturinstitutionen. Den kommunala biblioteksverksamheten har expanderat
kraftigt under de senasle decennierna. Sedan år 1970 har resurserna lolall i
landel ökal med över 50% mätt i fasla priser. Biblioteken har fåtl ökade
kullur- och informationsuppgifler och byggt ul sin uppsökande verksamhel. Den
regionala ojämlikheten i biblioteksstandard har minskal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Boken
har således hävdat sin ställning myckel väl. Utvecklingen under de senaste
årtiondena har varil gynnsam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
finns emellertid också brisler som kan hota en fortsalt gynnsam utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Omkring
två miljoner svenskar läser aldrig eller ytterst sällan en bok. I senare års
debatt har skolans beredskap all hos den uppväxande generationen väcka
inlresse för litteratur och läsning ifrågasatts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bokutgivningen
visar inga tecken på stagnation. Det växande utbudet av nya böcker gör det
emellertid svårare all sprida ett brett sortiment i olika delar av landel.
Bokklubbarna och de slora lågprisbutikerna säljer myckel stora upplagor av
förhållandevis få titlar. Priskonkurrensen på de mest efterfrågade böckerna
försvårar spridningen och lagerhållningen av kulturellt värdefull, men mindre
efterfrågad, litteratur. Därmed minskar allmänhetens lillgång till dessa
böcker samiidigi som den mindre bokhandeln försvagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkbiblioteken
har börjat känna av den ekonomiska åtstramningen. Framför alll har anslagen för
inköp av böcker och andra medier minskal under senare år. I många kommuner
diskuieras besparingar i verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
utvecklingstendenser hör till utgångspunkterna för de kullurpoliiiska åtgärder
som behandlas i denna proposition. Mina överväganden och förslag presenteras
under avsnitt 4 Förslagen till riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det följande ges en faklaöversikt över bokbranschen och folkbiblioteksväsendet.
Vidare ges definitioner av några i propositionen förekommande bransch- och
bibliolekslermer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bokbranschen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
två dominerande parterna på den kommersiella bokmarknaden är bokförläggarna och
bokhandlarna. Förlagen svarar för bokutgivning och så mycket som hälften av den
lolala försäljningen av allmänlilteralur. Bokhandeln svarar tillsammans med
varuhus och annan detaljhandel för den övriga hälften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
lotala försäljningen av allmänlilteralur lorde i dag ligga på närmare 2
miljarder kr. per år. Någon samlad statistik finns inte. Branschslalisliken
avser enbart merparten av Svenska bokförläggareföreningens medlemsförlag. I
följande tabell redovisas den beräkning som ingår i statens pris- och
kartellnämnds (SPK) studie Handeln med böcker (SPK: s ulredningsserie 1983:14).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Försäljning
av allmänlitteratur till konsumentpriser exkl. moms år 1981, fördelad på olika
försäljningskanaler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:15.35pt'>
<td width=228 valign=top style='width:170.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Försäljningskanal</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>milj. kr.</span></b></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'>%</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:39.6pt'>
<td width=228 valign=top style='width:170.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:39.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Fackbokhandel</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Övrig
bokhandel</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Varuhus</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Övrig
detaljhandel</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:39.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>608 35 91 90</span></b></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:39.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>37 2 6 5</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=228 valign=top style='width:170.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Totalt
detaljhandel</span></b></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>824</span></b></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>50</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:47.05pt'>
<td width=228 valign=top style='width:170.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:47.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Bokklubbar</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Hem-,
postorder- och telefonförsäljning</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Övrig
direklförsäljning (storkonsumenter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>institutioner m.fl.) Bibliotekstjänst</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:47.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>483 210</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>55 76</span></b></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:47.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>29 13</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>5</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=228 valign=top style='width:170.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Totalt
direktförsäljning</span></b></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>824</span></b></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>50</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.9pt'>
<td width=228 valign=top style='width:170.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>TotalförsäUning</span></b></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1648</span></b></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>100</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
bokförläggareföreningens (SBF) medlemsförlag uppgick vid utgången av år 1983
till 130, Med få undanlag är del små föriag som står uianför föreningen.
Därulöver finns det elt slort antal utgivare av enstaka böcker utan regelbunden
yrkesmässig verksamhel i branschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bok-,
pappers- och kontorsvaruförbundet (Bopako) är bokhandelns branschorganisation.
Antalet fackbokhandlar i landet uppgick enligt bokutredningen vid årsskiftet
1982/83 till 253, Gruppen övrig bokhandel i vidare mening anses omfatta närmare
270 butiker. Drar man en gräns vid bokhandlar med en omsättning av
allmänlilteralur över 50000 kr. rör del sig om ca 170 butiker. I detla antal
ingår ca 80 servicebokhandlar som inle samtidigt är fackbokhandlar samt ca 90
s. k, specialbokhandlar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
två stora varuhuskedjorna hade år 1981 sammanlagl 308 varuhus med regelbunden
bokförsäljning, inkl. 18 fackbokhandlar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1984 fanns del enligt bokutredningen fackbokhandel i 152 av landets 284
kommuner, 174 av de 132 kommuner utan fackbokhandel fanns annan bokhandel med
en omsättning av böcker om minst 50000 kr, 58 kommuner saknade således hell
bokhandel i denna bemärkelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>7</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>120
fackbokhandlar av de totalt 253 var den enda bokhandeln i kommunen. Totalt var
187 bokhandlarensamma i sin kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Folkbiblioteken</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkbibliotek
finns i samlliga kommuner i landet. Sammanlagt förfogar de kommunala biblioteken
över ca I 800 bibliotekslokaler, huvudbibliotek eller filialer. Därtill kommer
ca 125 bokbussar som finns framför alll i glesbygdskommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
folkbiblioteksnäiet hör också sjukhusbiblioleken och bibliotek vid landslingens
skolor, vilka har landslingen som huvudmän, och förbands-biblioteken med staten
som huvudman. Skolbiblioteken i både grundskolan och gymnasieskolan har i de
flesla kommuner nära knutits lill och i många fall hell integrerats med
folkbiblioteket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
varje län fungerar etl folkbibliotek som länsbibliotek, vars regionala
verksamhel finansieras av resp. landsting. Staten ger bidrag till denna
verksamhel. Länsbiblioteken kompletterar den lokala biblioteksverksamheten i
länet med medier saml med rådgivning och konferenser för bibliotekens
personal.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Till länsbiblioteken i
Malmö, Slockholm och Umeå har knutils lånecentraler, som finansieras av
statsbidrag. De lokala kommunbiblioteken, länsbiblioteken och lånecentralerna
bildar tillsammans den s,k, fjärriåneked-jan som innebär all böcker och andra
medier som kommunen saknar förmedlas i försia hand från länsbiblioteket eller
lånecentralen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
lånecentralerna bedrivs sedan budgetåret 1981/82 också s.k. depåverksamhel,
som innebär atl lokall övertaliga exemplar av gångbara och efterfrågade böcker
kan lämnas lill depåbiblioteken och omfördelas lill andra bibliotek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkbibliotekens
lolala driftskostnader uppgick år 1983 lill ca 1 400 milj. kr. varav ca 220
milj. kr. eller ca 16 % var avsedda för medieinköp. Efter all hela
efterkrigstiden stadigt ha ökal har medieanslagen under de senasle åren
stagnerat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
lotala utlåningen från de lokala bibliotekssystemen var år 1983 drygl 79
miljoner enheter, i huvudsak böcker, men även inräknat ca 2,5 miljoner
AV-medier såsom talböcker, fonogram och videogram. Den genomsnittliga
utlåningen per capita i hela befolkningen var ca 10 lån per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Definitioner</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Abonnemang.
Åtagande av förlag och fackbokhandel enligt fackbokhan-delsavlalet atl sända ul
resp. ta emol etl exemplar av minst 50 % av anslutet förlags nyhetsulgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Abonnemangsrabatt.
Rabatt om 33% av förlagsnelloprisel på abonnemangsexemplar. Slalen ersäller f.
n, 23 procentandelar av rabatten för de böcker i abonnemanget som erhållit
statligt utgivningsstöd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänliileralur.
Litteratur ulom läroböcker för grundskolan eller gymnasieskolan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arkersättning.
Bidragsform i ulgivningsstödel, där bidragsbeloppet beräknas enligt en
schablonkostnad per tryckark (16 trycksidor).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bibliotekssystem.
Kommunal biblioteksorganisalion med vanligtvis huvudbibliotek, filialbibliolek
och i många fall bokbuss(ar).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bruttoprisförbud.
Förbud enligt 13 § konkurrenslagen (1982:729) för t.ex. förlag att binda
återförsäljare till ell lägsla tillåtna pris. Benämns även fastprisförbud eller
friprissyslem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BUMS.
Bibliotekstjänsts utlånings- och mediekonlrollsyslem. Datorbaserat
bibliotekssystem för katalogfunktioner och registrering av ullan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BURK.
Bibliotekstjänsts universella syslem för registrering och katalogisering.
BUMS-systemets centrala databas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fackbokhandel.
Bokhandel ansluten till fackbokhandelsavtalet. (Inget samband med begreppel
facklitteratur.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fackbokhandelsavtalei.
Överenskommelse rörande fackbokhandel i Sverige träffad år 1980 mellan Svenska
bokförläggareföreningen och Bok-, pappers- och konlorsvaruförbundet i syfte att
garantera etl tillräckligt antal bokhandlar med brett sortiment av
allmänlilteralur. Elt nyll fackbokhan-delsavlal gällande fr. o. m den 1 juli
1985 träffades i februari 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Facklitteratur.
Böcker som enligt SAB-klassifikationen hänför sig till andra ämnesområden än
"H — skönlitteratur".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förlagsneltopris
(f-pris). Bokpris vid försäljning från förlag lill återförsäljare utan hänsyn
till rabatter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SAB-klassifikaiion.
Sveriges allmänna biblioleksförenings system för klassifikalion och
katalogisering som vanligen används vid de svenska folkbiblioteken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sambindningen.
Bibliotekstjänsts försäljningsservice för medier lill folkbiblioteken.
Innefattar beställningskalaloger med kortrecensioner, bokbinderiservice och
leverans av katalogkort m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Servicebokhandel.
Bokhandel ansluten lill Seeligs syslem för nyhetsservice. Kan också vara
fackbokhandel. Begreppel används dock allmänt för bokhandlar utanför
fackbokhandelsgruppen. Används i det följande för att beteckna sådan servicebokhandel
som inle är fackbokhandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skönlitteratur.
Böcker som enligt SAB:s klassifikalion hänförs lill ämnesområdet "H -
skönlitteratur".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Specialbokhandel.
Bokhandel med särskild inriktning på litteratur inom vissa ämnen eller på vissa
språk. Kan samtidigt vara servicebokhandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Utredningsförslagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1982
års bokutredning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utgångspunkt för bokutredningens förslag är 1974 års kullurpoliiiska mål. De
skall också ses som grundval för en politik för litteratur och läsning. En
annan utgångspunkt är förvissningen om atl boken har elt unikt värde som
kulturmedium.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
uppdrag har primärt rört marknadsvUlkoren för bokbranschen och de statliga
insatserna för utgivning och spridning av kvatitelslil-leratur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
det syslem som rådde på bokmarknaden före är 1970 fastställde föriagen bokens
pris. Detla pris fick inte ändras i senare försäljningsled. Priskonkurrens inom
detaljhandeln avseende böcker uteslöts därmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har noga övervägt om en återgång lill ett system med fasta bokpriser skulle
vara till fördel för spridningen av och tillgången pä kvali-telslitleratur.
Ulredningen konstaterar att förutsättningar för en frivillig överenskommelse
inom bokbranschen om ett system med fasta priser saknas. Del skulle också krävas
dispens från bruttoprisförbudet enligt konkurrenslagen (1982:729). Elt
fastprissyslem skulle därför behöva införas genom lagsliflning. Bokulredningen
kommer dock till slutsatsen att etl återinförande av fasta bokpriser inte
skulle få avsedda kullurpoliiiska effekter. Utredningen är därför inle beredd
atl för bokbranschens del föreslå någon ändring i den näringsrätlsliga
regleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
ulredningen tillgodoses de syften som elt syslem med fasta bokpriser skulle
främja bältre av elt utökat kulturpolitiskt ansvar från bokbranschens sida
samt ett statligt engagemang i en aktiv politik för litteratur och läsning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sitt förslag sätter ulredningen läsningen i centrum för en framgångsrik
litteraturpolitik. Utredningen lämnar konkreta förslag om alt förankra
läsningen och upplevelsen av litteratur hos barn och ungdom: förstärkningar
beträffande litteraturens slällning i grundskolan och ett fördjupat samarbete
mellan skola och folkbibliotek. Enligt utredningen skulle de omfallande
resurser som samhället satsar på skolan och folkbiblioteken redan ge ulrymme
för en nödvändig kontinuerlig satsning på ell samlat program för läsfrämjande
åtgärder på många plan och i många former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
statliga ulgivningsstödel har väsentligt bidragit till bredd och mångfald i
bokutgivningen och underlättat för nya förlag atl etablera sig. Stödets
ulformning anses i slort sett ändamålsenlig. Utredningen lämnar inga andra
förslag än atl stödet begränsas för de titlar som säljs i slora upplagor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
allmänhetens lillgång till litteratur, framför allt de böcker som inle kan ges
ut i stora serier, kan bokhandeln inte ersättas av någon annan
försäljningskanal. Det är därför ett samhällsintresse att upprätthålla ett
välsorterat bokhandelsnät över landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fackbokhandelsavtalei
mellan förläggare och bokhandlare innebär en klar viljeinriktning från
branschens sida atl värna om den välsorterade fackbokhandeln. Utredningen
redovisar att branschen inför elt nytt avtal är beredd att åta sig ett särskilt
och utökat ansvar för distributionen av de böcker som erhållil statligt
ulgivningsstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
all värna om ett bibehållet välsorterat bokhandelsnät är emellerlid inte
fackbokhandelsavtalei tillräckligt. Etl avtal bygger dessutom på förutsättningen
alt staten ålar sig ell aklivi program för all stödja och främja</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bokhandeln. Ulredningen lägger i della sammanhang fram
förslag om fortsall investeringsstöd för bibehållande och nyetablering av
bokhandel, ett nytt soriimenlsstöd för mindre bokhandlar uianför fackbokhandelsgruppen,
stöd för ulbildning och rådgivning samt ett temporärt slöd för alt främja
datorutvecklingen i bokhandeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag förutsätts i allt väsentligt
finansieras inom befintliga anslagsramar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkbiblioleksutredningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen utgår från den vedertagna ansvarsfördelningen
på folkbiblioteksområdet. Folkbiblioleksverksamhéten är en kommunal
verksamhet. Stat och landsting finansierar gemensaml regionala kompletlerande
och rådgivande insatser. Slalen påverkar de allmänna förulsällningarna för verksamheten
på kullur-, utbildnings- och informationsområdena. Slalen finansierar
lånecentralerna och ger vissa punktbidrag lill folkbibliotekens verksamhel.
Syftet med de statliga bidragen är atl stimulera folkbiblioteksverksamheten,
inte att reglera den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen beskriver utifrån kommunernas gemensamma
erfarenheter och ambitioner en grundläggande helhetssyn på mål och
handlingslinjer för folkbibliotekens arbele i framtiden. Utredningen anser att
en sådan gemensam syn på mål, uppgifier och arbetsformer utifrån den enskilda
kommunens lokala förutsättningar och behov är att föredra framför en enhellig
reglering genom lagsliflning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ulredningens uppdrag har ingått att göra en analys av
folkbibliotekens siluation i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen beskriver vilken roll olika medier spelar för
fullgörandet av folkbibliotekens kullur- och informationsuppgifler. Samtidigt
som biblioteken är öppna för alla lyper av medier intar boken en särställning
som avspeglar sig i bibliotekens omfatlande arbete för litteraturen. Ulredningen
behandlar de krav som utvecklingen inom informationsteknologin släller på
biblioteken och de initiativ som erfordras för alt möta dess konsekvenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bibliotekens möjligheter att vara öppna för alla grupper i
samhället behandlas utförligt i en genomgång av olika former av samverkan med
andra lokala instilulioner och organisationer. Även bibliotekets organisation
och arbetsformer har enligt ulredningen betydelse för kvalilet och effektivitet
i verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En viklig uppgifl för utredningen har varit att undersöka
effekterna av de statliga stödinsatserna och att förutsättningslöst diskutera
deras framtida utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen finner att de nuvarande punklbidragen till
lokala bibliotek endast till en viss del har bidragit till den
standardutjämning i biblioteksverksamheten mellan olika kommuner som har varit
huvudsyftet med bidragen. Av slörre betydelse är enligt utredningens bedömning
de regio-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nala
insaiserna som länsbiblioteken med statlig delfinansiering har byggt upp. Tyngdpunkten
i den regionala verksamhelen ligger pä kompletlerande medieförsörjning,
rådgivning och informalion inkl.forlbildning samt specialtjänster inom vissa
delområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>En
ytterligare satsning på regionala biblioteksfunktioner är enligt utredningen
ett effektivt sätt att stimulera och stödja folkbiblioteksverksamhet i små och
resurssvaga kommuner. Därför föreslår utredningen atl slaten successivt under
en treårsperiod ökar stödel liU länsbiblioiek, under näsla budgelår med 35 nya
grundbelopp till lotalt 185 grundbelopp, motsvarande totalt 11,7 milj. kr. Det
ökade slödel gör det möjligt all förstärka länens resurser för
bl.a.dalorbaserad informationsverksamhet saml rådgivning och forlbildning. Ett
särskilt tidsbegränsat stimulansbidrag föreslås för uppbyggnad av regionala
lalboksbesiånd.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
ökade regionala stödel skall enligt utredningens förslag finansieras genom en
omfördelning av de medel som hittills har anvisais till lokala punktbidrag.
Slödet till lokal biblioteksverksamhet bör koncentreras till allmänna
utvecklingsbidrag lill de resurssvagasle kommunerna. Ulredningen anser
dessutom all del bidrag som ulgår lill inköp av litteratur på invandrar- och
minoritetsspråk i fortsättningen kan inriktas pä i huvudsak centrala och
regionala behov och därför uppgå till ett mindre belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår vidare särskilda medel för folkbibliotekens metodutveckling, bl. a.
med ny teknik och nya arbetsformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
betydelse för en effektiv folkbiblioteksverksamhel är enligt ulredningen
samspelet med cenirala instanser, i första hand slatens kulturråd och
kommunförbunden, men även andra statliga myndigheter och cenirala organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ulredningen
beskriver de centrala statliga uppgifter som är av betydelse för den kommunala
biblioteksverksamheten. Utredningen anser alt kulturrådets uppgifter bör
anpassas till den föreslagna inriktningen av de slatliga stödinsatserna med
tyngdpunkterna på regionalisering och verksamhetsutveckling. För en
effektivare samordning av de statliga myndigheternas insalser på
biblioteksområdet föreslår utredningen inrättandet av etl stadigt
biblioteksråd.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningen
har haft uppgiften att särskilt analysera det centrala serviceorganets
Bibliotekstjänst AB roll för folkbiblioteken. Utredningen föreslår atl slaten
efter förhandling övertar ansvaret för företagels katalogdatabas. Detla skulle
underiätta en samordning med den statliga databasen LIBRIS och möjliggöra en
renodling av förelagets servicefunktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
lämnar också synpunkter bl.a.på slatliga biblioleksupp-gifter inom särskilda
verksamhetsområden, den statliga produktionen av statistik på området saml den
slatliga utbildningen av bibliotekarier.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>12</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4
Förslagen till riksdagen 4.1 Övergripande frågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.1.1
Sialens roll</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
riksdagens beslut år 1974 i anledning av propositionen 1974:28 om den slalliga
kulturpolitiken fastställdes kullurpoliiiska mål (KrU 1974: 15, rskr 248). De
rikllinjer för åtgärder på kullurområdel som därmed antogs avser den statliga
kulturpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
politik för litteratur och läsning liksom bibliotekspolitiken berör
verksamheter som i huvudsak ligger utanför den slatliga sektorn. Litteraturen
skapas av självständigt verksamma upphovsmän. Den ges ut, marknadsförs och
säljs på kommersiella villkor genom företrädesvis enskild företagsamhet. Det
kommunala folkbiblioleksväsendet är samhällets största insats på litteraturens
område. Uppgiflen att tillhandahålla böcker och främja läsning ingår i
folkbibliotekens vidare roll som lokal kullurinslitu-lion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1974 års kullurpoliiiska beslut faslslälldes också ansvarsfördelningen på
kulturområdet mellan stat, landsting och kommun. Det konstaterades atl
uppgifterna på kulturområdet endast i ringa omfattning reglerats genom
särskilda lagar. Staten skulle inrikta sina insalser på alt slimulera kulturverksamheten
i landet och inte på atl reglera den. Slalen förutsattes ta elt allmänl ansvar
för frågor av gemensamt intresse för de organ som verkar inom kulturområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
propositionen angavs vidare riktlinjer för de slalliga kullurpoliiiska åtgärderna.
Dessa skulle ses som etl instrument för att skapa elt samhälle som präglas av
jämlikhet och som ger människor möjligheter till elt rikare hv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Litteratur-
och folkbiblioteksområdena behandlades utifrån dessa riktlinjer utförligt i
den andra kulturproposilionen (prop. 1975:20). Då infördes del statliga
litteraturstödet och statsbidragen lill folkbiblioteken gavs den utformning de
i alll väsentligt har i dag. En försöksperiod med statligt slöd till bokhandeln
bötjade år 1977 och särskilda bidrag till regional biblioteksverksamhet
infördes år 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
statliga bidragen lill bokbranschen och folkbiblioleksverksamhéten är
marginella i jämförelse med de lolala kostnaderna för verksamhelen. De uppgår
till omkring 3 % av vardera den totala försäljningen av allmänlilteralur och
kommunernas totala driftskostnader för folkbiblioleksverksamhéten. Likväl är
de statliga stödinsatserna betydelsefulla för förverkligandet av de
kullurpoliiiska ambitionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill någol belysa de olika statliga insatserna och deras betydelse för dem som
verkar på bok- och folkbiblioteksområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förfaiiarnas
och översättarnas villkor bestäms av den ersällning de får från sina bokföriag.
En stor betydelse har också den ersättning som upphovsmännen får för
biblioteksutlåningen. Denna ersättning finansieras av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>staten
och fördelas av styrelsen för Sveriges författarfond i vilken en majoritet av
ledamöterna företräder författarna. Fonden fördelar viss del av medlen efter en
kullurpolilisk profil. Yngre författare och översättare, liksom upphovsmän lill
s. k. smal litteratur, dvs. svårsåld men värdefull litteratur, gynnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slaten
påverkar upphovsmännens villkor också genom de skatteregler som gäller för
deras inkomsler. Regeringen har nyligen överlämnat elt förslag lill riksdagen i
denna fråga (prop. 1984/85:93).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgivningen
bedrivs näslan helt i privat regi. Statliga institutioner är dock betydande
köpare av litteratur. Ännu större betydelse hårde kommunala inköpen lill
skolan och folkbiblioteken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slalen
ger sedan år 1975 ell direkl ekonomiskl stöd till bokutgivning i syfte atl
garanlera en mera mångsidig och kvalificerad utgivning än vad som skulle bli
fallet på renl kommersiella villkor. Indirekt främjar slödel förekomsten av små
och medelstora bokförlag. Statliga kreditgarantier kan beviljas för all slödja
mindre förlag och möjliggöra etablering av nya föriag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
den kommersiella bokdistributionen ligger näslan uteslutande på privata
förelag. Inköp från slal och kommun är också här av betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
har sedan år 1970 präglats slarkt av bokklubbarnas expansion, medan bokhandeln
förioral marknadsandelar. Bokklubbarna har under denna lid femdubblal sin
försäljning. Under de senaste åren har dock bokhandeln åler ökal sin andel
någol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slatligt
slöd lill bokhandeln infördes år 1977, i försia hand i form av slatliga
krediler till mindre bokhandlars behov av invesleringar. Slaten har anseti del
vikligt all siärka bokhandeln på mindre och medelstora orler där kundunderlaget
är lilel och lönsamhelen ofta låg. Ambitionen är atl så långt möjligl bevara
del nuvarande bokhandelsnätet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Staten
slöder sedan år 1981 fackbokhandlars inköp av elt brett sortiment av
kvalitelslilleratur. Delta slöd förulsäller vissa kullurpoliiiska åiaganden som
förläggare och bokhandlare förbinder sig lill i del s.k. fackbokhandelsavtalei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
innebär det slatliga stödel till bokbranschen ökade möjligheter i första hand
för mindre förlag, för mindre bokhandlar uianför de stora tätorterna och för
den värdefulla litteraturen med lilen försäljning. Gemensaml för stöden är
syflel atl tillförsäkra allmänhelen elt rikt och varierat utbud av goda böcker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Näslan
all biblioteksverksamhet bedrivs i offenllig regi. Staten svarar för
finansieringen av de vetenskapliga biblioteken, medan kommunerna har ansvar för
skol- och folkbibliotek. De kommunala biblioteken är slarkl beroende av elt
samspel med bibliotek och institutioner under annal huvudmannaskap och av de
insalser som stat och landsting gör på biblioteksområdet. Genom lånesamarbeiet
inom hela del svenska biblioteksväsendet kan den enskilde oavsett var han bor
få tillgång till de samlade medie- och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>14</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kunskapsresurserna.
Därigenom skapas en ökad jämlikhet i tillgången till biblioteksservice. Av
betydelse för hela bibliolekssektorn är den övervägande statligt finansierade
bibliografiska verksamheten och del utvecklingsarbele som sker inom
informationsförsötjningen. Staten ansvararock-så för den gemensamma
utbildningen av bibliotekarier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>För
de frågor som behandlas i denna proposition är de kommunala biblioteken av
inlresse och då i synrterfteX folkbiblioteken.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slaten
hade fram lUl är 1965 ett större ekonomiskt ansvar för folkbiblioteken genom
ett system med generella statsbidrag. Dessa bidrag fogades in i de slatliga
skatteutjämningsbidragen. De är avsedda att ge kommunerna likvärdiga
förulsättningar atl fullgöra sina uppgifter. Bidragen har också inneburit en
påtaglig utjämning av standarden kommunerna emellan. Denna standardutjämning
har även kommit folkbiblioteken lill del. Vid sidan av skatteutjämningsbidragen
infördes särskilda punktbidrag till folkbibliotek för all ytterligare utjämna
standarden mellan olika kommuner, stödja biblioteksservice till särskilda
grupper samt stimulera experiment och utveckling av nya verksamhetsformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slaten
stöder även länsbibliotekens regionala verksamhel som i huvudsak finansieras
av landstingen. Länsbiblioteken och de statligt finansierade lånecentralerna är
viktiga länkar i Qärrlånesamarbetet. Staten slöder också regional informalion,
rådgivning och fortbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slatens
kulturråds insatser vad gäller bidragsfördelning, information, rådgivning och
utveckling är exempel på cenirala statliga insatser till stöd för de kommunala
biblioteken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
främja intresset för litteratur och läsning är en naturlig gemensam uppgifl för
författarna, bokbranschen och biblioteken. Även tidningar och lidskrifter samt
radio och TV är betydelsefulla förmedlare av bokinformation och
läsupplevelser. En viktig roll spelar naturligtvis också folkbildningsorganisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Staten
har tagit på sig etl ansvar för en mångsidig läsfrämjande verksamhet. Del
viktigaste fältet för statliga insatser är skolan. Staten kan påverka skolans
arbete genom läroplaner och lärarutbildning. I årels budgetproposition har jag
ingående behandlat vilka krav som kan ställas på skolan vad gäller etl
systematiskt arbete med litteratur och läsning i undervisningen. Skolan har
förutsättningar all uppfylla dessa krav. För att ylleriigare stimulera
inlressel och ansträngningarna atl levandegöra litteraturen och andra
kulturyttringar i skolans arbete har jag föreslagil särskilda medel för etl
mångsidigt ulvecklingsarbete på lokal nivå. Den särskilda kampanjverksamheten
kring kullur i skolan kommer atl följas och samordnas av en särskild
ledningsgrupp som jag enligt vad jag förutskickade i budgetpropositionen
kommer att föreslå regeringen atl tillsätta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
fortlöpande ansvar atl följa och samordna den statligt finansierade
läsfrämjande verksamheten har statens kulturråd. Exempel på varaktiga
läsfrämjande insatser som finansieras av slaten är de som bedrivs inom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>verksamheten En bok för alla och Sliftelsen Svenska
barnboksinstitutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Staten har ålagit sig etl ansvar för eftersatta gruppers
litieraturförsörj-ning. Slalligl slöd utgår för utgivning av lättlästa böcker
för grupper med outvecklad läsförståelse. Staten svarar för den alll
övervägande delen av lalboksulgivningen. Punklskriflsböcker framställs nästan
uteslutande i slatlig regi. Slatligl slöd ges till produklion av böcker för
döva, dvs. videogram på teckenspråk. Litteratur på invandrar- och
minoritetsspråk ges ut och sprids med slalligl slöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De statliga insaiserna kompletterar och slimulerar
bokbranschens och folkbibliotekens verksamhel utifrån en allmän kullurpolilisk
helhetssyn. Della förutsätter alt stödinsatserna anpassas lill en föränderlig
kommersiell marknad och en lokall uiformad biblioteksverksamhet. Detta kräver
all de slalliga stödinsatserna är flexibla och snabbi kan anpassas till nya situationer
och behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nuvarande stödformerna på litteratur- och
folkbiblioleksområdet har varil i funklion i snarl lio års lid. När
stödåtgärderna infördes hade behoven inom de olika områdena analyserals i etl
omfatlande utredningsarbete. Åtgärdernas lämpliga inriktning, omfallning och
ulformning behandlades ingående under beredningen i regering och riksdag.
Därefier har stödprogrammet genomförts efler mycket detaljerade regler och
anvisningar från regeringens och riksdagens sida. Förvallningsanvarel lades i
huvudsak på kulturrådet, i fråga om slödel lill bokhandeln även på
Bokbranschens finansieringsinstitut AB (BFI). Frågor rörande översyner av den
pågående verksamhelen och överväganden om evenluella förändringar har uppdragits
åt särskilda utredare eller slalliga kommittéer. Ett flertal utredningsförslag
på områdel har överlämnats under de gångna lio åren. Dessa har i regel lell
till endasl mindre jusleringar i de akluella stödformerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kommer i del följande alt föreslå en något ändrad
ansvarsfördelning vad gäller den närmare ulformningen av de slatliga
stödåtgärderna på litteratur- och folkbiblioleksområdena. Den omfallande
detaljstyrningen av siödregler och stödbelopp genom beslut av regering och
riksdag är enligt min mening inle längre befogad. I slället bör statens
kulturråd och BFI kunna la ell större ansvar för en flexibel anpassning av
stödinsatserna lill de akluella behoven på resp. område. En sådan löpande
anpassning bör självfallel ske inom ramen för grunderna för stödåtgärderna. Del
bör även i fortsältningen vara förbehållet regeringen och riksdagen alt beslula
om mer principiella förändringar av stödinsatsernas inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kommer i det följande (avsnitten 4.2.2, 4.3.6 och
4.6.1) atl närmare utveckla mina inlenlioner i della avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.1.2 Fasta eller fria priser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År 1965 beslöt dåvarande näringsfrihelsrådel all upphäva
bokbranschens dispens från bruttoprisförbudet. Till följd av delta beslut
infördes år 1970 fria priser för böcker.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
på bokmarknaden har som helhet varil mycket gynnsam sedan 1970-talels bötjan.
Bokförsäljningen ökade totalt under dennna tid med omkring 50% mätt i fast
konsumenlvärde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den debatt som föregick avskaffandet av de fasla priserna uppmärksammades
framför alll problem som väntades uppstå på utgivningssidan; kritikerna menade
all den svårsålda och kvalificerade litteraturen och de små förlagen skulle få
problem alt hävda sig när fria priser infördes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sådana
problem har inte märkts. Utgivning av s.k.smal litteratur har varit tillfredsställande.
En viktig förklaring lill detta är del slatliga utgivningsstöd som infördes år
1975. Delta stöd gjorde del också möjligt för mindre förlag att konkurrera med
de större. Statliga kreditgarantier har ytterligare förstärkl de mindre förlagens
konkurrensmöjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Problemen
kom i stället att uppstå på bokdistributionens område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
bokhandeln har de fria bokpriserna medfört en ovan konkurrenssituation med en
snabbt växande direktförsäljning från förlagen, framför alll genom bokklubbarna
som expanderade kraftigt mot slulet av 1970-talel. Därtill har en polarisering
skett inom bokhandelsbranschen mellan stora företag i storstäderna och
butikskedjor å ena sidan och små fristående bokhandlar på mindre och medelslora
orter å andra sidan. Del statliga stöd till bokhandeln som infördes år 1977, i
första hand kredilstödel, har visserligen bidragit till alt rädda kvar
nedläggningshotade mindre bokhandlar, men medelsulrymmet har endast möjliggjort
punktinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
mindre bokhandelns utsatta ekonomiska läge, dess svårigheier all föra ut och
lagerhålla den förhållandevis rika utgivningen samt en därmed försämrad
tillgång till aktuell kvaliielslitteratur i slora delar av landet kom sedan
böljan av 1980-lalet alllmer i fokus för den litleraturpoliliska debatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
debatten höjdes röster för att återinföra etl system med fasla bokpriser, ofla
med hänvisning lill Frankrike där en lag om fasta bokpriser infördes i augusti
1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bl. a. denna bakgrund tillkallades bokutredningen med huvudsaklig uppgift att
förutsättningslöst belysa utvecklingen inom bokdistributionen saml analysera
dess orsaker. Kommillén skulle enligt direktiven (Dir, 1981:76) ägna
uppmärksamhet åt vilka effekler som gällande konkurrens-rättslig lagstiftning
och dess tillämpning - framför allt i fråga om bruttoprisförbudet - kan ha
haft för utvecklingen av den nuvarande slrukluren inom bokdistributionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bokulredningen
presenterar en ingående analys av framför allt bokhandelns utveckling sedan
fasiprissyslemel avskaffades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har anlitat statens pris- och kartellnämnd (SPK) för all klariägga de
strukturella förändringarna i bokdistributionen sedan år 1970. SPK har i sin
undersökning (SPK:s utredningsserie 1983: 14) Handeln med böcker bl. a.
inriktat sig på atl studera de effekter som bruttoprisförbudet kan ha haft för
fackbokhandeln samt möjlighelerna all marknadsföra kultu-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>rellt
värdefull litteratur. SPK bedömer utvecklingen som övervägande positiv för den
stora allmänheten med hänvisning lill dels efterfrågeökningen i stort, dels
allmänhetens ökade möjlighet all köpa litteratur av god kvalilet till låga
priser. Della skall ställas mol de från andra häll redovisade problemen med
fackbokhandelns försämrade lönsamhet och den smala litteraturens svårighet att
hävda sig på marknaden. SPK konstaterar vidare all del mot bakgrund av
utvecklingen sedan år 1970 inte finns några skäl som talar för atl del skulle
vara positivt för bokmarknaden eller konsumenterna att återinföra
konkurrensbegränsande ålgärder i form av exempelvis fasta priser eller
bruttopriser på böcker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bokutredningen
pekar för egen del på alt friprissyslemet i detaljhandelsledet visseriigen
medverkat lill alt konsumenterna gynnas genom att de olika
försäljningskanalerna kan priskonkurrera med varandra. Detta har emellertid
enligt ulredningen - såsom det förutsågs i debatten år 1965 -lett till atl
vissa kanaler, t.ex. varuhus och lågprisbokhandlar, koncentrerat sig på
lättsålda titlar. Fackbokhandeln har därigenom förlorat en del av det ekonomiska
underlag som kunde molivera lagerhållning av elt brett sortiment, inklusive de
smala titlarna. När priset blir ett framträdande konkurrensmedel dras
konsumenien genom prisaktivileter och massexponering till ett fåtal titlar. De
smalare titlarna kommer vid en prisjämförelse i en oförmånlig situation
samtidigt som fackbokhandeln förvänlas ta ansvar för försäljning av hela det
utgivna sortimentet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
nämner ytterligare två faktorer som har bidragit till en försvagning av
fackbokhandelsnälet. För det första har del skapats bokhandelskedjor och
mångfilialföretag som en anpassning till bl.a. priskonkurrensen från
bokklubbarnas sida. Därigenom har prisklyftorna ökat än mer då de nya
storkunderna kunnat åtnjuta mängdrabatter. För del andra har de kommunala
bokinköpen lill skola och bibliotek till stor del kommit att ske genom
upphandling resp. genom samköpsorganisationer direkt hos förlagen. Den lokala
bokhandeln har på detla sätt berövats några av sina viktiga och säkra kunder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bokutredningen
framhåller i sin bedömning det kullurpoliiiska intresset av all det finns en
fungerande bokhandel med elt rikt kvalilelsutbud pä många plalser i landel samt
alt den smala kvalitetslitteraturen når ut till sina läsare. I SPK: s analys
slår däremol den lolala bokförsäljningen och den breda allmänhetens möjlighet
atl köpa böcker till låga priser i förgrunden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Trols
dessa skilda infallsvinklar vid bedömningen av utvecklingen och nuläget på
bokmarknaden drar bokutredningen och SPK samma slutsats i fråga om ell evenluelll
införande av fasla bokpriser. Ulredningens huvudargument mol etl system med
fasla priser är alt elt sådant inte skulle fa avsedda kulturpolitiska effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ulredningen
anser all fasla priser skulle medföra en allmänt högre prisnivå för böcker,
vilket skulle leda till en total försäljningsminskning. </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr
141</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är enligt utredningen vidare inte givet att ökade
bokhandelsmarginaler på mer efterfrågad litteratur skulle förbättra den smala
litteraturens ställning, avsevärt ändra lagerhållningen eller garantera en
bättre lönsamhet förde mindre enheterna. Utvecklingen mot en ökad
lageromsättningshas-lighet samt slörre och färre försäljningsställen är också
ungefär densamma i länder med fasta bokpriser. Till detla kommer att en
reglering mot branschens önskemål enligt ulredningen skulle skapa svåra
tillämpningsproblem och bli lätt att kringgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund är utredningen inte beredd att föreslå
nägon ändring i den näringsrättsliga regleringen av bokbranschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De syften som en kulturpolitiskt moliverad återgång till
fasta bokpriser skulle främja, tillgodoses enligt utredningens uppfattning i
väsentlig utsträckning av ett ulvecklat fackbokhandelsavtal och genom statligt
engagemang i ett program för slöd till bokhandeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En majoritet av remissinstanserna, däribland
marknadsdomslolen, näringsfrihelsombudsmannen, statens pris- och kartellnämnd.
Svenska bokförläggareföreningen. Bok-, pappers- och konlorsvaruförbundet samt
några kommuner, ansluter sig till ulredningens uppfattning att fasta bokpriser
inle bör införas. Kulturrådet, Landsorganisationen, Sveriges förtätlartor-bund,
Sveriges servicebokhandlareförbund och Arbetarnas bildningsförbund uttalar sig
i princip för ett fastprissyslem. Kulturrådet anser emellerlid all branschens
negativa inslällning till fasta priser i praktiken har avgjort frågan även om
fasla priser vore alt föredra. Förtätiartorbundet vill inte binda sig för en
konkrel utformning av etl syslem med fasta priser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I remissopinionen ålerspeglas samma skilda
värderingsgrunder i fräga om bokmarknadens ulveckling som skiljer
bokutredningens och SPK:s analyser. Ulredningens bedömningar kritiseras å ena
sidan av näringsfrihetsombudsmannen som alltför negativa med lanke på bokens
ökade tillgänglighet genom t. ex. bokklubbar. Å andra sidan finner de
inslanser som inle vill anslula sig lill ulredningens slutsatser alt
utvecklingen medfört allvarligare negativa konsekvenser än vad utredningen
hävdar. Några instanser, däribland Tjänsiemännens centralorganisation.
Landsorganisationen och Arbetarnas bildningsförbund, föreslår atl frågan om
faslpris blir föremål för ytterligare ulredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del ansluler jag mig till bokulredningens och
flertalet remissinstansers uppfatlning att den näringsrätlsliga lagsliftningen
inte bör ändras för bokbranschens del. Jag konstaterar vidare all de båda
dominerande branschorganisationerna. Svenska bokförläggareföreningen och Bok-,
pappers- och konlorsvaruförbundet, avvisar olika former av konkurrensbegränsning.
Jag utgår således från atl det från branschens sida f. n. inle föreligger någol
intresse alt söka dispens från bruttoprisförbudet enligt konkun-enslagen
(1982:729).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mill ställningslagande i denna fråga grundas på den
bedömningen all i och för sig eftersträvade kulturpolitiska syften svårligen
kan uppnås ge-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nom
ett system med fasta bokpriser. Återinförandet av fasta bokpriser skulle i vart
fall inte kunna återställa den branschstruktur som rådde före år 1970. Snarare
skulle bruttopriser för böcker kunna medföra oönskade effekter som står i strid
med litteraturpolitiska och konsumentpoliliska strävanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Brisler
finns dock. Dessa hänför sig i första hand till dels bokhandelns brislande
lönsamhei i de små enheterna, framför alll på små och medelstora orter, dels
den smala kvalitetslitleraturens, särskilt någol äldre verks, svaga ställning
på marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
instanser förordar med hänvisning lill detta en förnyad prövning av
brulloprisfrågan och att detta skall ske efter en grundligare analys än den som
bokutredningen företagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del finner jag del berättigat all förknippa vissa av de nämnda bristerna
med del rådande friprissyslemet. Enligt min mening kan emellertid frågan om
fasla eller fria priser inte i försia hand avgöras på principiella grunder
genom ytteriigare analyser och utredningar. Jag anser att del är fråga om en
polilisk bedömning om branschen kan anses ta elt tillräckligt kulturpolitiskt
ansvar vid tillämpningen av ett system med fria priser. Skulle de nämnda
bristerna vad gäller kvalitetslitteraturens spridning över landet bli
väsentligt allvariigare bör statsmakterna enligt min mening kunna ta upp de
lilteralurpolitiska styrmedlen, inkl. frågan om fasta priser, lill ny prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser för egen del atl bristerna i bokdistributionen i dagslägel kan avhjälpas
mer verkningsfullt genom ett kulturpolitiskt ansvar från branschens sida saml
genom statliga stödinsatser till den del av bokhandeln som har problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
beredningen av mina förslag har jag varil i kontakt med de båda partema på den
kommersiella bokmarknaden, företrädare för förläggare och bokhandlare. Båda
parter har förklaral sig beredda till ekonomiska åiaganden i syfte att bidra
till en mer kulturpolitiskt inriktad bokdistribution. Båda har vid dessa
tillfällen liksom i sina ställningstaganden i samband med bokulredningens
förslag hävdat att dessa åtaganden förutsätter etl visst ökal ekonomiskt
åiagande också från statens sida. Framför alll med hänsyn lill de mindre
enheterna bland förlag och bokhandlar anser de också atl statliga stödinsatser
är nödvändiga för atl bibehålla nuvarande struktur i branschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kommer i del följande all föreslå en relativt sett mycket kraftig ökning av de
statliga insatserna på bokdistributionens område. De föreslagna åtgärderna är
ägnade att förbättra förutsättningarna för främst den mindre bokhandeln saml
alt öka efterfrågan och tillgängligheten av kvalitetslitteratur. Mina förslag
i det avseendet förutsätter de nya åiaganden som branschen i dagarna har kommil
överens om i ett nyll fackbokhandelsavtal. Jag återkommer i det följande
(avsnitt 4.3) till avtalets innebörd och den närmare utformningen av de från
min sida föreslagna stödåtgärderna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De gemensamma ansträngningar som staten och bokbranschen
nu bör göra kan enligt min mening bidra till alt motverka de brister som det
nuvarande syslemet med fri priskonkurrens medför samtidigt som fördelarna med
del också fortsällningsvis utnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen bör bereda riksdagen tilllälle att ta del av
vad jag har anfört om den näringsrätlsliga lagstiftningen för bokbranschens
del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.1.3 Bibliotekslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om en lagstiftning på folkbiblioleksområdet har
diskuterats under i stort sett hela 1900-talet. Riksdagens ställningstaganden
i lagfrågan kan sammanfallas i statsutskottets uttalande år 1965, samma år som
de generella statsbidragen lill kommunala bibliotek avlöstes av skatteutjämningsbidragen.
Utskottet yttrade att biblioteksväsendel kunde anses vara så slarkl förankrat i
den kommunala verksamheten att det fanns anledning räkna med alt kommunerna
uppfyllde sina skyldigheter på detla område utan atl obligalorielagsiifining
lillgreps.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lilteraluruiredningen (U 1969:49) bedömde i silt
betänkande (SOU 1974:5) Boken att man hade anledning all anla alt del
engagemang som kommunerna visat i fråga om biblioteksverksamheten skulle komma
atl fortsätta ulan några statliga påtryckningar. Å andra sidan ansåg ulredningen
det angeläget alt statsmakterna fastställde vad som var folkbiblioteksverksamhetens
mål och vem som bar ansvarel för verksamhetens utformning på olika nivåer. Vid
preciseringen av syflel med biblioteksverksamheten skulle vidare kunna
fastslås att fria boklän och samverkan biblioteken emellan var grundläggande
drag. Slutligen uttalade ulredningen att det fanns anledning all på nyll
aklualisera frågan om bibliotekslagstiftning om den ojämna biblioteksstandarden
kommunerna emellan skulle bli bestående för någon längre tid eller
utvecklingen inom biblioteksområdet ta en annan inrikining - om kommunerna
l.ex. mot all förmodan och statsmakternas intentioner skulle avgiftsbelägga
viss biblioteksservice.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lilleraluruiredningens förslag låg lill grund för den
andra kulturproposilionen (prop. 1975:20). Dåvarande chefen för
utbildningsdepartementet anslöt sig där (s. 208) lill ulredningens överväganden
när det gällde behovet av en normerande lagsliflning. Han framhöll härulöver
all vissa av de argument som i den allmänna diskussionen anförts för en
bibliolekslag-stiftning skulle kunna tas till intäkl för detaljerade
beslämmelser också för verksamheten inom andra delar av kullurområdel. Ett
sådani synsätt vore oförenligt med de riktlinjer för den statliga
kulturpolitiken som sialsmaklerna hade lagt fast året dessförinnan (prop.
1974:28, KrU 15, rskr 248), Riksdagen anslöt sig lill dessa överväganden (KrU
1975: 12, rskr 201).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I nyss nämnda 1974 års kullurpoliiiska proposition hade
däremot förls etl ingående resonemang om behovet av en för stal, landsting och
kommuner samlad målsättning för insatserna på kullurområdel. 1 propositionen
bedömdes att de mål som fastställdes för den statliga kulturpolitiken</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>självfallel skulle få slor betydelse också för kommuner
och landsting genom att de gav uttryck för de ramar inom vilka kulturpolitiken
i samhället bör bedrivas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen har under den gångna tioårsperioden etl flerlal
gånger avvisat molionsvis framförda krav på bibliolekslagsliflning. Därvid
uttalades bl.a. att det självfallet är angeläget alt man i de olika kommunerna
kan erbjuda invånarna en god biblioteksservice men att ansvaret för delta
primärt måste ligga hos kommunerna själva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkbiblioleksutredningen konstaterar att den allmänna
utvecklingen av ansvarsfördelningen mellan stal och kommun inle talar för en
bibliotekslag. Sedan flera år. och med särskild intensitet under den allra
senasle liden, pågår ell målmedvetet arbete för att delegera beslutanderätt
lill kommunerna och minska den statliga regleringen. Kommunsammanläggningar
och skalteutjämningssystem har lett till slörre saml ekonomiskl slarkare och
mer jämbördiga kommuner. En bibliotekslag, vars huvudsakliga syfte skulle vara
all garantera en standardutjämning av biblioteksverksamheten mellan
kommunerna, skulle dock enligt ulredningen förutsätta statsbidrag i en omfallning
som i nuläget och under överskådlig tid inte går all få lill slånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen är däremol angelägen alt framhålla att del är
viktigt alt få lill slånd en helhetssyn på folkbibliotekens verksamhet. En
sådan kan åstadkommas om de förslag till mål och riktlinjer utredningen lägger
fram vinner bred anslutning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissopinionen är splittrad i fråga om en lagsliflning på
folkbiblioleksområdet. Det är emellerlid endast ett fålal inslanser som direkt
förespråkar en lagstiftning med syftet att genom detaljerade normer för
verksamhelen ivinga fram en slandardutjämning kommunerna emellan. Däremol beklagas
i ett antal yttranden all utredningen inte djupare analyserat rörutsättningarna
för en bibliotekslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Etl stort antal remissinstanser, däribland ett liolal
primärkommuner och många organisationer, hävdar behovet av en
bibliotekslagsliftning med etl betydligt mer begränsal innehåll än vad som
hittills förutsatts i diskussionen om en bibliotekslag. Bland statliga
instanser gör sig kulturrådet till språkrör för denna uppfatlning. Enligt rådel
ökar möjlighelerna all uppnå gemensamma mål och riktlinjer om en kortfattad lag
införs med innebörden alt det skall finnas etl folkbibliotek i varje kommun,
all del skall finnas fackuibildad bibliotekariepersonal i varje kommunall
bibliotekssystem samt att folkbibliotekens förmedling av böcker (inkl.
talböcker), tidningar, lidskrifter och annal irycki malerial skall vara
avgiftsfri för låntagaren. Genomgående anges av förspråkarna för en begränsad
lagsliflning syflel med en lag vara alt för framtiden säkerslälla principen om
avgiftsfri biblioteksservice. Däremol instämmer andra, däribland Svenska
kommunförbundet, i principen om en generell avgifisfrihel, men understryker
att frågan yttersl beslulas av de förtroendevalda i kommunerna. Även stats-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kontoret,
landstingsförbundet samt några kommuner och landsting vänder sig mol all
lagstiftning används på biblioteksområdet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag anföra följande. Kommunernas vilja atl leva upp till sitt ansvar
för folkbibliotekens verksamhet kan avläsas av den utveckling som skett de
senaste decennierna. Bara under 1970-talet har kommunernas anslag till
biblioteksverksamheten ökal med över 50% räknat i fasl penningvärde. En reell
expansion har fortsatt även in på 1980-lalel. Det är först under de allra
senaste åren som den ekonomiska åtstramningen har gjort sig gällande även på
biblioteksområdet, men det finns uppenbart en allmän slrävan alt skydda
biblioteksanslagen från mera drastiska nedskärningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
tiden sedan 1970-lalets böijan har också standardskillnaderna mellan olika
kommunala bibliotek minskat. De mindre kommunernas biblioteksanslag har vuxit
snabbare än de största kommunernas. Samtidigt är folkbiblioteksverksamheten del
område inom kommunernas kulturseklor där de kommunala ojämnheterna är minst.
Betydligt slörre skillnader finns för anslagen till teater, musik, dans och
utställningsverksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
argument som anförs för en bibliotekslagsliftning som en metod att tillförsäkra
den enskilda medborgaren rätt och möjlighel till en likvärdig biblioteksservice
var hon än bor har redan i 1975 års andra kullurproposi-lion bemötts med
hänvisning till alt de skulle kunna las till intäkt för detaljerade
beslämmelser också för den verksamhel som kommunerna svarar för inom andra
kulturområden. Etl sådant synsätt skulle emellertid åsidosätta kommunernas
självstyrelse och försvåra den anpassning till lokala initiativ och önskemål
som del kanske är mer angelägel att tillgodose på kulturområdet än på många
andra områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudargumentet
mot en bibliotekslagsliftning med detaljerade normer för verksamheten har under
del gångna decenniet varil alt den kan molverka sitt syfte genom att
miniminormer lätt kan utvecklas till maximinormer. På samma grunder anser jag att
en lagsladgad avgifisfrihel skulle kunna uppfattas som den enda självklara
gemensamma målsättningen för folkbiblioleksväsendet som helhet och därmed
försvaga värdet av andra målformuleringar som kanske är lika väsenlliga men
som inle lika lätl kan formuleras som lagbestämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
opinion för en bibliotekslag som nu har kommit lill ullryck bland
remissinstanserna och i den allmänna debatten syftar i huvudsak lill atl genom
lagbestämmelse även i framtiden skydda den kommunala bibliotekssektorn från avgiftsbeläggning.
I denna speciella fråga vill jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingen
kommun har i dagens läge infört en allmän låneavgift på bokutlåning och de
medier som för vissa grupper ersätter böcker, trots alt delta är fullt lagligt.
Enligt min bedömning ligger två skäl bakom dessa ställningstaganden i
kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
del försia anses folkbiblioteket bland de kommunalt ansvariga ha en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>särslällning som kulturinstitution. Den fria tillgången
till informalion anses vara elt av samhällets viktigaste medel för att främja
fri åsiktsbildning och en demokratisk samhällsutveckling. Arbetet för au bredda
intresset för böcker och läsning blir inle bara en viktig kulturupppift utan
också etl centralt inslag i den demokratiska processen. Folkbiblioteket anses
också genom sin folkbildningsuppgift och sin nyckelroll som informationscenlral
ha en särställning jämfört med andra institutioner på kultur- och fritidsområdet.
Mol denna bakgrund finns del en djupt rotad ideologisk lanke bakom ambitionen
all folkbiblioleksverksamhéten skall vara avgiftsfri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kommuner där detta ideologiskt färgade argument inte har
bärkraft har elt annal, mera prakiiskl skäl varit avgörande för
ställningstagandet i avgiftsfrågan. Om avgifier skall införas måsle nivån vara
sådan all koslnaderna för alt administrera avgiftssystemet täcks och ett
verkligt tillskott av medel lill finansieringen av den kommunala
kulturverksamheten uppstår. Detta förutsätter en sådan nivå, att man av
kullurpoliiiska skäl omedelbarl ser behov av all skydda vissa grupper mol
effeklerna av avgifterna. Detla kan gälla de unga och de äldre låntagarna samt
grupper med låga inkomster. Den administraliva ordningen kompliceras därigenom
ytterligare och kan leda lill att avgifterna läggs på en ännu högre nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överväganden av denna arl har lett till all ingen kommun
hillills har infört avgifter. Kommunerna har därvid enligt min mening gjort en
rimlig och rationell bedömning. Jag ser inga skäl att i lag förbjuda avgifter.
Jag förutsäller alt bokullåningen även i framtiden skall vara kostnadsfri för
låntagaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen bör bereda riksdagen lillfälle alt la del aV
vad jag har anförl om lagstiftning på folkbiblioteksområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.1.4 Postia.xorna och bokdistributionen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Före den 1 juni 1981 fanns etl särskilt s. k. Irycksaksporlo,
vilket innebar att distributionen av irycksaker rabalterades. De höga
adminislraliva kostnaderna för denna laxesätlning och trycksaksförsändelsernas
dåliga lönsamhet ledde dock till atl posten övergick till en laxesätlning
efler beford-ringsstandard i stället för efter innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För all någol minska de negativa effeklerna för
kulturlivet av trycksaksportots avskaffande infördes elt system med s. k.
frankoeliketler. Detla innebar bl. a. att bokförlag, bokhandlar, utgivare av
kulturtidskrifter m. fl. kunde använda i förväg inköpta särskilda etiketter som
gav rabatt pä vissa brevförsändelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trots denna åigärd har utvecklingen av porlokoslnaderna
under senare år varit kännbar för särskilt de små företagen och utgivarna på
områdel. För de i bok- och lidskriflssammanhang särskilt akluella viklklasserna
har nämligen portokostnaderna ökat mångdubbelt i jämförelse med koslnaderna
för atl skicka ett normalbrev om 20 gram. Della hänger samman med alt alll
slörre vikl numera fästs vid principen om koslnadsbaserad prissält-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ning i postens verksamhel och all poslens haniering av
försändelser i lyngre viktklasser är jämförelsevis resurskrävande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nämnda kostnadsutvecklingen föranledde bokutredningen
all föreslå atl förhandlingar skulle inledas med poslverkel om en generell
porlo-nedsällning för brevbefordran av böcker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En särskild arbeisgrupp med företrädare för
kommunikations- och utbildningsdepartementen saml postverket och statens
kulturråd har under en tid arbetat med alt söka finna lösningar på de problem
som portoavgifterna medför för bokföriag, bokhandlar och
kulturtidskriftsulgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I anslutning till atl regeringen beslöt om portohöjningar
fr. o. m. december 1984 beslöt också postverket om en något lägre portohöjning
för frankoeliketler som avser ekonomibrev. Dessa kommer lill användning för
främsl bokförsändelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgruppen har dock konstaterat atl det finns skäl all
ytteriigare siudera hur kostnaderna för distributionen via posten av böcker och
tidskrifter kan nedbringas för de avsändarkategorier som det av kullurpoliiiska
skäl är särskilt angeläget all värna om, nämligen de små bokförlagen och
bokhandlarna saml kullurtidskriflsutgivarna. Ett arbele har därför inletts med
sikle på åtgärder enligt två linjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ena lar sin utgångspunkt i alt de subvenlioner som ges
i form av portonedsättningar skall göras mer effektiva genom atl i slörre
utsträckning riktas och anpassas till den grupp av motlagarkalegorier som är
av särskilt kulturpolitiskt intresse, dvs. i försia hand de som jag nyss har
nämnt. Poslverkel har förklarat sig villigt alt delta i etl sådant arbele.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den andra har sitt ursprung i kontakler som poslen har
hafl med enstaka förlag. Poslen anser sig därvid kunna konstatera atl en slor
del av den distribution som sker av böcker är mindre ralionell. Genom
samordnings-och effektiviseringsålgärder kan den förbättras för många förlag,
bokhandlar och kulturtidskriftsulgivare. Poslen avser därför att ta konlakl
med enskilda företag och utgivare för all söka finna förenklingar i deras
distribution. Samtidigt skulle man kunna ge porlorådgivning och diskutera
olika marknadsföringsålgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Biblioteken har också koslnader för distribution av böcker
och tidskrifter. Sedan hösten 1984 samarbetar posten med Bibliotekstjänst AB i
en försöksverksamhet rörande distributionen av fjärrlån - vid sidan av den
reguljära lånekedjan - mellan elva bibliotek i landel. Om försöksverksamheten
faller väl ut kan samarbetet komma alt utvidgas lill fler kommuner. Ett
fortsatt arbete enligt dessa båda huvudlinjer bör, enligt min mening, kunna
leda till atl de som är känsligast för porlokoslnaderna, nämligen de små
förlagen och bokhandlarna samt kulturlidskriftsulgivarna, på sikt skall kunna
få en mindre koslnadskrävande distribution.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag avser all senare föreslå regeringen alt uppdra ål
statens kulturråd atl i samarbete med poslverkel, och med dellagande av
föreirädare för berörda branscher, fortsätta del arbete som den nämnda
arbetsgruppen har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inlett. Resultatet därav saml eventuella förslag som
kräver ställningslagande av statsmakterna bör redovisas för regeringen så
snart som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i denna fråga samråtl med chefen för
kommunikationsdepartemenlet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.1.5 Överväganden för budgetåret 1985/86</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mina förslag i det följande innebär inga radikala
förändringar av de statliga insaiserna på bok- och folkbiblioleksområdet. En
väsentlig ulökning av de ekonomiska insaiserna förordas dock samtidigt med en
viss förändring av inriktningen av de olika stödformerna. Ansvarsfördelningen
bör ändras när det gäller beslut om den närmare ulformningen av stödinsatserna.
Mina förslag innebär att del slatliga åtagandet på området litteratur och
folkbibliotek ökar med ca 12,7 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under litteraturstödet avser den största föreslagna
ökningen en särskild satsning på klassikerulgivning under en lid av tre år. För
nästa budgetär bör 4 milj.kr. anvisas för detla ändamål. En ökning med 400000
kr. föreslås för utgivning av lättlästa böcker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En kraftig ökning föreslås för det slatliga slödet till
bokdistribution och bokhandel. Jag föreslår en ökning av anslagsmedlen med 2,8
milj.kr. till totalt 7 milj. kr. för slöd till fackbokhandel och övrig
bokhandel inkl. det nuvarande kredilstödel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De föreslagna ålgärderna för bokbranschen förutsätter ell
nytt fackbokhandelsavtal mellan bokförläggare och bokhandlare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På folkbiblioleksområdet föreslår jag en omfördelning av
medel som f. n. anvisas för lokala punktbidrag lill slödet lill regional
biblioteksverksamhet. Därigenom kan antalet grundbelopp lill länsbiblioteken
öka med ylleriigare 35 lill totalt 185 grundbelopp. En ny satsning av 3
milj.kr. föreslås för att slimulera kommuner och företag lill inrällande av
arbetsplatsbibliolek. Särskilda medel föresläs också för folkbibliotekens arbele
med verksamhetsutveckling. Verksamhelen vid lånecentralerna föreslås bli
reglerad efter förhandlingar mellan staten och berörda kommuner. För inköp av
talböcker för den regionala lalboksverksamheien föreslås ett nyll bidrag om 2
milj. kr. all fördelas av talboks- och punktskriflsbiblioteket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mina förslag lill anslagsförändringar redovisas i detalj
under avsnitt 6 Anslagsberäkningar för budgetårel 1985/86.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Det statliga stödet till bokutgivning och bokförlag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I del följande kommer jag försl all behandla del statliga
ulgivningsstödel som helhel och statens kulturråds uppgifier i samband med
detta. Därefier lar jag upp förslag till nya slalliga insatser pä
litleraturområdel, nämligen dels slöd till utgivning av klassiker för skolans
behov, dels ell slort svenskt uppslagsverk. Slulligen behandlas det slatliga
slödel lill litteratur på invandrar- och minoritetsspråk, lättlästa böcker och
En bok för alla samt de slatliga kreditgarantierna lill bokförlag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2.1 Grunderna för ulgivningsstödel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Min bedömning: Det slatliga ulgivningsstödel bör
bibehållas oförändrai vad gäller grunderna för stödet. Delta innebär att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>de nuvarande
stödkalegorierna och deras utformning som förhands- resp. efterhandsslöd även
fortsättningsvis bör tillämpas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>slödet även
fortsättningsvis bör knylas till högsla lillåtna förlags-nettopriser,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>en begränsning
av stödel lill titlar med högsl en viss försåld upplaga inle bör införas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bokutredningens förslag: Överensslämmer med min bedömning
utom vad gäller punkten 3, där utredningen föreslår spärrtrösklar vid en
försåld upplaga av 8000 resp. 10000 exemplar för atl effektivisera slödel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Samtliga instanser som berör
ulgivningsstödel förutsätter atl det bibehålls på minsl nuvarande anslagsnivå.
Förslaget om en begränsning av stödet för böcker med hög försåld upplaga får
ell blandat mottagande. De som tillstyrker pekar i några fall på risken för
oönskade effekler för bokutgivningen som helhet, vilkel också är del
huvudsakliga skälel för avstyrkande instanser. Stödets villkor vad gäller
högsta lillåtna priser kommenteras av få, varav endasl Svenska
bokförläggareföreningen yrkar på all bestämmelsen avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bakgrund till min bedömning : I del följande kommer jag
alt ge en översikt över dels regeringens och riksdagens lidigare beslut om
slörre ändringar i litteraturstödet, dels de utredningsförslag som har legal
lill grund för dessa beslut. Vidare ges en beskrivning av stödets nuvarande
utformning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den statliga litteraturpolitiken grundlades i sin
nuvarande utformning genom del omfallande arbele som 1968 års
lilleraturutredning bedrev och som redovisades i utredningens slutbetänkande
(SOU 1974:5) Boken. Etl regeringsförslag i anledning av utredningens resultat
lades fram år 1975 i den andra kulturpropositionen (prop. 1975: 20).
Propositionens förslag om elt statligt stöd lill litteratur behandlades
ingående av riksdagen (KrU 1975:12, rskr 201). Till följd härav infördes bl. a.
det statliga ulgivningsstödel fr. o. m. budgetåret 1975/76.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Elt statligt stöd motiverades med de besvärande luckor i
bokutgivningen som 1968 års lilleralurulrednings undersökningar hade påvisat.
Utgivningsstödet konstruerades genomgående som ett selektivt stöd för enskilda
boktitlar inom olika lilteraturkalegorier. Stödel för den svenska skönlitteraturen
gavs därvid en sådan omfallning all del kom att gälla huvudparten av utkommande
ny svensk skönlitteratur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För utgivning av ny svensk skönlitteratur för vuxna och
skönlitteratur</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
vuxna i översättning infördes ett efterhandsslöd, dvs. frågan om slöd prövas
försl efler det atl boken är utgiven. Stödbeloppen beräknas efter del antal
tryckark som ingår i boken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stöd
lill klassisk litteratur för vuxna och viss facklitteratur i svensk
översällning utgick som produklionsstöd på förhand. För klassisk litteratur
infördes dessulom ett lagerslöd. Stöd till barn- och ungdomslitteratur gavs
delvis också som förhandsstöd, i huvudsak dock i form av stödköp av I 000
exemplar per litel. Stödköpsupplagan fördelades till barn- och ungdomsorganisationer
för läsfrämjande verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Därefter
har stödet endast vid elt tillfälle, år 1978, genomgått en slörre förändring. I
propositionen 1977/78:99 om statligt litteraturstöd m. m. föreslogs i första
hand kompletteringar och förstärkningar inom ramen för i slort sett samma
regler som hade gälll tidigare. En utbyggnad och anpassning till reglerna för
efterhandsslöd föreslogs sålunda för facklitteratur saml barn- och
ungdomslitteratur. Dessulom föreslogs elt särskilt projektstöd för särskilt
koslnadskrävande utgivning. Riksdagen beslöt i enlighel med nämnda förslag (KrU
1977/78:22, rskr 274).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
den tioårsperiod ulgivningsstödel har funnits har vid ett flertal tillfällen
särskilda utredare resp. en kommitté tillkallats med uppgift atl göra översyner
av grunderna och medelsnivån för slödel. År 1977 tillkallades
stadsbibliotekarien Bengt Holmström som särskild utredare. Hans förslag (Ds U
1977: 14) Statligt litteraturstöd bildade underlag för regeringens och
riksdagens nyssnämnda beslut år 1978. År 1980 tillkallades generaldirektören
Gunnar Petri som särskild utredare. Han presenterade sina förslag i fråga om
ulgivningsstödel i betänkandet (Ds U 1981:5) Slöd lill bokutgivning och
bokföriag. Förslagen gav inte anledning lill beslut om ändringar i
utgivningsstödet. Däremot höjdes anslagsnivån för stödel (prop. 1981/82:100
bil. 12, KrU 30, rskr 360). Slutligen tillkallades år 1982 en kommitté, 1982
års bokuiredning, med uppgift alt bl.a.göra en förutsättningslös översyn av
ulgivningsstödel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
riksdagens nämnda beslut år 1978 fick stödet i stort sett sin nuvarande
utformning, reglerad i förordningen (1978:490) om statligt litteraturstöd. Del
innebär i korthet följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
ny svensk skönlitteratur för vuxna, översatt skönlitteratur för vuxna och
facklitteratur för vuxna saml barn- och ungdomslitteratur utgår efterhandsslöd.
Förhandsslöd ulgår lill klassisk litteratur för vuxna och lill särskilt
kostnadskrävande utgivning inom de litteralurkalegorier som normalt kan få
enbart efterhandsslöd. Tecknade serier för barn och ungdom samt litteratur på
invandrar- och minoritetsspråk stöds enligt särskilda regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bidragsfördelningen
och anlalel titlar som erhållit slatligt utgivningsstöd inom de olika
kategorierna under den tid slödel hafl sin nuvarande ulformning framgår av
följande labell.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det statliga utgivningsstödet 1978/79-1984/85</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:17.5pt'>
<td width=122 valign=top style='width:91.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=227 colspan=4 valign=top style='width:170.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Medelsålgång (tkr.) och antal stödda titlar</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:23.5pt'>
<td width=122 valign=top style='width:91.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>78/79</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>79/80</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>80/81</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>81/82</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>82/83</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>83/84</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>84/85 (anvisat)'</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:24.7pt'>
<td width=122 valign=top style='width:91.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Ny svensk skönlitteratur för vuxna</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 242 (351 titlar)</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 496</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(325)</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 139</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(224)</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4013 (231)</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 720 (228)</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 723 (273)</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6 100</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:30.0pt'>
<td width=122 valign=top style='width:91.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Skönlitteratur för vuxna i svensk översättning</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1546 (109)</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 153 (131)</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 926 (132)</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 138 ( 94)</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2867 (113)</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2916 (118)</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:21.6pt'>
<td width=122 valign=top style='width:91.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:34.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Facklitteratur för vuxna</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1897 (139)</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4057 (247)</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 8.S2 (174)</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 328 (133)</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 698</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(143)</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3720 (145)</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4046</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:21.35pt'>
<td width=122 valign=top style='width:91.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Barn- och ungdomslitteratur</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 558 (133)</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1725 (129)</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 326 (153)</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2031 (133)</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2224 (135)</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2381 (147)</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 575</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:30.25pt'>
<td width=122 valign=top style='width:91.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Särskilt kostnadskrävande utgivning (projektstöd)</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1015</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>( 33)</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 191</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>( 31)</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 145 ( 18)</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>( 17)</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1201 ( 19)</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1420 ( 24)</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1325</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:20.9pt'>
<td width=122 valign=top style='width:91.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Klassisk
litteratur</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1333 ( 79)</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1592 ( 79)</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1264 ( 48)</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1667 ( 63)</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2033 ( 76)</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1814= ( 67)</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2260'</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:20.9pt'>
<td width=122 valign=top style='width:91.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Barn- och ungdoms-serier</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>—</span></b></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>384 ( 17)</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>407 ( 17)</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>499</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>( 14)</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>482 ( 15)</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>500</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:30.7pt'>
<td width=122 valign=top style='width:91.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Litteratur på invandrar- och minoritetsspråk*</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:56.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>446</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>( 22)</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>569</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>( 23)</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>563</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>( 22)</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>594 ( 45)</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>718 ( 48)</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>868 (58)</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>950</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:246.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Inkl.stödadminislration Tillkommer ca 500000 kr.
lagerstöd ' Inklusive lagerstöd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>■* Beloppen omfattar stöd till produktions- och
distributionskostnader för enskilda titlar samt allmänna förlagskostnader</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt kulturrådets åriiga lillämpningsbeslämmelser
(senast Statens kulturråds författningssamling 1984:39-49) gäller för de olika
litleraturkale-gorierna bl.a. följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stödordningarna för ny svensk skönlitieraliir för vuxna
och översatt skönlitteratur för vuxna omfattar romaner, noveller, dikter,
dramalik, aforismer, essäer, biografier med skönlitterär anknytning saml
debatt- och rapportböcker med skönlitterär prägel. Upplagan skall vara minsl
750 exemplar för dikter, dramatik, aforismer och essäer, och minst I 500 exemplar
för övriga genrer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avgörande för slöd inom slödordningen för översall
skönlitteratur är originalverkels litterära kvalitet och kvaliteten på
översättningen. Vid urvalel av titlar eftersträvas mångsidighet belräffande
originalspråk. Litteratur frän olika invandrargruppers ursprungsländer
uppmärksammas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stödet till facklUieratur för vuxna omfattar såväl svensk
som till svenska översatt fackiilleralur. Minimiupplagan är I 500 exemplar. Vid
fördelningen av slöd beaklas tillgången till och behovel av litteratur inom de
olika fackområdena. Särskild uppmärksamhel ägnas områden med begränsal
publikunderlag. Verkets förväntade livslängd beaktas. Slöd ulgår inle lill</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>läromedel, studiematerial eller vetenskapliga verk med
specialislinrikt-ning, inte heller lill utgåvor av uppslagskaraktär,
hobbyböcker, årsböcker, utställningskataloger eller enklare handböcker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slöd utgår till barn- och ungdoinsUlieralur i svenskt
original och i översällning till svenska, både skönlitteratur och
facklitteratur. 1 första hand uppmärksammas svensk originalulgivning och
översatt litteratur från länder med invandrargrupper i Sverige. För
översättningar eftersträvas en god spridning mellan olika språkområden. Stöd
kan också ulgå lill svensk barn- och ungdomslitteratur i översällning ////
invandrar- och minoritetsspråk där bristen på barn- och ungdomslitteratur är
särskilt pålaglig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slödordningen för särskilt kostnadskrävande utgivning
omfattar utgivning som inte ryms i de lidigare nämnda stödordningarna, l.ex.
bildverk, samlade verk och åieruigåvor. För koslnadskrävande utgivning av
klassiker, barn- och ungdomsserier och litteratur på invandrar- och minoritetsspråk
hänvisas till resp. stödordning. Projektstöd kan också ulgå för böcker med slor
stil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från projektstödet undanlas i princip samma kategorier som
från facklit-teraturstödel. I undantagsfall kan slöd beviljas för kulturpolitiskt
värdefull utgivning som formellt faller under kaiegorin uppslagsverk.
Ordböcker, slörre uppslagsverk och lexikon som inle har etl betydande
allmänkultu-rellt inlresse eller som ges ul för studieändamål är hell
undaniagna från slödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stödet till klassiker omfaltar samlliga kalegorier inom
lilleralurslödel Ulom barn- och ungdomsserier och litteratur på invandrar- och
minoritetsspråk. Med klassisk litteratur jämställs allmänt erkänd
1900-talslitieratur om minsl 20 år förflutit sedan verket gavs ut för första
gången. Vid urvalel av titlar beaktas om verket i dag är tillgängligt på den
svenska bokmarknaden. För utländsk litteratur beaktas behovet av
nyöversättning och den nya översättningens kvalitet. Minimiupplagan är I 000
exemplar för lyrik och 2000 exemplar för övriga genrer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För lagerhållning av klassiker kan särskilt lagerstöd
utgå. Slödet beviljas för etl år i laget och får avse lägsl 100 och högsl 2000
exemplar av samma boktitel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvudsyftet med slödet lill barn- och ungdomsserier är atl
stimulera utgivningen av nya svenska kvalilelsserier, men också alt möjliggöra
utgivning av kvalitetsserier från andra språkområden, i försia hand de nordiska
länderna. Slöd ulgår dels som projektstöd (förhandsslöd), dels som
efterhandsslöd. Projektstödet avser särskilt koslnadskrävande serieui-givning.
Del kan ges för seriealbum och serieböcker, men också för enslaka serier eller
flera serier i serietidningar. Efterhandssiödel syftar i första hand lill att
stimulera utgivningen av svenska och utländska kvalitetsserier. Del kan endasl
ulgå för seriealbum och serieböcker. Minimiupplagan för serieslödet är 3000
exemplar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slödordningen för litteratur pä invandrar- och
minoritetsspråk omfattar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels projektbidrag för produktions- och distributionskostnader
saml allmänna förlagskoslnader, dels särskilt produklionsstöd till sådana
kostnader som beror på all utgivningen sker på annal språk än svenska. Slödet
omfattar skön- och facklitteratur, både originalverk och översättningar, för
barn och vuxna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Projektbidrag kan ulgå till svenskt förlag som
huvudsakligen ger ut litteratur på invandrar- och minoritetsspråk, för all
trygga den fortsatta verksamheten och förbättra distribulionsmöjligheterna. Med
förlag jämställs organisation eller enskild person som fortlöpande ägnar sig
åt bokutgivning. I undantagsfall kan bidrag utgå till utgivare av enslaka
titlar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del särskilda produktionsslödel kan endast utgå till
sådant svenskl förlag som inle kan erhålla projektbidrag. Utgivningen skall ske
i samverkan med organisation eller företrädare för berörd språkgrupp. Stödet
avses täcka kostnader som beror på att utgivningen sker på annal språk än
svenska, t. ex. tryckning med annat alfabet, korrekturläsning, översättning
m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulgivningsstödel är konstruerat så all del skall ge en
viss prisålerhål-lande effekt. Stödbeloppet utgör ersättning för en viss del av
verkets tekniska produklionskoslnader. För fullt slöd krävs som motprestation
av förlag eller utgivare alt förlagsnelloprisel, dvs. förlagets pris lill
återförsäljare, inte överstiger del för årel angivna. Överskrids detta pris
fastställs en lägre arkersättning eller ingen ersättning alls. Etl särskilt
stödbelopp ulöver arkersättningen kan ulgå för vissa merkoslnader för l.ex.
svårtillgängligt språkområde, bearbetning eller kvalificeral bildmaterial.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för min bedömning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>I. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>Bokutgivningen i Sverige ligger, internationellt sett, på en hög nivå,
räknat i antalet titlar per capita. Med lanke på del svenska språkområdets
ringa omfallning finns en belydande bredd och mångfald. Under den gångna
tioårsperioden har utgivningen av allmänlilteralur ökal kraftigt. Även om
förlagsstrukluren i Sverige i stort är densamma som för 15 år sedan, dvs. ett
fålal förlag svarar för huvudparten av utgivningen, ges en slor andel av den
kvalificerade skönlitteraturen ut av små förlag med en utpräglad
kvaliletsinriktning. Del är framför alll inom områden som lyrik, svenska
debutanlverk och utländsk skönlitteratur uianför del engelska språkområdet som
de mindre förlagen har vidgat den svenska bokutgivningen. Små föriag svarar i
stor utsträckning även för svensk och översatt klassikerulgivning. Trols de
senasle årens kärva ekonomiska läge har således möjligheterna atl ge ul böcker
kunnal vidgas och spridningen av utgivningsbeslulen till många olika förlag av
varierande storlek har därmed kunnal bibehållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det statliga ulgivningsstödel har onekligen bidragit till
denna positiva utveckling. Stödets syfte är att, trots att del svenska
språkområdet är litel, tillförsäkra den enskilde medborgaren en bred och
kvalitativt värdefull</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bokutgivning
som ger möjlighet lill ökad kunskap och kulturell upplevelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1982
års bokutredning och en i slort sett enhällig remissopinion anser all de
förvänlningar som riksdag och regering i denna del ställde vid reformens
tillkomst i stort sell har infriats. Stödel har, på gott och ont, blivit en
integrerad del i den svenska bokmarknaden så lill vida all den kulturpolitiskt
angelägna, breda utgivningen av kvalitelslilleratur med otillräckliga
marknadsförutsättningar inle skulle kunna upprätthållas ulan etl stöd av
ungefär nuvarande omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser därför alt utgivningsstödet även fortsällningsvis bör finnas och ulgå
enligt i slort sell samma principer som hillills.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill betona att uigivningsslödels strategiska roll för en kulturpolitiskt
önskvärd bokutgivning inle slrider mol min principiella syn på bokbranschens
ansvar för en förlagsverksamhet på i huvudsak kommersiella villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
lönsamma delen av bokutgivningen har enligt min bedömning i mycket liten
utsträckning påverkats av det slalliga stödel. Däremol har slödet gjort det
möjligl för små förlag att hålla en mer renodlad kvalitetsprofil. Titlar som
går med vinst, ofla enbari lack vare slödet, får subventionera den utgivning
som trots slöd går med förlust. Även stora förlag ger ut många böcker som inle
beräknas ge vinst. Med hjälp av slödet kan dock förlusten hållas inom
acceptabla gränser. Ulgivningsstödel kan således i slor utsträckning bredda de
kommersiella marginalerna för den kulturellt intressanta utgivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är vidare allmänt vitsordat att stödels utformning är väl anpassad till
behoven. Slödet läcker i slort sett alla kalegorier av allmänlilteralur med
undanlag av enklare handböcker, uppslagsverk etc. Stödets selektiva karaktär
medför självfallel atl kvalitetskrav slälls i samtliga kategorier. Jag
ålerkommer lill frågan om nödvändiga avvägningar mellan olika kalegorier i del
följande (avsnitt 4.2.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Systemel
med förhands- resp. efterhandsslöd för de olika litteraiurkale-gorierna har
också visal sig ändamålsenligl. Uiifrån den principiella ståndpunkten all
slaten i så lilen utsträckning som möjligt bör styra utgivningsbeslulen är elt
slöd i efterhand alllid alt föredra och tillämpas också för del slora flertalet
stödbeslui. Särskilt riskfylld utgivning skulle emellertid ofta inte komma till
stånd om inle stöd i förväg kunde påräknas. Detta gäller i huvudsak klassiker,
särskilt koslnadskrävande utgivning av bildverk e.d. saml originalulgivning av svenska
tecknade serier. Jag finner inte skäl att föreslå några ändringar i dessa
avseenden. Vad gäller stödet till litteratur på invandrar- och minoritetsspråk
återkommer jag med min bedömning i del följande (avsnitt 4.2.5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i detla sammanhang nämna alt jag i det följande kommer att föreslå
särskilda, tidsbegränsade slödålgärder på lilieraiurområdet, nämligen statligt
slöd för utgivning av dels en särskild klassikerserie för skolans behov, dels
ell slort svenskl uppslagsverk.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. Bokulredningen föreslår all ulgivningsstödel även
fortsättningsvis bör<br>
vara förknippat med kravet på ell högsta tillåtet förlagsneltopris. Ulred<br>
ningen anser alt en allmänt prissänkande verkan visserligen inte kan åstad<br>
kommas den vägen, men finner likväl systemet betydelsefullt för all säkra<br>
något så när rimliga marknadsförutsättningar för framför alll den smalare<br>
kvaliletslitteraluren. Stödbeloppet utgör sålunda en kompensation för att<br>
boken åsätts etl reduceral marknadspris i slället för ett koslnadsrelaleral<br>
pris. Det senare skulle enligt utredningen innebära väsenlligl högre priser<br>
för den kulturelll värdefulla utgivningen. Bokförläggareföreningen anser<br>
däremot alt regleringen av högstpriser inte stimulerar efterfrågan och<br>
därför kan undvaras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del ansluler jag mig lill bokutredningens
uppfattning om prisregleringens betydelse framför alll för den kulturelll
värdefulla utgivningen med förhållandevis sämre avsättningsmöjligheter. Jag
finner del heller inte vara en nackdel atl en utgivare måste välja mellan atl
antingen söka slöd och lillämpa etl lägre pris eller all sätta ell högre pris
och avslå från statligt stöd. Vad gäller förutsättningarna för kulturrådets
beslut om högstpriserna ålerkommer jag i del följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. Bokutredningen föreslår alt utgivningsstödet far
formen av ellförsälj-<br>
ningsrelaterai garaniistöd. Enligt utredningen bör halva stödbeloppet<br>
återbetalas när försäljningen har passerat 8000 men ännu inle nått 10000<br>
exemplar. Efler 10000 sålda exemplar bör hela stödbeloppet återbetalas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagel har mött blandade reaktioner hos
remissinslanserna. Bland dem som i princip godtar en begränsning av stödel
pekar några, bl.a. näringsfrihetsombudsmannen, på riskerna för oönskade
effekler med ett sådani system. Av samma skäl avstyrks förslagel av bl. a.
slatens pris- och kartellnämnd och kulturrådet. Huvudinvändningarna är alt en
titel med slor försäljning inte nödvändigtvis ger vinst, alt enslaka
vinsttitlar kan vara nödvändiga för att balansera förlagets övriga, ofta
förlustbringande, utgivning samt alt systemel skulle kunna hämma förlagens
vilja att salsa på nya upplagor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del finner jag alt syflel med förslagel i och för
sig är tilltalande. Stödmedel borde helsl inle användas för titlar som redan
utan slöd är lönsamma, utan i stället inriklas på angelägen, men olönsam
utgivning. Jag anser dock all invändningarna är tungt vägande. Enligt min
mening är del svårt att hitta generella krilerier för de fall där stödbehov
inle föreligger. En lilel med god vinsl kan i det ena förlaget ge etl ökat
överskott, i det andra förlaget bara en minskad förlusl. Förlagsekonomin bygger
så gott som alllid pä en kalkyl för den samlade utgivningen under året där
titlar med goda försäljningsmöjligheler medvetet blandas med kulturelll
viktiga, men svårsålda titlar. Jag finner det mol den bakgrunden inle lämpligl
att införa en generell spärr i ulgivningsstödel som skulle försvåra för de
mindre förlagen att ge ul ekonomiskl inte bärkraftig kvaliielslitteratur. Den
ringa nettoeffekten av en sådan begränsning för stödanslagel står enligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>min
mening inle heller i proportion lill de risker och administrativa komplikationer
som förslaget skulle medföra. För all komma ål de möjligen stötande, enslaka
fall där ekonomiskl starka förlag får stöd för bäslsäl-jande titlar, skulle del
krävas en behovsprövad spärr som jag emellertid av principiella och praktiska
skäl inle kan godta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.2.2
Myndighetsuppgifter inom litteraturområdet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Statens kulturråd bör få elt större ansvar inom den statliga
litteraturpolitiken. Detta innebär all rådet, inom ramen för grunderna för
ulgivningsstödel och övriga av riksdag och regering uttalade riktlinjer, bör
beslula om fördelningen av anslagsmedlen på de olika littera-lurkategorierna
och övriga ändamål under anslagsposten Utgivningsstöd. För en ändamålsenlig
bidragsfördelning bör rådet fortlöpande följa utvecklingen på bokmarknaden, i
synnerhet vad gäller utgivningen av allmänlilteralur och villkoren för
förlagsverksamhet, saml för regeringen redovisa erfarenheter och eventuella
förslag lill förändringar av de statliga insaiserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bokutredningens
förslag: Myndighetsuppgifterna för statens kulturråd behandlas inte särskilt,
ulom vad gäller ansvarel för bidragsfördelningen i mitt förslag. Utredningen förordar
dels atl nuvarande ordning med av regering och riksdag anvisade riktbelopp för
kaiegorierna inom ulgivningsstödel bör kvarslå, dels, i överensslämmelse med
mitl förslag, att kostnaderna för stödadministralionen även fortsättningsvis
bör belasta litleratur-stödsanslaget, men där redovisas särskilt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Hithörande frågor behandlas ytterst sparsamt i remissyttrandena. Kulturrådet
och statskontoret tillstyrker att administrationskostnaderna för
ulgivningsstödel redovisas särskilt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund
till mitt förslag: Regeringens och riksdagens beslut om medelstilldelning på
litleraturområdel har hittills präglats av en hög grad av detaljstyrning. Detta
gäller särskilt ulgivningsstödel där regeringen i sina förslag lill riksdagen
angelt riktbelopp för vatje särskild stödkategori. I regleringsbrev avseende
anslaget Litteraturstöd har regeringen närmare preciserat dessa belopp, i
huvudsak med hänsyn lill de årliga prisstegringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Statens
kulturråd har under tidigare år vid ett flertal tillfällen hemställt om vissa
smärre omfördelningar av medel mellan de olika stödkategorierna.
Framställningarna har i så gott som samtliga fall bifallits. Sedan budgetårel
1981/82 har kulturrådet haft möjlighet atl utan regeringens särskilda tillstånd
omfördela ett belopp av högst 5,00000 kr. mellan flertalet utgiftsposter inom
stödet. Beloppet har för innevarande budgetår höjts lill 1 milj. kr. 3
Riksdagen 1984/85. I samt. Nr 141</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bidragsfördelningen inom ulgivningsstödel sker efter ansökan
från förlag resp. utgivare för varje enskild lilel. Statens kullurråds nämnd
för litteratur och bibliotek (LB-nämnden) beslular om stöd efter förslag från
de f. n. sju arbelsgrupper om fyra till sju ledamöter som svarar för de olika
litleraturkategorierna. Klassikerslödet fördelas f. n. av arbetsgrupperna för
resp. ny svensk skönlitteratur, översatt skönlitteratur, facklitteratur samt
barn- och ungdomslitteratur. Samma arbelsgrupper bereder också ansökningar om
projektstöd lill särskilt koslnadskrävande utgivning innan de går vidare till
den särskilda arbetsgruppen för projektstöd. Denna har också till uppgift atl
se lill atl slödvärda titlar inle på grund av svårigheter med gränsdragningen
mellan lilteraturkalegorier berövas möjligheten att få slöd. Enligt vad
kulturrådet har meddelal i sill remissyttrande avser rådet alt fr.o.m.
budgetårel 1985/86 inrätta en särskild arbetsgrupp för fördelning av
klassikerslödet sedan en spridd handläggning visal sig ha funktionella
svagheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kulturrådets beslut kan enligt bestämmelse i författning
inle överklagas. Rådel kan emellertid, efter ny ansökan eller på eget
initiativ, ta upp en litel lill ny prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kulturrådet anmälde i sin anslagsframslällning för
budgetåret 1983/84 all vissa administrationskostnader i samband med beredningen
av stödel sedan en lid tillbaka bestridits av medel från stödanslagel. Detta
gäller kostnader för arvoden, resor och traktamenten lill ledamöler i
arbetsgrupperna saml för arvodeskostnader till lektorer. 1 budgelproposilionen
1983 (bil. 10 s. 177) uttalade jag all jag fann en sådan användning av
sakanslaget olillfredsslällande, men föreslog med hänsyn lill bokutredningens
då pågående arbele alt rådet övergångsvis skulle få lillämpa redovisad praxis.
Bokutredningen har nu föreslagil alt nämnda administrationskostnader även
fortsättningsvis skall belasta anslagel Litteraturstöd, men att de skall
redovisas särskilt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Utvecklingen av
föriagsverksamheten i Sverige under den gångna tioårsperioden har, som jag framhållit
i tidigare avsnill, i huvudsak varit gynnsam. Möjlighelerna alt ge ut
kulturellt värdefull litteratur också med en förhållandevis begränsad
efterfrågan på den kommersiella bokmarknaden har kunnal vidmakthållas och t.
o. m. i vissa avseenden förbättras. Del statliga ulgivningsstödel har därvid
haft en allmänl erkänd betydelse. Stödels utformning och omfallning har under
denna lid varil anmärkningsvärt konstant. Detta trols alt slödel vid flera
lillfällen varit föremål för en omsorgsfull och förutsäitningslös granskning.
Varken de principiella grunderna för slödel eller handläggningen av
bidragsfördelningen har utsatts för någon betydande eller entydig kritik, även
om olika aspekter av stödverksamheten nästan ständigt diskuieras i den allmänna
debatten. Detla visar all ulgivningsstödel vad gäller behov och effektivitet
numera kan anses vara väl etablerat.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
litteraturpolitiska agerande är alltid beroende av de allmänna villkoren för
bl.a. förlagsverksamheten. En akluell kunskap om utvecklingen inom
bokbranschen i allmänhel och speciellt vad gäller utgivning och spridning av
kvalitetslitteratur är därför en viklig förutsättning för all de statliga
insatserna skall kunna motsvara de uppslällda målen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser atl en sådan kunskap i första hand bör finnas inom kulturrådet. Della är
i och för sig ingel nytt. Kulturrådet har redan utifrån sill sektorsansvar
inom den slatliga kulturpolitiken lill uppgifl att följa utvecklingen också på
litleraturområdel. Denna uppgifl har emellerlid hittills inte alltid krävts av
rådel. Detla är enligt min mening otillfredsställande med lanke på
intentionerna bakom inrättandet av statens kulturråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del förordar jag atl kulturrådet i större utsträckning än hittills åläggs
ell särskilt ansvar för att fortlöpande följa utvecklingen på bokmarknaden, i
synnerhet vad gäller utgivningen av allmänlilteralur och villkoren för
förlagsverksamhet. Därigenom bör rådel kunna skaffa sig den erfarenhet som
krävs för en fortlöpande anpassning av de statliga stödåtgärderna till en
bokbransch i ständig förändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förändringar från år till år som det här är fråga om rör enligt min bedömning i
försia hand balansen i utgivningen mellan olika genrer av litteratur. Sådana
förskjutningar mellan åren i ulgivningsprofilen kräver erfarenhetsmässigt
förhållandevis snabba omdispositioner av anslagsmedel mellan olika
stödkategorier för all i en förändrad marknadssituation på bästa sätt molsvara
syftet med de slatliga insaiserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening försvåras en önskad flexibililel i det avseendet av den inom slödet
hittills tillämpade höga graden av detaljstyrning för användningen av
tillgängliga medel från regeringens och riksdagens sida. Jag anser atl en sådan
medelsslyrning var nödvändig under slödels etable-ringsskede med lanke på all
någon erfarenhet av statligt slöd lill kommersiell förlagsverksamhet inle
fanns. På grundval av den kunskap och de etablerade branschkontakler som nu
finns hos kulturrådet finner jag del emellertid inle längre motiverat med en sådan
fortsatt detaljstyrning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår således att kulturrådet i fortsältningen inom ramen för grunderna för
ulgivningsstödel och övriga av regering och riksdag uttalade riktlinjer bör
besluta om fördelningen av anslagsmedlen på såväl de olika litleraturkategorierna
som övriga ändamål under anslagsposten Ulgivningsstöd. Jag ålerkommer lill de
anslagslekniska konsekvenserna av milt förslag under avsnittet 6
Anslagsberäkningar för budgelåret 1985/86.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna större befogenheterna för kulturrådet vad gäller medelsanvändningen
bör enligt min mening också innefatta en slörre möjlighel för rådet all
lillgodose eventuellt uppkommande nya stödbehov inom lilieraiurområdet under
förutsättning all detta kan ske genom en omprioritering av redan befinlliga resurser
under anslagel. Om elt nytt ändamål utifrån en sådan avvägning bedöms vara värt
statligt slöd, samtidigt som del anses föreligga formella hinder att inrymma
ändamålet under slödet, ulgår jag</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>från atl rådet underställer frågan regeringens prövning. I
en sådan framslällning bör särskilt redovisas hur de nya åtagandena skall
finansieras inom befinllig anslagsram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kulturrådet bör i sin årliga anslagsframställning redovisa
stödverksamhetens ulfall under det senast avslutade budgetåret. Härvid bör
under året beslutade förändringar i bidragsfördelningen på olika
lilteraturkalegorier resp. övriga ändamål under anslagsposten redovisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kommer i det följande (avsnitt 4.3) att föreslå att
Bokbranschens finansieringsinstitut AB (BFI) bl.a. får uppgiften alt särskilt
följa utvecklingen inom den kommersiella bokdistributionen som helhel och med
särskilt avseende på bokhandeln. Detta innebär en viss begränsning av kulturrådets
direkta ansvarsområde. Det bör emellertid ingå i kulturrådels uppgift att i
sin bedömning av bokmarknaden ur ett kulturpolitiskt perspektiv även inbegripa
frågor om bokdistribution. I dessa frågor behöver kulturrådet samverka med
BFI.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa kostnader för administration av ulgivningsstödel har
hittills belastat anslaget Litteraturstöd. Jag anmälde i 1983 års
budgetproposition invändningar mot ett sådant förfarande. Bokutredningen
finner emellertid fördelar i en sådan praxis under förutsättning alt
koslnaderna redovisas separal. Jag kan ansluta mig lill denna uppfattning. Jag
återkommer till denna fråga under avsnittet Anslagsberäkningar för budgetåret
1985/86.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2.3 Klassikerulgivning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Slaten bör ta initiativ till all en
utgivning av en klassikerserie kommer lill slånd. Utgivningen bör genom urval
av titlar, upplaga och pris vara anpassad lill skolans behov. Jag föreslär
härför etl särskilt statligt stöd av 4 milj. kr. per år under en ireårsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkbiblioteksutredningens förslag: Inriktas inle särskilt
på klassisk litteratur, men avser liksom mill förslag bl.a. skolans behov av
böcker. Elt engångsstöd om 11 milj. kr. fördelal på två år föreslås för
kommunernas inköp av litteratur till skolan och folkbibliotek för läsfrämjande
verksamhet bland barn och ungdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Flertalet tillstyrker utredningens
förslag med i slort sett den föreslagna ulformningen. Några inslanser föreslår
ett permanent stöd, andra föredrar en mer selektiv utformning med inriktning på
kommuner med särskilda behov. Flera instanser föreslår atl målgruppen vidgas. I
ett antal yttranden krävs motprestationer som bidragsvillkor. Bidragel avstyrks
av etl fåtal instanser, däribland kulturrådet och siatskontorel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såväl skol- som folkbibliotek saknar enligt kulturrådets
bedömning de bokbestånd som krävs för det lässtimulerande arbete och den
litteraturundervisning som läroplanen talar om. Mol denna bakgrund föreslår
kullurrå-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>det att slaten lar initiativ till utgivning av en
klassikerserie med särskild inriktning på skolans behov. Förslaget redovisas
närmare i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bokutredningens förslag: Stiftelsen Litteraturfrämjandet
bör inom ramen för En bok för alla ta initiativ till en lättillgänglig och
representativ serie av svenska och utländska klassiker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Förslaget stöds av samtliga instanser
som berör frågan. Flera av dessa, däribland några kommuner, TCO, LO och
Litteraturfrämjandet, anser atl särskilda medel bör anvisas för en sådan
utgivning. Kulturrådet och ABF föreslår all de av folkbiblioteksulredningen
föreslagna engångsmedlen för kommunernas inköp av barn- och ungdomslitteratur
i slället används för klassikerutgivning inom En bok för alla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bakgrund till mitt förslag: Kulturrådet presenterar som
jag lidigare har nämnt etl relativt detaljerat förslag till uppläggning av en
klassikerutgivning. Syftet är atl etablera en representativ serie av svensk
och utländsk barn- och vuxenlilleralur från olika epoker, i första hand
inriklad på skolans behov. Rådet föreslår att utgivning och distribution av
serien handhas av Stiftelsen Litteraturfrämjandet. Urvalel av titlar förutsätts
ske genom etl redaktionsråd under medverkan av skolöverstyrelsen (SÖ) och
Svenska barnboksinstitutet. Rådet redovisar en kalkyl för en utgivning av i
första hand 36 titlar under en treårsperiod i en upplaga om 60000 exemplar per
titel, varav 40000 exemplar är avsedda för skolinköp. Vid etl konsumentpris om
15 kr. i bokhandeln och ett ytterligare subventionerat pris för skolan under 10
kr. beräknas ett stödbehov av ca </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>II </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>milj.
kr. under treårsperioden. Skolornas inköpskostnad för hela serien skulle uppgå
till lotalt 13 milj. kr. och möjliggöra en anskaffning av totalt 1,44 milj.
volymer eller ca 1,6 volym per grundskoleelev.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med anledning av kulturrådels förslag har flera bokföriag,
däribland MånPockel inom Månadens Bok, bokförlaget Natur och Kultur saml
bok-föriagel Atlantis, framfört synpunkler och lagl fram egna förslag lill en
utgivning av klassiker med särskild hänsyn lill skolans behov. De nämnda
förlagen uttalar också sitt intresse att för egen del medverka i en sådan
utgivning. Vid de överläggningar som jag har haft med represenlanter för
bokförlagen har synpunkler lämnals på denna fräga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: I årels budgetproposition (bil.
