2449490G8031201984/85120propproppropProposition 1984/85:120PropositionProposition12001985-02-14 00:00:002024-12-27 15:12:162008-06-13 08:41:48om riktlinjer för energipolitikenimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/G803120/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G803120https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G803120
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85:120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>om
riktlinjer för energipolitiken;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>beslutad
den 14 februari 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagils i bifogade uidrag av
regeringsprotokoll för de ålgärder och det ändamål som framgår av
föredragandens hemslällan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:292.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar OLOF PALME</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:218.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BIRGITTA
DAHL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
propositionen läggs fram förslag lill riktlinjer för energipolitiken. En
slralegi för oljeersällning och för avvecklingen av kärnkraften redovisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samhällets
och indusirins behov av en billig och säker energiförsörjning skall tryggas
genom ett energisystem som i största möjliga utsträckning är grundat på
varaktiga, helst förnybara och inhemska, energikällor. En effektiv
energianvändning och en intensifierad energihushållning skall främjas. Stränga
krav skall ställas på säkerhel och omsorg om miljön vid användning och
utveckling av all energiteknik. Kärnkraften skall ulnyttjas under en
övergångsperiod. Senast år 2010 skall den sista reaktorn tas ur drift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Strategin
för atl förbereda och säkerslälla kärnkraftens avveckling är utformad så att de
beslut som successivi behöver fattas kan grundas på ett så aktuellt underlag
som möjligl. Belräffande såväl hushållning och effeklivisering som miljövänlig
energiteknik går utvecklingen nu snabbt. Ambitionen är att vid vaGe steg i
utvecklingen fram Ull år 2010 säkerställa att bästa tillgängliga leknik
utnyttjas. Utgångspunkten är att kärnkraften ersätts i första hand genom en
effektivare elanvändning, i andra hand genom övergång till inhemska bränslen,
solvärme, naturgas, m.m. samt i tredje hand genom nya
elproduktionsanläggningar, dock endasl i den utsträckning detta behövs för att
komplettera de andra alternativen. Avvecklingen av kärnkraften bör förverkligas
steg för steg. Vid regelbundet återkommande avstämningar bör riksdagen med
utgångspunkt i aktuellt beslutsunderlag lägga fast de närmare rikllinjerna.
Inrättandet av ett råd för långsiktiga elanvändnings- och elproduktionsfrågor
aviseras. I Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 120</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till riktlinjer för energianvändningen liiggs
fram. De innebår bl.a. all en slrävan bör vara att energianvändningen i
IViimtidon inle skall överstiga dagens nivå. Detta förutsälter bl.a. en fortsatt
energihushållning inom uppvärmningsseklorn. Hushållningsinsatserna skall
särskilt riktas in på att effektivisera användningen av olja och kol. De
väsentligaste styrmedlen bör även forlsäitningsvis vara priset samt
information, utbildning och rådgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En medvelen och effektiv elanviindning skall IVämjas.
Detta år siirskill vikligi i del längre lidsperspeklivei inför kärnkraftens
avveckling. Inom ramen för de nationella rikllinjerna förulsalls
energihushållningen bedrivas utifrån de skiftande lokala förulsällningarna, och
kommunernas roll i delta sammanhang betonas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Olika ålgärder föreslås lör alt öka möjlighelerna Ull
framlida elproduk-lion i kraflvärmeverk. Slatligl stöd föreslås kunna lämnas
fördels förberedelser för senare moitrycksproduklion, dels åtgärder som ökar
de sammankopplade värmeunderiagen inför kärnkraftens avveckling. Det nuvarande
stödel till solvärmeanliiggningar föreslås behållas t. o. m. år 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De riktlinjer för elförsörjningen som föreslås innebär
bl.a. att vid utbyggnaden av krafisysienid hänsyn skall las inle bara Ull
krafiekonomi Ulan även till effeklerna på miljön, den regionala balansen och
sysselsättningen. De olika möjligheterna lill ulbyggnad av
elprodukiionskapaciiden inför kärnkraftens avveckling bör lills vidare hällas
öppna. Slatligt slöd föreslås kunna lämnas till små vattenkraftverk och till
vissa insalser inom vindkraflsområdel. Förslag läggs fram om komplettering av
planen för vat-tenkraflsuibyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågor om beredskap mot fredstida störningar i eldistributionen
behandlas. Bl. a. aviseras att reservkraflslägei vid landets sjukhus kommer
alt ses över. En annan fråga som också skall belysas yllerligare är den kommunala
planeringen för all möta elavbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gällande rikllinjer för bränsleförsörjningen ligger fasl.
Del innebär bl. a. att del mål som fasllades i 1981 års energipoliliska beslut
- alt oljans andel av energiförsörjningen lill år 1990 skall minskas lill ca
409f från nära 70Cr år 1979 - ligger fast. Oljeersätiningen har varii
framgångsrik de senasle åren. Nu är oljans andel ca 50%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kolanvändningen år 1990 skall i enlighet med riksdagens
lidigare beslut begränsas till högsl 3-4 miljoner ton. Nu finns dd tecken på
att kolanvändningen kan bli lägre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De senaste årens satsningar på inhemska bränslen har varii
framgångsrika. På relativt korl lid har användningen av lorv, avfall och
irädbränslen ökat från en låg nivå till att i dag svara för en väsenllig del av
värmeförsöG-ningen. Flera åtgärder föreslås för atl främja användningen av
inhemska bränslen. Bl. a. föreslås etl forlsall stöd lill uigången av år 1986
till invesleringar i anläggningar som skall eldas med inhemska bränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kolmiljöfondens Ullämpningsområde föreslås utvidgas lill
all omfatta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>även
åtgärder för att minska utsläppen av kväveoxider och utsläppen vid förbränning
av lorv och avfall. Fonden föreslås ändra namn Ull bränslemiljöfonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ny lagstiftning föreslås i syfte all åsladkomma förenklingar av tillståndsprövningen
för all undersöka eller bearbda lorv för utvinning av energi. Vid den pågående
lorvmarksinvenleringen skall såväl naturvårds-som exploaleringsinlressen
beaklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
propositionen aviseras en särskild utredning för atl klarlägga förulsällningarna
för låginblandning av moloralkoholer i bensin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Resulialen
av överläggningarna om storstadsområdenas energiförsörjning redovisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Resultaten
av 1983 och 1984 års investeringsprogram och av
energiupp-handlingsdelegalionens arbele redovisas. Bl.a. redogörs för uppbyggnaden
av ell organ. Svenska värmeverkens ekonomiska förening (VÅR-MEK), för gemensam
upphandling av värmeleknisk utrustning inom den offentliga sektorn. Fortsatta
resurser föreslås till Svensk bygg- och ener-giexporls (Swebex) verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
kärnsäkerhelsområdd föreslås vissa förändringar vid nuvarande nämnden för
hantering av använt kärnbränsle. Nämnden föreslås benämnas statens
kärnbränslenämnd. Ett samarbetsorgan för kärnavfallsfrågor föreslås inrättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslag
läggs också fram om anslag inom energiområdet för budgetåret 1985/86.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bl.
a. föreslås medel till statens vattenfallsverk för fem nya utbyggnadsprojekt
inom vatlenkraftområdd, nämligen Vargfors, Gallejaur, Sillre, Ålvkarieby och
Skärblacka, saml för en ny likströmslänk mellan Sverige och Danmark (Jylland)
för överföring av el.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
ett nytl anslag föreslås .som en engångsanvisning 300 milj. kr. till stöd till
vissa åtgärder för omställning av energisystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nästa
precisering av riktlinjerna för energipolitiken aviseras tiil omkring år 1990.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:51.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lag
om vissa torvfyndigheter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inledande
bestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ För undersökning och
bearbelning av fyndigheier av lorv för att ulvinna energi fordras särskili
lillslånd (koncession), om inle annat följer av 3 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Koncession skall avse anlingen
undersökning (undersökningskoncession) eller bearbelning
(bearbeiningskoncession).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Faslighelsägaren har rätt all
förda undersökning ulan koncession, om inle koncession har meddelals någon
annan. Denna rält lar överiåias.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Faslighelsägaren
får också ulan koncession tillgodogöra sid lorv för all utvinna energi för
husbehov, om inte någon annan har beviljals bearbeiningskoncession för
fyndighelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Undersökningskoncession kan
förenas med räll för innehavaren all senare få bearbeiningskoncession för fyndighelen
eller föreiräde framför andra till sådan koncession.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Frågor om koncession prövas
av länsstyrelsen i del lån där del område som avses med ansökningen eller
slörre delen därav ligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som söker koncession skall belala ansökningsavgift enligt föreskrifter som
meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
I fråga om verksamhet som avses i denna lag skall även iakttas<br>
tillämpliga föreskrifter i byggnadslagen (1947:385), miljöskyddslagen<br>
(1969; 387) och andra författningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutsättningar
för koncession</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7 §
Koncession får meddelas endast om det från allmän synpunkl är<br>
lämpligt att verksamheten kommer lill slånd och sökanden från sådan<br>
synpunkt är lämplig all bedriva verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bearbetningskoncession
får meddelas endast om det görs sannolikl all fyndigheten kan tillgodogöras
ekonomiskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om någon har beviljats
koncession för ell visst område, får inle någon annan beviljas koncession för
samma område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Inom ett område som omfattas
av koncession enligt lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheler får någon
annan än koncessionshavaren inte utan särskilda skäl beviljas koncession enligt
denna lag. Ej heller får inom ett område, som omfattas av rätt enligt 1 kap. 4
eller 5 § eller 14 kap. 6 § första stycket gruvlagen (1974:342) eller av
ansökan om sådan rätt, koncession utan särskilda skäl meddelas någon annan än
den som erhållit eller ansökt om sådan rält.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 § Har två eller ftera ansökl om koncession för samma
område, skall<br>
länsstyrelsen pröva vilken av dem som från allmän synpunkl bör ges<br>
föreiräde. Avser ansökningarna undersökningskoncession, skall även be<br>
aktas om någon av sökandena utfört undersökningsarbete inom områdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Villkor i samband med koncession</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 § Koncession skall avse ett bestämt område och
giilln en viss tid.<br>
Undersökningskoncession skall meddelas för en lid av högst två år från</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beslutet,
om inte särskilda skäl föranleder annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 § Koncession skall förenas med de villkor som behövs
för all molver<br>
ka eller begränsa menlig inverkan på naturmiljön saml för alt beakla andra<br>
allmänna inlressen och enskild räll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som villkor för koncession får besiämmas all slaten skall
ha rält atl della i verksamhelen eller all koncessionshavaren skall betala
avgift eller pro-duklionsandel lill slalen eller iaktta något annat liknande
villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelas bearbetningskoncession för någon annan än
fastighetsägaren i fråga om en fyndighet från vilken denne uivinner torv för
sitt husbehov, skall koncessionen, om inte särskilda skäl föranleder annal.
förenas med villkor som gör del möjligl för faslighelsägaren all på skäliga
villkor få lorv för sill husbehov även i fortsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§
Koncessionshavaren skall, om inte särskilda skäl föranleder annat, åläggas all
ställa säkerhet för atl villkor till skydd för naturmiljön, andra allmänna
inlressen eller enskild rätt skall uppfyllas. Visar sig säkerheten
olillråcklig. får länsstyrelsen bestämma all ytterligare säkerhet skall ställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Uppkommer
genom verksamhel för vilken koncession meddelats belydande olägenhel som inle
fömlsågs när koncessionen meddelades, får länssiyrelsen beslämma de villkor för
den forisaiia verksamhelen som behövs för all förebygga eller minska
olägenhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överlåtelse, frånträdande och ålerkallelse av koncession</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Koncession
får överlåtas endasl med länsstyrelsens tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Anmäler
koncessionshavaren Ull länsstyrelsen all han önskar frånlräda sin räll. upphör
denna sex månader efter del anmälan kom in. om ej annal följer av koncessionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Önskar koncessionshavaren avslå endasl från viss del av
koncessions-områdel. skall han ansöka om della hos länssiyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 § Koncession får ålerkallas av länssiyrelsen. om
koncessionshavaren<br>
åsidosätter villkor som har förenals med koncessionen. Åven i annat fall<br>
får koncessionen återkallas, om synnerliga skäl föreligger. 1 sådant fall har<br>
koncessionshavaren räll atl få ersättning av slalen för föriust lill följd av<br>
åigärd som han vidlagil med anledning av koncessionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förberedande undersökning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 § Behöver någon som förberedelse för en ansökan om koncession<br>
ulföra undersökning på annans mark och medger inle markägaren della.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>får
länssiyrelsen i del län där marken eller slörre delen därav ligger efler
ansökan lämna lillslånd till sådan undersökning under viss tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Undersökningen
skall ulföras så, alt minsta skada och inlrång vållas. Byggnad får uppföras och
väg byggas endast om markägaren har samtyckt till det eller länsstyrelsen har
lämnal lillstånd till åtgärden. Föranleder undersökningen skada eller intrång,
skall ersättning lämnas. Tvisl om ersällning prövas av den faslighetsdomslol
inom vars område marken eller större delen därav ligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
eller den myndighel som regeringen beslämmer får föreskriva att
ansökningsavgift skall betalas för ansökan som anges i första slycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Undersökningsarbete</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>19<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Den som innehar
undersökningskoncession får inom koncessionsområdet ulföra undersökningsarbete
för atl ulröna möjligheterna att av torvfyndighelen ulvinna energi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>20<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Undersökningsarbete får
omfatta endast sådana ålgärder som behövs för all vinna närmare kännedom om
lorvfyndighelens sloriek, beskaffenhet och utvinningsbarhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Koncessionshavaren
får inle inom koncessionsområdd uppföra annan byggnad än sådan som är
oundgängligen nödvändig för undersökningsar-betel, såvida inle markens ägare
och innehavare av nyttjande eller servitul avseende marken medger del. I den
mån det behövs får han ulan medgivande bygga väg inom området eller begagna
befintlig väg lill och inom området. Efter tillstånd av länsstyrelsen får han
också bygga nödvändig väg till området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ålgärderna
skall utföras så, att minsta skada och intrång vållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>21<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Koncessionshavaren får
använda torv som utvunnits under undersökningsarbetet endasl i den mån del
behövs för atl undersöka lorvens beskaffenhel och lämplighel för bearbetning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>22<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Skada eller inlrång. som
föranleds av undersökningsarbele skall ersättas av koncessionshavaren. Tvist om
ersättning prövas av den fastighetsdomstol inom vars område marken eller
större delen därav ligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
arbetet påbörjas skall koncessionshavaren ställa säkerhel för ersättningsskyldighet
enligt första stycket, om inte den ersättningsberättigade avstår från
säkerhet. Säkerheten skall ställas hos länsstyrelsen, om inte parterna kommer
överens om annat. Slaten, kommun, landslingskommun och kommunalförbund behöver
inte ställa säkerhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Bearbetning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>23 §
Den som innehar bearbetningskoncession får inom koncessionsområdet undersöka,
bearbeta och tillgodogöra sig lorv för att utvinna energi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Koncessionshavaren
får undersöka och bearbeta torv för annal syfte än att utvinna energi i den mån
det behövs för att arbetet skall kunna bedrivas på ett ändamålsenligt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Koncessionshavaren
får tillgodogöra sig lorv som bearbetats enligt andra stycket, i den mån
markägaren inte inom sex månader efter tillsägelse hämtar torven och ersätter
på denna nedlagda kostnader. Tvist öm sådan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85: 120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ersättning prövas av den fastighetsdomstol inom vars
område marken eller större delen därav ligger. Väcks talan, räknas niimnda tid
från det att ersättningsbeloppet slutligt beslämls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>24<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§
Koncessionshavaren får ej börja bearbetningen och diirmed sammanhängande
verksamhet, såsom att uppföra byggnad eller anlägga väg. transportbana eller
ledning eller att lägga upp torv eller avfallsprodiiktcr. ulan att markägare
som berörs av åtgärderna har medgett det eller att mark för ändamålet har
anvisats enligt 26 § första styckel och marken får tilltrii-das enligt 26 §
andra styckel eller 32 § jiimförd med 5 eller 6 kap. expro-prialionslagcn
(1972:719).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>25<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Gäller för
samma område både koncession för bearbetning av torv och en eller fiera sådana
rättigheter som anges i 9 §, får arbete som utförs med stöd av rättighet som
tillkommit först inte hindras eller uppehållas av arbete som utförs med stöd av
råttighet som tillkommit senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>26<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ I den mån
medgivande att påbörja bearbetningen och diirmed sammanhängande verksamhet
inte lämnats av berörda markiipare. skall länsstyrelsen anvisa den mark som
behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har koncessionshavaren hos lånsstyrelsen ställt siikerhd
för den ersättningsskyldighet som avses i 27 §. får den anvisade marken genast
tillträdas, om inte länsstyrelsen förordnar annat. Slalen. kommun, landslingskommun
och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ersättning till följd av att mark las i anspråk för
bearbetning m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27 § Ägare lill mark som tas i anspråk för bearbetning
eller därmed<br>
sammanhängande verksamhet är berättigad atl av koncessionshavaren få<br>
inlrångsersällning och annan ersättning för skada. Samma räll lill ersätt<br>
ning har innehavare av nyttjanderätt eller annan särskild räll till fastighet<br>
som berörs av ianspråktagandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande ersättningen gäller 4 kap. expropriationslagen
(1972:719) i lillämpliga delar. Vad som sägs i 4 kap. 3 § samma lag skall
härvid lillämpas i fråga om värdeökning som ägl rum under liden från dagen lio
år före det lalan väcktes vid domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>28<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Uppstår till
följd av all mark tas i anspråk synnerligt men för någon faslighel eller del
därav, skall koncessionshavaren lösa del område som lider sådani men. om ägaren
begär del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>29<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Kan
överenskommelse ej iräffas om ersällning enligt 27 § eller lö-seskilling enligi
28§. prövas ivislen av den faslighetsdomslol inom vars område marken eller
slörre delen därav ligger. Annan än koncessionshavaren får ej väcka lalan
innan lilllräde har skell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>30<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Ersällning
enligi 27 § som ej avser personlig skada skall nedsättas hos länssiyrelsen, om
fasligheten så minskat i värde atl den kan antas ej ulgöra full säkerhel för
borgenär, som hade panlräll i fasligheien när rälten lill ersällning uppkom.
Nedsältning skall ske hos länsstyrelsen i del län där marken eller slörre delen
därav ligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>31<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Om borgenär
som avses i 30 § lider föriusi lill följd av all nedsatt-</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ning ej skett, är han berättigad att av koncessionshavaren
få gottgörelse för förlusten. Detsamma gäller, om borgenären lider förlust
genom all ersättning, som ej prövals av domstol, blivii för lågl beräknad.
Tvist om gottgörelse prövas av faslighetsdomslol som anges i 29§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>32<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ 1 mål om
ersättning enligt 27 § eller gottgörelse enligt 31 § och i ärende om fördelning
av ersällning som nedsatts enligi 30§ gäller, om ej annal är föreskrivel i
denna lag. 5-7 kap. exproprialionslagen (1972:719) i lillämpliga delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>33<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ I mål om
inlösen enligt 28 § gäller, om ej annat är föreskrivel i denna lag.
expropriationslagen (1972:719) i lillämpliga delar. Vad som sägs i 4 kap. 3 §
samma lag skall härvid tillämpas i fråga om värdeökning som ägl rum under tiden
från dagen tio år före det talan väcktes vid domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verkan av att koncession upphör</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>34 § När en koncession upphör skall koncessionshavaren ta
bort anlägg<br>
ningar och vidla andra ålgärder för ålerställning, om delta är moliveral<br>
från allmän eller enskild synpunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 den mån skyldighel alt vidta sådana åtgärder inle har
beslämls genom villkor i koncessionen, skall frågan prövas av länssiyrelsen i
samband med all koncessionen upphör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa särskilda åligganden för koncessionshavaren</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>35 § Sveriges geologiska undersökning eller annan
myndighel som rege<br>
ringen beslämmer skall på begäran beredas lillfälle all följa koncessionsha-<br>
varens arbele i geologiskl hänseende och la del av de geologiska resulialen<br>
av arbelel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsyn, handräckning, ansvar m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>36 § Länsstyrelsen uiövar tillsyn över undersökning och
bearbelning<br>
som utförs enligt denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som utövar verksamhel enligt lagen skall på begäran
lämna länsstyrelsen de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen.
Om del behövs skall länsstyrelsen bestämma villkor, som tryggar all verksamheten
utövas i överensstämmelse med föreskrifierna i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen äger tillträde lill arbetsplats och därtill
hörande anläggningar för att inspektera verksamhel som omfattas av denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>37<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Vid Ivisl
angående fråga som avses i 25 § tillämpas reglerna i 41 § lagen (1974: 890) om
vissa mineralfyndigheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>38<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Påbörjas
undersökningsarbele ulan atl vad som i 22 § andra styckel föreskrivs om
ställande av säkerhel iakttagits eller utförs anläggning i slrid med 18 § andra
slycket eller 20 § andra slyckel. får tingsrätten på ansökan av den som äger
eller innehar marken förordna all arbelel skall inställas eller att
anläggningen skall las bort på undersökarens bekosinad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fråga om sådant förordnande finns beslämmelser i I7§
handräckningslagen (1981:847).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>39 §
Iakttar en koncessionshavare inte villkor som förenals med konces<br>
sionen eller efterkommer han inle vad som begärs med stöd av 35 § eller<br>
36 § andra styckel, får länsstyrelsen vid vile förelägga honom alt fullgöra<br>
sina skyldigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
samma förutsättning får tingsrätten på ansökan av länsstyrelsen eller, i fall
som nämns i 35 §. myndighet som avses där förordna om handräckning för all
åstadkomma rättelse på bekosinad av koncessionshavaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>40 §
Till böler eller fängelse i högsl sex månader döms den som uppsåtli<br>
gen eller av oaktsamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>påbörjar undersökningsarbete
utan att iaktta vad som i 22 § andra styckel föreskrivs om ställande av
säkerhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>bearbetar en lorvfyndighd utan alt ha erhållit
bearbeiningskoncession, om sådan krävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
sådan påföljd döms också den som vid fullgörande av uppgiftsskyldighel som är
förenad med koncession eller som avses i 36 § andra styckel lämnar oriklig
uppgifl, om della sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fall som avses i första slycket 2 får torv som bearbetats förklaras förverkad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som har gjort sig skyldig till gärning som avses i första stycket 2 fär
förpliktas alt ersätta kostnad som föranleds därav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Brolt
som avses i första styckel 1 får åtalas av allmän åklagare endast om
målsäganden anger brotlel lill ålal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>41<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Länsslyrelsens beslui enligt
denna lag får överklagas hos regeringen genom besvär. Statens naturvårdsverk
får överklaga sådani beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>42<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Med särskild rält till
faslighet förslås i denna lag nytUanderätt, servitul och rätl till elektrisk
kraft samt liknande rätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>43<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Har säkerhet som skall
ställas enligt denna lag inle godkänts av den till vars förmån den ställs,
prövas säkerheten av länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Borgen
får godkännas av länsstyrelsen endasl om borgensman svarar som för egen skuld
och, om två eller fiera tecknat borgen gemensamt, de svarar solidariskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. Denna
lag träder i krafl den I juli 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förekommer i lag eller annan
författning hänvisning lill föreskrift som ersatts genom beslämmelse i denna
lag, skall i slället den nya bestämmelsen lillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vad som enligt denna lag gäller
om ägare av faslighel skall tillämpas även på den som innehar faslighet med
ständig besittningsrätt eller fidei-kommissräll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beslämmelserna i denna lag om
borgenär som har panlräll i faslighel tillämpas även pä den som har räll lill
avkomsl eller förmån som avses i 8 § lagen (1970:995) om införande av nya
jordabalken, om rättigheten inte är all anse som sådan särskild räll som avses
i 42 § denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Den som vid uigången av juni
1985 bedriver lorvtäkl för vilken koncession inle behövs enligt lagen (1974:
890) om vissa mineralfyndigheler men för vilken koncession därefier behövs
enligt denna lag får ulan koncession fortsätta verksamheten lill uigången av
juni 1986 samt, under förulsällning all ansökan om koncession gjorls före nämnda
lidpunkl, lill dess ansökningen har slulligi prövals.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6.
I övergångsbestämmelserna till lagen (1985:0(X)) om ändring i lagen (1974:890)
om vissa mineralfyndigheler finns bestämmelser rörande ansökningar om
koncession för undersökning eller bearbetning av lorvfyndighd för att utvinna
energi, som gjorts före den I juli 1985, och vissa andra mål och ärenden som
avser sådana torvfyndigheter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:94.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ij</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1974:890) om vissa
mineralfyndigheler dels all 49 § skall upphöra att gälla, dels alt 1, 4, 7, 9,
10, 41 och 44 §§ skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1§' För undersökning och bearbetning av fyndighet av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. olja, gas, stensalt eller annat salt som förekommer på
likartat sätt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>alunskiffer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>stenkol,
eldfasl lera eller</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3. slenkol, eldfast lera eller
klinkrande lera,</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>klinkrande lera eller</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uranhalligl
eller toriumhaltigt</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4. uranhalligt eller toriumhalligt
mineral eller</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mineral</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5. torv för att utvinna energi fordras, om ej annal följer
av 8 eller 9 §, särskilt tillstånd (koncession). 1 fråga om förberedande
undersökning finns bestämmelser i 15 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4§<br>
Koncession meddelas för en eller</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Koncession
meddelas för en eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>flera av de grupper av ämnen som flera av de grupper
av ämnen som<br>
anges i 1 § 1-5.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>anges i I § 1-4.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Koncession skall avse bestämt område och viss lid. Område
och giltighetslid bestämmes efter vad som är lämpligt med hänsyn liil
fyndigheten, ändamålet med koncessionen och övriga omständigheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gränserna för området räknas på djupet lodräta, om det kan
ske utan intrång i annans rätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7§ Inom område som omfattas av koncession för viss grupp
av ämnen får annan än koncessionshavaren ej utan särskilda skäl meddelas
koncession för annan grupp av ämnen. Ej heller får inom område, som omfatlas av
rätt enligt I kap. 4 eller 5 § gmvlagen (1974:342) eller ansökan om sådan rätt,
utan särskilda skäl koncession meddelas annan än den,som erhållil eller ansökt
om sådan räll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelas koncession inom om-</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom område som omfattas av</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rade
.som omfatlas av annan koncession enligt lagen (1985:000) koncession
eller av sådan rätl en- om vissa torvfyndigheter får ligt
gruvlagen som avses i första koncession enligt denna lag inte styckel
eller beviljas sådan gruvrätt utan särskilda skäl beviljas annan inom
område som omfattas av än koncessionshavaren. koncession, får arbele,
som ulföres på grund av först uppkommen rättighet, icke hindras eller
uppehållas av arbele på grund av rättighet som tillkommit senare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>' Senasle lydelse 1982:484.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelas koncession inom område som omfattas av annan
koncession enligt denna tag eder av sådan rält enligi gruvlagen som avses i
första slycket eller beviljas sådan gruvrätt inom område som omfatlas av
koncession, får arbele, som utförs på grund av först uppkomna rättighet, icke
hindras eller uppehållas av arbete på grund av rättighet som tillkommit senare.
Motsvarande gäller belräffande arbelen med slöd av koncession enligt denna
lag i förhållande till arbelen som bedrivs med stöd av koncession enligt lagen
om vissa torvfyndigheter.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:143.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9 V</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har koncession
inle meddelals i fråga om fyndighet som avses i I § 2, 3 eller 5, får den utan
koncession bearbetas av fastighetsägaren. Vad som sagts nu gäller inle om
fyndigheten finns inom ett område där någon inmulare eller gmvrättshavare har
rätt att utföra undersökningsarbete enligt 8 § första stycket I, och inte
heller om den finns inom ett område som omfatlas av bearbetningskoncession för
annan fyndighet. Fastighetsägaren får heller inte ulan koncession bearbeta
fyn-dighei som avses i I § 5, om länssiyrelsen för vissl fall beslular atl
koncession skall krävas för bearbelning. Så skall ske om en koncessionsprövning
av särskilda skäl är påkallad för ställningstagande i fråga rörande skyddet för
inlressen av speciell art som står mol bearbelning. Frågan huruvida koncession
skaU krävas prövas av länsstyrelsen på särskild begäran av den som ämnar
påbörja bearbetning eller i samband med prövning av tillstånd till läkt
enligt 18 § nalurvårdslagen (1964:822).</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har
koncession inle meddelals i fråga om fyndighel som avses i I S 2 eller 3, får
den ulan koncession bearbetas av fastighetsägaren. Vad som sagls nu gäller inte
om fyndigheten finns inom ett område där någon inmulare eller gmvrättshavare
har rätt att utföra undersökningsarbele enligt 8 § första styckel 1, och inte
heller om den finns inom ell område som omfattas av bearbetningskoncession för
annan fyndighel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senaste lydelse 1982:484.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Faslighelsägaren får utan koncession för husbehov utnyttja
gas som framkommit på annat sätt än i samband med sökande efter olje- eller
gasfyndighet, även om annan har koncession inom områdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelas bearbetningskoncession för någon annan än
fastighetsägaren i.fråga om en fyndighet där denne utvinner torv för sitt
husbehov, skaU koncessionen, om inte särskilda skäl föranleder annat, förenas
med villkor som gör del möjligt för fastighetsägaren all på skäliga villkor
även i fortsättningen få lorv för sill husbehov.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 §3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Koncession kan förenas med de föreskrifier som behövs för
all skydda allmänna inlressen eller enskild rätl eller som eljesl påkallas för
all främja ell från allmän synpunkl ändamålsenligl utforskande och
tillvaratagande av naturtillgångarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Koncession kan göras beroende av alt undersökning eller
bearbetning sker i viss omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 koncession kan föreskrivas atl slaten skall ha rätl alt
deltaga i verksamheten eller all koncessionsinnehavaren skall ulge avgifl
eller produklions-andel lill stålen eller iakttaga annat liknande villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ fråga om bearbeiningskoncession för lorv finns
bestämmelser om visst villkor I 9 § iredje styckel.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>41</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§<br>
Uppslår i fall som avses i 7 §</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppslår
i fall som avses i 7 §<br>
andra slyckel ivisi, beslämmer</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tredje
styckel tvist, beslämmer<br>
bergmäslaren. med iakttagande av</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bergmäslaren,
med iakttagande av<br>
vad som kan ha föreskriviis i frågor</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vad
som kan ha föreskriviis i frågan<br>
i samband med koncessionen, hur</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i samband
med koncessionen, hur<br>
arbetena skall ordnas för all inne-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>arbetena
skall ordnas för all inne<br>
havaren av den först uppkomna rät-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>havaren
av den först uppkomna rät<br>
tigheten skall kunna driva sitt arbe-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ligheten
skall kunna driva silt arbe<br>
le ändamålsenligl och med minsla</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>te
ändamålsenligl och med minsla<br>
förfång för den andre rättsinneha-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förfång
för den andre rättsinneha<br>
varen,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>våren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>44 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till böler eller fängelse i högsl sex månader dömes den
som uppsålligen eller av oaktsamhel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. påbörjar undersökningsarbele ulan alt iakttaga vad
som i 20 eller 32 §<br>
fiärde slyckel föreskrives om underrättelse och slällande av säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. bearbetar ämne som avses i</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>2. bearbetar ämne som avses i<br>
I § I, 4 eller 5 utan att ha erhållit</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1
§ / eller4 utan all ha erhållil bear-<br>
bearbetningskoncession, om sådan</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>beiningskoncession,
om sådan<br>
kräves,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kräves,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1982:484.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.
utan tillstånd enligt 33 § andra stycket lägger igen utfraktsväg, ort eller
bomhål som där avses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
påföljd som anges i försia stycket dömes också den som vid fullgörande av
uppgiftsskyldighet som är förbunden med koncessionen eller som avses i 40 §
andra stycket lämnar oriktigt uppgift, om della sker uppsåtligen eller av grov
oaktsamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fall som anges i första stycket 2 kan ämne som utvunnits förklaras förverkat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
brolt som avses i första stycket 1 förnärmar enbari enskilds rält, får åklagare
väcka åtal endast om målsägande anger brottet lill åtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om koncession för undersökning eller bearbetning av lorvfyndighd för att
ulvinna energi, som har meddelats enligt äldre bestämmelser, tillämpas efter
ikraftträdandet lagen (1985:000) om vissa torvfyndigheter, varvid koncessionen
skall anses som undersöknings- eller bearbetningskoncession enligt sistnämnda
lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansökan
om koncession för undersökning eller bearbelning av lorvfyndighd för att
ulvinna energi, som gjorts före ikraftträdandet men inte slutligt avgjorts
dessförinnan, prövas enligt äldre bestämmelser. I fråga om koncession, som
beviljals på grund av sådan ansökan gäller vad som sägs i andra stycket. Mål
och ärenden i övrigt i fråga om sådana torvfyndigheter vilka anhängiggjorts
före ikraftträdandet men inte slutligt avgjorts dessförinnan handläggs och
prövas enligt äldre bestämmelser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:70.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i gruvlagen (1974:342)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 2 kap. 3 § gruvlagen (1974; 342) skall ha nedan angiven lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:135.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:134.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2
kap. 3§'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inmutningsrätl
får ej ulan medgivande av regeringen beviljas inom</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1. område som genom
beslut av riksdagen förklarats utgöra statsgruve-<br>
fält eller om vars förklarande för statsgruvefält statlig myndighet gjort<br>
framställning hos regeringen, såvida icke inmutning sökes för slatens räk<br>
ning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>område som avsatts till
nationalpark eller om vars förklarande för nationalpark slatlig myndighet gjort
framställning hos regeringen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>befäsiningsområde och, i den
ulslräckning regeringen beslämmer, område utanför detta,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>kyrkogård eller annan
begravningsplats,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-family:Verdana'>område varpå sökts eller
med-</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>5. område varpå sökts eller meddelals koncession
enligt lagen</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>delals koncession enligt lagen (1974: 890) om vissa
mineralfyn-</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>(1974:890) om vissa mineralfyndigheler.</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>dighder
eller enligt lagen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>(1985:000) om vissa torvfyndigheter.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulan
hinder av vad som föreskrives i försia styckel får i fall som anges under 5
inmulningsräll beviljas, om medgivande lämnats av den som sökl eller erhållil
koncessionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag iräder i krafl den I juli 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:54.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Senusle
lydelse 1974:892.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härmed föreskrivs att 18 § nalurvårdslagen (1964:822)
skall ha nedan angiven lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 §'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Takt av sten, grus, sand, lera.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Takt av sten, grus, sand, lera,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>jord, torv eller andra jordarter för jord, torv eller
andra jordarter för<br>
annat ändamål än markinnehava- annal ändamål än markinnehava<br>
rens husbehov får ej ske utan läns- rens husbehov får ej ske ulan läns<br>
slyrelsens lillstånd. Vad nu sagls styrelsens tillstånd. Vad nu sagts<br>
avser dock ej läkt i vattenområde avser dock ej läkt i vattenområde<br>
vartill tillstånd lämnats enligt val- vartill tillstånd lämnals enligt vat<br>
tenlagen (1983:291) eller fordras tenlagen (1983:291) eller fordras<br>
enligt lagen (1966:314) om konti- enligt lagen (1966:314) om konti<br>
nentalsockeln,</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nenlalsockeln eller läkt av torv
var<br>
till bearbetningskoncession har<br>
meddelats enligt lagen (1985:000)<br>
om vissa torvfyndigheter.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen får förelägga den som söker täkttillstånd
att, vid äventyr att ansökningen avvisas, lägga fram utredning som belyser
behovet av takten samt en täktplan av erforderlig omfattning. Tillståndet skall
förenas med de villkor som behövs för att begränsa eller motverka företagets
menliga inverkan på naturmiljön. Om ej särskilda skäl föranleder annat, skall
tillstånd för sin giltighet göras beroende av att säkerhel ställs för sålunda
föreskrivna villkor. Visar sig sådan säkerhet otillräcklig, får länsstyrelsen
föreskriva att tillståndet skall gälla endasl om ytterligare säkerhel ställs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om fullgörandet av föreskriven åigärd ankommer på annan än
markens innehavare, är innehavaren skyldig låla att åigärden vidtages.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har lio år förflutit från det täkttillstånd har vunnit
laga kraft, får länsstyrelsen upphäva Ullståndet helt eller delvis eller
förena tillståndd med ändrade villkor. Visar det sig atl föreskrivna villkor
inte i den utsträckning som behövs begränsar eller motverkar företagets menliga
inverkan på naturmiljön, får länsstyrelsen före uigången av den angivna liden
förena tillståndet med ytterligare villkor som behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1983:654.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i vattenlagen (1983:291)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 3 kap. 6§ vattenlagen (1983:291)
skall ha nedan angiven lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 kap. 6§ Bestämmelserna i 1, 2 och 4 §§ gäller inle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vattenföretag
som vid prövning av en viss verksamhet enligt 136 a § byggnadslagen (1947; 385)
har angetts som ett villkor för verksamheten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>broar eller
andra vattenförelag för väg, järnväg, tunnelbana eller spårväg, vars anläggande
har prövats i särskild ordning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rörledningar i
vatien, vartill koncession har meddelals enligt lagen (1978: 160) om vissa
rörledningar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4. verksamhel, vartill bearbeiningskoncession har
meddelals enligt lagen (1985:000) om vissa torvfyndigheter.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den I juli 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:68.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 120</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs all 2 § lagen (1957:262) om allman
energiskatt' skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skalt utgår icke för inhemska lästa bränslen. Skall ulgår
ej heller för eleklrisk krafl, som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>framställes
inom rikel av pro-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>a) framsiälles inom rikel av
pro-ducenl, som förfogar över en insial-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ducenl,
som förfogar överen installerad generatoreffekl av mindre än</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>lerad generatorelfeki av mindre än 5Ö kilowatt och
som icke yrkesmäs-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>100 kilowatt och som icke
yrkes-sigi distribuerar elektrisk krafl,</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>måssigi
distribuerar elektrisk kraft,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ull lägre
effekl än 50 kilowatt ulan avgift levereras av producent eller distributör lill
någon, som ej står i intressegemenskap med producenten eller distribuiören,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>framställes och
förbrukas å farlyg eller annal iransporlmedel. eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>d) nytliggöres inom rörelse för produklion eller
dislribuiion av elektrisk<br>
krafl eller borlgår lill följd av förluster vid överföring, iransformering
eller<br>
omformning hos producent eller dislribuiör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag iräder i krafl den I juli 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:63.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Lagen omtryckt 1984:994. Senaste lydelse av lagens
rubrik 1975; 272.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
INDUSTRIDEPARTEMENTET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:186.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanlräde 1985-02-14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden 1. Carlsson, Lundkvisl, Feldt,
Gustafsson, Leijon, Peterson, Andersson, Boström, Bodström, Göransson, Gradin,
Dahl, R. Carisson, Holmberg, Hellström, Wickbom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Dahl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Proposition
om riktlinjer för energipolitiken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gällande
riktlinjer för energipolitiken fram Ull omkring år 1990 beslutades av
riksdagen år 1981 (prop. 1980/81:90 bil. 1, NU 60, rskr 381). Därefter har
ålskilliga åtgärder vidtagits i syfte att underlätta och påskynda omställningen
av vårt energisystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiförsörjningssituationen
har förbättrats avsevärt. Användningen av energi ökade snabbt under
efterkrigstiden fram till mitten av 1970-talet. Under de senaste åren har den
dock minskat till följd av bl. a. omfatlande energihushållningsåtgärder.
Samtidigt har andelen oljeprodukter i energi-försöGningen minskat från nära 70
% år 1979 till ca 50 % år 1984. Användningen av inhemska bränslen har ökat
snabbt liksom användningen av ny teknik såsom värmepumpar. Tillgången på
energi, speciellt elenergi, är f. n. god och väntas förbli det under de
närmaste åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
atl inte ånyo riskera att samhällsekonomin utsätts för påfrestningar på grund
av störningar på energiområdet eller en okontrollerad kostnadsutveckling
fordras målmedvetna och konsekventa energipolitiska åtgärder. Jag kommer i det
följande att lägga fram förslag till riktlinjer och långsiktiga mål för
energipolitiken. Härvid kommer jag också att redovisa en strategi för
kärnkraftens avveckling. Utgångspunkten för mina förslag är i huvudsak vad
riksdagen beslutade år 1981, dvs. att tillgängliga energikällor skall UlnytUas
på bästa möjliga sätt. En effekUv hushållning skall främjas och miljön skall
värnas. Förutsättningar skall skapas för en avveckling av kärnkraften enligt
riksdagens beslut. Oljeberoendet skall minskas och en fortsall övergång lill
fasta bränslen skall främjas. En successiv ulveckling skall ske mot ett
energisystem i huvudsak grundal på varakUga, helst förnybara och inhemska,
energikällor med minsta möjliga miljöpåverkan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belydande kunskaper och erfarenheler har vunnits inom
energiområdet sedan år 1981. En slor del av de satsningar som har £Jorts för
alt få fram ny energileknik har utvärderats och vikliga sluisalser kan dras.
Vidare har ell slort anial ulredningar och andra studier genomförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som underiag för mina stiillningstaganden ligger
utredningsbetänkanden m.m. enligt följande sammanställning (labell </span></i><i><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I). </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sammanfattningar av betänkandena
m.m. bör fogas till protokollet i della ärende. 1 de läll remissbehandling har
skett bör även sammanslällningar av dessa remissyttranden fogas lill
protokollet. Sammanfattningarna, skrivelserna och remisssammanslällningarna bör
fogas Ull proiokollei i della ärende som bilagorna 1—24.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
3.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tabell
1</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommitié/motsv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1981 års energikommillé</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen om taxe-och prissätlningen på energiområdet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommissionen om el-försöriningens sårbarhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommiltén för översyn av kärnbränslenämndens verksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industridepartementet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industridepartementet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industrideparlemenlel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:47.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen om el och inhemska bränslen (ELIN)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bostadsdepartementet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegationen för upphandling inom energiområdet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slatens energiverk</span></p>
<span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:20.4pt'>
<td width=133 valign=top style='width:99.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:48.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkande/ moisv.</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Remiss-behandl;</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga
ld nr.*</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:32.9pt'>
<td width=133 valign=top style='width:99.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>LLigrådsreniiss
med förslag till lag om vissa torvfyndigheter</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:21.1pt'>
<td width=133 style='width:99.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;height:21.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådels yllrande över lagrädsremissen</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:43.45pt'>
<td width=133 valign=top style='width:99.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:43.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 sliillet lör kärnkraft (SOU 1984:61) Pris på energi
(SOU 1981:69)</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:43.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:20.0pt'><b><span lang=EN-US
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>X X</span></b></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:43.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 4</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:24.25pt'>
<td width=133 valign=top style='width:99.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:25.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Saker elförsörjning (SOU 1984:69)</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal><b><span lang=EN-US style='font-size:6.0pt;font-family:
Verdana'>X</span></b></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>.s</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samordn.id avfalls-hanleringlSOU 1984:76)</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=12>
<tr>
<td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>10</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Storstädernas värmelör-försöoning (Dsl 1983:5)
Lagstiftning om torv för energianvändning (Ds I 1984: 14) Komplettering av
planen för vatten-kraflul byggnad (Ds 1 1984:26) Oljeersällning Kontlikter -
lokala lösningar (Ds 1 1984:27)</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=12>
<tr>
<td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>12</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidgad rådgivning för energihushållning och bostadsförbättring
(Ds Bo 1984: </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II)
</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Redogörelse för
energi-upphandlingsdelega-lionens verksamhel</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=12>
<tr>
<td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>13</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energihushållnings-programmets effekter (1984:2)</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=12>
<tr>
<td valign=top align=left height=12 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>14</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Små vattenkraftverk (1984:4)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:18.0pt;
margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kommitlé/molsv.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkande/ mol sv.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>Remiss- Hilapa hchandlad nr.*</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Stålens energiverk Statens energiverk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Slatens energiverk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Stålens energiverk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Stålens energiverk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Sl.ilens energiverk/statens industriverk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Statens induslriverk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Statens vatlenfallsverk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Statens råd för byggnadsforskning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:31.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>International Energv Agencv (lEA)'</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Energipcrspekliv</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>l.'></span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>I970-I99,S(I984:7)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Förbränning av</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>\</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:65.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>lorv - hur kan miljökraven tillgodoses'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Industriellt mot-</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:65.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>tryck. Produktion -potential - prognos</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Statens
eleklriska</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:65.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>inspektion - uppgifter, organisation, resurser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Vindkraft. Ulvärdering av</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:65.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>vindkraft programmet (I9«.S:I)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Den energilekniska indu-</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>slrins ulvccklingsmöjligheter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Skrivelse ang. avgifts-</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>finansierad rådgivning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Naliirgos - hälsa - miljö x</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Energi 8.S - Energi-</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>x</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>användning i bebvggelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(026: 1984)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Rekommendationer</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ang. nya personbilars</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>bränsleförbrukning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>* Bilagorna 3-24 finns i .särskild bilagedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har dessulom lagil del av en slor mängd synpunkler och
förslag rörande ålgärder inom energiområdet från myndigheler. kommuner, organisationer,
förelag och enskilda. Jag vill i del sammanhanget särskilt nämna
Ingenjörsvdenskapsakademiens (IVA) rapport Energi och ekonomi och den
förhandsinformation som jag har fåll om Folkkampanjens mol kärnkraft siudie
FOLKE.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>I 1985 års budgetproposition (prop. 1984/85: lOObil. 14 s.
77 och 139) har regeringen föreslagil riksdagen all. i avvaklan på särskild
proposilion i ämnel. för budgelåret 1985/86 beräkna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lill Statens
energiverk: Förvallningskoslnader etl förslagsanslag av 19584000 kr..</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lill Statens
energiverk: Ulredningar m. m. och informalion elt reservationsanslag av
10929000 kr..</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>liil Slatens
elektriska inspektion elt förslagsanslag av 8831 000 kr..</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lill Utbildning
och rådgivning m.m. för all .spara energi elt reservationsanslag av I 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till Främjande
av landsbygdens elektrifiering elt reservaiionsanslag av 4.500000 kr..</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lill Ersällning
f(>r försenad idriftlagning av kärnreaklorer ett förslagsanslag av
290000000 kr..</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lill Visst
inlernationellt energisamarbele etl förslagsanslag av 14 574000 kr..</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till Statens
kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader etl reservationsanslag av 1 000
kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till Statens
kärnkraftinspeklion: Kärnsäkerhel.sforskning ett reservafionsanslag av 1 000
kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10. till Ålgärder för haniering av radioaktivt avfall etl
reservaiionsanslag<br>
av 1000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11. lill Stålens vatlenfallsverk: Kraftstationer m. m. ett
reservationsanslag<br>
av 3 323000000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>12.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lill Energiforskning ell
reservationsanslag av 421 500000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>13.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till Bidrag tUl verksamheten vid
Studsvik Energileknik AB ell reservationsanslag av 42635000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>14.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till Avveckling av
forskningsreaktorer m.m. ett reservaiionsanslag av 9900000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>15.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till Anläggningar för radioaktivt
avfall i Studsvik. m.m. ell reservationsanslag av 72700000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>16.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till Slöd för oljeersättande
ålgärder, m.m. ett reservaiionsanslag av 210000000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>17.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till Täckande av förlusler i
anledning av slatliga garantier för oljeersättande åtgärder, m. in. ett
förslagsanslag av 15000000 kr..</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>18.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till Drift av beredskapslager ell
förslagsanslag av 637 381 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>19.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lill Beredskapslagring och
induslriella åtgärder elt reservaiionsanslag av 7455000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>20.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>till Särskilda kostnader för
lagring av råolja och fiygdrivmedel elt förslagsanslag av 1 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anhåller nu om atl få ta upp även frågorna under p. 1
-20.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens disposilion</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den följande framställningen kommer jag alt disponera på
följande sätt. Jag beskriver först den internationella utvecklingen på
energiområdet och del internationella energisamarbetet sedan 1980-talets
början. Vidare redogör jag för 1981 års energipolitiska beslut och vikligare
beslut därefier (avsnitt 2). Därefter tar jag upp de rikUinjer och långsikliga
mål som enligt min mening bör gälla för energipolitiken (avsnitt 3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag går efter delta över till att bedöma behovet av energi
framöver (avsnitt 4). I de följande avsnitten (avsnitt 5-12) lägger jag fram
förslag till riktlinjer för utvecklingen av olika delar i energisystemet. Bl.
a. lägger jag fram förslag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskall
(avsnitt 7.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag föreslår också en ny lag om vissa torvfyndigheter,
m.m. (avsnitt 8.6). De lagförslag som grundas pä ett förslag av
minerallagskommittén (I 1983; 04) har genom beslut av regeringen den 22
november 1984 remitterats till lagrådet, som har yttrat sig över förslagen,
nämligen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om vissa
torvfyndigheter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1974: 890) om vissa mineralfyndigheler</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i gruvlagen (1974:342)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i nalurvårdslagen (1964; 822)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i vattenlagen (1983:291)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs lagförslag och en sammanslällning av
remissyttrandena över kommitténs förslag bör fogas till protokollet i detla
ärende som bilaga 8. Lagrådsremissen, med undantag av däri ingående kommitténs
lagförslag och en remissammanställning däröver, bör fogas lill proiokollei i
della ärende som bilaga </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagrådets
yttrande över förslagen i lagrädsremissen bör fogas lill protokollet i della
ärende som Inlaga 2. Mina överväganden med anledning av lagrådets synpunkter
redovisar jag liinpre fram lavsnitl 8.6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innebörden i korthet av förslagen i propositionen och var
de åierfmns framgår av följande uppställning:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>A vsnitt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Riktlinjer för den långsiktiga energipolitiken</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Rikllinjer för energianviindningen</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>.s.l</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Slöd for att öka de sammankopplade vilrmeundcrlagcn</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>6.1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Stöd till solvärmeanläggningar</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6..S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Riktlinjer för elförsörjningen</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7.1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Rikllinjer för fortsatt vallenkraftutbyggnad</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7.3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Slöd till små valtenkraftanläggningar</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7.3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:33.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Ändring i lagen om allmän energiskatt</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7.3<br>
Stöd för förberedelser för framtida utbyggnad av motlrycks-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>produklion</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7.4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Slöd lill ulveckling av vindkrafi</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7.5</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:33.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Stöd för anskaffande av reservkraflverk inom jordbrukel</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>7.7.1<br>
Stöd för ålgärder för att minska utsläppen av kväveoxider och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>utsläpp vid förbränning av torv och avfall</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8.1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om vissa torvfyndigheter</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8.6.1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Ändring i minerallagen</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8.6.1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Ändring i gruvlagen</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8.6.1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Ändring i naturvårdslagen</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8.6.1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Ändring i vallenlagen</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8.6.1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Slöd lill anläggningar för eldning med inhemska briinslen</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>8.6.4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:33.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Slöd för utveckling av ny energiteknik</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>10.3<br>
Ändrad organisation och ändrade uppgifter för nämnden för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>hantering av använt kärnbränsle</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>11.2.2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Anslagsfrågor</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Bakgrund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Den internationella utvecklingen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den senaste tioårsperioden har medfört dramatiska
förändringar på de internationella energimarknaderna. Under denna relaiivi
korta period har upprepade och kraftiga oljeprishöjningar ägt mm i förening med
andra typer av leveransslörningar. Inget enskill land har undgått all påverkas
av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dessa omvälvningar. För samlliga länder innebar
1970-lalels ulveckling på energiområdet slulel på en epok och början lill en
ny: en omställning av väridsekonomin från låg- Ull högprisenergi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energins betydelse som nyckel för ekonomiska framsteg och
social utveckling är numera uppenbar. Tillgång, produklion och konsumlion av
energi är emellertid ojämnt fördelad mellan världens länder och folk. Della ger
upphov lill inlernaiionella slörningar och försvårar strävandena att utjämna
klyftan mellan rika och falliga länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalel i-länder har i slorl lyckats anpassa sig lill de
nya förhållandena på energimarknaderna. Däremol har många u-länder, och de
icke-oljeproducerande i synnerhet, råkal in i en ond cirkel lill följd av höga
energipriser och växande utlandsskulder vilka försvårar eller omöjliggör sädana
investeringar som skulle kunna vända den ekonomiska utvecklingen i gynnsammare
riklning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingen efter oljeprischockerna på 1970-lalel har
vidare medföri att de flesta länder, oberoende av samhällssystem och
utvecklingsnivå, numera har eller är i färd med atl utarbela nationella
energiprogram. Huvudmålel för energipolitiken på de flesla håll är av naturliga
skäl all trygga energilillgången lill rimliga priser. Andra elemenl som brukar
åier-finnas i energiprogrammen gäller målsättningar om alt använda förnyelsebara,
miljövänliga och helsl inhemska energislag, att främja energihushållning, att
slödja forskning och leknikulveckling. 1 detla sammanhang har del
internationella samarbetet kommit alt spela en alllmer framlrädande och
betydelsefull roll. Jag avser all återkomma lill delta i del följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingen under de senaste tio åren har redovisats och
analyserals i elt flertal sludier i Sverige och ullandet. Jag vill i detla
sammanhang särskilt hänvisa lill belänkandel (SOU 1983:19) Den slora omställningen,
en analys av de inlernaiionella energimarknaderna. Bland de lairika förhållanden
som har belysls i dessa analyser vill jag betona följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den totala efterfrågan på energi har, trots
oljeprishöjningarna, fortsatt att stiga i takt med befolkningstillväxten. Per
capita-konsumtionen av energi i världen är i dag således ungefär densamma som
för tio år sedan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energiförbrukningen har ökat kontinuerligt i u-länderna
och statshandelsländerna, men varil sjunkande eller oförändrad i
induslriländerna fram lill år 1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:13.7pt'>
<td width=252 valign=top style='width:188.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Tabell
2.1 </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rlig tillv</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>xttakt av energianv</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ndning, %</span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.1pt'>
<td width=252 valign=top style='width:188.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:139.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1955-1973</span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1973-</span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-1979</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1979-1983</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:35.75pt'>
<td width=252 valign=top style='width:188.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>V</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>riden,
totalt ."i.l OECD-l</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>nder 4.0
Slalshandelsl</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>nder'och Kina 6,1</span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2.7 l.l 4.8</span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-0.1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-2.4 2.1</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Källa: lEA</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Albanien. Bulgarien. Polen. Rumänien, Sovjetunionen.
Tjeckoslovakien. Tyska</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>demokratiska republiken, Ungern</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
de olika energislagen är det enbart efterfrågan på olja som, globalt sett, har
sjunkit sedan år 1973: frän 2.4 miljarder ton lill 2.2 miljarder ton år 1983.
Denna minskning har skett hell inom OECD-länderna. Förbrukningen av kol har
ökat i samtliga länderkalegorier. Detla har även gällt användningen av
elkraft. Användningen av naturgas har minskat något i OECD-länderna, men ökal i
de Ivå andra ländergrupperna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De slora
oljeprishöjningarna på 1970-talet har medfört en dramatisk förändring av de
västliga i-ländernas energianvändning. Under tioårsperioden 1973-1983 har
förbrukningen åriigen ökal med drygl 1 %, vilket kan jämföras med en årlig
ökningslakt på över 5% under 1960-lalet. Konsum-Uonsnedgången blev särskili
kraftig i början av 1980-talet efter de stora prishöjningarna pä olja åren
1979-1980 och den efterföljande konjunkturnedgången. Från slulel av år 1983
har oljekonsumtionen åter börjat sliga samiidigi med konjunkluruppgången i
framför alll Förenta stalerna och Japan. Myckel lyder emellertid på att del
nära samband som tidigare rådde mellan lillväxllakten för
bruttonationalprodukten (BNP) och energianvändningen har försvagats.
Användningen av energi ökar inte längre i samma takt som BNP. Den erforderiiga
energimängden för att producera en enhet av BNP minskade således med ca 18%
mellan åren 1973 och 1983 inom OECD-länderna. Tendensen har varil än mera
pålaglig i fråga om oljeförbrukningens relalion lill BNP-lillväxlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ell senare avsnitt (8.2) kommer jag alt mera ingående beröra de betydelsefulla
strukturella förändringar som har ägt rum på oljemarknaden under de senasle
åren, och som på elt avgörande säll har lell lill all oljemarknaden allt mer
har kommil all likna andra inlernaiionella råvaru-marknader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Oljans
minskade betydelse för OECD-ländernas samlade energibalans belyses i labell 2.2
över energikonsumtionen fördelad på energislag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 2.2 Energislagen.s relativa betydelse i
OECD-länderna, %</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:142.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1973</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1983</span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>51.4</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>43.5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>21,2</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>25.3</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>20,6</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>19.5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1.2</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.6</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5.7</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7,1</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Olja</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Fasta bränslen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Naturgas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>K</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rnkraft</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Vattenkraft m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>K</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>lla: lEA</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
finns självfallel anledning all välkomna uivecklingen mol minskal oljeberoende
och effekUvare energianvändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill dock samiidigi varna för atl dra alliför långlgående sluisalser för
framliden av de senasle årens gynnsamma ulveckling. Erfarenhelerna visar all vi
bör inta en försiktig hållning till prognoser om energimarknadernas förväntade
utveckling. Dels innehåller de osedvanligt många osa-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>26</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kerhetsfaktorer
av ekonomisk, polilisk och social nalur, dels färgas de ofta av del läge och de
stämningar som råder när de ställs samman. Inom OECD:s energiorgan
(International Energy Agency, lEA) redovisas åriigen medlemsländernas egna
uppskattningar av del framtida energibehovet. Elt genomgående drag under en
följd av år har varil, att bedömningarna av den förväntade energianvändningen
successivi har dämpats. År 1978 uppskattades således lEA-ländernas totala
energikonsumtion år 1990 komma att uppgä till 5,1 miljarder ton
oljeekvivalenter (toe) varav 2,4 miljarder lon olja. I motsvarande beräkningar
som gjordes under år 1983 redovisades betydligt lägre siffror: 3,9 miljarder
toe varav 1,5 miljarder ton olja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sammanfattning av lEA-ländernas beräkning av energibehoven fram till
sekelskiftet återges i diagram 2.1. Vid en genomsnittlig åriig BNP-tillväxt pä
2,7-3% väntas energibehovet hos lEA-länderna år 2000 vara drygt 30% större än
för närvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Diagram
2.1 Energibehovet i lEA-länderna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vtilj.
loe</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>5000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vallenkraft,
geotermisk energi, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:169.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:54.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>K</span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>rnkraft
Naturgas :;:\N;vy Fasta br</span></b><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span></b><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>nslen ■ Olja</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>4000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:96.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>jippjm</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>3000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>2000</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:52.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Milj.
loe </span></b><b><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>5000</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>4000</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>3000</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>-I
2000</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>1000</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>1000</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>1980 </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>K</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>lla: lEA.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>19S1</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>1982</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>1985</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>1990</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>2000</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:71.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
betydande osäkerhetsfaktor vid bedömningen av oljans roll i framtiden är
självfallet prisutvecklingen på olja. Vi vet att till synes tillfredsställande
marginaler mellan utbud och efterfrågan snabbt kan krympa, vilkel i sin tur kan
skapa oro och ge upphov till plötsliga prisförändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:70.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utbredd uppfattning för dagen är att de reala oljepriserna sannolikl kommer att
stabiliseras eller rentav sjunka under resten av 1980-lalet för alt åler stiga
- möjligen kraftigt - under 1990-lalel. Detla innebär alt den allmänt
förväntade skärpningen av oljemarknaden sannolikt kommer all inlräffa senare än
man beräknade för några år sedan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2
Internationellt encrgisamarbete</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
internationella samarbetet på energiområdet har intensifierats sedan början av
1970-talet. En viktig orsak lill delta är givetvis utvecklingen pä
oljemarknaden, som har betonat såväl vårt som andra länders internationella
beroende på energiområdet. Den snabba tekniska utvecklingen på energiområdet
ökar också betydelsen av etl fortlöpande kunskaps- och informationsutbyte.
Samarbetet, som bedrivs både bilateralt och multilateralt, täcker således dels
mera övergripande energipolitiska spörsmål, dels en rad tekniska och
kommersiella aspekter rörande bl.a. energianvändning och sparmetoder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samarbetet
på det mera övergripande energipolitiska planet har hillills i slorl sell ägt
rum inom å ena sidan lEA-länderna och å den andra OPEC-länderna. Försök alt
skapa bättre konlakler - en dialog - mellan dessa grupperingar har gjorts under
många år. De ständigt förändrade förhållandena på oljemarknaden i förening med
ett visst motstånd inom de tvä grupperingarna till olika förslag om vad
kontakterna bör gå ut på. har lett till atl några bredare kontakter inte har
knulils sedan 1970-lalet. Jag anser dock all dd är angeläget att förbättrade
och intensifierade kontakter kommer till stånd mellan oljeproducerande och
oljekonsumerande länder. Syflel bör därvid i första hand vara atl genom ökad
information skapa bättre kännedom om och förståelse för de globala
ulvecklingslendenserna på energiområdd och på oljeområdet i synnerhet. Det är
särskilt viktigt atl man därvid analyserar belydelsen av en säker och stabil
oljetillförsel och oljeanvändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
har med sin stora energikonsumtion och höga energilekniska kompetens både ett
intresse av och ett ansvar för att genom internationellt samarbete främja en
jämnare fördelad och bättre global energiförsörjning. Delta kan Sverige konkret
åsladkomma genom en fortsatt energihushållnings- och oljeersältningspolitik
inom landet, som leder lill all vi tar en mindre del av världens oljetillgångar
i anspråk. Sverige kan och bör ställa bra energiteknik lill förfogande i
utlandet, inle minst i u-länderna. Sverige bör också genom ett fortsatt
intensivt internationellt samarbete medverka till att minska de miljöproblem
som är förknippade med energisystemets olika delar - utvinning, omvandling, distribution
och användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energifrågorna
har blivit alllmer uppmärksammade inom det svenska utvecklingssamarbetet. En
förklaring till detta är bl.a. de ökade priserna på olja. vilka gör satsningar
på hushållning och på utvinning av inhemska energikällor till ett nödvändigt
altemativ för de icke-oljeproducerande u-länderna. Vidare kräver en tilltagande
industrialisering av u-länderna en effekiiv energiförsörjning. På hushållsnivå
gäller del ofla att finna en ersättning för brännved och atl i övrigl trygga försörjningen
av brännved.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
slora .satsningarna på energisidan görs inom del bilalerala samarbelel med de
18 huvudmottagarna av svenskt bislånd. Verksamhelen omfattar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bl.a. uppförande av stora vattenkraftverk, projektering av
mindre kraftverk, rehabilitering av äldre kraftstationer saml elektrifiering
av landsbygden. Olika lyper av sludier på energiområdet, liksom mindre
insatser, görs också i ett antal länder. Bisländssamarbdel med Indien inrymmer
ell flertal salsningar på energi. Således har 100 milj.kr. avsalls under en
Ivåårsperiod för inköp av varor och Uänsler i Sverige. Därulöver framgår av
budgelproposilionen 1983 (prop. 1982/83: 100 bil. 5 s. 66) alt u-krediter i
ökad ulslräckning används i ulvecklingssamarbetel med Indien, särskilt på
energisidan. Vidare görs slora salsningar på byskogsprogram, bl. a. i syfte atl
öka Ullgången på brännved.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenskl slöd till den regionala samarbelsorganisationen
Mekongkom-millén, i vilken Thailand, Laos och Vielnam ingår, omfaltar främsl slöd
för satsningar avseende vattenkraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även för del multilaterala samarbetet avsätts medel som
bl.a. går lill olika försöksprojekt, sludier, handböcker och rådgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De sammanlagda satsningarna på energi inom
ulvecklingssamarbetel under innevarande budgelår uppgår lill uppskattningsvis
drygl 450 milj. kr., vilket motsvarar 5-6% av bisiåndsanslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag går nu över lill atl redogöra för arbelet i de
internationella samar-belsorganisalioner som Sverige aktivt medverkar i.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Organisationen för ekonomiskt samarbete och ulveckling
(OECD) beslöt i november 1974 att upprätta etl internationellt energiorgan.
International Energy Agency (lEA). med uppgifl all genomföra ell
inlernalionelli energiprogram, Inlernalional Energy Programme (lEP).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen beslöt våren 1975 att godkänna Sveriges
anslulning till avtalet om del inlernaiionella energiprogrammel. Av OECD:s 24
medlemsländer har 21 anslutil sig till avlalel. Avtalets grundläggande syfte är
att främja en säker oljeförsörjning på rimliga och rällvisa villkor. Avlalel
har fyra huvuddelar, nämligen s.k. krisålgärder, informalion om oljemarknaden,
långsiktigt samarbeie saml förhållandel till oljeproducerande länder. Arbelet
inom lEA har under senare är även i betydande utsträckning kommit all beröra
frågor som rör miljöpolitik och internationellt forsknings- och utvecklingssamarbete
på energiområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lEP-avtalel och lEA lillkom som en följd av oljekrisen
åren 1973-1974. Tillskyndarna säg som IEA:s främsta uppgifl atl åsladkomma etl
fungerande syslem för Ulldelning av olja mellan medlemsländerna i händelse av
en ny oljekris. Krisberedskapen är också fortfarande en central uppgift för
organisaiionen. Systemel för oljetilldelning har konlinueriigt byggls ul och
leslats i övningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tveksamhd har stundom framkommil om systemel för
oljetilldelning kommer att fungera i händelse av en ny lillförselkris. Ett
grundläggande problem har ansetts vara att systemet är uppbyggt som elt rent
fördelningssystem där föga hänsyn har tagits till prisfrågorna. Vidare har
framhållils att tilldelningssystemds funktion, trots automatiken, bygger på
medlems-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ländernas
politiska vilja vid eventuella krislillfällen. Enligt min mening har reglerna
för krisålgärder varil av betydelse även om de aldrig har tillämpats. Medlemsländernas
lagerhållning i förening med konsumlionsbegrån-sande ålgärder samt själva
systemet för oljetilldelning har sannolikt bidragit lill en stabil ulveckling
på oljemarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
övrigl beslutade lEA:s styrelse (Governing Board) sommaren 1984 all oljelagren
och särskilt de slalliga oljelagren skall användas på ett tidigt sladium i en
krissiluaiion om della bedöms nödvändigl för all lugna oljemarknaden. 1
anslulning lill della beslui redovisade Förenia staterna atl man nu var beredd
att på myckel lidigl sladium och i stor skala använda sina strategiska
lagerreserver vid etl lillförselbortfall för atl lätta på trycket på
oljemarknaden. Jag anser beslutet atl använda oljelagren vid mindre kriser vara
elt betydelsefullt steg ägnal all siärka och fördjupa solidariieien och
samarbelel mellan lEA-länderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förenta
Nationernas (FN) behandling av energifrågorna uppvisar en splittrad bild. Något
centralt organ för dessa frågor finns inle ulan ulredningsverksamhel och
leknisk bislåndsverksmhel bedrivs inom olika FN-organ enligt följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1980 påbörjade FN:s organisation för utvecklingsprogrammet (UNDP) och
Världsbanken en omfallande syslemalisk karlläggning av energisilualionen i 70
ulvecklingsländer. Syflel är atl ulreda u-ländernas behov inom energisektorn
och deras möjligheter alt utnyttja egna energikällor samt spara energi. Inom
ramen för della s. k. Energy Secior Assess-meni Programe framkommer en mängd
förslag till investeringar och projekl, vilka kan vara av slorl inlresse för
svensk induslri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 augusti
1981 hölls en FN-konferens i Nairobi om nya och förnybara energikällor.
Konferensens vikligasle resulial blev anlagandel av ell ak-lionsprogram,
lillsällandel av en särskild kommitté samt inrällandel av en enhel i
FN-sekrelariaiel i New York för dessa frågor. Denna enhet är bl. a. tänkt att
vara en central informationskälla rörande projekt för installation av ny
energileknik i u-länderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>FN-sekrelariaieis
avdelning för leknisk bisiåndsverksamhd har ägnal frågan om oljeuivinning i
u-länderna slor uppmärksamhet och har arrangerat expertmöten i dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>FN:s
organisaton för industriulveckling (UNIDO) har ägnal energifrågorna alll
slörre uppmärksamhel under senare år såväl i sin ulredningsverksamhel som i
sin omfallande prakliska biståndsverksamhet. Byggande av små och medelslora
vattenkraftverk i u-länderna saml energibesparing inom induslrin är bland de
frågor som giviis högsla priorild inom UNIDO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
UNIDO hålls också olika s. k. konsuliaiionsmöien om utvecklingen inom vissa
industribranscher. Dessa konsultationer hålls i flertalet fall utanför
organisationens högkvarter i Wien. Den svenska regeringen har erbjudit sig att
slå som värd för ell sådani möle angående energiuiruslning. Della kommer all
äga rum i Slockholm den 10-14 juni 1985. 1 samband</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>med
detla möte finns möjlighel för svensk induslri alt närmare presentera vad som
har åstadkommits på detta område under senare år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Energifrågorna
utgör vidare en inlegrerad del av arbetet inom FN:s ekonomiska Europakommission
(ECE) i Geneve. Utvecklingen inom energisektorn behandlas såväl översiktligt
som i särskilda kommilléer, främst kolkommittén, elkraftskommitlén och
gaskommittén. Sverige deltar i arbetet på energiområdet, och kommer att stå
som värd för etl ECE-seminarium den 6-9 maj 1985 i Slockholm rörande högspänd
likström (HVDC). Seminariet omfattar systemplanering och utrustning samt
drift- och ekonomifrågor vid överföring av högspänd likström.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viklig del av energisamarbeiel gäller miljöproblemen i samband med energiproduktion
och energianvändning. Inom ramen för verksamheten vid OECD:s miljökommitté
sammanträder expertgruppen för energi- och miljöfrågor. Gruppen har ett samlat
ansvar för miljöfrågor som på olika sätt berör energifrågor i vid mening.
Vidare studeras inom gruppen miljöfrågorna vid olika bränslen, l.ex. kol. På
senare tid har en slor del av resurserna ägnats åt COMPASS-projeklet
(Comparalive Assessmenl of Energy Technologies), som har siarlats på svenskt
initiativ. Sludier beträffande energiförsörjningssystem och lokaluppvärmning
har genomförts och f. n. pågår arbete beträffande motorfordon och industri. På
basis av detta arbele har ularbelals etl förslag Ull rekommendation till vårens
miljöminis-lermöte inom OECD.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>OECD;s
kärnenergiorgan Nuclear Energy Agency (NEA) är elt forum för del organiserade
multilaterala lekniska samarbetet på kärnkraftsområdet. Verksamhelen bedrivs
på områdena anläggningssäkerhet, strålskydd, avfallshantering,
bränsleförsörjning och kärnkrafisekonomi. Även data-bankssamarbele rörande
vetenskapliga grunddata samt frågor om atom-ansvarighet innefattas.
NEA-samarbdd har som huvudsyfte all bidra till harmonisering och
kunskapsöveriöring på säkerhetsområdet, men del ger även möjlighel för vårl
land att följa den inlernaiionella utvecklingen inom kärnkraftstekniken. Jag
vill särskilt nämna det omfattande forskningssamarbetet på
kärnsäkerhetsområdet inom OECD/NEA:s ram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>EG-ländernas
kärnenergiorgan Euratom behandlar bl.a. problem vid lagring av radioaktivt
avfall och är lillsynsorgan vid överföring av nukleärt material mellan
medlemsländerna. Sverige dellar i vissa av Euratoms arbelsgrupper. Vad gäller
Sveriges dellagande i EG:s fusionsforskningsprogram ålerkommer jag i det
följande (anslaget E 12).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dd
internationella kärnenergiorganel, International Aiomic Energy Agency (lAEA), i
Wien omfaltar betydligt fler länder än OECD/NEA, däribland även etl slorl antal
u-länder. I lAEA-samarbetd deltar även statshandelsländer med i flera fall
omfattande kärnenergiprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samarbetet
inom lAEA kretsar kring ire huvudieman. För det försia är lAEA huvudman för den
internationella s.k. safeguardverksamheten, som syftar lill alt genom
registrering och inspektioner av klyvbart malerial i de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>anslutna
länderna ge möjlighel all faslslälla om avledning av malerial har förekommit
och därigenom kan ulgöra en risk för spridning av kärnvapen lill nya länder.
Anslulning till safeguardverksamheten sker genom avtal mellan enskilda länder
eller ländergrupper å ena sidan och lAEA å den andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
del andra bedrivs etl ulvecklings- och samordningsarbete i syfte atl uiarbda
inlernaiionella rikllinjer för säkerhdsarbdd, som sedan kan ligga till grund
för nationella beslämmelser. Sådana gemensamma rekommenda-lioner utarbetas för
reaktorsäkerhetssidan liksom för avfallshantering och för iransporler av
radioaklivi och klyvbart malerial saml för fysiskl skydd av iransporler och
anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
del iredje bedriver lAEA ulvecklings- och rådgivningsverksamhet i fråga om
kärntekniska lillämpningar utanför energiområdet. Exempel härpå är ulveckling
av konserverings- och bekämpningsmeloder inom livsmedels- och
jordbrukssektorerna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Inom ramen för det
inlernaiionella fördraget mot kärnvapenspridning, Nucelar Non-Proliferation
Treaiy (NPT), har anslutningen av enskilda länder till lAEA:s
safeguardverksamhel en avgörande roll. Även andra inlernaiionella konlakler av
betydelse för icke-spridningssträvandena sker inom ramen för
lAEA-organisalionen. Jag vill särskili nämna följande. Efter en omfallande siudie
av kärnbränslecykelns problem i ell icke-sprid-ningsperspekliv, Inlernalional
Fuel Cycle Evaluaiion (INFCE), påbörjades ell kommiltéarbde, Committee on ihe
Assurance of Supply (CAS), lör att belysa sambandel mellan
icke-spridningsåtaganden och lillförsel-iryggheien på kärnenergiområdel för de
stater som inle disponerar urantillgångar eller anriknings- och
upparbeiningsanläggningar. Vidare har ell redan i lAEA;s sladga föruisall
arrangemang för lagring av pluionium under internationell kontroll, Inlernalional
Pluionium Siorage (IPS), diskuterats ingående inom organisaiionen. Pluionium
från upparbeining kan nämligen f.n., bl.a. beroende på bridieknikens osäkra
läge, inle direkl användas i en utsträckning som svarar mol produktionen. F. n.
synes dock inga Sleg i riklning moi förverkligandet av eii iniernalionelU
lagringssy-siem vara akluella.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill även erinra om del nordiska samarbeie på kärnkraflsområdet som är knutet
lill Nordiska ministerrådets verksamhet. Det nordiska kontaktorganet Jör
atomenergifrågor (NKA) är ell forum för ömsesidig informalion även rörande de
nordiska ländernas agerande i mulUlaierala sammanhang. NKA är huvudman forell
slorl säkerhetsforskningsprojeki som engagerar forskare och instilulioner i
samlliga dellagarländer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
nordiska samarbelel inom energiområdet har sedan år 1980 iniensi-fierats och
ulvecklals. Del drivs nu vidare i enlighel med en arbetsplan som beslutades av
de nordiska energiministrarna i februari 1982. Som eu ullryck för del
intensifierade samarbelel har också under Nordiska ministerrådet
(energiministrarna) bildals en särskild nordisk ämbelsmannakom-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mitte för energipoliliska frägor. Informationsulbyte och
projektsamarbete pågår inom olika samarbetsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med utgångspunkt i rapporten Nordiskl samarbeie om olja
och gas från den nordiska ämbetsmannakommittén för energipolitik har samarbetet
inom olje- och gasområdet vidareutvecklats. Under år 1984 avhölls bl.a. ett
seminarium om försäkringsfrågor inom offshoreområdei. En rapport om karlläggning
av raffineringsindusirin i Norden och handel med oljepro-dukter över de
nordiska gränserna har nyligen presenterats för de nordiska energiministrarna.
På gasområdet har etablerats en nordisk informationsgrupp med företrädare från
de statliga företagen på områdel och berörda slalliga myndigheler. Vidare har
som en följd av förslagen i rapporten (NU 1981; 13) Naturgas i Nord bildats en
nordisk kontaktgrupp för att diskulera de nordiska samarhdsaspekterna i samband
med den forlsalta utvecklingen av petroleum verksamhelen utanför Nordnorge. På
olje- och gasområdel förekommer också visst bilalerall samarbeie som följs i
del nordiska samarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det nordiska samarbelel på energihushållningsområdet
gmndar sig f.n. på ett samarbeisprogram för perioden 1983-1985 och är närmasl
inriktat på energihushållning inom induslrin, viss experimentbyggnadsverksamhet,
klimatfrågor i byggnader och generelll samarbete inom
energihus-hållningsområdd. Samarbelel avseende induslrin är inriktat på
medelstora industribranscher och innefattar bl.a. branschvis anordnade
seminarier om energisparålgärder och publicering av branschvägledningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del hillillsvarande nordiska samarbelel på
energiforskningsområdet har visal alt del finns belydande möjligheter all genom
ett utökat institutionelll samarbeie mellan ansvariga myndigheler och
forskningsorgan i de nordiska länderna få Ull stånd en bredare
forskningsverksamhd och etl effektivare ulnylljande av lillgängliga resurser.
De nordiska energiminislrarna har därför nyligen beslulal all förändra
energiforskningssamarbelel i denna riktning. För att främja detla samarbete har
en särskild energiforsknings-kommitté bildals. De nya samarbdsområden som man
därvid beslulade atl kommillén skall inrikla det nordiska
energiforskningssamarbelel mol är oljeteknologi, oljegeologi, tjärrvärme,
kolteknologi och bioenergi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Riksdagens behandling av energifrågorna sedan år 1981</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom riksdagens beslut våren 1981 med anledning av prop.
1980/81:90 bil. I (NU 60, rskr 381) lades riktlinjerna för energipolitiken fasl
fram lill omkring år 1990. Riksdagens beslut innebar också bl.a. alt elt
energihushållningsprogram resp. elt oljeersäitnlngsprogram lades fast för
ålersloden av 1980-talet. Samiidigi fattades beslut om ett nytt
energiforskningsprogram för perioden 1981/82-1983/84. Riksdagsbeslutet innebar
vidare vissa revideringar av det löpande oljelagringsprogrammet. Frågorna om
energisparverksamhet i byggnader m.m. ingår som en del i det samlade
energihushållningsprogrammel (prop. 1980/81:133, CU 37, rskr 384).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 enlighet med riksdagens energipolitiska beslut
tillkallades år 1981 en parlamenlarisk kommitté med uppgift all yllerligare
analysera vilka ålgärder som snarasl kan vidias för alt säkra kärnkraftens
avveckling och dl fortsatt minskat oljeberoende. Kommittén antog senare namnet
1981 års energikoinmittc (EK 81). Kommiltén har höslen 1984 avlämnat
betänkan-del (SOU 1984:61) 1 ställd för kärnkraft. 1 betänkandet redovisas en
rad ålgärder som behöver vidias för att dels säkerställa kärnkraftens avveckling,
dels åsladkomma fortsatt oljeersällning. Förslagen sammanfattas i en s. k.
åtgårdsplan. Kommitténs förslag och synpunkler, liksom i lillämpliga fall
remissynpunkierna, behandlas under olika avsnitt i dd följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan regeringsskiflel år 1982 har vidtagits en rad
ålgärder på energiområdet som ell led i alt förverkliga och vidareutveckla de
fastslagna riktlinjerna för energiförsörjningen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oljans andel av vår energiförsörjning har genom bl. a.
gjorda insatser för oljeersättning kunnal minskas från nära 70% år 1979 lill ca
50% år 1984. 1 syfte alt åsladkomma fortsatt oljeersättning har riksdagen
fatlat beslut om ylleriigare slöd för ålgärder för alt ersätta olja, m.m.
(prop. 1983/84:62, NU 9, rskr 124). Detta program gäller fr.o.m. år 1984 fram
lill och med den 30 juni 1987 och omfattar 1 650 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under våren 1984 fattades beslut om åtgärder i syfte all
trygga försörjningen av råolja ocb petroleumprodukter (prop. 1983/84: 110, NU
43, rskr 391). Bl. a. ändrades systemet för finansiering av prospeklering efler
olja, nalurgas eller kol. Vidare beslulades om en delvis ny inrikining av
Svenska Pelroleum AB:s verksamhel och om etl ändrat program för beredskapslagring
av olja. Genom den snabba minskningen av oljeanvändningen har behovet av
beredskapslager kunnal reduceras. Lagren har genom riksdagens beslut (prop.
1984/85:53, FöU 6, rskr 94) anpassais Ull en lägre oljeförbrukning än lidigare,
vilkel innebär lägre kostnader för såväl stal som näringsliv. Vid samma
tillfälle beslulade riksdagen om en ny lag om beredskapslagring av olja och
kol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att uppnå det av riksdagen fastställda målet om 66
TWh/år beslutade riksdagen i juni 1984 om en plan för utbyggnad av
vattenkraften (prop. 1983/84; 160, BoU 30, rskr 388). Planen syftar lill alt
garanlera ett produk-tionsUllskolt från vallenkraften om minst 2,5 TWh/år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För atl stärka kommunernas roll i energipolitiken har
regeringen föreslagit en rad åtgärder i en proposition om utvecklad kommunal
energiplanering (prop. 1984/85:5, BoU 6, rskr 82). Riksdagen beslutade i
enlighet med förslagen, vilket bl.a. innebär all den plan för oljereduktion som
skall finnas i varje kommun skall vidgas Ull att omfatta all tillförsel,
distribution och användning av energi i kommunen. Samtidigt beslutades om en
ändring i ellagen som begränsar elleverantörers rätt att vägra elleverans till
värmepump inom nalurgas- eller Qärrvärmeområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ökad effeklivisering av energianvändningen, ny teknik
och en målmedveten satsning på nya energikällor har lett till att del framlida
behovel av kol kan begränsas kraftigl i förhållande till vad som lidigare har
beräknals. Nu gällande rikllinjer omfattar liden fram till år 1990 och innebår
att </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3
Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 120</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>M</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kolanvändningen
skall begränsas lill högsl 3-4 miljoner ton per år (prop. 1983/84: 158, NU 44,
JoU 28, rskr 389 och 390). I rapporten Kol-84 som nyligen presenterats av
statens energiverk görs bedömningen atl kolanvändningen vid utgången av
1980-iald stannar vid ca 3 miljoner ton årligen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
juni 1980 godkände riksdagen ett avtal mellan regeringarna i Sverige och
Danmark om naiurgassaniarbeieyämtc riktlinjer för genomförandet av del s.k.
Sydgasprojektel (prop. 1979/80: 170, NU 70, rskr 410). Hösten 1983 bemyndigade
riksdagen regeringen all godkänna ell konsortialavial mellan staten och Malmö
kommun, Helsingborgs kommun. Lunds kommun och Sydkraft AB för att säkra
genomlörandei av Sydgasprojeklel (prop. 1983/84:47, NU 10, rskr 125). Enligt
avlalel inträdde slaten som hälfiendelägare i Sydgas AB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
år 1984 beslutade riksdagen om en ny lag (1984: 3) om kärnteknisk verksamhet,
som syftar lill all uppränhålla säkerhelen vid kärnleknisk verksamhel och all
uppfylla Sveriges inlernaiionella förpliklelser all förhindra spridning av
kärnvapen (prop. 1983/84:60, NU 17, rskr 135). Regeringen beslulade i juni
1984 all med slöd av nämnda lag ge lillslånd all tillföra kärnbränsle till de
två sisla kärnkraftblocken i del svenska kärnkraftprogrammel - Oskarshamn 3
resp. Forsmark 3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
all främja utvecklingen av ny leknik inom energiområdd beslutade riksdagen
våren 1984 om ell nyll energiforskningsprogram (prop. 1983/84: 107 bil. 9, NU
45, rskr 407). En lolal ram på närmare 1,2 miljarder kronor för perioden
1984/85- 1986/87 faslslälldes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
har också beslutat anslå medel lill konjunkiuranpassade ///-vesteiingsprograni
för åren 1983 och 1984 saml beslulal om en förlängning av dessa program under
år 1985 (prop. 1982/83:50 bil. 6. NU 18, rskr 111; prop. 1983/84:62, NU 9, rskr
124; prop. 1984/85:25. NU 12, rskr 87). Totalt sett har genom
investeringsprogrammen salsals I 650 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Investeringsprogrammen
har, inkl. de insalser som gjorls genom den s. k.
energiiipphandlingsdelegaiionen (1 1983; 7), som regeringen bemyndigade mig
att tillkalla år 1982, främjat invesleringar för att ersätta olja, framför allt
i kommunerna. För delegationens verksamhet har disponerats 700 milj. kr. ur
ramen för investeringsprogrammen. Genom dessa insatser i form av lån, garantier
m. m. lill investeringar har skett en snabb ulveckling och introduktion av
fastbränsleeldade anläggningar saml en tidigareläggning av investeringar i
fjärtvärmesystem. Vidare har insaiserna haft betydelse för landets tekniska
och industriella ulveckling, för miljön saml för sysselsättning och export.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har också tagit initiativ till en rad åtgärder för atl effeklivisera
energianvändningen inom bostadssektorn. Är 1983 infördes ett
kon-junkturanpassat stöd till värmeisolering i bosladshus (prop. 1982/83:50
bil. 5, CU 8, rskr 112). Vidare har omfattande insatser skett inom ramen för
bostadsförbättringsprogrammet (prop. 1983/84:40 bil. 9, BoU 11 och 12, rskr 63
och 95).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
all främja export inom energi-och byggnadsssekiorn fattade riksdagen under våren
1984 beslut om alt inom ramen för Sveriges Exportråds verksamhel inrätta Svensk
bygg- och energiexport (Swebex). Särskilda medel anvisades för della ändamål
(prop. 1983/84:168, NU 40, rskr 382).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
beslutade under höslen 1983 om riktlinjer för den framtida
energiskattepolitiken (prop. 1983/84:28, SkU 9, rskr 96). En grundläggande
princip skall vara att främja de energiinvesteringar för oljeersättning och
energihushållning som bör genomföras under 1980-talet. Hänsyn skall också tas
till olika energikällors effekter på miljön, bytesbalansen, försörjningstryggheten,
sysselsättningen och den industriella utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Energipolitik för förnyelse och utveckling — en strategi för oljeersättning
och kärnkraftsavveckling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energipolitiken
skall ulformas så au den medverkar till att nå de välfärdsmål vi har satt upp
för samhället. Den skall bidra till en fortsatt ekonomisk och industriell
utveckling, en hög sysselsättning samt till social och ekonomisk uUämning.
Energipolitiken måsle formas med uigångspunkl i en ansvarsfull hushållning med
våra nalurresurser och en ständig hänsyn till miljön. I elt internationellt
perspektiv är energiförsörjningen av stor betydelse för världens utveckling.
Det handlar vidare om all hushålla med jordens tillgångar och om atl styra den
tekniska utvecklingen för att nå en tryggare och rättvisare värld.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mer
preciseral innebär våra nu gällande energipolitiska mål att samhällets och
industrins behov av en billig och säker energiförsörjning skall tryggas genom
etl energisystem som i största möjliga utsträckning är grundat på varaktiga,
helst förnybara och inhemska, energikällor. En effektiv energianvändning och en
intensifierad energihushållning skall främjas inom ramen för en allmänt god
hushållning med begränsade resurser. Stränga krav skall ställas på säkerhet
och omsorg om miljön vid användning och utveckling av all energiteknik.
Förutsättningar skall skapas för en avveckling av kärnkraften i enlighet med
riksdagens beslut. Senast år 2010 skall den sista reaktorn tas ur drift.
Byggande av kärnvär-mereaktorer och bridreaktorer skall inte förekomma i
Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
energipolitiska mål bör stå fast. Ett förverkligande av de fastställda målen
förutsätter en långsiktig och konsekvent genomförd energipolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förulsällningarna
för de beslut som vi måste fatta påverkas av utvecklingen i vår omvärld.
Bedömningar av denna utveckling präglas av stor osäkerhel. Det gäller t.ex.
priset på olika energiråvaror, särskilt olja. 1970-talets oljekriser visade hur
känsligt vårt samhälle är för förändringar i prisel och tillgängligheten på
energi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1975 års energipolitiska beslut angavs att vi allvarligt bör pröva att från</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>omkring år 1990 hålla användningen av energi på oförändrad
nivå. Dd bör enligt min mening vara en uttrycklig strävan alt hålla
energianvändningen på högsl denna nivå, särskilt som jag bedömer alt det finns
myckel goda utsikter all uppnå delta mål och samiidigi nå välfärdsvinster. Den
minskade energianvändningen har hillills medföri all försörjningslågd har
förbätlrals samiidigi som beiydelsefulla resultat nåtts på miljöområdet. En
övergång lill ny, energisnål leknik har i många full ökal företagens
konkurrenskraft och minskat energianvändarnas kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Minskningen av energianvändningen har i huvudsak kommil
Ull uttryck i minskad användning av olja. Oljan är emellerlid fortfarande och
förväntas även för lång lid framöver bli del slörsla enskilda energislagel.
Trols all vi har lyckais all pålagligl minska vår oljeanvändning kommer därför
Sveriges ekonomi under överskådlig lid att påverkas av utvecklingen på oljemarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För mindre än etl decennium sedan hade vi ell energisystem
som var ensidigl och sårbart, samiidigi som del uigjorde en avsevärd belaslning
på miljön. Nu har vi i vårl land bl.a. genom energipolitiken skapat en mer
robust energiförsörjning än i många andra länder. Vi har f. n., och kommer
under avsevärd lid alt ha, en förhållandevis gynnsam situalion med god tillgäng
pä el och inhemska bränslen och vi har på många områden uppnåll en elTekliv
energianvändning. Vi har dessulom minskat svaveldioxidulsläppen med ca två
tredjedelar under perioden 1970-1983 lill slor del beroende av de
energipoliliska ålgärderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fortfarande är emellerlid beroendei av olja alliför slort.
Oljeberoendei ulgör både en ekonomisk belaslning för samhällel och ell hol mol
miljön. Fortsaita insatser för atl minska oljeberoendei är därtör nödvändiga.
Dd stöd som samhället har lämnal lill forskning och ulveckling, lill leknik för
atl ersätta olja och till energihushållning har i förening med de senasle årens
investeringsprogram gjort en radikal minskning av oljeanvändningen möjlig. Till
övervägande del har de salsningar som har gjorts gett myckel goda resultat.
Därigenom har också sysselsättning och industriell ulveckling kunnal främjas
och förulsällningar skapats för framgångar på exportmarknaderna. Den teknik
som har utvecklats i dessa syften kommer också att ha betydelse för
kärnkraftsavvecklingen. Vid en jämförelse med linje 2:s avvecklingsplan (det
allernäliv som erhöll flesi röster vid folkomröstningen) ligger vi nu i
vikliga avseenden före de mål som där sattes upp. På flera områden pågår
således arbelel med all fullfölja uppgifter som där talades om som uppgifter
för 1990-lalel. Del innebär atl vi redan har lagl grunden för
kämkraftsavvecklingen. Vi skall nu sleg för sleg fullfölja arbetet med att
avveckla kärnkraften i enlighel med riksdagens beslui och samUdigt fortsätta
att minska oljeberoendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De erfarenheter och kunskaper som har vunnits under senare
år gör alt vi har tillgång till energiteknik som på många områden nu har nått
eller slår inför ett tekniskt och kommersiellt genombrott. Detla har kunnat ske
inte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>minsl
lack vare ell mer omfattande utvecklingsstöd än någonsin tidigare. Insatserna
omfattar hela utvecklingskedjan, från grundforskning över tekniskt
ulvecklingsarbele och tillämpad forskning till prototyp- och demonslrationsanläggningar
och marknadsintroduktion. Genom dessa insatser har vi lyckais åsladkomma en del
av den omställning av cncrgisystcmcl som energipolitiken syftar till. Slrävan
skall vara alt i ökande utsträckning verka för all nyulvecklad leknik klarar
sig på egna meriter och på marknadens villkor och för all de olika aklörerna
inom energiområdet tar ett ökande ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den omställning av
energisyslemel som pågår har skapal en grund även för förnyelse och ulveckling
inom den utmstningstillverkandc industrin. Detta gör all vi nu närmar oss en
situation då vi i mindre iitslriickning iin tidigare behöver lämna slalligl
ekonomiskl stöd lill energiområdd. Stödet kan koncenlreras på insatser som är
strategiska, särskilt för forlsall oljeersällning och för avveckling av
kärnkraften. En sådan utveckling kräver att den statliga energipolitiken
bedrivs målinriktat och konsekvent och grundas på väl avvägda
ställningstaganden. Statens handlande, bl. ii. genom informalionsinsalser.
ulformning av skatteregler och andra regelsyslem och olika former av slöd.
måsle dock fortlöpande följas upp och anpassas Ull den lekniska uivecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
framgångar som vi hillills har uppnåll i omställningen av energisyslemel är
etl resultat av ett utvecklat samspel mellan staten, kommunerna, företagen och
de enskilda. Huvuddelen av investeringarna har kommil lill slånd genom beslut
av kommuner, förelag och enskilda. Men också slalen har. särskilt inom
elproduktions- och eldislribulionsområdel. vidtagit omfallande ålgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Del är naturligt
allkommunerna ges ell huvudansvar för energisystemets ulformning på lokal
nivå. En utveckling i denna riklning har påbörjais. Denna ulveckling bör
forlsalta och förstärkas. Det vidgade kommunala ansvarel och de kunskaper och
erfarenheler som vinns i kommunerna kommer också atl bilda en värdefull
uigångspunkt för framtida energipolitiska beslut. En grundläggande
utgångspunkt är alltså att energipolitiken mäste ulgå från ell slarkl
inflyiande och ansvar på den lokala nivån, som utövas i samverkan med de
boende, näringslivel och andra. Jag har nyligen lagil initiativ till
överläggningar med bl. a. företrädare för kommunerna och bostadsföretagen i
syfte all pröva olika vägar all vidga och fördjupa det kommunala ansvarel inom
energiområdd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Energipolitiken
har en i huvudsak långsiktig inrikining. Samiidigi finns en belydande osäkerhel
inom flera vikliga områden. Del gäller inte minst i fråga om vilka nya och
bättre lösningar som forskning och teknikutveckling kan erbjuda längre fram.
Energipolitiken bör därför utformas så all Ullräcklig handlingsfrihel och
handlingsberedskap kan behållas. Invesleringar inom energiområdet kännetecknas
ofla av långa planerings- och konsiruklionstider och belydande livslängd.
Osäkerheten och de långa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>genomförandetiderna gör alt energisyslemel måste utformas
så att det är möjligl atl anpassa det lill ändrade förhållanden. Den
energipoliliska planeringen mäste löpande följas upp och besluten fattas sleg
för sleg. Detta skall ske inom ramen för en energipolitik som präglas av
uthållighet och konsekvens så alt klara spelregler råder för dem som medverkar i
omställningen av energisystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under resten av 1980-talel bör huvuduppgiften för
energipolitiken vara all fullfölja omställningen av energisyslemel från olja
lill förnybara och inhemska energikällor, samUdigt som förutsällningar sleg för
sleg läggs fasl för att avveckla kärnkraften. Som ell led i denna omställning
skapas etl energisystem som är mindre känsligt för inlernaiionella
Ullförselslör-ningar och som ger en förbättrad försörjningstrygghel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De konkreta åtgärder som nu vidias för alt snabbt minska
oljeberoendet och lägga grunden för en ersällning av kärnkraften i form av
energihushållning, fjärrvärmeutbyggnad, införande av ny teknik och nya
energikällor saml forskning och utveckling ulgör de första leden i en strategi
för att avveckla kärnkraften.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller det någol längre tidsperspektivet delar jag
den uppfatlning som 1981 års energikommitté (EK 81) har uttalat om
möjligheterna att avveckla kärnkraften i enlighet med riksdagens beslut. Jag
anser alltså all del inle finns några avgörande hinder för alt avveckla
kärnkraften. Erfarenheterna säger oss att utvecklingen av del nya
energisyslemel, som ersäller olja och kärnkraft, kan ske med betydande vinster
för miljö, ekonomi och sysselsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu bör de rikllinjer läggas fast som skall gälla till i
mitten av 1990-lalet. Nästa precisering av de energipolitiska rikllinjerna bör
ske omkring år 1990. Fram till dess skall en rad åtgärder genomföras och
beslutsunderiag tas fram. För detla krävs även ekonomiska insalser inom skilda
områden. Jag kommer i det följande under anslaget E22. Vissa ålgärder för
omställning av energisyslemel atl beräkna särskilda medel för detta ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutom fortsatta insatser på de områden som jag nyss har
nämnl bör i strategin för kärnkraftens avveckling ingå en ändamålsenlig
elanvänd-ningspoliiik. Utgångspunkten härför är att vi f. n. och sannolikt ett
antal år in på 1990-talet kommer att ha en god tillgång på el till tåg kostnad.
I framtiden kommer tillgången att bli mera begränsad. El bör då reserveras för
i första hand de områden där den är svår eller omöjlig att ersätta. Jag tänker
här på industrins behov, på spårbunden trafik, vård, service, belysning och på
hushållsel. Genom målmedvetna insalser för en effektivare elanvändning kan vi i
betydande utsträckning minska behovet av ersättande elproduktion när
kärnkraften skall avvecklas. Under övergångstiden bör den goda tillgången på el
utnyttjas för att ersälla olja och kol, främsl för uppvärmningsändamål. Den el
som övergångsvis utnyttjas på detla sätt skall i ett längre perspektiv ersättas
genom sparande, övergång till inhemska bränslen, naturgas, sol och annan ny
teknik för uppvärmning. El för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppvärmning får alliså i alll väsentligt endast användas i
omställbara, flexibla och utvecklingsbara system eller i kombination med
exircml energisnål leknik.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När dd
gäller frågor om hur kärnkraftverken skall las ur drift vill jag anföra
följande. Enligt riksdagens beslui (prop. 1979/80: 170. NU 70. rskr 410) skall
den sista reaktorn i Sverige stängas senasl år 2010. Säkerhetsaspekter skall
vara avgörande för i vilken ordning kärnkraftverken las ur drift. Della är
utgångspunkten för del prakliska arbelel. Den lid som har gåtl sedan en viss
anläggning logs i bruk bör således inle vara avgörande för när den las ur
drift. Del kan myckel väl visa sig vara så all något av de lidigl uppförda
verken är bällre från säkerhels-, strålskydds- och tillpång-lighelssynpunkt än
någol av dem som har byggls senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är alliså enligi min mening inle möjligl all nu med
någon slörre precision ange den exakla lidpunkien för när ulfasningen av
kärnkraften bör påbörjas. Del gör också alt man i dag inle kan ange vilka nya
produk-lionsanläggningar som kommer att behövas och exakt när. Som jag nyss har
anfört måste energipolitiken skapa handlingsberedskap och handlingsfrihet
genom en planering som successivt följs upp och revideras som grund för de
beslut som behöver fattas. Detla innebär att ny teknik, ny kunskap och nya
fakta kan tillföras beslutsunderlaget och göra del miijligl all fatta väl
avvägda beslui. Slralegin för all avveckla kärnkraften består i all sleg för
sleg lägga fast konkrela handlingsplaner för de narmasle åren. Därigenom skapas
en god grund för de beslui som behöver fallas framöver. På detta sätl kan vi också
använda bästa möjliga leknik med hänsyn lill bl.a. miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Strategin för atl avveckla kärnkraften innebär vidare atl
vi måsle pröva alla möjligheter lill atl hushålla med energi och nå en alll
effekiivare användning av denna. Inför kärnkraftens avveckling är del vikligt
med insalser för en allt effektivare elanvändning och för ersättning av el med
inhemska bränslen, sol, nalurgas m.m. där så är tekniskt möjligl och ekonomiskl
rimligt. Vi skall också la vara på möjlighelerna att utnytUa mottryckskraft i
industrin och inom kommunerna. Vi bör också ingående pröva alla de möjligheter
som slår lill buds med ny leknik för elproduktion, såsom vindenergi eller
solceller.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även om en
slor del av elbehovet kan ersättas eller tillgodoses genom hushållning,
ersällning av el med inhemska bränslen, nalurgas, sol m.m. samt mollryck och ny
leknik måsle vi planera för all det kan komma all återstå belydande behov av el
vid kämkraftsavvecklingen som endast kan fyllas med i dag känd leknik, dvs. med
vattenkraft eller med fastbränsleeldade kraftverk. För all garanlera ell
fullföljande av beslutet atl avveckla kärnkraften måste vi därför upprätthålla
en beredskap för atl ulnyttja sådana allernäliv. Redan nu måsle ålgärder vidtas
för atl vidmaklhålla och vidareutveckla kompelens och för all ulröna vilka
möjligheter tekniken har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>all erbjuda. Lösningar som begränsar miljöpåverkan bör
särskili beaktas. Vi bör också genom olika slag av sludier mer preciseral
studera länkbara lokaliseringar och klargöra vilka konsekvenser en ulbyggnad av
kraftverk för all ersätta kärnkraften får för miljö, sysselsättning och
ekonomi. Härigenom skapas förulsättningar för att i demokratisk ordning och på
sakliga grunder fatta de beslut som är nödvändiga, samiidigi som planeringsli-derna
för konkreta projekt kan förkortas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är angeläget att konlinueriigt följa drifien vid
kärnkraftsblocken med hänsyn till säkerhet och slrålskydd. Denna uppgift
fullgörs av slatliga myndigheter, närmasl statens kärnkraftinspeklion och
statens strålskyddsinslilul. Nya slutsatser måste dras kontinuerligt av de
vidgade erfarenheter om drifien vid kärnkrafiverken i både Sverige och andra
länder, som successivt kommer fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad jag nu har anfört innebär atl de riksdagsbeslut som
har fallals med anledning av resultatet av folkomröstningen skall fullföljas.
Om della rådde politisk enighet vid behandlingen av folkomröslningsresultaiet i
riksdagen. Kärnkraftens avveckling förulsäller en långsiktig och konsekvenl
genomförd energipolitik. Del är vikligt all nå en så bred samling som möjligt
för att bl. a. undvika ryckighel i energipolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns ett gemensaml inlresse av och ansvar för alt
riksdagsbesluten med anledning av folkomröslningsresultaiet fullföljs. Jag
avser därför inom korl att hemställa all regeringen bemyndigar mig all
tillkalla ell råd för långsiktiga elanvändnings- och clprodukllon.sfrägor. 1
rådel bör finnas föreirädare för bl.a. de politiska partierna, induslrin,
miljörörelsen, kommunerna, forskningen, berörda myndigheler. användarsidan och
de fackliga organisationerna. Jag avser att själv leda rådels arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rådet bör beredas möjlighet atl fortlöpande erhålla
information om och diskulera de åtgärder som har vidtagits eller avses vidias
för all förbereda och möjliggöra kärnkraftens avveckling inom ramen för den
strategi jag nu har redovisat. Det gäller elanvändningspolitikens ulformning
och hushåll-ningsålgärdernas omfattning och inrikining. Det gäller också l.ex.
vindkraftens, motlryckets, nalurgasens, vattenkraftens och kolels roll i
energisyslemel. Del gäller vidare miljöaspekter vid förbränning av avfall och
fasla bränslen samt ulveckling och utvärdering av ny elproduktions-teknik.
Därutöver gäller del frågor om kärnkraftreaklorernas livslängd och
säkerhetsaspekter vid driften. I ett senare skede bör också frågor som är
förknippade med att kärnkraftverken tas ur drift och uppförande av anläggningar
för ersättande elproduktion behandlas av rådd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag nyss har nämnl bör slralegin för kärnkraftens
avveckling utformas så alt den möjliggör atl de åtgärder som vidtas är
grundade på ett så aktuellt beslutsunderlag som möjligt. De energipolitiska
målen bör förverkligas stegvis och vid regelbundet återkommande avstämningar
bör riksdagen med uigångspunkt i aktuellt beslutsunderlag lägga fast alll mer
preciserade riktlinjer för kärnkraftens avveckling. 1 dessa sammanhang kommer
det räd jag nu har föreslagil atl ha en viktig uppgift.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På både kort och lång sikl har frågan om hänsyn till hälsa
och miljö en cenlral plats i energipolitiken. Alla energislag som kan ge några
mer belydande bidrag till vår energiförsörjning medför problem från hälso- och
miljösynpunkl. Dd kan gälla problem vid ingrepp i naturen för utvinning av
energiråvaror eller för uppförande av anläggningar. Del gäller bl.a. samernas
inlressen. Del kan också gälla risker i arbetsmiljön och risker för olyckor av
skilda slag. Frågan om försurning och luftföroreningar är ett av våra
allvarligaste problem såväl globalt som inom landet. Regeringen har målmedvetd
arbeial för en minskning av svaveldioxidutsläppen. År 1983 var dessa nere i en
tredjedel av 1970 års nivå. Den minskade energianvändningen, minskningen av
oljeanvändningen, de slränga krav som ställs vid förbränning och den lekniska
ulveckling som har skell för all uppfylla dessa krav har gjort all vi nu
kraftigt har begränsat de försurande utsläppen från förbränningsanläggningar.
Däremol har vi inle lyckais bemästra de allvarliga miljöproblemen lill följd av
vägtrafiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kommer i del följande att föreslå ytterligare åtgärder
för införande av miljövänlig förbränningsteknik (avsnitt 8.1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Chefen för jordbruksdepartementet kommer inom kort att
redovisa ytterligare åtgärder för all minska försurningen. Han kommer också
alt ta upp frågan om införande av blyfri bensin och skärpta krav pä
avgasrening. Till följd av de föreslagna åtgärderna kommer utsläppen av svavel-
och kväveoxider saml bly, kvicksilver och andra tungmetaller att ytterligare
minska i omfallning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i det föregående (avsnitt 2) redovisat huvuddragen
i den inlernaiionella utvecklingen på energiområdet. Jag vill i detla
sammanhang särskilt belöna sambandel mellan den energipolilik som vi för och
den inlernaiionella solidariteten. Del behövs en global hushållning med
resurser. Alla länder har etl ansvar för all resurserna tas lill vara och
utnyttjas på bästa säll. Vi måsle la hänsyn lill andra länders behov när vi
utformar vår energipolilik. En akliv politik för energihushållning och
oljeersällning gör det möjligl för oss atl la i anspråk en mindre del av
jordens samlade oljelillgångar och alt minska vår andel av påverkan av miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Omställningen av vårl energisystem har medföri alt ny
teknik har utvecklats. Vi bör aktivt verka för all denna teknik slälls till
u-ländernas förfogande. Della kan bidra lill all energiresurserna fördelas mer
rällvisl samlidig! som miljöproblemen begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kampen om inflyiande över energiråvarorna, och knapphden
på energiråvaror i många falliga länder, medför risker för inlernaiionella konflikler.
En uppgifl för vårl land måste vara atl medverka lill lösningar av sådana
siluationer som kan skapa konflikler mellan rika och falliga länder samt mellan
oljeproducenter och oljekonsumenter. Vi måste finna vägar lill all öka
förslåelsen och lill all nå en konslrukliv samverkan. Ell vikligi led i della
är atl genom akliva insalser verka för en dialog mellan oljeproducerande och
oljekonsumerande länder om hur en säker, slabil och förulsebar tillförsel och
användning av energi kan uppnås.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
förordar all regeringen föreslår riksdagen alt godkänna de rikllinjer för den
långsiktiga energipolitiken som jag nu har redogjort för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tar i del följande upp den närmare innebörden av mina förslag när del gäller
inriktningen av energipolitiken. Jag behandlar först frågan om energianvändningens
utveckling (avsniU 4). Särskild uppmärksamhet ägnas därvid elanvändningens
utveckling. Därefter tar jag upp utvecklingen av energibehovet inom de olika
användningssektorerna (avsnitt 5) och möjligheterna till hushållning och
effektiviseringar. Därefter behandlar jag värmeförsörjning (avsnitt 6) och
elförsörjning (avsnitt 7). Tyngdpunkten ligger här på fortsatt oljeersällning
och förberedelser för ersättande elproduk-lion. När del gäller bränslefrågorna
(avsnitt 8) tar jag upp åtgärder för framför allt de inhemska bränslena och
olika åtgärder för atl begränsa miljöpåverkan. Energiförsörjningen i
storstadsområdena behandlas med särskild tonvikt på oljeersällning och
möjligheter lill elproduktion (avsnitt 9). Jag tar därefter upp frågan om
energipolitikens betydelse för industriutveckling, sysselsättning och exporl
(avsnitt 10).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
kärnsäkerhetsområdet (avsnitt 1</span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>1)
</span><span style='font-family:Verdana'>lägger jag bl. a. fram förslag om
ändring i organisaiionen vad gäller haniering av kärnavfall. Avslulningsvis
behandlar jag mina anslagsäskanden (avsnitt 14).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:161.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4
Energibehovet i framtiden 4.1 Utvecklingen fram till i dag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
lolala slulliga användningen av energi (dvs. den energi som levereras lill de
slutliga förbrukarna) i Sverige uppgick år 1983 till ca 350 TWh. Härav svarade
induslrin för ca 37%. samfärdseln för ca 20% och bosläder, service m. m. för ca
43 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
efterkrigsliden har användningen av energi ökat snabbi. Mellan år 1945 och år
1975 ökade således användningen av energi med ca 4.5% per år, dvs. en tolal
ökning med nära 300%. Orsaker lill detla var bl.a. induslriproduktionens snabba
ökning, inriktningen på energikrävande branscher såsom träförädlingsindustri
och järn- och stålindustri, den ökade förädlingsgraden bl.a. lill följd av ökad
mekanisering och automatisering, den kraftigt höjda bostadsstandarden, den
slarka ökningen av anläggningar för offentlig och enskild service saml en snabb
ökning av iransportarbeld.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
mhlen av 1970-lalel skedde ett skarpt trendbrott Ull följd av bl.a. prisstegringarna
på olja och den delvis därav föranledda recessionen i den svenska ekonomin.
Mellan åren 1973 och 1983 minskade den totala slutliga energianvändningen från
drygt 400 TWh till ca 350 TWh, eller med ca I % per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
toiala energianvändningen i Sverige omfattar förulom slullig inhemsk
energianvändning även användningen av olja för utrikes sjöfart och som råvara
för icke-energiändamål (framför alll inom den petrokemiska</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>industrin)
samt omvandlings- och distributionsförluster. Den lotala energianvändningen
uppgick år 1983 lill ca 400 TWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
slutliga användningen av energi fördelas normalt på sektorerna induslri,
samfärdsel och bosläder, service m.m. Uivecklingen under perioden 1973-1983
framgår av tabell 4.1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tabell
4.1 Slutlig energianvändning 1973-1983, TWh</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:15.85pt'>
<td width=106 valign=top style='width:79.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1973</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>%</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1979</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>%</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>%</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:72.95pt'>
<td width=106 valign=top style='width:79.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:72.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Industri Transporter Bostäder, service m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Summa slutlig inhemsk energianvändning*</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:72.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>162</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>163 390</span></b></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:72.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>41 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>42 100</span></b></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:72.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>155 70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>177 402</span></b></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:72.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>39 17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>44 100</span></b></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:72.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>131 68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>150 348</span></b></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:72.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>37 20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>43 100</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>* På
grund av avrundning uppstår skillnader mellan summan av delposterna och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>totalsumman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Källa:
Slatens energiverk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
användarna har industrisektorn sedan 1970-talets början minskat sin
energianvändning. Under samma period har industriproduktionens volym varit i
slorl sett oförändrad. Den minskade energianvändningen kan förklaras dels av
förändringar av industriproduklionens innehåll i riktning mot mindre
energikrävande produkter, dels av effekliviseringar i energianvändningen. Den
specifika energianvändningen, dvs. energibehovet per producerad enhet, minskade
under perioden 1970-1983 med i genomsnitt 1,8% per är. Den specifika
oljeanvändningen har minskal betydligt snabbare, eller med 6,3% per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Transportsektorns
energianvändning har varil relaiivi slabil sedan början av 1970-talel. Så gott
som hela energianvändningen i sektorn (97% år 1983) ulgörs av oljeprodukter.
Godslransporterna, som svarar för ca 30% av sektorns lolala energianvändning,
har ell nära samband med industriproduktionen och har i stort sett följt utvecklingen
av denna. Effeklivise-ringen av energianvändningen har varil relativt svag inom
denna sektor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energianvändningen
i sekiorn bosläder, service m.m. utgörs till tre fjärdedelar av uppvärmning
(inkl. varmvattenberedning) av bostäder och lokaler. Till denna sektor hänförs
också el för hushållsändamål, gatubelysning o.d., saml energianvändningen inom
jordbruk, Irädgårdsnäring, skogsbruk, fiske etc. Sedan slulel av 1970-lalet
haren betydande minskning skett av den slutliga energianvändningen inom
sektorn. Huvudorsaken lill della är en kraftig energihushållning, speciellt i
den befinlliga bebyggelsen. Samtidigt har skärpta krav på energihushållning
ställts på nya byggnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1970 svarade oljeprodukter - inkl. oljor för fjärrvärmeproduklion -för nära 90%
av sektorns energianvändning. År 1983 var molsvarande andel ca 40%. Den
minskade oljeanvändningen har lill en del åsladkom-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mils genom en snabb ökning av elanvändningen. Fjärrvärmen
har också byggls ul kraftigt. Under samma period har oljans andel av
energiinsatsen för fjärrvärmeproduktion minskat från drygt 90% lill drygl 50%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av inlresse är också elanvändningens utveckling. Under en
lång följd av år fram till i början av 1970-lalel ökade användningen av el i
snabb lakl. Under en slor del av denna lidsperiod ökade elkonsumtionen med 6-8
% per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under 1970-taIet bröts denna utveckling. 1 första hand
berodde detta på de lågkonjunkturer som följde i spåren på oljekriserna åren
1973 och 1979. Från år 1973 fram till i början av år 1983 ökade elbehovet
endast hälften så snabbt som tidigare, eller med i genomsnitt ca 3,5% per år.
Under åren 1983 och 1984 har elanvändningen åter ökal markanl eller med ca 10%
per år. Detta hänger samman med den starki ökade industriproduktionen samtidigt
som olja har ersatts av el inom induslrin dessa år. Vidare har elvärmeandelen
inom sektorn bostäder, service m. m fortsatt atl öka. Dessutom har
elförbrukningen i s.k. avkopplingsbara elpannor ökal kraftigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F.n. har vi i Sverige, bl.a. till följd av den svaga
elbehovsutvecklingen under större delen av tiden sedan 1970-talets början, en
god tillgäng på elenergi till låg kostnad. Den väntade inkopplingen lill
kraftsystemet senare i år av ytterligare två kärnkraftsblock med en sammanlagd
produktionsförmåga om ca 13 TWh per år förstärker kraftbalansen yllerligare.
Jag har nyss (avsnitt 3) redogjort för hur den goda tillgången på
elproduktionska-pacilel bör utnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den utveckling som jag nu har beskrivit innebär all
tillförseln av energi har genomgått belydande förändringar under den senasle
tioårsperioden. Detta illustreras i följande tabell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 4.2 Total energitillförsel år 1973 och 1983 (TWh)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:159.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År 1973</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>År
1983</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=30 valign=top style='width:22.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>TWh</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>%</span></b></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>TWh</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>%</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=30 valign=top style='width:22.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>338</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>73</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>214</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>53</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=30 valign=top style='width:22.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>54</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=30 valign=top style='width:22.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>23</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=30 valign=top style='width:22.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>62</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>IIO</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>27</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oljeprodukter</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inhemska
bränslen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kol</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vattenkraft,
kärnkraft'</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Spillvärme</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Total tillförsel</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>465</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JOO</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>403</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Inkl. nettoimport av el Källa: Statens energiverk</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År 1973 var oljans andel av energilillförseln drygt 70%
och år 1979 knappi 70%. Under 1980-talels första år har oljans andel minskal
snabbt. År 1984 beräknas oljan ha svarat för ungefär hälften av
energilillförseln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under perioden har utnyttjandet av fasta bränslen och
värmepumpar ökal väsentligt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
största ökningen har dock gällt elproduktionen. Elenergi svarade år 1983 för ca
25% av energitillförseln jämfört med ca 15% år 1973. Denna snabba ökning har i
första hand lillgodosetts genom utbyggnaden av kärnkraften. Oljans roll i
elkraftproduktionen har samtidigt minskat avsevärt. År 1973 var oljans andel av
energiinsatsen för elproduktion över 40%. År 1983 var molsvarande siffra ca 5%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag anföra följande. Den ulveckling som jag jusl har beskrivit
innebär alt en belydande omslällning har skell av vårt energisy-slem sedan
1980-lalels början. Bl.a. lill följd av slalliga insalser har en pålaglig
effeklivisering av energianvändningen ägl rum i alla samhällssektorer.
Samiidigi har vårl beroende av importerad olja minskat kraftigt. Förulom all
Sveriges försörjningsläge därigenom har förbättrats har vi nått belydande
fördelar på andra områden, 1. ex. i form av en förbättrad miljö och en mindre
belaslning på vår bytesbalans. 1 många fall har också de slalliga saisningarna
inom olika delar av energiområdd verksaml bidragit lill all upprätthålla
sysselsättningen i branscher som är av strategisk betydelse för den fortsatta
omställningen av energisyslemel. Den snabba ulveckling och introduktion av ny
energiteknik som har skett under de senaste åren ulgör en slor lillgång i del
fortsatta arbelel med atl åstadkomma etl mer effeklivi och ändamålsenligl
energisystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
är således på räll väg. För all de mål för energipolitiken, som jag nyss har
redogjort för, skall kunna uppnås fordras dock forlsalta aktiva insalser inom
energiområdd. Av särskild beiydelse är därvid frågan om vilka åtgärder som bör
vidias för all siyra energianvändningens framlida ulveckling. Som en bakgrund
vill jag försl redovisa bedömningar av energibehovet på kort och medellång
sikl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2
Energibehovet på kort och medellång sikt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk har på regeringens uppdrag upprättat prognoser för användning och
tillförsel av energi för åren 1990 och 1995. Prognoserna har redovisats i
rapporten (1984:7) Energiperspekliv 1970-95.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
grund för prognoserna har legal bl. a. följande förutsällningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ekonomiska utvecklingen har anlagils följa 1984 års långUdsulred-nings (LU)
allernäliv 1 för perioden fram lill år 1990. För liden fram lill år 1995 har
LU:s lägre lillväxiallernaliv valls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
reala oljepriset förutsätts år 1995 ligga något över dagens nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
energipolitiska styrmedlen förutsätts få i slorl sell samma inrikining som i
dag. Dd innebär bl. a. att nuvarande reglerings- och energiskattesystem antas
beslå, all forsknings-, ulvecklings- och bosiadsförbätiringspro-grammen
vidmaklhålls, all informaiions- och uibildningsverksamheten fortsäller och alt
de konjunkiuranpassade investeringsprogrammen inom energiområdet antas falla
bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
uigångspunkt i bl. a. dessa förutsättningar bedömer energiverket att
energianvändningens lolala nivå kommer all vara ungefär konsiant under perioden
fram till år 1995. Verket framhåller dock atl betydande osäker-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>heter omger alla prognoser. Tidigare prognoser inom
energiområdd har enligt verket visat sig slå fel främsl på grund av felakiiga
förvänlningar om den ekonomiska utvecklingen. Men även en rad andra faktorer
har slor betydelse för del bedömda framlida energibehovet, exempelvis energiprisernas
utveckling, utvecklingen inom olika industrisektorer etc. För atl belysa
effekterna på energibehovet av skilda antaganden i dessa avseenden redovisar
energiverket elt antal känslighdsbedömningar, som visar att även måttliga
förändringar i grundantagandena ger betydande effekter på det bedömda
energibehovet. Det huvudalternativ som redovisas i del följande är således
omgärdat med betydande osäkerheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För de olika användarsektorerna gör verket
sammanfattningsvis följande bedömningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom industrin har energianvändningen minskat sedan
1970-talets början på grund av låg tillväxt och i ungefär lika stor
utsträckning till följd av strukturförändringar och energieffektivisering. Åven
för perioden fram Ull år 1995 förutses ungefär lika stora minskningar av
energianvändningen på grund av slrukturella förändringar resp. effeklivisering.
Dessa minskningar uppvägs dock av ökade energibehov på grund av den förväntade
industriella tillväxten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom transportområdet har inte utvecklingen och
introduktionen av energisnålare fordon varil tillräcklig för atl uppväga ett
ökal transportarbete och en utveckling mol tyngre fordon. Delta gäller för
såväl person-som godstransporter. Verkel räknar med alt energianvändningen inom
denna sektor kommer all öka till år 1995.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sektorn bostäder och service m. in. kännetecknas av ett
intensivt energisparande - minskad netioenergiförbrukning och övergäng till
uppvärmningsformer med högre verkningsgrad (el och fjärrvärme) - vilkel har
lell lill alt energianvändningen har minskat. Dessa tendenser bedöms bestå till
år 1995. Nybyggandel blir energisnålt och får fortsatt låg volym.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammantaget innebär energiverkels prognos all den samlade
slutliga energianvändningen bedöms bli nära nog konstant under tiden fram lill
år 1995. Betydande förskjutningar förutses dock mellan de olika användarsektorerna.
Detla illustreras i tabell 4.3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 4.3 Slutlig energianvändning 1983-1995, TWh</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:15.6pt'>
<td width=107 valign=top style='width:80.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>%</span></b></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1990</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>%</span></b></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1995</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>%</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:75.1pt'>
<td width=107 valign=top style='width:80.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:75.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Industri Transporter Bostäder, service m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Summa slutlig inhemsk energianvändning*</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:75.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>131 68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>150 348</span></b></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:75.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>37 20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>43 100</span></b></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:33.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:75.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>133</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>143 347</span></b></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:75.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>38 21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>41 100</span></b></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:75.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>136 349</span></b></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:75.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>39 100</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>• På grund av avrundning uppslår skillnader mellan summan
av delposterna och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>totalsumman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Källa: Statens energiverk</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiverket
redovisar också bedömningar av elanvändningens utveckling. Användningen av el
- exkl. nätförluster - bedöms uppgå till 117 TWh år 1990 och lill 121 TWh år
1995.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delta
innebär en genomsnittlig årlig ökningstakt om 2,1 % för perioden 1983-1990 och
0,8% för perioden 1990-1995. Användningen av el väntas öka fram lill år 1990,
bl. a. till följd av alt oljepannor byts ul mot elpannor. Mellan åren 1990 och
1995 blir ökningen mindre. Under prognosperioden sker en ändring i
förbrukningsmönstret, från elpannor till eldrivna värmepumpar och annan mer
svårersälllig el.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 förulsällningarna för
energiverkels prognos ingår att den prognosUse-rade eleflerfrågan år 1990 kan
Ullgodoses genom i huvudsak vatien- och kärnkraflsproduklion och all endasl ell
mindre lillskoit av industriell mol-iryckskrafl och kraflvärme erfordras. Detla
gör atl de kortsiktiga marginalkostnaderna - som till slor del besläms av de
vid varje tidpunkt högsta rörliga koslnaderna för den krafl som produceras i
kraftsystemet - blir låga. Samiidigi är de långsikliga marginalkostnaderna -
som bl. a. betingas av de toiala koslnaderna för sådan kraftprodukiion som på
sikl behöver Ullföras krafisyslemel - höga. Energiverkei förulsäller i
underlagd lill sina prognoser all prissättningen på el besläms av den
kortsiktiga marginalkostnaden under den akluella tidsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiverket
bedömer efler hörande av kraftindustrin att nuvarande låga elpriser kommer att
bestå några år in på 1990-lalet. I verkels prognos för år 1990 ingår därför som
förulsättning all elpriserna är reall oförändrade fram till år 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Under 1990-lalel bedöms
enligi energiverkei användningen av el växa i kapp produklionskapacilden, så
alt nya produkiionsanläggningar måste tas i anspråk. Därigenom vänlas det s. k.
råkraflprisel stiga med upp till 50% under höglasttid. Mottryckskraft i
induslrin samt kraft värmeverk bedöms kunna lämna begränsade bidrag Ull
elproduktionen, men lill högre koslnader än vallen- och kärnkraftverken. Den
bedömda elanvändningen år 1995 moisvarar en nettoproduktion om ca 133 TWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kraflsam,
kraftproducenternas samarbelsorgan, har nyligen presenleral prognoser för
elbehovet åren 1990 och 1995. För år 1990 anges elbehovet bli 120 TWh och för
år 1995 125 TWh (exkl. nälföriuster), dvs. för båda åren någol högre värden än
i energiverkets prognoser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller fördelningen mellan olika energikällor förutser energiverket
belydande förändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Energiverkei bedömer
således all användningen av olja kommer all fortsätta all minska. Ull följd av
dels fortsatt energihushållning, dels fortsatt oljeersättning. Även vid lägre
internationella oljepriser än de prognostiserade bedömer verkel atl
oljeersättningen kommer atl fortsätta fram Ull år 1995, om än i långsammare
lakt. Användningen av el och, i än högre grad, fasla bränslen väntas därmed öka
under prognosperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
av energiverket bedömda utvecklingen illustreras i tabell 4.4.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tabell
4.4 Total energitillförsel år 1983, 1990 och 1995 enligt energiverkets prognos</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:17.75pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>År 1983</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>År 1990</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>År 1995</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:62.4pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:62.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Oljeprodukter'</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Inhemska
bränslen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kol</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Vattenkraft,
kärnkraft</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Spillvärme'</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:62.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>TWh</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>214</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>23 IIO</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:62.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>%</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>53 13 6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:62.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>TWh</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>172</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:62.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>%</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:62.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>TWh %</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>169 40 70 17 46 </span><span
lang=EN-US style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>II</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>127 30 7 2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.85pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Tolal
tillförsel</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>403</span></b></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></b></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>411</span></b></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></b></p>
</td>
<td width=100 valign=top style='width:74.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>419 100</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
inkl. naturgas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'> inkl.
nettoimport av el</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>■"
inkl. värme från värmepumpar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av tabellen bedöms den totala tillförseln av energi uppgå till ca 410
TWh år 1990 och ca 420 TWh år 1995. Olja väntas svara för knappt 40% av den
totalt tillförda energin år 1995, jämföri med ca 50% år 1984. (Naturgas ingår
med 4 TWh är 1990 och 5 TWh år 1995.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fjärrvärmen
bedöms öka långsammare än enligt lidigare prognoser. Enligt verkets bedömning
kommer nivån på värmeleveranserna alt understiga 40 TWh år 1995.
Energiinsatsen väntas också få en annan sammansättning än i dag. Andelen
energi från värmepumpar väntas öka kraftigl, liksom användningen av inhemska
bränslen. Oljans andel väntas fortsätta alt minska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Användningen
av kol åren 1990 och 1995 vänlas bli lägre än tidigare beräkningar har gett vid
handen. Den totala användningen av ångkol (kol för el- och värmeproduktion)
beräknas nu till ca 3 miljoner lon år 1990 och 4 miljoner lon år 1995.
Användningen av inhemska bränslen vänlas öka från 54 TWh är 1983 lill 67 TWh år
1990 och 70 TWh år 1995.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
energiverkels bedömning kommer energianvändningen atl öka i mycket begränsad
omfattning under den kommande tioårsperioden. Inom ramen för den i stort
oförändrade nivån förutses belydande förskjutningar både mellan olika energislag
och mellan olika användarsektorer. Oljans andel väntas således fortsätta att
minska, medan användningen av bl. a. el och inhemska bränslen antas öka.
Energibehovet för uppvärmning bedöms fortsätta att minska, medan en viss ökning
av energianvändningen förutses inom både industrin och transportsektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan i huvudsak anslula mig till energiverkets bedömning när del gäller
utvecklingen av det samlade energibehovet. Enligt min mening bör vi sträva
efler att hålla högst oförändrad nivå för energianvändningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med de riktlinjer som jag nyss redogjorde för bör ansträngningarna
riktas in på att åstadkomma en så effektiv och rationell energianvändning som
möjligt i alla samhällssektorer. Ett lågt energibehov ger oss väsentliga
fördelar från bl.a. beredskaps- och miljösynpunkl. De senasle årens ulveckling
har också visat atl en fortsatt minskning av enérgianvänd-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningen är väl förenlig med fortsatt ekonomisk tillväxt.
Det råder således inget motsatsförhållande mellan fortsatt hushållning med
energi och möjlighelerna att uppnå de övergripande målen för
samhällsutvecklingen. Tvärtom medför en effekiiv energianvändning i alla
sektorer bällre möjligheter all åsladkomma den önskade utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulöver energianvändningens lolala nivå är dess fördelning
på olika energislag och på olika ändamål av cenlral beiydelse. Del är
exempelvis angeläget alt el används på ell sätl som inle låser oss i etl högt
elberoende för framliden. Samhälld har betydande möjligheter atl genom olika lyper
av styrmedel påverka såväl energianvändningens nivå som dess sammansättning.
Om utvecklingen i något avseende visar tecken på alt energianvändningen är på
väg in i oacceplabla banor måste statsmakterna handfast och besläml kunna
ingripa med korl varsel för alt påverka utvecklingen i önskad riktning. En
viktig uppgifl för energiverkei är alt noga följa utvecklingen inom olika
delar av energiområdet och vid behov föreslå åtgärder för atl korrigera den
förväntade utvecklingen. Därigenom kan en hög grad av handlingsberedskap
upprätthållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller målen för energianvändningen vill jag
anföra följande. Nuvarande riktlinjer för energipolitiken innebär bl.a. att
oljans andel av vår samlade energitillförsel inte bör överstiga 40% år 1990.
När det gäller användning av kol innebär gällande riktlinjer all användningen
kring år 1990 skall begränsas till högst ca 3-4 miljoner ton. Dessa mål bör
även fortsättningsvis ligga fast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med uigångspunkt i de båda snabba och djupgående
förändringar i prisnivå, försörjningsläge elc. som kan inträffa på längre sikt
för olika energislag krävs flexibilitet och handlingsberedskap. Utgångspunkten
för energianvändningen och dess fördelning på energislag bör därvid vara att
efterslräva en samhällsekonomiskt rationell användning med utgångspunkt från de
relativa priserna på olika energislag och förändringar i dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mol den bakgrunden är det olämpligt att låsa fast
långsiktiga, kvantitativa mål för användningen av olika energislag. Del är
emellerlid nödvändigl atl löpande och ingående följa utvecklingen av framför
alll oljeanvändningen och - vilket bl.a. framhålls i EK 81 - att analysera de
samhällsekonomiska konsekvenserna av olika länkbara utvecklingsföriopp vad
gäller oljeprisutvecklingen, liksom att inventera vilka ålgärder som kan sättas
in i olika fall, allt i syfte att uppnå nödvändig handlingsberedskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För vissa delområden kan det dock finnas skäl att
precisera vissa mål. Jag ålerkommer till detta i det följande. Jag vill i detta
sammanhang informera om all utredningen (I 1984:02) om el och inhemska bränslen
(ELIN) f. n. bedriver etl arbete som bl. a. syftar till att ange riktvärden för
energianvändningen i olika lyper av byggnader. Enligt vad jag har erfarit
kommer en rapport att lämnas under sommaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot finns det enligt min mening ingen anledning att
ställa upp ett preciseral, kvantitativt mål för den totala energianvändningen.
Strävan bör </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4
Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 120</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som jag jusl nämnde vara all energianvändningen i
framliden inle skall överstiga dagens nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunerna bör. som jag tidigare har berört, ges en
central roll vid Ulformningen av energisyslemel. Jag ulesluler inle all
kommunerna kan finna det ändamålsenligl all lör egen del ställa upp mål för
energianvändningens utveckling. Jag har i del föregående (avsnitt 3) redogjort
lör de överläggningar som jag f. n. bedriver med kommunerna. 1 anslutning
härtill avserjag att också diskulera behovel och utformningen av mål förarbetet
på lokal nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 Energibehovet på längre sikt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bedömningar av energibehovel på längre sikt, dvs. efler
millen av 1990-lalel, har gjorts av bl.a. EK 81, Ingenjörsvelenskapsakademin
(IVA) och i rapporten (Ds 1 1983: 18) Perspekliv på energi, som är en underlagsrapport
lill EK 81.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>EK 81 konsialerar all det är svårt att bedöma
energibehoven på längre sikl. Kommillén anser därlör all man inle bör göra en
regelrätt prognos för energianvändningen. 1 slälld bör man räkna med eu brett
intervall för energianvändningens länkbara utveckling, främst lör att belysa de
problem som statsmakterna kan ställas inför i framliden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tubeli 4.5 Energibehovet år 1983 och år 2UI0 (TWh) enligt
EK 81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:17.5pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Sektor</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Är 1983</span></p>
</td>
<td width=27 valign=top style='width:19.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=16 valign=top style='width:12.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:56.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Är 2010</span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:76.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:23.5pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Totalt</span></p>
</td>
<td width=27 valign=top style='width:19.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>El</span></p>
</td>
<td width=16 valign=top style='width:12.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:56.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Undre grans Tolall El</span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:76.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Övre gläns Tolall El</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:47.75pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:47.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Induslri</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Samfärdsel</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Bosläder,
service m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Tolall</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:47.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>73 151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>354</span></b></p>
</td>
<td width=27 valign=top style='width:19.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:47.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-)</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>57
101</span></b></p>
</td>
<td width=16 valign=top style='width:12.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:47.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ca</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:56.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:47.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1.50 40 60 2 100 50</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>300
ca 90</span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:76.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:47.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>200 70 100 3 I.SO 80</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ca
450 ca 150</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av tabellen bedöms del toiala energibehovet år
2010 uppgå lill mellan 300 och 450 TWh. Elbehovet (exkl. näiföriusier) bedöms
bli mellan 90 och 150 TWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I sill remissvar på EK 81 betonar statens energiverk alt
det finns för många osäkerheter för att man skall kunna göra några
preciseringar, men anser samtidigt atl del förefaller mindre troligt atl
energiförbrukningen skulle ligga vid den lägre gränsen i EK 81 :s intervall.
Della gäller särskilt elförbrukningen som enligi energiverket snarare kan
vänlas ligga över än under 150 TWh år 2010.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna uppfallning delas av kraftindustrin. Statens
vaiienjållsverk anser i sill remissvar att undre gränsen i EK 81:s intervall
förelbehoven år 2010 inle är rimlig om, som EK 81 förutsätter, elvärme och
värmepumpar kan komma atl finnas kvar i slor utsträckning vid
kärnkraftsavvecklingen. Kraftsam hävdar alt elkraftsbehovet på lång sikt måsle
förulsällas ligga väsentligt över 100 TWh och alt 115-120 TWh/år bör vara
lägsla plane-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ringsmål.
Svenska kraftverksföreningen anser alt EK 81;s betänkande inte innehåller några
fakta eller resonemang som övertygar om all en pålaglig framtida minskning av
elförbrukningen skulle vara sannolik och anser därför att en miniminivå för
planeringen på lång sikt bör vara 130 TWh (inkl. föriuster).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser, bl.a. Lantbrukarnas riksförbund och Sveriges vUlaägareförbund
anser att EK 81 underskattar möjligheterna till effeklivisering av
elanvändningen. Liknande synpunkter framförs av Älvräddarnas samorganisation,
som anser att en elanvändning om ca 90 TWh år 2010 är fullt möjlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>IVA
har i rapporten Energi och ekonomi </span><span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'>(IV</span><span style='font-family:Verdana'>A-rapport nr 270) studerat
det svenska energisystemet fram till ungefär år 2010 med utgångspunkt i fyra
grundscenarier. I två av dem förutsätts att beslutet att avveckla kärnkraften
upphävs och i två att kärnkraften avvecklas senast år 2010.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
lVA:s bedömning kommer energibehovet omkring år 2010 att uppgå Ull totalt
mellan 365 och 500 TWh, varav 119-128 TWh el. IVA framhåller dock - i likhet
med EK 81 - de slora osäkerheter som vidlåder varje bedömning på så lång sikt
som dd här är fråga om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Perspekliv på energi analyseras bl.a. möjligheterna till energihushållning
inom de olika användarsektorerna. Enligt utredningen kan en energistrategi
utgå från högt ställda mål vad gäller att reducera energianvändningen. En
total energianvändningsnivå på 200-300 TWh per år omkring år 2010 förefaller
enligt rapporten vara tekniskt och ekonomiskt försvarbar, dvs. ca 100-200
TWh/år lägre än dagens energianvändning. Användningen av el - exkl.
nälföriuster - bedöms kunna begränsas till ca 75-80 TWh per år. 1 den angivna
elförbrukningen ingår inte el som förbrukas i eldrivna värmepumpar eller el för
uppvärmningsändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag anföra följande. Frågan om energibehovets ulveckling på
längre sikt är av central betydelse för hur vi skall uppnå de energipolitiska
målen, och i synnerhet målet atl avveckla kärnkraften. Jag delar EK 81 ;s och
de flesta remissinstansers uppfattning att det inte är meningsfullt att
precisera ett kvantitativt mål för energibehovet på lång sikl. I stället bör
ett brett intervall tas som uigångspunkt för den energipolitiska planeringen.
Samtidigt bör en hög handlingsberedskap upprätthållas för atl göra det möjligt
att vid behov snabbt vidla åtgärder för att påverka utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
egen bedömning är dock att det bör vara möjligt att även på längre sikl sträva
mot en i huvudsak oförändrad nivå för den samlade energianvändningen. Om
möjligt bör den också minskas. Även i det längre tidsperspektivet måste en hög
ambitionsnivå upprätthållas när det gäller att effektivisera
energianvändningen i allmänhet och elanvändningen i synnerhet. Vi bör således
aktivt och målmedvetet sträva efter att åstadkomma en god energihushållning
inom alla sektorer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:192.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Energianvändning S.l Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
går nu över till att närmare beskriva de rikllinjer som jag anser bör gälla för
användning av och hushållning med energi under liden fram Ull millen av
1990-lalel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
1981 års energipoliliska beslui ingick ell samlal energihushållningsprogram. Målel
för programmet är atl - med beaklande av samhälleliga mål och ekonomiska
förulsällningar - nå lägsla möjliga nivå på energianvändningen.
Ansträngningarna riktas särskilt in på att minska användningen av olja. Del
framhålls dock att hushållningsprogrammd bör ulformas så alt uppnåendet av
vikliga samhällsmål - l.ex. god lillväxi, full sysselsättning och regional
balans - underlättas. Denna inrikining innebär exempelvis alt en ökad
energianvändning lill följd av ökad industriproduktion inte skall anses slå i
strid med slrävandena all åsladkomma en god energihushållning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rikllinjerna
för hushållningsprogrammd innebär all hänsyn skall las till de svaga grupperna
i samhällel. Vidare skall ålgärderna inom programmet medverka lill bl. a. en
god miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
framhålls vidare all en effekiiv energihushållning innebär au ålgärder för
energihushållning avvägs mot åtgärder för energitillförsel. Sådana avvägningar
måsie i slor utsträckning ske med hänsyn till de förhållanden som råder lokalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energihushållningsprogrammel
omfattar energianvändningen i alla samhällssektorer. Det omfattar såväl
befinlliga som nya byggnader, anläggningar, industriprocesser m.m. Vidare
ingår åtgärder för all la fram och inlroducera ny leknik för energihushållning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
styrmedel som används för alt genomföra programmel beskrivs på följande sätl.
En uigångspunkt för energihushållningen är aii energianvän-darna får betala ett
pris för att utnyttja olika energislag vilket så långt som möjligl avspeglar de
samhällsekonomiska kostnaderna för produktion och distribution av energin. Från
den utgångspunkten bör slrävan vara alt genomföra de energihushållningsåtgärder
som är samhällsekonomiskt motiverade. Priset på energi bör medvetet användas
för att uppnå en god energihushållning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bl.a.
med hänvisning till den stora erfarenhet och de kunskaper som finns beträffande
energihushållningsåtgärder betonas vikten av atl information, rådgivning och
utbildning ulnyttjas som styrmedel för att föra ut denna kunskap till bl.a.
energianvändarna. Vidare riktas de slatliga styrmedlen in på att stödja
införande och kommersialisering av ny teknik som snabbt kan minska
oljeberoendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Administrativa
styrmedel används också i vissa fall, t.ex. när det gäller att åstadkomma goda
energiegenskaper hos nya byggnader och anläggningar. I beslutet framhålls dock
atl sådana regleringar bör utnyttjas med yttersta sparsamhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
propositionen (prop. 1980/81:90 bil. </span><span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'>I) </span><span style='font-family:Verdana'>angavs nivåer, i form av
intervall, för energianvändningen åren 1985 och 1990. Enligt föredraganden
borde en riktpunkt vara att - med de förutsättningar som angavs - dessa nivåer
inle överskrids. Med hänsyn lill all energipolitiken utformas i cn dynamisk
omgivning, som snabbt kan ändras, aviserades en omprövning av
energihushållningsprogrammet lill ungefär år 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utvärdering
av del samlade energihushållningsprogrammet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk har på uppdrag av regeringen utvärderat del samlade
energihushållningsprogrammel. Utvärderingen har redovisals i rapporlcn (1984:2)
Energihushållningsprogrammds effekler. Rapporten har remissbehandlals. 1 den
skrivelse till regeringen, som inleder rapporten, gör energiverkei bl.a.
följande bedömningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verkel
konstaterar inledningsvis alt en betydande effeklivisering av
energianvändningen har skell inom flertalet områden. Denna effeklivisering
vänlas fortsätta. Däremol är del inle möjligt all utläsa vilka faktorer som har
varil mesl betydelsefulla för del uppnådda resultatet. Atl det kraftigt höjda
oljepriset har lell lill en slor effeklivildsförbällring är dock klart.
Samtidigt konstaterar verkel all del - både i de fall ell kvantitativt mål för
en viss seklor har upprättats och i övrigt - är svårt att mäta graden av
måluppfyllelse. Del är svårl all med slor precision måla hushållnings-eller
besparingseffekler av del slag som har eflerslrävals. Graden av måluppfyllelse
måsle bedömas på annal sätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av de studier som har genomförts av styrmedlens effekler inom olika
områden, och som redovisas i rapporten, gör energiverket följande
observationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ell omfatlande arbele sker med
sikle på all effeklivisera energianvändningen inom olika områden.
Målmedvdenhelen och kvalilelen i della arbele varierar dock kraftigl. Det är
nödvändigt all också fortsättningsvis ägna verksamheten intresse och
uppmärksamhet och att underlätta rimliga och önskvärda insalser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Prisel på energi gör
energihushållningsinsalser i många fall .såväl prival-ekonomiskt som
samhällsekonomiskt lönsamma. Della borde innebära atl såväl investeringar som
drift- och underhållsåtgärder kan finansieras av verksamhelens huvudmän, genom
egna medel, på den ordinarie kapitalmarknaden eller genom mer generella
ålgärder som kan finnas inom olika områden. Den särskilda statliga
finansieringen av energihushåll-ningsålgärder bör därvid las bort - i likhel
med vad som redan lidigare skett för industrin. Forsknings-, utvecklings-, och
demonstrationsprojekt bör dock även fortsällningsvis slödjas. De
energihushållningsinrik-tade åtgärderna på olika områden bör successivt, men
målmedvetet, integreras med andra åtgärder inom olika sektorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Myndighelernas åtgärder bör
inriklas på all ge service i form av erfaren-hetsåterföring, information och
rådgivning, ulbildning m.m. i syfte atl eliminera trögheter, kunskapsbrister,
organisatoriska hinder, etc.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>•
Den kompetens kring energifrågor som har byggts upp, l.ex. inom
utvecklingsfonder och hos kommunala energirådgivare, måsle ulnylljas.
Energihushållningens betydelse för andra sektorer - t.ex. försörjningstrygghet,
miljöskydd, teknikutveckling - och för andra samhällsmål (inom t. ex.
fördelningspolitiken) bör därvid uppmärksammas. Verket gör vidare bedömningar
av styrmedlens effekler inom olika användarsektorer. Till dessa bedömningar
återkommer jag strax (avsnitten 5.2-5.4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag anföra följande. Som jag nyss redovisade är situationen på
energiområdet i de flesta avseenden bättre än i början av 1980-ta-let.
Betydande effektiviseringar av energianvändningen har således åstadkommits i
de flesta samhällssektorer. Användningen av olja har kunnal minskas kraftigt.
Samtidigt har ny teknik tagits i bruk i betydande utsträckning, vilket gör det
möjligl att bl. a. öka utnyttjandet av inhemska bränslen och effektivisera
elanvändningen bl.a. genom utnyttjande av värmepumpar. Det kan också
konstateras att den effektiva energianvändningen har kunnat komma till slånd
utan nägra välfärdsförluster. Det slarka samband som historiskt sett har rått
mellan ekonomisk tillväxt och ökad energianvändning har således kunnal brytas.
Effektiviseringen av energianvändningen har samtidigt medfört stora fördelar i
andra avseenden, bl. a. genom att minska påverkan på miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Inriktningen
av den fortsatta energihushållningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller inriktningen av den fortsatta energihushållningen bör följande
principer gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
inriktning som angavs i 1981 års energipolitiska beslut har givit goda resultat
och bör i allt väsentligt ligga fast. De styrmedel som i huvudsak bör komma
till användning är dels prisel på olika energislag. dels informafion, rådgivning
och utbildning. Den statliga styrningen skall vidare riktas in på forsknings-
och utvecklingsinsatser och på att slödja införande och kommersialisering av ny
teknik som snabbt kan få en kommersiell användning och minska behovet av
importerad energi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av de delvis nya fömtsättningar som gäller för energipolitiken, och
som jag nyss har beskrivit, bör riktlinjerna preciseras på följande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Situationen
på energiområdet kan även framöver snabbt och dramatiskt ändras. Genom en
effektiv energianvändning i alla sektorer skapar vi en beredskap för att möta
störningar av olika slag. Fortsatta och intensifierade insatser för att
åstadkomma en effektiv och ralionell användning av energi inom alla samhällets
delar är nödvändiga. Speciellt bör dessa insalser riktas in mot importerade
bränslen. Därigenom nås flera väsenlliga fördelar. Sårbarheten för händelser på
de internationella energimarknaderna minskar, samtidigt som bytesbalansen
förbättras. Vidare näs belydande miljöförbättringar. Genom att ta till vara de
goda möjligheter som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>finns
lill lönsam energihushållning stärks såväl landets som de enskilda hushållens
och företagens ekonomi. Bl.a. kan boendekoslnadcrna hållas nere. 1 kombination
med insatserna för att ulnyttja inhemska energikällor och för att utnyttja ny
leknik kan vi öka sysselsättningen och skapa viktiga exportmöjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
atl slrävandena atl effeklivisera energianvändningen skall få maximal effekt
är det angeläget atl de genomförs inom ramen för en helhetssyn. Den
grundläggande principen bör vara att energihushållningsålgärder skall
genomföras så långt de är ekonomiskl lönsamma. Därvid måsle slor hiin-syn tas
lill förhållandena på lokal nivå. Med hänsyn lill de skiftande
förutsättningarna i olika kommuner måste de avvägningar och den samordning som
kännetecknar en helhetssyn göras lokalt. Delta skall självfallet ske inom ramen
för de riktlinjer för energipolitiken som anges av statsmakterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
har nyligen beslutat om en ändring i lagen (1977:439) om kommunal
energiplanering (prop. 1984/85:5. BoU 6. rskr 82) som innebär bl. a. atl det
fr. o. m. den I januari 1986 i varje kommun skall finnas en plan för
tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. Det förutsätts
därvid atl varje kommun i sin energiplanering gör så ekonomiskl effektiva
avvägningar som möjligl. dels mellan ålgärder för energitillförsel och ålgärder
för energihushållning, dels mellan ålgärder i energisystemet och ålgärder i
andra sektorer. För all få genomslag i åtgärder hos faslighelsägare.
hyresgäster, m.fl. bör enligt min mening dessa avvägningar komma lill ullryck i
priser och taxor som innebär all fördelningen av de ekonomiska fördelarna eller
bördorna blir rättvis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Elanvändningen
har sedan 1980-talels början ökal snabbt. Under exempelvis år 1983 ökade
användningen med ca 10 %. Jag har nyss (avsnitten 3 och 4) redogjort för mina
bedömningar av elanvändningens ulveckling i framliden och för de rikllinjer som
bör gälla för användning av el. Under nuvarande övergångsperiod, då tillgången
på billig el är god, bör el kunna användas för bl.a. byggnadsuppvärmning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
högkvaiitaliva energiform som elenergin utgör måste dock i försia hand användas
i sådana verksamheter där den är svår eller omöjlig att ersälla, exempelvis i
induslriella processer, i spårbunden trafik och för belysning och drift av
apparaler. Även om Ullgången på el f. n. är god. är del angeläget atl
användningen av el redan nu och fortsättningsvis sker pä ell effektivt sätt och
i former som inle låser oss lill elt fortsatt högt elberoende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Komniuneras
roll är i detla sammanhang betydelsefull. Kommunerna har ett stort inflytande
över omfattningen av elanvändning för uppvärmningsändamål, bl. a. genom
ulformningen av taxor och avgifier. och genom den möjlighel all vägra
elleverans för uppvärmningsändamål som elleve-ranlörer har i vissa fall. Det är
väsenlligl all kommunerna inom ramen för den kommunala energiplaneringen noga
överväger om och i vilken grad</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>elanvändningen
bör begränsas till förmån för andra kollekliva system. Kommunernas energiplaner
har också en strategisk betydelse som underlag för en nationell bedömning av
elanvändningens utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att belysa elanvändningens nuvarande omfattning och ulveckling. liksom
möjlighelerna att använda el för olika ändamål på elt sådant sätt atl de
långsikliga energipolitiska målen främjas, har regeringen bemyndigat mig att
tillkalla en särskild utredning (I 1984:02) om el och inhemska bränslen (ELIN).
Utredningens uppgift är bl.a. alt belysa bl.a. konkurrenssituationen mellan el
och inhemska bränslen. Kommittén skall i silt forlsalta utredningsarbete belysa
elanvändningens nuvarande omfattning och utveckling liksom möjligheterna all
använda el för olika ändamål. 1 uppdraget ingår också att undersöka om del
finns behov av nya eller förslärkta styrmedel för atl åstadkomma en mer
medveten siyrning av elanvändningen. Som jag nyss anförde (avsnitt 4) avser
utredningen att lill sommaren lämna en delredovisning avseende uppvärmning av
byggnader. Jag återkommer lill kommitténs hillillsvarande arbete i samband med
behandlingen av inhemska bränslen (avsnitt 8.6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller användningen av olja vill jag anföra följande. Inom många områden,
inte minst inom uppvärmningssektorn, återstår betydande möjligheter att med
god ekonomisk lönsamhei minska oljans andel. Inom andra områden, exempelvis
fordonsdrifl och vissa industriella ändamål, kommer oljan under en lång tid
framöver all spela en viklig roll. eftersom ekonomiska alternativ till oljan
ännu inle har utvecklats. Olja kommer under överskådlig tid att vara det
enskilda bränsle som svarar för störst andel av energiförsörjningen. Med
anledning av della måsle vi nu driva ansträngningarna vidare för att få lill
slånd en effekiiv oljeanvändning. Vi måsle också fortsätta och fullfölja
arbetet med att få fram ekonomiskl bärkraftiga alternativ lill oljan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller den fortsatta inriktningen av samhällets styrning av energianvändningen
bör utgångspunkten vara alt prisel på energi spelar en avgörande roll för vilka
åtgärder som vidtas för att hushålla med energi och för att övergå frän ett
energislag till ett annat. Med pris menar jag del pris som användaren får
betala, dvs. priset inkl. skatter och avgifter. Prisel på energi bör medvetet
och aktivt användas för atl åstadkomma en effektiv och rationell
energianvändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statsmakternas
viktigaste instrument för atl direkt påverka prisel på energi är
energibeskattningen. Skatteinstmmentd skall användas aktivt i energipolitiken.
Riksdagen beslöt hösten 1983 om rikllinjer för den framlida
energiskattepolitiken (prop. 1983/84; 28. SkU 9. rskr 96 och 97). En
grundläggande princip för energiskattepoliliken är att främja de energiinvesteringar
för oljeersällning och energihushållning som bör genomföras under 1980-talet.