10 s. 17 ff) redogjorde jag för regeringens förslag om ökade insalser för
kultur i skolan. Jag lade särskild vikt vid en förslärkning av svenskämnet och
litteraturens betydelse i undervisningen både i grundskolan och gymnasieskolan.
Jag konstaterade i det sammanhanget att detta arbele kräver all skolan har tillgång
till etl brett och varierat utbud av litteratur. Såväl
folkbiblioleksutredningen sorn bokutredningen pekar på allvarliga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>brister i framför allt skolbibliotekens bokbestånd. Även
om ell myckel angelägel, ökat samarbeie mellan skolan och folkbiblioteket
medför atl kommunens samlade medieresurser bältre ulnylljas för skolans behov,
bör skolan för sin litleralurundervisning vara utrustad med ell eget,
tillräckligt brett urval av litteratur. Behovet av etl mångsidigt och välskött bokbestånd
i skolbibliotek, men också i grupp- och klassuppsällningar, är uppenbart.
Detla gäller såväl svenska som ulländska verk, skönlitteratur som
facklitteratur, klassiker som dagsaktuella författare. Bristerna i del avseendet
är omvittnade av flertalel remissinstanser och välbelagda i olika
undersökningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En bred remissopinion hävdar att del därvid är av särskild
vikt all skolan kan erbjuda eleverna elt representativt urval av den klassiska
svenska och utländska litteraturen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid de överläggningar jag har haft med föriagsbranschen
har representanter från denna hävdat att tillgången till klassiker som kan
användas i undervisningen redan är belydande. Inle minst klassikerslödet inom
del slalliga lilleralurslödel har bidragit lill en ökad utgivning. Det
särskilda årliga bidragel lill lagerhållning av klassiker har också ökal
tillgängligheten av denna litteratur under en längre tid än vad som normall är
fallel för andra böcker. Det finns också förlag som särskilt inriktar en del av
sin årliga utgivning på serier av klassisk litteratur. Frän bokbranschens sida
har därför behovel av en särskild utgivning av klassisk litteratur vid sidan av
den som erbjuds på den reguljära marknaden ifrågasatts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Erfarenhelen visar dock all skolan endasl i myckel
begränsad omfattning har kunnat ulnyttja klassikerutbudet. Som främsla skäl
härför anförs att dessa böcker är alltför dyra för att klass- eller
gruppuppsällningar skall kunna rymmas inom de medel som står till den enskilda
skolans förfogande för detta. Svårigheter atl överblicka utbudet och all
hanlera inköp m. m. på etl praktiskt säll har också åberopats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I de kontakler som jag haft med företrädare för branschen
har bl. a. från föriagshåll uttryckts ell inlresse för atl öka ansträngningarna
för att förbättra situationen. En bättre koniakt mellan skolan och branschen
skulle göra del lättare alt tillgodose skolans behov av information och
rationella inköp. Del är min förhoppning att förbättrade kontakler mellan
förlag och skola på ett påtagligt säll kan förbättra möjligheten lill
bokförsörjning inom skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser del dock nödvändigt atl också förbättra
situationen med direkla statliga insatser och då i första hand för alt främja
tillgången pä prisbilliga klassiker. De senaste årens läroplansarbele och
limplanebeslul i fråga om svenskämnet och inriklningen av den slatliga skol-
och kulturpolitiken på elt förslärki kulluransvar i skolans arbele motiverar
enligt min mening atl staten — trots atl ansvarel för läromedel i första hand
vilar på den enskilda kommunen - också tar elt särskilt initiativ lill en
bältre klassikerförsörjning i skolan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag förutskickade i årets budgetproposition ansluler
jag mig till kulturrådels förslag om ett tidsbegränsat statligt stöd till en
klassikerserie för i försia hand skolans behov. Jag föreslår sålunda alt etl
belopp av 4 milj. kr. per år under en treårsperiod anvisas för della ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Böckerna bör ges ut i sådana upplagor och till etl sådant
pris all serien kan köpas in av samtliga kommuner i många exemplar, l.ex. i
grupp- och klassuppsällningar. Därmed uppfyller en sådan utgivning också de
intentioner som ligger bakom folkbiblioteksutredningens förslag om etl ekonomiskt
engångsstöd till kommunerna för inköp av barn- och ungdomslitteratur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgångspunkten för utgivningen för skolan bör vara att
hela del lillgängliga utbudet av klassisk litteratur skall ligga till grund
för urvalel. Delta underlättas om samtliga intresserade förlag kan medverka i
serien.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Olika
organisatoriska lösningar för en sådan utgivning är länkbara. Som jag tidigare
har anfört har ett antal förslag presenterats. Enligt min mening krävs
ytterligare överväganden i fräga om den närmare utformningen av verksamhelen.
Det bör även finnas rådrum för överläggningar med de olika intresserade parterna
i syfte att nå en effektiv samverkan både vad gäller produklion, marknadsföring
och distribution. Jag avser därför atl inom kort föreslå regeringen att uppdra
åt kulturrådet att närmare pröva olika alternativ. Det ankommer på regeringen
att efter förslag från rådet besluta om villkoren för det slalliga stödel lill
klassikerutgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av vad jag har anfört anserjag att följande
rikllinjer bör gälla för denna klassikerutgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Urvalel av titlar bör göras med lanke på skolans behov.
Den huvudsakliga målgruppen bör vara eleverna i grundskolans högstadium och
gymnasieskolan. All klassisk skönlitteratur — svensk och utländsk - bör kunna
komma i fråga. Med klassiker bör även i delta sammanhang likslällas sådan
allmänl erkänd skönlitteratur från 1900-lalel som gavs ul för minsl 20 år
sedan. I undanlagsfall bör ännu yngre litteratur kunna komma ifråga.
Urvalsförfarandet bör närmare övervägas. Det är enligt min mening önskvärt atl
personer som har kännedom om skolans behov och efterfrågan får medverka vid
urvalel. Böckerna bör ges ul i slora upplagor lill ell pris av högsl ca 15 kr.
och om möjligl utgöra en sammanhållen serie med etl enhetligt ulförande eller
åtminstone en gemensam presentationsform genom logotype e.d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Marknad.sföring och dislribuiion av klassikerserien lill
skolan bör av prakliska och koslnadsmässiga skäl ske sammanhållet. Enligt min
mening har Sliftelsen Litleralurfrämjandel goda förulsättningar för denna
uppgift. Genom verksamheten med En bok för alla har stiftelsen redan ell fungerande
kontaktnät med skolan. Andra modeller, l.ex. i närmare anslutning till
befinlliga strukturer i branschen, bör emellertid också kunna prövas. Vissl
marknadsförings- och informationsarbete kan enligt min mening med fördel skötas
av skolmyndigheterna. Det är därvid naluriigl att fortbild-ningsakliviteler
inom skolan anknyler lill utgivningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förlagen
bör vara oförhindrade atl vid sidan av skolupplagorna marknadsföra de utgivna
böckerna på den allmänna bokmarknaden i valfritt utförande och med lämplig
prissätining. Det är givelvis önskvärt alt en klassikerserie med ell lågt pris
också kan erbjudas den bokköpande allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
finns ell stort behov av böcker med lågl pris i det läsfrämjande arbete som
bedrivs inom studieförbunden och på arbetsplatser. Litteratur-kampanjer av
skilda slag har framgångsrikl genomförts, bl. a. med hjälp av böcker utgivna
inom En bok för alla. För arbetet i dessa sammanhang behövs ett varierat utbud
av kvaliielslitteratur lill låga priser. Jag finner det önskvärl alt de böcker
som ges ul inom den föreslagna klassikerserien också kan spridas genom dessa
kanaler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.2.4
Utgivning av ell stort uppslagsverk</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Slaten bör kunna ta på sig ell vissl ekonomiskl ansvar för utgivningen
av ett stort svenskl uppslagsverk. Regeringen bör bemyndigas atl efler
anbudsförhandlingar beslula om ell ekonomiskt bidrag av engångskaraktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bokutredningens
förslag: Ulredningen redogör för det inilialiv som kulturrådet lagil i syfte
att få till slånd utgivningen av en svensk nalionalencyklo-pedi. Enligt
ulredningen förutsätts härför någon fom av ekonomiskl stöd. Frågan om ett nytt
stort uppslagsverk bör ges hög prioritet. Kulturrådet bör ges i uppdrag att i
fall erforderiiga medel erhålls fortsätta arbelel med att möjliggöra
utgivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet instanser som berör frågan instämmer i utredningens positiva syn pä
utgivningen av uppslagsverket och flera betonar behovel av statligt stöd.
Universitets- och högskoleämbetet och statskontoret har invändningar mot en
finansiering via slatliga myndigheter. Enligt näringsfrihetsombudsmannen och
branschorganisationer bör frågan om stafligt stöd avgöras snabbt för att
förlagens arbete med andra uppslagsverk inle skall hämmas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om möjlighelen all få dispens från brutloprisförbudel, vilkel utredningen
finner rimligt, påpekar marknadsdomstolen att frågan kan prövas först sedan ell
konkret förslag föreligger. Näringsfrihelsombudsmannen anser att etl statligt
engagemang i utgivningen gör en dispens sannolik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund
till mitt förslag: Under de senasle 30 åren har del i Sverige inte getts ut
någol stort uppslagsverk. I anledning av propositionen 1975:20 om den slatliga
kulturpolitiken 2 uttalade riksdagen (KrU 1975: 12. rskr 201) alt frågan om en slatssubventionerad
encyklopediulgivning var ytieriigt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>viklig
och betydelsefull och gav sill slöd till atl elt utredningsarbete inleddes. År
1977 tillkallades sålunda uppslagsverkskommillén (U 1977:09). Dess betänkande
(SOU 1980:26) Mot bättre velande jämte remissyttranden och i ärendet inkomna
skrivelser överlämnades lill 1982 års bokutredning för alt beaktas i
utredningsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
direktiven (Dir. 1981: 76) till bokulredningen anförde dåvarande chefen för
ulbildningsdepartemenlet att det på grund av det statsfinansiella läget inte
var realistiskt att staten log ell väsentligt ekonomiskl ansvar för en sådan
utgivning. Del ankom således hell på föriagsbranschen alt avgöra om man själv
kunde ta på sig det ekonomiska ansvarel för etl sådani projekl. Däremot kunde
det finnas skäl för staten att underlätta utgivningen av ett uppslagsverk,
framför alll vad gäller villkoren för en långsiktig marknadsföring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kulturrådet
inledde år 1983 kontakler med olika avnämargrupper och även med förlagsbranschen
för att undersöka möjlighelen all få till stånd en utgivning. Bokutredningens
behandling av frågan ansluter i alll väsenlligl till en promemoria som
kulturrådet upprättat och som delvis bygger på uppslagsverkskommitténs förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såväl
uppslagsverkskommittén som kulturrådet fastslår all behovel av ett stort
uppslagsverk inom utbildningen på alla nivåer, i informationsarbetet genom
l.ex. bibliotek och massmedier samt för allmänhelen är väldokumenterat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kulturrådet
formulerar i sin promemoria några grundläggande krav avseende verkets omfång,
ulformning och kvalitet. Som en rimlig ambitionsnivå anges 100 miljoner
typrum, vilket kan jämföras med 125 miljoner för den senasl utkomna Svensk
Uppslagsbok och 40 miljoner för del f.n. största verkel på den svenska
marknaden. Delta motsvarar ca 12000 sidor eller 18 band om 675 sidor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgivningen
beräknas totalt omsätta mellan 350 och 400 milj. kr. För-lagskoslnaderna för
produktion, distribution, marknadsföring och ränior beräknas till 160-180 milj.
kr., varav 50 milj. kr. utgör kostnader för den redaktionella framställningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Regering och riksdag har vid ell flerlal tillfällen uttalat
att del är angeläget atl etl stort svenskt uppslagsverk kan ges ut. Därvid har
anförts ulbildningspolitiska, informationspoliliska och kultur-politiska skäl.
Jag delar min företrädares uppfallning atl utgivningen av en encyklopedi är en
angelägenhet för förlagsbranschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kulturrådet
har under den senasle liden närmare undersökt de ekonomiska förulsällningarna
för utgivningen av en nationalencyklopedi. Utgångspunkten har därvid varil atl
förlagsbranschen själv svarar för utgivningen. Efler överläggningar med
branschen och andra intressenter har kulturrådet funnit en slörre beredskap
från branschen att finansiera projektet än vad som lidigare har kommil fram.
Härigenom har enligt rådels</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bedömning anspråken på elt statligt stöd som villkor för
atl en utgivning skall kunna komma till stånd minskat väsenlligl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kulturrådet har i skrivelse den 15 februari 1985 hemställt
all regeringen ger till känna att ett statligt ekonomiskl slöd för utgivning av
en ny svensk nationalencyklopedi kan påräknas. Rådel pekar på möjligheterna all
erhålla bidrag från annal håll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del finner jag det glädjande alt utgivningen av
ell nyll slort uppslagsverk nu ser ut all kunna förverkligas. Kulturrådets
arbete med projektet har enligt min mening visat alt del på förlagssidan finns
en vilja att ta på sig elt ansvar för utgivningen. Samtidigt som möjligheterna
alt sprida verket i en förhållandevis slor upplaga nu bedöms vara gynnsammare
än för ell antal år sedan, har intresset för elt uppslagsverk hos myndigheler,
institutioner, näringslivel och allmänheten blivit mera framlrädande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrtjnd av den stora kultur-, utbildnings- och
forskningspolitiska betydelse som utgivningen av elt slort svenskl uppslagsverk
har, bör staten kunna la på sig ett visst ekonomiskt ansvar. Jag räknar med etl
engångsbelopp som bör kunna finansieras genom ompriorilering av redan anvisade
medel på medieområdet. Regeringen bör bemyndigas all beslula om elt sådani
slöd. För riksdagens information bör senasl i 1986 års budgetproposition anges
dels vilkel belopp som regeringen har anvisat, dels med vilka medel från anslag
under littera G. Massmedier m.m. som beloppet har finansierats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen uppdrog genom beslut den 21 februari 1985 ål
kulturrådet atl med vissa förulsättningar inleda anbudsförhandlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om en dispens från bruttoprisförbudet enligt
konkurrenslagen (1982:729), anför marknadsdomslolen i sitt remissyttrande alt
en sådan dispens kan prövas försl när elt konkrel projekl föreligger.
Näringsfrihelsombudsmannen uttalar i sitt yttrande all ell statligt engagemang
i utgivningen av ett slorl uppslagsverk ger uttryck för ett sådant
kulturpolitiskt inlresse atl en dispens sannolikl skulle beviljas. Med hänsyn
lill alt en eventuell dispensansökan prövas av domstol, är del inle befogat med
ell slällningslagande från regeringens och riksdagens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2.5 Stöd till utgivning av liiieralur på invandrar- och
minoritetsspråk</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Min bedömning: Slöd lill litteratur på invandrar- och
minoritetsspråk bör som hittills kunna utgå dels som förhandsslöd till enskilda
titlar enligt arkersältningsprincipen, dels som slöd lill allmänna
föriagskosl-nader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Invandrarpolitiska kommitténs förslag: Överensslämmer med
min bedömning vad gäller elt titelslöd i form av arkersättning. Kommittén
avvisar däremot etl allmänl driflsbidrag till förlagsverksamhet samt föreslår
en ökning av anslagsmedlen med 200000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinslanserna: Endasl några få instanser har
kommenterat kommitléns förslag. Göieborgs kommun understryker behovet av ökad
utgivning av barn- och ungdomslitteratur på invandrar- och minoritetsspråk.
Styrelsen för Sveriges författarfond anser att stödet inle bör urholkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kulturrådet upprepar sill tidigare framlagda förslag om
dels etl titelslöd, dels etl allmänt föriagsslöd knuiet till villkoret atl
förlaget lidigare erhållit titelslöd. Rådel föreslår vidare att vissa ålgärder
för marknadsföring m. m. bekoslas av anslagsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bakgrund till min bedömning: En särskild stödordning för
litteratur på invandrar- och minoritetsspråk inom det statliga utgivningsstödet
inrältades genom riksdagens beslut år 1977 (prop. 1976/77: 100 bil. 12, KrU
35, rskr 213). Stödel kan utgå som projektbidrag till utgivning av enskilda
titlar, allmänna förlagskoslnader och distributionskostnader. De försia åren
gick en slor del av medlen till uppbyggnad av några invandrarförlag. De senasle
åren har de allmänna bidragen lill förlagsverksamhet minskals och huvuddelen av
anslaget i slället fördelals på enskilda boktitlar. Produklionsbidragen avser
alt täcka huvuddelen av böckernas sättnings- och tryckningskostnader och
fördelas innan böckerna ges ul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut om slöd fattas av kulturrådets nämnd för litteratur
och bibliotek efler förslag från en arbeisgrupp i vilken flera invandrare
ingår. Avgörande för om en bok får slöd eller inte är dess litterära kvalitet.
Vid fördelningen prioriteras dels barnlitteratur, dels litteratur för
invandrare på vars språk lilleraturutgivning av politiska eller andra skäl
försvåras i ursprungslandet. Stödel är också öppet för inhemska minoriteter,
l.ex. samerna och den finskspråkiga befolkningen i Tornedalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De senasle åren har de sökta beloppen sammanlagl varit ca
fem gånger slörre än de disponibla medlen. Under budgelåret 1983/84 fick 60
böcker på 12 olika språk produklionsbidrag om totalt 745000 kr., varav 8 böcker
på fem olika språk var barn- och ungdomsböcker. Till allmänna föriags-kostnader
betalades ul 115000 kr. och lill distributionskostnader 29000 kr. För
innevarande budgetår har anvisais 950000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom en ändring (1981:444) i förordningen (1978:490) om
statligt litteraturstöd infördes en möjlighet alt lämna stöd till svensk barn-
och ungdomslitteratur i översättning lill invandrarspråk inom den slödordning
som gäller stöd lill barn- och ungdomslitteratur. Under budgelåret 1983/84 fick
19 böcker på fem olika språk sådana bidrag om totalt 250000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kulturrådet föreslog i sin anslagsframställning för
budgetåret 1982/83 atl slödel till invandrar- och minorilelslitleratur skulle
anpassas lill det svenska ulgivningsstödel genom att bidrag skulle beviljas
endasl efler arkersältningsprincipen. Stödbeloppen och övriga villkor skulle
dock även framdeles ulformas med hänsyn lill de speciella villkor som gäller
för denna utgivning. I 1982 års budgetproposition (prop. 1981/82: 100 bil. 12,
s. 192) uttalade dåvarande chefen för utbildningsdepartementet atl han inle var</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beredd all tillstyrka en omläggning av slödet till ell
renodlat titelslöd. Slödet borde även i fortsättningen delvis kunna utgå lill
allmänna förlagskostnader. Riksdagen (KrU 1981/82:30, rskr 360) hade inga
erinringar häremoi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kulturrådet ålerkom i skrivelse den 18 juni 1982 med ell
modifierat förslag om slödets ulformning. Vid sidan av etl förhandsstöd lill
enskilda titlar enligt arkersältningsprincipen skulle slöd lill allmänna
förlagskostnader kunna ulgå under förutsättning att resp. förlag lidigare
under samma budgelår erhållil produklionsstöd till minsl tre titlar. Genom
beslut den 9 juni 1983 överlämnade regeringen nämnda skrivelse till
invandrarpolitiska kommittén (IPOK, A 1980:04) att beaklas i enlighel med vad som
anförts i budgelproposilionen 1983 (bil. 10, s. 178) och i kommitléns
tilläggsdirektiv (Dir. 1983:39).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>IPOK överiämnade ijuni 1984 sill slutbetänkande (SOU
1984:58) Invandrar- och minorilelspoliliken. I betänkandet föreslås bl.a.all
ulgivningsstödel till invandrar- och minorilelslitleratur vidgas och ökas med
ett belopp av 200000 kr. Vad gäller slödets konstruktion ansluter sig IPOK i
huvudsak till kulturrådels förslag, men anser alt etl allmänl driftsbidrag inle
skall ulgå. IPOK har ingel att erinra mol alt det hittillsvarande
dislri-butionsslödet läggs in i tilelstödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sill remissyttrande över IPOK:s slutbetänkande upprepar
kulturrådet sill nyssnämnda förslag från år 1982 med bl.a. ell bibehållet
allmänl föriagsslöd relaterat till lidigare erhållet titelslöd. Rådel
lillslyrker lPOK:s förslag om en anslagsökning med 200000 kr. saml fogar till
yttrandet förslag lill nya bestämmelser för stödordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för min bedömning: Sedan statligt stöd lill
utgivning av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk infördes år 1977 har
arbetsvillkoren för upphovsmän och utgivare av sådan litteratur avsevärt
förbältrals. Upphovsmän med utländskt medborgarskap, som har sin egentliga
vistelseort i Sverige, har sedan år 1978 också rätt till individuell förfaliarpenning.
Redan innan denna ändring genomfördes kunde invandrarförfaltare erhålla
stipendier och andra bidrag ur författarfonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Antalet titlar som erhållit statligt utgivningsstöd har
ökat från 28 budgetårel 1977/78 till 60 budgetårel 1983/84. Del slora antalet
ansökningar om slöd visar att del bland invandrare och minoritetsgrupper
förekommer en livlig litterär verksamhet. Samtidigt har den litteratur som ges
ul på grund av en begränsad efterfrågan och mindre utvecklade
distributionskanaler svårare att hävda sig på den kommersiella bokmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ansluter mig därför till IPOK:s förslag atl etl
särskilt slalligl slöd även i fortsättningen bör ulgå lill utgivning av
litteratur på invandrar- och minoritetsspråk. Enligt min mening bör slödel
också i sin bidragslekniska ulformning anpassas till de speciella svårigheier
som denna föriagsverk-samhet arbeiar under. Jag kan tillstyrka att slödet ges
en slarkare inrikt-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ning
på produklionsstöd lill enskilda titlar, vilket IPOK föreslår och kulturrådet
redan under nägra år har tillämpat. Därigenom har antalet titlar som erhåller
stöd kunnat ökas väsentligt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>IPOK föreslår alt någol
slöd för allmänna förlagskoslnader inle skall ulgå vid sidan av tilelstödet.
Jag finner det emellertid även fortsättningsvis motiverat med en positiv
särbehandling av invandrarförlag pä denna punkt. Dessa förlag har nämligen ofta
en mer begränsad utgivning än föriag med huvudsakligen svensk utgivning. Böcker
på invandrarspråk möler dessutom en större konkurrens än svenska böcker om
tillgängliga medel inom ulgivningsstödel. Förutsättningarna för att bedriva
uigivningsverk-samhet är således sämre och mera osäkra än vad som gäller för
övrig förlagsverksamhet. Det är därför enligt min mening lämpligt med en friare
bidragsform inom stödel som gör det möjligt att slödja ett invandrartöriag, t.
ex. i en lillfällig likvidiieiskris eller inför en slörre investering.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kulturrådet föreslår all
elt sådant driftsstöd förbinds med villkoret atl resp. förlag lidigare under
samma budgelår har erhållit produktionsstöd för minst tre titlar. För egen del
är jag medvelen om behovet av vissa krilerier för ett allmänt driftsstöd till
förlagsverksamhet. Det bör dock ankomma på rådel alt beslula om vilka villkor
som skall gälla för stödet. Med en sådan ordning blir del möjligt för rådet alt
reglera föriagsstödel i enlighet med sill egel förslag samtidigt som undantag
kan göras om det är befogat.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill i della
sammanhang också nämna all de slatliga kreditgarantier som kan lämnas för alt
slödja mindre föriag och för alt göra del möjligl atl etablera nya förlag, även
kan beviljas förlag med huvudsaklig utgivning av litteratur på invandrar- och
minoritetsspråk. De hittills beviljade garantierna har emellertid enbart i
ytterst få fall gällt invandrarförlag. Detia kan bero på bristande
bankkontakier eller svårigheier all bedöma den långsikliga lönsamhelen i sådan
förlagsverksamhet, vilket är en förutsätining för alt en kreditgaranti skall
kunna beviljas. Även detta är enligt min mening skäl för etl allmänl
förlagsstöd inom ramen för utgivningsstödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kulturrådet
föreslår all en mindre del av anslagsmedlen får användas av rådel för all
förbällra informalionen om böcker på invandrar- och minoritetsspråk samt bidra
lill marknadsföring och distribution på liknande säll som framgångsrikt prövals
för kulturtidskrifter. För egen del finner jag del värdefullt med rådets
initiativ lill en samordning av sådana åtgärder som kan hjälpa
invandrarförlagen alt nå sina läsare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såväl
IPOK som kulturrådet och flera andra remissinslanser föreslår en ökning av
anslagsmedlen för stödet till utgivning av litteratur på invandrar-och
minoritetsspråk. Jag kommer atl behandla anslagsfrågor i avsnittet
Anslagsberäkningar för budgelåret 1985/86. Jag vill emellerlid redan i della
sammanhang nämna alt jag inte avser all föreslå några medelsökningar speciellt
avsedda för dessa ändamål inom ulgivningsstödel. 1 slället bör det ankomma på
kulturrådet atl inom det totala medelsulrymmet göra de avvägningar som
erfordras för fördelningen mellan litteralurkalegorier och övriga ändamål inom
slödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i dessa frågor samråtl med slalsrädet Anita Gradin.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2.6 Stöd IiU lättlästa böcker</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:11.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Min bedömning: Arbetet med utgivning av lättlästa böcker
(LL-böcker) bör fortsätta och förslärkas, framför alll vad gäller spridningen
av de böcker som ges ul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bokutredningens förslag: Verksamhelen bör bedrivas i samma
omfallning som hittills till dess all distributionen får en mer effektiv
ulformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Behovet av LL-böcker intygas av
samtliga inslanser som berör frågan. Många betonar atl för få titlar ges ul och
att det saknas bredd i utgivningen, både vad gäller val av ämnesområden och i
fråga om anpassning till olika motlagargrupper. Flera inslanser uttalar sig för
en förstärkl salsning på en effektiv spridning av böckerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bakgrund till min bedömning: Skolöverstyrelsens (SÖ)
verksamhet med utgivning av lättlästa böcker böljade år 1968. Efter
handikapputredningens förslag (SOU 1976:20) Kullur ål alla beslöts i samband
med propositionen 1976/77:87 om insalser för handikappades kulturella
verksamhet all slödet lill utgivningen skulle höjas (KrU 1976/77:44, rskr 325).
Hittills har ca 160 LL-böcker getts ut. Den årliga utgivningen ligger vid ca 15
titlar. Innevarande år har anvisais ett belopp av drygl 1,5 milj. kr. för
verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ: s arbete bedrivs av en arbetsgrupp, LL-gruppen, där
företrädare för författare, bildkonstnärer, förlagsbranschen, biblioteken och
pedagogisk expertis ingår. LL-gruppens arbele kan liksom stödinsatserna indelas
i tre led: utveckling, utgivning och distribution med informalion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Elt förhållandevis stort arbele läggs ner för utveckling
av en varierad utgivning anpassad lill avsedd mottagargrupp. Numera
koncentreras utgivningen till böcker för vuxna med särskilt stora och inte
tillgodosedda läsbehov, framför alll psykiskt utvecklingsstörda läsare. Gruppen
eftersträvar atl i böckerna nå en enhel av ord och bild genom att engagera
författare och bildkonstnärer i elt samarbete vid framlagningen av originalmanuskript.
Det finns emellertid också behov av bearbetningar, framför allt av klassisk
skönlitteratur. Den slarka betoningen av den konstnärliga bilden medför en
förhållandevis hög utvecklings- och ulgivningskosinad för böckerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgivningen sker i samarbete med flera olika förlag. Efter
hand har ett mer systematiskt samarbete med vissa föriag ulvecklats. Flera
föriag har också böljat ge ut egna serier med lättläst litteratur för t.ex.
läsovana ungdomar i grund- och gymnasieskolan. Huvudparten av stödmedlen används
som produklionsstöd till utgivande förlag. Beloppen varierar mellan 18000 kr.
och 140000 kr. och ligger i genomsnitt på omkring 60000 kr. per titel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LL-böckerna trycks i upplagor om mellan 2000 och 5000
exemplar. För</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>distributionen
är folkbiblioteken den i särklass vikligasle kanalen. I genomsnill köper
biblioteken 1 400 exemplar per titel, medan del i bokhandeln inte säljs mer än
ell par hundra exemplar. Under den senasle tiden har spridningen av böckerna i
institutioner och organisalioner ökal i betydelse. SÖ har lagil initiativ lill
en rekrytering och utbildning av bokombud bland inslitutionspersonal inom
vårdsektorn. Även studieförbunden medverkar i delta arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för min bedömning: Utgivningen av lättläst litteratur, särskilt skapad eller
bearbetad för all passa människor med läshandikapp, är av slor betydelse för
all nå kulturellt eftersatta grupper med litteratur. Även om böckerna är
anpassade lill företrädesvis psykiskt utvecklingsstörda, ordblinda och
barndomsdöva läsare, har de visal sig vara lill hjälp för en myckel slörre
grupp av människor med begränsad läsförståelse. Enligt min mening har
arbetsgruppens salsning på en konslnärlig utveckling av LL-böckerna varil
befogad och framgångsrik, framför alll när det gäller alt nå läsare som har
särskilt slora behov av anpassad litteratur. Det nära samarbeie som har skapats
mellan upphovsmännen och grupper av läsare inom t. ex. omsorgsinstitutioner vid
själva utvecklingen av böckerna har också lett lill atl LL-böckerna har fått en
självklar plals i många omsorgs-verksamheter. En yllerligare utveckling av
denna spridningskanal kan enligt min mening åstadkommas genom den rekrytering
och utbildning av ombud som SÖ nyligen har påbörjal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LL-bokens
betydelse för en kulturell stimulans av läshandikappade och andra grupper med
begränsad läsförståelse har intygals av en belydande och enhällig
remissopinion. Det är enligt min mening vikligt att denna utgivning
upprätthålls och förstärks. Jag föreslår därför atl del årliga slalliga stödet
till utgivning av lättläst litteratur höjs med ell belopp av 400000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bokutredningen
och en del remissinslanser, däribland kulturrådet, finner distribulionen av
LL-böckerna otillfredsställande. Även SÖ framhåller all förlagens
marknadsföring av böckerna är otillräcklig och redovisar vissa planerade
ålgärder för en förbättrad information om och lagerhållning av böckerna. Jag
anser att det fortsalla utvecklingsarbetet bör inriktas på att väsenlligt
förbällra marknadsföringen och distributionen av böckerna i bokbranschens egna
kanaler. Enligt min mening är del också nödvändigt med en bättre informalion
och en effekiivare spridning av böckerna för alt skapa en tillräcklig bas för
den fortsatta utvecklingen av verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ökade statsbidraget bör enligt min mening delvis kunna användas för atl
finansiera l.ex. gemensamma marknadsföringsålgärder. Samiidigi bör övervägas
vilka krav på marknadsmässiga distribuiionsvillkor som kan ställas på de
medverkande förlagen. Det produklionsbidrag som utgår är i och för sig
motiverat av en särskilt koslnadskrävande framslällning. Del</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>innebär dock för förlagen en avsevärt mindre risk jämfört
med annan utgivning av titlar med små upplagor. Eflersom överväganden av delta
slag inte kan gälla generellt utan enbart med avseende på varje enskild titel,
bör frågorna om distribution och lagerhållning ägnas särskild uppmärksamhel vid
fördelningen av stödet. SÖ: s arbetsgrupp bör kunna utarbela riktlinjer för
förlagens åiaganden i samband med alt produktionsstöd beviljas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom LL-ulgivningen förekommer slora skillnader i graden
av anpassning lill olika motlagarkalegorier. Kraven på läsbarhet av en bok
skiljer sig också avsevärt beroende på om läsaren är psykiskt utvecklingsstörd
eller "bara" läsovan. Bokförlagen har också i viss mån försökt
tillgodose behoven hos den senare kategorin genom utgivning av t. ex.
lättlästa ungdomsböcker utan särskilt slöd. Det kan enligt min mening finnas
skäl all överväga om det slalliga slödet till lättlästa böcker i större
ulslräckning kan inriktas på sådan litteratur som behövs för grupper med
särskilt stora läshinder. De försök som arbetsgruppen har genomfört med mindre
projektbidrag för böcker till läsare med något bällre läsförmåga är ett steg i
den riktningen. Jag anser del väsenlligt att förlagsbranschen själv tar elt
egel ansvar för en rik utgivning av litteratur med god läsbarhet. Därigenom kan
utrymmet för slöd till böcker för de mest eftersatta grupperna ökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ bör som hittills disponera anslagsmedlen, svara för
handhavandet av stödel saml inge anslagsframställningar lill regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2.7 En bokför alla</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Verksamheten En bok för alla bör under nästa
budgelår bedrivas i enlighel med gällande tvåårsavtal mellan staten och Sliftelsen
Litteraturfrämjandet. Regeringen bör nu bemyndigas att för tiden efler del
nuvarande avtalels ulgång i avtal med Litteraturfrämjandet ikläda slalen
ekonomiska förpliktelser rörande utgivningen av En bok för alla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bokutredningens förslag: Verksamhelen uppfyller i stort
sell riksdagens intentioner, men bör få en ännu starkare läsfrämjande
inrikining. Prisnivån för böckerna bör ses över. Det bör vidare övervägas om
medelsramen medger utgivning av en lättillgänglig och representativ
klassikerserie.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Ett slort antal inslanser delar
utredningens positiva syn på verksamheten. Härvid framhålls utgivningens
betydelse för andra förlags lågprisutgivning samt för ett kontinuerligt
läsfrämjande arbete bland barn och ungdom. Några instanser uttalar sig för
utredningens förslag om en förstärkl inriktning på lässvaga grupper. Flera
betonar viklen av elt fortsatt lågl pris och en bibehållen nivå på
slatsbidraget. Enslaka yttranden är kritiska mol den höga subventionsgraden,
som sägs försvåra en spridning av annan bokutgivning i handeln och skolan. En
inriktning av verksamheten på klassikerulgivning stöds av samtliga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop, 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inslanser
som berör frågan. Några av dessa anser emellertid att detta kräver särskilda
medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund
till mitt förslag: Verksamhelen med En bok för alla avseende vuxenböcker
startade som försöksverksamhel budgetåret 1976/77 (prop. 1975/76: 135, KrU 35,
rskr 355). Efler en ulvärdering av de första årens verksamhel beslöt riksdagen
år 1980 om en permanentning (prop. 1979/80: 100 bil. 12, KrU 26, rskr 249).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgivningen
av barn- och ungdomsböcker inom En bok för alla böljade år 1979 till följd av
riksdagens beslut (mol. 1978/79:2298, KrU 30, rskr 336) i anledning av
regeringens proposition 1978/79; 143 om barn och kultur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verksamheten
bedrivs av en särskild förlagsenhet inom Stiftelsen Litteraturfrämjandet och
regleras genom avtal mellan staten och stiftelsen. Före år 1984 träffades
skilda avtal med varierande giltighetstid för vuxenböcker resp. barn- och
ungdomsböcker. Nu gällande tvåårsavtal träffades den 14 juni 1984 avseende båda
utgivningskategorierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
avlalel skall Litteraturfrämjandet ge ut och sprida kvalitetslitteratur i
stora upplagor till en omfattning av lägst 15 och högst 20 tiflar per år inom vardera
kaiegorin vuxenlilleralur och barn- och ungdomslitteratur. Utgivningen skall
främst avse lidigare utgiven svensk och till svenska översall barn- och
ungdomslitteratur samt skönlitteratur för vuxna. Prisel och upplagan skall vara
jämförbara med vad som är normalt vid s. k. massmarknadsutgivning av
populärpocket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Litteraturfrämjandet
skall vidare enligt avtalet i sin utgivning och marknadsföring sträva efter
att nå läsare som är ovana vid kvaljtetslitteratur. De utgivna böckerna skall
därför - förutom via bokmarknadens reguljära försäljningskanaler såsom
bokhandel. Pressens samdistributions AB:s återförsäljare och varuhus - så långt
möjligt spridas via bokombud och folkrörelser. Därvid skall
Litteraturfrämjandet aktivt bedriva läsfrämjande verksamhel inom skolan,
sludieförbunden och andra organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgivningen
har under i slort sett hela verksamhetstiden konstanl legat vid 20 titlar per
år på resp. vuxen- och barn/ungdomssidan. År 1984 låg upplagorna mellan 27000
och 35000 exemplar per titel. Över 70% av försäljningen sker via bokombud eller
organisationer, alltså uianför den reguljära bokmarknaden. Häri ingår
försäljningen till totalt 17000 prenumeranter på hela utgivningen eller
någondera kategorin barn-, ungdoms-eller vuxenböcker. Cirkapriset ligger f. n.
på 10 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>Skälen för mitt förslag: I 1984 års budgetproposition (prop,
1983/84:100 bil, 10) förordade jag att Litteraturfrämjandet skulle pröva
möjligheten att inom en i princip oförändrad inriktning av verksamheten
förstärka de läsfrämjande insatserna. Jag anförde vidare att resurserna härför
borde kunna frigöras dels genom atl antalet utgivna titlar minskades något,
dels genom att stiftelsen vidtog inkomstförstärkande och kostnadssänkande </span></i></b><b><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr
141</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>åtgärder i övrigt. Riksdagen hade inget att erinra mot del
anförda (KrU 1983/84:21, rskr 354).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen uppdrog enligt vad som förutskickades i nämnda
proposition genom beslut den 24 maj 1984 ål kulturrådet all svara för del
förberedelsearbete som behövs inför del avtal om verksamheten En bok för alla
som regeringen avser alt träffa med Litleralurfrämjandel för liden fr. o. m.
den 1 juli 1986. Kulturrådet har redovisat uppdraget i anslulning till sitt
remissyttrande över bok- och folkbiblioleksuiredningarnas förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rådels förslag innebär dels en uividgning av
Litteraturfrämjandets förlagsverksamhet med den utgivning av en klassikerserie
som jag behandlat i det föregående (avsnitt 4.2.3), dels rekommendationer av
organisatorisk Och redovisningsleknisk natur för ulformningen av elt nyll
avtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Litleralurfrämjandel framhåller i sill remissyttrande
belydelsen av En bok för alla för del läsfrämjande arbelel i skolan, på
arbetsplatserna och i folkrörelserna. Stiftelsen pekar på den framgångsrika
satsningen på ett nät av kontaktpersoner i dessa miljöer för all sprida
böckerna lill och väcka läsintresse hos traditionellt läsovana grupper. Den
nuvarande ambitionsnivån bör enligt stiftelsen vidmakthållas med ökade
resurser, bibehållet lågt pris på böckerna och etl oförändrat antal titlar per
år.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För egen
del finner jag del glädjande all En bok för alla numera i så hög grad sprids
via arbets- och föreningslivet. Därigenom får mänga människor som traditionellt
inle har koniakt med böcker impulser all köpa och läsa kvaliielslitteratur. En
bok för alla har blivit ell allmänl respekterat komplement till den reguljära
bokmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Introduktionen av En bok för alla som
massmarknadsulgivning av kvaliielslitteratur sammanföll med en period i
bokbranschen som präglades av att utgivningen av kvalilelspockelböcker näslan
hell hade upphört. Della inträffade efter en tid av överproduktion, med en
minskad försäljning och stigande priser som följd. Efter hand som En bok för
alla etablerades återupptog flera föriag en utgivning av kvaliletspockei. En
bok för alla kan enligt min mening således sägas ha haft en gynnsam påverkan på
branschen som helhet och även indirekl medverkai lill en ökad lillgång på god
litteratur för allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del är
enligt min mening också osiridigt att En bok för alla hafl slor del i
framväxten av en bred läsfrämjande verksamhel i folkrörelseorganisa-tioner, i
skolan och på arbetsplatser. Särskilt framgångsrikl har della arbele varit
bland barn och ungdom, där etl lågl pris självfallet har en förhållandevis
större betydelse än för vuxna köpare. Försäljningen i samband med läsfrämjande
insalser utanför den reguljära bokmarknaden har ökat pålagligl under senare år
och ligger nu på över 70% av den försålda lolalupplagan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa iakttagelser har enligt min mening betydelse för
bedömningen av vilken inriktning verksamheten bör ha i framtiden. Bokmarknaden
har förändrats under den tid En bok för alla har gells ul. Det finns numera ell</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>rikt
och varierat utbud av högklassig litteratur till förhållandevis låga priser.
Att ge ul En bok för alla som lågprisalternativ lill den dyrare
originalutgivningen på den allmänna bokmarknaden är därför f. n. inte lika
angeläget som var fallel när verksamhelen startade. Däremol har del avsevärt
lägre priset på En bok för alla alltjäml en avgörande betydelse för möjligheten
att effektivt sprida böcker i det läsfrämjande arbelel bland barn och ungdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller vuxenböcker avspeglar sig förändringarna på marknaden i
försäljningsprofilen. Allt fler böcker säljs i samband med läsfrämjande
aktiviteter, medan bokhandelsförsäljningen stagnerar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
finner della nära samband mellan bokdistribution och lässtimulerande insatser
vara utmärkande för verksamhelen. Behovet av böcker med lågt pris för etl brett
läsfrämjande arbele i folkrörelserna, på arbetsplatser och i skolan motiverar
enligt min mening alt en statligt finanserad utgivning av barn/ungdoms- och
vuxenlilleralur vidmakthålls så länge inle bokbranschen kan erbjuda dessa
målgrupper en lill kvalitet och pris jämförbar utgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i del föregående (avsnitt 4.2.3) föreslagit ett slatligt stöd lill en
utgivning av klassisk litteratur för skolans behov. Denna utgivning kan bli en
värdefull tillgång också för del läsfrämjande arbete som Litteraturfrämjandet
bedriver i skolan men också i organisations- och arbetslivet. Fördelen med en
sådan lösning skulle bli atl Litteraturfrämjandet ulnytljar av förlagsbranschen
utgivna böcker i slora upplagor i sin egen läsfrämjande verksamhet. Della
skulle kunna bidra till alt ytterligare förstärka det läsfrämjande inslaget i
En bok för alla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ell
nytt avtal för tiden fr. o m. den 1 juli 1986 bör iräffas i god tid före denna
tidpunkl så alt Litleralurfrämjandel kan anpassa sin utgivnings- och
personalplanering till eventuelll ändrade förulsällningar. I fråga om vuxenböcker
beslöt riksdagen år 1980 om en utgivning i permanenia former (prop. 1979/80:
100 bil. 12, KrU 26, rskr 249). För varje avtal om verksamheten med barn- och
ungdomsböcker har hittills riksdagens bemyndigande särskilt inhämlals. Jag
finner denna skillnad inle längre moliverad. Regeringen bör därför bemyndigas
all i fortsättningen i avtal rörande hela verksamheten ikläda staten ekonomiska
förpliklelser i enlighet med vad jag har anfört och inom ramen för de
riktlinjer för verksamhelen som riksdagen tidigare antagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.2.8
Stadiga kreditgarantier till bokförlag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: De statliga kreditgarantierna till bokförlag bör bibehållas med i
stort sett oförändrade grunder för stödet. Garantiutrymmet bör dock
fortsättningsvis anges genom en s.k. engagemangsram, dvs. en flerårig totalram,
i stället för som hittills genom en årlig garantiram. Industriverket bör få
fatta beslut också om garantiåtaganden som överstiger 0,5 milj. kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bokutredningens
förslag: Ulredningen upprepar 1980 års bokbranschuired-nings förslag som
innebär att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>garanlilån kan få tre års
amorteringsfrihel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>garanlier för 100 % av
länebehovet och för belopp översligande 0,5 milj. kr. kan beviljas av den
myndighel som handhar garantierna i stället för enbari av regeringen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>en särskild förlagsgaranlinämnd
med en administrativ knytning till presstödsnämndens kansli inrällas för en
sammanhållen prövning av ga-ranliärendena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
1980 års bokbranschuirednings förslag tillstyrktes då av kulturrådet,
branschorganisationerna och Sveriges förfaltartörbund. De få inslanser som nu
berör frågan är Iveksamma eller negativa lill inrättandet av en
förlagsgaranlinämnd, nämligen kulturrådet, pressiödsnämnden, statens induslriverk
och riksrevisionsverkel. Kulturrådet tillstyrker förslagen om ändrade villkor
i övrigl, industriverket ifrågasätter stödbehovet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund
till mitt förslag: Slatliga kreditgarantier till bokförlag infördes år 1975
(prop. 1975:20, KrU 12, rskr 201) och behölls oförändrade efter 1978 års reform
av lilleralurslödel (prop. 1977/78:99, KrU 22, rskr 274). Kreditgarantier kan
beviljas enligt förordningen (1978:490) om statligt litteraturstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kredilgaranli
kan lämnas för atl stödja mindre förlag och för all göra del möjligl alt
etablera nya förlag. Vid beviljandet av kreditgaranti skall beaktas dels
behovet av att främja tillkomsten av olika förlagstyper och etablering av
regionala förlag, dels behovel av alt underlätta bokutgivning på egel förlag
och all förbättra de språkliga minoriteternas villkor i förlagshänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
garantigivning förutsätts all lån beviljas på den allmänna kreditmarknaden,
men all bankmässig säkerhel saknas. Garantin skall dock inte befria förlag från
egel risktagande eller göra verksamhetens fortbestånd beroende av slalligl
stöd. Den får sålunda endasl lämnas till förlag som bedöms kunna förränta och
amortera lån. Den renl föreiagsmässiga bedömningen bör tillmätas en avgörande
betydelse vid beviljande av kreditgarantier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lånegarantin
får avse högst 75% av lånebehovet. Om särskilda skäl föreligger får garanlin
efler beslut av regeringen avse hela lånebehovet. Regeringen beslutar även i
fråga om garantiåtagande som medför all staten för en och samma låntagare
ikläder sig ansvar för belopp över 0,5 milj. kr. I övrigt beslutar statens
induslriverk som även meddelar villkor och föreskrifter samt vidtar de
åtgärder som behövs för att verkställa besluten. Industriverket skall i ärenden
om kreditgaranti samråda med kulturrådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
stödformen infördes år 1975 beviljades t.o.m. utgången av budgetårel 1983/84
sammanlagt 43 kreditgarantier för lånebelopp om totalt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10,5
milj.kr. Undersamma tid avslogs 61 ansökningar och infriades garanlier för
lånebelopp som lotalt uppgick till 2,2 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: 1982 års bokuiredning har vid sin prövning av de slatliga
kreditgarantierna inle funnii anledning all ifrågasätta 1980 års
bokbranschutrednings (U 1980:07) analys eller frångå de förslag som denna ulredning
framfört i belänkandet (Ds U 1981:5) Slöd till bokutgivning och bokföriag. Som
motiv för förslagen angavs där all förändringarna skulle underiätta de mindre
föriagens långsiktiga kapitalförsörjning samt skapa förulsällningar för en
korrekt sammanvägning av kullurpoliiiska och ekonomiska bedömningsgrunder vid
prövningen av garanliärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller handläggningen av slödet pekar utredningarna på del förhållandel alt
försl kulturrådet på remiss frän industriverket tillstyrker eller avstyrker en
ansökan enbari på kullurpoliiiska grunder, varefter industriverket, i fall all
kulturrådet tillstyrkt ansökan, fortsätter sin prövning och slutligt avgör
ärendel på förelagsekonomiska grunder. Utredningarna finner all denna ordning
försvårar en helhetsbedömning av ansökningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anserjag alt verksamheten med kreditgarantier till bokförlag fungerat
väl. Del slatliga stödel har enligt min mening i många fall bidragit lill
nyetableringar och en positiv ulveckling av mindre föriag. Enligt vad 1980 års
bokbranschutredning har redovisat har antalet nystartade föriag under den
undersökta tiden varil ovanligl slort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
svårigheier som redovisas av utredningarna anser jag i viss mån ofrånkomliga
när kullurpoliiiska och ekonomiska faklorer skall vägas in i elt beslut om
slöd. Enligt vad jag har redovisat bör en anlagen långsiktig lönsamhei för elt
förlag vara etl villkor för att en garanli skall beviljas. Därför bör också
kulturrådets samrådsytlrande ta hänsyn till del sökande föriagels ekonomiska
ställning, liksom industriverket bör pröva förlagets ekonomiska förutsättningar
mot slödets kullurpoliiiska syfte. En enhetlig bedömningsgrund i dessa ärenden
kan enligt min mening således uppnås inom ramen för nuvarande
handläggningsordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
årels finansplan (prop. 1984/85:100 bil. I s. 52 ff) redogörs för en förändrad
uppläggning av slora delar av den statliga kreditgarantiverksamheten från
nuvarande åriiga ramar till s.k. engagemangsramar. Ell sådani system bör
fortsättningsvis också gälla garantierna till bokföriag. Jag föreslår en
engagemangsram av 6 milj. kr. I enlighel med vad som där uttalas bör, i de fall
beviljade garanlier infrias, ramen minskas med motsvarande belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriverket
beslular f. n. om garantiåtaganden upp lill 0,5 milj. kr. för en och samma
låntagare. Bokutredningen föreslår alt den garantigivande myndighelen bör ges
lillfälle all inom givna ramar samlal prioritera ansökningar om kreditgaranti
och därför ansvara för beviljande av garantier oberoende av beloppels sloriek.
Jag ansluter mig till denna uppfatlning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fråga
om garantiåtagande för mer än 75 % av lånebehovet bör även fortsättningsvis
underställas regeringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>54</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 Det statliga stödet till bokdistribution och bokhandel</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av mina förslag: Mina förslag lill statliga
stödinsatser i distributionsledet för böcker har i huvudsak två syften,
nämligen atl dels öka tillgängligheten av kvalitetslitteratur i bokhandeln,
dels vidmaklhålla och om möjligl förslärka ell vittförgrenat bokhandelsnäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag föreslår en förslärkning av distributionsstödet lill
fackbokhandeln och elt nytt sortimentsslöd till servicebokhandlar. Båda dessa
stödformer underiällar för bokhandlar all hålla etl brett sortiment av den
akluella utgivningen. Ett nytt stöd lill branschens gemensamma bokkatalog är
avsell att medverka lill en ökad efterfrågan på litteratur och till elt ökat
läsintresse framför allt bland barn och ungdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För atl stärka bokhandelns lönsamhei och säkra mindre
bokhandlars fortlevnad, framför alll på mindre och medelslora orter, föreslår
jag alt del nuvarande kredilstödel permanenlas i en någol ulvidgad form. Vidare
föreslår jag etl stöd lill ulbildning och konsulthjälp för bokhandlare och
anställda i bokhandelsförelag. Det nämnda sortimentsslödel föreslås få en sådan
utformning all det kan bidra lill en ökad lönsamhei också för de mindre
förelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De olika stödinsatser som jag föreslår bör ses som delar i
ell samordnat bokhandelsslöd. Stödeffeklerna och utvecklingen i branschen i
övrigl bör följas noga för all de slalliga insatsernas effektivitet skall kunna
utvärderas. Därför föreslår jag alt Bokbranschens finansieringsinstitut AB ges
det huvudsakliga ansvarel för de slatliga stödåtgärderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3.1 Distributionsstöd till fackbokhandeln</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Etl slallig dislribulionsstöd bör även i
fortsältningen vara knutet lill branschåtaganden i det s. k.
fackbokhandelsavtalei, där förlagen och fackbokhandlarna förbinder sig till en
bred spridning av kvali-telslitleralur. För att göra det möjligt för branschen
atl väsentligt förstärka sina åiaganden vad gäller utsändning och
lagerhållning av titlar med utgivningsstöd, bör den slatliga ersättningen för
förlagsraballen på dessa titlar höjas från nuvarande 23 till 30 procenlenheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bokutredningens förslag: Vid tidpunkten för utredningens
slutbetänkande hade regelrätta förhandlingar mellan parterna om elt förändrat
fackbokhandelsavtal ännu inte påbörjats. Ulredningen har därför begränsal sig
lill att dels i allmänna termer ange angelägna förändringspunkler i ett nytl
avtal, dels redogöra för enstaka av branschrepresenlanler diskussionsvis
framlagda förslag till nya åiaganden. Den nu föreslagna förstärkningen av
distributionsstödet ligger i linje med ulredningens intentioner.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Flera remissinslanser släller sig
allmänt posiiiva till förslagel om ell utvidgat fackbokhandelsavtal. Några
lämnar synpunkter på praktiska och lekniska detaljer atl beaklas vid
utformningen av abonnemangsåtaganden. Kulturrådet betonar att ett
ställningstagande i slödfrågan kan ske endasl under förutsättning atl parterna
har bundit sig för elt reviderat fackbokhandelsavtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bakgrund till mitl förslag: Del nuvarande
fackbokhandelsavtalei mellan Svenska bokförläggareföreningen (SBF) och Bok-,
pappers- och konlorsvaruförbundet (Bopako) har varit i krafl sedan år 1981.
Jämfört med tidigare avtal innebär det nu gällande en avsevärt förstärkt
rabatt, 33% av förlagsnelloprisel på del försia exemplaret av de titlar som
enligt förlagens beslut ingår i abonnemanget till fackbokhandeln. Minst hälften
av ett förlags utgivning av allmänlitteratur måste ingå i abonnemanget, men det
står förtaget frill att utöka abonnemanget lill 100% av utgivningen. Fackbokhandeln
ålar sig att dels ta emol abonnemangsexemplaren, dels hålla en sortimentsbredd
av minsl ca 4000 akluella titlar allmänlitteratur och dels bedriva en aktiv
försäljning av de titlar som ges ul av samtliga lill fackbokhandelsavtalei
anslutna förlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avlalel som ingicks med bilräde av en av slalen utsedd
särskild utredare träffades under förutsättning av en slallig ersättning för en
del av abonne-mangsraballen. Ett förslag med den innebörden lades fram av 1980
års bokbranschulredning. Ulredaren föreslog ell slalligl stöd motsvarande 23
procentenheter av förlagens abonnemangsrabatl för titlar som erhållit slalligl
ulgivningsstöd. Genom riksdagens beslut (prop. 1980/81: 100 bil. 12, KrU 26,
rskr 299) infördes fr. o. m. budgelåret 1981/82 etl dislribulionsstöd i
enlighel med utredarens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slödel har nu funniis i drygl tre år. Medelsförbrukningen
understeg under de första två åren kraftigt den i förväg beräknade anslagsnivån
av 1,6 milj. kr. per år. Föregående och innevarande budgetårs belaslning av
anslaget pekar dock på atl stödet nu utnyttjas i en från början avsedd omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1982 års bokuiredning har utvärderat hur stödel hittills
har fungerat. Den lidigare nämnda undersökningen som på uppdrag av ulredningen
ulfördes av SPK visar all andelen lilleralurslödda titlar i abonnemang lill
samtliga fackbokhandlar har ökal sedan del nya fackbokhandelsavtalei irädde i
krafl samtidigt som abonnemangsandelen av samlliga nya titlar sjunkit och
budgetåret 1981/82 uppgick till 56% eller ca 1500 titlar. Möjlighelen alt
minska abonnemangets omfallning i och med del nya avlalel har av förlagen
således utnyttjats på så säll atl det i försia hand är den mer svårsålda
kvalitetslitteraturen som skickas ul i abonnemang, medan man lycks förlita sig
på all den övriga utgivningen köps in även uianför abonnemanget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen drar av undersökningen slulsalsen alt det är
en fördel med en inle alltför hög abonnemangsnivå som gör del möjligl för hela
fackbok-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>handelsgruppen
alt ha samma villkor. Abonnemanget innehåller lill slor del smalare
kvaliielslitteratur som det finns mesl skäl all främja med ell statligt
dislribulionsstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningen
pekar emellerlid också på förhållandet att många titlar relativt snabbi gär i
retur. Detta gäller i högre grad i fackbokhandlar med låg omsättning och i
särskilt hög grad abonnemangstillar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utifrån
dessa iakttagelser förordar utredningen en förslärkning av fackbokhandelsavtalei
med avseende på lagerhållningsliden för abonnemangsexemplaren i
fackbokhandeln. Enligt ulredningen skulle del vara önskvärt att böckerna låg
kvar i bokhandeln minst etl år. Delta skulle emellertid medföra en ytterligare
sänkt lageromsältningshastighet och därmed minskad lönsamhet för bokhandeln.
Utredningen finner det därför motiverat med en högre föriagsrabatl samtidigt
som staten föreslås även i fortsättningen stå för en rabatlandel på titlar med
ulgivningsstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Genom det nuvarande fackbokhandelsavialels abonnemangssystem
har bokförlagen och fackbokhandeln åtagit sig en kulturpolitiskt betydelsefull
uppgift. Även om abonnemanget som sådani bygger pä en affärsmässig bedömning av
fackbokhandelns sortiments-bredd som vikligasle konkurrensmedel gentemot
bokklubbar och andra försäljningskanaler för böcker, har abonnemangels
nuvarande ulformning en kullurpolilisk profil som inle i sin helhet kan
motiveras på renl kommersiella grunder. Del är emellertid svårt atl dra några
entydiga gränser mellan vad som är kommersiellt intressant och vad som är
"enbart" kulturpolitiskt motiverat. Kategorier av
kvalitelslilleratur som har små utsikter all bli sålda under exponeringsliden i
butiken kan ändå ha bidragit till alt ge fackbokhandeln en profil av
välsorterad mötesplats med aktuell litteratur och därmed inbjuda till
ytterligare kundbesök i jusl den bokhandeln. Samtidigt sätter en låg
lageromsältningshastighet och höga returer gränser för vad som är ekonomiskl
försvarbart för det enskilda företagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
statliga distributionsstödet kan sägas erkänna branschens kulturpolitiska
åtagande samtidigt som det slimulerar branschen till all upprätthålla ett starkt
inslag av kvalitetslitteratur i abonnemangsutskicken. Stödets anknytning lill
det statliga ulgivningsstödel medför också att statens belydande insatser för
en bred och kvalitativ utgivning av litteratur ges en uppföljning och
förstärkning i distributionsledet. Även om distributions-stödet av praktiska
skäl belalas till bokförlagen och förbilligar fackbokhandelns bokinköp, syfiar
slödet i första hand lill alt allmänhelen skall ha tillgång lill ett brett
urval av ny kvalitelslilleratur i samtliga fackbokhandlar i landel. Staten har
etl naturligt intresse av atl de böcker som har getts ut med statligt stöd
också når sina läsare i olika delar av landel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bokulredningen
har pekat på vissa svagheter inom det nuvarande abonnemangssystemet, i försia
hand att en förhållandevis hög andel böcker efter kort lid i bokhandeln går i
retur till förlagen. En bok som sänds i retur</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>innebär all den har belastat verksamhelen med kostnader
för produktion, marknadsföring, distribution och hantering ulan att ha lett
lill en försäljningsintäkt. 1 fortsättningen är boken endasl lillgänglig för
beslällningsköp bortsett frän etl eventuelll senare realisationstillfälle.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens
önskemål om elt ökal branschålagande för atl åstadkomma en längre lagerhållningstid
för abonnemangsböcker har under remissbehandlingen fåll elt posilivt
bemötande. Båda parter, SBF och Bopako, har markerat sin vilja att bidra till
att de böcker som åtnjuter stöd från samhällets sida i ännu högre grad än
tidigare får möjlighet alt hävda sig i bokhandeln. Båda organisationerna har
också meddelat all förhandlingar mellan parterna inletts i delta syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utbildningsdepartementet
har under den gångna hösten och vintern haft underhandskontakter med båda
parter för diskussioner om statliga ambitioner och stödmöjligheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förhandlingarna är nu avslutade. Parterna har den 21
februari 1985 Iräffal överenskommelse rörande fackbokhandel i Sverige, ell nytt
fack-bokhandelsavlal.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avtalet
innebär att abonnemangsrabatlen för de titlar som erhåller utgivningsstöd höjs
från nuvarande 33 % till 50% av förlagsnettopriset. Abonnemangsexemplar av
dessa titlar får returneras lidigasl andra årel efler utgivningsårel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En
förulsättning för avtalels genomförande i denna del är emellertid att staten
bidrar till den högre abonnemangsrabatlen genom ett förhöjt dislribulionsstöd.
SBF och Bopako har därför i en gemensam skrivelse anhållit om en sådan höjning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I nämnda
kontakter med branschen har framkommit atl staten förutsätts bidra med en
ersättning motsvarande minsl 30 procentandelar av förlagens rabatt om 50% av
förlagsnelloprisel på de abonnemangsböcker som erhållit statligt
utgivningsstöd. Detta kräver riksdagens godkännande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avtalet
innebär vidare att fackbokhandeln åtar sig att i abonnemangen från förlag som
är anslutna lill avtalet ta emot alla titlar som klassificeras som svensk eller
utländsk skönlitteratur för barn eller vuxna. Härutöver skall fackbokhandeln la
emol minst 50% av resp. förtags övriga utgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För egen
del finner jag det glädjande atl bokbranschens parter nu har kommil överens om
en förslärkning av fackbokhandelsavtalei i enlighel med bokulredningens
inlenlioner. Förbättringarna ligger i första hand på de titlar som berörs av
det slatliga ulgivningsstödel. I fortsältningen kommer samtliga dessa titlar
alt ingå i abonnemangsutskicken och åtnjuta en föriängd lagerhållningstid.
Abonnemangsexemplar av titlar vilka erhållil utgivningsstöd far ej av
fackbokhandeln returneras förrän lidigasl ett år efler del ordinarie
relurtillfällel, vilkel normalt är månadsskiftet mars/april närmast efler del
all boken getts ul. Jämföri med nuläget ökar således denna litteraturs aktiva
försäljningstid i bokhandeln med ett är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt avlalel motsvaras detta ökade åtagande från
bokhandelns sida av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>en
kraftigl höjd föriagsrabatl på lilleralurslödda titlar. Della kan dock ske
endasl under förutsättning atl slalen medverkar i finansieringen genom en ökad
procenluell ersättning av förlagsraballen för de titlar som erhållil statligt
utgivningsstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser det i och för sig vara rimligl atl bokbranschen ålar sig ell ansvar för
spridning av kvalitetslitteratur utöver vad som kan moliveras av strikt
kommersiella skäl. Etl sådani kulturpolitiskt krav kan ställas som
motprestation för de ekonomiska insatser staten redan gör framför allt för att
slödja en bred bokutgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till det angelägna syftet att öka bokhandelns lagerhållningstid för en
slor del av kvaliletslitteralureri saml åtagandena i övrigt i branschens nya
överenskommelse anser jag del befogal med en ökad statlig insats enligt vad jag
nämnl i del föregående, nämligen alt staten ersätter 30 procentandelar av
abonnemangsrabatlen på 50% av förlagsnettopriset lill fackbokhandeln vad avser
sådana titlar som erhållit statligt ulgivningsstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
nya fackbokhandelsavtalets bestämmelse all samlliga titlar med statligt
ulgivningsstöd skall ingå i abonnemanget och bli berättigade lill
dislribulionsstöd - om det utgivande förlaget är anslutet lill avlalel -medför
att fier titlar än hittills kommer atl uppbära slatligl stöd. Jag ålerkommer
lill konsekvenserna härav under avsnitt 6 Anslagsberäkningar för budgetåret
1985/86.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Branschens
överenskommelse innebär all det nya fackbokhandelsavtalei Iräder i krafl den 1
juli 1985. Avtalet lillämpas då under förutsättning atl regering och riksdag
beslular om elt ökal slatligt dislribulionsstöd i enlighet med branschens
förslag. Förhöjd rabatlersätining bör således enligt mitl förslag belalas ul
för försia gången för titlar som kommer atl ha erhållit ulgivningsstöd under
budgetårel 1985/86.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.3.2
Soriimenlsstöd till servicebokhandlar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Även bokhandlar utanför fackbokhandelsgruppen, i försia hand
servicebokhandlar, bör kunna få slatligt slöd för inköp av ett brett urval av
akluell allmänlilteralur, ett s.k. sortimentsslöd. Slödel bör konstrueras som
ett graderat årligl schablonbidrag vid inköp av minst det nyhetssorlimenl vars
omfallning bestäms utifrån värdel av resp. bokhandels årsinköp av
allmänlilteralur. Slödet bör handhas av Bokbranschens finansieringsinstitut AB
(BFI).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bokutredningens
förslag: Överensslämmer i huvudsak med mitl förslag. Ulredningens förslag
skiljer sig från mitl i två avseenden. Ulredningen föreslår all slödet till den
mindre bokhandeln ulgår selektivt, dvs. efter prövning genom BFI. lill
förelrädesvis bokhandlar på mindre och medelstora orter och med hänsyn lagen
till kundunderlag och konkurrensaspekter. Utredningen föreslår vidare all del
lill slödet knyts en konsultinsats för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>den
aktuella gruppen av mindre bokhandlar. Ulredningen räknar med all ca 80
bokhandlar skall kunna omfatlas av slödordningen och erhålla en fasl rabatt på
etl visst antal titlar per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Förslaget om ett särskilt stöd lill den mindre bokhandeln stöds av många
instanser. Ulformningen som sortimentsstöd tillstyrks av
branschorganisationerna med undantag av Svenska bokförläggareföreningen som
föredrar etl direkl driftsstöd. Kulturrådet vill ställa slörre kvalitefskrav på
i stödel ingående titlar. Ett par instanser avslyrker ett sortimentsstöd med
hänvisning lill risken för oönskade effekter på exempelvis fackbokhandeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund
till mitl förslag: En analys av bokhandelsstrukluren visar alt fackbokhandeln
är slarkl koncentrerad till slörre orter. Många orter saknar helt bokhandel och
av de ca 170 bokhandlarna uianför fackbokhandelsgruppen är många ensamma på
sin ort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
mindre bokhandeln har en ekonomiskt utsatt situation, främst på grund av för
låg omsättning och bristande kundunderlag. Enligt Bokhan-delsenkälen 1983 är
små bokhandlar i regel mindre lönsamma än stora. Lönsamhelen är särskilt svag i
företag med en bokomsällning under 1 milj.kr., i prakliken den övre gränsen för
servicebokhandlars bokförsäljning. Endasl 20 % av dessa är företagsekonomiskt
bärkraftiga om de belastas med ett marknadsmässigl löneuttag för ägaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
servicebokhandlareförbund och bokhandelns övriga branschorgan har vid etl
flertal tillfällen anhållit om etl slatligl slöd lill servicebokhandlar
liknande del som för fackbokhandeln utgörs av del statliga
distri-bulionsslödel. Närmare bestäml har två stödformer angetts som lämpliga
för den mindre bokhandeln. Ett löpande slöd skulle ulformas så atl bokhandeln
fick etl för förelaget anpassat abonnemang utan kosinad eller med en betydande
rabatt. Därigenom skulle bokhandelns fortlevnadschanser ökas och
abonnemangslitlarna få en bättre spridning. Den andra stödformen skulle vara
lemporär. En nedläggningshotad bokhandel skulle kunna få rådgivning och etl
ekonomiskl engångsstöd. Del befinlliga slatliga kredilstödel är nämligen
endast tillgängligt för vissa angivna investeringsändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bokutredningen
har i sill förslag lagit fasta på tanken om ell löpande behovsprövat driftsstöd
kopplat till etl enhetligt abonnemang för hela gruppen service- och
specialbokhandlar. Ulredningen föreslår alt del slatliga stödet riktas till
flertalet servicebokhandlar och elt mindre antal specialbokhandlar och atl
slödet belalas ut som en fast rabatt för abonnemangsböckerna. En behovsprövning
skulle grundas på ortens storlek saml en bedömning av kundunderlag och
konkurrensförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: För allmänhetens lillgång lill akluell kvalitetslitteratur
är förekomslen av en bokhandel på orten av slor betydelse. Fackbok-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>handlar finns emellertid bara i drygl hälften av landets
kommuner, företrädesvis i de större orterna. Även alternativa
försäljningskanaler såsom varuhus, bokklubbar och annan direktförsäljning från
förlagen har sina tyngdpunkter i tätortsområdena. I stora delar av landel är
således den mindre bokhandeln del enda slället där bokköparen kan möla
marknadens utbud av kvalitetslitteratur i ett bredare urval. Även om bokhandeln
ulan-för fackbokhandelsgruppen endasl svarar för etl par procent av den toiala
bokförsäljningen är elt vittförgrenat bokhandelsnät av avgörande betydelse för
litteraturförsöijningen i olika delar av landel. Som framgår av bokulredningens
analys är den ekonomiska silualionen för många av de mindre bokhandlarna
bekymmersam. Dén låga försäljningsvolymen på böcker medger inte en tillräckligt
bred och prismässigt attraktiv marknadsföring av kvalitetslitteratur för att
kunna möla konkurrensen från ofla väl spridda försäljningsställen för
massmarknadslitleralur. Konlinueriigt brislande lönsamhet vad gäller
bokförsäljningen kan heller inte i längden bäras upp av andra varugrupper och
blir därmed ell hol mot förelagels exislens. Det är enligt min mening av slort
kulturpolitiskt värde om även de mindre bokhandlarna kan erbjuda ett
förhållandevis brett urval av god och aktuell litteratur. Därigenom blir denna
litteratur bällre spridd till eller Över huvud taget synlig för slora delar av
befolkningen. Ell bredare bokutbud kan också bidra lill en ökad
konkurrenskraft för bokhandeln. Jag finner det därför motiverat med ett
statligt stöd särskilt riklat lill de bokhandlar som inte har rimliga
förutsättningar all bilräda fackbokhandelsavtalet. I likhel med bokulredningen
förordar jag en stödform som direkl anknyter lill sortimentsbredden i
bokhandeln. Del bör med ell statligt stöd sålunda bli billigare att hålla etl
vissl urval ur den akluella utgivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bokutredningens förslag innebär atl en statlig rabatt
skulle ges på inköpspriset av elt fast antal titlar, förslagsvis ca 800. Det
kan enligt min mening vara svårt atl ange ett visst antal titlar som lämpligt
för alla bokhandlar i fråga. Även inom gruppen servicebokhandlar finns förelag
med mycket olika förutsättningar vad gäller omsättning, kundunderiag,
kostnadsbild och därmed lönsamhet. För en del av de minsla bokhandlarna skulle
etl så slorl sortiment snarare leda till en ytterligare försämrad lönsamhet
trots det statliga stödet. Bokutredningens grundtanke med slödet är att
tillförsäkra servicebokhandeln ett löpande driftsstöd för atl förbättra
lönsamhelen och därmed förutsättningen för en god sortimentsbredd. Jag finner
etl slöd lill den sortimenlsbredd som är anpassad lill företagets möjlighel att
sälja böckerna bäst ägnat att förverkliga utredningens målsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som etl lämpligt mått på bokhandelns marknadsmässiga
styrka bör inköpsvärdet av den allmänlitteratur som köptes året före stödåret
kunna användas för en indelning i olika slorieksgrupper. De riktvärden som
fastställs kan från lid lill annan behöva anpassas till prisutvecklingen. Jag</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>räknar med atl sammanlagt ca 125 bokhandlar skall kunna
omfattas av stödet och fä bidrag för ett nyhetssorlimenl om 400-800 titlar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bokutredningen föreslår att urvalel av titlar till
stödsortiment överiåls ål branschen atl besluta om i anslutning lill del
urvalsförfarande som redan nu tillämpas för servicebokhandelns abonnemang av
den s. k. nyhelsservi-cen inom grossistföretaget Seelig & Co. Utredningen
föreslår dock atl det lill den beslutande gruppen av bokhandlare knyts en
person med särskild kunskap om den kvalificerade bokutgivningen och del
slalliga litteraturstödet. Grundkravet vid urvalet av böcker bör enligt
utredningen vara all lislan innehåller god och samiidigi efterfrågad
litteratur. Statens kulturråd anser all del bör ställas större kullurpoliiiska
krav på etl slalligl subventionerat sortiment till servicebokhandeln. Rådet
föreslår, inom en jämfört med bokulredningens förslag väsentligt minskad
medelsram för stödet, en statlig rabatt lill högst 700 titlar, varav högst 200
titlar efter frilt val och i övrigt titlar som erhållil slatligl
ulgivningsstöd. Därmed skulle stödel närma sig den kulturpolitiska profil som
utmärker fackbokhandelns dislribulionsstöd där staten subventionerar
förlagsrabatten enbari för litteratur-stödda titlar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om bokurvalet för sortimentsslödel ansluler jag
mig i huvudsak lill bokulredningens förslag. Del bör sålunda vara en uppgifl
för branschens organ att välja de titlar som skall ingå i servicebokhandelns
nyhets-abonnemang. Redan nu är abonnemanget uppbyggt av olika moduler med
titlar grupperade efter bedömd efterfrågan och med möjlighel för bokhandeln
all välja olika alternativ vad gäller antalet exemplar per litel. Enligt vad
jag har inhämlal föreligger inga hinder att yllerligare anpassa abonnemangssystemet
till den av mig föreslagna stödformen med olika alternativ för
sortimenisbredden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller innehållel i urvalel kan jag inte ansluta mig
lill kulturrådels förslag om en obligatorisk kvot med lilleralurslödda titlar
för alt erhålla fulll sortimentsstöd. För del försia föreligger prakliska
svårigheter all vid lidpunkien för urvalel lill nyhetsservicen bedöma vilka
titlar som senare kan komma att erhålla ulgivningsstöd. För det andra skiljer
sig dislribu-tionsstödel i väsentliga avseenden från del nu föreslagna stödet
lill servicebokhandeln. Distributionsstödet syftar till all främja spridningen
av kvalitetslitteratur inom ramen för etl myckel bredare abonnemangsåiagande
inom fackbokhandeln. Med denna målsättning är det rimligt att slaten begränsar
sin insats till en subventionering av den litteialurstödda utgivningen. För
servicebokhandeln är del primära behovel att hålla elt sortiment av
tillräckligt efterfrågad kvalitetslitteratur för alt lönsamhet över huvud laget
skall kunna säkras. Eftersom ulgivningsstödel beviljas helt oberoende av en
titels marknadsförutsättningar är det inte lämpligt alt erhållet ulgivningsstöd
utgör etl villkor för en litel alt ingå i sortimentsslödel. I prakliken kommer
ell stort antal titlar med utgivningsstöd all ingå i serviceabonnemangel ulan
all särskijda föreskrifier utfärdas. Det är vä-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>senlligl
alt staten får möjlighel all följa huruvida de kullurpoliiiska ambitionerna
med stödet förverkligas. Jag ålerkommer i del följande till frågan om hur
slödels ändamålsenlighet, bl.a. med avseende på kvalitetsaspekten, fortlöpande
bör prövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
del remissinstanser, bl. a. statens pris- och kariellnämnd och Svenska
bokförläggareföreningen, är Iveksamma lill ett sortimentsslöd med hänsyn till
stödets effekter, nämligen bl.a. risken för atl mindre fackbok-handelsförelag
kan finna stödformen mer attraktiv än ell abonnemang enligt
fackbokhandelsavtalei. Jag finner denna invändning väl värd att beakla. En
sådan risk kan emellertid avsevärt minskas med den ulformning av stödet som
jag i det föregående har förordal, nämligen all slalligl stöd ulgår enbari till
en sådan sortimenlsbredd som är anpassad lill resp. förelags bärkraft. Antalet
titlar som kan ingå i ett stödsortiment bör följaklligen i genomsnitt bli
lägre än vad bokulredningen har nämnl som exempel, nämligen 800 titlar. Enligt
min mening bör antalet titlar i slödsortimenlet bara för de större
servicebokhandlarna uppgå till en sådan storleksordning. Risken för en
överströmning från fackbokhandlar lorde också vara överdriven med tanke på de
förhållandevis blygsamma stödbelopp som det är fråga om i sortimentsslödel. Jag
ålerkommer senare lill denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samiidigi
bör påpekas atl del finns servicebokhandlar som redan nu har en omsättning i
fråga om böcker som överstiger vad de svagaste fackbokhandlarna kan uppvisa.
Del finns ett 90-tal fackbokhandlar som under budgelåret 1983/84 köpte böcker
för mindre än 0,5 milj. kr. En överströmning ål det ena eller andra hållet kan
med en sådan överlappning inte hell uteslutas. En realistisk bedömning av en
och annan fackbokhandel kan mycket väl leda till slutsatsen alt en övergång
till servicebokhandel är den enda vägen till en långsiktig fortlevnad av
företaget. Del bör alltid vara en fråga för del enskilda företagel all välja
sin profil uiifrån sina egna förutsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller konstruktionen av de statliga bidragen förordar jag schablonbidrag till
varje bokhandel som omfatlas av slödet. Bidraget bör som jag i del föregående
föreslagil graderas efler olika sorlimentsklasser. Av praktiska skäl bör
utbetalningen av statsbidraget kunna samordnas med debiteringsrutinerna för
nyhetsabonnemangel hos Seelig & Co. Mitl förord för ett schabloniserat
bidragssystem innebär atl jag inte ansluter mig lill bokutredningens tanke om
en fasl rabatt på förlagsnettoprisel för den enskilda titeln i abonnemanget.
Med den föreslagna stödformen med fasla sorti-mentsklasser är storieken på
slödsortimenlet för den enskilda bokhandeln inför stödbeslulet given. Det finns
således i sortimentsslödel ingel behov av en särbehandling av den enskilda
slödtiteln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ell
slöd med en fasl procenluell rabatt skulle dessulom kräva en anslagskonslruktion
som möjliggör en automatisk anpassning av anslagsbeloppel till förändringar i
dels slödels omfattning, dels förlagsnettopriserna. Jag är emellertid inte
beredd atl tillstyrka en anslagsmodell med en sådan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inbyggd automatik. Bidragsbeloppen bör beräknas så atl de
i slort motsvarar abonnemangsrabatlen för fackbokhandeln. Som medelsram för
stödel föreslår jag ell belopp av I milj, kr. per år. Jag ålerkommer härtill
under avsnill 6 Anslagsberäkningar för budgelåret 1985/86.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ansluler mig till bokulredningens förslag alt
sortimentsslödel bör handläggas av BFI som hittills har svarat för
administrationen av försöksverksamhelen med det slalliga kredilstödel lill
bokhandeln. Den av mig föreslagna generella stödformen för sortimentsslödel
medför inle någon urvalsprocedur i fråga om vilka bokhandlar som skall ingå i
stödel. Företagets inköpssumma för den åriiga utgivningen av allmänlilteralur
är del enda kriteriet för alt bli berättigad till stödel. Däremol bör en
avvägning ske i fråga om såväl en lämplig indelning av servicebokhandlarna i olika
inköpsklasser som vilken sortimenlsbredd som minsl skall krävas för varie
inköpsklass och som skall bli vägledande för beräkning av bidragsbeloppen. För
dessa bedömningar krävs enligt min mening en ingående branschkännedom saml en
god insyn i de förelagsekonomiska villkoren för de olika lyperna av
servicebokhandel. Jag anser all BFI redan har goda förutsättningar för att göra
de slags bedömningar som här är fråga om. Med tanke på det förhållandevis slora
antal förelag som kommer atl omfattas av stödet finner jag det emellertid
nödvändigt all BFI:s kansliresurser förstärks för denna uppgifl. Jag
återkommer i ett senare avsnitt lill frågan om BFI:s roll i det statliga
utvecklingsprogrammet för bokhandeln som helhet. Jag kommer i del sammanhanget
atl behandla BFI: s myndighelsuppgifler, slaiens inflytande i bolagel samt
vissa organisatoriska och praktiska frågor i samband med elt vidgat
ansvarsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del bör ankomma på regeringen att utfärda de föreskrifier
och träffa det avtal med BFI som erfordras för det föreslagna stödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3.3 Kredilstöd till bokhandel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Milt förslag: Försöksverksamheten med kredilstöd lill
bokhandeln bör permanentas med i huvudsak oförändade villkor. Lånemöjligheten
bör dock uividgas lill all avse också övertagande av hyresrätt lill affärslokal.
Slalliga kreditgarantier lill bokhandel bör kunna avvecklas som stödform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bokutredningens förslag: Överensslämmer med mitl förslag
vad gäller såväl permanentning som utvidgning av låneverksamheten. Utredningen
föreslår därulöver en komplettering av kreditstödet med särskilda avskrivningslån
för invesleringar i samband med dalorisering i bokhandeln. Kreditgarantierna
behandlas inle särskilt i utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinslanserna: Mol förslaget om permanentning av
kredilstödel reses inle några invändningar från någon instans. En utvidgning
lill att gälla även</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>övertagande
av hyreskontrakt avvisas endast av konsumentverket. Några instanser betonar
vikten av etl stöd till nyetablering av bokhandlar i nya företagsformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagel
om ell slatligl slöd till dalorisering i bokhandeln har mött blandade
reaktioner. Branschens inslanser lillslyrker i regel, men har vissa förbehåll,
medan framför alll de statliga instanserna avslyrker förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund
till mitt förslag: Försöksverksamhelen med kredilstöd lill bokhandeln lillkom
år 1977 i syfte atl lösa den krissituation som framför alll fackbokhandlar på
mindre och medelslora orter befann sig i. Om särskilda skäl förelåg kunde
slödet redan från bötjan ges även lill nyetablering av fackbokhandel samt under
vissa villkor lill fortsatt drift av annan bokhandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slödet
regleras i förordningen (1977:395) om försöksverksamhel med slalligl kredilstöd
till bokhandel. Slödet kan ges som investeringslån, avskrivningslån eller
kreditgaranti för ny-, till- eller ombyggnad av affärslokal, för inredning
eller lagerinvestering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stödel
utvärderades av 1980 års bokbranschulredning (U 1980:07) som i belänkandet (Ds
U 1980: </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II) </span><span
style='font-family:Verdana'>Samverkan i bokbranschen redovisade i allt
väsenlligl avsedda effekler av slödel med reservalionen att en försöksperiod
av tre år inte medgav en bedömning av slödets långsiktiga verkningar. Genom
riksdagens beslut (KrU 1980/81:29, rskr 299) i anledning av 1981 års
budgetproposition (bil. 12) förlängdes försöksverksamheten saml utvidgades
stödmöjlighelen under vissa villkor till nyetablering av antikvariat, annan
bokhandel än fackbokhandel, till fackbokhandel i storsladsför-orter samt till
bokkaféer, alll enligt 1980 års bokbranschutrednings förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1982
års bokuiredning anser efter en ny utvärdering att slödel i väsentlig grad har
bidragit lill alt molverka nedläggning av bokhandlar. Av de drygt 60 lån som
beviljats mellan åren 1977 och 1982 har flera gälll akut nedläggningshotade
företag eller överlåtelser vid generationsskifte som inle hade varil möjliga
utan kredilstödel. Ulredningen föreslår därför en permanentning av slödet med
i slort sett samma regler som hittills. Utredningen föreslår dock atl statliga
lån också skall kunna beviljas för övertagande av hyresrätt till en
butikslokal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bokutredningen
föreslår all kreditstödet kompletteras med särskilda invesieringsbidrag i form
av avskrivningslån för bokhandelns dalorisering. Utredningen redovisar den
pågående utvecklingen av ADB-baserade funktioner i bokhandeln vad avser
kataloginformation, lagerstyrning och orderhantering. Det föreslagna slödet
skulle ges till flertalet mindre och medelslora företag ur fack- och
servicebokhandlargruppen efter en prövning genom BFI av resp. förelags behov av
stöd och förutsällningar för en dalorisering. Med stödel skulle finansieras
anskaffning av dels en terminal för katalogfunktionen hos ca 250 bokhandlar,
dels en mer avancerad datorutrustning för lagerstyrning och orderhantering hos
ca 200 av dessa bokhandlar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår för datorstödet ett slalsbidrag av 1,5 milj. kr. per år under fyra år.
För kredilstödel lotalt föreslås ett belopp av 3,5 milj. kr. per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Det slatliga kredilstödel har visat sig vara en effekiiv hjälp
för en mindre bokhandel, fackbokhandel eller servicebokhandel, i försök alt
bryla en negaliv ulveckling genom olika invesleringar, byte av affärslokal,
modernisering av butik eller lageruppbyggnad. I många fall har sådana
investeringar lelt lill en förbältrad omsättning av böcker och även lagl
grunden för en långsiktig lönsamhet på ålminslone acceplabel nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särskild betydelse har kredilstödel hafl för ägarbyten i bokhandelsföretag som
i småföretag av denna typ förhållandevis ofta är förknippade med
generationsskifte. Den nya ägaren har kunnat få statliga lån för överlagande av
lager, buliksinredning o. </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>I.
</span><span style='font-family:Verdana'>och har därmed kunnat klara förvärvei
med en rimlig insats av egel kapilal ulan alt belasla rörelsens drift med
alltför höga räntekostnader under startåren. För äldre innehavare har ibland
kreditstödet varil den enda möjlighelen atl finna en intresserad köpare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
slatliga kredilstödel har fungeral under snart åtta år och bedrivs fortfarande
som försöksverksamhel. Enligt min mening är erfarenheterna av stödet så goda
alt det nu finns skäl all avsluta försöksverksamheten och etablera stödel som
en permanent stödåtgärd för bokhandlar av småföre-lagstyp på framför alll
mindre och medelstora orter. Även i fortsältningen bör stödet noga följas vad
gäller behov och effekler. Del bör likaså från lid till annan prövas om
utformningen av villkor och föreskrifter för stödet alltjämt är ändamålsenliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
anslutning lill del slalliga kredilstödel bedriver BFI egen utlåning. Under
tiden för försöksverksamheten med det statliga stödet har BFI beviljat egna
krediter på ca 3,5 milj. kr., varav ca 0,5 milj. kr. under budgetåret 1983/84.
Av det toiala lånebeloppet kvarstod knappt 2 milj. kr. som utestående
fordringar vid det senaste budgetårsskiftet. Jag anser det vara väsenlligl atl
denna lånemöjlighel finns vid sidan av det statliga kreditstödet. Genom en
jämfört med de stafliga reglerna friare bedömning av ändamål och villkor för
lånen kan BFI komplettera det statliga slödel i sådana enskilda fall där elt
statligt lån inte utan vidare skulle kunna motiveras. Jag utgår från atl BFI:s
låneverksamhet även fortsättningsvis bedrivs i ungefär samma omfattning som
hittills.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Enligt
bokulredningen bör behovel av kredilstöd för nyetablering av en bokhandel
särskilt uppmärksammas. Bland remissinstanserna förordar några en mer offensiv
satsning i syfte att åstadkomma nyetableringar av bokhandlar, eventuellt genom
stiftelser där olika lokala intressenter skulle kunna ingå. Enligt min mening
finns det skäl för en utveckling av statliga stödinsatser mot etableringar av
bokförsäljningsställen som är integrerade 5 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 141</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i annan kommersiell eller ideell verksamhet. En sådan
användning av kreditstödet är redan nu möjlig och har förekommit i några fall.
Jag är emellertid inte beredd att föreslå särskilda medel för en mer
systematisk kampanjverksamhet med syfte att skapa nya bokhandlar. Ett sådant
initiativ bör enligt min mening i första hand komma frän de lokala
intressenter som är villiga att bedriva verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bokutredningen föreslår alt det statliga stödet utvidgas
på en punkt, nämligen vad gäller möjligheten att få ett statligt lån för
övertagande av hyresrätten till en butikslokal. Som bakgrund anför
bokutredningen att det på orter där det råder brisl på affärslokaler i
attraktiva lägen är vanligl att innehavare av hyresrätt till affärslokal kräver
en ekonomisk ersättning för all överlåta hyresrätten. Ofta är all handel på
orlen koncentrerad till en viss del av centrum. Kan bokhandeln inle etablera
sig inom detta område leder det ofta till en försäljningsmässig slagnation, i
sämsta fall till en försäljningsminskning. För bokhandeln kan del vara alltför
betungande alt på den vanliga kreditmarknaden låna upp medel för att köpa hyresrätten
lill en affärslokal med attraktivt läge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland remissinslanserna har endasl konsumentverket
invändningar mol en sådan uividgning av stödet. Verket, som har egen ertärenhet
av det statliga slödel lill kommersiell service inom glesbygdsstödet, ser en
viss risk för att etl för ändamålet tillgängligt statligt stöd i sig kan
medföra prisökningar för hyreskontrakt. Dessulom kan etl sådant stöd till
bokhandeln leda till en snedvridning av konkurrensen mellan
detaljhandelsföretag i olika branscher. Konsumentverket avslyrker därför den
föreslagna ändringen i stödel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del anser jag konsumentverkels invändning rent
principiellt berättigad. I del här akluella fallel lorde emellerlid prisnivån
inle nämnvärt påverkas av förekomslen av elt statligt lånesiöd. Många av de
detaljister som normall konkurrerar om butikslokalerna i mindre och medelslora
orters affärscentra represenlerar starka butikskedjor i branscher som per butik
omsätter del mångdubbla av vad en bokhandel kan räkna med. Kedjelillhörighelen gör
dessulom all marknadsmässiga lånemöjligheler lättare kan utnyttjas. Därtill
kommer atl en bokhandel har elt särskilt behov av att ha ell attraktivt
affärsläge av den anledningen alt boken inle säljer sig själv på samma sätt som
t.ex. livsmedel och andra dagligvaror. Jag anser det därför och mol bakgrund av
del behov som påvisats i della fall motiverat att slatligt kredilstöd kan
beviljas även för överlagande av hyresrätt till butikslokal. Jag vill dock
underslryka atl kraven på en omsorgsfull prövning av omständigheterna i varje
enskilt ärende är särskilt stora i ärenden av della slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bokulredningen föreslår också atl stödel kompletteras med
avskrivningslån till flertalel mindre och medelstora bokhandlar för
invesleringar i datorutrusning för kataloginformation, lagerstyrning och
orderhantering. Utredningen redovisar del nyss utvecklade reorder- och
informationssy-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>stem
(BORIS) som drivs av Seelig & Co som särskilt lämpal för bokhandelns
behov. Det statliga stödel skulle avse anskaffning av utrustning för samlliga
eller vissa av de nämnda funktionerna lill en kostnad av mellan 10000 och 25000
kr. per butik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anser jag det naturligt att bokhandelns behov av bokinfor-malion,
lagerkontroll och orderöverföring tillgodoses med dalabaserade system där
branschgemensamma resurser kan utnyttjas på etl effektivt sätt. Det är också en
fördel att ett sådani system samordnas med bokbranschens syslem för den
fysiska distributionen av del stora flertalel böcker till bokhandeln. Jag är
emellertid i likhel med en betydande remissopinion inte beredd att tillstyrka
elt statligt stöd till denna typ av investering. Ett närmast heltäckande
program för branschens datoruirustning på butiks-nivå bör enligt min mening
inte genom ett statligt stöd låsas lill en enda leverantör och en bestämd typ
av utrustning. Den snabba utvecklingen på områdel mikrodatorer kan efter
förhållandevis kort tid ställa krav på andra utrustningar och hell andra
programlösningar. Därigenom skulle staten direkt kunna dras in i branschens
tekniska och organisatoriska systemutvecklingsarbete och på ett icke önskvärt
sätt styra kommande lösningar på dessa områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslaget skulle en statlig instans besluta om vilka bokhandlar som skall komma
i fråga för datoriseringsstöd. Därvid skulle prövas dels om bokhandeln själv
skulle kunna bära kostnaden för investeringen, dels om bokhandeln över huvud
taget har ett behov av sådan utrustning. Jag anser alt staten med en sådan
ordning skulle ta på sig ett ansvar för de olika företagens profil, vilkel
enligt min mening bör förbli en fråga för den enskilde bokhandeln.
Urvalsproceduren skulle också medföra konkurrens-rättsliga svårigheter när
flera bokhandlar finns på samma ort eller inom samma kundområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
finner dessutom de investeringsbelopp som krävs för den enskilda bokhandeln
vara av en sådan storlek att kostnaden utan större svårighet bör kunna bäras av
det enskilda förelaget. Detta i synnerhet som de av mig i övrigl här föreslagna
åtgärdema bör kunna leda till såväl kostnadsminskningar som en viss
efterfrågestimulans för flertalet av de bokhandlar det här är fråga om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kreditstöd
lill bokhandeln bör enligt min mening även fortsättningsvis utgå som
investeringslån och avskrivningslån efler i stort sett samma regler som hittills.
Under försöksverksamheten har därulöver funnits möjligheter att erhålla
statliga kreditgarantier för lån på den allmänna kredilmarknaden. Sådana
garantier har under hela försökstiden inle beviljats i fler än två fall och då
för förhållandevis blygsamma lånebelopp. Enligt vad jag har erfarit har nyligen
del sisla utestående lånebeloppet amorterats och garantin därmed upphört. Med
hänsyn till att kreditstödets övriga låneformer nu föreslås permanenlas
förordar jag atl statliga kreditgarantier till bokhandel avvecklas som stödform
i och med försöksverksamhetens ut-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gång. Enligt vad jag har inhämlal har BFI inga erinringar
mot detta förslag. BFI har också meddelat alt institutet inte avser bevilja
ytteriigare garantier under återstoden av innevarande budgetår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del slalliga kredilstödel till bokhandeln bör enligt min
mening även fortsättningsvis handhas av BFI. Jag återkommer till
organisatoriska m. fl. hithörande frågor även vad gäller kredilstödel i avsnitt
4.3.6. I fråga om medelsutrymmet för stödel ålerkommer jag under
Anslagsberäkningar för budgetåret 1985/86.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3.4 Stöd till bokinjörmation</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Slalsbidrag bör under vissa villkor kunna
användas för att tillfälligt förslärka bokbranschens gemensamma informalion om
och marknadsföring av etl brett urval av förlagens samlade utgivning av god
allmänlilteralur. I det syflel föreslår jag att slalen under en viss lid
medverkar vid finansieringen av en bred spridning av åriiga bokkataloger
riktade till barn och ungdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Flera remissinslanser har uppmärksammat
att bokbranschen sänkt ambitionen atl ge ut för allmänheten lättillgängliga
bokkataloger. Bl.a. Svenska bokförläggareföreningen och Bok-, pappers- och
konlorsvaruförbundet redovisar branschens skäl lill en ändrad kaialogui-givning
och föreslår att statsbidrag ges för produktion och/eller distribution av en
årlig bokkatalog. Statens kulturråd anser atl ansvaret för en katalog ligger i
första hand hos branschen, men att statsbidrag kan övervägas om kalalogen får
en läsfrämjande inrikining. Studieförbundet Vuxenskolan föreslår att
kulturrådet ges i uppdrag atl framställa och massprida en årlig kalalog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bakgrund till mitt förslag: För allmänhetens information
om det årliga utbudet av allmänlilteralur har förlagen tidigare gemensaml
tillhandahållit kataloger för dels vuxenböcker, dels barn- och ungdomsböcker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kalalogerna har gells ul av Bokbranschens marknadsinstilui
AB och i huvudsak finansierats av förlagen via avgifter för införd
bokinformaiion. Katalogerna har sedan slällls till bokhandelns förfogande lill
ell slarkt subventionerat pris per exemplar. De har även distribuerats lill
skolor och bibliotek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inför innevarande års katalogulgivning ansåg föriagen
kostnaderna för de hittills producerade katalogtyperna vara alltför höga i
förhållande till deras användning i bokhandelns marknadsföring. Enligt förlagen
kunde en så hög kalalogkostnad inte moliveras på affärsmässiga grunder. Som en
bidragande orsak till det minskade inlressel för gemensamma kataloger angavs
också atl de stora bokhandelskedjorna hade böljat producera egna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>periodiska urvalskataloger med ett smalare titelsortiment
anpassat till resp. kedjas gemensamma bokinköp till sina butiker. Några av de
stora föriagen har också funnit det vara mer effektivt att ge ut särskilt
informationsmaterial om enbart den egna utgivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som en följd av det minskade intresset hos förlagen har
1984 års höstkatalog fått formen av ett kataloghäfte omfattande ca I 700
titlar vuxen- samt barn- och ungdomslitteratur. Kalalogen är mer sparsamt
illustrerad och innehåller mindre redaktionell text än de tidigare kalalogerna.