Hänsyn bör också tas till olika energikällors effekter på miljön,
bytesbalansen, försörjningstryggheten, sysselsättningen och den industriella
utvecklingen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fr.o.m.
den I december 1984 har skattehöjningar genomförts på elenergi med 2 öre per
kWh. Skatten på bensin har höjts med 50 öre per liter. Kilometerskatlen för
dieseldrivna fordon höjs fr. o. m. den 1 mars i år (prop. 1984/85:45, SkU 14,
rskr 28).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiverkei
anser att de statliga myndigheternas ålgärder inom energihushållningsområdet
bör inriktas på alt ge service i form av erfarenhets-återföring, information,
rådgivning, utbildning m.m. i syfte att eliminera trögheter, kunskapsbrister,
organisatoriska hinder etc. Denna uppfattning stöds av samlliga remissinstanser
som har yttrat sig i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar uppfattningen att det alltjämt finns betydande behov av olika slags
service från de statliga myndigheterna sida för att bistå kommuner, förelag och
enskilda med att identifiera och ta till vara möjligheterna att effektivisera
energianvändningen. Denna service kan ha olika form, såsom insamling och
förmedling av informalion, utbildningsinsatser, rådgivning m. m., och ha olika
betydelse beroende på vilken sektor som berörs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nyss nämnde innebär nuvarande inriktning av energipolitiken atl den i slor
och växande utsträckning genomförs i kommunerna. I propositionen om utvecklad
kommunal energiplanering betonade jag bl.a. belydelsen av atl ta till vara den
kompetens som har byggts upp hos de kommunala energirådgivarna. I årets
budgetproposition (prop. 1984/85; 100 bil. 13) anfördes atl behovet av den
kommunala rådgivnings-och besikfningsverksamheten fortfarande är stort.
Verksamheten har nu fått en tillfredsställande inriktning och omfattning. Det
statliga stödet för denna verksamhel — som främst har tillkommit för atl
stimulera uppbyggnaden av en långsiktig verksamhet av tillräcklig omfattning -
föreslogs upphöra vid utgången av år 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har nyligen inlett överläggningar med företrädare för kommunerna om deras
uppgifier i fullföljandel av energipolitiken. Överiäggningarna berör bl. a.
kommunernas möjligheter att vidta ytteriigare åtgärder för att förbättra
energihushållningen inom den egna verksamheten och atl genom rådgivning och
besiktning bistå övriga fastighetsägare och fastighetsförvaltare och stimulera
dem till att vidta energihushållningsåtgärder. Syftet med överläggningarna i
denna del är att skapa garantier för att rådgivnings- och
besiktningsverksamheten kan inordnas i kommunernas ordinarie verksamhet. Del
är också angelägel att den kompetens, som har byggls upp, las tillvara och atl
formerna för verksamheten vidareutvecklas. Överiäggningarna syftar vidare Ull
att klargöra på vilket sätt kommunerna inom ramen för den utvecklade kommunala
energiplaneringen kan medverka till atl erforderliga avvägningar mellan t.ex.
el och inhemska bränslen görs i det lokala energisystemet. Andra frågor som
berörs är utbyggnaden och underhållet av kommunernas fjärrvärmenäl,
förberedelser för moitrycksproduklion, behovet av samordnad upphandling av
komponenter m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
utesluter inle atl särskilda insalser kan bli nödvändiga för alt ytterligare
stödja utvecklingen av del kommunala energihushållningsarbetet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
en övergångsperiod kan det t. ex. vara motiverat med vissa typer av
försöksverksamhet i några kommuner. Sådana verksamheler kan kräva ell visst
mått av statligt ekonomiskt stöd. Jag återkommer härtill i det följande
(avsnitt 14). Statliga insatser i form av olika slags service till kommunerna,
t. ex. i form av statistik och riktad information, kan också aktualiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att göra det möjligt att följa utvecklingen vad gäller användningen av olika
energislag är det vidare angeläget att energistatistiken förbättras. Jag hälsar
med tillfredsställelse de initiativ som enligt vad jag har erfaril har tagils
av statens energiverk, statistiska centralbyrån (SCB) och byggforskningsrådet
(BFR) för atl förbättra energislalisUken på alla nivåer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
innebär de riktlinjer för energianvändning och energihushållning som jag nu har
förordal följande;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Den inriktning som angavs i
1981 års beslut ligger i allt väsentligt fasl. De styrmedel som i huvudsak bör
komma lill användning är dels energipriset, dels information, rådgivning och
utbildning. Några kvantitativa mål för olika energislags andel av den lolala
energitillförseln bör inte faslslällas. En så flexibel energianvändning som
möjligt bör eftersträvas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Insatserna för att åstadkomma
en tekniskt och ekonomiskt effektiv och rationell användning av energi
intensifieras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kommunerna ges en central roll
när det gäller dels hur långt energihushållningsinsatserna skall drivas, dels
när del gäller avvägningen mellan användningen av olika energislag i kommunen.
Kommunernas arbele bör bedrivas utifrån en helhetssyn, vari såväl det totala
energisystemets utformning som andra faktorer såsom sysselsättning, miljöhänsyn
m. m. beaklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Användningen av el skall ske i
former som inte låser oss till etl fortsatt högt elutnyttjande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beskattningen av energi skall
aktivt och medveld ulnyttjas för alt åsladkomma en effektiv och rationell
energianvändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.2
Industri</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Industrins
energianvändning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energianvändningen
inom gruvor och tillverkningsindustri motsvarar ca 37% av landets totala
energianvändning. År 19.83 uppgick industrins lotala energianvändning lill ca
131 TWh varav 37 TWh som inhemska bränslen, 15 TWh som kol och koks, 33 TWh som
olja, 3 TWh som fjärrvärme och 43 TWh som el. Samiidigi utnyttjades ca 1,5 TWh
av industrins spillvärme inom kommunala fjärrvärmenät. Den övervägande delen av
de inhemska bränslen som används inom industrin utgörs av bark, flis, lutar och
andra biprodukter som produceras och används internt inom massaproduktionen.
De inhemska bränslenas användning dominerar inom pappers- och massainduslrin
liksom inom övrig trävaruindustri. Belydande effekliviseringar i användningen
av dessa har genomförts. Järn- och stålindustrin</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samt jord- och slenvaruindustrin svarar för slörre delen
av den användning av kol och koks som förekommer inom industrin. Under senare
år har indusirins oljeanvändning minskal avsevärt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Massa- och pappersindustrin samtjärn-, stål- och
metallverken svarar för drygt 60% av den totala energianvändningen inom
industrin, medan deras andel av saluvärdet utgör ca 20% och andelen sysselsatta
ca 15% av de siffror som gäller för industrin som helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förändringar i industrins energianvändning beror på fiera
faktorer, bl. a. på förändringar av den industriella produktionens volym, på
strukturella förändringar och på förändringar av energieffekti vitelen.
Energieffektivite-len påverkas bl. a. av i vilken takt äldre anläggningar byts
mot nya och mer energisnåla anläggningar. På lång sikt bestäms emellertid
energiålgången inom denna seklor till stor del av de nya processer som
ulvecklas för de mest energikrävande produkterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingen av industrins energianvändning har särskilt
studerats av slatens energiverk i samband med analysen av
energihushållningsprogrammds effekter och i samband med det prognosarbete som
redovisas i Energiperspektiv 1970-95.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energihushållning inom industrin</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagens energipolitiska beslut våren 1981 innebar att
företagens ansvar för en bättre energihushållning betonades. Statens insatser
inriktades på att föra ut kunskap om energisparålgärder genom statligt stöd
till ulbildning och rådgivning, på ekonomiskt stöd från oljeersättningsfonden
lill vissa ålgärder för att spara energi och till prototyp- och
demonstrations-anläggningar samt på stöd till forskning och utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under perioden 1970-1983 minskade industrins totala
energianvändning med 12%. Under samma period halverades oljeanvändningen.
Minskningen av oljeanvändningen har dock gåtl olika snabbt under perioden;
särskilt efter år 1979 har minskningen av oljeanvändningen varit mycket
kraftig, eller ca 12% per år. Elförbrukningen steg emellerUd med 0,9% årligen
under denna period, medan användningen av fasta bränslen minskade med i
genomsnitt 1 % per år. Industriproduklionens sammansättning har även förändrats
på så sätt att de energiintensiva industriernas andel av den lotala
industriproduktionen har minskat, medan de mindre energikrävande industriernas
andel har ökal. Vidare har strukturrationaliseringar inom induslrin resulterat
i att fiera äldre och mindre anläggningar har lagts ner och all produktionen
har koncentrerats till större och effekiivare produklionsenheler utrustade med
mer energisnål teknik än tidigare. Samtidigt har energieffektivitelen ökal
vilkel avspeglas i utvecklingen av energibehovet per producerad enhel. det s.
k. specifika åtgångslald, inom olika branscher. Under perioden 1970-1983 har de
specifika åtgångstalen för industrin i genomsnitt minskal med 24%, medan den
specifika användningen av el har ökat med 16%. Återigen noteras alt de slörsla
förändring-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>arna
har ägt rum under perioden 1979- 1983 då de specifika energiåtgångstalen
minskade med i genomsnitt ca 4,5% per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk har i sin analys av energihushållningsprogrammets effekter bedömt
att utvecklingen mot större energieffektivitet inom industrin pågick i samma
takt under senare hälften av 1970-talet som före de stora energiprishöjningarna
åren 1973 och 1974. Däremot har energieffektivitelen förbättrats betydligt
under början av 1980-talet, vilkel enligi energiverket förklarar den minskade
specifika energianvändningen under denna lid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
analysen framgår att energieffektivitelen under perioden 1974-1980 ökade inom
främst massa- och pappersindustrin, jord- och slenvaruindustrin samtjärn- och
stålindustrin. Under åren 1980-1982 har emellertid energieffektiviteten ökat i
samtliga branscher utom i textil- och konfektionsindustrin där ingen
förändring har ägt rum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
massa- och pappersindustrin har energianvändningen minskat kraftigt, från 64
TWh år 1979 Ull 56 TWh år 1983, som elt resullat av energibesparande åtgärder.
Härvid skedde en minskning av oljeanvändningen med 10 TWh, medan användningen
av fasta bränslen och el ökade med I TWh vardera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
järn-, stål- och metallindustrin sjönk energiförbrukningen från 30 TWh år 1979
Ull 23 TWh år 1983. Järn- och stålindustrin har under del senaste decenniet
genomgått en betydande omstrukturering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statligt
bidrag till energibesparande åtgärder inom induslrin lämnades under åren
1974-1980. Sammanlagt beviljades ca 1,2 miljarder kronor för detta ändamål.
Främst utnyttjades dessa möjligheter av industrier med hög energiförbrukning
för vilka energikostnaderna betydelsefullt inverkade på de tillverkade
produkternas lönsamhet. Beroende på de olika samverkande faktorerna under denna
tid anser energiverket att några systematiska samband inte går att påvisa
mellan de statsbidrag som har beviljats till en viss bransch och den
energieffektivisering som har genomförts i denna. Energiverket pekar dock på
atl bidragen möjligen kan ha haft en påskyndande roll. Stålens industriverk
anger i sitt remissyttrande över Energihushållningsprogrammets effekter att de
bidrag, som inte var avsedda för prototyp- och demonstrationsanläggningar,
hade en i vissa avseenden olycklig konstruktion. De i särklass största
bidragsmottagarna har varit massa- och pappersindustrin och den kemiska
induslrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samarbete med Industriförbundet har industridepartementet haft överläggningar
med föreirädare för vissa industrier och industribranscher under år 1984
angående industrins energihushållning. Vid överiäggningarna redovisades bl. a.
att betydande och lönsamma energisparpotenlialer finns även inom annan induslri
än den mest energiinlensiva. exempelvis inom verkstadsindustrin genom
injustering och tidsstyrning av värme- och ventilationssystem m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
år 1981. då de statliga bidragen till energisparåtgärder inom indu-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>strin upphörde, lämnas inom ramen för
oljeersättningsprogrammet fortsatt statligt slöd till prototyp- och demonstrationsanläggningar
för dels oljeersättande, dels energibesparande åtgärder. Under åren 1981-1983
beviljades stöd lill industriföretag med sammanlagl 263 milj. kr., varav 78
milj. kr. i bidrag. Ca 80% av del beviljade slödel lämnades för åtgärder inom
massa- och pappersindustrin och ca 7% för ålgärder inom trävaruindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År 1975 påbörjades ell energiforskningsprogram med
styrelsen för leknisk Ulveckling som ansvarig för den del som avser
energianvändning i industriella processer. För denna verksamhet har l.o. m.
budgelåret 1983/ 84 anvisats totaU 348 milj. kr. Under treårsperioden
1981/82-1983/84 disponerades ca 40% av medlen för delprogrammet Massa och
papper och ca 40% för delprogrammet Järn och stål. Inom ramen för nu pågående
treåriga energiforskningsprogram har preliminärt beräknals 228 milj. kr. för
verksamhet avseende energianvändning inom induslriella processer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Spillvärmeresurser i vissa branscher utgör — om de kan
nyttiggöras — en belydande hushållningspoleniial. För att underlätta ulnylljandel
av industriell spillvärme för uppvärmning även utanför resp.
industrianläggning har slatligt stöd lämnats under åren 1983 och 1984 till
disiributionsledning-ar för överföring av spillvärme från industrin till
fjärrvärmenät. Stödet lämnades i form av bidrag för högst 10% av koslnaderna
för överföringsledningarna. Under år 1983 beviljades bidrag lill ell liolal
projekt med sammanlagl 9 milj. kr. Under år 1984 beviljades bidrag lill åtta
projekt med sammanlagt 5 milj. kr. Bidrag har beviljals för överföring av såväl
högvärdig spillvärme som lågvärdig spillvärme, som måsle kompletteras med
värmepump. Landsorganisationen i Sverige pekar i sill remissyttrande över
Energihushållningsprogrammels effekler på att tillvaratagande av industrins
spillvärme i många fall endast kan ske i samarbete med kommunernas
värmeförsörjning och anser därför all del är väsenlligl all deiia samarbeie
ulvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från början av 1980-talel bedrivs en rådgivningsverksamhet
för små och medelstora företag med hjälp av slalligl slöd via de regionala
utvecklingsfonderna. Numera finns energikonsulenler vid samlliga 24
utvecklingsfonder. Energikonsulenlerna arbetar förelrädesvis med uppsökande
verksamhet, där företagen som en försia insats erbjuds kostnadsfri konsultation
om möjlighelerna au effeklivisera energianvändningen och minska
oljeanvändningen. Statens induslriverk adminislrerar slödet till energirådgivning
lill induslrin och näringslivel i övrigl. Förutom slödel lill
energi-konsuleniverksamheien genomför induslriverkei även mer branschinrik-lade
akiivileler. Bl. a. ularbeias energisparhandböcker för olika branscher. På
uppdrag av regeringen har även en försöksverksamhel med avgiftsfinansierad
rådgivningsverksamhet bedrivits. 1 den målgrupp som energikonsulenterna
bearbetar - små och medelstora industrier, handel och servicenäringen - är
energikostnaderna i allmänhet relativt små och utgör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>endast några procent av omsättningen. Totalt förbrukades
år 1982 vid arbetsställen med 5-200 anställda 20,6 TWh, varav 9,2 TWh som olja.
Slatens industriverk har i en utvärdering av energirådgivningen vid utvecklingsfonderna
uppskattat möjligheterna atl minska den totala energianvändningen i denna typ
av förelag till 15-20% samt oljeanvändningen till 25-30% med en
företagsekonomiskt rimlig lönsamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 energiverkets ulvärdering av
energihushållningsprogrammels effekter anges att den genomgång av
energisparmöjligheterna som energikonsulenterna genomför kan vara en inledning
lill ett fortsatt arbele med planering, projektering och genomförande av
konkreta energisparåtgärder samt att rådgivarna — när verksamheten har fungerat
väl — har haft en roll som initierande och neutral mäklare med uppgift att få
företagen atl ta till vara energihushällningsmöjligheter. Energiverket föreslår
med utgångspunkt från rapportens slutsatser att de statliga insaiserna för atl
stimulera till fortsatt energihushållning bör inriktas på information,
rådgivning, utbildning m. m. Denna uppfattning stöds av ett stort antal
remissinslanser, bl. a. Industriförbundet, Landsorganisationen i Sverige,
slatens industriverk och slatens vattenfallsverk.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För utbildning av personal kan f.n. slöd erhållas av
statens energiverk. Utbildningssiöd har emellerlid inte efterfrågats i någon
större omfattning av industriföretag. Statens energiverk föreslår i sin
utvärdering av energihushållningsprogrammet atl en genomgång bör göras av i
vilken omfattning som industrins egna ulbildningsorganisationeroch
vidareutbildningen i samhällets regi kan förstärkas. Arbetsmarknadsstyrelsen
understryker i sitt remissyttrande viklen av att energipolitiken inie hämmas av
bristen på utbildad arbetskraft. Styrelsen ställer sig bakom förslaget all
utreda hur energiutbildningen kan förstärkas och delar energiverkels
uppfattning atl ulbildningen bör hänföras till del reguljära
utbildningsväsendet. Universitets- och högskoleämbetet menar alt högskolan
lorde ha goda förutsällningar att medverka särskilt vad gäller ulbildning av
personal inom industri och näringsliv. Stolens industriverk anser emellerUd
inle all skolöversiyrelsen eller universitets- och högskoleämbetet bör överta
ansvaret för ulbildning av drift- och skötselansvariga inom induslrin ulan
föreslår i stället all ulvecklingsfondernas utbildningsenheter ges möjligheter
atl hålla subventionerade kurser ute i industriområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Indusirins framtida energibehov</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industrins framtida energibehov beror till stor del på den
inlernaiionella och den inhemska ekonomiska utvecklingen och dess inverkan på
industrins produktionsutveckling. Enligt allernäliv 1 i långUdsulredningens
(LU 84) bedömning av de enskilda branschernas utveckling under l980-ta-let
beräknas industriproduktionen mellan åren 1980 och 1990 öka med i genomsnitt
1,9% årligen. Enligt denna bedömning förvänlas en fortsall produktionsminskning
inom ell flerlal branscher såsom gruvindustri, tex-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>til-
och konfekiionsinduslri, jord- och sieninduslri saml varv. För
verk-sladsinduslrin och den kemiska industrin vänlas en produklionsuppgång med
4,3 resp. 3,5% per år, medan övriga branscher beräknas öka sin produktion med
1-1,5% per år fram till år 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 statens energiverks
prognos för energianvändningen har LU:s alternativ 1 legal lill grund för
bedömningen av industrins energianvändning år 1990. Dessulom har energiverkei
gjort egna bedömningar av utvecklingen av de olika branschernas specifika
energianvändning. Totalt bedömer statens energiverk indusirins
energianvändning till 133 TWh år 1990 varav 44 TWh som inhemska bränslen, 16
TWh som kol och koks, 17 TWh som olja, 3 TWh som fjärrvärme, 3 TWh som naturgas
saml 50 TWh som el. UinylUandd av industriell spillvärme beräknas uppgå till
2-3 TWh.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den lolala
energianvändningen inom induslrin bedöms således öka endast marginellt.
Belydande förändringar förväntas emellertid i användningen av de olika
energislagen. Av den toiala energianvändningen beräknas en tredjedel utgöras av
inhemska bränslen. Användningen av oljeprodukter förutses halveras jämfört med
år 1983. En väsentlig minskning förväntas främsl för de lunga eldningsoljorna.
Introduktionen av naturgas genom Sydgasprojeklel möjliggör användning av gas
inom induslrin i södra Sverige. Elanvändningen bedöms öka med 7 TWh jämföri
med år 1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Massa-
och pappersindustrin har redan framgångsrikl minskat energianvändningen,
specielli användningen av olja. Fortsalla energibesparingar och oljeredukUoner
bedöms möjliga all genomföra genom bl. a. effekiivare UlnytUande av
skogsråvaran. Den pågående utvecklingen av energisnål processteknik visar alt
möjliga energibesparingar ligger på så hög nivå all t.o. m. slora
energiöverskoll skulle kunna erhållas om besparingspolenlia-len nyttjades fullt
ut. Utveckling av nya maskiner för veddefibrering kan möjliggöra en icke
oväsentlig minskning av elenergibehovet. Den lolala elanvändningen bedöms
emellerlid öka.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>InomjVini- t>c7i
stålindustrin finns möjligheter all yllerligare sänka energianvändningen i
nuvarande processer genom ökad lillämpning av processstyrning m. m. Stora
insatser görs för att, delvis med statligt stöd, utveckla nya energisnåla
råjärnsprocesser, vilka kan få betydelse på lång sikt. Genom tillämpning av
plasmatekniken för vissa processer kan energianvändningen effektiviseras. Den
framtida energianvändningen beror även på fördelningen mellan malmbaseral och
skrolbaseral stål. Knapphet på skrot kan leda lill all andelen malmbaseral släl
ökar vilkel ökar energianvändningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
den kemiska industrin förväntas en slark produklionsökning. Den kemiska
induslrin är emellerlid en heterogen bransch med produklion av såväl
energiinlensiva baskemikalier som högkvaiitaliva, men föga energikrävande,
specialkemikalier och läkemedel. De sistnämnda lyperna av produkter beräknas
svara för större delen av den förväntade produktionsökningen. De mesl lönsamma
energibesparingarna har genomförts inom de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>energilunga
delbranscherna. Fortsatta energibesparingar är möjliga med längre
återbetalningstider. För de elintensiva delbranscherna är energikostnaderna av
slor betydelse för produkternas konkurrensförmåga. Slora insatser görs därför
för att minska energikostnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
verkstadsindustrin, som tillhör de mindre energiintensiva branscherna, fömtses
en fortsatt övergång från olja till el för uppvärmningsändamål. Inom
verkstadsindustrin svarar lokaluppvärmningen för ca 65% av den totala
energianvändningen. För molordrifl och processvärme, som svarar för 35 % av
energianvändningen, bedöms även möjligheter föreligga att spara energi. I
Ingenjörsvetenskapsakademiens rapporl Energi och Ekonomi bedöms den ökade
automatiseringen inom verkstadsindustrin leda till en minskning av lokalbehovet
på längre sikl och därmed även ett minskat energibehov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller industrins elanvändning kan merparten av denna hänföras till ett fåtal
branscher. Järn-, stål- och metallverk, massa- och pappersindustrin samt den
kemiska industrin svarar tillsammans för drygt 2/3 av industrins totala
elanvändning. Utvecklingen av indusirins elbehov kommer därför atl i hög grad
bero på hur dessa elintensiva branscher utvecklas. Enligt Kraftsams prognos
kommer elanvändningen i industrin att öka något snabbare än produktionsvolymen,
eller med ca 3 % per år fram Ull år 1990. Elförbrukningen för motordrift och
belysning, som är svårersälllig förbrukning, växer dock långsammare än
produktionsvolymen dels beroende på den pågående omstruktureringen inom
industrin lill lättare och mindre elkrävande tillverkning, dels genom en
allmänt ökad effeklivisering av elanvändningen, t. ex. med hjälp av
datorstyrning, energisnålare belysning etc. Förbrukningsökningen förklaras
därför av den snabba konverte-ringen från olja till el för process- och
lokalvärme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energieffekliviseringen
bedöms av statens energiverk fortsätta inom alla branscher under 1980-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillgång
till billig och säker energiförsörjning har varil av slor betydelse för den
induslriella tillväxten i vårt land. 1 den induslriella förnyelseprocess som
nu pågår förändras dock industristrukturen successivi mol alll mindre
energikrävande industrier. De energiintensiva industrierna kommer emellerlid
även i fortsättningen att spela en stor roll i den svenska ekonomin. Industrin
måste därför även i framtiden tillförsäkras den tillgång till billig och säker
energi som är nödvändig för den industriella utvecklingen. Elanvändningen inom
industrins processer bör i likhet med annan el som är svår att ersätta
prioriteras vid avvecklingen av kärnkraften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
vill jag betona atl detta inle innebär lägre krav på energihushållning i denna
seklor än i andra. Det är ivärtom av flera skäl betydelsefullt all industrin
ständigt förbättrar effektiviteten i sin energianvändning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta gäller både energiintensiva och mindre
ciieigikriivande branscher, både större och mindre företag och både i fråga om
bränslen och cl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industrin har på ett framgångsrikt sått förändrat
energianvändningen. Betydande besparingar har uppnätts. Ändå återstår en
väsentlig besparingspotential. Inom de energiintensiva branscherna är
energikostnaderna en betydelsefull faklor for produkternas lönsamhet. De har
därior ofta en hög energimedvetenhd. Del stöd som lämnades under åren 1974-
1980 till energibesparande ålgärder inom induslrin utnyttjades också till slor
del av de energiintensiva industrierna. En betydande energieffektivisering har
fortlöpande genomförts inom dessa branscher sedan den första oljekrisen. Enligt
slatens energiverks analys har härvid de största förbättringarna av
effektiviteten inträffat under 1980-talel. Utvecklingen tyder på att känsligheten
för energikostnaderna är slor, alt energifrågorna uppmärksammas och bearbetas
saml att lönsamma energibesparande investeringar genomförs. Det är enligt min
mening både samhällsekonomiskt och för de berörda Ibieiagen förelagsekonomiskl
angeläget atl arbeiei med energihiishål-lande åtgärder bedrivs på en fortsall
hög nivå och alt alla möjligheter tas lill vara. Nya energisnåla tekniker och
syslem liksom effekUv energihushållning i övrigt i de energikrävande förelagen
bidrar i hög grad till att starka förelagens konkurrenskraft både i Sverige och
utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För den framtida energianvändningen är dd nu pågående
forsknings-och utvecklingsarbetet avseende nya energisnåla processer av stor
betydelse. Genom forskning och ulveckling kan grunden läggas till nya industriella
processer baserade på energisnål leknik. Med energisnåla processer kan
konkurrenskraften i de energiintensiva branscherna stärkas ytterligare i
framliden. Slora insalser görs inom energiforskningsprogrammet i projekl som
samfinansieras mellan slaten och industrin, f.n. särskilt massa- och
pappersindustrin resp. järn- och stålindustrin. För uppförande av prototyp- och
demonstrationsanläggningar med ny teknik för att ersätta olja eller spara
energi kan stöd lämnas av statens energiverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom lönsamheten för energibesparande åtgärder inom
industrin i allmänhet är mycket god är det rimligt atl förvänla sig att
energieffekliviseringen fortsätter utan något särskilt statligt stöd.
Samhällels insalser bör i stället koncenlreras på slöd lill forskning och
ulveckling och lill prototyp-och demonslrationsanläggningar. Därulöver är del
nalurliglvis angelägel atl de ekonomiska signalerna - i form av priser, taxor
och skaller - för induslrin liksom för andra samhällsseklorer är korrekta och
rättvisande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är angelägel all under de närmaste åren noga följa
utvecklingen av energihushållningen och energianvändningen inom industrin.
Speciell uppmärksamhet bör ägnas industrins ökade användning av el samt
möjligheterna atl vidta elbesparande ålgärder. Jag avser därför atl i mina
fortsalla överläggningar med induslrin la upp dessa frågor. Jag kommer därvid
också all ta upp frågor om ökal spillvärmeulnyttjande och om ålgärder för
induslrielll mottryck som jag närmare går in på i dd följande (avsnitt 6.2
resp. 7.4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagen 1984185. I saml. Nr 120</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom de branscher där eneigikostn;idem;i utgör endasl en
begränsad del av de lotiila produktionskostnaderna h;ir energifriigorna
naluriigtvis inte sanini;i avgörande betydelse för lördagens lönsamhet. Kunskapcriiii
om möjlighelerna att spara energi ;ir inte lika stora som inom de
eneigiintcn-siva industrierna. 1 saiskill de små och medelslora företagen ar
det ovanligl all företagen disponerar särskild personal med energiicknisk
koinpc-icns. Den energirådgivning som sedan ett par år bedrivs av
utvccklingstön-derna är fiämsl inriktad på rådgivning och information lill
denna kaiegori av industriföretag, särskilt till de små och medelstora
industrierna liksom lill handeln och servicenäringarna. Verksamheten syftar
ftänisl lill atl sprida kunskap om möjligheterna att nå ökad lönsamhet genom
energibesparingar och oljeersällning och diirmed till alt initiera åtgärder i
företagens regi. Den kostnadsbesparing som kan uppnås genom cnergihushål-lande
åtgärder medför för många förelag en icke oväsentlig ökning av vinslen. Jag
anser i likhet med energiverkei och industriverket, liksom flertalet
remissinstanser som har yttrat sig över Energihiishiillningspro-grammets
effekter, atl rådgivning och information är viirdefiilhi instrument lör att
höja medvetandet om energifrågornas betydelse inom dessa löret:ig. Därmed ökas
utsikterna all också få lill stånd konkreta hushållningsåigärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan energirådgivningen nu har etablerats bör den i nästa
steg i slörre ulslräckning integreras i de regionala utvecklingsfondernas
ordinarie verksamhel. Strävan bör vara att den på sikl skall ingå i den
reguljära service som utvecklingsfonderna erbjuder de små och medelstora
företagen. Parallellt härmed bör dt ökal ansvar läggas på näringslivet och
dess branschorganisationer för såväl informalion och rådgivning som utbildning
av peiso-nal. De statliga insatserna i nuvarande form bör därför enligt min
mening successivi kunna minskas. Jag återkommer hiiriill vid min genomgång av
anslagsfrågorna (avsnitt 14 punkl E 4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De hushållningsåigärder som har vidtagits inom induslrin
har främsl inriklals på att spara olja. 1 vissa fall har energianvändningen
effektiviserats genom en ökad användning av el. De låga elpriserna och den
goda tillgången på el har medfört att besparingar på elsidan inte har
genomförts i samma utsträckning som vad gäller olja. Enligt min mening är det
emellerUd nu angelägel alt alla möjligheter lill atl effektivisera
elanvändningen inom industrin las till vara, så att indusirins elbehov hålls
nere. Arbetet med all utveckla elsnåla maskiner och ulrusiningar för industrin
måste intensifieras. Inom ramen för det forsknings- och ulvecklingsarbete som
styrelsen för teknisk utveckling svarar för planeras insalser under innevarande
ireårsperiod för all klarlägga potentialen och forsknings- och utvecklingsinsatserna
för eleffeklivare maskiner och processer. Detta arbele kommer atl ulgöra
besluisunderlag för planeringen av forlsalta insalser på della område. Jag
avser vidare att i överläggningar med industrin särskilt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>la upp dessa frågor i syfte att klarlägga vilka planer
företagen har och om ytteriigare insatser från statens sida erfordras. Jag har
i denna fråga samrålt med chefen för industridepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.3 Transporter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag går nu över lill frågor om iransporiseklorns
energianvändning. I dessa frågor har jag samråtl med chefen för
kommunikationsdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande energianvändning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Transportsektorn svarar för ca 20% av den lotala
energianvändningen och för ca 40% av den toiala användningen av olja. De
inrikes transporterna svarar för ca 90% av sektorns energianvändning och
bunkring för utrikes sjöfart för reslerande ca 10%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den sammanlagda slulliga användningen av energi i
iransporisekiorn uppgick år 1983 till 74 TWh. Del preliminära värdel för år
1984 är 77 TWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sektorns energianvändning domineras av biltrafiken. År
1982 svarade personbilar för ca 62% av energianvändningen för inrikes
transporter och lastbilar för ca 24%. Järnväg, annan spårbunden trafik och
bussar svarar för sammanlagl ca 7%, luftfart för 3%, sjöfart för 2% saml övrig
trafik för 4%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oljeprodukter dominerar helt. 97% av sektorns
energianvändning ulgörs således av oljeprodukier, framför allt molorbensin och
dieselolja. Endast den spårbundna trafiken - järnväg, tunnelbana och spårväg
-använder elenergi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eiiergihushållningsprogramjör Iransporisekiorn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 riksdagens trafikpolitiska beslut våren 1979 (prop.
1978/79:99, TU 18, rskr 419) angavs rikllinjer för ell
energihushållningsprogram inom Iransporisekiorn. Målet för de åtgärder som
föreslogs var atl minska energianvändningen inom transportsektorn med 4-5% i
förhållande till en beräknad energianvändning för år 1990. Som en allmän
utgångspunkt betonades all valet av energibesparande åtgärder måste grundas på
en helhetssyn, varvid inle enbart transportmedlens energianvändning beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I beslutet angavs olika metoder för atl åsladkomma
energibesparingar. Bl.a. pekades på möjligheterna att minska transportbehovet
och trafikar-beiel dels genom långsikliga ålgärder, exempelvis inom
bebyggelseplaneringen, dels genom ålgärder med omedelbar effekt såsom bällre
resandeplanering och effekiivare Iransporlorganisation. Vidare förordades en
övergång till mer energieffektiva transportmedel där kollektivtrafikens
betydelse och samåkning betonades. Tekniska förändringar liksom ett bättre
framförande och underhåll av fordonen borde också enligt beslutet medverka lill
en minskad energianvändning. De ålgärder som därvid anvi-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85: 120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sades var bl.a. rikllinjer for nya bilars
hranslelörhruknmg och förbättrad inlörmaiion lill bilislerna. 1 samband med
hcsluici ålades transportrådel (TPR) dt samiiianhållaiidc ansvar lör
energihushållningen i tianspoitsek-torn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>■fPR skall således, i den mån det inte ankommer pii
ii;igi)n ;innan myndighet, svara för frågor som ror energihushållningen inom
transportseklom. I rådets uppgifter iiigiir att planera, samordna och följa
upp energihushållningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagens energipolitiska beslui våren 1981 (prop.
1980/81:90, NU 60, rskr 381) inneb;ir bl. a. att de riktlinjer lör
cnergihushiillningen inom transportsektorn som lades fast genom 1979 års
trafikpolitiska beslut skulle gälla även fortsättningsvis. Prisstyrningens
betydelse betonades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulvärdering av encrgihushåltniiigsi>rogrummcl Jor
Iratisporlseklorn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk konstaterar i sin utviirdering av
energihushålliiiiigs-programmds effekter att den st;iiliga styrningens
omlättning har varit liten inom transportseklom. Huvudlinjen i styrningen har
enligi verket varil all söka minska den specifika energianvändningen i de
Iransportmedel som används. Verket konstaterar sammanfattningsvis att
utvecklingen inom transportsektorn på ett tillfredsställande sålt kan förklaras
med hjälp av andra faktorer än slallig siyrning. Därav dras slulsalsen att de
styrmedel som har använts inte tycks ha haft någon större elTekt. Verkel
konstaterar dock att transportsektorn är den samhällssektor där - vad bdriiflår
energianvändningen - kunskapen om olika styrmedels effekter är mest bristfällig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Endasl elt fåuil remissinstanser h;ir uiuilat sig direkt
om energiverkels bedömningar i fråga om transportsektorn. Trunsporirådci iTPR)
påpekar atl verket har förbisett fler;! betydande insalser som har gjorts under
senare år och som har haft betydelse från energisynpunki. Bl. a. nämns de
omfattande investeringar som har gjorts lör alt förbättra järnvägstrafiken och
kollektivtrafiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller drivmedelspriscis betydelse för
energianvändningen är meningarna delade. TPR bedömer atl prisutvecklingen på
bensin och dieselolja är av slor vikt för utvecklingen av energianvändningen
inom transportseklom. Vägverket framhåller däremot att det, mot bakgrund av
den obetydliga statliga styrning som har skett av energianvändningen för transporter,
är svårl alt dra slutsatser om olika styrmedels effekler. Verket framhåller
dock all belydande kunskaper om olika iransporlmedels effekiiviiel och om
möjlighelerna atl hushålla med energi har byggls upp sedan energikrisen år
1973.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsverket betonar att kunskaperna om trafikens
miljöproblem har ökat väsentligt, samtidigt som motiven atl minska utsläppen av
föroreningar har blivit alll slarkare. Verkel anser del därför nödvändigt med
en helheissyn på trafik- och energipoliiiken, där förulom energikraven även
kraven på en rationell transportförsörjning och en god miljö tillgodoses.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överenskommelser om bröiishfinhrukiungen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighet med nyss nämnda riktlinjer lör personbilars
hränslcfurhmk-ning som beslutades av riksd;igen år 1979 uppdrog regeringen i
beslut don 7 februari 1980 åt TPR iitt inlcd;i förh;indlinp;ir med de
pcrsonbilslcvcran-törer vilkas marknadsandel iir såd;in ;itt deras försiiljning
i nämnviird omfattning påverkar målen för briinsleförbmkninccn. I beslutet
anp;ivs ;iU förhandlingarna skulle drivas med sikte på att ingå
ihcrenskommclscr med leverantörerna som möjliggör att den totala väptla
genomsnittliga hrånslc-förbrukningcn för personbilar i Sverige år 1985 inte
överstiger 0.85 liter per mil. Vidare uppdrogs åt TPR att utreda
fiirutsiitininparna ;itt ingå överenskommelser om ytterligare sänkning ;iv
hränslcföibmkninpcn för ny;i personbilar fram till år 1990 i enlighel med
riksd;ipcns beslut. Sliitlipcn inneb;ir beslutet alt TPR skall följa
utvccklinpcn av den pcnomsniitlipa hränslcför-brukninpcn för personbihir som
siiljs av billcvcranlörcrna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såvitt angår förhandlingarn;i med billcverantörcrna och
utredningen ;iv-seende möjligheter till ytterligare siinkning av
bränsjefurbriikninccn fram till år 1990 redovisades uppdraget i maj 1981. TPR
harårlipen i sin anslaps-framställninp redovisal utvecklingen av
bränsleförbrukningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 de överenskommelser som sålunda har träffats melhm TPR
och hillc-veranlörerna innefattas åtaganden från berörda bolag avseende
bränsleförbrukningen för nya personbilar av 1986 års modell som säljs i
Sverige. De bolag som omfatlas av överenskommelserna svarade för 93 % av den
totala försäljningen av nya personbilar under första halvåret 1983. Vid
oförändrade marknadsandelar innebär de överenskommelser som har träffats att
den totala vägda genomsnittliga bränsleförbrukningen för nya personbilar av
1986 års modell kan beräknas bli 0,82-0.83 liter per mil jämfört med 0.9
liter/mil år 1980 och 0.86 liter/mil år 1983.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av TPR:s
redovisning för år 1983 framgår att en betydande siinkning av ålgångslalen har
skell mellan åren 1978 och 1982 om man ser till det toiala anlalel levererade
fordon. Uttryckl i bränsleåtgång vid blandad körning uppgår
förbrukningsminskninpen lill 0.07 liter per mil. Detta moisvarar en minskning
med 7.5%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De preliminära värdena för 1983 och 1984 års bilmodeller
antyder dock all den Udigare snabba nedgången nu har bromsats upp. Enligt TPR
kommer den toiala vägda genomsnittliga bränsleförbrukningen för 1984 års
bilmodeller att ligga på ungefär samma nivå som åren 1981 och 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom ramen
fördel inlernaiionella energisamarbeiel inom lEA har Sverige deltagit i ell
projekl om bränsleeffeklivilden hos nya personbilar. Under överinseende av en
referensgrupp, där bl. a. Sverige har ingått, har en konsultrapporl utarbetats.
Med utgångspunkt i de erfarenheter som redovisas i rapporten har IEA:s styrelse
antagit ett antal rekommendationer till medlemsländerna. De områden som berörs
i rekommendalionerna är testprocedurer för mätning av bränsleförbrukningen,
spridning av testresultat lill konsumenter, nalionella program för hushållning
med drivme-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>del samt energiaspektcr på miljökrav på personbilar. Jag
noterar med Ullfredsslällelse att Sverige i allt väsenlligt följer dessa
rekommendationer. Rekommendationerna från lEA:s styrelse återfinns som bilaga
24.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller personbilstrafikcn har vidare ell
projektarbete bedrivils inom Nordiska ämbelsmannakommitlcn för Iransporlfrågor.
I projeklel har ell material tagits fram för en informationskampanj om
körsältets och fordonsunderhållds betydelse för bränsleförbrukningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Besparingsmöjligheter i transportsektorn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TPR redovisar i sin anslagsframställning för budgelåret
1985/86 bl. a. en bedömning av energisparmöjligheterna för Iransporler för
perioden fram till år 1990. För persontrafiken bedömer TPR alt det finns en
möjlig potential för energibesparingar i storleksordningen 15% av nuvarande
energibehov. De åtgärder som bedöms kunna bidra lill all denna potential tas
till vara är bl.a. ändring av transportorganisation, övergång lill mer
energieffektiva Iransporlmedel, förbättrat körsätt och underhåll av fordon samt
lekniska förändringar av fordonen. När del gäller lasibilslrafiken redovisas
sparmöjligheler i samma storieksordning. För laslbilslrafikens del är del
framför allt förbättrad körteknik, förbättrad transportplanering och val av
fordon som kan ge upphov Ull belydande besparingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid en bedömning av sparmöjlighderna totalt sell måsle
hänsyn också tas lill den förväntade utvecklingen av transportarbetet. Enligt
TPR:s bedömning kommer såväl person- som godstransporiarbetet under 1980-talet
atl öka med sammanlagl ca 10%. En sammanvägning av sparmöjligheler och
Iransporlarbdets förväntade ulveckling ger en möjlig besparing om ca 10% av
nuvarande energibehov för transporter, enligt TPR:s bedömning. Om denna
besparing skall kunna nås krävs emellertid åtgärder på många områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TPR framhåller i sin anslagsframställning för budgetårel
1985/86 alt informationsverksamheten är en väsentlig del i
energihushållningsarbelet. För att få denna verksamhel effekiivare krävs enligi
TPR väsenlligt utökade resurser. Ell slarkl motiv härför är enligt TPR atl
transportsektorn svarar för en allt slörre relativ del av oljeförbrukningen i
landel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Framtida energibehov för transporter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uivecklingen av del framlida Iransportarbeld har studerats
och redovisats i en bilaga till 1984 års långtidsutredning (SOU 1984:5. bil.
5). Enligt de bedömningar som redovisas där beräknas personlrafikarbdd öka från
87 miljarder personkilometer år 1980 lill ca 93 miljarder personkilometer år
1990. Ökningen av iransportarbeld med personbilar bedöms bli förhållandevis
liten, medan starkare ökningar fömlses för framför alll busslrafik.
järnvägstrafik och inrikesflyg. Även för godstransportarbetel förutses en
lämligen långsam ulveckling, frän 69 miljarder lonkilomeler år 1980 lill ca 74
miljarder tonkilomeler år 1990.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk bedömer i sin prognos över
encrpianviindninpen för åren 1990 och 1995 att cncrpianvändningen för
liansporlåndaniål kommer alt öka relativt långsamt. För år 1990 förutses ett
totalt slullipt cncrpibehov om ca 80 TWh. Motsvarande siffra för år 1995 är 87
TWh. Dessa tal kan jämföras med dagens cncrpianvändninp för iransportändamål.
ca 74 TWh. Huvudskälet tiil det ökade Iransportarbeld och den därmed
samm;inh;ing-ande ökninpen av encrpianviindninpen år enlipl cncrpivcrkct ökailc
disponibla inkomster och ökad industriproduktion. Verket har inle riiknai med
några reala ökninpar av priset på drivmedel som skulle hålki tillbaka
enerpianvändninpens ökninp. Dock förutses en forisatt cffcktiviscrinp av
energianvändningen för transporliindamål med ca I % per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fiinperande och effektiva Ininsporlsystcm är niHlvändipa
för den sociiila och industrielki utvecklingen. Transportsektorn spelar en
vital roll för samhällels daplipa funklion och för den ekonomiska utvecklingen.
En god transporlförsörjninp iir också cn förutsältninp för cn balanserad befolknings-
och niiringslivsutvcckling i skilda delar av landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Målet för den stallipa trafikpolitiken är atl ge invånare
och näringsliv en lillfredsställande Iranspurtfiirsörjninp till liipsla möjliga
samhällsekonomiska kostnader. Trafikpolitiken utformas i syfte att medverka
till att andra viktipa samhiillsmål inom l.ex. närinpspolitikcn.
energipolitiken och miljöpolitiken kan uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Transportsektorn
spelar också en betydande roll når det gäller vår samlade energianvändninp. Som
jag nyss har redovisal svarar transportseklom i dag för ca 20% av den sluilipa
enerpianvändningen. Dess andel av oljeanviindninpen ;ir dock belydligi högre,
eller nära 40%. Dessulom utgör de drivmedelskvnlitder som ulnytUas inom
transportsektorn den värdemåssipt största delen av energiimporlcn. 1 lakl med
all energihushållningen och övergången från olja till andra energislap
fortsätter i övriga samhällssektorer kommer transportsektorns andel av
oljeanvändningen att öka yllerligare. Därigenom innebär Iransporiseklorns
enerpianvändning belydande problem från energipolitisk synpunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ännu
allvarligare är den miljöpåverkan som det ensidiga oljeberoendet medför.
Bilavgaskommiltén konstaterar i belänkandel (SOU 1983:27) Bilar och renare
luft all bilavgasulsläppen har ökal kraftigt sedan början av 1950-talet. och
alt utsläppen under de senaste åren har legal på en oförändrat hög nivå.
Enligt belänkandel svarar bilismen i dag för nära 100% av de toiala ulsliippen
av koloxider och bly. för nära 60% av uisliippen av kväveoxider och kolväten
och dessulom för betydande mängder av svavel-oxider och stoft. I motsats till
utvecklingen i fråga om utsläpp från förbränningsanläggningar har vi inte
lyckats bemiislra de allvariiga miljöproblemen lill följd av vägtrafiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande energipolitiska riktlinjer för transportsektorn
innebär att va-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Id av energibesparande åtgiirdcr måsle grundas på en
helhetssyn, varvid inte enbart trnnspoilmcdlcns encrgi;mvändning beaklas, utan
också olika transportmedels roll i ett effeklivi transportsyslem. Denna princip
bör giilla ;iven forlsättninpsvis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av de betydande energipoliliska och
miljömässiga problem som Imnsportscktorns nuvarande energianvändning medför
finner jag det angeläget att ;irbctct med att bryta det ensidiga oljeberoendet
fortsätter och intensifierns. Jag bedömer all dd år möjligt alt åstadkomma
betydande förändringar av enerpianvändninpens nuvarande sammansättning inom
denna sektor ulan att kravet på ett effektivt transportsystem åsidosätts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dd finns flera sätt att minska oljeberoendet för
transporter. På längre sikt finns möjligheter atl överpå till andra drivmedel
än oljeprodukter, exempelvis motoralkoholer. Till frågan om alternativa
drivmedel återkommer jap strax (avsniU 8.7). Vidare kan miljöeffekterna av
oljcanvändninpen begränsas belydligi. genom bl.a. övcrpång till blyfri bensin
och skärpta krav på avpasrening. Chefen för jordbruksdepartementet kommer inom
kort aU läpga fram förslag med denna inrikining.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oljeberoendet kan också påverkas genom ålgärder som syftar
Ull en annan sammansättning av transportsystemet. Jag tänker då i första hand
på en ökning av den kollektiva trafiken når del päller persontransporter och
övergång från landsvägstrafik till spårbunden trafik i fråga om godstransporter.
Under senare år har stora satsningar gjorts för all förbättra och utöka
kolleklivtrafiken. Kollektivtrafiken har också fåll en väsenllip
standardförbättring under de senaste åren, bl.a. till följd av reformen med ett
samlat ansvar fi>r länstrafiken. Jag återkommer strax till frågan om
kolleklivirafikens roll i energipolitiken. Når dd gäller järnvägslransporter
kommer chefen för kommunikationsdepartemenlet all inom kort lämna förslag till
riktlinjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På kort sikt finns del endast begränsade möjligheter att
bryta transportsektorns ensidipa beroende av oljeprodukter. Det finns däremol
betydande möjligheter till effektiviseringar av den nuvarande
energianvändningen. Det är väsenlligl att dessa möjligheter las till vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 del föregående har jag redogjort för TPR:s arbete med
att förbättra energieffekliviielen inom transportsektorn. Jag anser att detla
arbete har stor betydelse i anstriingningarna att effektivisera
transportsektorns energianvändning. Del är därför angeläget all TPR fortsätter
sin verksamhel med i huvudsak den inriktning som anges i rådels
anslagsframslällning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av stor betydelse härvidlag är åtgärder inriktade mot
personbilar, eftersom dessa under överskådlig framtid vänlas svara för en
dominerande del av Iransporiseklorns energianvändning. TPR har också i sin
anslagsframställning begärt 550000 kr. i ökade medel för information till i
försia hand ägare och förare av personbilar. Jag delar uppfattningen att det
f.n. kan finnas behov av en tillfällip förslärkning av insatserna på detta
område. Del</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>år emellertid vikligt alt sådana insalser samordnas med
den övergripande informationsverksamhet inom energiområdet som statens
energiverk svarar för. Enligt vad jag har erfarit pågår också diskussioner
mellan TPR och energiverket om behovet och ulformningen av informalionsinsalser
av nämnda slag. Till anslagsfrågan återkommer jng i det följande (avsnitt 14
punkt E2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad avser arbelet med en effekiiv energihushållning bör
möjlighelerna tas till vara alt redan i samband med körkortsutbildningen lägga
in moment som kan främja ökad kunskap och färdighet beträffande energieffektiv
körning. Ökad vikl vid körningens energiekonomiska aspekter under
utbildningsskedd torde också kunna slimulera läromedelsfördagen all utveckla de
delar av kurslitteraturen som behandlar energisnål körteknik och energiinriklat
fordonsunderhåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jap gär nu över lill frågan om regler för nya personbilars
bränsleförbrukning. Av den föregående redogörelsen har framgått atl TPR har
ingått överenskommelser med personbilsleverantörerna angående den vägda genomsnittliga
bränsleförbrukningen för 1986 års bilmodeller. Vid oförändrade marknadsandelar
innebär överenskommelserna all den genomsniltliga vägda bränsleförbrukningen
för nya personbilar av 1986 års modell kan beräknas bli ca 0,82-0,83 liler per
mil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den uppföljning av överenskommelserna som TPR i
seplember 1984 har redovisal till reperingen framgår bl.a. att utvecklingen mot
mer energieffektiva fordon alUjäml pågår. Den tidigare snabba nedgången av
drivmedelskonsumtionen per mil har visserligen bromsats upp under åren 1983
och 1984. men enligt TPR beror detta i första hand på alt marknaden för
personbilar har ändrats på ett sätt som är ogynnsamt från energihushållningssynpunkt.
TPR bedömer dock att marknaden kan komma att stabiliseras under de närmaste
åren. Mot denna bakgrund finns det enligt TPR ännu inte anledning att
ifrågasätta att dd överenskomna målel för 1986 års bilmodeller kommer att
uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 överenskommelserna mellan TPR och
personbilsleverantörerna har parterna förbundit sig atl så snart
förulsällningar finns la upp förhandlingar med syfte att ingå överenskommelser
om ytteriigare sänkning av bränsleförbrukningen för nya personbilar fram lill
år 1990 och för senare års modeller. TPR bedömer dock att förulsällningar för
sådana förhandlingar kommer all finnas försl sedan den framlida utformningen av
bilavgasbe-stämmelserna har lagts fast. TPR har därför f. n. inte för avsikt
att ta några initiativ lill nya överenskommelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del anser jag i likhd med TPR att del är
angelägel all noga följa utvecklingen når det gäller personbilarnas
bränsleförbrukning. Del är angeläget atl TPR även i fortsättningen följer
utvecklingen när det gäller nya personbilars bränsleförbrukning, och vid behov
föreslår ålgärder för all komma till råtta med eventuella problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När dd gäller lasibilslrafiken har TPR nylipen utvärderat
de utbildningsprogram som rådet har bedrivit. Resultaten pekar på atl del
finns beiydan-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de möjligheier att minska lastbilarnas förbrukning av
drivmedel, både genom förbättrad körteknik och genom förbältrat underhåll av
fordonen. Del är angeläget alt TPR fortsätter dessa verksamheter. Av särskild
vikt är därvid att genomförda program följs upp för att säkerslälla en varaktig
effekt av utbildningsinsatserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag nyss nämnde har också valet av fordon betydelse
för energianvändningen. Undersökningar som TPR har låtit genomföra pekar på
att dd finns möjligheter att minska bränslekoslnaderna för lasibilslrafiken med
10-15% genoni atl bättre än i dag anpassa valet av fordon till uppgiflen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även inom övriga trafikgrenar -järnvägen, sjöfarten och
flygel - finns goda möjligheter att effektivisera energianvändningen genom bl.
a. effektivare fordonsval och utnyttjande av nya lekniska lösningar. Enligi
vad jag har erfaril sker också betydande hushållningsinsalser inom dessa områden.
Jag förulser därför ingel behov av särskilda slatliga insalser för sådana
åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såväl kommuner och landsting som statliga myndigheler har
omfallande fordonsflottor. Del är av slor vikt — från såväl kommunal- och
landstingsekonomisk synpunkl som demonslrationssynpunkl — att dessa utnyttjas
och underhålls på ett rationellt sätt. Myckel tyder på alt del finns avsevärda
möjligheter alt minska både koslnaderna och energianvändningen genom etl
rationellare ulnylljande av fordonen och en båttre resandeplanering. Bl. a.
lorde besparingar kunna göras genom atl olika förvaltningar samuinyltjar
fordon. I della sammanhang vill jag ålerknyta till vad jag nyss anförde
angående den kommunala energiplaneringen (avsnill 5.1). En utvecklad kommunal
energiplanering inbegriper både dt bättre utnyttjande av kommunens egna
transportmedel och ålgärder för alt åstadkomma en rationellare transportförsörjning
i kommunen som helhet. Jap länker då exempelvis på åtgärder som
trafikplanering, samordning av signalsystem och - inle minst - förbättringar av
kollektivirafiken. Av intresse härvidlag är bl. a. de försök med nya former
för kolleklivtrafik och ny leknik som har genomförls inom ramen för
energiforskningsprogrammet och genom Iransportforskningsberedningens
verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill i detta sammanhang erinra om all
kolleklivtrafiken i många fall erbjuder möjligheter atl prova och demonstrera
nya tekniska lösningar. Exempelvis hedriver Storstockholms Lokaltrafik AB f. n.
försök med olika typer av ny leknik i bussar. Sådana försök har slor betydelse
för uivecklingen och inlroduklionen av ny leknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På längre sikt är det, som jag nyss nämnde, ytterst angeläget
att vi får fram och introducerar aliernaiiva drivmedel, nya motorer, nya
drivsystem elc. Som jag framhöll i min anmälan angående energiforskningsprogrammet
i den forskningspolitiska propositionen förra året (prop. 1983/84: 107 bil. 9)
bör sådana insatser prioriteras inom energiforskningsprogrammet. Omfattande
insalser görs också inom delta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfallningsvis anser jag således all de riktlinjer som
angavs i 1979</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>års
trafikpolitiska beslui och i 1981 års energipolitiska beslut i allt väsenlligt
bör ligga fast. Strävandena all effeklivisera energihushållningen i transportsektorn
bör således fortsätta. Vidare måste ansträngningarna atl hitta ersättare till
oljan i denna seklor bedrivas kraftfullt och målinriktat. Därigenom vinner vi
energipoliliska, beredskapsmässiga och miljöpolitiska fördelar. Samtidigt mäste
de energipolitiska ålgärderna ulformas så atl de medverkar till en ralionell
Iransporlförsörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
styrmedel som framför allt bör användas för att påverka energianvändningen
inom Iransporisekiorn är dels utbildning och information, dels beskattning. I
riktlinjerna för den framtida energiskattepolitiken framhålls atl det finns elt
starki energipoliliskl och trafikpolitiskt behov av att priset på bensin
används som styrmedel under 1980-talel för energihushållningen inom
transportseklom (prop. 1983/84:28, SkU 28, rskr 96). Skatteändringar bör vid
behov kunna vidtas för att åstadkomma en inte oväsentlig realprisstegring.
Bl.a. mot bakgrund av de under senare lid sänkla reala priserna på bensin
beslutade riksdagen i november 1984 om en höjning av skallen på bensin med 50
öre per liler (prop. 1984/85:45, SkU 14, rskr 28) och en molsvarande höjning av
kilometerskatlen för dieseldrivna fordon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser, efler samråd med chefen för finansdeparlemeniel, att dessa riktlinjer
bör ligga fasl även i fortsättningen Del är angeläget att de effekler som
skallesystemel för med sig noggranl följs upp och all skaltesalser m.m.
anpassas till de erfarenheler som successivt vinns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.4
Övrig energianvändning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
del av den svenska energianvändningen som inte är att hänföra lill industri
eller Iransporler. den s. k. övrigseklorn. svarade år 1983 för omkring 43% av
landets lotala energianvändning, vilket motsvarar 150 TWh. Härav utgjorde den
energi som behövdes för uppvärmning och varmval-tenberedning i bebyggelsen,
exkl. industrins och samfärdselns byggnader, 67%. För hushållsel och för
driftel i lokaler lillkom ylleriigare 18%, vilkel innebär att ca 85% av
sektorns energianvändning kan hänföras lill bostäder och lokaler. Övrig
service, dvs. gatubelysning, el- och vallenverk, avloppsverk m. m. saml de
areella näringarna, svarade Ullsammans för ålersloden av seklorns
energianvändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tar först upp frågorna om energianvändning för uppvärmning och
tappvarmvallenberedning i bebyggelsen. 1 dessa frågor har jag samrått med
chefen för bosladsdepartementd. Användningen av hushållsel och driftel i
lokaler liksom energianvändningen inom areella näringar samt övrig service
återkommer jag lill därefter (avsnitten 5.4.2-5.4.4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
särskilda frågor som gäller statliga byggnader och energianvändningen i
slallig verksamhel i övrigt behandlar jap också längre fram (avsnitt 5.4.5).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:49.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.4.1 Byggnadsuppvarmning och lappvarmvallcnbcredning
Nuvarande energianvändning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den totala energiåtgången för uppvärmning och
tappvarmvallenberedning kan för år 1983 uppskattas lill ca 101 TWh. Denna
energi uigjorde den belalda hrulloenergi som tillfördes bebyggelsen.
Omvandlingsförluster vid el- och hetvatlenproduktion har då räknats bort,
däremot inle de förluster som uppkommer i samband med förbränning i pannor och
vid distribution resp. energiomvandling i fasUghclernas interna
distributionssystem. Räknas också sådana förlusler bort ålerslår den belalda
nettoenergin, dvs. den energi som den slutliga konsumenien utnyttjar och kan
påverka genom olika sparåtgärder. Den betalda nettoenergin var år 1983 drygt 80
TWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den totala nettoenergianvändningen nådde sin hittills
högsta nivå. ca 90 TWh om årel. under åren 1975- 1978. Därefier har en
successiv minskning skett. Irols alt den uppvärmda byggnadsvolymen har fortsatt
all öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den specifika energianvändningen uttryckt i kWh/m"
uppvärmd yta har således sjunkit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oljans direkta roll för uppvärmning av bostäder och
lokaler, dvs. exkl. oljeanvändning vid fjärrvärmeproduklion, var som störst -
ca 76% av nettoenergianvändningen - åren före 1973 ärs oljekris. Därefter har
oljeberoendet i konsumenlledel avtagit mer och mer och var år 1983 ca 42%.
Oljan har delvis ersatts genom ökad användning av el och inhemska bränslen. En
ökad effeklivisering av oljeanvändningen samt en minskning av det lolala
värmebehovet har samiidigi skett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller fördelningen mellan olika värmekällor
föreligger avsevärda skillnader mellan bebyggelsekategorierna, vilket framgår
av labell 5.1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 5.1 Brutloenergianvändningens fördelning på olika
värmekällor inom olika bebyggelsekatcgorier år 1983, %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Varmekälla</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Småhus Flerbo- Lokaler Tolall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:184.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stadshus</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fjärrvärme (baserad på olja, kol. in<br>
hemska bränslen, el m. m.)</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>49</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Olja (för enskild uppvärmning och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>blockcenlraler)</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>41</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.50</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Elvärme (för enskild uppvärmning<br>
och blockcenlraler)</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trädbränslen (för enskild upp<br>
värmning och blockcenlraler)</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2?</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övrigt</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12-1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Totalt</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>100</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>100</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>100</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kcilla: Slalen.s energiverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I småhusen spelar användningen av el numera en betydande
roll. Även användningen av inhemska bränslen har ökal starki under senare år
dels för enskild uppvärmning (vilket framgår av tabellen), dels inom
Oärrvärme-produktionen. 1 flerbosladshusen. där olja tidigare helt har
dominerat, sker nu mer ån hälften av uppvärmningen med fjärrvärme. Denna
övergång har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i sig också lelt till betydande oljeersättning. År 1983
beräknas således endasl ca 50% av fjärrvärmen ha producerats med olja mol
Udigare ca 90%. Inhemska bränslen svarade Ullsammans med spillvärme för ca 16%
av Ijurrvärmeproduktionen och el och värmepumpar lör 14%. Av den fjärrvärme som
produceras f.n. utnytUas ca 90%- för bostads- och lokaluppvärmning samt
tappvarmvallenberedning. Jag tar strax upp hur värmeförsörjningen har
utvecklats och nu tillgodoses (avsnitt 6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energisparplanen jör befintlig bebyggelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År 1978 beslutade riksdagen (prop. 1977/78:76. CU 31. rskr
345) om en energisparplan för befintlig bebyggelse. Målet för planen var atl
energianvändningen i del befintliga byggnadsbeståndet skulle minska med 25-30%
under en tioårsperiod, dvs. fram lil) är 1988. Vid en omprövning av planen år
1981 (prop. 1980/81: 133, CU 37, rskr 384) beslöts bl.a. att målet skulle höjas
till iniervallds övre gräns, så att det motsvarar en minskning av
brulloenergianvändningen med ca 30%. eller 48 TWh, varav en mindre del
förväntades ske efter år 1988. Samordningen mellan energisparverksamhet och
annan ombyggnadsverksamhei bedömdes medföra all 3-4 TWh brutto skulle sparas
efter år 1988. Minskningen har bedömts kunna fördelas enligt följande: 28 TWh
brutto lör bostader. 15 TWh brutto för lokaler och 5 TWh brutto för indusirins
byggnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sparmålet skulle uppnås i huvudsak genom en effektiv
tilliimpning av känd och beprövad teknik. En omprövning av planen aviserades
till omkring år 1985 i samband med översynen av dd samlade energihushållningsprogrammel.
De styrmedel som används för att forverkliga planen år statligt ekonomiskl slöd
till energibesparande investeringar, rådgivning och besiktning, information,
ulbildning ni. ni.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det ekonomiska stödd och därmed finansieringen av bl. a.
energisparåt-gårder förändrades i anslutning till riksdagens beslut (prop.
1983/84: 40 bil. 9. BoU 11. rskr 63) om bosiadsförbättringsproprammet.
Finansieringen sker till följd hiirav på följande satt. Lån för att finansiera
investeringarna t;is upp på den oprioiiterade kreditniarknaden. Kommunen
Ibruisiilis lämna en kompletterande borpen i form av fyllnadsborgen i de fall
som saker-het inte kan lämnas inom 85% av pant värdet. Ell statligt ränlestöd
lämnas lill iigare av h>'res- och bostadsråttshus. Ränteslödet är avsett att
uyämna skillnader i den skattemässiga behandlingen av olika iiparkategorier.
För energisparålgärder lämnas dessutom ett riklat energisparbidrag. Även detta
slöd är normalt förbehålld hyres- och bostadsråttshus. Regeringen har
bemyndigande alt besluta om lör vilka åtgärder och med vilka belopp som sådana
riktade energisparbidrag skall lämnas samt att. om det är moU\erat av
sysselsällningsskäl. tilllälligi utöka bidragen till att omfalla åven egnahem.
F.n. gäller au bidragen i medeltal svarar mot 20% av den normala koslnaden för
åtgärderna. 1 1985 års budpeiproposition (prop. 1984/85: 100 bil. 13 p. B 17)
anförs att de riktade bidragen, bl.a. med hänsyn till det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>statsfinansiella lägel, bör sänkas till att under
budgetårel 1985/86 i medeltal svara mot 10% av den normala kostnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del galler övriga styrmedel som f. n. ulnytUas för alt
främja energihushållningen i bebyggelsen återkommer jag strax.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Underlag jör omprövning av rikllinjerna för
energisparverksamhet i byggnader m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens råd för byggnadsforskning (BFR), slatens planverk,
bosladsstyrelsen och statens institut för byggnadsforskning (SIB) har haft i
uppdrag att utarbeta material lill grund för en omprövning av gällande
riktlinjer för energisparverksamheten i byggnader m. m. BFR har planeral och
samordnat arbeiei. BFR har avlämnat rapporten (G26: 1984) Energi 85 - Energianvändning
i bebyggelse. Malerialel har remissbehandlals. En sammanfattning av rapporten
saml remissammansiällning älerfinns i bilaga 23.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sidan härav har statens energiverk som lidigare nämnls
på uppdrag av regeringen lagit fram underlag för en omprövning av det samlade
energihushållningsprogrammet. Slatens energiverks bedömningar redovisas i
rapporten (1984; 2) Energihushållningsprogrammels effekler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 BFR:s rapporl redovisas de resultat som i dag har
uppnåtts belräffande energianvändningen i bebyggelsen och erfarenhelerna från
de senasle årens forsknings- och utvecklingsinsalser på
energihushållningsområdel. Energi 85 omfaltar bosläder och övriga lokaler, men
inte industrins byggnader. Rapporten redovisar också BFR:s utvärdering av det
s.k. Sol 85-programmel. Till denna del av rapporten ålerkommer jag i del
följande (avsnitt 6.5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BFR konsialerar all ungefär hälften av energisparplanens
mål har uppnåtts under perioden 1978-1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den årliga brulloenergianvändningen för uppvärmning och
varmvatten i kvarvarande byggnader av 1978 års bestånd av bostäder och lokaler,
dvs. exkl. industrins byggnader, har minskal med ca 17 TWh±2 TWh mellan åren
1978 och 1982 eller från ca 121 TWh till ca 104 TWh. På basis av preliminär
statistik kan den lolala minskningen från år 1978 1. o. m. är 1983 beräknas
lill ca 23 TWh eller 19% av utgångsvärdet. Minskningen t.o.m. år 1983 kan
enligi rapporten med relaiivi slor säkerhel bedömas ligga inom inlervallet 20-25
TWh. Uppgifterna är korrigerade för rådande lempera-lurförhällanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den lotala årliga energianvändningen netto för uppvärmning
och varmvatten i kvarvarande byggnader av 1978 års bestånd exkl. indusirins lokaler
minskade med ca 11 TWh till år 1982 och med preliminärt ca 15 TWh lill år 1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligi Energi 85 skiljer sig uivecklingen någol mellan
flerbosladshusen, småhusen och lokalerna. Delta beror på olikheler i
ulgångslägd och i vidtagna energihushållningsåtgärder, men också på olikheler i
förnyelsetakt och förändringar i byggnadernas nyttjande. För småhus,
flerboslads-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hus och lokaler har den årliga brulloenergianvändningen
under perioden 1978-1983 minskat med 8, 7 resp. 8 TWh. Minskningen i indusirins
byggnader är inte känd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den specifika briittoenergianvändningen exkl. hushållsel i
småhus har sedan 1970-taleis början minskat från ca 310 kWh/nr uppvärmd yta
till ca 190 kWh/nr uppvärmd yta år 1982. 1 flerbosladshusen har minskningen
skell i någol långsammare takt, från ca 320 kWh/m' under 1970-1971 till c;i 240
kWh/nr uppvärmd yia år 1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den minskade energianviindningen under perioden 1978- 1983
beror på såväl avgång (rivning), modernisering och upprustning som genomförda
enerpihushållningsåtpärder. En viss minskning i energianvändningen har också
uppnåtts genom att omvandlingsföriuster flyttats lill tidigare led i
produktionskedjan främst vid övergång Ull fiärrvärme och elvärme. Denna elTekt
uppskattas i rapporten till mindre än I TWh i minskad årlig
brutto-energiiinvändning i 1978 års byggnadsbestånd under perioden 1978- 1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Neitoelfeklen på energibehovel av rivning och lillbyggnad
bedöms vara en minskning med ca 1 TWh för hela perioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller förändringar lill följd av
enerpihushållninpsålgärdcr har enligt Energi 85 minskningen av
energianvändningen i slor ulslräckning åsuidkomniits med enkla åtgärder, t.ex.
Uitning uv fönster och injustering av uppvärmnings- och ventilationssystem. En
utveckling mot mer onilät-t;inde åtgärder, ofta i samband med reparalion och ombyggnad,
kan enligt Enerpi 85 noteras under periodens senare del. En viss ökning av
takten i energispanindet har dessulom noterats under de senasle iiren. Detta
för-khiras av att energihushållningsaktiviteten hos de slörre
fastiphetsförval-tarna har ökat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sparpotentiaien for driit- och skölsclaigarder i
befintliga värnieanlagg' ning;ir bedömdes ar 1978 till ca 7 TWh. En stor del av
dessa ålgärder är, enligt Enerpi 85, nti genomförda. För att fii en bestående
elTekt måste dock många av dessa åtg;irder upprepas med jämna tidsintervaller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt de synpunkter som framkommil vid remissbehandlingen
råder stor enighet om storleken på nedgången i enerpianvändningen t.o.m. år
1982. 01ik;i upplältninpar rader däremot bland remissinslanserna om vilken typ
av åtgaider eller vilka faktorer som har medfori atl energianvändningen
minskat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller bebyggelsen och enerpianvändninpens utveckling
i bebyggelsen ansluler statens enerpiverks rapport
Energihushållningsprogrammels effekter i allt väsentligt till de statistikbearhetnincar
BFR låtit uttöra som underlag för sin ulvärdering Energi 85.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande det ekonomiska stödel lill
energihiishällningsälpärder i befintlig beb>pgelse drar slaiens energiverk
följande slutsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ungefär 25 Cr av del lotala anlalel energihushällninpsåtpärder
i småhusen har genomlörts med suiiligi ekonomiskt slöd. Om man enbart ser till
de stödberättigade åtgärderna beräknas andelen varu 35-40%.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller flerbosladshusen har en omfatlande
intervjuundersökning genomförts våren 1984. Denna pekar på att en rimlig
bedömning är att omkring hälften av del toiala anlalel ålgärder i dessa
byggnader har genomförts med hjälp av slatligl slöd. Däremot kan inle anges
hur slor andel av de stödberättigade ålgärderna som har fåll stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller effekterna av del ekonomiska stödd till
åtgärder i lokaler finns dd inget underlag för molsvarande beräkningar.
Teoretiska beräkningar pekar dock pä att en tredjedel av den förbättrade
energieffektivitelen i kommunala och landslingskommunala byggnader kan
hänföras lill åtgärder som genomförts med olika former av statligt stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt framhåller stålens energiverk alt relationen
mellan del totala antalet genomförda åtgärder och åtgärder som har genomförts
med statligt stöd enbart säger något om stödds direkta effekt. Slödet kan
dessutom ha haft indirekta effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk drar därav slutsatsen att beräkningarna
av stödds effekler med denna melod kan innebära såväl överskatlningar av
slödets indirekla effekl som underskattningar genom all indirekla effekler inte
fångats in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller de informativa styrmedlen är del enligt
statens energiverk näst intill ogörligt alt kvaniifiera deras effekter. Del
finns dock lydliga samband mellan uppmärksamandet av information och genomförandel
av åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är enligt statens energiverk uppenbart att stödet i
sig får effekler i form av genomförda åtgärder, och att det frän denna
utgångspunkt kan uppfattas som framgångsrikt. Men det är lika uppenbart att
åtgärder genomförs i minst liknande omfattning utan det statliga stödet. Mot
denna bakgrund anser statens energiverk att det särskilda stödet till
energisparålgärder helt bör integreras i "normal" finansiering av
ombyggnadsverksamhei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De ställiga insatserna bör inriktas på au garantera
kredituirymnie, eliminera trögheler, genomföra informalionsinsalser elc. Här
bör hittillsvarande erfarenheter utnyttjas för all söka prakliska lösningar i
samverkan med olika parter och intressegrupper inom byggnadsområdei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bedömning av framlida besparingsmöjligheter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt BFR:s beräkningar är den ålerslående
energisparpoleniialen vad avser ekonomiskl lönsamma sparåtgärder, som utnyttjar
känd och beprövad leknik, i hus byggda före år 1982 ca 10 TWh för småhus, ca 6
TWh för flerbostadshus och ca 7 TWh för lokaler. Av dessa totalt ca 23 TWh
hänförs ca 5 TWh lill i dag fjärrvärmd bebyggelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För au sparmålet skall kunna uppnås krävs även mer
omfallande ålgärder än de som hillills har varit vanliga, l.ex.
tilläggsisolering och förbättringar av fönster. För all de beräknade
spareffekierna skall nås måste enligt BFR:s bedömning de byggnadstekniska
ålgärderna genomföras i kombination med insiallaiionstekniska ålgärder och i
många fall samordnat</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med åtgärder i samband med reparation, ombyggnad och
underhåll. Elt slort antal lägenheler och lokaler kommer atl beröras av
energihushållningsålgärder. De investeringar i 1983 års priser som krävs för
all uppnå sparmålet beräknas av BFR till ca 34 miljarder kronor för boslåder
och till ca 10 miljarder kronor för lokaler (inkl. statens byggnader).
Rapportens sammanfallande bedömning är att ca 20 TWh av den beräknade energisparpoleniialen
om 23 TWh kan realiseras fram lill år 1988, vilkel innebär att sparmålet bör
vara möjligt alt uppnå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del stora flertalet av de remissinstanser som har uttalat
sig om den återstående sparpolentialen delar den uppfatlning som redovisas i
Energi 85. Uppfattningarna varierar dock om hur stor del som i prakliken kommer
att förverkligas, vid vilken tidpunkt detta kommer atl ske saml under vilka
förulsättningar. Flera remissinslanser har ifrågasatt olika utgångspunkter för
beräkningarna. Statens energiverk anser atl sparpolentialberäkningar har ett
begränsal värde som underlag för energipoliliska slällningslaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Energi 85 visar resulial från forskning, ulveckling
och experimenlbyggande all del i befinlliga byggnader är lekniskl och
ekonomiskl möjligl atl minska energianvändningen för uppvärmning och
tappvarmvatten till ungefär den nivå som gäller för nya byggnader, dvs.
120-140 kWh/m" och år. Forlsall leknisk ulveckling och ulnyttjande av ny
energileknik kan minska energianvändningen lill under 100 kWh/m- och år. Della
förulsäller, påpekar BFR, kvalificerad projektering, professionellt
arbets-utförande samt en väl utförd konlroll och besiklning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BFR:s förslag lill rikllinjer för energisparverksamhel i
byggnader m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt den bedömning som redovisas i rapporten Energi 85
blir del ju längre tiden går allt svårare och mindre meningsfullt atl urskilja
energianvändningen i 1978 års bestånd från annan energianvändning i
bebyggelse. BFR föreslår därför all verksamhelen i forlsäUningen bör omfalla
all bebyggelse, dvs. även den som har lillkommii efler år 1978 och den som
kommer att byggas framöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En helläckande energihushållningsplan för bebyggelsen
föreslås ställas upp. Denna bör omfatta såväl iradilionella energisparålgärder
som inlroduklion av nya lekniska syslem såsom solvärme, värmepumpar m.m. Detta
innebär enligt förslagel all ett sparmål inte bör uttryckas enbart i
kvaniiiaiiva lermer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BFR framhåller all hela bebyggelsen och dess
uppvärmningssystem bör ses över med målel alt hushålla med energi och andra
resurser saml all UtnytUa spillvärme, solvärme, naturvärme m. m. så långt det
är möjligt. Slora delar av del svenska byggnadsbeslåndd är i dag i behov av
reparaiioner och ombyggnad. 1 den del av bebyggelsen där sådana åtgärder
behövs bör energihushållningsåtgärder, inkl. förändringar i uppvärmningssystemen,
genomföras pä ett samordnat sätt. 1 rapporten pekas särskilt på </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr
120</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85: 120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>betydelsen av all nya uppvärmniiipssysteni anpassas till
de lapie cncipian-vändninpsnivåer, som blir resultaten av de öviipa åtgärderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinslanser har ultalal sig allmani positivt om
ulformningen och omfattningen av förslagel till forlsall
enerpihushållninpsvorksamhd. Alla remissinslanser som har ullalal sig i frågan
delar BFR:s upplänning alt energihushållningsverksamheien bör omfatta all
beb>ggclse och alt samordning med reparationer, underhåll och ombyggnad bör
ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser lar upp tidsperspektivet och
framhåller all omfattningen av bosiadsförbäiliingsprogrammel lyder på all man
måste se energihushållningsarbelet på myckel lång sikl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell mål ullryckl i kvantitativa lermer är, enligt nuinga
remissinstanser, entydigt och läll all utnytUa i sparkanipanjer samtidigt som
en avsiiimninp av utvecklingen underlättas. Bl.a. Fasiigheisägareförbundei
betonar alt vissa lekniska vägval inte bör föreskrivas, eflersom
leknikuivecklingen inom energiområdd f. n. är myckel snabb.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betydelsen av atl verksamhelen samordnas med den kommunala
energiplaneringen framhålls av niigra remissinslanser. med motivet atl
effekten av politiska beslut inom energiområdd skall kunna avläsas på olika beslutsnivåer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 lakt med atl bebyggelsen blir mer energieffekliv kommer
enligi rapporten fjärrvärmesyslemen atl behöva anpassas till nya
löruisätininpar. Ny leknik medför all Ijärrvärmen i flera avseenden kan bli mer
flexibel. Den marknadsandel som Ijärrvärmen kan uppnå kommer i växande
omfattning all avgöras av hur syslemen anpassas lill de framtida låga
energianvändningsnivåerna och lill nya tekniker för energianviindning och
energiomvandling. En viklig fråga är därvid hur Ijärrvärmeiaxan ulformas. 1
rappor-len framhålls all en laxa med en slor rörlig del och en lilen fasl del
slimulerar till energihushållning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett slort anial remissinslanser berör frågan om avvägning
mellan sparande och tillförsel. Flera av dem lar upp sparmöjlighderna i
Ijiirrvårmeområ-den. Man framhåller bl. a. att vid all Ijärrvärmeplanering
måsle utvecklingen av det framlida energibehovet beaklas. De underhålls- och
förbäitrings-arbelen som kommer au vidias i bebyggelsen för all på sikl ge
lägre förvaltningskostnader kommer atl medföra alt byggnadernas
neiioenergi-behov successivt minskar. Värmeförsörjningssysiemen måsle därior
kontinuerligt anpassas lill bebyggelsens förändrade energibehov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinslanser lar upp frågan om ulformningen av
Ijärrvärme-taxorna för att slimulera till energisparande. Jag ålerkommer lill
denna fråga i avsnitt 6.2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra remissinslanser, t.ex. Jörtijikaiionsjörvaliningen
(ForlF) och överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) belyser fjärrvärme och
energi-sparande från beredskapssynpunkl. ÖEF ser en effekiiv energihushållning
som grunden för en god beredskap. Av beredskapsskäl är dei av värde om
energihushållningen drivs längst för bosläder och sådana lokaler som män-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>niskor vislas i. Behovel av värme kan då lättare
Ullgodoses. ForlF anför atl de moderna uppvärmningssystemen kan bli utslagna då
störningar uppslår i elleveranser. Sådana slörningar kan minska om lokala
uppvårm-ningsanordningar uiförs i tjärrvärmenät.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energianvändning i nyare bebyggelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom BFR konstaterar slaiens energiverk atl en betydande
minskning av bebyggelsens specifika energianvändning skell sedan 1978. Om
energibehovel per kvadraimeier hade varil delsamma som år 1978, hade
nello-energianvändningen enligt statens energiverk år 1982 varil 12,6 TWh högre
än den faktiska användningen samma år. Minskningen i ndloenergian-vändningen i
1978 års byggnadsbestånd, exkl. indusirins lokaler, ulgör enligi BFR 10,9 TWh.
Ålersloden (1,7 TWh) förklaras av all de hus som uppförts under åren 1978- 1982
har hafl en lägre specifik energianvändning än genomsnillet för 1978 års
byggnadsbestånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kraven på energihushållning i ny bebyggelse och vid slörre
lill- eller ombyggnader regleras i byggnadsstadgan (1959:612, omirycki
1981:873). Preciserade krav på värmeisolering, lufttäthet och utformning av
inslallalioner finns i Svensk Byggnorm (SBN). Dessa krav har i huvudsak varil
oförändrade sedan år 1977. Ell undantag utgörs dock av bestämmelserna i 44 a §
byggnadsstadgan om uppvärmning av byggnader som trädde i kraft den 1 januari
1984. De innebär bl. a. att nya vattenburna uppvärmningssystem skall
dimensioneras för låglemperatur och all oljepannor som installeras i småhus
skall förberedas för användning av elenergi. För småhus som skall värmas upp
huvudsakligen med elvärme eller naturgas ställs krav på all byggnadens
planlösning är sådan all 1. ex. skorsten eller värmepanna relativt enkell kan
installeras i efterhand. Vidare gäller att särskilda villkor om särskilt
energisnål utformning skall uppfyllas för att småhus skall få värmas upp med
direktverkande elvärme. Dessa s. k. ELAK-krav ålerkommer jag till i avsnitt
6.4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Byggnormernas inflytande över energianvändningen har
analyserats av statens energiverk i samband med utvärderingen av
energihushållningsprogrammets effekter. Dessa analyser pekar på att vi redan
innan kraven på energihushållning infördes i SBN hade en ulveckling mot en
förbättring av nyproduktionens energiegenskaper. Analyserna visar också att
nyproduktionens standard i dessa avseenden i dag ligger över byggnormernas
krav. Under åren 1976-1978 inträffade dock en snabb förbättring av byggnadernas
isoleringstandard. Detta bör enligt statens energiverk tolkas som atl normerna
initialt hade en viss effekt men atl denna upphörde efter några år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Framtida energibehov</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingen under senare år har således inneburit en
snabb minskning i energianvändningen för uppvärmningsändamål. Enligt statens
energiverks prognos för energianvändningen kommer denna utveckling att
fortsätta om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85: 120</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>84</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>än i minskad lakl. För sin bedomninp av
bdolkiiinpsuivecklinpen. hus-hållsbildninpen samt den privata konsumtionen
använder sip slatens energiverk av 1984 års lånptidsulredninps (LU) uppgifter,
konipleiieiade med egna uppskattningar lör perioden 1990-1995 dar LU-upppifter
saknas. Betriiftände byggandet räknar LU med all man bygger i genomsnitt ca
37000 lägenheter per år under perioden 1981 - 1990. varav ca 18 (K)0 i flerbostadshus.
Åren 1990- 1995 antas byggandet ligga krinp 31 000 lägenheler åriigen, varav
17000 i flerbostadshus. Avgången uppskattas Ull 8500 småhus och 11 000
lägenheler i flerbostadshus årligen under 1980-lalel. Energiverket antar att
avgången fortsäller i samma lakl under 1990-iald. De bedömningar av
bosladsbeslåndets ulveckling som energiverkei lagit lill utgångspunkt för sin
prognos sammanfattas i tabell 5.2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:4.0pt;
margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tabell 5.2
Bostadsbeståndet och boeiidelalheten 1982-1995</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>19</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>«</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>1990</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1995</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anial
lägenheler (I 000-lal)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Snuihus</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flerbostadshus</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tolall
Uppvärmd yla per boende tm')</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Småhus</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flerbostadshus</span></p>
<span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=38 valign=top style='width:28.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>Ih62</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>1 750</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>1770</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=38 valign=top style='width:28.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>2 042</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>2 100</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><i><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>2 1M)</span></i></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=38 valign=top style='width:28.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>3 704</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>3 K40</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>3 9(K)</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=38 valign=top style='width:28.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>.>0.2</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>52.6</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>5.1.7</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=38 valign=top style='width:28.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>40.7</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>42.7</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>44.3</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Källa: Slatens energiverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nybyggnadslakten förutsätts således bli låg.
Energiålgången i det nybyggda beståndet antas ligga mellan 63 och 97 kWh/nr
netlo beroende på byggnadsår och hustyp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den prognos över förändringar i specifik energianvändninp
i det befintliga beståndet som energiverket har använt för alt beräkna
energihushållningens effekler framgår av labell 5.3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 5.3 Specifik nettoenergiunvandiiing för uppvärmning
och tappvaniivaltenbe redning år 1982, kWh/m~ uppvärmd yta, samt prognostiserad
besparing 1982-1995</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:13.45pt'>
<td width=175 valign=top style='width:131.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Byggnadskategori</span></p>
</td>
<td width=112 colspan=3 valign=top style='width:83.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Neiloenergi-</span></p>
</td>
<td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Besparing i 1982</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=175 valign=top style='width:131.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>anv:</span></p>
</td>
<td width=58 colspan=2 valign=top style='width:43.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Indning</span></p>
</td>
<td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ärs besländ</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=175 valign=top style='width:131.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=18 valign=top style='width:13.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1982-1995.'-;</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=175 valign=top style='width:131.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Småhus</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>133</span></p>
</td>
<td width=18 valign=top style='width:13.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=175 valign=top style='width:131.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Flerbostadshus:
fjärrvärnida</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>180</span></p>
</td>
<td width=18 valign=top style='width:13.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=175 valign=top style='width:131.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:61.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ovnga</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>214</span></p>
</td>
<td width=18 valign=top style='width:13.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=175 valign=top style='width:131.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lokaler:
Olja</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>253</span></p>
</td>
<td width=18 valign=top style='width:13.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=175 valign=top style='width:131.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fjärrvärme</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>192</span></p>
</td>
<td width=18 valign=top style='width:13.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=175 valign=top style='width:131.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>El</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>207</span></p>
</td>
<td width=18 valign=top style='width:13.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=111 valign=top style='width:83.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Källa: Statens energiverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Totalt beräknas brulloenergianvändningen för uppvärmning
och varmvattenberedning i bosläder och lokaler minska med 10 TWh från 101 TWh
år 1983 till 91 TWh år 1990. Fram till år 1995 vänias en ytteriigare minskning
med 7 TWh. Taklen i energiminskningen avlar således i framliden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enligt verkets bedömningar. Emellertid kommer målet för
enerpisparverk-samheten i bostäder och lokaler enligt prognosen att var;i
uppnått lorc år 1995.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare pekar energiverkets prognos på en fortsatt
minskning av oljeförbrukningen för uppvärmning och lappvarmvallcnbcredning i
cn konstanl lakl av 9% per år fram lill år 1995. Användningen av cl f(>r
enskild uppvärmning beriiknas öka med ca 7 TWh fram till år 1995. Samiidigi
förvänlas elinsalsen vid fjärrvärmeproduklion minska med lolall 2 TWh under
denna period. Fjiirrvärmeleveranserna förvänlas fram lill år 1990 öka i unpefiir
samm;i takt som under de senaste lio åren. Detta innebär att ökningstakten
under perioden 1983-1990 beriiknas bli ca 3% per år. Därefter förvänlas en
minskning i ökningstakten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energianvändning i fritidshus</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan år 1978 har antalet fritidshus ökat från ca 580000
lill ca 618000 år 1982, dvs. med i genomsnill 9 500 hus per år. Antalet
fritidshus antas enlipl Kraftsams prognos för åren 1983 till 1995 öka i någol
långsammare lakl i framliden eller med ca 7000 hus per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År 1983 hade ca 82% av fritidshusen clabonncmang och den
totala elanvändningen uppgick lill ca 2 TWh, vilkel i medeltal per hus och år
ger 3 700 kWh. Elvärmen. inkl. tappvarmvallenberedning. beräknades uppgå till
ca 85% av den lotala elförbrukningen, resterande 15% utgjordes av hushållsel.
Dessulom använde fritidshusen ca I TWh bränslen per år. av vilka ca 0.9 TWh
utgjordes av inhemska bränslen dvs. huvudsakligen ved.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fritidshusens energianvändning varierar inom elt brett
intervall med hiinsyn lill husels utformning, dess nyttjande, uppvärmningsperiodens
längd samt uppvärmningssätlct. Fritidshus som används vintertid härunder
senare år ökal sin andel av beslåndel. Parallelll med denna ulveckling har en
förbättring av den genomsnittliga byggnadslekniska slandarden skell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligi energiverkets prognos antas elanvändningen i
fritidshus fram lill år 1995 öka lill 2.7 TWh. För vedanvändningen förvänlas
endasl en svag ökning ske. Totalt antas brulloenergianvändningen i fritidshus
öka från 3 TWh år 1983 lill 3.7 TWh år 1995.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell forlsall sparande och en effeklivisering av
energianvändningen skall främjas även i framliden samtidigt som miljön skall
värnas. Energianvändningen i bebyggelsen spelar härvid en betydelsefull roll
av ivå skäl. Dels åierfmns en mycket slor del av landels energibehov inom denna
seklor. dels är energisparpoleniialen här ännu belydande. Vidare finns inom denna
seklor goda möjligheter atl ersälla olja med andra energislag. Utvecklingen
inom uppvärmningssektorn är således av strategisk betydelse för en framgångsrik
energihushållningspolitik. För att säkerslälla kärnkraftens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avveckling är, förulom en gynnsam ulveckling inom
energihushållnings-och oljeersällningsområdd, också en medvelen användning av
el för byggnadsuppvärmning av slor beiydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill erinra om atl 1981 års energipoliliska beslut
innebar all en slor del av oljereduklionen skulle åstadkommas genom
energihushållningsålgärder i byggnader, och då främsl i bosläder, samt genom
en övergång lill inhemska och förnybara energikällor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi kan nu konslalera all denna politik har varil
framgångsrik. Energianvändningen för uppvärmning och lappvarmvatlenbercdning
har minskal i betydande grad, samtidigt som oljans andel av den lolala
energianvändningen i bosläder och lokaler har sjunkit från 55% år 1978 Ull
endast 36% år 1983. BFR:s malerial och remissinstansernas bedömningar visar all
del fortfarande finns en betydande energisparpolenlial i bebyggelsen vad avser
såväl enklare som mer genomgripande hushållningsåigärder. Samiidigi har de
stigande energipriserna inneburil alt uppvärmningskoslnaderna har kommit att
ulgöra en alll större andel av boendekostnaderna. En effekiiv energihushållning
ulgör därför dt vikligt led i strävan att hålla nere boendekostnaderna och är
en gemensam angelägenhet för både de boende och fastighetsägarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del framlida energihushållningsarbetet inom bebyggelsen
behöver innefatta såväl enklare åtgärder som förändringar i byggnaderna och
avse såväl befintlig som ny bebyggelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller enklare ålgärder - såsom fönslerlälning.
injustering av värmesystem m. m. - vill jag. i likhet med flera
remissinstanser, framhålla atl dd här finns en belydande sparpolenlial som ännu
inte har ulnyttjais. Jag vill betona belydelsen av alt denna lyp av ålgärder.
liksom drift- och skötselinsatser, upprepas för att effekten skall
vidmakthållas. Enklare energisparåtgärder är oftast de mesl lönsamma. Av denna
anledning anser jag, i likhet med stålens energiverk, all en forlsall sponlan
utveckling kan förvänlas inom detla område. Därlill finns ell behov av
informations- och utbildningsinsatser. Jag återkommer strax lill della.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller mer genomgripande byggnadslekniska ålgärder som
krävs för att minska energianvändningen vill jag. i likhel med BFR och remissinslanserna,
belöna vikten av atl dessa ålgärder samordnas med bostadsförbättringsålgärder.
Genom bostadsförbättringsprogrammel sker f.n. en utveckling i denna riktning.
Som villkor för statligt ränleslöd för sådana ombyggnader, reparaiioner och
underhållsarbelen som ingår i programmet gäller att arbetena samordnas med de
energisparålgärder som skäligen kan krävas. 1 delta sammanhang vill jag också
särskilt framhålla den ekonomiska belydelsen av en sådan samordning. Ell
bällre underhållet bostadsbestånd kommer också i sig alt bidra till en minskad
och effekiivare energianvändning och därmed lägre boendekostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De för vår energiförsörjning mesl betydelsefulla
energibesparingarna kommer att genomföras i den befinlliga bebyggelsen, men
givelvis måsle</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>även nybebyggelsen utformas så alt energianvändningen blir
så låp som möjligl. De senaste årens iitvccklinp lyder på att flertalet hus som
bypps i dag har nått den s.k. ELAK-nivån. dvs. den lapa encrpianviindninpsnivå
som kriivs i byggnader med direktverkande elvärme. Energibehovet för
uppvärmning i nya byggnader har således minskal betydligt och mer än vad som
generellt förulsiitls enligt SBN. De arkilcklliivlinpar som h;ir penomförts
ulan att den byppande har varit bunden av kraven i SBN vis;ir atl det finns
starka ekonomiska motiv atl minska energibehovet i byppn;i-der ulöver dagens
krav. Mycket talar därför för att de senaste årens pynnsamma utveckling i fråpa
om energihushållning kommer all lörlsiitia. Erfarenhelerna visar också atl den
lekniska uivecklingen på delta område går snabbi.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del måsle
också framhållas att i vissa sammanhang och i vissa områtlcn finns problem
förknippade med lånpl drivna krav på enerpihiishållninpsåt-piirder. Jap länker
på problem med bl.a. markradon. Innan vi har fåll lillriicklip kunskap om alla
konsekvenser i skilda avseenden - och fullt ul k;in överblicka dessa - bör en
skärpninp av de generella kraven iiliivcr dagens krav inte aklualiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Efter att
ha samrått med chefen för bosladsdeparlemenlel vill jap därför inte nu förorda
nåpon höjninp av de kravnivåer som har lagts fast i SBN. Som jag återkommer
lill i det fi)ljandc lavsnitl 6.4) har ELIN i uppgift bl.a. att överväga vilka
krav som biir ställas p;i användningen av cl för iipp-viirmningsiindamål.
Utredninpcn avser atl i dl delbetänkande i sommar redovisa vilka krav som kan
ställas för clanviindninpen och för hushåll-ninpcn i olika typer av bcbyppelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En yilerlipare föruisätlninp för etl frampånpsrikl
encrpisparande är att de som kan påverka energianviindningen ägnar uppmärksamhel
och intresse åt hur denna kan hållas nere. De boende kan på olika säll påverka
cnergiålpånpcn. inte minst genom vanor och beteenden. I lakt med att
energibehovet för uppvärmning och tappvarmvallenberedning minskar lill följd av
olika energisparålgärder i själva bypgnaderna blir denna effekl alll mer
bclydelsefull.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom hyresbosladsheslåndet krävs insalser från både
iigarna. förvallarna och de boende. Efter en ändring av hyreslagen (prop.
1983/84: 137, BoU 29. rskr 378) har förulsiitlninparna här ändrals från den I
januari 1985. Koslnaderna för bl. a. värme och varmvatten skall i
fortsättningen rymmas inom den i förviig överenskomna hyran för lägenheten.
Della skapar en press på hyresvärden all i egel inlresse genomföra sådana
ålgärder i byggnaden och i dess lillförselsystem som minskar energibehovel. De
slörsla. och i allmänhel mer bestående, energibesparingarna sUmuleras därigenom
bättre än lidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För atl även de som bor i flerbostadshus skall ha intresse
av all medverka lill cn minskad energianvändning måsle de därmed också kunna
påverka sina boendekoslnader. 1 fråpa om alla de lägenheter där hyresvillkoren</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fastställs i förhandlingar enligt hyrcsförhandlinpslagcn
(1978:304) har dd öppnats möjligheter för parterna all i sådana förhandlingar
iräffa överenskommelser om grunderna för hur uppvärmningskoslnaderna skall
fördelas och därmed också för hur vinsterna av en förbättrad energihushållning
skall komma de boende till del. Med det vidgade boinflytande som nu snabbt
håller på att etableras på inilialiv från hyresmarknadens parter, följer
härigenom väsenlligl förbättrade förutsättningar för fortsall energihushållning
i hyresbostäder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De förändringar i den traditionella rollfördelningen
mellan förvaltare och boende som sker i och med att de boende nu lar en alll
mer akliv del i förvallningen ställer nya krav på den informalion och
rådgivning som rör energihushållning i bostadshus. Delta måsle uppmärksammas
bl.a. av de myndigheler som har uppgifter inom della område. Jag har vidare
inhämlal alt chefen för bosladsdeparlemenlel avser atl samråda med
inlressenlerna pä hyresmarknaden om den forlsalta inriktningen av denna
verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 såväl befinllig bebyggelse som nybebyggelse är
avvägningen mellan hushållningsåigärder och lillförselåtgärder av största
betydelse. Delta gäller oavsett typen av lillförselsyslem. Energisparålgärder
och införande av nya effektiva uppvärmningssystem innebär all bebyggelsens
behov av energitillförsel successivt kommer att minska. Vid dimensionering av
lill-förselsyslemen måsle möjlighelerna lill energisparålgärder som påverkar
bebyggelsens netloenergianvändning noga beaklas. Härvid bör hänsyn las lill
såväl redan vidtagna åtgärder som framlida invesleringar. Spareffeklen och
lönsamheten av de olika åtgärderna kan annars ulebli.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För individuella uppvärmningssyslem görs denna avvägning
på faslig-helsnivå. Genom den utvidgade kommunala energiplaneringen, som riksdagen
beslutade om i december 1984 (prop. 1984/85:5. BoU 6. rskr 82). skapas underlag
för en molsvarande avvägning för de kollektiva uppvärm-ningssyslemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestulet innebär alt kommunerna skall upprätta planer för
kommunens hela eneigisyslem. dvs. såväl lillförsel och dislribuiion som
användning av energi. Avsikten är att kommunerna skall utforma sina planer
efter de lokala förulsällningarna. Planerna skall finnas utarbetade den 1
januari 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För alt underiagel för flexibla kollekliva
uppvärmningssyslem skall kunna bedömas behöver kommunerna dels känna lill del
akluella effekl- och energibehovel. dels så noggranl som möjligl kunna bedöma
framlida behov med hänsyn till all byggnadernas specifika energianvändning
successivi minskar. Behovet av ell utvecklat planeringsunderiag ökar också i
lakl med att kommunerna börjar planera för kraftvärmeproduklion. Som jag nyss
har berört (avsnitt 5.1) bör kommunerna i dessa avseenden vid behov få service
och stöd i form av statistik m. m. från statens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag går nu över lill all behandla de rikllinjer som bör
gälla förde framtida energihushållningsinsalserna i bebyggelsen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den hittillsvarande utvecklingen pä energiområdet tyder på
att det sparmål som lades läst år 1981 kommer all kunna uppnås under
1980-lalel. Beträffande utvecklingen fram tiil åren 1990 och 1995 har, som jag
redovisat i dd föregående, en prognos över energibehovel ularbelals av statens
energiverk. För sektorn bostäder och service m. m. bedömer verket all det
intensiva energisparandet och övergången till effektivare uppvärmningsformer
kommer att fortsätta fram lill år 1995. Nybyggandel blir energisnålt samiidigi
som nybyggnadsvolymen forisällningsvis blir lilen. Även jag anser att del är
rimligl att räkna med en forlsall minskning av bebyggelsens enerpianvändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutsätlninparna för att minska energianvändningen
skiftar mellan olika byggnader beroende på bl.a. den byggnadstekniska
utformningen, byggnadens ålder, kullurhisloriska värden, uppvärmningssätl saml
vilken verksamhel som bedrivs i byggnaden. De överväganden som leder lill ell
förverkligande av våra energipoliliska strävanden på della område måsle därför
göras på lokal nivå, dvs. av fastighetsägarna och kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 propositionen om utvidgad kommunal energiplanering
betonade jag atl energiplaneringen bör ulformas och bedrivas uiifrån de lokala
förhållandena. De nationella riktlinjerna utgör dock utgångspunkten för
planeringen. En av de viktigaste punkterna är därvid atl främja
energihushållningen. Inom denna ram har kommunerna slor frihei all precisera
målen för sin egen verksamhet med hänsyn till bäde innehåll och tidpunkt. Det
ankommer på främsl slatens energiverk all bislå kommunerna i delta arbete.
Energiverket bör bl. a. verka för alt målen för olika delar av kommunernas
energiplaner utformas på ett sådani sätl alt de kan stämmas av mol den fakiiska
utvecklingen i kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag är
medveten om att ett kvantifieral mål för energianvändningen på nationell nivå
bl.a. kan ha etl pedagogiskt värde. Många fastighetsägare har sålunda överfört
dd nuvarande sparmålet lill sin egen verksamhel -till det egna byggnadsbeslåndd.
Behovel av atl kunna jämföra den egna energianvändningen med någol slags
normalvärde eller närmevärde för en jämförbar byggnad har också uttryckts i
många sammanhang. För alt pä det lokala planet underlätta en fortlöpande
avstämning mol de riktlinjer som gäller på nationell nivå anser jag del vara
angeläget att sådana "specifika användningslal" ularbeias. Enligt
vad jag har erfarit har nyligen statens insUlul för byggnadsforskning påbörjal
ell arbele med denna inrikining. Jag har vidare, som jag nyss har nämnl,
erfaril atl ELIN avser alt presentera elt delbetänkande till sommaren.
Betänkandet avses ge underlag för bestämninp av sådana användningslal såväl
vad avser elanvändningen som energianvändningen allmänl i bebyggelsen. Jag
räknar mol denna bakgrund med att det senare i år skall finnas underlag som gör
det möjligt att precisera penomsnittliga energianvändningsnivåer för olika
be-bygpelsetyper. Det ankommer på slatens energiverk att. i samband med sill
fortsatta arbete beträffande kommunala enerpiplanerinpsfrågor och i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samråd med andra berörda myndigheler göra dessa
preciseringar. An-vändningslalen bör sedan vid behov kunna utnyttjas av
kommuner, faslig-hetsägare m.fl. vid deras bedömningar av energianvändningsniväer
och energisparpotenlialer i fastighdsbeslåndd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fortsatt forskning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt BFR bör en kraftfull satsning på forskning,
ulveckling och experimenlbyggande även fortsättningsvis vara en av
hörnstenarna i energihushållningsverksamheten. Rådel pekar bl.a. på vikten av
experimenlbyggande i full skala och föreslår för näsla budgelår all
ytteriigare 5 milj. kr. anvisas för lån till experimenlbyggande inom
energihushållningens område och ytterligare 13 milj. kr. för lån till
experiment som avser ny energiteknik. BFR:s förslag i övrigl belräffande den
nya tekniken saml remissinstansernas synpunkter i detta sammanhang återkommer
jag till i avsnitt 6.4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinstanser tar upp behovet av forskning och
utveckling som förulsättning för atl uppnå energihushållningsmålel. Mänga
remissinslanser anger också angelägna forskningsområden. Bl.a. anges att. med
hänsyn lill den stora spridning i energianvändningen som föreligger mellan
olika brukare, stor vikt borde läggas vid forskning avseende brukarvanor och
beleende. Därigenom skulle också möjligheterna atl bedöma sparpolentialen inom
della område öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energiforskningsnämnden (Efn) delar åsiklen atl bällre
kunskaper om genomförandefrågor och systemfrågor i samband med kombinationen
energihushållningsåtgärder och andra byggnads- och instailationstekniska
åtgärder är angelägna. Efn säger sig emellertid inte ha underlag för att
tillstyrka en ökning av BFR:s resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller experimenlbyggandel är remissopinionen blandad.
Sialens provningsanstalt anser atl satsningar på fullskaleprovning bör slå
tillbaka förändra salsningar såsom leoreliska ul värderingar,
laboralorieprovningar och provhus. Riksrcvision.sverket saknar underlag för
ställningslagande i frågan. Andra remissinslanser anser all experimentbyggande
och utprovning är viktiga led i energiforskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag erinra om att regeringen i årets
budgetproposition (prop. 1984/85:100 bil. 13) har förordat en i huvudsak
oförändrad ambitionsnivå för slödel lill forskning och utveckling samt
experimentbyggande inom energihushållningsområdet under nästa budgetår. Även om
BFR;s förslag om utökningar av forskningsprogrammet inom området rör angelägna
frågor finner jag inle skäl all nu föreslå någon ändring i vad regeringen har
förordat i fråga om resurser för forskning och utveckling inom
energihushållningsområdel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbildning och information</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 rapporten Energi 85 betonar BFR att utbildning är av
strategisk betydelse i energisparsammanhang. På mycket kort tid har en mängd
nya kunskaper och erfarenheter inom energiområdet vunnits. Dessa nya kunskaper
saml forsknings- och utvecklingsresultat måste spridas och förankras i de
grupper vars kunskaper och agerande har betydelse för genomförandel, dvs. de
direkta beslutsfattarna - ägare och förvaltare av bostäder och lokaler - saml
grupper som i sin yrkesulövning påverkar beslutsfattarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna redovisar behovet av informalion och
ulbildning från en rad utgångspunkter. Ett stort antal remissinstanser betonar
behovet av ulbildning, bl.a. som fortbildning, för all säkra all de arbelen som
utförs för en förbättrad energihushållning blir räll utförda. Härvid undviks
brister i utförandet som ger upphov till negativa konsekvenser i form av fukt
och mögel elc. Vidare pekas i sammanhanget på vikten av varsamhet i ingreppen
i byggnader av hänsyn till både kullurhisloriska- och miljömässiga värden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bl.a. Sveriges Allmännyttiga Bostadsförelag (SABO) betonar
utbildningsbehovet vad avser drift- och skötselålgärder. Viktiga nyckelgrupper
för ulbildningsinsalser är driftpersonal och konsulter. Bland de yrkesgmp-per
som engageras i ROT-verksamhel finns enligt arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) elt
behov av breddade yrkeskunskaper inom de grupper där det nu finns ell överskoll
på arbetskraft. Enligt AMS mening kan denna kompletteringsutbildning klaras
inom arbetsmarknadsutbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller informalion pekar flera remissinslanser på
angelägenhelen av all forskningsresullalen förs ut och anpassas till
mottagarna, icke minsl i förvallningsledel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar såväl BFR:s som remissinsiansernas synpunkler på
behovet av ulbildning, specielli vad gäller all föra ul de nya kunskaper och
erfarenheter som kommit fram på energiområdet. Huvudansvarel all aklivi söka
och tillägna sig ny kunskap måste dock ligga hos de förelag, fastighetsägare
och fastighetsförvaltare som i olika sammanhang är engagerade i genomförandet
av olika energihushållningsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BFR har i sin anslagsframställning redovisat all man f. n.
ser över sin informationsverksamhet. Arbetet syftar till att få bältre kontakt
med definierade målgrupper, all bällre länka samman forskningen med mottagarnas
behov saml all få informationsfrågorna bättre inlegrerade i
forsknings-planeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har uppdragit åt sialens planverk all uiarbda
förslag lill föreskrifter m. m. lill den nya plan- och bygglagen. 1 uppdragel
sägs bl. a. all planverkels rådgivningsverksamhet bör riktas in på alt pröva
och värdera nya meloder och lösningar och all aklivi förmedla sina erfarenheler
från delta arbele. Vidare sägs all förmedlingen av konvenlionell kunskap inom
del byggnadslekniska områdel bör ske via olika ulbildningsför-medlande organ.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Resurser för informalion i hilhörande frågor finns hos bl.
a. slaiens planverk, bosladsstyrelsen och sialens energiverk. En redovisning av
den verksamhet som bedrivs har lämnats i årels budgetproposition (prop.
1984/85; 100 bil. 13 s. 75). Jag ålerkommer i del följande vid min behandling
av anslagsfrågorna lill frågan om resurser för slatens energiverk vad gäller
energiinriklad information och utbildning i övrigl (avsnill 14 punklerna E2 och
E4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ell synsätt, som innebär alt byggnad och
energitillförselsystem behandlas som en samverkande enhel, släller enligt min
uppfattning ökade krav på utbildning och kompetens i samband med anläggningars
drift och skötsel. Den snabba övergången till en tekniskt mer avancerad
utrustning såväl i produktionsanläggningar som i byggnaders installationer
förstärker ytterligare detla synsätt. Även den långsiktiga effekten av
energisparålgärder påverkas i hög grad av anläggningarnas drift och underhåll.
En god kompelens hos driflspersonalen ulgör således en av förulsällningarna
för en god energihushållning. Jag ämnar därför i annal sammanhang föreslå
reperingen att uppdra ål slatens energiverk all, i samråd med bl.a. de slörre
fastighelsförvaltande organisationerna, undersöka utbildningsbehovet för
driflpersonal och föreslå ålgärder för alt på sikl och inom ramen för det
reguljära utbildningssystemel säkerställa kompetensen inom denna yrkesgrupp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rådgivning och besiktning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den kommunala rådgivnings- och besiklningsverksamhden har
sannolikt spelat en belydande roll för energisparandet i byggnader. Genom all
fastighetsägarna får vägledning om vilka energisparålgärder som är mesl
lämpliga all vidla, har förulsällningar skapats för elt effektivt energisparande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statligt slöd lill verksamheten har lämnals sedan
budgetåret 1977/78 med sammanlagt ca 800 milj. kr. Fr.o.m. budgetåret 1983/84
har bidrag även lämnals lill den molsvarande verksamhet som de slörre
bosladsorganisa-lionerna eller de större fastighetsförvallarna genomför i egen
regi. Under budgetåret 1984/85 disponeras totalt drygl 164 milj.kr. för
slalsbidrag till kommunerna m. fl. för besiklning och rådgivning. Verksamheten
har karllagts av en arbetsgrupp och redovisats i departementspromemorian (Ds
Bo 1984; </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I)
</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utvärdering av den
kommunala besiktnings- och rådgivningsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt riksdagens beslut om ett tioårigt
bostadsförbätlringsprogram är del. som jag Udigare har nämnl. ell villkor för
slatligl slöd Ull arbdena att underhålls- och förbättringsåtgärder samordnas
med de energisparåtgärder som skäligen kan krävas. Riksdagen har vidare godkänt
all kommunernas besiktning och rådgivning vidgas, så att faslighelsägare även
kan få råd i fråga om hur sådana åtgärder lämpligen kan samordnas. Mol bl.a.
denna bakgrund fick den arbetsgrupp som tidigare har kartlagt rådgivnings- och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>besiklningsverksamhden inom energiområdet i uppdrag att
lämna rekommendationer om hur verksamhelen kan vidgas, så att denna samordning
av förbättrings- och energisparålgärder kommer lill stånd. 1 uppdraget ingick
också all uppskatta koslnaderna för saml all lämna förslag lill finansieringen
av en sådan vidgad besiktnings- och rådgivningsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 departementspromemorian (Ds Bo 1984:11) Vidgad
rådgivning för energihushållning och bostadsförbättring föreslår arbetsgruppen
att kommunerna så snabbi som möjligl utvecklar energirådgivningen till alt
också omfalla rådgivning för annan bosiadsförbäliring. Bostadsförbällringsprogrammel
anses - på samma säll som energihushållningsverksamheien -vara beroende av
utåtriktade kommunala insalser. Denna bredare inriktning får dock enligt
arbetsgruppen inte innebära att energirådgivning och energihushållning
reduceras i sådan omfattning all målel för energihushållningsprogrammel
ävenlyras. Rådgivningen bör organiseras på ell för varje kommun ändamålsenligt
säll. Den organisatoriska lösning som väljs bör vidare vara sädan all rådgivningen
successivt kan växa in i den ordinarie kommunala organisaiionen så alt
beroendet av statsbidrag därmed elimineras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller finansieringen av verksamheten föreslår
arbetsgruppen alt statsbidrag lämnas lill kommunerna även forlsättninpsvis. Bidragel
Ull besiklning föreslås irappas ner för att vara helt avvecklat år 1990. Bidrag
till rådgivning behovs enligt arbetsgruppen fram till år 1993. dvs. under hela
den lid som bostadsförbättringsproprammei genomförs. Promemorian har
remissbehandlals.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinslanserna instämmer i allt väsenlligt i de förslag
som har lagts fram av arbetsgruppen såvill avser rådgivnings- och
besikiningsverksam-heiens inrikining och organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvuddelen av remissinslanserna ställer sip också bakom
synsättet att besiklningsverksamhden på sikt skall bli en nalurlig del i
fastigheisaparnas underhållsplanerinp. Kommunernas medverkan kan då - och i
motsvarande omlättning - irappas ner och mer rikias in på rådgivninp. Stålens
stöd till kommunerna kan därmed minska lör att så småningom avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den kommunala energiplaneringen och energirådgivningen har
enligt min mening en betydelsefull roll för den fortsatta
energihushållningsverksamheien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ansluler mig lill arbeisgruppens bedömning a\ behovet
av rådgivning och besiklning. Rådgivningen är ett vei"ks;imt instrument
för alt få lill slånd nödvändiga energihushållningsåtgärder och annan
bostadsförbättring. 1 likhet med arbetsgruppen vill jag också framhålla behovet
av att energirådgivningen utvecklas så atl den även kommer att omfatta
bostadsförbåit-ringsåigärder. samiidigi som den präglas av den helhetssyn på
energihushållning och energitillförsel som uttrycks i rikllinjerna för
kommunal energirådgivning. 1 1985 års budgetproposition (prop. 1984/85: 100
bil. 13) har betonats bl.a. all kommunerna måste ha etl huvudansvar Ibr all
planera, förbereda och initiera genomförandel av såväl energihushällnincs- som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bosiadsförbältringsprogrammet.
Härvid framhålls också alt del ankommer på kommunerna all själva bedöma vilken
omfattning och inrikining på verksamhelen som är mest ändamålsenlig med hänsyn
lill de lokala behoven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
budgelproposilionen föreslås atl del ställiga stödd till kommunernas
besiktnings- och rådgivningsverksamhet upphör vid uigången av år 1985. Skälen
för detta förslag är bl.a. följande. Koslnaderna för besiktning får räknas in i
underlaget för ränleslöd och bosladslån. Kommunerna bör därför kunna överväga
en avgiftsfinansiering av besiklningar som genomförs i kommunal regi. I fråga
om den kommunala rådgivningen är dd förenal med vissa svårigheter atl finna ell
lämpligl avgiftssyslem som läcker samlliga koslnader. Övervägande skäl lalar
ändå emol ell forlsall slalligl slöd till kommunernas rådgivning. Kommunernas
ökade ansvar på bostadsförsörjningens och energihushållningens område får anses
innefatta också rådgivning och annan service till fastighetsägare m.fl. i
dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Information
och rådgivning i byggnadsfrågor ligger i många fall inom ramen för den
kommunala verksamhel som inte är avgifisbelagd. I del till lagrådet remitterade
förslaget till ny plan- och bygglag förändras den kommunala
byggadminisiraiionens ansvar i riklning mol mera informalion och service. Del
bör ligga i kommunernas intresse atl nu ta lill vara den kunskap och de erfarenheter
som har byggls upp genom den kommunala energirådgivningen och all integrera
rådgivningen i sin ordinarie verksamhet och organisationsstruktur. Del är
också naturiigl alt kommunerna samordnar rådgivning och besiklning m. m. i
olika byggnads-, energi- och lånefrågor så atl enhellighel och förenkling
uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i sammanhanget erinra om atl bosladsförsörjningslagen och lagen om
kommunal energiplanering lämnar slorl ulrymme för en anpassning lill varje
kommuns förulsättningar i skilda avseenden. På samma sätt måsle inriklningen
och ambitionsnivån vad gäller den fortsalla rådgivningen bli beroende av de
akluella förutsättningarna och behoven i kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag nu har redovisat innebär atl arbetet för energihushållning i byggnader har
integrerats i del övriga arbeie som berör omsorgen om och förnyelsen av vårt
byggnadsbestånd. Härigenom har en kraftig draghjälp getts åt byggnadslekniska
energisparålgärder med varakiig inrikining. Bosiadsförbältringsprogrammet är
under uppbyggnad och särskilda insatser kommer att göras bl. a. för de äldres
boende. Förnyelsearbetet kommer därmed att beröra inte bara våra bostäder utan
även byggnader och anläggningar i övrigt. Kommuner och landstingskommuner har
en strategisk roll i dessa sammanhang. Regeringen för därför fortlöpande
överiäggningar med dem om hur tillgängliga resurser skall användas för
fortsaita förbättringar av vårt byggnadsbestånd. Bl.a. pågår f.n.
överiäggningar med Svenska kommunförbundet rörande kommunernas fortsatta
insalser inom energihushållningsområdel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De stora bostadsförvallarna och deras organisalioner har
ock.så goda möjligheter att genom egna kanaler medverka lill elt ökat intresse
för energisparande och annan bostadsförbättring. De olika organisationerna har
bl.a. med slöd av slalliga bidrag pröval sinsemellan skilda vägar atl öka
taklen i genomförandel av sådana ålgärder. I årels budgelproposilion (prop.
1984,/85: lOObil. 13 s. 90 och 109) har angetts all del är värdefulll om stöd
kan lämnas till olika initiativ av delta slag även under nästa budgetär. Där
har vidare föreslagits all - i likhel med vad som har föreslagits för
kommunerna - slödel för de besiklningar som de slörre bosladsförval-larna och
deras organisalioner ulför finansieras på annal säll än genom direkla bidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
promemorian (Ds 1 1984:2) Ulvecklad kommunal energiplanering har förslag lagls
fram om all kommunerna bör erbjuda faslighelsägarna en frivillig, regelbunden
besiktning av mindre och medelslora värmeanläggningar via solningsväsendei.
Förslagel har remissbehandlals. Remissyttrandena har redovisals i bilaga lill
prop. 1984/85:5 om utvecklad kommunal energiplanering. Förslaget tillstyrks
eller anses som mycket önskvärl av huvuddelen av remissinslanserna. Eu antal
remissinslanser anser dock att denna typ av besiklning borde vara obligalorisk.
Några remissinslanser framhåller särskili all solningsväsendei ulgör en resurs
som bör utnyttjas i detta sammanhang. Några andra anser dock alt förslagel aii
solningsväsendei engageras är posilivt endast under förutsättning att
besiktningarna sker i fri konkurrens med befinllig verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mol bakgrund av bl. a. den lekniska uivecklingen på
uppvärmnings- och ventilaiionsområdei och den ökade belydelsen av alt värme-
och ventila-lionsanläpgningar sköis på ell energielfekiivi säll beslulade
riksdagen nyligen om elt .särskilt stöd till kompleileringsuibildning inom
energiområdet för personalen inom solningsväsendei (prop. 1984/85:5, BoU 6,
rskr 82).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RäddningsUänsikommiiién har i sill belänkande (SOU 1983:
77) Effekiiv räddningsijänsi lagl fram förslag om bl. a. lagstiftning för
sotningsverksam-heten. Kommillén har därvid föreslagil all samhällels
sotningsverksamhel vid sidan av den obligaloriska uppgiften all hindra uppkomsl
och spridning av brand även bör främja en god energihushållning. Den sistnämnda
uppgiften bör dock enligt kommillén vara frivillig. RäddningsUänstkommiiiéns
förslag bereds f. n. inom regeringskansliel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om en obligatorisk besiklning av värmeanläggningar
har diskulerats även i andra sammanhang. För egen del anser jag all den bör
vara frivillig lör såväl kommunen som fastighetsägaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening är det från energihushållningssynpunki
värdefulll om kommunerna medverkar lill all en regelbunden, avgiftsfinansierad
besiktning av värmeanläggningar, i enlighet med vad som har föreslagils i
promemorian om Ulvecklad kommunal energiplanering, snarasl kan börja erbjudas
som ell komplemenl lill den lidigare nämnda besiktnings- och rådgivningsverksamheten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.4.2 Hushållsel och driftel i lokaler</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av de 51 TWh el som år 1983 utnyttjades inom övrigsektorn
hänför sig 27 TWh, dvs. drygl hälften, till hushållsel och driftel i lokaler,
vari inkluderas drift av hushållsapparaler och t.ex. eldrivna verklyg i olika
lokaler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Användningen av hushållsel har sedan år 1970 fram till är
1982 ökat med ca 30 %. Ökningen har varil störst i småhusen. Under åren
1980-1982 har en minskning i förbrukningen av hushållsel skell. Preliminära
siffror för åren 1983 och 1984, som Kraflsam redovisal, visar all användningen
av hushållsel är på väg ner även lotalt sett. Ökningen på 1970-lalel förklaras
av ökande apparatinnehav i hushållen. Minskningen i elanvändningen under
början av 1980-lalet förklaras av au hushållsapparaterna blivit mindre
energikrävande. För exempelvis frysar har enligt Kraftsam den specifika
elförbrukningen mer än halverats mellan är 1975 och år 1982. Fram lill år 1995
beräknas elförbrukningen för frysar minska med ytterligare 20 %. Åven av EK 81
;s underlagsrapport (Dsl 1983: 18) Perspektiv på energi framgår all
elförbrukningen varierar starkt mellan de olika hushållsapparater som finns på
marknaden trots alt de är likvärdiga belräffande sloriek och funktion.
Krafisams liksom EK 8l:s bedömning av elbehovet för olika hushållsapparaler
visar således all stora besparingsmöjligheter finns inom detta område. Inom de
närmaste åren kommer emellertid inle minskningen av den specifika
elförbrukningen för nyiillkommande apparater all få något slörre genomslag på
den lolala genomsnittliga förbrukningen. Detta beror dels på den långa
livslängden hos befintliga apparaler, dels på atl hushållens apparaiinnehav
samiidigi ökar. Under 1990-lalet kommer dock en stor del av de
hushållsapparater som installerats i del s. k. miljonprogrammets byggnader att
behöva bytas ut. Här ges möjligheter att få till slånd en ökad effeklivisering
genom en övergäng till mer energisnål utrustning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening ger också utvecklingen inom della område
goda möjligheter att fram lill år 2010 åsladkomma en belydande effeklivisering
i användningen av hushållsel, genom all elt i del närmaste fullständigt utbyte
av hushållsapparater bör ha skett vid denna tidpunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk har i sin prognos över användningen av
hushållsel anlagil en i del närmaste konslani förbrukning i småhusen under åren
1983-1995. 1 flerbosladshusen finns fortfarande ulrymme för etl ökat innehav av
hushållsapparater, vilkel innebär alt en obetydlig ökning av elanvändningen
förvänlas ske inom denna bebyggelsegrupp, lolall 0,6 TWh från år 1983 lill år
1995.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Användningen av driftel i lokaler har också ökat i
betydande grad. Från år 1970 lill år 1982 har en fördubbling av elanvändningen
skett inom detta område. Här förvänlas en fortsatt ökning ske under 1980-talel.
Elförbrukningen för drift i lokaler är belydligi mindre enhetlig än hushållens
elförbrukning, eftersom den till en del beror på vilken verksamhet som bedrivs
i lokalen. Dessulom är del svårl att skilja mellan driftel och elvärme i
lokaler. Stålens energiverk bedömer all användningen av driftel i lokaler</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fortsätter all öka fram till år 1995, men i en klarl lägre
lakt än lidigare. Den lolala ökningen under perioden uppsakltas lill ca 2,6
TWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Användningen av hushållsel och driftel i lokaler förvänlas
således öka från 27,1 TWh år 1983 till 29,5 TWh år 1990 och 30,4 TWh år 1995.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den förväntade prisutvecklingen på el kommer pä lång sikt
atl innebära att den minsl angelägna elförbrukningen upphör samiidigi som en
effeklivisering av elanvändningen sker inom de områden där el är svår all
ersälla. Enligi min mening bör emellertid redan nu en ökad effeklivisering i
all elanvändning efierslrävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En fråga som bör belysas närmare är i vilken ulslräckning
den sponlana uivecklingen mol energisnålare hushållsulrustning kan förvänlas
ske i lillfredslällande omfattning. En analys av uivecklingen inom delta område
hör lill ELlN:s uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag lidigare påpekal förvänlas användningen av driftel
öka under reslen av 1980-talel. En effeklivisering av elanvändningen även inom
della område är alltså bclydelsefull.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom del utredningsarbete som f. n. sker inom
elanvändningsområdel skapas förulsällningar för en fortsatt effekiiv bevakning
och analys av uivecklingen. Härigenom erhålls dl underiag för atl vid behov
vidla ytterligare ålgärder för atl få lill slånd en balanserad ulveckling av
efterfrågan, med hänsyn till hur koslnaderna för elproduktionen kommer att
ulvecklas i framliden och lill del övergripande målel all fullfölja
kämkraftsavvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:190.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.4.3 Areella näringar Energianvändning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energianvändningen inom jordbruk, irädgårdsnäring,
skogsbruk och fiske uppgick lill loialt 8,7 TWh under år 1983 varav 6,7 TWh
som oljeprodukter, 0,8 TWh som fasla bränslen samt 1,1 TWh som el. Sedan år
1979 har de fasta bränslena ökal med 0,3 TWh och användningen av el har ökat
någol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom jordbruket används ca 4,9 TWh varav ca 1 TWh el. Av
elförbrukningen beräknas ca 60% användas för uppvärmning av bostäder och för
hushållsel inom jordbrukel. Den största delen av oljeanvändningen åtgår för
drift av traktorer och andra jordbruksmaskiner. Användningen av dieselbrännolja
har under de senaste åren ökat med 2% per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom trädgårdsnäringen är energiförbrukningen totalt ca
1,7 TWh. Trädgårdsnäringen omfattade år 1981 ca 5 000 företag av vilka I 800
odlade i växthus med en uppvärmd yla på 3,3 miljoner m. För växthusodlingen har
såväl anlalel odlare som växihusarealen minskat kraftigt under den senaste
tioårsperioden. Växthusodlingens framtida utveckling är i stor utsträckning
beroende av energipriserna. För de större växthusen har under 1970-lalet
övergång frän olja till kol skett i betydande utsträckning. I mindre
anläggningar har olja ersatts med irädbränslen. Denna utveckling kan förväntas
fortgå även under de närmaste åren. </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 120</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom skogsbruket uppskattas den totala energianvändningen
till 1.6 TWh och avser främst drift av maskinell ulruslning. Under den senasle
tioårsperioden har en snabb övcrpång skett fiån bensindiivna till dieseldrivna
motorer. Genoni den ökade niekaniserinpen inom skogsbruket har både
drivmedelslörbrukninpcn och piodiikiiviiden okat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom fisket beräknas energiförbrukningen uppgå Ull ca 0,5
fWh, fiiimst för drilT av fiskefartyg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energihushållning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Möjligheterna att spara energi inom jord- och skogsbruk
iir beroende av i vilken utsträckning energisnåla maskiner och
produktionsmetoder kan införas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom jordbruk med djurhållning finns möjligheter att
ytterligare minska energianvändningen genom användning av bl. a. värmepumpar
och biogas-syslem. Höga kapitalkostnader motverkar emellertid f.n. övergången
lill biogas i någon större utsträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom Irädgårdsnäringen har energianvändningen redan
minskal betydligt, vilket är ett resullat av främsl energibesparande ålgärder
såsom isolering av växihusen. Även slrukiurlörändringar har påverkat
branschens lolala energianvändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För rationalisering och energibesparing inom
trådpårdsnåringen kan stöd lämnas enligt förordningen (1979:427, ändrad senast
1983:210) om statligt slöd lill irädgårdsnäringens rationalisering. För
budgetåret 1985/86 beräknas stödet till energibesparande åtgärder uppgå lill ca
5 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För energirådgivning inom de areella näringarna svarar
lanlbruksstyrelsen och lantbruksnämnderna. Speciella resurser har även avsatts
för energirådgivning lill trädgårdsnäringen i de regioner där slörre delen av
växi-husodlingen är etablerad. Rådgivningsverksamheten finansieras via oljeersättningsfonden
och uppgår för budgetåret 1984/85 till 2,5 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del framtida energibehovet inom de areella näringarna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk har bedömt den framlida
energianvändningen inom jordbruk, trädgårdsnäring, skogsbruk och fiske lill ca
9,2 TWh år 1990, dvs. en ökning jämfört med år 1983 med sammanlagl 0.5 TWh.
Prognosen grundar sig för jordbrukel på antaganden all åkerarealen skall vara
kon-slant samt att strukturförändringar genomförs i långsammare takt under
1980-lalet än tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingen inom trädgårdsnäringen beror lill övervägande
del på hur konkurrensförhållandet utvecklas mellan svenska och ulländska
förelag. Energihushållningsåtgärderna är därvid av stor betydelse. Dessa bedöms
fortsätta men i något långsammare lakl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De potentiella möjligheterna till energibesparing är
mindre inom jord-och skogsbruk jämföri med irädgårdsnäringen om man ser lill
varje enskill projekl. Med hänsyn till fördelningen av den toiala
energiförbrukningen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inom nämnda områden lorde dock den lolala
besparingspolenlialen vara minst lika slor inom jord- och skogsbruk som inom
trädgårdsnäringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom jordbrukel och Irädgårdsnäringen används energin
huvudsakligen för drift av lantbrukets maskiner, för uppvärmning samt för
torkning av spannmål. Oljeberoendet är högl. En viss ökning av användningen av
fasla bränslen har skett under de senasle åren. För uppvärmning, torkning m. m.
finns slora möjligheier all ersälla olja med inhemska bränslen såsom halm och
irädbränslen. För vissa användningsområden inom jordbruk och irädgårdsnäring
kan även solvärmdeknik vara lämpad. Alla möjligheier bör enligt min mening las
lill vara för att ersälla olja och hushålla med energi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid lanibruksnämnderna har en energirådgivningsverksamhet
byggts upp, med medel från oljeersättningsfonden. Ansvaret för energirådgivningen
bör emellertid successivi överföras till lantbruksnämnderna, näringslivet och
dess branschorganisationer. Stödel från oljeersättningsprogrammet skall i
enlighel med detta successivt avvecklas. Energirådgivning bör emellerlid även i
fortsättningen kunna erbjudas vid lanibruksnämnderna dock utan slöd från
oljeersättningsprogrammet. Inom jordbruket och träd gårdsnäringen finns goda
möjligheter alt införa ny teknik för energihushållning samt att experimentera
med olika lyper av systemlösningar. Särskilt betydelsefullt är det för
trädgårdsnäringen alt utvecklingen fortsätter mot energisnåla systemlösningar.
För irädgårdsnäringen finns ell speciellt slöd för energibesparingsålgärder.
Detla understryker vikten av atl energihushållande åtgärder vidtas inom denna
bransch, speciellt för att upprätthålla den svenska trädgårdsnäringens
konkurrenskraft gentemot utländska företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom de areella näringarna kan stöd lill
solvärmeanläggningar lämnas av statens energiverk liksom till protoyp- och
demonslrationsanläggningar för att ersätta olja eller all spara energi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i denna fråga samrått med chefen för
jordbruksdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.4.4 Övrig service</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under övrig service upptas energianvändningen inom främst
kommunala serviceanläggningar såsom elverk, vattenverk, avlopps- och reningsverk,
gaiu- och vägbelysning samt inom byggnads- och anläggningsverksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom sektorn övrig service användes år 1983 totalt 4,9 TWh
varav 1,6 TWh som olja, 3,1 TWh som el och 0,2 TWh som Qärrvärme och andra
energislag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För vatien-, renings- och avloppsverk har utbyggnadstakten
avtagit och behovel anses i allmänhet vara täckt. Däremot förutses en expansion
av verksamheten inom elverk. Det minskande vägbyggandet gör att behovel av el
för galu- och vägbelysning ökar måttligt. Fram till år 1990 har slatens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>energiverk bedöml au den lolala energianvändiiinpcn lör
övrig service ökar med 0.2 fWh till 5,1 TWh. En smärre minskning fömlses för
olje;m-vändningen, medan ehinvimdningcn ökar med ca 0.3 IWh. För egen del vill
jap betona att det åven inom denna sektor år anpcläpet alt alla möjligheier
att hushålla mod enerpi las lill vara. Besparingar är möjliga all genomföra
inom t.ex. galu- och väpbel>sninp men del är hår vikiipl att man sparar på
rätt sätt så att trafiksäkerheten inte lörsamr;is. Elanvändninpeiis Ulveckling
inom galu- och viigbelysning kommer all behandlas av ELIN. Speciellt för galu-
och vägbelysning bör möjlipheier finnas att sånk;i elanvändningen genom all
successivi införa ny energisnål leknik för belysning. Här är forsknings- och
utvecklingsinsatser av största betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.4.5 Statliga myndigheter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det statliga lokalbeståndet motsvarar ca 15% av landets
lolala lok;ilbe-slånd och ca 5% av den totala byggnadsvolymen i landet inkl.
bosläder. Av den slalliga byggnadsvolymen svarar byggnadsslyrelsen lör 33%, försvarsmakten
för 27%, affärsdrivande verk för 35'r och övriga myndigheter för 5%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energianvändningen lör uppvärmning av de slalliga
lokalerna, exkl. statens vatlenfallsverk, beräknas uppgå lill drygt 4 TWh,
varav omkring 2 TWh avser olja och I TWh avser Ijärrvärme. Närmare hallien av
de lokaler som förvallas av byggnadsstyrelsen är anslutna lill Ijärrvärme,
med;in molsvarande andel för lörtifikalionsförvallningen är väsenlligl lägre,
under en tiondel. Kostnaderna för uppvärmningen av del statliga byggnadsbeslåndd
har uppskallais lill 1,5 miljarder kronor per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De elva slalliga myndigheler och affärsverk som har den
slörsla suiiligä fordonsparken förbrukar årligen omkring 4 TWh för lördonsdrift.
Ca 1,7 TWh härav är el och avser huvudsakligen statens järnvägar. Ulöver drivmedel
för fordon förbrukas bränsle för flyg inom i första hand försvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskilda insatser för energisparande i ställiga
myndigheler har yi-Tfs sedan budgetårel 1973/74, då medel ställdes lill
byggnadsslyrelsens förfogande för energibesparande ålgärder i det
fastighetsbestånd som ägs och förvallas av byggnadsstyrelsen. Numera disponerar
byggnadsslyrelsen medel även för energisparinvesieringar inom övriga statliga
myndigheler ulom affärsverken. T.o.m. innevarande budgelår har sammanlagl 555
milj. kr. avsatts för denna verksamhel. Chefen för finansdeparlemeniel har i
budgetpropositionen 1985 (prop. 1984/85: 100 bil. 9) under anslaget D 15.
Energibesparande ålgärder i slatliga byggnader räknat med en besluisram om 75
milj. kr, för näsla budgetår för de energibesparande ålgärder i statliga
byggnader som byggnadsslyrelsen ansvarar för eller fördelar medel till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Byggnadsstyrelsens insalser omfattar bl.a. investeringar
för alt åsladkomma en bättre energihushållning i befintliga byggnader,
förbättring av övervakning och siyrning av faslighetsdriften saml information
och kampanjer m. m. riktade till lokalbrukarna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År 1976 beslulades en sårskild förordning (1976:757) om
vissa ålpärdcr inom statsförvaltningen för att minska förbrukningen av enerpi
(omtryckt 1979:735. ändrad senasl 1984:604). Enligt denna förordning åligger dd
myndighelerna alt i sin verksamhel genom lämpliga åtgiirdcr se lill att energi
för bl.a. uppvärmning och transporter sparas i största möjliga utsträckning. De
14 största myndigheterna, som tillsammans svarar för ca 95% av den slalliga
byggnadsvolymen, skall Ull statens energiverk den I oktober varje år redovisa
vad de har gjort och avser att göra för att spara energi. 1 den senasle
sammanslällningen av dessa redovisningar konstaterar energiverkei atl den
specifika energianvändningen - under de fyra år redovisningar har lämnats - har
minskat på ett från cnergisparsynpunkl posilivi säll. Byggnadsslyrelsen har i
annal sammanhang redovisal en minskning i energianvändningen med 22% sedan år
1974. Styrelsen bedömer vidare atl ytterligare 20% energibesparing iir liinsam
med nuvarande energipriser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland de stora ställiga fordonsinnehavarna pågår cll
arbete med atl främsl genom lekniska ålgärder sänka energiförbrukningen. Bl.a.
har leleverkel installerat mobilradiolelefoner för en bättre
iransporlplanering. Vägverkd har salsal på ulbildningsverksamhel i syfte all få
lill slånd ell mera effeklivi körbcleende i lasibilslrafiken. Vägverket har
också under del senaste budgetåret satsat på omfallande tekniska ålgärder för
all minska energiålgången i fordonen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De 14 slörsla lokalförvaliande slalliga myndighelerna har
på regeringens uppdrag ularbelal oljereduklionsplaner för liden fram lill år
1990. Sialens energiverk har enligi samma uppdrag redovisal en sammanslällning
och analys av dessa planer. Av denna sammanställning framgår atl 1980 års
oljeanvändning kan minskas med 60-65% Ull år 1990 med lönsamma ålgärder. De
hittillsvarande åtgärderna har medföri atl oljeanvändningen under perioden
1980- 1983 har minskal med ca 20%. Till år 1985 beräknas minskningen lill 36%.
Av de planerade ålgärderna fram lill år 1990 dominerar oljeersällningsålgärder
och anslulning lill fjärrvärme. 1 della sammanhang räknas övergång till
Ijärrvärme för enkelhetens skull som oljereduk-lion oavsett hur fjärrvärmen
produceras. Anledningen härtill är all andelen olja i Ijärrvärmeproduklionen nu
snabbt minskar. Sparåtgärderna vänlas totalt kunna svara för en oljereduklion
molsvarande 15—20% av 1980 års nivå. Av ersätlningsålgårderna dominerar
övergång lill elpannor och inhemska bränslen, men även värmepumpar beräknas
svara för en belydande oljereduktion. Det är i första hand inom försvarets
byggnader som uppvärmningen förvänlas ske med inhemska bränslen. Vid de
affärsdrivande verken, som redovisar den slörsla andelen oljereduklion
hillills och i planerna Ull år 1990. är del övergång lill el som dominerar
bland ersätl-ningsålgärderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag framhålla belydelsen av alt de
statliga myndigheterna är aktiva när del gäller all förverkliga slalsmaklernas
inlenlioner röran-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de energihushållning och oljeersällning. För många
ställiga myndigheler liksom för kommunala myndigheler gäller att de har en
dubbel roll i detta sammanhang. De kan dels ha i uppgift alt i sin
myndighetsutövning föra ul statsmakternas intentioner på
energihushållningsområdel, dels som faslighelsägare ha ansvar för all i sin
fasUphclsförvallning effektivisera drift och underhåll och vidla
energihushållande invesleringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom de statliga myndighelerna har också omfattande
energisparålgärder vidtagits. Del har naturiigtvis ett särskilt
dcmonslralionsvärde atl statliga myndigheter i sin egen verksamhet vidtar
ålgärder som från slalsmaklernas sida anses angelägna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av vad jag har anförl i dd föregående framgår all jag
anser att kommuner, företagare och andra fastighetsägare bör la elt slörre
ansvar för all utan statligt slöd få Ull stånd energihushållningsålgärder i
sina byggnader och anläggningar. Energispar- och oljeersällningsålgärder har
numera blivit så lönsamma all prisel på energin i princip bör ulgöra ell
Ullräckligt slyrmedel. Del gäller nalurliglvis också för ställiga myndigheler
all energispar- och oljeersältningsåtgårder skall genomföras i den
utsträckning som de är lönsamma. Därmed kan statens ulgifler för uppvärmning
minskas under kommande år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av den sammanställning av de slatliga myndigheternas
oljereduklionsplaner som statens energiverk har gjort framgår all del finns
många ekonomiskl lönsamma åtgärder atl vidla inom slalliga byggnader. Det
framgår vidare att frågan om finansiering av planerade invesleringar måsle
lösas. Energiverket har särskilt pekat på problemen med finansiering av oljeersättande
åtgärder inom försvaret. För de slalliga affärsverken, som i högre grad är
inriklade på företagsekonomiskt lönsamma ålgärder, synes finansieringsfrågan
vara ett mindre problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av bl.a. slalsfinansiella skäl är jag emellerlid inle
beredd all förorda särskilda medel för oljeersällningsålgärder i statliga
byggnader. Jag räknar dock med atl frågan om resurser för nämnda investeringar
kan komma alt tas upp på nytl vid behandlingen av anslagsframställningarna från
berörda myndigheter höslen 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i dessa frågor samrått med cheferna för försvars-,
finans-, bostads- och civildepartementen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:202.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Värmeförsörjning 6.1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Värmeförsörjningen svarar för ca 29% av den totala
slulliga energianvändningen. Energin utnyttjas för att värma byggnader och för
all bereda tappvarmvatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur värmeförsörjningen ordnas är av väsenllig betydelse
för möjligheterna all nå de långsiktiga målen för landels energiförsörjning.
Med ul-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>pånpspiinkl i bcbyppclsens energibehov och kraven på
flexibilitet och god ekonomi i viirmcförsörjninpcn påvcrkiis iivcn
krafivärmcutb\ppnadcii. cl-förbmkninpen. utnylUandct av inhemska hriinslcn och
miljön av hur uppvärmningen anordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Viirmcförsörjninpcn
har under en tioårsperiod pcnompåtl cn snabb för-ändrinp. Jap har nyss (avsnitt
5.4.11 redogjort för viirmcbchovcts iitvccklinp och då bl. a. angivit att
nctloencrpibehovet lor uppviirnuiinp vid mitten av 1970-lalet var dd hittills
höpsta. Genom dt omfiittande encrpisparande. i första hand med enklare och
billigare åtpiirdcr. har netlocnerpibchovcl per år. trots en ökad
byggnadsvolym, minskat från 90 TWh år 1975 till drypt 80 TWh år 1983. Sparandet
har inte skett lika snabbi i alla lyper ;iv bebypcelsc. Den procentuella
minskningen av encrpianviindninpen h;ir varit lånpsammarc i flerbostadshus och
lokaler iin i småhus.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 takt med
en minskninp av ncltocncrpihchovcn i hyppnadern;i har värmcförsörjninpcn påtl
över från dt system huvudsaklipcn pnmdal på oljeeldade indi vidiiellji pannor
till försörjning med fiiirrvärmc och civiirmc i hiilfien av all bcbyppelse. Jap
har lidip;irc redovisal viirmcförsörjninpcns fördcininp på olika
byggnadssektorer (tabell 5.1).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En
hörnsten i riksdagens beslut våren 1981 om riktlinjer för energipolitiken var
etl oljecrsältninpspropram för 1980-tald. Proprammct beslår av tre delar:
åtgiirdcr för alt crsiitla olja penom konvertcrinp till andra encrpislap.
åtpiirdcr för att utnyttja den poda clprodiiktionskapacitctcn under 1980-ta-lel
samt åtpiirdcr för alt åsladkomma dl icke oljcbaserat viirmcförsörj-ninpssystem
i Storstockholm. Jap återkommer senare till fråporna om oljeersiiltningsstödet
lavsnitt 8.1) och till storstiidcrnas energiförsörjning (avsnitt 9).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvuddelen av hittillsvarande oljecrsåttning har uppnåtts
inom värmc-försörjningsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 6.1 Andel olja inom varmerörsörjningcn, netlo, 9r</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Andel olja.':;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1970</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1975</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1980</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>198.1</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oljeersätiningen har varil siirskill snabb inom
småhusområdet. Oljan svarade sålunda för knappt 40% av ndtoenergianviindningen
för småhusen år 1983. Molsvarande andel för flerbosladshusen var 70% och för
lokaler 65 %. Genom byle av värmesysiem har tillkommit som mesl 90000 elvärmda
småhus per år. Vidare har antalet stora elpannor och värmepumpar ökal kraftigt
i framför alll fjärrvärmeverk men även i blockcenlraler. Övergången lill el
sker således huvudsakligen i flexibla och omslällbara system. Fasta inhemska
hriinslcn. både torv och trädbränslen, har vunnit insteg i produktionen av
värme. Även koleldningen har ökal men i belyd-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ligt
läpre lakt än vad som förväntades våren 1981. Mindre viirmepumpar har ökal i en
omfattning som få förutsåg i början av 1980-lald. År 1985 beräknas anlalel
installerade mindre värmepumpar tolall uppgå till ca 100000.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energihushållningen
har bedrivits effeklivi under samma lid, vilkel ytterligare har begränsat
användningen av olja för värmeproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1983 indelades värmeförsörjningen enligt statens energiverk på följande
uppvärmningsformer:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 6.2 Energitillförsel fördelad på
värmeför.sörjning.ssystem. brutto år 1983 (TWh)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:18.0pt'>
<td width=181 valign=top style='width:135.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:23.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>Fjärrvärme (värmeleveranser) Blockcenlraler och
enskild</span></b></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>26</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:33.6pt'>
<td width=181 valign=top style='width:135.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:33.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:14.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>uppvarmnmg. varav olja el inhemska bränslen</span></b></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:33.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>45</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18,3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10,4</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=181 valign=top style='width:135.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>övrigl</span></b></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>l.l</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=181 valign=top style='width:135.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Tolall</span></b></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>101</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
enlighel med vad jag nyss (avsnill 5.4) har redovisal kommer enlipl
energiverkets prognoser, den totala energianvändningen brutto för uppvärmning
atl minska från 101 TWh år 1983 lill ca 84 TWh år 1995. Detla innebär all den
ulveckling som påbörjades under slutet av 1970-lalel fortsäller. Förulom den
minskning av enerpianvändningen som sker genom åtgärder i byggnader och ändrade
vanor pågår en kontinuerlig överföring av omvandlingsförluster från
användningssidan till produktionssystem för ledningsbunden energi. Samtidigt
minskar de lotala förlusterna. Ell exempel kan förtydliga denna utveckling.
Genom fjärrvärmeanslutning kan värmeförlusterna vid oljeeldning i en
konventionell mindre panna med ca 65 % total verkningsgrad undvikas.
Fjärrvärmeproduktionen sker i slörre pannor med betydligt högre verkningsgrad,
ca 85-90%. och även med hiinsyn till 5-10% distribulionsförlusler, molsvarande
fjärrvärme i lälorter. ålerslår 80% av bränslets värmeinnehåll i den nyttiga
värmeenerpi som levereras till byggnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
första hälften av 1980-talet har betydande insalser gjorts för all få fram
ekonomiska och tekniskt acceptabla solvärmesyslem. Jag återkommer i det
följande till bl.a. solvärme- och värmepumpsleknikcn (avsnill 6.5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
under innevarande år påbörjade inlroduklionen av naturgas i Syd-gasnälel
innebär också etl vissl lillskoit lill värmeförsörjningen. Enbari inom Malmö
kommun kommer ca 1.3 TWh att avsållas per år för uppvärmning. Naturgas har av
kostnadsskäl f. n. svårl atl konkurrera med andra bränslen i fjärrvärmesystem.
Gasens speciella egenskaper såsom renhet och goda regleringsegenskaper kommer
bäst lill sin räll i anläggningar för byggnadsuppvärmning och vid induslriella
processer. Inom upp-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>värmningsområdel konkurrerar gasen således främsl med
elvärmen. Gasens roll i värmeförsörjningen kommer i ett nationellt perspektiv
alt vara begränsad under 1980-lalet. Lägel kan dock komma alt förändras inför
kämkraftsavvecklingen, då gas kan komma all bl.a. ersätta elvärme i enskilda
byggnader. Jag ålerkommer senare (avsnitt 8.3) lill denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De fasla bränslena har hittills ökat starkt i användning
under 1980-lalet. Delta har lill stor del varit resultat av statliga insalser
för utvinning, omvandling och bränsleförädling samt för
förbränningsanläggningar. Jag återkommer i det följande till bränslenas
utnyttjande i värmeförsörjningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan jag går över lill att redovisa de skilda
värmeförsörjningssysiemen finns det anledning all beröra frågan om avvägning
mellan åtgärder för lillförsel och hushållning med energi saml mellan olika
lillförselsyslem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under höslen 1984 har riksdagen beslulal om rikllinjer för
ulvecklad kommunal energiplanering m. m. (prop. 1984/85: 5, BoU 6, rskr 82).
Besluiei innebär att kommunerna får elt ökal ansvar för all planera för
lillförsel, distribution och användning av energi. De får ocksä möjlighel att
ange områden där leverans av el till värmepumpar inte skall behöva ske.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunerna
bör enligt beslutet senast den I januari 1986 fastställa heltäckande
energiplaner genom särskilt beslut i kommunfullmäktige. Ett väsenlligl syfte
med planerna är alt de skall fungera som underlag för insalser inom
värmeförsörjningsområdd liksom inom andra områden av beiydelse för
energiförsörjningen. Planerna kommer genom den särskilda beslulsprocessen att
bli föremål för en öppen offenllig debatt. Delta innebär alt den inriktning av
energiplaneringens tre komponenter - tillförsel, distribution och användning -
som planerna ger uttryck för, kommer all avvägas mol koslnader och effekler
såväl inom som ulom energisektorn. Vid min anmälan om den utvecklade kommunala
energiplaneringen framförde jag även synpunkter på behovet av en helhetssyn på
energiplaneringen i kommunerna. Denna helhetssyn innebär att åtgärder i olika
led av energisystemet, t.ex. energisparålgärder i byggnader och nya produktionsanläggningar
i fjärrvärmesystemd, planeras i ell sammanhang så att dessa samverkar till ett
väl fungerande system. Energiplaneringen skall även säkerställa att
hushällningsmöjligheter och energisnål teknik las lill vara inom
försörjningssystemet. Av stor vikt vid denna avvägning, och för genomförandet
av planer, är den prisinformation som på olika säll förs ut till kommunens
innevånare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkandet (SOU 1981:69) Pris på energi innehåller en
analys av olika principer för prissättning av el. fjärrvärme och bränslen.
Slulsalsen är alt övervägande skäl lalar för alt samhällsekonomiska vinster kan
göras om kortsiktiga marginalkostnader i ökad utsträckning får slyra
prissättningen på energi. För fjärrvärmesystem som är baserade på olika
bränslen finns dd t.ex. skäl att låta bränslekostnadernas variationer mellan
olika årstider avspeglas i differentierade energiavgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De kommunala taxorna bör således så väl som möjligt
avspegla de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>verkliga koslnaderna för en energileverans. Därigenom kan
l.ex. koslnaderna för en sparåtgärd bedömas mot den besparing den leder till.
eller mot andra tillförselmdoder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan avvägning är fördelningen mellan olika
tillförselmetoder. Genom framsynt planering kan kommunen i elt lidigl skede
vidta ålgärder för atl utnyttjandet av el, fjärrvärme eller småskaliga system
skall kunna ske på bästa möjliga sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett problem i samband med invesleringar i ny energileknik
för värmeförsörjning har lidigare varil osäkerhden hos framför alll de mindre
värmeverken och förvallarna av byggnader vid upphandling av värmeleknisk
ulruslning. Under åren 1983 och 1984 har energiupphandlingsdelegalionen slarkl
beslällarfunklionen genom olika insalser. Som jag senare kommer all redovisa
(avsnitt 10.4) har delegationen bidragit lill Ullkomslen av elt särskilt organ
för organiserad gemensam upphandling, kallat Svenska värmeverkens ekonomiska
förening, VÄRMEK.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.2 Fjärrvärme</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fjärrvärmeutbyggnaden påbörjades under slulel av
1940-lalel i Karlstad och några andra mellansvenska städer. Utbyggnaden har
därefier skett i snabb takt. Under 1970-talels andra hälft var expansionen
särskilt kraftig. F. n. ökar ansluten abonnerad värmeeffekl med ca 900 MW per
år, vilket motsvarar effektbehovet i ca 150 000 lägenheler. Värmeleveranserna
har f. n. etl försäljningsvärde av ca 7 500 milj. kr. per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fjärrvärme ulnytUas i försia hand för uppvärmning av
bebyggelse i mer tätbebyggda områden. Räknal i förhållande lill lolal uppvärmd
yla inom resp. byggnadstyp var fördelningen av fjärrvärmeförsörjd bebyggelse
mellan olika byggnadstyper år 1982 följande: flerbosladhus 47%, lokaler 39%
och småhus 5 %. Vid glesare bebyggelse ökar hastigt såväl kostnaderna för
distributionssystemet som förlusterna från nälel. Även framgenl kommer således
nyanslulningar lill fjärrvärme att i huvudsak ske i tätare bebyggelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett mått pä bebyggelsens lämplighet för olika
värmeförsörjningssystem är den s.k. värmeläthelen, som anger årligt energibehov
fördelat per m' områdesyla. Statens energiverk redovisar i rapport.
Energiperspekliv 1970-95 (Rapport 1984:7). följande uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 6.3 Fördelning av bebyggelsen på områden med olika
värmetälhet, %</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Andel av ytan som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ligger i områden med högre</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>värmetälhet än.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>50 kWh/m-och år</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30 kWh/m-och år</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Småhus</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>3</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flerbostadshus</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>68</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lokaler</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>61</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>65</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>30
kWh per m' och år motsvarar radhusbebyggelse medan 50 kWh per m"
överenstämmer med förhållandena vid större s.k. lamellhus. Gränsen för lönsam
fjärrvärmeulbyggnad brukar enligt statens energiverk dras vid 30 kWh per m.