Upplagan uppges vara ca I miljon exemplar. En realisationskatalog kommer ut som
tidigare år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: I likhel med kulturrådet anserjag
all utgivningen av bokkataloger bör vara ell naturiigl led i branschens
marknadsföring av utgivna böcker. Ansvaret för finansiering, produktion och
distribution av katalogpublikalioner bör därför ligga hos branschen själv. Som
en följd av all skilda särintressen hos främst vissa stora förlag och
bokhandelskedjor blivit slarkare har förutsättningarna för en gemensam
marknadsföring av den samlade utgivningen försvagats, De kvarvarande
katalogpublikalio-nerna ger i första hand en viss basinformation för redan
medvetna bokläsare och bokköpare. De lämpar sig däremol mindre för all
intressera lillfälliga kunder eller vinna nya läsare av kvalitetslitteratur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sådan ulveckling är särskilt otillfredsställande med
tanke på det slarkare inlresse för litteratur och läsning som håller på atl
växa fram i skola och kullurliv. Jag har själv i föregående och innevarande års
budgetpropositioner föreslagil en rad åtgärder som syftar till samma mål,
nämligen atl siärka svenskämnets och litteraturens slällning i skolan. Del är
mol denna bakgrund särskilt önskvärt att bokbranschen inte ställer sig vid
sidan av dessa strävanden ulan möler inlressel för litteratur och läsning och
utnyttjar det för att uppfostra en ny generation bokläsare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser att ett sådani ansvarslagande från bokbranschens
sida bör komma lill uttryck i bl.a. en samverkan med syfte att presentera den
samlade bokutgivningen för allmänhelen i en form som inbjuder till läsning och
ökal litteraturintresse. Slatens slrävan alt kraftfullt främja spridningen av
den goda boken sammanfaller enligt min mening med den långsikliga fördel som
detla måsle innebära för branschens samtliga parter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De speciella svårigheier som f. n. föreligger inom
branschen motiverar enligt min mening atl slaten med ett särskilt stöd bidrar
lill atl en bättre kalalogpublikalion åler kan komma lill stånd. Jag
förutsäller då alt branschen som tidigare ger ut och sprider i sina reguljära
försäljningskanaler lättillgängliga kalaloger, skilda för barn- och
ungdomsböcker å ena och vuxenböcker å andra sidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del slalliga slödel bör vara tidsbegränsat och särskilt
inriktal på all slimulera lill kulturpolitiskt angelägna effekler. Efter en
kortare period med särskilt slöd bör finansieringen åter hell kunna övertas av
branschen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår sålunda atl ell statsbidrag av 1 milj. kr. per år beviljas under högst
tre är för stöd till en bred distribution av bokkataloger lill barn och ungdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statsbidraget
bör i huvudsak användas för alt bekosta en ytterligare spridning av katalogerna
till exempelvis hushåll med barn, skolor, bibliotek och barn- och
ungdomsorganisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bidragsmedlen
bör disponeras av BFI och användas i enlighet med de rikllinjer som jag har
förordat. Det bör ankomma på BFI atl besluta om den närmare utformningen av
kalalogen och villkoren för dess distribution. BFI bör vidare följa och för
regeringen redovisa hur katalogen används såväl inom branschen som i den
läsfrämjande verksamhelen i övrigl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.3.5
Slöd till utbildning och rådgivning i bokhandeln</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Statligt stöd bör kunna ges till bokhandeln för ulbildning och
ekonomisk rådgivning. Mottagare av slödel bör vara den enskilda bokhandeln.
Slödel bör vara behovsprövat och i försia hand rikias lill små och medelstora
förelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bokutredningens
förslag: Överensstämmer med mitl förslag vad gäller ändamål och målgrupp för
stödet. Ulredningen förulsäller emellertid alt slödet som tidigare ges till de
organ som tillhandahåller ulbildning och konsultation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Förslaget om statligt slöd lill utbildning och rådgivning i bokhandeln avslyrks
uttryckligen endast av kulturrådet. Berörda inslanser inom bokbranschen
välkomnar med eftertryck etl sådani slöd och lämnar olika synpunkler på
utformning och motlagargrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund
till mitt förslag: För utbildningsinsatser och rådgivning inom bokhandeln
infördes fr.o.m. budgetåret 1977/78 ett särskilt statligt slöd med till en
böijan etl belopp av 100000 kr. per år. Under en ireårsperiod ft.o. m.
budgetåret 1981/82 höjdes slödel lill 300000 kr. En förutsättning för stödet
var all branschen och kursdeltagarna tillsammans bidrog lill finansieringen med
ett minst lika slort belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kurserna
riktade sig dels lill förelagsledare, dvs. bokhandlare, föreståndare och
blivande bokhandlare, dels till annan bokhandelspersonal. Utbildningsprogrammet
innehöll huvudsakligen endagskurser föriagda till olika orter. Vanliga
kursmoment avsåg exempelvis bokhandelsekonomi, redovisning, butiksplanering,
marknadsföring och allmän branschkunskap. Utöver schemalagt kursprogram
finansierade det slalliga slödel också konsultinsatser från branschorgan lill
enstaka bokhandlare. Dessa Ijänster utnyttjades ofta i samband med att
bokhandeln i fråga ansökte om eller beviljades statligt kredilstöd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stödet handlades av Bokbranschens finansieringsinstitut AB
(BFI) som under de första åren genomförde utbildningen i epen regi. Fr. o. m,
år 1980 överfördes utbildnings- och konsultverksamheten lill Bok-, pappers- och
konlorsvaruförbundet (Bopako) som år 1983 bildade ett helägt dotterföretag.
Bokbranschens konsult AB, för bl.a. nämnda utbildnings- och konsultuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det statliga utbildningsstödel till bokhandeln betalades
på detta sätt ut för sisla gången föregående budgetår. Innevarande budgetår finansieras
kurs- och konsultverksamheten helt av branschen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Högskolan
i Borås har genom institutionen bibliotekshögskolan sedan år 1978 genomfört
fyra I O-poängskurser för bokhandelsmedhjälpare. Kursernas syfte är att ge
fördjupade kunskaper i driften av en bokhandel med tyngdpunkten lagd på
förelagsekonomiska frågor. Kursen finansieras av högskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: I budgetpropositionen 1983 (bil.
10) anförde jag all del slalliga utbildningsstödet under en treårsperiod hade
höjls för att göra del möjligt all intensifiera ulbildningen av i första hand
innehavare av mindre och medelstora bokhandlar och att utbildningen efler
uigången av budgetåret 1983/84 borde kunna finansieras hell av branschen.
Riksdagen (KrU 1982/83: 30, rskr 358) hade inga erinringar häremot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bokutredningen gör emellerlid den bedömningen atl en
utbildnings- och konsultverksamhet på en önskvärd nivå fordrar ett ytterligare
tillskott av medel också vid elt effektivt utnyttjande av branschens resurser,
som 1. ex. medel från olika branschfonder. Bokhandelns olika branschorganisationer
samt flera andra remissinslanser framhåller belydelsen av ett återupptaget
slalligl utbildningssiöd för en ökad kompetens hos bokhandlare och bokhandelns
personal.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För egen
del anserjag atl en viss särskilt branschanpassad utbildnings-och
konsultverksamhet naturligt hör hemma i de uppgifier som en branschorganisation
bör åla sig. I många branscher är det också vanligt atl olika leveranlörer
eller leverantörsorganisalioner erbjuder elt, ofla produkt-orienterat,
utbildningsprogram för personal i ålerförsäljningsledet. Även uianför branschen
finns ell rikhaltigt utbud av utbildningsarrangemang som skulle kunna ulnylljas
för bokhandelns behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mol denna bakgrund är jag alltjämt Iveksam lill alt
slatliga medel används för uppbyggnaden och driften av en utbildnings- och
konsultverksamhet hos ell branschorgan. Slaten bör inte heller dela ansvaret
för dylika basfunktioner som nära hör samman med en organisations
intresseprofil och interna utvecklingsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är dock medvelen om atl del inom bokhandeln, framför
alll i små och medelslora förelag, finns etl stort behov av elementär
yrkesutbildning och fortbildning. Den ökade konkurrensen inom branschen ställer
nya krav på planering av inköp och lagerhållning, på kalkylering och effektiv
redovis-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ning, på modern marknadsföring och butiksplanering och
inle minsl på en gedigen och akluell lilleraturkunskap. Utbildningsbehoven
torde vara särskilt slora hos enmansföreiagare och bokhandlar med etl fåtal
anslällda där möjligheten att rekrylera personal med specialiserad kompetens i
regel är obefintlig. För dessa mindre och många medelslora bokhandlar är
emellertid kostnaderna för all låla någon delta i utbildning betungande, både
vad gäller marknadsmässiga direkta kostnader och indirekta koslnader för
bortfall av arbetstid o. d. De ulgör i prakliken etl hinder för alt utbildning
och konsulttjänster efterfrågas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del kan enligt min mening därför vara motiverat med ell
statligt utbildningsstöd speciellt riktal lill den mindre och medelslora
bokhandelns personal. Jag anser dock att ell nytt statsbidrag bör ulgå från
den enskilda bokhandelns behov av ulbildning och konsulthjälp. Mottagare för
stödet bör därför vara den enskilda bokhandeln som efter ansökan kan beviljas
bidrag för dels köp av konsulttjänster, dels företagsledarens eller personalens
deltagande i utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slödel bör handhas av BFI. Institutet bör vid fördelningen
av bidraget ta hänsyn till dels den enskilda bokhandelns utbildnings- resp.
konsultations-behov, dels del enskilda förelagets behov av ekonomiskl stöd för
utbildnings- och konsultkostnader. BFI bör kunna tillhandahålla informalion om
tillgängliga kurs- och konsultalternativ. Bidragsgivningen bör dock i regel
inle låsas lill en viss konsult eller anordnare av ulbildning om flera alternativ
finns att tillgå. Jag avser atl senare återkomma lili regeringen med förslag
till bidragsbestämmelser, men vill redan i detta sammanhang nämna att beslut
om bidrag för ulbildning och konsulthjälp inle bör kunna överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3.6 Myndighetsuppgifter m.m. inom bokhandelsstödet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Bokbranschens finansieringsinstitut AB (BFI)
bör svara för fördelning m. m. av merparten av del statliga slödel till
bokhandeln. Denna rätt för BFI innebär myndighetsutövning och kräver som sådan
stöd i lag. BFI bör även följa utvecklingen i bokhandelsbranschen liksom
effekterna av de slalliga stödinsatserna. Statens kulturråd bör även
fortsättningsvis svara för fördelningen av distributionsstödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bokutredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag
vad gäller BFI:s uppgift att handlägga det statliga slödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Förslaget berörs endasl av etl fålal
instanser, som betonar fördelen av en samordnad handläggning. Svenska
bokhandels-medhjälpareföreningen önskar ell slörre inflytande för bokhandeln i
det avseendet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Jag har i det föregående lagt
fram förslag till etl omfattande stödprogram för utvecklingen i bokhandeln,
nämligen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>etl förstärkt
dislribulionsstöd till fackbokhandeln,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>etl nytt
sortimentsstöd till servicebokhandlar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- etl något utvidgat kredilstöd lill bokhandeln,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>elt nytt stöd
för spridning av bokinformaiion saml</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>elt förnyat
stöd till ulbildning och konsulthjälp inom bokhandeln. Utgångspunkten för alla
föreslagna stödformer bör enligt min mening</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vara alt möla bokmarknadens kulturpolitiska och
konsumenlpoliliska brisler med särskilt anpassade slalliga insatser.
Bokbranschen bör självfallet även i fortsättningen ha det huvudsakliga ansvarel
för en kommersiell spridning och marknadsföring av litteratur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa principiella utgångspunkter för bokhandelsstödel bör
enligt min mening också vara styrande för handläggningen på myndighetsnivå.
Stöd-handläggning omfattar etl flertal moment såsom precisering av slödvillkor,
allmänna upplysningar om stödet, bidragsfördelning, redovisning och kontroll,
uppföljning och konsekvensanalys. Samlliga dessa moment fordrar en nära kontakt
med de enskilda företag och de grupper av bokhandlar som berörs av stödverksamheten
saml därutöver en ingående kännedom om bokbranschen som helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BFI har sedan år 1977 handhaft försöksverksamhelen med
kredilstöd lill bokhandeln och svarade lidigare budgetår även för slödet lill
utbildningsinsatser. Jag anser att institutet är ett lämpligt organ också för
uppgiflen att handha ell permanentat kredilstöd samt de nya nu föreslagna
stödformerna för bokhandeln, nämligen sortimentsslödel, slödel lili spridning
av bokinformation och stödel till utbildning och konsulttjänster. Det är enligt
min mening en fördel om handläggningen av det slatliga stödet till bokhandeln
så långt möjligt kan samlas till ett och samma organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BFI ägs helt av Svenska bokföriäggareföreningen (SBF), men
har i sin styrelse representanler för Bok-, pappers- och konlorsvaruförbundet
(Bopako). Enligt nu gällande avtal mellan slalen och BFI skall SBF och Bopako
ha lika inflytande i beslut om det statliga stödel lill bokhandeln. Enligt
bolagsordningen utses ordföranden i styrelsen av regeringen, liksom en revisor
och en suppleant för revisorn. Det stadgas vidare atl bolagsordningen inte får
ändras ulan regeringens tillstånd. Nämnda bestämmelser tillkom med anledning av
bolagels ansvar för försöksverksamhelen med del slalliga kredilstödel. Bolagets
åtaganden i övrigl i samband med della stöd har närmare preciserats i elt avtal
mellan slalen och BFI.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BFI:s ställning och ledningsorganisation medför alt
bolaget är väl förankrat i branschen samtidigt som det genom ordförande och
revisorer medger inflytande och insyn för slalen. Della ulgör enligt min mening
tillräckliga garantier för atl de statliga stödinsatserna för bokhandeln genomförs
i enlighet med de här förordade intentionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har vid min presentation av förslagen till de olika
stödformerna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>närmare
behandlat behovel av ytterligare preciseringar av slödreglerna och avvägningar
vid bidragsfördelningen. Del är enligt min mening ocksä viktigt att BFI noga
följer effekterna av varje stödinsats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Därutöver
bör BFI få etl ansvar alt följa utvecklingen inom den kommersiella
bokdistributionen som helhet och särskilt med avseende på utvecklingen inom
bokhandeln. Därvid bör särskilt uppmärksammas de kullurpoliiiska och
konsumentpoliliska effekter som olika förändringar på bokmarknaden får.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BFI
bör redovisa såväl sina erfarenheter av de slalliga stödinsatserna som mer
övergripande bedömningar i samband med den årliga anslagsframställningen. I
det sammanhanget bör BFI också kunna aktualisera eventuella förslag till
justeringar i de nu föreslagna stödformerna. Jag anser all BFI också bör få
möjlighel atl inom en angiven ram omfördela anvisade medel mellan olika
ändamål. Jag återkommer härtill under Anslagsberäkningar för budgetårel
1985/86.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
BFP.s ansvar för elt samordnat bokhandelsslöd bör endasl hanteringen av
dislributionsstödet till fackbokhandeln undantas. Denna bidragsfördelning bör,
av prakliska skäl, även i fortsättningen göras av kulturrådet.
Distributionsstödet ansluter nämligen i sin konstruktion nära till del slatliga
ulgivningsstödel. Bidragsmoltagare är närmast bokförlagen som får ersättning
för en del av den rabatt de lidigare lämnal fackbokhandeln. Distributionsstödet
kräver kontroller om sökande förlag är anslulna till fackbokhandelsavtalei och
om sökl ersällning avser en boktitel som erhållit ulgivningsstöd och ingått i
abonnemanget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kulturrådets
aktuella kännedom om beviljat utgivningsstöd och redan etablerade rutiner för
bidragsulbetalning till förlagen talar således för all rådel även
fortsättningsvis svarar för handläggningen av distributionsstö-det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mina
förslag om BFI:s ansvar för ell samordnat bokhandelsstöd innebär i flera fall
sådana förvaltningsuppgifter som innebär myndighetsutövning och som enligt
regeringsformen skall meddelas i lag. BFI:s nuvarande uppgifter inom
försöksverksamhelen med statligt kredilstöd har stöd i lagen (1977:485) om
tillfälligt överiämnande av förvaltningsuppgift inom utbildningsdepartementets
verksamhelsområde. Med hänsyn lill mitt förslag om ett mer varaktigt
bokhandelsstöd har därför inom utbildningsdepartementet upprättals etl förslag
till ändring i lagen (1976: 1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter
inom ulbildningsdeparlemenlels verksamhetsområde. Förslaget bör fogas lill
protokollet. Med hänsyn till frågans enkla beskaffenhet anserjag atl lagrådel
inte behöver höras i ärendel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BFl:s
åiaganden i samband med bokhandelsstödet bör enligt min mening närmare
preciseras i ett avtal mellan slalen och bolagel. Del ankommer på regeringen
att iräffa elt sådant avtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BFl:s
koslnader för administration av del statliga kredilstödel har delvis
finansierats av medel som har anvisais under anslagel Lån för inveslering-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ar
i bokhandel, delvis av medel från BFI. Som jag lidigare har nämnt är det enligt
min mening rimligt atl staten med hänsyn lill de föreslagna nya uppgiflerna
anvisar särskilda medel för BFI:s handläggningskostnader. Jag återkommer till
denna fråga under avsnitt 6 Anslagsberäkningar för budgetåret 1985/86.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.4
Gemensamma frågor för folkbiblioteksverksamheten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samarbetet
över biblioteksgränserna är en viklig förutsättning för atl alla människor
skall ha tillgång till del samlade biblioteksväsendets resurser. För att
åstadkomma detla krävs en samordning av slalliga och kommunala insalser. Jag
ämnar i del följande uppehålla mig vid några frågor som jag anser vara av
gemensamt intresse för slal och kommun i arbetet med att bredda och förbällra
biblioteksservicen. Etl effeklivi samarbete förutsäller en gemensam syn på
folkbibliotekels uppgifier och arbetssätt. Jag inleder därför med synpunkler
på folkbiblioleksverksamhe-lens mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slatliga
bidrag och andra stimulansinsatser kan enligt min uppfattning stärka
folkbibliotekens samverkan med myndigheter, förvaltningar, organisationer och
föreningsliv i övrigt. Jag kommer i del följande att beröra några sammanhang
där detla synes särskilt angeläget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Användningen
av ny informationsteknologi i bibliolekssammanhang är en annan fråga av
betydelse för både slatliga och kommunala organ. Insaiserna på detta område bör
lämpligen samordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
finns det flera gemensamma beröringspunkter för statliga och kommunala
bibliotek när del gäller registrering och katalogisering av medier. Jag kommer
därför att ta upp frågan om Bibliotekstjänst AB som är de kommunala bibliotekens
centrala organ i dessa avseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slaten
har bl.a. genom riksarkivet och landsarkiven etl ansvar för alt bevara och
tillhandahålla arkivalier som är av intresse bl. a. för släkt- och
hembygdsforskning. Genom att tillhandahålla mikrofilmade arkivalier har
folkbiblioteken i betydande grad avlastat arkivväsendet och möjliggjort en
breddning av amatörforskningen. Den starka efterfrågan på bibliotekens tjänsler
har dock skapal vissa problem. Dessa bör emellertid kunna lösas genom de
åtgärder jag förordar i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.4.1
Mål för folkbibliotekens verksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkbiblioleksverksamhéten
är en kommunal verksamhet. Hur folkbibliotekels resurser skall utnyttjas är en
fråga som de ansvariga förelroende-valda i varje kommun har atl la slällning
till. Alla kommunala bibliotek ställs dock inför likartade problem.
Erfarenhelerna är i hög grad gemensamma och de kullurpoliiiska ambitionerna
för folkbiblioteken följer knappasl kommungränserna. Ingel folkbibliotek kan
för övrigt fungera effektivt ulan elt nära samarbete inom hela
biblioteksväsendel i landel, över kom-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mun-
och huvudmannaskapsgränser. Det dagliga folkbiblioteksarbelet bedrivs i etl
samspel olika kommuner emellan och mellan statliga och kommunala organ. För
alt samarbetet skall kunna bedrivas effektivt behövs det en gemensam syn på
folkbibliotekels uppgifier och arbetssätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
kommunala biblioteken är samhällels största satsning för att främja litteratur
och läsning, de har en avgörande betydelse för den enskildes möjlighel lill kulturell
upplevelse och lillgång lill allsidig informalion. I dagens mediesamhälle
pockar nya medier på uppmärksamhel. Den nya tekniken har slor genomslagskrafl.
I det läget behövs det ell målmedvetet arbele för all intressera människor för
böcker och läsning. Delta arbele får större slagkraft om det inriktas mol
gemensamma mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
nya krav och förväntningar ställs på folkbiblioteket. Ulöver rollen i det
lokala kullurlivet och folkbildningen har biblioteket en uppgift för
informationsförsörjning, utbildning och forskning. Prioriteringar måste göras
både i det dagliga arbetet och när långsikliga planer görs upp. Dessa
underlättas om del finns en väl förankrad målsättning att utgå från.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkbiblioteksulredningen
har lagl fram omfallande och detaljerade förslag om hur folkbibliotekens
arbele bör bedrivas i framliden. Flertalel av dessa förslag kräver inte några
ställningstaganden från regeringens och riksdagens sida. De är avsedda all
ligga lill grund för bibliotekspoliliska beslut i kommunerna eller tjäna som
riktmärken för den praktiska verksamheten på tjänstemannanivå. Syftet är att
skapa en samstämmighet som främjar ett fruktbart samarbete och en gemensam
utveckling av folkbiblioteksresurserna i landel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkbibliotekens
verksamhet utformas lill sist av de förtroendevalda i varje enskild kommun. Del
är i kommunen som den konkrela bibliotekspolitiken förverkligas, anpassad till
lokala behov och ambitioner. Gemensamma målsättningar behöver inle tas lill
intäkl för en schematisk likriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkbiblioteksulredningen
har sökl åsladkomma en helhetssyn på folkbibliotekens verksamhet. Ulredningens
uppfattningar har sammanfattats i följande allmänna mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkbiblioteket
är vår viktigaste lokala kullurinslilution och del skall spela en aktiv roll
som initiativtagare och samarbelspart i del lokala kulturlivet. Det skall ha
ett allsidigt mediebeständ, stå öppel för alla och erbjuda sina Ijänster utan
kosinad för den enskilde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkbiblioteket
skall slimulera människor all söka kunskap och kulturupplevelser och arbela
målmedvetet för att nå ut med verksamheten till alll fler. Det skall bidra lill
en ökad medvetenhet och till etl engagemang i den demokratiska processen.
Folkbiblioteket skall visa respekt för den enskildes önskemål och behov men
alltid främja god kvalitet vid val av medier och aktiviteter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kring
dessa förslag lill mål för folkbibliotekens verksamhet finns det en bred
uppslutning i remissopinionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkbiblioteksutredningen
har konkretiserat dessa allmänt angivna mäl i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fyra
handlingslinjer avsedda att ge vägledning för del aktuella folkbiblioteksarbelet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Folkbibliolekel skall föra en
kamp för boken och läsandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Folkbiblioteket skall arbeta
för en fri och jämlik lillgång lill informalion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Folkbiblioteket skall bygga ut
den uppsökande verksamheten och knyta till sig förmedlare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Folkbiblioteket skall särskilt
uppmärksamma barns behov av böcker och läsning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
av utredningen föreslagna handlingslinjerna har föranlett många kommentarer
från remissinsiansernas sida. Få har hafl invändningar mol de strävanden som
handlingslinjerna är uttryck för. Kommentarerna innehåller i slället tillägg
och modifieringar. Bl.a. påpekas atl invandrarnas behov är alltför litel
uppmärksammade och all insaiserna för ungdomsgrupperna har förbisetls. Från
några håll framhåller man all ulredningens starka betoning av de värden som
förknippas med böcker innebär en undervärdering av de andra medier som
folkbiblioteken arbetar med och som snabbt ökar i betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Invändningar
av della slag är mer en fråga om nyanseringar än om krilik. När
folkbiblioleksutredningen lalar om vikten av en uppsökande verksamhet som når
nya grupper innefattas nalurliglvis invandrargrupperna och ungdomar som sällan
söker upp biblioteket. När ulredningen myckel slarkl framhåller värdel av
bibliotekens informalionsverksamhel sker delta med insikl om vad nya medier
kan komma atl belyda inom detta verksamhetsfält.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening kan de av folkbiblioteksulredningen föreslagna målen och
handlingslinjerna slimulera diskussionen om priorilering och ulveckling i
kommunerna. De kan självfallel inte bli styrande för den kommunala
verksamhelen. De bör dock las som utgångspunkt då de enskilda kommunerna
självständigt gör sina prioriteringar och de bör även ligga till grund förde
statliga insaiserna på folkbiblioteksområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.4.2
Samverkan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkbibliotekens
framgångsrika arbete när del gäller all utöka och bredda verksamhelen till nya
grupper av nylljare kan enligt min mening bl.a. ses som etl resultat av ökad
samverkan med annan kommunal verksamhel saml med organisalioner och
föreningsliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkbiblioteksulredningen
har i delstudier och i sill slutbetänkande ägnal slor uppmärksamhel ål
samverkansfrågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar i slora drag de slutsatser utredningen drar. För alt uppnå de mål som är
vägledande för folkbiblioteken - med betoning på fortsatta ansträngningar alt
bredda verksamhelen lill nya grupper - bör en ökad samverkan ingå som elt
nalurligl led i folkbibliotekens arbele. Samverkan innebär dels all
verksamhelen breddas lill all omfatta nya grupper, dels atl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tillgängliga
resurser utnyttjas på bättre sätl. Jag anser att det i första hand är en
kommunal uppgift att göra de nödvändiga avvägningarna när det gäller olika
samverkansformer. Jag vill dock nämna några sammanhang där en statlig insats,
inom bl.a. ramen för ell ökal bidrag till länsbiblioteken, kan medverka lill
en fortsatt utveckling i önskad riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
folkbibliotekens barn verksamhet finns etl väl fungerande samarbete med
kommunala förskolor och fritidshem i en majoritet av landels kommuner. På många
håll har en naturiig rollfördelning utvecklats mellan folkbibliotekets och
barnomsorgens personal för alt ulnytlja bibliotekets resurser i det pedagogiska
arbetet. Däremot är biblioteksverksamheten inte lika etablerad i
kommunernas/ritidxverfcsam/iet/ör barn och ungdomar, inte heller
folkbibliotekets samarbete med lokala ungdomsorganisationer. Slatliga bidrag
lill regional biblioteksverksamhet och till verksamhetsutveckling bör kunna
medverka lill en ulveckling inom delta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
inom skolan kan etl ökande samarbeie med del lokala biblioteket noleras.
Folkbibliotekets möjligheter alt erbjuda litteratur och andra medier saml
hjälp all ulnyttja dessa kunskapskällor uppmärksammas i alll fler skolor. I linje
med intentionerna i Läroplanen för grundskolan (Lgr 80) bör skolan vara
utrustad med ett eget, tillräckligt brett urval av litteratur. Samtidigt kan
skolan i ökad utsträckning behöva samarbeta med folkbiblioteket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening finns det skäl alt med bl.a. hjälp av statliga stödinsatser
stimulera en fortsatt positiv utveckling. Jag har därför lämnat förslag lill
utgivning av en särskild klassikerserie för skolans behov (avsnitt 4.2.3). Jag
vill i detta sammanhang erinra om det förslag lill bidrag till utvecklingsarbele
med kultur i skolan som regeringen i årets budgetproposition har förelagt
riksdagen (prop. 1984/85:100 bil. 10, s. 158). Stödel avser bl.a. sådana
projekl som har formen av samarbeie mellan skolor och myndigheter,
kulturinstitutioner eller organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
statistiska centralbyråns redovisning har folkbiblioteken under senare år
väsenlligt byggt ul sin verksamhel inom olika vårdinstduiioner. Längst har
utvecklingen hunnit när del gäller uppbyggnaden av sjukhusbibliotek. Inom omsorgsinstitutionerna
tycks dock utvecklingen gå något långsammare. Även boken kommerverksamhelen,
dvs. folkbibliotekens hemservice till äldre, sjuka och handikappade, tycks
volymmässigt utvecklas i en förhållandevis långsam lakt. En förklaring härtill
är atl verksamhelen är resurskrävande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
en framtid då vården i alll högre grad kommer atl ske integrerat i den
ordinarie bostadsmiljön bör folkbiblioteken utveckla samarbetsmetoder och
verksamhetsformer som möjliggör service även till de grupper som inle kan
ulnytlja bibliotekslokalerna. Det finns därför skäl att slaten slimulerar en
biblioteksulveckling med sådan inriktning och jag kommer därför alt föreslå atl
del stafliga ekonomiska biblioleksstödet bl.a. inriktas på delta område
(avsnitt 4.5.2 och 4.5.8).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsplatsbibliolek
är ett annat exempel på samverkan mellan folkbibliotek, fackliga
organisationer och företag. De visar hur folkbiblioteken kan nå nya grupper av
nylljare genom elt organiserat samarbeie med övriga bildningsslrävanden. Jag
avser därför all föreslå att ett särskilt slalligl slöd inrättas för atl
slimulera igångsättning av ytterligare arbetsplatsbibliolek (avsnitt 4.5.5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Studieorganisationerna
kan spela en akliv roll i uppbyggnad och skötsel av framgångsrika arbetsplatsbibliolek.
Även i förbundens studiecirkelverksamhel och allmänkulturella
programverksamhet förefaller en akliv samverkan nalurlig. Under senare år har
även ell närmande skelt. Folkbildningsorganisationerna tar i ökad grad
inilialiv för att siärka kontakterna med biblioteken, vilka i sin lur har
böljat vidta åtgärder för atl studieförbundens biblioteksbehov bättre skall
kunna tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkbiblioteksutredningens
särskilda sludier av förutsättningarna för en ökad samverkan mellan
folkbildningens organisalioner och de kommunala biblioteken visar alt
sludieförbunden har myckel all vinna på ell nära samarbeie, inte minsl
ekonomiskt. De visar även atl en av flera åtgärder för atl bana vägen för ett
ökat samarbeie är all stimulera kontakterna på länsnivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar denna uppfattning, som även ullrycks av remissinslanserna, och kommer
därför all föreslå alt ell förslärki statligt bidrag lill länsbiblioteken bl.
a. inriktas på ökade insalser i detla avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.4.3
Informationsteknologin och folkbiblioteken</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkbiblioteksulredningen
anser atl folkbiblioteken vid sidan av en kul-turuppgifl har en lika väsenllig
informaiionsuppgift. Dess innebörd är all folkbiblioteken har att som neutral
samhällelig institution förmedla upplysningar och tankar inom alla områden
lill alla människor och ge lillgång lill alla typer av informationskällor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar della synsätt. Då ny leknik las i anspråk för informationsförsörjningen
och fakta och forskningsrön i ökad utsträckning lagras och förmedlas i
elektronisk form är del en väsenllig folkbiblioteksuppgifl atl också ge
låntagarna service med hjälp av den leknik som står till buds och som är
ändamålsenlig. Ny teknik bör enligt min mening ses som ell komplemenl i
folkbibliotekens arbele med tryckta medier i syfte alt så effektivt som möjligl
erbjuda ell brett och allsidigt faktamaterial.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>F.
n. görs slora ansträngningar inom skolan, studieorganisationerna och i
arbetslivet all brett föra ut kunskaper om och erfarenheter av
informa-tionsteknologisk lillämpning. Elt vikligt syfte i dessa sammanhang är
alt ge bällre förulsällningar för opinionsbildning kring frågor som rör
teknikens användning och konsekvenser. Enligt min mening kan även folkbiblioteken
göra en väsentlig insats i detla sammanhang genom atl erbjuda lillfällen all
lära känna den nya lekniken. Folkbiblioteket når grupper som inle i andra
sammanhang kommer i koniakt med ny teknik.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkbiblioleksutredningen konstaterar atl folkbiblioteken
i allmänhet visar öppenhet och intresse för informationsteknologins
möjligheter. Flera bibliotek har genom lerminalanskaffning tillgång till
svenska och utländska databaser. Pågående försöksverksamhet börjar ge en
erfarenhelsgrund atl bygga vidare pä. Ulredningen anser att del inom
samhällsinformationen bör finnas särskild anledning atl överväga de möjligheter
lill effeklivisering som informationsteknologin kan erbjuda. Liknande
synpunkler har framförts av den av regeringen tillsalla
informationsdelegationen i belänkandel (SOU 1984:68) Samordnad samhällsinformation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkbiblioteksutredningen har uppmärksammat några områden
där den anser att en statlig medverkan är motiverad. Utredningen föreslår att
försök och metodutveckling koncenlreras lill ell slörre bibliotek genom
slatligl initiativ. Vidare föreslås att slaten medverkar till en kontinuerlig
recensionsverksamhet av de databaser som är äv primärt intresse för
folkbiblioteken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar i stort utredningens uppfatlning och återkommer
senare till della i samband med mina förslag lill statligt delfinansierad
verksamhetsutveckling inom folkbibliotekssektorn (avsnitt 4.5.8).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkbiblioleksutredningen har även lagil upp frågan om den
enskildes framlida möjligheter alt utan kostnad få information om myndigheters
och organisationers verksamhel och beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även i etl samhälle som i slor utsträckning lar
informationsteknologin i sin Ijänsl måsle del finnas förutsällningar för
individen att ta lill vara sin rätt lill informalion och insyn i offenllig
verksamhel. Därför har regeringen genom tilläggsdirektiv (Dir 1984:48)
uppdragit åt dala- och offentlighetskommittén (Ju 1984:06) att pröva om
utvecklingen motiverar särskilda ålgärder från statens sida för alt garantera
medborgarnas lillgång lill information. Kommittén skall även överväga om
regler för myndigheternas avgiftssällning av informationstjänster behöver
utformas så atl den enskilde medborgarens informalionssökning inle försvåras
jämfört med vad som gäller för resursstarka institutioner och företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare finner jag det angelägel atl de myndigheter och organ
som på olika sätt medverkar till informationsförsörjningen inom biblioteksväsendet
ägnar särskild uppmärksamhel åt dessa frågor. Därvid bör även beaktas de
ställningstaganden riksdagen gör med anledning av den proposition om
dalapolitik, som regeringen har för avsikt all lägga fram under våren. Della är
en av de frågor som motiverar en närmare samverkan mellan instilulioner som har
centralt ansvar på biblioteksområdet vilket jag senare skall återkomma lill
(avsnitt 4.6.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.4.4 Bibliotekstjänst AB</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges allmänna biblioieksförening (SAB) startade
Bibliotekstjänst (Btj) år 1951 i syfte att erbjuda folk- och skolbibliotek
hjälp genom central katalogisering, urval, inbindning och utrustning av böcker,
framslällning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
bibliotekslekniska hjälpmedel etc. Är 1960 ombildades företaget till aktiebolag
som till 5/6 ägs av SAB och till 1/6 av Svenska kommunförbundet. Staten är
representerad i förelagets slyrelse. 1 lakt med alt förelaget har expanderat
har tryckeriverksamhet och produktion av inredning, biblioteksutrustning m. m.
överförts till två helägda dollerbolag. Hela koncernen, som totalt har ca 340
anställda, omsälter f. n. ca 300 milj. kr., varav 230 milj. kr. inom
moderbolaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Btj
är huvudsakligen skapat för alt underlälta en ralionell verksamhel vid
kommunernas folk- och skolbibliotek. Alla folkbibliotek utnyttjar företagels
tjänster för urval, inköp, katalogisering och utrustning av böcker och andra
medier. Omkring 80% av folkbibliotekens samlade inköp sker genom Btj.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bij
har utvecklat etl datorbaserat utlånings- och medieregistreringssy-slem (BUMS)
som är i bruk i varierande omfattning i ell sextiotal kommuner. En del av
systemet utgörs av en katalogdalabas (BURK) som f. n. omfattar drygl 870000
titlar avseende böcker, periodiska lidskrifter, AV-medier etc. Den årliga
tillväxten är omkring 70000 titlar som beslår dels av förvärv till
folkbiblioteken av svenska och utländska titlar, dels retroaktiv uppdatering av
titlar från bibliotek som efter hand ansluter sig lill systemel. Innehållet i
BURK är sökbart dels on line, dels genom mikrofiche.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Btj
har i skrivelse lill regeringen begärt ell särskilt slatligt bidrag för del
bibliografiska arbete av nationell betydelse som förelaget anser sig utföra.
Därvid åsyftas i huvudsak katalogisering av invandrarlilleratur saml indexering
av svenska tidnings- och tidskriftsartiklar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkbiblioteksutredningen
hade i uppdrag att belysa Blj:s roll för folkbiblioteken och företagets
ansvarsförhållanden i relalion lill andra kommunala och statliga organ.
Ulredningen har avlämnat ett tämligen omfattande malerial om Blj:s roll och
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har även diskuterat etl ökat ansvarslagande från statens sida. Delta har
ulredningen funnii moliveral med hänvisning till alt del finns etl vissl
allmänintresse för katalogisering av invandrariitleratur. Vidare konstaterar
utredningen att indexeringen av svenska tidnings- och tidskriftsartiklar är av
nationell betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår därför att staten pålar sig elt visst ekonomiskl medansvar för Btj:s
katalogiseringsarbete. Detta skulle kunna ske, enligt utredningen, genom att
kungl. biblioteket (KB) övertar huvudmannaskapet för BURK efter förhandling
mellan parterna. Därigenom skulle förutsättningarna öka för en bättre
samordning mellan BURK och LIBRIS, som är det slatliga biblioteksväsendets
bibliografiska databas, samiidigi som slaten övertar ansvaret för de
nalionalbibliografiska elementen i Btj:s verksamhet. En sådan förändring
förknippar utredningen med en förändring av Btj:s ägareförhållanden och för
fram tanken på att Kommunförbundet lar etl större ägaransvar. Detla skulle
leda Ull en klarare ansvarsfördel-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 141</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ning mellan slaten, kommunerna och SAB samtidigt som
förutsättningarna atl siärka Btj:s finansiella bas skulle öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under år 1984 har Kommunförbundet genomfört en siudie av
BUMS-sysiemel, redovisad i rapporten BUMS-systemet, Nuläge och utvecklingslinjer.
I denna utvärdering konslateras bl.a. atl elt fritt informationsutbyte bör
åstadkommas mellan BUMS och LIBRIS.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet, SAB och Btj anser i sina
remissyttranden över folkbiblioteksutredningen atl man bör avvakta resultaten
av den utredning om SAB:s framtida organisation och om Btj:s eventuella behov
av kapilaltillskotl som en arbeisgrupp inom föreningen inom kort kommer all
presentera. Eventuella förslag kommer atl behandlas på SAB:s årsmöte senare
under våren. Därmed har något ställningstagande lill de förslag
folkbiblioteksulredningen för fram inle kunnat göras av företagets ägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag konstaterar därför att förutsällningar saknas för ell
statligt initiativ till en evenluell förhandling om en förändring av
huvudmannaskapet för BURK.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detla sammanhang vill jag dock någol beröra frågan om
gemensam katalogisering inom det svenska biblioteksväsendet.
Folkbiblioteksutredningens och Kommunförbundets ulvärdering av BUMS jämte
flerlalel av remissinstanserna framhåller alla vikten av all ytterligare
ansträngningar görs för alt öka det bibliografiska samarbetet mellan i försia
hand BUMS och LIBRIS. Efler vad jag har inhämtat har KB och Btj gjort en
gemensam förstudie av vilka insatser som kan göras för ell närmare samarbeie.
Av denna framgår atl en mer genomgripande integration av systemen inle är
möjlig beroende på alt de är utvecklade i olika datormiljöer. Inom ramen för
gällande begränsningar har man dock funnit alt vissa rationaliseringseffekter
kan uppnås genom i försia hand ulbyle av bibliografiska posler och vissa
gemensamma regler för exempelvis aukloritelskontroll och ämnessökning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även inom den kommersiella handeln med böcker saml i not-
och fonogrambranscherna förekommer omfatlande regisirering och behov av
bibliografisk informalion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statskontoret förordar i sitt remissyttrande alt en
förutsättningslös studie görs av möjligheterna alt samordna och organisera
resurser för registrering och katalogisering av litteratur och andra medier så
all dubbelarbete kan undvikas. Statskontoret framhåller alt bibliografiskl
arbele av nationellt intresse utförs på en mängd andra håll vid sidan av KB
och Btj såsom vid talboks- och punktskriflsbiblioteket, riksdagsbiblioteket,
statens psykologisk-pedagogiska bibliotek, arkivet för ljud och bild,
läromedelsförlagen m.fl. En gemensam basregislrering efter bl.a. engelska och
amerikanska förebilder och erfarenheter skulle kunna medföra bällre samordning
och slörre snabbhet. Intressenterna skulle sedan var för sig kunna komplettera
baskatalogiseringen med informalion efler egna behov. Den föreslagna översynen
bör innefatta en genomlysning av möjligheterna atl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utnyttja
datortekniken för biblioteksbruk i ett 1990-lalsperspektiv och med hänsyn tagen
lill ekonomiska förutsättningar för verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anser jag atl mycket lalar för en ökad samordning av registrerings-
och kalalogiseringsarbelet för alla typer av medier med hänsyn till alt
bibliografiskl arbete kan bedömas bli mycket kostnadskrävande i framtiden. Jag
avser därför att senare föreslå regeringen att uppdra åt statskontoret att
komplettera sill förslag för atl del skall kunna ligga till grund för
regeringens slällningslagande till lämpliga utredningsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i denna fråga samrått med cheferna för utbildnings- och för
civildepartementen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.4.5
Mikrofilmat malerial för släkt- och hembygdsforskning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
etl par decennier sedan böljade folkbiblioteken rikta sig till en ny och
växande skara av släkt- och hembygdsforskare. För att underlätta deras
verksamhet köpte folkbiblioteken kopior av mikrofilm av kyrkobokföringsmaterial
samt läsapparater och ställde detta till allmänhetens förfogande. Möjlighelen
att släkt- och hembygdsforska med hjälp av mikro.'lm på bibliotek blev särskilt
värdefull för dem som var bosatta på långt avstånd från de landsarkiv, där
originalmaterialet för äldre tid förvaras. Denna typ av forskning underlättades
också för den enskilde genom möjligheten atl låna in filmrullar från andra
bibliotek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
folkbiblioteken började med denna verksamhet har intresset för släkt- och
hembygdsforskning vuxit myckel snabbi. Som en följd därav har anspråken pä
bibliotekens tjänster, bl.a. med fjärrlån av film, tilltagit i oanad grad. Det
har lett till köbildning, höga portokostnader och stora personalinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
några år överförs den ursprungliga mikrofilmen till mikrofiche. Detta har skett
under ledning av en arbetsgrupp under riksarkivet och i den lakl som särskilda
statliga anslag har medgett. På senare år har Svensk arkivinformation i Ramsele
(SVAR) skött registrering, kopiering och distribution av mikrofiche. Denna
verksamhel sker från och med den I juli 1984 under riksarkivels huvudmannaskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkbiblioteksutredningen
bedömer alt SVAR i en framtid kan erbjuda släkt- och hembygdsforskare en
betydligt bättre service genom alt tillhandahålla mikrofichekopior samt
kataloger och register av god kvalitet. Utredningen ser även en möjlighet atl
avlasta biblioteken, framför alll länsbiblioteken, den personalkrävande
hanieringen av mikrofilmer. Enligt utredningen bör folkbiblioteken
tillhandahålla mikrofiche för den egna kommunen, register och läsapparater
samt ge släkt- och hembygdsforskare vägledning. Forskaren skall enligt
förslaget själv bekosta de mikrofiche som innehåller arkivmaterial utanför
kommungränsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
remissinslanser som tagit upp frågan instämmer i utredningens bedömning av
värdet av att SVAR ges möjlighet att utveckla en mikrofiche-service till släkt-
och hembygdsforskare. Däremol ser man förslaget all</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>forskaren skall betala sina egna fichekopior som en form
av avgiftsbeläggning av biblioteksverksamhet och har därtör svart utt
acceptera förslaget i denna del. Riksarkivet anser att det finns en risk att
utredningens förslag leder till ett alltför stort tryck pä landsarkiven vilket
bl, a. kan leda till stor förslitning av originalhandlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag instämma i
folkbiblioteksutredningens och remissinstansernas bedömning av väldet av
bibliotekens service till släkt- och övrig amatörtorskning. Verksamheten är elt
glädjande exempel pä folkbibliotekens möjligheter att ge alla människor i
landet en kvalificerad hjälp all fä lillgång lill faktamaterial. Den visar
ocksä hur biblioteket på ett effektivt sätt kan samarbeta med föreningar,
studieorganisationer och institutioner utanför kommungränserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I likhel med ulredningen anserjag också alt del är
angeläget att vidta ålgärder som dels tar till vara de positiva effekterna av
verksamheten vid SVAR, dels minskar belastningen på i första hand
länsbibliotekens ijärr-lånetjänster. Det vore dock olyckligt om ett genomförande
av utredningens förslag skulle leda till att enskilda släkt- och
hembygdsforskare ivingas belala avsevärda belopp för all kunna bedriva sin
forskning. Vissa beräkningar av Genealogiska föreningen som jag har lagit del
av tyder på det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några av remissinstanserna, bl.a. Genealogiska föreningen,
har antytt ett alternativ som innebär att lånecentralerna i Stockholm, Malmö
och Umeå skulle kunna svara för fjärrullåning av mikrofilmat material. Etl
annat alternativ är att SVAR ges till uppgift alt försörja alla landets folkbibliotek
med Ijärrlån av delta slag. Efter vad jag har inhämtat har SVAR gjort vissa
överväganden beträffande della alternativ. En sådan modell finner jag i princip
tilltalande eftersom den dels avlastar länsbiblioteken m. fl. etl omfattande
fjärrlånearbete, dels ger forskarna en bällie service med ett bättre malerial
och förmodligen kortare väntetider.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till vad jag nu har anfört avserjag senare
återkomma till regeringen för atl föreslå lämpliga utredningsätgärder när det
gäller frågan om folkbibliotekens service till släkt- och hembygdsforskare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.5 Det statliga stödet till folkbiblioteksverksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.5.1 Stödets inrikining i stort</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande skatleuljämningssyslem mellan kommunerna
innebäratl slalen garanterar kommunerna en viss skallekraft. Kommuner som har
etl svagt inkomstunderlag och höga kostnader beroende på ogynnsamma förulsättningar
ges därigenom möjlighet all fullgöra sina uppgifier på etl jämfört med andra
kommuner likvärdigt säll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även på folkbiblioleksområdet fyller
skalieuljämningsbidraget en väsentlig funktion för att öka förutsättningarna
för slandardutjämning. Det har dock funnits skäl atl genom specialdestinerade
bidrag kompleltera</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skatteutjämningsbidraget och ytterligare stimulera biblioteksiitvecklingen
i vissa avseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F. n. är det statliga stödet nära 30 milj. kr. med ungefär
lika fördelning av bidrag lill lokal och regional verksamhet,
Folkhiblioteksstödet syftar till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- att bidra lill alt utjämna standardskillnaderna
kommunerna emellan<br>
genom all främja utvecklingen i kommuner med låg biblioteksstandard,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>alt bidra till
att tillgodose särskilda gruppers behov av folkbiblioteksservice samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att stimulera
experiment och utveckling av nya former av biblioteksverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening finns del starka skäl som talar för alt
bibehålla ett statligt slöd med detta syfte. Stödet bör dock få en ändrad
utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkbiblioteksutredningens redovisning och analys visar
alt det fortfarande finns elt trettiotal kommuner vars folkbiblioteksservice
väsentligt understiger den genomsnittliga standarden i landet. En statlig
ekonomisk stimulans är här behövlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Självklart kan aldrig alla kommuner erbjuda samma standard
i det lokala bibliotekssystemet. Samarbetet mellan biblioteken skapar däremol
förutsättningar för en jämlik service. Del är därför angelägel att staten
medverkar lill att siärka möjligheterna för alla kommuner atl få tillgång lill
de samlade medie- och kunskapsresurserna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag anser
att etl slatligt slöd lill de regionala biblioteksfunktionerna är ett effektivt
medel all tillgodose de syften jag finner angelägna. Mina förslag lill
ändringar av nu gällande stödordning har därför en inriktning mot atl siärka
länsbiblioteken i deras olika funktioner för att stimulera och komplettera biblioteksverksamheten
i svaga kommuner. De förstärkningar jag föreslår avser atl öka länsbibliotekens
och lånecentralernas roll i förhållande lill kommunerna vad gäller
kompletterande medie- och informationsförsörjning samt rådgivning, ulveckling
och fortbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser även atl folkbiblioleksstödet bör ges en sådan
inriktning att del ytterligare stimulerar ell målmedvetet arbele vad gäller
utveckling av bibliotekens verksamhetsformer och arbetsmetoder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förordar atl en omfördelning från kommunala punktbidrag
till ökade bidrag lill länsbiblioteken successivt sker under en treårsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller arbetsplatsbibliolek finner jag del
särskilt angelägel atl staten ökar sitt ekonomiska stöd. Med etl särskilt
bidrag om 3 milj. kr. per år avsett för att stimulera kommuner, fackliga
organisationer och förelag att starta arbetsplatsbibliolek finns goda
förutsättningar för atl siärka denna form av biblioteksverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag övergår nu lill att precisera och närmare molivera
mina förslag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:36.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.5.2 Stöd lill regional biblioteksverksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miu förslag: Jag förordar att länsbiblioteken ges
möjligheter atl ta ett slörre ansvar för sina huvuduppgifter, nämligen att för
kommunernas räkning tillhandahålla</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- kompletterande medieförsörjning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- rådgivning, informalion och fortbildning saml</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- specialtjänsler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:14.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För all möjliggöra en ulökad regional biblioteksverksamhet
bör bidragel till länsbiblioteken fr. o. m. näsla budgelår ulökas med 35 grundbelopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkbiblioteksutredningens förslag: Överensstämmer med
mitl förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Remissinsiansernas åsikter om en ulökad
regional biblioteksverksamhet går i olika riktningar. Många kommuner, statens
kulturråd, Sveriges allmänna biblioteksförening, Sveriges författarförbund.
Landstingsförbundet och ett antal studieförbund ger utredningsförslagel sitt
fulla stöd. Andra kommuner saml t.ex. LO och ABF är avvisande. Svenska
kommunförbundel är tveksamt lill förslagel och ser en risk i atl lokala
prioriteringar fär stå tillbaka för atl regionala mål skall uppnås. Förbundel
anser all nuvarande fördelning av bidragel på det hela laget är väl avstämd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bakgrund till mitt förslag: Länsbiblioteken har av
praktiska skäl inordnats under värdkommunens huvudmannaskap. Vatje
länsbibliotek får i dag mellan fem och sju grundbelopp. Ulöver de slatliga
grundbeloppen finansieras verksamheten av landstingskommunerna som i
genomsnitt svarar för ca 70 procent av länsbibliotekens medelsbehov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som allmänna villkor för statsbidrag gäller i fråga om
länsbibliotek atl del tillhandahåller bibliotek och enskilda litteratur och
jämföriigl material som inte finns hos folkbibliotek inom länet och som inte är
av den art att det bör inköpas av sådant bibliotek, medverkar i
boklåneverksamhet även utom länet och i åtgärder för invandrarnas och de
språkliga minoriteternas litteraturförsörjning samt på begäran bilräder andra
folkbibliotek och skolbibliotek med råd i fråga om biblioteksverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grundfunktionen för länsbiblioteket är att som första länk
i Qärrlåneked-jan bistå kommunerna med medier och information som kommunen
själv inle har tillgång till. Många länsbibliotek ger även på andra sätl slöd i
del dagliga biblioteksarbetet genom att ge ul litteraturlistor och annan
information saml genom alt ordna kurser, konferenser och studiedagar. På
senare tid har länsbiblioteken även utökat sin service genom alt i stor
utsträckning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillhandahålla möjligheter att söka i databaser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På senare tid har konsulenter anställts för del regionala
arbetet för att i första hand bistå mindre kommuner. I samtliga län finns
konsulenter för barnverksamhel. Dessutom förekommer konsulenter för social
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsbiblioteken håller även lokalsamlingar som innehåller
material som rör länels historia, natur och kultur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Folkbiblioleksutredningen
konstaterar alt länsbiblioteken på etl effektivt sätt kompletterar den lokala
verksamheten och alt de har haft stor betydelse för den snabba utvecklingen av
del svenska folkbiblioteksväsendet under efterkrigstiden. En majoritet av
remissinstanserna delar denna uppfatlning. Detsamma gäller länsbibliotekens
betydelse för de små och svaga biblioteken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I syfte att förbättra länsbibliotekens möjligheter all åla
sig ökade uppgifter gentemot de lokala biblioteken förordar jag etl ökat
statligt slöd. Därmed bör det vara möjligt alt bygga ul de regionala insaiserna
enligt följande huvudlinjer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ell sätt
att minska standardskillnaderna mellan bibliotek i olika kommuner är all
siärka länsbibliotekets möjligheter all ge kvalificerad hjälp lill kommunerna
när det gäller information och referenstjänst. För atl denna
kvalitetsförbättring skall komma kommunerna lill del är det nödvändigt alt
samtidigt se lill att löpande kommunikalion mellan länsbiblioteket och
kommunbiblioteken fungerar smidigi och tillförlitligt. Länsbiblioteken bör
kunna höja sin kompetens så att de kan tillhandahålla service i form av
sökningar i dalabaser. Fortfarande släller databassökning slora krav på
kunskaper och erfarenheter varför del för de närmaste åren finns anledning alt
tro atl sådana möjligheter inle kan erbjudas av alla lokala bibliotek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsbiblioteken har också en viklig uppgift alt fylla då
det gäller informalion och vidareförmedling av erfarenheler från
biblioteksverksamhetens olika områden. De senare årens kurs- och
konferensverksamhet i länsbibliotekens regi har varit framgångsrik.
Länsbiblioteken bör kunna få ökade möjligheter all sprida informalion och
bedriva forlbildning genom konferenser och kurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En belydande del av länsbibliotekens framgångar under de
senaste åren kan hänföras till den rådgivning och stimulans de har kunnat ge.
Främsl har della gällt barnbiblioteksverksamheten. Länsbiblioteken bör kunna få
bättre möjligheter atl utöka sin rådgivningsverksamhet lill fler områden och
därigenom lill större del avlasta kulturrådet sådana uppgifier. Folkbiblioteksutredningens
analyser visar all della närmasl skulle kunna gälla områden som rör samarbeie
mellan skola och folkbibliotek, samverkan mellan folkbibliotek och
sludieförbund saml övrig folkbildningsverksamhet och lokall arbetande
opinionsgrupper. Vidare bör länsbiblioteken få</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>möjligheter atl bistå kommunerna när det gäller att skapa
former för biblioteksservice till äldre och handikappade. Denna service är
tämligen outvecklad i många kommuner. Samtidigt genomgår äldreomsorg och vård
och omvårdnad av sjuka och handikappade f. n. genomgripande förändringar.
Dessa släller nya krav på folkbiblioteken samtidigt som de ger ytteriigare
möjligheter till samverkan mellan folkbiblioteket och vård- och
omvårdnadsansvariga organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening är det angelägel atl särskilt
uppmärksamma de möjligheter lill samverkan som finns på regional nivå mellan
länsbibliotek, länsskolnämnd, länsbildningsförbund. Kommunförbundets
länsavdelning saml studieförbundens regionala organ. En slor del av framgången
hos kulturrådets nyligen avslutade s.k. Dalaprojekt kan enligt slutrapporten
från rådel hänföras till en sådan samverkan. Jag anser atl del är angeläget all
ta till vara dessa positiva erfarenheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening behöver mänga av de i
biblioiekshänseende sämst ställda kommunerna en grundlig genomgång av hur
behovel av biblioteksservice tillgodoses samt en långsiktig plan för
verksamhelen. Del kan vara svårt för flera av dessa kommuner att ulan bistånd
få ulrymme för della slag av planeringsinsalser. Jag anser alt länsbibliotekets
personal härvidlag kan ge väsenllig hjälp utan all för den skull påtvinga
kommunen åtaganden för framliden. Länsbibliotekets insals blir av konsultkaraktär,
vilket möjliggör etl effekiivare utnyttjande av statsbidraget till lokal
biblioteksutveckling. Samtidigt får länsbiblioteket en kunskap om
biblioteksförsörjningen i hela länet och kan på ell effektivt sätt planera för
bästa användning av de regionala, kompletterande insatserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag övergår nu till att något beröra frågan om
kontorspersonalens utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F.n. finns ingen grundutbildning för folkbibliotekens
kontorspersonal. På flera håll i landet har länsbibliotek och Kommunförbundels
länsavdelning anordnat viss forlbildning. Försöksverksamhet med komvux-kurser
pågår på ett par orter. Möjligheterna att anordna utbildning vidgas ytterligare
genom riksdagens beslut all uppdragsutbildning får bedrivas inom komvux (prop.
1984/85: 37, UbU 8, rskr 97).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del finner jag del inle ändamålsenligl att skapa
en riksrekrylerande utbildning för folkbibliotekens kontorspersonal, eftersom
en slor del av målgruppen saknar möjlighel atl bo på annan ort under
utbildningstiden. Däremol bör del finnas förulsättningar alt komvux och
länsbiblioteken i samverkan ordnar ulbildning på olika plalser i landet. Denna
uppfallning delas av berörda remissinslanser. Med beaktande av bl.a. dessa
synpunkler avser jag senare föreslå regeringen atl ge SÖ i uppdrag att föreslå
former och innehåll för en sådan ulbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att möjliggöra de ökade insalser från länsbibliotekets
sida som jag finner angelägna föreslår jag att länsbibliotekets resurser
förslärks genom all slalen successivt ökar sill anslag under en Ireårsperiod.
Detla kan ske</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inom ramen för det toiala bidraget till folkbiblioteken
genom att nuvarande punktbidrag till lokal biblioteksverksamhet efter hand
avvecklas i lakt med att perioderna för redan beslutade bidrag löper ut. För
budgetåret 1985/86 föreslår jag att 35 nya grundbelopp fördelas till
länsbiblioteken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bör även i fortsättningen ankomma på kulturrådet att
fördela grundbeloppen lill länsbiblioteken. Det kan vara rimligl atl alla
länsbibliotek redan första årel kan påräkna viss förslärkning samiidigi som
ulrymme bör beredas för ylleriigare bidragsförstärkning i några fall. Nuvarande
maximigräns för antalet grundbelopp per län bör därför inle längre tillämpas.
För kommande år kan det däremot finnas skäl atl överväga en mer differentierad
fördelning som tar hänsyn till de skilda behov som kan finnas i olika län.
Exempel på bibliotek med särskilda behov är länsbiblioteket i Umeå, som är i
behov av medfinansiering av en bibliotekskonsulent för del samiska
språkområdet, samt länsbiblioteket i Slockholm, som är i behov av
medfinansiering av den rådgivningsfunktion beträffande litteratur för
invandrare och språkliga minoritetsgrupper som jag kommer atl föreslå i del
följande (avsnitt 4.5.6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.5.3 Lånecentraler och depåbibliotek</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Min bedömning; Formerna för lånecentrals- och
depåbiblioleksverk-samheten saml övriga villkor för verksamhelen bör efter
förhandling regleras mellan staten och de tre kommuner som är huvudmän för
verksamheten. Riksdagen bör beredas tillfälle all ta del av min uppfallning i
denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkbiblioteksutredningens förslag: Eftersom slaten
finansierar lånecentralerna och depåbiblioteken är det rimligt att staten ger
rikllinjer för hur dessa resurser bör utnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: De flesta ansluter sig till
utredningens förslag. Några, däribland Malmö och Stockholms kommuner, anser all
värdkommunernas åiaganden för lånecentrals- och depäverksamheten bör regleras i
avtal för atl garanlera kostnadstäckande slalsbidrag. Flera instanser förordar
en registrering av depåbibliotekens mediebestånd i Bibliotekstjänst AB:s databas,
vilkel även kulturrådet föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bakgrund till min bedömning: Huvudmän för verksamhelen vid
lånecentralerna och depåbiblioteken är Malmö, Stockholms och Umeå kommuner.
Värdkommunerna håller lokaler och personal för verksamhelen samt släller hela
sill mediebestånd lill förfogande för fjärriän lill andra folkbibliotek i
landet. Staten ersätter kommunerna med ett i förväg fastställt statsbidrag för
de kostnader verksamhelen medför. 1 viss utsträckning har de slatliga medlen
också använts för kompletterande medieinköp.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i regel referensverk och sådan litteratur som inle finns
på länsbiblioteken och som dessa inte själva har behov av alt köpa in. För
inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk fär lånecentralerna
statliga bidrag i särskild ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsbidrag riktade till lånecentralerna i Malmö,
Slockholms och Umeå kommuner infördes under 1960-lalet med till en böijan
förhållandevis blygsamma belopp. Under femårsperioden 1974/75-1979/80 höjdes
bidragel kraftigl från 0,5 milj. kr. till 2 milj. kr. eller i genomsnill över
30% per år i löpande priser. I samband med regeringens och riksdagens
behandling (prop. 1978/79:100 bil. 12, KrU 24, rskr 234) av kulturrådets
översyn (Kulturrådels rapport 1978:1) Regionala biblioleksuppgifler
fastställdes närmare lånecentralernas uppgifter. Under den därpå följande
femårsperioden 1980/81-1984/85 ökade statsbidraget lill
lånecentralsverksamhelen med ca 10 % per år i löpande priser. Statsbidrag lill
depåverksamhel infördes budgetåret 1981/82 genom en överföring av medel från
anslagel Bidrag till folkbibliotek. Under de tre följande budgetåren fram
t.o.m. innevarande budgetår har detta bidrag ökat med totalt 60% i löpande
priser och uppgår nu till drygt 1,5 milj. kr. Slatsbidragsmedlen lill
lånecentralerna och depåbiblioteken fördelas av kulturrådet lill de tre
värdkommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för min bedömning: Verksamheten vid lånecentralerna
och depåbiblioteken skall enligt riksdagens beslut bekoslas med statliga
medel. Det bör därför enligt min mening också ankomma på slalen all ange
dimensioneringen och inriktningen av verksamhelen. Som framgår av min redogörelse
för statsbidragets ulveckling har de genomsniltliga årliga bidragsökningarna
under den gångna tioårsperioden mer än väl motsvarat kostnadsutvecklingen. Det
har därför varit möjligt atl kraftigt bygga ut verksamheten. I nuvarande
statsfinansiella läge är en fortsall ulbyggnad emellertid inle möjlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillkomsten av depåbiblioteken motiverades i första hand
som en ralio-naliseringsåtgärd för folkbiblioleksväsendet som helhel. De
beräknade rationaliseringsvinsterna för de kommunala folkbiblioteken översiiger
sammanlagt kostnaderna med mångdubbla belopp. Slaten svarar för verksamhetens
kostnad upp till den ambitionsnivå som motsvaras av den tilldelade medelsramen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna ram har under de tre år verksamheten har funniis
successivt vidgats med totalt ca 60% i löpande priser. Enligt min mening bör en
utgångspunkt för den fortsatta planeringen av verksamhelen vara all statsbidraget
ligger fast på ungefär nuvarande nivå. Skulle del visa sig atl avsevärda
kommunala rationaliseringsvinster kan göras först vid en ytterligare utbyggnad
av depåverksamheten bör enligt min mening en kommunal delfinansiering
övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slalen har kostnadsansvar för lånecentrals- och
depäverksamheten. Samtidigt har berörda kommuner anmält inlresse av all resp.
kommuns</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>åtagande
i verksamhelen preciseras. Enligt min mening bör därför staten ta upp
förhandlingar med var och en av de tre kommunerna om verksamhetens inriktning
och planering. Jag avser därför att senare föreslå regeringen alt ge slatens
förhandlingsnämnd ell sådani förhandlingsuppdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
bör bereda riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört om lånecentraler
och depåbibliotek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.5.4
Stöd till lokal ulveckling</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Nuvarande punktbidrag till lokal biblioteksverksamhet upphör och
ersätts med elt lokalt utvecklingsbidrag avsett för de kommuner vars
folkbiblioteksverksamhet i fräga om kvalitet och omfattning väsentligt
understiger den genomsnittliga i landet. Som villkor för bidrag bör gälla all
kommunen för egen del är beredd lill långsiktig salsning för alt stärka
folkbiblioleksverksamhéten. Bidrag till en kommun bör som längst kunna utgå
under fem år till ell sammanlagt belopp av högst 2 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkbiblioteksutredningens
förslag: Överensstämmer med mitl förslag vad gäller principer och omfattning
med undantag av alt utredningen föreslår atl även punktbidraget till
biblioteksverksamhet på arbetsplatser skall inbegripas i ett nytl
utvecklingsbidrag. Till denna fråga återkommer jag under avsnitt 4.5.5,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
En majoritet av remissinstanserna tillstyrker principerna för elt lokall folkbiblioteksslöd
enligt ulredningen förslag. Några kommuner, statens kulturråd och
Landstingsförbundet anser dock atl nivån på slödel inte är tillräcklig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund
till mitt förslag: Nuvarande stöd till lokal biblioteksverksamhet infördes
budgetårel 1975/76. Bidraget har lill syfte atl främja utvecklingen i kommuner
med låg biblioteksstandard (allmän upprustning). Slödet skulle även medverka
lill att lillgodose särskilda gruppers behov av biblioteksservice
(biblioteksverksamhet på arbetsplatser, bokbuss och barnverksamhet) samt
stimulera till experiment och utveckling av nya verksamhels-former
(verksamhetsutvecklande projekl). Kulturrådet fördelar bidragel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkbiblioteksutredningen
har i samråd med kulturrådet gjort en utvärdering av nuvarande slöd. Utvärderingen
visar atl bidrag till allmän uppruslning i huvudsak har ulgåll till kommuner
med lilen befolkning och förhållandevis outvecklad biblioteksverksamhet, dock
inte de allra sämst ställda kommunerna. Den långsikliga effeklen av
uppruslningsbidragel lycks dock vara begränsad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
de ca 120 kommuner som i dag har bokbuss har 60 fått statliga bidrag för inköp
av bokbussen. Bidragel har sedan budgelåret 1975/76 täckt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>investeringsbeloppet medan kommunen har åtagit sig att
svara för drifien. Under de senasle åren har anlalel kommuner som sökl
bokbussbidrag kraftigt minskal, främst beroende på alt många kommuner inle
anser sig ha möjlighel atl ta på sig de ökade driftskostnader som en bokbuss
medför. De kommuner som fått bidrag är inte i försia hand glesbygdskommuner.
Bidrag har många gånger tillfallit slörre kommuner som har hafl möjlighet all
klara driftskostnaderna. Folkbiblioleksutredningen konstaterar alt
bok-busstödel har hafl positiv effekt men all del trots existerande bidragsmöjlighet
återstår många kommuner som är i behov av bokbuss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnbiblioteksverksamheten har genomgått en stark
utveckling under det senasle decenniet, delvis till följd av slalliga bidrag.
Länsbiblioteken har anställt konsulenter, allmänt upprustningsbidrag har till
stor del utnyttjats för all förslärka folkbibliotekens barnboksbestånd och
kulturrådet har fördelat särskilda projektbidrag, årligen ca 2 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kulturrådet fördelar varje år ca ! milj. kr. till övrig
projektverksamhet vid folkbiblioteken. Lilteraturinköp lill bokbussar har varit
ett dominerande ändamål. Därulöver har bidragen bl.a. avsett biblioteksservice
till handikappade och äldre, marknadsföringsålgärder, samarbeie med sludieförbund
och andra organisalioner saml ulveckling av dalorbaserad informationsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis har bidraget till lokal
biblioteksverksamhet endast i begränsad utsträckning medverkat lill att utjämna
standardskillnader kommunerna emellan. Detta har främsl sin orsak i alt
ulformningen av bidragel och villkoren för att erhålla bidrag inle har givit
tillräckligt ulrymme för de i bibliotekshänseende sämst ställda kommunerna atl
söka och få bidrag. I högre grad har slödet medverkat till alt förslärka
biblioteksservicen lill särskilda grupper. I viss ulslräckning har
statsbidraget stimulerat experi-menlverksamhet och ulveckling av nya
verksamhetsformer. Uppföljningen av och erfarenhelsförmedlingen från dessa
projekl har dock varit begränsad. Mängden av bidragsändamål och ansökningar
har inneburil en avsevärd arbetsbörda för säväl kommunerna som kulturrådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Som jag tidigare har anförl har
standardskillnaderna kommunerna emellan minskat under de senaste åren. Detla
beror i första hand på en målmedveten salsning i många av de kommuner som
tidigare hade outvecklade bibliotekssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fortfarande finns dock elt antal kommuner vars
bibliotekssystem har stora brister. Folkbiblioteksulredningen konstaterar all
ell Irelliolal kommuner ligger avsevärt under den genomsnittliga servicenivån
för landels kommuner. Del är i allmänhel små kommuner som har låg lälortsgrad
och som hittills endasl marginellt har tillgodogjort sig de statliga bidragsmöjligheterna
på biblioteksområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del konstaterar jag att nuvarande modell för
bidrag lill lokal biblioteksverksamhet inte fungerar lillfredsställande.
Bidragel har endasl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>medverkat till punktvisa insatser i de kommuner som är i
störst behov av stimulans och hjälp. Mot denna bakgrund är det naturiigl att
stödet får en annan inriktning och atl del kombineras med utökade bidrag till
den regionala biblioteksverksamheten som jag tidigare har föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den typ av lokalt utvecklingsbidrag som jag förordar är
ämnad all stimulera och hjälpa de kommuner som har den sämsta biblioteksverksamheten.
Jag räknar med atl väsentliga effekter kan uppnås genom att bidragel för
enskild kommun kan utgöra en avsevärd ekonomisk förslärkning och ulgå under en
relativt lång period.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulformningen av del lokala utvecklingsbidraget enligt mitl
förslag skall ses i relalion lill den ulökning och inriktning av bidragel till
regional biblioteksverksamhet som jag föreslår. Länsbiblioteken får därigenom
utökade möjligheter att bilräda kommunerna i den nödvändiga analysen och
planeringen av det kommunala bibliotekssystemet. De kommuner med svaga
bibliotek som hittills inte på ett ändamålsenligl sätt har kunnat tillgodogöra
sig slalsbidrag ges nya möjligheter atl, om de så önskar, i samråd med
länsbibliotekel göra en långsiktig biblioteksplan och söka slalsbidrag hos
kulturrådet för ett ändamålsenligt sammansatt stödprogram. Länsbiblioteket
kommer även att ha möjlighet att aktivt biträda en kommun som erhållit
utvecklingsbidrag i genomförandet av programmel. På denna punkt har del funnits
brister i nuvarande stödordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bör ankomma på kulturrådet att inom ramen för
regeringens förordning utfärda bestämmelser för ett lokalt utvecklingsbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.5.5 Arbetsplatsbibliolek</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miu förslag: Det statliga stödel till kommunerna för
igångsättning av arbetsplatsbibliotek bör förstärkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkbiblioteksutredningens förslag: Utredningen föreslår
att bidraget till kommunerna för biblioteksverksamhet på arbetsplatserna uppgår
i ett allmänt lokalt utvecklingsbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Ålskilliga remissinslanser har i
allmänt positiva ordalag yttrat sig över arbetsplatsbibliolek. De flesla
framhåller arbeisplatsbiblio-tekens viktiga roll i folkbibliotekens uppsökande
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera kommuner och exempelvis LO och ABF har invändningar
mot utredningens uppfattning alt initiativet till att starta ett
arbetsplatsbibliotek alltid skall komma från den lokala fackklubben. Kommun och
förelag bör även kunna ta della initiativ enligt deras uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Endast några få remissinstanser har uttryckligen
kommenterat ulredningens förslag till förändring av statsbidraget i den del
som gäller arbetsplatsbibliotek. Svenska kommunförbundet och Sandvikens
kommuns kulturnämnd vill behålla nuvarande bidragssystem till kommunerna.
Statens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kulturråd
föreslår atl slaten årligen anslår 3 milj. kr. under en femårsperiod för all
stödja kommuners etablering av arbetsplatsbibliotek. Medlen skall bl. a. kunna
användas till bokinköp enligt kulturrådets förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund
till mitt förslag: Under mitten av 1970-talel inleddes en expansiv utveckling
av biblioteksverksamhet på arbelsplalser. Enligt slalistiska centralbyråns
statistik finns del i dag i 110 kommuner ca 400 arbetsplatser med nägon form av
folkbiblioteksverksamhet. Omfaltningen av verksamheten varierar från en enkel
boksnurra till en särskilt inredd lokal som närmast kan liknas vid en mindre
biblioteksfilial.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsplatsbibliotekens
verksamhel och betydelse har studerats i olika sammanhang såväl i enskilda
kommuner som mer samlat. Statens kulturråd har gjort en ulvärdering som
redovisals i Arbetsplatsbibliolek i Sverige (Rapport från kulturrådet 1982:</span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>1). </span><span style='font-family:
Verdana'>Del gemensamma mönstret tycks vara att verksamhelen fungerar bäsl då
den lokala fackklubben genom bokombud och på annat sätl är aktivt engagerad i
verksamheten. Läsintresset stimuleras och även läsovana uppmuntras atl låna
böcker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkbiblioleksutredningen
lägger stor vikl vid arbetsplalsbibliotekens roll i den uppsökande verksamheten
och betonar all de har en särart och inte skall ses som en metod atl locka nya
besökare till andra bibliotekslokaler. Utredningen framhåller atl facket,
kommunen och arbetsgivaren har etl gemensaml ansvar för arbetsplatsbiblioteken.
Den lokala fackklubben bör vara initiativtagare och svara för utlåning samt
tillsammans med folkbibliotekels personal välja böcker ur kommunens
mediebeständ. Arbetsplatsens bokombud bör utbildas genom studieförbundens och
folkbibliotekels försorg. Arbetsgivaren bör tillhandahålla lokaler och
inredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
bokutredningen understryker arbetsplalsbibliotekens betydelse för all öka
läsinlressel och möjligheterna att skapa närhet till böckerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
fackliga organisationerna, främsl LO och TCO, har under de senasle åren lagt
ökad vikt vid arbetsplalsbiblioteken. Intresset är också stort hos
folkrörelserna. Sveriges författarförbund har engagerat sig genom att väcka
opinion för en fortsalt utbyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
elt flerårigt utvecklingsprojekt har kulturrådet under våren 1984 lagt fram ell
handlingsprogram för kulturverksamhet på arbetsplatserna kallat Verklyg för
förändring (Rapporl från kulturrådet 1984:1). Förslagel har remissbehandlats
och tillsammans med remissinstansernas synpunkler redovisals i
budgetpropositionen 1985 (prop. 1984/85:100 bil. 10, s. 654 fO. I
handlingsprogrammet förordas en fortsatt salsning på arbetsplatsbibliolek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
budgetåret 1975/76 har ett statligt punktbidrag stått till kommunernas
förfogande och fördelals av kulturrådet. Bidragen har utgått under
treårsperioder. Som villkor har rådet ställt atl kommunen skall ha bundit sig
för en permanent verksamhet, att samplanering med de fackliga organisalionerna
skall ha ägt rum saml alt kommunen bör ha elt i övrigt välutrustat
bibliotekssystem.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid starten var den årliga bidragssumman ca 2 milj. kr.
men har därefter successivi minskal på grund av en drastisk minskning i antalet
ansökningar. Folkbiblioteksulredningen förklarar del avtagande intresset för
atl söka bidrag med all kommunerna i dag är obenägna att åta sig ny verksamhet
ulöver driften av del fasla bibliotekssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Regeringen har i 1985 års
budgetproposition lagt fram ett aktionsprogram för att med olika slalliga
insatser slödja och slimulera en utvecklingsprocess som stärker
kulturaktiviteterna på arbetsplatserna. Förslagen berör olika områden varav
arbetsplatsbibliotek är elt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I della sammanhang redovisades att riksdagen anlagil de
förslag som regeringen lagt fram i propositionen om förnyelsefonder, m.m.
(prop. 1984/85:86, FiU 9, rskr 108). Förnyelsefonder får användas för atl
finansiera ulbildning av anställda hos berörda företag samt för forsknings-
och ulvecklingsarbele. Häri borde kunna inrymmas också viss biblioteksverksamhet
som har samband med utbildningsinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt min
mening är ett riktat stöd till kommunerna för fortsatt utbyggnad av
arbetsplatsbibliolek angelägel. Bidraget bör vara av storleksordningen 3 milj.
kr. och efter ansökan fördelas av kulturrådet till kommuner som är beredda all
etablera nya arbetsplatsbibliolek. Slödel bör vara av engångskaraktär och
stimulera kommunerna atl tillsammans med fackliga organisationer, företag,
lokala sludieförbund elc. informera om och planera igångsättande av
arbetsplatsbibliolek. Jag är angelägen att framhålla atl bidraget inte bör ha
karaktären av driftsbidrag. Däremot bordel frill kunna disponeras av kommunen
för all exempelvis delfinansiera lokala organisationers och andra parters
medverkan i ett planerings- och eiablerings-skede. Elt statsbidrag av detta
slag jämte de möjligheter som bör finnas atl utnyttja fömyelsefonderna bör enligt
min mening väsentligt slimulera utvecklingen av arbetsplatsbibliolek.
Kulturrådels beslut bör inte kunna överklagas. Del bör ankomma på regeringen
alt meddela närmare föreskrifter för hur bidraget skall kunna användas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.5.6 Stöd lill inköp av litteralur pä invandrar- och
minoiitetsspråk</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Min bedömning: Slatligl slöd bör även fortsättningsvis
ulgå lill lokala folkbibliotek, länsbibliotek och lånecentraler för inköp av
liiieralur för invandrare och språkliga minoriteter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Viss förslärkning av statens stöd lill rådgivning
beträffande biblioteksverksamhet till invandrare bör samtidigt ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkbiblioteksutredningens förslag: Överensstämmer med min
bedömning vad gäller bidrag lill lilteraturinköp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Många remissinstanser betonar viklen av
atl folkbiblioteken ger särskild service lill invandrarna. De anser också att
eu statligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stöd behövs. Flera remissinstanser anser att invandrare
och handikappade på elt olyckligt säll ställs mol varandra i ulredningens
förslag och kan inte acceptera alt bidraget till invandrarlilleratur skärs ner
samtidigt som etl nytt stöd till talböcker föreslås. ABF och Studieförbundet
Vuxenskolan tillstyrker ulredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens kulturråd framhåller behovel av en heltidstjänst
vid rådet med huvudinriktning på invandrarnas biblioteksservice. Häri instämmer
många kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bakgrund till min bedömning: Statsbidraget lill kommunerna
för inköp av invandrarlilleratur har i sin nuvarande utformning funniis sedan
år 1975. Budgetåret 1975/76 uppgick bidraget till 1,7 milj. kr. och har sedan
dess successivi höjls och uppgår för innevarande budgelår till 4,6 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omkring 1/3 av bidragen har av kulturrådet fördelals lill
lokala bibliotek, ca 1/3 lill länsbibliotek, ca 20 % lill lånecentraler och
drygl 10% till Bibliotekstjänst AB för centrala inköp och katalogisering. Drygt
hundratalet kommuner har fåtl bidrag, varav en majoritet har fått stöd mer än
en gång. Bidragsbeloppen har ofta varit förhållandevis små. Kulturrådet har i
princip krävt alt kommunen skall göra inköp av egna medel för motsvarande
belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under börian av 1970-talel var folkbibliotekens service
till invandrare tämligen svagt utvecklad. Slatsbidraget infördes för atl
slimulera kommunerna alt satsa på invandrarverksamhet och alt medverka till
att bygga upp etl litteralurbeslånd i relalion lill resp. invandrargrupps
sloriek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan statsbidraget infördes har en pålaglig förstärkning
av biblioteksverksamhet för invandrare ägt rum konstaterar
folkbiblioteksulredningen. Kulturrådet, invandrarverket m.fl. remissinstanser
instämmer i detta. I kommuner med stor invandring har invandrarbibliotekarier
anställts och några länsbibliotek har inrättat särskilda konsulenttjänster för
rådgivning i invandrarfrågor. I takt med atl folkbiblioteken har funnii former
för in-vandrarverksamhelen och upparbetat kontaktytor gentemot invandrarnas
organisationer har kommunerna tagit etl ökal ansvar för invandrarnas
biblioteksservice.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa brisler kvarstår dock enligt
folkbiblioteksutredningens bedömning. Länsbibliotekens och lånecentralernas
litteralurbeslånd är fortfarande otillräckligt, i vissa kommuner finns brisler
belräffande tillgången lill barnböcker och facklitteratur och bestånden är i
några fall alltför begränsade när del gäller litteratur på flerspråkiga
länders minoritetsspråk. Kulturrådet inslämmer i dessa bedömningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För cenlral rådgivning och konferensverksamhet samt för
handläggning av bidragsansökningar har kulturrådet avsatt medel motsvarande
koslnaderna för en fjärdedels tjänsl, vilkel av flera remissinstanser bedöms
vara olillräckligt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för min bedömning: Enligt min bedömning har folkbiblioteken en slor betydelse
för förverkligandet av de av riksdagen år 1975 antagna målen för invandrar- och
minorilelspoliliken. Bibliotekens tillgänglighet som träffpunkt för olika
grupper och möjligheter atl tillhandahålla lidningar, böcker och andra medier
har på många håll i landet bildat en betydelsefull grundval för ålgärder i
enlighet med riksdagens intentioner. Del statliga stödet till biblioteken för
lilteraturinköp har även haft god stimulanseffekt. Den av regeringen tillsatta
invandrarpolitiska kommittén (A 1980:04) som ijuni 1984 avgav siU
slutbetänkande (SOU 1984:58) Invandrar- och minorilelspoliliken har inle
anfört någon invändning mol folkbiblioteksutredningens förslag till
nedskärning av slödel till bibliotekens inköp av invandrarlilleratur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avsevärda
förbättringar har således uppnåtts i många kommuner när del gäller
biblioteksservice till invandrare. Kommunerna har ökal sill kulturella
ansvarstagande för invandrargrupperna och funnit former för sin service till
dessa gmpper. Samtidigt delar jag folkbiblioteksutredningens och kulturrådels
uppfatlning att vissa brisler kvarstår i bibliotekens litleraturför-söijning.
Störst tycks behoven vara för de regionala mediebestånden saml i vissa kommuner
med många och/eller svårförsörjda språkgrupper. Under senare år har
invandringen präglats av ökande tillskott av flyktingar från geografiskt och
kulturellt avlägsna länder, från vilka det är svårt och kostnadskrävande alt få
litteralur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till det nyssnämnda förordar jag atl elt statligt stöd för
bibliotekens inköp av litteratur bibehålls. För all tillgodose litteraturbehov
för grupper från språkområden där särskilda problem föreligger när det gäller
urval, inköp och katalogisering bedömer jag del som rimligl att en huvuddel av
stödet fördelas till lånecentraler och länsbibliotek som har särskilda
förutsättningar att på etl effektivt sätt fullgöra sådana uppgifier. Vidare
bedömer jag all behovet av ekonomisk stimulans lill kommunerna f. n. inle är
lika uttalat som vid tidpunkten för bidragets inrättande, varför jag förordar
en minskning av det toiala stödbeloppet. Skulle del visa sig alt nya mer omfallande
behov av stöd till den lokala verksamheten på nytt uppkommer vill jag nämna atl
kulturrådet enligt mitt förslag äger rätt till viss omfördelning mellan
bidragsändamålen. Jag återkommer till delta i det följande i avsnittet
Anslagsberäkningar för budgetårel 1985/86.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Folkbiblioteksulredningen
har inte särskilt behandlat frågan om en centralt placerad konsulenttjänst för
invandrares biblioteksservice. Utredningen har däremot lagt allmänna
synpunkler på kulturrådets rådgivande funktion och därvid föreslagit atl en
slörre del av denna verksamhel överförs på länsbibhotek och lånecentraler. I
princip instämmer jag i utredningens uppfattning vilket jag även återkommer
till i avsnitt 4.6.1. På sikt bör även rådgivningen beträffande verksamheten
för invandrare och språkliga minoriteter vara en uppgift för bibliotekens
regionala organ. Här finns nödvändig expertkunskap beträffande invandrarnas
litteratur och </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7
Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 141</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>övriga kulturella villkor samt i många fall kontakter med
motsvarande experter i t. ex. de övriga nordiska länderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan dock, enligt min mening, finnas skäl som lalar för
att kulturrådet under det närmaste året utarbetar former för regional
konsulentverksamhet i lånecentralernas regi. Därvid bör rådel i samråd med
kommunförbunden göra en översyn av ansvarsförhållandena för bibliotekens
litteraturt"ör-sörjning till språkliga minoritetsgrupper mellan lokal,
regional och central nivå. Syftet bör vara att finna rationella former för
inköp och användning av litteratur inom små språkområden. En sådan översyn bör
kunna finansieras inom ramen för den förslärkning av bidraget till regional
biblioteksverksamhet som jag tidigare har föreslagil (avsnitt 4.5.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.5.7 Stöd till inköp av talböcker</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>MiU förslag: Särskilda statsbidrag av engångskaraktär bör
kunna utgå till länsbibliotek för inköp av talböcker enligt en plan för
talboksförsörjning inom resp. län. Bidragen bör fördelas av talboks- och punkiskriftsbiblioleket
(TPB).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkbiblioteksutredningens förslag: Överensslämmer med
mitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Förslagel stöds av flertalel inslanser
som berör frågan, bl. a. TPB som förutsälter att biblioteket ges särskilda
resurser för handhavandet av stödet. Några instanser lämnar synpunkler på slödvillkoren.
Ell fålal instanser avslyrker bidragsformen lill förmån för elt ökat statligt
produklionsstöd för talböcker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bakgrund till mitt förslag: Med slöd i riksdagens beslut
år 1977 i anledning av proposition 1976/77:87 om insalser för handikappades kulturella
verksamhet (KrU 1976/77:44, rskr 325) bedrevs mellan åren 1977 och 1982 etl
omfattande utvecklings- och utredningsarbete i fråga om lalboksförsöij-ningen i
landel för framför alll synskadade men även andra grupper av läshandikappade.
Till följd härav inrättades år 1980 den statliga myndigheten talboks- och
punkiskriftsbiblioleket (TPB). TPB skall i samverkan med andra bibliotek i
landet arbeta för att synskadade och andra läshandikappade får tillgång till
litteratur. Det åligger biblioteket särskilt atl framslälla och låna ut
talböcker och punklskriflsböcker och alt inom sill verksamhelsområde lämna
information och råd till folkbibliotek och andra. TPB skall också
tillhandahålla punklskriflsböcker för försäljning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De statliga ekonomiska åtagandena för den centrala
talboks- och punktskriftsverksamheten har under den senasle tioårsperioden ökal
kraftigt, från knappi 7 milj. kr. budgetårel 1976/77 till totalt ca 28,5 milj.
kr. innevarande budgelår. Della har möjliggjort både en ökning av lalboksul-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>givningen
och en breddning av den statliga talboks- och punklskriflsverk-samheten i
övrigl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
grundläggande princip för de slatliga insatserna på detla område har varil all
slaten i första hand svarar för lalboksutgivning och funklionen som lånecentral
för fjärrlån och depositioner, medan de kommunala folkbiblioteken i så slor
utsträckning som möjligt svarar för kontakten med låntagarna. Länsbiblioteken
kompletterar med sina bestånd den kommunala talboksullåningen. Staten har verkat
för en successiv decenlralisering av talboksullåningen. Till denna princip har
de båda kommunförbunden anslutit sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkbibliotekens
talboksbestånd är ojämnt fördelade mellan olika län och mellan olika kommuner
inom samma län. Tolall har den kommunala lalboksverksamheien dock expanderat
kraftigt. Antalet talböcker i kommunala bibliotek har ökat från ca 80000
exemplar år 1977 till ca 285 000 exemplar år 1983. Av 1983 års bestånd fanns ca
200000 eller ca 70% vid länsbiblioteken. Av knappi 1,2 milj. lalbokslån svarade
länsbiblioteken för ca 60%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Talbokskommiltén
(U 1979:02) tillsattes för alt bl. a. utreda formerna för en decentraliserad
talboksförsörjning. Kommillén överlämnade i februari 1982 siu slutbetänkande
(SOU 1982:7) Talböcker - utgivning och spridning. Regeringens
ställningstaganden med anledning av förslagen redovisades i 1983 års
budgetproposition (bil. 10) och lämnades ulan erinran av riksdagen (KrU
1982/83:30, rskr 358). I likhel med talbokskommittén anförde jag i
propositionen (s, 198) atl ett stöd till ulveckling av folkbibliotekens
talboksverksamhel var önskvärt, men att frågan om ett nytt statsbidrag borde
övervägas ytterligare av folkbiblioleksutredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Den snabba utvecklingen av en decentraliserad talboksverksamhet
under senare år kan i första hand tillskrivas det samförstånd som i fråga om
ansvarsfördelningen råder mellan de olika parterna -såväl stat, landsting och
kommuner som handikapporganisationerna och övriga på talboksområdel verksamma
organ. Den ökade slatliga satsningen på en bred talboksutgivning har från
kommuners och landstings sida i stor utsträckning följts upp med ökade
talboksinköp och en förstärkning av personalresurserna för
uilåningsverksamheien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Standarden
på de lokala och regionala talboksbestånden är emellertid fortfarande mycket
ojämn. Samtidigt har bibliotekens uppsökande verksamhet medfört atl intresset
för att låna talböcker hos nya grupper av lalboksberältigade låntagare ökal.
Det är enligt min mening angeläget atl den ökande efterfrågan kan mötas av en
genomtänkt plan för lalboksservi-cen både på lokal och regional nivå. För
lånlagarna är del betydelsefullt alt kunna få service vid det lokala
biblioteket men samtidigt ha lillgång till etl bredare utbud av litteratur. 1
likhet med talbokskommiltén och folkbiblioteksulredningen finner jag del
rimligt att ansvaret för talboksinköpen för-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>delas mellan de kommunala biblioteken och länsbiblioteket,
där länsbibliotekel åtar sig att bygga upp ett regionalt talboksbestånd,
anpassat till de speciella förhållandena i varje län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag föreslår atl staten genom elt särskilt slöd slimulerar
uppbyggnaden av sådana gemensamma lalboksbesiånd i länen, i enlighel med
folkbiblioteksutredningens förslag. En förslärkning av de länsvisa
talboksbestånden kan på elt effektivt sätl stärka framför allt mindre kommuners
möjligheter atl erbjuda lalboksberältigade låntagare ell brett urval av
litteratur. Syftet med slödel är all i försia hand bidra lill en jämnare nivå
på lalboksverksamheien mellan olika län. Bidragen bör kunna beviljas en gång
lill de länsbibliotek som kan redovisa en för länel gemensam plan för
talboksförsörjningen. Planen bör bl.a. beskriva den nuvarande verksamheten i
länet samt redovisa såväl aktuella prognoser för efterfrågan som den beslulade
eller planerade resurstilldelningen i fråga om såväl personal som
lalboksin-köp. Bidragsmedlen bör användas för inköp av talböcker till elt för
länel gemensamt bestånd som främst genom depositioner, men även i form av fjärrlån,
kan ställas lill de enskilda kommunernas förfogande. Bidraget bör ha nått
avsedd effekt efler fem år och bör därefter kunna avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsbidragen bör fördelas av TPB. TPB:s beslut bör inte
kunna överklagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.5.8 Stöd till verksamhetsutveckling</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Miu förslag: Etl statligt bidrag bör fördelas av
kulturrådet till i första hand kommuner för verksamhetsutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkbiblioteksutredningens förslag: Överensstämmer med
milt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Instämmer med utredningens förslag.
Delegationen för vetenskaplig och leknisk informationsförsörjning (DFI) anser
atl del belopp som ulredningen föreslagit är för litel. Kulturrådet och
statskontoret påpekar att utvecklingsarbetet bör samordnas med verksamheten vid
högskolorna i Borås och Linköping.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bakgrund till mitt förslag: Lilteraluruiredningen inledde
en period av omfattande utvecklingsarbele och experimentverksamhet i svenskt
folkbiblioteksväsen. Nya former av uppsökande arbete samt engagemang för nya
medier prövades vid olika bibliotek runt om i landet. Under senare år kan man
dock notera en avmattning i utvecklingsarbetet, vilket till slor del
sammanhänger med ett krympt expansionsulrymme för folkbiblioteken på grund av
kommunernas ansträngda ekonomi. Del har blivit naturligt för folkbiblioteken
atl i försia hand slå vakt om vad som uppnåtts. De delrapporter som
folkbiblioleksutredningen har utarbetat om den framtida utvecklingen på några
av bibliotekens verksamhetsområden har väckt en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>livlig
debatt och uppenbarligen tillgodosett ell behov av vägledning och
nyorientering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Staten
kan f.n. i viss ulslräckning stödja utvecklingsprojekt. Inom ramen för bidrag
lill lokal biblioteksverksamhet har kulturrådet helt eller delvis finansierat
viss experimentverksamhet. Kulturrådet har emellertid inle grundal sina
bidragsbeslut på ett långsiktigt program för verksamhetsutveckling ulan stödet
har utgått efter prövning från fall lill fall. Inte heller har rådel på etl
systematiskt sätt löpande fört ut erfarenhelerna från olika utvecklingsprojekt.
Under senare tid har dock vissa sammanfattande rapporter publicerats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: För all ytterligare bredda folkbiblioleksverksamhéten lill
nya grupper av nylljare och för att anpassa biblioleksservicen lill fortgående
strukturförändringar i samhällel är del av slor betydelse alt biblioteken
ständigt prövar nya verksamhetsformer. Även i lider då folkbiblioteken inte
kan påräkna årliga resursökningar är del väsentligt att experiment och
utveckling inte avstannar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansvarel
för utvecklingsarbetet inom folkbiblioteksseklorn liksom för själva driften av
biblioteken åvilar kommunerna. Med hänsyn till frågans angelägenhelsgrad finns
del emellerlid skäl som lalar för alt slalen gör särskilda ansträngningar all
stödja och stimulera metodutveckling samt att förmedla sådana erfarenheter.