Även glesare bebyggelse kan emellerlid vara av intresse atl anslula, om
värmeförsörjningen sker med t.ex. spillvärme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
senare år har skett en snabb övergång från olja lill andra energikällor i
fjärrvärmens produklionssyslem. Denna ulveckling har delvis skett med slalligl
slöd. Inom en tioårsperiod kommer därmed merparten av landels fjärrvärmesystem
atl försörjas med åtminstone delvis nya produktionsanläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slatens
energiverk redovisar i sin rapporl en prognos över Oärrvärmens utveckling under
perioden fram till år 1995.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Svenska Värmeverksföreningen (VVF) har under år 1984 genomfört en omfattande
enkäl hos medlemsverk och kommuner om förutsättningarna och planerna för
senare fjärrvärmeulbyggnad. Enligi dessa båda undersökningar kommer
uivecklingen av fjärrvärmen all med nuvarande förulsällningar få följande
förlopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 6.4 Fjärrvärme under är 1984 samt prognos för år
1990 och 1995, TWh</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:17.75pt'>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>År</span></p>
</td>
<td width=70 rowspan=2 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984'</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1990</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1995</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Statens</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>VVF</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Statens</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>VVF</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>energive</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rk</span></p>
</td>
<td width=119 colspan=2 valign=top style='width:89.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>energiverk</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.9pt'>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Leveranser</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>31.5</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>36</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>37</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>37</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Tillförsel</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>39</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>42.7</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>47</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>44.5</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Olia</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span lang=EN-US
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>II</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7.6</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7,3</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kol</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10.5</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14.7</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16.6</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Torv</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Trädbränslen</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9.4</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span lang=EN-US
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>II</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Avfall</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Värmepumpar</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></b></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7.5</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7.6</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Elpannor</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0.3</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,2</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Spillvärme</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,6</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2.8</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Övrigl</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,5</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0.6</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0.7</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Preliminära uppgifier för år 1984. Källa: VVF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk, EK 81 och byggforskningsrådets (BFR) utredning Energi 85 är
försiktiga i sin bedömning av fjärrvärmens utveckling. EK 81 framhåller alt ell
på lång sikl kraftigl minskal energibehov kan medföra alt den nu pågående
expansionen avstannar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BFR
visar bl.a. på den under de senasle åren kraftiga minskningen av
vnrmeleveranserna per kilometer fjärrvärmekulvert. En slörre andel av
fjärrvärmenäten har under senare år byggts i glesare bebyggelse, t.ex.
småhusområden, vilket ger denna effekt. Även energisparandd har minskat
värmeleveranserna i utbyggda nät. Statens energiverk anger atl jämfört med
lidigare prognoser är bedömningen av värmeleveranserna är 1995 drygt 15 TWh
lägre. Den främsla orsaken är enligt verket, att energispa-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>randel
har underskattats i lidigare prognoser. Verket har även en från VVF skild
bedömning av fördelningen av bränslen Ull fjärrvärmesystemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verkel
anger att den framtida utvecklingen för fasla bränslen inom fjärrvärmesystemen
torde mattas lill följd av den ökade användningen av värmepumpar som baslasl
och elpannor som spetslasl sommartid. Den oljebaserade produktionen kommer all
minska men en viss andel måsle enligt verket vara kvar p.g.a. oljans goda
reglerbarhel och låga kapitalkostnad. Den slutsats verkel drar härav är alt
såväl olja som elpannor och värmepumpar kommer att begränsa möjligheterna att
föra in fasla bränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller fördelningen mellan olika fasla bränslen konsialerar verkel att kol
i allmänhet ger lägre värmekostnader, även om de lokala variationerna är
betydande, men atl trädbränslena på längre sikt har en egen livskraft som
vänlas öka i lakt med att elenergin blir dyrare. Verkels slutsats är atl
framför allt kol kommer att få en minskad betydelse jämföri med tidigare
VVF-bedömningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av vad jag lidigare redovisat gmndas en betydande del av
Qärrvärmeproduktionen f.n. pä elenergi, i huvudsak avkopplingsbar elkraft.
Under år 1984 levererades således nära 5 TWh elenergi för avkopplingsbara
pannor i fjärrvärmeanläggningar, och ca 1.5 TWh levererades lill pannor inom
industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
s. k. avkopplingsbar elkraft gäller bl.a. särskilda skatteregler enligt
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
avkopplingsbar elpanna är en panna för vilken slutits ell särskilt avtal med
elleverantören om lillfälliga elleveranser och enligt vilket denne, när så
erfordras av kraftsyslemskäl, kan avbryta elleveransen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
1950-talet har under vissa förutsättningar återbetalning av energiskall
medgivils för elleveranser till avkopplingsbara elpannor. Nu gällande regler
beslutades av riksdagen höslen 1983 (prop. 1983/84: 28. SkU 9. rskr 96 och 97).
Dessa regler innebär i huvudsak all riksskatteverkel får medge återbetalning av
energiskatt för avkopplingsbara elpannor med effekt större än 1 MW när ingen
oljebaserad kraftproduktion förekommer eller har förekommit av energibalansskäl
under en sammanhängande period av fem dygn. Effekterna av nuvarande regler för
avkopplingsbar elkraft bör enligt riksdagsbeslutet, utvärderas sä att ställning
kan tas under är 1987 lill frågan om behovet av fortsatt skatteåterbetalning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
de nya reglerna för återbetalning av energiskatt infördes har avkopplingsbara
elpannor om ca 500 MW insiallerats. Vid årsskiftet 1984/85 var den installerade
effekten ca 2 500 MW. varav drygt I 600 MW användes i landets
fjärrvärmesyslem. Under år 1985 förväntas elpannor om tillsammans ytteriigare
500 ä 1 000 MW bli installerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
innebär detta all användningen av avkopplingsbara elpannor i fjärrvärmesyslem
under år 1985 väntas nå etl toppvärde upp mol 6 TWh för att därefter minska.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av vad jag nyss har redovisat om
energilillförseln lill tjärrvärmesysiemen (tabell 6.4), skiljer sig VVF:s bedömning
av användningen av el på 1990-talet från slatens energiverks prognos. Enligt
VVF-prognosen kommer elpannor även under 1990-talei all användas för
värmeförsörjning sommarlid i fjärrvärmesyslem som saknar andra möjligheier
lill försörjning med billiga bränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Merparten av de slörre fjärrvärmesyslemen har insiallerai
avkopplingsbara elpannor. Pannorna utnyttjas på ett sådant säll att de till
hell övervägande del ersätter olja i produktionssystemet. I några fall
förekommer också all den avkopplingsbara elen marginellt ersätter fasla
bränslen. Härvidlag spelar produktionssystemens utformning och kraftavtalels
form en avgörande roll. Om råkraflskosinaden undersliger den rörliga driflkoslnaden
för en fasibränsleeldad panna finns ekonomiska motiv all ersätta fasibränsle
med elkraft. För att marknaden för inhemska bränslen inle skall påverkas
negativt är det emellertid av stor vikl att avkopplingsbar el inte ersätter
sådana bränslen i slörre omfattning. Jag kommer särskilt att följa denna friiga
och vid behov ta inilialiv Ull ålgärder för atl undvika en sådan Ulveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avviigningen mellan avkopplingsbar elkraft och inhemska
bränslen vid planeringen av ny produklionskapaciiei är i första hand en fråga
för den kommunala energiplaneringen. Som jag senare (avsnitt 8.6.4) kommer att
redovisa har jag bl. a. i denna fräga haft överläggningar med företrädare för
kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dd finns anledning all slå fasl ail användningen av billig
elkraft i tjärrvärmesysiemen har en positiv inverkan på deras ekonomi. Det
förhållandet att den goda tillgängen på el nu används inom Ijärrvärmesysiemen
ger vidare förbättrade förulsiitininpar för en senare kiirnkiaftsavvecklinp
eftersom elenerpin då kan ersättas av annan energi. Under tiden kan
värmekostnaden bepränsas för viirmeabonnenierna. Detta por att vinsterna av
låga elpriser i slörre utsträckning ån lidigare kan komma åven denna kaiegori
lill del. El och värmepumpar i Ijiirrvärmesystem kan således bidra . lill all
hålla genomsniiislaxan på låg nivå och därigenom underlätta inlroduklionen av
ny leknik för i. ex. inhemska bränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föran minimera totalkostnaden för ett större
viirmeproduktionssystem krävs en kombinaiion av värmekällor som Ullsammans ger
liipsia lotalkosi-nad. Som baslasianlågpning väljs därvid sådana system som har
en så låg rörlig kosinad som möjligl. Fasla bränslen, spillvärme och
värmepumpar är exempel på sådana källor som idag kan belraktas som lekniskl och
ekonomiskl realiserbara för många orler. För s.k. speislasianliiggningar
däremol kommer främst oljepannor i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Situationen i början av 1980-ialet var en annan. Varken
värmepumpar i Ijärrvärmeverk eller pannor med goda miljöegenskaper för lästa
bränslen fanns tillgängliga som tekniskt och ekonomiskl fullgoda ahernaliv. Det
var dårtor fördelaktigt all parallelll med inlroduklionen av dessa
baslastkällor</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utnyttja
billig överskottsel som ett skydd mol höga koslnader lill följd av bortfallande
pannkapacitet för fasta bränslen vid bl.a. driftstörningar. Utnyttjandet av
avkopplingsbar el innebär också att investeringsbeslut i ny pannkapacitet har
kunnat förläggas till lidpunkter då kunskaperna om fjärrvärmenälets ulbyggnad
är mer UllföriiUiga. Användningen av elpannor har som jag tidigare har visat
även minskat användningen av kol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
avkopplingsbara elenergin har även en funklion som i viss mån garanl för en
senare moitrycksproduklion. Delta beror framför alll på ivå faktorer. Genom alt
ulnytUa elenergi har laxehöjningarna dämpats. Då fjärrvärmeutbyggnaden i slor
utsträckning styrs av de taxor som erbjuds abonnenterna har utbyggnaden kunnal
vidmakthållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
andra orsaken hänger samman med att Ijärrvärmeverk med elpannor kunnat
begränsa investeringarna i baslastanläggningar. Vid stigande elpriser kommer
därför incilamenl att finnas för kompldteringsinvesle-ringar, t.ex. i
kraftvärmeanläggningar. Jag kan sammanfattningsvis konstalera alt ulnyttjandd
av avkopplingsbara elpannor är bra för värmeverkens ekonomi, underlättar i
inlroduklionen av ny förbränningsteknik, förbättrar möjligheterna till senare
elproduktion i kraflvärmeverk saml inte innebär någon långsikfig bindning lill
el.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utbyggnaden
av stora värmepumpar har nått en omfattning som få förutsåg i början av
1980-ialei. Koslnaderna för all bygga slora värmepumpar har även blivit
betydligt lägre än vad tidigare kalkyler har visat. De hittills största
beställda värmepumpanläggningarna i fjärrvärmesystem redovisas i följande
labell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tabell
6.5 De största värmepumpanläggningarna i fjärrvärmesystem</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:13.7pt'>
<td width=124 valign=top style='width:92.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Syslem</span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Värmeeffekt</span></p>
</td>
<td width=177 valign=top style='width:132.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Värmekälla</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=124 valign=top style='width:92.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Slockholm
Värtan</span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>75 MW</span></p>
</td>
<td width=177 valign=top style='width:132.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Havsvallen</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=124 valign=top style='width:92.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Stockholm
Hammarby</span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100 MW</span></p>
</td>
<td width=177 valign=top style='width:132.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Avloppsvallen</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=124 valign=top style='width:92.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Solna/Sundbyberg</span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>120 MW</span></p>
</td>
<td width=177 valign=top style='width:132.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Avloppsvatten</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=124 valign=top style='width:92.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Göleborg</span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100 MW</span></p>
</td>
<td width=177 valign=top style='width:132.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Avloppsvallen</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=124 valign=top style='width:92.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Malmö</span></p>
</td>
<td width=95 valign=top style='width:71.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>40 MW</span></p>
</td>
<td width=177 valign=top style='width:132.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Avloppsvallen</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
innevarande år bedöms slörre och mindre värmepumpar sammanlagl producera ca 6
TWh, varav värmepumpar i fjärrvärmenäl svarar för drygt hälften. Värmepumparna
bedöms åren 1990-1995 enligt redovisade prognoser producera 7-8 TWh/år i
fjärrvärmesyslemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Elbehovet
för en större värmepump ligger mellan 25 och 30% av producerad värmemängd.
Anläggningen kan med nuvarande elpriser ekonomiskt skrivas av på mellan 3 och 8
år. Därefier kommer koslnaden för värmeproduktion all vara mycket låg, även
med stigande elpriser. Mycket lyder enligt EK 81 därför på att värmepumparna
kommer atl finnas kvar i Ijärrvärmesysiemen även efter år 2000. Användningen av
värmepumpar kan därför enligt min mening senare behöva avvägas så all
tillräckliga underlag för moitrycksproduklion kan vidmakthållas. Kulmen för
utbygg-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nad av värmepumpar i fjiirrvärmenät bör nås redan under
1980-ialets slutskede.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Industriell
spillvärme ulnyttjas f. n. i fjärrvärmeproduktionen motsvarande ca 2 TWh per
år. De kommuner som främsl ulnytljar spillvärme är Göteborg, Helsingborg,
Piteå, Malmö, Köping och Sundsvall. 1 Luleå UlnytUas slora mängder masugnsgas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under åren 1983 och 1984 har bidrag lämnals för utbyggnad
av distribu-Uonsledningar för spillvärme. Dessa bidrag har ulnylljals i myckel
begränsad utsträckning, i förhållande lill potentialen i landel för
spillvärmeleveranser från induslrin. Jag har lidigare (avsnitt 5.2) redovisal
min avsikl atl ta upp överläggningar med induslrin för att åsladkomma en
effekiiv energianvändning. Jag avser även att ta upp spill värmefrågorna vid
dessa överläggningar. Tidigare redovisade prognoser anger all användningen av
industriell spillvärme kommer all öka till ca 3 TWh på 1990-talet. Jag vill här
betona all enslaka projekl kan förändra denna bild.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pannor för
inhemska bränslen har som en följd bl.a. av 1983 och 1984 års
investeringsprogram planerats och uppförts i elt slort antal. Under år 1985
kommer tjärrvärmesystem att försörjas med inhemska bränslen motsvarande knappi
8 TWh. Ulbyggnaden av pannor för inhemska bränslen innebär att Ijärrvärmens
konkurrenskraft slärks på lång sikt samiidigi som sysselsättning skapas inom
den tillverkande induslrin och i bränsleförsörj-ningsledd. Som framgår av vad
jag tidigare redovisal (tabell 6.4) bedöms andelen inhemska bränslen fortsätta
atl öka under perioden 1985- 1995.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>VVF anger
i sin prognos en användning av inhemska bränslen på 1990-tald som ar 2-4 TWh
per år högre än vad statens energiverk anger i sin prognos. Skillnaden gäller
framförallt avfall och irädbränslen. Statens energiverk anger alt lönsamheten
för inhemska briinslen f. n. förefaller vara dålig jämfört med kol och
värmepumpar. Skillnaderna i lolalkosl-nader för olika alternativ ar dock små,
och lokala förhållanden avgör anliipgninparnas ekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett inhemskt bränsle av särskild karaktär iir iiylall.
Förbränning, kom-posterinp och sorierinp/återanvändning är olika metoder för
tillvaratagande. En stor del av avfallet lagras irots detta fortfarande på
upplag och tippar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under år 1984 var värmeproduktionen med avlällsbränsle ca
4 TWh. Problem i samband med förbränning av avfall är utsläpp av miljöslörande
ämnen, behovel av en jämn värmeproduktion för all undvika lagringsproblem saml
relaiivi höga koslnader lör förbränningsanläggningar. Många kommuner med
avlällsförbränning utnytUar avfall frän närlippande repio-ner för att nå en
ekonomisk storlek på anläcgninpen. Genom sin karaktär av baslastanläggningar
och behovet av stora anläggningar lör ekonomiskt utnyttjande är dessa särskilt
lämpade lör samlidig elproduktion. Jag vill här framhålla alt en förutsättning
för förbränning av avfall är atl en miljövänlig leknik kommer lill
ulnyttjande. Jag ålerkommer strax lill miljöpro-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>blem vid avfallsförbränning (avsnill 8.1). Jag ålerkommer
vidare till frågor om inhemska bränslen (avsnitt 8.6) och lill frågan om
elproducerande avfallsanläggningar (avsnitt 7.4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kol för fjärrvärmeproduktion användes under år 1984 i elt
tiotal anläggningar. Sammanlagl förbrukades 1,7 miljoner lon för
värmeproduklion och 0,15 miljoner lon för elprodukiion i kraftvärmeanläggningar.
Enligi Udigare planer förutsågs en kraftigt ökad kolförbrukning under
återstående delen av 1980-lalel i fjärrvärmeanläggningar. Denna utveckling har
brutits. Statens energiverk och VVF anger atl kolanvändningen år 1990 i
fjärrvär-meanläggningar bedöms bli ca 2 miljoner lon, dvs. belydligi lägre än
Udigare planer. Kolet ersätts av ett ökal utnyttjande av spillvärme, inhemska
bränslen, el och värmepumpar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ser med tillfredsställelse på denna ulveckling, som
ligger hell i linje med de rikllinjer för kolanvändningen för liden fram lill
år 1990 som regeringen i mars 1984 föreslog i prop. 1983/84; 158, och som
godlogs i sin helhel av riksdagen (NU 44, rskr 390). Dessa riktlinjer innebar
en skäip-ning av kraven för koleldning; kol skall komma i fråga endasl när del
inle är lekniskl och ekonomiskl rimligl att använda inhemska bränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ny koleldningsieknik i fjärrvärmeverk har under 1980-tald
utvecklats bl. a. till följd av de skärpta reglerna för utsläpp av svaveldioxid
och stoft. Nya verk utnyttjar ofla olika typer av s.k. fluidiserade bäddar
(svävbäd-dar) för vilka svensk induslri nått en lälplats på världsmarknaden.
Tekniken innebär förbättringar av både effektiviteten och miljöegenskaperna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kol uppblandat med vallen eller pulveriserai och renat
används även i elt fätal anläggningar. Jag kommer strax all mer ulföriigl
redovisa kolfrågorna (avsnill 8.4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Olja svarade under år 1984 för ca 30% av energilillförseln
till fjärrvärme. Oljeandelen har därmed minskat med två tredjedelar sedan år
1980. Oljeandelen fortsätter atl minska i snabb lakt. Olja kommer dock alt
finnas kvar i Ijärrvärmeproduklionen under överskådlig framlid. Orsaken är oljeeldningens
slora fördelar som reserv- och spelsvärmekälla. Vid kortare drifttider än ca I
000 timmar per år är totalkostnaden för oljeeldning lägre än för andra
jämförbara energikällor. Enligt statens energiverk kommer andelen olja vid
fjärrvärmeproduklion inle all undersliga IO%-20%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>EK 81, Energi 85 saml sialens energiverk anger all del kan
föreligga en risk all fjärrvärmen byggs ul alliför långt. Skäl som anförs är
all energisparandd i bebyggelsen har nått längre än vad som förutsatts i många
planer för ulbyggnad av fjärrvärmesystem och all energisparandel förutses
fortsätta. Denna utveckling kan, om inle den forlsalta fjärrvärmeulbyggna-den
planeras med hänsyn härtill, leda Ull överdimensionerade
produktions-anläggningar, belydande värmeförluster i utbyggda nät och försämrad
ekonomi för fjärrvärmeverken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Följande faktorer bestämmer fjärrvärmens fortsatta
ulveckling. - Energisparandets effekler i ansluten bebyggelse</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Alternativa
tillförselmetoder för värme i bebyggelse, bl. a. utvecklingen av
olja/elpannor, små värmepumpar, luftvärmesystem och små
läsl-brånsleanläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övergången till
produklionssyslem för fjärrvärme med god ekonomi och hög flexibililel. Häri
ingår även behovet av riklig dimensionering, ulnyttjandd av värmeackumulering
m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Möjligheterna
lill förbättrad Jjäirvärmedislribulion. Häri ingår lägre driftiemperaturer,
renoveringar av äldre nät, nya ledningsmalerial m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Taxesältningen
på fjärrvärme. Frågan har blivii allt mer väsenllig genom att
produktionssystemets sammansättning ändrals från enbart oljepannor Ull en
kombination av produkiionsanläggningar med låga resp. höga rörliga koslnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Värdel för
värmeabonnenlerna och för fjärrvärmeverken av all ulnyttja fjärrvärmenäld för
krajivärmeprodukiion. Värmeverk med fasl-bränslebaserad kraflvärme kommer vid
högre elpriser alt kunna producera värme lill betydligt lägre kostnad än utan
elproduktionsmöjligheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågorna kring laxeuivecklingen spelar enligi sialens
energiverk en huvudroll. Värmeverken bör enligi verkel av egeninlresse
lillämpa läxor som leder lill ell effeklivi ulnylljande av anläggningarna. Den
av abonnenten påverkbara delen av taxan bör normalt molsvara den rörliga
koslnaden för värmeproduktionen. Kapitalkostnaderna kan vidare, enligt verkel,
las ut via fasla avgifier som fördelas över investeringens hela livslängd.
Taxans ulformning avgörs i många fall av kommunen. Verket anser därför all en
rimlig lönsamhelsbedömning av fjärrvärmeulbyggnaden Ullsammans med en effektiv
laxesätlning av fjärrvärmen hör till huvuduppgifterna i den framlida kommunala
energiplaneringen. Även BFR behandlar i Energi 85 laxefrågorna för fjärrvärmen.
BFR konstaterar all Qärrvärmens framlida ulveckling påverkas av läxornas
ulformning. En laxa med slor rörlig del och lilen fasl del slimulerar enligi
BFR energihushållningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har, när det gäller fjärrvärme, hafl överläggningar
med Svenska Kommunförbundel och VVF. Vid överläggningarna har bl.a. frågor om
finansiering och laxeutveckling behandlals. Vid överläggningarna har framkommil
alt flera värmeverk, med en sammanlagd värmeleverans översligande hälften av
landels samlade fjärrvärmeförsörjning, på senare tid övergått lill
säsongsdifferenlierade taxor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För atl klarlägga aliernali vkostnaden för
fjärrvärmeabonnenler har VVF vidare våren 1984 inbjudit de största
värmeinlressenterna på bostadsmarknaden lill diskussioner rörande den s.k.
riktpristaxan. En översyn av riklpriserna har därefter inletts. 1 arbelel
dellar VVF, Sveriges Faslighels-ägareförbund, Hyresgäslernas Riksförbund, SABO,
HSB och Riksbyggen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller finansieringens inverkan på
laxekonstruklionen har vid överläggningarna konstaterats all en jämnare
fördelning av kapitalkostnaderna över anläggningarnas livslängd gör det
möjligl alt lillämpa lägre laxenivåer under de försia åren. En metod för en
sådan jämnare fördelning </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>8 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 120</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85: 120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>redovisas i Komniunförbiiiidds skrift. Kapilalkostiiadcr i
kommunal verksamhet. Jitg ålerkommer strax till finansierinpslVåpaii och
övriga fiågor som behandlats vid ovcrlägpningiirna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.v vad jap lidigare har redovisal IVampår att
Ijarrvarmeiis möjlipheier iir bcpiånsade att med god ekonomi svara för
viirmelorsöijninpen i glesare bygpnadsområden. Den utb\'gpn;id som kommer alt
bli akluell omlätl;ir i slor utsträckning omriidcn med höp viirmetiiihel dar
Uairvarmen ar dd friimsla allernativd såviii av ekonomiska skäl som med hänsyn
lill miljon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fjärrviirmen har i dessa omr;ideii månpa fördelar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den kan göras
miljö vänlig jiimföri med lörhriinninp lokall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den minskar
behovet av utrymmen och skötsel av viirmeanläppningcn i en byggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den kan
utnyttja olika enerpikiillor och är därför flexibel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den per
möjlighet lill en ralionell elprodukiion i krafiviirmcverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den ulgör en
basmarknad för ny leknik för produklion och omvand-linp av energi och skapar
därmed också löruisätininpar lör export från svensk industri,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den ger
möjlighet till att ekonomiskt tillvarata avfall och spilKiirme och förbättrar
diirigenom också miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den ger ett
högt briinsleutnyttjande genom hög effekiiviid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>den ger
förulsättningar all uinyiUa inhemska briinslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag bedömer samnianläiininpsvis att det med hänsyn tagen
till en effektivare energihushållninp lörtfarande finns en beiyd;inde
potential lör eii fortsatt Ijärrvärmeutbygpnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag går nu över Ull all redovisa mina närmare överväganden
och förslag när del gäller Ijärrvärme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För all bibehålla Ijärrvärmens elfeklivitel iir dd
väsenlligl alt Oårrviir-mesyslemen underhålls. Detta giiller såviii
produkiionsanliippningar och rörsystem inom det epentliga Ijarrvärmesysiemei
som ledningsniiien i ;in-slutna äldre blockceniralsystem. Dessa har i många
läll ursprungligen byggls med en teknik som är uv lägre kvalitet än normal s.
k. fianviirme-slandard.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under år 1984 har kommunerna haft möjlighet all ulnyttja
särskilda medel för renoveringsarbelen i bl.a. ledningssystemen för värme,
vallen och avlopp. Slödel har bestått av ivå delar, dels bidrag inom
arbeismark-nadspolilikens ram, dels vidgade låneramar hos kommunlåneinsiiiuien
för kommunala renoveringsprojekl. Stödel har inle ulnytUats i någon större
omfallning för fjärrvärmearbeien. Mot denna bakgrund har jag lagil upp
överläggningar med föreirädare för kommuner, värmeverk och berörda organ för
atl åstadkomma en snabbare uppruslning av äldre näi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid överläggningarna har framförts all del finns en allmän
önskan all förbällra funktionen hos de kommunala ledningsnäten. Inom
tjärrvärme-seklorn är huvuddelen av näten av god slandard och kräver därför
f.n. inga särskilda insalser. Del finns dock enskilda näldelar som kräver
sådana</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>insatser. Ett särskili problem i detta sammanhang är de
olika finansieringsvillkor som gäller för invesleringar i värmenäl inom resp.
uianför boslads-bebyggelsen. Jag ålerkommer strax lill denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För finansiering av fjärrvärmeinvesieringar lillämpas i
dag särskilda s. k. fjärrvärmelån, finansiering med kommunala medel, lån och
avgifter från abonnenter eller upplåning på den öppna kredilmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan år 1977 lillämpas etl speciellt finansieringssystem
för kommunala tjärrvärmesystem inkl. produkiionsanläggningar. Delta tillkom
efler överläggningar mellan representanter för industridepartementet,
riksbanken och kapitalmarknaden och syftade lill all slimulera en fortsatt
utbyggnad av fjärrvärme. Del nya syslemel innebar all dels riksbanken medgav en
viss upplåning på kapitalmarknaden speciellt för fjärrvärmeinvesieringar, dels
amorteringstiderna för sådan upplåning gjordes betydligt längre än för
iradilionella lån för kommunala investeringar. Mol tidigare normalt högsl 15 år
med rak amortering har fjärrvärmelånen sedan år 1977 haft amorteringslider på
20-23 år med lika annuild eller serieamortering (låg amortering i början av
låneliden).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från den I januari 1983 infördes en förbättring av
villkoren för Ijärrvär-melån genom all kravet på utlandsupplåning logs bort.
Härigenom kunde annuiteterna minskas vilket reducerar den finansiella
belastningen för kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansieringssystemet har inneburil belydande fördelar för
fjärrvärmen jämfört med andra kommunala invesleringar och industrins
investeringar genom atl syslemet medger garanterat utrymme på kapitalmarknaden
och längre återbdalningstider. Någon speciellt förmånlig ränlesällning har dock
inle lillämpals - den längre amorleringstiden har medföri en högre räntesats än
för andra kommunlån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingen har under den senasle liden gåll i den riklningen
atl villkoren för all finansiera fjärrvärmen har förbätlrals yllerligare. Dd
allmänna ränlelägd har sjunkit, vilket betyder lägre räntekostnader. Efterfrågan
på krediler för andra ändamål är svag. Överläggningen med Kommunförbundel och
VVF har klarlagt atl finansieringen f.n, inte innebär någon avgörande
begränsning för fjärrvärmeutbyggnaden. Jag gör sammanfattningsvis den
bedömningen all formerna för finansiering av fjärrvärmeinvesieringar f. n. är
tillfredsställande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För atl underlälta en avveckling av kärnkraften är det
väsentligt alt fjärrvärmesyslemen i största möjliga utsträckning kan utnytUas
för elproduktion där delta kan ske med fördel för såväl anslutna abonnenter
som värmeverk. Jag kommer strax att ytterligare behandla förutsättningarna för
sådana mottrycksanläggningar (avsnitt 7.4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Möjligheterna att utnytUa fjärrvärmenäl för spillvärme,
värmepumpar och solvärme samt för elproduktion är bl.a. beroende av
temperaturnivåerna i näten. Även värmeförlusterna från fjärrvärmeledningarna
påverkas av drifttemperaturerna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fjarrviirmeniil dimensioneras idag huvuds;iklipcii fur cn
hopslå fiam-ledninpslemperalur av 120"C och en samtidig
reuirledninpslcmpcraUir av 70°C. Eftersom Ijiirrvarmevatlnei vid elprodukiion i
kiaftvärnieverk iiipör kylniedel, innebiir den hopa tenipcratiirniviin en
begränsning av elproduk-lionsförniågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett siiU atl förbättra elfekiiviicicn iir att anpassa
Ijarrvärmcsystcm lill s. k. låpiemperaliir.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På försök piipår f.n. en siidan ombyggnad i ett befinilipt
nät i Kiiivsia i Uppsala kommun. Fördelar löiulom ökade möjlipheier lill
elproduktion är atl bl.a. solvärme och värmepumpar biillre kan utnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nya fjärrvärmesystem kan med fördel anordnas för
låpiempeiaiur redan vid utbyggnaden. 1 dess;i läll k;in vid ny bebyggelse
hiinsyn tas till iiven den lägre Iramledningstempcraiuien vid dimensionering av
byggnadens värmesystem. 1 befinlliga niil kan dd finnas möjlipheier all ansluta
viss bebyggelse lill retiirledninpen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jap avser mol bakgrund av vad jap nu har anfört att
föreslå regeringen atl uppdra lill slaiens energiverk att utreda
Ijiirrvärmesystemens och block-centralernas försörjninpssilualion och
förulsällningarna för alt penom olika åtgärder i viirmclörsörjningssyslemen
anpassa dessa Ull liigre drilllem-peratur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Häri ingår bl.a. alt utreda förulsiitlninparna för
upprustning av äldre värmenäl, inom och utom tjärrvärmesysiemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många kommuner med Ijiirrvärmeförsörjninp har inie
möjlighet all tillräckligt utnyttja de basvärmekiillor man förlögar över. En
orsak kan \ara atl vårmeöverföringskapacileten mellan olika fiärrvärmeomriiden
är för låg eller hell saknas. Genom all anliippa Ijårrvärmeledningar som
kopplar ihop olika delar av nålen kan oljeersätiningen öka och nätet bli mindre
sårbart. För större nät finns därlill möjlighelerna att i dt senare skede
ankipga kraflvärmeverk. Hopkopplingsledninparna blir därmed strategiska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om värmesystemens fömisållningar aii i elt senare
skede ftinge-ra som kraflvärmeunderlag är, som jag senare redovisar, av straiepisk
betydelse inför kärnkraftsavvecklingen. Det finns enligt min mening behov av
ell lillfälligl slalligl slöd lill åtgärder som ökar de sammankopplade
värmeunderlagen inför kärnkraftsavvecklingen. Jag återkommer tili fråpan om
medel härför under anslaget E 22. Vissa ålgärder för omställning av
energisystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.3 Blockcentraler</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med blockcenlraler avses vanliglvis de slörre anläggningar
för produklion av värme, som försörjer mer än en byggnad och som inte drivs
som fjärrvärmerörelse. Blockcenlraler kan variera i sloriek från etl par hundra
kW lill cenlraler av fjärrvärmestoriek, dvs. .50-100 MW. Normalt ägs och
förvallas blockcentralen av ägaren Ull anslulna byggnader. Flerialei byggnader
som värms av blockcenlraler är hyres- eller kontorshus.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>117</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Viirmcförsörjninpcn med blockcenlraler iir inte viil
dcfinicriid och säkr;i uppgifter om ;inl;ild cenlraler. deras viirmckiilliir
och Icvcrcnid enerpi iir därför svåra att erhålla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>EK 81:s delutredninp (Ds I 1983:15) Så k;in vi viirma Sveripc
anper briitlolevcranserna från blockcenlraler år 1980 till 20 TWh och år 1990
till 10 TWh. Utvecklingen under 1980-t:ild bedöms ske så alt hiilftcn av
blockcentriilcrna lill år 1990 övcrpår till Ijiirrviirme. antinpcn penom direkt
anslutning eller genom organisatorisk fiiriindring. Studier anger, enligt
delutredningen, alt dd förelippcr månp;i prakliska hinder för att introducera
fasta briinslen i blockceniriilcr. varför endiist 20-25C; av de iiterståcndc
har konverterats till år 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>EK 81 har inpen cpcn bedömning av viirmeicvcranscns
storlek från blockcenlraler. Diiremot konstaterar man atl blockcentr;ilsviirmd
bcbyppelse hittills i liten prad kunnal minska kostnaderna för sin
viirmcftirsörj-ning. Problem som redovisas vid konvertcrinp av centraler iir
hl. a. risken för miljöstörningar vid övergång till fasta briinslen.
Möjliphdcrna all utnytUa viirmepumpar anges som poda. om dessa utvecklas
yilerlipare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BFR anper i utredninpcn Enerpi 85 leveranserna under år
1985 till 14 TWh per år. Om enbari pannor över I MW effekt inriiknas finns dd
ca I 400 blockcenlraler inom bostadssektorn och ytterligare drypt 4 000 centraler
i lokalsektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Unpefär hälften av alla blockceniriilcr bedöms enlipl
Energi 85 lippa i områden diir Ijiirrviirme finns eller kommer att bli utbyppd.
Merparten av centralerna år i dag oljeeldade. Genom s.k. avbrytbara eller
avkopp-iinpsbara elleveranser och värmepumpar har dock elenerpi alltmer ersatt
olja. Även inhemskt fasibränsle ulnytUas. främst i slörre centraler, diir
kostnaden för bemanninp kan slås ut över en stor cncrpiprodiiktion.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot denna
bakprund bedömer jag att en betydande del av blockccnlra-lerna ligger i områden
som inom övcrblickbar framtid kommer atl viirmas med fiiirrviirme. En
anslutning av centralerna ler sig då nalurlip. Hiinsyn måste dock tas till de
skiftande tekniska och ekonomiska förhållandena i olika områden och för olika
anläggningar. Ulnyttjandd av elenergi, som kan ske med såväl låg
invesieringskoslnad som låg driftkosinad. kan tillsammans med anslutningsavgifter
lill Ijiirrviirme medföra en försenad övergång lill fjärrvärme. Energisparandel
har därtill ökat i flerbosladshusen vilkel påverkar ekonomin vid
fjärrvärmeanslutning. En möjlighel som behandlats vid överliiggningar med
Kommunförbundel och VVF är atl genom organisatoriska lösningar låla värmeverken
svara för driften i blockceniralerna. EUD har under år 1984 beslulal om slöd
till VVF för atl utreda ett sådant vidgat ansvar för värmeverken. Utredningen
kommer atl slutföras under år 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jap Udigare har anförl är ett vikligi energipoliliskl
mål all ulnyttja el under 1980-talel för oljeersällning på ett sådant säll att
långsikliga bindningar undviks. Elanvändning i blockcenlraler är ell exempel
på delta. Det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>är önskvärl att blockcenlralernas nål i ett längre
perspekliv försörjs med andra energislag. El kan om den används för all driva
värmepumpar dock erbjuda etl långsiktigt alternativ. Enligt statens energiverks
studie Fasla briinslen (rapport nr 1984:5), är värmepumpsbascrad försörjning
f.n. den mesl kostnadseffektiva, om förutsättningar föreligger all ulnyttja
naturiiga värmekällor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mol bakgrund av denna redovisning av nuvarande
värmeförsörjning med blockcenlraler övergår jag lill mina förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera ulredningar har visal på de slora fördelarna av all
utnytUa värmepumpar i blockcentraler som saknar möjligheter atl konvertera
lill fasibränsle eller gå över till fiärrvärme. Jap delar denna uppfattning.
Det bör vara möjligt alt inom ramen för energiforskningsprogrammd slödja en
ulveckling av värmepumpar lämpliga för blockcenlraler. Del arbele som bedrivs
av statens vatlenfallsverk inom della område bidrar också lill en sådan
ulveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För all förbättra värmeförsörjningens ekonomi på lång sikt
och öka möjlighelen atl utnyttja värmeunderlagen för elkraftproduktionen i
kraftvärmeverk finns mot bakgrund av vad jag nyss redovisal etl slorl behov
all nogprannl klarlägga blockcenlralernas försörjninpssilualion. Som jag tidigare
redovisat (avsnill 6.2) avser jag föreslå regeringen att denna fråga ulreds av
statens energiverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.4 Enskild uppvärmning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Värmeförsörjningen i fasligheler med enskilda
uppvärmningsanordningar har förändrals kraftigl sedan år 1980. Flerbosladshus
och lokaler har i betydande omfattning anslutits till fjärrvärmenäl och
blockcentraler. Inom småhusseklorn har denna utveckling endasl haft en
marginell betydelse. Här har i stället en omfatlande övergång lill direkt eller
vallenburen elvärme ägl rum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enskilda uppvärmningssyslem dominerar hell inom
småhusseklorn. För den uppvärmda ytan i 1982 års småhusbestånd har man funnii
all 43% i huvudsak använde olja för uppvärmning och 27% utnyttjade
direklel-värme. Endast 5% av småhusbebyggelsen var år 1982 ansluten lill fjärrvärme
eller blockcentral. För flerbostadshus och lokaler skedde 40 resp. 44% av
värmeförsörjningen brutto genom enskild oljeeldning och 3 resp. 13% genom
användning av elvärme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk gör i sin rapporl 1984:7
Energiperspektiv 1970-95 bedömningen all lakten i anslulning lill Ijärrvärme
för flerbostadshus kommer all sjunka obetydligt fram lill år 1990.
Användningen av elvärme bedöms öka något fram lill år 1990, för atl därefier
återgå Ull 1982 års nivå. Vidare antas användningen av värmepumpar komma atl
öka från näsUnlill ingenling lill ca 6% av den uppvärmda ytan år 1990.
Sammanfattningsvis</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85: 120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>innebiir detta att endasl 2 Kr av värmcförsörjninpcn i
flerbostadshus beriiknas ske penom enskild oljeeldning år 1990 mot 40''; år
19K2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad hctriiffar lokalbeståndct forviintas inte cnskilil
uppviirmning minska i samma lakl som i flerbosladshusen. eftersom elviirmc i
olika former iir cn stark konkurrent till Ijiirrviirme i månpa lokaler.
Elviirmens andel ;iv värmcförsörjninpcn förviinias öka lill 18'r och
viirmcpumparnas andel lill 4%. Är 1990 förviinias 20% av värmcförsörjninpcn i
lokalbeståndct tillpo-doscs med briinsleförhriinninp i enskilda panncentniler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För småhusens del står vald mellan olja. cl och
uppviirmninp med låsta bränslen, främst ved. Elvärme bedöms som dc\ ekonomiskt
mest pynnsamma alternativet under den närmaste Uoårsperioden. Statens
cncrpiverk har antiipit att ca hiilftcn av de småhus som fortfarande har
oljceldninp kommer att konverteras lill elviirmc i nåpon form fram till iir
1990 cich sammanhipl 75% fram lill år 1995. I de flesta ftill kommer
kombipannor att viiljas. Värmepump;ir. friimst i kombinaiion med olja som
utnyttjas under höplastperiodcr, kommer enlipl statens energiverk atl
successivt (ika i betydelse och la hand om mer iin cn femtedel av de viintade
konvcrlerinp-arna till elvärme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En s;imm;mfattninp av encrpivcrkds propnos över
viirmcförsörjninpcn för hefintlipa småhus pors i labell 6.6.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 6.6 Encrgislagens andelar av den uppvärmda ytan i
1982 års småhusbestånd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.Andel i piocent</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>1982</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1990</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1995</span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=104 valign=top style='width:77.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>Olia</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>4.1</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.9pt'>
<td width=104 valign=top style='width:77.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>Fi</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>rrv</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>rme</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>s</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=104 valign=top style='width:77.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>Ved</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=104 valign=top style='width:77.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>V</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>rmepumpar</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:4.0pt;font-family:Verdana'>-I</span></i></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.45pt'>
<td width=104 valign=top style='width:77.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>.Annan
elv</span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>rme</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=104 valign=top style='width:77.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>()\ricl</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:166.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>21 16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:170.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:167.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>[}</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:170.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:165.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>48</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>52</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=9>
<tr>
<td valign=top align=left height=9 style='padding-top:0cm;padding-right:1.9pt;
padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>T</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För nybypgda småhus har andelen med cliippviirmninp i
nåpon form ökat från 557< till 65% från år 1979 lill år 1983. Slatens
enerpiverk räknar med atl denna andel kommer alt öka nåpol under åren framöver.
Dessutom antas andelen värmepumpar öka. I de småhus som kommer all byggas under
perioden 1990- 1995 beriiknas 77% av den uppvärmda ytan utnyttja elvärme eller
viirmepumpar. En sammanftiitning av energiverkets prognos över
värmeförsörjningen i nybyggda småhus görs i labell 6.7.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 6.7 Energislagens andelar av den uppvärmda vtan i
nybyggda småhus</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andel i procenl</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>1982- 1990</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1990- 1995</span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Olja</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.7pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Fiarrv;irme</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ved</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Viirmepumpar</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.45pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Annan
elvärme</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>61</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:66.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:192.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 4 14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:191.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>55</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av tabellen förväntas ingen ökninp i
användningen av trädbränslen som primär värmekälla. Detta ulesluler emellerlid
inte alt vedeldning som komplement till elvärme kommer att öka under resten av
1980-talet. Denna ökning förvänlas ske i tätorter uianför fjärrvärmeområden
där god lokal lillgång på bränsle föreligger. Uppskattningsvis har 40% av
småhusen ulruslning för all elda med ved i kamin eller värmepanna. Ved i någon
omfallning eldas i ca 70% av dessa anliiggningar. vilkel moisvarar 30% av
samlliga småhus. Den lolala vedanvåndningen i små pannor uppskattas lill f. n.
ca 10 TWh/år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den förvänlade uivecklingen i fastigheter med enskilda
uppvärmningsanläggningar, som innebiir en övergång till inhemska energikällor
och kollektiva uppvärmningssyslem, anser jag i huvudsak uppfyller de krav som
jap lidigare har redovisat betriiffande värmeförsörjningen. Jag avser dock att
noga följa utvecklingen inom detla område, i synnerhet vad gäller elanvändningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del svårersätlliga elbehovet växer, kommer delar av de
elbaserade värmesystemen atl behöva ersättas med andra värmekällor. Del är
därtör belydelsefulll atl användningen av direktverkande elvärme i bosläder och
lokaler kan begränsas, eftersom denna form av elvärme inte är flexibel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen beslulade år 1981 (prop. 1980/81: 133, CU 31,
rskr 384) atl användning av direklverkande elvärme endast skall tillåtas i
speciellt energisnåla byggnader. Detta villkor anses vara uppfylll för byggnader
där behovet av elenergi för uppvärmning och tappvarmvallenberedning är i
genomsnill 40% lägre än vad motsvarande energibehov varit om byggnaderna
ulförls enligi minimikraven på värmeisolering och luftomsättning i SBN 1975. En
omprövning av dessa s. k. ELAK-krav aviserades lill millen av 1980-lalel. De
senaste årens utveckling inom energihushållningsområdet tyder på alt
nybebyggelsen i allmänhet uppfyller ELAK-kraven, oavsett lypen av
uppvärmningssyslem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del kan således finnas fog för en översyn av dessa
byggnadslekniska krav. Jag är dock medveten om alt en skärpning av dem kan leda
lill olägenheter i skilda avseenden såsom höga koslnader, risk för uppkomsl av
fukt- och mögelskador m. m. En väg som därför bör uppmärksammas och prövas är
möjligheterna att med slöd av olika planinslrument slyra användningen av
direktverkande elvärme. Jag tänker främsl på del förslag till plan- och bygglag
som avses komma all redovisas för riksdagen under detta riksmöte och de
möjligheier som denna ger, all genom områdesbe-stämmelser eller bestämmelser i
detaljplan även påverka uppvärmningssättet. Jag tänker också på den ändring i
lagen om kommunal energiplanering som riksdagen nyligen har beslutat om.
Energiplanens huvudsyfte är att tjäna som underiag för kommunernas insalser
inom energiområdd och inle minsl som planeringsunderlag för beslut enligi annan
lagstiftning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om användningen av direklverkande elvärme i nyiillkommande
bebyggelse ökar i en sådan omfallninp all de långsikliga energipoliliska målen
sätts i fara, måsle användningen av direklel kunna begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 del
långa perspeklivel kan även värmeförsörjningen för de byggnader med
direktelvärme som byggdes under 1960- och 1970-lalen medföra koslnader och
problem, när tillgången på el blir mer begränsad och elpriset stiger. I första
hand bör elbehovet i dessa byggnader minskas med hjälp av
energihushållningsålgärder. Om en övergång från elvärme till annan energiform
trots detta blir nödvändig kan kostnaderna i vissa fall bli betydande genom all
nya värmedislribuUonssystem måsle inslalleras. Möjlighelerna all. med hjälp av
forsknings och utvecklingsinsatser inom detta område, åsladkomma
koslnadssänkningar och finna nya systemlösningar bedömer jag dock som goda.
Enligt vad jag har erfarit pågår forskningsprojekl finansierade av BFR med
denna inrikining.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag lidigare har nämnl ingår del i ELIN:s uppgifier
alt närmare analysera utvecklingen avseende användningen av direktverkande elvärme.
Resultaten härav kommer att redovisas senare i år. Ulredningen kommer också all
redovisa vilka olika allernäliv som slår lill buds för alt begränsa
elanvändningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 denna fråga har jag samrått med chefen för
bosladsdeparlemenlel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är enligi min mening värdefulll med användning av
inhemska fasla bränslen som ersällning för olja även i mindre anläggningar.
Småskalig eldning med fasla bränslen kan lämna betydelsefulla bidrag lill
oljeersättningen i landel. Förekomsten av ved- och kombipannor saml
braskaminer i småhusbebyggelse har ett värde också från beredskapssynpunkt,
skapssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt lagen (1981:599) om ulförande av
eldningsanläggningar för fasl bränsle skall bl.a. småhus som värms med olja
även kunna värmas med inhemska bränslen. Även i elvärmda småhus är del av bl.a.
beredskapsskäl önskvärl all en allernäliv värmekälla finns. Här kan
braskaminer ulgöra etl lämplipl komplement lill del primära
uppvärmningssyslemel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De
miljöproblem som kan uppslå i lälbebyggda områden där en omfallande användning
av fasla bränslen förekommer måste emellertid beaklas. Dessa problem kan lösas
dels genom all pannor och kaminer konslrueras så att utsläppen minimeras, dels
genom atl användning - när utsläppen orsakar olägenheler för de kringboende -
regleras inom ramen för den kommunala hälsovårdslagsliflningen. Del är viktigt
att i de fall miljöolä-genhder befaras, användningen av fasla bränslen
regleras. Del rör sig här om utsläpp som i allmänhet inte påverkar miljön på
slörre avstånd från utsläppskällan. Jag anser därför att avvägningen mellan
lokala energiförsörjningsaspekter och miljöaspekter i dessa fall lämpligen
avgörs på kommunal nivå. I detta sammanhang bör även möjligheterna las Ull
vara att minska utsläppen genom information om eldningsteknik och lämpligt
bränsleval.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.5 Solvärme, värmepumpar m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 riksdagens beslui med anledning av prop. 1978/79; 115
(NU 60. rskr 429) fastlades del s. k. Sol 85-programmet som innebar en
väsentligt ökad satsning på forskning, ulveckling och experimenlbyggande kring
solvärme, värmelagring och värmepumpar. Målel för insaiserna inom
solvär-meområdd var alt de från i huvudsak mitten av 1980-lalel skulle kunna ge
underlag i lekniskl och ekonomiskt hänseende för beslut rörande införande av
solvärme och för inriktningen av evenluella fortsatta forsknings- och
utvecklingsinsatser inom områdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Satsningen på dessa områden avsågs leda lill ell minskat
oljeberoende och ell ökat sparande. Dessutom bedömdes solvärmeiekniken sakna
nämnvärda nackdelar från hälso- och miljösynpunkl. I riksdagens
energi-politiska beslui år 1981 anges alt del år 1990, genom en insals av 3 TWh
drivenergi, bör vara möjligl att erhålla ca 7 TWh värme från värmepumpar vilket
motsvarar ca 10 TWh olja i pannor för småhus. Skulle stora eldrivna värmepumpar
komma alt utnyttjas i fjärrvärmesyslem skulle ytteriigare kvanlileler olja
kunna ersättas genom användning av värmepumpar. Bidragel från solvärme via
solfångare beräknades lill mellan I och 3 TWh år 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller solvärmetekniken har huvuddelen av insaiserna
hittills under 1980-lalel avsell solvärml lappvarmvallen och stora anläggningar
med säsongslager samt solfångarfält kopplade direkt lill gruppcentraler och
fjärrvärmesyslem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forsknings- och utvecklingsinsatserna inom
värmepumpsområdei har under samma period i första hand inriktats mol ulveckling
av värmepumpar med ulelufl eller vallen som värmekälla, avsedda för befintliga
olje-värmda bosladshus. Dessulom har relativt slora insatser gjorts vad gäller
bl.a. bränsledrivna värmepumpar och värmepumpar i kombination med solenergi
saml eldrivna värmepumpars inverkan på krafisyslemel. Ansvariga programorgan
år BFR och siyrelsen för leknisk utveckling (STU).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forsknings- och utvecklingsarbele har samtidigt bedrivils
av bl.a. Studsvik Energiteknik AB, sialens provningsanslalt och slatens vatlenfallsverk.
Sialens vatlenfallsverks insalser har. i synnerhd inom värmepumpsområdet,
varit betydande och verksamt bidragit till den gynsamma utvecklingen inom
områdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare har ekonomiskl slöd Ull prototyp- och
demonstralionsanlägg-ningar inom solvärme- och värmepumpsområdei förmedlats av
statens industriverk, oljeersättningsfonden och sialens energiverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvärdering av Sot-85 programmel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BFR har mol bakgrund av de intentioner som angavs i prop.
1978/79:115 ulvärderal insaiserna inom solvärmeområdet. Utvärderingen redovisas
i rapporten (G26: 1984) Energi 85 - Energianvändning i bebyggelse. Maleri-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ald har remissbehandlats. En sammanfattning av rapporten
samt remiss-sammanställningen återfinns i Bilaga 23.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BFR konstaterar att den hittillsvarande satsningen på
forskning och utveckling samt experimenlbyggande har lett till all vi i dag har
nya energibesparande tekniska system pä marknaden. Dd gäller främsl värmepumpar
men även solvärm! lappvarmvallen för flerbosladshus. solfångar-fäll, dvs.
markförlagda solfångare anslulna till blockcenlral eller fjärrvärmenät och
vissa typer av markvärmelager.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt BFR:s mening bör en kraftfull satsning på
forskning, utveckling och experimentbyggande även forlsäitningsvis vara en av
hörnstenarna i energihushållningsplanen för bebyggelse. Det är särskilt viktigt
att värna om den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden på detta område vid högskolorna.
BFR pekar också på viklen av experimenlbyggande i full skala. Med hänvisning
lill del malerial som lagts fram inför utvärderingen av Sol 85-programmel har
BFR hemslälll om utökade resurser för forskning och ulveckling inom
delprogrammen solvärmeteknik, värmepumpar, värme-laprinp saml syslem- och
genomförandefrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BFR anser vidare all ell visst statligt införandestöd för
värmepumpar, solvärme och energilager även fortsättningsvis behövs. Slödel bör
dock endast ges lill sådan leknik och sådana lekniska lösningar som har prövals
i forskning, ulveckling och experimenlbyggande och lorde inle behövas annat än
i de fall där marknaden ännu inle är dablerad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En mer deialjerad redovisning lämnas av områdena
solvärmdeknik, energilagring och värmepumpar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Solvärmeieknik: Utvecklingen av solvärmesyslem var fram
lill slulel av 1970-talet splittrad. Man kan därför inle bedöma den nya
lekniken med utgångspunkt i dessa tidiga projekt. Nu har kompelensen byggls upp
lill en, även inlernalionelli sell, hög nivå. Della har, framhåller BFR, gett
goda resullat. Solfångarnas preslanda har ökats, väderbeständighden och den
allmänna kvalilelen har förbältrals samiidigi som kostnaderna väsentligt har
reducerats. För slora solfångarfält har syslemkoslnaden under en lid av endast
tre år sänkts Ull hälften samiidigi som syslemverkningsgra-den har fördubblals.
För lappvarmvaltensyslem lill flerbosladshus har koslnaden halverals.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutsättningarna för all få fram nya och bällre
solvärmesyslem är således enligi BFR goda. Forlsall forskning och ulveckling
behöver främsl inriktas på ålgärder för alt yllerligare minska koslnaderna.
Förulom bällre system måsle bättre preslanda för solfångarna uppnås.
Utvecklingsmålet för solfångarfält är enligt BFR;s bedömning all komma ned lill
en kosinad per producerad kWh av 15 öre och för syslem med säsongsvärmelager
alt nå en kostnad av 25-30 öre/kWh. Elt vikligi mål är all sänka nuvarande
energikoslnad för blockcenlraler med säsongsvärmelager med 30-50% samt forlsall
ulveckling och energikosinadssänkning för lappvarmvatten-syslem och
kombinerade lappvarmvallen/uppvärmningssyslem. Ulsik-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>terna alt nå dessa mål är enligt rådets bedömning goda.
Resultaten kan emellertid inle uppnås med enbart forskning och ulveckling.
Minst 10000 m- solfångare per år behöver installeras för atl vidmakthålla
industrins inlresse. En utveckling av detta slag kräver elt fortsatt samarbeie
mellan statliga myndigheler. induslri. kommuner, byggherrar och forskare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den lekniska uivecklingen inom solvärmeomrädei har således
enligt BFR:s bedömning gjort belydande framsteg under de senasle åren. Solvärmeiekniken
befinner sig emellerUd ännu i elt introduktionsskede. vilkel innebär att
fortsatt ekonomiskt slöd till solvärmeanlägpningar behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energilagring: Lagring i jord. berg och vallenmagasin
tycks enligt BFR erbjuda de slörsla möjligheterna lill billiga säsongslager.
Värmeförluster och kostnadsskäl gör alt lagren måste vara relativt stora.
Sverige har genom sin glaciala jordartsgeologi och urberget myckel goda
förulsällningar för undermarksbaserad värmelagring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt BFR:s bedömning kan den framlida lekniska och ekonomiska
marknadspotentialen för olika typer av värmelager bli ca 10-15 TWh sett i ett
20-årsperspektiv. För all skapa förutsättningar all uppnå denna marknadspotential,
framhåller BFR. fordras fortsalt forskning och ulveckling saml fortsatt
byggande av värmelager som experiment- och demonstrationsprojekt i full skala
för olika värmekällor och för konvenlionell värmeproduklion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kostnadsuppskattningar för olika typer av värmelager är
osäkrare än för 1. ex. syslem med värmepumpar och nalurvärmekällor. eftersom
endasl ell fålal experimentanläggningar finns bygpda. Kostnaderna för laper är
också storieks- och syslemberoende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hittills framkomna resullat från experimentanläggningar
lyder enligt BFR:s bedömning på alt den del av energikostnaden som är direkl
relaterad lill lagrel kan bli så låg som 3—10 öre/kWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Värmepumpar: Uivecklingen på värmepumpsområdei ser ul alt
överträffa de bedömningar som gjordes i prop. 1980/81:90. Delta gäller
särskilt för uppvärmning av bostäder, där värmepumpar av BFR nu bedöms kunna
producera ca 9 TWh omkring år 2010. Till detta kommer produktionen från
värmepumpar i fjärrvärmenäten. Även inom andra sektorer där kraven på
lemperaturnivåer är måttliga, t.ex. lokaluppvärmning och industriell
låg-lemperaturvärme, finns en framlida marknad för värmepumpar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den lolala leknisk-ekonomiska marknadspotentialen för
värmepumpar i fjärrvärmenät, gruppcentraler och större byggnader är. enligt
rådets bedömning, ca 40 TWh. exkl. indusirins lågtemperaturvärme. 1 småhus bedöms
polenlialen vara ca 7 TWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flerlalel remissinstanser anser all rapporten ger en
värdefull och lättillgänglig beskrivning av kunskapsläget och den tekniska
utvecklingen inom värmepumps- och solvärmeområdet. Etl antal remissinstanser
anser dock all vissa aspekler inte behandlals i tillräcklig omfattning i
rapporten. Bl. a. saknar statens energiverk, eiicrgiforskningsnömnden (Efn) m.
fl. en ulvar-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dering av olika styrmedels effekler och en beskrivning av
olika aktörers inflyiande över utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller fortsatta insatser inom solvärme-,
värmelagrings- och värme-pumpsområdd belönar, i likhd med BFR. elt slort anial
remissinstanser behovet av utbildning, information och rådgivning. En
uppföljning av de miljöproblem och hälsoeffekter som kan uppslå i samband med
lillämpning av nya byggmetoder och nya tekniska system efterlyses också av dt
flertal remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av de remissinstanser som yttrat sig i frågan anser cn
majoritet atl BFR:s ansökan om utökade resurser till forskning och
experimentbyg-pande inom solvärme-, värmelaprings- och värmepumpsområdei inle
bör bifallas. Behovet av forskningsresurser till högskolorna betonas dock uv
bl.a. slatens energiverk och ingenjörsvelcnskapsakcideiuieii. Flera av remissinstanserna
som inte tillstyrker BFR:s förslag beträffande fortsatt experimentbyggande är
däremol positiva lill en lörtsati prototyp- och demonsl I al ions verksam hel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad päller fortsatt inlroduklionsslöd till värmepumpar år
remissopinionen delad. Däremot anser man med få undantag att introduklionsstödet
lill solvärmeanluggningar bör bibehållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En utvärdering av energiforskningssiödds effektivitet inom
solvärme-och viirmepumpsområdena har genomförls av Efn. Utvärderingen redovisas
i rapporten Solvärme och värmepumpar — Hardd statliga energiforsk-ninpsstodd
varit effeklivi'.' (Efn-rapport nr 13). Efn framhåller i rapporten att sådani
forsknings- och ulvecklingsarbete som är inriktal på att nå marknadselfekter på
kortare sikt, i högre grad ån hittills bör styras av marknadsförulsällninparna.
Industrins kompetens bör i höpre grad engape-las \'id målformulerinp och
penonilörandc av forskning och uivecklinp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad päller varmepunipslekniken anser Efn alt forsknings-
och utveck-liiipssiödet lill eldrivna \ärniepumpar kan begriinsas och
koncentreras till frägor om hur de fungerar i uppvärmiiinpssystem
(dimensionering, drift-koiiiroll mm.). Vad gäller solvärmeiekniken anser Efn
att de senaste årens framsteg, såväl preslandLi- som kostnadsmiissipl.
motiverar forlsall stöd till forskning och utveckling. Har avses såviii
solfångarfält för Ijarr-viirnie eller gruppcentraler som kombinerade
solvärmesyslem för uppvärmning och varmvattenberedning. Målet bor på korl sikt
vara leknikut-vecklinp. 1 dt n>tt programarbete bör enligt Efn liimplig
strategi och omfattning bestämmas med uigångspunkt i slrävan atl behålla och
utveckla befintlig kompetens med koppling lill industriellt ulvecklingsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För epen del anser jag atl de bedömningar som BFR ni. fl.
har gjort tyder på att \i kan se fram emot en fortsatt expansion inom
värmepumpsomrä-dei. Värmepumpsleknikcn har på dt fåial år fält sitt
kommersiella penom-broii, varigenom möjlighetema till en effeklivisering i
enerpianvändninpen och en fortsall oljeersällning >ilerlicare förbätlrals.
Jap har tidigare understrukit att n>'a energitekniker inte bur erhålla
beslående subventioner. 1</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>linje
med detla grundläggande synsätt, och med hänsyn lill del faktum atl
värmepumpsleknikcn nu är känd och etablerad, har del ekonomiska slöd Ull
invesleringar i värmepumpsanläggningar som har lämnats under ell
introduktionsskede avvecklats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
snabba lekniska utvecklingen inom värmepumpsområdei kan i vissa fall medföra
att värmepumpens tekniska preslanda eller installationens ulformning inle hell
uppfyller de krav som konsumenien har räll att siälla. Det är således angeläget
all konsumenlerna kan ges fullgoda garantier när del gäller ulrustningens
preslanda, materialkvalitet m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
uppdrog därför ål delegationen (1 1982:07) för upphandling inom energiområdet
(EUD) alt redovisa förslag om försäkringssystem och någon form av
auklorisaiionsförfarande eller molsvarande prövning av leverantörer av mindre
värmepumpar. Efter förhandlingar mellan EUD, konsumentverket och företrädare
för branschen har en överenskommelse om etl enhetligt garantisyslem för
värmepumpar träffats. Garantin beslår av dels en femårig effeklgaranti, dels en
ivåårig materialgaranli. För att förbällra informalionen lill konsumenlerna
belräffande värmepumpsleknikcn har EUD även lålil uiarbeta en
informationsbroschyr som nyligen har distribuerats till landels småhusägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
lakt med att värmepumpslekniken blir kommersielll tillgänglig har, i enlighel
med de riktlinjer för energiforskningen som har lagls fasl av riksdagen med
anledning av prop. 1983/84: 107 om forskning bil. 9 (NU 45, rskr 407), del
statliga slödel lill värmepumpsleknik inom ramen för
energi-forskningsprogrammet minskals. Forlsall stöd bör i huvudsak inriklas på
värmepumpsulnylUande i blockcenlraler, systemaspekter saml nya lyper av
värmepumpar. Energiverkei framhåller alt forsknings- och utvecklingsstöd liil
de högskoleinsliiulioner som nu byggt upp en kompelens inom områdel bör
fortsätta liksom del inlroduklionsslöd lill prolotyp- och
demonslralionsanläggningar som lämnas inom nu gällande oljeersäitnlngsprogram.
Jag instämmer i energiverkets uppfallning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller solvärmeiekniken visar BFR:s utvärdering atl lidigare bedömningar av
solvärmens möjliga roll i vår energiförsörjning har varil alltför optimistiska.
Samtidigt har belydande framsteg inom forskningsområdet gjorts under senare
år. Jag anser därför att forskning och utveckling inom solenergiområdel även
fortsättningsvis är moliverad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
de forskningsområden som är av speciellt inlresse märks solfångarfält i anslulning
till blockcenlraler och utveckling av system för solvärml lappvarmvallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i likhel med flera remissinslanser belöna all utvecklingen av
solvärmetekniken bör ses i ell längre tidsperspektiv. Forskningsanslagen bör
därior koncentreras till forskargrupper, inom vilka förutsällningar för en
långsiktig kompetensuppbyggnad finns. Samtidigt bör en nära koniakt med
indusirins prakliska ulvecklingsarbete efierslrävas, för all de prak-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>liska och ekonomiska aspekterna inte skall skjutas i
bakgrunden. Härigenom skapas en kontinuild som möjliggör en hög kompelensnivä.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BFR:s utvärdering har visat att en betydande potential för
framför allt markvärmelager finns. 1 likhd med slatens energiverk anser jag all
värmelagring i stora system är elt angeläget utvecklingsområde. Långtidslager
förbättrar möjlighelerna för kraftvärmeproduklion. spillvärmeulnyttjande,
effektuUämning m. m. Med anledning uv regeringens proposilion om forskning
(prop. 1983/84: 107) beslulade riksdagen om forlsall stöd lill forskning och
Ulveckling inom värmelagringsområdd. Jag anser atl del lotala slalliga stödet
till vårmelagring inom mmen för energiforskningsprogrammd har en
tillfredställande omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning lill del malerial som har lagils fram inför
utvärderingen av Sol 85-programmet har BFR hemställt om ökade resurser. Mol bakprund
av vad jagjust har anfört anserjag i likhet med flertalet remissinstanser atl
en höjning av gällande medelsram inle bör ske. Till anslagsfrågorna återkommer
jag i dd följande (avsnitt 14 punkl EI2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De franisieg som har gjorls beträffande forskning och
utveckling inom solvilrmeområdei under de senasle åren visar all lekniken är
uivecklings-bar inom flera tilliimpningsområden. För att möjliggöra industrins
medverkan i uivecklingsarbetd och en marknadsdablering på sikl är emellerlid
ett Ibrtsatl inlroduklionsslöd nödvändigt. Jag anser därtör alt introduklionsstödet
lill solvärmeanläggningar bör förlängas t.o.m. uigången av år 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jap återkommer Ull frågan om medel härför i dd följande
(avsnitt 14 punkt E22).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:211.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Elförsörjning 7.1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Elproduktionen inom landet under år 1984 uppgick enligt
preliminära uppgifter lill 120 TWh. Därav utgjordes 67 TWh av vattenkraft och
nära 49 TWh av kärnkrafi. 1 moiirycksanlägpningar producerades 4 TWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under år 1985 vänlas ytterligare två kärnkraftblock,
Forsmark 3 och Oskarshamn 3 om I 050 MW vardera, komma att föras in i
kraftsystemet. Detta innebär ell produkiionsiillskolt om mer än 13 TWh per år
när blocken nått full tillgänglighet. Tillgången på produktionskapacitet bedöms
därior bli pod i del svenska krafisysienid under den närmaste framliden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om några år. när kärnkraften har uppnått full
tillgiinglighet och vattenkraften blivii ytterligare utbyggd, kommer ca 125
TWh/år att kunna produceras under medelvatlenår med utnyttjande av enbart
vattenkraft och kärnkraft. Elproduktionss>stemet kommer totalt sett i det
lägel att kunna producera närmare 135 TWh/år. Detla moisvarar en möjlip
elanvändninp exkl. nälföriuster om ca 115 resp. ca 125 TWh/är.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För all lillgodose evenluella ökningar av elbehovet på
längre sikl och samtidigt skapa förutsättningar för alt avveckla kärnkraften är
det nödvändigl att hålla olika möjligheter öppna att bygga ut elproduktionen.
Vad gäller mottryckskraft, vindkrafi och vallenkraft kommer jag i del följande
alt redovisa åtgärder som ökar kunskapen och ger handlingsberedskap inför
framtida beslut. 1 förhållande lill de behov av elproduktionskapacitei som kan
komma att föreligga när kärnkraften skall börja avvecklas kan möjligheterna atl
bygga ut mottryckskraft, vindkraft och vattenkraft visa sig vara otillräckliga.
Även andra alternativ kan därför senare behöva övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den kolanvändning som kan komma atl behövas i landel bör
ske med hög verkningsgrad. Den låga verkningsgraden vid kolkondens medför vid
en mera omfattande kolkondensulbyggnad atl miljöförorenande ämnen i belydande
omfattning släpps ut, även om åtgärder vidias för höggradig rening av rökgaser
och långt gående kväveoxidreduktion. Därlill kommer all en inlroduklion av
kolkondens belastar handelsbalansen genom de betydande mängder kol som måste
importeras. Sä l.ex. förbrukar elt 600 MW kolkondensblock som används för
basprodukiion ca I miljon ton kol per år. Kolkondens bör därför övervägas försl
sedan alla andra alternativ prövats och under förutsättning av radikalt
förbättrade miljöegenskaper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 det följande behandlar jag dels kärnkraften (avsnill
7.2), dels var för sig de krafislag som i försia hand kan bli aktuella för
ulbyggnad (avsnitten 7.3-7.5). Jag behandlar också frågor om ny
elprodukiionsleknik (avsnill 7.6), elöverföring och eldistribution (avsnitt
7.7) saml exporl och import av elektrisk kraft (avsnitt 7.8).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.2 Kärnkraft</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under år 1983 svarade kärnkraften för 37% och under år
1984 för drygt 40% av landets elproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F.n. är lio svenska kärnkrafiblock i drift.
Drifisresultaien har år lör år successivt förbätlrals och kan för år 1984
betraktas som myckel goda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 7.1 Elproduktion i de svenska kärnkraftverken år 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:134.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Elproduk-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>Energitill-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:134.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lion (TWh neuo)</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>gänglighets-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:236.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>faklorC)</span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2.96</span></p>
</td>
<td width=99 valign=top style='width:74.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>77,2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4,73</span></p>
</td>
<td width=99 valign=top style='width:74.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>91,1</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.92</span></p>
</td>
<td width=99 valign=top style='width:74.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>74,8</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.18</span></p>
</td>
<td width=99 valign=top style='width:74.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>60,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5,35</span></p>
</td>
<td width=99 valign=top style='width:74.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>66,6</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5,99</span></p>
</td>
<td width=99 valign=top style='width:74.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>74,9</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.16</span></p>
</td>
<td width=99 valign=top style='width:74.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>83,4</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4,02</span></p>
</td>
<td width=99 valign=top style='width:74.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>81,1</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6,46</span></p>
</td>
<td width=99 valign=top style='width:74.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>82,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5,91</span></p>
</td>
<td width=99 valign=top style='width:74.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>75,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>»8,64</span></b></p>
</td>
<td width=99 valign=top style='width:74.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Medeltal
76,6</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:228.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oskarshamn I Oskarshamn 2 Ringhalb I Ringhals 2 Ringhals 3
Ringhals 4 Barsebäck I Barsebäck 2 Forsmark I Forsmark 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
genomsnittliga energitillgängiigheten för de tio kärnkraftblocken överstiger de
tillgänglighetsfaktorer som använts som underlag när käm-kraftutbyggnadema
planerades (energitillgänglighetsfaktor 70%).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytteriigare
två kärnkraftblock. Forsmark 3 och Oskarshamn 3, om 1050 MW vardera är nästan
färdigställda. Blocket Forsmark 3 har tillförts bränsle och nukleär provdrift
har inletts under hösten 1984. Infasning till nätet beräknas ske i början av
mars 1985. För blocket Oskarshamn 3 har bränsle tillförts reaktorn under
december 1984. Första infasning till nätet avses ske i april 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i det föregående (avsnitt 3) redovisat en strategi för avvecklingen av
kärnkraften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.3
Vattenkraft</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>7.3.1
Utgångspunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenkraftproduktionen
motsvarar i dag närmare två tredjedelar av den totala elproduktionen i Sverige.
Den tekniskt utbyggbara vattenkraften har uppskattats motsvara en
energiproduktion av ca 130 TWh/år varav ca 95 TWh/år har bedömts vara
ekonomiskt möjlig atl bygga ut. Av de återstående ekonomiskt utbyggnadsvärda
vattenkraftsresurserna faller hälften - eller ca 17 TWh/år - på de fyra
outbyggda huvudälvama i Nortland, nämligen Torne-, Kalix- Pite- och
Vindelälven. Fömtom dessa älvar finns betydande utbyggnadsmöjligheter i bl. a
vissa skogsälvar i Norrland samt Ljusnan och Dalälven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1975
och 1981 års energipolitiska beslut (prop. 1975; 30, CU 28, NU 30, rskr
202-203, prop. 1980/81:90, NU 60, rskr 384) innebär att vattenkraften skall
svara för en energiproduktion om 66 TWh/år år 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1977 beslutade statsmakterna om riktlinjer i den fysiska riksplaneringen för
vattendrag i norra Svealand och Norrland (prop. 1977/78:57, CU 9, rskr 100).
Beslutet innebär att de fyra huvudälvarna samt vissa andra älvar och
älvsträckor med en sammanlagd utbyggnadsvärd energiproduktion om mer än 20
TWh/år tills vidare tagits undan från utbyggnad. Beslutet har senare
kompletterats med undantag för vissa ytterligare älvar och älvsträckor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
syfte att skapa garantier för att gällande utbyggnadsmål skulle kunna uppnås
bemyndigade regeringen mig år 1982 att tillkalla vattenkraftberedningen (VKB)
med uppgift atl föreslå en plan för vattenkraftens utbyggnad. VKB lämnade i
augusU 1983 betänkandet (SOU 1983:49) Vattenkraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
kompletterande frågor rörande vattenkraftsutbyggnaden har på regeringens
uppdrag belysts av statens energiverk i rapporten (1984:1)
Vattenkraftsutbyggnad under 1980-taIet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
tog våren 1984 ställning Ull VKB:s betänkande i proposition 1983/84:160 om
fortsatt vattenkraftsutbyggnad. I propositionen föreslogs att en plan för
vattenkraftsutbyggnaden bör läggas fast av riksdagen. Jag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>9
Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 120</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>framhöll
därvid att planen är ett led i en strategi för att tillgodose det av riksdagen
fastställda målel för vattenkraftsproduktionen under de närmaste tio åren, för
alt skapa sysselsättning samt för att bevara kompetensen hos kraftföretagen
och i den Ullverkande industrin. Mot bakgrund av den stora osäkerheten och
m.h.t. behovet av en marginal inför prövningen enligt vattenlagen borde enligt
propositionen den plan som fastställs för vattenkraftens utbyggnad under den
närmaste tioårsperioden omfatta projekt motsvarande en vattenkraflsprodukUon
om ca 3,8 TWh/år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vad jag anförde i propositionen borde planen utformas med största möjliga
hänsyn tagen till miljön och till möjligheterna atl uppnå en bred politisk
förankring. Viktiga utgångspunkter är de bedömningar som har gjorts i den
fysiska riksplaneringen. Dessa skäl talade för att etl begränsat tillskott från
vattenkraften bör uppnås i första hand bland projekt, som kan genomföras utan
hinder av tidigare riksdagsbeslut. En slor del av projekten är om- och
tillbyggnader av befintliga kraftverk. En komplettering av planen borde enligt
vad jag anförde göras utifrån de bedömningar av projekt som gjorts i tidigare
vattenkraftsutredningar. Givetvis är det viktigt att även beakta de omarbetade
och förbättrade utbyggnadsprojekt som i vissa fall utarbetats senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
riksdagsbehandlingen av propositionen slogs fast, att en plan med den förordade
omfattningen bör utformas så att största möjliga hänsyn tas till
miljöaspekterna och till de lokala sysselsättningseffekterna. Bl. a. är det
viktigt att utbyggnaderna planeras så atl förhållandevis varaktig sysselsättning
skapas. Riksdagen beslutade att planen för vattenkraftsutbyggnad bör omfatta
3,8 TWh/år för att uppnå en utbyggnad av minst 2,5 TWh/år (BoU 1983/84:30, rskr
388). I förhållande till propositionens förslag till vilka projekt som borde
ingå i planen gjordes vissa ändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
beslutade sålunda att Nedre Långan och Haverö inte skulle tas med i planen. I
stället för Nedre Långan fördes projekten Hoiags-strömmen och Edsoxforsen i
Hårkan till planen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
beslutade att Ammersåns överledning skall tas med i planen liksom om- och
tillbyggnader i fem kraftstationer nedströms överledningen. Riksdagen
förordade att frågan om Hylströmmen och den fortsatta vattenkraftsutbyggnaden i
övrigt i Gävleborgs län ytteriigare skulle övervägas. Jag avser återkomma till
dessa frågor i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
av riksdagen antagna planen omfattade projekt motsvarande ca 2,8 TWh/år. I
syfte att komplettera planen med ytterligare projekt har en arbetsgmpp med
representanter för finans-, jordbmks-, bostads- och industridepartementen
utarbetat en promemoria (Ds I 1984; 26) Komplettering av planen för
vattenkraftsutbyggnad. I promemorian redovisas projekt motsvarande 0,7 TWh/år
som kan komplettera planen för vattenkraftsutbyggnad. Promemorian har
remissbehandlats. Promemorian och en remissammanställning återfinns i bilaga
9. Promemorian innehåller ett 20-tal nybyggnader eller kompletteringar av
befintliga kraftverk och förslag till ändrade vattenhushållningsbestämmelser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>131</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens uppdrag har statens energiverk närmare utrett frågan om utbyggnad
av små vattenkraftverk. Utredningen har redovisats i rapporten (1984:4) Små
vattenkraftverk. Rapporten har remissbehandlats. En sammanfattning av
rapporten och en sammanställning av remissynpunkterna återfinns i bilaga 14.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>EK 81 har utrett frågan om
vattenkraftens långsiktiga roll i energisystemet, mot bakgrund av beslutet att
avveckla kärnkraften. Enligt EK 81 skulle en större utbyggnad av vattenkraften
om exempelvis ca 10 TWh/år fömtsatta att någon eller några av de nu inte
utnyttjade större älvarna byggs ut. En sådan utbyggnad, med en genomsnittlig
kostnad av exempelvis 2 kr/kWh, år, skulle enligt kommittén ge en kostnadsbesparing
av storleksordningen 1,5—2 miljarder kronor per år jämfört med utbyggnad av
kolkondenskraftverk.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>EK 81 har särskilt
behandlat frågan om behovet av ytterligare beslutsunderlag inför kommande
energipolitiska beslut. Eftersom en av de viktigaste fömtsättningarna för
kärnkraftens avveckling är att kraftförelagen i god tid kan planera
elproduktionen föreslås statsmakterna klargöra vilka fömtsättningar som från
statens sida skall gälla för utbyggnad av elproduktionen. Det gäller bl.a.
vilka älvar och älvsträckor som kan byggas ut. Besked i dessa frågor, som
enligt EK 81 kräver etl omfattande fortsatt utrednings-och planeringsarbete i
samråd med bl. a. berörda myndigheter, kraftproducenter och övriga
intressenter, bör ges före år 1990. EK 81 föreslår vidare att regeringen tar
initiaUv till förprojekteringar av några vattenkraftverk för att förkorta
ledtiden för nya kraftverk. Enligt EK 81 bör beaktas att en utbyggnad av
vattenkraftverk i regel kräver avsevärt längre ledtid än utbyggnad av
kondenskraftverk. Enhgt EK 81 finns, mot bakgmnd av den goda ekonomin,
möjligheter att få till stånd en från miljösynpunkt skonsam
vattenkraftsutbyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om behovet av ytterligare underlagsmaterial för kommande ställningstaganden
till den långsiktiga utbyggnaden av vattenkraften har även behandlats av
statens vattenfallsverk i anslagsframställningen för budgetåret 1985/86.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>7.3.2
Överväganden och förslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenkraften
är en viktig energikälla eftersom den är inhemsk och förnybar samt av
strategisk betydelse för möjligheterna att avveckla kärnkraften. Åven från
miljösynpunkt erbjuder vallenkraften stora fördelar eftersom den kan medverka
till minskade utsläpp av försurande föroreningar från
förbränningsanläggningar. Vattenkraftsutbyggnad kan emellertid medföra starka
konflikter gentemot motstående markanvändnings- och miljöintressen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När det gäller frågan om
erforderligt produktionstillskott för att uppnå den av riksdagen angivna
utbyggnadsnivån om 66 TWh/år vill jag erinra om att jag i prop. 1983/84:160 om
fortsatt vattenkraftsutbyggnad konstaterade</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
det råder både osäkerhet och oenighet om hur stort tillskott som fordras för
att nå upp lill en årsproduktion om 66 TWh. Jag konstaterade därvid att del
inle är möjligt atl med någon störte säkerhet uttala sig om den exakta
storieken på det tillskott som krävs för att den av riksdagen beslutade nivån
på 66 TWh/år skall uppnås. En slutsats som man måste dra var dock enligt vad
jag anförde i propositionen att en plan bör innehålla utbyggnadsprojekt av en
sådan omfattning att det kan vara möjligt att uppnå ett större
utbyggnadstillskott än 2,5 TWh/år. Riksdagen anslöt sig till mina bedömningar
i denna del (BoU 30, rskr 388).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om fortsatt vattenkraftsutbyggnad kan enligt min uppfattning ses i två
perspektiv. På kort sikt gäller det atl komplettera den av riksdagen antagna
planen för att uppnå den av riksdagen angivna produktionsnivån om 66 TWh/år. På
lång sikt gäller det att klarlägga vattenkraftens roll i samband med
kärnkraftens avveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om vattenkraftens energipolitiska roll på lång sikl behöver inle fattas förrän
i början av 1990-talet. I likhet med vad EK 81 föreslår behöver enligt min
mening vissa åtgärder vidtas så att vi när erforderhga beslut måste fattas har
ett tillräckligt underlag. Vidare är det inför framtida ställningstaganden till
vattenkraftens mer långsiktiga roll väsentligt att inom landet bevara den
kompetens som finns inom kraftindustrin och den tillverkande industrin. Den
plan för vattenkraftsutbyggnad som riksdagen beslutade om ijuni 1984 är ett
konkret uttryck för denna strävan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
bör därför nu beredas tillfälle att i ett sammanhang ta ställning till frågan
om vattenkraftsutbyggnad på såväl lång som kort sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser i likhet med bl. a. EK 81 och VKB att stora krav måste ställas på
kraftbolagen så att olika markanvändnings- och miljöintressen beaktas. Det
gäller bl.a. samemas intressen. Jag delar EK 81 ;s uppfattning att studier bör
genomföras för att närmare utreda vattenkraftens roll i det framtida
energisystemet i samband med avvecklingen av kärnkraften. Ett syfte med sådana
studier bör enligt min mening vara att genom sammanställning av befintligt
underlagsmaterial och vissa kompletterande inventeringar av tänkbara
utbyggnadsprojekt få fram ett underlag för ställningstaganden till hur vår
långsiktiga elproduktionskapacitet bör utformas. Jag har i avsnitt 3 närmare
utvecklat vilka ytterligare utredningsinsatser som erfordras för att mer i
detalj ta ställning till hur kärnkraften skall avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller åtgärder på kort sikt har riksdagen beslutat att en utbyggnad av
vattenkraften skall uppgå Ull 66 TWh/år år 1990. Riksdagens beslut i juni 1984
rörande vattenkraftsutbyggnad innebär att en plan har lagts fast för att nå en
vattenkraftsutbyggnad motsvarande minst 2,5 TWh/år inom en tioårsperiod.
Beslutet innebär vidare att regeringen bör återkomma till riksdagen avseende
den del av planen som erfordras för att ge planen den av riksdagen beslutade
omfattningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
beslutet har bred enighet uppnåtts om fortsatt vattenkraftsutbyggnad inom
ramen för vad riksdagen tidigare har beslutat om. Regering</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>]33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>och
riksdag har därigenom klarlagt förutsättningarna för fortsatt vattenkraftsutbyggnad
under de närmaste åren. Efter riksdagsbeslutet har jag haft kontinuerliga
överläggningar med kraftföretagen, den tillverkande industrin samt berörda
myndigheter, kommuner och fackliga organisationer. Dessa överläggningar syftar
Ull att främja elt genomförande av i första hand de projekt som ingår i planen
för vattenkraftsutbyggnad. Dessutom syftar överläggningarna till att främja
förnyelse av äldre vattenkraftverk samt till att säkerställa kompetensen inom
den tillverkande industrin genom samarbete mellan berörda företag och
kraftföretagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kraftsam
har i samband med dessa överläggningar redovisat en sammanställning av
vattenkraftsutbyggnaden i Sverige åren 1985 till 1995. (Sammanställning av
vattenkraftsutbyggnader i Sverige, PM 1985-01-18). Av sammanställningen, som är
preliminär, framgår att kraftbolagen beräknar en utbyggnad av maximalt 3,5
TWh/år fram Ull år 1995. Denna siffra är dock enligt Kraftsam en överskattning
på gmnd av atl tillstånd i några fall inte kan erhållas eller att vissa projekt
inte bedöms vara lönsamma. Om man tar hänsyn till ekonomiskt osäkra projekt och
sådana som förmodligen inte kan komma till slånd m.h.t. motstående intressen
bedömer jag det dock som sannolikt att en utbyggnad av drygt 2,5 TWh/år till år
1995 kan genomföras. Flertalet av de projekt kraftföretagen redovisar ingår i
planen eller i den komplettering av planen som jag föreslår i det följande.
Genom det beslut som riksdagen fattade år 1984 och det förslag som nu läggs
fram skapas enligt min mening fömtsättningar för en fortsatt vattenkraftsutbyggnad
av tillräcklig omfattning för att uppnå gällande utbyggnadsmål om 66 TWh/år.
Jag kan vidare med tillfredsställelse konstatera att denna utbyggnad bör kunna
komma Ull stånd med stor hänsyn tagen till miljöintressena. Jag återkommer
senare till att redovisa sysselsättningseffekterna av kraftbolagens planer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att det skall vara möjligt att genomföra planen krävs dock att kraftföretagen
verkligen genomför de redovisade projekten. Genom den ökade aktivitet när det
gäller utbyggnad av vattenkraften som kan fömtses under de närmaste åren kommer
antalet vattenlagsärenden att öka kraftigt. Det kommer därför att ställas stora
krav på bl. a. kraftföretagen, myndigheterna, vattendomstolarna och kommunema
för att det skall bli möjligt att fullfölja vattenkraftsutbyggnaden i enlighet
med riksdagens beslut och redovisade planer. De överläggningar som har
genomförts och kommer att genomföras med kraftföretagen, berörda fackliga
organisationer etc. har som jag tidigare konstaterade bl. a. till syfte att
följa upp genomförandet av planen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mina
förslag i det följande syftar till att för berörda parter ytterligare klarlägga
fömtsättningarna för och underlätta genomförandet av den fortsatta
vattenkraftsutbyggnaden. Inledningsvis redovisar jag tillståndsläget när det
gäller planen för vattenkraftsutbyggnad och vissa frågor om Ammersåns
överledning som riksdagen önskade att regeringen särskilt skulle</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>134</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>redovisa.
Därefter lämnar jag förslag till vilka projekt m. m. som bör kunna komplettera
planen för vattenkraftsutbyggnad samt redovisar inriklningen av fortsatt
vattenkraftsutbyggnad i Gävleborgs län. Slutligen redovisar jag mina
ställningstaganden angående reinvesteringar i vattenkraftverk samt utbyggnad av
små vattenkraftverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
skall enligt vattenlagen (VL) avgöra tillåtligheten av vissa vattenföretag.
Regeringen har hittills tagit ställning till följande projekt som ingår i
planen; Sikfors i Piteälven, Mjödvattenforsen och Falmarksfor-sen i Bure älv
samt Hamre, Smedjemorasjön och Häijeåsjön i Ljusnan. Regeringen fann att hinder
inte mötte mot något företag utom Hamre. Regeringen fann i detta faU att
företaget stred mot allmänna planeringssynpunkter och därför var otillåtet
enligt VL. Regeringen har vidare nyligen lämnat tillstånd tUl Gallejaur och
Vargfors i Skellefteälven. Dessa projekt ingår i förslaget till komplettering
av planen för vattenkraftsutbyggnad. I flera andra ärenden kommer beslut inom
kort att fattas. Jag vill i sammanhanget betona att planen för
vattenkraftsutbyggnad inte innebär att VL:s tillåtlighetsregler sätts åt sidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ammersåns
överledning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
propositionen föreslogs att Ammersåns överledning bör tas med i planen liksom
om- och tillbyggnader av fem kraftstationer i Indalsälven nedströms Gesunden,
vilka även skulle utnyttja det överledda vattnet från Ammersån. Det är
Krångede-Gammelänge, Hammarforsen, Svarthålsfor-sen och Stadsforsen. Riksdagen
fann att överledningen var nödvändig för att om- och tillbyggnaderna skall
komma till stånd. Riksdagen beslutade att överledningen samt om- och
tillbyggnaderna skall ingå i planen. Vissa frågor borde dock enligt
riksdagsbeslutet klarläggas. Exempel på sådana frågor är hur Ragunda kommun
skall kunna tillföras ekonomisk ersättning utöver den som kan bli följden av
prövningen enligt VL. Vidare borde klargöras att nuvarande FRP-riktlinjer
avseende Ammersån inte skall ändras, något som innebär att ytterligare
utbyggnad i Ammersån inte kommer att ske. Det borde övervägas hur utbyggnaden
skall ske så att sysselsättningen kan fördelas så som förordas i
propositionen, dvs. att den sträcks ut över en period om ungefär sex år. Vidare
borde behandlas frågan om vilka åtgärder som kan behöva vidtas i avsikt att i
möjligaste mån bevara fisket. Riksdagen önskade att få en redovisning av hur
nämnda frågor behandlats i förening med regeringens syn på frågan i samband med
att förslag till den andra delen av planen för vattenkraftsutbyggnad läggs
fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill inledningsvis erinra om att Vattenfall redan fått tillstånd enligt VL Ull
Stadsforsen 4. Enhgt vad jag har erfarit avser Bålforsens Kraft AB (BÅKAB) att
inlämna en ansökan avseende Ammersåns överledning till vattendomstolen under
våren 1985. Övriga kraftföretag som berörs av överledningen kommer också under
våren att inlämna sina ansökningar till vattendomstolen. Berörda företag vill
enligt vad jag har erfarit inte före-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gripa
kommande prövning enligt VL genom att dessförinnan träffa avtal om ekonomisk
gottgörelse med kommunen. Enligt vad jag har erfarit har berörda bolag nyligen,
som en förberedelse för prövningen enligt VL, inlett överläggningar om
Ammersåns överledning med kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgmnd vill jag efter samråd med chefen för jordbmksdepartementet och
chefen för bostadsdepartementet framhålla följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser självfallet att det är väsentligt att kommunen kan ges en rimlig
ersättning för det intrång som Ammersåns överledning medför enligt de
fömtsättningar som VL ger. Enligt VL skall ersättning lämnas för alla skador
till följd av en vattenkraftsutbyggnad. Regeringen kan vid sin prövning av
tillåtligheten av företaget föreskriva villkor för att tillgodose allmänna
intressen. Regeringen bmkar vid prövningen av större företag föreskriva att
sökanden skall utge vissa belopp för t.ex. främjande av näringshvet i bygden,
s. k. särskilda villkorsmedel. Enligt VL utgår sådan bygdeavgift även för
vattenkraftsföretag. Storleken av dessa avgifter, som är indexreglerade, är
beroende av det intrång företaget medför. Bygdeavgiften skall användas till
allmänna ändamål i den bygd som berörs av företaget. Det fömtsätts i
förarbetena Ull den nya VL att kommunerna blir huvudmottagare av
bygdeavgiftema. Enligt den nya lagstiftningen kan avgiftsmedel ställas Ull
kommunens förfogande också för framUda ändamål. Därigenom har öppnats möjlighet
för kommunen att ta medlen i anspråk för bildande av exempelvis en kommunal
fond för den berörda bygdens näringsliv, vilket innebär att beshitanderätten om
den slutliga användningen av medlen flyttas från länsstyrelsen till kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser mot denna bakgmnd att VL ger tilhäckliga möjligheter att kompensera
kommunen i enlighet med riksdagens beslut. Enligt min mening bör överledningen
härvid ses som en helhet innefattande om- och tillbyggnaderna nedströms
Gesunden. En fömtsättning för att detta skall vara möjhgt är att prövningen
enligt VL av de oUka företagen samordnas. Enligt min mening bör därför
regeringen förbehålla sig prövningen enligt VL av både Ammersåns överledning
samt om- och tillbyggnaderna. Enligt vad jag har erfarit avser chefen för jordbmksdepartementet
att återkomma till regeringen rörande frågor om förbehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
denna samordning skapas enligt min uppfattning tillräckliga garantier för att
samlat ta ställning i tillåtlighetsfrågan och att samtidigt reglera bl.a. de
ekonomiska frågor riksdagen särskilt har pekat på. Ett ytterligare motiv för en
samlad tillåtlighetsprövning är att så långt möjligt skapa garantier för att
om- och tillbyggnaderna verkligen kommer till stånd. Detta har varit ett
viktigt krav från kommunens sida för att kunna acceptera en överledning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller miljöundersökningar som har genomförts och kommer att genomföras
vill jag erinra om att regering och riksdag vid ställningstagandet till om ett
projekt bör ingå i planen för vattenkraftsutbyggnad endast har gjort en
översiktlig bedömning av förutsättningarna för att genomföra</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>136</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>projektet.
Det är först i samband med prövningen enligt VL som det är möjligt att slutligt
ta ställning till ett projekts tillåtlighet och därmed möjlighetema att
genomföra det. Mer detaljerat underlag för ställningstagande till ett visst
projekt utarbetas därför vanligen först i samband med VL-prövningen. Skälet
til! detta är bl. a. att kostnaderna för sådana undersökningar ofta kan vara
betydande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
miljöfrågor rörande Ammersån har på uppdrag av länsstyrelsen utretts av Umeå
universitet. Ytterhgare studier erfordras dock för att det skall vara möjligt
att ta ställning till om överledningen är Ullåtlig enligt VL. Sådana studier
bör självfallet ingå i underlaget inför en vattendomstolsprövning. Det bör i
sammanhanget erinras om att tillfredsställande minimi-tappning i Ammersåns
nedre del ingick i fömtsättningarna för riksdagens beslut i våras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller frågan om riktlinjer i FRP kan konstateras att de för Ammersån
innebär att Ammersån uppströms Överammer är undantagen från
vattenkraftsutbyggnad. Gällande riktlinjer innebär att en utbyggnad i enlighet
med av kraftbolagen i äldre utredningar redovisade planer inte kan komma att
aktualiseras uppströms Överammer om inte riksdagen ändrar rikthnjema i FRP. Det
är inte aktuellt att från regeringens sida föreslå ändringar av dessa
riktlinjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av vad jag nu har anfört anserjag att riksdagens önskemål om
särskild redovisning från regeringen har tillgodosetts. Tillåtlighetsfrågan
liksom de slutliga villkoren för att tillgodose fiskets intressen, särskilda
villkorsmedel etc. kan således slutligt regleras först i samband med
regeringens prövning enligt VL. Genom en sådan samordnad prövning kan vidare vissa
garantier skapas för att om- och tillbyggnader nedströms Gesunden verkligen
kommer till stånd. Genom dessa projekt skulle också sysselsättning skapas under
flera år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Komplettering
av planen för vattenkraftsutbyggnad.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkten
för promemorian om komplettering av planen för vattenkraftsutbyggnad har varit
att lägga fram ett förslag till framtida vattenkraftsutbyggnad som innebär så
begränsade skadeverkningar och konflikter gentemot motstående intressen att
det från övergripande utgångspunkter skall bedömas ha fömtsättningar att kunna
genomföras. En annan viktig utgångspunkt är att planen i sin helhet utformas så
att sysselsättning skapas i särskilt utsatta regioner. Syftet med att
remissbehandla promemorian har självfallet varit att fördjupa och komplettera
bedömningarna för att kunna göra mer säkra bedömningar om möjlighetema att
genomföra olika projekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissutfallet
över promemorians förslag är splittrat. Statens energiverk,
Landsorganisationen, Svenska byggnadsarbetareförbundet, företrädare för
kraftindustrin m.fl. remissinstanser anser att promemorians för-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>137</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>slag
lil! komplettering är för begränsal för alt del skall vara möjligl atl uppnå
riksdagens mål med vattenkraftsulbyggnaden. Kammarkollegiet, statens naturvårdsverk,
fiskeristyrelsen. Älvräddarnas samorganisation m.fl. anför mycket starka
invändningar mot flera av projekten i promemorian. Åven flera länsstyrelser
och kommuner är kritiska mot eller avslyrker flera av de redovisade
utbyggnaderna. Etl stort antal organisationer och enskilda har kommit in med
synpunkter över förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:14.0pt;
margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande ett antal
projekt molsvarande närmare 300 GWh/år har å andra sidan belydande enighet
uppnåtts. Jag anser sålunda att det trots remissutfallet beträffande vissa
projekt är möjligt att kompleltera planen med ett antal projekl som inle mön
mer belydande motstånd vid remissbehandlingen och som därför bör vara möjliga
atl genomföra. Etl viktigt motiv härför är i enlighet med vad jag tidigare
anfört att del är värdefullt för kraftbolagen, kommunerna m.fl. atl
förutsättningarna för fortsatt vattenkraftutbyggnad sä långt möjligt kan
klarläggas. Slutlig ställning till fömtsättningarna att genomföra ett projekl
sker nämligen först i samband med prövningen enligt VL. Följande projekt
anserjag, efter samråd med chefen för jordbmksdepartementet och chefen för
bostadsdepartementet, bör kunna komplettera planen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skellefteälven</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Umeälven</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Indalsälven</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ljusnan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gavleån
Dalälven</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Motala
ström</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Göta
älv/Klarälven</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändrade
vattenhushållnings-bestämmelser</span></p>
<span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:11.3pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bergnäs</span></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>28 GWh/år</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.45pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slagnäs</span></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30"</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gallejaur</span></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vargfors</span></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gardikfors
G2</span></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20"</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Belne</span></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 "</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Losbron</span></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10"</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.2pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ångra</span></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7"</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mackmyra</span></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8"</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skiffsforsen</span></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>35"</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.7pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Älvkarleby</span></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15"</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fiskeby</span></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8"</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.2pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Borensberg</span></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5"</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mangen-Viggen</span></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>41 "</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:19.2pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vargön
G3 m. m.</span></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>40"</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:18.5pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:21.0pt'><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>30"</span></i></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=97 valign=top style='width:72.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:21.0pt'><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>ca 290"</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
innebär att planen skulle kunna kompletteras med namngivna projekt motsvarande
ca 260 GWh/år. 1 promemorian föreslogs också att ändrade
vattenhushållningsbestämmelser motsvarande 60 GWh/år borde föras till planen.
Mot bakgmnd av remissutfallet är jag endast beredd att föra ändrade
vattenhushållningsbestämmelser motsvarande hälften (eller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>138</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>30
GWh/år) till planen. Det får ankomma på berörda kraftbolag atl, med ledning av
promemorians förslag och remissutfallet över densamma, hos berörd vattendomstol
aklualisera frågan om ändrade vattenhushållnings-bestämmelser. Jag ålerkommer
senare med en redovisning av hur kompletteringen i sin helhel föreslås bli
uiformad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
jag närmare kommenterar projekten i planen vill jag framhålla att det för vissa
projekl är osäkert om de verkligen kommer atl genomföras. Det gäller i första
hand Gardikfors och Skiffsforsen. Jag bedömer emellertid att det för
kraftbolagens planering är av värde att för olika projekt få regeringens och
riksdagens bedömning av förutsättningarna alt genomföra projekten framförallt
mot bakgmnd av motstående intressen. Detta bör således kunna medverka till att
ytteriigare klarlägga fömtsättningarna för vattenkraftsutbyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kommer nu alt redovisa mina överväganden angående olika projekl och mina
bedömningar rörande fortsatt vallenkraftsulbyggnad i Gävleborgs län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Projekten
Bergnäs och Slagnäs i Skellefteälven anser jag bör kunna genomföras utan större
konflikter med motstående inlressen. Regeringen har nyligen lämnat tillstånd
enligt VL till Gallejaur och Vargfors. Dessa projekt medför inget
energitillskott men skapar ett sysselsättningstillskott som kan medverka till
att överbrygga en senare nedgång av sysselsättningen i regionen. Gardikfors t
Umeälven borde också kunna genomföras utan nämnvärda konflikler med motstående
intressen. Projeklets ekonomi har dock ifrågasatts av statens vatlenfallsverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Projektet
Belne i Indalsälven ligger inom s. k. obrutet fjällområde och berör en
älvsträcka som i FRP är undantagen från vattenkraftsutbyggnad. Uppgiften om
produktionen har justerats mot bakgmnd av kraftföretagets remissyttrande. I
promemorian bedömdes projektet vara förhållandevis okontroversiellt och möjligt
att genomföra inom ramen för gällande riktlinjer. Ingen av remissinstanserna
motsätter sig att projektet genomförs. Länsstyrelsen i Jämtlands län och
statens planverk anser att projektet bör kunna genomföras inom ramen för de
riktlinjer som gäller för obmtna fjällområden. Statens naturvårdsverk anser atl
tillåUigheten av projektet bör kunna prövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
finner att projektet bör ha goda fömtsättningar att kunna genomföras inom ramen
för gällande riktlinjer. Det bör därför kunna föras till planen för
vattenkraftsutbyggnad. Jag har i denna fråga samrått med chefen för bostadsdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
återkommer senare i min redovisning Ull projekten i Gävleborgs län som enligt
riksdagens beslut särskilt skall redovisas av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Projektet
Skiffsforsen avser dels dt alternaUv, som utnyttjar enbart fallhöjden i den
nuvarande anläggningen, dels ett mer omfattande projekt som också tar i anspråk
fallhöjd nedströms Skiffsforsen. Skiffsforsen ingår inte bland de älvar och
älvsträckor som omfattas av FRP-riktlinjer. Det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>139</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>störte
projektet berör dock en älvsträcka som omfattas av sådana riktlinjer. Inga
remissinstanser motsätter sig att del mindre projektet Skiffsforsen förs till
planen. Fallrättsägaren framhåller emellertid att projektet inte är aktuellt
atl genomföra. Del större projektet - som berörs av FRP-rikl-linjer och som
bolaget förklarar sig berett att genomföra - avslyrks dock av kommunen,
länsstyrelsen, fiskeristyrelsen, statens naturvårdsverk. Älvräddarnas
samorganisation m.fl. remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den uppkomna situationen förefaller dd osäkert om en utbyggnad av något av
alternativen är möjlig. Fortsatta överläggningar mellan parterna bör enligt min
uppfattning kunna ytterligare klariägga fömlsältningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Älvkarleby
kommun och länsstyrelsen i Uppsala län tar inle ställning till om projektet
Älvkarleby bör föras till planen. Förslaget lämnas utan erinringar av slatens
planverk. Kammarkollegiet, fiskeristyrelsen och statens nalurvårdsverk
motsätter sig inte att projektet förs till planen, men framhåller att stor
hänsyn måste tas lill del betydande fiskeintresset. Detta projekt torde ha
fömtsättningar atl kunna genomföras. Frågan om fiskets intressen får bedömas i
samband med prövningen enligt vattenlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
projekt som aktualiserats i Motala ström - Fiskeby och Borensberg — bör kunna
genomföras utan konflikter med motstående intressen. Detsamma gäller Vargön
G3, m.m. i Göta älv. Projektet Mangen-Viggen i Klarälven bör trots vissa
konflikter med motstående intressen föras till planen. Regeringen avser inom
kort ta ställning till detta projekt. Därvid får beaktas de av länsstyrelsen
och kommunen framförda kraven på mini-mitappningar etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nyss nämnt har riksdagen beslutat att regeringen särskilt skall redovisa
den forlsalta vattenkraftsutbyggnaden i Gävleborgs län. I promemorian rörande
fortsatt vattenkraftsutbyggnad föreslogs att Hylströmmen i Voxnan och Edänge i
Ljusnan borde föras till planen för vattenkraftsutbyggnad. 1 linje med
förslaget borde Galvån samt Finnsiuga och Vinströmmen i Voxnan inte föras till
planen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förslagen beträffande
vatlenkraftsutbyggnad i Gävleborgs län är de som varit mest omstridda i den
lokala debatten. Lokala organisationer som motsätter sig utbyggnad har stått
emol andra lokala organisationer som kräver utbyggnad. Flera centrala
myndigheter har framfört invändningar. Länsstyrelsen i Gävleborgs län har vall
att inte ta ställning till omfattningen av den fortsatta
vattenkraftsutbyggnaden, men har rangordnat projekten med avseende på deras
bevarandevärden från 1 till 7 (7 mest skydds-värt). Motivet härför är att
länsstyrelsen inte anser det möjligt att från länets horisont bedöma hur många
av de i promemorian behandlade projekten inom och ulom länel som bör ingå i
planen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
rangordnar projekten enligt följande; (1) Mackmyra i Gavleån; (2) Jädraån
mellan Tallås och Gammelboning (2 projekt); (3) Kölsjöån-Tesleboån mellan
Hedsjön och Vallsjön (4 projekt); (4) Ängraån;</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(5)
Edänge; (6) Galvån; (7) Voxnan uppströms Vallhaga. Projekten vid 2 och 3 avser
i försia hand små vallenkraftverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bollnäs
kommun motsätter sig all vallenkraftsulbyggnad, bl.a. i outbyggda älvsträckor
i Voxnan och Mellanljusnan och dess biflöden. Projektet Edänge avstyrks av
Ljusdals kommun, kammarkollegiel, fiskerisiyrelsen, statens planverk.
Älvräddarna m. fl. samt av ett antal lokala organisationer och enskilda
personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ovanåkers
kommun, inom vilken Hylströmmen ligger, har inga invändningar mot att
projektet förs till planen om inga andra ålgärder åstadkommer molsvarande
flödesdämpning. Ljusdals kommun (inom vilken en betydande del av del planerade
regleringsmagasinet ligger) fiskeristyrelsen, statens naturvårdsverk, slatens
planverk. Älvräddarna samt flera lokala organisationer och enskilda motsätter
sig att projektet förs till planen. Bollnäs kommun och fiskeristyrelsen
motsätter sig en utbyggnad av Galvån. Flera remissinstanser - däribland
statens naturvårdsverk, statens planverk och Älvräddarna - föreslår atl Galvån
förs till planen som alternaUv till Hylströmmen och Edänge. Projeklen Losbron
och Ängra avslyrks av Ljusdals kommun. Statens naturvårdsverk är inte berett
att ta ställning till projeklen i avsaknad av tillräckliga kunskaper.
Fiskeristyrelsen motsätter sig Ängra och tillstyrker med tvekan Losbron.
Statens planverk anför inga erinringar mot projekten. Inga remissinstanser
anför erinringar mot att Mackmyra förs till planen för vatlenkraftsutbyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller fortsatt vattenkraftsutbyggnad i Gävleborgs län konstaterar jag att
remissutfallet är mycket splittrat. Jag anser att det f.n. saknas fömtsättningar
att föra projekten Hylströmmen, Edänge och Galvån till planen för
vattenkraftsutbyggnad. Diiremot anser jag alt det bör finnas fömtsättningar att
genomföra projekten Losbron, Ängra och Mackmyra. De invändningar som har
framförts mot Losbron och Ängra bör kunna prövas i samband med VL-behandlingen.
Det underlagsmaterial som statens naturvårdsverk önskar bör också kunna
erhållas i samband med prövningen enligt VL. Även för vissa andra projekt som
föreslogs ingå i planen är remissutfallet entydigt negativt från bl.a. berörda
kommuners sida. Det gäller framför allt regleringarna i Malån i Skellefteälven
samt Storån och Hocksjö i Ångermanälven. Jag finner att det f. n. saknas fömtsättningar
att föra dessa projekt till planen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller projektet Vemsjön i Ljusnan har bl.a. Härjedalens kommun motsatt
sig en utbyggnad. Regeringen har nyligen lämnat undersökningskoncession för
torv enligt minerallagen avseende Gullhögsfloarna som hgger inom det område som
omfattas av Vemsjöprojektet. Eftersom ambitionen är att långsiktigt skydda
övriga delar av det omfattande myrkomplex Gullhögsfloarna ingår i från
exploatering torde det inte längre finnas fömtsättningar att få till stånd
projektet Vemsjön. Projektet bör därför inte föras Ull planen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>141</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
har vidare i några fall redovisat andra projekl som borde kunna genomföras
ulöver den föreslagna kompletteringen eller som alternativ till promemorians
förslag. Del gäller bl. a. överledning från Lais-älven till Skellefteälven;
Byskeälven; Sävarån i Skellefteälven; Forsbäck och Gardsjönäs i Umeälven;
Lögdeälven; Saxån, Ransarluspen och Ran-sarån i Ångermanälven; Nedre Långan och
Siorrensjön i Indalsälven saml Sylsjön i Neaälven. Vidare har föreslagits
utbyggnad av någon eller några av de fyra huvudälvarna, Tjäkovarats i
Luleälven, Mellanljusnan, Västerdalälven och Strängsforsen i Klarälven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Yttrandena
över förslagen har således visat atl meningarna är slarkt delade beträffande
vissa projekt. Jag anser det därför inte meningsfullt att föra dessa projekt
till planen. Vidare har flera nya projekt aktualiserats under
remissbehandlingen av promemorian. Dessa kräver i vissa fall ytterligare
överväganden. Promemorian och remissinstansernas synpunkter bör kunna ge
vägledning för kraftbolagens interna utbyggnadsplanering och underlag för
fortsatta överväganden hos olika myndigheter och organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
av de projekt som ingår i promemorian omfattas inte av FRP-riktlinjer varför
det är möjligt för kraftbolagen att hos berörd vattendomstol ta initiativ lill
prövning av tillåtligheten enligt vattenlagen. Detta gäller även för projekt
som omfattas av FRP-riktlinjer, men med den skillnaden att regeringen alllid
skall underställas frågan om tillåtlighet enligt VL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller FRP-riktlinjernas utformning vill jag erinra om vad som anfördes i
promemorian om komplettering av planen för vatlenkraftsutbyggnad. En genomgång
av de projekl som omfattas av FRP-riktlinjer visar, enligt promemorian, att det
kan finnas vattenkraftsföretag som i vatlenkraftulredningarna bedömts ha lägre
bevarandevärden än vissa projekt som inte omfattas av sådana rikthnjer.
Ytterligare kunskaper om olika älvsträckor och projekt kan enligt promemorian
också påverka gmnderna för beslutet om undanlag. Samtidigt kan självfallet
älvar och älvsträckor som inte omfatlas av rikllinjer visa sig ha sådana
bevarandevärden, atl de bör omfattas av FRP-riktlinjer. Enligt promemorian kan
det slutligen påpekas att ett relativt stort antal projekt som nu är aktuella
inte var kända vid tidpunkten för vattenkraftsutredningarnas arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill också erinra om vad statsrådet och chefen för bostadsdepartementet
anförde i den lagrådsremiss med förslag lill Lag om hushållning med
nalurresurser m. m. som nyligen överlämnades till lagrådet (s. 138):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots
den osäkerhet som råder bl.a. genom att riksdagen under våren 1985 skall ta
ställning till ytteriigare ett antal projekt som bör ingå i planen för
utbyggnad av vattenkraften och till riktlinjer för energipolitiken, anser jag
alt en uppräkning av de älvar och älvsträckor som bör undanlas från
valtenkraftsutbyggnad bör ske redan nu i NRL. En sådan angivelse föregriper
inle kommande riksdagsbeslut om vattenkraftens roll i den svenska</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>energiförsörjningen.
Riksdagen är självfallet när som helst, t.ex. när man nästa gång tar ställning
lill energipolitiken, oförhindrad att ompröva tidigare beslut. Jag kan inte
heller se all del skulle innebära någon praklisk skillnad atl göra en ändring i
NRL jämfört med alt ändra i gällande rikllinjer i den fysiska riksplaneringen
och i vattenlagen så som nyligen skett i fråga om Bure älv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Reinvesteringar
i äldre vattenkraftverk</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grund av att tillgången på elektrisk krafl bedöms vara god under de närmaste
åren är del möjligt att i belydande utsträckning genomföra förnyelse och
ombyggnader av äldre vattenkraftverk. Nödvändiga avställ-ningar kan göras utan
att det menligt påverkar kraftsitualionen samtidigt som sysselsättning kan
skapas såväl lokalt som i tillverkningsindustrin. Genom förbättringar av
verkningsgraden i de ombyggda kraftverken beräknar jag vidare alt etl visst
tillskott till planen för vatlenkraftsutbyggnad kan erhållas. Jag återkommer
senare till denna fråga. Vidare medför dessa åtgärder inga eller mycket små
konflikter med motstående inlressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
prop. 1983/84; 160 framhöll jag all jag avsåg att ta initiativ till överläggningar
med föreirädare för kraftindustrin och den tillverkande industrin i avsikt alt
uppnå en överensstämmelse mellan krafiindustrins upphandlingar och den
tillverkande industrins produktionsmöjligheter. Sådana överläggningar har som
tidigare nämnts ägt mm under hösten 1984. Vid överläggningarna har också
diskuterats förutsättningarna för förnyelse och ombyggnad av äldre
vattenkraftverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
den tidigare nämnda sammanställningen av vattenkraftsutbyggnad som Kraftsam har
redovisat har även kraftförelagen bedömt omfattningen av framtida
reinvesteringar. Det bör noteras att uppgifterna är preliminära varför
förändringar av kraftföretagens planer kan komma att ske. De åtgärder som
enligt Kraftsam avses är sådana som syftar till alt bibehålla befintlig
produktionskapacitet genom byte av utslitna komponenter m. m. Det kan enligt
Kraftsam noteras att den dominerande delen av reinvesleringarna avser elektrisk
utrustning (ca 50% eller mer). Åtgärder avseende turbiner bedöms lill 15% och
resterande del (30-35%) avser byggnadsåtgärder. De totala investeringarna
uppgår till 400-500 milj. kr/år. Sammanlagt uppgår dessa reinvesteringar till
ca 2300 milj. kr. fram t. o. m. år 1990. Underiag för perioden efter år 1990
kan enligt Kraftsam inle redovisas p. g. a. att reinvesteringar i allmänhet
inte planeras med längre framförhållning än ca 5 år. Sannolikt torde
reinvesleringarna efter år 1990 vara av minst samma storleksordning p. g. a.
att anläggningarnas ålder successivt ökar. I sammanhanget kan konstateras att
statens energiverk i rapporten (1984: 1) Vattenkraftsutbyggnad under 1980-talet
uppskattade kostnaderna för förnyelsearbeten fram till sekelskiftet till 3 370
milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag framhålla följande. Överläggningarna och Kraft-sam:s
redovisning har visat atl de planerade reinvesleringarna som kraft-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>företagen
har redovisat är av betydande omfattning och torde komma till stånd utan
ytterligare insatser från statsmakternas sida. Jag anser därför inte att det f.
n. finns anledning frän statsmakteraas sida att särskilt stimulera dessa
invesleringar. I sammanhanget vill jag erinra om att jag i propositionen om
vattenkraftsutbyggnad förra våren (prop. 1983/84:160, sid 32-33) framhöll att
investeringsfonder normalt bör kunna få utnyttjas för ny-eller reinvesteringar
i vattenkraftverk t.o.m. år 1990. Jag avser att vid mina fortsatta
överläggningar med kraftbolagen och tillverkningsindustrin följa upp hur de av
Kraftsam redovisade åtgärderna genomförs. Regeringen får anledning att
återkomma till statens vatlenfallsverks framtida ersättningsinvesteringar i
det ordinarie budgetarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Små
vallenkraftverk</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den av riksdagen förra våren antagna planen för valtenkraftsutbyggnad ingår små
vattenkraftverk motsvarande 2(X) GWh/år. Den angivna utbyggnadsnivån byggde på
VKB:s bedömning. Enligt VKB är denna utbyggnadsnivå rimlig förutsatt att
utbyggnaden inte påverkas genom någon form av styrmedel. Det underlagsmaterial
VKB utgick från pekade mot att del finns en utbyggnadspotential om ca 2 TWh/år
men att den verkliga potentialen kan ligga betydligt högre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slatens
energiverk konstaterar i rapporten (1984:4) Små vattenkraftsverk att det i
effektregistret 100-1 500 kWh finns ca 520 anläggningar i drift med en
installerad effekt av ca 275 MW och en medelårsproduktion på ca 1,2 TWh/år. Den
teoretiska utbyggnadspotentialen för små vattenkraftverk uppskattas till ca
540 GWh/år vid utbyggnadskostnaden högsl 2 kr/kWh, år resp. till ca 3690 GWh/år
vid kostnaden 3 kr/kWh,år. Om hänsyn tas till beslut Om undantag från
vattenkraftsutbyggnad reduceras siffrorna till 455 (<2 kr/kWh,år) resp. 2
505 (<3 kr/kWh,år) GWh/år. Det är angeläget att framhålla att delta är en
teoretisk potential. De angivna siffrorna behöver reduceras väsentligt med
hänsyn till motstående intressen, ägarförhållanden m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verket
föreslår följande åtgärder för att stimulera tillkomsten av små
vattenkraftverk:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
statligt stöd till energiinvesteringar skall utgå för år 1985 föreslår
energiverket atl små vattenkraftverk bör komma i åtnjutande av sådant stöd.
Stödet bör ges med 15% av invesleringskoslnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
atl öka antalet projekterade anläggningar föreslår verket att statligt bidrag
utgår med ca 50% av förprojekteringskoslnaderna för små vattenkraftverk.
Stödet bör utgå under en begränsad tidsperiod, förslagsvis två år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verket
föreslår att skattefrihet ges för kraft producerad i anläggningar under 100 kW
(f.n. gäller gränsen 50 kW). För att tröskeleffekter skall undvikas bör en
skattefri produkUon om 0,4/år GWh medges för anläggningar mindre än 1 500 kW.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verkel
föreslår alt de regionala utvecklingsfonderna ges i uppgift att översiktligt
informera om adminislrativa och tekniska frågor i samband med en utbyggnad av
små vattenkraftverk. Lämplig kompletterande utbildning bör då ges medarbetare
vid utvecklingsfonderna. Verket har i denna fråga samrått med statens
industriverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Oklarhet
råder enligt energiverket om det är tillåtet att uppföra små kraftverk i
vattendrag som har undantagits från vattenkraftsutbyggnad i den fysiska
riksplaneringen och i tillflöden till dessa vattendrag. Verkel anser det
angeläget atl regeringen snarast avgör inneliggande ärenden och härigenom
klargör frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverks rapport har remissbehandlats. Flertalet remissinstanser delar
eller har inga erinringar mot verkets förslag. Vatlenöverdom-slolen, statens
naturvårdsverk, fiskeristyrelsen, länsstyrelsen i Jämtlands län. Älvräddarnas
samorganisation m. fl. remissinstanser pekar på de starka konflikter med
motstående inlressen som kan bli följden av utbyggnad av små vattenkraftverk,
framför allt i helt orörda älvar och älvsträckor. Svenska kraftverksföreningen
pekar på problem i samband med ulbyggnad av små vattenkraftverk med hänsyn till
den i många fall dåliga ekonomin. Flertalet remissinstanser stöder eller har
inga erinringar mot förslagen om investeringsstöd och projekteringsbidrag för
små vattenkraftverk. Förslagen rörande ändrade skatter och de regionala
utvecklingsfonderna möter med något undantag inte heller några invändningar i
remissbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anserjag att det till följd av statens energiverks rapport och
remissutfallet över densamma har klargjorts atl det finns betydande förutsättningar
för fortsatt utbyggnad av små vattenkraftverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar i princip remissinstansernas uppfattning att en utbyggnad av små
vattenkraftverk i helt orörda älvar och älvsträckor kan medföra svårigheter
med hänsyn till konflikterna med motstående intressen samt kan vara svåra att
få till stånd med hänsyn till kostnaderna. Jag bedömer att små vattenkraftverk
i första hand har förutsättningar att uppföras i anslulning till befintliga
regleringar. Verkets kartläggningar lyder på att dd finns ett stort antal
dammar som kan utnyttjas för små vattenkraftverk. Dessa dammar är i många fall
beroende av insatser för att vidmakthållas. Installation av små
vattenkraftverk kan därvid vara en möjlighet att få till stånd sådana åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
ekonomin i regel är sämre i små vattenkraftverk anserjag det motiverat med ett
tidsbegränsat investeringsstöd i enlighet med energiverkets förslag. Vidare
bör verkets förslag till särskilt bidrag om 50% till förprojektering av små
vattenkraftverk införas. Dessa stöd bör gälla till utgången av år 1986. Jag
återkommer till frågan om medel härför under anslaget E 22 Vissa åtgärder för
omställning av energisystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser i likhet med statens energiverk att del kan vara lämpligt att de regionala
utvecklingsfonderna översiktligt informerar om vissa frågor rö-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>rande
små vattenkraftverk. Det kan exempelvis gälla möjligheterna att erhålla
statligt slöd samt information om gällande vattenlagsliftning. Enligt vad jag
har erfaril kommer statens energiverk all medverka vid sådan information till
utvecklingsfonderna. Finansieringen av dessa informationsinsatser har enligt
vad jag har erfarit lösts i samråd mellan de berörda verken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
de av statens energiverk föreslagna skalleändringarna för små vattenkraftverk
vill jag efter samråd med chefen för finansdepartementet anföra följande.
Förslaget att höja gränsen för skatteplikt för den som inte yrkesmässigt
distribuerar krafl från 50 kW till 100 kW innebär energipolitiska fördelar. En
höjning av gränsen leder dessutom till ett obetydligt skattebortfall och en
viss skatleadministraliv förenkling. Med hänsyn härtill bör förslaget
genomföras genom en ändring av 2 § andra styckel a) lagen (1957:262) om allmän
energiskalt. Ett generelll införl bottenavdrag försvårar däremol
skatteadministrationen och leder till ett betydande skattebortfall. Detta
förslag bör inte genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
remissinslanser har pekat på att kapitalbelastningen under de första åren är
mycket hög för speciellt privatpersoner vid byggande av små vattenkraftverk.
Detta skulle enligt remissinstanserna innebära hinder för fortsatt utbyggnad av
små vallenkraftverk. Jag delar remissinstansernas uppfattning att tillkomsten
av små vattenkraftverk i vissa fall kan försvåras av den betydande
kapitalbelastningen. Enligt vad jag erfarit överväger slatens energiverk f. n.
möjlighelerna att utforma en finansiering inom ramen för vad som är möjligt att
uppnå i dag på kreditmarknaden som är så långsiktig och i övrigt så fördelaktig
som möjligt. Verket avser att inom kort redovisa denna fråga till regeringen.
Jag är f. n. inle beredd att föreslå ytterligare åtgärder på detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller förutsättningarna för utbyggnad av små vattenkraftverk inom ramen
för gällande riktlinjer vill jag hänvisa till vad statsrådet och chefen för
bostadsdepartementet anförde i lagrådsremissen med förslag lill Lag om
hushållning med naturresurser (s. 142).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om jag allmänl sett är positivt inställd till en ökad satsning på minikraftverk,
följer enligt min mening direkt av gällande riktlinjer att i princip ingen
utbyggnad för vattenkraftsändamål kan tillåtas i de nu avsedda älvarna och
älvsträckorna. Jag anser dock att det i vissa speciella fall bör kunna komma i
fråga att göra undantag från en sådan princip. Jag tänker då på fall där andra
alternativ för att ordna den lokala energiförsörjningen kan få större inverkan
på miljön än ett minikraftverk eller på fall då det på den akluella platsen
redan tidigare har vidtagits ett ingrepp, t. ex. i form av en dammanläggning. I
del senare fallet kan tillkomsten av ett minikraftverk t. o. m. innebära vissa
fördelar, t. ex. om det innebär att en befinUig, dåligt underhållen
flottningsdamm samtidigt kan restaureras. En fömtsättning för att utbyggnad i
sådana fall skall tillåtas bör dock alltid vara att åtgärden kan vidtas utan
att syftet med bestämmelsen om undantag från vattenkraftsutbyggnad förfelas.
Jag anser också att man bör kunna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>10
Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 120</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ställa
särskilda krav på åtgärdernas utformning med tanke på naturvården, fiskei och
landskapsbilden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan enligt min mening inte heller tillåtas all ett flertal minikraftverk med
var för sig obetydlig miljöpåverkan, men med en sammantagen negativ effekt på
miljön, kommer till stånd i en viss undantagen älv eller älvsträcka. Detla
skulle direkt strida mol syftet med skyddel för älvarna och älvsträckorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller tillåtligheten av ersättningsbyggnader och andra smärre åtgärder i
undantagna vattendrag som hänför sig till redan föreslagen reglering, anförs
följande i lagrådsremissen (s. 141):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
prop. 1977/78; 57 och riktlinjer i den fysiska riksplaneringen för vattendrag
i norra Svealand och Norrland anfördes att ett undantag från utbyggnad inte
bör innebära att smärre åtgärder som hänför sig t.ex. till redan företagen
reglering helt skall förhindras. Civilutskottet (CU 1977/78:9) uttalade med
anledning av propositionen i denna del att tillåUigheten av
ersättningsbyggnader samt ombyggnader och effektiviseringar i redan befintliga
kraftverk under vissa fömtsättningar skall kunna prövas av regeringen utan
hinder av atl åtgärden berör etl undantaget område. Enligt min mening bör ett
sådant synsätt gälla också i fortsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ersättningsbyggnader,
ombyggnader och effektiviseringar bör kunna tillåtas om de har endast obetydlig
miljöpåverkan, dvs. om åtgärderna endast i ringa utsträckning påverkar de
bevarandevärden som utgjort mo-Uv för att älven eller älvsträckan skall
undantas från vatlenkraftsutbyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
lagrådsremissen diskuteras också frågan om i vilken utsträckning bi-och
källflöden till de vattendrag som föreslås undantagna från vattenkrafts-.
utbyggnad skall omfattas av sådana bestämmelser. Enligt vad som föreslås i
lagrådsremissen bör bestämmelsema om undantag omfatta också bi- och källflöden
till de älvar som är helt outbyggda saml biflöden till och vattenområden
uppströms undantagna älvsträckor i de fall områdena uppströms är outbyggda.
Motiven härför är att skydda de orörda vattendragen som sammanhängande
ekologiska och hydrologiska system. När det gäller övriga från
vattenkraftsutbyggnad undantagna älvsträckor omfattar riktlinjerna endast
själva huvudflödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Därutöver
vill jag erinra om ait utbyggnad av vattenkraftverk i biflöden kan stå i
konflikt med utbyggnader i huvudflödena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd av de åtgärder jag nu har föreslagit och med hänsyn till de
klarlägganden som skett angående FRP-rikllinjerna beräknar jag ett möjligt
tillskott till planen med närmare 200 GWh/år i form av små vattenkraftverk
utöver de 200 GWh/år som nu finns i planen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Sysselsättningseffekter
tid följd av vattenkraftsulbyggnaden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
riksdagens beslut bör vid utarbetandet av planen största möjliga hänsyn tas
till de lokala sysselsättningseffekterna. Bl.a. är det vikUgt att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utbyggnaderna
planeras så att förhållandevis varaktig sysselsättning skapas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
den lidigare redovisade sammanställningen för Kraftsam anges beräknade
sysselsättningseffekter av kraflfördagens utbyggnadsplaner. Det bör betonas atl
siffrorna är preliminära och att vissa av de projekt som ingår inte torde komma
till utförande under den aktuella perioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
perioden 1985-1990 erhålls en sysselsättning om 1000-1500 personer. Under den
därpå följande perioden 1990-1995 sjunker sysselsättningen successivt för att
nå nivån 500 personer omkring år 1995. Ett tillskott av ytterligare projekt
skulle erfordras för att undvika denna kraftiga nedgång. Det torde vara
praktiskt möjligl alt skapa sådana projekt under fömtsättning att besked härom
lämnas under de närmaste åren.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Inom Norrbottens län
beräknas sysselsättningen uppgå till 400-500 personer under de närmaste 2 åren
för att därefter successivi minska till ca 150-300 personer. Utbyggnadsplanerna
är dock fortfarande osäkra bl.a. för Råneälven varför förändringar kan ske.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Inom Västerbottens län
torde en nedgång till ca 70 personer/år ske under åren 1986/87-1988/89 p.g.a.
att bl.a. utbyggnaden av Stornorrfors G4 slutförs under 1985/86. Under
fömtsättning att främst Klippens och Vojm-åns utbyggnad påbörjas under 1988/89
och 1989/90 kan en sysselsättning på nivån 200-300 personer/år upprätthållas
under perioden 1989/90-1991/92 för att därefter successivt minska.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Inom Jämtlands och
Västernorrlands län planeras utbyggnad av ett betydande antal mindre projekt
under perioden 1985/86-1989/90. Sysselsättningen varierar under nämnda period
inom intervallet 150-700 personer/år med en topp under åren 1987/88-1989/90.
Under den därpå följande 5-årsperioden torde sysselsättningen reduceras Ull
nivån 50-100 personer/år.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sysselsättningen i södra
delen av Norrland (söder om JämUands och Västernorrlands län) beräknas uppgå
lill 250-300 personer/år under perioden 1986/87-1988/89 och upphör därefter
helt under resterande del av den studerade perioden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Inom regionen
Dalarna-Uppland-Västmanland bedöms sysselsättningen öka Ull ca 150 personer/år
omkring år 1990 för att därefter minska. Del största projektet är om- och
ulbyggnaden av Älvkarleby kraftstation.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sysselsättningen i
Värmland kan uppgä till 150-200 personer under större delen av perioden om
redovisade projekt kan genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
övriga regioner är sysselsättningen mycket begränsad och knappast av någon
större betydelse för den toiala sysselsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller reinvesteringar uppgår sysselsättningen under resten av 1980-talet
till 300-350 personer. Detta har inkluderats i den föregående redovisningen.
Några uppgifter om sysselsättningen inom tillverkningsindustrin har inte
redovisals. 1 sammanhanget kan erinras om att statens energiverk i rapporten
(1984:1) Vattenkraftsutbyggnad under 1980-lalet bedömde den direkta
arbetsvolymen för förnyelsearbeten fram till sekelskiftet till drygt 4000
årsarbeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anserjag, trots den osäkerhet som Kraftsam:s uppgifter är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>148</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>behäftade
med, att del finns goda möjligheter all uppnå ett väsenlligl
sysselsättningslillskott genom planen för valtenkraftsutbyggnad. Det skapar
goda förutsättningar till en stadigvarande sysselsättning i regioner med slor
arbelslöshel. Jag avser att följa upp denna fråga vid mina överläggningar med
kraftförelagen, den tillverkande industrin och berörda fackliga organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
följd av mina förslag i del föregående beräknar jag ett lillskoit till planen
för vattenkraftsutbyggnad om ca 700 GWh/år. Det består för det första av
projekt motsvarande ca 300 GWh/år som föreslagits i departementspromemorian.
Utöver projekten i promemorian beräknar jag elt tillskott till planen från
effektiviseringar och förnyelse av äldre vattenkraftverk om sammanlagt 300—400
GWh/år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
av mig föreslagna kompletteringen av planen för valtenkraftsutbyggnad innebär
inte atl det inte skulle kunna finnas projekt utanför planen som kan
aktualiseras. I samband med arbetet med promemorian och remissbehandlingen av
densamma har sålunda etl antal projekl aktualiserats som inte tidigare varit
föremål för bedömning men som torde kunna betraktas som genomförbara. Därigenom
torde det vara möjligt att uppnå en plan som sammantaget motsvarar de 3,8
TWh/år som enligt riksdagens beslut erfordras för att garantera att gällande
ulbyggnadsmål uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad jag har anfört i det föregående avser jag att genom fortsatta
överläggningar med kraftföretagen, den tillverkande industrin, berörda fackliga
organisationer etc. noga följa hur planen för valtenkraftsutbyggnad genomförs.
Jag avser därutöver föreslå regeringen atl ge slatens energiverk i uppdrag att
på samma sätt som gäller på kolområdet, följa den fortsatta
vattenkraftsutbyggnaden och redovisa till regeringen hur planen genomförs.
Detta underlag är enligt min uppfattning värdefullt som komplement till de
redovisningar som kraftföretagen avser att utarbela.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
syftar de riktlinjer som jag nu har angivit till all på kort sikt komplettera den
av riksdagen antagna planen för vattenkraftsutbyggnad för att uppnå den av
riksdagen angivna produktionsnivån om 66 TWh/år med stor hänsyn till olika
markanvändnings- och miljöintressen. På lång sikt gäller det att klarlägga
vattenkraftens roll i samband med kärnkraftens avveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
enlighet med vad jag nu har anförl har efier samråd med chefen för
finansdepartementet inom industridepartementet upprättat förslag till Lag om
ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådets
hörande av förslaget skulle uppenbarligen sakna betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
förordar i enlighet med det anförda att regeringen föreslår riksdagen dels att
godkänna de av mig angivna riktlinjerna för en fortsatt vattenkraftutbyggnad,
dels att antaga förslaget till lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän
energiskatt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>149</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.4 Mottryckskraft</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
mottryckskraft avses samprodukUon av elenergi och värme. Ånga från en
bränsleeldad ångpanna driver en turbin som är kopplad till en elektrisk
generator. Efter att ha passerat turbinen används ångan i industriella
processer eller för att värma vatten Ull Qärrvärme. I det förra fallet talar
man om industriell mottryckskraft, i det senare om kraftvärme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verkningsgraden
i ett mottryckskraftverk är hög och uppgår till ca 85 % räknat på
energiinnehållet i tillfört bränsle. Detta är en mer än dubbell så hög
verkningsgrad som i ett kondenskraftverk, där en stor del av den tillförda
energin förloras i kylvattnd. En fömtsättning för mottryckspro-duktionen och
för att den skall kunna nå denna höga verkningsgrad är dock att det finns
fullvärdig avsättning för värmeproduktionen. Detta innebär omvänt att
värmebehov är en fömtsättning för moitrycksproduklion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Industriellt
mottryck</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>F.
n. finns i landet närmare ett 70-tal turbiner för industriellt mottryck med en
sammanlagd installerad eleffekt om drygt 900 MW. Merparten av anläggningarna
finns inom massa- och pappersindustrin. I en del fall drivs mottrycksturbinerna
med ånga från flera olika pannor eldade med olika bränslen. Ungefär en tredjedel
av mottryckseffekten eldas endast med olja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ElprodukUonen
år 1983 i industriella mottrycksanläggningar var knappt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.5 TWh,
vilket skall jämföras med att anläggningarna vid fuHt utnyttjande<br>
bedöms kunna producera ca 5 TWh. Orsaken till att bara en del av den<br>
möjliga produkfionen utnyttjades var i första hand den goda tillgången på<br>
el i kraftsystemet. Olja ingick till endast obetydlig del som bränsle för<br>
denna produktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Processindustrin
anser i regel att det Ln. inte är Ullräckligt lönsamt att investera i nya
mottrycksanläggningar eller att konvertera mottrycksanläggningar från olja
till fasta bränslen. Orsaken är industrins höga avkastningskrav i kombination
med dagens låga elpriser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hittills
under 1980-talet har mottrycksanläggningar om tillsammans ca 50 MW el lagts
ned. Anläggningar om ytterligare ca 100 MW el planeras eller bedöms vara i
riskzonen att bli nedlagda. Då det inom kraftindustrin finns ett intresse av
att vidmakthålla anläggningarna i driftdugligt skick har Kraftsam och
Ångpanneföreningen nyligen arbetat fram ett förslag till s. k.
vidmakthållandeavtal som rekommenderas medlemmarna. Enligt avtalet ersätter ett
kraftföretag de kostnader som ett industriförelag har för att hålla en
motlrycksanläggning i driftdugligt skick.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kraflvärme</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
installerade mottryckseffekten i landets kraftvärmeverk uppgår f. n. till 2300
MW el. Merparten av effekten finns i oljeeldade verk. Närmare</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>150</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>500
MW el finns installerade i koleldade kraftvärmeanläggningar. De största
anläggningarna finns i Helsingborg, Norrköping, Stockholm och Västerås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
år 1983 var elprodukUonen i kraft värme verken ca I TWh, vilket skall jämföras
med en bedömd möjlig produktion om ca 7 TWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
goda tillgången på el i kraftsystemet begränsar kommunemas benägenhet att nu
eller i den närmaste framtiden satsa på nya kraftvärmeanläggningar. Även
intresset att bygga om befinUiga oljeeldade verk till fastbränsleeldning är
svagt. Under perioden fram till 1990 fömtses endast ett fåtal fastbränsleeldade
kraftvärmeverk tillkomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
något längre sikt är en fortsatt kraftvärmeutbyggnad angelägen ur energipoliUsk
synvinkel. I det läget bedöms emellertid också elpriserna ha börjat stiga, och
kommunerna får då ett incitament till att satsa på kraftvär-meutbyggnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utbyggnaden
av kraftvärme riskerar emellertid att bli mindre omfattande än vad man
tidigare räknade med. Det finns två huvudorsaker härtill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ena huvudorsaken är att ökningen av värmebehoven i fjärrvärmesyslemen — och
därmed värmeunderlaget för mottrycksproduktion — inte fortsätter på det sätt
som man har antagit i tidigare bedömningar. Bakgmnden är, som jag nyss har
anfört (avsnitt 6.2), att värmebehoven i de fastigheter som redan har anslutits
till fjärrvärme i många fall har kunnat minskas till följd av förbättrad
energihushållning och att den nybebyggelse som ansluts blir allt energisnålare.
Dessutom ökar inte nybyggandet i den utsträckning som fömtsaltes tidigare.
Samtidigt har många potenUella fjärrvärmeabonnenter valt andra lösningar för
att tillgodose sin värmeförsörjning. Den utglesning av värmebehoven som bhr
följden härav medför att det inte blir ekonomiskt rimligt att utsträcka
flärrvärmenäten så långt som tidigare planerats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
andra huvudorsaken är omstmktureringen av värmeproduktionen i fjärrvärmesystemen.
Spillvärme och värme från sopförbränning har införts som basproduktion i många
fjärrvärmesystem. Sådan värmeproduktion utnyttjas i första hand och före
eventuell värmeproduktion från kraftvärme. Stora eldrivna värmepumpar finns
numera i många Qärtvärmesy-stem och antalet ökar. Om sådana värmepumpar redan
finns i ett Qärrvär-mesystem motverkar de intresset att också satsa på att
bygga kraftvärmeverk så länge elpriserna är låga eller måttligt höga. En annan
viktig faktor i detta sammanhang är ökningen av antalet fjärrvärmesystem där
hetvattencentraler eldade med fasta bränslen såsom trädbränsle, torv och kol
installerats. Denna ökning ligger helt i linje med regeringens energipoliUska
intenUoner. Samtidigt måste emellertid noteras att om det i ett
Qärrvärme-system redan finns en fasibränsleeldad anläggning, som täcker en del
av värmebehovet och värmebehovet dessutom stagnerar, minskar det ekonomiska
incitamentet att satsa på kraftvärmeutbyggnad för lång tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>EK
81 ;s delutredning (Ds I 1983:15) Så kan vi värma Sverige bedömer</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
elproduktionen i kraflvärmeverk skulle kunna byggas ut från nuvarande möjliga
produktion om ca 7 TWh/år till 12-14 TWh/år. Utredningen pekar dessutom på att
utvecklingen av ny teknik för småskalig kraftvärme skulle kunna leda till att
det blir ekonomiskt rimligt med kraftvärme även i mindre fjärrvärmesystem.
Denna extra potenUal kan uppskattas till storleksordningen några TWh/år. Jag
återkommer strax (avsnitt 7.6) till utvecklingen av småskalig kraftvärme. Å
andra sidan kan en krafUgare minskning av värmebehovet och en större avmattning
av fjärrvärmeutbyggnaden än vad som fömtsetts i delutredningen leda tUl att
möjlighetema till utbyggnad av kraftvärmen bhr mindre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk bedömer i sitt remissvar på EK 81 :s betänkande att
produktionskapaciteten i kraftvärmeverk kommer att vara ungefär konstant fram
till år 1995. Den väsentligaste förändringen under denna period är att några av
de oljeeldade verken konverteras till eldning med fasta bränslen. Den mindre
kapacitetssänkning som är förenad med konverte-ringama kompenseras av ett visst
Ullskott av nya anläggningar. Produktionskapaciteten kommer då att uppgå till
6 å 7 TWh/år år 1995.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang bör nämnas att Svenska Värmeverksföreningen och kraftföretagen
f. n. gemensamt utreder potentialen för kraftvärmeverksut-byggnader i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Överväganden
och förslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min bedömning kommer elproduktionen i industriella mottrycksanläggningar inte
att öka nämnvärt så länge nuvarande låga elpriser består. En produktion av
storleksordningen 2,5 TWh el per år kan därför förväntas under resten av
1980-talet. Först på längre sikt med höjda elpriser torde ombyggnad från olje-
till fastbränsleeldning och nybyggnad av industriella mottrycksanläggningar bli
aktuella.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ser med tillfredsställelse på kraftindustrins initiativ till vidmakthållandeavtal.
Det är väsentligt att befintliga mottrycksanläggningar bibehålls när så är
rimligt och att nya anläggningar på sikt tillkommer. Statens energiverk har på
regeringens uppdrag utrett utvecklingen av det industriella mottrycket och har
ställt samman resultatet i en rapport. Jag kommer senare i detta avsnitt att
förorda ett fortsatt uppdrag till energiverket på detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening är del angeläget att fjärrvärmenäten utnyttjas sä långt som detta är
rationellt på ekonomiska grunder för att säkra största möjliga värmeunderlag
för mottrycksproduktion. Även möjligheterna att utnyttja mindre fjärrvärmenät
för nya typer av småskalig kraftvärme bör därvid beaktas. Genom
fastbränslelagen säkras att nya anläggningar inte blir oljeeldade. De
oljeeldade kraftvärmeverk som nu finns bör successivt byggas om till
fastbränsleeldning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller kraftvärme är det vikUgt att alla möjligheter att i framtiden använda
kraftvärmeanläggningar beaktas i den kommunala energiplane-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>152</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ringen
och i de fall där så är rimligl ingå i planeringen för resp. fjärrvärmesystem.
Jag betraktar en sådan planering som en naturlig följd av lagen om kommunal
energiplanering och som ett krav som bör uppfyllas med hänsyn till denna. Det
är också viktigt att det för resp. Qärrvärmesystem på tidigast möjliga stadium
reserveras plats för kraftvärmeverket som sådant, för lager och
transportanordningar för bränsle samt för el- och hetvatten-ledningar. Detta
bör garanteras i kommunens fysiska planering (marköversikter och
detaljplaner). Vid behov bör erforderlig mark lösas in eller på annat sätt
säkerställas i detta syfte. Dämtöver bör förprojektering av tillkommande
kraftvärmeverk initieras och genomföras på ett så Udigt sladium som möjligt.
Detta aktualiserar alternativet kraftvärme och underlättar den kommunala
beslutsprocessen samt en tidig tillståndsprövning. Det är härvid en fördel om
erforderlig prövning och tillståndsgivning förbereds och genomförs så att
tillstånd kan föreligga redan något eller några år före planerad byggstart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag har nämnt är det angeläget att alla möjligheter till utbyggnad av
mottrycksproduktion tas till vara. Därför är det väsentligt att följa de
potentiella mottrycksunderlagens utveckling. Jag avser därför att ge statens
energiverk i uppdrag att fortlöpande följa och till regeringen redovisa såväl
det industriella motlryckets utveckling och potential som utvecklingen av
kraftvärmeunderlagen i fjärtvärmesystemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
ombyggnad eller nybyggnad av värmeproduktionsanläggningar planeras bör alltid
möjligheterna övervägas att utföra dessa med ångpannor som förberedelse till
kommande anslutning av mottrycksturbiner. Dessa överväganden bör redovisas i
samband med ansökan resp. anmälan till statens energiverk enligt
fastbränslelagen. När så är lämpligt bör förprojektering av anläggningen i
slutligt mottrycksutförande ske redan inför ansökan resp. anmälan. Jag vill i
sammanhanget erinra om att i den energipolitiska prövning av koleldade
anläggningar som för mindre än ett år sedan tillstyrktes av riksdagen (prop.
1983/84:158, NU 44, rskr 390, JoU 28, rskr 389) ingår som riktlinje att de
koleldade anläggningarna i största möjliga utsträckning bör planeras så att de
senare kan kompletteras med anordningar för elproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sökanden
resp. anmälaren bör före projekteringsarbetets igångsättning diskutera
inriktning och omfattning med statens energiverk. Om energiverket finner det
angeläget att förprojektering för mottryck genomförs bör slöd kunna utgå för
att täcka en del av merkostnaderna för denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att stimulera kommunerna att på tidigt stadium genomföra förprojekteringar av
kraftvärmeanläggningar som avses tillkomma på längre sikt bör energiverket ges
möjlighet att ge ekonomiskt bidrag för att täcka en del av kostnadema för
förprojekteringen även i detta fall. Viktigt är därvid att berörda kommuner
diskuterar energipolitisk lämplighet och arbetets omfattning med energiverket
innan förprojekteringsarbetet igångsätts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
den mån det är möjligt och lämpligt, bör de nya fastbränsleeldade</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>153</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>värmeverk
som byggs utmstas med ångpannor och i övrigl utformas så atl en senare
komplettering med mottrycksångturbiner är möjlig. Särskilt viktigt är det att
anläggningar för avfallsförbränning förbereds för framtida elprodukiion på
detta sätt, eftersom dessa utnyttjas konlinueriigt över året och används före
annan värmeproduktion. För all öka incitamenten all genomföra ålgärder av dessa
typer kan det i vissa fall vara lämpligt med en möjlighet till statligt stöd i
form av bidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör ankomma på regeringen alt besluta om den närmare utformningen av de stöd
som syftar till alt bevara handlingsfriheten för en framtida utbyggnad av mottrycksproduklionen
som jag här har förordal. Jag ålerkommer till frågan om medel härför under
anslaget E22. Vissa åtgärder för omställning av energisystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.5
Vindkraft</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
svenska vindkraftprogrammet inleddes år 1975 som en del i det omfattande program
för forskning inom energiområdet som då startade efter beslut av riksdagen.
Efter ett skede av teoretiska studier och försök kom tyngdpunkten i
vindkraftprogrammet att inriktas på utveckling av stora vindkraftaggregat, dvs.
aggregat i storleksklassen flera MW. År 1979 beställde dåvarande nämnden för
energiproduktionsforskning (NE) två fullskaleprolotyper på totalentreprenad,
den ena från Karlskronavarvet AB (ansvaret för fortsatt vindkraftsverksamhet
inom Svenska Varvskoncernen övertogs efter en tid av Svenska Varv Vindenergi
AB som sedermera övergick i Götaverken Energy Systems AB) med placering vid
Maglarp i Skåne, den andra från Kamewa AB (sedermera Boving KMW Turbin AB) med
placering vid Näsudden på södra Gotland. Syftet med att bygga prototyperna var
bl.a. att få underlag för att kunna ulvärdera stora vindkraftverks
driftsegenskaper och stämma av dessa mot de teoretiska beräkningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vindkraftverket
i Maglarp anslöts Ull elnätet i augusti 1982. Sydkraft AB svarade för
uppföljning av leveransen samt provning och utvärdering. Efter årslång
provdrifl överlämnades anläggningen i september 1983 av leverantören till
beställaren, statens energiverk. Efter en period av talrika kortvariga
driftsavbrott i samband med intrimningen har verket gått med hög tillgänglighet
och utan väsentliga problem. Sydkraft har på energiverkets uppdrag kört verkel
i aulomalisk, obemannad drift. Energiproduktionen har vid alla vindhastigheter
blivit större än den teoretiskt beräknade. I november 1984 hade 4 500
driftsUmmar och 7 GWh energiproduktion uppnåtts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vindkraftverket
vid Näsudden anslöts till elnätet i april 1983. Statens vatlenfallsverk svarade
för leveransuppföljning och provdrift. Anläggningen togs över formellt av
beställaren, statens energiverk, i augusti 1983 som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>154</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>därefter
lämnade över driftansvaret Ull vattenfallsverket. Efter några månaders drift
drabbades vindkraftverket av en växelskada som ledde till stillestånd under ca
ett halvt år. Sedan våren 1984 har anläggningen gått i obemannad automatisk
drift med förhållandevis god tillgänglighet och utan störte tekniska problem.
Fram till i november 1984 har driftstiden I 500 timmar och den totala
energiproduktionen 1,5 GWh uppnåtts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk anser i sin rapport (1985:1) Vindkraft - Resultat och slutsatser
från det svenska vindenergiprogrammet att erfarenheterna från driften av de
båda vindkraftsprototyperna visar att det är möjligt att på ett tekniskt
tillfredsställande sätt bygga och driva stora vindkraftsaggregat. Verket drar av
gjorda utvärderingar slutsatsen att anläggningarna generellt sett har utförts
korrekt i förhållande till verkliga laslsiluationer och leknisk miljö. De bör
således enligt verkel kunna utgöra gmnd för fortsatt utveckling av aggregat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Parallellt
med utvärderingarna av prototyperna har Sydkraft, vattenfallsverket och de
båda vindkrafttillverkande företagen i samråd med energiverket genomfört
studier inom s. k serieanpassningsprojekt av möjligheter och kostnader att
tillverka vindkraftsaggregat i stora serier. Resultaten av dessa studier pekar
pä atl det hundrade aggregatet i en serie skulle kunna få en
energiproduktionskostnad om 25-30 öre/kWh på platser med landets bästa
vindförhållanden och 30—35 öre/kWh på platser med näst bästa vindförhållanden.
Till dessa kostnader bör vid ett störte antal aggregat läggas kostnader för
förstärkningsåtgärder i kraftnäten samt för utreg-lering av vindkraftens
variationer. Dessa kostnader har av kraftindustrin beräknats till ca 5 öre/kWh
vid en elproduktion i vindkraftverk om ca 10 TWh per år motsvarande
storleksordningen 1 500 vindkraftsaggregat om ca 3 MW vardera. Vid större
vindkraftproduktion krävs mera omfattande åtgärder i kraftsystemet varför
kostnaderna då stiger avsevärt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vindkraftens
kostnader synes därmed på längre sikt kunna komma att nå ungefär samma nivå som
de bedömda framtida kostnaderna för kolkondens med långt gående
utsläppsrening. Det bör härvid betonas att dessa kostnader för kolkondens
starkt beror av koiprisets utveckling, vilket givetvis innebär en betydande
osäkerhet i en ekonomisk jämförelse som görs i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Områden
med de båda högsta vindenergiklasserna finns främst utefter västkusten, i Skåne
samt på Öland och Gotland. Den möjliga potentialen i dessa områden uppskattas
till ca 30 TWh med hänsyn till bl.a. fysiska begränsningar i form av topografi
och krav på minimiavstånd till bebyggelse. Om områden med starka
bevarandeintressen undantas kan ca hälften av denna potential bedömas
utnyttjningsbar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
placering av vindkraftverk på bottenfasta fundament till havs skulle öka
vindkraftpotentialen avsevärt. Tänkbara havsområden upptar ca 3000 km".
För en utbyggnad av 10 TWh/år vindkraft krävs ca 600 km. Havsba-serad vindkraft
tilldrar sig ett betydande internationellt intresse och kan bli</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>155</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>aktuell
i större skala sedan vindkraften på land har uppnått en tillfredsställande
teknisk mognad. Energikostnaderna vid havsbaserade aggregat bedöms enligt två
nyligen gjorda svenska studier bli ca 5 öre/kWh högre än för landbaserade
aggregat i bästa vindenergiklass och motsvara kostnaderna för landbaserade
aggregat i näst bästa vindenergiklass.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiverket
har som program för en fortsatt utveckling av vindkraften för de närmaste åren
föreslagil alt pågående projekl fortsätter. Detta innebär bl.a fortsättning av
det s.k. baskunskapsprojektet (innebärande grundläggande och tillämpad
forskning inom vindkraftsområdet) vid flygtekniska försöksanstalten samt av
projekt vid Chalmers tekniska högskola (elsystem för stora vindkraftsaggregat
samt provning av små vindkraftsaggregat) och vid Uppsala universitet
(turbulens och vakar i samband med vindkraft). Vidare fortsätter
vindmätningsprogrammet i samarbete med SMHI med mätningar på sex platser.