Därför bör kulturrådet ges möjlighel alt fördela projektbidrag till kommuner
som är beredda att medverka i utvecklingsarbele av nu angivet slag. Det toiala
bidraget bör vara av storleksordningen 1,5 milj. kr. och i försia hand ulgå
för kommunal medverkan i enlighel med en av kulturrådet utarbetad plan. Jag
förutsätter atl rådel i frågor som rör annan myndighels verksamhetsområde
samråder med denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
bör enligt min mening ankomma på kulturrådet atl underrätta regeringen om
förslag till inriktning av utvecklingsarbetet. I detta sammanhang vill jag
nämna atl del finns två områden som jag bedömer vara särskilt angelägna i
samband med etl intensifierat ulvecklingsarbele. Jag avser dels former för del
läsfrämjande och uppsökande arbelel, dels metoder för atl ta till vara den nya
informationsteknologin pä folkbiblioleksområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt min mening är det
viktigt att nuvarande erfarenheter av läsfrämjande verksamhel görs
tillgängliga för folkbibliotek, skolor m.fl. organ som engagerar sig i detla
arbele. I dessa sammanhang är det angeläget atl förnya och siärka formerna för
folkbibliotekens samverkan med studieorganisationerna samt med myndigheler och
organisalioner inom vård- och omsorgsområdel. Även vad gäller biblioteksservice
för invandrare finns behov av att vidareutveckla verksamhetsformerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag har anfört i det föregående (avsnitt 4.4.3) finns det inom del
informalionsteknologiska området en mängd angelägna frågor för folkbibliotekens
del som måsle penetreras under den närmaste framliden. Jag</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>102</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avser exempelvis behovel av en kontinuerlig och
tillförlitlig bedömning av innehåll, kvalitet och användbarhet av den ständigt
växande mängden av databaser som kan vara av betydelse för folkbibliotekens
verksamhet. Denna uppgift anserjag naturligt faller inom DFl:s ansvarsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkbiblioteksulredningen har fört fram tanken på
inrättande av ett experimenlbibliotek för försök med ny teknik i syfte all
siärka folkbibliotekens informationsfunktion. Remissinstanserna har mottagil
förslaget posilivt, även om olika synpunkler har förts fram beträffande
organisation och lokalisering. Jag anser atl kulturrådet i samverkan med DFI
och inom ramen för elt utvecklingsprogram närmare bör överväga ändamål och
uppläggning av den tänkta försöksverksamhelen. Därvid bör rådet beakta behovel
av teknikstöd i såväl informationssökning som i kommunikationen mellan olika
biblioteksenheler i syfte atl projektet i möjligaste mån skall ge generellt
tillämpliga erfarenheter. Exempelvis kan försöket knylas lill etl länsbibliotek
och inkludera nya former för kommunikation mellan delta och kommunbiblioteken i
länet. Vid planering och genomförande av dessa försök bör kulturrådet och
berörda myndigheter beakta riksdagens ställningstagande till den av regeringen
aviserade propositionen om dalapolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag återkommer till frågan om en samverkan mellan olika
statliga myndigheter med biblioleksuppgifler i del följande (avsnitt 4.6.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.6 Statliga uppgifter inom folkbibliotcksområdet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i det föregående framhållit att statliga bidrag
saml stimulans- och stödåtgärder från olika myndigheters sida har stor
betydelse för de kommunala biblioteken. Jag skall i det följande sammanfatta
min syn på hur kulturrådet m.fi. myndigheter bör inrikta sin verksamhel för att
på etl effektivt sätl stärka folkbiblioleksverksamhéten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.6.1 Statens kulturråd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många statliga myndigheters verksamhet berör
folkbiblioteken på elt eller annat sätt. Statens kulturråd har härvidlag en
större uppgifl än andra myndigheter. Rådet fördelar statliga bidrag, svarar för
information och konferenser samt rådgivning, initierar viss
ulvecklingsverksamhet samt genomför utredningar inom olika områden av
folkbibliotekens verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkbiblioteksutredningen diskulerar hur de statliga
centrala folkbiblioteksuppgifterna bör utformas i framtiden. Belräffande
kulturrådet anser utredningen alt huvuduppgifterna bör vara alt ulöva
bidragsgivning och rådgivning, följa och beskriva folkbiblioteksverksamhetens
ulveckling samt svara för information och konferenser. Rådet bör enligt
ulredningen även initiera metodutveckling. Jag ansluter mig lill ulredningens
bedömning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgått av mina förslag till statsbidragsgivning till
folkbiblioteksverksamheten bör kulturrådet fördela huvuddelen av dessa bidrag.
En viklig uppgift för rådet bör vara att följa användningen av och effektiviteten
i det statliga stödel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kulturrådets roll i folkbiblioleksverksamhéten bör
utformas så atl de slatliga insatserna på områdel så effektivt som möjligt kan
stödja och komplettera kommunernas biblioteksverksamhet. Rådel kan därvidlag
göra vikliga insalser genom att medverka till en verksamhetsutveckling på
folkbiblioteksområdet som kan hjälpa kommunerna alt höja sin beredskap för all
möta krav på förändringar av biblioteksservicen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Erfarenheter
och resultat av försök och utvecklingsprojekt bör föras ut genom
informationsinsatser av skilda slag. Jag anser, i likhet med folkbiblioteksutredningen,
alt rådet bör prioritera informationsverksamhet av mer generell betydelse för
kommunerna på bekostnad av rådgivning lill enskilda kommuner. Flera av de
remissinstanser som har lagit upp denna fråga har invändningar mot utredningens
förslag. Enligt min mening bör en decentraliserad rådgivning sättas i samband
med den förslärkning av länsbibliotekets resurser som jag tidigare har
föreslagil. Därmed ökar länsbibliotekels kompelens och även förutsättningar
att bällre möta kommunernas behov av rådgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För atl kulturrådet på ett ändamålsenligt säll skall kunna
fördela statliga bidrag, bedöma effektiviteten i det slalliga slödet. stödja
utvecklingsarbete och bislå med informalion krävs tillgång lill faktaunderlag
som ger en god bild av bibliotekens siluation. Enligt min mening bör kulturrådet
kontinuerligt följa och redovisa utvecklingstendenser i
folkbiblioteksverksamheten samt ha god framförhållning när del gäller all
fånga upp förändringar i verksamhelens förutsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkbiblioteksulredningen har föreslagit att detta skall
ske genom årliga biblioteksrapporler från kulturrådet. Flera remissinstanser
har haft invändningar mol förslagel och anselt atl en sådan rapportering kan
bli alltför byråkratisk och resurskrävande. Andra, exempelvis Svenska kommunförbundel,
menar all del inle finns något behov av årliga bedömningar från kulturrådets
sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del anserjag, atl det finns ett olvelydigl behov
av kunskaper från fältet som gör det möjligl atl regelbundet ulvärdera de
slalliga insatserna. Dämtöver bör det vara av värde för kommunernas
biblioleksplane-ring att kulturrådet kan tillföra fakta om situationen i
folkbiblioteksseklorn och på ett överskådligt sätt delge dessa åt kommunema för
all underlätta de kommunala ställningstagandena. Del bör ankomma på kulturrådet
att efler samråd med Kommunförbundel ulforma rapporteringen på elt ändamålsenligt
säll med rimlig avvägning av resursinsatserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill i detla sammanhang någol beröra frågan om
offenllig statistik inom folkbiblioleksområdet. Jämfört med andra
samhällsområden är kul-turslalistiken tämligen outvecklad. Den av regeringen
tillsatta slalistik-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utredningen
har i betänkandet (SOU 1983:74) Framtida slallig statistik påpekat della.
Utredningen lägger bl.a. förslag om förbättrad statistik om massmedier samt om
kultur- och fritidsvanor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
belydande del av kulturstatistiken ulgörs av SCB:s åriiga rapportering av
folkbibliotekens verksamhet. Därutöver publicerar SCB med flera års mellanrum
rapporter om fritidsvanor inom ramen för projeklel Undersökningar om
levnadsförhållanden. Betydligt oftare publicerar Sveriges radios avdelning för
publik- och programforskning dala om våra medievanor, bl a. i den s.k.
Kullurbarometern. Statistik från olika källor har även sammanfattats av SCB och
kulturrådet i publikationen Kullurstatislik 1960-1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kulturrådet,
SCB och Kommunförbundet har på senare år hafl överläggningar om på vilket sätt
statistiken kan breddas lill alt omfaUa hela kulturområdet.
Folkbiblioleksutredningen föreslår vissa förändringar och kompletteringar av
SCB:s statistik. Uppgiflen om mediebestånd bör utgå ur den årliga redovisningen
men kan ingå i fördjupade undersökningar. Någon form av besöksstatistik bör i
stället kompletlera den årsvisa redovisningen. Vidare bör årsstatistikens
produktionslid förkortas åtskilligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Därulöver
bör kompletterande undersökningar ge fakta om den uppsökande verksamheten.
Utredningen betonar även behovel av kunskap om biblioteksvanor, vilkel i försia
hand kan tillgodoses inom ramen för undersökningarna om levnadsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
förordar vidare att kulturrådet, SCB och Kommunförbundet bistår kommunerna med
all utveckla och erbjuda olika statistiska och sociologiska metoder för lokala
undersökningar som elt led i kommunernas biblioteksplanering. Länsbiblioteken
bör även enligt utredningen kunna medverka i dessa sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
remissinstanser som lar upp statistikfrågorna tillstyrker ulredningens förslag
i dess huvuddelar. SCB anser dock atl förslaget innebär ökade kostnader för
verkel och förutsätter uppdragsfinansiering. SCB och Författarfonden har
vidare invändningar mot att mediebeståndsstatisliken slopas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del kan jag i stora drag instämma i de synpunkler folkbiblioleksutredningen
har fört fram. Samiidigi anserjag alt del är angeläget atl biblioleksstalisliken
sätts in i sitt sammanhang, dvs. ses som en del av den statistiska
informalionen om hela kultursektorn. Jag finner del därför angeläget alt SCB
efter samråd med kulturrådet tar upp förnyade överläggningar med
kommunförbunden i avsikl atl uiarbeta elt förslag om elt program för
utvecklingen av kulturslatisliken inom ramen för tilldelade resurser till
kultursektorn. För riksdagens information vill jag nämna alt jag senare ämnar
föreslå regeringen alt SCB ges ett sådant uppdrag. Jag har i denna fråga
samråtl med chefen för civildepartementet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.6.2 Samverkan mellan stadiga myndigheter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom folkbiblioteksverksamhetens bredd och genom atl
folkbiblioteken är den mesl spridda organinsationen för kullur- och informationsverksamhet
är det naturligt alt många myndigheter har stora förvänlningar på samarbete med
biblioteken. Flera myndigheler påverkar också förutsättningarna för
folkbibliotekens arbele. Så är exempelvis KB:s nalionalbibliografiska arbele
och de hjälpmedel som framställs i anslutning till della ett ovärderiigt stöd
för folkbiblioteken. DFI har elt övergripande ansvar för
informationsförsörjningen för forskning, ulvecklingsarbele och liknande
verksamhet. DFI:s ansvar avser olika kategorier informationsanvändare,
däribland organisationer, massmedier och enskilda. Folkbiblioteken är därför en
viktig resurs för DFL.s arbete. DFP.s verksamhel har hittills mesl varil
inriklad på forskningsbibliotek och informationscentraler. Vissa projekt
rörande hjälpmedelsulveckling har dock bedrivils i samverkan med
folkbiblioteksseklorn, t.ex. utarbetande av gemensamma katalogregler och en
översyn av klassifikalionssystemet. Initiativ har även lagits från DFI: s sida
för att få till stånd en ökad samverkan mellan forskningsbibliotekens och
folkbibliotekens bibliografiska databaser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För fjärrlånearbetet och övrig samverkan inom det svenska
biblioteksväsendet är myndigheter under universitets- och högskoleämbetet
(UHÄ) av slor betydelse för folkbiblioteken. Dessutom är UHÄ huvudman för
bibliotekarieutbildningen som är föriagd till högskolan i Borås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ, TPB, socialstyrelsen, statens invandrarverk och
ålskilliga andra myndigheter har alla på olika sätl folkbiblioteket som
samarbelspart. En särslällning intar kriminalvårdsverkel och militära förband
som enligt gällande bestämmelser har ett direkt ansvar för
biblioteksförsörjningen till berörda gmpper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkbiblioteksulredningen har mol denna bakgrund funnii
all samverkan på central nivå mellan statliga myndigheler behöver effektiviseras
och föreslår därför all elt slatligt biblioteksråd utses av regeringen. I rådel
bör statens kulturråd, KB, DFI, UHÄ, SÖ saml högskolan i Borås vara representerade.
Enligt förslaget bör rådel vara etl samrådsorgan för policy- och ansvarsfrågor,
samordning av utvecklingsarbete och liknande frågor av gemensaml inlresse för
hela biblioteksväsendet. Utredningen föreslår även att rådels kanslifunktion
bör inrymmas i kulturrådets organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinslanserna inslämmer över lag i ulredningens
uppfallning om att en bättre central samverkan behövs. Flera är dock iveksamma
lill förslagel alt inrätta ett biblioteksråd efter utredningens modell. Av de
direkl berörda myndighelerna är kulturrådet, KB och högskolan i Borås posiiiva,
om än med vissa förbehåll, medan övriga avslyrker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening finns det anledning alt stärka
samarbelel mellan de berörda statliga myndigheterna. Ulredningens förslag till
en formaliserad samverkan genom ett särskilt biblioteksråd rymmer vissa
oklarheter, som några av de berörda remissinstanserna har påpekal, Förslagel
lorde även</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>medföra vissa koslnadsökningar till följd av
administration m. m. inom kulturrådet. Därför är jag inte beredd atl föreslå
atl ell statligt biblioteks-råd inrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag är dock angelägen om all berörda myndigheler gör
särskilda insatser för atl samordna sin verksamhel inom bibliolekssektorn. Som
exempel pä frågor där en samverkan är angelägen vill jag nämna
informationsteknologins tillämpning och frågan om gemensam katalogisering,
samordning av det läsfrämjande arbetet inom skolan och inom vård- och
omsorgsverksamheten samt verksamhetsutveckling i övrigl på biblioteksområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del ankommer på DFI och kulturrådet att vidta åtgärder för
att få lill stånd en aktivare myndighetssamverkan i biblioteksfrågor. Jag
förutsälter atl dessa myndigheler senare delger regeringen sina vidtagna och
planerade åtgärder med anledning härav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i denna fråga samråtl med chefen för
ulbildningsdepartemenlet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:98.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.6.3 Biblioteksservice inom särskilda områden
Biblioteksverksamhet på kriminalvårdsanstalter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År 1984 fanns inom kriminalvården 19 riksanstalter med
1876 plalser, varav huvuddelen slulna. Vidare fanns 55 lokalanslaller med I 078
slutna och I 184 öppna platser samt 24 häkten med I 295 platser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fritidsverksamheten inom kriminalvården inbegriper
biblioteksverksamheten och regleras övergripande i 14 § lagen (1974:203) om
kriminalvård i anstalt. Närmare föreskrifter för biblioteksverksamheten ges i
kriminalvårdsstyrelsens Föreskrifter och anvisningar m.m.för kriminalvårdsverket
(FAK 1980:11). Enligt dessa skall de intagna ges möjlighet till meningsfull
frilid under anstallstiden och stimuleras alt använda bibliotek efter
frigivningen. Alla intagna i anstalt och häkte skall få biblioteksservice.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Biblioteksverksamheten i anstalter och häkten sköts av
folkbiblioteken mot ersättning och enligt avtal, som träffas mellan
kriminalvårdsstyrelsen (KVS) och kommunerna. Fr.o.m.budgetåret 1983/84 utgår
ingen ersättning för den biblioteksservice som bedrivs vid öppna riks- och
lokalanslaller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KVS erhåller medel för biblioteksverksamheten under andra
huvudtiteln, förslagsanslaget E 2. Kriminalvårdsanslalterna, anslagsposl 4
Vårdkostnader. För innevarande budgelår har anvisais ett belopp om 2803 000
kr., vilket innebär en ökning med 0,8 milj. kr. från föregående budgelår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KVS uppger alt 22 av 45 akluella kommuner under
innevarande budgelår erhåller full kostnadsläckning för sina tjänsler. De
övriga får täckning för endasl ca en tredjedel av de verkliga kostnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkbiblioteksutredningen framhåller
biblioteksverksamhetens stora betydelse för de inlagna på anstalter och
häkten. Såväl för fritidsläsning och förströelse som för olika former av
studier är tillgång till biblioteksservice angeläget. Många intagna blir under
fängelsevistelsen för försia gången medvetna om folkbibliotekets möjligheter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningen
konstaterar atl biblioteksverksamheten vid anstalter och häkten är en statlig
uppgifl. Staten anger genom KVS ambitionsnivån för verksamheten och köper
bibliotekstjänster av kommunerna. Utredningen kan inte acceplera obalansen
mellan den ambitionsnivå som styrelsen fastlagt genom FAK 1980:11 och den
ersättning som utgår till kommunerna. Skälet till alt kommunerna hittills inte
sänkt sina insatser till en nivå som motsvarar ersättningens storiek torde vara
hänsyn till de intagnas behov av biblioteksservice.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslär alt staten skall ersätta kommunerna fullt ul för deras insalser i
häkten och på kriminalvårdsanstalter i form av schablonbelopp, vilka bör
faslslällas vid förhandlingar mellan slalen och Kommunförbundel. Kommuner, där
verksamheten i förhållande lill kommunstorleken är omfattande, bör dessutom få
ersällning utöver schablonen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
remissinslanserna har del fåtal som berört frågan i huvudsak tillstyrkt
utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
KVS instämmer i ulredningens förslag alt kommunerna skall erhålla full
kostnadstäckning för sin biblioteksservice. Däremot ifrågasätter styrelsen om
ersättningen bör utgå i form av schablonbidrag. Verksamhelens utformning
varierar vid olika institutioner, varför det förmodligen skulle bli aktuellt
med ersättning utöver schablonen i flertalet fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inlagna
i häkten och på anstalter kan belraktas som socialt handikappade och lillhör de
eftersatta gmpper som den statliga kulturpolitiken skall la särskild hänsyn
till. De som vislas på slutna anstalter och i häkten kan inte själva ta sig
till folkbibliotek och andra kulturella instilulioner. Det är därför enligt min
uppfattning synnerligen angeläget atl dessa människor ges tillgång till den
service, som folkbiblioteken kan förmedla. Verksamheten vid häktena är
särskilt viktig, eftersom de häktade är mer isolerade än andra intagna och
läsning ofta är den enda sysselsättning som står till buds. Detta återspeglas i
en hög genomsnittlig utlåning per häktesplats. Vidare bör beaktas de behov av
mer kostnadskrävande biblioteksservice som intagna och häktade med andra
modersmål än svenska kan ha.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Biblioteksverksamheten
inom kriminalvården är en statlig angelägenhet. Kriminalvårdens resurser medger
dock f. n. inte att mer än omkring hälften av de kommuner som ger
biblioteksservice till anstalter och häkten kan få full ersättning härför. I
likhet med utredningen och KVS anser jag alt staten successivi bör kunna
ersätta även de övriga kommunerna fullt ul för deras folkbiblioleksinsatser i
häkten och på slutna anstalter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Biblioleksservicen
varierar mellan olika kommuner. En ordning som innebär atl ersällning betalas
lill kommunerna i form av schablonbidrag framsiår därför som mindre lämplig.
Jag förordar i stället alt KVS utarbetar en administralivl mer ändamålsenlig
lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i denna fråga samrålt med chefen för justitiedepartementet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Biblioteksverksamheten på mUiiära förband</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under budgelärel 1983/84 genomgick ca 45000 värnpliktiga
militär grundutbildning och ca 90000 repetitionsulbildning. Drygl 40000
personer är därtill anslällda inom försvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den militära biblioteksorganisalionen regleras enligt
överbefälhavarens (ÖB) kungörelse (FFS 1983:45, saknr. 920) om personalvården
inom försvarsmakten, bil. 5, som föreskriver all värnpliktiga och anslällda
kostnadsfritt skall ges lillgång till böcker och andra medier för studier och
underhållande läsning. Förbandsbiblioleken skall förmedla litteratur i anslutning
lill kurser och föreläsningar saml för enskilda sludier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamheten bekostas av förbanden. På en del håll har
biblioteksverksamheten genom avtal och mot ersällning övertagits av de
kommunala biblioteken. Driftskostnaderna varierar mellan förbanden liksom
kvaliteten på servicen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkbiblioteksulredningen anser alt förbandsbiblioleken
spelar en viklig roll för atl ge värnpliktiga och dellagare i
repetitionsulbildning en meningsfull frilid och för del studiearbete många
bedriver jämsides med den militära utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen konstaterar att samarbetet med folkbiblioteken
är tämligen obetydligt bortsett från förmedling av enstaka lån och
bokdepositioner. Av en enkät som gjordes år 1983 framgår alt endast tolv förbandsbibliotek
av lolall ca 70 har etl skriftligt avtal med del lokala folkbiblioteket om
hjälp med skötsel av verksamheten mot ekonomisk ersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen anser atl samarbelel mellan försvarsstaben och
kulturrådet bör intensifieras. Rådet bör i slörre utsträckning än hittills
kunna ge råd och informalion. Likaså förordar ulredningen förstärkl samarbete
på regional och lokal nivå, dvs. med läns- och folkbibliotek. Vidare bör förbandsbibliotekarierna
få möjlighet att delta i fortbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen är medveten om att varje förband självt
beslular om omfattning och inriktning av biblioteksverksamheten men anser
likväl all ÖB bör fastställa rikllinjer för vilka resurser som bör avsätlas för
biblioteksverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen föreslår utredningen all försvarsstaben varje år
skall begära in redovisningar över biblioteksverksamheten vid förbanden för all
cenlrall kunna följa utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell fålal remissinslanser har synpunkler på ulredningens
förslag och tillstyrker dem. ÖB har emellerlid invändningar mol en del av
förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ÖB anser alt ansvarel för biblioteksservicen till de
värnpliktiga bör övertas av kommunbiblioteken, länsbiblioteken och kulturrådet.
I avvaktan pä dels vissa undersökningar om de värnpliktigas kulturella
situation i sin helhet, dels ekonomiska överväganden, anser dock ÖB alt
förbands-biblioteksverksamheten bör bedrivas enligt nuvarande principer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ÖB inslämmer i ulredningens förslag alt samarbetet mellan
förbandsbibliotek ä ena sidan och kommun- och länsbibliotek å andra sidan bör kunna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förbällras.
Förbandsbiblioleken bör ocksä belraktas som arbetsplatsbibliolek och erhålla
samma stöd som dessa kan komma all få.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
personella resurserna för biblioteksverksamheten hos ÖB är starkt begränsade
och beräknas ej kunna ulökas. I stället har ÖB för avsikt alt utveckla
samarbetet med kulturrådet och utnyttja den sakkunskap som rådet förfogar över.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ÖB
anser inte atl någon ytteriigare central detaljstyrning av
förbandsbib-lioteksverksamhelen är nödvändig och avvisar därmed ulredningens
förslag att ÖB bör fastställa rikllinjer för vilka resurser som bör avsättas
för god biblioteksverksamhet på förbanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
påpekar ÖB all förbanden årligen överlämnar statistik lill SCB och kan därför
inle tillstyrka utredningens förslag atl redovisningar över
biblioteksverksamheten årligen skall lämnas lill försvarsstaben.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
likhet med folkbiblioteksulredningen anser jag all biblioteksverksamheten inom
försvaret är av betydelse både i utbildnings- och försiröelse-syfle. Del är odiskutabelt
all behov av böcker och andra medier finns också här, även om intresset för
verksamheten varierar kraftigt mellan olika plalser och enskilda individer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Speciella
omsländigheter råder under begränsad tid för de värnpliktiga med förläggning på
främmande ort och i viss avskildhet från del civila samhällel. Enligt min
mening ulgör de värnpliktiga en grupp med särskilda behov när det gäller
bildning, utbildning och förströelse. Med hänsyn lill bl.a.del lednings- och
budgeteringssystem som tillämpas inom försvars-maklen anser jag dock, i likhel
med ÖB, atl gällande föreskrifter för närvarande är väl ägnade atl lillgodose
dessa behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar utredningens uppfallning att del är angelägel att förbandsbiblioleken
förstärker samarbetet centralt, regionalt och lokalt med kulturrådet,
länsbiblioteken och de lokala folkbiblioteken. Förbandsbibliotekarierna bör t.
ex. med fördel kunna della i länsbibliotekens forlbildning. Det bör ankomma på
ÖB all besluta om formerna för redovisningar som kan erfordras för all följa
verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i dessa frågor samrått med chefen för försvarsdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Högskolestuderandes
biblioteksservice</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
högskolereformens genomförande i slulel av 1970-lalet befarade många att
folkbiblioteken skulle belastas hårt genom de studerandes krav på förvärv av
kurslitteratur, fjärrlån, liueratursökning m. m. Inom folkbiblioteksulredningen
studerades därför denna fråga särskilt av en arbetsgrupp, vars slutsatser
redovisades i rapporten (DsU 1983: </span><span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'>II) </span><span style='font-family:Verdana'>Folkbibliotekens service
till högskolesluderande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
redogjorde bl. a. för en undersökning av folkbibliotekens fjärriån, som DFI har
genomfört i samarbete med ulredningen. Av denna framgår alt belastningen på
folkbiblioteken i fråga om fjärriän är betydligt mindre än man tidigare trott:
6% av Qärrlånen avser högskolestudier och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3% avser forskning. Vidare konstaterade arbetsgruppen atl
Qärrlånen är fler i absolula tal i kommuner med upp till 30000 invånare än i
övriga kommuner. Men även här är belastningen begränsad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund drar kommiltén slutsatsen atl
förhållandel när det gäller servicen till högskolesluderande i flertalet
kommuner är tillfredsställande. Detla, menar kommittén, har sin orsak bl.a.i
förstärkningar av högskolebiblioteken och en förbättrad samverkan mellan
folkbibliotek och högskolebibliotek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen finner del inte nödvändigt att föreslå någon
generell reglering av ansvarsfördelningen mellan stat och kommun utan
konstaterar atl det står vatje kommun fritt att avlalsreglera förhållandena.
Slutligen framhåller utredningen belydelsen av atl högskolorna även framgenl
ges tillräckliga resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av remissinstanserna ansluler sig bl.a. UHÄ till
ulredningens uppfattning och menar att varje kommun har möjlighet atl
aklualisera avlalsreglering. UHÄ påpekar vidare alt ämbetet alllsedan
högskolereformen genomfördes i sina anslagsframställningar prioriterat
biblioteken. UHÄ understryker vikten av alt högskolebiblioteken lillförs ökade
resurser för bokinköp m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av del fåtal remissinslanser som berör denna fråga anser
några atl folkbibliotekens service till högskolestuderande alltjämt lar en
orimligt stor andel av folkbibliotekens resurser i anspråk. Sveriges allmänna
biblioteksförening kräver att frågan ulreds ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I likhel med utredningen konstaterar jag alt det finns
kommuner, där servicen till högskolesluderande alltjämt innebär ett problem.
För dessa finns möjlighelen att sluta lokala avtal mellan kommunen och resp.
högskoleenhet. Förhållandel tycks emellertid i flertalel kommuner vara tillfredsställande.
Jag ansluter mig därför till ulredningens uppfatlning alt inte förorda någon
generell avtalsreglering mellan slal och kommun i detta avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i denna fråga samrått med chefen för
utbildningsdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.6.4 Bibllolekarieulbildningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bibliotekarieutbildningen i Sverige bedrivs som en allmän
utbildningslinje inom högskolan. Den inrättades efter beslut av riksdagen den
1 juli 1977. Linjen tillhör sektorn för utbildning för kullur- och
informationsyrken. Linjen, som endasl finns vid högskolan i Borås, omfattar 80
poäng och sträcker sig över fyra terminer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den allmänna utbildningsplanen för biblioiekarielinjen har
faslställts av universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) och gäller från den 1
juli 1981, medan den lokala planen och de olika kursplanerna fastställts av
linjenämnden för kultur- och informationsyrken vid högskolan i Borås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbildningen skall förbereda för yrkesverksamhet inom alla
lyper av bibliotek och inom angränsande områden av kultur- och informationssek-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>torn. Ulbildningen är under de första två terminerna
gemensam för alla studerande. Under den tredje och fjärde terminen ges två
alternativa inriktningar, nämligen kultur-information och
information-dokumentation. Utbildningen har således all tillgodose en mängd
olika krav. Den skall under det första studieåret försöka skapa en gemensam
grund för folk/skol-och forsknings/företagsbibliolekarier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt folkbiblioteksutredningens bedömning finns det
begränsade möjligheter atl tillgodose de vitt skilda krav på yrkeskunskaper
som olika avnämare ställer. Därför menar utredningen atl den sammanhållna
utbildningen bör ifrågasättas och diskuieras. Dessulom bör innehållel i ulbildningen
ses över. Det bör i högre grad präglas av att folkbibliolekel har en
folkbildande roll. Skönlitteratur och barnlitteratur bör l.ex. få slörre ulrymme
i undervisningen. De sluderande bör också få bällre insikter i kommunal
förvaltning och lokall kulturarbete. Vidare anser ulredningen all avnämarintressena
är alltför dåligl tillgodosedda när del gäller alt ge inriktning ål
undervisningen. Avnämarnas inflyiande i linjenämnden bör ökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissopinionen är splittrad när det gäller frågan om
ulbildningen skall specialiseras för olika lyper av bibliotek. Ulredningens
förslag lillslyrks av bl.a. Kommunförbundel och några kommuner. Högskolan i
Borås, UHÄ, KB saml några större kommuner anser däremol au utbildningens försia
två terminer även i fortsättningen skall hållas samman, eflersom de olika
bibliolekslyperna alllmer närmar sig varandra. Innehållet i den nuvarande
ulbildningen kommenteras av några remissinstanser, främsl av sådana som vill
föra in nya moment i undervisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens önskemål all öka avnämarnas inflyiande i
linjenämnden bemöts bl.a. av högskolan i Borås. Högskolan vill påminna om alt
det enligt högskoleförordningen är yrkeslivet i slorl, inte enbari
arbetsgivarna och definitivt inle enbari den offentliga seklorns arbetsgivare
som skall företrädas i en linjenämnd. För den mera allmänna
samhällsrepresenta-lionen finns allmänföreträdarna i högskolestyrelsen.
Bibliolekarieulbild-ningen är inte så unik alt en särskild organisalion bör
övervägas för den, menar högskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reglerna för antagning till bibliotekarieutbildningen
medger i dag tillträde för elever med ytterst varierande utbildningsbakgrund.
Detta påverkar givetvis utbildningens inrikining och resullat. En utredning med
förslag lill ändrade antagningsregler för bibliotekarieulbildningen har gjorts
av en särskild utredare inom Institutionen bibliotekshögskolan på uppdrag av
högskolestyrelsen i Borås. Beslut om förslag lill ändrade regler vänlas under
våren 1985, varefter förslagel kommer all överlämnas till UHÄ för
ställningslagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bibliotekarieulbildningen har sedan starten fortlöpande
förändrals. Senasl skedde della den Ijuli 1981. Erfarenhelerna av den nya
utbildningsorganisationen är således begränsade. Enligt intentionerna i
högskolerefor-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>men
kan och bör en successiv förnyelse av utbildningen genomföras också beträffande
bibliotekarieulbildningen. Som exempel kan nämnas all regeringen i årels
budgetproposition (prop. 1984/85: 100 bil. 10, s. 326) föreslår atl en
40-poängsvariant av bibliotekarielinjen anordnas för studerande med
doktorsexamen (motsvarande) fr.o.m. budgetåret 1985/86. Med hänsyn härtill och
mol bakgrund av alt remissopinionen är delad i utbildningsfrågorna anserjag
inle att del finns skäl att ta omedelbara inilialiv lill förändringar av
bibliotekarieutbildningen. Jag har däremot för avsikt att föreslå regeringen
att ge UHÄ i uppdrag att i samband med anslagsframställningen för regeringen
redovisa vilka åtgärder högskolemyndigheterna är beredda atl vidta med
anledning av vad som framkommit i utredningsarbetet och vid remissbehandlingen.
Jag har i denna fråga samrålt med chefen för utbildningsdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag atl regeringen dels
föreslär riksdagen all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:40.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>anla förslagel till lag om
ändring i lagen (1976:1046) om överiämnande av förvaltningsuppgifter inom
utbildningsdepartementets verksamhetsområde (avsnitt 4.3.6),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:40.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna den ändring jag har
förordat i fråga om handhavandet av utgivningsstödet (avsnitt 4.2.2),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:40.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna de principer för
slatligt stöd lill utgivning av klassisk litteratur som jag har förordat
(avsnitt 4.2.3),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:40.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>bemyndiga regeringen all
beslula om statligt slöd med medel ur anslag under littera G. Massmedier m.m.
till utgivning av elt stort svenskl uppslagsverk i enlighel med de principer
jag har förordat (avsnitt 4.2.4),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:40.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>bemyndiga regeringen atl i elt
avtal med Sliftelsen Litleralurfrämjandel om utgivningen av En bok för alla
ikläda slaten ekonomiska förpliktelser i enlighel med vad jag har anfört
(avsnitt 4.2.7),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:40.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna att stalsgaranti för
lån till nyetablering av förlag m.m. får beviljas inom en engagemangsram av
6000 000 kr. (avsnitt 4.2.8),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna den ändring jag har
förordat i fråga om handhavandet av kreditgarantier till förlag (avsnitt
4.2.8),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna vad jag har förordat
om ändrade grunder för statligt dislribulionsstöd till fackbokhandel (avsnitt
4.3.1),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna de principer för elt
statligt sortimentsslöd till servicebokhandel, som inte är fackbokhandel, som
jag har förordat (avsniU 4.3.2),</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:38.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10. godkänna
vad jag har förordal om grunderna för ell permanent<br>
statligt kredilstöd lill bokhandel (avsnitt 4.3.3),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-family:Verdana'>11. godkänna
vad jag förordal om statligt slöd lill bokinformation<br>
(avsnill 4.3.4),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna de principer för
statligt slöd till bokhandeln för utbildning och rådgivning som jag har
förordal (avsnitt 4.3.5),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna vad jag förordat om
utökat statligt stöd lill regional biblioteksverksamhet (avsnitt 4.5.2),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna vad jag har förordat
om ändring i grunderna för slatligt stöd till lokal biblioteksverksamhet
(avsnitt 4.5.4),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>15.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna de principer för
stafligt stöd lill etablering av arbetsplatsbibliolek som jag har förordat
(avsnill 4.5.5),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>16.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna de principer för
statligt stöd till länsbiblioteks inköp av talböcker som jag har förordal
(avsnitt 4.5.7),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>17.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>godkänna de principer för
stathgl stöd lill verksamhetsutveckling vid folkbibliotek som jag har förordat
(avsnitt 4.5.8),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
bereda riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>18.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den näringsräUsliga
lagstiftningen för bokbranschens del (avsnitt 4.1.2),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>19.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lagstiftning på
folkbiblioleksområdet (avsnitt 4.1.3),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>20.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lånecentraler och depåbibliotek
(avsnitt 4.5.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om anslagsberäkningarna för budgetåret 1985/86 återkommer jag i del
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Anslagsberäkningar för budgetåret 1985/86</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1985 års budgetproposition (prop. 1984/85:100 bil. 10) upptogs för budgetåret
1985/86 i avvaklan på förevarande särskilda proposition etl preliminärt
beräknat belopp till Litteraturstöd samt övriga ändamål inom litteratur- och
folkbiblioleksområdet. Slutliga förslag lill medelsanvisningar kan nu
föreläggas riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
budgetpropositionen (bil. 5) föreslog vidare utrikesministern efter samråd med
mig atl ansvaret för slöd lill svensk litteratur i uUandet i fortsättningen
heU skall läggas på Svenska institutet. Detta ändamål har hittills
tillgodosetts under anslagel Litteraturstöd, anslagsposten Slöd till presentation
av svensk litteralur i utlandet. Vid min medelsberäkning under detta anslag har
jag lagil hänsyn lill utrikesministerns förslag att medel för ändamålet i fortsättningen
bör anvisas under anslaget till Svenska institutet under Iredje huvudtiteln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>8
Riksdagen 1984/85. 1 samt. Nr 141</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>114</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Litteratur och bibliotek</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>G 14. Talboks- och punktskriftsbiblioteket:
Produktionskostnader</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt vad jag har anfört under avsniltel 4.5.7 bör
talboks- och punkiskriftsbiblioleket få möjligheter all under vissa villkor
lämna slalsbidrag lill länsbibliotek för inköp av talböcker. Förevarande anslag
bör därför förslärkas med 2 milj. kr. utöver vad som har föreslagits i årels
budgetproposition. Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:37.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all till Talboks- och punktskriflsbiblioteket:
Produktionskostnader för budgelåret 1985/86, ulöver vad regeringen har
föreslagil i prop. 1984/85: 100 bil. 10, anvisa ytteriigare 2000 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>G
15. Litteraturstöd</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1983/84
Ulgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29404 296
30310000 34671 000</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservation</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7095 365</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Från
anslaget ulgår slöd lill utgivning av litteratur enligt förordningen (1978:490)
om statligt litteraturstöd (ändrad 1981:444). De olika kategorierna inom
ulgivningsstödel och de övriga ändamål som får slöd under anslaget framgår av
följande sammanställning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beräknad
ändring 1985/86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Utgivningsstöd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ny svensk
skönlitteratur för vuxna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skönlitteratur
för vuxna i svensk översättning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Klassiker</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>d) Facklitteratur för vuxna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>e) Bam- och ungdoms<br>
litteratur</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>f) Bam- och ungdomsserier</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>g) Projektstöd till särskilt<br>
kostnadskrävande utgiv<br>
ning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>h) Litteratur på invandrar-och minoritetsspråk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i) Utgivning av August Strindbergs samlade verk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>j) Svenska Vitterhetssamfundet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>k) Stöd till författarverkstäder</span></p>
<span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=70 valign=top style='width:52.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=93 colspan=2 valign=top style='width:70.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Statens kul-</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Före-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=70 valign=top style='width:52.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=93 colspan=2 valign=top style='width:70.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>turråd, skol-</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>draganden</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.2pt'>
<td width=70 valign=top style='width:52.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=93 colspan=2 valign=top style='width:70.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>överstyrelsen</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:20.9pt'>
<td width=70 valign=top style='width:52.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>(22136
000)'</span></p>
</td>
<td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>( + 2</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1327000)=</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+4 784000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.8pt'>
<td width=70 valign=top style='width:52.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6100000</span></p>
</td>
<td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>-H</span></b></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>427000</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=70 valign=top style='width:52.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3000000</span></p>
</td>
<td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><b><i><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>+</span></i></b></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>210000</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=70 valign=top style='width:52.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2260000</span></p>
</td>
<td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><b><i><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>+</span></i></b></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>158000</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=70 valign=top style='width:52.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4046 000</span></p>
</td>
<td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><i><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>+</span></i></b></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>283000</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=70 valign=top style='width:52.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2575000</span></p>
</td>
<td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><b><i><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>+</span></i></b></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>180000</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.5pt'>
<td width=70 valign=top style='width:52.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>500000</span></p>
</td>
<td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><b><i><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>+</span></i></b></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>535 000</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:21.85pt'>
<td width=70 valign=top style='width:52.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1325000</span></p>
</td>
<td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><b><i><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>+</span></i></b></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>93000</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.3pt'>
<td width=70 valign=top style='width:52.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>950000</span></p>
</td>
<td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><b><i><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>+</span></i></b></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>267000</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.3pt'>
<td width=70 valign=top style='width:52.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>900000</span></p>
</td>
<td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><b><i><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>+</span></i></b></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>63000</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.3pt'>
<td width=70 valign=top style='width:52.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>55000</span></p>
</td>
<td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><b><i><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>+</span></i></b></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3000</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.45pt'>
<td width=70 valign=top style='width:52.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>225000</span></p>
</td>
<td width=30 valign=top style='width:22.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><b><i><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>+</span></i></b></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>96000</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>115</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:18.0pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=150 rowspan=2 valign=top style='width:112.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=72 rowspan=2 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
<td width=98 colspan=2 valign=top style='width:73.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Beräknad ändring</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>;
1985/86</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=98 colspan=2 valign=top style='width:73.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Statens kul-</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Före-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=150 valign=top style='width:112.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=98 colspan=2 valign=top style='width:73.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>turråd, skol-</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>draganden</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.2pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=150 rowspan=2 valign=top style='width:112.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1)
Siudie av bokbranschen'</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=98 colspan=2 valign=top style='width:73.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>överstyrelsen</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.9pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>200000</span></p>
</td>
<td width=29 valign=top style='width:22.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>-l-</span></b></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12000</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=150 valign=top style='width:112.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>m)
Arvoden m. m. för för-</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=29 valign=top style='width:22.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.05pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=150 valign=top style='width:112.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>delning av utgivningsstödet</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(770000)"</span></p>
</td>
<td width=29 valign=top style='width:22.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(+</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>75000)"</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.3pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2.</span></p>
</td>
<td width=150 valign=top style='width:112.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Utgivning av läuläsl litteratur</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1577000</span></p>
</td>
<td width=29 valign=top style='width:22.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>542000'</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>+
447000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:25.9pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3.</span></p>
</td>
<td width=150 valign=top style='width:112.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Stiftelsen Litteraturfrämjandet för utgivning av En bok
för alla samt läsfräm-</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=29 valign=top style='width:22.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.3pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=150 valign=top style='width:112.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>jande ålgärder för barn och ungdom</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5560000</span></p>
</td>
<td width=29 valign=top style='width:22.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>-1-</span></b></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>389000</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-1-
167000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.8pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4. 5.</span></p>
</td>
<td width=150 valign=top style='width:112.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Sigtunastiftelsens
klipparkiv Stiftelsen Svenska barnboks-</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>50000</span></p>
</td>
<td width=29 valign=top style='width:22.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+</span></i></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>23000</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-
50OOO'</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=150 valign=top style='width:112.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>institutet</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>970000</span></p>
</td>
<td width=29 valign=top style='width:22.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+</span></i></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>458000</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>- 970OOO"</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.3pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6.</span></p>
</td>
<td width=150 valign=top style='width:112.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Samfundet
De nio</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17000</span></p>
</td>
<td width=29 valign=top style='width:22.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+</span></i></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11000</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-
17000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=13 valign=top style='width:9.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=150 valign=top style='width:112.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30310000</span></b></p>
</td>
<td width=98 colspan=2 valign=top style='width:73.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-1-3750 000'</span></b></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-t-4361000</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Statens kulturråd får under budgetåret 1984/85 omfördela
medel till ett belopp av sammanlagt högst 1 milj.kr., varav högst 100000 kr.får
omfördelas från posterna a-g lill Slöd lill presentation av svensk litteratur i
utlandet. Reslerande medel får omfördelas mellan posterna a-g.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> Dämlöver begär statens kulturråd 7 759 000 kr. för
Presenlalionsslöd för litteratur-stödda titlar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> Budgetåret 1984/85 uppfört som särskild anslagspost.
" Beloppet är fördelal på övriga delposter under anslagsposlen. ' Statens
kulturråd begär -I- 110000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>* Medel för ändamålet för budgetåret 1985/86 föreslås
anvisas under anslaget G 20. Bidrag till folkbibliotek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> Därutöver begär statens kulturråd 375000 kr. för Stöd
till presentation av svensk litteratur i utlandet samt ett engångsbelopp av 11
milj. kr. fördelat på tre år för utgivning av en klassikerserie för skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Statens
kulturråd, skolöverstyrelsen m. fl.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. Kulturrådet
föreslår för ulgivningsstödel och verksamhelen En bok<br>
för alla en prisomräkning med 7% med hänsyn till kostnadsutveck<br>
lingen inom den grafiska industrin. För övriga ändamål under anslaget<br>
föreslås en prisomräkning med 6%. Skolöverstyrelsen föreslår en prisom<br>
räkning med 9 % för utgivningen av läuläsla böcker. (-1-2140000 kr.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kulturrådet föreslår i likhel
med bokulredningen att arvodes- och resekostnader för utgivningsstödets
arbetsgmpper och särskilda lektorer redovisas som en särskild post under
anslagsposten. F.n.beslrids dylika kostnader med medel som anvisats för de
olika stödkategorierna. Rådet beräknar medelsbehovet för ändamålet under nästa
budgelår till 845000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kulturrådet föreslår för
utgivningsstödet utöver prisomräkning en medelsökning med 500000 kr. för bam-
och ungdomsserier, 7750 000 kr. för ett nytt presenlalionsslöd för
lilleralurslödda titlar vid folkbiblioteken, 200000 kr. för litteratur på
invandrar- och minoritetsspråk samt 80000</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kr. för elt nytt stöd till verksamhelen inom föreningen
Liv i Sverige under posten Stöd lill förtaltarverkstäder. (-i-8530000 kr.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4. Invandrarpolitiska kommittén (IPOK, A 1980:04)
överlämnade ijuni<br>
1984 sill slulbelänkande (SOU 1984:58) Invandrar- och minoritetspoliti<br>
ken. I betänkandet föreslås bl.a.att ulgivningsstödel till litteratur på in<br>
vandrar- och minoritetsspråk vidgas och ökas med 200(K)0 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kulturrådet tillstyrker den förslagna medelsökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skolöverstyrelsen
föreslår atl utgivningen av lättlästa böcker ökar med fem titlar till ca 20
titlar per år (400000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kulturrådet
föreslår all elt belopp av 375000 kr. anvisas för stöd-köp av svenska verk för
spridning i ullandet. Rådet hänvisar till sill tidigare i skrivelse den 16
december 1982 lämnade förslag till ändring av det stöd lill presentation av
svensk litteratur i utlandet för vilkel ändamål medel för innevarande budgelår
anvisas under förevarande anslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stiftelsen
Litteraturfrämjandet föreslåren ökning av medlen lill utgivning och
marknadsföring av En bok för alla med 1647 000 kr. Kulturrådet förordar i
fråga om den ordinarie verksamheten En bok för alla inle någon ökning ulöver
prisomräkning. Rådel föreslår emellertid att ett engångsbelopp av 11 milj.kr.
fördelat på tre år anvisas för utgivning av en särskild klassikerserie för
skolans behov inom ramen för verksamheten En bok för alla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samfundet De
nio begär en ökning av statsbidraget med 33000 kr. för atl återställa bidragets
ursprungliga penningvärde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kulturrådet föreslår en ökning med 10000 kr. ulöver
prisomräkning (-1-10000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i det föregående (avsnill 4.2.3) föreslagit alt
statligt stöd bör kunna ulgå lill utgivning av en klassikerserie för skolan.
Ell belopp av 4 milj. kr. för detta ändamål bör anvisas för näsla budgelår
under förevarande anslag. Denna ökning har möjliggjorts genom ompriorilering
inom utbildningsdepartementets verksamhelsområde. Medlen har beräknals under
anslagsposlen Ulgivningsstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt vad jag har anförl i del föregående bör regeringen
efler förslag från kulturrådet besluta om villkoren för del slatliga stödet
lill klassikerulgivning.(7)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i det föregående (avsnitt 4.2) i flera sammanhang
anförl alt del bör ankomma på kulturrådet att pröva nya medelsbehov under
utgivnings-stödet inom ramen för de totalt under anslagsposten anvisade medlen.
Rådet bör få besluta om atl använda anslagsmedel för marknadsföring m. m. av
litteratur på invandrar- och minoritetsspråk. (3, 4)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Koslnader i samband med bidragsfördelningen för arvoden
och resor avseende arbetsgrupper och lektorer bör enligt vad jag förordat i
della fall</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>117</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kunna belasta förevarande anslag. Enligt min mening bör
det ankomma på regeringen alt efter förslag från kulturrådet ange ett årligt
högstsatt belopp för detta ändamål.(2)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För
riksdagens informalion vill jag upplysa om att det förhållandevis slora
beloppet reserverade medel under anslaget till största delen hänför sig till
förhandsstöd inom ulgivningsstödel, dvs. medel som redan har beviljals för
planerad utgivning, men som delvis inte betalas ul förrän resp. bok getts ut.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Verksamhelen
med lättlästa böcker bör enligt vad jag anförl i del föregående (avsnitt 4.2.6)
kunna intensifieras, framför allt vad gäller marknadsföring och distribution.
SÖ har redovisat en framgångsrik satsning på särskilda bokombud inom vård- och
omvårdnadsseklorn. Jag anser detta vara ett lämpligt säu att nå de människor
som har mest behov av lättläst litteratur. Jag föreslår att ytteriigare 400000
kr., utöver kompensation för prisutvecklingen, anvisas för ändamålet. Därmed
bör det också vara möjligl att något öka del antal titlar som årligen ges
ul.(5)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett
fiertal av de ändamål som t.o.m. innevarande budgetär finns uppförda som
särskilda anslagsposter under förevarande anslag bör fortsättningsvis föras
upp på annat sätt. Anslagsposterna Studie av bokbranschen och Svenska
Vitterhetssamfundet bör fr.o.m. nästa budgelår ingå i anslagsposlen
Utgivningsstöd. Anslagsposterna Siglunasliftelsens klipparkiv och Stiftelsen
Svenska barnboksinstitutet bör föras över till anslaget Bidrag till
folkbibliotek.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I enlighet
med vad utrikesministern efter samråd med mig har redovisat i årels
budgetproposition (bil. 5) bör ett belopp av 100000 kr. för verksamheten med
presentation av svensk litteratur i utlandet föras över lill anslaget Dl.
Svenska institutet under tredje huvudtiteln. Jag har tagit hänsyn lill detta
vid min medelsberäkning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sedan är
1947 har elt särskilt bidrag ulgåll lill Samfundet De nio som kompensation för
ökade koslnader i samband med en ändring i beskattningen av enskilda
stiftelser. Med hänsyn lill den långa lid som bidragel nu har funnits finner
jag den ursprungliga motiveringen inte längre befogad. Jag föreslår därför all
bidraget upphör fr. o. m. nästa budgetår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning i övrigt till sammanställningen hemställer
jag alt regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl till Litteraturstöd för budgetåret 1985/86 anvisa ett
reservationsanslag av 34671 000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>G 16. Kreditgarantier till förlag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84 Utgift</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>151307'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85 Anslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>lOOO'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86 Förslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>1000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Anslaget Kreditgarantier till förlag och bokhandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statliga kreditgarantier för lån lill bokförlag utgår
enligt förordningen (1978:490) om slalligl litteraturstöd (ändrad 1981:444).
För innevarande budgetår får garantier beviljas intill etl belopp av 2 milj.
kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statliga kreditgarantier för lån till bokhandel utgår
enligt förordningen (1977:395) om försöksverksamhel med statligt kreditstöd
lill bokhandel (ändrad senast 1983:777). För innevarande budgelår får garantier
beviljas intill etl belopp av 1,5 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens industriverk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under budgetåret 1983/84 beslöt statens induslriverk om
infriande av kreditgarantier till förlag om sammanlagt 151 307 kr. Tre förlag
beviljades nya garantier för etl lånebelopp om totalt 450000 kr. Åtta
ansökningar om garanti avslogs under budgetåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För budgetåret 1985/86 föreslår verket inte några
förändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bokbranschens rinansieringsinstitut AB</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Institutet anför all del sisla uteslående lånebeloppet med
statlig garanti nu amorterats och garanlin därmed upphört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt mitt förslag i del föregående (avsnitt 4.3.3) bör
statliga kreditgarantier lill bokhandel avvecklas som stödform fr.o. m. näsla
budgetår. Dä några garantier inle har sökts under de senaste åren och någon
lidigare beviljad garanti f.n. inle kvarstår, torde ändringen sakna reell
betydelse för bokhandelsbranschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i det föregående (avsnitt 4.2.8) också förordal
alt utrymmet för garanfier till bokförlag fortsäUningsvis bör anges genom en
lolal engagemangsram i stället för genom årliga ramar. Med hänsyn lagen lill
såväl den hittillsvarande omfattningen av garanfigivningen till bokförlag som
lill beslutade infrianden finner jag en engagemangsram om 6 milj. kr. ändamålsenlig.
Som jag redan i del föregående har nämnl bör framtida garantiförluster medföra
alt den toiala garantiramen minskas med motsvarande belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För information vill jag nämna att den avgift om 1 % av
den uteslående kapitalskulden som eriäggs för statens kostnader i samband med
garanti-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>119</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>verksamheten i fortsältningen kommer att las ul
budgetårsvis i förskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Milt förslag i det föregående innebär också all
industriverket fortsättningsvis beslutar även i fråga om garanlilån
överstigande elt belopp av 0,5 milj. kr. Jag hemställer alt regeringen föreslår
riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:37.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all lill Kreditgarantier lill bokföriag för budgetårel
1985/86 anvisa ell förslagsanslag av 1000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>G 17. Stöd till fackbokhandel m.m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84 Ulgift</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>3594800'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85 Anslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2000000'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86 Förslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2
300000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Anslaget Bokhandelsstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från anslagel utgår slatligl distributionsstöd till
bokhandel enligt bestämmelser i förordningen (1981:445) om statligt stöd till
distribution av böcker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från anslagel ulgår dessulom t. o. m. innevarande budgetår
statligt stöd till del komplelteringslager och reordersystem som
grossistföretaget AB Seelig & CO driver. Användningen av stödel regleras
genom ett avtal mellan staten och företagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:17.75pt'>
<td width=164 valign=top style='width:122.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=73 rowspan=2 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
<td width=157 colspan=2 valign=top style='width:118.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Beräknad ändring 1985/86</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:25.45pt'>
<td width=164 valign=top style='width:122.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Stålens kulturråd</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:67.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:40.55pt'>
<td width=164 valign=top style='width:122.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:40.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1. Distributionsstöd</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2. Slöd
lill kompletteringslager</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:40.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1200000 800000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2000000</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:40.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-1-300000 -1-300000</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:67.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:40.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 1 100000 - 800000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 300000</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1982 års bokutredning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bokutredningen föreslår inle någon förändring av
distributionsstödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens kuUurråd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kulturrådet har under budgelåret 1983/84 belalal ul 1324
000 kr. i dislribulionsstöd lill totalt 524 boktitlar som erhållil slatligt
ulgivningsstöd och spritts i abonnemang till fackbokhandeln. Vid etl
oförändrai antal stödberättigade titlar räknar rådet innevarande budgetår med
en stödsumma på drygl 1,4 milj. kr. till följd av dels ökade bokpriser, dels
elt större antal abonnemangstiflar med ulgivningsstöd än vad som antogs när</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>anslagsbeloppet
beräknades. Rådel påpekar atl slödel urspmngligen var budgeleral till 1,6 milj.
kr. och atl medelsålgången efter en introduktions-fas nu närmar sig delta
belopp. För budgetåret 1985/86 föreslår rådet därför atl medlen under
anslagsposten ökas lill 1,5 milj. kr. (+ 300000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
utgår vid min anslagsberäkning från den bedömning som kulturrådet gör om
slödels ulnyttjande och om ökade stödbelopp på grund av höjda bokpriser.
Innevarande års anslagsnivå om 1,2 milj. kr. bör således höjas med 300000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag har anfört i det föregående (avsnitt 4.3,1) om ett ökal
statligt åtagande i samband med ett nyll fackbokhandelsavtal bör ytteriigare
etl belopp av 800000 kr. beräknas för stödet. Denna höjning hänför sig lill
övervägande del lill en ökad slatlig rabattersättning, från 23 till 30
procentenheter av den rabatt om 50% som föriagen lämnar för böcker som erhållil
statligt litteraturstöd. Fackbokhandelsavialels beslämmelse om abonnemangels
sammansättning medför också all fler lilleralurslödda titlar än hittills
kommer atl ingå i abonnemanget och därmed bli berältigade lill det slalliga
fackbokhandelsstödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eflersom
det av mig föreslagna dislributionsstödet till fackbokhandel utgår som en fasl
rabattersältning besläms belastningen på anslaget av det totala antal stödberättigade
titlar som förs fram i stödansökningar samt av det akluella förlagsnettoprisel.
Del är därmed svårt all i förväg exakt ange anslagsbehovet. Medlen bör därför
anvisas under ett förslagsanslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slödel
till kompletteringslagrel hos grossistföretaget AB Seelig & Co för rabaiter
till bokhandel betalades - i enlighel med vad som förutskickades i 1984 års
budgetproposition (bil. 10, s. 428 f) - innevarande budgetår ut för sista
gången. Jag har därför beräknal en minskning av anslaget med 800000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>atl
till Stöd lill fackbokhandel m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett
förslagsanslag av 2300000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:49.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>G 18. Stöd till bokhandel</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86 NyU anslag (förslag) 2775000</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beräknad
ändring 1985/86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sortimentsstöd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stöd till
spridning av bokinformaiion</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stöd till
utbildning och konsultation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bokbranschens
finansieringsinstitut AB</span></p>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:36.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(220000)'</span></p>
<span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:35.05pt'>
<td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Statens</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>kulturråd,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>BFI</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:20.65pt'>
<td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>+
800000</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-H OOOOOO</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.5pt'>
<td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-1-1000000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.05pt'>
<td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-1-
300000</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-1- 300000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-t- 475000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-Hl
100000</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-1-2 775000</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Beloppet ingår i de medel som för innevarande budgetår
anvisats under anslaget Lån för invesleringar i bokhandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>■ Av beloppet får BFI omfördela högst 200000 kr.
mellan anslagsposterna. Till anslagsposten 4 får dock inga medel omfördelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1982 års bokutredning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bokulredningen
föreslår alt etl belopp av 1,5 milj. kr. per år anvisas under en försöksperiod
om fem år för ett sortimentsstöd lill den mindre bokhandeln. Stödel skall
möjliggöra en slatlig rabatt lill ett urval bokhandlar utanför
fackbokhandelsgmppen och avse ett fast antal titlar ur den åriiga utgivningen.
En del av anslagsbeloppel föreslås användas för rådgivning i samband med slöd
till den aktuella gmppen mindre bokhandlar. Utredningen föreslår att stödet
handhas av Bokbranschens finansieringsinstitut AB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår vidare att ell belopp av 300000 kr. per år anvisas för ulbildning och
rådgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens kulturråd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Kulturrådet föreslår en jämfört med bokutredningens
förslag ändrad<br>
ulformning av ell sortimentsslöd lill servicebokhandeln. Enligt rådel<br>
bör i antalet rabatterade titlar ingå en lägsta andel titlar som erhållil<br>
ulgivningsstöd. Förslagel alt inom stödmedlen tillgodose behovet av råd<br>
givning lill servicebokhandeln avslyrks. Rådet föreslår atl ell belopp av<br>
800000 kr. anvisas under en förslagsvis betecknad post (+800000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. Kulturrådet avstyrker ulredningens förslag om eU
särskilt statligt stöd<br>
till utbildningsinsatser inom bokhandeln.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bokbranschens finansieringsinstitut AB</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BFI anhåller om bidrag för utbildning och
konsultverksamhet i bokhandeln i enlighel med bokulredningens förslag (-1-
300000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För de nya stödinsatserna till bokdistribution och
bokhandel som jag i det föregående (avsnitt 4.3) har föreslagit bör ett nytl
reservaiionsanslag benämnt Slöd till bokhandel föras upp i statsbudgeten för
nästa budgetår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För sortimentsslödel till servicebokhandlar bör enligt vad
jag anfört i det föregående (avsnitt 4.3.2) anvisas etl belopp av 1 milj.kr.
Enligt min mening är del möjligl att inom sortimentsslödel tillämpa en
högstsatt medelsram. Genom att inköpssumman för allmänlilteralur under året
före stödåret ligger till gmnd för bidragfördelningen kan antalet
stödberättigade bokhandlar fastställas förhållandevis tidigt under budgetårel.
Bidragsbeloppen kan då anpassas till del lolala medelsulrymmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slödet till spridning av bokinformation är i den
föreslagna utformningen (avsnitt 4.3.4) av lillfällig karaktär och bör efter
förhållandevis kort tid kunna omprövas. För näsla budgelår har jag beräknat elt
belopp av 1 milj. kr. för spridning av en aktuell bokkatalog till i första hand
barn och ungdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För utbildning och rådgivning i bokhandeln bör enligt miU
förslag (avsnitt 4.3.5) statligt stöd kunna utgå. Stödel bör enligt den
föreslagna utformningen beviljas bokhandlar för utbildning av förelagsledaren
eller de anslällda eller för konsulttjänster. För delta ändamål bör ett belopp
av 300000 kr. anvisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bokbranschens finansieringsinstitut aktiebolags (BFI)
kostnader för adminislralion av den statliga stödverksamheten har hillills
finansierats av medel under anslaget Lån för invesleringar i bokhandel. De
medel som har stått till förfogande har emellertid inte täckt kostnaderna för
stödadministralionen varför bolagel i alll slörre utsträckning har fåtl bidra
lill dessa kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag hänvisa till den samordning av de
statliga stödinsatserna fill bokhandeln som enligt mill förslag (avsniU 4.3.6)
bör vara en uppgift för BFI. Del är därför naturiigl att BFI:s kostnader för
förvallningen av de olika stödåtgärderna anvisas under förevarande anslag och
redovisas under en särskild anslagspost. Som följd härav bör etl belopp av 275000
kr. föras över från låneanslaget, där medel i denna storieksordning f.n. får
användas för administrationskostnader. Med hänsyn lill de ökade arbetsuppgifter
för BFI som jag har förordat och den under senare år minskade
kostnadstäckningen föreslår jag alt detta belopp ökas med ytterligare 200000
kr. (-(-475000 kr.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i del föregående betonat vikten av all BFI följer
utvecklingen i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bokhandelsbranschen
och fortlöpande anpassar de statliga stödinsatserna till de aktuella behoven
inom ramen för de av statsmakterna angivna riktlinjerna för stödinsatserna.
Enligt min mening bör därför BFI få en möjlighel att även göra smärre
omfördelningar av de av mig förordade stödbeloppen för de olika ändamålen. Jag
förordar sålunda att BFI får omfördela ett belopp av lotalt 200000 kr. mellan
ändamålen under anslaget. Medlen för BFI:s administration bör dock inle få
överskridas. Del bör ankomma på BFI att i sin anslagsframställning för
regeringen redovisa de omfördelningar som beslutats under året.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med hänvisning lill vad
jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'><span style='font-family:Verdana'>atl
lill Slöd IiU bokhandel för budgelåret 1985/86 anvisa ell reservationsanslag
av 2775000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>G
19. Lån för investeringar i bokhandel</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1983/84
Utgift</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1459800</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Reservation</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2085200</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1984/85
Anslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2200000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1985/86
Förslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1925000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
anslaget utgår statligt slöd enligt förordningen (1977:395) om försöksverksamhel
med statligt kreditstöd till bokhandel (ändrad senast 1984:468).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1982
års bokutredning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bokutredningen
föreslår att kredilstödel till bokhandeln permanentas och atl möjligheten att
bevilja lån utvidgas till finansiering av överlagande av hyresrätt. Utredningen
föreslår vidare elt anslagsbelopp av 3,5 milj. kr., varav 1,5 milj. kr. per år
under fyra år som investeringsstöd för dalorisering i bokhandeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Bokbranschens
flnansieringsinstitut AB</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BFI
anhåller i sin anslagsframslällning om statligt kredilstöd på oförändrat 2.2
milj. kr. för budgetåret 1985/86.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
milt förslag i det föregående (avsnitt 4.3.3) permanenlas del slalliga
kredilstödel lill bokhandeln fr. o. m. näsla budgetår. Stödel under förevarande
anslag bör kunna utgå som hittills som investeringslån eller avskrivningslån.
Mitt förslag innebär också all statliga lån kan beviljas för övertagande av
hyresrätt till en butikslokal.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>124</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i del föregående under anslagel Stöd lill
bokhandel föreslagit alt medel för BFI:s kostnader för adminislralion av de
statliga stödinsatserna anvisas under en särskild anslagsposl under nämnda
anslag. Medlen bör även avse koslnader för handhavandet av kreditstödet. Sådana
kostnader har hillills finansierats av stödmedel från förevarande anslag. Elt
belopp av 275 000 kr. bör därför föras över till anslaget Slöd lill bokhandel
för detla ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning lill det anförda hemsläller jag all
regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:38.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att lill Lån för investeringar i bokhandel för budgelåret
1985/86 anvisa etl reservationsanslag av I 925000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
6.0pt;margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>G
20. Bidrag till folkbibliotek</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1983/84
Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>26832531 17108000 17610000</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservation</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>151172</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från anslagel ulgår bidrag lill folkbiblioteksverksamhel
enligt förordningen (1975:467) om statsbidrag till folkbibliotek (ändrad
senast 1979:273).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övriga ändamål
under anslagel framgår av sammanställningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beräknad
ändring 1985/86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lokal biblioteksverksamhet Inköp av litteratur på
invandrar- och minoritetsspråk</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsplatsbibliolek
Verksamhetsutveckling Stiftelsen Svenska barnboksinstitutet Vissa gemensamma
ändamål i folkbibliotekens verksamhet</span></p>
<span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:25.9pt'>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Statens kulturråd</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:24.95pt'>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>11732000</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-2063 000</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-3032000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:38.65pt'>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:38.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4607000</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:38.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 276000 + 3000000 +1 945 000</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:38.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-2607000 + 3000000 + 1500000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:21.85pt'>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(970000)'</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(+ 458000)</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 1535000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:19.2pt'>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>769000=</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 46000</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 106000'</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=66 valign=top style='width:49.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>17108000</span></b></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+3204000</span></b></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 502000"</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Innevarande budgetår anvisat under anslaget
Litteraturstöd, ■ I beloppet ingår medel som innevarande budgetår
anvisats under anslagsposterna Tornedalens bibliotek. Bokbuss i norra
gränsområdet samt Biblioteksverksamhet bland svenskar i utlandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' I beloppet ingår 50000 kr. som innevarande budgetår
anvisats till Sigtunastiftelsens klipparkiv under anslaget Litteraturstöd,
" Kulturrådet fär omfördela högst I milj. kr. mellan anslagsposterna I -4.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Folkbiblioleksutredningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ulredningen föreslår alt de
nuvarande statsbidragen lill olika ändamål inom lokal biblioteksverksamhet
successivt avvecklas och ersätts av ell allmänl lokalt utvecklingbidrag,i
första hand till mindre kommuner med en uttalad vilja all salsa på
folkbibliotek uttryckl i en utvecklingsplan. Ulredningen föreslår ett åriigt
slalsbidrag om 4 milj. kr. för della ändamål. För budgetåret 1985/86 föreslår
utredningen emellertid atl etl belopp av lotalt 8,6 milj. kr. anvisas under
anslagsposlen för all de beslut om fleråriga bidrag, som faltals enligt
nuvarande bestämmelser, skall kunna fullföljas. Förslagel innebär en minskning
av anslagsmedlen med ca 3 milj. kr. Del medelsulrymme som härigenom skapas bör
föras över lill anslaget Bidrag till regional biblioteksverksamhet för atl
användas för att öka slödel lill länsbiblioteken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att
slalsbidragel till inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk
minskas till etl ärligt belopp av 2 milj.kr., bl.a.för atl skapa medelsulrymme
för ett nytt statsbidrag lill länsbiblioteken för inköp av talböcker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3. Utredningen
föreslår för vissa gemensamma ändamål inom<br>
folkbibliotekens verksamhet elt anslagsbelopp av 2,5 milj. kr., en ökning<br>
med ca 1,7 milj. kr., för dels kulturrådets egel arbele med metodut<br>
veckling på folkbiblioleksområdet, dels statsbidrag till folkbibliotekens<br>
försöksverksamheter av melodulvecklingskaraktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
kulturråd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. Kulturrådet
föreslår för budgelåret 1985/86 för lokal biblioteks<br>
verksamhet och lokalt utvecklingsbidrag elt belopp av totalt<br>
9669 000 kr. 4,5 milj. kr. avser bidrag enligt nuvarande ordning och<br>
5 169000 kr. del av folkbiblioteksulredningen föreslagna nya bidragel om<br>
räknat till 1985 ärs priser. Även kulturrådet förordar en överföring av<br>
medel från denna anslagspost till länsbiblioteksstödet. (-2063000 kr.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kulturrådet avstyrker en minskning
av bidragel lill inköp av invandrarlilleratur och begär ell oförändrat belopp
samt en prisomräkning om b%. (+276000 kr.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kulturrådet föreslår i likhel
med ulredningen ett reellt oförändrat belopp för gemensamma ändamål i
folkbibliotekens verksamhet saml en prisomräkning om 6%. För del av ulredningen
föreslagna nya ändamålet Metodutveckling föreslår rådel etl belopp av I 945000
kr., dvs. utredningens förslag omräknat lill 1985 års priser. (+1 991 000 kr.)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kulturrådet föreslår vidare ett
särskilt bidrag om 3 milj. kr. för kommunernas verksamhet med
arbetsplatsbibliolek. ( + 3 000 000 kr.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sigtunastiftelsen begär för
stiftelsens klipparkiv en ökning av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>slatsbidraget med 3000 kr. under förutsättning atl
nuvarande ansvarsfördelning för finansieringen av verksamheten kvarslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sigtuna kommun och Siglunasliftelsen har i febmari 1984
överlämnat en slutrapport från Arbetsgruppen för ulredningen av den framlida
biblioteksverksamheten i Sigtuna stad. I rapporten föreslås bl.a. att staten
helt övertar finansieringen av stiftelsens klipparkiv saml bibliotekets
kostnader för fjärrlåneverksamheten. Kostnaderna beräknas lill lotalt 450000
kr. i 1982 års priser, varav 317000 kr. avser klipparkivet och 133000 kr. fjärrlånekostnader.
Enligt stiftelsens anslagsframställning för budgetårel 1985/86 beslrids
verksamhelen till stor del av lönebidrag från arbetsmarknadsverket,
innevarande budgetår uppgående Ull 280000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efler remiss har yttranden över slutrapporten avgetls av
universitets-och högskoleämbetet (UHÄ), statens kulturråd,
arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och humanistisk-samhällsveienskapliga
forskningsrådet (HSFR). UHÄ, kulturrådet och HSFR framhåller klipparkivels
unika värde för framför allt den humanisliska forskningen och kulturlivet. UHÄ
och HSFR förordar att stiftelsens bibliotek och klipparkiv även fortsättningsvis
hålls samman och att finansieringen av klipparkivet helt övertas av staten. AMS
påpekar att lönebidrag utgör en sysselsätlningsålgärd för den enskilde
individen och inte kan ses som en permanent finansiering av en del av
verksamheten. Kulturrådet anser atl arkivet utgör en integrerad del i Sigtuna
kommuns biblioteksverksamhet. Rådet avstyrker därför en statlig helfinansiering
av arkivet och bibliotekets fjärrlåneverksamhet, men finner del motiverat med
en ökning av det statliga bidraget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kulturrådet föreslår i sin anslagsframställning en ökning
av bidraget till klipparkivet med 20000 kr. utöver prisomräkning (+20000 kr.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6. Stiftelsen Svenska barnboksinstitutet upprepar sin
begäran i tidigare anslagsframställningar om ell väsentligt höjl statsbidrag, i
första hand för all kunna förhyra nya lokaler, men även för en nödvändig
personalförstårkning. Totalt begär institutet en medelsökning med 673000 kr.,
varav 180000 kr, som engångsanvisning för flyttnings- och utmstningskostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kulturrådet tillstyrker institutets förslag om nya lokaler
och föreslår en anslagshöjning med 400000 kr, utöver prisomräkning (+ 400000
kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1, Jag har i det föregående (avsnitt 4.5,4) föreslagit all
de nuvarande statsbidragen till lokal biblioteksverksamhet upphör och ersätts
av bidrag lill lokal ulveckling avsedda för de kommuner vars folkbiblioteksverksamhel
i fråga om kvalilet och omfattning ligger väsentligt under den genomsnittliga
standarden i landet. För det nya ändamålet har jag beräknal etl belopp av 4,5
milj. kr. Jag har vidare i det föregående (avsnitt 4.5.1 och 4.5.2) föreslagit
en omfördelning av medel, som f.n. anvisas för lokal biblioteksverksamhet, till
ökade bidrag lill länsbibliotekens regionala verk-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>samhet.
Milt förslag om en medelsminskning under anslagsposten 1 möjliggör i huvudsak
nämnda omfördelning. Dämtöver föreslår jag förstärkningar även för andra
ändamål under förevarande anslag. De statsbidrag som f. n. ulgår under
anslagsposten I kan i vissa fall beviljas med ett vissl årligt belopp under en
ireårsperiod. Anslagsmedlen är därför under de två näslföljande budgelåren
delvis inlecknade för sådana utbetalningar. Jag har vid min anslagsberäkning
tagit hänsyn härtill. Om kulturrådets åtaganden inte uppgår till det belopp som
beräknas härför, bör kvarstående medel under näsla budgelår kunna användas för
ytteriigare bidrag lill lokal utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>Bidragel till lånecentralers, länsbiblioteks och
lokala biblioteks inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk bör för
näsla budgetär föras upp med 2 milj. kr. Jag har i det föregående (avsnitt
4.5.6) redogjort för de avvägningar som enligt min mening bör göras vid fördelningen
av dessa bidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>Enligt mill förslag i del föregående (avsnitt
4.5.8) bör statligt slöd kunna utgå för verksamhetsutveckling. För della
ändamål har jag beräknal etl belopp av 1,5 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>För kommunernas verksamhel med all etablera
biblioteksverksamhet pä arbetsplatser bör enligt mill förslag i det föregående
(avsnitt 4.5.5) elt belopp av 3 milj. kr. anvisas för näsla budgetår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>Under anslagsposlen Vissa gemensamma ändamål i folkbibliotekens
verksamhel ulgår f. n. bidrag till Tornedalens bibliotek, Bokbuss i norra
gränsområdet saml Biblioteksverksamhet bland svenskar i utlandet. Fr. o. m.
näsla budgetår bör under anslagsposlen även beräknas de medel för
Siglunasliftelsens klipparkiv som hittills anvisats under anslagel
Lilteraiurstöd. Jag ansluler mig till kulturrådets uppfattning vad gäller
finanisieringen av Siglunasliftelsens klipparkiv och bibliotekets
fjärriåneverksamhet. Jag finner alt stiftelsens biblioteksverksamhet i försia
hand är en fråga för kommunen alt la ansvar för. Med hänsyn till klipparkivels
betydelse för forskare och kulturarbetare även uianför kommunen anserjag del
befogat med ett någol ökal statligt bidrag. För riksdagens informalion vill jag
nämna alt jag avser att senare föreslå regeringen all det bör ankomma på
kulturrådet all besluta om bidragsbeloppets storlek inom ramen för under
anslagsposlen anvisade medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
bör likaså enligt min mening vara en uppgift för kulturrådet att
fortsällningsvis pröva anslagsbehoven för de övriga under anslagsposlen
upplagna ändamålen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6. Medel
till stiftelsen Svenska barnboksinstitutet har hillills<br>
anvisats under anslagel Litteraturstöd. Fr.o.m. näsla budgelår bör med<br>
len i stället föras upp under förevarande anslag. Enligt min mening bör<br>
institutet under näsla budgelår få möjlighet au flytta till mer ändamålsenli<br>
ga lokaler. Jag har för della ändamål beräknal en medelsökning av 506000<br>
kr., varav 180000 kr. utgör elt engångsbelopp för flyttnings- och inred-<br>
ningskoslnader. Totah bör bidragel till inslitulel för näsla budgelår uppgå<br>
till 1 535 000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>128</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7. De statliga bidragen lill folkbiblioteken syftar till
alt främja kommunernas utvecklingsverksamhet på biblioteksområdet i skilda
avseenden. I mina förslag till utformning av stöden har jag tagit hänsyn lill
de behov som i nuläget förefaller vara mesl angelägna. Det är emellertid svårt
atl förulse det exakla medelsbehovel under de olika föreslagna stödformerna.
Jag avser därför att senare föreslå regeringen alt kulturrådet bör få möjlighet
alt vid behov omfördela etl belopp av 1 milj. kr. mellan anslagsposterna 1 -4.
Därmed kan stödmedlen fortlöpande anpassas lill behoven såsom de kommer lill
uttryck i kommunernas ansökningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till det anförda och i övrigt till
sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:39.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>alt till Bidrag tUl folkbibliotek för budgetåret 1985/86
anvisa ett reservationsanslag av 17610000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
6.0pt;margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>G
21. Bidrag till regional biblioteksverksamhet</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1983/84
Ulgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13007075
13 337000 16392000</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bidrag till regional biblioteksverksamhet utgår enligt
förordningen (1975:467) om slalsbidrag Ull folkbibliotek (ändrad senasl
1979:273).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Underiagel för statsbidrag lill kostnader för
länsbiblioteken utgör 150 grundbelopp. Grundbeloppets storlek fastställs
årligen av regeringen. Innevarande budgelår uppgår beloppet preliminärt lill
115300 kr. För verksamheten vid varje länsbibliotek beräknas lägsl fem och
högsl sju grundbelopp. Statsbidrag utgår med 55% av grundbeloppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statsbidragen
till lånecentralerna fördelas av statens kulturråd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beräknad
ändring 1985/86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slaiens
kulturråd</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föredraganden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsbibliotek</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lånecentraler
med depåfunktion</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid Malmö, Slockholms och Umeå stadsbibliotek</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag enligt statsbudgeten</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9513000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 524000 14037000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13 377000</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>+ 2924000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+ 471000 +3 395 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+4055000</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>+ 2219000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+ 136000 +2 355 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+ 3015000</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkbiblioteksutredningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Ulredningen föreslår en ökad statlig satsning på den
landslingskommunall finansierade regionala verksamhelen vid länsbiblioteken.
An-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>talet grundbelopp bör under en treårsperiod ökas med
totalt 105 grundbelopp. 35 grundbelopp föreslås för budgelåret 1985/86 till en
merkostnad av drygt 2 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. Utredningen föreslår etl oförändrat anslagsbelopp för
verksamhelen vid lånecentralerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens kulturråd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kulturrådet
föreslår för budgetårel 1985/86 i likhet med utredningen en ökning av antalet
grundbelopp lill länsbiblioteken med 35 grundbelopp. Kulturrådet beräknar det
ökade medelsbehovel härför till 2 353 000 kr. Därtill kommer etl belopp av 571
000 kr. i kompensation för pris- och löneökningar. (+ 2924000 kr.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kulturrådet
begär för verksamheten vid länecentralerna en medelsökning av 200000 kr. för
den årsavgift som las ut vid en anslulning av depåbiblioteken till
Bibliotekstjänsts datoriserade bibliotekssystem BUMS. Därutöver begär rådel elt
belopp av 271 000 kr. i kompensalion för pris- och löneökningar. (+471 000 kr.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Milt förslag i
det föregående (avsnill 4.5.2) innebär all del slatliga slödel lill regional
biblioteksverksamhet kraftigt förstärks under en treårsperiod. Detla föreslås
ske genom en omfördelning av medel från anslaget Bidrag till folkbibliotek. För
näsla budgetår bör sålunda stödel lill länsbiblioteken ökas med ell belopp av
2219000 kr. molsvarande statsbidraget för 35 grundbelopp. Statsbidrag ulgår med
55% av gmndbelopp om f.n. 115 300 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För
verksamheten som lånecentral med depåfunktion vid Malmö, Slockholms och Umeå
stadsbibliotek har jag räknat med en viss kompensation för
kostnadsutvecklingen. Enligt vad jag har förordal i del föregående bör
verksamheten i fortsättningen regleras efter förhandlingar mellan slalen och de
tre berörda kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till det anförda och till sammanställningen
hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl till Bidrag tUl regional biblioteksverksamhet för
budgetåret 1985/86 anvisa eU förslagsanslag av 16392000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslular atl genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har
anfört för de åtgärder och de ändamål som föredraganden har hemställt om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9 Riksdagen 1984/85. I samt. Nr 141</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Rättelse: S. 129, rad 5 nedifrån Står: reservationsanslag
Rättat till: förslagsanslag</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:262.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Bilaga I</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av bokutredningens betänkande (SOU 1984:30)
LÄS MERA!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Bokutredningens uppdrag och arbete</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta avsnitt återges ulredningsuppdragd såsom del formulerats i
bokutredningens direkliv. Utredningsarbetet sammanfattas i vad avser
publicerade rapporter och undersökningar, konlakler, studieresor och
konferenser, saml avgivna yttranden och inkomna skrivelser som beaklats i
utredningsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Ett internationellt perspektiv</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kapitlel
innehåller en akluell översikt över bokens situation i Norden. Uppgifter
redovisas frän Danmark, Finland, Island och Norge rörande bl.a. bokbranschen,
biblioteken och statligt litteraturstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
etl särskilt avsnitt behandlas några problemområden i internationell belysning.
De områden som berörs är bokutgivningen och föriagen, bokpriserna, bokhandeln,
bokklubbarna och förlagens direktförsäljning samt frågor om lilteraiurstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Boken i mediesamhället</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillkomsten
av nya medier innebär ökad konkurrens om konsumenlernas tid och pengar.
Sveriges Radios publikundersökningar har dock visal alt bokläsandet ändå
behåller sin andel i förhållande fill annan mediekonsumtion. Bokulredningen
har ocksä visal (rapporten LÄS!, s. 165-174) all del finns tecken på atl
bokläsandet ökar. Den ökade konkurrensen antas gå ut över annan
"läsning" och mediekonsumtionen i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kapitlet
innehåller framför alll en genomgång av hur den snabba lekniska utvecklingen
av andra medier kan komma alt påverka den traditionella bokproduktionen och
användningen av böcker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Läsning
av skönlitteratur i klassiska böcker kommer med stor sannolikhet all finnas
kvar även i en avlägsen framlid. Utan aktiva läsfrämjande insatser finns dock
en risk för alt läskunnigheten kan komma att minska relativt sett.
Skönlitteraturen i vidsträckt mening är och förblir vår viktigaste källa för
mänsklig kunskap och upplevelse, för förmedling av erfarenheter, känslor och
värderingar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>131</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Litteraturpolitikens mål</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En utgångspunkt för 1982 års bokuiredning har varil all de
kullurpoliiiska mål som lades fasl av riksdagen år 1974 skall förverkligas och
alt de därmed också skall ses som grundläggande mål för samhällels politik för
litteratur och läsning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En utgångspunkt för reformarbetet har vidare varit
förvissningen om all boken har etl unikt värde som kulturmedium. Boken kan som
ingen annan kulturbärare förmedla mänskliga erfarenheler, kunskaper och känslor
från människa till människa och från generation till generation. Boken är centralpunkt
i den intellektuella utvecklingen, en grundläggande kommunikationsmetod för
nya tankar. Boken ger den avgörande möjligheten till självsländig upplevelse
och åsiktsbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bokutredningen anser mot denna bakgrund atl boken skall
betraktas som del prioriterade kullurmediet. För alt siärka bokens ställning
måste de slatliga insaiserna syfta till alt o förstärka del läsfrämjande
arbelel och förskjuta gränsen mellan läsare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och icke-läsare, o bryta ned läsbarriärer och
klasskillnader i bokläsandet, o skapa etl lidigl intresse för böcker och läsning
hos barn, i hemmen och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inom barnomsorgen, o siärka skönlitteraturens ställning i
skolan, o uppräita etl varaktigt samarbete mellan folkbibliotek och skola för
att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>väcka läslust hos barn och ungdomar, o främja läsning
bland vuxna, bl.a. genom bibliotek på arbelsplalser och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>institutioner, o skapa goda förulsällningar och
arbetsmöjligheter för författare och översättare, o garanlera en bred och
kvalitativ utgivning av böcker, såväl klassisk som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nyskriven litteratur, o ge förulsällningar för många
förlag med olika profil för alt motverka</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>koncentration av utgivningsbeslut, o underlätta etablering
av nya förlag med kvalitetsulgivning, o möjliggöra prisbillig utgivning av
kvalificerad och samiidigi populär</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>litteratur, o förbättra tillgängligheten av kvalificerad
och kulturellt värdefull litteratur, o behålla och siärka befinlliga
fackbokhandlar och övrig bokhandel med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>brett sorfiment, o underlätta etablering av nya
bokhandlar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>o möjliggöra en ökad sortimentsbredd och längre
lagerhållningslid i bokhandeln, o öka konkurrenskraften för
kvalitetslitteraturen i alla försäljningskanaler, o främja låga bokpriser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Böcker ocb läsning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett levande språk och en levande litteratur äi' begrepp
som förutsätter varandra. Vår språkverklighet, språkets nutid och dälid är
lagrade i litteraturens minnesbank. Det skrivna ordet, boken, är den dagbok i
vilken vär särart ges gestalt, den bakgrund mot vilken vi kan tolka vär
verklighet. Frågan om vår idenlilel blir därmed ocksä en fräga om hur vi tar till
vara vårl kulturarv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2,5 miljoner vuxna svenskar läser ofta böcker, dvs. nägon
gång eller flera gånger i veckan. Närmare 2 miljoner läser aldrig eller ytterst
sällan en bok. Klyftan kan lyckas stor mellan läsare och icke-läsare. Mönslret
har varit relativt stabilt under längre lid. Men det finns tydliga tecken på
att bokläsandet ökar och att icke-läsarnas antal minskar. Trots utvecklingen av
nya medier behåller också läsningen sin andel av den samlade mediekonsumtionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kvar står det faktum att alltför många människor inte
läser böcker. Åtgärder för all öka bokläsarnas antal måsle vara eu cenlrall
inslag i en offensiv politik för litteratur och läsning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Bokbranschens villkor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De grundläggande tankarna om fri konkurrens och fri
näringsutövning som ligger bakom vär konkurrenslagstiftning har också en stark
inverkan på bokbranschens sätt all arbela. Före år 1970 var priskonkurrensen på
bokmarknaden begränsad. Efter beslut om dispens frän bruttoprisförbudet
tillämpades fasta bokpriser i detaljhandeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta ingrepp på den fria marknaden har efter år 1970
ersatts av nya branschöverenskommelser mellan bokförlag och bokhandel och ell
antal kulturpolitiskt motiverade stödinsatser på litieraturomrädet. Ett
statligt utgivningsstöd infördes genom riksdagsbeslut våren 1975 och följdes av
andra statliga åtgärder. Det senaste fackbokhandelsavtalet från år 1980 bidrar
till att en slor del av utgivningen skickas lill den välsorterade bokhandeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Förlag och utgivning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det svenska samhällels kullurpoliiiska ansvar ingår all
garanlera medborgarna etl tillräckligt brett och kvalificerat thelurval, dvs.
atl med olika åtgärder garantera alt den svenske läsaren har tillgång till en
lilteraturstan-dard jämförlig med de västeuropeiska språkområdena, vilka
omfattar betydligt fler människor än del svenska.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>133</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De statliga åtgärderna för att förmedla litteraturen till
läsarna har i första hand fått formen av ett utgivningsstöd. Bokutredningen
konstaterar atl de förväntningar som riksdag och regering ställde vid
utgivningsstödets tillkomst i stort sett har infriats. Bruttoprisförbudet fick
inte de negativa effekter för den kvalificerade litteraturen som man på många
håll befarade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan vidare konstalera att oron för en alltmer ökad
koncentration av utgivningsbesluten visat sig obefogad. Utredningen finner del
rimligt alt anta att stödel i detta hänseende haft en betydelsefull positiv
inverkan. Såväl ur kulturell synvinkel som av yttrandefrihetsskäl är det
viktigt atl antalet utgivare inte blir för få. Bokutredningen menar atl den
nuvarande situationen på förlagsmarknaden i stort sett motsvarar elt sådant
krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det nuvarande utgivningsstödet omfattar praktiskt laget
samlliga på marknaden förekommande litteraturgenrer med undanlag av enklare
handböcker, uppslagsverk, lexika, läromedel elc. Stödverksamheten är uppdelad
på sammanlagl åtta stödordningar. Stödet till den skönlitterära utgivningen
dominerar ulgivningsstödel totalt sell. Facklilterär utgivning stöds genom den
för denna utgivning etablerade stödordningen. Därulöver förekommer vissl stöd
till facklitteratur inom barn- och ungdoms-, klassiker-och projektstöden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bokutredningen går i detta kapilel igenom varje
slödordning och redovisar effekter och resultat. Vissa frägor rörande
handläggningen av ulgivningsstödel behandlas. Utredningen betonar viklen av
atl slatens kulturråd (KUR) informerar berörda parter om utgivningsstödets
villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Bokens tillgänglighet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En åriigen uppdaterad och heltäckande statistik rörande
bokhandelns struktur finns inte att tillgå inom bokbranschen. För atl kunna ge
en bild av dagens situation har bokutredningen inhämtat uppgifier från slatens
pris-och kartellnämnds (SPK) undersökning Handeln med böcker (SPK US 1983:14)
och de ulredningar som lidigare gjorls av SPK. Utredningen har vidare lagit del
av statistik och andra uppgifter från AB Seelig & Co, Bokbranschens konsult
AB (Bokab) och Svenska bokföriäggareföreningen. I vissa fall bygger
redovisningen på utredningens egen insamling av data.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bokutredningen redovisar i detta kapitel ell aktuellt
malerial rörande bokhandeln i Sverige, bl. a. antalet bokhandlar. omsättning,
ägarkategorier och geografisk spridning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förlagens direktförsäljning av allmänlilteralur år 1981
var enligt SPK:s undersökning lika stor som detaljhandelsförsäljningen.
Bokklubbarna svarade för 58% av direklförsäljningen. Hem-, poslorder- och
telefonförsäljningen uigjorde 26% varav drygl hälften avsåg försäljning av s,
k. avbelal-ningsverk. Räknal i fasla priser har bokklubbsförsäljningen
femdubblals</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>134</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sedan år 1970. Den ökade lolala försäljningen av
allmänlitteratur sedan samma år kan huvudsakligen hänföras lill
bokklubbsförsäljningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen redovisar uppgifier om sortimenisbredden i
olika försäljningskanaler. Kvalitetslitteraturens spridning och tillgänglighet
belyses med uppgifter från SPK:s undersökning samt bokulredningens egna
rap-porter(DsU 1983: 15) Litleralurförmedling i tre Dalakommuner och (Ds U
1983: 16) Bokklubbar och bokvanor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det svenska biblioteksväsendel är väl utbyggt för all göra
boken tillgänglig för medborgarna. För atl göra bilden av bokens
tillgänglighet mer fullständig redovisar bokutredningen aktuell slalistik
rörande folkbibliotekens och skolbibliotekens verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 Bokutredningens förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.1 Läsning och läsfrämjande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bokulredningens uppdrag har primärt rörl de slalliga
insatserna för stöd lill utgivning och spridning av kvalitelslilleratur samt de
allmänna villkoren för bokbranschen. Den grundläggande utgångspunkten för en
framgångsrik litteraturpolitik är emellertid atl läsningen i vid mening sätts
i centrum. Helt avgörande härvidlag är de insalser som kan göras för all
förankra läsningen och upplevelsen av litteratur hos den uppväxande generationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bokutredningen förespråkar för sin del en ökad salsning på
barn och ungdomar, såsom del mesl framkomliga sällel alt skapa en positiv
attityd lill böcker och läsning och överbrygga socio-ekonomiska hinder och
klassskillnader. En målmedveten satsning på barnens läsning kommer atl leda
lill atl den stora gruppen vuxna icke-läsare successivi krymper. Det är
samtidigt vikligt alt utnyttja de möjligheter som ges för alt slimulera
läsintresset bland vuxna. Utredningen har vall atl i detla sammanhang främst
behandla två områden, läsning och litteratur i grundskolan och den fortsatta
utvecklingen av arbetsplatsbibliolek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De kullurpoliiiska uppgifter som skolan fått med den nya
läroplanen är i hög grad inriklade på en humanistisk förnyelse av skolan. 1
läroplanen har litteratur och läsning fått en framskjuten plals. 1
svenskundervisningen skall skönlitteraturen särskilt uppmärksammas.
Lilteralurtäsningen skall syfta till atl skapa elt beslående bok- och
läsintresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Litteraturläsningen i grundskolan är ett tacksamt
arbetsfält. Alla barn finns i skolan, oberoende av sociala och personliga
förhållanden. De lässtimulerande åtgärderna har visat sig ge särskilt goda
resullat på mellanstadiet. Om barnen får uppleva all det är meningsfullt all
läsa ulvecklas förmågan att läsa påtagligt på mellanstadiet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den läspedagogiska verksamhelen i skolan finns grundligt
dokumenterad och resultaten är glädjande. Man har enligt bokulredningens
uppfattning nu kommit till en punkt då del gäller att la steget från en lång
och positiv försöksperiod lill en mer kontinuerlig och fördjupad verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I många kommuner finns i dag en samverkan mellan skolan
och folkbiblioteket som syftar till att förstärka skolbibliotekets pedagogiska
funktion. Ett nära samarbete mellan läraren, bibliotekarien och eleverna ger
goda resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är mot bakgrund av de samstämmigt positiva
erfarenheterna från det läsfrämjande arbetet i skolan som bokutredningen lägger
fram sina förslag. Förutsättningarna för en framgångsrik satsning på läsning
finns i skolan. Utredningen har efter samråd med expertis inom bl. a.
skolöverstyrelsen (SÖ) kommit fram till följande rikllinjer för den
läspedagogiska verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Klassläraren/svenskläraren har det primära ansvarel för
att litteraturläsningen utvecklas och omfattar alla elever. Verksamheten
förutsätter vidare fungerande bibliotek, skolbibliotek och/eller
folkbibliotek. Lokalmässigt kan den läspedagogiska verksamheten försiggå i det
egna klassrummet, i skolbiblioteket eller i folkbibliotekets lokaler. Det
centrala är samspelet elever-lärare-bibliotekarie.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Informationssamhällets snabba framväxt släller höga krav
på en fortbildning som syftar till alt öka skolornas möjligheter att utveckla
en humanistisk kultur, där språk och litteratur är hörnstenar. Fortbildningen
bör knytas till det lokala utvecklingsarbetet, Detla arbete bör gälla alla
stadier men kan till en början ha sin tyngdpunkt på grundskolans mellanstadium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fortbildningen av lärare i svenska är ett prioriterat
område. Den bör genomföras som högskolekurser i grundläggande språkliga
färdigheter med särskild tonvikt på litteratur och litteraturpedagogik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ökad satsning på läsning i det lokala
utvecklingsarbetet förutsätter etl fördjupat samarbete mellan skola och
bibliotek. Folkbibliotekens uppsökande verksamhet kan därvid ha många former.
Bokpral i klasserna har hittills varil en stor lillgång för både lärare och
elever. Bokpraten skall ses som ett led i undervisningen och läggas upp i
samarbete med lärarna. En del av folkbibliotekens bokpral bör kunna rikias
direkl lill lärarna som har behov av information om nya äldre böcker för all
kunna lägga upp lemastudier och fortlöpande kunna presentera böcker för
eleverna. Del gäller bl.a. atl utveckla användningen av skönlitteratur och
faktaböcker i samhällsorienterande sludier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samarbetet skola-bibliotek i anslulning lill lokall
utvecklingsarbete kan vidare avse gemensamma studiedagar för skolans personal
och bibliotekspersonal, lokalt planerade konferenser i anslutning lill inköp
av läromedel - såväl skönlitteratur som faktaböcker, fortbildning för lärare
med specialfunktioner, genomförande av förfatlarbesök i skolan, fortlöpande
översyn av barns och ungdomars tillgäng till böcker, förberedande lokall bud-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>136</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gelsamarbete
skolförvaltning-kulturförvaltning och studiecirklar för föräldrar och lärare
kring barniitleratur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
atl man i skolan skall kunna utveckla arbetet med litteratur så all del blir
till kunskaper och glädje för alla elever, från vilken grupp i samhällel de än
kommer, behövs stöd av forskning och ulvecklingsarbele.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskningsbehovet
gäller främst lilteraturpedagogik i grundskolan. Del saknas näslan hell
teoretiska gmndvalar för ell nödvändigt utvecklingsarbele på låg- och
mellanstadiet. Främst behövs forskning som kan ge kunskaper om hur skönlitteraturen
kan användas i olika kunskapssammanhang, hur barn förslår texter av olika
slag, vilka tankemodeller de utnyttjar i tolkningen av texter och hur deras
förmåga alt tolka texter kan ulvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statsbidragssystemet
för grundskolan innebär slora möjligheter för kommuner och enskilda skolor att
själva beslämma över hur statsbidraget skall användas för olika insatser. Del
står t. ex. kommunen frill alt använda statliga medel för atl anställa en
fackuibildad bibliotekarie för läspedago-giskl arbele vid en skola eller inom
ett rektorsområde. Kommunen kan dessutom för egen del ge en lärare nedsatt
undervisningsskyldighel för det pedagogiska skolbiblioleksarbetel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den starka ställning som litteraturundervisningen enligt läroplanen skall ha i
gmndskolan måste den också få erforderliga resurser inom ramen för
skolanslagen. Den nödvändiga förstärkning av insatserna som bokulredningen
förespråkar bör vara möjlig alt åstadkomma i första hand genom omfördelning
inom de anslag kommunen förfogar över. Bokutredningen vill särskilt peka på de
möjligheter som följande anslag erbjuder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
forlbildning av lärare i litteratur och lilteraturpedagogik kan medel utgå från
anslagsposten Bidrag lill lokal skolulveckling under anslagel Bidrag till
driften av grundskolor m.m. Fortbildning kan anordnas bl.a. i form av
högskolekurser och bekostas i så fall av medel för Personalutbildning för
skolväsendets behov under anslagel Ulbildning för undervisningsyrken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
ramen för den icke-undervisningsbundna delen av förslärkningsresursen har
kommunen stor handlingsfrihel. Anslagen ger utrymme för ersättning från skolan
till folkbibliotek för den verksamhet man kommer överens om mellan skolstyrelse
och kulturnämnd. Del kan röra sig om t.ex. bokpral med utlåning och bibliotekariemedverkan
i skolans lemadagar. Resurser för lokal skolulveckling kan användas för
studiedagar, sla-die- eller ämneskonferenser, vidareulbildning för
skolbibliotekarier, förfatlarbesök m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är också möjligt för skolstyrelsen alt anvisa kommunala medel för uppmstning av
skolbibliotekels mediebestånd och för personalmedverkan från folkbiblioteket.