Provdriflen vid de båda vindkraftsprototyperna Maglarp och Näsudden bör enligt
verket fortsätta även efter avtalad tid intill juni månad 1985. Eventuellt bör
Maglarpsanläggningen modifieras för att minska bulleremissionerna. Statens
vattenfallsverk avser att även uppföra ett 0,2 MW aggregat vid Näsudden för att
användas för utprovning av material och komponenter. Energiverket menar att
storleken på detta aggregat skulle kunna ökas till 0,5 MW vilket på kort sikt
skulle kunna vara en intressant storlek med tanke på exportmarknaden. Slulligen
pekar energiverket på att Sverige deltar i det internafionella
vind-kraftssamarbetel inom lEA.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiverket
bedömer kostnaderna för det föreslagna programmet till ca 55 milj. kr. för
treårsperioden 1984/85-1986/87.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag anföra följande när det gäller den fortsatta utvecklingen av
vindkraften. Mina förslag innebär att det program för vindkraftens fortsatta
utveckling i Sverige som energiverket föreslagit bör kompletteras i vissa
avseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkten
för mina förslag är att vi under 1990-talet behöver fatta beslut om den
utbyggnad av ytterligare elproduktion som behövs för att ersätta kärnkraften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheterna
att bygga ut ytteriigare mottryckskraft - såväl inom industrin som i
kommunerna - och vattenkraft är begränsade. Kolkondensut-byggnader bör övervägas
först sedan alla andra möjligheter prövats eftersom utsläpp av luftförorenade
ämnen trots långtgående reningsåtgärder inte kan undvikas vid kolkondens. En
utbyggnad av kolkondens skulle sannolikt komma att innebära att de totala
svaveldioxidutsläppen i Sverige åter ökar. En sådan utveckling vore olycklig
med hänsyn till bl.a. de åtaganden och utfästelser Sverige har gjort i
internationella sammanhang att minska utsläppen. I det läget torde därför även
andra faktorer än renl kraftekonomiska inverka på vilken typ av Ullkommande
elproduktionskapacitet som bör väljas. Sannolikt kommer vi därvid i en
jämförelse mellan kolkondens och vindkraft att särskilt värdera att vindkraften
inte medför</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>156</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>några
utsläpp, att den inte påverkar klimatd och att anläggningarna kan avlägsnas
utan bestående spår den dag de inte längre behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
en utredning som jämför sysselsättningsaspekterna vid utbyggnad av vindkrafi
resp. kolkondens blir del inhemska arbetskraftsbehovet ca 4700 årsarbeten per TWh/år
för vindkrafi jämfört med 1 500 för kolkondens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är mot denna bakgrund utomordentligt viktigt att den tidsfrist vi har tills vi
behöver fatta beslut om mera omfallande kraftutbyggnader utnyttjas Ull atl
utveckla vindkraften Ull en sådan teknisk nivå att den kan bli ett realistiskt
alternativ i en fortsatt utbyggnad av det svenska kraftsystemet. Givetvis bör
en sådan utveckling beakta den internationella utvecklingen på
vindkraftområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
båda vindkraftsprototyperna vid Näsudden och Maglarp tillhör första
generationens stora vindkraftsaggregat. I de lidigare nämnda
seriean-passningsstudierna har samma gmndkoncept bibehållits i avsikt att ge
högre säkerhet i bedömingarna. Vid en fortsatt utveckling bör den ökande
kunskapsnivån om vindkraftstekniken i förening med växande tillverkningserfarenheter
leda till att anläggningar kan konstrueras med mer ekonomiskt utnyttjande av
material och andra resurser. Dessutom fmns det ett antal delvis kända tekniska
lösningar som skulle kunna införlivas i nya aggregatkonstmklioneroch
ytterligare sänka kostnaderna, t.ex. nya blad-konstmktioner, andra material,
variabelt varvtal, nya typer av reglering och direktdriven generator.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
fortsatta utvecklingen av vindkraften i Sverige bör enligt min mening ske i
flera steg, i vilka ytterligare generationer av vindkraftaggregat successivt
kan byggas och utvärderas. Genom att när så är möjligt placera aggregaten i
gmpper erhålls teknisk?, erfarenheter av gmppstationsdrift, samtidigt som man
får praktiska erfarenheter av vindkraftgmppers inverkan på miljön i vid
bemärkelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sådan utveckling skulle samUdigt få stor betydelse för möjligheterna till
export av stora vindkraftverk. De svenska vindkrafttillverkande företagen
skulle få referensanläggningar och fortsätta att ligga i täten i världen i
fråga om teknisk kompetens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Staten
har hittills svarat för de huvudsakliga kostnaderna för vindkraftens
utveckling i Sverige. 270 milj. kr. har lagts ned i det statliga vindkraftsprogrammet.
Därav har ca 170 milj. kr. använts för de båda vindkraftspro-totypema och till
dessa knutna aktiviteter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ankommer på kraftföretagen att planera och utveckla kraftsystemet så att
landets behov av el kan tillgodoses. Som jag nyss har nämnt bör kolkondens i
det längsta undvikas vid en eventuellt fortsatt utbyggnad av kraftsystemet.
Möjligheterna att utnyttja vindkraft bör därför prövas innan någon form av
kolkondensulbyggnad övervägs. Det bör i det läget vara naturligt att
kraftföretagen tar på sig ett betydande ansvar för att genomfö-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section338>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section339>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>157</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ra
de utvecklingsinsatser som behövs för att ytterligare utveckla vindkraften
lill ett verkligt komplement i det svenska elsystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
utgångspunkt i vad jag nu har anfört anserjag alltså att ett betydande ansvar
för den fortsatta utvecklingen av vindkraften i Sverige bör läggas på
kraftföretagen. Bl.a. räknar jag med att kraftföretagen kommer att svara för de
beställningar av stora vindkraftsaggregat som är nödvändiga för den fortsatta
utvecklingen. Jag har därför för avsikt alt ta upp överläggningar med
kraftförelagen om dessas ökade framlida engagemang för utvecklingen av
vindkraften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
ett övergångsskede kan det antas att det kommer atl finnas behov av visst
kompletterande statligt stöd för att underlätta den fortsatta utvecklingen av
vindkraft i Sverige. Jag återkommer till frågan om medel härför under anslaget
E 22. Vissa ålgärder för omställning av energisystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
sidan om de insalser för vindkraftens utveckling som jag här har förordat bör
den statliga satsningen inom vindenergiprogrammet genomföras i huvudsak enligt
energiverkets förslag. Kostnaderna härför får finansieras inom ramen för
energiforskningsprogrammet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Parallellt
med den fortsatta tekniska utvecklingen av vindkraften bör frågan om
lokalisering av vindkraftanläggningarna studeras närmare. Omfattande studier
av vindförhållanden och tänkbara lokaliseringsområden har redan genomförts och
det finns i dag en översiktlig bild av var i landet det kan vara möjligt att
lokalisera vindkraftverk. Samtidigt måsle i fråga om markanvändningen hänsyn
tas Ull olika motstående intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgmnd bör enligt min mening en särskild utredning ttllsät-tas med
uppgift att närmare studera lokalisering av vindkraft i Sverige. Denna studie
bör omfatta en vindkraftpotential för en produktion om minst 10 TWh/år i
landbaserade aggregat samt minst 20 TWh/år i havsbaserade aggregat. Utredningen
bör arbeta så att den kan ge underlag för de beslut som skall fattas kring år
1990. Jag har i denna fråga samrått med cheferna för jordbruks- och
bostadsdepartementen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.6
Ny elproduktionsteknik</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheterna
till mera omfatlande utbyggnader av elproduktionssyste-mei i Sverige är som jag
tidigare har framhållit relativt begränsade om vi håller oss till den leknik
som i dag finns kommersiellt tillgänglig. Utvecklingen av ny teknik för
elprodukUon är därför av strategisk betydelse för ett land som Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>El
kan produceras på många olika sätt och ny elprodukUonsteknik är följaktligen
ett brett forsknings- och ulvecklingsfält som inrymmer en stor mängd vitt
skilda teknologier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
finns avancerade tekniker såsom magneiohydrodynamiska processer (MHD), där
värmenergi i en gas som strömmar mellan två suprale-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section340>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section341>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>158</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dande
magneter omvandlas till elenergi, och bränsleceller, där energiinnehållet i
gasformigt bränsle omvandlas till elektrisk energi via elektrokemiska
reaktioner. Andra exempel är solceller i vilka solstrålning direkt omvandlas
till elenergi eller låglemperaturprocesser som använder media som ammoniak
eller fluorkolväten vilka förångas vid låga temperaturer och därför kan
utnyttja låglempererade energikällor för att driva turbogeneratorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Men
här finns också en rad sätt på vilka mer eller mindre etablerade tekniker för
energiomvandling kan utvecklas eller kombineras för att höja uttaget av
elenergi, förbättra bränsleutnyttjandet eller minska utsläppen av miljöskadliga
ämnen. Som exempel kan pekas på kombinat av bränsleför-gasningsantäggningar,
gasturbiner och ångiurbiner och olika tekniker för samproduktion av el och
värme.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vindkraften
är ett utvecklingsområde som jag nyss särskilt har behandlat (avsnitt 7.5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Internationellt
sett görs myckel stora insatser för forskning och utveckling inom fältet ny
elteknik. 1 många länder är förutsättningarna för elproduktion sådana att
prisel på el är avsevärt högre än i Sverige. Detta ger dessa länder starka
incitament till att utveckla och introducera ny elprodukUonsteknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Sverige utvecklas etablerad teknik för samprodukUon av el- och värme. T.ex.
utvecklas avancerade ång- och gasturbincykler av de stora
anläggningstillverkama. Kraftindustrin bekostar och driver en omfattande
forsknings- och utredningsverksamhet på elteknikområdet och angränsande
områden, t.ex. området förbränningsteknik. Staten finansierar och styr genom
energiverket och energiforskningsnämnden en avsevärd forskning- och utveckling
inom området. Omfattande bevakning av teknikutvecklingen utomlands bedrivs av
bl.a. energiforskningsnämnden och Ingenjörsvetenskapsakademien. Inom
universitets- och högskoleinstitutioner pågår gmndforskning på många områden
med direkt eller indirekt anknytning till ny teknik för elproduktion. På det
internationella planet deltar Sverige genom ett samarbetsavial med den
europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) i utvecklingen av fusionskraften
inom EG-ländernas fusionssamarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiverket
bedriver verksamhet på elproduktionsteknikens område inom ramen för det
statliga energiforskningsprogrammet. Fr. o. m. innevarande treårsperiod,
1984/85 - 1986/87, ingår elproduktionsteknik som ett särskilt delprogram i
energiforskningsprogrammet. För perioden har avsatts 30 milj. kr. härför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ca
hälften av denna insals, 15 milj. kr., planeras för tillämpad forskning inom
delområdet småskaliga kraftvärmeanläggningar. Därmed avses anläggningar för
samtidig produktion av elenergi och värme i enheter med effekter i registret
0,2 - 20 MW värmeeffekt. I själva verket är detta ett synnerligen brett
storleksregister med olika typer av tekniska system för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section342>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section343>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>159</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>alt
lill fullo utnyttja möjligheterna i olika storleksklasser. Bl.a. studeras
ångturbin-, förbränningsmotor- och stirlingmotorprocesser. Småskalig kraftvärme
är ett sätt att ta till vara små fjärrvärmesystem som underlag för
mottrycksproduktion; något som - fömtsatt au ekonomin blir rimlig för dessa
anläggningar - kan avsevärt öka kraftvärmepotentialen i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
delområdena nya eltillförselsätt och kombinerade processer planeras atl
avsätta tillsammans ca 12 milj.kr. Studier pågår bl.a. belräffande
bränsleceller, solenergi, vågkraft, MHD, låglemperaturprocesser,
högtem-peraturteknik i gasturbiner och gasrening vid höga temperaturer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Resterande
ca 3 milj.kr. för elproduktionsforskningen ägnas åt miljö-och systemfrågor samt
gmndläggande forskning och utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
delprogrammet Teknikbevakning inom det statliga energiforskningsprogrammet har
energiforskningsnämnden ansvaret för en rad elpro-duklionsrelaterade
forskningsprojekt bl.a. rörande solkraft, vågkraft, avancerade bränsleceller
och MHD.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
insatser i övrigt som nu görs i Sverige och som kan få betydelse på lång sikt
vill jag särskilt peka på det vågenergiprojekt som f. n. pågår inom Götaverken
Energy Systems AB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
teknisk och ekonomisk utvärdering av denna vågenergiprincip har nyligen gjorts
på uppdrag av energiforskningsnämnden. Resultatet tyder på att denna teknik
skulle kunna utvecklas till ett stadium där den utgör en ekonomiskt intressant
energikälla vid placering i stora hav med stora vågrörelser. Tillämpningen av
denna teknik torde därför främst komma att ske utanför Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har här gett en kortfattad översikt över några olika tekniker för att producera
el som är under utveckling. Det finns skäl att anta att vi pä ålminslone några
av dessa områden kan få genombrott för nya tekniker som kan bli kommersiellt
intressanta i samband med kärnkraftsavvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.7
Eldistribution, elsäkerhet m.m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:146.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>7.7.1
Distribution av elektrisk ström Kraftöverföring</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
flesta elproduktionsanläggningar av betydelse är anslutna till det
riksomfattande stamnätet, som består av ledningar och transformatorsta-Uoner
för 220 kV och 400 kV. Stamnätet utnyttjas för överföringen av elenergi på
större avstånd mellan produktionsanläggningar och konsumtionsområden. Som jag
strax kommer atl redovisa (avsnitt 7.8) är det svenska systemet även hopkopplat
med grannländernas nät. Stamnätet fyller en viktig funktion i svensk och
nordisk energiförsörjning. Genom det samkörande nätet skapas möjligheter att
utnytUa elkraftproduktionen på ett ekonomiskt sätt, vilket minskar behovet av
kraftverksutbyggnader och ger låga kostnader för elproduktionen. Stamnätet
bidrar därigenom till låga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section344>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section345>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>160</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>elpriser.
Genom det samkörande stamnätet erhålls också en mycket hög tillgänglighet,
vilket bidrar till att elleveranserna blir av hög kvalilet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
helt dominerande delen av de elavbrott som drabbar konsumenterna beror på fel
på nät med lägre spänningar än 220 kV. Tillfälliga störningar i
produktionssystemet liksom fel på större ledningar m. m. kan i de allra flesta
fall klaras utan avbrott för abonnenterna. Ca 110 fel drabbar årligen
stamnätet. Endasl 5% av dessa, eller 5 ä 6 fel per år, leder Ull konsekvenser
för abonnenterna. De flesta felen varar ungefär 1 minut och gäller endast någon
del av stamnätet. Den genomsnittliga avbrottstiden är 5 minuter. En
ändamålsenlig utbyggnad och drift av stamnätet är sålunda ett villkor för en
säker och ekonomisk elförsörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gmndläggande
bestämmelser om att dra fram och begagna starkströmsledningar finns i lagen
(1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar
(ellagen) och kungörelsen (1957; 601) om eleklriska starksströmsanläggningar.
Därtill kommer de starkströmsföreskrifter enligt vilka statens energiverk
meddelar närmare föreskrifter om utförande och skötsel av eleklriska
anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
ellagen krävs tillstånd (koncession) för att dra fram eller begagna eleklrisk
starkströmsledning. Sådant tillstånd meddelas av regeringen eller av statens
energiverk. En förutsättning för koncession är behandling i enlighet med 20 §
naturvårdslagen (1964; 822) om ledningen kan komma att väsentligen påverka
naturmiljön. Samråd sker därvid med föreirädare för län, kommuner och regionala
sektorsorgan. I förekommande fall tas även kontakt med regionplanekontor eller
kommunalförbund och andra intresseorganisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avsikten
med koncessionsplikten är att staten skall ta till vara del allmännas intressen
och utöva kontroll över kraftföretagen, så att inle enbart företagsekonomiska
synpunkler bestämmer planeringen, samt kontrollera att kraven på säkerhet är
tillgodosedda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
syfte att bättre samordna planeringen av ledningsnätets utbyggnad med den
fysiska planeringen i övrigt genomför vattenfallsverket och övriga störte
kraftföretag ett samrådsförfarande på frivillig basis. Bl.a. informerar
kraftföretagen länsstyrelser och kommuner om planerade utbyggnader av
ledningsnätet. Förfarandet avser ledningar för 50 kV och högre spänning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riktlinjer
för kraftledningsplaneringen har underställts riksdagen (prop. 1981/82:188, CU
34, rskr 306). Enligt riktlinjerna, som låg till grund för riksdagens beslut,
är syftet med samrådsförfarandet bl.a. att klarlägga kraftindustrins anspråk på
mark som underlag för den fysiska planeringen. Härigenom bör det bli möjligt
att i god Ud beakta behovet av mark för kraftledningar, i synnerhet sådana för
höga spänningar, som ställer stora krav på mark. Härför krävs att
kraftföretagen redovisar sina utbyggnadsplaner för länsstyrelsen och berörda
kommuner. Redovisningen skall syfta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section346>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section347>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>till
alt initiera ell tidigare informationsutbyte och all göra behandlingen av
frågor som rör kraftledningsutbyggnaderna mer enhellig i de olika länen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är enligt riktlinjerna inle meningsfullt all genomföra en delaljplane-ring av
kraftledningar i etl belydligi längre tidsperspektiv än 10 år.
Sam-rådsförfarandet bör liksom hittills ske på frivillig väg. Skulle det därvid
visa sig all de frivilliga rutinerna inle är tillräckliga får enligi
rikllinjerna elt mer formaliserat förfarande övervägas. Jag avser att återkomma
lill denna fråga i avsnitt 7.7.2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utbyggnad
och drift av stamnätet ombesörjs av vatlenfallsverkel i samråd med de övriga
kraftföretag som utnyttjar stamnätet. Villkoren för överföring på stamnätet är
reglerade i elt avtal mellan vattenfallsverket och elt antal kommunala och
enskilda kraflfördag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>F.
n. slutförs vissa större utbyggnader av 400 kV-näld. Bl. a. pågår slora
anläggningsarbelen i öslra Svealand för anslulning av Forsmark 3 och för
förstärkning av Stockholmsområdets elslrömsförsörjning. Vidare pågår lednings-
och stationsarbeten för anslutning av Oskarshamn 3 till stamnätet. Den
framtida byggnationen vad avser stamnätet kommer under den närmaste
tioårsperioden att omfatta i huvudsak åtgärder för att ersätta vissa befintliga
220 kV-ledningar med nya för 400 kV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
regionala kraftöverföringen från kraftverk och från uttagspunkter på stamnätet
(stamstationer) lill storkonsumenter och återdislributörer ombesörjs av
vattenfallsverket samt kommunala och privata kraftföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
svenska kraftöverförings- och eldistributionssyslemd kännetecknas vid en
internationell jämförelse bl.a. av en hög driftsäkerhet i elleveranserna till
såväl storförbrukare som övriga elkonsumenter. Kraftöverföringssystemet byggs
upp och drivs på ett sådant sätt att enstaka fel i ledningsnätet - som normalt
inträffar många gånger per år - inte påverkar elleveranserna lill abonnenterna.
I vissa fall kan emellertid mer omfattande störningar ge upphov till avbrott i
eldistributionen. Erfarenhetsmässigt är störningar av större omfattning
ytterligt sällsynta och i allmänhet kortvariga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
27 december 1983 drabbades den svenska elförsörjningen av en allvarlig störning
som ledde till att kraftleveranserna avbröts till södra hälften av landet.
Regeringen beslutade den 12 januari 1984 atl tillkalla en kommission för att
utreda elförsörjningens sårbarhet. Kommissionens uppgift har varit att lämna
förslag till vilka åtgärder som bör vidtas för att minska sårbarheten i
elförsörjningen och begränsa konsekvenserna av en omfattande störning. Enligt
direktiven borde en sådan utredning närmast omfatta störningar i fredstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Resultatet
av arbetet har redovisats i betänkandet (SOU 1984: 69) Säker elförsörjning.
Kommissionen anser atl planerna för stamnätets utbyggnad och modernisering samt
ruliner och principer för dess drift är fullt tillfredsställande. Totalt sett
behövs inte någon betydande allmän ökning av reservkraft. Kommissionen pekar
dock på behovet av åtgärder för atl säkert </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>11 Riksdagen 1984/85. I samt. Nr
120</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section348>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section349>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>162</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>uppehålla
vissa samhällsfunktioner såsom sjukvård, vatien och avlopp, uppvärmning,
iransporter/drivmedelslorsörjning och jordbmk. Kommunerna bör få ansvaret för
att genomföra en planering för all möla långa elavbrott. Informalionen lill
allmänhelen fungerade enligt kommissionen någorlunda acceptabelt vid det stora
elavbrottet den 27 december 1983. Radion är enligt kommissionen den bästa
kanalen för informalion vid elavbrott. Betänkandet har remissbehandlats. En
sammanfattning av rapporten och en sammanställning av remissynpunkterna
återfinns i bilaga 5. Jag återkommer lill kommissionens förslag i avsnittet
7.7.2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Närdistribulion
av elektrisk ström</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Distributionen
från stamnätet vidare ut till konsumenterna sker via successiva
nedlransformeringar Ull bl.a. 130, 70, 40, 10 kV och slutligen 380/220 V för
leverans av eleklrisk ström till småindustri, butiker och hushållsabonnenler.
Storförbmkare, främst industrier, kan ha sina leveranser vid högre spänning,
från 10 kV upp lill 130 kV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Distributionen
av elström till Sveriges ca 4,7 miljoner abonnenter sköts i dag av drygt 300
företag. Kommunerna eller kommunalt dominerade bolag resp. vatlenfallsverkel
och av verkel dominerade bolag förser 68% resp. 11 % av abonnenterna med
elenergi. Resterande 21 % förses med elenergi av privata bolag och
elföreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
kommunala eldistributionsföretagen förser drygt 2,9 miljoner abonnenter med
el. Sydkraft AB, där vissa kommuner sammantaget har majoritetsinflytande, har
drygl 260000 abonnenter. Bolagets verksamhetsområde berör 65 kommuner i södra
Sverige. Vattenfallsverkets eldistribution omfattar i huvudsak
landsbygdsområden med totalt ca 520000 abonnenter, varav ca 40% sköts av
dotterbolag i vilka verkel har etl dominerande inflytande. Antalet privata
kraftföretag är 71 med ca 770000 abonnenter. Störst bland dessa är AB
Skandinaviska Elverk. De tre största inom kategorin industriföretag med
eldistribuUon är Graningeverken AB, Stora Kopparbergs Bergslags AB och AB
Värmlandsenergi. Eldistributionsföreningarna svarar för distribution till ca
212000 abonnenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eldistributionen
har genomgått en kraftig förändring. Ett stort antal distributionsföretag har
avvecklats. Rationaliseringsverksamheten har främjats av statsmakterna främst
genom koncessionslagsliftningen och statligt ekonomiskt slöd. Sedan år 1944 har
ca 2 700 företag slagits samman genom fusioner eller överiåtelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
fastställde våren 1976 riktlinjer för strukturomvandlingen på
eldistribuUonsområdet (prop. 1975/76: lOObil. 15 s. 150-176, NU 45, rskr 263).
Dessa innebär att rationaliseringen skall fortgå på frivillig väg och att den
bör ske med utgångspunkt i att huvudansvaret för distribuUonen åvilar det
allmänna. De enskilda elkonsumenterna skall tillförsäkras gynnsamma
distributionsförhållanden och kommunerna skall som företrädare för lokala
intressen ges ett större inflytande på eldistributionen än de dittills</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section350>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section351>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>163</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>haft.
Vattenfallsverkd fömtsätts komma att aklivi medverka till en rationell
ulveckling på området och även framdeles fortsätta atl bedriva en inte
oväsentlig distributionsverksamhd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Distribulionsföretag
skall, där så bedöms lämpligl, föras samman eller gå upp i företag som medger
rationell verksamhet som tillgodoser konsumenternas krav på driftsäkerhet,
störningsberedskap, elkvalitd och service. Uppmärksamhet bör fästas vid
behovet av en rationell samordning mellan eldistributionen och den allmänna
kommunala verksamhels- och samhällsplaneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>-Andra krav som enligt
rikllinjerna bör tillgodoses i samband med stmkturomvandlingen är bl.a. atl
möjlighelerna till taxeuUämning las lill vara. Vidare är del enligt
riktlinjerna önskvärt all så långt som möjligt söka uppnå enhetliga lokala
distributionsförhållanden genom en samordning av tätorts- och
landsbygdsdistribution.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förutsattes att statens industriverk (numera statens energiverk), skulle följa
utvecklingen och pröva behovel av ålgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samiidigi
genomfördes vissa ändringar i ellagen. Vidare infördes lagen (1976:240) om
förvärv av eldislributionsanläggning m. m. som innebär att
koncessionsmyndigheten fåll bältre möjligheter atl följa och påverka
stmkturomvandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
övergår nu till att redovisa mina överväganden i fråga om närdislri-butionen av
el.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad gäller det kommunala
inflytandet på eldistributionen framhölls i de rikllinjer som riksdagen
fastställde våren 1976 för strukturomvandlingen på eldislribulionsområdel all
kommunerna som föreirädare för lokala intressen skall ges etl störte inflytande
på eldistributionen. Under senare år har kommunerna kommil att få ett allt
slörre ansvar för energifrågorna. I detta sammanhang kan jag bl.a. hänvisa till
regeringens prop. 1984/85:5 om ulvecklad kommunal energiplanering, som
sedermera har antagits av riksdagen (BoU 1984/85:6, rskr 82). Det är naluriigl
alt abonnenterna genom kommunerna då också bör ha etl ökal inflytande på
elnätens utbyggnad, taxor m. m. Kommunerna har redan ett betydande inflytande
på eldistribuUonen; de svarar f.n. för elleveranserna Ull ca 68% av landels
abonnenter. Men del förekommer också kommuner som inle har något direkt
inflytande på eldistributionen. Dessa kommuner kan ha svårt att få sina
synpunkter beaktade när del gäller eldistributionens ordnande, eftersom
inflytandet måsle gmndas på etl frivilligt åiagande av den lokala
eldistributören. I enstaka fall förekommer också konflikter som rör dd
kommunala inflytandet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Del är enligi min mening
angelägel atl kommunerna kan ulöva ett erforderligt inflytande över
eldistributionsfrågorna. Jag är emellertid inte beredd att föreslå några
tvångsåtgärder för att tillförsäkra kommunerna ett sådani inflytande. Det bör
vara ett gemensamt intresse för kommuner och eldistributörer att skapa bästa
möjliga eldistribuUon för abonnenterna. Det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section352>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section353>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bör
därför finnas förulsättningar all nå lösningar som kan godtas av berörda
parter i de enstaka fall där motsättningar råder om eldistributionens ordnande.
Sådana lösningar behöver inte innebära att kommuner nödvändiglvis själva äger
och driver elanliiggningarna. Kommunall inflyiande kan också nås genom olika
former av samarbete med den lokala eldistributören och att kommunen såsom
föreirädare för abonnenlerna t. ex. blir representerad i
eldislribulionsfördagds styrelse. Del bör ankomma på statens energiverk all
inom ramen för den pågående strukturomvandlingen verka för att abonnenternas
intressen blir tillgodosedda i rimlig omfaUning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
väsentlig fråga gäller förnyelse och uppmslning av anläggningar. Eflersom
dislribuiion av elström i glesbygder ofla visar bristande lönsamhet har staten
länge med olika stödåtgärder medverkat till utbyggnaden av
eldistributionsanläggningar på landsbygden. En närmare redogörelse för denna
verksamhet och mina förslag såviit avser verksamhetens omfallning kommer jag
atl lämna vid min anmälan av anslagsfrågor för budgetåret 1985/86 (punkt E 5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>7.7.2
Beredskap mot störningar i elförsörjningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i väl utbyggda och underhållna nät kan störningar uppträda, t. ex. på gmnd av
svåra väderförhållanden eller olika lekniska fel. För all klara sådana
situationer finns resurser för driftberedskap hos eldistributörerna. Normalt
kan fel avhjälpas inom ramen för distributörens normala organisation. Särskilt
vid mer omfattande avbrott samarbetar eldistributörerna för atl avhjälpa fel. I
vissa fall kan också militär personal bistå eldistributörerna med
röjningsarbete o.d. För krigsberedskapen finns en särskild planering som
vattenfallsverket ansvara; för i samråd med den privata kraftindustrin. Denna
beredskap berörs inte närmare i del följande. Därtill kommer beredskap som
syftar Ull att öka tåligheten mot sabotage och liknande handlingar mot etl
fredsorganiserat samhälle. Dessa frågor omfattas av beredskapsplaneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
tidigare har nämnts, drabbades den svenska elförsörjningen av en omfattande
störning den 27 december 1983 som ledde till att kraftleveranserna avbröts
till en stor del av landet. 1 betänkandet (SOU 1984:69) Säker elförsörjning har
överväganden och förslag redovisats med anledning av störningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
elproduktionsanläggningar och stamnät finner kommissionen sammanfattningsvis
följande. Planerna för stamnätets utbyggnad och modernisering samt rutiner och
principer för dess drift är fullt tillfredsställande. Kommissionens analys
visar att det inom berörda organisationer bedrivs en kontinuerlig översyn av
planer och driftprinciper för att anpassa elsystemets utveckling till
drifterfarenheter och förändringar i omvärlden. Under de närmaste åren avser
vattenfallsverket atl anlägga ca 1200 km nya 400 kV-ledningar jämte ett flertal
transformator- och kopphngsställ-verk. Det är enligt kommissionens mening
angeläget att dessa anläggningar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section354>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section355>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>165</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>färdigställs
snarasl möjligt och atl möjliga förbättringar av systemels driftsäkerhet
därvid genomförs. Kommissionen finner det angeläget atl myndigheter och
berörda organ gör fortsatta ansträngningar för all ylleriigare minska
handläggningsliden och tiden för det samråd med kommuner och länsslyrelser som
föregår koncessionsansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kärnkraftsblocken
är byggda för atl låla vissa avvikelser i såväl spänning som frekvens ulan
frånkoppling från elnätet. Frånkopplas ändå blocket från nätet är målel att
drifien av reaktor och turbin omställs till försörjning av det egna
hjälpkraftnätet, s. k. husturbindrift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ell
av skälen lill att det vid denna störning tog så lång lid innan elströmmen kom
tillbaka på vissa håll var all endasl ett kärnkraftaggregal (Forsmark 1) var i
drift. De övriga aggregaten kunde inte vara i drift på gmnd av atl övergång
lill husturbindrift misslyckades. Om kraftverken vid större avbrott på stamnätet
kan övergå till husturbindrift kan de starta myckel fortare efter atl felet
rättats till än vad annars är fallel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sammanhanget har kommissionen också belyst möjligheterna att inom geografiskt
begränsade områden klara elförsörjningen trots atl cenirala nät slagits ut,
s.k. ö-drift. Vid sina bedömningar har kommissionen funnii att detla är förenat
med både praktiska och lekniska problem. Kommissionen har därför avvisat tanken
på atl bygga upp lokala elsystem i fredstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
delar i allmänhet kommissionens bedömningar. Några remissinstanser har påpekal
alt frågan om övergång lill ö-drift bör ägnas ökad uppmärksamhet och alt
kommissionen överdrivit svårigheterna med en sådan övergång. Vatlenfallsverkel
har anfört atl denna fråga studeras med inriktning på krigssituation och
beredskapsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt min mening måste
driftsäkerheten i elkraftsystemet belraktas som god. En störning av den
omfattning som skedde i december 1983 förekommer ytterligt sällan. Det är
angelägel att driftsäkerheten i elkraftsystemet även i fortsättningen hålls på
en mycket hög nivå med hänsyn till den centrala betydelse som elenergin har för
samhällel. En ändamålsenlig ulbyggnad av kraftöverföringssystemet är därför
nödvändig. Riksdagen har anslagit belydande belopp för bl.a. utbyggnad och
förstärkningar av stamnätet. Efter atl vissa nu pågående slörre utbyggnader av
400 kV-nätel har slutförts kommer investeringarna i slor utsträckning alt avse
bl.a. åtgärder för att bibehålla etl modernt distributionssystem. Mot slutet av
investeringsperioden, fram t. o. m. budgetåret 1988/89, avses åtgärder vidias
för alt också ersätta vissa befinlliga 220 kV-ledningar med nya för 400 kV.
Sådana moderniseringar av ledningsnätet innebär bl.a. att överföringsförlusterna
minskar och att mark frigörs vid övergång till ledningar för högre spänning. De
ledningsförsiärkningar som kommissionen har pekat på och som bl. a. innefattar
anläggningar för anslutning till stamnätet av de senasle kärnkraftsblocken i
Forsmark och Oskarshamn är enligt min mening angelägna. I likhet med
kommissionen har jag uppfattningen alt den nuvarande avvägningen mellan
åtgärder hos användare och i elnät i huvud-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section356>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section357>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>166</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sak
är rimlig med hänsyn lill den totala sammansättningen av abonnenter saml
kostnader och effekter av ytterligare nätförstärkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
viktiga samhällsfunktioner klarar elavbrott på tolv timmar till ett dygn med
befinllig och planerad reservkraft ulan slörre negativa samhällseffekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
vissa fall har tillståndsgivningen för kraftledningar dragit ut på liden och
ledningsutbyggnader även allvariigt försenats. Såviit jag har funnit har dessa
förseningar lidigare berott på att del samrådsförfarande som föregår en ansökan
om koncession inte alltid har genomförts på ett tillfredsställande sätt. I
likhet med slatens energiverk vill jag framhålla att konkurrensen om
markresurserna numera är betydligt hårdare än tidigare. Till detla har kommit
ökad omsorg om miljön. Detta är någol som ställer ökade krav på planeringen av
kraftledningar. Rutinerna för informationsutbyte och samrådsförfarande har
under senare år förbättrats och processen har kunnal genomföras på kortare tid
än tidigare. Kraftföretagen planerar, enligt vad jag erfaril, att göra en ny
redovisning under åren 1985 och 1986 för länsstyrelser och kommuner betr.
planerade utbyggnader i ledningsnäten. Statens energiverk kommer därefter att
utvärdera erfarenheterna av de förbättrade rutinerna. Utvärderingen får visa om
det behövs åtgärder i syfte atl påskynda tillständsgivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med kommissionen vill jag inte förorda att man inom geografiskt
begränsade områden vid driftuppbyggnad efler störning bygger upp
el-dislribulionssystem under fredstida förhållanden. Etl skäl för denna bedömning
är att detta torde ta förhållandevis lång tid och vara förenat med bl. a. vissa
tekniska svårigheter. Till detta kommer att elavbrott i fredslid i allmänhet är
förhållandevis korta och begränsade. Krig och sabotage kräver speciella
förberedelser. Jag delar kommissionens uppfallning att ökad uppmärksamhet bör
ägnas åt avbrott på några dygn. I vissa fall kan då lokaU uppbyggda syslem
trots stora problem vara ett bättre alternativ än att lämna stora områden helt
utan elektrisk ström. Det är därför angelägel att frågan om uppbyggnad av
lokala elsystem ägnas fortsatt uppmärksamhet av eldistributörerna och
råkraftleverantörerna. Frågan bör lämpligen studeras också av kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
framhåller att väsentliga förbättringar av driftsäkerheten i elnäten har skett
genom förnyelse och modernisering under de senaste 15 åren. Eldistributörernas
moderniseringsarbete bör fortsätta enligt nuvarande inriktning. Enligt
kommissionen bör statens energiverk få i uppdrag att undersöka behovet av
fortsatta åtgärder för upprustning av vissa landsbygdsnät.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
delar i allmänhet uppfattningen att inga större skador orsakas av kortare
elavbrott. Några remissinstanser anser emellertid att även mycket korta avbrott
kan medföra stora kostnader och risker för bl.a. vissa industrier. Några
remissinstanser påpekar också nackdelarna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section358>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section359>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>167</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för abonnenlerna med de spänningsvariationer som
förekommer i näten och föreslår atl denna fråga skall studeras ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksförbundel Energileveranlörerna (REL) m.fl.
remissinstanser anser att reparationsberedskapen för de regionala näten, 40
kV-linjer, måsle förbättras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delade uppfattningar råder om ett fortsatt stöd till
upprustning av elanläggningar. Sålunda anser statens vatlenfallsverk att
förelag som övertar icke bärkraftig distribution bör ha kapacitet själva atl
klara erforderlig uppruslning. Andra remissinstanser, såsom Svenska
Elektrikerförbundet och Svenska kommunförbundel, Ullslyrker alt statens
energiverk gör den av kommissionen föreslagna kartläggningen av upprustningsbehoven
av vissa elnät och förordar att statsbidrag även fortsättningsvis skall kunna
lämnas för upprustningsändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening är det angeläget att också befolkningen
på landsbygden tillförsäkras en tillfredsställande eldistribution. Det är
emellertid oundvikligt all avbrott ibland uppslår, bl.a. på gmnd av svåra
väderförhållanden. Ytterst är det en uppgift för den lokala eldistributören
att utforma sina nät på ett sådant sätt att avbrott motverkas så långt del är
ekonomiskt rimligt och atl ha en sådan beredskap att uppkomna fel snabbt kan
avhjälpas. För atl erforderliga underhålls- och förslärkningsåtgärder skall
kunna vidtas och elnäten inte onödigtvis slitas ned är det viktigt att
distributörerna tar ul en taxa som täcker kostnaderna. Ett syfte med den
pågående stmkturomvandlingen av eldistributionen är att skapa bärkraftiga
distribulionsföretag som skall vara i slånd att vidta sådana åtgärder. Det
ankommer på statens energiverk atl gemensamt med berörda eldistributörer och
branschorgan följa utvecklingen inom eldistributionen och mot bakgrund av
gjorda erfarenheter vidta erforderliga åtgärder. Häri bör enligt min
uppfatlning också ingå atl undersöka behovel av upprustning av landsbygdsnäten
och föreslå åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan fråga som energiverket bör uppmärksamma och som
vissa remissinstanser har behandlat i sina remissvar är hur störningsberedskapen
kan förbättras för regionala nät. Energiverket bör också med anledning av vad
några remissinslanser anfört ägna ökad uppmärksamhet åt följderna av korta
elavbrott och icke önskvärda spänningsvariationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommissionen har också analyserat tåligheten mot
elavbrott, nuvarande läge beträffande reservanordningar samt behov av ålgärder
inom en rad samhällsfunktioner såsom sjukvård, transporter, drivmedelsförsörjning,
uppvärmning och kommunalteknisk försörjning. Med utgångspunkt från dessa
analyser föreslår kommissionen fördjupade utredningar på vissa områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommissionen föreslär sålunda att socialstyrelsen får i
uppdrag att i samråd med Landstingsförbundet inventera reservkraftsläget vid
landets sjukhus och föreslå åtgärder för alt ge äldre sjukhus en rimlig
uthållighet mol elavbrott.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section360>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section361>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>168</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
har i sill remissvar anfört atl detta måsle vara en försia insals i ett större
ålgärdspakel, som inte bara skall tillgodose sjukhusens behov ulan även behoven
hos primärvårdsanläggningar, större sjukcentraler och sjukhem. Eftersom
förhållandena bör avse även beredskap och katastrofaspekter i både freds- och
krigstid bör försörjningen med såväl vatten och avlopp som värme och el
undersökas. Även av andra remissvar framgår atl del är en mycket angelägen
uppgift att förse viktiga sjukvårdsinrättningar med reservkraft. Jag har
därför, efter samråd med chefen för socialdepartementet, för avsikt att
återkomma till regeringen med förslag att ge socialstyrelsen i uppdrag att göra
den inventering som kommissionen har föreslagit. Jag anser en sådan
kartläggning vara angelägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Normalt
är drivmedelspumpar beroende av elektrisk ström för att fungera, och
bensinstationer saknar reservkraft. Många människor är beroende av en
fungerande drivmedelsdistribulion även vid elavbrott. Del finns skäl att
betrakta även drivmedelsdistribution som en funktion som i viss utsträckning
skall kunna upprätthållas också under elavbrott. Kommissionen föreslår att
transportrådet i samråd med överstyrelsen för ekonomiskl försvar (ÖEF) får i
uppdrag att utreda hur man uppnår en rimlig uthållighet i
drivmedelsförsörjningen för prioriterade behov vid elavbrott. En fråga som
enligt kommissionen bör ägnas särskild uppmärksamhet är försörjningen med
dieselolja, för bussar och annan kollektivtrafik och för drift av
reservkraftaggregat. Förslaget har tillstyrkts av transportrådet. Jag delar
kommissionens uppfattning att det är viktigt att veta hur drivmedelsförsörjningen
kommer atl fungera under ett elavbrott, så att de som har behov av drivmedel
för samhällsviktiga funktioner kan bedöma om de måste skaffa egna reserver
eller ej. Jag avser därför, efter samråd med chefen för
kommunikationsdepartementet, att inom kort föreslå regeringen att lämna ett
sådant uppdrag till transportrådet som kommissionen har föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vikligare
larmsystem måste enligt kommissionen fungera även vid elavbrott. Det gäller
dels att komma till rätta med problem med falska larm på grund av elavbrott,
dels att säkerställa att trygghets- och driftlarm fungerar även vid elavbrott.
Elavbrott leder också till problem med hissar, kodlås m.m. Kommissionen
föreslår att det planerade cenirala räddningsverket ges i uppdrag att se över
funktionssäkerheten vid elavbrott hos viktiga larmsystem. 1 uppdraget bör också
ingå att utreda behovet av åtgärder för atl kunna föra hissar Ull närmaste
våningsplan och att eventuellt föreslå nya normer för larmsystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar kommissionens uppfattning om det angelägna i att viktiga larmsystem m.m.
fungerar även vid elavbrott. Jag avser därför att återkomma med initiativ till
en översyn av denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Jag
finner vidare i likhet med kommissionen att det är viktigt att studera
skyddssystem som har införts/ör atl undvika person- och miljöskador. Av
remissbehandlingen av kommissionens förslag framgår att arbetarskydds-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section362>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section363>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>169</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>styrelsen har en fortlöpande bevakning av hilhörande
frågor. Därior behövs f. n. inte några ytterligare initiativ i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av kommissionens betänkande framgår att det närmasl är
abonnenten som får avgöra om han med hänsyn till sin elberoende verksamhel är
beredd all inveslera i en reservkraftanläggning. När del gäller jordbrukel är del
emellerlid enligi kommissionen önskvärl all fler djurhållande lantbmk
anskaffar reservkraft. Detla är också ett slarkl beredskapsinlresse. särskili
vad avser mjölkproduklionen. Kommissionen anser inle alt del finns tillräckliga
skäl att föreslå direkta statliga bidrag till sådan anskaffning. Detta bör
övervägas inom det ekonomiska försvarets ram. Jag delar kommissionens
uppfattning på denna punkt. Lantbruksstyrelscn har i silt remissyttrande
föreslagit en försöksverksamhel med gemensamma reservkraflverk inom ramen för
jordbrukels beredskapsplanering. Även jag anser att en sådan försöksverksamhet
bör övervägas av berörda myndigheter och organisationer. Del bör i försia hand
ankomma på lanlbrukssiyrelsen och statens jordbmksnämnd atl la de inilialiv som
behövs. Jag anser vidare, i likhet med kommissionen, att statliga lånegarantier
bör kunna lämnas för investeringar i reservkraft. Lånegarantier bör kunna
lämnas inom den kreditgarantiram som lanlbruksstyrelsen disponerar för jordbrukels
rationalisering. Enligt min mening är det också värdefullt atl statens
energiverk och Svenska Elverksföreningen har inlett etl arbete som syftar till
standardisering av reservelverk främsl för lanlbmktets behov. 1 denna fråga har
jag samråtl med chefen för jordbruksdepariemenlel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Självfallet är del angeläget att de av kommissionen
föreslagna åtgärderna kommer lill stånd. Del är därför med tillfredsställelse
jag konstaterar att statens energiverk avser atl göra en uppföljning av i
vilken utsträckning åtgärderna om ulökning och förbättring av reservelverken
har kommit till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redan i dag har kommunerna ett långt gående ansvar för
olika verksamhetsgrenar inom kommunen. Det är därför enligt kommissionen
rimligl atl kommunerna får ansvaret för atl genomföra en planering för atl möla
långa elavbrott. Ett flertal remissinstanser har yttrat sig över detta förslag
och tillstyrkt del. Flera remissinslanser pekar på bl. a. de fördelar som är
förbundna med en samordnad planering av dessa frågor och den kommunala
krigsberedskapsplanläggningen. Eftersom kommunerna har ansvar för
kommuninnevånarnas välfärd är det också enligt Svenska kommunförbundet
motiverat atl kommunerna planerar för alt så långt möjligl minska de
olägenheter som långa elavbrott innebär. Flertalet kommuner har i varierande
omfattning beaktat detta i sin planering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommissionen föreslår vidare all en cenlral arbetsgrupp
bör lillsäiias för alt utarbeta allmänna råd och anvisningar med syfte alt
samordna kommunernas planering för atl möla långa elavbrott och den kommunala
beredskapsplanläggningen. Arbetsgruppen bör enligt kommissionen även behandla
frågor om finansiering av reservanordningar m.m. som är till nytta både under
freds- och krigstid.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section364>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section365>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>170</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinslanser har yttrat sig över och tillstyrkt dessa förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
hithörande frågor har jag överlagt med Svenska kommunförbundel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag framhålla följande. Landets kommuner förbereder i fred sin
verksamhel under beredskap och krig. Kommunernas skyldigheler regleras i lagen
(1964:63) om kommunal beredskap. Enligt 6 § lagen är kommun och
landslingskommun efler länsslyrelsens förordnande skyldiga all vidta
reservanordningar för gas-, vatten- och elektricitetsförsörjningen. För sådana
åtgärder utgår statsbidrag med 90% eller den större del av kostnaden som
regeringen medger. Några medel har ännu inte utgått för ändamålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
föreslår att den nämnda arbetsgruppen behandlar frågan om finansiering av
reservanordningar m.m. som är till nylta både under freds- och krigstid och därvid
erforderliga ändringar i 6 § lagen om kommunal beredskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
senare tid har flera förslag lämnats som rör frågan om den kommunaltekniska
försörjningen och reservanordningar för denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
försvarsdepartementets verksamhetsområde har 1982 års provplanläggningskommitté
i sitt betänkande (SOU 1984:57) Kommunerna i totalförsvaret bl.a. anförl alt
kommunerna kan bedömas ha fredsnytla av många reservanordningar som anskaffas
för beredskaps- och krigsförhållanden. Någon jämförande värdering mellan fredsnylta
och nytta för beredskap och krig har dock inte gjorts.
Provpianläggningskommittén föreslår att frågan om reservanordningar
ytteriigare ulreds. Därvid bör ingå att belysa nyttan av olika typer av
reservanordningar säväl för fredsverksamheten som under krigsförhållanden och
atl överväga om en ändring av kostnadsfördelningen mellan stat och kommun bör
ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
har överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF), i den skrivelse till regeringen
i maj 1984 i vilken ÖEF redovisar uppdragel alt studera hur ett krigsskydd bör
utformas inom fjärrvärmeområdel, bl.a. föreslagil atl 6 § lagen om kommunal
beredskap ändras så att lagen skulle omfatta även värmeförsörjning samt förutom
reservanordningar även skyddsanordningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
föreligger således tre olika förslag som avser reservanordningar för den
kommunaltekniska försörjningen. Genom att behovet av reservanordningar inte är
tillräckligt klarlagt är det angeläget att den frågan övervägs i etl sammanhang
tillsammans med frågan om framtida finansiering. Det är angeläget att skyndsamt
få förslag till en samlad syn i dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Allvarliga
störningar i den normala livsföringen kan inträffa även under
fredsförhällanden, då etl långvarigt avbrott i elförsörjningen inlräffar. Erfarenheten
visar atl dessa störningar är av sådan karaktär atl kommunerna bör ha
beredskapsplaner för att möta dem. Störningarna gäller såväl den normala
kommunala verksamheten som näringsliv och de enskilda medborgarnas försöijning
med värme, ljus, mat m. m. Jag har med tillfredsställelse noterat att en sådan
planering har genomförts eller pågår i elt stort</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section366>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section367>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>antal kommuner. En sådan planering är enligt min
uppfatlning delvis av annan karakiär än den som sker inom ramen för
beredskapsplaneringen. En planering för atl möta elavbrott är emellertid
värdefull också för beredskapsplaneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunförbundet har framhållit all del behövs en närmare
beskrivning av kommunernas ansvar för ålgärder och investeringar som kan bli
följden av kommissionens förslag. Jag delar denna uppfallning. Av min Udigare
redogörelse framgår att ytteriigare överväganden om bl.a. finansieringen av
reservanordningar för den kommunaltekniska försörjningen kommer all göras.
Andra frågor som också bör belysas ytterligare är vilken omfallning den av kommissionen
föreslagna planeringen bör ha med hänsyn lill den centrala
beredskapsplaneringen och kommunernas beredskapsplanering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening behövs en närmare redovisning av de
ålgärder som bör planeras och genomföras av kommunerna för att möla elavbrott i
fred. Jag avser därför att ta initiativ till en översyn av dessa frågor. Med
anledning av vad jag nu har anfört saknas anledning att tillsätta den centrala
arbetsgrupp som kommissionen har föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 dessa frågor har jag samrått med chefen för försvarsdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ÖEF begär i anslagsframställningen medel för ett
åtgärdsprogram avseende reserv- och skyddsanordningar. Jag kommer strax, vid
min anmälan av anslaget E 20. Beredskapslagring och industriella åtgärder för
budgetåret 1985/86, tillbaka till detla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommissionen har funnii atl informalionen till allmänhelen
fungerade någoriunda acceptabelt vid strömavbrottet den 27 december 1983. Kommissionen
anser bl. a. atl information i första hand bör lämnas till dem som kan
informera vidare och atl radion är den bästa kanalen för information. Några
förslag till åtgärder som kräver riksdagens eller regeringens medverkan finns
inle i betänkandet. Remissinstanserna delar i allmänhet kommissionens
överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser atl det är ytterst allvarligt om inte
allmänhelen snabbi och säkert kan informeras vid allvarliga störningar i
samhällel. I likhet med bl.a. beredskapsnämnden för psykologiskt försvar
anserjag att det därför är av största vikt att radio- och telefonförsörjningen
kan upprätthållas även vid längre tids avbrott i elförsörjningen så att
myndigheter och massmedier kan informera allmänheten. Informationsfrågorna har
vidare uppmärksammats av bl.a. televerket, elleverantörerna och Sveriges Radio
AB, som vidlagil och planeral ålgärder för att förbättra informalionen vid
elavbrott. Det får nu närmasl ankomma på berörda myndigheler. elleverantörer
och branschorgan alt överväga på vilket sätt informalionen vid elavbrott kan
förbättras ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.7.3 Tillsyn över elektriska anläggningar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens elektriska inspektion är den lokala statliga
organisationen för ärenden om tillsyn över elektriska starkslrömsanläggningar
och därmed</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section368>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section369>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>172</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sammanhängande
frågor. Slatens energiverk, som är chefsmyndighet för inspekUonen, har utrett
pä vilkel sålt inspeklionen med tillgängliga resurser bäsl skall bedriva sin
verksamhet. Resultatet av arbetet har redovisats i rapporten Statens
elektriska inspektion (SEI) - uppgifter, organisation och resurser. 1
utredningen konstateras bl.a. dels alt genom innevarande budgetårs
medelstilldelning ell lägsla behov av personella och övriga resurser kan
tillgodoses, dels all elektriska inspektionens verksamhet inte är lämpad att
avgiftsbeläggas. Utredningen ulgår också från all slatens lillsyn även
fortsättningsvis har sin utgångspunkt i elektriska inspekUonen. En närmare
redogörelse för verksamhelen vid slatens elektriska inspektion och mina
förslag såvitt avser den fortsatta verksamhelen kommer jag att lämna vid min
anmälan av anslagsfrågor för budgetåret 1985/86 (punkt E3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.8
Export och import av el</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nordiska ländernas elförsörjningssystem har olika karaktär. Delta skapar goda
förutsällningar för elulbylen. Del nordiska elsamarbetet började redan år
1915, då den första sjökabeln mellan Danmark och Sverige logs i bruk. Sedan
dess, och framför alll under de senasle decennierna, har
samkörningsförbindelserna byggts ut och förstärkts kraftigt. 1 dag finns 17
förbindelselänkar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mellan
Sverige och Danmark är överföringsförmågan ca I 000 MW, mellan Sverige och
Norge ca 1 500 MW och mellan Sverige och Finland ca 900 MW.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>F.n.
utnyttjas samkörningsförbindelserna i huvudsak för utbyten av s.k. lillfällig
krafl. Sådana utbyten grundas på uppgörelser för kortare perioder (ofta limme).
Uppgörelserna ulgår från det s. k. marginalvärdet på kraft i resp. lands
kraftsystem. Med marginalvärde menas värdel av en liten ökning eller minskning
av kraftproduktionen. Prissättningen sker enligt den s. k. mitlprisprincipen
innebärande att priset på den utbytta kraften läggs på en nivå mitl emellan
marginalkraflvärdena i de båda syslem mellan vilka utbytet äger rum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utbytena
av tillfällig kraft mellan länderna varierar kraftigl både kvantitativt och
prismässigt. Variationerna är stora mellan olika år, mellan olika årstider,
mellan olika veckor och mellan olika timmar på dygnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Principerna
för elkraftssamarbdd har utarbetats av Nordel. Nordel är ett rådgivande och
rekommenderande organ med upgifl alt verka för nordiskl elsamarbete. Medlemmar
i Nordel är företrädare för elförsörjningen i Danmark, Finland, Island, Norge
och Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1983 präglades av rekordstora kraftutbylen mellan de nordiska länderna. Under
år 1984 har utbytena varit av mera normal omfattning. Kraftutbylena fördelade
sig för svenskt vidkommande på följande sätt (TWh).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section370>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section371>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>173</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section372>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 7.2 Import och export av el åren 1983 och 1984</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:33.6pt'>
<td width=77 valign=top style='width:58.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:33.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:33.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Svensk </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>import</span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:33.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1983</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:33.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Svensk export</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:33.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Svensk import</span></p>
</td>
<td width=26 valign=top style='width:19.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:33.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1984*</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:56.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:33.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Svensk export</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:48.95pt'>
<td width=77 valign=top style='width:58.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:48.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Norge</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Danmark</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Finland</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa</span></b></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:48.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9,5 0,2 0,7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10,4</span></b></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:48.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:48.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:25.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,5 3.6 1,4</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5,5</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:49.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:48.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,1 0,2 0,4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,7</span></p>
</td>
<td width=26 valign=top style='width:19.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:48.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:56.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:48.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:36.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,6 3,1 1.6</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5,3</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>* Preliminära värden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulöver utbyten av lillfällig kraft förekommer också
utbyten av s. k. fasl kraft. Ulbyte av fasl kraft innebär att avtal tecknas för
viss tid av leverans av kraft Ull viss besiämd effekt och till viss besiämd
lillgänglighei. F.n. pågår få utbyten på faslkraftbasis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De utbyten av tillfällig krafl som förekommit under åren
1983 och 1984 har i slort sell kunnal ske i optimal omfallning och i huvudsak
utan inskränkningar på grund av begränsningar i överföringskapaciteten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I och med alt kärnkraftblocken Forsmark 3 och Oskarshamn 3
tas i drift och uppnår full produklionskapaciiei erhålls ett tillskott av
elproduktion med låg rörlig kosinad av storleksordningen 13 TWh i del svenska
kraftsystemet. 1 försia hand bör delta tillskoll användas inom landet i
flexibla syslem för all ersätta olja och kol. Del kan emellertid inle uteslutas
alt vissa kvantiteter el kan bli lillgängliga för ökad exporl Ull våra nordiska
grannländer. Denna fråga behandlas inom ulredningen (1 1984:02) om el och
inhemska bränslen (ELIN) som började sin verksamhet under hösten 1984. ELIN har
i början av år 1985 uppdragit ål statens vattenfallsverk atl genomföra en
delutredning om möjlighelerna att öka exporten av el.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mellan östra Svealand och södra Finland finns i dag inte
någon överföringsledning. Inom ramen för det förslag lill nordisk
handlingsplan från Nordiska Ministerrådet som avses fastställas av Nordiska
Rådet i mars 1985 föreslås att möjligheterna att bygga en sådan ledning
undersöks. Statens vatlenfallsverk och det finska kraftfördagd Imalran Voima
har startat vissa preliminära bedömningar av behovet av en sådan förbindelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ledningsförbindelserna mellan Själland och Sydsverige
förslärks under år 1985 med en andra 400 kV kabel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den befinlliga överföringsförbindelsen mellan Jylland och
Västsverige (den s.k. Konliskankabeln) är nu 20 år gammal och kan behöva tas ur
drift om ca 10 år. Om ersättningsinvesieringen tidigareläggs erhålls en fördubblad
överföringskapacitet under några år. Statens vatlenfallsverk och del danska kraftförelaget
ELSAM har träffat en preliminär överenskommelse om en ersältningsanläggning med
planerad idriftlagning år 1989. Investeringskostnaderna delas mellan ELSAM och
vatlenfallsverkel på samma sätt som har gjorts för befintlig ledning.
Medelsbehovet återkommer jag till senare under anslaget Ell.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section373>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section374>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>174</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:192.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Bränsleförsörjning 8.1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oljeersättningsprogrammet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 del energipoliliska beslutet år 1981 fasllades ell
program för oljeersättning. Programmet beräknades sammanlagl komma alt medföra
en årlig oljeersällning om ca 9 miljoner lon olja år 1990. Delta skulle
åstadkommas genom att ersätta olja med bl. a. kol och inhemska bränslen.
Därtill beräknades att en konvertering från olja till el saml vissa ålgärder
inom slor-siockholmsområdds värmeförsörjning skulle medföra viss
oljeersällning. Redan i mitten av 1980-talet skulle oljeersätiningen kunna
uppgå lill ca 3,5 miljoner lon. Om även de ålgärder medräknas som ingår i del
s. k. energihushållningsprogrammel beräknades oljeersätiningen år 1990 uppgå
till 12 miljoner lon per år. Del angavs att en mer omfallande översyn av
oljeer-sätlningsprogrammd borde ske senasl år 1985. Översynen borde åligga
slatens energiverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De senaste åren har målmedvetna insalser genomförts för
atl nå de uppslällda målen. Som exempel kan nämnas det fortsatta stödet för
oljeersättande åtgärder som löper t. o. m. budgetåret 1986/87 (prop.
1983/84:62, NU 9, rskr 124) samt 1983 och 1984 års investeringsprogram.
Dessulom har riksdagen fastställt reviderade riktlinjer för användningen av kol
(prop. 1983/84; 158, NU 44, rskr 390) som innebär alt kolanvändningen har begränsats
i förhållande till den kolanvändning som angavs i 1981 års beslut samt
väsenlligt skärpta miljökrav. Jag återkommer lill della strax (avsnitt 8.4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oljans andel av vår energiförsörjning har minskat från det
sena 1970-ta-lets nära 70% till i dag ca 50%. Vi har alltså kommit en bra bit
på väg mot de mål som har satis upp för oljeersättningen fram till år 1990.
Detta innebär att vi har skapal goda och i många avseenden nya förulsättningar
för hur vi skall gå vidare i arbetet på att utveckla framtidens energisystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slödel för oljeersättande åtgärder har funnits sedan
januari 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slödet har hafl mycket slor betydelse för utvecklingen av
inhemska bränslen. För den försia treårsperioden beräknades del totala behovet
av medel Ull 1700 milj.kr. 1 enlighel med riktlinjerna i prop. 1980/81:49
utvärderades stödverksamheten år 1982. Detla resulterade bl.a. i ett fortsall
slöd för ålgärder för alt ersälla olja. m.m. (prop. 1983/84:62, NU 9, rskr
124). Nuvarande stödverksamhet omfattar perioden den 1 januari 1984 till den 31
juni 1987. Del lotala stödet uppgår till 1 650 milj. kr. varav bidrag och
villkoriiga bidrag uppgår till 660 milj.kr., samt lånegarantier Ull 915
milj.kr. Därtill kommer anslag om sammanlagt 75 milj.kr. för att täcka
förvänlade förluster i garantigivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen har också som jag Udigare nämnt beslutat anslå I
650 milj. kr. lill konjunkiuranpassade investeringsprogram för åren 1983 och
1984</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section375>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section376>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>175</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(prop.
1982/83:50 bil. 6, NU 18, rskr III: prop. 1983/84:62, NU 9, rskr 124).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
medgav riksdagen i december 1984 all de medel som ålerslår inom ramen för 1983
och 1984 års investeringsprogram får användas för vissa åtgärder inom
energiområdet även efter utgången av år 1984 (prop. 1984/85:25 bil. 8, NU 12,
rskr 87).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
finner dd angelägel att energiverket fortlöpande prövar möjligheterna alt
effeklivisera nuvarande stödverksamhet för att åstadkomma oljeersällning. Del
bör också ankomma på statens energiverk all så småningom göra en syslemalisk
ulvärdering av hela oljeersällningssiödet. Resullalel av en sådan utvärdering
bör föreligga under andra hälften av år 1986. Jag avser alt senare återkomma
till regeringen i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bränsle
m iljöfo nden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
sammanlagda effeklerna av bl.a. hushållnings- och oljeersättningsprogrammet är
att förbränningsanläggningarnas miljöproblem har minskat radikalt. Det finns
dock fortfarande myckel vi kan göra för att förbättra miljön. Jag vill därtör
nu efter samråd med chefen för jordbruksdepariemenlel föreslå vissa ålgärder
när del gäller kolmiljöfonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kolmiljöfonden
inrättades år 1983 (prop. 1982/83: 100 bil. 14, NU 22, rskr 166). Fonden
finansieras genom en särskild avgift på oljeprodukier svarande mol 10 kr. per
m' olja. Sialens energiverk disponerar medlen i fonden för stöd till
anordningar för all minska utsläppen av svavel vid förbränning av kol enligt
förordningen (1983:589) om statligt stöd till ålgärder för atl minska utsläppen
av svavel vid förbränning av kol (ändrad genom SFS 1984:639).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen beslulade våren
1984 (prop. 1983/84: 158 bil. 2, NU 44, rskr 390) om rikllinjer för
svaveluisläppen från koleldade anläggningar. Enligi dessa får utsläppen för
slörre anläggningar, med etl årligl lolall ulsläpp översligande 400 lon svavel,
uppgå till 0,05-0,10 gram svavel per megajoule tillfört bränsle. För mindre
anläggningar gäller ett intervall på 0,10-0,17 gram svavel per megajoule. 1
princip bör lika slränga miljökrav gälla oavsett bränsle. De angivna
utsiäppsnivåerna skall uppfattas som rikllinjer för Ullämpningen av
miljöskyddslagen. Dd innebär alt goda möjligheter finns alt vid tillämpningen
ta hänsyn till de omständigheler som föreligger i de enskilda fallen. Olika tekniska
lösningar kan härvid provas och kraven successivi skärpas i takt med den
lekniska utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutom
svavelnedfall spelar också nedfallet av kväveföreningar en slor roll i
försurningsprocessen. Hittills har åtgärder vidtagits i mycket begränsad omfattning
för atl minska kväveoxidulsläppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
tillsatte i början av år 1984 en särskild aktionsgrupp för att samordna och
ytterligare inlensifiera insaiserna mol försurning. Pä uppdrag av
aktionsgruppen har statens nalurvårdsverk ularbelal en akiions-plan mol
luftföroreningar och försurning. Aktionsplanen överlämnades lill</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section377>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section378>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>176</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>regeringen i augusti 1984. Chefen för
jordbruksdepartementel kommer att återkomma med förslag lill åtgärder i samband
med aktionsplanen. Jag vill dock redan nu föreslå vissa ålgärder som har
betydelse inom energiområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 aktionsplanen föresläs elt program som, om det
genomförs, skulle minska de svenska utsläppen av svaveldioxid och kväveoxid med
lolall 65 resp. 30% räknal från utsläppsnivån år 1980 fram lill år 1995.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 aktionsplanen ges en översiktlig redovisning av en rad
tekniska ålgärder som bör övervägas om kväveutsläppen från
förbränningsanläggningar skall kunna minskas i föreslagen omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Aktionsgruppen konstaterar att det vid stora kolpulvereldäde
anläggningar kommer att krävas långtgående krav när del gäller bl.a. förbränningsteknik.
Användning av trycksatt fluidiserad bädd bedöms vara en möjlig utvecklingsväg
för atl klara kraven. Vid mindre koleldade anläggningar kommer sannolikl
förbränningstekniska åtgärder atl vara Ullräckliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anläggningar för biobränslen anses i allmänhel redan nu
kunna klara långtgående krav. Aktionsgruppen konstaterar atl elt betydande
utvecklingsarbete pågår inom detta område. En ulveckling på del förbränningstekniska
områdel ger, enligt aktionsgruppens bedömning, ulrymme för ytterligare
minskning av utsläppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Koslnaderna för de olika ålgärder som aktionsgruppen anser
bör övervägas för atl minska förbränningsanläggningars kväveoxidulsläpp kan
komma att bli mycket höga, upp till 30000 kr. per ton avskilt kväve. Enligt
aktionsgruppens bedömning kan det behövas särskilda ekonomiska slödålgärder
för att dessa insalser skall kunna fullföljas på elt rikligt sätl. Aktionsgruppen
föreslår därvid att bidrag övervägs ur den s. k. kolmiljöfonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del delar jag aktionsgruppens slutsatser
beträffande behovet av utökade stödmöjligheter ur kolmiljöfonden. Jag föreslår
därför atl kolmiljöfonden utvidgas på så sätt att åtgärder för att minska
utsläpp av kväveoxid inkluderas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del bör ankomma på regeringen att närmare faslslälla de
villkor som skall gälla för sådant stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag nämnde lidigare kommer chefen för
jordbruksdepariemenlel inom kort att återkomma med ytterligare förslag med
anledning av aktionsgruppens plan mol luftföroreningar och försurning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag går nu över till att redovisa miljökonsekvenser vid
förbränning av lorv.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 rapporten Förbränning av torv - Hur kan miljökraven
tillgodoses? har statens energiverk redovisal möjligheier all begränsa
utsläppen av försurande ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energiverkei bedömer härvid all i de fall svavelinnehållet
i bränslet är så högt att de fastställda riktvärdena för svavelutsläpp vid
kolförbränning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section379>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section380>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skulle komma alt överskridas bör del vara möjligl all
lillgripa emissionsbe-gränsade åtgärder till rimliga kostnader. Med något
undantag kommer de torveldade anläggningarna atl ge ett årligt svavelulsläpp
som är mindre än 400 ton. Skulle nägon lorveldad anläggning bli av den
storleksordningen att utsläppsnivån 400 lon svavel/år överskrids, dvs. den
utsläppsgräns där normerna för svavelulsläpp vid koleldning skärps, får
yllerligare ålgärder vidias. Det bör då vara möjligt att klara riktvärdet 0,10
g svavel/MJ tillfört bränsle eller slrax därunder genom all använda lågsvavlig
torv, blandning av olika lorvsorler, inblandning av irädbränsle och/eller
kalklillsals. Däremol kan krav på 0,05 g svavel/MJ tillfört bränsle medföra
atl exlraordinära avsvavlingsågärder i form av rökgasavsavling erfordras. De
torveldade anläggningar, som antas vara i drift i början av 1990-tald, beräknas
komma all släppa ul ca 2000 ton svaveldioxid per år. Som jämförelse kan nämnas
all de lolala utsläppen år 1990 av svaveldioxid i Sverige beräknas bli ca
200000 lon SOz/år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En beräkning har gjorts av de årliga utsläppen av
kväveoxider från förbränning av ca 5 TWh torvbränsle. Totalt beräknas ca 3700
ton per år släppas ut, vilket kan jämföras med naturvårdsverkets uppskattning
av det toiala kväveoxidutsläppef för år 1990 på ca 280000 lon per år. Kväveoxid-ulsläppel
från lorveldning beräknas således i början av 1990-talel bidra med mindre än
1,5% lill del toiala utsläppet av kväveoxider.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om rikllinjer beträffande högsta tillåtna
svavelutsläpp från koleldade anläggningar har nyligen behandlats av riksdagen.
Till följd av den alltmer avancerade lekniska ulruslningen som kommit fram
under senare år har utsläppsnormerna successivt kunnat skärpas. Det är viktigt
atl ta till vara de möjligheter atl förbättra miljön som den pågående
omställningen av energisystemet och den tekniska utvecklingen erbjuder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen om vissa kolfrågor framhålls att det är
nödvändigt från miljösynpunkl all en användning av andra bränslen inle ger
upphov lill slörre miljöproblem än vad som skulle bli följden vid kolanvändning.
Därför skall i princip lika slränga miljökrav gälla för alla nya eller ombyggda
förbränningsanläggningar oavsett bränsle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En belydande del av de svenska torvmarkerna bör enligt
energiverkei kunna hålla sådana svavelhaller atl lorven vid förbränning ger
ulsläpp som undersliger riktvärdet 0,17 g svavel/MJ tillfört bränsle. Den lorv
som överskrider detla riktvärde bedöms kunna användas i biandbränslen eller i
sådana anläggningar där reningsåtgärder till en rimlig kosinad kan vidtas.
Remissinslanserna anser att del är värdefullt atl underlag för normer för
lorvbränslds sammansättning från miljösynpunkt utarbetas. Samlliga remissinslanser
delar således energiverkds bedömningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del finner jag mot bakgrund av vad jag nu har
redovisat alt mindre torveldade förbränningsanläggningar inte kommer all ha
några svårigheier all klara nuvarande uppställda riktvärden för svavelulsläpp.'
För alt åsladkomma så låga värden som möjligl bör i slörsla möjliga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Rättelse: S. 178. mellan slutet på rad 39 och böUan på rad
40 Tillkommer;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av vad jag nu har föreslagit beträffande
kolmiljöfonden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>föror</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>rad 41 Slår: 1986 Rättat lill: 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 120</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section381>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>178</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utsträckning lågsvavlig lorv användas. 1 övrigt bör
blandbränsle eller kalk-tillsats användas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även större torveldade anläggningar bör klara uppställda
riktlinjer med de nämnda ålgärderna. 1 vissa fall kan del dock behövas
exlraordinära ålgärder, lyp rökgasavsvavling. Detta innebär en betydligt högre
kosinad och kan därför vara svårl all åsladkomma. Jag förordar därför alt slöd
bör kunna ulgå för åtgärder för att tillgodose långtgående miljökrav vid förbränning
i torveldade anläggningar inom ramen för kol miljöfonden som enligt vad jag
anför i det följande bör byta namn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En förutsätining för att avfall över huvud lagd skall fä
eldas är atl förbränningen sker på etl miljömässigt acceptabelt
sätt.Miljöpåverkan som uppkommer vid avfallsförbränning är framför allt ulsläpp
av försurande ämnen, stoft, metaller och organiska ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dagens stoflutsläpp från avfallsförbränning uppgår till
tolall 600 ton per år. I nya avfallsförbränningsanläggningar beslutar
koncessionsnämnden för miljöskydd som regel atl sloftulsläppen inle får
översliga 50 mg/Nm. Krav slälls också på nivån på utsläpp av saltsyra och
kvicksilver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid flera tillfällen har dd uttryckts oro för all
avfallsförbränning kan medföra ulsläpp av skadliga ämnen, bl. a. dioxiner. Jag
ser med slort allvar på denna fråga och har därför hafl en rad överläggningar
med represenlanter för forskning, miljövård och användare på området. Under
senare är har emellertid bällre metoder ulvecklats för rökgasrening samtidigt
som förbränningstekniken har förbättras. I takt med den lekniska utvecklingen
och de ökade kunskaperna om rökgasernas sammansättning har myndigheternas krav
på rening successivi skärpts. Del råder dock fortfarande en viss osäkerhet om
vilka villkor som skall råda i framtiden. Denna fråga bör därför enligt min
mening följas med stor uppmärksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund härav avserjag efler samråd med chefen för
jordbruksdepartementet att föreslå att regeringen uppdrar ål statens
energiverk och statens nalurvårdsverk att utreda såväl energilekniska
förulsällningar som alt klariägga vilka ulsläppskrav, m.m. som bör gälla vid förbränning
av avfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har för avsikl all i samarbeie med chefen för
jordbruksdepartementet ha fortsatta överiäggningar för att noga följa
utvecklingen när del gäller förbränning av avfall för energiändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del bör enligt min mening finnas en möjlighel alt erhålla
slöd från kolmiljöfonden för ålgärder som avsevärt minskar miljöpåverkan vid avfallsförbränning.
Del bör ankomma på regeringen att utforma rikllinjerna härför. Mol bakgrund av
vad jag nu har föreslagit belräffande kolmiljöfonden förordar jag alt fonden
ändrar namn lill Bränslemiljöfonden fr.o.m. den I juli 1985. Som jag tidigare
nämnl finansieras kolmiljöfonden genom alt en särskild avgift pä 10 kr. per m
olja tas ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag bedömer all den föreslagna utvidgningen medför ökal
medelsbehov för fonden, särskili under de narmasle åren. För all inle
stödbesluten skall</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section382>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section383>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>179</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>behöva senareläggas bör fonden tillföras ylleriigare
medel. Statens energiverk bör därför få räll alt fatta heslut om stöd ur
bränslemiljöfonden i en omfattning som innebär atl utbetalningarna kommer att
motsvara influtna avgifter jämte högst 120 milj. kr. Jag kommer strax att under
anslaget E 22. Vissa åtgärder för omställning av energisyslemel all förorda all
120 milj. kr. reserveras av anslagel intill dess anspråken på
bränslemiljöfonden är kända.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förulsällningar för bränslepoliliken</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För de olika bränslena i vårt energisystem gäller i
korthel följande förutsättningar för de närmaste åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Användningen av olja har minskal kraftigl. Målet all
reducera oljans andel från nuvarande ca 50% av energitillförseln lill ca 40% år
1990 står fasl. Riksdagen godkände våren 1984 rikllinjer för oljepoliliken
(prop. 1983/84: 110, NU 43, rskr 391). Regeringen har därvid nyligen redogjort
för målsättningen för den statliga oljepolitiken. Riksdagen har också nyligen
anlagil rikllinjer för beredskapslagring av olja (prop. 1984/85:53, FöU 6, rskr
94). Jag finner ingen anledning atl föreslå någon ändring i dessa rikllinjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nalurgasens betydelse för världens energiförsörjning har
ökal successivt. Nalurgas utvinns i slort sell inom samma geografiska områden
som oljan. Ijuni 1980 godkände riksdagen (prop. 1979/80:170, NU 70, rskr 410)
ell avial mellan regeringarna i Sverige och Danmark om nalurgassamar-bele jämle
riktlinjer för genomförandel av det s. k. Sydgasprojektel. Leveranserna
påbörjas i höst. På lång sikl kan naturgasen bli elt intressant alternativ
inför avvecklingen av kärnkraften. När del gäller frågan om uividgning på korl
eller medellång sikt av nalurgasanvändningen i Sverige bör gälla som en
nödvändig förutsättning att den genomförs på kommersiell grund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oljeersätiningen skall i första hand ske genom övergång
lill inhemska bränslen och ny leknik. Men vi klarar sannolikl inle
oljeersätiningen fulll ul och i rimliga former ulan en viss andel kol. Vår
inriktning är dock alt så långi det är möjligl begränsa kolbehovei. Riksdagen
beslöt i mars 1984 (prop. 1984/85: 158, NU 44, rskr 390) en kolanvändningsnivå
om högsl 3-4 miljoner ton per år till år 1990. Nu finns dd tecken som tyder på
alt kolbehovei kan komma all sjunka ytterligare. Riksdagen fastställde i mars
1984 vidare mycket slränga miljökrav för kol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De senaste årens satsningar på Inhemska bränslen har varit
framgångsrika. På relativt kort tid har användningen av lorv. trädbränslen och
avfall ökat från en låg nivå till atl i dag svara för en icke obetydlig del av
värmeförsörjningen. Man får dock räkna med att marknaden för flertalet inhemska
bränslen kommer atl växa något långsammare under andra hälf-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section384>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section385>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>180</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ten
av 1980-talel. På längre sikl, under 1990-lald och framöver, bör de inhemska
bränslenas konkurrenskraft komma att stärkas genom att dels elpriset stiger,
dels genom teknisk utveckling som ger bällre ekonomi. Målet bör vara atl den
nya lekniken skall klara sig pä egna meriter och att trygga etl energisystem
för framtiden som är säkert och billigt, utan behov av fortsalla subvenlioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rikllinjer
för inlroduklionen av alternativa drivmedel godkändes av riksdagen våren 1983
(prop. 1982/83: lOObil. 14, NU 33, rskr 280). Rikllinjerna innebär att de
slalliga insaiserna främst bör inriklas mol all utveckla ett rent
alkoholbränsle. Jag kommer slrax (avsnill 8.7) ta upp frågan om en särskild
ulredning för all i försia hand klarlägga fömlsältningarna för låginblandning
av motoralkoholer i bensin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
går nu över Ull atl redogöra för användningen av de olika bränslena och vilka
ålgärder som krävs för all del skall vara möjligl atl uppnå de av mig förordade
rikllinjerna på sikl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.2 Olja</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
godkände våren 1984 de riktlinjer för oljepolitiken som regeringen föreslagit
i prop. 1983/84:110, om vissa oljefrågor (NU 43, rskr 391). Riksdagen har också
hösten 1984 antagit en ny lag om beredskapslagring av olja och kol saml godkänt
de riktlinjer för beredskapslagring av olja som regeringen föreslagit (prop.