För litteraturläsningen i skolan kan det ligga nära till hands atl bekosta ett
vissl antal timmar barn- och ungdomsbibliotekarie för varje rektorsområde.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>137</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lilieraturfrämjandets
utgivning i serien En bok för alla - barn och ungdomar, har visat sig särskilt
lämpad för skolan. Det har från lärarhåll framhållits att serien gett skolorna
en unik ekonomisk möjlighet att köpa in etl större antal kvalitetsböcker för
klassuppsättningar, temastudier etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bokutredningen
vill i della sammanhang även hänvisa till folkbiblioteksutredningens förslag
om elt engångsstöd till kommuner för inköp av litteratur för läsfrämjande
arbete bland barn och ungdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inrättandet
av arbetsplatsbibliolek har varit en av de mest uppmärksammade insaiserna för
all främja läsning bland vuxna under senare år. Sedan år 1975 har sådana
bibliotek byggls upp med hjälp av statsbidrag och drygl 400 arbetsplatser i 110
kommuner har numera biblioteksverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheterna
ger en entydig bild av arbetsplatsbibtiotekens betydelse för läsandet. Dessa
bibliotek har en slörre andel låntagare bland de anställda än vad
kommunbiblioteken har bland den vuxna befolkningen. Man påverkar inle bara bok-
och läsvanorna hos dem som redan är bokläsare. Även lidigare icke-läsare nås av
verksamheten. Del visar resultat från bl.a. Gävleborgsprojeklels försök med
arbetsplatsbibliolek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bokutredningen
anser atl en fortsatt utbyggnad av arbetsplatsbibliolek är en betydelsefull
insals för att främja läsintresset bland vuxna. Utbyggnaden bör svara mol
önskemål från de anslällda. De nödvändiga resurserna blir naturligtvis
beroende av verksamhetens omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är enligt bokulredningens uppfallning av slor betydelse all bokläsningen
uppmärksammas även i andra medier. Med den vikt utredningen fäster vid boken
som kulturmedium ler del sig naluriigl alt hävda att andra massmedier och då
framför alll radio och TV bör ägna ett ökat ulrymme åt böcker och litteratur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bokulredningen
har från Sveriges Riksradio och Sveriges Television fått uppgifier om
litleraturprogram i radio och TV. Även om silualionen vad gäller
litteraturprogram i radio och TV i viss mån förbättrats kan den nuvarande
omfattningen knappast anses vara skälig med tanke pä litteraturens vikfiga
roll i samhället. Radions och televisionens kulturansvar finns inskrivet i
avtalen mellan slaten och resp. förelag. Enligt bokutredningens uppfatlning
borde avtalen med staten kunna vara en uigångspunkt för fortsatta överväganden
om ökade läsfrämjande insatser. Utredningen föreslår atl regeringen tar
inilialiv i denna riktning inför den kommande avtalsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9.2
Ingrepp på bokmarknaden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bakom
de krav som i det senaste årets debatt framförts om etl återinförande av fasta
bokhandelspriser har uppenbarligen legat samma synpunkter som de som
motiverade den tidigare dispensen från bruttoprisförbudet. Avsiklen lorde vara
att gynna bokhandeln och därmed den bokköpande och bokläsande allmänhetens
möjlighel all på så många plalser som möjligt få lillgång lill bokutgivningen i
hela dess bredd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>138</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De ingrepp i marknaden som i försia hand skulle kunna
tillgripas är alt gå tillbaka lill den ordning som rådde före är 1970.
Effeklerna av ett sådant ingrepp går alt bedöma i stora drag eflersom
erfarenheler finns. 1 bokulredningens rapporl LÄS! konslaleras alt del
knappast är rimligt alt överväga en fullständig övergång till det gamla
syslemel. Del skulle bl. a. kräva en total genomgång och prövning av befinlliga
försäljningsställen och försäljningsvägar, inrättande av organ för
elableringsprövning m.m. Vad som främst diskulerats är därför någon form av
fastprissyslem som skulle kunna genomföras ulan andra marknadsingrepp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bokutredningen har efter en ingående analys kommil lill
slutsatsen att återinförandet av etl system med fasta bokpriser inle skulle få
avsedda kulturpolitiska effekter. Ell sådant ingrepp i den fria konkurrensen pä
bokmarknaden skulle inte siärka bokhandeln och därmed förbällra allmänhetens
möjligheter att få tillgång till den goda litteraturen. Utredningen är således
inte beredd alt föreslå nägon ändring i den näringsrätlsliga regleringen av
bokbranschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De syften som en kulturpolitiskt motiverad återgång lill
fasta bokpriser skulle främja, tillgodoses enligt utredningens uppfatlning i
väsenllig utsträckning av etl ulvecklat fackbokhandelsavtal och genom slatligl
engagemang i elt program för stöd till bokhandeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För del fall man under den fortsatta beredningen av frågan
skulle komma till motsatt ståndpunkt redovisar utredningen även vilka formella
och praktiska möjligheter som finns all införa fasla bokpriser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.3 Ett utvecklingsprogram för bokhandeln</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom anslutning till fackbokhandelsavtalei barett antal
bokföriag och bokhandlar åtagit sig att distribuera resp. ta emol elt
abonnemang av en viss omfattning. Bokulredningen vill kraftigt underslryka
fackbokhandelsavialels betydelse. Bokbranschens parter har genom avtalet gjort
åtaganden som bidrar liU att nya böcker når ul lill bokhandeln i belydande
ulslräckning. Delta faktum har också moliveral ett statligt dislribulionsstöd,
som är knuiet lill avtalels abonnemangssystem och avser den lilleralurslödda
utgivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frän förlagssidan har man förklarat sig beredd att förstärka
fackbokhandelsavtalei och dess kullurpoliiiska profil. Förlagen ålar sig all
lill varje fackbokhandel ulan debitering distribuera ett exemplar av varje
titel som givits ul med slatligl litteraturstöd. Därmed bortfaller ocksä
relurrälten pä dessa exemplar. För fackbokhandelns del kvarstår åtagandet att
ta emot förlagens abonnemang. Inom bokbranschen föreligger således etl åtagande
om elt särskilt och utökat ansvar för distributionen av den lilleralurslödda
utgivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt bokulredningens uppfallning är etl ulvidgal
fackbokhandelsavtal ell väsentligt inslag i slrävan alt gynna försäljning och
distribution genom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>139</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bokhandeln av ett brett utbud kvalitetslitteratur. Avtalet
innebär också en klar viljeinriktning från bokbranschens sida att värna om den
välsorterade fackbokhandeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En analys av bokhandelsstrukluren visar alt fackbokhandeln
är slarkt koncentrerad till större orter. Många orter saknar helt bokhandel och
av de ca 170 bokhandlarna inom gruppen övrig bokhandel är många ensamma på sin
ort. En nedläggning i etl sådani fall innebär en ytteriigare utarmning av den
kulturella servicen på orlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den mindre bokhandeln har i många avseenden en utsatt
situalion. Inom gruppen övrig bokhandel har en kraftig minskning skell av försäljningsandelen
till skolor och bibliotek. 1 de enskilda fallen kan bokhandelns situalion ha
påverkats av särskilda händelser, t. ex. nedläggning av viklig induslri på
orten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betydelsen av alt kunna behålla och stärka de bokhandlar
som finns kvar i landet kan inte nog understrykas. Bokutredningen har kommit
lill slutsatsen att det krävs ell slatligt stöd i någon form för att många av
de kommuner som ännu har kvar sin bokhandel skall få behålla den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bör betonas all del bokhandelsstöd som ulredningen föreslår
inte i första hand skall ses som elt stöd till den enskilda bokhandeln utan som
ett kulturpolitiskt och konsumentpolitiskt motiverat stöd för atl värna om
tillgängligheten av god litteratur. Varje bokhandelsnedläggning innebär en
pålaglig försvagning av bokens lillgänglighet. Denna blir särskilt kännbar för
bokköparen/bokläsaren i kommuner med liten befolkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bokulredningen föreslår mot denna bakgrund en ny stödform
för mindre bokhandlar uianför fackbokhandelsgruppen. Slödel bör utformas som
ett sortimentsslöd i kombinaiion med en konsultinsats för berörda bokhandlar.
Utredningen föreslår atl 1,5 milj. kr. årligen anslås för ändamålet under en
försöksperiod av fem år. Bokbranschens finansieringsinstitut AB (BFI) bör efter
ansökan frän den enskilda bokhandeln besluta om stöd skall utgå. BFI bör vidare
kunna överenskomma med lämpligt organ om adminislralion av sorlimenlsstödet
och konsultinsatsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För BFl:s prövning bör beslämmelser utfärdas som anknyler
till vad som i dag gäller för kredilstödel lill bokhandeln. Bokutredningen tar
i betänkandet upp frågor om t.ex. befolkningsunderiag och konkurrens på orten.
Stödet är i första hand avsett för bokhandlar på mindre eller medelslora
orler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sortimentsslödel bör konslrueras så alt bokhandeln årligen
erhåller ett antal titlar allmänlilteralur med hög rabatt på förlagsprisel
(f-prisel). Inom den föreslagna medelsramen skulle exempelvis etl 80-tal
bokhandlar kunna få ca 800 titlar med 33 % rabatt pä f-priset. Dessa titlar
skulle kunna väljas ut av en grupp bokhandlar på liknande sätt som man i dag
väljer ul de böcker som skall ingå i Seeligs nyhetsservice. Grundkravet vid
urvalet av böcker bör vara all lislan skall innehålla god och samiidigi
efterfrågad litteratur.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
del av den föreslagna medelsramen bör anslås för kvalificerad rådgivning för
den aktuella gruppen av mindre bokhandlar. Denna konsultinsats bör lämpligen
knylas lill samma bokhandelsorgan som får i uppdrag alt administrera
sortimentsslödel. Bokulredningen räknar med att ca 80 bokhandlar skall kunna
omfattas av slödordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bokutredningen
har i olika sammanhang framhållit atl det är viktigt atl skapa en möjlighel för
människor som bor i glesbygd eller eljesl på orter som saknar bokförsäljning
alt skaffa de böcker man önskar läsa. Elt kulturpolitiskt motiverat
dislribufionsslöd för böcker i form av generella och varaktiga portorabatler
skulle enligt ulredningen vara lill slor nylta för bokspridningen, inle bara
lill glesbygdsområdena ulan även i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår alt förhandlingar upptas med postverket om att brevbefordran av böcker
beviljas en generell portonedsätlning för såväl normalbrev som ekonomibrev. För
atl få avsedd effekl bör ell rabatleral bokporto avsevärt undersliga de
allmänna porlosalserna. I fråga om leknisk lösning kan den temporära ordning
som prövals ulgöra en förebild.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppbyggnaden
av Seeligs kompletteringslager (K-lager) har hafl slor betydelse för en
samordnad distribution av etl brett boksortimenl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
dag ulgår statsbidrag som medger viss rabatt, s. k. K-lagerbonus, vid
fackbokhandelns köp från K-lagret. Hanteringen av K-lagret har nu uppnätt en
sådan stabilitet all del inte längre är nödvändigl att behålla etl statsbidrag
i nuvarande form.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
en försöksperiod som inleddes den 1 juli 1977 har det varil möjligl för
bokhandelsägare atl få statligt kredilstöd. Sådant stöd utgår i form av
avskrivningslån, investeringslän och kredilgaranli.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bokutredningen
anser att kredilstödel i väsenllig grad har bidragit lill att molverka
nedläggning av bokhandlar i Sverige. Sedan år 1977 har ell drygt 60-tal
krediter beviljals. I flera fall var risken för nedläggning överhängande. Etl
antal överlåtelser av bokhandlar har skell som inle hade varil ekonomiskt
möjliga att genomföra ulan kredilstödel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
slatliga kreditstödet bör enligt bokulredningens uppfallning permanentas. De
krilerier som i dag gäller för atl komma i fråga för kredilstöd bör också kunna
vara en lämplig ram för fortsatta stödinsatser. Slöd bör även kunna utgå för
atl finansiera överlagandel av hyresrätten lill en affärslokal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av slöd lill nyetablering av bokhandel bör särskilt uppmärksammas.
Bokulredningen vill peka på den betydelse en nyetablering av bokhandlar kan få
— tillsammans med kraftfulla insatser för att hejda utslagningen av befintliga
bokhandlar - för att siärka tillgängligheten av elt brett urval av
allmänlilteralur inom hela landet. Nuvarande bokhandelsslöd och de
förstärkningar som bokutredningen föreslår bör kunna bidra lill en sådan
utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
räknar med etl sammanlagl medelsbehov av 2 milj. kr. under anslagel Lån lill
invesleringar i bokhandel. Därlill kommer utred-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>141</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningens förslag om ett kompletterande investeringsbidrag
för anskaffning av datorutrustning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bokutredningen anser att bokhandelns datorisering har
viktiga kullurpoliiiska aspekler. Med hjälp av mikrodatorer kan bokhandelns
lagerhållning styras bättre mot efterfrågad litteratur utan att en ökad
investering i lagret gör verksamheten olönsam.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Datorisering
med terminal i butik för kataloginformation och beställning skulle kunna
förbättra bokhandelns information till allmänhelen om tillgänglig litteratur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bokutredningen föreslår fnot denna bakgrund att statliga
investeringsbidrag utgår för bokhandelns datorisering. Det gäller främst stöd
för anskaffning av terminal för katalogfunktion och/eller dator för
lagerstyrning och order. Stödet skall ses som ett komplement till del statliga
kredilstödel. Det är inte bundet till någon viss teknisk lösning. Stöd bör utgå
i form av avskrivningslån och handhas av BFI.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nya stödformen är främst avsedd för små och medelstora
bokhandlar. Bokutredningen anser att ca 300 bokhandlar kan komma i fråga för
datorisering inom de närmaste åren. Av dessa bör omkring 250 kunna få kreditstöd
för att utrustas för katalogfunktionen, och omkring 200 även få stöd för en mer
avancerad datorutrustning för bl. a. lagerstyrning. Utredningen beräknar
bidragsbehovet till sammanlagt 6 milj, kr. och föreslår att stat.sbidrag utgår
med 1,5 milj, kr. per år under fyra år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bokutredningen anser det vara synnerligen angeläget att
ulbildningen inom bokhandeln kan bedrivas även i fortsättningen och att den får
utvecklas i takt med de nya krav som ställs. Detta gäller såväl den
kvalificerade företagsledarutbildningen som kurser för bokhandelsmedhjälpare.
Vid planeringen bör särskild hänsyn tas till utbildningsbehov i samband med
bokhandelns dalorisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behovel av ekonomisk rådgivning lill bokhandeln har också
starkt vitsordats av såväl Bok-, pappers- och konlorsvaruförbundet (Bopako)
som BFI. Bokutredningen vill understryka vikten av att en kvalificerad rådgivning
ses som en integrerad del av det samlade bokhandelsstödet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det finns
en enig uppfattning inom bokbranschen om att effektivt utnyttja de resurser
för utbildningsverksamhet som finns i olika branschfonder. För en fortsatt
verksamhet i utvecklade former, som även innefattar kvalificerad
konsultverksamhet, krävs ett ytterligare tillskott av medel. Bokutredningen
föreslår att statsbidrag skall utgä med 300000 kr. per år, vilket också kan ge
ulrymme för en diskuterad påbyggnadsutbildning på högskolenivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bokutredningen har angett hur insatserna för bokhandeln
skulle kunna utvecklas i en rad avseenden. Del ligger enligi ulredningen nära
lill hands att samordna de föreslagna nya insatserna med hanteringen av
nuvarande kreditstöd till bokhandeln. Frågor om det ställiga kreditstödet
prövas av BFI enligt ett avtal med staten. BFI bör även kunna svara för
handläggning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av frågor rörande stödordningen för mindre bokhandlar.
investeringsstödet för datorutveckling samt utbildnings- och
rådgivningsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9,4 Utgivningsstöd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bokulredningen understryker viklen av att
uigivningsslödels nuvarande omfattning inte görs till föremål för någon
inskränkning. Utredningen anser stödets värdesäkring vara betydelsefull, inle
minsl i fräga om anlalel titlar. En nedskärning av antalet stödlillar kommer
oundvikligen att medföra inle bara effekler på förlagssidan, utan också en
risk för atl stödverksamheten som sådan får drag av censurerande urval.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen gör vissa överväganden beträffande
möjligheterna att effektivisera ulgivningsstödel genom all återta stödel från
sådan försåld upplaga som lämnar ett betydande överskott. Man undviker därigenom
atl försämra förlagens riskvillighet eller att minska utgivningen av
kvalitetslitteratur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Högsta försålda upplaga för fullt ulgivningsstöd föreslås
stanna vid 8000 exemplar. Utredningen föreslår en avlrappning lill halvt
stödbelopp inom en upplagegräns på 10000 exemplar. Begränsningen avser endasl
del första årets försäljning. Nuvarande minimigränser för tryckt upplaga
föreslås oförändrade. Förändringen av reglerna eller utgivningsstödet påverkar
inte stödets omfattning i kronor eller antalet titlar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid det slatliga uigivningsslödels tillkomst ansågs att en
sänkning av bokpriserna var en förutsättning för statligt engagemang, dvs. att
förlagen såsom motprestation för erhållande av stöd skulle förpliktigas att
hålla ell av statens fastställt lågt bokpris. Utredningen har kommil lill
slutsatsen all det fortfarande finns goda skäl atl behålla det nuvarande
systemet med fasta förlagsnettopriser bundna till bokens ulförande. Ett
övergivande av detla syslem skulle dels medföra alt en av slödels kalkylgrunder
försvann, dels ta bort den trots allt prishämmande verkan som del nuvarande
systemet har för sådan kvalilelslitleralur som har låg priskänslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med beaklande av att nalionalulgåvan av August Strindbergs
samlade verk sannolikt utgör det slörsla sammanhängande textkritiska
utgivnings-projektet i världen finner bokulredningen del rimligl atl inledande
problem förorsakat svårigheier. Ulredningen förordar att arbelet med att ge ut
August Strindbergs samlade verk får fortsätta enligt nuvarande riktlinjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En utbyggnad av nälel av förfatlarverksläder/bokmaskiner
genomförs f.n. Bokutredningen anser utvecklingen från kullurpolilisk synpunkt
synnerligen intressant. Med nuvarande relativt begränsade medelsinsalser sker
här en lovvärd utveckling vad gäller möjligheterna att lillfredsställa
medborgarnas uttrycksbehov och samtidigt säkerslälla en för demokratin
nödvändig tryckfrihet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bokutredningen föreslår all slödet lill
författarverkstäder utgår i oförändrad omfallning även i fortsättningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bokutredningen finner att Litteraturfrämjandets
hittillsvarande verksamhel med En bok för alla i slort sett uppfyller
riksdagens intentioner. Utredningen finner del samtidigt angeläget att
framhålla att inriktningen på lässvaga och läsomedvelna grupper förstärks.
Verksamheten med En bok för alla har sill främsta berättigande om det av
regering och riksdag förutsatta läsfrämjande syftet får styra utgivningen.
Detta innebär atl sliftelsen måsle inrikta sig på elt långvarigt, tålmodigt
och resurskrävande arbele för att nå fram till de "kulturella
glesbygder" som finns på många håll, inle minsl i landets
storstadsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det urval av boktitlar som genom En bok för allas
verksamhet tillförts den svenska bokmarknaden är såväl litterärt värdefulla som
väl utvalda med tanke på verksamhetens läsfrämjande inriktning. Detla gäller
både vuxenulgivningen och utgivningen för barn och ungdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har vidare i sina överväganden kommit lill den
uppfattningen att En bok för alla inom ramen för del lilelanlal, som
anslagsanvändningen medger, borde ta elt visst ansvar för
klassikerutgivningen, såväl svenska som ulländska klassiker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bokulredningen anser atl den förhållandevis
koslnadskrävande utgivningen av lättläst litteratur (LL-böcker) bör motsvaras
av etl mol kostnaderna svarande utnyttjande. Kvar slår de problem som rör
distributionen, där varken förlag, bokhandel eller organisationer ännu infriat
ställda förhoppningar. Dessa problem måste lösas. Utredningen föreslår atl
verksamhelen drivs i samma omfattning som hittills lill dess att
distributionen får en mer effektiv utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen behandlar också i detla avsnitt böcker med
stor stil, svensk litteratur i utlandet saml utgivning av populärvetenskaplig
litteratur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.5 EU nytt uppslagsverk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt bokulredningens mening motiveras tillkomsten av etl
nytt svenskl uppslagsverk såväl av allmänkulturella skäl som av etl väl
dokumenterat behov inom utbildningssektorn. Frågan om ett nytt tillräckligt
omfatlande svenskl uppslagsverk utgör därmed en fråga vars lösning bör ges hög
prioritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KUR har lagit elt initiativ för att åsladkomma den
nödvändiga ekonomiska grundvalen. Om rådet lyckas genomföra sina planer finner
utredningen del naturligt atl rådel också ges i uppdrag att forlsalta arbelel
med all möjliggöra utgivningen av etl svenskl uppslagsverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bokulredningen finner det rimligt med dispens från
brutloprisförbudel vid försäljning av en så speciell utgivning som det här är
fråga om. En dispensansökan bör också sannolikt kunna beviljas. Frågan bör dock
prövas först sedan nämnda planer lagit mer konkrel form.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.6 Kreditgarantier lill bokförlag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bokbranschulredningens förslag och remissyttrandena vad
gäller statliga kreditgarantier till bokförlag har överlämnats till 1982 års
bokutredning för alt beaktas i det fortsatta arbetet. Bokutredningen har vid
sin prövning av de statliga kreditgarantierna inle funnii anledning atl
ifrågasätta bokbranschutredningens analys och frångå de förslag som denna
utredning framfört i frågan. Utredningen föreslår att det av
bokbranschuiredningen lagda förslaget genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.7 Finskspråkig litteratur i Sverige</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De finska invandrarna har små möjligheter att följa
bokutgivningen på finska i svenska bokhandlar och folkbibliotek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bokutredningen anser atl kunskaperna om tillgången till
finsk litteratur är otillräckliga både när det gäller bokhandeln och andra
försäljningskanaler samt biblioteken. Behovet av en heltäckande kartläggning
är stort. En sådan skulle kunna utgöra underlag för förbättringar bäde inom bokhandel
och folkbibliotek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår alt KUR får i uppdrag all undersöka
sverigefinnarnas tillgång till böcker på del egna modersmålet. Kartläggningen
skulle kunna omfatta delstudier av </span><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>(I) </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>tillgången lill böcker och tidskrifter på finska genom bokhandeln,
varuhus och andra försäljningsställen, (2) de svenska folkbibliotekens bestånd
av böcker och tidskrifter på finska samt (3) i vilken utsträckning
sverigefinnarna är medlemmar i finska bokklubbar och prenumererar på finska
tidskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bokulredningen föreslår också alt det uppdras åt KUR alt
särskilt studera frågan om statligt lagerstöd lill bokhandlar som säljer och
lagerhåller finsk kvalitetslitteratur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.8 Litteraturstödet och folkbibliotekens inköp</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om all länka samman det statliga ulgivningsstödel
och folkbibliotekens inköp har tagits upp i olika sammanhang. Våren 1982
anvisade riksdagen 10 milj. kr. för elt temporärt stöd lill folkbibliotekens
inköp av böcker som har givils ut med statligt litteraturstöd. Medlen fick i
första hand användas till inköp av lilleralurslödda titlar som inle lidigare
köpls in. KUR kommer under höslen 1984 med en ulvärdering av hur folkbiblioteken
har kunnat utnyttja bidragel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bokulredningen understryker för sin del alt den
litleraturstödda utgivningen i hög grad är ell kvaliletsurval. Del bör därför
ha sitt särskilda intresse för biblioteken att hålla sig informerade om
litteraturstödet och bilda sig en uppfattning om hur stort utrymme dessa titlar
skall få vid inköpen. Ulredningen föreslår all KUR får i uppdrag all i samråd
med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>länsbiblioteken
pröva nya former för att uppmärksamma den litteratur-stödda utgivningen i
samband med folkbibliotekens inköp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
är däremot inte beredd alt föreslå införande av en stödordning som formellt
binder samman del slalliga litteraturstödet med folkbibliotekens inköp. Det
finns ändå all anledning atl peka på atl biblioleksför-säljningens omfattning
många gånger är helt avgörande för spridningen av de litterärt värdefulla
böcker som ges ul med slalligl utgivningsstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9.9
Kommunala bokinköp från lokal bokhandel</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Upphandlingen
av skol- och biblioteksböcker är i slor utstäckning centraliserad. Mänga
kommuner väljer att köpa läroböcker direkl från förlag eller från en slörre
bokhandel uianför kommunen. Den lokala bokförsäljningen till folkbiblioteken
har minskal avsevärt genom att Bibliotekstjänst AB (Btj) sedan år 1972
samordnar uppköp och bindning av biblioteksböcker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bokulredningen
redogör mol denna bakgrund för reglerna om kommunal upphandling och
understryker angelägenhelen av all kommunala myndigheler särskilt beaklar
möjlighelerna till inköp från den lokala bokhandeln. Detla gäller såväl
skolans inköp av läroböcker som folkbibliotekens komplefteringsinköp av främsl
allmänlitteratur. Det kommunala upphandlingsreglementet ger visserligen inte
ulrymme för alt beakla sådana långsikliga kommunalekonomiska konsekvenser som
kan följa av l.ex. en buliksnedläggning. Men kommunerna har möjlighet all i
begränsad ulslräckning justera bestämmelserna med sikle på nedläggningshotade
och från varuförsäljningssynpunkl strategiskt belägna butiker. Della resonemang
bör även kunna gälla bokhandeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunen
har också inom ramen för sin kompelens ett visst utrymme för att stödja
enskilda butiker. Nyttan och värdel av alt kommunen och dess invånare får
behålla en välsorterad bokhandel, bör därför kunna vägas in i bedömningarna när
kommunen gör bokinköp fill bl. a. skolan och folkbiblioteket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>10
Genomförande och kostnader</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bokutredningens
förslag rörande en statlig politik för litteratur och läsning spänner över etl
mycket stort område. Utredningen förespråkar en ökad satsning på läsfrämjande
insatser bland barn och ungdomar. Ulredningen lar vidare ställning mot
konkurrensbegränsande ingrepp på bokmarknaden. Etl utvecklingsprogram för
bokhandeln läggs fram och ulgivningsstöd föreslås utgå i oförändrad
omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>Bokutredningens förslag rörande bokhandel och bokutgivning berör nedanstående
anslag och anslagsposter inom lilteralurområdel. Under dessa </span></i></b><b><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>10 Riksdagen 1984/85. I samt. Nr
141</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
11.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>anslag
anvisades sammanlagt 34407000 kr. för budgetaret 1982/83. vilket är den ram
bokulredningen haft all arbeta inom. Utredningens förslag för budgetåret
1985/86, i 1984 ärs prisnivå, stannar vid .36811 (H)0 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslag</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1982/83</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86 Förslag</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal style='margin-right:82.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Litieralurslöd Bokhandelsslöd</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1. Dislribulionsstöd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. Slöd till kompletteringslager<br>
Ny post. Sortimentsstöd ni, m,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3. Utbildningsinsatser<br>
Kreditgarantier till förlag och bokhandel<br>
Lån för investeringar i bokhandel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summa</span></p>
<span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>29.'i06(HH»</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>.11)310000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>(:7(H)(KK1)</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>(3tKKHK)0)</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>1 61KUXX)</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>1
2tH)tHH)</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>8tM)(MK)</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>-</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>l.SOOOtH)'</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>3(MUKKt</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>300000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>1000</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>1 000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>2 2001HK)</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>3
500000-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.3pt'>
<td width=69 valign=top style='width:51.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><b><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>34407000</span></b></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>36811000</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Försök under fem är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- Varav 1 500000 kr. engångsbelopp under fyra ar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I bokutredningens förslag rörande läsning och läsfrämjande
har del läsfrämjande arbelel för barn och ungdomar i grundskolan fåll en
framlrädande plals. Litteratumndervisningen i grundskolan föresläs därvid i
första hand få erforderliga resurser inom ramen för skolanslagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:73.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden över bokutredningens
betänkande (SOU 1984: 30) LÄS MERA!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden avgetts av postverket, marknadsdomslolen, näringsfrihelsombudsmannen
(NO), statens pris- och kartellnämnd (SPK), konsumentverket, statens kulturråd
(KUR), pressiödsnämnden (PSN), talboks- och punktskriftsbibliotekel (TPB),
skolöverstyrelsen (SÖ), slatens instilut för läromedelsinformation (SIL),
universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), högskolan i Borås, kungl. biblioteket
(KB), forskningsrådsnämnden (FRN), delegationen för vetenskaplig och leknisk
informationsförsörjning (DFI), statens invandrarverk (SIV), statens
industriverk (SIND), statskontoret, riksrevisionsverkel (RRV), statistiska
centralbyrån (SCB), Svenska kommunförbundel, Landstingsförbundet, Eskilsluna,
Gällivare, Göteborgs, Hagfors, Landskrona, Lessebo, Luleå, Malmö, Norrköpings,
Skinnskattebergs, Slockholms, Svedala, Södertälje, Täby, Vallentuna, Vilhelmina
och Örnsköldsviks kommuner, Sveriges Radio AB (SR), Tjänstemännens
centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Landsorganisationen i
Sverige (LO), Sveriges författarförbund (SFF), Konsinäriiga och litterära
yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS), Svenska bokföriäggareföreningen (SBF),
Bok-, pappers- och konlorsvaruförbundet (Bopako), Sveriges
servicebokhandlareförbund (SSBF), Svenska bokhandelsmedhjälpareföreningen
(BMF), Sveriges allmänna biblioteksförening (SAB), Arbetarnas bildningsförbund
(ABF), Medborgarskolan, Studieförbundet Vuxenskolan (SV), Tjänsiemännens
bildningsverksamhei (TBV), Sfiftelsen LiUeralurfrämjandet, Bibliotekstjänst AB
(Btj), Bokbranschens konsult AB (BOKAB), Riksförbundel finska föreningar i
Sverige (RFFF) och Handikappförbundens centralkommitté (HCK).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Därutöver
har skrivelser kommit in från styrelsen för Sveriges författarfond, statens
ungdomsråd (SUR), universitetet i Linköping, kulturnämnderna i Upplands-Bro
och Vellinge kommuner, Västerbottens läns landstingskommuns utbildnings- och
kulturnämnd, Författarcentrum Riks, Författarförlaget, Stiftelsen Svenska
barnboksinstitutet (SBI), Seriefrämjan-del. Synskadades riksförbund (SRF),
Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanslällningen
börjar med elt avsnitt som innehåller allmänna synpunkter på betänkandet.
Därefier följer redovisningen betänkandets kapi-lelindelning och numrering.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>148</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen fär i allmänhet etl mycket positivt mottagande
av remissinstanserna, som genomgående instämmer i ulredningens övergripande
resonemang och principiella synpunkter. Malmö kommun uppskattar att utredningen
formulerar en humanistiskt präglad ideologi, bl. a. i samband med uttalanden om
bokens möjligheter till överlevnad i konkurrens med andra medier. Luleå kommun
anser atl kommittén genomfört sitt uppdrag på etl myckel bra säll, emedan den
utgått från människorna i samhället. Kommunen framhåller också att såväl
ulredningens rapport LÄS! som dess belänkande ulgör stimulerande läsning och
att delar av betänkandet borde kunna spridas via andra kanaler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5BF anser atl rapporten LÄS! utgör en god samling av
uppgifter rörande bl.a. bokutgivningen och bokdistributionen i Sverige samt
översiktligt även i vissa andra länder. Enligt SBF: s mening är det av
utredningen offentliggjorda materialet av stort värde ur
dokumentalionssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtskilliga remissinstanser, däribland många kommuner,
tillstyrker generellt utredningens förslag. RRV anser att utredningen gjort en
god analys av utvecklingen inom bokdistributionen och har ingel au erinra mot
de olika förslag som utredningen lagt fram. Bopako finner betänkandet väl
spegla del aktuella läget för bokbranschen och tillstyrker i princip de av
utredningen framlagda förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser anser dock atl ulredningen varil
alltför återhållsam i sina förslag. LO anser atl ulredningens analyser är
godtagbara men anmärker atl de förslag som lagts fram borde ha varit mer
långtgående och all utredningen har en defensiv hållning lill framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SFF beklagar all utredningen av direkliven tvingats hälla
sina förslag inom nu gällande kostnadsramar. Om ulredningen haft frihet att
presentera mer ambitiösa förslag, hade riksdag och regering hafl lillgäng lill
etl betydligt bältre beslutsunderlag. SFF anser att utredningens förslag är
otillräckliga. Om boken skall kunna bli etl prioriterat kulturmedium krävs en
helt annan salsning från såväl statens som kommunernas sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt KLYS mening har begränsningen lill nuvarande
kostnadsramar medföri att ulredningen i långa stycken blivit ell försvar för
status quo. KLYS protesterar mot atl en koslnadskrävande uiredningsapparat, som
skall ge auktoritativa besked i frågor rörande bokdistribution och bokens
tillgänglighet, inle har friheten att beröra en viktig fråga som den om
bibliotekslag. KLYS menar också att ulredningens tidsram varit alltför
begränsad. Eskilsluna och Örnsköldsviks kommuner beklagar all varken
bokutredningen eller biblioteksutredningen tagit upp frågan om en bibliotekslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om bibliotekslag belyses ytterligare i bil. 4,
avsnitt 3 och 8.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ABF konstaterar atl ulredningens förslag är återhållsamma.
ABF beklagar att utredarna hafl myckel snäva direkliv och att de inte förmått
alt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beskriva mål som är värda alt sträva efter ulöver de
nuvarande ekonomiska gränserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa remissinstanser anför principiella synpunkter på de
statliga insatserna för stöd till kvalitetslitteraturen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SBF framhåller att de statliga insatserna i form av direkt
stöd till bokbranschen också fortsättningsvis bör avvägas på ett sådant sätt
att de inte rubbar den ekonomiska och marknadsmässiga baltmsen i branschen. SBF
pekar på vikten av atl göra noggranna analyser av stödåtgärdernas effekter från
ekonomiska och slrukturella utgångspunkter, med tanke på att bokbranschen har
atl verka inom elt kommersiellt system där slatliga slödålgärder kan medföra
såväl för- som nackdelar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIL framhåller att insatser för utsatta gmpper som
handikappade och invandrare måste prioriteras och att insatser för andra
grupper inte får ske på bekostnad av dem som har det svårast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SRF beklagar att utredningen alltför summariskt behandlar
lalboksulgivningen och dess olika problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KLYS ansluler sig lill SFF: s yllrande i frågor rörande
bokhandelsslöd, arbetsplatsbibliotek och förslärkning av bokens ställning i
skolundervisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BOKAB ansluler sig till Bopakos yttrande i sin helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Ett internationellt perspektiv</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med anledning av ulredningens redovisning alt de små
länderna kan uppvisa en högre titelproduktion per capita i förhållande till
slörre länder, påpekar KUR all del urval titlar som står en enskild medborgare
till buds inom ett stort språkområde är väsenlligt större än i små länder. De
små ländernas relativt sell stora titelutgivning represenlerar emellerlid en ambition
atl upprätthålla en sorls minimistandard, menar KUR. Om del också i framtiden
skall vara möjligl all upprätthålla nuvarande litelbredd för svenskt
vidkommande fordras, enlipl rådels mening, all existerande hinder för böckers
åtkomlighet och läsning efler hand kan ges en pålagligl minskad verkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Litteraturpolitikens mål</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett flertal remissinstanser instämmer i de
litleraturpoliliska mål som utredningen formulerat, däribland Eskilstuna. Malmö
och Skinnskalle-bergs kommuner, SFF och ABF.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens uppfatlning att boken skall betraktas som det
priorilerade kulturmediet delas av bl.a. KUR. Eskilsluna, Lessebo och
Norrköpings kommuner.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>150</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ vill särskilt uppmärksamma målsätiningen atl öka
konkurrenskraften för kvalitetslitteraturen i alla försäljningslokaler, SÖ
påpekar dessutom att de av ulredningen uppräknade målen för statliga insalser
också bör avse litteratur på invandrarspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIL saknar en målsättning rörande invandrares och
handikappades tillgång till litteratur. Norrköpings kommun och HCK framför
samma synpunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KUR vill särskilt uppmärksamma vad ulredningen anför om
bevarande-målet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eskilstuna och Malmö kommuner framhåller särskilt de
punkler i ulredningens uppräkning av mål som avser läsfrämjande insalser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svedala kommun anser all de mål som utredningen ställer
upp för den slalliga litteraturpolitiken är svåmppnåeliga inom de fixerade
ramarna. Kommunen frågar sig vilket eller vilka kulturmedier som blir
borlpriorile-rade om boken blir del priorilerade kullurmediet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Örnsköldsviks kommun påpekar atl ell realiserande av de
uppslällda målen kräver omfatlande slatliga bidrag, som måsle bygga på slora
omfördelningar inom den slatliga budgetpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Boken i mediesamhället</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ delar den grundsyn som präglar ulredningens
ställningstaganden till kulturfrågor och boken som medium. Eskilsluna, Malmö
och Skinnskalle-bergs kommuner delar utredningens synpunkler i fråga om boken
och medierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs och Lessebo kommuner inslämmer i atl aktiva läsfrämjande
insalser behövs för all läskunnigheten inle skall minska och för all förhindra
kommersiella och teknokratiska krafter all hota intresset för läsning av
kvalitetslitteratur. Göieborgs kommun inslämmer också i ulredningens åsikt att
boken även i fortsättningen kommer all vara del unika mediet för
skönlitteraturen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIL, Norrköpings kommun och HCK efterlyser en översikt
över den lekniska utvecklingens möjligheter för de gmpper som inle kan utnyttja
boken som medium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KUR påpekar atl lekniska förändringar i bokens
framslällning och ulformning är av underordnad betydelse i förhållande till
frågan om hur många och vilka som i framliden kommer alt kunna tillgodogöra sig
det erfarenhetskapital som läsning kan ge. KUR ser del som en del av sill
uppdrag atl ur denna synpunkt följa den successiva förändringen av boken som
läsmedium.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7
Förlag och utgivning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av utredningens uppfattning att KUR:s information till förlagen bör
förbättras, framhåller KUR alt rådel avser att pe ut en serviceinriktad
broschyr som komplemenl lill det informationsblad som KUR årligen distribuerar
till de förlag som förekommil i stödsammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
hänvisar till sill yttrande över folkbiblioteksutredningens betänkande och sill
yttrande överen rapport om KUR: s organisation. Där förordas all den nämnd inom
KUR som handlägger ulgivningsstödel förändras till en renodlad
litleralurstödsnämnd för prövning av stöd till utgivning av
kvalitetslitteratur och kullurlidskrifler. En sådan nämnd kunde, enligt
statskontorets mening, ges myndighelsstalus, varvid handläggningens karaktär
av ren myndighetstillämpninp inom ramen för gällande förordning och budget
markeras. Samtidigt skulle förändringen vara att led i en renodling av KUR: s
uppgifter med tonvikt på förnyelse och utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skinnskaiiebcrgs
kommun finner det anmärkningsvärt alt KUR omfördelat medel från barn- och
ungdomslitteratur med lanke på hur få svenska originalböcker som ges ul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svedala
kommun pekar på brislen pä översiktliga och allmänoriente-rande verk inom
områden som modern svensk historia och förhållandena i de övriga nordiska
länderna. Kommunen efterlyser en undersökning om vilka böcker som inte skrivs
och varför så är fallel. för atl kunna stimulera en utgivning där påtagliga
luckor kan fyllas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>50
bedömer tillgången på skönlitteratur för barn och ungdom som tillfredsställande
och att naturvetenskap och teknik är ämnesområden som är överrepresenterade
inom faktaböcker. SÖ framhåller värdel av all ulgivningsstödel utformas så all
humaniora, samhällsämnen och estetiska ämnen blir bättre representerade inom
faktaböcker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KUR
bestyrker utredningens syn på uigivningsslödels positiva inverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8
Bokens tillgänglighet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
redovisar all antalet fackbokhandlar mellan åren 1969 och 1982 minskat med 19
Vr. KUR bedömer atl denna minskning huvudsakligen hänför sig till det tidiga
1970-talel. Vid decenniets slul förefaller en relativ stabilisering ha
inträffat, vilken till belydande del kan tillskrivas kreditstödet till bokhandeln.
KUR pekar på de problem som bokhandelskedjornas samordnade inköp medför för
mindre förlag med kvalificerad utgivning. En utveckling där dessa
kedjebildningar omvandlas till självständiga förelag är inte hell odiskutabel
ur lilteraturpolitisk synpunkt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section338>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section339>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>152</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 Bokutredningens förslag 9,1 Läsning och läsfrämjande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skönlitleraiur i grundskolan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag att läsfrämjande insatser främst
skall rikias lill barn och ungdom, för alt skapa en positiv attityd till böcker
och läsning, tillstyrks av ett stort antal inslanser, däribland slalskontorel,
KUR, Göteborgs, Hagfors, Malmö, Stockholms, Södertälje, Täby och Vallentuna
kommuner. Kommunförbundet, Landstingsförbundet, TCO, SFF, SAB, SV ozh SUR.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens priorilering av läsfrämjande insalser lill
läsning och litteratur i grundskolan stöds allmänl av flerlalel remissinslanser
som yttrat sig ifrågan, bl.a. UHÄ, SÖ, SIL, KUR, statskontoret, Göteborgs,
Hagfors, Malmö, Norrköpings och Södertälje kommmuner, SACOISR, LO, TCO, SFF,
SBF, SAB, Lineraturfrämjandet och SUR.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningens förslag alt litteraturens ställning i skolan
målmedvetet förstärks lillslyrks av SÖ, SIL, KUR, statskontoret, högskolan I
Borås, Hagfors, Landskrona, Luleå, Malmö, Stockholms, Södertälje, Täby och
Vallentuna kommuner saml Medborgarskolan.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ påpekar all kravel på mer läsning inle får förenklas
lill krav på enbart större konsumtion av böcker, vilkel endasl leder lill en
tanklös och yllig läsning. SÖ påpekar atl de flesta undersökningar visar alt
liden för inlärning är av stor betydelse. Elever som misslyckas i den försia
läs- och skrivinlärningen lär sig all undvika läsning. Läsning av
skönlitteratur måste därför komma in i kunskapssökande sammanhang i flera
olika ämnen, varvid skönlitteraturen är en viktig kunskapskälla i
orienteringsämnena, framhåller SÖ. Även SIL betonar utredningens uppfattning
atl skönlitteraturen är en utomordentlig källa för kunskapsinhämtande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KUR och Medborgarskolan betonar vikten av alt svenskämnets
slällning i skolan förslärks och all antalet veckotimmar i svenska ulökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser lar upp ulredningens priorilering av
skönlitteratur i skolan och förordar att facklitteratur inbegrips i del
läsfrämjande arbelel. Norrköpings kommun påpekar all elever som inle omedelbart
kan nås av skönlitteraturen kan få ett större läsintresse genom atl börja läsa
facklitteratur. Svedala kommun menar atl ulredningen tycks bortse från atl
fackiilleralur kan förmedla berikande upplevelser och vara föremål för genuin
läsglädje. Kommunen pekar på alt naturvetenskap och teknik mycket väl kan ingå
i en humanistisk tradition. Även SBF påpekar all annan litteralur än
skönlitteratur bör integreras i det dagliga skolarbetet. RFSL föreslår att
litteratur om homosexuella relalioner ges en ökad plats i svenskundervisningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens uppfallning alt man nu kommit till en punkt
då del gäller alt la steget från en lång och positiv försöksverksamhel lill en
mer kontinueriig och fördjupad verksamhet understryks av bl.a. Landskrona.
Skinn-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section340>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section341>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>153</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skallebergs, Svedala, Södertälje och Täby kommuner samt av
SACO/SR.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens uppfatlning att klassläraren/svenskläraren
har det primära ansvaret för att litteraturläsningen utvecklas och omfattar
alla elever, delas av Malmö, Norrkiipings och Täby kommuner. Kommunförbundet
och TCO.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Norrköpings kommun framhåller dock all det bör åligga
samtliga lärare all använda såväl facklitteratur som skönlitteratur i
undervisningen och att ge eleverna tips om anknytande litteratur och var man
finner den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens uppfattning atl de läsfrämjande insatserna i
skolan förulsäller tillgång till fungerande skolbibliotek och/eller
folkbibliotek, understryks av KUR, högskolan i Borås, Malmö, Södertälje och
Vallentuna kommuner, TCO, SACO/SR, SFF, Bopako, SAB, ABF och SUR.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalet av dessa inslanser, nämligen KUR, Vallentuna
kommun, TCO, SFF, SAB, ABF och SUR, framhåller härvid vikten av en satsning på
upprustning av skolbiblioteken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vallentuna kommun framhåller viklen av god lillgång på bra
böcker på skolbiblioteken, generösi öppethållande samt personal som kan barnböcker
och som förmår förmedla läsglädje,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SFF konstaterar atl skolbiblioteken framstår som den
svagaste länken i det läsfrämjande arbelel. SFF föreslår atl SÖ ges i uppdrag
atl utarbeta klara målsättningar för skolbiblioteken och all dessa
målsättningar inarbetas i skolförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAB påpekar atl såväl skolstyrelse som kulturnämnd och
bibliolekssty-relse måsle vara beredda alt ställa upp i arbetet på alt msta upp
skolbiblioteken. Södertälje kommun, TCO, SAB och SUR understryker utredningens
uppfattning att skolbibliotekarien så långt möjligt bör frigöras för del
pedagogiska arbetet. TCO understryker också lärarbibliotekariens betydelsefulla
roll när del gäller alt förverkliga skolans kullurpolilikska uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KUR, SACO/SR och 5FF framhåller vikten av att
fackutbildade bibliotekarier anställs på skolbiblioteken. KUR anser atl varje
skolenhel skall ha lillgång till fackuibildad bibliotekarie. SFF menar atl
varje kommun bör ha åtminstone någon fackuibildad bibliotekarie och föreslår
att slaten ersätter kommunerna för etl visst antal skolbibliotekarieljänsler.
KUR beklagar all SÖ f. n. inle har någon konsulenttjänst för
skolbiblioteksfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningens förslag om elt fördjupat samarbete mellan
skola och bibliotek, tillstyrks av etl stort antal remissinslanser, däribland
SÖ, KUR, statskontoret, Hagfors, Lessebo, Luleå, Malmö, Norrköpings,
Stockholms, Svedala, Södertälje, Täby och Vallentuna kommuner, Kommunförbundel,
TCO, SACO/SR, SFF, SAB och SUR.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I bil. 4, avsnill 6 redovisas remissinsiansernas yttranden
över det förslag om samverkan mellan skola och bibliotek som lagts fram i
folkbiblioteksutredningens belänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ påpekar alt skolledarna har en viklig uppgift i detla
sammanhang och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section342>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section343>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>154</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>alt
skolledarnas gmndläggande ulbildning bör uppmärksamma viklen av samarbete med
lokala kulturinstitutioner och enskilda kulturarbetare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
kommun påpekar atl biblioteken i Slockholm spelar en viklig roll för barnen på
kommunens barnstugor. Enligt Slockholms kommun bör samarbetet mellan skola och
bibliotek kunna ulvecklas för all därigenom nå de äldre barnen och ungdomarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Täby
och Vallentuna kommuner framhåller all riklig tillgång på böcker och kompetent
personal är nödvändiga fömtsättningar för elt fungerande samarbete. Vallentuna
kommun tillägger atl en integration av skolbibliotek och filialbibliolek i
många fall är en lämplig form av samarbeie, som tillvaratar de samlade
resurserna på bästa sätl. Kommunen förordar centrala och regionala
utbildningsinsatser för all stimulera enskilda kommuner all engagera sig i elt
lokall utvecklingsarbete kring lilteraturpedagogik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
påpekande att fömtsättningarna för samarbete mellan folkbiblioteket och skolan
skiftar från kommun till kommun och alt del inle finns några en gång för alla
givna lösningar, betonas av Kommmunförbun-det. som framhåller att samverkan
mellan folkbibliotek och skola bör organiseras enligt varierande modeller
uiifrån kommunens egna mål och prioriteringar. TCO framhåller också denna
synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Värdel
av alt rektorsområdet utarbetar handlingsprogram för läsning, uppmärksammas av
Södertälje kommun, som framhåller all ett väl genomarbetat handlingsprogram är
en förulsällning för den samverkan som krävs mellan lärare och
skolbibliotekarie och mellan skola och folkbibliotek. Elt sådani program bör
enligt Södertälje kommun bl. a. omfatta schemaläggning av biblioteksleklioner,
bokprat, biblioteksvisningar pä folkbibliolekel och information till lärarna om
nyutgiven litteratur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
resonemang om samarbete mellan skola och bibliotek i anslulning till lokalt
utvecklingarbele kommenteras av bl.a. SÖ. Malmö, Norrköpings och Täby kommuner,
TCO och SUR .</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Angående
utredningens synpunkter på folkbibliotekens uppsökande verksamhet med bokprat i
klasserna framhåller SÖ värdet av etl samlat ulnyttjande av den kompelens som
finns hos hemspråkslärare, klasslärare, lärare i svenska och bibliotekarier,
för atl med litteraturens hjälp främja en interkulturell undervisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Malmö
och Norrköpings kommuner pekar på de möjligheter som verksamhelen med samlad
skoldag anvisar i fråga om samarbeie mellan skola och bibliotek. Täby kommun
framhåller särskilt värdet av en fortlöpande översyn av barns och ungdomars
lillgång till böcker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
påpekar alt folkbibliotekens uppsökande verksamhet inte är tilllämplig i alla
kommuner. Många lärarbibliotekarier kan göra molsvarande insatser genom atl
prata om böcker, varvid de också har förhandskunskap om barnens individuella
läskunnighet och läsförståelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SUR
framhåller vikten av att elever ges möjlighel alt i undervisningen få Iräffa
författare från den egna hemorten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section344>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section345>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>155</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag om en ökad fortbildning av klasslärare/svensklärare
och lärare med olika specialfunktioner tillstyrks av SÖ, Malmö och Södertälje
kommuner, SFF, SAB och universitetet i Linköping. SÖ framhåller vikten av all
diskussioner om arbetssätt, kunskapssyn och läromedelssyn behandlas i
fortbildningen, atl sambanden med orienteringsämnena tydligt kommer fram och
atl fortbildningen också bör vända sig till lärarna i dessa ämnen på
högstadiet, SÖ påpekar också att resurser bör avsällas lokall och regionall, så
all dellagarna kan bearbeta erfarenheterna. SÖ upplyser atl högskolekurser med
särskild tonvikt på litteratur och lilteraturpedagogik planeras inom samtliga
högskoleregioner. Sådana kurser är priorilerade av statsmakterna, men i många
kommuner har man inte tillräckligt satsat på forlbildning inom delta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmö kommun understryker utredningens uppfattning om
angelägenhelen av fortbildning av lärare i svenska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ, SÖ, SFF och universiletel i Linköping framhåller atl
del inte räcker atl förstärka fortbildningen i svenska, ulan atl del är själva
grundutbildningen i svenska som måste förslärkas. UHÄ anser alt det är viktigt
alt man inom den nuvarande ramen för ämneslärarutbildningen förstärker de
läsfrämjande inslagen. I etl av UHÄ utarbetat förslag till ny utbildningsplan
betonas atl utbildningen skall ge insikt om språkels betydelse som
kommunikationsmedel och förmedlare av kunskap. UHÄ förordar att UKÄ: s tidigare
förslag om 80 poäng i svenska för gymnasielärare aktualiseras. Även
universilelel i Linköping föreslår all grundutbildningen för gymnasielärare i
svenska ulökas till 80 poäng.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SFF och universilelel i Linköping föreslår atl
grundutbildningen för högstadielärare i svenska utökas lill 80 poäng.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ och universiletel i Linköping framhåller dessulom
vikten av en förslärkning av utbildningen i svenska även för låg- och mellanstadiets
lärare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5Ö, högskolan i Borås, Göieborgs kommun, SACO/SR och SAB
framhåller behovel av forlbildning för bibliotekarier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ påpekar att skolbibliotekarier som samtidigt är lärare
inte omnämns i utredningens förslag till forlbildning för lärare. SÖ nämner all
det finns fortbildningskurser pä 5 poäng för skolbibliotekarier i de flesla
högskoleregioner och all dessa kurser omfattar flera momeni som rör del
lässtimulerande arbelet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Högskolan i Borås konstaterar att ell genomförande av
utredningens förslag medför ökade krav på fort- och vidareulbildningsinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs kommun framhåller alt högskolan i Borås bör
erbjuda mer ulbildning i barn- och ungdomslitteratur och läspedagogik. såväl
inom grundutbildning som i specialkurser,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR betonar viklen av atl barnbibliolekarier bereds
lillfälle all della i kurser som ger lilteralurpedagogiska kunskaper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett flertal remissinslanser framhåller viklen av alt
läsfrämjande ålgärder</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section346>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section347>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>156</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>också rikias lill andra grupper än elever i grundskolans
mellanstadium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göieborgs kommun framhåller atl högläsning på lågstadiet
har stor betydelse för läsinlärning och för en lustbelonad inställning lill
läsning. Även Norrköpings kommun betonar värdet av läsfrämjande åtgärder inom
lågstadiet. KUR och Medborgarskolan understryker alt antalet veckotimmar i
svenska bör ökas pä högstadiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ anser att hela den obligaloriska skolan, dvs. även
sameskola, specialskola och särskola skall tillhöra den prioriterade gruppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Viklen av att läsfrämjande åtgärder också rikias lill
gymnasieskolan framhålls av SÖ, KUR och LO.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ anser all ulredningens rikllinjer för
utvecklingsarbetet i grundskolan i stort också kan gälla gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KUR och LO poängterar viklen av att läsfrämjande insalser
prioriteras inom gymnasieskolans yrkesinriktade linjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Norrköpings kommun redovisar posiiiva erfarenheler av
lilteralurin-salser på såväl lågstadiet som gymnasieskolans tvååriga prakliska
linjer och framhåller alt de läsfrämjande ålgärderna kan anpassas till olika åldersgrupper
av elever. SAB understryker att satsningar bör göras på alla stadier i
grundskolan liksom i gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Invandrarnas behov av litteralur pä det egna språket
framhålls av SIL. SÖ och Göteborgs kommun. SIL beklagar all ulredningen inle
tillräckligt uppmärksammat invandrarbarnens behov av litteratur. SÖ menar att
bokprat bör kunna ordnas i samarbete med hemspråkslärarna och pekar dessulom
på behovet av fortbildning och bokinformaiion för hemspråkslärare. Göteborgs
kommun framför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens uppfallning om belydelsen av barnens
kulturella uppväxtmiljö och atl insatser kan göras inom förskolan betonas av
SÖ. Göteborgs och Vallentuna kommuner, SFF, SBF, Bopako och
Litteraturfrämjandet. SÖ framhåller all förskolepersonal och föräldrar bör få
möjligheter att skaffa sig kunskaper om hur barn utvecklar språket. En
förutsätining för bra resultat är alt föräldrar intresseras för det
läsfrämjande arbelel genom atl studiecirklar anordnas kring barniitleratur.
Litleralurfrämjandel framhåller viklen av all del finns en boksamling i
hemmet: del är först när de vuxna i hemmel får ett aktivt läsintresse som man
kan räkna med den rälla förslåelsen för skolans läsfrämjande insatser. Även
Bopako betonar vikten av all boken blir ell naturligt inslag i hemma-miljön,
för såväl vuxna som barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vallentuna kommun påpekar vikten av vuxna som förm.cdlare
av litteratur lill barn och framhåller atl läsinformation lill föräldrar vid
mödra- och barnavårdscentraler, förskola och skola är av samma vikl som insatser
som direkl rikias lill barnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göieborgs kommun betonar vikten av insatser på
barnavårdscentraler och förordar att läsfrämjande åtgärder även skall omfatta
utbildning i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section348>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section349>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>157</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>barnlitteratur för barnavårdspersonal, barnskötare och fritidspersonal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behovet av läsfrämjande åtgärder inom vuxenutbildningen
framhålls av SÖ. Vilhelmina kommun och LO.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens påpekande att studieförbund och organisationer
kan göra betydelsefulla insalser när det gäller att vinna nya vuxenläsare
betonas av Malmö, Vallenliina och Vilhelmina kommuner samt LO.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ABF, SV, SUR och 55/ framhåller studieförbundens och
organisationernas insatser inom läsfrämjande verksamhet för barn och ungdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ABF framhåller att folkrörelserna har en roll som fostrare
av barn och ungdom, eftersom skolan inte når alla elever.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5V redogör för förbundets läsfrämjande verksamhet och
understryker att satsningar inom skolan bör kompletteras med speciella insalser
i barn-och ungdomsorganisationer och studieförbund för att nå fram till och
motivera lässvaga för litteraturläsning. SV föreslår en översyn av de statliga
insatserna för att främja utgivning och spridning av kvalilelslitleralur för
barn och ungdom. SV föreslår också att litteraturstödet på barn- och
ungdomsområdet åler skall utformas som ett stödköp av titlar, som slälls till
studieförbundens förfogande i läsfrämjande syfte. Vidare föreslår SV att
statsmedel för läsfrämjande åtgärder skall omdisponeras lill studieförbundens
ledarutbildning och metodhandledning inom läsfrämjande verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SUR anmärker att utredningen helt förbisett det
läsfrämjande arbete som utförs i barn- och ungdomsorganisationerna och i
studieförbunden. SUR förordar införandel av etl litteraturstöd som delvis är
förbundet med statligt stödköp av böcker för spridning i barn- och
ungdomsorganisationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SBI anmärker atl institutets verksamhet med läsfrämjande
insalser inte nämnts i betänkandet och päpekar att inslitulel kan göra ännu
större insalser om det får ökade resurser i form av en litteraturpedagogtjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens uppfatlning om behovet av forskning rörande
lilteraturpedagogik i grundskolan delas av 50, KUR, Malmö kommun, Kommunförbundel,
SACO/SR. SBI och universitetet i Linköping .</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinslanser har kompletterande synpunkter pä
utredningens resonemang om forskning. SÖ påpekar alt det inte finns anledning
atl göra en skarp åtskillnad mellan lilteralurpedagogiken på grundskolans olika
stadier. Dessulom bör läs- och lilteraturpedagogik ses som en helhel. I fråga
om forskningens inriktning framhåller SÖ att den bör avse hela del sammanhang
där läsning och språk ingår, sä alt forskningen inte begränsas till läsning och
läsprocessen som sådan. SÖ redovisar vissa frågeslällningar som framhålls som
angelägna i denna forskning. SÖ poängterar all forskningen även bör omfatta
svenskämnet på gymnasieskolans yrkesinriktade linjer, även om del i dagens
läge är riktigt att göra en speciell insats inom den obligatoriska skolans ram.
Även SACO/SR menar att forskningen bör vidgas utöver läspedagogisk och
litteraturhistorisk forskning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section350>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section351>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>158</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskningen bör ha en tvärvetenskaplig inriktning för all
svara mot behovet av kunskap om barns förulsällningar och behov i vid mening,
anser SACO/SR.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SBI anmärker all utredningen inte särskilt nämner
institutets unika förutsättningar atl bidra lill forskningen och framhåller att
en forsknings-kompetent lilteralurpedagog med SBI: s resurser lill silt
förfogande skulle kunna göra viktiga insalser inom forskning och utveckling
rörande lilteraturpedagogik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningens uppfattning att den nödvändiga förstärkningen
av insatserna för litteratur och läsning i skolan bör vara möjliga all
åstadkomma i första hand genom omfördelning inom de anslag som kommunen
förfogar över, delas av Eskilstuna, Landskrona, Malmö, Norrköpings och Täby
kommuner. Eskilsluna kommun påpekar all det krävs myckel starka argument för
alt skolan, inom sina snäva anslagsramar, skall omprioritera resurser lill
bibliotekssatsningar, men all tendenser till sådan omprioritering finns i
Eskilsluna. Hagfors kommun framhåller all möjlighelen lill besparingar på
läromedelsanslagen föreligger genom all nya malerial och metoder medför ökad
livslängd på läromedel. De sparade medlen kan, enligt kommunen, användas för
inköp av litteratur till klassrum och skolbibliotek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Norrköpings kommun välkomnar utredningens bedömning att
den icke undervisningsbundna delen av förslärkningsresursen kan användas för
ersättning till folkbibliotekets medverkan i skolans läsfrämjande verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalet av de remissinslanser som yttrat sig i frågan
släller sig i varierande grad Iveksamma lill utredningens förslag om
omfördelning av resurser inom befinlliga anslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5Ö avvisar ulredningens ståndpunkt och framhåller all en
förulsällning för all bokulredningens förslag skall kunna leda lill gynnsamma
resullat är all kommunerna får stöd i enlighel med folkbiblioteksutredningens
förslag och all slödet fördelas på det sätl som SÖ föreslår i sitt yttrande
över folkbiblioteksutredningens betänkande. (Se bil. 4, avsnill 11.) SÖ påpekar
atl anskaffning av litteratur till den enskilda skolan underlättas om skolans
medel inte är bundna i alltför många delanslag och skolan i stället kan förfoga
över ell ramanslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svedala kommun konstaterar atl ingen resursökning är atl
vänta för folkbibliotekens del och atl de därför inte kan ges nya uppgifter i
förhållande till skolan. Syslemel med att skolan köper tjänsler av biblioteket
möjliggör inte, för Svedalas del, del fördjupade samarbete som utredningen
förordar, Svedala kommun påpekar också alt de medel som utredningen föreslår
all skolan skall ta i bruk i läsfrämjande syfte, används för andra ändamål.
Kommunen noterar atl det inle blivit tillräckligt belysl vilka dessa ändamål är
och om de ulan negaliva effekter kan borlprioriteras lill förmån för
lilleraturiäsning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section352>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section353>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>159</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO anser att ulredningen misstagit sig i fråga om
kommunernas möjligheter att använda statliga medel för att anställa
fackutbildade bibliotekarier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SFF betonar alt de framgångsrika läsfrämjande åtgärderna
förulsäller ytterligare resurser för såväl lärare och bibliotekarier som för
inköp av aktuell litteratur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även SAB är iveksam lill all utredningen inte visar på
direkta medel för en förstärkning av del läsfrämjande arbelel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Författarcentrum föreslår all ett statsanslag på 2 milj.
kr. per år inrättas för författarmedverkan i skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Högskolan i Borås påpekar att en nedskärning av antalet
utbildningsplatser på bibliotekshögskolan, som aviserats av UHÄ, ylleriigare
förvärrar bristen på bibliotekarier, som skulle kunna della i den läsfrämjande
verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen hänvisar till folkbiblioteksutredningens
förslag om ell engångsstöd på </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>II </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>milj.kr.
till kommunerna för inköp av litteratur för läsfrämjande arbele bland barn och
ungdom, med inrikining på åldersgruppen 7- 12 är. SÖ. SIL, KUR, Eskilstuna,
Luleå, Norrköpings, Slockholms och Täby kommuner, SFF och ABF är posiiiva till
slalsbidrag lill kommunerna för inköp av litteratur till barn och ungdom men
anser atl del föreslagna engångsstödei bör ulökas och/eller ges en annan
ulformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Luleå kommun och SFF anser att det föreslagna summan på 11
milj. kr. bör utökas och all slödel bör omfatta en längre period än två år.
Även Stockholms kommun anser atl stödet bör vara större än som föreslagils. 1
likhet med SFF påpekar Norrköpings kommun atl engångsbidraget kan få karaktär
av ett tillfälligt projekt, som inle följs upp av kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SFF förordar i stället en treärig försöksverksamhet med
elt åriigt statsstöd på 10 milj. kr., varefter stöd till kommunernas inköp av
litteratur för barn och ungdom skulle kunna permanenlas. SFF föreslår all
slödet förenas med villkoren atl ansökan skall utformas som en
projektbeskrivning, att inköpen skall omfatta nyproducerad kvaliielslitteratur
och klassiker samt att åriiga redogörelser för verksamhelen skall inlämnas lill
SÖ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Norrköpings kommun och SFF anser att stödet till inköp av
litteratur för barn och ungdom inte skall begränsas till åldrarna 7-12 år.
Norrköpings kommun anser alt någon form av utvecklingsbidrag bör finnas för att
slimulera lill läsfrämjande insalser för högstadiet och gymnasiets yrkesinriktade
linjer. SFF förordar au stödet utvidgas till tonårskategorin, med lanke på atl
de tidiga tonåren är en kritisk period när det gäller all bibehålla och
utveckla ungdomarnas läsintresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIL och Norrköpings kommun påpekar atl statsstödet skall
användas för de mest behövande grupperna. Eskilstuna kommun påpekar atl
statsbidraget bör fördelas enligt samma principer som de lokala
utvecklingsbidragen, nämligen till kommuner som behöver medlen och som är
villiga atl själva satsa på sin biblioteksverksamhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section354>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section355>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>160</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Viklen av all bokinköp kombineras med personalinsatser
framålls av Eskilsluna och Norrköpings kommuner och SFF.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KUR och ABF föreslår all slödel till kommunernas bokinköp
används för att inom verksamhelen med En bok för alla ge ut en klassikersserie.
KUR förordar atl en sådan klassikerserie anpassas lill skolans behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ABF anser alt klassikerserien främst bör la sikle på barn
och ungdom och all den bör vara billig och lillgänglig såväl i skolan som genom
bibliotek, bokhandel och övriga försäljningskanaler. ABF föreslår alt
utgivningen bedrivs som försöksverksamhel under minst 4 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SFF föreslår att statsstödet lill kommunernas lilteraturinköp
bl. a. skall omfalla klassiker av äldre och yngre datum, men poängterar att
utgivningen inte bör ske inom verksamhelen En bok för alla, eftersom dessa
utgåvor redan är billiga och statligt subventionerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statskontoret avslyrker förslagel om engångsstöd till
kommunernas lilteraturinköp och föreslår särskilda subvenlioner för produklion
av kvalitelslilleratur till låga priser, t. ex. genom Litteraturfrämjandet.
Denna litteratur bör enligt slalskontorel, genom riktade insatser kunna
marknadsföras direkl lill skolorna, varvid låga bokpriser kan vara avgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För ytterligare belysning av frågorna om del föreslagna
engångsstödei resp. klassikersaisningen hänvisas till bil. 4, avsnitt 11.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsplatsbibliotek</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningens uppfatlning all en fortsatt ulbyggnad av
arbetsplatsbibliolek är en betydelsefull insats för atl främja läsintresset
bland vuxna vinner slöd hos flerlalel av de inslanser som behandlar frågan,
nämligen KUR, EskUstuna, Göieborgs, Hagfors, Landskrona, Luleå, Malmö, Norrköpings
och Slockholms kommuner. Kommunförbundet, TCO, SACOISR, LO, SFF, SAB, ABF, TBV,
Litteraturfrämjandet saml Sveriges jörfaiiar-fond.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningens uppfattning atl arbetsplalsbiblioteken måste
vara direkt förankrade hos de anslällda genom deras fackliga organisalioner och
att man särskilt bör ta fasla på inilialiv från arbelsplalser delas av KUR,
Malmö och Norrköpings kommuner.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TBV menar all de fackliga organisalionerna bör ta
initiativ till inrällande av arbetsplatsbibliolek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SFF poängterar däremol all arbetsplatsbibliolek också bör
kunna inrättas på kommunall initiativ, om de lokala fackliga organisationerna
är posilivi inställda lill saken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunförbundel påpekar att en utbyggnad av bibliotek på
arbetsplatserna måsle ske i enlighel med de enskilda kommunernas målsättning
för och inrikining av verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Örnsköldsviks kommun släller sig tveksam lill ulredningens
resonemang om arbetsplatsbibliolek och framhåller all ett övergripande och
genomtänkl program måste ligga till grund för en ulbyggnad av arbetsplatsbibliolek.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section356>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section357>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
betoning av atl kommunen, de fackliga organisalionerna och arbetsgivarna har
etl gemensamt ansvar för biblioteksverksamhet på arbetsplatser stöds av bl.a.
KUR, Malmö och Norrköpings kommuner. Medborgarskolan anmäler en avvikande
mening och påpekar alt det principiellt sett är tveksamt atl fackliga
organisalioner skall engageras i andra frågor än i dem som direkt avser
intressebevakning i frågor rörande anställnings- och arbetsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
ansvarsfördelning mellan arbetsgivaren, facket och kommunbiblioteket, som
presenterats av utvecklingsprojektet Kultur i arbetslivet och som redovisas av
utredningen, får ell posilivi mottagande av KUR, Hagfors och Luleå kommuner,
TCO och TBV.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Luleå
kommun nämner alt en ansvarsfördelning av del slag som utredningen redovisar
redan tillämpas i Luleå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TBV
poängterar att bokurvalet skall göras av facket i samråd med biblioteket och
att urvalet skall molsvara de anställdas önskemål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
den redovisade ansvarsfördelningen mellan arbetsgivaren, fackliga
organisalioner och kommuner skulle kommunen svara för kostnaderna för böcker
och personal, medan arbetsgivaren endasl svarar för lokaler och utrustning.
Göteborgs kommun avvisar en sådan lösning och föreslår en konstruktion där
företagen slår för kostnaderna, medan kommunbiblioteken svarar för kunnande
och organisation. Landskrona kommun framför etl liknande förslag. SFF förordar
att förelagen ulöver lokaler skall svara för exempelvis 1/3 av årskostnaden för
biblioteksverksamhet på arbetsplatsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningens
bedömning all arbetsplatser med svåra arbetsförhållanden och hög andel
invandrare bör prioriteras delas av Eskilstuna kommun. SIV noterar alt
utredningen inte ger några konkrela förslag härvidlag och påpekar att
meningsfyllda insatser förutsätter resurser och kunnighet hos berörd personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Angående
finansieringen av en utbyggnad av arbetsplatsbibliolek påpekar utredningen alt
en utbyggd verksamhel som omfattar företag med fler än 200 anslällda kan
beräknas lill ca 100 milj. kr. per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SACOISR
finner ulredningens beräkningar vara realistiska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Malmö
kommun noterar atl utredningen inte beaktar de kostnadsproblem som
aklualiseras av arbetsplalsbiblioteken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Täby
kommun framhåller atl biblioteksverksamheten på arbetsplatser kräver stora
insatser av personal och medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vallentuna
kommun framhåller atl arbetsplatsbibliolek kräver noggrann planering och slora
resurser för att lyckas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs,
Svedala och Vallentuna kommuner och Sveriges författarfond betonar atl verksamheten
med arbetsplatsbibliotek inte får ta resurser från bibliotekens ordinarie
verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>Göteborgs kommun framhåller all en ulbyggnad av bibliotek på arbetsplatser
med fler än 200 anslällda kräver särskilda kommunala resurser, </span></i></b><b><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>11 Riksdagen 1984185. I samt. Nr
141</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section358>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section359>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>162</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>även om slalsbidrag utgär till verksamheten, för atl
undvika konkurrens med annun biblioteksverksamhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vallentuna kommun påpekar atl biblioteksverksamheten pä
arbetsplatser förutsätter all nya resurser lillförs de kommunala biblioteken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinstanser släller sig kriliska lill
folkbiblioteksutredningens förslag all slalsbidragel lill arbetsplatsbibliolek
skall ingå i ett allmänl utvecklingsbidrag, som främsl är avsett för kommuner
med svag biblioteksverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs, Täby och Vallentuna kommuner, TCO, SFF. SAB och
TBV förordar atl nuvarande syslem med slalsbidrag behålls. TCO och SFF föreslår
dessutom att bidraget utökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Täby och Vallentuna kommuner anser alt ulredningens
förslag lill ulbyggnad av arbetsplatsbibliolek är orealistiskt, om
statsbidraget lill denna verksamhel skulle upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen redovisar all KUR i Verklyg för förändring
(Rapporl från kulturrådet 1984: </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I) </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>framför
uppfattningen all slöd från stat och kommun bör ulgå lill arbetsplatsbibliolek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KUR anser att det finns anledning att under en
etableringsperiod fördela ett riktal slatligt bidrag till
arbetsplalsbiblioteken för atl markera arbeis-platsbibliolekens slora
kulturpolitiska betydelse. Slaten bör, enligt KUR: s förslag, anslå 3 milj. kr.
per år i högst fem år för della ändamål. Bidragel skall ulgå till kommuner som
är beredda att genom en egen satsning etablera arbetsplatsbibliolek inom
kommunen. KUR menar all medlen bl. a. bör kunna användas för bokinköp. Förulom
ell riklat bidrag bör del finnas möjligheter au söka slalsbidrag för ulveckling
av arbetsplatsbibliolek inom ramen för de bidrag som folkbiblioleksutredningen
föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SFF kommenterar KUR: s rapport Kultur i arbetslivet och
föreslär att slalsbidrag lill arbetsplatsbibliolek i en första etapp riktas
lill arbelsplalser med fler än 200 anslällda. SFF beräknar all statens
koslnader för en utbyggnad av arbetsplalsbiblioteken skulle bli 6 milj. kr. per
år, om slalsbidrag ulgår med 1/3 av koslnaden under de tre försia åren och om
ulbygg-nadsprogrammet genomförs på lio år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningens betoning av att salsningar på
arbetsplatsbibliolek bör bygga på någon form av handlingsprogram som upprättas
av kommunen, fackliga organisationer och studieförbund, stöds av Landskrona
kommun och TBV.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser diskuterar behovet av ulbildning i
samband med biblioteksverksamhet på arbetsplatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Högskolan i Borås påpekar aU bibliotekarier måste anlitas
för de lokala bokombudens utbildning, vilket aktualiserar fortbildningsinsatser
i frågor rörande arbetsplatsbibliotek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>EskUstuna kommun noterar atl ett ökal samarbeie mellan
kommunen och fackens föreirädare medför ett ökat behov av utbildningsinsatser.
TBV anser att utbildning av bokombud skall genomföras av kommunbiblioteken</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section360>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section361>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>163</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>i
samverkan med studieförbunden. Även Luleå kommun framhåller värdel av samverkan
med studieförbund vid utbildning av bokombuden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Angående
biblioteksverksamhet på mi ndre arbe t s plåt se r förordar 7C0 alt deras behov
tillgodoses genom mindre boksamlingar, som byggs upp under medverkan av
LilleraturtVämjandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Litieratuifrämjandet
påpekar atl man bl. a. med böcker ur En bok för allas utgivning har möjlighet
atl på förmånliga villkor ställa bokkollektioner till förfogande för
ulplacering på mindre arbelsplalser. Litteraturfrämjandet föreslår atl staten
släller medel lill förfogande för en försöksverksamhel som syfiar lill atl
pröva nya former för bokutlåning på mindre och rörliga arbelsplalser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SFF
och Sveriges författarfond diskuterar problemet med atl beräkna slorleken på
den slalliga biblioteksersältningen inom den uppsökande biblioteksverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om arbetsplatsbibliolek belyses även i bil. 4, avsnitt 6 och 11.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Böcker
i andra medier</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ulredningens
uppfatlning all massmedia och framför alll radio och TV bör ägna elt ökal
ulrymme åt böcker och litteratur delas av de flesta instanser som yttrat sig i
frågan, däribland TPB, SIV, Gällivare och Göteborgs kommuner, TCO, TBV samt
Författarförlaget.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KUR.
Eskilsluna, Malmö, Södertälje, Täby och Vallentuna kommuner, SACO/SR, SFF, SAB,
SV, HCK och SBI delar ulredningens uppfallning och tillstyrker dessutom
förslagel all regeringen i samband med förnyelsen av avtalen mellan slaten,
Sveriges Riksradio och Sveriges Television, skall ta initiativ lill
överläggningar om ökade läsfrämjande åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SIV
och Göieborgs kommun framhåller den betydelse som radio och TV har för
invandrare och påpekar atl informalion om litteratur bör ingå i
invandrarprogrammen. SFF framhåller särskilt all den finlandssvenska
litteraturen och minoritetsgruppers litteratur bör bevakas både i
minori-lelsprogram och i allmänna program.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TPB
och HCK betonar alt radio och TV kan fylla en viktig uppgift för
läshandikappade och när det gäller informalion om LL-litteralur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eskilstuna
kommun pekar på de goda erfarenheler som finns av samarbete mellan
folkbibliotek och lokalradion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SV
poängterar viklen av att Utbildningsradion dellar i del läsfrämjande arbelel
genom atl producera pedagogiska malerial som kan användas i studieförbundens
läsfrämjande verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SBI
efterlyser ökad sändningstid för barnteaterföreställningar och uppläsningar
saml fler program om författare och barnlitteratur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SR
delar inte ulredningens uppfattning all omfattningen av litteraturprogrammen
inte är tillräcklig. SR redovisar de litleraturprogram som förekommer i radio
och TV utöver vad utredningen nämnl och konstaterar att ulbudel av
litleraturprogram i radio och TV är mycket omfatlande inom de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section362>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section363>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>olika programbolagen. Dessutom päpekar SR alt
programbolagen har i uppdrag att bevaka andra kulturyttringar än litteratur,
för att uppnå mångsidighet och variation inom kulturutbudet. SR framhåller att
nägon kursändring i fråga om bolagets ansvar som kulturinstitution inte är
aktuell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.2 Ingrepp på bokmarknaden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningens uppfatlning all någon ändring i den
näringsrättsliga regleringen av bokbranschen inle bör företas stöds av en
majoritet av de remissinslanser som yttrat sig i frågan. Marknadsdomslolen, NO,
SPK, Gällivare, Göieborgs, Lessebo, Luleå och Malmö kommuner, SBF, Bopako och
SV anser således alt elt syslem med fasta bokpriser inte bör införas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland dessa remissinslanser ansluler sig
marknadsdomslolen, Luleå kommun, SBF, Bopako och SV till ulredningens slutsats
alt ett återinförande av ell system med fasla bokpriser inte skulle fä avsedda
kullurpoliiiska effekler och inle stärka bokhandeln. SBF och Bopako framhåller
särskilt alt etl fastprissyslem skulle medföra betydande nackdelar för
bokbranschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KUR, Malmö och Örnsköldsviks kommuner, LO, SFF, SSBF och
ABF släller sig principielll sett posiiiva lill införande av ett system med
fasla bokpriser, KUR och SFF menar alt elt lämpligl utformat fastprissyslem
skulle kunna ulöva en dämpande verkan på det uppdrivna konkurrensläget inom
bokbranschen. SFF uttalar etl principielll stöd för all återinförande av fasla
bokpriser, men påpekar all någon etableringskontroll av del slag som fanns före
år 1970 inle bör införas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SSBF förordar införandet av ell syslem med fasl bokpris
under en tid efter varje titels utgivning, s. k. priskarenstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO framhåller all ulredningens avvisande hållning lill
införande av ell fastprissyslem inte stämmer med erfarenheter i Sverige och
andra länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ABF framhåller alt frågan om fasla bokpriser inle kan vara
avfärdad även om en återgång till del brutloprissyslem som tillämpades före år
1970 inle är möjlig. ABF ställer sig kritisk lill all marknadskrafterna skall
tillåtas styra tillgången på hlteratur och framhåller vikten av selektiva
åtgärder utöver dem som ulredningen föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>EskUstuna kommun, TCO och SACO/SR avstår från all la
ställning till frågan om fria eller fasta bokpriser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Marknadsdomstolen, NO, och SPK betonar all utvecklingen
inom bokbranschen både från kullurpoliiiska och branschmässiga synpunkler
varil så gynnsam sedan dispensen för de fasla bokhandelspriserna löpte ul, all
det inte finns någon anledning atl återinföra etl syslem med fasta bokpriser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några av de remissinstanser som uttalar sig lill förmån
för införande av fastprissyslem, nämligen KUR, LO och SFF, anser atl
utvecklingen inom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section364>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section365>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>165</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bokbranschen efter slopandet av systemet med fast bokpris
år 1970 medfört vissa negaliva effekter i fråga om bokhandelns sortimenlsbredd
och lagerhållning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KUR menar all den fria prisbildningen drivit på
strukturomvandlingen inom bokhandelsledet, genom att bokhandeln tvingas
konkurrera med förlagens bokklubbar. Den ökade konkurrensen medför minskad
lagerhållning och rationaliseringar. KUR pekar särskilt på att realisationerna
inte längre har en lagerreplerande funktion. KUR gör bedömningen att den lakl
varmed bokhandelns situation förändrats, varit en bidragande orsak till de
problem som bokhandeln har i dap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmö kommun framför liknande synpunkter och förmodar att
den fria prissättningen på böcker gynnar de stora affärskedjorna på den
enskilde detaljistens bekostnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO nämner att i första hand boklådorna på mindre orter
fått vidkännas minskande lönsamhet sedan fasta bokpriser slopades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5FF framhåller att den fria prissättningen medför att del
för bokhandeln inle är förelagsekonomiskl försvarbart alt hålla etl brett
lager, på grund av koncentrationen lill etl fätal säljbara titlar, som ingår i
priskonkurrensen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Marknadsdomstolen, NO, Luleå kommun och SBF inslämmer i
SPK: s bedömning av effekterna av fasta priser på böcker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KUR och 5FF riklar krilik mol SPK:s analys, varvid bl. a.
uppfattningen att fasta bokpriser skulle medföra prishöjande reklaminsatser
ifrågasätts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KUR menar all SPK synes ha missuppfattat del fasta
bruttoprisets marknadsfunktion och framhåller all elt fasl bmllopris inte
innebär att föriagen ivingas upphöra med den inbördes priskonkurrensen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>A'0, KUR, Örnsköld.sviks kommun, TCO, SACO/SR, SFF, KLYS
och ABF framför kriliska synpunkler på utredningens analys av frågan om fasta
bokpriser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NO riktar anmärkningar mol utredningens redogörelse för
näringsfri-hetsrådels behandling av dispensärenden under 1950- och 1960-lalen.
NO vänder sig också mot att utredningen inte uppmärksammat den posiiiva
utvecklingen på bokmarknaden för den breda bokläsande allmänhelen och alt
värdet av bokklubbarnas billiga utbud av litteratur, som även når bokköpare i
glesbygd, inte framhållils tillräckligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KUR menar att erfarenheter frän ulredningens redovisning
av olika system för prissättning på böcker i andra länder borde ha relaterats
till frågan om fasta bokpriser i Sverige och all frågan borde ha prövats
utifrån utgångspunkten alt elt fastprissyslem skulle kunna dämpa
konkurrensläget inom bokbranschen. KUR konstaterar alt prisfrågan i praktiken
avgjorts inom bokbranschen, eftersom det inle finns några fömtsättningar för en
frivillig branschöverenskommelse om någol slag av fast prissätining på böcker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SFF framför likartade synpunkler och menar dessulom all
ulredningen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section366>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section367>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>166</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>borde ha uppmärksammat den betydelse som ell syslem med
fasla bokpriser har för alt dämpa "Tärskvamlänkandet". SFF påpekar
också all kommitténs sammansättning medfört all förslag om införande av ett system
med fasta bokpriser inte blivit aktuellt. Denna synpunkl framförs även av ABF.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO, LO. KLYS och ABF föreslår alt frågan om fasla
bokpriser blir föremål för yllerligare utredning. LO och ABF förordar all en
sådan ulredning skall vara parlamentariskt sammansatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmö fcoftimitn förordar att effeklerna av återgången
till fasl prissättning på böcker i Frankrike blir föremål för ytterligare
objekliv granskning, innan beslut fallas i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningens uppfattning all elt utvidgat
fackbokhandelsavtal och slöd ål bokhandeln kan främja de kulturpolitiska syften,
som avses med fasta bokpriser, undersiryks av Lessebo och Luleå kommuner samt
av Bopako.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.3 Ett utvecklingsprogram för bokhandeln</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningens resonemang om och förslag lill ålgärder för
slöd lill bokhandeln får etl posilivi mottagande av remissinslanserna. Bland de
remissinslanser som ger etl generelll slöd lill ulredningens olika förslag hör
SIV, Landskrona kommun, SAB och SV.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hagfors och Malmö kommuner påpekar att ulredningens
förslag inle är så genomgripande alt några avgörande förbättringar av
bokhandelns siluation är atl förvänla. Vallentuna kommun anser alt förslagen
visserligen innebär en förbättring för bokhandeln, men atl de sannolikt inle
får några avgörande effekter för de kommuner som nu saknar bokhandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nägra remissinstanser förordar andra ålgärder än dem som
utredningen föreslagil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIV förordar bällre möjligheter till elableringsslöd för
bokhandlar som försäljer litteratur på olika språk och atl bokhandlare i
invandrartäta kommuner erhåller stöd för all upplåta plals för litteratur på
invandrar- och minoritetsspråk. SIV föreslår alt KUR får till uppdrag all
analysera hur de av utredningen föreslagna åtgärderna kan komma invandrare och
minoriteter lill nytta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hagfors kommun framhåller bokklubbarnas betydelse och
förordar stimulerande åtgärder för ökad etablering av specialbokklubbar. som
kan svara för atl utgivningen av kvalitetsmässigt högtstående och prisbillig
litteratur säkras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SFF framhåller atl en förslärkning och ulbyggnad av
bokhandeln behövs för atl göra allmänlilteraturen lillgänglig för inköp. De
ålgärder som enligt SFF: s uppfatlning erfordras är alt öka antalet titlar i
abonnemang, all öka antalet fackbokhandlar och atl förlänga den lid böckerna
finns tillgängliga i bokhandeln, SFF framhåller också behovet av en salsning på
utbyggnad av en kvalificerad servicebokhandel i kommuner och kommundelar som i
dag saknar varje form av försäljning av kvalitelslilleratur.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section368>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section369>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop, 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>167</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SBF
konstaterar att de stödformer som utredningen föreslår huvudsakligen är av
selektiv karaktär. Enligt SBF: s uppfattning kan selektiva stödåtgärder från
samhällets sida medföra allvarliga snedvridningseffekter, vid sidan av de
posiiiva resultat som slödel kan ha för en viss titel eller visst förlag. SBF
förordar i stället att de statliga insatserna läggs på en direkt stimulans i
konsumtionsledet genom generelll verkande åtgärder. Som exempel på sådana
ålgärder nämner SBF slopande eller reducering av momsen och statlig insals för
en bred spridning lill allmänheten av information om lillgängliga böcker. SBF
framhåller också alt del vid sidan av den del av utgivningen som omfattas av
ulgivningsstödel finns ett brett boksortimenl av hög kvalitet och all del
därför inle är lämpligl atl knyta ytterligare stödåtgärder uteslutande till den
lileraturstödda utgivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SBF
ifrågasätter vidare om det är ändamålsenligt med en rad slödord-ningar som var
och en rymmer små stödbelopp och där de administrativa och behovsprövande
handläggningsinsatser som krävs kommer all framstå som oproportionerligl slora
i relalion lill utgående stödbelopp. SBF betonar atl de slatliga
stödåtgärderna bör ges en sådan inriktning atl inte en slor byråkrati byggs upp
för ändamålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Siaiskoniorei
har likartade invändningar och menar atl de föreslagna stödformerna blir svåra
all administrera och kan leda lill en rad urvals-problem samiidigi som de har
en begränsad effekl. Statskontoret saknar mol den bakgrunden också etl mer
ingående resonemang om förutsättningarna för en omfördelning av statens stöd
lill bokbranschen från ulgivningsstöd till dislribulionsstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DFI
har inget alt erinra om vad ulredningen anför i fråga om distributions-,
lagrings- och ulgivningsstöd för mera kvalificerad vetenskaplig litteratur. DFI
understryker dock viklen av all del statliga stödel ulgår på elt sådant sätt
atl även mer perifera vetenskapliga och lekniska boktitlar kan spridas och
återfinnas inte bara genom biblioleksbokhandeln utan också via bokhandeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5BF
och Br>/7f(A() föreslår atl momsen på böcker slopas eller reduceras. En
sådan generelll verkande åtgärd skulle främja boken som medium och innebär en
direkt lässlimulans i konsumenlledel. Endasl en sådan åtgärd skulle få en
direkt prissänkande effekl framhåller SBF. SBF och Bopako anser alt del ur
yltrandefrihetssynpunkt är otillfredsställande alt böcker belastas med full
moms. medan tidningar och biograffilm är helt momsbefriade. SBF och Bopako
pekar dessulom pä all flertalet västländer vall alt slimulera bokkonsumtionen
genom helt slopad eller reducerad moms. Örnsköldsviks kommun föreslår atl en
del av momsen på böcker återgår lill bokbranschen i form av bidrag. lån eller
slöd. SACO/SR saknar resonemang i ulredningen om ell mer generelll
litteraturstöd till all kvalitetslitteratur i form av momsbefrielse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section370>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section371>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>168</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fackbokhandeln</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen understryker vikten av atl abonnemangstillar
finns tillgängliga i bokhandeln under längre lid än i dag. Ulredningen förordar
all bokhandeln påtar sig uppgiften all behålla abonnemangsexemplaret minsl ell
år och fram till försia realisationslillfälle därefter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5FF delar denna uppfatlning men tillägger att de aktuella
böckerna måste finnas tillgängliga i bokhandeln under hela den stipulerade
tiden. När elt abonnemangsexemplar försäljs skall bokhandeln omedelbarl beslälla
elt nytt exemplar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR anser all den värdefullaste insatsen slalen skulle
kunna göra på bokhandelsområdet vore ett kraftigt lagerslöd så all så många
titlar som möjligl av kvalitetslitteraturen kunde hållas i lager länge och inle
realiseras så lidigl som i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningens förslag att staten även i fortsättningen
skall svara för en del av förlagens abonnemangsrabatl lill bokhandeln
lillslyrks av 5FF och 5SF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SBF tillstyrker utredningens förslag om oförändrai
dislribulionsstöd till abonnemangsulskick av lilleralurslödda titlar i gällande
fackbokhandelsavtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen redovisar förlagssidans erbjudande atl ulan
debilering ställa elt exemplar av varje litleraturslödd titel lill förfogande
för fackbokhandeln, varvid relurrälten bortfaller på dessa exemplar. Ulredningen
framhåller värdel av etl ulvidgal fackbok hand el sa v lal för alt gynna
försäljning och distribution genom bokhandeln av etl brett utbud kvalitelslilleratur.
KUR, EskUstuna och Täby kommuner, SFF, SBF och Bopako ställer sig allmänt
positiva till eU förslärki fackbokhandelsavlal. SFF släller sig positivt lill
bokföriäggarnas förslag lill nytt fackbokhandelsavtal med hänvisning till alt
det innebär all litteraturstödsmedlen utnyttjas bältre, genom atl de i högre
grad än nu stödjer distributionen. SBF framhåller aft syftet med den föreslagna
förändringen av fackbokhandelsavtalet är alt åstadkomma en bättre
lagerberedskap saml etl incitament lill vidareförsäljning. Bopako förklarar
sig vara berett alt medverka lill alt lilleralurslödda titlar i högre grad än
hillills finns tillgängliga i bokhandeln. Eskilstuna och Täby kommuner
välkomnar sådana förändringar i fackbokhandelsavtalei som kan medföra längre
lagerhållning. Täby kommun framhåller den betydelse en längre lagerhållning har
för bibliotekens möjligheter att göra ersättningsinköp av akluella titlar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5FF pekar på vissa problem som är förenade med etl system
med gratisexemplar av lilleralurförsedda titlar till bokhandeln. För små föriag
med inriktning på smal litteratur kan koslnaden för gratisexemplaren omöjliggöra
större delen av utgivningen och därmed hota förelagens exislens, SFF påpekar
dessulom alt alla titlar inle kan bära kostnaderna för gratisexemplaren,
varvid risken finns alt vissa titlar inle finner en förläggare, med en minskad
bredd i den lotala utgivningen som följd, SBF framför en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section372>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section373>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>169</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>liknande synpunkt och päpekar atl yllerligare överväganden
kan vara nödvändiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SFF framhåller all en förutsättning för atl förslagel
skall kunna genomföras är atl slalsbidrag ulgår lill en del av
gratisabonnemanget. SFF menar att en evenluell överenskommelse mellan
bokförläggarna och bokhandeln sannolikl måsle kompletteras med ett beslut om
elt utvidgat litteraturstöd. SFF påpekar att utredningens beskrivning av frågan
inle ger något underlag för sådana förändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SFF och SBF pekar på den komplikalion som det innebär att
litteraturstödet lill övervägande del utgår som efterhandsstöd. Vid
utsändandet av abonnemangsexemplaren är det därför inle känt för förlagen vilka
titlar som kommer all ålnjula litteraturstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SBF framhåller också atl frågan belräffande
dislribulionskoslnaderna måste lösas och frågan om royallyn på lilleralurslödda
böcker måsle bli föremål för överläggningar. SBF framhåller vidare atl en rad
praktiska och tekniska problem, som sammanhänger med fakturering och
relurbehand-ling måsle lösas för alt en fungerande ordning för identifiering av
icke reiurberätiigade böcker skall kunna skapas. Bopako framför en liknande
synpunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KUR menar alt elt utvidgat fackbokhandelsavtal är av
betydelse. KUR uppfattar dock utredningens ståndpunkt alt slalen även
fortsättningsvis bör svara för en del av förlagens abonnemangsrabatl lill
bokhandeln som etl förslag om ökat dislribulionsstöd till förlagens verksamhet
med gratisexemplar av lilleralurslödda titlar lill bokhandeln. Från denna
utgångspunkt avvisar KUR förslagel om gralisabonnemang med hänvisning lill alt
riksdagen inte kan anvisa medel innan bokbranschens parter bundit sig för elt
reviderat fackbokhandelsavtal. KUR poängterar atl del nuvarande
abonnemangssystemet bör förbli oförändrai så länge som nuvarande fackbokhandelsavtal
fortsätter atl gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Författarförlaget avvisar förslagel om gralisabonnemang på
lilleralurslödda titlar med motiveringen atl elt sådani åiagande skulle vara
ekonomiskl omöjligt för föriaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övrig bokhandel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningens uppfattning om vikten av alt stödja
förekomsten av etl vill förgrenat bokhandelsnäl delas av ell slort antal
remissinslanser, däribland Landskrona. Luleå och Vilhelmina kommuner, SACO/SR,
SAB och SV.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vilhelmina kommun ställer sig tveksam till utredningens
uppfatlning alt del föreslagna bokhandelsstödel inle i första hand skall ses
som etl stöd lill den enskilda bokhandeln. Kommunen vänder sig mol all en
utsatt gmpp mindre bokhandlar skall vara ideell och lagerhålla mindre säljbara
titlar. Enligt kommunen är del angelägel alt särskilt uppmärksamma glesbygdens
situation i en samverkan med berörda bokhandlare och kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR menar att det finns anledning att diskutera
kommunalt slöd lill bokhandeln som etl led i en kommunal kulturpolitik.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section374>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section375>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>170</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen understryker belydelsen av all behålla och
siärka de bokhandlar som finns kvar i landel och förordar etl statligt slöd
för alt skydda bokhandeln från fortsatt uttunning och för alt ge den
konkurrenskraft. KUR, GcUlivare och Luleå kommuner, SFF, SBF, Bopako och 55BF
inslämmer i ulredningens uppfatlning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningens förslag alt det inrättas ett sortimentsslöd,
som kombineras med konsultinsats, för mindre bokhandlar utanför
fackbokhandelsgruppen lillslyrks av SFF, Bopako och SSBF.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KUR delar utredningens uppfattning om behovel av elt
sortimentsslöd lill servicebokhandeln. Rådet föreslår dock en något ändrad
stödform som inte bara beaktar överlevnadsmöjlighelerna utan också stimulerar
till inköp av etl mer kvalificeral sortiment. KUR föreslår all stödet lill ca
80 serviceboklådor ulgår som 33-procenlig rabatt på inköp av ell exemplar per
titel av högsl 700 titlar, varav dock högsl 200 får ulgöras av icke lilleralurslödda
verk. Böckerna beställs hos Seeligs komplelteringslager lill f-pris. Enligt
KUR:s förslag skall Seelig redovisa antalet inköpta ra-batlberätligade titlar
för de olika boklådorna lill KUR vid två lillfällen per år, varvid rabatten
ulbelalas lill Seelig. Enligt KUR: s uppfallning torde effeklen av stödel bli
att de olika servicebokhandlarna besläller fler kvali-tetstitlar än lidigare
samiidigi som anlalel lilleralurslödda titlar i Seeligs nyhetsservice bör öka.
För de olika serviceboklådorna innebär den ökade marginalen på de rabatterade
sortimentsexemplaren ell ekonomiskl slöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Luleå kommun inslämmer i ulredningens uppfallning om
behovel av slalligl slöd lill bokhandeln i mindre kommuner och föreslår ett
slöd för etablering av bokhandel på orter som saknar bokhandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SBF släller sig avvisande lill ulredningens förslag lill
sortimentsstöd med hänvisning till att etl dislribulionsstöd inte är den bästa
formen all stödja mindre boklådor. SBF påpekar all slöd till ett abonnemang är
lämpligl när det gäller atl stödja distributionen av en viss typ av böcker, men
atl etl distributionsstöd inte är motiverat för det urval av litteratur som
föreslås ingå i ett sortimentsstöd. SBF förordar ett rent bokhandelsslöd av
driflskaraktär, som skulle kunna utgå i form av ell slatligt bidrag för all
medge viss rabatt i form av årsbonus på den mindre bokhandelns inköp. SBF menar
atl etl sådani slöd mer effektivt befordrar de kulturpolitiska och
konsumentpolitiska syftena. Det föreslagna sortimentsslödel kan medföra att ell
antal mindre fackbokhandlar lämnar fackbokhandelsavtalei för att komma i
åtnjutande av etl mer lättsåll abonnemang med samma höga rabatt. SBF framhåller
atl en sådan utveckling inte slår i överensstämmelse med ambitionen att värna
om fackbokhandeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SPK framför samma invändning mol förslaget lill
sortimentsslöd och påpekar atl en effekt av sorlimenlsstödet kan bli etl
minskal utbud av den smala litteraturen. SPK anser del inte vara möjligt att
för närvarande ta ställning lill ulredningens förslag till sortimentsslöd.
eflersom utredningen inle analyseral det föreslagna sortimentsstödets effekler
för den toiala bokutgivningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section376>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section377>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att urvalet av titlar för
sortimentsslödel skall göras av en gmpp bokhandlare, till vilken knyls en
person med särskild kännedom om den kvalificerade bokutgivningen och det
slalliga lilleralurslödel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bopako tillstyrker förslaget att en av bokhandeln
sammansatt gmpp svarar för urvalel av titlar. I övrigt föreslår Bopako att
urvalet i efterhand granskas årligen av en av regeringen utsedd person eller
myndighet, som kan ge urvalsgruppen vägledning för det fortsatta arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SBF ställer sig tveksam till det föreslagna
urvalsförfarandet, med tanke på att del innebär att en gmpp personer väljer ut
vissa titlar som premieras i distributionshänseende framför andra likvärdiga
eller mer kvalificerade fitlar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>55BF avstyrker ulredningens förslag att BFI, efler ansökan
från den enskilda bokhandeln, skall fatta beslut om att stöd skall utgå. SSBF
föreslår all Bopako förvärvar aktierna i BFI och förstärker institutet med
andra bokhandelsljänster. Förbundel anser del vara lämpligt alt Seelig därefter
ges i uppdrag atl administrera sortimentsstödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SFF föreslår alt staten på någol säll bidrar till atl
Författarnas bokhandel i Stockholm kan fortbestå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dislribulionsfrågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens uppfatlning alt hanteringen av K-lagret nu
har uppnått en sädan stabilitet att det inte längre är nödvändigl att behålla
etl statsbidrag i nuvarande form för fackbokhandelns köp från K-lagret delas
av A'0, KUR, Göieborgs kommun, SBF och SV .</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningens uppfattning alt etl distributionsstöd för
böcker i form av generella och varaktiga portorabatler skulle vara lill stor
nytta för bokspridningen delas av elt slort antal remissinstanser, däribland
Luleå, Malmö och Vallentuna kommuner, SACO/SR, SFF, SBF, Bopako, ABF och SV.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagel all förhandlingar upptas med postverket om atl
brevbefordran av böcker beviljas en generell portonedsätlning för såväl
normalbrev som ekonomibrev tillstyrks av Gällivare, Luleå och Malmö kommuner,
SACO/SR, SFF och SAB.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinslanser ullalar sig inte uttryckligen i
frågan om förhandlingar med postverket, men är positiva lill, atl en
portonedsätlning för brevbefordran av böcker kommer lill slånd. Till dessa hör
statskontoret, Vallentuna kommun. SBF. Bokapo, BOKAB, ABF och SV. Statskontoret
anser all ell dislribulionsstöd i form av låga porlokoslnader kan vara ett
alternativ lill vissa av utredningens andra förslag till bokhandelsslöd. En
förulsättning är dock atl formerna för ersättning till postverket för denna
service kan regleras på ell för parierna godlagbart sätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5BF förordar all regler om portomässig särbehandling av
böcker skall intas i de av statsmakterna fastställda rikllinjerna för verket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ABF framhåller all en insals från statens sida är befogad
för alt åstadkomma portorabatler för bokförsändelser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section378>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section379>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>172</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalet av de remissinslanser som yttrar sig i frågan
betonar värdet av en portonedsätlning för bibliotekens distribution inom
fjärrläne-verksamheten. Denna synpunkl framförs av slalskontorel. Luleå. Malmö
och Vallentuna kommuner, SACOISR, SAB och ABF.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SFF föreslär alt länsbiblioteken får någon form av
ijänslebrevsräll vid elt genomförande av folkbiblioteksutredningens förslag all
en slor del av fjärrlånen skall passera länsbiblioteken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens uppfatlning alt etl rabatleral porto, för alt
få effekl, avsevärt bör undersliga de allmänna porlosalserna betonas av SFF.
SBF och Bopako.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ABF anser att porlorabatterna för bokförsändelser bör vara
slörre än de reducerade rabatter som tillämpats sedan år 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om leknisk lösning kan den temporära ordning med
portorabatler som prövals utgöra förebild, menar utredningen. Förslagel
tillstyrks av SFF, SBF och Bopako.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Postverket släller sig avvisande till utredningens
förslag. Enligt Postverkets bedömning skiljer sig inte bokdistributionens
problem från de problem som sysselsätter näringslivet i övrigl, nämligen all
lill rält kosinad producera, lagerhålla och leverera rält produkt i rätl tid
lill rält mottagare. Verkel vill belysa frågan om bokdistributionen från en
annan infallsvinkel än ulredningen. Diskussionen kan göras mer meningsfull om
den kan avse postverkels åtagande i det totala distributionssystemet och beröra
priser i anslutning lill detta snarare än generella porlosyslem. Poslverkel
anmäler sin beredvillighet alt delta i diskussioner om olika möjligheter all
lösa distributionsproblemel och all ställa sill kunnande i distributionsfrågor
lill förfogande. Poslverkel anger också några exempel på diskussionsämnen,
däribland direklförsäljning från förlag eller lager av smal litteratur, med
avhämtning via postkontor eller bokhandel och boklån på distans via Posten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kredilstöd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens uppfattning atl del slalliga kredilstödel i
väsenllig grad har bidragit till atl motverka nedläggning av bokhandlar
understryks av KUR. SBF och Bopako.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag all del slalliga kredilstödel
permanenlas lillslyrks av KUR, SFF, KLYS, SBF och Bopako.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIV och Göieborgs kommun framhåller värdel av stöd lill
fortsatt drift av bokhandel med särskild inriktning på litteratur på invandrar-
och minoritetsspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningens uppfattning atl de kriterier som i dag gäller
för alt komma i fråga för kreditstöd kan vara en lämplig ram för fortsatt
stödinsats delas av SFF.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag all beslämmelserna om kredilstöd
ändras så. atl slatligl kredilstöd kan ulgå också för all finansiera
övertagande av hyreskontrakt lillslyrks av KUR. SFF, KLYS och SBF.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section380>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section381>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>173</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konsumentverket avslyrker förslaget med hänvisning till
alt möjlighelen att bevilja stöd för detla ändamål lorde medföra ökade krav på
ekonomisk ersättning för atl överlåla hyresrätten. Enligt verkets mening krävs
starkare skäl för en sådan vidgning av kredilstödel, liksom en närmare analys
av vilka konsekvenser delta kan medföra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens uppfatlning alt behovet av stöd lill
etablering av bokhandel särskilt bör uppmärksammas delas av KUR, Gällivare och
Luleå kommuner, LO, SFF, KLYS och SBF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAB understryker viklen av alt etableringar möjliggörs i
de kommuner som i dag saknar fackbokhandel. SAB påpekar alt en välsorterad
bokhandel i varje kommun är av vikt även för bibliotekens möjlighel att
kompletlera sitt mediabeslånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO påpekar all kompletteringarna av kreditstödet är
otillräckliga om ambitionerna i fråga om distribution och lillgänglighet skall
uppnås. SFF och KLYS förordar en mer offensiv inslällning till frågan om
etablering av ny bokhandel. SFF föreslår all KUR och BFI ges i uppdrag atl
bedriva en uppsökande verksamhel för all i kommuner som saknar bokhandel
försöka hitta intressenter som är villiga att etablera en bokhandel. SFF pekar
på erfarenhelerna av bokcaféer som drivits av organisalioner. På mindre orler
kan en boklåda drivas i halvkommersiell skala av en stiftelse där kommunen,
lokala bildningsorganisationer och en förening för bokinlresserade ingår som
stiftare. Förbundel lämnar även mer detaljerade förslag lill utformning av en
kampanj för etablering av boklådor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konsumentverket föreslår all lånevillkoren för
kredilstödel lill bokhandel förändras i likhel med de ändringar som förelagils
av slödet till kommersiell service.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bopako föreslår atl kredilstödel utökas till att omfatta
kompletterande Slöd lill bokhandelsrörelser, som bedöms ha goda förulsällningar
all utan ägarskifte drivas vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>55BF framför önskemålet atl förbundets förslag lill
tidsbegränsat stöd för rekonstruktion av nedläggningshotad bokhandel beaktas.
Förbundel föreslår all della temporära stöd inryms inom ramen för kredilstödel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens beräkning all kredilstödel medför ell
sammanlagt medelsbehov av 2 milj.kr. stöds av 5FF som dock påpekar att den av
förbundet föreslagna kampanjen för nyetablering av boklådor kan komma att kräva
ökade medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KUR, SBF och Bopako förordar atl nuvarande anslag får utgå
med oförändrat belopp om 2,2 milj.kr. SBF påpekar att en nedskärning av
kredilstödel även drabbar det slatliga adminislraiionsbidragei, som ulgår med
lf)9c av stödbelopppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Datorutveckling i bokhandeln</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag att slalliga invesieringsbidrag ulgår
för bokhandelns dalorisering tillstyrks av SACO/SR, SBF, Bopako, SSBF, och BMF.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section382>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section383>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>174</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bopako framhåller atl bokhandeln också bör ges kostnadsfri
uppkoppling lill bibliotekens dalabaserade titelregister, LIBRIS.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Btj föreslär all man i samband med vidare utredningar
kring bokhandelns kataloginformation utreder möjlighelen all ulnytlja Bij:s
centrala bibliografiska databas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KB föreslår atl de medel som kan komma atl disponeras för
datorutveckling i den svenska bokhandeln till en del öronmärks för utveckling
av ell ISBN- och ISSN-anknutei EAN-system i den svenska bokhandeln. BMF för
fram ell liknande förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SPK och SBF delar ulredningens uppfattning om värdel av en
datorisering av distributionen av böcker inom bokhandeln men framför vissa
invändningar mot utredningens förslag. SPK betonar att utvecklingen inle bör
styras eller påskyndas av organ som slår uianför bokhandeln. Utvecklingen av
daloriserade system går, enligt SPK, relativt snabbi och inom bokhandeln
befinner sig utvecklingen i ell inledningsskede. SPK framhåller viklen av att
man inom bokhandeln får erfarenheter av nuvarande datarutiner och inte i
nuläget binder sig för etl vissl datasystem. Enligt SPK: s bedömning skulle
ulredningens förslag till dalorstöd kunna medföra atl invesleringar görs i
system som inte är de effektivaste.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5BF framhåller viklen av att statsmakternas beslut inle
verkar hämmande eller styrande på ell icke önskvärl sätt. SBF poängterar i
likhet med Bopako all slödet inle får ges anknytning till ett vissl system
eller viss leknisk lösning eller utrustning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget om investeringsstöd till bokhandelns
dalorisering avstyrks av KUR, statskontoret och SV. KUR finner det tvivelaktigt
all slaten påtar sig ansvaret för att inlroducera och utveckla ADB-teknik i
bokhandeln, vilkel enligt KUR i försia hand måste anses vara etl gemensamt
bransch-intresse. Rådet ifrågasätter om ralionaliseringsåtgärder av detta slag
bör rymmas i den slalliga kulturpolitiken. Statskontoret framför en liknande
invändning och tillägger atl den dokumentation som ulredningen redovisar är
alltför skissartad och otillräckligt genomarbetad som underlag för beslut i
regering och riksdag om slöd till bokhandelns dalorisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen påpekar alt investeringsstödet främsl är
avsett för små och medelslora bokhandlar och att bidrag inle bör ulgå lill
bokhandlar som själva kan bära investeringen. 55BF understryker viklen av att
dalorslöd kommer små och medelslora boklådor lill del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5BF framför en avvikande mening och framhåller atl slödet
bör få en konkurrensneotral utformning. Stödet bör därför inle vara beroende av
om bokhandeln kan stå för investeringen eller ej. Dessulom är en behovsprövning
efter sådana kriterier i förhållande lill stödbeloppen alltför koslnadskrävande,
framhåller SBF,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SPK konstaterar atl ulredningen inte närmare preciserat
kriterierna för fördelning av datorstöd. Enligt SPK: s mening torde därför
beslut om stöd i enskilda fall atl i stor ulslräckning fattas uiifrån
subjekiiva bedömnings-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section384>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section385>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>175</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>grunder, vilket kan medföra alt konkurrerande boklådor ges
olika förutsällningar. 5BF och SV redovisar liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbildning och rådgivning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen föreslår all slalsbidrag skall ulgå med 300000
kr. per år för utbildningsinsatser och rådgivning inom bokhandeln, innefattande
kvalificerad konsullverksamhel och påbyggnadsutbildning på högskolenivå för
bokhandelsmedhjälpare. Förslagel tillstyrks av 5FF, KLYS, Bopako, och SBI.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ lillslyrker alt påbyggnadsulbildningen finansieras
enligt utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bopako framhåller att stödel främsl skall användas lill
ulveckling av en kvalificerad och återkommande yrkesutbildning för bokhandlare
och medhjälpare, modernisering av bokhandeln enligt ulredningens inlenlioner
och lill utökad kunskap om litteratur inom bokhandelskåren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5FF påpekar atl om en omfatlande nyetablering av bokhandel
kommer lill stånd bör man räkna med ytterligare behov av såväl grundutbildning
som fortbildning av bokhandelsmedhjälpare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BMF föreslår att bokhandeln garanleras medel för
personalutbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KUR avstyrker ulredningens förslag och framhåller att
bokbranschen bör ta det finansiella ansvaret för långsiktig ulbildning och
kvalificerade konsultinsatser, eftersom detla är vitala intressen för
bokbranschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag om påbyggnadsulbildning på
högskolenivå för bokhandelsmedhjälpare lillslyrks av UHÄ. högskolan i Borås.
SFF, Bopako och 5B/. UHÄ anser all förslaget är väl genomtänkl och all
högskolan i Borås tycks hä förulsällningar för atl utveckla den föreslagna
ulbildningen, som därför bör kunna realiseras inom en snar framtid. Högskolan
i Borås understryker att en påbyggnadskurs är önskvärd. Högskolan poängterar
atl den inle bör ges mindre omfattning än 10 poäng för atl kunna rymma de
områden som del finns intresse för och behov av, nämligen fördjupning av de
företagsekonomiska momenten, bokhandelns datorisering, bokkunskap,
genrekunskap och lilleraturhistoria. En grundutbildning för
bokhandelsmedhjälpare om lolall ca 20 poäng måsle ses som elt försia steg mol
en mera omfallande utbildningsgång för yrkeskategorin. Högskolan påpekaratt del
finns mycket som förenar bibliotekarien och bokhandlarens yrkesroller och all
paralleller kan dras lill bibliotekariernas studiegång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BMF delar inle ulredningens uppfallning om behovel av
påbyggnadsutbildning Ulan förordar att grundkursen på 10 poäng i stället ges
oftare och all den byggs på med andra högskolekurser, l.ex.
bibliotekshögskolans ordinarie kurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs kommun framhåller au fortlöpande ulbildning i
barn- och ungdomslitteratur för bokhandelsmedhjälpare bör beaklas. 5B/
redovisar institutets planer på försök med kortkurser för
bokhandelsmedhjälpare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section386>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section387>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>176</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa kurser skall innefatta information om barnlitteratur
och det barnlit-lerära systemet i Sverige. Verksamheten avser atl utprova en
komprimerad utbildning och fortbildning som kan upprepas med jämna mellanrum
runt om i landet i samarbete med bokhandelns branschorganisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningens uppfattning all en kvalificerad rådgivning
skall ses som en inlegrerad del av del samlade bokhandelsstödel delas av
Gällivare kommun.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samordnat bokhandelsstöd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag att de föreslagna nya insatserna för
bokhandeln samordnas med hanieringen av det nuvarande kredilstödel lill
bokhandeln tillstyrks av Gällivare kommun och Bopako .</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BMF föreslår alt del statliga slödet handläggs av elt
bokhandelns eget organ, ulan inflyiande från bokförläggarna men med deltagande
av bokhandelsmedhjälpare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bokkatalog</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KUR, SBF, Bopako och 5V framhåller del kullurpoliiiska
värdel av en bred spridning av en årlig bokkatalog över den samlade
utgivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KUR anser all del är av stor betydelse för spridningen av
kvalitetslitteratur alt det finns en bokkatalog där den samlade utgivningen
presenteras på ett lälfaltligt och lockande sätt. KUR menar att en sådan
kalalog skulle kunna innehålla författarpresentationer och t.ex.en essä om akluella
tendenser i litteraturen. En årlig bokkatalog bör, enligt KUR, redigeras med
tanke på användning inle bara i bokhandeln, ulan också inom skola, bibliotek
och postorderförsäljning, för atl kunna fungera som en samlande resurs för bok-
och läsfrämjande verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SBF och Bopako framhåller att en läsfrämjande katalog, där
det samlade utbudet presenteras på ett lockande och lättfatlligl sätl, är
önskvärd från såväl bransch- som samhällssynpunkt. En sådan kalalog bör ges
stor spridning och nå ut lill allmänheten. SBF och Bopako framhåller särskilt
värdel av kollektiva samlingskataloger för glesbygdsbefolkningens möjlighet
alt få tillgäng lill nyutgiven litteratur, varvid katalogerna kan användas som
postorderkataloger för rekvisition från närmaste bokhandel. SV framför en
likartad synpunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fråga om finansieringen av en årlig bokkatalog
konstaterar KUR atl ansvarel för utgivning av katalogen i försia hand ligger
hos bokbranschens parter, men att etl slalligl bidrag bör kunna övervägas om
kalalogen ges en läsfrämjande inrikining. 1 ett sådant fall bör samarbeie
upprättas med skola och kulturliv påpekar KUR.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5BFoch Bopako föreslår alt elt statligt slöd ges till
produklion och/eller distribution av åriiga bokkataloger. SBF framhåller alt
etl sådant slöd skulle ha den generella läs- och konsumlionsstimulerande
karakiär som föreningen förordar för statliga insalser på del
lilteralurpolitiska områdel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section388>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section389>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
bokbranschens del har det visat sig vara ekonomiskl omöjligl att genomföra
spridning av de två kalaloger som Bokbranschens Marknads-institut AB ger ul.
SBF framhåller alt dessa kataloger fyller en viklig funklion för alt sprida
kännedom om utkomna böcker, men all katalogernas upplagor minskar genom all de
alltmer blivit komplemenl till de urvalskataloger, som produceras inom
bokhandeln. Från kulturpolifisk synpunkt finns det skäl atl slå vakt om dessa
kalaloger. SBF anser alt ell samarbeie med postverket i fräga om katalogernas
spridning närmare borde undersökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SV
föreslår att KUR ges i uppdrag all åstadkomma en version av Årets böcker för
masspridning i dagspress, posl och banker m.fl. kanaler. 1 förening med billig
postbefordran skulle en sådan utgivning innebära en ny möjlighel lill spridning
av böcker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9.4
Utgivningsstöd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förändring
av nuvarande ulgivningsstöd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ulredningens
uppfatlning alt uigivningsslödels nuvarande omfattning inle bör göras till
föremål för någon inskränkning och all stödels värdesäkring är värdefull delas
av Eskilsluna kommun, SFF och SBI.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SFF
påpekar att de senaste tre årens Ireprocentiga priskompensalion har medfört en
urholkning av stödet, vilket bl.a.begränsat stödel till översättningar. En
förstärkning krävs av denna del av stödet för att även icke anglosaxisk
litteratur skall nå vårt land i slörre utsträckning. SFF påpekar dessulom alt
slödordningen bör tillämpas så alt all kvalificerad skönlitteratur har möjlighet
att få slöd och all stödet bör vara av så generell nalur att del för positivt
beslut skall räcka med tillstyrkande från en minoritet inom KUR:s arbetsgrupp.
SBI understryker utredningens uppfatlning att de kulturpolitiskt
betydelsefulla mindre föriagen behöver den ökade trygghet som ulgivningsstödel
erbjuder. SBI framhåller värdel av dessa förlags utgivning av barnböcker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att del statliga ulgivningsstödel effektiviseras och därför görs till
ett upplagebegränsat garaniistöd. Detta innebär att stödet alertas från sådan
försåld upplaga som lämnar elt belydande överskott. Enligt utredningens förslag
kan högsta försålda upplaga för fullt stöd stanna vid 8000 exemplar varefter en
avtrappning sker ull halvt stödbelopp inom en upplagegräns på lOOOO exemplar.
Förslaget stöds av SIV, Eskilstuna, Göteborgs, Luleå och Malmö kommuner saml
SV.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser ställer sig positiva till förslaget men pekar på att det har
vissa svagheter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>NO pekar på risken att förlagen medvetet skulle hålla igen på
upplagans storlek vid 8000 resp. 10000 exemplar för del fall ulgivningsstödel
skulle vara slörre än marginalintäkterna för de exemplar som ligger ovanför
nivågränsen, </span></i></b><b><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>12 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 141</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section390>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section391>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>178</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förfaiiarcenirum instämmer i utredningens förslag men
påpekar atl del finns risk för all det kan medföra ett byråkratiskt system som
kommer alt molverka förslagels syfte. Utredningen borde ha gjort en fördjupad
analys av hela situationen för boken i elt samhälleligt sammanhang. Föreirädare
för de små förlagen borde ha knulils lill ulredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagel till upplagebegränsat garaniistöd avslyrks av
SPK, KUR. SACO/SR, SFF, SBF och Förjåttarförlagei.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SPK invänder alt en begränsning av litteraturstödet till
titlar med viss upplagestorlek kan försvära den toiala bokutgivningen förde
mindre förlagen, vilkel i sin lur kan medföra all deras utgivning av smala
titlar minskur. SPK förordar alt ulredningens förslag i denna del närmare
utvärderas med hänsyn lill de mindie förlagens villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KUR påpekar att vatje automatiskt verkande regel som
införs i ett selektivt system ökar möjlighelen för oförutsedda och oönskade
verkningar. Etl mindre eller medelstort förlag som räkal få en viss
försäljningsframgång kan få sitt överskoll minskat med stödbeloppet om
lönsamma titlar generelll undantas frän slöd. KUR påpekar alt en hög upplaga i
vissa fall är nödvändig för atl utgåvan över huvud laget skall gå ihop. Den
effeklivisering av stödet som det kan bli fråga om är dessulom au anse som försumbar.
Antalet stödlillar som kan komma i fråga rör sig enligt KUR om elt relativt
fåtal, varför det inte blir meningsfullt alt räkna med någon egentlig
besparing.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR anser atl ell upplagebegränsat garaniistöd skulle
belästa fördomar om kvalileislitleraturens oläsbarhei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SFF påpekar alt ett upplagebegränsat garantistöd kan komma
atl påverka förlagens vilja atl salsa på nya upplagor. SFF anser det vara
tveksamt om den ringa besparing som reformen skulle medföra motiverar ett
sädant risktagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även SBF menar atl den ekonomiska besparingseffekten av
förslaget är ringa och kan avvaras. SBF framför dessulom principiella
invändningar. Föreningen inslämmer i de betänkligheter som 1980 års
bokbranschutredning framfört mot upplagebegränsning eller avirappningsregler
och understryker atl del är principielll felakligl att stödel lill en
utgivning som på kvalileismässiga grunder erhållil litteraturstöd skall
begränsas av det skälel att utgivningen också blivit en försäljningsframgång.
SBF delar inte Ulredningens bedömning all förslagets utformning innebär all
risken för försäljningsåterhållande effekter bortfaller. Denna slåndpunkl intar
också Författarförlaget.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIV ansluter sig allmänl lill utredningens förslag i fråga
om del slatliga ulgivningsstödel men tillägger atl ulgivningsstöd för
litteratur på andra språk än svenska i många fall kräver ökat slöd även för
distribution, lagring och marknadsföring. I många fall borde böckerna bekostas
med statsmedel för alt över huvud taget kunna produceras, SIV föreslår all
slaten tar ansvarel för bokutgivning, lagring, information och distribution</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section392>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section393>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>179</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av böcker på elt antal av de i Sverige förekommande
språken i de fall förlagen inle själva anser sig klara del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIL förordar en omprioritering av litteraturstödet lill
förmån för LL-böcker och böcker med stor stil. SIL anser alt det dessulom är
befogal all samhället ställer krav på lättillgänglighet för läsovana,
läshandikappade och invandrare när del gäller beviljande av ulgivningsstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens uppfallning om viklen av alt behålla del lill
ulgivningsstödel knulna syslemel med fasla förlagsnettopriser bundna lill
bokens ulförande, dvs. lill utgåvans omfång i ark, delas av KUR och 5FF ,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5BF förordar all syslemet med maxpriser slopas. Till
skillnad från ulredningen, som anser all en fri prissättning skulle medföra en
viss prishöjning, framhåller SBF all maxpriser tenderar atl bli normbildande
och atl de även kan få en prishöjande effekt. SBF menar också all en
efierfrågestimulerande sänkning av bokpriserna kräver insalser av en annan
storleksordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningens förslag all uigivningsslödels koslnader ges
en samlad redovisning och all administrationskostnader därvid redovisas under
en särskild delpost stöds av KUR och slalskonioret. Statskontoret föreslår alt
denna princip även tillämpas för andra områden, där KUR förvaltar ell särskilt
sakanslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KUR tillägger att rådel avser atl upprätta en särskild
arbeisgrupp för handläggning av slödel lill klassisk litteratur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övrigt ulgivningsstöd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen förordar alt arbelel med att ge ul August
Strindbergs samlade verk får fortsätta enligt nuvarande rikllinjer, vilkel
stöds av KUR, Göteborgs kommun och SFF. KUR bedömer all en utgivning av mellan
sex och nio volymer årligen efler hand bör vara möjlig alt uppnå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs kommun framhåller värdel för folkbiblioteken av
all kunna erbjuda låntagarna en väldokumenterad textkritisk upplaga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningens förslag atl slödet till författarverkstäder
utgår i oförändrad omfattning även i fortsättningen tillstyrks av SÖ, KUR, Göteborgs
och Luleå kommuner samt SFF.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ förordar att författarverkstäder även görs lillgängliga
för skolor och minoritetsgrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KUR föreslår dessulom en vidgad användning av stödel.
Rådet anser all möjlighelerna för föreningen Liv i Sverige all fortsätta sin
verksamhet bör säkerställas genom statliga medel. KUR föreslär all Liv i
Sverige för litterär handledning m. m. tillföres ell anslag på 80000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KUR, ABF, Seriefrämjandel och SUR föreslår etl ökat
slatligt serie-stöd som skall ulgå till produklion och utgivning av
kvalilelsserier för barn och ungdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KUR delar ulredningens uppfattning atl ett fortsalt
seriestöd utgör en förulsättning för en kvalitetsinriktad serieulgivning.
Möjligheterna atl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section394>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section395>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>180</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inom seriestödet ge produktionsstöd till lansering av nya
svenska kvalitetsserier i serietidningar bör vidgas och stödet till utländska
serier bör ökas. KUR föreslär atl stödet till barn- och ungdomsserier i
fortsättningen ingär som en särskild delpost i utgivningsstödet och att denna
anslagspost medges en ökning med 5(X)000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ABF förordar alt frågan om slöd till svenska
kvalitetsserier särskilt beaktas vid utformningen av framtidens utgivningsstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Seriefrämjandet inslämmer i ulredningens bedömning av
värdet med det nuvarande seriestödet. Med detla har ett viktigt steg tagits mot
en bättre seriekullur i Sverige. Seriefrämjandel konstaterar dock atl stödet i
sin nuvarande form är en marginell företeelse i förhållande till
serietidnings-marknaden och atl serieslödet inte påverkat serietidningsförlagen
alt satsa på mer ambitiösa serier. Seriefrämjandet påpekar dessutom att
seriestödet inle enbart bör gälla barn- och ungdomsserier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SUR anser del vara nödvändigt att samhällel garanterar alt
det finns svenska originalserier på marknaden, med tanke på att serietidningar
upptar så stor del av barns och ungdomars läsande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinslanserna kommenterar riksdagens behandling av
frågan om seriestöd. KUR delar den bedömning som kommer lill uttryck i kulturutskottets
utlåtande, nämligen all de synpunkler i fråga om behovel av slöd till serier
som framförs i en motion i frågan närmare bör övervägas. KUR tillägger att
viktiga insatser kan göras också med anslag på en lägre ambilionsnivå än den
som motionärerna förespråkar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Seriefrämjandet anser atl de förslag som framförs i
riksdagsmotionen anger de hillills bästa lösningarna på seriemarknadens
problem. ABF päpekar alt de riksdagsmotioner som behandlat frågan om seriestöd
bör beaktas vid ulformningen av framtidens ulgivningsstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen anser att den hillillsvarande verksamheten med
En bok för a 11 a i stort sett uppfyller riksdagens inlenlioner och all
verksamhelen tillfört den svenska bokmarknaden säväl litterärt värdefull som
väl utvald litteratur med tanke på verksamhelens läsfrämjande inriktning.
Ulredningens posiiiva bedömning delas av ett slorl antal remissinstanser,
däribland KUR, Gällivare, Malmö och Vallentuna kommuner, TCO, SFF, SAB, ABF,
TBV, SBI och SUR.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SFF framhåller bl, a, atl En bok för alla spelat en
pådrivande roll för den återutgivning av moderna klassiker i prisbilliga
serier, som några bokförlag tagit initiativ lill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LUteraturfrämjandet meddelar alt ungefär två tredjedelar
av den nuvarande utgivningen distribueras genom direklförsäljning från
Litteraturfrämjandet, medan resten fördelas på bokhandeln. Pressbyrån och
Domus-varuhusen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ABF framhåller bl.a. all verksamhelen inneburit att
kvaliietsboken funnit andra vägar till sina läsare och särskilt till nya
läsare. Genom tillkomsten av En bok för alla har också elt kontinuerligt
läsfrämjande arbeie kommit i gång bland barn och ungdom.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section396>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section397>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>181</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5BF framför en från den övriga remissopinionen avvikande
mening. Föreningen konstaterar att målsiittningen atl betydande delar av
upplagorna skulle spridas via andra kanaler än de traditionella inte har
kunnat uppfyllas. Den breda spridningen av En bok för alla har, enligt SBF,
inte heller uppnåtts, vilket resulterat i mindre upplagor än vad som ursprungligen
avsetts. SBF påpekar att En bok för alla konkurrerar med förlagsbranschens
utgivning av lågprissatta kvalitetspocketserier på olika ekonomiska villkor
eftersom serien är så slarkt slatssubventionerad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO och Lilieraiiiifrändandel delar utredningens
uppfattning att inriktningen på lässvaga och läsomedvelna grupper bör
förstärkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KUR påminner om alt verksamhetens syfte också måste
innefatta alt vidmakthålla och fördjupa redan existerande läsintresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vattcntuna kommun påpekar atl böcker i En bok för alla är
svagt representerade och dåligt presenterade i bokhandeln, varför en förbältrad
marknadsföring är nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bopako
förordar atl tyngdpunkten i Litteraturfrämjandets utgivning förskjuls mot barn-
och ungdomslitteratur.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5FF
framhåller atl skolan inte kan vara en primär målgrupp för verksamhelen med En
bok för alla. SFF varnar för alt en alltför slor inrikining på skolorna kan
medföra alt ambitionerna alt nå ul lill nya läsargrupper åsidosätts. Dessutom
kan menar SFF en sådan inriktning medföra att skolan i än högre grad än i dag
sviker nyproduktionen och uteslänger nya författargenerationer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Litteraturfrämjandel
delar ulredningens uppfattning om viklen av inriklningen på läsfrämjande
ålgärder och framhåller all dessa varil det cenirala i verksamheten och att det
också är de som efter hand givit ell påtagligt resultat. Stiftelsen bedömer
dock atl den har otillräckliga resurser för all effektivt kunna sprida En bok
för alla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>HCK och SRF nämner möjligheten att ge ul samlliga böcker i
serien En bok för alla som tal- och punktskriftsböcker som kan säljas i samma
kanaler som svarlskriflsböcker.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens
uppfattning alt en inrikining på låga bokpriser inle har en omedelbart
läsfrämjande effekt och all del kan ifrågasällas om den nuvarande prisnivån är
ändamålsenlig delas av Bopako, som förordar att priset på En bok för alla sälls
i någoriunda paritet med övrig kvalificerad pocket-utgivning. Bopako pekar på
att del skell en ökad försäljning av pocketböcker i prislägen kring 20-30 kr.,
vilkel visal atl en sådan prisnivå inle är för hög.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SUR
konstaterar att ett lågl pris inte är en garant för att böckerna får en stor
spridning och når de grupper som normall inle läser böcker. SUR menar all
utgivningen av billiga böcker måsle kombineras med medvetna insatser för atl
böckerna sprids bland många.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svedala
kommun, SAB, ABF, TBV, SV och Litteraturfrämjandel ifrågasätter ulredningens
uppfatlning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section398>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section399>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>182</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAB påpekar all del låga priset har varit en bidragande
orsak till atl En bok för alla kunnal inköpas av bibliotek för spridning
utanför biblioteken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ABF nämner att det låga prisel på En bok för alla varit av
vikt för alt nå nya läsare och för att kunna konkurrera med andra alternativ.
Litleralurfrämjandel framhåller atl det låga priset är etl led i slrävandena
alt nå den grupp som betecknas som "icke-läsare" och den som
huvudsakligen läser s.k. triviallilleratur. Den nuvarande prissättningen är
enligt Litteraturfrämjandet den riktiga för att kunna konkurrera med denna
litteralur. Svedala kommun framför en likartad åsikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Angående statsbidraget lill verksamhelen med En bok för
alla betonar Svedala kommun, SV och Lineraturfrämjandet all slödel ej bör
minskas. ABF och SUR framhåller alt en fortsatt utgivning i nuvarande
omfattning bör tryggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Litteraturfrämjandet bedömer det inle vara möjligt atl inom
ramen för nuvarande bidrag kunna omstrukturera verksamhelen med en ökad inriktning
på läsfrämjande insatser. Stiftelsen förordar atl bidragen till En bok för alla
successivt ökas, varvid en första åtgärd är atl återställa statsbidragets
realvärde lill vad det var från början.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO betonar alt staten bör skriva långsiktiga avtal med
Litteraturfrämjandet för verksamheten med En bok för alla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SBF framför en avvikande mening. Enligt föreningen är de
stödbelopp som slalen utger lill verksamhelen alltför höga i förhållande lill
de samlade stödinsatserna på litteraturområdet och till den begränsade effekt
stödel har med hänsyn lill de förhållandevis små upplagorna. SBF förordar att
del statliga stödel till En bok för alla successivi reduceras så att det kommer
att stå i rimlig proportion lill lilteralurslödels totala omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag alt Litteraturfrämjandet inom ramen
för En bok för alla skall ta initiativet till utgivning av en lättillgänglig
och representativ klassikerserie stöds av samtliga remissinslanser som yttrat
sig i frågan, däribland KUR. Göieborgs, Luleå, Malmö och Svedala kimimuner.
TCO. SACOISR, LO, SFF, ABF, SV och Litteraturfrämjandet. Bland dessa
remissinstanser poängterar Luleå, Malmö och Svedala kommuner, TCO, LO och
Litteraturfrämjandet all särskilda medel masta tilldelas Litteraturfrämjandet
för utgivning av en klassikerserie.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KUR och ABF föreslår alt det av folkbiblioleksutredningen
föreslagna bidraget lill kommunerna för inköp av liueralur lill barn och ungdom
avsätts för utgivning av en klassikerserie inom ramen för En bok för alla. KUR
förordar atl en sådan klassikerserie skall vara avpassad för skolans behov. ABF
anser att klassikerserien inle enbari bör riktas lill åldrarna 7-12 år och alt
den inle heller uteslutande anpassas till skolans behov. Klassikerutgivningen
bör även kunna användas för läsfrämjande insatser bland
ungdomsorganisationernas medlemmar. Den skall vara tillgänglig även genom
bibliotek, bokhandel och andra försäljningskanaler. Se även avsnitt 9.1 i denna
sammanslällning och bil. 4, avsnill 11.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section400>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section401>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>183</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO framhåller alt klassikerserien bör vara prisbillig, så
att den blir användbar i del uppsökande arbelet på vuxensidan och för skolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Litteraturfrämjandet anser alt en klassikerutgivning bör
göras bredare än vad som är möjligt inom ramen för den nuvarande utgivningen av
En bok för alla. Under förutsättning att särskilda medel ställs lill förfogande
för ändamålet är LitteratiirtVämjandel villigt att ta ansvar för utgivningen av
en klassikerserie parallellt med och i nära anslutning till En bok för alla.
Litteraturfrämjandet anser att en klassikerserie kan utges i ungefär samma
former som gäller för En bok för alla - barn och ungdomar, dvs. under medverkan
av etl råd med represenlanter för skola, bibliotek, studieförbund och andra
som kan erbjuda avsättningsområden. Stiftelsen påpekar att en rätt utformad
klassikerserie även kan finna avsättning penom kiosker och bokhandel liksom
genom de kanaler för direktförsäljning som fungerar väl i verksamheten En bok
för alla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen konstaterar att utgivningen av lättläst
litteratur (LL) är myckel begränsad och all urvalel LL-tillar fortfarande är
för litet. SIL. Gällivare. Göteborgs. Täby och Vallentuna konimtiner och SAB
förordar att urvalet av titlar breddas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIL framhåller alt urvalsprinciperna för utgivningen är
vikliga med tanke på att valmöjligheterna för dessa läsare är begränsade lill
LL-böcker och alt de utgör en riskgrupp penom att bristen på intellektuell
stimulans öppnar vägen till del mest liittillgängliga videoskräpet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Gällivare kommun har andelen LL-böcker om kärlek,
samliv, handikapp och vardagsfrågor hittills varit för lilen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göiebtngs kommun pekar på behovet av LL-böcker för
invandrare, som har behov av handböcker för vardagens frågor, l.ex.
körkorlsböcker. Även SIL och Norrköpings kommun nämner behovet av LL-böcker för
invandrare. Täby kommun framhåller atl LL-böcker av god kvalitet behövs i
folkbibliotekens uppsökande arbele och att ämnesvalet bör breddas till att
omfatta fler roliga och spännande böcker. Vallentuna kommun förelräder samma
uppfattning och föreslär dessutom en slörre utgivning av bearbetningar av
svensk skönlitteratur och fler böcker om djur och natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningens uppfallning alt distributionen av LL-böcker
måste ges en mer ändamålsenlig utformning understryks av TPB. SÖ, SFF, SV och
HCK. KUR delar utredningens uppfallninp atl den koslnadskrävande produktionen
av LL-böcker måsle motsvaras av ell mol koslnaden svarande nyttjande. SÖ
meddelar atl försöket med bokombud för alt nå ut lill läsare inom
omsorgsverksamhelen har fåll elt överraskande stort gensvar. SFF påpekar att
arbelel med LL-böcker måsle betraktas som en experiment-verksamhet där
misslyckanden och framgångar måsle få växla. SÖ:s försöksverksamhet med
bokombud inom omsorgen kan, enligt SFF, vara en inlressani inledning på en ny
verksamhel. SV anser all slörre ansträngningar borde göras för alt
marknadsföra och informera om det utbud av LL-titlar som nu finns utgivna och
att SÖ:s och folkbibliotekens roller som informatörer mer konkret borde
uppmärksammas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section402>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section403>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>184</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslär all verksamhelen med LL-böcker drivs
i samma omfattning som hittills lill dess distribulionen får en mer effekiiv
ulformning. KUR stöder förslagel. ABF betonar alt insatserna inle skall
minskas och TBP understryker viklen av all slöd ges lill utgivningen av
LL-böcker. Ulredningens uppfallning delas inle av SÖ, SIL, Malmö, Norrköpings
och Täby kommuner, som förordar en ulökning av verksamhelen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ har i sin anslagsframställning för år 1985/86
föreslagil en viss ökning av verksamheten med LL-böcker med hänvisning lill de
utvecklingskrav som slälls på LL-böckerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIL konstaterar att 15 LL-titlar per år varken ger
variationsmöjlighet, valmöjlighet eller underlag för intensifierad
marknadsföring. HCK framför en liknande uppfatlning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SFF framhåller atl LL-utgivningen måsle få ulvecklas för
att bällre täcka del uppenbara behovet, men konstaterar att de medel som ställs
till förfogande inle möjliggör en önskad ulökning av verksamhelen. SIL,
Norrköpings kommun och HCK föreslår all ulgivningsstödel ompriorileras till
förmån för LL-böcker. HCK anser alt 40 titlar per år är ett minimum. SIL menar
atl del är befogal all samhället släller krav på lättillgänglighet för läsovana,
när del gäller att bevilja ulgivningsstöd. Eskilsluna kommun företräder samma
ståndpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ meddelar atl SÖ:s arbetsgmpp undersöker
fömtsättningarna för en mera sammanhållen lagerhållning och distributionsform
för LL-böckerna, som skulle göra det möjligt att ha böckerna i lager mycket
längre än i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TPB och HCK anser det vara önskvärt alt LL-böckerna
utkommer i form av tryckt bok och talfonogram. TPB meddelar dessutom atl
biblioteket låler göra praktiskt taget hela LL-utgivningen som talbok. TPB
efterlyser en fortsättning på utgivningen av bearbetade böcker, som visal sig
uppskattade av vuxna utvecklingsstörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I likhel med utredningen konstaterar KUR, SAB och Btj atl
ingen utgivning av st or stilsböcker förekommer i Sverige f.n.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAB konstaterar alt slorstilsböckerna i avsaknad av egel
litteraturstöd och på grund av höga framställningskostnader blivit så dyra alt
biblioteken inle hafl råd att köpa så många exemplar all upplagan kan bära sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betydelsen av atl en utgivning av slorstilsböcker kommer
lill slånd framhålls av ett flertal remissinslanser, däribland TPB, SIL, KUR,
Göteborgs, Malmö, Täby och Vallentuna kommuner saml SAB.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TPB påpekar alt erfarenheterna av bokutlåningen på sjukhus
och servicehus visar atl elt stort intresse finns för böcker med stor stil.
KUR konstaterar att biblioteken noterat ökande efterfrågan på böcker med slor
stil, beroende på alt många kommuner intensifierat sin uppsökande verksamhet
till äldre men också beroende på all gruppen synsvaga äldre ökar. Täby och
Vallentuna kommuner gör en liknande iakttagelse. Vallentuna kommun framhåller
värdet av storstilsböcker i bibliotekens läsfrämjande arbete för såväl läsovana
som synskadade.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section404>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section405>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>185</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens uppfattning att det kan övervägas alt
utgivningen av storstilsböcker kompletteras genom ett lämpligt läshjälpmedel
delas av Vallentuna kommun.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SAB anser
atl storstilsböcker i kombinaiion med förstorande hjälpmedel kan vara etl
alternativ till talböcker för dem som vill läsa på egen hand, KUR anser del vara
önskvärt all utvecklingen kan gå i två parallella banor, i fråga om ulveckling
av bättre hjälpmedel för synsvaga och en ökad utgivning av storstilslitteratur,
TPB påpekar att läshjälpmedel inle hell kan ersälla slorstilsböcker. TPB
förordar att det övervägs om en del av det slalliga slödet kan gå till
utgivning av böcker med slor stil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KUR bekräftar ulredningens konstaterande all föriagen
avstått från atl söka stöd för utgivning av böcker med stor stil. KUR avser all
överlägga med bokförlagen och biblioteken om möjlighelen alt i lämpliga former
återuppta en slorslilsulgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TPB
förordar all del prövas om del är möjligl atl ställa krav på mottagare av
litteraturstödet att ge ul vissa titlar i stor stil, alternalivi alt för
statligt litteraturstöd kräva all alla böcker trycks med minsla stil. SIL och
Norrköpings kommun framför en likartad åsikt. Malmö och Vallentuna kommuner
föreslår atl utgivningen av storstilsböcker prioriteras i fråga om
lilteraiurstöd. Vallentuna kommun anser atl storstilsböcker också bör vara
lillgängliga i bokhandeln och finner del angelägel att alla folkbibliotek
stöder utgivningen av storstilsböcker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen förordar att ett statligt lagerslöd lill
utgivning av slorstilsböcker också bör beakta de särskilda koslnader som uppkommer
i övriga framställningsled.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAB förelräder en likartad uppfatlning men anser atl
ulredningen intar en tvetydig hållning till storslilsboken. SAB förordar atl
kraftfulla insatser företas för atl få till stånd en regelbunden utgivning i
Sverige. Enligt SAB:s uppfattning kan sådana insalser inte åstadkommas inom
ramarna fördel nuvarande litteraturstödet. SAB förordar i stället elt särskilt
riklat stöd i form av etl lagerslöd som samtidigt garanterar en ekonomiskt bärkraftig
upplaga. Om ell sådani slöd skulle visa sig olillräckligt bör del. enligt SAB:s
mening, kompletteras med elt produklionsstöd i de olika framslällningsleden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Några
remissinslanser lar upp frågan om utgivningen av talböcker och talfonogram. TPB
anser atl det finns ell slorl behov av talfonogram. med tanke pä alt målgmppen
lalboksberältigade är så stor. TPB, SIL och Norrköpings kommun förordar all
möjligheten prövas atl på mottagare av statligt lilteraiurstöd ställa krav på
utgivning av vissa böcker som talfonogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>HCK och SRF förordar atl staten utreder förutsättningarna
för en kommersiell utgivning av talböcker. SÖ påpekar att talböcker skulle
användas även av psykiskt utvecklingsstörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göieborgs kommun framhåller att även analfabetism bör
räknas som ett handikapp, som berättigar till lån av talböcker.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section406>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section407>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>186</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIL framhåller atl rällen atl låna talböcker behöver
marknadsföras bättre för alt tillgodose de rörelsehindrades behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIL och HCK förordar alt de dövas intressen tillgodoses
genom ökad produktion av tecknade videoböcker, vilka bör finnas på biblioteken
för utlåning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KUR häri samråd med Svenska institutet ulvärderal
försöksverksamheten med stöd till presentation av svensk litteratur i
ullandel. Ulredningen har i sitt remissyttrande häröver tillstyrkt KUR:s förslag
all slöd till den svenska litteraturen utomlands i fortsättningen skall ulgå i
form av slödköp av översall svenskl verk. SÖ framhåller att de svenska barn och
ungdomar som går i skola utomlands är en ökande målgrupp för stödinsatser i
form av bidrag lill inköp av svensk litteratur. SFF påpekar all intresset för
svensk litteratur under senare är ökat. SFF finner att samarbelel mellan KUR
och Svenska institutet fungerar tillfredsställande. Vikten av all invandrare
som återvänder lill sill ursprungsland ges möjligheter att behålla och
fördjupa sin kännedom om svensk litteratur motiverar anslag lill översättningar
till finska, spanska, grekiska och jugoslaviska språk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SBI framhåller atl svensk barn- och ungdomslitteratur
hävdar sig bättre än vuxenlilleralur utomlands och alt SBI bidragit till denna
ulveckling genom att bygga upp ett omfallande kontaktnät med utländska
intressenter på barnlilleraturområdet. Numera har SBI ytterst små medel till de
utlandsresor som krävs för alt bygga ul della kontaktnät.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KUR förordar all möjligheterna lill arbetsstipendier för
framställning av populärvetenskaplig litteratur och utgivningen av bokserien
Forskningens Frontlinjer får fortsätta. KUR anser att arbetsstipendierna varit
av stor betydelse för all få fram populärvetenskaplig litteratur av hög klass.
Forskningens Frontlinjer ulgör elt värdefullt och unikt bidrag lill den
kvalificerade fackboksutgivningen. Likartade synpunkter framförs av SAB och SV.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ framhåller särskilt vikten av atl skolan har tillgång
till aktuell populärvetenskaplig litteralur, i form av lättillgängliga
fackböcker för barn och populärvetenskaplig litteratur för vuxna med
användningsområden pä grundskolans högsladium och i gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.5 Ett nytt uppslagsverk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens uppfatlning alt tillkomsten av ell nyll
tillräckligt omfatlande svenskt uppslagsverk bör ges hög prioritet delas av
KB. Luleå. Malmö. Norrköpings och Stockholms kommuner, SFF, Bopako, SAB och
kulturnämnden i Upplands-Bro kommun.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagel alt KUR ges i uppdrag atl fortsätta arbetet med
all möjliggöra utgivningen av ett svenskt uppslagsverk stöds av KB. Luleå och
Slockholms kommuner. Malmö kommun anser atl KUR bör lilldelas denna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section408>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section409>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>187</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppgift, oavsett om dess försök alt anskaffa
medelsgaraniier lyckas eller inle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UHÄ och slalskonioret riklar kritik mot KUR:s förfarande
all söka ekonomiskl stöd hos slalliga verk och myndigheler. UHÄ finner del inle
rimligt atl medel som slällls lill förfogande för andra ändamål skall användas
för finansiering av elt uppslagsverk. Statskontoret konstaterar att KUR:s
förfarande innebär atl statsmyndigheterna skulle ställa ekonomiska garantier om
medelsdispositioner som de ännu inte förfogar över och all regering och riksdag
både direkl och indirekt via statsmyndigheter skulle medverka i projektet.
Statskontoret ifrågasätter om arbelet med all möjliggöra utgivningen av elt
svenskl uppslagsverk bör fullföljas enligt KUR:s rikllinjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen konstaterar att nägon form av ekonomiskl stöd
är en förulsättning för att någol förlag skulle vara berett atl starta
utgivningen av en ny svensk nationalencyklopedi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmö och Norrköpings kommuner och Sveriges förfatiarjönd
betonar att slaten bör garanlera utgivningen av ett slörre svenskt
uppslagsverk. Göieborgs och Luleå kommuner, SFF och Bopako framhåller atl
staten bör ge underslöd lill utgivningen av nationalencyklopedin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>EskUstuna och Göieborgs kommuner betonar atl prisel måste
sättas så låpt att uppslapsverket kan inköpas lill skolor och kommunala
bibliotek. NO. SBF och Bopako framhåller viklen av att regeringen snabbi fattar
beslut i frågan om statligt slöd lill ett nyll uppslagsverk, eflersom osäkerhet
på denna punkt även hämmar förlagens arbele med mindre och medelstora
uppslagsverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Angående utredningens resonemang om möjligheten all fä
dispens från bruttoprisförbudet vid försäljning av en svensk
nationalencyklopedi påpekar marknadsdomstolen all en viss osäkerhet föreligger
emedan praxis i dispensärenden inle förändrats i samband med den nya
konkurrenslagens tillkomst och att frågan fortfarande kan prövas försl sedan
ett konkrel förslag föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NO anser att ett statligt engagemang i utgivningen av etl
stort uppslagsverk markerar att saken har ell sådant kulturpolitiskt intresse
atl dispens sannolikt beviljas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>All en ny nationalencyklopedi skall publiceras i bokform
understryks av Luleå kommun. SFF och SAB.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>S.AB påpekar alt faktabaser och bibliografiska databaser
inle kan ersätta behovel av etl uppslagsverk i bokform. SAB förordar dock atl
encyklope-din framställs såväl i form av databas som i form av etl bokverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Täby och Vallentuna kommuner anser alt del för
folkbibliotekens del vore angelägnare att statliga medel satsas på
dalabassökning på biblioteken än på utgivning av ett uppslagsverk.
Kulturnämnden i Upplands-Bro koniiniin förordar alt del undersöks om inte
utnylljandet av informationsteknologi ger slörre ekonomisk möjlighel alt få
encyklopedin till slånd och att öka spridningen av den.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section410>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section411>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>188</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.6 Kreditgarantier till bokföriag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningens förslag om genomförande av del av
bokbranschuiredningen lagda förslagel atl en särskild slallig nämnd utsedd av
regeringen inrättas för handläggningen av ansökningar om statlig garanti för
förlagsverksamhet fär ell negativt mottagande av remissinslanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>PSN ställer sig tveksam till förslagel, men motsätter sig
inte att inlemma dessa uppgifier i sill kanslis arbete. Nämnden förulsäller att
den fär årlig ersättning för arbelel ål den föreslagna förlagsgaranlinämnden
samt kompensation för del merarbete som uppgiften innebär del första årel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIND lillslyrker förslaget i sä måtto alt verket inle har
några invändningar mol att kreditgaranliärendena flyttas från SIND.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagel avstyrks av KUR med hänvisning lill RRV:s
invändningar mol förslaget. RRV hänvisar till verkels slällningslagande i sitt
yttrande över bokbranschutredningens betänkande och lill RRV:s rapporl Översyn
av verksamhelen med statliga garantier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagel alt amorteringsfrihel skall kunna beviljas under
högst tre år stöds av KUR. KUR tillstyrker också förslagel all garantigivaren
från fall till fall skall ha möjlighet all avgöra om hela kapitalbehovet skall
tillgodoses med slalliga garanlier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIND ifrågasätter om inte kreditgarantierna till bokförlag
hell kan slopas med lanke på all majoriteten av de sökande förlagen, enligt
verkets bedömning, har små möjligheter atl tillgodogöra sig kreditgarantier på
grund av bristande yrkeskunskaper och företagsledarförmåga. SIND bedömer att de
framgångsrika förlag, som erhållil garanli, lorde ha kunnat få silt kreditbehov
lillgodosetl ulan SIND:s medverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.7 Finskspråkig litteratur i Sverige</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningens förslag om undersökningar rörande de finska
invandrarnas lillgång till finskspråkig litteratur får etl mycket posilivt
mottagande av remissinslanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag atl KUR ges i uppdrag all utföra en
kartläggning av sverigefinnarnas tillgång till böcker på del egna modersmålet
tillstyrks av bl,a. KUR, Eskilstuna, Luleå, Södertälje och Täby kommuner,
SACO/SR, ABF, Btj och RFFF.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konsumentverket, SÖ, SIL, SIV, Gällivare och Göteborgs
kommuner, LO och SFF anser dessutom atl den föreslagna undersökningen skall
omfalla litteratur på andra invandrarspråk. Konsumentverket menar alt de
grupper som kan komma i åtnjutande av statligt ulgivningsstöd till litteratur
på invandrarspråk skall omfatlas av undersökningen. SÖ anser all karlläggningen
skall omfatta litteratur på högfrekvenla invandrarspråk, medan SIV menar all
kartläggningen skall omfaUa alla språkgrupper, möjligen med undanlag av
engelska, lyska och franska. Gällivare kommun</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section412>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section413>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>189</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>framhåller all del finns anledning all allmänl beakla
invandrarnas behov av litteratur på hemspråken, men att litteratur på finska
och samiska skall inla en särställning, eflersom de är modersmål för många svenska
medborgare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinslanser lämnar förslag lill områden som bör
omfattas av den föreslagna karlläggningen ulöver vad ulredningen föreslagil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ föreslår atl kartläggningen av folkbibliotekens bestånd
utvidgas till atl omfalla skolbiblioteken. SÖ hänvisar också lill rapporterna
Minoritetsspråks- och invandrarundervisningens läromedelsförsörjning (SÖ 1981)
och Kommunerna och hemspråksläromedlen (SÖ 1981).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO påpekar att den roll som arbetsplatser och
invandrargruppernas föreningsliv kan spela för invandrarnas
litieralurförsörjning bör uppmärksammas i den föreslagna undersökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SFF påpekar atl undersökningen också bör omfalla en
karlläggning av den finska sverigepressens bevakning av finsk litteratur med
tonvikt pä nyulgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ABF anser all utredningens förslag lill ålgärder är
otillräckliga och föreslår i stället att denna fråga utreds ordentligt och då
med dellagande av finska invandrare . En sådan ulredning bör få till uppgift
att ulforma förslag som ger den finsktalande minoriteten rimlig tillgång till
finskspråkig litteratur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Btj föreslär att kartläggningen kompletteras med en
undersökning av det utbud som Btj och Nordisk bokimport erbjuder biblioteken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Luleå kommun och RFFF föreslår att kartläggningen även
skall utreda möjligheterna av all tullavgifter m.m. slopas på böcker som
importeras från Finland. RFFF föreslår vidare alt sverigefinnarnas åsikter om
förlaget Finn-Karja kartläggs samlaii sverigefinnarnas inställning till
finskspråkiga tidskrifter som ulges i Sverige utreds.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag att KUR ges i uppdrag alt särskilt
studera frågan om statligt lagerstödiill bokhandlar som säljer och lagerhåller
finsk kvalitetslitteratur, stöds av Luleå och Södertälje kommuner, SACO/SR och
RFFF.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konsumentverket, SÖ, Göieborgs kommun och SFF framhåller
alt den föreslagna undersökningen om lagerslöd till bokhandlar också skall
omfatta ett studium av lagerslöd lill alla bokhandlar som säljer och
lagerhåller kvalitetslitteratur på invandrarspråk. Göteborgs kommun anser atl
litteratur på spanska särskilt bör uppmärksammas härvidlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIL finner det anmärkningsvärl au ulredningen bortser från
invandrarnas litieralurförsörjning mot bakgrund av det arbete som bedrivits
inom KUR:s referensgrupp för invandrarnas litieralurförsörjning. Gällivare och Södertälje
kommuner understryker allmänl viklen av atl invandrargruppernas behov av
litteratur på sina hemspråk tillgodoses. RFFF föreslår dels all slödet lill
Finn-Karja höjs, så att en heltidsanställd förlagstjänsie-man kan anställas,
dels att förlaget beviljas stöd för utgivning av barn- och ungdomsböcker.
Verksamheten med En bok för alla bör, enligt RFFF,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section414>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section415>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>190</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>även
omfatta finskspråkiga böcker och framför alll böcker som producerats av
Finn-Karja i Sverige. Förbundel föreslår också all förfatlarbesök i skolor och
bibliotek arrangeras så, all även författare som skriver på invandrar- och
minoritetsspråk kan della. RFSL framhåller viklen av tillgång på god
litteratur om homosexualitet på finska, med lanke på att en del homosexuella finnar
valt au flytta till Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Angående
ulredningens resonemang om biblioteken och den finska lil t era t uren förordar
SÖ att biblioteken i första hand förvärvar originallilteratur, som återspeglar
den finska kulluren, i stället för översäll-ningar till finska. SÖ erinrar om
den nordiska bibliolekshandboken KITAB (Kulturell idenlilet tryggad av
biblioteken), som behandlar etl slort antal språk, etniska grupper och länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bij
påpekar all brislen på bibliografiska hjälpmedel på biblioteken skulle kunna avhjälpas
om Btj erhöll medel alt integrera den finska nationalbibliografins posler i
den cenirala bibliografiska dalabasen BURK. Btj meddelar också atl dess
bibliografi Utländska nyförvärv även kan användas som uppslagsbok för
invandrare, som i olika ämnen söker litteratur på siu eget språk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9.8
Litteraturstödet och folkbibliotekens inköp</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ulredningens
uppfattning atl biblioteken har ell ansvar för kvalitetslitteraturen och för
atl göra denna litteratur tillgänglig för läsarna understryks av Landskrona,
Täby och Vallentuna kommuner saml SAB.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ulredningens
åsikt att del skulle ha elt stort värde om samtliga litteratur-stödda titlar
kunde finnas tillgängliga på åtminstone ell bibliotek i varje kommun delas av
KUR, Landskrona, Täby och Vallentuna kommuner och SAB.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SV
understryker viklen av att så slor del som möjligt av bokutgivningen finner väg
till folkbiblioteken i landsbygdskommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ulredningens
förslag att KUR får i uppdrag atl i samråd med länsbiblioteken pröva nya
former för atl uppmärksamma den lilleralurslödda utgivningen i samband med
folkbibliotekens inköp tillstyrks av Gällivare och Malmö kommuner, TCO och SAB.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>EskUstuna,
Gällivare, Malmö, Svedala och Örnsköldsviks kommuner samt Kommunförbundel
poängterar ulredningens uppfattning att del statliga litteraturstödet inte
formellt skall bindas samman med folkbibliotekens inköp. Kommunförbundel
betonar kommunernas suveräna räll alt själva bestämma vilka böcker som skall
köpas och att den enskilda kommunens mål för verksamhelen måste vara vägledande
för inköpen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KUR,
Landskrona, Täby och Vallentuna kommuner, SAB och utbildnings- och
kulturnämnden I Västerbottens läns landstingskommun föreslår atl elt
presentalionsexemplarav varje litleraturslödd fitel distribueras till
folkbiblioteken. KUR föreslår en femårig försöksverksamhel med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section416>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section417>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>191</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ett särskilt slöd för presentation av lilleralurslödda
titlar på landets folkbibliotek. Förslagel innebär att etl exemplar av var och
en av de litleraturstödda titlarna distribueras i förlagsband lill de kommuner
som vill delta i verksamhelen. I presentationsstödel skall dessulom ingå ca 25
kvalitetsböcker som förlagen avstått från atl söka litteraturstöd för.
Avsikten med verksamheten är atl den akluella kvalitetsulgivningen skall ges en
samlad presentation under tre månader i etl särskilt referensbibliotek, varvid
besökarna ges lillfälle atl låna ur bibliotekets egel bestånd, all ställa sig i
lånekö eller all beslälla boken från bokhandel resp. från Seelig. Presentationsstödel
avser all täcka föriagens merkostnad och beräknas uppgå till en åriig kosinad
av 7,75 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även SAB uttalar sig för att KUR ges i uppdrag atl
initiera en försöksverksamhel med preseniaiionsexemplar av såväl
litleraturstödda titlar som annan kvalilelslitleralur. SAB menar dock all
försöksverksamhelen skall begränsas lill ell urval bibliotek av varierande
storlek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Täby och Vallentuna kommuner föreslår alt de
gratisexemplar, som Utredningen föreslår skall delas ul till bokhandeln, i
stället tillställs folkbiblioteken som preseniaiionsexemplar. En sådan lösning
är särskilt moliverad i kommuner som saknar fackbokhandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eskilstuna kommun avvisar med skärpa tanken på
presentations-exemplar. All låla litteraturslödda titlar finnas i ell
blädderexemplar i varje kommun är, enligt kommunens mening, bortkastade pengar.
Kommunen poängterar att bibliolekels böcker i största möjliga utsträckning
skall vara till utlåning och all presentationen av litleraturstödda titlar bör
ske i radio och TV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/5/?, LO, SFF och KLYS föreslår att etl statligt slöd
ulgår till folkbibliotekens inköp av kvalitetslitteratur. Enligt LO bör del
temporära stöd, som riksdagen beslulade om år 1982, återinföras. SFF vidhåller
sitt tidigare presenterade förslag om slatligl slöd lill folkbibliotekens inköp
av böcker. Det föreslagna stödet skall förhindra alt bibliotekens anslag lill
bokinköp ytterligare urholkas, men del skall lämna kommunen frihei all själv
beslämma vilka titlar som skall inköpas med hjälp av slödel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.9 Kommunala bokinköp från lokal bokhandel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens uppfatlning att de kommunala myndighelerna
bör beakla möjligheterna lill inköp från den lokala bokhandeln stöds av
flerlalel remissinstanser som yttrat sig i frågan, nämligen konsumentverket,
SÖ, EskUstuna, Hagjörs, Malmö och Norrköpings kommuner, TCO, SACO/SR, SBF.
Bopako. BMF och SV. Eskilstuna kommun framhåller bl.a. betydelsen av att
folkbiblioteken har elt gott samarbeie med bokhandeln för atl snabbt kunna göra
kompletterande inköp eller få tag på böcker som ej saluförs av Btj. Kommunen
poängterar i delta sammanhang antikvariatens viktiga roll.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section418>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section419>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>192</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmö kommun ställer sig positiv till atl biblioteken
stöder den lokala bokhandeln genom all där göra inköp av sådant material, som
inte kan anskaffas genom de kollektiva rutinerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Norrköpings kommun menar alt sådana böcker som kräver
snabb leverans och som biblioteken bör ha vid uigivningstillfällei, liksom
speciallitteratur, bör köpas i bokhandeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SBF och Bopako poängterar värdel av bokinköp lill
biblioteken via den lokala bokhandeln och pekar på atl inköpen av det slora
antal titlar som inte behöver bindas i s.k. biblioteksband, borde ske via
bokhandeln. Enligt SBF kan ell sådani förfarande vara kostnadsmässigt
fördelakligl för biblioteken, samtidigt som del underlättar fortsatt
bokhandelsverksamhet. Hagfors kommun framför likartade synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ avslår från atl diskutera kommunernas upphandling men
betonar den fördel som det innebär för barn och ungdomar alt ha tillgång till
en lokal bokhandel, där de kan finna kvalitetslitteratur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalel av de remissinstanser som yttrat sig i frågan,
delar utredningens uppfallning att de kommunala upphandlingsreglerna inle bör
ändras. SCB, Göieborgs, Hagfors, Lessebo, Malmö, Södertälje och Vallentuna
kommuner. Kommunförbundet och Landstingsförbundet betonar alt avsteg ej kan
göras från upphandlingsreglementel vid köp av litteratur lill skola och
bibliotek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningens bedömning alt kommunerna har möjlighel atl
lillämpa beslämmelserna i upphandlingsreglementel med avseende på värdel av atl
bevara en lokal bokhandel, liksom att kommunen inom sin kompelens har utrymme
atl slödja en lokal bokhandel understryks av Eskilstuna kommun, SACO/SR, TCO,
SBF, Bopako och BMF. Eskilsluna kommun påpekar att det kommunala
upphandlingsreglementel bör följas med omdöme och att kommunen bör betänka silt
ansvar för bokförsörjningen lill allmänheten i mindre samhällen, där bokhandeln
riskerar atl försvinna. TCO menar atl upphandlingsreglerna borde kunna
lillämpas så atl kommunernas inköp av böcker och annal material sker i den
lokala bokhandeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SBF och Bopako påpekar atl upphandlingsreglerna för
kommunerna närmasl är av rekommenderande nalur och att kommunerna i en
upphand-lingssilualion kan göra andra bedömningar och överväganden än strikt
prismässiga. Statsmakterna bör genom rekommendationer göra insalser för atl få
lill stånd en slörre flexibilitet vid kommunala upphandlingar för alt befordra
uppfyllandet av samhällels kullurpoliiiska målsättningar inom
litleraturområdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konsumentverket delar ulredningens uppfallning alt
möjligheterna lill upphandlingssiöd inte direkl kan överföras från
livsmedelsområdet lill bokområdet, men understryker atl kommunerna bör överväga
bokinköp från den lokala bokhandeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BMF anser all en kulturell och social aspekt bör anläggas
på kommunernas inköp av böcker för aU uppnå de långsiktiga kommunalkuliurella
effekter ell sådant upphandlingssiöd kan få.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section420>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section421>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SCB,
Göieborgs, Lessebo och Södertälje kommuner. Kommunförbundet och
Landstingsförbundet släller sig i huvudsak negaliva lill utredningens förslag
alt kommunen bör stödja den lokala bokhandeln genom inköp av böcker till skola
och bibliotek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SCB
poängterar alt kommunernas upphandling av böcker skall göras på ell
affärsmässigt säll. SCB påpekar all del inte bör skapas regler som kan försvära
projekl som direkl rikias lill skolan som t. ex. SCB:s projekt med statistik i
bokform och rabatterade klassuppsällningar av böcker. Södertälje kommun
framhåller alt etl kategoriskt uttalande om all kommunernas upphandling av
skol- och biblioieksböcker skall ske genom lokal bokhandel vore olyckligt.
Enligt kommunens mening bör en avvägning av för- och nackdelar av bokinköp från
den lokala bokhandeln ske vid regelbundet återkommande upphandlingslillfällen
och inle en gång för alla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunförbundet
framhåller alt någon förändring i kommunernas nuvarande inköpsordning inte är
alt förvänta. Kommunernas strävan måste vara all enligt upphandlingsreglementet
köpa böcker och läromedel på fördelaktigaste villkor. Landstingsförbundet
framför en likartad synpunkt med avseende på landsungens upphandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Angående
utredningens konstaterande all kommunernas inköp av läroböcker i många fall
sker direkt från förlag eller från en slörre bokhandel uianför orten påpekar
SACOISR atl möjligheten borde prövas att prioritera inköp i lokal bokhandel
framför en stor bokhandel med lägre priser på en annan ort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bopako
ifrågasätter giltigheten i påståendet, som framförs i ett särskilt yllrande av
ledamoten Bo Martinsson, all inköpen för skolans räkning förbilligas genom
inköp direkl frän föriagen. Bopako pekar på alt landets bokhandlar svarar för
huvuddelen av skolboksleveranser och atl bokhandeln kan erbjuda omfattande
dislributionstjänster, som kommunerna inte har någon ekonomisk fördel av alt
själva åta sig. Bopako anser del vara rimligl atl kommunerna, genom atl
utnyttja den lokala bokhandelns tjänster, bidrar Ull fullföljandel av
samhällels kullurpoliiiska mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Södertälje
kommun understryker däremot alt prismässigt förmånligare anbud kan erhållas vid
upphandling direkl från föriagen. Kommunen påpekar all etl sådant
upprätthållande av konkurrensen på sikl gagnar den lokala bokhandeln genom att
slimulera lill nytänkande och utveckling av den lokala servicen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
konstaterande atl den lokala bokförsäljningen lill folkbiblioteken avsevärt
har minskal genom att Btj sedan år 1982 samordnar inköp och bindning av
biblioteksböcker kommenteras av flera remissinslanser. Hagfors kommun, SBF,
Bopako m.fl. påpekar att ett stort antal titlar inle behöver bindas i
biblioteksband och atl dessa titlar med fördel kan inköpas i den lokala
bokhandeln lill konkurrenskraftiga priser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>Malmö och Norrköpings kommuner framhåller värdet av den service som är
förbunden med inköp av böcker från Btj och framhåller i likhel med </span></i></b><b><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>13 Riksdagen 1984/85. I samt. Nr
141</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section422>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section423>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>194</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR att huvuddelen av bibliotekens inköp även
fortsällningsvis mäste ske från Btj.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göieborgs och Vallentuna koininuner-ansluter sig till de
synpunkter som ledamoten Bo Martinsson framför i elt särskilt yttrande och som
bl.a, innebär att det inte är rimligt alt kommunerna skulle avstå frän de
fördelar som inköp från förlagen medför i form av förmänliga priser och från
den service och kvalilet på inbindning som är förenad med inköp av böcker från
Btj.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göieborgs kommun framhåller alt lektörsuilätandena är en
ovärderlig hjälp i bokurvalei och atl leverans av biblioleksutmslade och
katalogiserade böcker är mycket arbetsbesparande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 Genomförande och kostnader</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av utredningsdirektiven framgår atl del slår ulredningen
fritt att föreslå en alternativ utformning av de statliga ekonomiska insatser
som f. n. förekommer på bokområdet. Ulredningens förslag om slatliga
ekonomiska åtaganden bör rymmas inom lolall sett oförändrade kostnadsramar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SPK påpekar all flerlalel av bokulredningens förslag lill
slöd för bokdistributionen innebär såväl nya som utökade arbetsuppgifter för
de organ som skall ombesörja detla. Då ulredningen i de flesla fall inle
närmare preciserar omfallningen av berörda slödålgärder, med undantag för
storleken på stödbeloppen, är del, enligt SPK:s bedömning, inte möjligt atl
bedöma de adminislraliva koslnaderna om förslagen genomförs,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIL anser all slatens insatser främsl skall inriklas på de
lässvagas och läsovanas behov, medan ulredningens förslag i första hand
tillgodoser författarnas och producenternas inlressen, SIL föreslår atl
ulredningens förslag kompletteras av en departementsberedning som lar hänsyn
till handikappades och invandrares intressen, Norrköpings kommun framför
molsvarande åsikter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KUR redovisar de skillnader i fråga om kostnadsfördelning
som rådels slällningslaganden innebär i förhållande lill ulredningens förslag.
Den stora skillnaden ligger i rådets förslag all koppla ulgivningsstödel lill
distributionsledet genom elt särskilt slöd för presentation av
lilleralurslödda titlar på landels folkbibliotek, vilkel beräknas kosla 7,75
milj. kr, KUR föreslår dessutom en förstärkning av de särskilda stödordningarna
för invandrar-och minorilelslitleratur och barn- och ungdomsserier. Å andra
sidan föreslår KUR att statsmedel ej skall utgå fill utbildning inom
bokhandeln och bokhandelns datorisering saml alt sortimentsslöd lill
servicebokhandeln inte skall kombineras med särskilda medel för konsultinsatser.
Den totala kostnaden för KUR: s förslag ligger 6,5 milj. kr. över utredningens
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>EskUstuna kommun understryker viklen av alt bidrag lill
biblioteksverksamhet fördelas till dem som bäsl behöver dem och som är villiga
all själva</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section424>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section425>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>195</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>satsa,
så alt medlen går lill läsfrämjande verksamhel och inte till administration
eller produktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Täby
kommun förordar all statsbidragen lill kommunerna ges som generella och inle
som riktade mindre bidrag lill olika ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
anser atl ulredningens bedömning all dess förslag kan finansieras inom ramarna
för befinlliga anslag rimmar illa med medvetenheten om kostnaderna för en
utveckling av de läsfrämjande åtgärderna, för vilka slalen måsle la sin andel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section426>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:89.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section427>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>196</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>BUa,ga 3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av folkbiblioteksutredningens betänkande
(SOU 1984:23) Folkbiblioteken i Sverige</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Folkbibliotekets mål</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkbiblioteken
i Sverige har vuxit fram ur två skilda bibliotekssystem, de kommunala som
utvecklades ur sockenbiblioteken och folkrörelsernas bibliotek. En idémässig
grundval för dagens folkbibliotek lades av 1946 års folkbibliolekssakkunniga.
De mäl som då formulerades om folkbibliotekets ansvar för kvalitet och för ett
breddat utnyttjande har varil styrande under senare decenniers
expansionsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
denna bakgrund konstaterar folkbiblioleksutredningen (Fb 80) i
inledningskapitlet atl folkbibliolekel är en unik resurs i kullur- och
bild-ningsarbelel, för läsandet, för den fria tillgången till information, för
utbildningen och för del lokala kulturlivet. Denna resurs är utan avgifter
tillgänglig för alla och envar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
diskussionen om folkbibliotekets framtida mål pekar utredningen pä några
faktorer i den allmänna samhällsutvecklingen som är av särskild betydelse.
Mediesituationen förändras genom landvinningar inom dalateknik och
kommunikationsteknik. Databaser ersäller tryckt malerial och bild- och
ljudmedier konkurrerar alllmer om människors lid och intresse. Samtidigt ökar
informationsutbudet i samhället, vilket gör atl informationsmängden blir alll
svårare att överblicka och den enskilde fär svårt att tränga in i komplicerade
frågor och bilda sig en egen åsikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Parallellt
med denna ulveckling reses nya krav på delaktighet i samhällsarbetet. Etl
ullryck för delta är försök med nya lyper av föriroendeman-nainflytande i form
av kommundelsnämnder o.d. Biblioteket får ökad betydelse som lokalt forum för
informalion och opinionsbildning dä strävanden att decentralisera inflytandet
skall förverkligas. Även den alltjämt stigande utbildningsnivån i samhället
ställer ökade krav på folkbiblioteket. Samiidigi pågår en omstrukturering i
arbetslivet som ger människor mer tid alt förfoga över.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
omfattande invandring har Sverige blivit etl mångkulturellt samhälle. En av
den svenska invandrarpolitikens hörnpelare är stödel ål invandrarkulturen och
folkbiblioteken är ett av de viktigare instrumenten för att underlätta för
invandrarna atl bevara del egna språkel och hålla kontakt med det ursprungliga
hemlandels kullur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningen
måste även konslalera alt den samhällsekonomiska silualionen väsentligt har
förändrals sedan folkbibliotekens expansionsperiod under 1950- och 1960-talen,
Möjlighelerna all bygga ut den offenlliga sekiorn kommer att vara begränsade
under lång lid framöver. Della kommer atl ställa ökade krav på folkbiblioteken
atl omsorgsfullt pröva olika</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section428>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section429>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>197</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>verksamheter
och väga krav på expansion inom olika områden mot den nuvarande
resursanvändningen. En fortlöpande diskussion om verksamhetens inriktning är
särskilt angelägen med hänsyn till att andelen biblio-leksutnylijare alltjämt
är liten för stora grupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fb
80 finner atl folkbiblioteken i hög grad kan bidra lill atl förverkliga de
kullurpoliiiska mål som riksdagen antog år 1974. Från dessa utgångspunkter
vill ulredningen formulera målen för folkbiblioteken på följande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkbiblioteket
är vär viktigaste lokala kulturinstitution och det skall spela en akliv roll
som initiativtagare och samarbelspart i det lokala kullurlivet. Det skall ha ett
allsidigt mediebestånd, slå öppel för alla och erbjuda sina tjänsler utan
kostnad för den enskilde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkbibliolekel
skall slimulera människor atl söka kunskap och kultur-upplevelser och arbeta
målmedvetet för all nå ul med verksamhelen till alll flera. Det skall uppmuntra
kunskapssökandel och därmed bidra lill en ökad medvetenhet och till engagemang
i den demokratiska processen. Folkbiblioteket skall visa respekt för den
enskildes önskemål och behov men alllid främja god kvalilet vid val av medier
och aktiviteter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
en sådan inrikining blir folkbibliotekets verksamhet en del av
folkbildningsarbetet i vårl samhälle, ell instrument för livslång utbildning.
Folkbiblioteket har vuxil fram inom folkbildningen och delta har hittills i hög
grad präglat insalser och målsättningar. Folkbildningsambilioner bör vara
vägledande också för framliden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Målen
måste påverka prioriteringar, verksamhetsformer och arbetssätt. Utredningen
anger några handlingslinjer som bidrar till alt uppfylla målen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Folkbiblioteket skall föra en
kamp för boken och läsandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Folkbibliolekel skall arbeta
för en fri och jämlik lillgång till information.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Folkbibliolekel skall bygga ul
den uppsökande verksamhelen och knyta till sig förmedlare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Folkbiblioteket skall särskilt
uppmärksamma barns behov av böcker och läsning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Folkbibliotekets kultur- och informationsuppgifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
diskussionen om hur folkbiblioteket kan arbela i enlighel med dessa
handlingslinjer är del ändamålsenligt atl särskilja två olika funktioner och
tala om folkbibliotekets kulturuppgift resp. informaiionsuppgift. Med dessa
två funktioner gör folkbibliolekel insalser inom utbildningsväsendet, i
studieförbundens verksamhet, i den sociala verksamheten, i arbelet med
samhällsinformation elc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kapilel 2 gör utredningen en närmare beslämning av de två uppgiflerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkbibliotekets
kultumppgifl innebär i första hand ell ansvar för del tryckta ordel och för
läsning. Böcker skall inte sättas i motsatsförhållande lill andra medier och
konsinäriiga uttrycksformer men Fb 80 anser atl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section430>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section431>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>198</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>folkbiblioteket
bör prioritera boken. Folkbiblioteken är den enda samhällsinstitution, frill
lillgänglig för alla, som har etl ansvar för atl tillhandahålla tryckt
malerial. Läsning har slor betydelse för människors möjligheter alt vidga sina
kunskaper, att möta nya tankar och upplevelser, andra miljöer och epoker,
spänning och fantasi. Genom att ständigt söka vägar alt öka böckernas
tillgänglighet kan folkbiblioteket göra betydelsefulla insatser för alt främja
läsning bland breda befolkningsgmpper, inte minsl bland barn och ungdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkbibliotekets
informaiionsuppgift beskrives på följande sätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkbiblioteket
har till uppgift atl som neutral, samhällelig institution förmedla upplysningar
och tankar inom alla områden lill alla medborgare och att ge lillgång lill alla
typer av informationskällor. Mediebeslåndet skall vara allsidigt. I
kontroversiella frågor skall del försöka spegla motstridande intressen och
åsikter, så alt individen får möjlighet all själv bilda sig en uppfallning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkbibliolekel
skall underlätta för den enskilde all utnyttja den gmndlagsfästa informaiions-
och yltrandefrihelen. Del innebär alt folkbiblioteket har elt ansvar dels för
att ge sakupplysningar och bibringa kunskap och bildning i vidare mening, dels
för att främja opinionsbildning och låta olika åsikter och röster komma till
tals.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkbibliotekens
informaiionsuppgift är atl ur olika källor, i första hand de egna samlingarna,
för användares räkning hämla fakta och att informera om vilka källor som finns
tillgängliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkbibliotekels
informationsfunktion bör präglas av en slrävan atl hjälpa de
informationssökande alt själv hitta i folkbibliotekets samlingar. Genom
uppsökande arbete skall folkbiblioteket stimulera fler människor att utnyttja
bibliotekets kunskapsresurser. Människor bör själva välja väg och innehåll i
sin bildningsslrävan och folkbiblioteket skall slå lill tjänst med hjälp och
vägledning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Gratisprincipen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta kapilel slår utredningen fasl att principen om all folkbibliotekets
tjänsler skall vara avgiftsfria under lång tid har varit allmänl vedertagen i
Sverige. Från demokratisk synpunkt har del varil viktigt all garanlera all
utnyttjandet av folkbibliolekel inle görs beroende av den enskilde medborgarens
ekonomiska villkor. En avgiftsfri tillgång lill informalion har ansells vara en
förutsättning för öppen debatt och fri opinionsbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är angeläget alt även i framliden bibehålla gratisprincipen i folkbibliotekens
verksamhel. Folkbiblioteksutredningen avvisar generella låneavgifter eflersom
de kan motverka folkbibliotekets strävanden all nå ut brett och lill nya
grupper som i dag inte har etablerade biblioleksvanor. Generella avgifier kan
bidra lill att förstärka den kulturella ojämlikheten och vara</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section432>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section433>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>199</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ett hinder för samhällels ansträngningar all frilt
tillhandahålla informalion. I elt samhälle som värnar om fri åsiktsbildning och
en demokratisk samhällsutveckling får tillpånpen till information genom
folkbiblioteken inte bli beroende av den enskilda medborgarens ekonomiska
villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även informationsförmedling genom databaser bör vara
avgiftsfri för den enskilde. I ell läge då väsenllig informalion endasl finns
lillgänglig i elektronisk form kan kostnads- och avpiftsfrågorna bli ell större
problem än vad det är i dag. Då måste noga prövas hur samhällel även
fortsättningsvis skall kunna garantera den enskilde avgiftsfri tillgånp till
information genom förmedling av folkbibliolekel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Folkbibliotekets medier</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fb 80 konstaterar att kommunernas medieanslag i reala
termer har sjunkit under 1980-talet. Personalanslagen har i större utsträckning
klarat sig undan prutningar, vilkel dock har begränsat värde om medieanslagen
tillåts sjunka alltför myckel. Särskilt i del uppsökande arbelel krävs mycket
böcker. Att stärka medieanslagen måsle därför ges höp prioritet enligt
utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkbibliotekels förhållninpssätt till olika medier
diskuieras och utredninpcn anser all folkbiblioteket måste ha en öppen attityd
till alla lyper av medier. Skilda medier kan på olika sätt spela en
betydelsefull roll i fullpö-randel av folkbibliotekets kultur- och
informalionsupppifler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Boken har dock en särställning i folkbibliotekets arbete.
Folkbiblioteken måste sättas in i etl vidare mönster av samhälleligt engagemang
för litteratur. Staten ger stöd lill utgivning av böcker som aldrig skulle ha
kommil ul om den kommersiella marknadens villkor enbart skulle fä råda. Som elt
led i värnet av åsikts- och yttrandefriheten har samhällel elt särskilt ansvar
för all udda och kontroversiella böcker kan komma ul. Slalen ger därulöver stöd
lill den kommersiella bokdistributionen. Samhället engagerar sip även för alt
penom slöd och stimulans främja människors läsning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkbiblioteket är en viktig del av delta mönsler genom
all del köper kvalitetslitteratur och arbetar för atl denna skall upptäckas och
läsas. Fb 80 betonar vikten av att folkbiblioteket beaklar sambandel mellan
inköp och arbetet med atl göra boken tillgänglig och använd av kommunens
invånare. Folkbibliotekets primära ansvar är all främja bredd och kvalilet i
det lokala kulturlivet. Inköpspolitiken skall inle ensidigt bestämmas av
allmänna lilteralurpolitiska hänsyn ulan måsle i första hand relateras lill
lokalt uppställda kullurpoliiiska mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Etl särskilt problem är atl bokens livslängd på den
kommersiella marknaden har blivit alll kortare på grund av ökade koslnader för
lagerhållning. Folkbiblioteket fyller därför en viktig upppifl genom all köpa
och tillhandahålla litteratur. Ulöver dessa allmänna konstateranden om bokens
belydel-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section434>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section435>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>200</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>se
i folkbibliotekets arbele förs i kapilel 4 diskussioner om skön-, fack- och
barnlitteratur. Det gemensamma draget i inköpsmönstrel för olika lilteraturkalegorier
är att folkbiblioteket värnar om kvalitet i sina inköp och inle i någon högre
grad faller undan för trycket frän lånlagarna alt i större utsträckning köpa
underhällningslilteralur eller modebetonade enklare fackböcker. Detta kan
utläsas från ell par akluella undersökningar som genomförts med utredningens
medverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra medier i folkbiblioteksarbelet diskuieras tidningar och lidskrifter,
fonogram och noter, mikrofilmat malerial för släkt- och amatörforskning,
arlotek, videogram, medier för invandrare och språkliga minoriteter saml medier
för läshandikappade. Diskussionen förs utifrån två huvudlinjer.
Folkbiblioteket bör å ena sidan inla en öppen attityd till olika slag av
medier. Å andra sidan finns det skäl att noga pröva vilka av insaiserna för
olika medier som är mesl meningsfulla. Det är naturligt atl sätta arbelet med
läsning och del tryckta ordet i främsta mmmet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mediekapillet
innehåller också en diskussion om hur folkbiblioteket på olika sätt ständigt
bör arbeta med sitt mediebestånd för atl göra del inlressani och uinyttjat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
tar upp vissa frågor kring urval och inköp av böcker, såsom urvalsprocesser,
hjälpmedel och inköpskanaler. Bl.a. konstaterar Fb 80 alt Bibliotekstjänsts AB
(Btj) sambindningsrulin för informalion om och beställning och leverans av
medier till bibliotek är etl oumbäriigt hjälpmedel för en ralionell
mediehantering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
aspekler på mediehanteringen behandlas. Ulredningen trycker på behovel av
översyn och gallring av folkbibliotekens mediebestånd. Värdel av etl
bokbestånd, sell ur låntagarens synvinkel, är inte endasl mängden av böcker,
ulan i hög grad hur tillgängligt och intresseväckande böckerna presenteras.
Folkbiblioteken bör öka sina ansträngningar alt se över och gallra sina
bokbestånd samt systematiskt gå in för mer låntagarvänliga former för
medieuppslällningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mediekapitlet
avslutas med etl avsnill om fjärrlåneverksamheten. Etl ulbyle av medier mellan
olika bibliotek och bibliotekssystem är själva ryggraden i del svenska
bibliotekssamarbetet. Del är väsenlligt atl bibehålla och förstärka
fjärrlånesamarbelel för att effektivare utnyttja de samlade medieresurserna och
för alt garanlera den enskilde var han än bor i landet möjlighelen atl la del
av malerial från andra bibliotek. För alt kunna bibehålla dessa möjligheter
anser utredningen atl del är angeläget alt fjärrlånereglerna kontinuerligt ses
över och atl del då och då genomförs undersökningar som visar hur reglerna
följs. En sådan studie har delegationen för vetenskaplig och teknisk
informationsförsörjning (DFI) med Fb 80:s medverkan nyligen lålil göra.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section436>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section437>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>201</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Informationsteknologi i folkbibliotekens tjänst</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
informationsteknologiska utvecklingen går allt snabbare och fär alltmer
allomfattande konsekvenser för den enskilde och för samhället. Med begreppet
informationsteknologi avses främst teknikområden såsom mikroelektronik,
datateknik, informationsbehandling och lelekommunika-fion. För folkbibliotekens
verksamhet kommer nya elektroniska medier i form av t.ex. dalabaser och
videogram att få stor betydelse. Även nya kommunikationsformer för sökning och
förmedling av information kan bli vikliga hjälpmedel för folkbiblioteken. Hit
räknas onlineteknik' och teledata saml telex, telefax, kabel- och eterburen TV
etc.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I kapitel 5 görs en
genomgång av folkbibliotekens erfarenheler av online-sökning i dalabaser och
teledatabasers möjligheter diskuteras. Därefter slår utredningen fast att
folkbibliotek måste visa öppenhet för ny informationsteknologi och
sammanfattar motiven för detta i fyra punkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Tekniken är ett hjälpmedel för
katalogisering av och sökning i folkbibliotekens samlingar och kan även
effektivisera informationsutbyte mellan olika bibliotek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>I takt med att elektroniska
medier ersätter irycki malerial är det nödvändigl all folkbiblioteken
utnyttjar dessa i sill arbele.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Folkbiblioteken kan medverka i
samhällels strävan att lära människor utnyttja datateknik och att ta slällning
lill teknikens användning och effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Folkbiblioteken kan genom sina
erfarenheter ge värdefulla bidrag när del gäller informationsteknologins
användaranpassning. Ulredningen föreslår att DFI lar sig an uppgiften alt göra
recensioner av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>de dalabaser som är av mer
allmänl inlresse och som kan vara av värde för folkbiblioteken atl utnyttja.
Beskrivningen bör även innehålla vägledande omdömen om databasens kvalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
för utredningen fram förslagel alt ell slatligt initiativ tas för att inrätta
ell experimenlbibliotek för prövning av ny informafionsteknologis möjligheter
och begränsningar i folkbiblioiekssammanhang. Här bör olika slag av
teknikförsök samlas så atl en allsidig kompelens byggs upp liil nytta för hela
folkbiblioleksväsendet. Försöket bör ledas av DFI och kulturrådet med medverkan
från data- och informationsdelegalionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slulligen
anser utredningen def synneriigen angeläget all ell statligt inilialiv las lill
atl analysera konsekvenserna för den enskildes informationsfrihet av atl
samhällel lar den nya informationsteknologin i sin tjänst. Sådana bedömningar
måsle leda fram lill ålpärder som även i framtiden garanlerar fri lillgång till
information. Utredningen känner oro för all dessa frågor i nuläget inte i
tillräcklig grad bevakas av någon instans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Onlineteknik innebär att man söker direkt i databas med
hjälp av telefon.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section438>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section439>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>202</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
bör ge DFI och kulturrådet tillsammans med datadeiegalionen och
informalionsdelegalionen i uppdrag atl göra vissa ulredningar och föreslå
ålgärder inom detta område. Arbetet bör leda fram lill förslag om vilken
information, lagrad i databaser, som bör vara tillgänglig fritt och utan
kostnad för den enskilde, och hur samhällsansvaret skall preciseras för all
garanlera detla. Förslag bör även ges till hur informationen i praktiken skall
nå fram lill den enskilde. Informationsförmedlingens organisalion och kraven
på dalabasernas uppbyggnad, söksystem elc. bör preciseras. Folkbibliotekens
roll bör klargöras. Utredningarna bör innefatta beräkningar av kostnader och
förslag till hur dessa bör fördelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Folkbibliotek i samverkan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samverkan
är en förulsättning för atl folkbibliolekel skall kunna bedriva en effekiiv
uppsökande verksamhet. I kapitel 6 diskulerar Fb 80 tre organisatoriska former
för samverkan. Sjukhusbibliolek är exempel på institutionell samverkansform
som innebär atl fullständig folkbiblioteksservice etableras i samverkan med annan
part. 1 den andra formen ingår folkbibliotekets böcker och ijänsler i andra
förvaltningars och organisationers arbele. Folkbibliolekel är beroende av
akliva förmedlare, l.ex. bokombud på arbetsplatser, förskolepersonal,
föreningsledare. Den tredje formen avser endasl bokdistribution genom
exempelvis postkontor och butiker i ples-bypd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att samverkan skall vara framgångsrik krävs etl ömsesidigt engagemang.
Förmedlare bör känna etl medansvar för alt främja läsning och för all
folkbibliotekels informationsresurser utnyttjas. För pod kvalilet och
effektivitet i den uppsökande verksamheten krävs ell nära samspel mellan
bibliotekarier och förmedlare där bådas kunskaper och erfarenheter las lill
vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
kapilel 6 går ulredningen igenom några samverkansområden som dels jir akluella
i samtliga kommuner, dels är särskilt anpeläpna i den fortsaita utvecklingen av
del uppsökande arbelet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningens mening släller målen för barnomsorgen tydliga krav pä att kulturen
skall integreras i förskolans arbele. Socialtjänstlagen föreskriver all varje
kommun i fullmäktige skall anla en plan för förskole- och
frilidshemsverksamhelen. Fb 80 anser alt kulturinsatser och folkbibliotekets
roll i dessa skall preciseras i sådana planer. Folkbibliolekel kan samverka med
skolan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- genom
all komplettera med fack- och skönlitteratur,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- genom
all hjälpa lärarna atl utbilda eleverna att använda biblioteket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- genom
att medverka i del läsfrämjande arbelet och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>- i
lärarnas fortbildning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section440>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section441>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>203</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt läroplanen för grundskolan, Lgr 80, har biblioteket
slor betydelse i skolans arbete, vilkel får konsekvenser för både skolbibliotek
och folkbibliotek. 1 del pedagogiska arbete som Lgr 80 lägper grunden för
krävs alt båda biblioteksformerna bibehålls och atl de arbetar i samverkan. Det
belyder exempelvis all medier kan lånas mellan bibliotekssystemen och atl
bokurval sker efter gemensamt utarbetade principer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen anser atl kullur i äldreomsorgen är av slor
betydelse för att uppfylla socialtjänstens mål. Äldreomsorgen är, liksom
barnomsorgen, prioriterad av samhället. Fb 80 anser därför all folkbiblioteken
måste vara beredda lill större satsningar på detta område. Boken
kommer-verksamhel bör byggas ut liksom folkbiblioteksverksamhel på
dagcenlraler. Etl intensifierat samarbeie med pensionärsorganisationerna är
angeläget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Fb 80:s uppfallning är arbetsplatsbibliolek en bra
metod atl nå vuxna som inte redan har etablerade biblioleksvanor. De anställdas
behov och inlresse bör slyra verksamhelens uppbyggnad och inriktning.
Arbels-platsbiblioteket skall ses som en biblioleksform med egen särart och
inle enbari som en melod alt locka besökare till de fasta biblioleksenhelerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De fackliga organisalionerna, arbetsgivarna och
kommunbiblioteken har ett gemensamt ansvar för bibioteksverksamhelen på
arbelsplalser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Initiativet till aU starta arbetsplatsbibliolek bör komma
från de lokala facken. I deras ansvar ingår alt utse bokombud, sköta den
löpande uilåningsverksamheien och svara för transporter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgivarens roll är att i förhandlingar med de fackliga
organisationerna fastställa de prakliska villkoren för verksamhelen.
Arbetsgivaren kan även bidra ekonomiskl lill inredning och utrustning av
arbelsplatsbibliote-ket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkbibliotekets uppgift bör vara att ställa resurser lill
förfogande i form av medier och personal för hjälp med bokurval och
referensljänsl samt, i samarbeie med sludieförbunden, ulbildning av bokombud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen anser att ulbyggnaden av
arbetsplalsbiblioteken bör ske i lakl med de anställdas beredskap alt ta ell
delansvar för verksamhelen. En cenlrall faslslälld utbyggnadsplan som
förulsäller mekaniskt fördelade slalsbidrag kan inle leda lill
arbetsplatsbibliolek av önskvärd kvalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 och med atl sludiecirkelbiblioleken kommunaliserades
minskade folkbibliotekets roll i del organiserade folkbildningsarbetet. Under
senare år har etl förnyat inlresse för samverkan kunnal märkas. Denna
förändring beror bl.a. på alt sludieförbunden strävar efter atl förändra
arbetsformerna i studiecirkeln. Samiidigi har folkbiblioteken ökal silt
uppsökande arbete för atl nå dem som inle använder biblioteket.
Bildningsorganisalio-nerna med sina breda kontaktytor är värdefulla
samverkansparter i detta arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkbiblioteket kan hjälpa sludieförbunden genom all
ställa mediebeständ och personalens bokkunskap till förfogande.
Bibliotekslokalerna är också en resurs.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section442>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section443>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>204</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Organisation, struktur ocb planering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta kapitel inleder utredningen med atl diskulera
rollfördelningen politiker - tjänstemän i folkbiblioleksverksamhéten.
Verksamhelens mål och långsikliga inriktning bör vara fastställda av
kommunfullmäktipe. För den löpande verksamhelen bör kulturnämnden eller
molsvarande besluta om öppethållande, bemanninp, uppsökande verksamhet,
medieinköpens inrikining etc. Arbetet med riktlinjer och verksamhetsplaner bör
bedrivas i samspel mellan förvaltning och förtroendevalda och resp.
ansvarsområden bör preciseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen framhåller belydelsen av samverkan mellan
olika personalkategorier inom biblioteksförvaltningen. Biblioteksarbetet bör i
större ut-slräckninp kunna organiseras efler arbetslagsmodeller för all pä
bästa sätt ta lill vara personalens kunnande, erfarenheter och inlressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen diskulerar sig fram till följande principiella
slutsatser belräffande folkbibliotekets struktur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunen
indelas i försörjningsområden pä elt sådant säll att hela kommunen täcks. Någon
av de fasla enheterna har del samlade ansvarel för bokförsötjningen inom
området och för atl informationsbehov kan kanaliseras till huvudbiblioteket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Huvudbiblioteket
har huvudansvaret för kultumppgiften och den kvalificerade referensljänsten,
Informalionsuppgiflen skall vara vägledande vid mediebeståndels uppbyggnad.
Ansvarel innefattar också all bearbeta de informationsönskemäl som förmedlas
från andra enheler i syslemet. I de minsta kommunerna förmedlas de
kvalificerade informations-önskemålen och referensfrågorna lill
länsbiblioteket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Filialerna
inriklas främst på litieralurförsörjning, läsvägledning, läsfrämjande insalser
och uppsökande arbele. Dessutom skall de svara för viss informationsförsörjning
och vara länk lill bibliotek med slörre informationsresurser. Vid uppbyggnaden
av mediebeståndet satsas huvuddelen av resurserna på ell rikhaltigt
utlåningsbeslånd; referensbeslåndet anpassas lill denna roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bokbuss
kompletterar nätet av fasta filialer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utlåningsslällen
byggs upp i samverkan mellan filialerna och personalen vid olika instilulioner
inom föreningslivet och på arbetsplatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Boken kommer
och annan liknande service erbjuds grupper med särskilda behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En organisationsstmktur av detta slag släller krav på
effektiva kommunikationskanaler mellan biblioleksenhelerna. Den innebär även
alt folkbibliotekets medier skall kunna flyttas på etl smidigt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sist i kapilel 7 lägger utredningen vissa synpunkter på
meloder för biblioleksplanering. Där betonas all planeringsinstrumentet är etl
redskap för kommunpolitikerna att styra verksamhelen. Ulredningen framhåller
viklen av alt folkbibliotekets planerinp blir problemorienlerad och grundas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section444>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section445>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>205</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>på
en polilisk priorilering av olika behov av biblioteksservice i kommunen. Som
underlag för en sådan prioritering behövs en omsorgsfull karlläggning av olika
gruppers behov och biblioteksverksamhetens förutsättningar. För detta bör
biblioleksförvallningen utnyttja statistik, prognoser och andra fakta som finns
inom övriga förvaltningar och i det lokala föreningslivet. Av stor betydelse är
även särskilda undersökningar av biblioteksenheternas utnyttjande. En
kombinaiion av statistiska hårddala och kvalitativa bedömningar bör kunna ge
etl allsidigl beslutsunderlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8
Ansvarsfördelning stat—kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunerna
ansvarar för och beslutar om folkbiblioteksverksamhetens mål, inriktning och
omfattning. Detta är utgångspunkten för Fb 80:s diskussion om ansvarsfördelning
mellan stal och kommun. Ulredningens direkliv ger entydiga besked på denna
punkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunerna
har huvudansvaret men stat och landsting svarar ändå för viktiga funktioner som
påverkar förutsättningarna för och ulformningen av verksamheten. Stat och
landsting finansierar gemensamt regionala kompletlerande och rådgivande
insatser. Slalen finansierar lånecentraler samt kulturrådets centrala
rådgivning och konferensverksamhet. Högskolan i Borås svarar för ulbildning.
Därutöver ger slalen vissa punktbidrag till kommunernas
folkbiblioteksverksamhel. Slaten svarar för forskningsbibliotek som är en
viktig länk i Qärrlånesamarbetet. Det finns med andra ord ett väl utvecklat
samspel mellan slal och kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
kapilel 8 berör utredningen - mot bakgrund av krav som förs fram i
biblioteksdebalten - en länkt lagreglering av folkbiblioleksverksamhéten.
Därvid konstaterar Fb 80 alt en bibliotekslag, vars huvudsakliga syfte är atl
garanlera en slandardutjämning av biblioteksverksamheten mellan kommunerna,
förutsälter slalsbidrag i en omfattning som i nuläget och inom övcrblickbar
framlid inle går alt få till slånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
akluella synen på förhållandel mellan stal och kommun talar mot en
bibliotekslag. Sedan flera år, och med särskild intensitet under den allra
senasle tiden, pågår ell målmedvetet arbete för alt delegera beslutanderätt
lill kommunerna och minska den statliga regleringen. Kommunsammanläggningar
och skalteutjämningssystem har bl.a. banat vägen för denna utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fb
80 konstaterar atl den allmänna utvecklingen av ansvarsfördelningen stat-kommun
inte lalar för en bibliotekslag. Samiidigi är utredningen angelägen all
framhålla au det är viktigt att få till stånd en helhetssyn på folkbibliotekens
verksamhel. En sådan helhetssyn kan åstadkommas om de förslag lill mål och
riktlinjer utredningen lägger fram vinner bred anslutning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section446>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section447>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>206</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9
Regionala biblioteksuppgifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
konstaterar inledningsvis all de senasle årens ökade salsning på regionala
biblioteksfunktioner har givit goda resultat. Visserligen varierar landstingens
bidrag och länsbibliotekens aktivitet från län lill län och därmed även
kommunernas syn på värdet av den regionala verksamheten. Ändå tycker sig
ulredningen med fog kunna konslalera atl länsbiblioteken gör betydelsefulla
insatser framför alll inom följande områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kompletlerande
medieförsörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Rådgivning och informalion saml
vissa fortbildningsinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Specialtjänsler, bl.a. i form
av konsulenttjänster inom vissa delområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkbiblioteksulredningen
förordar en fortsall salsning på regionala biblioteksfunktioner, eflersom
utredningen finner all del är den effektivaste vägen all slimulera och slödja
folkbiblioteksverksamhel i små och resurssvaga kommuner. Konsekvensen av della
synsätt i bidragshänseende dras längre fram i belänkandet. Ulredningen föreslår
all de regionala insatserna förstärks inom nedan nämnda områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
regionvisa samarbeie som i dag finns mellan länsbibliotek och kommunbiblioteken
i länel när del gäller medieförsörjningen bör förslärkas. Fb 80 anser all
regelbundna diskussioner om inköp som leder fram till informella
överenskommelser om hur medieförsörjningen i länet bör ordnas medför ell
effekiivare ulnylljande av de samlade medieresurserna. Sådana regelbundna
inköpsdiskussioner kan även ge värdefulll erfarenhets- och kunskapsutbyte.
Detta är särskilt angeläget när del gäller speciella medieområden såsom
talböcker och invandrarlilleratur, men även när del gäller mer avancerad
facklitteratur och speciell skönlitteratur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
beträffande informationsverksamheten finns del anledning all utveckla
regionala samverkansformer som ger etl effekiivare resursutnyttjande.
Länsbiblioteken bör i slörre utsträckning än i nuläget la på sig etl regionall
ansvar för mer kvalificerad informationstjänst. Förutom atl detta släller krav
på goda resurser i form av medier och personal med specialistkunskap vid
länsbiblioteket, behövs även effektiva kommunikationsvägar lill länsbiblioteket
för all kommunernas folkbibliotek på elt smidigt sätt skall kunna repliera på
länsbibliotekels resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkbiblioteksulredningen
föreslår vidare all länsbiblioteket utvidgar sin rådgivande funktion till fler
verksamhetsområden. I första hand synes del angelägel atl insatser görs för atl
stimulera lokal samverkan mellan folkbibliotek och skola resp. sludieförbund
saml en ulveckling av biblioteksservice lill äldre. Länsbiblioteket kan göra
vikliga fortbildningsinsatser inom dessa områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsbiblioteket
kan även ge kommuner råd och hjälp för alt planera folkbiblioleksverksamhéten.
Del lokala folkbiblioteket ansvarar självständigt för sin planering men
länsbiblioteket kan bislå med metodhjälp, vissa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section448>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section449>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>207</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>studier och andra insatser av engångskaraktär. Dessutom
kan länsbibliotekel medverka lill problemlösningar som den enskilda kommunen
kan ha svårt att få till slånd, t.ex. när det gäller samverkan med andra
kommuner. Flera parter har intresse av atl påverka länsbibliotekens verksamhel:
värdkommunen, länels kommuner, landstinget och slalen. Statens inflytande
tillgodoses bl.a. genom ulformningen av slalsbidragsvillkoren. Enligt
utredningens uppfallning bör övriga parters inflyiande regleras i avtal i
enlighet med del förslag lill normalavtal som utarbetats av de båda kommunförbunden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 Centrala folkbiblioteksuppgifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta kapitel inleds med en redogörelse för myndigheter
som på olika sätt berör folkbiblioteken. 1 försia hand gäller beskrivningen
verksamheten vid kulturrådet och DFI, men en lång rad andra myndigheter har på
ell eller annal sätt betydelse för folkbiblioteksverksamheten. En liknande
beskrivning görs därefter av kommunförbunden, Sveriges allmänna biblioieksförening
(SAB) och ytterligare några intresseorganisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bibliotekstjänst AB</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fb 80 har i direktiv och genom särskilt regeringsbeslut
fått i uppdrag att analysera Bibliotekstjänsts AB (Btj) roll för kommunernas
bibliotek. Utredningen uppdrog åt en konsult i förelagsledning, Sevenco AB,
all genomföra en särskild siudie av Btj. Denna jämte Svenska kommunförbundets
nyligen genomförda utvärdering av Btj:s datasystem för biblioteken (BUMS) har
varit underlag för utredningens bedömningar och förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkbiblioteksulredningen konstaterar att folkbiblioteken
behöver Blj:s service för att kunna bedriva sin verksamhet rationellt. Kvalitet
och effektivitet i bibliotekens mediehantering är beroende av
sambindningssystemei som Btj utvecklat för information, beställning,
utrustning, leverans och katalogisering av medier. Även den cenirala katalogdaiabasen
är ett viktigt rationaliseringsinstrument och innebär att folkbiblioteken kan
begränsa sina katalogavdelningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men ändå utsätts Btj för krilik från bibliotekarier,
förläggare, författare och andra kulturskribenter. Denna har sin huvudsakliga
grund i en inbyggd målkonflikt för förelaget. Å ena sidan skall Btj vara ett
företag som skall ge kunderna, biblioteken, effekiiv service och drivas efler
affärsmässiga principer. Å andra sidan förvänlas del all Btj skall la
kullurpoliiiska hänsyn, hälla låga priser och värna om mindre efterfrågad men
litleraturpoliliski väsentlig litteratur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det huvudsakliga motivet för uppbyggnaden av Btj:s
centrala katalogdalabas (BURK) har varit de raiionaliserinpsmöjligheier som
detla insiru-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section450>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section451>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>208</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ment innebär för folkbiblioteken. Kostnader för utveckling
och drift bör därför huvudsakligen bäras av kommunerna. Men det kan finnas
vissa skäl för slalen all ikläda sig ell begränsal ekonomiskt medansvar för
BURK. Koslnaderna för katalogisering av invandrarlilleratur är höga, särskilt
om de sätts i relalion lill utnyttjandet. Det finns dock ett allmänt intresse
av alt denna kataloginformation ändå finns lillgänglig för folkbiblioteken men
även för användare utanför de kommunala biblioteken, t.ex. för forskningsbiblioteken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare är Blj:s indexering av svenska tidnings- och
tidskriftsartiklar av klart nalionalbibliografisk karakiär. Detta görs inte av
Kungl. biblioteket (KB) i dag. Sådana uppgifter är en del av del
nationalbibliografiska arbetet som ankommer på naiionalbiblioleket i flera
andra länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen anser atl ell statligt ekonomiskl stöd lill
Btj:s bibliografiska arbete är motiverat. Staten bör överta ansvaret för BURK
vilkel ökar fömtsättningarna för en samordning med LIBRIS, dvs. den slalliga
katalogbasen för vetenskapliga bibliotek. Samverkan mellan BUMS- och
LIBRIS-syslemen bör stärkas. Tekniska och administraliva hinder för della mäste
undanröjas. Atl göra KB som ansvarar för LIBRIS lill gemensam huvudman för
biblioteksväsendets centrala katalogdatabaser bidrar i hög grad lill alt stärka
fömtsättningama för en integration. Det är en fördel all en huvudman, KB, har
policyansvaret för biblioteksväsendets båda centrala katalogdalabaser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En förändring mot större statligt ekonomiskt och policymässigt
ansvarslagande för Blj:s bibliografiska uppgifter möjliggör även för Btj all
mer renodla sin roll som serviceföretag ål kommunala bibliotek. Dels bör det
rimligtvis innebära en ekonomiskt förbältrad situation, dels en lydligare
avgränsning av Btj:s ansvarsområde. Detla skulle i sin tur kunna möjliggöra
för Btj all göra slörre åiaganden vad gäller lagerhållning av böcker som snabbt
hotar atl försvinna ur handeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkbiblioleksutredningen anser alt det är väsentligt att
Btj stärker sina kontakler med avnämarna och gör ytterligare ansträngningar atl
utveckla sin verksamhel i nära konlakl med biblioteken. Detta gäller inle minsl
datorområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkbiblioteken behöver en kompetent konsult som kan ge
råd vid utvärdering och upphandling av lokala datasystem. Btj skulle kunna
fylla den konsultfunktionen vid sidan av atl erbjuda en egen lösning genom del
nuvarande BUMS-systemet. Btj kan medverka till atl specificera kraven pä lokala
system, inle minst med avseende på samverkan med det centrala kalalogiseringssystemel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell offensivt utvecklingsarbele kräver bl.a. goda
ekonomiska resurser. Visserligen kan vissl ekonomiskl ulrymme frigöras genom
statlig medfinansiering av det bibliografiska arbelel men det behövs därulöver
investeringar i en omfattning som Btj i dag inle har möjligheter alt
finansiera. För della behöver Btj väsentligt ökal aktiekapital som bara kan
tillskjutas av en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section452>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section453>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>209</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ekonomiskt
tung majoritetsägare. Eflersom SAB i della avseende som ideell förening inle
kan uppfylla kraven är del angeläget, enligt utredningens uppfallning, atl
kommunförbundel övertar majoritetsägandet av Btj. I förening med etl slatligl
övertagande av BURK leder del lill en klarare ansvarsfördelning mellan slaten,
kommunerna och SAB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Btj
blir etl renodlat serviceförelag åt kommunerna, som samiidigi genom sill
förbund går in som majoritetsägare med förutsättningen alt styra förelaget
uiifrån strikt kommunala intressen och i nära konlakl med annan kommungemensam
verksamhel. Staten övertar ansvarel för de mer allmänt och
nalionalbibliografiskt motiverade delarna av Btj:s verksamhel. Samtidigt kan
SAB renodla sin opinionsbildande och idégivande roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Centrala
statliga folkbiblioteksfunktioner</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kapitel 10 anger utredningen ett antal centrala statliga uppgifier som påverkar
folkbibliotekens verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beskrivning av folkbibliotekens
utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Formulering av riktlinjer för
lånecentraler och länsbibliotek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Fördelning av statsbidrag till
regional och lokal folkbiblioteksverksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Rådgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Konferenser och annan
information.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Metodutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utbildning av
folkbibliotekspersonal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Nalionalbibliografiskt arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Framställning av
folkbiblioteksstatistik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Avtalsreglering av
folkbibliotekels service till högskolestuderande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Biblioteksservice till intagna
i häkten och på kriminalvårdsanstalter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Biblioteksservice lill
värnpUktiga vid militära förband.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utgivning av talböcker och
punklskriflsböcker. Folkbiblioleksutredningen föreslår att kulturrådet i
samverkan med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kommunförbunden
ger en åriig rapport över folkbibliotekens aktuella situation. Rapporten bör
bygga på slalistiska centralbyråns (SCB) statistik över resurser, ekonomi och
verksamhet. Dämlöver bör länsvisa översikter från länsbiblioteken bilda
underlag. Rapporten bör kunna ligga till gmnd för kommunernas diskussion om den
lokala verksamhelens ulformning. Vidare bör den innehålla bedömningar av
aktuella utvecklingstendenser och bl.a. ge underlag för förslag om
slalsbidragsfördelning och inriktning av utvecklingsarbetet. Rapporten skulle
även vara elt värdefullt bidrag för den offentliga debatten om folkbibliotekens
utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Folkbiblioteksutredningen
föreslår att formerna för den centrala rådgivningen förändras.
Konsulentfunklionen bör ges en flexibel utformning. Fasla konsulenttjänster
inom olika expertområden bör ersättas med ett akUvare samspel mellan regionala
och centrala rådgivningsinsalser. Kom-14 Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 141</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section454>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section455>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85: 141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>210</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>munerna bör i första hand vända sig till länsbiblioteken.
Dä länsbibliotekets erfarenheler och kompetens inte är tillfyllesl bör
kulturrådet antingen självt kunna bistå eller, vilket i många fall kan ge ett
mer heltäckande resultat, hänvisa det lokala folkbiblioteket till det eller de
bibliotek som har erfarenhel och kunnande inom ifrågavarande område. Ell
riksomfattande och av kulturrådet sammanhållet rådgivningsnät, som även kan
innelätta vetenskapliga bibliotek, bör vara en effektiv metod all ta till vara
olika slags specialistkompetens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkbiblioleksutredningen föreslår atl statens kulturråd,
Kommunförbundel och SAB i högre grad än hittills samordnar sin
konferensverksamhet belräffande innehåll, uppläggning, tidpunkt, deltagare
etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkbiblioteksutredningen föreslår all i försia hand
kulturrådet, DFI och kommunförbunden förstärker sina insalser när det gäller
metodutveckling av folkbiblioleksverksamhéten. En långsiktig utvecklingsplan
bör upprättas av kulturrådet i samråd med DFI och förbunden och redovisas i
kulturrådets anslagsframställning. Som exempel på angelägen ulveckling nämner
ulredningen följande projekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Databaser och
den enskildes informationsmöjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Experimenlbibliotek
för ny informationsteknologi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Administrativ
datorutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>—<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Metoder för
läsfrämjande arbele,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samverkan med
studieorganisationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Biblioteksarbete
i äldreomsorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Översyn av
arbetsrutiner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Metoder för
folkbiblioteksplanering. Folkbiblioteksulredningen föreslår vissa förändringar
och kompletteringar av den av SCB framställda årliga slalisliken. Uppgiften om
mediebeständ bör ulgå ur den årliga redovisningen men kan ingå i fördjupade
undersökningar. Någon form av besöksstatistik bör i stället komplettera den
årsvisa rapporteringen. Vidare bör årsstatistikens produktionslid förkortas
avsevärt. För senl inlämnade underlag från kommunerna och en långsam produktionsprocess
vid SCB är problem som SCB och uppgiflslämnarna måste komma till rätta med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den årliga statistiken bör, liksom i dag, kompletteras med
intermitlenta fördjupningar som framför alll ger fakta om den uppsökande
verksamheten. Ulredningen betonar även behovel av slalislik om
biblioleksvanor, vilket i försia hand kan framställas inom ramen för SCB:s
undersökningar om levnadsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkbiblioleksutredningen förordar att del lokala
folkbibliolekel genom olika statistiska meloder och genom att kombinera hård-
och mjukdata förbättrar sina kunskaper om biblioteksulnyttjandet i kommunens
olika geografiska delområden. SCB, kulturrådet och kommunförbunden bör bislå
genom att utveckla och erbjuda olika statistiska och sociologiska meloder.
Centrala instanser bör även kunna ge hjälp vid planering och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section456>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section457>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>211</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>genomförande
av olika momeni. Även länsbiblioteken bör kunna medverka i genomförandet av
lokala undersökningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkbiblioteksutredningen
föreslår ett ökal slatligl slöd till biblioteksverksamheten i häkten och på
kriminalvårdsanstalter. Förstärkningen skulle syfta till atl ge kommunerna
kostnadstäckning för biblioteksverksamhet vid häkten samt öppna och slulna
anstalter. Uiifrån underiag från kriminalvårdsverkel bedömer ulredningen atl
del fordras en anslagshöjning på 1,6 milj. kr. Utredningen anser sig inte ha
möjlighel all bedöma om finansiering kan ske genom omfördelning inom
kriminalvårdsverkets anslagsram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkbiblioteksutredningen
föreslår att biblioteksverksamheten vid mUi-tära förband rustas upp. Etl lokall
samarbete mellan förbanden och resp. kommun, evenluelll reglerat genom avtal,
är angeläget. Även centralt bör försvarsstaben och kulturrådet förstärka sitt
samarbeie. Vidare föreslår utredningen atl överbefälhavaren utfärdar riktlinjer
för vilka resurser som rimligen bör avsällas för en god biblioteksverksamhet på
förbanden. Utvecklingen bör noga följas av försvarsstaben.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkbiblioteksulredningen
föreslår inle någon generell reglering av den ekonomiska eller verksamhetsmässiga
ansvarsfördelningen mellan stat och kommun för högskolestuderandes
folkbiblloteksservice. Tidigare problem har i viss mån undanröjts, myckel lack
vare senare års förstärkningar av högskolornas bibliotek. Vatje kommuns
möjlighet atl aklualisera en avlalsreglering av dessa förhållanden anser
ulredningen vara tillfyllest.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkbiblioteksulredningen
instämmer i lalbokskommitténs grundsyn beträffande talboksförsörjningen.
Distributionen av talböcker bör decentraliseras och talboks- och
punkiskriftsbiblioleket (TPB) bör renodla sin roll atl producera och fjärrlåna
talböcker. Dessutom bör TPB som hittills svara för framställning och utlåning
av punktskriftsböcker samt för talböcker för invandrare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Cenlral
samverkan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
myndigheler och organisationer har inlresse av och påverkar förutsättningarna
för folkbibliotekens verksamhel. Del finns ell slarkt behov av atl förbällra
samordningen mellan centrala organ med funktioner inom det svenska
biblioteksväsendets olika delar. Enligi utredningens bedömning bör detta ske
ulan atl resp. organs ansvarsområde förändras. Del viktiga är alt få till stånd
ell forum för erfarenhetsutbyte och diskussion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkbiblioteksutredningen
föreslår därför all ell slalligl biblioleksråd inrällas som är sammansatt av de
statliga myndigheler som har delansvar inom del samlade biblioteksväsendet. De
myndigheter som bör vara representerade är slatens kulturråd, KB, DFI, SÖ, UHÄ
och högskolan i Borås. Rådel bör ulses av regeringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section458>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section459>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>212</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någon egen myndighetsutövning skall inte ligga pä rädet,
som skall ses som elt samrådsorgan. Däremot skall enskilda myndigheters
initiativ och beslut kunna förankras i rädet, som även bör kunna aktualisera
förslag riktade till myndigheter med biblioteksfunktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkbiblioteksutredningen föreslär att ett statligt
biblioleksråd fär följande uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samordna
policybeslut i biblioteksgemensanima frägor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Precisera
ansvarsfördelningen för olika slag av bibliotek inom skilda verksamhetsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Medverka till
översiktliga sammanslällningar och bedömningar för hela biblioteksväsendet som
underlag för ställningstaganden i stat och kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Medverka till
erfarenhetsutbyte och samordning av utvecklingsarbetet inom biblioteksväsendels
olika delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samordna
kommunikationer mellan centrala statliga organ och enskilda bibliotek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samordna
statliga biblioteksintressen för att uppnå effektivare central samverkan med
kommunförbunden och övriga organisalioner med intressen i
biblioteksverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Verka för etl
ökat regionalt och lokalt samarbete mellan bibliotek och andra förvaltningar,
organisationer och intressegrupper med anknytning lill biblioteksverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Biblioteksrådets kanslifunktioner bör inrymmas i
kulturrådets organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Il Statsbidrag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Effekter av nuvarande bidrag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighel med direkliven har folkbiblioleksutredningen
prövat effekterna av nuvarande slatliga stödinsatser. Utvärderingen har gjorts
i samarbete med statens kulturråd och bygger lill slora delar på särskilda
studier av bidrag till olika ändamål. Resultaten av dessa redovisas i kapitel
11. Kapitlet inleds med en beskrivning av skatteutjämningssyslemet, eflersom
detta är den dominerande statliga insatsen för stöd lill kommuner med svagt
inkomslunderlag och höga koslnader till följd av ogynnsamma förulsättningar
med avseende på befolkningens åldersstruktur, bebyggelsestruktur och
geografiskt läge. Skatteutjämningsbidraget är naturligtvis även avsett alt
läcka kostnader för kultur- och biblioteksverksamhet, och del särskilda
folkbiblioieksbidraget har bara marginell betydelse för den kommunala
biblioteksverksamhetens ekonomiska förutsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan budgetåret 1975/76 har del slatliga slödet lill
folkbiblioteksverksamheten varit av två slag: elt lokalt bidrag och ett
regionalt. Enligi</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section460>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section461>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>213</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förslaget i budgetpropositionen för budgetåret 1984/85
omfattar det lokala bidraget 11.7 milj. kr. och det regionala 13,4 milj. kr.
Dämtöver föreslås 4,6 milj, kr. för stöd till kommuner, länsbibliotek och
lånecentraler för inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk samt
0,8 milj. kr, för vissa gemensamma iindamål.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt
regeringens prop. 1975: 20 om den slalliga kulturpolitiken 2 syfiar det
statliga folkbiblioteksbidraget till att utjämna standardskillnaderna
kommunerna emellan. Det skall vara av engångskaraktär och ha avpöran-de
betydelse för utvecklinpen av den verksamhel som det i varje enskilt fall är
avsett all stödja. I propositionen anges även vissa bidragsändamål. Kulturrådet
fördelar de lokala bidrapen i enlighel med dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmän
uppruslning. Bidragel utgår under tre år och avser täcka kostnaderna för
förslärkning av kommunens mediebeständ. Numera får 10—15% av bidragsbeloppet
utnyttjas till annat än medier, t.ex. lillfällig personal-förstärkning för
gallring och nyinköp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbeisplaisbiblioick. Även denna typ av bidrag har i
allmänhet beviljats för en treårsperiod och har utnyttjats för böcker,
inventarier, personal etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bokbuss. Bidraget avser täcka anskaffningskostnaden för
bokbuss med eller utan böcker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnverksamhel. Bidragen har haft varierande omfattning
och avsett såväl medier som personalinsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övrig verksamhet. Under denna rubrik ryms bidrag till
mycket skiftande ändamål, I många fall har bidragen avsetis stimulera
utvecklingen av ny verksamhet. Det har i flera fall gällt uppsökande verksamhet
inom äld-reomsorpen och inom vårdområdet. Inläsningstjänst, lalboksförsörjning
men även komplettering av bokbestånd har varit återkommande bidrags-ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan bidragssystemen infördes har kulturrådet fördelat ca
100 milj. kr. lill lokal folkbiblioteksverksamhet. Närmare hälften av medlen
har varil avsedda för allmän uppruslning och ca en femtedel har finanserat
inköp av bokbussar. Drypt 109f har använts för att starta arbetsplatsbibliolek
och ungefär lika myckel har fördelats till barnbiblioteksverksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bidrag lill länsbibliotek ulpår i form av grundbelopp vars
storlek är kopplad till den statlipa sektorns löneulvecklinp. Bidraget kan
därför säpas vara värdesäkrat. Totalt fördelar kulturrådet 150 grundbelopp,
fem, sex eller 7 per län beroende på resp. läns förutsättninpar och behov. I
genomsnitt täcker statsbidraget en fjärdedel av länsbibliotekets kostnader.
Till övripa kostnader bidrar landstinpen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Staten svarar för kostnaderna för verksamheten vid de tre
lånecentralerna med tillhörande depåfunktion. Vid inrättandet av
depåbiblioteken budgetåret 1981/82 uppstod vissa problem med finansieringen av
de lösningar som länecentralerna valde. Genom de tillskott som föreslås i
bud-petpropositionen för budgetårel 1984/85 torde dessa problem vara undanröjda.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section462>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section463>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>214</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bidragel till inköp av litteratur på invandrar- och
minoritetsspråk har fördelals ungefär lika mellan kommuner, länsbibliotek och
lånecentraler. Motsvarande kommunala salsningar har medföri alt den lokala
försörjningsnivån för denna typ av litteratur har höjts väsentligt. Däremol
finns del fortfarande vissa brister när del gäller länsbibliotekens och
lånecentralernas bestånd av invandrarlilleratur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis drar utredningen följande slutsatser
angående effekterna av nuvarande statsbidragsssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av de lokala folkbiblioteksbidragen är det i första hand
det allmänna uppruslningsbidragel som verkar utjämnande. Bidragsreglerna
innebär dock att kommuner med de allra svagaste bibliotekssystemen inte är
berältigade till bidrag. Kulturrådet kräver viss basnivå på verksamheten när
det päller personal och lokaler vilkel uleslänper ell ljugotal kommuner från
bidragsmöjligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bokbussbidrapet kan sägas i viss mån verka utjämnande.
Dock ule-slänps mindre kommuner i ännu högre grad från denna bidragsform eftersom
bidrag bara ges till investeringskostnaden. Dessutom medför kulturrådets
normer för drifien av bokbuss en kostnadsnivå som många kommuner tvekar inför.
Övriga former av lokala folkbiblioleksbidrag kan knappast sägas verka
utjämnande på biblioteksstandarden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot har del regionala bidraget lill länsbibliotek och
lånecentraler en standardutjämnande effekl. Själva grundlanken med den
regionala verksamhelen är atl bistå kommuner med sådan kompletterande service
som de själva inte klarar av inom ramen för silt primärkommunala
biblioleksan-svar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nuvarande lokala bidragen kan sägas ha sin tonvikt på
att nå nya grupper med biblioteksservice. Stödel till barnverksamhet och stora
delar av del allmänna uppruslningsbidragel är riklat lill barn och unpdom.
Buss-bidrapel päller främsl glesbygdsboende och stödet lill
arbetsplatsbibliolek och invandrarlilleratur har sina givna målgrupper. Bidrag
lill övrig verksamhel har även i viss mån stimulerat verksamhet bland särskilda
målgrupper. Så har fallel även varil med bidragen till länsbiblioteken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till de bidrag som i någon mån har medverkai till
ulveckling av nya verksamhetsformer kan i första hand räknas stödel till
barnverksamhet och övrig verksamhet saml bidragen lill länsbibliotek.
Uppföljning och systematisk vidareförmedling av vunna erfarenheler har dock
många gånger saknats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande slatliga stödformer bidrar således endasl i
begränsad omfallning lill en slandardutjämning mellan kommunerna. Däremol har
statsbidragen mer allmänt medverkai till att stimulera folkbiblioleksverksamhéten.
Medvetandet om möjlipheten atl få slatligl bidrag har säkerlipen inneburil atl
många kommuner har utvecklat verksamhelen på etl sätl som annars inle skulle
skelt. Inte sällan har dock denna effekl uppnåtts i kommuner som redan hafl en
väl ulvecklad biblioteksverksamhet och som därför av egen kraft skulle ha
kunnal göra motsvarande salsning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section464>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section465>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>215</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkbiblioteksutredningens förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utifrån dessa bedömningar av uppnådda effekter av
nuvarande bidragssystem drar inredningen slutsatsen att cn förändring är
angelägen så alt bidragets standardutjämnande roll förstärks. Ett flexibel!
stöd till enskilda kommuner med svaga folkbibliotek i kombination med
förstärkta möjligheter för länsbiblioteken att stödja kommunernas utvccklingsinitiativ
anser utredningen ger bättre förutsättningar för att uppnå snabba resultat. Det
lokala bidraget bör inte vara bundet till viss typ av verksamhet utan möjligl alt
disponera fördel slags insalser som bäst gagnar utvecklinpen i ifrågavarande
kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till grund för bidr.ipsbeslutct bör det finnas en lokalt
fastställd utvecklingsplan, som har utarbetats i samråd med länsbiblioteket.
Bidrag lill en och samma kommun bör kunna pes under en femårsperiod med etl sammanlagt
högsta belopp på 2 milj. kr, per kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kärnpunkten i folkbiblioteksiitredninpens stntsbidragsförslag
är i varje enskilt fall väl tilltagna flexibla kommunbidrag i kombination med cn
slagkraftig regional biblioteksfvmktion. Därför föreslår utredningen alt
länsbibliotekens bidrag förstärks. Ytterligare medel till länsbiblioteken möjligpör
en förstärkt kompletterande service beträffande medieförsörj-ninp och kvalificerad
informationsservice, bältre möjligheter till rådgivning och utbildning inom
olika verksamhetsområden samt större möjligheter atl ge mindre kommuner stöd
vid planering och utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare anser folkbiblioteksutredningen att elt statligt slöd
bör utgå för att stimulera en metodutveckling av folkbiblioteksverksamheten.
Kulturrådet bör ha möjliphet att fördela medel lill kommuner för dettti. Rådet
bör pöra en långsiktip plan för utvecklingsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningens mening är del fortfarande anpcläpet att
statlipa bi-drap kan fördelas till kommuner, länsbibliotek och lånecentraler
för inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk. Nivån på detta
bidrag kan dock sänkas. Detta skapar utrymme för ett statlipt stöd till
länsbiblioteken för inköp av talböcker. Ulredningen förordar den distribulionsmodell
som föreslagits av talbokskommittén, dvs. att länsbiblioteken köper talböcker
med visst statlipt stöd och att kommunerna genom depositioner o.d. utnyttjar
dessa regionalt upphyppda bestånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkbihlioteksutredninpens direktiv ger inle utrymme för
förslag till utökning av statsbidragen till folkbiblioteksverksamhet. Ovan
redovisade förslap innebär att utredningen föreslår alt befintliga medel
omdisponeras enligt följande (milj. kr.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lokalt utvecklinpsbidrap</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4,6</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Invandrarlilleratur</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Talböcker</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gemensamma
ändamål, metodutveckling</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2,5</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsbibliotek</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14,9</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lånecentraler</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4,5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana;text-transform:uppercase'>TokUi</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana;text-transform:uppercase'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30.5</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section466>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section467>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>216</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skulle möjligheter lill yilerlipare omprioriteringar
finnas inom anslagel till kullur- och utbildningsseklorn till förmän för folkbiblioleksverksamhéten,
anser ulredningen del angeläget all förslärka de lokala utvecklingsbidragen lill
kommuner med låg biblioteksstandard. Därmed påskyndas den uljämning av folkbiblioleksslandarden
kommunerna emellan som utredningen har angivil som huvudsyfte med elt
statsbidragssystem till folkbib-iioteksverksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slullipen bedömer ulredningen alt kommunerna har elt slarkl
behov av ell tillskoll av barn- och ungdomslitteratur för atl ge ytterligare
stimulans i arbetet med att föra ut litteraturen lill barn- och
ungdomsgrupperna. Ulredningen vill därför föreslå etl engångsstöd lill
kommunerna för upprustning av mediebestånden på delta område. Varje kommun bör
ha rätl atl efler ansökan erhålla etl bidrag som beräknas uiifrån antalet barn
i kommunen i åldern 7-12 är. Bidragel utformas så all mindre kommuner erhåller
ett slörre belopp per barn än större kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bidragel kan sökas en gång under en ivåårsperiod. Slalen
avsätter 7 milj. kr. för della ändamål under försia årel och 4 milj. kr. under
del andra. Som villkor gäller alt kommunens skolstyrelse och kulturnämnd (eller
motsvarande styrelse för folkbibliotek) inkommer med en gemensam ansökan lill
skolöverstyrelsen, som administrerar bidraget. Av ansökan skall framgå atl bidragel
skall användas lill inköp av litteratur som skall används i ell läsfrämjande arbele
bland barn och ungdom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reformen bör finansieras genom omprioriteringar av del
statliga slödel till kultur- och utbildningsseklorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 Utbildning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkbiblioteksulredningen berör i korthel vissa ulbildningsfråpor
i det avslulande kapitlet. Utbildninp av bibliotekarier sker vid höpskolan i
Borås sedan början av 1970-talet. De två första terminerna, av sammanlagl
fyra, är gemensamma för olika bibliolekarieinriklningar. Därefier sker en
uppdelning på två linjer, folk/skolbibliotekarier och forsknings/företags-bibliolekarier.
Avnämarna har lidigare riklal krilik mol ulbildningen, eftersom den inte i
tillräckligt hög grad har tillgodosett de olika kraven på specialistkompetens
som kan ställas för tjänsigöring i skilda biblioleksmil-jöer. Folkbiblioleksutredningen
förordar alt den nya utbildningen noga prövas med tanke på denna krilik och atl
möjligheten övervägs att redan från första terminen införa två separata ulbildningslinjer.
Folkbiblioteksutredningens förslag och synpunkter på bibliotekens verksamhel
bör även sätta sin prägel på diskussionen om behovet av alt förändra ulbildningen.
Utvärderingen bör ske inom ramen för nuvarande orpanisation. Det är angeläget
att avnämarna ges ett tillfredsställande inflytande vid evenluelll beslut om en
framtida förändring.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section468>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section469>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>217</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkbiblioleksutredningen
framhåller brislen på grundutbildning för folkbibliotekets kontorspersonal. Ulredningen
förordar att sådan utbildning anordnas på etl antal platser i landet. Evenluelll
kan den kommunala vuxenutbildningen (Komvux) i samarbete med lämpliga större
folkbibliotek svara för denna utbildning, vars omfattning bör vara ca 8- 10
veckor. Skolöverstyrelsen bör få reperingens uppdrap all i samråd med Svenska kommunförbundel
utarbela förslag lill kanslistulbildning av folkbiblioteks-personal.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section470>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:90.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section471>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>218</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 4</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden över folkbiblioteksutredningens
betänkande (SOU 1984:23) Folkbibliotek i Sverige</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter remiss har yttranden avgetts av
kriminalvårdsstyrelsen (KVS), överbefälhavaren (ÖB), socialstyrelsen (SoS), slatens
kulturråd (KUR), riksarkivet (RA), talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB),
skolöverstyrelsen (SÖ), universitets-och högskoleämbelel (UHÄ), högskolan i
Borås, kungl.biblioteket (KB), forskningsrådsnämnden (FRN), delegationen för
vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI), statens invandrarverk
(SIV), statskontoret, riksrevisionsverkel (RRV), statistiska centralbyrån (SCB),
datadeiegalionen (B 1980:03), informalionsdelegalionen (B 1982:01), Svenska
kommunförbundet. Landstingsförbundet, Ale, Borlänge, Degerfors, Eskilstuna,
Falköpings, Falu. Göteborgs, Härnösands, Jönköpings, Kalmar, Karlskrona,
Köpings, Laholms, Landskrona, Ljungby, Malmö, Mölndals, Norrköpinps,
Sandvikens, Sjöbo, Skara, Sorsele, Stockholms, Södertälje, Trelleborgs. Umeä,
Vallentuna, Vilhelmina. Vännäs, Värmdö, Älvdalens och Örebro kommuner,
Blekinge, Göteborps och Bohus. Jönköpings, Kalmar, Kopparbergs, Malmöhus, Skaraborps,
Södermanlands, Väslerbotlens, Väslernorrlands och Örebro läns landstingskommuner,
Sveripes allmänna biblioteksförening (SAB), Svenska bokförläggareföreningen (SBF).
Bok-, pappers- och konlorsvaruförbundet (Bopako), Sveriges författarförbund (SFF),
Konstnärlipa och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS), Tjänsiemännens
centralorpanisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Landsorganisationen i
Sverige (LO), Folkbildningsförbundet, Skånes och Dalarnas bildningsförbund.
Länsbildningsförbundet i Västerbotten, Arbetarnas bildningsförbund (ABF), KFUK-KFUM:s
studieförbund. Medborgarskolan, Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhei (NBV),
Studieförbundet Vuxenskolan (SV), Sveriges kyrkliga sludieförbund (SKS), Tjänsiemännens
bildningsverksamhet (TBV), Bibliotekstjänst AB (Btj). Handikappförbundens centralkommitté
(HCK), Tekniska litteratursällskapet (TLS) och Bibliotek i samhälle (BiS).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därulöver har skrivelser kommil in från slatens institut
för läromedelsinformation (SIL), styrelsen för Sveriges författarfond, statens
unpdoms-råd (SUR), kulturnämnderna i Borås, Botkyrka, Kungälvs. Luleå, Nybro,
Olofströms, Piteå, Sunne, Sölvesborps, Trollhättans, Upplands-Bro, Vellinge,
Väslerviks och Öslra Göinge kommuner, biblioteksstyrelsen i Uppsala kommun,
kulturnämnder i Göteborgs och Bohus län, länsbiblioteken för Jönköpings och
Värmlands län, sliftelsen Jämtlands läns bibliotek.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section472>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section473>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>219</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samrådsgruppen för regionala biblioteksfrågor i
Kristianstads län, Linkö-pinps kommuns kulturnämnds biblioleksdelegation, kulturnämnden
i Älvsborgs läns landslingskommun, Sveriges dövas riksförbund (SDR), Svenska samernas
riksförbund. Same Älnam, Sveriges kommunaltjänstemannaförbund (SKTF),
Stiftelsen Litteraturfrämjandet, Genealogiska föreningen, Författarcentrum
Riks, Stiftelsen Svenska barnboksinstitutet (SBI), Seriefrämjandel, Synskadades
riksförbund (SRF), Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) och
barnbibliotekarierna i Kristianstads län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen har etl antal skrivelser kommil in från
kommunala förvaltningar, organisationer och enskilda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställninpen börjar med ett avsnitt om den bedömning
i stort som gjorts vid remissbehandlingen. 1 övrigt följer redovisningen
betänkandets kapilelindelning och numrerinp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bedömning i stort</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissbehandlingen av folkbiblioteksutredningens förslag
har varil mycket omfallande. Den visar att del finns elt slarkt engapemanp och
ett slorl intresse för del område som kommittén behandlar. Detla kommer lill
uttryck i att så gott som alla som beretts lillfälle att yttra sig har uinyttjat
den möjlipheten och i den slora mängd sponlana yttranden som också strömmat in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belänkandet har fåtl elt mycket blandat mottagande. Det
finns remissinstanser som sätter slorl värde på kommitténs arbele och hyser stora
förhoppninpar om vad detta kan leda lill. Del finns remissinstanser som haft
stora förvänlningar pä ulredningen men blivit besvikna, framför alll över att
kommitténs vältaliga beskrivning av folkbibliotekens betydelse i samhället inte
stämmer med de myckel försiktiga förslag som läggs fram. Slutligen finns del
också remissinslanser som är slarkt kriliska, som tycker alt utredninpcn är perspeklivlös,
saknar framtidsvisioner och därför knappast når längre än till en beskrivning
av nulägei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Örebro kommun och Örebro läns landslingskommun tillhörde remissinslanser
som anser all ulredningen gett ett värdefullt och viktipl underiag för
ställningstagande till folkbibliotekens framtida verksamhet. En klar och
kraftfull utformning av den proposition som skall lippa till prund för riksda-pens
beslut om den statlipa bibliotekspolitiken kan få en starkt stimulerande
effekt i kommunerna ute i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BiS får representera de remissinslanser som är besvikna,
som inslämmer i framlidsbedömningen att biblioteken får en allt vikligare roll
och som just därför tycker atl det borde ha varit självklart för utredninpcn
alt diskutera och ifrågasätta bibliotekens nuvarande del av det ekonomiska
utrymmet, både på slallip och kommunal nivå. Kalmar kommun uttrycker sip på
liknande sätt. Den helhetssyn som utredninpcn utgår ifrån är värdefull men</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section474>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section475>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>220</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>värdel begränsas av alt utredningen arbetat uiifrån fömtsättningarna
om oförändrad ekonomisk nivå och fortsatt orepleral förhållande mellan staten
och kommunerna. Många kommuner är besvikna över atl kommillén i sin
kartläggning utpär från de slora och medelslora biblioteken. De små och
resurssvaga kommunerna har svårt all känna igen sig och deras problem blir
myckel summariskt behandlade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På en enda punkl gör kommiltén ett uttalande som kan bli
av värde i de kommande bibliotekspolitiska besluten, nämligen om pratisprincipen,
att folkbibliotekens tjänsler skall vara avgiftsfria. Detla framför Malmö kommun
som i övrigl är starkt kritisk och menar alt kommittén förbisett delar av sina direkliv
eller varit mer återhållsam än vad direktiven egenlligen påbjuder. Kariskrona
kommun anser också atl belänkandet har slora brister. Alla framtidsperspektiv,
som visar vad som skulle kunna åstadkommas i ell ekonomiskt mer gynnsamt läge,
saknas. I den mån belänkandel kan ligga lill grund för en proposilion, bör man fäsla
stor vikl vid vad som kommer fram i remissarbetet och i förekommande fall även
göra kompletterande utredningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1—2 Folkbibliotekets mål och uppgifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkbiblioteksutredningens förslag i de övergripande frågoma
om bibliotekens mål och uppgifier har blivit myckel omsorgsfullt och ulföriigl
behandlade av remissinslanserna, särskilt bland alla de kommuner som besvarat
remissen samt bland folkbildnings- och intresseorganisationerna. Bland de
remissinstanser som ulan närmare kommenlarer godtar utredningens mål och
handlingslinjer finns Ale, Falköpings, Ljungby, Mölndals, Trelleborgs och
Örebro kommuner saml Jönköpings, Kalmar och Södermanlands läns
landstingskommuner, TCO, TBV, SKTF och Genealogiska föreningen. Även flertalet
av de övriga remissinstanserna ansluter sig till utredningens förslag, dock med
vissa invändningar och kompletteringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kulturpolitiska perspektivet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många remissinslanser anser all folkbibliotekens roll inte
kan beskrivas enbart från ett kulturpolitiskt perspektiv. Enligt KB är de mål
som utredningen släller upp i och för sig okonlroversiella men för snävl
formulerade. Folkbibliotekets roll kan inte uttömmas genom en hänvisning till
de kultur-politiska målen. Biblioteken har också viktiga uppgifter inom
utbildningsväsendet och informationsförsötjningen. Som den mest decenlraliserade
delen av landets biblioteksväsen bör folkbiblioteken även av rent samhällsekonomiska
skäl ulnyttjas effektivt. Denna uppfattning delas av DFI och RA som framhåller
bibliotekens roll då del gäller alt förmedla vetenskaplig och leknisk informalion.
Enligt RA får resurserna lill sådan verksamhel</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section476>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section477>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>221</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>inte
skäras ner. Även UHÄ och högskolan I Borås framhåller folkbibliotekens
kunskaps- och informationsförmedlande uppgifter. SAB och SACOISR anser också
alt del finns anledning all se folkbibliotekens funktion ur andra perspekliv
än rent kullurpoliiiska. Deras roll bäde i informations- och mediapolitiken
och i utbildnings- och forskningspolitiken är lika viktig. Samma uppfattning
har en rad kommuner, bl.a. Borlänge, Jönköping, Karlskrona. Malmö, Sandviken,
Skara, Sorsele, Södertälje, Vallentuna, Vännäs och Värmdö liksom
Samrådsgruppen för regionala biblioteksfrågor i Kristianstads län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Folkbildningsambitionen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Malmö
kommun lillhör de remissinslanser som ser en fara i att den folkbildande uppgiflen
betonas starkare än utbildnings- och informationsuppgifterna. Detta innebär inle
bara elt avsleg från vad som redan gäller ulan kan även på sikt få en
konserverande inverkan vad gäller folkbibliotekens arbetssätt. DFI anser att folkbildningsambilionen
som vägledande princip leder utredningen lill en alltför ensidig inriktning på
enskilda personer medan det yrkesmässiga behovet av informalion i slort sett
förbigås. Just folkbibliotekens karaktär av kommunala institutioner borde leda fill
slulsalsen atl de även kan ulnylljas för alla de ändamål som kommunen behöver
främja. Skara kommun har liknande tankar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det stora flerlalel
remissinstanser uppfattar emellertid folkbildningsambilionen som riklig och
självklar och ser inle heller någon motsättning mellan den folkbildande
inriktningen och bibliotekens roll i ulbildnings-och informationssammanhang.
KUR delar kommitténs uppfattning alt folkbildningsambitionen är central. Samiidigi
betonar rådel atl folkbiblioteken som en stor och väl spridd resurs kan spela
en roll i en rad sammanhang - inte bara kulturpolitiska ulan även vad gäller informalion
i bred mening och ulbildning på olika nivåer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt Kommunförbundet
finns del en inbyggd motsägelse mellan folkbildningsambilionen och utredningens
slrävan efler en gemensam syn på folkbibliotekens uppgifter och arbetssätt ocb
förslaget atl genom förstärkning av länsbiblioteken likrikta folkbibliotekens ulveckling.
Folkbildningen kännetecknas inte av en slrävan efter generella lösningar och enhelliga
utvecklingslinjer utan representeras snarare av begrepp som lyhördhet och
respekt för vars och ens egenart och ambitioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Olillräckligt
underlag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>En
vanlig åsikt bland remissinslanserna är att ulredningen när det gäller olika
delar av folkbibliotekens verksamhel bygper sina ställningstaganden på ett
otillräckligt underlag. Elt slort antal remissinstanser, däribland Eskilstuna,
Göteborgs, Härnösands, Jönköpings, Kariskrona, Köpings,</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section478>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section479>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>222</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sandvikens, Södertälje och Värmdö kommuner, anser sålunda
alt verksamhelen bland barn och ungdom borde ha analyserals grundligare. BiS
beklagar atl utredningen inle ansett detta område så viktigt att del förtjänat
ett eget avsnitt i betänkandet. KUR bifogar en egen rapporl. Barns lillgång
till böcker (Rapport från kulturrådet 1984: 2), som rådet gjort i anslutning
till utredningens arbele och som rådel bygger sitt remissyttrande på. Rådet
hävdar att biblioteken, åtminstone på vissa håll, har slora brisler i tillgången
på barn- och ungdomslitteratur. SAB är av samma uppfatlning och finner alt
såväl insaiserna för barn och ungdom som den läsfrämjande och uppsökande verksamhelen
behandlas ytligt och beskrivs i alltför ljus dager. Vallentuna kommmun anser
all del hade varil värdefullt om utredningen hade sammanställt del ganska slora
faktamaterial om barns läsning och lillgång lill böcker som fakliskl finns och använl
det för slutsatser i fråga om inriktningen av bibliotekens arbete bland barn
och ungdom. SBI noterar med tillfredsställelse att ulredningen särskilt belonal
folkbibliotekens ansvar gentemot barnen, men efterlyser en behandling av de
speciella problem som ungdomsgrupperna erbjuder. SBI hänvisar lill frågans
behandling i boken Har biblioteket glömt tonåringarna? (Biblio-leksdebau 11,
1979)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR och Vallentuna kommun påtalar atl del saknas en
redovisning av verksamheten vid sjukhusbibliotek, enligt SACO/SR den äldsta och
mesl etablerade formen av såväl uppsökande verksamhel som arbetsplatsbibliotek
inom folkbiblioleksområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIV, Södertälje och Göieborgs kommuner saml BiS är kriliska
mol ulredningens sätt alt behandla invandrarverksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många remissinslanser lar i sina yttranden upp frågan om
folkbibliotekens allmänkullurella verksamhet och anser all utredningen borde
ha gjort en bättre analys av denna. Karlskrona kommun beklagar alt
folkbibliotekens medverkan i allmänkulturell verksamhel inte redovisals. Detta
gör all betänkandet mera fält karaktär av bokuiredning än biblioteksutredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra prioriteringar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinslanserna ifrågasätter i många fall de
prioriteringar som kommittén gör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligi ulredningen är folkbibliotekels vikligasle uppgifl
i framtiden atl föra en kamp för boken och läsandet. Flera remissinstanser
hävdar alt detla kan tolkas på sådani sätl att biblioteken avskärmar sig från
andra, nyare medier, som i vissa fall kan vara överlägsna boken. Högskolan i
Borås tycker all ulredningen följer en grundsyn som slarkt reducerar inslagel
av nya medier och nya tekniker. En rad andra remissinslanser, bl.a. SAB och
Borås kommuns kulturnämnd framhåller all biblioteken i silt litteratur- och informationsförmedlande
arbele måsle välja det medium</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section480>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section481>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>223</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som är bäst lämpal i det enskilda fallet. Informationen
måste stå i centrum, inte mediet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skara kommun inser vikten av boken som bärare av
upplevelser och information. Men utredningen borde enligt yttrandet också ha
beaktat andra upplevelse- och uttrycksformer än läsning i strikt mening, t.ex.
skrivning och muntligt framförande, områden som framlidens bibliotek säkerligen
måsie syssla med.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Malmö
kommun anser att utredningens starka betoning av de värden som förknippas med
böcker innebär en förenkling av den problematik som kännetecknar bibliotekens
vardag. Den innebär ocksä en undervärdering av de andra medier, som
folkbiblioteken i dag arbetar med och som ökar snabbt i betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Södertälje
kommun vill komplettera de fyra handlingslinjer som utredningen föreslår.
Dessa är enligt kommunen relevanta. Men de utelämnar vissa för folkbibliotekens
fortlevnad grundläggande behov som uppbyggnad, sammansättning och utveckling
av mediesamlingarna och folkbibliotekens roll i den samlade bibliotekssirukturen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>,4BF ansluler
sig till utredningens förslag och delar uppfattningen atl del är dags för
folkbiblioteken att mer aktivt samarbeta med folkbildningsorganisationer och
annat föreningsliv. Men ABF tycker inte att utredningen i sina förslag har
tagit tillräcklig hänsyn till de stora skillnaderna mellan högutbildade och lägutbildade
när det gäller användningen av biblioteken. 1 dag är klassgränserna tydligare
genom skillnader i bildningsnivå än genom inkomst. När den enskilde väljer
kulturaktivitet framträder delta klart. Enligt ABF mäste folkbiblioteken mer än
vad som framgår av utredningens förslag vara med och påverka läsvanorna.
Biblioteken måste över huvud taget lära sig atl vara mer utåtriktade.
Arbetsplatsbibliotek är en åtgärd i den riktningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsplatsbibliotekens
kulturpolitiska betydelse betonas också av KUR som anser att flera frägor mäste
lösas om arbetsplatsbiblioteken skall kunna utvecklas, I sitt handlingsprogram
för kulturverksamhet på arbetsplatserna har kulturrådet föreslagit en ny
ramlag för tillträde till arbetsplatserna för kulturverksamhet saml en vidgad tolkninp
av förtroendemannalagen som gör det möjligt för bok- och kulturombud att
fullgöra sina uppgifter på arbetstid. Ett riktat slatligt stöd till
arbetsplatsbiblioteken behövs också. Denna fråpa behandlas närmare i avsnitt 11
i denna sammanslällning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Medborgarskolan
ifrågasätter utredningens förslag att folkbiblioteken skall byppa ut sin
uppsökande verksamhet. Folkbiblioteken bör i första hand prioritera ett
attraktivt, allsidigt och kvalitativt högtstående bokbestånd och utveckla sin
informationsservice.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>BiS anser atl
ulredninpens fyra handlingslinjer inte är tillräckliga och framhåller vikten av
arbetet med invandrarnas litteratur- och övriga kulturförsörjning. SIV är av
samma mening och pekar på behoven hos invandra-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section482>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section483>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>224</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>re och minoriteter ifråga om biblioteksservice, läsfrämjande
ålgärder bland barn och ungdom, litteratur på sjukhus och annan
institutionsvård och samverkan inom folkbildningsarbetet. Söderiälje kommmun
lägger fram egna förslag när del gäller invandrarverksamhelen. Kommunen anser
all ulredningen behandlar invandrarfrågorna pä ell välmenande men ytligt sätt.
Del utredningen föreslår är till liten nylta i det prakliska biblioteksarbetet
och ger inga nya idéer för det fortsalla arbelet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SoS vill särskilt underslryka bibliotekens ansvar för
eftersatta gmppers behov av böcker och läsning. Biblioteken måsle ta sin del i
arbetet med att förverkliga de handikappolitiska målen om jämlikhet och
delaktighet. För sin uppsökande verksamhet behöver biblioteken känna lill vilka
kommuninvånare som behöver speciell hjälp för alt kunna utnyttja bibliotekens
service.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göieborgs kommun ansluler sig till de föreslagna målen men
anser atl ungdom och andra eftersatta grupper borde ha nämnts i
handlingslinjerna. Just ungdom är i biblioteksverksamheten en eftersatt grupp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SRF framhåller atl bibliotekens service lill synskadade
och andra eftersatta grupper måste ulvecklas och prioriteras om folkbiblioteken
skall kunna spela rollen av lokal kulturinstitution för alla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En lång rad remissinslanser, särskilt bland kommunerna,
anser att utredningen har undervärderat bibliotekens sociala roll, dvs.
bibliotekens möjligheter alt fungera som träffpunkt, turistmål,
utställningslokal, läsesal m.m. Biblioteket som samhällets vardagsrum är elt uttryckssält
som många remissinstanser använder. SAB menar att ulan denna aspekt blir bilden
av folkbibliolekel oklar. Detla gäller inle minsl folkbiblioteket i de små
kommunerna. SACOISR anser delsamma. Utredningen gör ingen skillnad mellan
folkbibliotek som lokal och som verksamhel. Liknande påpekanden görs av
Eskilstuna, Jönköpings, Kalmar, Köpings, Sandvikens, Skara, Södertälje och Värmdö
kommuner samt Uppsala kommuns biblioteksstyrelse och Borås kommuns kulturnämnd.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många remissinstanser framhåller också betydelsen av
folkbibliotekens allmänkullurella verksamhet, särskilt i de små kommunerna.
Denna uppgift borde ha lyfts fram bällre i utredningens förslag till
handlingslinjer. Malmöhus läns landslingskommun tycker all utredningen bortser
från bibliotekens roll som lokalt centrum för en bred kuhurverksamhel inom alla
områden. Högskolan I Borås gör bedömningen att ansvarel för den
allmänkulturella verksamhelen i utredningens förslag har fåll stå lillbaka för
den vällovliga ambitionen att verka för läsfrämjandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De två huvuduppgifterna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppfattningarna om utredningens förslag alt ge
folkbiblioteken två huvuduppgifter, en kulturuppgift och en informationsuppgift,
går slarkt i sär. Laholms kommun anser alt uppdelningen på två huvuduppgifter
är myckel</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section484>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section485>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>225</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>klarläggande. Folkbibliotekens informaiionsuppgift är inte
självklar för allmänhelen. Distinktionen kan därför vara av värde trols att den
för bibliotekspersonal kan förefalla banal. SV framhåller att utredningens förslag
till mål och uppgifter för folkbiblioteken förverkligas bäst genom atl
bibliotekens tradition med lokal förankring fullföljs. Folkbiblioteken måste
även fortsättningsvis styras av lokala inilialiv och lokala intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland de remissinstanser, som inte stöder förslaget, finns
en del som anser att uppdelningen är konstlad. Andra anser atl den är oklar och
leder till atl vikliga områden, särskilt utbildningsuppgifterna och
bibliotekens sociala funktioner, underordnas. SACO/SR finner uppdelningen
direkt negativ och menar atl det inle går all renodla uppgifterna. De griper
hela liden in i varandra. Kulturnämnderna i Borås och Luleå kommuner framför
liknande synpunkter. SAB anser alt det på båda områdena behövs mer aktiva insalser.
Men de båda uppgiflerna bör inte ställas i molsatsförhållande lill varandra.
Båda uppgifterna är fundamentala för varie biblioteks-enhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinstanser riktar kritik mol ulredningens
beskrivning av folkbibliotekens informationsuppgift, bl.a. KB, RA, DFI och
flera kommuner. För KB lyder beskrivningen på en nedprioritering av myndighelers
och företags behov av biblioteksservice. Delta är enligt KB direkt olyckligt.
Det kan komma atl lolkas som en rekommendaiion till kommunerna alt bortse från
folkbiblioteken vid uppbyggandet av en allsidig informationsförmedling. DFI
har den beslämda uppfattningen all näringslivet och myndigheternas
informationsbehov måste beaklas av del kommunala biblioteket på samma sätt som
man beaklar andra avnämargmppers behov. TLS menar all biblioteken behöver
förbättra sin kompetens när del gäller alt informera om teknisk och ekonomisk
litteratur av intresse för industriföretagen. Atl folkbiblioteken kan vara de
kommunala förvaltningarnas fackbibliotek är en uppgift som utredningen inte
beaktat tillräckligt, anser Norrköpings kommun.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Daladelegationen erinrar om att vi är mitt i uppbyggnaden
av en ny informalionsinfraslruktur i samhället. Folkbiblioteken bör kunna fä
ännu större social och kulturell betydelse för del lokala samhället om möjlighelerna
alt vidareutveckla deras informationstjänster tas lill vara genom tillämpningen
av informationsteknologin. Även Örebro kommun ser möjlighelerna och riskerna
med den tekniska utvecklingen. Biblioteken bör se som sin uppgift all försöka bryla
den sociala isolering som utvecklingen kan leda fill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Informationsdelegationen hänvisar lill silt betänkande (SOU
1984:68) Samordnad samhällsinformation, som visar all enskilda medborgare ofla
har svårt atl få den informalion om rättigheter, förmåner och skyldigheter som
de kan behöva i en viss situation. I varje kommun bordet finnas något ställe
som fungerar som informationscenlral där del finns samlad informalion om
myndigheternas verksamhet. I försia hand bör kommunerna utrus-</span></i></b><b><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>15 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr
141</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section486>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section487>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>226</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>la och bemanna sådana lokaler. I många fall bör
folkbiblioteken vara lämpade att svara för denna informationsupppift. Flera andra
remissinstanser, däribland KUR. TCO och nägra av kommunerna, bl.a. Karlskrona
och Vännäs menar också att folkbiblioteket har en viktig roll som central både
för kommunal information och allmän samhällsinformation. Degerfors kommun och BiS
framhåller att det viktigaste för biblioteken är att ge information till
grupper som har svart att fä sina informationsbehov tillfredsställda på annal
håll. SATF anser alt utredningen mer kraftfullt borde ha hävdat folkbiblioteket
som lämplig cenlral för kommunal information.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några sammanfattande synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Målen för folkbiblioteken bör formuleras i de enskilda
kommunerna och där kunna anknytas till de allmänna formuleringar som gäller
hela kulturområdet. Så sammanfattar KUR sin syn på utredningens förslag i
denna del. Kommunförbundet menar all förslagen kan utgöra underlag för diskussioner
lokall kring biblioteksverksamhetens omfattning och inriktning. Ytterst är del,
som också ulredningen framhåller, en fråga som de ansvariga förtroendevalda i
varje kommun har alt ta ställning lill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statskontoret har i silt remissyttrande koncentrerat sig
på frågor som sammanhänger med statens roll och insatser på
folkbiblioteksområdet. Många av utredningens förslag innebär enligt
statskontoret en förhållandevis detaljerad siyrning av folkbibliotekens verksamhel
från statsmakternas sida. Della rimmar illa såväl med slrävandena mol en avreglering
som med kraven på besparingar inom statsförvaltningen. LO kommer också in pä
frågan om statens roll och ansvar. Enligt LO finns i utredningen en defensiv
hållning som uttrycker ell försiktigare kulturpolitiskt ansvar från slatens
sida än lidigare. Däremol är statens adminislraliva roll mer framlrädande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Gratisprincipen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalel instanser hälsar med tillfredsställelse ulredningsmajorilelens
ståndpunkt att inle göra avsteg från gratisprincipen. Hit hör FRN, Degerfors,
Eskilstuna, Falu, Göteborgs, Härnösands, Kalmar, Karlskrona, Köpings, Laholms, Landskrona,
Ljungby, Malmö, Mölndals, Norrköpings, Sandvikens, Skara, Sorsele, Söderiälje,
Trelleborgs, Vallentuna, Vännäs, Älvdalens och Örebro kommuner, Blekinge,
Göteborgs och Bohus, Jönköpings, Kalmar, Kopparbergs, Malmöhus, Skaraborgs,
Södermanlands, Väslernorrlands och Örebro läns landstingskommuner, SAB, SFF,
Landstingsförbundet, TCO, SACO/SR, LO, Skånes bildningsförbund.
Länsbildningsförbundet i Västerbotten, SV, SKS, Btj, HCK, TLS, BiS samt SUR,
Borås, Kungälvs, Luleå, Nybro, Olofslröms, Sunne,</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section488>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section489>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>227</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sölvesborgs, Trollhättans, Västerviks och Östra Göinge
kommuners kulturnämnder, Uppsala kommuns biblioteksstyrelse, länsbiblioteken
för Jönköpings och Värmlands län. Samrådsgruppen för regionala biblioteksfrågor
i Kristianstads län. Älvsborgs läns landstingskommuns kulturnämnd, SRF m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Örebro kommun ansluler sig till gratisprincipen men menar
alt del inle är självklart att myndigheter och företag skall få gratis
informationsservice. HCK har en liknande uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Värmdö kommun anser att gratisprincipen bör gälla
huvuddelen av bibliotekens informationsservice.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någon hävdvunnen gralisprincip har aldrig existerat
framhåller DFI. Gratisprincipen innebär atl folkbiblioteken, om de skall
förmedla tjänster från slatliga bibliotek, antingen måste bära koslnaderna utan
kompensation eller avstå från atl utföra tjänsterna. Om användaren vill betala
vad det koslar, kan biblioteket ändå inte åla sig uppdraget av principiella
skäl. Ett rimligare sätt måste vara alt utföra tjänsten och ta ut en avgift för
den extra service som erbjuds. Liknande synpunkler har KB.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jönköpings kommun anser inte att förslagel är hell
ostridigt. Medborgarskolan framhåller alt del hade varit naturiigl om
utredningen analyseral olika former av avgiftsbeläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Principen att jusl uUåningen av böcker, tidskrifter o.d.
skall vara avgiftsfri tillstyrks av KB, DFI, SÖ, KUR, Falköpings, Jönköpings
och Stockholms kommuner, ABF, Medborgarskolan och TBV.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunförbundet instämmer i det principiella resonemang
som förs mot införande av generella låneavgifter men understryker att frågan om
avgifter ytterst beslutas av de förtroendevalda i kommunerna. Statskontoret
delar denna uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RA menar atl kommillén gör etl avsleg från gratisprincipen
när den föreslår all släktforskarna inle skall få den service som fjärrlån av mikrofiche
innebär. I slället övervältras hela kostnaden på forskarna själva. Även KUR,
Borlänge, Degerfors, Eskilstuna, Härnösands, Jönköpings, Landskrona, Malmö,
Sandvikens, Sorsele, Södertälje, Vallentuna och Vännäs kommuner, SAB, SFF, SACOISR,
Västerbottens läns bildningsförbund och TBV avstyrker förslaget med hänvisning
bl. a. till graUsprinci-pen. Borås och Trollhättans kommuners kulturnämnder,
länsbiblioteket för Värmlands län. Samrådsgruppen för regionala
biblioteksfrågor i Kristianstads län. Älvsborgs läns landstingskommuns
kulturnämnd och Genealogiska föreningen är av samma uppfatlning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAB önskar en lag, som stadfäster gratisprincipen.
Liknande uppfatlning har bl.a. Göteborgs, Härnösands, Kalmar, Malmö,
Sandvikens och Vallentuna kommuner, SACOISR, HCK, BIS samt Kungälvs kommuns
kulturnämnd, Uppsala kommuns biblioteksstyrelse, Samrådsgruppen för regionala
biblioteksfrågor i Kristianstads län, RFSL m. fl. Några remissinstanser,
däribland Kalmar och Karlskrona kommuner, SAB och Luleå</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section490>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section491>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>228</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kommuns kulturnämnd understryker att även
informationsservicen från slalliga bibliotek bör vara avgiftsfri och lagsladgad.
Malmö kommun menar alt en lagstiftning hade kunnal säkerställa medborgarnas
jämställdhet vad gäller lillgång lill fri information.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KUR finner en lagstiftning motiverad när del gäller
folkbibliotekens förmedling av böcker, talböcker, lidningar, tidskrifter och annal
Irycki malerial. Denna uppfallning delas av SFF. Om det finns risk för atl
boklån kommer alt beläggas med avgift, bör staten hindra det genom att
lagstifta, anser SÖ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Btj anser atl lagstiftning beträffande gratisprincipen bör
utredas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slockholms kommun är skeptisk mol bibliotekslag och menar atl
den kommunala självstyrelsen är tillräcklig garanli för avgiftsfri utlåning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppgift till KUR</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Endast några få remissinstanser har yttrat sig om förslagel
att ge KUR i uppgifl atl följa vilka konsekvenser avgiftsbeläggning av
informationsservice inom den slalliga sekiorn fär för folkbiblioteken.
Förslaget tillstyrks av KB, statskontoret, Eskilstuna, Härnösands, Skara och
Örebro kommuner, Örebro läns landslingskommun och SAB.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAB menar atl DFI och KUR bör få i uppdrag all göra vissa ulredningar
och föreslå ålgärder för alt garantera fri tillgång till grundläggande informalion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SFF anser all del snarare bör bli en uppgifl för del av
kommittén föreslagna statliga biblioteksrådei all i samarbeie med de
vetenskapliga biblioteken följa avgiftsbeläggningens konsekvenser för
folkbiblioteken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:161.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Folkbibliotekets medier Bokens särställning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt folkbiblioleksutredningen måste folkbiblioteken
vara beredda pä alt arbela med alla lyper av medier. Men biblioteken har ell
särskilt ansvar för boken och del tryckta ordet. I flertalet fall instämmer
remissinstanserna i slorl med utredningens resonemang och värderingar. Den
diskussion som förs i yttrandena handlar om all uiifrån olika
intresseinriktningar nyansera resonemangen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KUR tycker alt det finns anledning alt kraftfullt betona
del stora ansvar som samhället har för all värna och siärka del tryckta ordets
ställning i en lid av snabb omvälvning inom andra medieområden. Inpenling tyder
på att boken som sådan kommer alt få minskad betydelse. Däremol kan dess
funktioner komma all påverkas. Så kan t. ex. en viss lyp av facklitteratur
komma att ersättas med dalabaserade och/eller elektroniska medier. Det är också
möjligt att boken får en ny funktion i kombination med andra medier.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section492>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section493>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>229</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DFI delar utredningens uppftittninp att folkbiblioteken
har ett särskilt ansvar för boken, att ansvaret måste skötas med omsorg och vila
pA kvalitativa slällninpstaganden och alt andra medier som fonopram, noter och
bilder bör beaktas först i andra hand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera kommuner, däribland Falun och Malmö, anser att alla
medier bör behandlas lika. Vallenliina kommun tycker att utredningen borde ha
behandlat andra medier än böcker på ett mera vidsynt sätt. Enlipl Värmdö
kommun måste nya medier prioriteras i informationsverksamheten. SACO/SR
framhåller att folkbiblioteket i sin strävan att nå de uppställda målen måste
använda sip av de medier som på bästa sätl tillgodoser arbetet. Detla gäller
särskilt inom informationsverksamheten där nya medier har hög prioritet.
Liknande synpunkter framförs av Samrådsgruppen för regionala biblioleksfrågor i
Kristianstads lön. Uppsala kommuns bib-liolcksslyrelse och Borås kommuns
kulturnämnd. KB nyanserar utredningens resonemang på liknande sätt. När det
gäller bibliotekens informationsfunktion måste ansvaret i första hand vara
knutet lill innehållet i den efterfrågade informationen, inle till den yttre
formen. Samtidigt varnar KB för en övertro på den nya teknologin. Den kan leda lill
all många bibliotek satsar fel, att anskaffningen av mer kostnadskrävande
informationshjälpmedel i bokform eftersatts. Månpa bibliotek har redan
otillräckliga bestånd av l. ex. slörre uppslagsverk och bibliografier.
Resultatet blir både ell ökal antal fjärrlån från andra bibliotek och
otillfredsställande informationsservice till allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Södertälje kommun framhåller att användningen av olika
medier kan väcka intresse för nya upplevelse- och informationskällor. Inte
minst kan andra medier, t. ex. program och utställningar, förslärka intresset
för böcker. Kommunen anser ocksä atl biblioteken i silt arbete med atl nå
eftersatta och nya grupper mäste använda olika lyper av medier, bl.a. av det skälel
alt det finns särskilda kvaliteter hos olika medier för all lyckas i delta
arbete. Del päller l.ex. fonogrammen för invandrare och synskadade, videoprammen
för hörselhandikappade och alla bild- och ljudmedier för sjukhusbundna. SACO/SR
är också kritisk mot ulredninpens sätt alt behandla bibliotekens arbete med
bild- och ljudmedier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagerhållning av böcker</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinslanser pekar på att laperhållninpen. både
hos förlapen och i handeln, blivit allt sämre. SFF är tillfredsställd med atl ulredningen
vill förbättra Bibliotekstjänsts lagerhållning men beklagar atl ulredningen
inte lämnat någol förslag om hur delta skall på lill. Btj anser all fråpan om
lagerstöd till företaget nu bör las upp. Denna fråga berörs också i avsnitt 10
i denna sammanställninp. Malmö kommun tycker alt utredninpcn undervärderar
depåbibliotekens betydelse i sammanhanget. Södertälje kommun pekar på alt
utgivningen har ökal samtidigt som folkbibliotekens möjlighe-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section494>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section495>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>230</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ter att anskaffa en representativ andel, särskilt av
facklitteraturen, har minskat. Vad detta på sikl kan betyda för
tillgängligheten av titlar som inle kunnal köpas in på grund av otillräckliga
anslag och som efter fem år inte heller lagerförs i bokhandeln är en fräga som ulredningen
inle tar upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Böcker</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs kommun anser atl utredningens resonemang om
skönlitteratur för vuxna är motsägelsefullt och alltför anpassat lill
befintliga medieresurser. De invändningar i övrigl som rikias mot utredningens uppfatlning
i denna del är att alla bibliotek behöver ett väl sammansatt bestånd av
skönlitteratur. Delta betyder enligt KUR atl också de mindre kommunernas
bibliotek har etl stort ansvar för den "smala" litteraturen. Karlskrona
kommun är av samma mening. Ale kommun däremol anser all arbelel med den smala
litteraturen inte får inkräkta på resurserna för alt nå helt nya låntagargmpper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller facklitteratur för vuxna är meningarna
delade bland de remissinstanser som yttrai sig i frågan. Göteborgs kommun ansluter
sig lill utredningens förslag medan både Karlskrona och Malmö kommuner anser
all utredningen grundar sina ställningstaganden på undersökningar som är allför
ytliga och begränsade. SACO/SR tycker att ulredningen är alltför vag och
därför inle ger någon väpledning för den framlida utvecklinpen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samrådsgruppen för regionala biblioteksfrågor i
Kristianstads län påpekar att facklitteraturen alltsedan folkbibliotekens bepynnelse
spelat en avpörande roll och alt facklitteraturen utgör ca 50% av utlåningen.
Utredningens slutsatser om beståndsuppbypgnaden av litteratur tillför inte nägra
nya aspekter på vederlagen praxis för folkbibliotekens inköp, menar sam-rådsgmppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinsiansernas kritik mot utredningens sätt all
behandla barn-biblioteksverksamheten och barnens böcker har redan redovisats i
avsnitt 1-2 i denna sammanslällning. Skolbiblioteken och skolans ansvar
behandlas också i många remissyttranden. En utföriig redovisning finns i avsnitt
6 i denna sammanslällning. KUR anser att folkbiblioteken har elt stort ansvar
för att barn får en god lillgång lill kvalilelslitleralur men alt skolans och
skolbibliotekens ansvar är större. Tillgången på böcker är ofta dålig i skolan.
Enligt Falköpings kommun är del angeläget all starkare betona skolans ansvar.
Skolbibliotekens slandard skiftar mycket och de är dessutom ofta för små.
Enligt SBI är det olycklipt atl så många folkbibliotek saknar utbildad barnbibliotekarie.
Ell absolut minimikrav är atl det finns minsl en barnbibliotekarie i varje
kommun, placerad på folk- eller skolbibliotek.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section496>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section497>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>231</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tidningar och tidskrifter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eskilsliinii. Hänuisands. Karlskrona. Malmö. Sandvikens.
Södertälje. Vallentuna och Värmdö kotnmuner. Kalmar läns landstingskommun och
Uppsala kommuns hiblioiekssiyrelse anser att utredningens sätt att behandla lidningar
och lidskrifter är otillfredsställande. SACOISR framhåller alt denna viktiga
del av mediebeslåndet kommer att få ökad betydelse. Utredningen borde ha gjort
en analys av det totala utbudet av tidskrifter och annan periodika liksom av
förekomsten och användningen av perio-dika i biblioteken. Sainrådsgriippen för
regionala biblioteksfrågor i Kristianstads län påpekar att kommitténs
behandling av folkbibliotekens inköp och tillhandahållande av periodika endast
blir välmenta resonemang penom att fakta och kostnadsanalyser saknas, SAB
menar att lidskrifterna skulle kunna utnyttjas effektivare i bibliotekens informationsarbete.
Ett bibliotek med erfarenhet av aktivt arbete med tidskrifter borde under en
försöksperiod få bli ansvarsbibliotek på tidskriftsområdet och samla erfarenheter
som skulle kunna förmedlas lill andra bibliotek i landet. KUR föreslår, som
också framgår av avsnitt 11 i denna sammanställninp, elt system med stallipa
stödköp av kulturtidskrifter. Även SFF anser att biblioteken behöver hjälp av nåpon
form av slallip stödköpsordninp för att kunna sprida kvaliletslidskrifter. Ale
kommun framhåller alt biblioteken i små kommuner utan kommersiell försäljninp
av kulturtidskrifter har svårt att la på sig ansvarel all ha dessa tidskrifter
tillgängliga. Både TBV och SV erinrar om hur viktipl det är för studiecirklar
att ha tillpånp till kultur- och facktidskrifter. Enlipl DFI har utredninpcn
försummat facktidskrifterna, medan FRN anser att de populärvetenskapliga
tidskrifternas betydelse och möjlipheier inle är tillräckligt beaktade. SBI
förordar all möjligheten prövas att reservera en del av de slödpenpar som
biblioteken föreslås få för inköp av barnböcker till prenumerationer på de få
goda barn- och ungdomstidskrifter som finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fonogram och noter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Månp? remissinstanser delar kommitléns uppfattning. Men
flera kommuner, bl.a. Falun. Kalmar, Landskrona, Malmö, Sandviken, Södertälje
och Vallenliina. liksom även KUR. Kalmar och Malmöhus läns landstingskommun. SAB,
TCO, SACO/SR och B(/har invändningar. Vallentuna kommun tycker det är fel med
principiella betänklipheter mol fonopramav-lyssninp när det i grunden bara är
en fråga om vilka resurser biblioteket har. Malmö kommun anser atl ulredningen
borde ha anvisat väpar för all aktivera verksamheten. Enlipl Landskrona kommun pår
del all hitta enklare former för uppspelningar än vad som hittills varit
regel. Btj konstaterar att bibliotekens inköp av fonogram har minskat mycket
drastiskt under</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section498>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section499>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>232</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de senasle åren. Med tanke på de stora brister som finns i
fonogramdislributionen är detla en beklaglig utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TPB anser all biblioteken bör ha samlingar av
musikkassetter för utlåning lill talboksläsarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dalarnas bUdningsförbund föreslår alt länsbiblioteken
sammanställer notrepisler för alla kommuner i länet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samrädsgruppen för regionala biblioteksfrågor i
Kristianstads län. Uppsala kommuns biblioteksstyrelse och Borås kommuns
kulturnämnd pekar på att musiken kan spela en central roll i
biblioteksverksamhet på vårdinstitutioner och i uppsökande verksamhel. Uppsala
kommuns hiblioiekssiyrelse menar alt bibliotekels musikverksamhei kan vara en
del i kommunens samlade verksamhet på musikområdet. Borås kommuns kulturnämnd
anser alt musikalieverksamhel vid folkbibliotek bör baseras på lokala
förhållanden och ingå i etl kommunall helhetsperspektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Luleå kommuns kulturnämnd påpekar att ulredningen borde ha
framhållit atl ansvaret att värna om tillgången lill olika medier, inklusive fonogram,
måsle vila pä kommunens kulturnämnd. Kulturnämnden förordar samverkan mellan folkbibliolekel
och musikskolan vid inköp av såväl noter som fonogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Material för släkt- och amatörforskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Endasl ett fätal remissinslanser ansluter sig lill
utredningens förslag. Remissopinionens syn på förslaget framgår av avsnill 3 i
denna sammanställning. Många av de remissinstanser som avstyrker förslaget,
framhåller att släktforskning är folkbildningsarbete och all servicen därför
inte får inskränkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Artotek, program och utställningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Elt mindre antal remissinslanser har synpunkler på ulredningens
behandling av dessa medier. SÖ anser atl folkbibliotekens medverkan vid
förmedling av konsinäriiga bilder bör ulvecklas, särskilt på orter där biblioteket
är den enda kullurinslitulion som kan ge människor konlakl med bildkonst.
Enligt KUR är det angeläget alt biblioteket i mindre kommuner också kan hysa
konstutställningar och utställningar av det slag som l.ex. Riksutställningar
producerar. Luleå kommuns kulturnämnd framhåller värdet av att de små barnen
ges möjlighet atl få se och prata om bilder. Delta kan göras i samarbete med
bildlärare och konslpedagoger. Umeå kommun och SAB delar inle ulredningens
snäva syn på arloleksverksam-heten. SAB framhåller också all förslaget i fräga
om programverksamhet inte är anpassat lill alla de kommuner där
bibliotekspersonalen har hand om den allmänkullurella verksamhelen. SÖ.
Göteborgs kommun, SFF och SACOISR påpekar att program- och ulställningsverksamhelen
kan vara av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section500>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section501>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>233</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>slor betydelse för marknadsföringen av biblioteken och för
samarbetet med skolan och det lokala föreningslivet. Luleå kommuns kulturnämnd
tillägger att folkbiblioteket är en naturlig plals för program och utställningar
eftersom bibliotekens medier kan vara en resurs för fördjupning. Kulturnämnden
anser dock alt standardskillnaderna mellan kommunerna i denna verksamhetsgren
bara fill lilen del kan utjämnas med slöd från länsbiblioteken. ABF och TBV
anser atl all programverksamhet som inle direkt har med boken att göra skall
ske i samverkan med folkrörelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Videogram</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De flesla remissinstanser som yttrai sig i frågan är posiiiva.
Västerbottens läns landslingskommun anser att utredningens inslällning till
videogram bör spridas till alla kommunala bibliotek. KUR och Bij hänvisar till
den nyligen påbörjade försöksverksamheten med videodistribulion av kvalitetsfilm.
Försöken bör avslulas innan man tar slällning i denna fråga för bibliotekens
del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samisk litteratur</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningens förslag tillstyrks av remissinstanserna. SÖ lillslyrker
alt länsbiblioteket i Umeå får ökat slöd för atl starta en konsulenlverksamhet
på området. Skall en särskild konsulent tillsättas med uppgift att ansvara för
spridning av samisk litteralur anser SÖ atl denna kunde knylas till Samernas
folkhögskola i Jokkmokk. Svenska samernas riksförbund lillslyrker förslapel om
en konsulentverksamhel och framhåller all en av de viktigaste uppgifterna för
bibliotekskonsulenten är alt genom uppsökande verksamhet, information och
rådgivning göra den samiska litteraturen känd bland samer och alt bistå
folkbiblioteken vid förvärv av samisk litteratur. Same Älnam framför samma synpunkler
och nämner dessulom arbetet med en samisk bibliografi som en arbetsuppgift för bibliolekskon-sulenlen.
Både Svenska samernas riksförbund och Same Ätnam understryker alt extra medel
måste ställas lill förfogande för den utåtriklade verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Same Älnam och Luleå kommuns kidlurnämnd förordar all den
samiska bibliotekskonsulenlen placeras i Jokkmokk. Närheten lill samernas folkhögskola
och sameskolslyrelsens kansli i Jokkmokk samt lärarutbildningen i Luleå kan
underlätta konsulentens arbete. Same Ätnam pekar på att Jokkmokk redan i dag är
något av ett samiskt kulturcentrum. Luelä kommuns kulturnämnd nämner dessutom en
placering av bibliotekskonsulenlen på biblioteket i Kiruna som en möjlighet.
Erfarenheterna från verksamhelen med Nordkalottenbussen pekar på att en samisk
bibliotekskonsulenl bör stationeras i etl område som har en tät bosättninp av samer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section502>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section503>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>234</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska samernas rik.sförbund förordar att bibliotekskonsulentljänsten
lokaliseras lill Umeå, med hänvisninp lill all såväl förbundets kansli och
institutioner med samisk verksamhet som den samiska avdelningen vid
universitetet och länsbibliotekets lånecentral med särskilt ansvar för samisk
litteratur är beläpna i Umeå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Vilhelmina kommun är det angeläget atl stöd inle
enbart ulpår till Umeå. KUR har under etl antal är pell medel för atl bygga upp
den samiska avdelningen vid kommunens bibliotek. Kommunen bör även fortsättningsvis
få del av bidragsgivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska samernas riksförbund och Same Älnam framhåller att
det slatliga bidraget till vissa kommuner, länsbibliotek och lånecentraler för
inköp av litteratur på samiska inte får reduceras utan bör ökas för atl möta en
slipande efterfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Luleå kommuns kidlurnämnd framhåller viklen av alt pröva pemensam-ma
lösninpar för utgivning och distribution av samisk litteratur i Sverige, Norge
och Finland, Kulturnämnden nämner den norska modellen som eflerföljansvärd.
Nämnden påpekar också att del lapska språket består av tre särpräglade
dialekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medier för invandrare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många remissinslanser är otillfredsställda med ulredninpens
behandling av denna fråga, bland dem en rad kommuner med lånp erfarenhet av invandrarverksamhet.
Eskilsluna kommun anser alt invandrarnas litteralur- och kulturförsörjning
behandlas pä ett iögonfallande ytligt sätt. Sandvikens, Söderiälje och Värmdö
kommuner. SFF och SACOISR är av samma mening. SÖ betonar folkbibliotekens roll
som kulturcentrum för invandrare. Enligt ABF är litteratur för invandrare på
det egna språkel ett försummal område på många bibliotek. 5/V. som håller med
utredningen om alt de statliga saisningarna lelt lill belydande förbättringar
av beständen pä olika invandrarspråk, framhåller alt det fortfarande finns
stora brisler. Barn- och ungdomslitteratur saknas på många språk. Åtskilliga
böcker slär olånade i biblioteken sedan den grupp de inköpts för har flyttat
från orlen. KUR bör göra en översyn av bibliotekens tillgång till böcker pä
andra språk än svenska. I den mån dessa inle behövs i del enskilda biblioteket
borde det gå alt få lill slånd överenskommelser om överföring till
länsbibliotek och lånecentraler. I övrigt behandlas denna fråpa i avsnitt 11 i
denna sammanställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medier för läshandikappade</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag tas upp i en lånp rad remissyttranden.
Många ansluler sig lill förslagen men mänga har också invändningar både i stort
och på enslaka punkler. SoS framhåller atl efterfråpan på medier för läshandikap-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section504>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section505>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>235</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>pade stadigt ökar. Det finns fortfarande för få lättlästa
böcker, talböcker och videogram. Talböckerna har en myckel slörre målgrupp än bara
synskadade. Invandrare med dålip grundutbildning är t. ex. en slor målgrupp.
Behovet av talböcker för invandrare uppmärksammas också av TPB, KUR, Borlänge
och Göteborgs kommuner, ABF, SAB och SACOISR.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt KUR
har synskadade barn och ungdomar särskilt svårt all hålla sig orienterade om
vilka böcker som finns all låna. Här behöver biblioteken göra extra informalionsinsalser.
SRF understryker atl synskadades tillgång till litteratur är en
jämlikhetsfråga. Varje kommuninvånare skall ha tillgång lill ett rimligl basbeslånd
av böcker, vare sig man är seende eller synskadad. Förbundet anser atl
utredningen borde ha föreslagit en plan för hur hela bokulgivninpen på sikl
skall bli lillgänglig för synskadade. Synskadades lillgång lill litteratur kan
aldrig ställas i relalion till efterfrågan på det sätt som utredningen gör,
påpekar SRF, som vänder sig mol särkullu-rella ålgärder för handikappade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En rad remissinslanser, däribland KUR, Eskilstuna,
Härnösands, Vallentuna och Örebro kommuner, SACO/SR, SAB, Samrådsgruppen för
regionala biblioleksfrågor i Kristianstads län, Uppsala kommuns biblio-teksslyrelse
och Borås kommuns kulturnämnd anser all videogram för döva bör jämställas med
andra anpassade medier för läshandikappade, SDR framhåller alt leckenspråk är
de barndomsdövas försia språk och all del endast kan dokumenteras med rörlig
bild. Förbundel anser alt del ligger i linje med folkbibliotekens fostrande
uppgift att kvalitetsutbudet av videogram skall finnas lill utlåning på
biblioteken. Länsbiblioteken bör dessutom utrustas med videobandspelare sä atl
programmen kan visas på biblioteken. SDR föreslår en bibliotekskonsulent för
den teckenspråkiga litteraturen, i analogi med utredningens förslag om en
samisk bibliotekskonsulent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medieanslagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mänga remissinstanser uttrycker oro för medieanslagen och
skillnaderna i biblioteksstandard mellan olika kommuner. Flera kommuner, bl.
a. Borlänge, Degerfors och Umeä liksom även Västernorrlands läns landslingskommun
efterlyser en beräkningsnorm förde basresurser elt kommunall bibliotek
behöver. SAB anser att en samlad redovisning av folkbibliotekens standard över
landet hade behövts som underlag för utredningens ställninpslapande. Enligt
Malmöhus läns landstingskommun borde utredningen ha visal hur slor den
kommunala ojämlikheten på biblioteksområdet faktiskt är. Annars är del svårl
all avgöra hur avlägsna de uppställda målen är. BiS menar att del nu är viktipt
att slå fast atl den minskninp av bokanslagen som pågår i många kommuner inte
får fortsätta. Även TCO anser alt utredningens arbete måsle resultera i någon
form av manifestation för att öka medieanslagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section506>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section507>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>236</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbele med medierna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Få remissinslanser uppmärksammar utredningens beskrivning.
Eskilstuna, Malmö, Södertälje och Umeå kommuner. SAB, SFF och SACO/SR
ifrågasätter beskrivningen. SFF menar alt de mesta hör hemma i en handbok för
biblioteken och inte i en statlig utredning. De flesta synpunklerna gäller ulredninpens
syn på fjärrlånen. Enligt Kommunförbundet är fjärriån anpeläpna men formerna
för samarbeie de kommunala biblioteken emellan bör ulvecklas ulan vare sig
direkt eller indirekt statlig styrning. Karlskrona och Göteborgs kommuner, SAB saml
Luleå kommuns kulturnämnd anser atl ulredningen har för dålig gmnd för sina
slutsatser om fjärriån. Delsamma anser Samrådsgruppen för regionala
biblioteksfrågor i Kristianstads län, kulturnämnden i Kungälvs kommun och
Uppsala kommuns biblioieksstyrelse som dock delar ulredninpens tveksamhet inför
helt fria fjärrlån. Enligt Samrådsgruppen bordet stå folkbiblioteken frilt all
organisera silt fjärrlånesamarbele efter egna regionala planer. Luleå kommuns
kulturnämnd anser atl ulredninpens farhågor inför fjärrlån saknar slöd i
verkligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmö kommun, Btj och BiS kan inle acceplera ulredningens
slutsatser om fjärrlån av invandrarlilleratur. Statskontoret, som erinrar om
all invandrarlilleratur endasl ulgör 2 % av fjärrlånen, ifrågasätter del
arbete som läggs ner på utförlig katalogisering av invandrarlilleratur. Dessa
frågor behöver klarläggas före beslut om statlipt stöd till Btj. Btj framhåller
atl en lägre beskrivningsnivå för katalogisering av invandrarlilleratur inle
ger någon större tidsmässig vinsl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska bokförläggarföreningen och Bopako anser all ulredninpen
underskattar bokhandelns möjlipheier all ge service lill biblioteken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sammanfallande och principiell invändning mol hela
avsnillet om medier görs av Malmöhus läns landslingskommun som anser att det
knappast går all försvara all samhällel pratis skall tillhandahålla böcker och
tidsskrifter men egentligen bara svara för konsumenlupplysninp när del gäller
skivor, ljudkassetter och videopram. Om inte biblioteken tar ansvar för fonogram
och videopram. vem gör del då? Enligt landstinget ger ulredningen inget
tillfredsställande svar pä dessa fråpor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Informationsteknologin i folkbibliotekens tjänst</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Experimentbibliotek</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget alt inrätta experimenlbibliotek för olika slags
teknikförsök tillstyrks av nästan alla instanser som yttrat sig i denna fråga. bl.a.
UHÄ, högskolan i Borås, KUR, EskUstuna, Göteborgs, Härnösands, Jönköpings,
Kalmar, Karlskrona, Laholms, Landskrona, Malmö, Mölndals, Skara, Umeå och
Örebro kommuner, Göteborgs och Bohus läns, Kalmar</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section508>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section509>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>237</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och Västerbottens läns landstingskommuner, SAB, SFF,
Kommunförbundet, Landstingsförbundet, TCO, Btj, HCK, BiS samt Borås, Kungälvs,
Luleä, Sunne, Sölvesborgs och Upplands-Bro kommuners kulturnämnder, Uppsala
kommuns biblioteksstyrelse. Samrådsgruppen för regionala biblioteksfrågor i
Kristianstads län, Jönköpings länsbibliotek. Älvsborgs läns landstingskommuns
kulturnämnd och SRF.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs åsikt alt experimentverksamheten bör förläggas
till ett länsbibhotek delas av Göteborgs, Mölndals och Örebro kommuner, Landsiingsförbundei
och BiS.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statskontoret anser i likhet med kommillén all
folkbiblioteken bör följa den informalionsteknologiska utvecklingen men ställer
sig tveksamt till alt ett av de större folkbiblioteken ulses lill experimenlbibliotek.
Förhållandena vid ett sådant bibliotek kommer snabbi atl skilja sig från
folkbiblioteken i allmänhel. Erfarenheler från ett sådant experimentbibliotek
blir då svåra all översätta lill "vanliga" förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DFI och datadelegationen påpekar att teknikutveckling för
biblioteksändamål i dag bedrivs med slöd av bl. a. DFI vid elt flertal
forsknings- och folkbibliotek. Enligt DFI:s mening bör utvecklingsprojekt i kompetenshöjande
syfte spridas till olika bibliotek och inle kanaliseras till ett enda. Liknande
uppfattning har bl.a. UHÄ. Jönköpings, Laholms och Landskrona kommuner, Btj,
Uppsala kommuns biblioieksstyrelse och Jönköpings länsbibliotek.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KUR anser atl flera bibliotek av olika storlek bör ingå i
experimentet, en uppfattning som delas av Härnösands kommun, SAB, SFF,
Kommunförbundet, TCO. HCK. Kungälvs. Luleå och Sunne kommuners kulturnämnder
och Samrådsgruppen för regionala biblioleksfrågor i Kristianstads län. Desulom
bör ell vetenskapligt bibliotek delta i försöket menar Samrädsgruppen för
regionala biblioleksfrågor i Kristianstads län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med tanke pä att viss teknologi förutsätter kommunikation
mellan olika bibliotek anser Eskilstuna kommun all det vore intressant om
experimentet omfattade bibliotekssystemet i ell helt län. Samma uppfattning
har Kalmar kommun.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR. Karlskrona kommun och Sölvesborgs kommuns kulturnämnd
anser alt flera bibliotek samt en lånecentral bör inpå i experimentet. Dessulom,
menar Karlskrona kommun och Sölvesborgs kommuns kulturnämnd, bör experimentet
omfatta orter såsom Linköping, där lokal kompetens finns. Även Linköpings
kommuns kulturnämnds biblioteksdelegation framhåller atl Linköping har förutsätining
för alt knyta försöksverksamheten lill sig. Temaforskningen i Linköping
erbjuder myckel goda möjligheter alt studera datoriseringen och
informationsteknologins följder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmö kommun finner det lämpligt att experimenlverksamheten
förläggs lill Malmö stadsbibliotek under förutsättning att full slatlig koslnadsläckning
garanleras. Kommunen anser även atl del möjligen vore lämplipt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section510>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section511>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>238</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att verksamheten bedrivs vid två olika försöksbibliolek
för att möjliggöra kommunikalion mellan bibliotek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Umeå kommun anser all de tre lånecentralerna bör fungera
som experimenlbibliotek. Västerbottens läns landstingskommun delar denna
uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt högskolan I Borås skulle del vara värdefulll för bibliotekarieulbildningen
med en nära konlakl med elt försöksbibliotek. Högskolan föreslår därför atl experimenlverksamheten
förläggs till Boråsregionen. UHÄ, Borås kommuns kulturnämnd och Älvsborgs läns landsiingskommuns
kulturnämnd ansluter sig lill denna uppfallninp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppgift för DFI</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Elt fåtal remissinstanser har yttrai sig om förslaget alt
ge DFI i uppgift all recensera sökbara databaser för atl folkbibliotek och
andra användare skall kunna ta slällning till om och hur dessa skall utnyttjas.
DFI, KUR, Göieborgs, Karlskrona, Laholms, Landskrona, Mölndals, Trelleborgs,
Umeå och Örebro kommuner, Göieborgs och Bohus läns landslingskommun, TCO, BiS
och Sölvesborgs kommuns kulturnämnd bifaller kommitléns förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DFI är — i mån av tillgång på medel — beredd atl på lämplig
ambitionsnivå åta sig den föreslagna uppgiflen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppsala kommuns biblioieksstyrelse finner alt förslagel
bör övervägas men all del också är länkbart alt uppgiften kan fullgöras av det
samrådsorgan för folkbibliotekens ADB-frågor, som föreslagits av en arbetsgmpp
inom SAB. Elt sådani organ skulle beslå av KUR, DFI, Kommunförbundet och SAB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7CO anser all ansvaret för information om databaser bör
läggas på såväl KUR som DFI. Denna uppfattning delas av Sunne kommuns
kulturnämnd.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges författarfond framhåller vikten av att ADB-baserade
utlåningssystem, vid sidan av BUMS-systemet, ges en utformning som lar hänsyn
till fondens behov alt inhämta information om utlånade böcker. Författarfonden
förordar att regeringen uppmanar dem som är engagerade i detla Ulvecklingsarbele
alt samråda med fonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppdrag till DFI, KUR, data- och
informationsdelegationerna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det uppdrag som kommittén föreslår gäller att undersöka
och ge förslag till vilken information, lagrad i databaser, som bör vara lillgänglig
fritt och utan kostnad för den enskilde. Förslaget bifalles av flertalet av de
ca 25 inslanser som yttrat sig i denna fråga, däribland KUR, RRV, datadeiegalionen,
Eskilstuna, Göieborgs, Härnösands, Laholms, Landskrona, Malmö, Umeå, Vallentuna
och Örebro kommuner, Göteborgs och Bohus samt Skaraborgs läns
landstingskommuner, SAB, Landstingsförbundet,</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section512>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section513>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>239</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO, <span style='text-transform:uppercase'>SACO/SR, </span>BiS
saml Borås, Kungälvs och Nybro kommuners kulturnämnder och Uppsala kommuns
biblioteksstyrelse m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO anser alt huvudansvaret för den föreslagna utredningen
bör läggas på endast KUR och DFI.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>DFI är
skeptisk till förslaget och menar att vaije kommun till slut bör la slällning lill
frågan om dalorbaserad informalion skall vara gratis. Den kan knappast lösas
genom ytterligare utredande i statlig regi. Vidare framhåller DFI, atl del inom
DFI f. n, bedrivs långsikliga projekl som gäller rättsliga frågor av relevans
för informationsförsötjningen, bl.a. copyrightfrågor. Den av kommittén angivna
uppgiften kan delvis komma att belysas i deUa arbele.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Btj bör regeringen tillsätta en särskild ulredning
som skall klargöra folkbibliotekens roll när det gäller
informationsförmedling, precisera kraven på databasernas uppbyggnad etc. En
sådan utredning bör arbela parallelll med den av kommittén föreslagna
övergripande utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Folkbibliotek i samverkan Principiella synpunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen får stöd i många remissyttranden, däribland de
flesta kommuner och landstingskommuner. Kommunförbundet och Väslerbotlens läns
bildningsjörbiind instämmer också. Enligt ABF, som uppskattar att utredningen
så noga analyserat samverkan, är detta dock elt tecken på atl samverkan inle
anses som en självklarhel i biblioteksväriden. Biblioteken kan inte avvara nägon
samarbelspart. Skara kommun framhåller att samverkan är nödvändig för en
ändamålsenlig verksamhet. Samrådsgruppen för regionala biblioteksfrågor i
Kristianstads län och Borås kommuns kulturnämnd påpekar alt samverkan redan är
en väletablerad och naturiig del i biblioteksarbetet. SKTF välkomnar
utredningens synpunkler och förslag och framhåller alt samverkan innebär att
bibliotekels karaktär av folkbibliotek förslärks. Svenska bokförläggarejöreningen
framhåller att samverkan med bl.a. förskolan och skolan kan belyda mycket för
att biblioteken inte skall uppfattas som ett kullurens finrum där bara elt
fåtal känner sip välkomna. För att inte enbart välutbildade skall använda folkbibliotekets
resurser måste enligt Kalmar kommun alla lära sig hur man använder etl
bibliotek. Det måsle börja med eleverna på mellanstadiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen menar alt det finns en inbyggd konflikt mellan
den fasta och uppsökande verksamheten. Detta bemöts av flera remissinstanser, bl.a.
Malmö och Södertälje kommuner, SAB, BiS och Sainrådsgriippen jör regionala biblioteksjrågor
i Kristianstads län, som alla anser all det i slället är fråga om att uppnå ett
balansförhållande. En väl fungerande basverksamhet är en förutsättning för den
uppsökande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section514>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section515>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>240</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>verksamheten. Däremot kan del finnas ekonomiska problem.
Malmö kommun anser all utredningen förenklar problemen. Samverkan är ingel metodproblem
ulan etl resursproblem som borde ha analyserats mera ingående. Luleå kommuns
kulturnämnd påpekar all uppsökande verksamhel medför nytänkande som utvecklar
den fasta verksamhelen. Medborgarskolan anser, som redan nämnts, atl den fasla
verksamhelen bör prioriteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Re sursfrågorna oroar även andra remissinslanser. Ei\l\gt Degerfors
kommun måsle biblioteken få egna medel för samverkan. Ale, Karlskrona och
Köpings kommuner menar att samverkan kräver ökade resurser både för personal
och för medier. Borlänge och Sorsele kommuner delar inte ulredningens uppfallning
atl kommunerna skall svara för huvuddelen av koslnaderna för
biblioteksverksamhet inom landslingens öppenvård och för samverkan med
organisationer, bl.a. studieförbunden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många remissinslanser uttalar sig om ulredningens förslag
i fråga om förmedlare. Eskilstuna kommun förkastar inte idén men hävdar all
samarbetet mellan bibliotekarier och förmedlare inle är så enkell som
utredningen beskriver det och framför alll mer resurskrävande. Göieborgs och
Södertälje kommuner och BIS framhåller också alt arbetet med förmedlare
ställer stora krav på bibliotekens personal och personalresurser. SACO/SR
påpekar alt förmedlarna inte får betraktas som en tillkommande personalresurs.
Enligt Malmö kommun får verksamhelen inte bli beroende av förmedlare. Samrädsgruppen
jör regionala biblioleksfrågor i Kristianstads län framför likartade
invändningar. Vallentuna kommun anser del väl optimistiskt atl överföra delar
av arbelel med atl nå nya, läsovana grupper lill förmedlare som fått en
begränsad ulbildning. KUR, TCO och SKTF har en speciell invändning mot
utredningens förslag i fråga om förmedlare som gäller människor som inle själva
kan söka sig lill biblioteket, dvs. människor på sjukhus, i hemsjukvård, på
institution inom äldrevården. Här får förmedlarna en annan och svårare roll.
Med hänsyn till den personliga integriteten bör alllid lånlagarna i dessa fall
få hjälp direkt av bibliotekspersonal. TCO och SKTF anser atl också
biträdespersonal vid biblioteken bör anlilas som förmedlare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SoS anser alt bibliotekens uppsökande verksamhel bland
äldre och handikappade måsle öka och att folkbiblioteken har stora uppgifier
all fylla inom omsorgen och vården. Framför alll är del angeläget alt biblioteken
utvidgar sin samverkan med handikappomsorgen och de handikappades egna
organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samverkan i praktiken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningen är b a r n h ä 1 s o v å r d etl av de
områden för samverkan som alla folkbibliotek bör utveckla. De remissinstanser
som uttalat sig i frågan delar ulredningens uppfattning. KUR hänvisar lill
undersökningar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section516>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section517>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>241</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
visar alt bibliotekens service lill barnavårdscentralerna ökat kraftigt under
senare år. Skriftliga avtal behövs som reglerar samarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
remissinstanser som yttrat sig i fråga om bibliotekens samverkan med
barnomsorgen slöder ulredningens förslag. Även SoS instämmer men påminner också
om all långt ifrån alla barn finns inom den kommunala barnomsorgen. De måsle
nås på andra vägar. Delta borde utredningen ha utvecklat bättre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samverkan
med s k o I a n är elt område som behandlas utförligt i remissyttrandena. Ale,
Falköpings, Jönköpings och Umeå kommuner, Väslerbotlens läns bUdningsförbund
och FB V delar ulredningens synpunkter och förslag. Malmö kommun konstaterar atl
frågan om samverkan mellan skola och folkbibliotek varit kontroversiell länge.
Nu behandlas den av ■ulredningen på elt säll som kan läggas fill grund
för en positiv vidareutveckling. Etl skäl till detla är atl ulredningen
avstått från att la upp frågan om huruvida lärare eller yrkesutbildade
bibliotekarier skall ha hand om verksamheten i grundskolans bibliotek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kalmar,
Landskrona och Norrköpings kommuner stöder också en ökad samverkan mellan skola
och folkbibliotek. Norrköpings kommun saknar i betänkandet konkrela förslag om
hur samverkan skall förverkligas. Landskrona kommun framhåller all samverkan inle
får innebära atl skolan undandrar sig sitt ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
TCO finns det många faklorer, bl.a. ökad kommunal decentralisering, nya
informations- och kommunikationsmedier och tekniker, som på sikl kan leda lill
ändrade förulsällningar för skolbiblioteken. De förväntade konsekvenserna av detla
för folkbibliotekens och skolbibliotekens samverkan bör studeras. Studierna bör
avse även ansvars- och huvudmannaskapsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser släller krav på bällre riktlinjer och regler för den ökade
samverkan mellan skol- och folkbibliotek. KUR hämtar en del uppgifier från den
rapport om barnlitteratur som överlämnas tillsammans med remissyttrandet. Av
rapporten framgår all många skolbibliotek inte har förutsättningar att fungera
som sådana därför alt bokbeståndet är olillräckligt och därför alt man inte har
tillräcklig och kunnig personal. Bokanslagel per elev har halverats i fast penningvärde
sedan år 1974. Belastningen på folkbiblioteken blir i många fall alltför stor i
förhållande lill bibliotekens bok- och personalresurser. Samiidigi ökar skolans
ansvar. Svenskämnet skall förstärkas och därmed också litteraturstudierna.
Därför anser KUR att det är nödvändigl med en plan för samverkan mellan skol-och
folkbiblioteket som för båda typerna av bibliotek anger lokalbehov,
bokbeståndets omfattning och inriktning, personalresurser, samverkansområden
och riktlinjer för bokurvalei. Mot bakgrund av skolans ökade ansvar är del
enligt KUR olyckligl atl SÖ saknar en tjänsl som biblioteks-konsulent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 141</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section518>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section519>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>242</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ bör fä i uppdrag att utarbeta klara riktlinjer lör
skolbiblioteken, riktlinjer som sedan kan inarbetas i skolförordningen. Detta
anser SFF som också föreslår att staten skall ersätta kommunerna för koslnaderna
lör elt visst antal skolbibliotekarier. Vissa bestämda villkor i fräga om lilteraturinköp,
läsfrämjande arbete etc. skall gälla lör att en kommun skall fä slöd ur det av ulredningen
föreslagna engängsanslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kalmar kommun ägnar en stor del av sitt remissyttrande ät
skolbiblioteksverksamheten och drar upp riktlinjer för ett konkret program
baserade på erfarenheler både i Kalmar och i andra kommuner. Samarbetet mellan
folk- och skolbibliotek mäste formaliseras bäde lokalt i varje rektorsområde
och centralt i kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Karlskrona och Köpings kommuner anser att utredningen
borde ha tagit initiativ till all skolbiblioteksverksamhelen blev reglerad
genom normer och rekommendationer. SAB menar all SÖ borde ha ålagls atl följa
och stödja skolbiblioteksverksamhelen. Samrådsgruppen Jör regionala biblioleksfrågor
i Kristianstads län framför liknande synpunkter. Enligt Ljungby kommun är det
viktigt med gemensamma riktlinjer för bokurvalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samverkan med skolan kommer i många kommuner att försväras
av att skolbibliotekens resurser är alldeles för smä och ännu ojämnare
fördelade än folkbibliotekens. Detla menar bl.a. Borlänge, Göieborgs,
Vallentuna, Värmdö och Örebro kommuner, SACO/SR och BiS. Skolor i medelklassområden
och leoreliska utbildningslinjer har enligt BiS oftast bättre biblioteksservice
än skolor i arbelarklassområden och praktiskt inriktade linjer. Folkbiblioteken
bör ha intresse av alt motverka orättvisorna. Vill man ändra på läsvanor och nå
nya grupper är det viktigt all börja i skolan. Stora insalser behöver göras för
alt förbättra litteratur- och biblioteksservicen i skolor där denna är som
sämst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ, som i allt väsenlligt ansluter sig till utredningens
förslag bäde i fiåga om grundskolans och gymnasieskolans bibliotek och
biblioteksverksamheten inom vuxenundervisningen, framhåller särskilt all
ansvaret för biblioteksverksamheten liksom hittills vilar på skolstyrelsen.
Formerna för samarbete med folkbiblioteket måste utformas lokalt och bör
planeras noggranl. SÖ bekräftar atl det på gymnasieskolan finns stora
skillnader i biblioteksstandard mellan olika skoliyper. Även om eleverna pä
yrkesinriktade linjer inle är missgynnade i den ulslräckning utredningen anlar
finns det särskild anledning atl ägna uppmärksamhet ål litleraturbehovel vid
dessa linjer. SÖ lar också upp biblioiekssiluationen inom arbetsmarknadsutbildningen
och lägger vikl vid utredningens förslag lill samverkan med folkbiblioteken när
del gäller annan litteratur än kurslitteratur. Inom arbetsmarknadsutbildningen
finns en stor andel invandrare och personer med korl grundutbildning som det är
angelägel att nå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens synpunkter på samverkan med äldreomsorgen får
slöd av KUR. ell antal kommuner, däribland Ale, Eskilstuna, Göteborg, Sorsele,
Umeå och Örebro, samt Västerbottens läns bildningsförbund.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section520>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section521>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>243</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några kommuner, bl.a. Falköping och Landskrona, framhåller
alt samverkan släller slora krav på personalinsatser från bibliotekens sida.
Enligt Boriänge och Värmdö kommuner är satsningen på olika grenar av biblioteksverksamheten
en politisk priorileringsfråga. Atl använda anställda inom andra kommunala
förvaltningar som förmedlare är möjligt först efter förhandlingar med
personalorganisationerna. Malmö kommun menar atl det framgår särskilt lydligt i
denna del av förslagel atl ulredningen övervärderar förmedlarrollen. Förslaget
att biblioteksverksamhet vid institutioner inom äldreomsorgen också skall stå
till förfogande för övrig befolkning i elt bostadsområde är enligt kommunen
orimligt. SAB framhåller att man i sådana fall har inrättal en filial.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstansema lägger i allmänhel myckel slor vikl vid
utredningens förslag om samverkan med arbelsplalser. I många yttranden krävs atl
denna del av bibliotekens uppsökande verksamhet skall prioriteras och alt
förutsättningarna för all bygga ul arbetsplalsbiblioteken på olika sätt förbättras.
Remissinstansernas synpunkter på behovel av statligt stöd redovisas i del
följande i avsnitt 1</span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KUR hänvisar, som redan framgått, till sill
handlingsprogram om kulturverksamhet på arbetsplatserna. Liksom KUR anser Karlskrona
och Värmdö kommuner samt SAB och SFF att förtroendemannalagen bör ändras så att
bokombudens arbele jämställs med annan facklig verksamhel. BiS kräver atl slal
och kommun tar silt fulla ekonomiska ansvar för verksamheten vid arbetsplatsbibliotek.
Resurser bör i första hand satsas på arbetsplatser med LO-anslutna. SKTF vänder
sig mol att verksamheten kommil att inriktas på arbetsplatser inom tung
industri, vilket medför alt arbetsplatser med främst kvinnlig personal aldrig
kommer i kontakt med arbetsplatsbibliolek</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO avvisar förslagel atl inilialiv till arbetsplatsbibliolek
skall komma enbari från facket. ABF framhåller all förslagel begränsar
bibliotekspersonalens roll som folkbildare. SFF och bland kommunerna A/e,
Göteborg, Karlskrona, Landskrona, Malmö och Värmdö anser all förslagel är orealistiskt
och kan leda till atl verksamheten försvagas. Bibliotek, kommun, myndigheter
och förelag bör också kunna vara initiativtagare. Samrädsgruppen för regionala
biblioleksfrågor i Kristianstads län delar denna uppfattning och påpekar
dessutom att initiativ till arbetsplatsbibliolek alllid kommit från
folkbiblioteken men att de sällan besvarats eller stötts på längre sikt. SKTF
framhåller atl folkbiblioteken måsle kunna ta initiativet och alt de i vissa
situationer måste vara den drivande kraften i fråga om arbetsplatsbibliolek.
Örebro läns landstingskommun betonar viklen av atl biblioteken samarbetar med
de fackliga organisationerna på distriktsnivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsplatsbiblioteken kräver slora insalser av biblioteksutbildad
personal. Flera kommuner, bl.a. Malmö, Skara och TreUeborg, SAB och SACO/SR
anser alt bokombuden behöver täta besök av bibliotekspersonal och all
bibliotekariernas roll således innebär mer än att bara utbilda och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section522>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section523>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>244</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>slödja, Sanirådsgnii>peii jör regioniila hibliolek.sjrägor
i Kristiiiiisuids Itin betonar atl biblioteket omöjligt kan vara etl passivt distributionsoigan
utan måste bedriva en intensiv marknadsföring i planmässigt samarbete med
studieförbunden och facket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SKS och TBV stöder utredningens förslag. SV anser att
syftet, alt nä de läsovana eller minst flitiga bokläsarna, kan uppnås även i en
aktiv uppsökande verksamhet i boendemiljö. Detta är lika självklara folkbiblioleksinsatser
som arbetsplalsutlåning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller samverkan med studieförbund konstaterar SÖ
att samverkan minskat under de senasle åren. Enligt SÖ är anledningen till detla
alt såväl studieförbunden som folkbiblioteken har genomgått stora förändringar
beträffande verksamhelen och penom utbypgnad och expansion. SÖ anser att
särskilt samarbetet mellan biblioteken och den verksamhel som bedrivs i
studiecirklar och på folkhögskolekurser behöver utökas och vidareutvecklas. De
nya bidragsreglerna för studiecirkelverksamheten som gäller från budgetåret
1981/82 har skapat ökade möjligheter till samverkan på studiemalerialområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SV finner för sin del all den diskussion, som ulredningen
för, är otillräcklig. Del finns vattentäta skott mellan folkbibliotekens och
studieförbundens verksamhel. Enligt SV:s lolkning är inställningen bland
folkbiblioteken att det är bra atl man frigjort sig från
bildningsorganisationerna. Yttrandet innehåller flera förslap till ålgärder för
att aktivera samarbetet med studieförbunden. Det är kulturnämnden i varje
kommun som mäste ta ansvaret för detta och avdela personal för all stärka
kontakterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KUR anser atl de lokala folkbiblioteken behöver stöd i
arbetet med dessa frågor från länsbiblioteken. Därför bör frågor som rör
samverkan med folkbildningen ingå i länsbibliotekens konsulent verksamhet.
Falköpings kommun är av samma mening medan flera andra kommuner, bl.a. Ale och
Borlänge, framför allt är oroliga över alt samverkan blir resurskrävande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TBV framhåller atl en form för samverkan är att
bibliotekspersonal kan medverka i ulbildning av cirkelledare och i cirkelledariräftär
på biblioteken. Falköpings kommun pekar på cirkelledarnas roll som förmedlare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ påpekar atl ulredningen inte uppmärksammat den
samverkan som sker mellan folkhögskolor och kommunala bibliotek. Genom nya
linjer och ett förändrat arbetssätt, projeklstudier, räcker inle
folkhögskolornas egna resurser. I dag behöver folkhögskolorna service från
biblioteken i form av boklån och rådgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dalarnas bUdningsförbund rapporterar orn bildnings- och
studieförbundens roll i del s. k. Dalaprojeklel, elt projekl som kulturrådet
startat och som syftat lill att genom lokal och regional samverkan mellan
folkbibliotek, skola, folkbildning och massmedia öka människors läsande och utnyttjande
av folkbibliotek.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section524>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section525>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>245</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De, relativt få, remissinstanser som har med något i sitt
yttrande om samverkan med ungdomsorganisationer stöder utredningens förslag.
Dalarnas bildning.sftirbimd hänvisar till sin rapport om Dalaprojektet, diir
det finns flera konkreta exempel på samverkan med ungdomsorganisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Organisation, struktur och planering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget att folkbiblioteken i större utsträckning bör
organiseras efter arbelslapsmodellen för att på bästa sätt ta till vara
personalens kunnande, erfarenheter och intressen, får stöd av ett tjugotal
remissinstanser som Ale. Falköpings. Göieborgs. Härnösands. Jönköpings.
Karlskrona. Laholms. Trelleborgs och Örebro kommuner. Göteborgs och Bohus läns
landstingskommun, SAB. Kommunförbundet. TCO, SACO/SR. BiS samt Luleå, Nybro.
Sölvesborgs. Västerviks och Öslra Göinge kommuners kulturnämnder och Jönköpings
länsbibliotek.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sättet att arbeta i arbetslag förekommer redan i större
eller mindre utsträckning framhåller bl.a. Ale. Jönköpings. Malmö och Umeå kommuner
samt Nybro och Väslerviks kommuners ktilltirnämnder.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAB menar atl kommittén uttrycker sip oprecist. Det hade varil
välgörande om man förtydligat vad som menas med kvalificeral biblioteksarbete
för såväl bibliotekarier som kanslister. Likaså hade det varil värdefullt med
en beskrivning av de olika yrkespruppernas professionalitel. SACO/SR betonar
alt bibliotekariens roll inom arbetslaget även i framliden bör vara
handledarens och arbetsledarens. Samrådsgruppen för regionala bibliotek.sfrägor
i Kristianstads län beklapar att kommitténs förslap vittnar om en
anmärkningsvärd nedvärdering av en central bibliotekarieuppgift, nämligen att
vägleda och betjäna biblioteksbesökare. Liknande tankar framförs av Öslra Göinge
kommuns kulturnämnd.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmö kommun framhåller alt den strikta arbelslapsmodellen
inle lorde vara lillämpbar på de större biblioteken med deras långt gående specialise-rinp.
Denna uppfallning delas av Umeå kommun.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Borås kommuns kulturförvaltning anser alt arbelslapsidén
är svår att lillämpa på biblioteksverksamhet. Ofta består personalen av antinpen
en-samtjänstgörande eller av så få personer atl något arbetslap hell enkelt inle
kan etableras. Skara kommun haren liknande uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkbibliolekssystemets struktur</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag lill principiell organisationsstruktur
innebär alt huvudansvarel för kulturupppiften och den kvalificerade referensljänsten
skall ligga på huvudbiblioteken, medan filialerna främsl bör inriklas på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section526>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section527>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>246</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>litieralurförsörjning, läsvägledning, läsfrämjande insalser
och uppsökande arbele, Förslapel stöds av KUR, Ale, Kalmar, Laholms, Mölndals, Trelle-borgs
och Örebro kommuner samt Kommunförbundet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DFI delar kommitténs uppfatlning all del är kommunens
huvudbibliotek som bör ha störst ansvar för de mer kvalificerade tjänsterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KUR påpekar atl förslaget ej får innebära en utarmning av
filialernas resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eskilstuna kommun finner förslaget oklart och menar atl
del är en polilisk fråga som varje kommun får ta ställning lill och där
bedömningen görs ur ekonomiska och kulturella aspekler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Negativa lill förslaget är Göteborgs, Härnösands,
Södertälje och Umeä kommuner, Göieborgs och Bohus läns landstingskommun, SAB, SFF,
TCO, SACO/SR samt Borås, Luleå och Västerviks kommuners kulturnämnder och
Samrådsgruppen för regionala bibliotek.sfrägor i Krislian-stads län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAB menar att kommillén inle tillräckligt belonal
filialernas roll i informationsarbetet, en synpunkl som delas av bl.a,
Göteborgs kommun. Enligt SAB bör varje enhel vara en lokal informationspunkt,
där medborgaren dels skall kunna finna den näraliggande informalionen, dels en
ingång till hela bibliotekssystemets utbud av informalion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs kommun beklagar alt kommiltén vill begränsa
filialernas uppgifl så markanl i etl skede när den nya teknologin pör det möjligl
för biblioteken att förverkliga en roll som lokala informationscentra för sina upplagninpsområden.
Liknande synpunkler framförs av Härnösands och Södertälje kommuner, Göteborgs
och Bohus löns landstingskommun, TCO och SACO/5/?.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samrådsgruppen för regionala biblioteksfrågor i
Kristianstads län anser i motsats lill kommillén all referens- och informalionsservicen
måste förstärkas vid varje biblioleksenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det lokala biblioteket skall kunna fylla sin funktion i
ell decentraliserat informalionssyslem måsle enlipl KB informationsarbetet få
tillräckligt ulrymme i utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kungälvs kommuns kulturnämnd menar atl del är föga
meningsfullt all diskulera filialuppgifter utan försök all definiera vilken
standard del rör sig om när del gäller t.ex. bemanningens kvalilet och
kvantitet, lokalyta, öppethållande, mediabeslånd m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Ansvarsfördelning stat — kommun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statskontoret delar ulredninpens uppfattning att lapstiflninp
ej bör användas på biblioteksområdet. Samma åsikt har Laholms, Stockholms och
Örebro kommuner. Malmöhus, Skaraborgs och Örebro läns tandstings-kommuner samt Landsiingsförbundei.
Malmöhus läns landstinpskommun</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section528>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section529>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>247</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>påpekar att det i prunden bara är kommunerna själva som
kan svara för en utjämning av biblioteksstandarden i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett flertal remissinstanser beklapar att utredningen inte
diskuterat och utrett lagfrågan, bl.a. Ale. Borlänge, Göieborgs, Härnösands.
Karlskrona. Landskrona. Malmö. Sorsele och Umeå kommuner. Göieborgs och Bohus
läns landstingskommun. SAB. SFF. KLYS, SACO/SR, LO, ABF samt bland övripa
inkomna skrivelser t, ex. Karislads. Kitngälvs, Otoj-slröms. Sunne och
Sölvesborgs kommuners kulturnämnder samt Jönköpings länsbiblioiek.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att utredninpcn borde ha studerat förhållandena i länder,
som har bibliotekslag, anser bl. a. Ale. Borlänge. Malmö och Sandvikens
kommuner.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En förutsäitningslös analys av lapfråpan bör enlipl LO pöras
av en parlamentarisk utredninp. ABF föreslår att en ulredninp tillsätts med upppifl
att pröva förutsätlninparna för en kullurlap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En bibliotekslag behöver inte vara detaljreplerande
framhåller KUR. Malmö och Sandvikens kommuner. SAB och Samrådsgruppen för regionala
biblioteksfrågor i Kristianstads län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAB vill ha en lag som stadpar att det i varje kommun
skall finnas ett folkbibliotek och atl det skall vara avpifisfritt för medborparna
alt ulnytlja dess verksamhet. KUR. SFF. Karlskrona kommun. Sölvesborgs kommuns
kulturnämnd och Uppsala kommuns hiblioiekssiyrelse instämmer och vill i likhet
med SACO/SR dessulom att en lag skall innehålla en paragraf om att det skall
finnas fackuibildad bibliotekariepersonal i varje kommunalt folkbibliotekssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR menaratt en lag även bör garantera kvaliteten i
medieurvalet. Detta kräver en ökninp med ca 10 milj. kr. av statsbidragen. Värmdö
kommun anser att en lagstiftning med vissa krav på minimistandard skulle kunna
genomföras utan större höjningar av statsbidraget än 10-20 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En bihliolekslap som paranterar avpiftsfri service torde
inte medföra nåpon merkostnad för vare sip slalen eller kommunen anser Göieborgs
kommun. På liknande sätt uttrycker sig Boriänge. Sandvikens och Värmdö
kommuner.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>HCK understryker att en lag bör innebära all alla
bibliotek skall ha etl visst bestånd av talböcker och LL-böcker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BiS föreslår en lag som motsvarar den som finns inom
skolväsendet. Staten bör stå för personalkostnaderna, medan kommunerna bör
uppfylla vissa krav på mediebestånd, lokaler, öppethållande m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO anser att riksdapen bör beslula om allmänna mål och upppifler,
pratisprincipen saml alt det skall finnas folkbibliotek i alla kommuner. SV
delar denna uppfallninp. Förftiltarceniriim Riks förordar en bibliotekslag men
kan i andra hand länka sig en utbygpnad av de kullurpoliiiska målen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissopinionens syn på frågan om gratisprincipen bör
lagfästas finns redovisad tidigare i denna remissammanslällninp, i avsnitt 3.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section530>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section531>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>248</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 Regionala biblioteksuppgifter Splittrad remissopinion</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslap om en klarare ansvarsfördelning mellan
länsbiblioteken och de kommunala folkbiblioteken, som går i riklning mot etl slörre
regionall ansvar, har mötts med mycket blandade reaktioner vid remissbehandlingen,
KB, TPB, KUR och statskontoret, elt slorl antal kommuner och landstingskommuner,
SAB, SFF, SV och TBV ger utredningen silt fulla slöd, medan en lång rad andra
remissinstanser, även bland kommunerna, anlingen avvisar förslagel eller har
mer eller mindre långlgående invändningar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landsdngsförbundei delar utredningens positiva syn på
länsbibliotekens möjligheter alt bidra till atl minska standardskillnaderna
mellan olika folkbibliotek. Under förutsättning att tillräckliga resurser slälls
lill länsbibliotekens förfopande är del rimlipl all länsbiblioteken åtar sig ell
ökal ansvar, särskilt för informationsförsörjning och rådgivning. Däremot kan
de helläckande biblioteksplaner, som utredningen föreslär, leda till onödig
byråkrati. Över huvud laget måste del enligt förbundet betonas all del är uiifrån
kommunernas behov och inilialiv som länsbiblioteken arbeiar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Principiella synpunkler av liknande slag framförs av flera
landstingskommuner. Örebro läns landstingskommun framhåller atl del behövs
klara moliv för de regionala insatserna. För en väl utvecklad biblioteksverksamhet
är del nödvändigt med slarka kommunala salsningar. De regionala insatserna är
en komplettering av dessa. Kopparbergs läns landstingskommun påpekar att
länsbiblioteken inle skall kompensera kommuner som genom politiska beslut inte
vill utveckla sin biblioteksverksamhet. Malmöhus läns landslingskommun
uppfattar utredningens slralegi som riktig men frågar sig hur det skall bli
möjligt atl få igång utvecklingsarbete i de kommuner där biblioleksinsalserna
har låg prioritet. En regional biblioteksplanering är varken önskvärd eller
möjlig. Länsbiblioteken får inle ingripa i de enskilda kommunernas planering.
Länsbibliotekens roll är enligt Kalmar läns landslingskommun att vara
kompletterande. Länsbiblioteken får inle ta över det lokala bibliotekets
ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera kommuner uttalar sig på samma säll. Enligt Degerfors
och Sorsele har länsbiblioteken en särskilt viktig uppgift när del gäller att
stötta biblioteken i de små kommunerna. Men kommunala insatser kan aldrig
ersättas. Kommunen måsle delta i och styra planeringen och se till att planerna
är förankrade. Eskilstuna kommun framhåller att länsbiblioteken inle har några
maktbefogenheter över de kommunala biblioteken. Planeringen måste alltså göras
i samråd. Falu kommun menar alt tanken på en regional samverkan när det gäller
medieförsörjningen inle är utan komplikationer. Om man med samverkan menar
konferenser och rådgivning finns inpå invändningar. Blir del emellerlid fråga
om alt slyra de kommunala inköpen för att säkra medieförsöijningen i länel är
tanken myckel iveksam. Vatien-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section532>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section533>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>249</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tuna kommun framhåller all den plan som skall ularbeias
för länsverksam-helen inle får bli så detaljerad och styrande atl den hindrar
flexibilitet. Satsningen på länsbiblioteken får inte heller innebära en ökad byråkratisering.
De tillförda resurserna måsle komma länets bibliotek direkt till godo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Kommunförbundels mening sker genom förslagen en
glidning i nu rådande ansvarsfördelning mellan stat och kommmun mol en förslärkning
av del statliga inflytandet över biblioteken. Detla anser förbundel vara felakligl.
Av flera skäl är förbundet också tveksamt lill en sådan uividgning av
länsbibliotekens uppgifier som kommittén föreslår. Den omfallande repionala
planeringen kan för den enskilda kommunen leda lill atl de lokala
prioriteringarna får slå lillbaka för alt del regionala målel skall uppnås. All
regionala bibliotekskonsulenter skall kunna stimulera lokal samverkan är också
tveksamt. Ansvaret för all lokal samverkan kommer lill stånd kan aldrip läggas
på regional nivå. 1 stället för all inrätta konsulenttjänster på olika områden
bör länsbiblioteken dra nytta av den kompenlens som finns på regional nivå hos
t. ex. länsskolnämnd och länsbildningsförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till de remissinslanser som ställer sig hell avvisande lill
kommitténs förslag hör ABF och LO som främsl vänder sig emol alt tyngdpunkten i
den statliga bidragsgivningen förskjuts från de lokala biblioteken till länsbiblioteken.
Enligt LO måste en ulveckling ske av biblioteksverksamheten mot arbetsplatser
och andra miljöer nära människorna. Delta kan bara pöras lokalt. Sådana
insatser kan inte övertas av länsbiblioteken. ABF tar inte direkt slällning
till ansvarsfördelningen men ser det som angeläget all del finns elt samspel,
som också fungerar effektivt, mellan länsbibliotek och lokala bibliotek när del
gäller medieförsöijningen. Sandvikens, Sjöbo och Trelleborgs kommuner avvisar
också förslagen och menar all det är fel atl siärka länsbiblioteken på
bekostnad av de lokala biblioteken. Sandvikens kommun vill inle ha några
regionala "överkommuner" i folkbiblio-leksfrågoroch Trelleborgs
kommun tror inte atl ökade repionala salsningar leder till någon uljämninp av
biblioteksstandarden i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmö kommun anser atl förslagel är ofullständigt eftersom
del bara behandlar länsbiblioteken och inte lånecentraler och depåbibliotek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnader</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Resursfrågan för länsbiblioteken las upp i flera
yttranden. Vissa synpunkter redovisas i avsnitt 11 i denna sammanställning. Boriänge
kommun och SACO/SR anser atl utredningen borde ha beräknat koslnaderna för
länsbibliotekens verksamhet. Eskilsluna, Härnösands och Kariskrona kommuner
anser alt länsbiblioteken behöver elt bättre slalligl slöd om verksamheten
skall fungera. Vännäs kommun och Skaraborgs läns landstingskommun anser också
att länsbiblioteken behöver ökade resurser framför allt om de skall äta sig elt
ökal ansvar för informalionssökning som kräver avancerad leknisk ulruslning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section534>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section535>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>250</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvudmannaskap</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Karlskrona och Umeä kommuner anser att utredningen borde
ha undersökt konsekvenserna av att den regionala biblioteksverksamheten
finansieras av stal och landsting men bedrivs som elt primärkommunalt
bibliotek. Detsamma anser Västernorrlands läns landstingskommun som slöder ulredningen
men anser all intresset från landstingens sida för utvecklinpen av
länsbiblioteken skulle bli större om de även lagil del formella ansvarel som
huvudmän för verksamheten. Falköpings kommun anser atl länsbiblioteket bör
vara underställt landstinget. Enligt Kopparbergs läns landstingskommun kommer
landstinget all vilja ha ell slörre inflytande över verksamheten än vad etl
avtal kan pe. Den avlalskonstmklion som de båda kommunförbunden enats om är
inte tillräcklig. Utredningen borde ha gjort en analys av andra former för siyrning
och påverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Speciella frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KUR lar upp frågan om den mindre efterfrågade,
"smala" litteraturen och förutsätter atl denna skall finnas att
tillgå både på regional och lokal nivå. Del vore olyckligt om regionala
insatser för medieförsörjningen skulle ses som en möjlighel för kommunala
bibliotek all inte köpa den "smala" litteraturen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmöhus läns landstingskommun anser all det inle är
realistiskt all länka sig atl små kommuner kan ha något slörre bestånd av
talböcker. Här får därför länsbiblioteken en huvudroll. SRF anser atl ansvarel
för utarbetande av en talboksplan för respektive län kan läggas på
länsbiblioteken, men alt folkbiblioteken skall ha samma ansvar för talboksbeslånden
som för svartskriftsbestånden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DFI framhåller atl den formella och hierarkiska
regleringen av folkbiblioteksväsendet inte får gå ul över snabbhet och
effektivitet. Biblioteken måsle således kunna vända sig direkt till ett
vetenskapligt bibliotek när detla är lämpligasl. Västerbottens läns
landstingskommun uttalar sig på samma sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KUR framhåller att behovel av modeller för
ansvarsfördelningen är särskilt slort i fråga om informationsförsörjningen.
Resurser måste finnas även lokalt. Annars kan det vara svårt att nå ut till
grupper med olika hinder. Det blir också svårt all göra klart för besökarna alt
biblioteket kan förmedla upplysningar från t. ex. länsbiblioteket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BiS och SV föreslår atl länsbiblioteken får repionala
konsulenter för frågor om bibliotekens samverkan med folkbildningen. Enlipl
Skånes bildningsförbund måste länsbiblioteken konlinueriigt följa upp hur samarbelel
ulvecklas mellan biblioteken och studieförbunden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO och SKTF för fram tanken alt länsbiblioteken i
samverkan med andra länsmyndigheter skall kunna ta inililativ till personalulbildning
för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section536>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section537>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>251</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>folkbibliotekens personal. Det länsbiblioteken skall göra
är främst atl planera och organisera utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TLS anser att länsbiblioteken mäste ge stöd och hjälp till
de mindre biblioteken när det gäller leknisk och ekonomisk litteratur. För
delta behöver länsbiblioteken särskilda konsulenttjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samrädsgruppen för regionala biblioleksfrågor i
Kristianstads län poänpterar alt även den dalabaserade
informationsförsörjningen mäste tas med i den repionala planeringen. Ansvarel
för sökningar i avancerade och sällan nyttjade dalabaser bör åvila
länsbiblioteken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Blekinge läns landslingskommun finns det skäl att
överväga en ändring i kommunallagen som pör del möjlipt för ledamöter ur
landstingens kulturnämnder alt få fullvärdigt medlemsskap i kommunala kulturnämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAB och Göteborgs kommun delar ulredninpens uppfattning
att länsbiblioteken bör få etl ökat ansvar för fortbildning av
bibliotekspersonal. Eftersom slandarden mellan länsbiblioteken är ganska ojämn
kan detta vålla problem om inte länsbiblioteken får centrala resurser för atl
kunna fortbilda sin egen personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landskrona kommun anser all uppgifterna för de regionala
bibliotekskonsulenterna bör övervägas. Deras arbete bör direkl komma de kommunala
biblioteken till godo. Härnösands kommun, SAB och BiS avslyrker förslagel att
länsbibliotekens personal skall kunna på vissa villkor utföra löpande arbele pä
lokala folkbibliotek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Luleå kommuns kulturnämnd pekar på elt fortsatt behov av
regionala insalser för barnbiblioteksverksamhel, biblioteksverksamhet för
etniska och språkliga minoriteter och för läshandikappade grupper. Kulturnämnden
anser alt möjlighel bör finnas all föra över länsavdelningarnas konsulenter
till nya och förändrade arbetsfält, för atl bättre kunna anpassa den regionala verksamhelen
till kommunernas behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget om lokal biblioleksplanering i regionalt perspekliv
förulsäller enligt KUR klara ansvars- och samarbelsprinciper i förhållandel
mellan kulturnämnder och länsbibliotek. KUR föreslår alt näpra länsbibliotek
uppmuntras all leda ell ulvecklingsarbete på delta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 Centrala folkbiblioteksuppgifter Bibliotekstjänst AB</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Aimaret för BURK</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av de remissinstanser som yttrat sig över förslaget atl
staten skall överta ansvarel för BURK (Blj:s cenirala kalalopdatabas) är
flertalet positiva. Hit hör KUR. Borlänge, Eskilstuna, Falköpings. Falu.
Härnösands, Jönköpings, Karlskrona. Köpings. Laholms, Norrköpings, Sjöbo.
Skara, Vallentuna och Örebro kommuner, SFF, SV. BiS saml Luleå. Nvbro och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section538>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section539>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>252</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sölvesborgs kommuners kulturnämnder, Jönköpings
länsbibliotek och Samrädsgruppen för regionala biblioleksfrågor i Kristianstads
län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En avvaktande hållning till förslaget intas av fiera remissinslanser,
däribland KB, som dock delar ulredninpens uppfallning att bättre samordning av
databaserna BUMS/BURK och LIBRIS är av stor vikt. KB menar också alt del är väsentlipl
atl slatligt slöd i nägon form till BUMS görs beroende av atl eventuella lokala
lösningar knyls till det centrala systemet. KB finner emellerlid all förslagel
att överföra BURK till staten med KB som huvudman knappasl kan moliveras enbart
uiifrån önskemålet alt staten ikläder sig visst ekonomiskt ansvar för BURK. I
vart fall måsle även andra alternativ till statliga resurstillskott prövas
noggrannare än ulredningen gjort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DFI menar all förslaget kan vara värt att överväpa. Dock
måste de ekonomiska och prakliska förutsättningarna för ett samgående först
noga ulredas och konsekvenserna analyseras. Liknande tankegångar finns hos RRV,
Kalmar kommun, SACO/SR och Borås kommuns kulturnämnd.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmö kommun påpekar atl kommitténs förslag inrymmer
komplikationer bl.a. när det päller atl värdera del biblioprafiska innehållet
i BURK. Vidare har folkbiblioteken getts möjlighet alt påverka ulformningen av Btj;
s databas, en förmån som kan försvinna efter etl statligt övertagande av
databasen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges förfallaifond ställer sig också avvaktande till förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Negativa till förslagel är bl.a. siaiskoniorei, Göieborgs
och Söderiälje kommuner, Göieborgs och Bohus läns landslingskommun, Kommunförbundel,
SAB, Btj och Uppsala kommuns biblioieksstyrelse.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAB och Btj anser del rimligl atl staten påtar sip ell slörre
ekonomiskt ansvar för den nalionalbibliografiska verksamhel som bedrivs vid Btj,
en uppfatlning som delas av Mölndals och Söderiälje kommuner och Uppsala
kommuns biblioieksstyrelse. Under förulsällning atl ett skäligl statligt slöd ulgår
för denna verksamhet kan inte SAB finna några administraliva eller andra
fördelar med alt KB blir huvudman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunförbundet uttrycker förvåning över atl ell statligt slöd
till Btj för att täcka konstnaderna för den angelägna kalalogiserinpen av invandrariitleratur
förbinds med elt statlipt övertapande av BURK. Ett samarbeie mellan BUMS och LIBRIS
sker lämplipast penom elt vidpat samarbeie mellan Btj och KB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Siaiskoniorei påpekar atl del centraliserade system som
BUMS/BURK i dag represenlerar inom korl kan vara föråldrat med åtföljande hopa koslnader
för drift och ulveckling samt svårigheter atl anpassa systemels Ijänsler till
marknadens behov. I slället efterlyser statskontoret en förutsättningslös siudie
av möjlighelerna att samordna och organisera redan befintliga resurser för registrerinp/katalogiserinp
av litteratur och andra medier, så att dubbelarbete kan undvikas. Formerna för katalopisering
av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section540>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section541>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>253</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>invandrariitleratur och annan utländsk litteratur samt
statens ansvar för detta behöver utredas särskilt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göieborgs kommun finner det rimligt att staten i någon
form tar ett större ansvar för BURK. Ett samarbete mellan databaserna är möjligl
även om BURK blir kvar i Blj:s ägo, nåpol som Göleborg föredrar tills vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagerhållning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av del 20-tal inslanser som berör frågan om Blj:s lagerhållning
är flertalel posiiiva såsom Ale, Boriänge, EskUstuna, Härnösand, Jönköpings, Kariskrona,
Laholms, Norrköpings och Örebro kommuner, SFF, SACO/SR, Btj saml Sölvesborgs
kommuns kidlurnämnd och Jönköpings länsbibliotek.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bij påpekar alt ekonomiska förutsättningar för en ökad lagerhållninp
av sambindniogsböcker skapas om hela eller större delen av koslnaden för Blj:s bibliografiska
arbete finansieras med slatliga medel. Skulle däremot de slatliga insatserna
begränsas till att täcka det underskott som den bibliografiska verksamhelen
medför, kommer inle några ökade insatser beträffande lagerhållningen alt kunna
göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eskilsluna och Malmö kommuner samt Uppsala kommuns biblioieks-siyrelse
påpekar atl ulredningen ej angett hur lagerhållningen skall bekostas.
Härnösands kommun menar att statliga insatser behövs för bällre lagerhållning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAB anser att staten bör ta på sig ett ekonomiskt ansvar
för Btj:s lagerhållning av barn- och ungdomslitteratur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göieborgs kommun vill inte ta ställning lill förslaget
utan avvaktar SAB:s ulredning om Blj:s framtida roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppgijl som datakonsult</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett fåtal instanser, bl.a. Borlänge. Jönköpings.
Karlskrona och Norrköpings kommuner samt Sölvesborgs kommuns kulturnämnd och
Jönköpings länsbibliotek tillstyrker kommitténs förslag atl Btj bör fungera som
konsult vid utvärdering och upphandling av lokala datasystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bij menar att förslaget är realistiskt när det gäller fråpor
kring eventuella lokala systems möjlighet att kommunicera med Btj:s centrala
databas. En mera utvidgad konsultfunktion med upppifien att för bibliotekens
räkning ulvärdera andra förelaps system bör inte Btj, som marknadsför eget datasystem,
åta sig, Uppsala kommuns biblioiekslyrelse delar denna uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av de remissinstanser som berör denna fråga är flertalet
negativa. De flesta menar att förslaget är orealistiskt och olämpligl, eflersom
Btj är försäljare av sitt egel datasystem. Hil hör Ale, Eskilsluna, Falköpings,
Göieborgs, Härnösands, Kalmar, Laholms, Malmö, Umeå och Vallentuna
kommuner, Göieborgs och Bohus läns landstingskom-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section542>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section543>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>254</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mun, SACO/SR, Borås och Sunne kommuners kulturnämnder saml
Samrådsgruppen för regionala biblioteksfrågor I Kristianstads län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs och Laholms kommuner, Göteborgs och Bohus läns landslingskommun
saml BiS anser atl en datakonsult bör knytas till KUR.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Karlskrona kommun anser atl även KUR bör skaffa sig
kompelens på detla område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ÄgarförhåUanden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag att ändra ägarförhållandena för Btj
tillstyrks av flertalel av de drygl 30 remissinstanser som yttrat sig om
förslaget. KUR, Ale, Borlänge, Eskilsluna, Falköpings, Falu, Jönköpings,
Karlskrona, Laholms, Norrköpings, Sandvikens, Skara och Örebro kommuner, SFF, Landsiingsförbundei,
SACO/SR, SV, Sölvesborgs kommuns kulturnämnd och Jönköpings länsbibliotek är
således posiiiva lill att Kommunförbundet blir majoritetsägare lill Btj.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingsförbundet anser atl även landslingen genom
Landstingsförbundet bör få visst inflyiande över Btj. Även Samrådsgruppen för
regionala biblioteksfrågor i Kristianstads län menar all Landsiingsförbundei
bör ges möjlighel lill ställningstagande i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vallentuna kommun menar att del kapitaltillskott som Btj
behöver bör komma från flera nya intressenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De av förslaget närmasl berörda, dvs. SAB, Btj och
Kommunförbundet, anser alt man bör avvakta resultatet av den utredning som
tillsattes inom SAB i juni 1984 med uppgift att bl.a. ulreda Blj:s eventuella behov
av kapitaltillskott. Denna uppfattning delas av bl.a. Göteborgs, Kalmar. Malmö.
Söderiälje och Umeå kommuner, Göteborgs och Bohus läns landslingskommun, Borås
kommuns kulturnämnd och Uppsala kommuns biblioteksstyrelse.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmö kommun anser alt frågan om Btj: s ägarförhållanden
är en angelägenhet som ligger uianför kommitténs uppdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sjöbo kommun avvisar förslagel och anser atl SAB bör
inneha aktiemajoriteten i Btj.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centrala statliga biblioteksuppgifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kulturrådets roll</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Diskussionen i remissyttrandena kretsar huvudsakligen
kring frågan om KUR:s roll på biblioteksområdet. I utredningen beskrivs rådets
funktioner som uppföljning och analys av biblioteksverksamheten, rådgivning och
metodutveckling. Remissinsiansernas åsikter i denna fråga gär slarkt isär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Endasl några få kommuner är positiva till utredningens
förslag. Örebro kommun anser alt ulredningen ger ell bra underiag för slällningslagande
lill ansvarsfördelningen mellan cenirala, regionala och kommunala organ när det
gäller folkbiblioleksverksamhéten. Kalmar kommun ser också posilivi</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section544>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section545>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>255</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>på förslagen. Att decentralisera rådgivningsfunktionen
till länsbiblioteken tillgodoser behovet av en klarare ansvarsfördelning mellan
stat, län och kommun. Skara kommun lillslyrker. Del gör även Örebro läns landslingskommun
som anser att en förskjutning av rådgivningen från central till regional nivå
kan vara av värde för verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland övriga remissinstanser är det fä som slöder
förslaget att ge KUR en annan roll. SAB anser att ökad rådgivning kan ske på
regional nivå. Däremot är SAB Iveksam lill att denna regionala rådgivning kan
ersätta den rådgivning som i dag handhas av KUR. Länsbiblioteken har behov av etl
samordnande och stödjande centralt organ. Det kommer alltid atl finnas områden
som inle täcks av regional expertis. SV instämmer i ulredningens beskrivning av
de centrala biblioteksfunktionerna men tycker att det finns anledning alt
särskilt uppmärksamma behovel av alt på cenlral nivå stödja uppbyggnadsarbetet
i kommuner med de allra svagaste bibliotekssystemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalet kommuner, däribland Falun, Göleborg, Härnösand,
Jönköping, Karlskrona, Landskrona, Malmö, Norrköping, Sandviken, Södertälje
liksom Umeå och Luleå kommuns kidlurnämnd, är emol förslagen och anser alt KUR:s
ställning som central instans måsle stärkas, inte avvecklas. Framför alll är
kommunerna intresserade av all den centrala rådgivningen bibehålls och
utvecklas. Samrädsgruppen för regionala biblioteksfrågor i Kristianstads län
påpekar atl en ökad regional konsultverksamhet alstrar ett ökat behov av cenlral
samordning, rådgivning och information, liksom etl ökat behov av kontinueriig
fortbildning av de regionala konsulterna. KUR måste tillförsäkras erforderiiga
konsullresurser för att kunna fullfölja dessa uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunförbundet betecknar förslagen som led i utredningens
strävan att uppnå en så likartad ulveckling som möjligt av folkbibliotekens
verksamhet. Förslagen innebär bl.a. en utbyppd rapporteringsskyldighet från
kommuner lill länsbibliotek och vidare till KUR. Rapporterna skall sedan utgöra
underlag för bedömning av insatser frän rådets och länsbibliotekens sida.
Förbundet ifrågasätter bestämt om sådana bedömningar behövs. Folkbiblioleksverksamhéten
är ett kommunalt ansvarsområde. Mål, inriktning, omfattning och prioriteringar
beslutas lokalt av de politiskt ansvariga i kommunerna. Det är också de
ansvariga som avgör om verksamheten uppfyller kraven och om förändringar
behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även Landstingsförbundet ifrågasätter det rimliga i atl
staten ålägger kommuner och landsting rapporteringsskyldighet för en verksamhet
som de själva svarar för. Malmöhus läns landstingskommun framhåller att
förslagen sammanlaget ger staten styrinstrument som inle slår i någon som helst
relation till slatens ekonomiska insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Siaiskontinei stöder förslaget om en decentralisering av KUR:s
rådgivning till repional nivå men anser att en löpande slallip uppföljning
genom åriiga rapporter sammanställda av rädet knappast är rimlig. Det bör räcka</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section546>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section547>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>256</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med punktinsatser och speciella utredningsprojekt.
Statskontoret föreslår också atl ett slörre ansvar för metodutveckling läggs på
bibliotekshögskolan. Därmed kan KUR:s särskilda nämnd för litteratur- och
biblioteksfrågor avvecklas och ersättas med en ren litleralurstödsnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt TCO finns det behov av en kontinuerlig bevakning
och överblick av bibliotekens ulveckling. TCO har ingel alt invända mot att KUR
sköter denna uppgift. Däremot finns det anledning alt invända mot det omfatlande
rapporleringsarbele som ulredningen föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Elt flerlal inslanser, däribland DFI, Ale, Falu,
Göteborgs, Kalmar, Laholms, Landskrona, Malmö och Örebro kommuner, Göteborgs
och Bohus läns landstingskommun, SAB, Btj samt SKTF, Samrådsgruppen för
regionala biblioleksfrågor i Kristianstads län, Uppsala kommuns biblioteksstyrelse
och Luleå kommuns kulturnämnd är posiiiva till utredningens förslag rörande
metodutveckling av folkbiblioleksverksamhéten. Härnösands kommun och SACO/SR
stöder också förslagen men tror inle att utvecklingsarbetet kan bedrivas med
tillfällig personal. Det slalliga slödet till metodutveckling tas upp i det
följande i avsnitt </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>II.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinslanser framhåller att biblioteken har behov
av ökad rådgivning frän KUR i fråga om biblioteksservice lill invandrare.
Frågan las också upp i det följande i avsnitt 11.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt TBV har KUR en viktig uppgift när del gäller att
förbättra kontakterna mellan bibliotek och studieförbund. SKS framhåller atl
metoderna och formerna för samverkan med sludieförbunden behöver systematiseras
och planeras mer långsiktigt. Detla är frägor som med fördel kan handläggas av
Folkbildningsförbundel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KUR ser myckel positivt på de markerinpar utredningen gör
rörande de cenirala upppiflerna i framliden. Delvis innebär förslagen all rådel
får gå in på nya uppgifter. Därför är det inle möjligt atl nu låsa fasl behovel
av personalförstärkning ulom vad gäller expertis på invandrarfrågor. Den
föreslagna metodutvecklingen, som blir en huvuduppgift för rådel, bör ske i
nära kontakt med biblioteksforskningen i landel, både den som bedrivs i
Linköping och den som enligt UHÄ planeras vid högskolan i Borås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riktlinjer Jör länecentraler och länsbibliotek</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinstanser är kritiska mot att utredningen inle
gett några konkrela förslag lill nya rikllinjer för lånecentraler och
länsbibliotek. SAB anser att ulredningen borde ha lagt ell förslag till ny
bidragsförordning. SACO/SR och berörda kommuner och landsting nämner särskilt
lånecentraler och depåbibliotek. Slockholms kommun efterlyser etl avtal mellan
stal och kommun som ger kommunen slallig kostnadstäckning för denna verksamhel.
Enligt Västerbottens läns landstingskommun måste slaten genom noggrann
uppföljning av anslagen säkerställa verksamheten. Laholms kommun är tveksam lill
lösningen med tre depåbibliotek. KUR bör få i uppdrag all ulreda om
depåbiblioteken kan samordnas till en enhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section548>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section549>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>257</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
anser all staten har för liten möjlighet atl påverka depåbibliotekens
omfattning, kostnader och service. Del finns risk för att depåbiblioteken ulvecklas
lill jättelika och svåråtkomliga boksamlingar. Statskontoret föreslår också atl
statens bidrag lill verksamheten vid lånecentraler/ depåbibliotek sammanförs
med bidragen lill länsbiblioteken i berörda kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samrädsgruppen
för regionala biblioteksfrågor i Kristianstads län understryker viklen av all
lånecentralerna med depåfunktion lilldelas tillräckliga statsbidrag, som bl.
a. bör täcka kostnader för datateknisk utrustning och överföring av
depåbibliotekens bestånd till en central databas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statistik</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommillén
föreslår vissa förändringar i fråga om statistiken på biblioteksområdet. I allmänhel
tillstyrker remissinstanserna förslagen eller lämnar dem ulan kommenlarer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SCB
framhåller alt en uividgning av och slörre flexibilitet i statistiken innebär
ökade kostnader och förutsätter uppdragsfinansiering. Ändamålet med den
statistik över biblioteksbesök, som enligt ulredningen bör komplettera utlåningsslalisliken,
behöver preciseras. Göieborgs och Kalmar kommuner, Göteborgs och Bohus läns landslingskommun,
SACO/SR och Btj stöder förslagel om en komplettering av utlåningsslalisliken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samma
remissinslanser godtar också förslagel alt slopa siatistiken över
mediebeståndet. SCB framhåller atl vissa uppgifter i denna statistik är kulturpolitiskt
intressanta. De behövs också som underlag för författarpenningen. En bältre hantering
kan förbättra resultatet. Malmö och Vallentuna kommuner, BiS och
Samrådsgruppen för regionala biblioleksfrågor i Kristianstads län vill
bibehålla slalisliken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
författarfond framhåller att den del av statistiken som gäller referensbeslånden
är oundgänglig som underlag för beräkningen av den slatliga
biblioteksersättningen. Författarfonden pekar på alt bibliotekens ökade
datorisering ger bättre förutsättningar för all ta fram statistik och att BUMS-systemet
redan ger många bibliotek möjlighel alt ta fram bestånds-statistik av högre
kvalitet än tidigare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TPB
anser det nödvändigl med aktuell och lillförlitlig stafisfik över talböcker. Nu
är statistiken både sen och missvisande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Örebro
kommun anser att statistik behövs för atl ge svar på frågor om hur biblioteken
fungerar i dag, vilka gmpper som utnyttjar biblioteken, vilken struktur
utlåningen har och hur informationsservicen utnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
SACOISR borde ulredningen tagit upp behovet av internationell, i försia hand
nordisk, samordning av biblioteksslaiisliken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17 Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 141</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section550>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section551>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop, 1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>258</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Speciella slalliga uppgifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen behandlar också sådana speciella slalliga
uppgifter som biblioteksservice vid kriminalvårdsanstalter och militära förband
samt för högskolestuderande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Över lag är det förhållandevis få remissinstanser som har synpunkler
på förslagen. När det gäller biblioteksservice vid kriminalvårdsanstalter och
militära förband lillslyrks förslagen av Falu. Göteborgs, Härnösands, Kalmar
och Karlskrona kommuner. Göieborgs och Bohus låns landstingskommun saml av
SACO/SR. BiS anser all kriminalvårdens verksamhet behöver utökas. KVS
ifrågasätter det föreslagna systemel med ersällning lill kommunerna i form av
schablonbidrag. Eflersom biblioteksverksamhetens ulformning och fömtsättningarna
för verksamhelen varierar vid olika institutioner blir del förmodligen
aktuellt med extra ersällning ulöver schablonen i flerlalel fall. Bl. a. pekar KVS
på svårighelerna att upprätthålla en rimlig biblioteksservice för invandrare i
anstalter och häkten. All del finns tillgång till litteratur på olika språk är
särskilt viktigt för invandrare med lång institutionsvistelse och isolering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ÖB föreslär all ansvaret för biblioteksservice lill de
värnpliktiga övertas av biblioteksväsendet, dvs. kommunbiblioteken,
länsbiblioteken och KUR. I avvaklan på den ulredning och de ekonomiska
överväganden, som försl behöver göras, bör förbandsbiblioleken drivas enligt
nuvarande principer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningens ställningstaganden när det gäller
biblioteksservice lill högskolesluderande ifrågasätts av bl.a. Göteborgs
kommun. SAB och SACO/SR, som anser atl ulredningen förenklar problemet. Enligt
UHÄ skall kommunerna ge service lill alla kommuninnevånare, oavsett vilka behov
de har. Högskolebiblioteken behöver mer resurser, också för atl kunna gå in i ell
samarbeie med folkbiblioteken, Falköpings kommun konstaterar atl efterfrågan på
fjärrlån av kurslitteratur är oförändrat myckel stor, TCO menar också all della
är en svårlöst fråga. Högskolorna lar fortfarande inle ansvar för
biblioteksservice lill del växande antalet högskolestuderande och de alll fler
utlokaliserade högskolekurserna. Kariskrona och Skara kommuner framhåller atl
problemen är störst för högskolestuderande uianför högskoleorterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Biblioleksråd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Över lag är remissinstanserna tveksamma till förslagel.
Många erkänner behovet av bättre cenlral samverkan men är osäkra på om den
föreslagna konstruktionen är lämplig,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ale, Borlänge, Göieborgs, Köpings, Landskrona, Ljungby och
Skara kommuner, Göteborgs öch Bohus saml Blekinge läns landstingskommuner
tillstyrker, mer eller mindre helhjärtat. För Malmö kommun framstår det
föreslagna biblioteksrådet som ell tämligen kraftlöst organ som ändå kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section552>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section553>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>259</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>accepteras om rådet förslärks med praktiskt verksamma
representanter för folkbiblioleksområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland övriga remissinstanser som är positiva till
förslaget finns KUR och SAB. KB och högskolan i Borås tillstyrker grundtanken
men finner atl den föreslagna konstruktionen inrymmer vissa problem. Ell
problem är enligt KB all biblioleksfrågorna har myckel olika tyngd i de berörda
myndighelerna och inom dessa handläggs på mycket olika nivå. Ell annal problem
är att vikliga intressen är lämnade uianför rädet. Btj vill alt även
representanter för kommunbiblioteken skall ingå. Enligt SFF behöver formerna
för samverkan ulredas mera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Luleå kommuns kulturnämnd är positiv till förslaget att
inrätta ell statligt biblioleksråd, men anser att en representant för
folkbildningen bör ingå i rådel. Sveriges författarfond anser alt fonden skall
vara representerad i biblioteksrådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samrädsgruppen för regionala biblioteksfrågor i
Kristianstads län och Borås kommuns kulturnämnd ställer sig tveksamma till förslagel
om inrättande av elt slatligl biblioleksråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En lång rad remissinslanser avslyrker. TPB, UHÄ, SÖ och
RRV anser atl ett biblioleksråd både kan skapa oklarheter och öka kostnaderna. SoS
anser att ansvaret bör läggas på KUR. DFI och statskontoret vill att befintliga
myndigheler skall sköta samverkan. Jönköpings och Umeå kommuner. Malmöhus läns
landslingskommun, SACO/SR och ABF är också emol ell statligt biblioleksråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 Statsbidrag till folkbibliotek Förslag till
omfördelning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett flertal instanser ansluler sig lill förslagel atl
omdisponera befinlliga medel från specialdestinerade små bidrag lill ell mer samlal
regionall slöd. KUR, statskontoret, Ale, Falköpings, Härnösands, Kalmar,
Laholms, Mölndals, Skara, Södertälje, Umeå och Vallentuna kommuner, Jönköpings,
Malmöhus, Västerbottens och Örebro läns landstingskommuner, SAB saml Borås,
Luleå och Östra Göinge kommuners kulturnämnder och Älvsborgs läns landsiingskommuns
kulturnämnd har inga invändningar mot en sådan förändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Borlänge kommun anser atl kommittén borde ha gjort en
grundligare analys av avvägningen mellan slöd till lokal resp. regional nivå.
Liknande synpunkler framförs av Trollhättans kommuns kulturnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jönköpings, Landskrona, Trelleborgs och Älvdalens kommuner
är skeptiska till atl en omdisponering av bidragen kan åsladkomma någon förbätl-rinp
i slorl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Värmdö kommun anser att bidrag av den föreslagna
storleksordningen inte leder till någon standardhöjning. SACO/SR delar denna
uppfattning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section554>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section555>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>260</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sjöbo kommun är Iveksam till den föreslagna omfördelninpen
och menar att bidrag till lokala folkbibliotek innebär större möjlighet till
utjämning av biblioteksstandarden i landet. Liknande synpunkler framförs av
Sandvikens kommun och Nybro kommuns kulturnämnd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KommttiiJÖrbundcl anser alt en evenluell omfördelning av
statsbidragen i stället bör innebära slöd lill åtaganden som är gemensamma lör
svenskt biblioteksväsen som l.ex. inköp av invandrariitleratur, katalogisering
av sådant material eller förbättring av Btj:s lagerhållning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagel avvisas också av LO och ABF. som båda ogillar
tyngdpunkts-förskjutningen från lokal till regional nivä. Liknande synpunkter
har Olofströms kommuns kulturnämnd.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SFF vill atl bidragen skall vara flexibla, så att kommuner
kan söka projektbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser har missuppfattat ulredningens
förslag och tror atl del innebär all länsbiblioteken skall fördela del regionala
stödet till de lokala biblioteken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utveckbngsbidrag till kommunerna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget tillstyrks av statskontoret. Ale. Eskilsluna. Göieborgs.
Kalmar, Laholms, Mölndals, Skara, Södertälje och Umeå kommuner, Göteborgs och
Bohus och Malmöhus läns landsiingskominuner, Borås och Luleå kommuners
kulturnämnder, Alvsborgs läns landsiingskoniiniins kulturnämnd saml
Samrådsgruppen för regionala biblioleksfrågor i Krisiian-siads län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinslanser anser alt det föreslapna bidrapet
till kommunema är för litet. Det gäller Afy/?. Falun, Härnösands, Karlskrona.
Landskrona. Norrköpings och Värmdö kommuner. Blekinge och Örebro läns landstingskommuner,
SAB, Landstingsförbundet, TCO, SV. Binas och Sölvesborgs kommuners
kulturnämnder och Uppsala kommuns biblioieksstyrelse.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SV föreslår all 18 milj. kr./år under lio år anslås för
att åstadkomma godtagbar minimistandard vid folkbiblioteken i de 30 sämst
ställda kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunförbundet och Sandvikens kommun önskar all nuvarande
stöd till kommunerna skall utgå även fortsättningsvis. LO och ABF har liknande
uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR menar all vissa villkor borde kopplas till
utvecklingsbidraget rörande personal och lokaler liksom till
bibliotekssystemets struktur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utökat stöd till länsbiblioteken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget tillstyrks av KUR, statskontoret, Härnösands,
Kalmar, Kariskrona, Laholms, Malmö, Mölndals, Norrköpings, Skara,
Södertälje,</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section556>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section557>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>261</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Umeå och Örebro kommuner, Gölebmgs och Bohus, Jönköpings,
Kalmar. Malmöhus. Skaraborgs. Västerbottens. Väslernorrlands och Örebro läns
landstingskommuner. SAB. Landstingsförbundet. SV. Luleå kommuns kulturnämnd,
Uppsala kommuns bibliotckssiyrelsc och Älvsborgs läns landstingskommuns
kulturnämnd.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kalmar kommun anser att resp. läns ekonomiska och slrukturella
förutsättningar att utveckla etl mångsidigt biblioteksväsen bör tas som utpånps-punkt
vid fördelningen av prundbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kariskrona kommun menar att spännvidden i antalet grundbidrap
bör vara så liten som möjlipt. Skillnaden kan endast dikteras av speciella
förhållanden som t.ex. behovet av en samisk biblioteksfunktion i Umeå. Samrädsgruppen
för regionala bibliotek.sfrägor i Kristianstads lån tinser att KUR i sin fördelninp
av grundbeloppen bör sträva efler atl utjämna de skillnader beträffande
ekonomiska resurser som finns länsbiblioteken emellan. En åtgärd skulle kunna
vara att principiellt fastlägga huvudparten av grundbeloppen för permanent
fördelning bland länen och behålla en mindre del av dem för ulvecklingsarbete
under begränsade tidsperioder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmö kommun beklagar att förslaget finansieras penom
minskade bi-drap lill lokal biblioteksverksamhet. Denna uppfallninp delas av Väslernorrlands
läns landstingskomniiin.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skaraboigs läns landstingskommun understryker all pmndbeloppen
inte bör kopplas till anlalel tjänsler. Denna uppfatlning har också Södermanlands
läns landstingskommun. Landsling.sförbundet. ABF och Östra Göinge kommuns
kulturnämnd.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Blekinge läns landstingskommun anser atl gmndbeloppen bör
kopplas till antalet Ijänsler vid länsbibliotekel i likhet med statsbidraget
till teater-, dans- och musikinstilulioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SV föreslår att det utökade stödet i första hand skall rikias
lill förstärkl samverkan mellan lokala folkbibliotek och
folkrörelser/studieförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Siaiskoniorei
föreslår all del repionala stödet skall utpå i form av elt fast bidrap, där
beloppet, uttryckt i kronor, fastställs till en nivå och med en omräkningsfaklor
som föreirädare för regeringen och kommunerna kommer överens om.
Omfördelningar bör göras av regering och riksdag, när särskilda skäl
föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunförbundel är tveksamt lill en ulvidgninp av
länsbibliotekens upppifter. Den repionala planerinp, som ulredningen förordar,
kan för den enskilda kommunen innebära att de lokala priorileringarna får slå lillbaka
för all del regionala målel skall uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslapel avvisas av Eskilstuna. Landskrona, Sandvikens,
Sjöbo, Trelleborgs och Älvdalens kommuner, SFF, LO samt Nybro och Olofströms
kommuners kulturnämnder.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landskrona kommun anser att om länsbiblioteken skall få
ökat slöd. bör detta ske med hjälp av nya medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sandvikens kommun menar all slalen i slället för atl salsa
mer pengar på länsbiblioteken bör bekosta en del av det cenirala bibliografiska
arbelel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section558>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section559>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>262</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bidrag till Inköp av litteratur på invandrar- och
minoritetsspråk samt av talböcker</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Endasl Laholms kommun ABF och SV lillslyrker utredningens
förslag till omfördelning, dvs. all minska bidragel till inköp av litteratur på
invandrar- och minoritetsspråk för all kunna ge bidrag till länsbiblioteken för
uppbyggnad av talboksbeslånden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinslanser anser all invandrare och
handikappade på elt olyckligt sätt ställs emot varandra. Hit hör SIV, Göteborgs
och Kariskrona kommuner, Göteborgs och Bohus läns landstingskommun. SAB samt Borås,
Olofströms och Sölvesborgs kommuners kulturnämnder.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bidragspivningen för inköp av talböcker får ej inkräkta på
anslagel för inköp av litteralur på invandrar- och minoritetsspråk anser
Borlänge, Jönköpings, Sandvikens och Värmdö kommuner, SACO/SR saml Jönköpings
länsbibliotek och Älvsborgs läns landstingskommuns kulturnämnd.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmö kommun finner det anmärkningsvärl all de medel som
frigörs lill största delen föreslås bli anvisade för inköp av talböcker, elt
ändamål som naturligtvis är i högsta grad angelägel men som ulan tvivel hade
kunnat tillgodoses med tillkommande anslagsmedel. 1 den mån en reduktion av
anslagen för inköp av invandrarlilleratur verkligen accepleras skulle de därmed
frigjorda medlen med fördel kunna användas för atl lösa de problem som är
förknippade med driften av lånecentraler och depåbibliotek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Blekinge läns landstingskommun menar all förslagel ej kan
anses förenligl med målet atl främja eftersatta gruppers kullurkonsumtion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I elt myckel slort antal yttranden avslyrks förslagel att
minska bidragel lill inköp av litteratur på invandrar- och minoritetsspråk.
SÖ, KUR och SIV avstyrker liksom Boriänge, Eskilsluna, Göteborgs, Härnösands,
Jönköpings, Kalmar, Karlskrona, Landskrona, Malmö, Sandvikens, Stockholms,
Södertälje, Umeå och Värmdö kommuner, Blekinge och Göteborgs och Bohus läns
landstingskommuner, SAB. SFF, TCO, SACO/SR, LO och Btj. Detsamma gör bl. a. SIL,
Borås, Luleå, Sölvesborgs, Trollhättans. Västerviks och Östra Göinge kommuners
kulturnämnder, Uppsala kommuns biblioteksstyrelse. Älvsborgs läns
landstingskommuns kulturnämnd saml Samrädsgruppen för regionala biblioleksfrågor
i Kristianstads län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KUR framhåller behovet av en heltidstjänst som konsult för
invandrarfrågor vid rådel. Häri instämmer bl.a Härnösands. Kariskrona,
Södertälje, Umeå och Värmdö kommuner, Btj, Luleå och Sölvesborgs kommuners
kulturnämnd saml Uppsala kommuns biblioteksstyrelse.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härnösands kommun förordar en förslärkninp av de stallipa
insatserna med hänvisninp till statens invandrarpolitiska ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SFF anser atl riktade bidrap bör utpå lill de verksamheler
som staten anser del särskilt viktipt all värna om, l.ex. invandrarverksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Btj anser alt slalsbidrag även i fortsätlninpen bör utgå lill
sådana cen-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section560>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section561>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>263</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>irala ålgärder som underiällar för biblioteken all köpa
medier för invandrare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagel all stärka talboksförsörjninpen i landet genom elt
statligt en-pånpsbidrap till inköp av talböcker, som fördelas av TPB lill
länsbiblioteken, tillstyrks av Sf)5, TPB, SÖ, KUR. SIV, Eskilsluna. Härnösands,
Jönköpings, Kalmar, Karlskrona, Laholms, Malmö, Umeå och Värmdö kommuner. Kalmar
läns landstingskommun. SAB. TCO, ABF samt Borås, Luleå och Sölvesborgs
kommuners kulturnämnder, Uppsala koininiins biblioieksstyrelse. kulturnämnden i
Älvsborgs läns landstingskommun och Samrådsgruppen för regionala hibliolek.sfrågor
i Kristianstads län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TPB förutsätter all biblioteket, om del får ansvar för
fördelningen av statsbidrag till talboksverksamhel, ges erforderliga resurser
för uppgiflen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIV anser alt en skälig del av bidragel bör gå lill malerial
på andra språk än svenska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härnösands kommun ifrågasätter om elt engångsbelopp är
tillräckligt för alt bygga upp mediebestånd som även lillgodoser de slora
grupper som den utvidgade talboksullåningen omfattar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kalmar kommun påpekar att ell ökat ansvarslagande när del
gäller lalboksförsörjningen blir personalkrävande på grund av de omständliga
rutinerna för denna hanterinp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Karlskrona kommun anser alt planerinpskravet bör ulformas
så all del medper stora hänsyn lill lokala förulsällningar. Bidragen måsle
också lilldelas län, som investerat relativt myckel i personal och medier, så
all dessa skall kunna vidareutveckla verksamheten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Örebro kommun, Örebro läns landstingskommun och SRF anser
all det statlipa stödel bör användas till atl påverka prisel på talböcker, som
bör vara delsamma som för den tryckta boken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del statsbidrap som föreslås gä till regional nivå bör
enligt SACO/SR i stället gå till central nivå för produklion av talböcker på invandrarspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bidrag till metodutveckling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av de instanser som berör förslagel om bidrag lill
metodutveckling är samtliga posiiiva. Hit hör bl.a. DFI, KUR. Ale, Göteborgs.
Härnösands, Kalmar, Karlskrona, Laholms, Landskrona och Örebro kommuner, Göteborgs
och Bohus, Skaraborgs och Västerbottens läns landstingskommuner. Landstingsförbundet,
TCO. SV samt Lideå och Sölvesborgs kommuners kulturnämnder. Alvsborgs läns
landstingskommuns kulturnämnd och Samrådsgruppen för regionala bibliotek.sfrägor
i Kristianstads län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt DFl:s mening bör en slörre andel av statsbidraget
avsättas för metodutveckling. Härnösands kommun ifrågasätter om de föreslagna
medlen är tillräckliga.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section562>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section563>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>264</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landstingsförbundet fömtsätter alt även landslingens
bibliotek kan ansöka om medel för metodutveckling. Liknande tankar har
Skaraborgs läns landstingskommun.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO anser att bidraget bör ulbelalas endast till verksamhel
av sådan karaktär, som kan ge värdefull erfarenhel för många kommuner. Uppföljning
och redovisning bör göras utförlig och lättillgänglig, så atl verksamhet som
utfallit positivt kan startas i andra kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statskontoret, som föreslår atl bibliotekshögskolan får etl
slörre ansvar för metodutveckling, anser alt särskilda medel bör utgå lill
högskolan för metodutveckling och annan FOU-verksamhel i samverkan med
folkbiblioteken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bidrag till kommunerna för inköp av litteratur till barn
och ungdom.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalet remissinslanser tillstyrker förslaget atl ett
särskilt stöd skall utgå lill kommunerna för inköp av litteralur till barn och
ungdom. Bland instanser, som slöder förslagel finns bl. a. SoS, SÖ, FRN, Ale,
Eskilstuna, Göieborgs, Härnösands, Jönköpings, Kalmar, Laholms, Landskrona,
Mölndals, Sjöbo, Umeå, Vallentuna, Älvdalens och Örebro kommuner, Göteborgs och
Bohus läns landslingskommun, SAB, SBF, SACOISR, LO samt SUR, SBI, SIL, Kungälvs
kommuns kulturnämnd, Jönköpings länsbibliotek och barnbibliotekarierna i
Kristianstads län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SoS anser att även förskolebarn bör få del av den
föreslagna uppmstningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ föreslår ett stöd i form av ett stimulansbidrag till
kommuner, där man trols brister i tillgången på böcker för barn och ungdomar
planerar läsfrämjande åtgärder. Fördelningen av slödet bör ske med hjälp av länsskolnämnder
och länsbibliotek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACOISR anser att slödel bör fördelas selektivt och riktas
lill kommuner där behovel är störst. Denna uppfattning delas av SAB. SIL och
Uppsala kommuns biblioteksstyrelse.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt LO bör den föreslagna summan inte vara en engångssalsning
ulan ell permanent stöd. Denna uppfattning delas av FRN. Eskilstuna. Göteborgs,
Kalmar, Mölndals och Sjöbo kommuner, Göteborgs och Bohus läns landstingskommun,
SAB, Nybro kommuns kulturnämnd och barnbibliotekarierna i Kristianstads län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härnösands kommun anser alt bidragsbeloppet borde ha beräknals
även med hänsyn till barn över 12 år, om bidraget skall användas lill läsfrämjande
arbete även bland ungdom. Dessutom bör någon form av villkor vara förknippad
med bidragsgivningen, en uppfallning som delas av Jönköpings länsbibliotek och
barnbibliotekarierna i Kristianstads län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även SAB och SFF anser att man bör ställa krav på de
mottagande kommunerna. SAB föreslår bl.a. att en gemensam ansökan lämnas från
folk- och skolbiblioteken, att litteratur skall köpas enligt samma kriterier</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section564>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section565>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>265</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och all skolan garanlerar tillräckliga personalresurser
för läsfrämjande insatser. SFF menar atl vissa beslämda villkor i fråga om del läsfrämjande
arbelel, om kvalitet vid inköpen etc. skall gälla för att en kommun skall fä
stöd ur det föreslagna anslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även SBI menar all kraven på bidragssökande kommuner bör
skärpas, så alt ansökningar med långsiktig och litleraturpedagogiskl medveten
planering prioriteras. Utan nägon form av motprestation blir alla statsbidrag
verkningslösa på sikt anser barnbibliolekarierna i Kristianstad.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Älvdalens kommun menar att risken är uppenbar att den
inköpta litteraturen blir slående i bokhyllorna. För att undvika delta borde
kommunerna även ges möjlighel alt för delar av bidragel anställa utbildad personal
för läsfrämjande arbele. SACO/SR har en liknande åsikt, nämligen atl en del av bidragel
bör gä lill personal som arbetar med läsfrämjande ålgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barnbibliotekarierna i Kristianstads län föreslär all bidragel
får sökas i första hand av kommuner som saknar barnbibliolekarier på
folkbiblioteket och/eller fackuibildad bibliotekarie i gmndskolan. Bidragel bör
användas för en halvlids bibliotekarie som skall arbela med samverkan mellan
skola och bibliotek. Kommunens motprestation blir all förbinda sig att överta
tjänsten vid årels slul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SBF anser alt det i förutsättningarna för medlens
användning bör ingå en slrävan alt slimulera det lokala samarbelel mellan
bibliotek och bokhandel såväl i fråga om inköp som i övrigl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SUR menar alt resurserna inte skall koncenlreras på skolan
ulan även skall användas i barn- och ungdomsorganisationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kungälvs kommuns kulturnämnd anser all KUR, inte SÖ, bör
vara den bidragsgivande instansen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmö kommun och Samrådsgruppen för regionala biblioteksfrågor
i Kristianstads län anser all bidragsformerna bör bli föremål för ytterligare
överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget avslyrks
av bl.a. KUR, statskontoret, Kariskrona kommun, ABF, SV och Sölvesborgs kommuns
kulturnämnd. KUR föreslår alt anslaget i stället används för atl inom
verksamheten En bok för alla ge ul en för skolans behov anpassad
klassikerserie. Syflel med denna serie skall bl.a. vara att göra svenska och
utländska klassiker levande för barn och ungdomar. I serien skall ingå barn-,
ungdoms- och vuxenklassiker från olika epoker. För atl urvalet skall kunna
anpassas lill skolans behov är del viktigt att titlarna väljs av elt
redaktionsråd. Statskontoret och ABF har liknande förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Karlskrona kommun och Sölvesborgs kommuns kulturnämnd
anser atl statsbidraget med hänsyn till storlek och inriktning inte nämnvärt
kommer att bidra till någon uivecklinp.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section566>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section567>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>266</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsplatsbibliotek</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KUR,
Göieborgs och Sandvikens kommuner, SFF, TCO, LO, ABF, TBV m. fi. anser alt ett
statligt stöd lill arbetsplatsbibliolek skall utpå även i fortsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KUR
och LO föreslår 3 milj. kr, per år under fem år för atl stimulera denna verksamhel.
TCO förordar all nuvarande system behålls men att bidraget ökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Medborgarskolan
pekar på den uppsplittring av resurser som sker penom etablerandet av
arbetsplatsbibliotek. Endasl etl fålal nya låntagare lillförs folkbiblioteken
denna väg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
ytterligare belysning av denna fråga hänvisas lill bil. 2, avsnitt 9.1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nya
förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KUR
föreslår atl elt syslem med slatligt stödköp av kulturlid-skrifter prövas och atl
delta slödköp i distributionsledet bygger på en aktiv medverkan av
folkbiblioteken. Malmö kommun som fåll kännedom om förslagel ställer sig
positiv till det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I silt
yttrande över bokutredningens betänkande (SOU 1984:30) LÄS MERA! föreslär KUR
en femårig försöksverksamhet med ell särskilt presenlalionsslöd. Förslaget innebäratl
varje kommunbibliotek som så önskar erhåller etl exemplar av varje litleraturslödd
bok saml viss annan kvalitetslitteratur. Under ca tre månader skall böckerna
presenteras i etl särskilt referensbibliotek över den akluella utgivningen. Efler
presenla-lionsperioden skall böckerna användas för bibliotekels uppsökande verksamhet.
Synpunkler på förslaget redovisas i bil. 2, avsnitt 9.8.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SBF
aktualiserar frågan om slallig biblioleksersältning lill förlagen. En sådan ersällningsmodell
skulle vara motiverad och även konstruerad utifrån det faktum att den samhällsfinansierade
gratisullåninp-en av böcker innebär elt intäklsbortfall för förlagen. En
samhällelig kompensation borde utgå för detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>HCK
anser all staten bör ge etl särskilt slöd för inköp av LL-böcker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:222.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12
Utbildning Bibliotekarier</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
flesta remissinslanser, som yttrat sig, har synpunkter på frågan om
grundutbildningen skall vara specialiserad för olika typer av bibliotek eller
ej. Remissopinionen är också i denna fråga mycket splittrad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
far stöd för sina synpunkter av Laholms och Örebro kommuner, Örebro läns
landstingskommun. Kommunförbundet, SFF och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section568>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section569>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>267</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TBV.
För ell bibehållande av den sammanhållna utbildningen är KB, UHÄ, högskolan i
Borås, SAB, BiS, Göieborgs och Bohus läns landslingskommun och några av de
större kommunerna, bl. a. Göleborg, Malmö och Södertälje. De remissinstanser
som slöder utredningen anser atl folkbib-liolekarier kan få en bättre
förberedelse för sina pedagogiska och folkbildande uppgifier om deras ulbildning
separeras från utbildningen av forsknings- och förelagsbibliotekarier. De remissinslanser
som vill ha kvar den sammanhållna, gmndläggande utbildningen värnar om
helhetssynen på biblioteken och anser att de olika bibliolekslyperna alltmer
närmar sig varann samt hävdar att en sammanhållen ulbildning i längden gagnar
kommunerna bäsl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KUR
och elt par kommuner, EskUstuna och Kalmar, intar en mellanställning.
Eskilstuna kommun erinrar om att utbildningen vid bibliotekshögskolan i Borås
har diskuterats sedan starten och fortlöpande förändrats. Enligt Kalmar kommun
finns del goda skäl både för och emol en lidigare linjedelning. KUR vill all etl
ställningstagande till en linjedelning skall vänta lills den nyligen genomförda
förändringen mot en tidigare specialisering har prövats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Karlskrona
kommun anser att ulredningens analys är för yllig för all den skall kunna ligga
lill grund för en förändring av utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
lar inle slällning till frågan om sammanhållen utbildning eller ej men anser i
likhet med utredningen alt folkbibliolekariernas folkbildande roll skall
prägla utbildningen. SACO/SR har ett eget förslag till förändring. Utbildningen
bör anordnas som påbyggnadsulbildning på en genomgången högskoleutbildning om
120 poäng, varav 60 poäng inom ett och samma ämne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SV
föreslär atl en särskild kvotgrupp inrättas vid antagningen lill utbildningen
för sökande med erfarenhel från folkrörelser och studieförbund. I ulbildninpen
behövs ordentliga avsnitt om folkrörelsernas och studieförbundens framväxt,
ideologi och arbetsmetoder. Folkbildningen bör vara företrädd i linjenämnden.
Dalarnas och Skånes bildningsförbund saml /VBV för fram liknande synpunkler. ABF
föreslår en översyn av ulbildningen som nu har en alltför administrativ
inriktning. Ulbildningen måste i framliden bli mer inriktad på hur man skapar
kontakt med enskilda människor och folkrörelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Olika
remissinslanser pekar på andra brisler i den nuvarande ulbildningen, RA anser
all elt avsnill om arkivkunskap bör ingå. Ljungby kommun tycker all lilleralurkunskapen
spelar en för blygsam roll i utbildningen. TPB och HCK anser all ell avsnill
behövs om handikappades litieralurförsörjning och livssituation. Enligt 5/V
har folkbibliolekarierna stort behov av kunskap om språkliga och kulturella
minoritetsgrupper. Även Göteborgs kommun vill ha in invandrarkunskap i
utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret,
som i silt yttrande föreslår alt ansvarel för melodutveck-linp vid biblioteken
skall knytas lill bibliotekshögskolan, framhåller all</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section570>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section571>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>268</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>delta underlättar en anpassning av ulbildningen till
förändrade behov och krav från kommunerna. UHÄ och högskolan i Borås
understryker belydelsen av forskning och ulvecklingsarbele inom biblioteks-
och informationsområdet. UHÄ kommer atl låla utreda formerna för och
innehållet i forskningsanknytning av bibliotekarielinjen. Därvid skall säväl de
kultur-politiska uppgifterna i folkbiblioteksverksamheten som informalionslekno-lopins
lillämpningsmöjligheter beaklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett av utredningens förslag är att förlägga fort bildn i ng
av bibliotekarier till olika delar av landet. Malmö och Sjöbo kommuner anser
all förslaget om regional forlbildninp är bra. Även Södertälje kommun inslämmer
men framhåller alt finansierinpen är oklar. Örebro kommun håller med
utredningen om atl behovel av utbildninp för de allmänkulturella uppgiflerna
kan lösas inom fortbildningen. Malmöhus läns landslingskommun delar inte denna
uppfattning utan anser att utbildningsbehovet för den allmänkullurella verksamhelen
måsle lösas i grundutbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SBI pekar på behovet av undervisning i barnlitteratur.
Institutet avser atl pröva olika former av fortbildningskurser för
bibliotekarier och därvid samarbeta med bibliotekshögskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kontorspersonal</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitléns förslag lillslyrks av ell stort antal remissinslanser,
däribland flertalet kommuner,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SÖ framhåller alt behovet av ulbildning bland
kontorspersonalen är stort. Även tanken att kräva gymnasiekompetens för
nyanställning av bibliolekskanslister får stöd av SÖ. Detla medför en avsevärd
höjning av kompetensen som är bra även för de redan anslällda under förulsällning
all de får möjlighet atl på arbetstid läsa in kurser för gymnasiekompetens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACOISR anser atl konlorsulbildning med inriktning mol
folkbibliotek bör finnas inom gymnasieskolan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kungälvs kommuns kulturnämnd påpekar all de ämnen som ulredninpen
anser bör ingå i fortbildningen för ytlreljänst-kanslisier ingär i den tvååriga
biblioteksulbildningen vid bibliotekshögskolan och atl de utgör grunden för all
biblioteksverksamhet. Kulturnämnden menar all utredningen på denna punkl
skisserar en mellankalegori med otillräcklig ulbildning för de arbetsuppgifter
som den föreslås få.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förmedlare</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningen måsle förmedlare som folkbiblioteken
samarbetar med få undervisning i kullur- och biblioleksfrågor både i sin prundulbild-ning
och genom forlbildning. I allmänhet delar remissinslanserna ulredninpens synpunkler.
Yttrandet från Kalmar kommun innehåller elt förslag till utbildning av förmedlare
som är lärare. TBV anser att sludieförbunden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section572>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section573>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>269</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>måste delta i fortbildningen av förmedlare. Luleå kommuns
kulturnämnd finner studieförbunden vara en mer naturlig samarbelspart än
kommunförbundels länsavdelning när del gäller utbildning av förmedlare för arbetsplatsbibliolek.
TPB framhåller all förmedlare behöver ulbildning om talböcker. Enligt SACO/SR
bör bibliotekarier ansvara för de kursmoment i bibliotekskunskap som ingår i
utbildning av alla slags förmedlare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övrigt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7C0 framhåller atl en rad förändrinpar är all vänta i
kommunernas verksamhet, förändringar som får konsekvenser för
arbetsorganisation, arbetsinnehåll och verksamhetsformer. För de anslällda
innebär förändringarna behov av nya kunskaper. Därför måsle de
personalutvecklande insatserna i framtiden användas på ett bällre sätl, bäde
kvalitativt och kvantitativt, än vad som gäller i dag. Över huvud laget anser
TCO all det finns stora behov av förändringar av den grundläggande
yrkesutbildningen inom kultursektorn. Det kommer att ställas helt andra krav på
utbildningsstrukturen i framtiden både inom den kommunala vuxenulbildningen
och i högskolan. Det finns också slorl behov av forskning och utvecklingsarbete
inom kultursektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SKTF
framhåller alt det inom kultursektorn finns behov av en för landet gemensam verksamhetsinriklad
ulbildning för kulluradministraliv personal och en förbäliring av högskolans
utbildning med inrikining på kommunernas kultursektor, t. ex. i form av en
sammanhållen kulturkommunika-lionsutbildninp.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section574>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:64.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section575>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>270</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Sida</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionen .................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll ............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagförslag
......................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uidrag av regeringsprolokoll den 28 februari 1985 ........ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning ....................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Boken,
bokmarknaden och folkbiblioteken ................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningsförslagen
.................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagen lill
riksdagen ................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.1 Övergripande frågor ............................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.1.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens roll ..................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.1.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fasla eller fria bokpriser ................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.1.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bibliotekslag ................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.1.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Posttaxorna och bokdistributionen
................ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.1.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överväganden för budgelåret
1985/86 .......... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Del slalliga slödel till bokutgivning och bokföriag .... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Grunderna för ulgivningsstödel ..................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Myndighetsuppgifter inom litleraturområdel
... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Klassikerulgivning ........................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.2.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utgivning av elt slorl
uppslagsverk ................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:50.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.2.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slöd lill utgivning av litteratur
på invandrar- och minoritetsspråk . . , </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.2.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slöd fill läuläsla böcker ..................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.2.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En bok för alla .................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.2.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slatliga kreditgarantier lill
bokförlag ................ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 Det statliga slödel lill bokdistribution och
bokhandel ...... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.3.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Distributionsstöd lill
fackbokhandeln .............. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>.. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sortimentsstöd lill servicebokhandlar
.............. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.3.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kredilstöd lill bokhandeln ................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.3.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stöd till bokinformation ................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.3.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stöd lill ulbildning och rådgivning
i bokhandeln </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.3.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Myndighetsuppgifter m. m. inom bokhandelsstödel
....</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.4 Gemensamma frågor för folkbiblioleksverksamhéten </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.4.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mål för folkbibliotekens verksamhel
................ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.4.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samverkan ..................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.4.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Informationsteknologin och
folkbiblioteken ...... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.4.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bibliotekstjänst AB ........................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.4.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mikrofilmat malerial för släkt- och
hembygdsforskning</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.5 Del slalliga slödel lill folkbiblioteksverksamhet ....... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.5.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slödels inrikining i stort ................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.5.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slöd till regional
biblioteksverksamhet ............ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.5.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lånecentraler och depåbibliotek .................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.5.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stöd lill lokal ulveckling ................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.5.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsplatsbibliolek ........................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.5.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slöd till inköp av litteratur på
invandrar- och minoritetsspråk </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.5.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slöd fill inköp av talböcker .............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.5.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slöd lill verksamhetsutveckling ....................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>100</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section576>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section577>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:141</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>271</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.6 Statliga biblioleksuppgifler inom folkbiblioleksområdet
</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.6.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens kulturråd ............................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.6.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samverkan mellan slalliga myndigheler
.......... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.6.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Biblioteksservice inom särskilda
områden ....... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.6.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bibliotekarieulbildningen ................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hemställan ................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslagsberäkningar
för budgelåret 1985/86 ............... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Litteralur och bibliotek</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>G 14. Talboks- och punktskriftsbibliotekel:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Produktionskostnader ........................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>G 15. Litteraturstöd ....................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>G 16. Kreditgarantier lill förlag ..................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>G 17. Slöd till fackbokhandel m.m................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>G 18. Slöd till bokhandel .............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>G 19. Lån för invesleringar i bokhandel ...................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>G 20. Bidrag till folkbibliotek ........................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>G 21. Bidrag till regional biblioteksverksamhet ............ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7 Beslut
.......................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilapa I Sammanfattning av bokutredningens
betänkande (SOU</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1984:30) Läs mera! ........................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2 Sammanslällning av remissyttranden över bokulredningens</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>belänkande ........................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 3 Sammanfattning av folkbiblioteksutredningens
belänkande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(SOU 1984: 23) Folkbibliotek i Sverige ............... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>196</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilapa 4 Sammanställning av remissyttranden över folkbiblioteks<br>
utredningens betänkande ................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>218</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:62.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Trycken, Stockholm 1985</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section578>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section579>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section580>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G803141prop_198485__141.pdf11823204pdfom litteratur och folkbibliotekhttps://data.riksdagen.se/fil/A4D6309B-2DA3-4C79-94D4-CF570D604B0B