1984/85:53, FöU 6, rskr 94). Mot denna bakgrund redogör jag nu först
kortfattat för några väsentliga utvecklingsdrag på den internationella och den
svenska oljemarknaden. Därefter erinrar jag om de gällande riktlinjerna för
oljepolitiken och ger sedan avslutningsvis min syn på några viktiga
problemområden som berör oljans roll på Sveriges framtida energimarknad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Globalt
sett nådde oljeefierfrågan sin hittills högsta nivå år 1979. Därefter har
efterfrågan minskat oavbrutet fram lill sisla kvartalet 1983. Från början av år
1984 haren svagl uppgående tendens varil skönjbar. Produktionskapaciteten har
inte förändrats på samma sätt som efterfrågan, vilket medfört att oljemarknaden
nu kännetecknas av kapaciteisöverskott i alla led från källa lill konsument.
Det är viktigt atl konstatera all dd vid sidan av konsumtionsminskningen också
har skett en förändring i efterfråge-mönslrd, nämligen från lunga lill lättare
produkter. Delvis förklaras della av att olja ersatts med kol, naturgas och el.
Denna subsUtution kombinerad med olika besparingsåtgärder har främsl påverkat
konsumtionen av eldningsoljor, i synnerhet de tjocka. Förhållandet kan
åskådliggöras genom att jämföra olika oljeprodukters andel av oljekonsumtionen
i Västeuropa mellan åren 1979 och 1983 i procent vilkel görs i följande tablå.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section386>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section387>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:24.5pt'>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.5pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>År</span></b></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Bensin</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Mellan-deslillal</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Tjock eldningsolja</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Övrigt</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Summa</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:26.9pt'>
<td width=37 valign=top style='width:27.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1979 1983</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>37</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>32 24</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:46.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</td>
<td width=89 valign=top style='width:66.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:34.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100 100</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prisgapel
mellan lätta och tunga produkter har krympt under de senasle åren. Till viss
del sammanhänger detta med utbyggnaden av s. k. krackers som medfört en ökad
efterfrågan på Uock eldningsolja som råvara för raffinaderierna. Samtidigt har
också utbytet av bl.a. bensin ökat vilket påverkal priserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En viktig
förändring på produklionssidan är atl OPEC:s (Organizalion of Oil Exporting
Countries) andel av världsmarknaden har minskat drastisik. Mellan åren 1979 och
1983 minskade medlemsländernas marknadsandel från 64% till 44%. Samiidigi
skedde belydande produktionsökningar i Mexico och Västeuropa. År 1983 svarade
dessa två områden för nära 12% av väridsproduktionen mol knappi 2% elt
decennium tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
konsekvens av utvecklingen vad gäller konsumlion och produkUon är all
världshandeln med olja har minskal kraftigt under senare år. Sedan år 1979 har
världshandeln gått ner med drygt 30% till en volym år 1983 om ca I 200 miljoner
ton, varav drygt tre Qärdedelar ulgörs av råolja och resten av färdigprodukler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill peka på några ytterligare förändringar som har inträffat på den
inlernaiionella oljemarknaden och som är av betydelse när det gäller atl bedöma
utvecklingen på sikl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
början av 1970-lalet hade de sju stora internationella oljebolagen
pro-duktionsräitigheterna till 60% av råoljan i världen (exkl. statshandelsländerna).
Motsvarande andel är i dag mindre än 30%. Huvudsakligen är del de
oljeproducerande staterna själva, eller av dem kontrollerade bolag, som har
tagit över produktionen. En konsekvens av detta är atl nya aktörer lillkommii
på den internationella oljemarknaden, samtidigt som den vertikala
integrationen som kännetecknat de multinationella bolagen brutits upp. Della
har i sin tur medfört all den s. k. spolmarknaden ökat i betydelse och
omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
hårdnande konkurrenssituationen på olika marknader och den försämrade
lönsamheten kan ocksä speglas i den omfattande strukturomvandling som
genomförts under de senaste åren. Således har Gulf och Chevron (Socal) i stort
lämnal den Västeuropeiska marknaden. Huvudpar-len av Gulfs tillgångar i
Västeuropa köptes av del nalionella kuwailiska oljebolaget (KPC). Etableringar
av detla slag skapar framdeles möjligheter för en betydande export av
oljeprodukier från Mellersta Östern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att illustrera oron på oljemarknaden vill jag också något beröra händelserna
under år 1984 som resulterade i alt OPEC i slutet av oktober detla år beslöt
begränsa oljeproduktionen frän 17,5 till 16 miljoner fal per</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section388>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section389>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>182</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dag. Den svaga efterfrågeutvecklingen i kombinaiion med
ökande produkUon och export utanför OPEC medförde all OPEC ytterligare
begränsade sin produklion som elt led i försöken alt försvara prissirukluren på
råoljor. Av stor beiydelse var vidare alt de prisskillnader som uppkommil
mellan lättare och lyngre råoljor inle äierspeglade råoljornas inbördes värde i
form av färdigprodukler. Sålunda har efterfrågeutvecklingen på skilda slag av
oljeprodukter och överskottet på konverteringskapacitd medfört all de lättare
råoljorna blev överprissatla medan del motsatta gällde för lyngre råoljor, vilket
nalurliglvis påverkade efterfrågans inriktning. Denna ulveckling i kombinaiion
med en ökad rabaltgivning ledde lill all del av norska slaten ägda bolagel
Slatoil i oklober 1984 beslutade sänka sina oljepriser. Detta beslut följdes
sedan av prissänkningar på brittisk och nigeriansk råolja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kapacitetsulnyttjandel inom den internationella
raffinaderiindustrin har sjunkit. Mellan åren 1979 och 1983 minskade
utnyttjandegraden i världen frän 75% lill 70%. Molsvarande tal för Västeuropa
var 69% resp. 66%. I Västeuropa har belydande kapacitet lagts ner samtidigt som
invesleringar har genomförts i olika uppgraderingsanläggningar för omvandling
av Uock-olja Ull destillat, dvs. lättare produkter. Enligt flera bedömare
föreligger i dagsläget ett överskott förutom när det gäller primärdestillation
även på konverleringskapacilel, särskih avseende s.k. katalytiska krackers. 1
en katalytisk kracker vidareförädlas gasolja till lättare produkter, huvudsakligen
bensin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.2.1 Den svenska oljemarknaden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År 1983 uppgick oljeleveranserna till den svenska
marknaden till 17,7 miljoner m'.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Leveranserna av flytande bränslen och drivmedel sjönk
under år 1983 jämfört med föregående är. Nedgången blev 2,3 miljoner m' eller
11%. Även år 1984 har kännetecknats av fortsalt nedgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av föjande sammanställning framgår utvecklingen av
oljeleveranser sedan år 1979. Inom loppet av fyra år har volymen minskat med
sammanlagt 10,8 miljoner m eller med 38%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 8.1 Oljeleveranserna i miljoner m~</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(exkl utrikes bunkers)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=119 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>%</span></i></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>%</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=119 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1982</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1979</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>83/82</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>83/79</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=119 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Motorbensin</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,8</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,7</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,9</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 2</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- 2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=119 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Dieseloljor</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,2</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,3</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2.6</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- 4</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-15</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=119 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Övriga
drivmedel</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,9</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,9</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,9</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 0</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>± 0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=119 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Tunna
eldningsoljor</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,9</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,7</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8,5</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-14</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-42</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=119 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Tjocka
eldningsoljor</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,9</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6,4</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11,6</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-23</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-58</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.9pt'>
<td width=119 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>t7,7</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20,0</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28,5</span></b></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-11</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-38</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section390>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section391>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>183</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eldningsoljor, och speciellt de tjockare kvaliieierna som
används inom främst industrin samt för fjärrvärme-och elproduktion, uppvisar
den största tillbakagången. Tolall har leveranserna av eldningsoljor ullryckl
i volym halverals sedan år 1979.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande utvecklingen under de försia åtta månaderna år
1984 kan nämnas alt importen av råolja sjönk med 5% volymmässigt jämföri med
molsvarande period år 1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Importen av raffinerade oljeprodukter minskade i volym med
20% -från 6,7 till 5,3 miljoner lon. Tolall minskade imporlen av råolja och
raffinerade oljeprodukter mellan dessa perioder volymmässigt från 15,6 lill
13,8 miljoner lon eller med 12%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under januari-augusii 1984 uppgick exporten av
oljeprodukier lill 8,4 miljarder kronor jämföri med 8,1 miljarder under
molsvarande period årei innan, vilket medförde att nettoimporten av
oljeprodukter värdemässigt sjönk från 19,2 Ull 16,7 miljarder kronor eller med
13%.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section392>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 8.2 Import av råolja och raffinerade oljeprodukter
saml den värdemässiga exporten av dessa produkter under januari—augusti 1983
och januari—augusti 1984</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:140.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>jan-aug</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>jan-aug</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Procenluell</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:143.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1983</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1984</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förändring</span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8.9</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8,5</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- 5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>14,9</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14,7</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- 1</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6,7</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,3</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-20</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>12,4</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10,4</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-17</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.05pt'>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>15.6</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13,8</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-12</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>27,3</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25,1</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- 8</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8.1</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8,4</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 4</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>19.2</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16,7</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-13</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Råolja, milj. ton</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Råolja,
miljarder kr.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Raffinerade
oljeprodukier, milj. lon</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Raffinerade oljeprodukier. miljarder kr. 12,4</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Totalt
råolja och raffinerade</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:184.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>oljeprodukier, milj. lon Tolall råolja och raffinerade</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:169.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>oljeprodukier, miljarder kr. Export, miljarder kr. Summa
nettoimport, miljarder kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag övergår nu till att redogöra för huvuddragen i
gällande riktlinjer för oljepoliliken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.2.2 Oljepolitikens inrikining</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen godkände våren 1984 de rikllinjer som regeringen
hade föreslagil i prop. 1983/84: 110 om vissa oljefrågor. Del uttalade målel
för den slalliga oljepoliliken är all inom ramen för de övergripande
energipoliliska rikllinjerna trygga landels försörjning med råolja och
petroleumprodukter till rimliga koslnader för samhällel. Detla skall ske på ett
sätt som beaklar och lar till vara industriella inlressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De samhällsekonomiska aspekierna lalar för alt landets
försörjning med råolja och produkter sker på eu så koslnadseffekiivi säll som
möjligt. Koslnaderna för den svenska nettoimporten av råolja och petroleumprodukter
år 1983 uppgick till över 30 miljarder kronor, vilket uigjorde nära 20% av
koslnaderna för den lotala varuimporten. Som jämförelse kan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rälielse: S. 183, Tabell 8.2, rad 2 och 4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slår: miljarder ton Rällat lill: miljarder kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rad 8 Slår: kr Rällat lill: kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rad 9 Slår: miljader kr. Rältai till: miljarder kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section393>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>184</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nämnas att motsvarande tal för år 1972 var 3 miljarder
kronor, trots att importen i volym då var 30% störte. Mot denna bakgrund är del
också naturligt atl ge oljepolitiken en sådan inrikining att positiva
samhällsekonomiska och industripolitiska effekter kan uppnås. Detta är
särskilt viktigt för att bl. a. sysselsättningsmässigt kunna kompensera den
neddragning av aktiviteter inom oljemarknadens olika led, som är ofrånkomlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Följande moment i den svenska oljepolitiken är en
precisering av de mål som tidigare fastslagits av riksdagen i samband med
behandlingen av prop. 1983/84:110 om vissa oljefrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Engagemang i prospeklering och utvinning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del finns ett statligt intresse för engagemang i
prospeklering efter och utvinning av olja och naturgas. Energipolitiska och
industripoliUska skäl talar härför. Riksdagen anslog våren 1984 som en
engångsanvisning 600 milj.kr. lill elt program för prospeklering efter olja och
naturgas. Syftet med detta program är att skapa fömtsättningar för en så
omfattande och uthållig aktivitet som möjligt inom Nordsjön och angränsande
havsområden. Av särskilt svenskt intresse är verksamheten på den norska
kontinentalsockeln. Det är också av vikt att följa upp engagemanget så atl
svenska företag kan få en mer aktiv och omfattande roll inom offshoreområdei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Goda och förstärkta relationer till oljeproducerande
länder</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den hittillsvarande utvecklingen inom oljeområdet talar
för att det är ett väsenlligt svenskt intresse ur både energipolitisk och
induslripolitisk synvinkel att vidmakthålla och utveckla nära relationer med
oljeexporterande länder. Bland Sveriges samarbetspartneras på industri- och
energiområdet iniar Norge en särslällning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Aktiv medverkan i det internationella energisamarbetet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Målet all uppnå en långsiktig och tryggad
energiförsörjning är gemensaml för de flesla länder. Information om
internationella utvecklingstendenser och prognoser som grund för nationella
beslut är därför av största vikl. Av speciellt försörjningspoliliskt intresse
är Sveriges medlemsskap i lEÄ (International Energy Agency). Sverige ingår
därmed också i det oljelilldelningssystem som syftar till atl underlätta en
rättvis fördelning av oljetillförseln mellan medlemsländerna under en oljekris.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns vidare starka skäl för att främja regelbundna
och systematiska diskussioner mellan regeringar i alla ländergrupper om
utvecklingen på internationella energimarknader. Sådana dialoger skulle
förbättra förulsällningarna för en stabil och förutsebar utveckling på
oljemarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillräcklig raffinaderikapacitet inom landet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Målsättningen för den inhemska raffinaderikapaciteten är
att med företagsekonomiskt acceptabel lönsamhet kunna förse marknaden med
olika</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section394>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section395>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>185</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>petroleumprodukter
i såväl normala marknadssituationer som vid kriser genom omvandling av råolja
Ull färdiga produkter. Kapaciteten bör vara flexibelt utformad. Denna
målsättning motiveras således bl.a. av beredskapsskäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Staten
bör ha ett direkl engagemang i oljeverksamheten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om de energipolitiska insaiserna lill slor del är inriktade på att minska vårt
oljeberoende kommer oljan all under läng Ud vara det enskilda energislag som
ger det största bidraget till vår energiförsörjning. Detla är ett huvudskäl till
att staten genom Svenska Petroleum AB (SP) har ett organ med direkta
kontaktvägar in i oljeverksamhetens olika led. Riksdagen har också uttalat att
SP bör ha en struktur som medger alt bolaget vid normala marknadsförhållanden
på kommersiella gmnder kan bidra till landels försörjningstrygghet. En
väsentlig slutsats av detta är atl den oljepolitiska målsättningen skall klaras
utan särskilda stödinsatser från samhällets sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Begränsa
oljeanvändningens negativa inverkan på hälsa och miljö</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
viktigt inslag inom oljepolitiken är att verka för en begränsning av
oljeanvändningens negativa effekter. Insatserna bör här göras inom ramen för
vad som är tekniskt möjligl och ekonomiskt rimligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk har på uppdrag av regeringen utrett de energipoliliska
konsekvenserna av en övergång till blyfri bensin. Energiverket har redovisat
sina överväganden i rapporten Övergång till blyfri bensin -Energipolitiska
konsekvenser. Jag skall strax återkomma till denna fråga i samband med att jag
nu går över till att ge min syn på några förhållanden som är av betydelse för
oljans framtida roll på den svenska energimarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med de riktlinjer som riksdagen godkänt och som jag nu redovisat har
under år 1984 tagits olika initiativ i syfte att trygga landets oljeförsörjning.
Bl.a. har överläggningar på ministernivå påbörjats med Norge. Syftet med dessa
överiäggningar är att utveckla samarbetsformerna på energi- och
industriområdena på sätt som är till ömsesidig fördel för de två länderna.
Regeringen har också initierat förhandlingar mellan OK (Oljekonsumenternas
Förbund) och Svenska Petroleum AB. Syftet har varit att finna sådana lösningar
som medger att bolagens resurser kan utnyttjas på ett effekUvt och
konkurrenskraftigt sätt. Förhandlingsarbetet är ännu inte slutfört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
tendenser på den internationella oljemarknaden som jag har pekat på är
betydelsefulla som utgångspunkt för en bedömning av oljemarknadens utveckling
på sikt. I det kortare perspektivet torde förhållandena på utbuds- och
efterfrågesidan föra med sig en fortsalt svag oljemarknad. Som jag ser det
finns det knappast några starkare krafter som verkar för reala</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section396>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section397>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>186</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>höjningar
av råoljeprisei på den internationella oljemarknaden. Detla undanskymmer
naluriiglvis inle att tillfälliga prisfluklualioner kan förekomma. På
medellång och lång sikl år utvecklingen osäker och det är svårt alt uttala sig
om prisslabiliieten. Viktiga osäkerhetsmoment på efterfrågesidan är
världskonjunkturens utveckling samt effekten av den teknologiska ulveckingen
och effekUviteten i energi sparande och oljeersällning. På uibudssidan
tillkommer i det längre perspektivet osäkerhel belräffande oljereserver,
produklionskapaciiei saml möjligheterna alt producera syntetisk olja och andra
oljeersättande energislag. En riskfaktor alt la hänsyn till är också
sannolikheten för belydande produktionsbortfall beroende på krig eller andra
orsaker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sin analys av den framlida oljeprisutvecklingen framhåller EK 81 atl
energipolitiken bör utgå från alt oljepriserna på lång sikt kan komma alt öka
och att det även i framliden finns risk för snabba prisförändringar. Kommittén
grundar bl.a. sina bedömningar på atl de ålerslående och lättåtkomliga
oljelillgångarna i hög grad är koncenlrerade lill Mellanösiern. Om inte myckel stora
fynd görs på andra håll i världen är det troligt, framhåller kommillén, atl en
allt slörre del av oljeulvinningen kommer att koncenlreras dil.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sill remissvar på EK 8l:s belänkande framhåller slatens energiverk all
energipolitiken bör grundas på att sannolikheten är slor för oförändrade eller
lägre världsmarknadspriser på olja under 1980-lalel och en minskad risk för s.
k. prischocker. Verket framhåller emellertid att del fortfarande är sannolikt
att oljan stiger i pris under 1990-tald och att risken för mer dramatiska
prisstegringar inle kan uteslutas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
jag kan i huvudsak ansluta mig till denna syn. Jag bedömer det emellertid inte
som otroligt atl vi redan före år 1990 kommer in i en period med realt stigande
oljepriser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hur
stort genomslaget på den svenska oljemarknaden blir är förutom råoljepriset
beroende på utvecklingen av kursen på den amerikanska dollarn. Jag vill i
sammanhanget erinra om all den årliga reala prisstegringen på råolja inkl.
skatter var 8,5%) för perioden 1980-1984. Molsvarande tal var 0,4% för bensin,
4,9% för Eo I och 8,3% för Eo 5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
princip som jag förordar är att tillfälliga höjningar eller sänkningar av
oljepriserna inte automatiskt skall leda till skattesänkningar eller skallehöjningar
i utjämnade syfte. En sådan ordning skulle molverka en sund priskonkurrens och
i onödan öka konsumenternas kostnader. Målsättningen att reducera oljans
andel, av skäl som jag tidigare redogjort för, från nuvarande c:a 50% av
energitillförseln till omkring 40% år 1990 bör emellertid stå fast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
på den svenska oljemarknaden och raffinaderiernas konkurrenssituation har
tagits upp i skrivelser från Svenska fabriksarbetareförbundet och företrädare
för raffinaderiindustrin i Sverige. 1 skrivelserna har framhållits att svensk
raffmeringsinduslri är utsatt för krav och pålagor</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section398>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section399>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>187</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som inte är konkurrensneutrala i förhållande lill
raffineringsindusirin utomlands eller lill de icke -raffinerande förelagen på
den svenska oljemarknaden. Utpekade områden är bl.a. uttagsnivån av
fariedsvaruavgifter vid import av olja, borträknandd av viss mängd råolja som
del av beredskapslagringen saml uttag av energiskatt på viss del av
raffineringsbränsld. Dd har också framhållits all nya aktörer på den svenska
oljemarknaden kan allvarligt hota raffinaderiernas avsättningsmöjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belräffande dessa frågor vill jag erinra om all del är dl
oljepolitiskl mäl all säkra en Ullräcklig raffinaderikapacilei i Sverige av bl.
a. beredskapskäl. Tillgång lill raffinaderier ökar också flexibilileien i
oljeförsöijnings-systemd. Det pågår ocksä arbete inom regeringskansliet med att
klargöra konsekvenserna av och förutsättningarna för att vidta ålgärder inom de
områden som berörts av olika intressentgrupper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill dock här någol beröra frågan om
lärledsvamavgifien vid import av olja. Del avgiftssystem som gäller för
sjöfarten sedan år 1978 ulgår från att .sjöfartsverkets kostnader för
fariedsverksamhden exkl. isbrytningen skall täckas genom avgifter.
Avgiftssystemet är dessutom så utformat att en kostnadsuljämning sker mellan
olika kustavsnitl och hamnar. Vid statsmakternas beslut år 1977 om nuvarande
avgiftssystem fastslogs all de större säkerhdskrav som bör ställas på
iransporter av olja och annat farligt gods också motsvarar en avgiftsdifferentiering
mellan sådant gods och övrigl gods. Samtidigt är avgiftsnivån för
oljeprodukier, f.n. 4.89 kr./lon exkl. distanstillägg, avvägd så alt avgiften
för importerade mineraloljor -råolja och oljeprodukter - också läcker
avgifterna för de oljeprodukier som lämnar landet. Någon farledsvaruavgift
utgår således inle vid exporl av oljeprodukter. För övrigt gods uppgår
farledsvaruavgiften exkl. distanstillägg till 2.13 kr./ton vid import resp.
export.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En generell sänkning av farledsvaruavgiften exklusivt för
olja är inle möjlig atl genomföra inom ramen för gällande avgiftssystem och
konsl-nadsansvar. Jag har emellertid av chefen för kommunikalionsdepartemeniel
erfaril all sjöfartsverket har möjlighet att raballera farledsvaruavgiften från
kommersiella utgångspunkter. Om l.ex. raffinaderierna genom en rabattering kan
medverka lill ett bällre ulnyttjande av farledssystemel är ocksä enligt vad
chefen för kommunikalionsdepartemeniel inhämlal, sjöfartsverket utifrån
kommersiella och trafikpolitiska utgångspunkter berett att utnyttja
raballmöjligheterna. Del bör sålunda vara möjligt för de i Sverige raffinerande
bolagen atl genom förhandlingar med sjöfartsverket nå en rimlig uppgörelse i
denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den svenska oljemarknaden tillhör en av de mesl öppna i
världen och jag har hillills inte funnit skäl atl föreslå ändringar härvidlag.
Om förhållandena däremol drastiskt skulle ändras i sådan riktning att
målsättningen all upprätthålla en rimlig raffinaderikapacitd allvarligt hotas
kommer jag föreslå regeringen att vidla nödvändiga ålgärder. Regeringen kommer
därför all noga följa utvecklingen på den svenska och inlernaiionella
oljemarkna-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section400>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section401>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>188</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>den
och ha en beredskap all vidla de ålgärder som är motiverade med hänsyn lagen
lill de övergripande energipolitiska målen. Jag vill i sammanhängd anmäla att
jag inlell överläggningar med bolagen om situationen på den svenska
oljemarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
övergår nu till atl redogöra för vissa energipolitiska aspekler av frågan om
införandel av blyfri bensin i Sverige. Regeringen har i olika sammanhang
framhållit vikten av atl sådan bensinkvalild introduceras på den svenska
marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nyss nämnde har energiverket på regeringens uppdrag analyseral de
energipoliliska konsekvenserna av en övergång lill blyfri bensin. 1 sludien
belyses bl. a. effeklerna för raffinaderierna saml konsekvenser och kostnader i
distributions- och lagringsledd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bortiagandel
av bly minskar bensinens oktanial. Verkel konstaterar all ralTinaderierna i
princip har tre handlingsalternativ för all möla dd ökade oklanlalsbehovet,
nämligen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. Imporl
av högoktaniga bensinfraklioner och exporl av lågoklaniga ben-<br>
sinfraklioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Tillsättande av
oktanlalshöjande komponenter (oxygenater) vid raffinaderierna eller vid
kustdepåerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Anpassningsinvesteringar vid
raffinaderierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt ersätta blyet måste raffinaderierna importera högoktaniga bensinfraktioner
och lillsalta oktanlalshöjande komponenter, vilket medför en försämrad
driftekonomi. Denna skulle försämras yllerligare om raffinaderiernas möjligheter
alt exportera och importera bensinblandningar inskränktes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
bästa oktanlalshöjande komponenten är enligt energiverkei för närvarande MTBE
(mdylteriärbulyleter) som redan används vid svenska raffinaderier. Även
alkoholbaserade tillsalskomponenler kan komma i fråga men användningen
försvåras av komponenleras kemiska egenskaper. Bl.a. blandas de lätt med vallen
vilkel förhindrar sjötransporter av alko-holinblandad bensin mellan
raffinaderierna och depåerna. Alkoholer måsle därtör enligt verket Ullsättas på
depåerna vid utlaslning till tankbil. Alt höja oklantalet med hjälp av
inblandning av moloralkoholer släller därför enligi verkel slora krav på
haniering och kontroll i hela dislributionsledd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verket
framhåller vidare att eianol inle kan ersätta blylillsatsen i dagens
bensinkvaliteter. Äv tillgängliga alternativ har etanol del lägsta tekniska och
ekonomiska värdel som oktantalshöjare. Jag återkommer lill frågan om
användningen av eianol som drivmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
energiverkei kommer raffinaderierna vid introduktion av blyfri bensin att öka
användningen av MTBE. Utrymmet för eianol som bensinersättare minskar därvid.
Låginblandning av alkoholer har främst lill syfte atl vinna tekniska
erfarenheler av att hantera och dislribuera moloralkoholer. 1 Västtyskland
förekommer f. n. låginblandning av mdanol/bulanol-blandningar samt av MTBE.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section402>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section403>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>189</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Möjligheterna all tillverka och importera blyfri bensin
redan frän den I juli 1985 är enligi energiverkei begränsade. Med hänsyn lill
nödvändig omslällningstid i både Sverige och Västeuropa bedömer verkel all den
1 juli 1986 åren lämpligare slartlidpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energiverket framhåller all de raffinerande bolagen förr
eller senare tvingas la ställning till behovet av anpassningsinvesteringar.
Bestämmande härför blir dels tidtabellen för införande av blyfri bensin i
Sverige och Västeuropa dels den nya bensinkvalitet som skall introduceras.
Uppgifter från branschen antyder all de erforderliga invesieringskoslnaderna
för raffinaderierna kan komma all uppgå lill 700-800 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen kommer senare i vår alt för riksdagen föreslå
åtgärder i syfte all minska utsläppen av försurande ämnen m.m. 1 detta
sammanhang kommer även frågan om de närmare formerna för introduktionen av
blyfri bensin att behandlas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.3 Naturgas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År 1979 angav riksdagen vissa förutsättningar för
introduktion av naturgas i Sverige (NU 1978/79:60, rskr 429). Ijuni år 1980
godkände rik.sdagen (prop. 1979/80: 170, NU 70, rskr 410) elt avtal mellan
regeringarna i Sverige och Danmark om naturgassamarbete jämte riktlinjer för
genomförandet av det s. k. Sydgasprojektel. Vissa styrmedel för introduktion av
naturgas genom ändringar i lagstiftning rörande el och fjärtvärme infördes
efter riksdagsbeslut år 1982 (prop. 1981/82:64, CU 8, rskr 81). Genom detta
beslut gäller numera i slorl sett samma regler för all främja användningen av
nalurgas som för all främja användningen av fjärrvärme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen inhämtade höslen 1983 riksdagens bemyndigande
att godkänna elt konsortialavial jämle protokoll mellan slalen, Malmö kommun,
Helsingborgs kommun. Lunds kommun och Sydkraft Aktiebolag (prop. 1983/84:47, NU
10, rskr 125). Enligt avtalet inträdde staten som hälften-delägare i Sydgas AB.
Genom del sistnämnda beslutet togs ett avgörande steg för atl säkra en introduktion
av naturgas i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag övergår nu lill att kort redogöra för några akluella
nattirgasprojekl i Sverige. Därefier belyser jag vissa lendenser på den
internationella nalur-gasmarknaden och anger krilerier för en ökad användning
av nalurgas på den svenska marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.3.1 Naiurgasprojekt i Sverige</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sydgasprojektel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Projektet avser dels import av upp lill 440 miljoner m'
nalurgas från den danska delen av Nordsjön till Sverige under perioden
1985-2003, dels transitering av gas via det danska naturgasnäld. Den lotala
konlrakterade volymen som skall levereras av Dansk Olie och Nalurgas A/S
(DONG),</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section404>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section405>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>190</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppgår lill ca 6600 miljoner m\ Ledningssystemet är
dimensionerat så alt en årlig överföring av 2000 miljoner m"* är möjlig.
Naturgassyslemd består av ell högtrycksnät dels i Öresund från Dragör Ull
Klagshamn utanför Malmö, dels slamledning på land från Klagshamn Ull Hasslaip
norr om Helsingborg. Till högtrycksnätd hör även grenledningar till mottagningsstationer
på förbrukningsorterna. Förutom högtrycksnätet ingår lågtrycksledningar från
mottagningsslation lill konsumenl. Naturgasen kommer i huvudsak att ersätta
olika oljeprodukier lill en tolal volym av ca 0,5 miljoner m/år. Man beräknar
därvid atl ungefär 30% av nuvarande olje-konsumlion inom försörjningsområdet
kommer alt ersättas av naturgas. En grov uppdelning på kundkategorier visar all
större induslri beräknas svara för 40% av förbrukningen, småindustri för 40%
saml småhus och övrig användning för 20%. Inlressenlerna i projeklel är
Swedegas AB, som är helägt av statens vatlenfallsverk och Sydgas AB som ägs av
statens till 50% och i övrigt av Malmö, Helsingborg, Lunds kommuner och Sydkraft
AB. Av de inblandade parierna svarar Swedegas för tillförseln och äger
stamledningssystemet från Dragör til Hasslarp. Sydgas AB svarar för drift och
underhåll av Swedegas ledningssystem saml äger grenledningarna och
motlagningsstalionerna i högtrycksnätet. För försäljning och distribution lill
de slulliga användarna ansvarar energiverken i Malmö, Lund och Helsingborg saml
Sydkraft. Dessa dislribulörer äger egna lågtrycksnäl. Leveranserna kommer att
påbörjas under sommaren år 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sydgas </span></i><i><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>II </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och Västgas</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Swedegas undersöker f.n., bl.a. genom förhandlingar med
DONG (Dansk Olie- och Naturgas A/S) möjlighelerna all bygga ul naturgassyslemd
Ull trakten av Halmstad (Sydgas </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>II) </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>och
till Göteborg och Göta Älvdal (Västgas). Bolaget har också i februari i år
mottagit en option från DONG avseende leverans av upp till 250 miljoner m
naturgas till fastställda villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ösigasprojektet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Swedegas som sedan år 1980 har utrett förutsättningarna
för del s.k. Ösigasprojektet, dvs. import av naturgas till Mellansverige från
Sovjetunionen via Finland och Bottenhavet, överlämnade i september 1984 en
rapport i ärendel till regeringen. De kalkyler som presenterats utgår från etl
ledningssystem som fångar in en årlig marknad på ca I miljard m' gas per år.
Investeringskostnaderna för all genomföra projektet har uppskattals lill 7,5 å
8 miljarder kr. i dagens penningsvärde. I delta belopp ingår investeringar i en
reservförsörjningsledning söderut med ca 1.5 miljarder kronor. Krav på en
reservförsörjningsledning har framförts av potentiella kunder. Motiveringen är
risken för leveransavbrott orsakade av skador på sjöledningen samt dd
oförmånliga i etl ensidigt beroende i samband med prisförhandlingar. De
kalkyler som Swedegas har genomfört visar att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section406>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section407>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>191</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>projeklel inrymmer belydande affärsmässiga risker och stor
ekonomisk belastning förde förelag som skall genomföra projektet.
Initialinvesteringarnas omfattning molverkar dessulom möjligheterna lill en
stegvis uppbyggnad. Della förhållande gör. enligi Swedegas bedömningprojekid
särskilt känsligt om en strukturomvandling på den svenska energimarknaden går snabbare
i riktning mot ett minskat gasutrymme iin vad som förutsatts. Swedegas
sammanfattande bedömning är all projeklel framsiår som lön-samhelsmässigl
mycket riskabelt och oproportionellt kapitalkrävande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min bedömning är slutsatserna i rapporten i de
delar jag har redovisat väl grundade. I konsekvens med detta har jag inte
funnit skäl alt föreslå regeringen all aklualisera della projekl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Projekl Gaslransilering</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen uppdrog i seplember 1981 ål Slaiens vattenfalls
verk att i samarbeie med Swedegas AB förprojeklera en rörledning över svenskt
område för transport av naturgas från Nordnorge lill kontinenlen. Enligt
överenskommelse med det norska förelagd Slaloil skulle Projekt Gaslransilering
(PGT) utgöra ell svenskt delprojekt inom en överordnad norsksvensk
gasledningsludie (Träns Scandinavia Pipeline). Statens vattenfallsverks
förslag lill ledningsslräckning presenterades i en rapporl våren 1983. Förulom
denna huvudrapport har vattenfall inom PGT-ramen genomfört och publicerat ell
flertal deluiredningar. Bl.a. kan nämnas "Nalurgas, säkerhel.
markanvändning" (Vattenfall april 1983) och
"Naturgas-hälsa-miljö" (Vattenfall september 1984). Den sistnämnda
rapporten har remissbehandlals. En sammanställning av remissvaren återfinns
som bilaga 22.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Djupgas</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt gängse teorier har olja och nalurgas bildats av
förmultnade växler i sediment under inflytande av höga tryck och temperaturer.
En annan teori, utvecklad av professor Thomas Gold vid Cornell University i
USA, hävdar all gas från jordens inre kan sippra upp genom sprickor i jordskorpan
och uppsamlas under tätare skikl. Sedan några år bedriver statens
vatlenfallsverk sludier av förutsättningarna för uppkomst av s. k. djupgas i
Sverige. Bl. a. har förberedande provborrningar genomförts i Siljansområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.3.2 Tendenser på den internationella naturgasmarknaden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturgasens betydelse för väridens energiförsörjning har
successivt ökat under efterkrigstiden. Andelen av väridens toiala
energiförsörjning är ungefår 20%. För Västeuropas del är molsvarande andel 15%.
USA och Sovjetunionen svarar tillsammans för nära två tredjedelar av världens
samlade förbrukning. Förbrukningsbilden återspeglar lokaliseringen av naturgasreserverna.
Omfaltningen av reserverna vid uigången av år 1983 fördelal på regioner framgår
av följande labell.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section408>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section409>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>192</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tabell
8.3 Fastställda naturgasreserver i världen per den 31 december 1983, per region</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:13.2pt'>
<td width=120 valign=top style='width:90.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Region</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Kvantitet</span></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:70.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Procentandel</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Uthållighet</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=120 valign=top style='width:90.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(Gm')</span></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:70.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:34.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(är)</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=120 valign=top style='width:90.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Nordamerika</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8 258</span></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:70.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:31.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9.1</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:34.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=120 valign=top style='width:90.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Latinamerika</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4431</span></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:70.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6,0</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:34.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>74</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=120 valign=top style='width:90.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Västeuropa</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 340</span></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:70.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5.9</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:34.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=120 valign=top style='width:90.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Afrika</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 832</span></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:70.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6,5</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:34.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=120 valign=top style='width:90.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Mellersta
Östern</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22436</span></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:70.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24,8</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:34.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=120 valign=top style='width:90.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Fjärran
Östern</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6390</span></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:70.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:31.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7.1</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:34.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>70</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=120 valign=top style='width:90.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Sovjetunionen</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:70.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=120 valign=top style='width:90.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>(inkl.
Östeuropa)</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>36638</span></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:70.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>40,6</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:35.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>61</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=120 valign=top style='width:90.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Totalt</span></b></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>90325</span></b></p>
</td>
<td width=93 valign=top style='width:70.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>100,0</span></b></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:34.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>58</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Anm.
Gm = miljarder m'. Uthålligheten definieras som reservemas sloriek dividerad
med 1983 ärs produktionsnivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår är de Västeuropeiska reserverna av en relativt måttlig omfattning.
Ungefär 80% återfinns i Norge och Nederländerna. Siffran stiger till 90% om
även reserverna i Storbritannien inkluderas. Med beaktande av den prospekteringsverksamhet
som bedrivs på norsk sockel norr om 62a breddgraden är det troligt att de
norska reserverna i framtiden blir de helt dominerande i Västeuropa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbmkningen
i Västeuropa är till övervägande del uppbyggd kring inhemsk produktion. Av en total
förbrukning på 210 miljarder m' år 1983 uppgick den inhemska produktionen till
180 miljarder m'. Huvudleverantörer av naturgas till Västeuropa är
Nederländerna, Norge och Sovjetunionen. Till detta kommer en viss import från
Nordafrika. Möjligheterna till ökad import från Algeriet har vuxit sedan en
gasledning till Italien under Messinasundet kom i drift år 1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Medan
antalet köpare och säljare av råolja och produkter är stort gäller det omvända
förhållandet för naturgas. Ruhrgas, som är det ledande bolaget i Västtyskland
har en marknadsandel på distributionssidan på 80%. Bolaget har dessutom stora
ägarintressen i rörledningssystemen. I Nederländerna och Belgien har Gasunie
resp. Distrigaz monopol på import och försäljning. Gas de France har en marknadsandel
på 75% i sitt hemland. Det bör också framhållas att de nyss nämnda bolagen
under 1970-talet bildade ett konsortium för köp av norsk gas. De förhållanden
som jag nu har redogjort för har naturligtvis stor betydelse för prissättningen
på gas och därmed den framtida utvecklingen på den Västeuropeiska naturgasmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller utvecklingen framöver är det viktigt att först notera att den
obrutna snabba tillväxten av gasförbmkningen under 1960- och 1970-lalet
upphörde fr.o. m. år 1979. En viss återhämtning har emellertid ägt mm under år
1983 och början av år 1984. Förklaringen till uppbromsningen ligger i en lägre
ekonomisk aktivitet i kombination med en viss övergång till andra energiformer.
Bedömningar av utvecklingen fram till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section410>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section411>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sekelskiftet präglas också av belydande osäkerhel.
Spännvidden mellan olika studier är stor som en följd av della. Ett medelvärde
av ell femtontal aktuella analyser pekar på en tillväxt på drygt 1 % per år
fram till sekelskiftet. 1 förhållande lill den totala energiförbrukningen
innebär delta en oförändrad andel för naturgasen på ca 15%. Den förväntade
situationen där gasen behåller sin andel av energimarknaden innehåller
emellertid en viss förskjutning mellan olika användarkategorier. Framför allt
förväntas en tillväxt i leveranserna till hushåll, service och högvärdig
användning inom industrin och en minskad betydelse för gasen vid elprodukiion
och inom delar av industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En bedömning av tillförselmöjligheterna till Västeuropa
måste grundas på en analys av produktionsförulsättningarna för i försia hand
Nederiändema, Sovjetunionen och Norge. En sådan analys gör statens energiverk
i rapporten Naturgas i Sverige (slatens energiverk 1985).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För 1990-talel gör verket den bedömningen atl del är mycket
osannolikt att 1980-lalels överskottssituation förbyts i elt underskott. Det
betyder atl nya kontrakl måsle sluias vilket med hänsyn till de långa ledtider
som utmärker gasmarknaden kommer att kräva överenskommelser redan under
1980-talel. Tänkbara försörjningskanaler är en ulvidgad export från Nederländerna,
Norge (t.ex. Troll), Sovjetunionen och Danmark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan följd kan enligt verket bli atl importberoendet
kommer att successivi öka. Från dagens nivå på en importandel av ca 30% , kan
den väntas öka lill mellan 40 ä 50% kring år 1990 resp. lill 50 å 60% kring
sekelskiftet. Dd kommer all bli en av de allra vikligasle frågeställningarna på
gasmarknaden under resten av 1980-talet hur efterfrågan skall säkras med
beaklande av en rimlig avvägning mellan pris och leveranssäkerhet från olika
källor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.3.3 Naturgasens framtida roll i Sverige</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>EK 81 framhåller i sill betänkande att förutsättningarna
för en omfattande nalurgasanvändning i Sverige beror på hur
energiförbrukningen, och särskilt då förbrukningen av eldningsoljor, utvecklas
på sikl. 1 en framlida situation när elt nytl värmeförsörjningssystem skall
byggas upp och valet står mellan fjärrvärme och eldning med naturgas i de
enskilda fastigheterna, kan naturgasen med nuvarande prisrelationer mellan naturgas
och fasla bränslen vara ett fördelaktigt alternativ. Kommittén framhåller också
att naturgas kan tänkas ersätta eluppvärmning, vilket skulle vara av särskilt
intresse i samband med en kärnkraftsavveckling. Någon närmare analys av
fömlsältningarna för använding av nalurgas görs inle. Del sislnämnda
förhållandet påpekar Swedegas AB i silt remissvar på betänkandet. Även Svenska
Gasföreningen påpekar att kommittén inle har uppmärksammat möjligheterna att
använda naturgas inom industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag anföra alt naturgas på lång sikt kan
bli ett intressant alternativ inför avvecklingen av kärnkraften. Ur bl. a.
miljösynvinkel och i 13 Riksdagen 1984/85. 1 samt. Nr 120</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section412>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section413>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>194</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>processammanhang
är nalurgas ett energislag med avsevärda fördelar. Genom den pågående
naturgasinlroduklionen i Sydsverige erhålls erfarenheler som är av betydelse
vid etl framtida ställningslagande Ull naturgasens långsiktiga roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller frågan om utvidgning på kort eller medellång sikl av naturgasanvändningen
i Sverige bör därför gälla som en nödvändig förutsättning, att del kan ske på
kommersiell grund. Om nya distributionssystem skall byggas ut måste detta
således ske utan särskilda stödåtgärder från statens sida. De effektiva
energisystem i form av el och Qärrvärme som vi har i dagsläget medför att en
mycket kännbar press sätts på betalbart gaspris vid svensk gräns. Del är också
så atl naturgasen f. n. i huvudsak konkurrerar med eldningsoljor. I och med all
förbrukningen här påtagligt reducerats minskas också utrymmel för naturgas.
Dessa förhållanden i kombinaiion med den osäkerhel som f. n. präglar den
inlemationella gasmarknaden gör att jag inte nu är beredd att ange vilken
omfattning användningen av naturgas i Sverige kan få. Jag vill emellertid
framhålla att det är angeläget att hålla öppet för en vidgad användning av
naturgas i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Belräffande
frågan om behov av särskilda studier för au belysa naturgasens möjligheter på
en framtida energimarknad vill jag erinra om den analys som statens energiverk
gjort av naturgasens konkurrenskraft i studien "Naturgas i Sverige".
Bl.a. denna studie och "Nalurgas-hälsa--miljö" som framtagits av
statens vattenfallsverk saml som jag nyss nämnde, erfarenheler från
Sydgasprojektel kommer att vara av vikt vid min bedömning av de projekt som kan
komma att aktualiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8.4
Kol</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
lade i mars 1984 fram förslag till riktlinjer för kolanvändningen för tiden
fram till år 1990 (prop. 1983/84; 158). Förslagen godtogs i sin helhet av
riksdagen (NU 44, JoU 28, rskr 390). Som följd av beslutet har bl.a. införts en
energipolitisk prövning av nytillkommande koleldade anläggningar i lagen
(1981:559) om utförande av eldningsanläggningar för fasl bränsle. Prövningen
avses bl. a. leda till att koleldade anläggningar endast kommer att uppföras
när det inte är tekniskt och ekonomiskt rimligt att använda inhemska bränslen.
Denna prövning skall ske från energipolitiska utgångspunkter medan miljökraven
skall fastställas vid prövningen enligt miljöskyddslagen. I bil. 2 till
propositionen informerade chefen för jordbmksdepartementet om de riktlinjer
som vid prövning enligt miljöskyddslagen bör tillämpas för högsta tillåtna
svavelutsläpp från nya koleldade anläggningarna. De emissionsgränser för
koledning som därmed har införts är mycket stränga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
år 1984 förbrukades i Sverige enligt preliminära beräkningar ca 1,85 miljoner
ton kol för energiändamål, s. k. ångkol. Dämlöver förbmka-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section414>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section415>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>195</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>des
ca 1,5 miljoner lon kokskol och 0,3 miljoner lon koks för industriella ändamål
m. m. När jag i fortsättningen lalar om kol avser jag, om inte annal särskili
anges, enbart ångkol.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Av kolanvändningen om 1,85
miljoner ton år 1984 förbrukades ca 1,25 miljoner ton i anläggningar för
Ijärrvärme och kraflvärme. Därav åtgick ca 0,15 miljoner lon för elprodukiion i
kraftvärmeverk. Inom industrin - i huvudsak massa- och pappersindustri,
cementindustri, sockerbruk samt kemisk induslri - förbmkades 0,55 miljoner ton
kol/år. Viss ytterligare kolanvändning om ca 0,05 miljoner ton kol/år förekom
för växlhusupp-värmning i etl 60-tal handelsträdgårdar, de flesta i Skåne.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Viss utveckling av nya
kolbränslen pågår i Sverige. Hösten 1984 logs för försia gången en kommersiell
anläggning för framslällning av kolvalten-blandning i drift i Skåne. I samband
med framställningen sker svavelrening. Sammanlagt tre företag i Sverige
sysslar med att utveckla denna teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kolanvändningen
de närmaste åren uppskattas av energiverkei enligt följande (miljoner ton/år):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1985</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1986</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1987</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2.15</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2,3</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2,45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ökningen
äger i huvudsak rum i fjärrvärmeanläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När det gäller
kolanvändningen på någol längre sikl vill jag peka på att riksdagen är 1981
förordade en kolanvändningsnivå om 4-6 miljoner ton-/årför slutet av
1980-talet. 1 propositionen om vissa kolfrågor konstaterade jag att denna nivå
kunde sänkas Ull 3-4 miljoner ton/år. Enligt en nyligen gjord bedömning av
statens energiverk kommer kolanvändningen vid utgången av 1980-talet att
stanna vid ca 3 miljoner ton per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ser med stor lillfredsställelse på denna ulveckling. Det är helt i linje med
regeringens energipolitik att oljan i första hand ersätts med energihushållning,
inhemska bränslen och el.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I propositionen om vissa
kolfrågor framhöll jag att målet för den svenska kolförsörjningspolitiken även
fortsättningsvis bör vara atl inom ramen för de övergripande energipolitiska
rikllinjerna sträva efter långsiktigt samarbete med ett urval av exportländer.
Därigenom tryggas försörjningen av från miljösynpunkl lämpligt kol lill rimliga
priser. Tanken är att genom en sådan akliv kolförsörjningspolitik förebygga
effekterna för värt land av försörjningskriser och tillfälliga fluktuationer i
den internationella kolhandeln.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag redovisade också
utredningar av nordiska ministerrådet och sjöfartsverket om tänkbara framtida
kolexportländer samt om befintlig och planerad kolhamnsutbyggnad och drog
därvid slutsatsen att några kapacitetsproblem i landets kolhamnar inte kunde
förutses. Jag konstaterade atl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section416>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section417>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>196</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>situationen
i stället delvis tycktes vara den motsatta, nämligen all en orealistiskt hög
kapacitet planerades i vissa av landets hamnar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
erinrade i det sammanhanget om att chefen för kommunikationsdepartementet i
prop. 1983/84: 100 bil. 8 uttalat att slalen mera aktivt borde verka för att
skapa förutsättningar för samordning av hamninvesteringarna. Det ankommer på
sjöfartsverket och det till verkel knutna hamnrådel att hålla etl
planeringsunderiag akiuelll för landets hamnägare. Jag framhöll i
propositionen om vissa kolfrågor efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet
att även statens energiverk bör kunna förse sjöfartsverket och hamnrådet med
underlagsmaterial. Detta bör bidra till att anpassa hamnstrukturen Ull det
framtida kolbehovet och tillskapa en för landet rationell
kolförsöijningsstmktur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>F.n.
är utbudet av kol på världsmarknaden gott och prisnivån bör betraktas som
jämförelsevis stabil. Enligt många bedömare kommer dessa förhållanden att bestå
för lång tid framåt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
kol som importeras Ull Sverige härrör i huvudsak från USA, Polen och Sovjet.
Det tonnage som används vid transporten från Polen och Sovjet kan nå hamnar
även i Mälaren och Vänern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hösten
1984 lade regeringen fram en proposition om beredskapslagring av olja och kol
m. m. (prop. 1984/85:53), vilken bifölls av riksdagen (FöU 6, rskr 94). Som
riktlinjer för beredskapslagringen av kol angavs att en försörjningsreserv
skall finnas för krig och avspärrning. De lager av kol som skall ingå i
försörjningsberedskapsreserven är dels s. k. kommersiella lager som beräknas
vara tillgängliga vid inledningen av en försörjningskris, dels tvångslager. För
budgetåren 1985/86 och 1986/87 föreslås ivångslagren för kol uppgå till drygt
1,2 miljoner ton.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
noterar jag atl reinlroduktionen av kol i Sverige sker med iakttagande av
skärpta miljökrav och med en sådan styrning från samhällets sida att
kolanvändningen hålls på lägsla möjliga nivå. Denna inrikining bör även
fortsättningsvis gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8.5
Kärnbränsle</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
detta avsnitt behandlar jag den del av bränslegången som ligger före reaktorn
och som utgörs av anskaffning av urankoncentrat, omvandling av detta till
uranhexafluorid, anrikning saml tillverkning av bränsleelement.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Omhändertagandet
av utbränt kärnbränsle och dess eventuella upparbeining eller överförande till
slutförvar tar jag upp senare (kap. 11).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
det svenska kärnkraftprogrammet fullt utbyggt med tolv reaktorer i drift uppgår
det åriiga behovel av naturiigl uran till ca I 400 ton. Ca 90% av de svenska
köpen av natururan sker inom ramen för långtidskontrakt mellan
kärnkraftsföretagen och producenter i leverantörsländerna. Svensk
Kärnbränslehanlering AB (SKB) har i detta sammanhang uppgiften att verka som
slöd vid kraftföretagens bränsleanskaffning samt verka för samordning av
uraninköpen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section418>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section419>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>197</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Leveranlörsländer
och importkvantileler kan variera någol från år lill år. För tioårsperioden
1983-1992 fördelar sig de svenska kraftföretagens levererade och konlrakterade
köp av naturligt uran enligt följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Australien</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>I 530 ton</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kanada</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4 840 lon</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frankrike
(urspmngsländer Niger och Gabon) 950 lon<br>
USA</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>150 ton</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:166.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7470 ton</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudparten
av leveranserna kommer som framgår av sammanställningen från
ickekärnvapenstater med långtgående åiaganden vad gäller icke-spridning. Det
uran som levereras från Kanada härrör från den endast några år gamla gmvan Key
Lake, som också är världens största urangruva. Dess produktionskapacitet är
4600 ton uran per år. Köp av uran från Sydafrika förekommer inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillgången
på uran på väridsmarknaden är f. n. god och prisema vid såväl långtids- som s.
k. spotkontrakt är gynnsamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
brytning av uranmalm är inte aktuell i Sverige. Brytning för export får enligt
min mening inte förekomma och med nuvarande låga världsmarknadspriser är svensk
brytning för vårt svenska behov inte intressant.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
länder som svarar för merparten av leveranserna av uran lill Sverige tillämpar
samma gmndläggande strålskyddsfilosofi som Sverige. Genom det breda
internationella samarbete som finns inom strålskyddsområdet finns goda möjligheter
för svenska myndigheler att följa miljö- och säkerhetsförhållanden i aktuella
gmvor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
brytning omvandlas uranet till urankoncenlral genom en läknings-process vid
gmvoma. Koncentratet förpackas i tunnor och transporteras till konverteringsanläggningar
där det omvandlas försl till urantetrafluorid (pulverform) och sedan till
uranhexafluorid. Detta ämne är paraffinlik-nande vid rumstemperatur men
gasformigt vid måttlig uppvärmning. Konverteringsanläggningar som utnyttjas
för uran som skall användas i Sverige finns i bl. a. Kanada, Frankrike och
Storbritannien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hallen
klyvbart material i form av uran-235 är i natururan ca 0,7%. För att natumrand
skall kunna användas som bränsle i svenska lättvattenreaktorer krävs anrikning
till ca 3% vilket görs i särskilda anrikningsanläggningar. Transporten av
uranhexafluoriden till anrikningsanläggningarna sker per lastbil, tåg eller
båt. Uranhexafluoriden är därvid placerad i stora stålcylindrar. Vikten av
själva uranhexafluoriden rör sig för Sverige som helhet om drygt 2000 ton/är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
svenska uranet anrikas i ett flertal länder. De svenska kärnkrafts-företagen
har i regel längtidskontrakt om anriktning. Kontrakten är i regel kopplade till
resp. reaktor. Kontraklslägd är f. n. följande:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section420>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section421>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>198</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reaktor</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>Anrikningskonlrakt med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Barsebäck 1</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Eurodif,
Frankrike t. o. m. 1990: därefier DOE, USA</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Barsebäck
2</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>DOE, USA</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Oskarshamn
I</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vissa kvantiteter från DOE. USA: i
övrigt spotköp</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Oskarshamn
2</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Eurodif. Frankrike</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Oskarshamn
3</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Techsnabexport, Sovjet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ringhals I</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>DOE, USA t. o. m. 1985, därefter Eurodif, Frankrike</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ringhals 2</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>DOE,
USA t. o. m. 1985, därefter Eurodif, Frankrike</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ringhals 3</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>DOE,
USA t. o. m. 1986; därefier Eurodif</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ringhals 4</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>DOE,
USA t. o. m. 1986; därefier Eurodif</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forsmark I</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>DOE,
USA t. o. m. 1986; därefter Urenco</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forsmark 2</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>DOE,
USA t. o. m. 1986; därefter Urenco</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forsmark 3</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>DOE,
USA t. o. m. 1986; därefter Urenco</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(DOE belyder Department of Energy, administrerar USA's
anrikningsverksamhet. Eurodif. har en anläggning i Frankrike, ägs av ställiga och
halvstatliga företag i Frankrike, Italien, Belgien, Spanien och Iran.
Techsnabexport exporterar Sovjets anrikningstjänster. Urenco, har anläggningar
i Storbritannien och Nederiändema samt en anläggning under byggnad i
Västtyskland, ägs av förelag i Storbritannien, Nederiändema och Västtyskland.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del svenska årsbehovet av anrikad uranhexafluorid uppgår
till ca 450 ton/år. Den anrikade uranhexafluoriden transporteras i mindre
stålcylindrar per lastbil, tåg eller båt till fabrikerna för
bränsleelementtillverkning. Bränsleelement lill svenska reaktorer tillverkas f.
n. i Västerås och i Hanau i Västtyskland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De färdiga bränsleelementen transporteras slutligen per
lastbil från bränsletillverkningen till kärnkraftverken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länkarna i den här beskrivna transportkedjan är föremål
för internationella transportsäkerhetsrekommendationer. Jag avser att i
korthet beröra säkerhetsfrågorna vid transporter senare, i kap. 11
Kärnsäkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I en proposition om beredskapslagring av olja och kol m.m.
(prop. 1984/85:53) föreslog jag nyligen att nuvarande riktlinjer för beredskapslagring
av kärnbränsle - innebärande kärnbränsle i lager för en produktion om 35 TWh -
skall bibehållas oförändrade. Tillsammans med det arbetande bränsle som finns
i reaktorernas härdar, det kärnbränsle som befinner sig i
tillverkningsprocessen samt kommersiella lager av kämbränsle blir den totalt
möjliga produktionen i landets tolv kärnkraftblock 104-111 TWh efter en total
avspärtning av kärnbränsleUllförseln. Lagsladgad lag-ringsskyldighd saknas i fråga
om kärnbränsle. Kärnkraftföretagen har emellertid genom sitt gemensamma bolag
SKB i ett avtal med staten åtagit sig att svara för det aktuella
beredskapslagret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis bedömer jag försörjningen av
kärnbränsle för reaktordriften vara lillfredsställande ordnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.6 Inhemska bränslen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag går nu över till att redovisa förutsättningarna för
inhemska bränslen på kort och på lång sikt. Jag börjar med att särredovisa
torv, trädbränslen och avfall. Jag tar därefter upp gemensamma frågor och
förutsättningar för inhemska bränslen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section422>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section423>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>199</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:207.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.6.1 Torv Tillgången på torv</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torv är en organisk jordart som bildas av döda växtdelar i
fuktig och syrefalUg miljö. Förvandlingen från växtdelar till torv är en
humifierings-process som orsakas av bakterier, svampar m. m.
Humifieringsgraden, dvs. graden av nedbrytning, är ett väsentligt mått på
torvens kvalilet. Torvens torrsubstans, som innehåller 50 å 60% kol, brukar
betraktas som etl förstadium till bmnkol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I motsats till de flödande energikällorna är torven en
ändlig resurs som inom rimliga tidsperspektiv inle kan ses som förnybar.
Torvtillväxten uppskattas till ca I mm per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mängden torv i Sverige gör oss Ull väridens femte
torvtätaste land med ungefär 4% av jordens tillgångar. Den helt dominerande
mängden torv återfinns i Sovjetunionen (62%) följt av Kanada (10%), Finland
(7%) och USA (6%).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10% av Sveriges yta är myrmark med torvmäktighet över 30
cm, molsvarande 5,4 miljoner ha, varav omkring 70% ligger i norra Sverige och
15% i mellersta och södra Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landets äldsta torvmarker finns i södra Sverige. I dessa
områden har torven vuxit sig mäktig men är ofta täckt av låghumifierade
torvslag. Längs norrlandskusten finns mindre goda energitorvmarker då de
relativt sent kommil att torrläggas och alltså är grunda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Torvtillgångarna kan alltså bedömas vara stora och spridda
över i slort sett hela landet. Omfattningen av de exploaterbara tillgångarna är
dock oklar, då torvinventeringarna fortfarande är bristfälliga, särskilt i Norrland.
Bl.a. saknas ofta uppgifter om torvens kvalitet i olika avseenden samt myrarnas
dränerbarhet och djup. Hur slor andel av torvmarkerna som är värda att bryta är
därför svårt att bedöma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>HeU avgörande för torvens bränsleanvändning är möjligheten
att torka torven. Råtorven innehåller ca 90% vatten vilket genom dränering kan
minskas till ca 80%. Lufttorkning på myren, som är den förhärskande meloden,
leder vanligtvis till en fukthalt på mellan 35 och 50%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mängden torv i Sverige, uttryckt i 50 procentig fukthalt,
uppskattas till 15 miljarder ton, motsvarande 3 miljarder ton olja i värme
värde. Detta skulle kunna ersätta hela den nuvarande oljeförbrukningen i
Sverige i närmare 200 år. I verkligheten kan av tekniska, ekonomiska,
miljömässiga, skydds- och naturvårdsskäl endast begränsade delar av
torvförekomsterna utnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Intensifierad lorvmarksinventering</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges geologiska undersökning (SGU) genomförde åren
1979-1982 en översiktlig lorvmarksinventering. Inventeringen gav som resultat
att drygt 9000 enheter med en yta slörre än 50 ha avgränsades lill en samman-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section424>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section425>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>200</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lagd
areal av ca 1,7 miljoner ha, dvs. 31% av totala arealen myrmark i landet. Om
man lar bort myrar som är skyddade enligt naturvårdslagen, myrar som i fysiska
riksplaneringen (FRP) har redovisals som riksinlressanla och myrmarker som
inle är lönsamma all bearbeta med beprövade metoder samt även sådana myrmarker
som ligger otillgängligt, är gmnda eller är av dålig kvalitet m. m. återstår ca
350000 ha produktiv torvmark. Detta motsvarar ca 7% av landets totala myrareal.
Varje förbättring av metoder för konstgjord avvattning, förädling och
förbränningsteknik samt kombination av dessa ökar de praktiskt tillgängliga
torvresurserna avsevärt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inventering
av torvtillgångar har vidare genomförts av flera länsstyrelser för att erhålla
etl bättre beslutsunderiag vid beslut om koncessioner och täkttillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
nalurvårdsverk har sedan år 1977 regeringens uppdrag att från
naturvårdssynpunkt inventera landets våtmarker. Syftet med projektet är atl utveckla
en metod för våtmarksinventering som dels ger etl enhetligt underlag för
värdering och naturvårdsplanering, dels ger ett beslutsunderlag vid
handläggning av ärenden som t. ex. prövning av täktUllstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots
de insatser som görs har hittills endast en mindre del av Sveriges våtmarker
hunnit inventeras, framför allt i sydvästra Sverige. Resultatet av den första
etappen redovisas i SNV PM 1681, 1682 och 1683. Genom de Sludier och den
invenleringsverksamhel som nu bedrivs bör successivi ett bättre underlag för
bedömningar av olika våtmarkers skyddsvärde kunna las fram. Som jag lidigare
har berört finns del också stora brister i våra kunskaper om vilka torvmarker
som är bäst lämpade för energiproduktion med avseende på torvens kvalitet samt
myrarnas dränerbarhet och djup. Det är enligt min mening angeläget alt
inventeringsarbetet fortsätter och intensifieras. Etl bättre kunskapsunderlag
än vad som finns f.n. är nödvändigl för att en lämplig bedömning och avvägning
mellan exploaterings-och bevarandeintressen skall kunna göras. Statens
energiverk bör därför få i uppdrag att i samarbete med statens nalurvårdsverk,
Sveriges geologiska undersökning och lantbruksstyrelsen vad avser frågor som
rör rennäringens intresse genomföra en lorvmarksinventering i syfte att öka
våra kunskaper i fråga om såväl torvmarkernas förutsättningar för energiproduktion
som deras skyddsvärde från nalurvårdssynpunki.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Användningen
av torv</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
dominerande metoderna för att ulvinna bränntorv är ytbearbetnings-metoderna
frästorv och stycketorv (maskintorv). Utveckling av nya torv-utvinningsmetoder
pågår. En del utvecklingsprojekt syftar till en effektivare utvinning med de
konventionella metoderna för stycketorvsbrytning och fräslorvsbrytning. 1 andra
fall försöker man åstadkomma produktionssystem med ny teknik. Flertalet system
med annan upptagningsteknik än styckdorvs- och fräslorvsbrytning syftar Ull att
lösa problemet med sol-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section426>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section427>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>201</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>torkning och därav föranledd korl produktionssäsong och
slorl väderberoende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag vill här erinra om atl riksdagen i sitt beslut om
fortsall energiforskningsprogram våren 1984 (prop. 1983/84: 107 bil. 9, NU 45.
rskr 407) avsatte betydande belopp för forskning och utveckling inom delprogrammel
Torvbränslen. Della område omfaltar bl. a. områdena lorvinvenlering, olika
lorvutvinningsmetoder för åretruntbruk saml avvallningsieknik för lorv. Jag
framhöll då att teknik för utvinning av torvbränsle är särskilt angelägen med
tanke på bl. a. det stora behovet av all få fram maskiner och utmstning som t.
ex. möjliggör årdruntbrylning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För atl ulvinna lorv med ell energiinnehåll molsvarande 1
TWh behövs en areal om ca 2000 ha. År 1983 bedrevs produktion på drygt 1 100 ha
på 30 myrar. Den totala brylvärda arealen på dessa är ca 3000 ha. SGU har bedöml
att ca 30000 ha myrmark måsle tas i anspråk för att producera torvenergi
molsvarande 10 TWh/år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingen på torvområdei har gått snabbt framåi de
senaste åren. Detta beror till stor del på stödel i 1983 års
investeringsprogram till investeringar i eldningsanläggningar avsedda
huvudsakligen för lorv. Slödel har gett goda resultat. År 1984 utvidgades
stödet till alt omfatta stöd även till pannor som eldas med andra inhemska
bränslen. Riksdagen beslöt i december 1984 (prop. 1984/85:25, NU 12, rskr 87)
om en föriängning av slödet t.o.m. den 30 juni 1985. Hösten 1982 fanns totalt
sex torveldade anläggningar i landet. Under år 1983 har närmare 60 nya
anläggningar beviljats stöd och är f. n. under uppförande. Det innebär att
antalet torveldade anläggningar kommer att ha tiodubblats inom några år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk har låtit göra en utvärdering av 1983
års investeringsprogram. Utvärderingen visar bl. a. atl panneffekten för
torveldade anläggningar kommer alt stiga från ca 100 MW år 1984 till närmare 1
000 MW vid utgången av år 1987. Om full drift förutsätts i samtliga
bidragsprojekt motsvarar delta en total oljeersättning om 335000 ton
oljeekvivalenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nu beslutade och idrifttagna anläggningar kommer alt
producera mellan 2 och 3 TWh värme på basis av torvbränsle under andra hälften
av 1980-lalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare visar utredningen att torvanvändningen leder till
ökad sysselsättning, framför alll i skogslänen. För att driva
torvförbränningsanläggning-arna beräknas att personalbehovet behöver öka med
200 manår under anläggningamas bmksiid, exkl. samordningsvinster i befinlliga
panncentraler. Tillverkningen av de beställda fastbränsleanläggningarna kräver
en arbetsinsats i anläggningsleverantörsledet motsvarande 1500-2000 manår.
Torvleverantörema beräknar att investera drygt 400 milj. kr. för de planerade
torvleveranserna och personalbehovet uppskattas till motsvarande 600-700
helårsanställda för torvproduktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 sitt remissvar på EK 81 framhåller statens energiverk
att det finns skäl att anta att ca 3 TWh energitorv kommer att produceras mot
slutet av 1980-talet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section428>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section429>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>202</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del kan jag konstatera alt stora framsteg har
gjorts på mycket kort tid när del gäller användningen av torv som bränsle. De
senasle åren har antalet anläggningar nära nog tiodubblats. En viktig
förulsällning för denna expansion har utan Ivekan varit det generösa stöd som
har lämnals under åren 1983 och 1984. Fr. o. m. nästa eldningssäsong kommer ett
60-tal pannor att tas i drift. Mol bakgrund av anlalel beslulade pannor finns
skäl att anta att energitorv motsvarande ca 3 TWh kommer alt användas mot
slutet av 1980-talel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tack vare den snabba ökningen av torvanvändningen har
många värdefulla tekniska erfarenheter vunnits. Våra ert'arenheter och dd
kunnande vi har förvärvat gör atl vi nu i mindre omfattning behöver lämna
statliga bidrag till energiområdet. Dd är sannolikt att vi nu går in i ett
skede där tillväxten på torvmarknaden dämpas någol och där torvbränslets konkurrenskraft
främst gör sig gällande på vissa regionala och lokala marknader med låga
transportkostnader. På något längre sikt, när det nu gynnsamma läget på
värmemarknaden med god tillgång på bl. a. billig el har förändrats, finns åter
förutsättningar för en snabbt ökande torvanvändning. För att energitorven skall
fä definitivt fotfäste pä den svenska energimarknaden bedömer jag atl ett
fortsatt investeringsstöd till förbränningsanläggningar övergångsvis bör kunna
utgå. Jag återkommer strax till detta (avsnitt 8.6.4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag går nu över Ull atl redogöra för vissa förändringar
och förenklingar av tillståndsprövningarna för att undersöka eller bearbeta
torv för utvinning av energi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om vissa torvfyndigheter m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan år 1975 är bearbetning av lorv för att utvinna
energi särskilt reglerad i lag. Bestämmelserna finns i lagen (1974:890) om
vissa mineralfyndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regleringen i minerallagen innebär att del fordras
särskilt tillstånd (koncession) för att undersöka eller bearbeta torv för alt
utvinna energi. Länsstyrelsen är prövningsmyndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvinning av torv prövas också enligt naturvårdslagen
(1964; 822). Även annan lagstiftning kan aktualiseras i samband med
torvutvinning, bl.a. vattenlagen (1983:291).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prövningen enligt naturvårdslagen (18 §) gäller alla
takter av torv utom läkt för markägarens husbehov. Även beträffande
täkttillstånd är länsstyrelsen prövningsmyndighet i första instans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 april 1983 tillkallades en kommitté,
Minerallagskommittén, med uppdrag att göra en översyn av nuvarande
minerallagstiftning och utarbeta förslag till ny lagstiftning. I fråga om
utvinning av torv har kommittén haft uppgiften att lämna förslag Ull särskild
reglering med hänsyn till att torv i flera avsseenden skiljer sig från övriga
ämnen som omfaUas av minerallagen. Kommittén avlämnade i maj 1984 betänkandet
(Ds 1 1984:14) Lag-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section430>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section431>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>203</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sUftning om torv för energianvändning. På grundval av
kommitténs förslag har inom industridepartementet utarbetats förslag lill lag
om vissa lorvfyn-dighder m.m. Förslagel innebär atl de nuvarande bestämmelserna
om torv i minerallagen bryts ul och las in i en särskild lag, lagen om vissa
torvfyndigheter. Den nuvarande koncessionsprövningen behålls men vissa
ändringar görs i förhållande till minerallagen. Prövningen av ersättningsfrågorna
läggs i försia instans på fastighelsdomslolen i slället för som nu hos
bergmäslaren. Markägarens rätl att ulan koncession bryla lorv för energiändamål
upphävs. Vissa förenklingar görs därutöver i prövningsför-farandd. Vidare
samordnas koncessionsprövningen med prövningen enligi nalurvårdslagen. Enligt
förslagel sker även viss samordning mellan koncessionsprövningen och prövningen
enligt vattenlagen. Samtidigt föreslås koncessionsprövningen och
nalurvårdsprövningen föras samman till etl förfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget som har granskals av lagrådel finns som tidigare
nämnts i bilaga </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>I.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet, vars yttrande finns i bilaga 2, har pä vissa
punkter förordat förändringar och kompletteringar av främst lagteknisk och
redaktionell art. Dämtöver har lagrådet lämnat vissa kommentarer till nägra av
de föreslagna bestämmelserna. För egen dei tillstyrker jag lagrådets förslag
och inslämmer i de lämnade kommentarerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därutöver förordar jag en del andra språkliga och
redaktionella ändringar i förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förordar i enlighet med det anförda atl regeringen
föreslår riksdagen att antaga de av lagrådet granskade förslagen till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om vissa
torvfyndigheter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i gruvlagen (1974: 342),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i naturvårdslagen (1964:822),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i vattenlagen (1983:291).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.6.2 Trädbränslen, m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trädbränsle är ett samlingsbegrepp för bränslen som fås
från träråvara, i obearbetad form t.ex. som skogsbränsle, som biprodukt från
industrin i form av bark och spån eller i förädlad form, som pelletter, briketter
och pulver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den på bränslemarknaden totalt lillgängliga energimängden
från träd-bränsle, inkl. industribiprodukter och rivningsvirke men exkl. bark
och lutar inom industrin, uppskattas av energiverket lill ca 53 TWh/år. En
energimängd som motsvarar ca 40 TWh/år kan enligt verket vara tillgänglig som
bränsle genom direkt uttag frän skogen om man räknar bort de tekniska,
ekonomiska och ekologiska begränsningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den totala trädbränsleanvändningen år 1983 inkl.
industriernas användning av lutar och bark, uppgick enligt slatens energiverk
till ca 50 TWh. Av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section432>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section433>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>204</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dessa
uigjorde bark och lutar ca 25 TWh, industrins övriga irädbränsleför-bmkning ca
12 TWh saml skogsbränsle för värmeproduktion i fjärrvärmeverk ca 2 TWh.
Trädbränslebaserad fjärrvärme producerades i etl drygt 60-tal större
anläggningar, varav 15 utnyttjade förädlat skogsbränsle i någon form. Småhusens
vedförbrukning år 1983 uppskattas till ca 9 TWh. Dessulom utnyttjas
skogsbränsle i viss begränsad utsträckning i etl antal gruppcentraler utanför
induslri och fjärrvärme verk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
år 1979 har förbrukningen av trädbränsle ökal med ca 6 TWh. 1 de kommunala
pannor som är beslutade eller planeras lillkomma under år 1984 kommer
ytterligare ca I TWh trädbränsle atl förbrukas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
den lolala tillgången av halm, ca 3 miljoner ton, bedömer verket att en mängd
motsvarande ca 5 TWh kan tas till vara som bränsle för förbränning.
Potentialen av naturligt växande vass som kan las Ull vara för energiändamål
har uppskattals lill ca I TWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheterna
atl inom de närmaste årtiondena utnyttja energiskog och energigrödor som
energiråvara är oklara. Belydande forsknings- och utvecklingsinsatser inom
områdel görs dock i flera länder, däribland Sverige. Sannolikt kan energiodling
få en relativt slor betydelse i det svenska energisystemet på någol längre
sikt. Statens energiverk har under hösten 1984 gjort en utvärdering av
energiskogsanvändning i Sverige. Verket bedömer härvid att ett fortsatt
utvecklingsprogram bör bedrivas. Detta bör inriktas på en vidareutveckling av
energiskogsodling på framför alll jord-bmksmark där det kan få ett kommersiellt
genombrott på 1990-talet. Odling på torvmark bedöms ulgöra en framlida reserv.
Den möjliga bränsle-produktionen från odling på jordbruksmark bedömer verket är
ca 7 TWh år 2000.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller skogsbränsle har en livlig diskussion tidigare förekommit i Sverige
om konkurrensen mellan framför allt massa- och skivindusirins behov av
träfiberrävara och användningen av ved som bränsle. Regeringens inställning
till denna fråga har länge varit klar, nämligen att skogsindustrins behov av
råvara skall tryggas i första hand. Den skogsråvara som används för
energiändamål skall vara sådan som skogsindustrin inte behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
en gemensam utredning av statens industriverk och skogsstyrelsen (SIND PM
1983:9 Ökad eldning med skogsråvara) framhålls att en ökad eldning med ved är
etl medel för skogspolitiken när det gäller att öka tillgången av barrvirke på
både kort och lång sikt. Hel- och träddelsme-toder innebär att man kan öka
mängden industrivirke och samtidigt få bättre ekonomi i tidiga gallringar.
Därtill har man kalkylerat med eu särskilt löv vedsöverskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbmkning
av träfibertåvara prövas f.n. enligt 136 a § byggnadslagen (BL). Förslag till
ny lag om hushållning med naturresurser (NRL) och ny plan- och bygglag (PBL)
granskas f. n. av lagrådet. De nya lagarna som avses träda i krafl den I
januari 1986 kommer att ersätta den nuvarande byggnadslagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section434>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section435>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>205</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
NRL föreslås ingå ett kapitel om tillållighdsprövning av industrianläggningar
m.m. vilket bl.a. ersätter 136 a § BL. Prövningen av hushållning med
träfiberråvara har dock inle lagits med i NRL- eller PBL-försla-gen. En
inlerdepartemental arbetsgmpp med representanter för jordbmks-, bostads- och
industridepartementen överväger f. n. om och i så fall hur prövningen av
hushållning med träfibertåvara bör regleras och praktiskt genomföras fr. o. m.
den I januari 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag anföra följande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1981 års energipolitiska beslut beräknades trädbränslen vara det största
inhemska bränslet år 1990. Men introduktionen gick länge trögt, bl.a. beroende
på konkurrens om skogsråvaran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har bl.a av detta skäl tillsammans med chefen för industridepartementet de
senasle åren genomfört en rad överläggningar med berörda fackliga
organisationer liksom med berörda förelag och branschorganisationer om
användningen av skogsråvara för industri- resp. energiändamål. Mycket lyder på
alt del genom samarbete mellan berörda parter går att lösa evenluella problem
och konflikter. Jag har därför för avsikt att under våren återigen inbjuda
berörda parter för att bl.a. diskutera hur en riktig användning av
träfiberråvara bäst gagnas. Sedan regeringen under senare år vidlagil en rad
åtgärder för att lösa dessa problem har vi nu också fått fart på användningen
av skogsbränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
inom trädbränslehanteringen har varit snabb under 1980-lalets första år. Som
jag tidigare nämnt så uppgick den totala förbrukningen år 1983 till ca 50 TWh.
Det särskilda investeringsstödet år 1984 till fastbränslepannor och terminaler
avsedda för inhemska bränslen kommer att bidra till att öka efterfrågan på
trädbränslen. Jag återkommer senare med förslag till visst fortsalt slöd
(avsnitt 8.6.4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
statens energiverks ulredning (1984: 5) Fasla bränslen framgår atl det i dag
finns ett betydande överskott på bränsleflis. Jag har dock kunnat konstatera
alt tillgången är något ojämnt fördelad över landet. Mängden inkommande
ansökningar enligt 136 a § BL angående hushållning med träfiberråvara tyder
bl.a. på att man även i fortsättningen kan räkna med god lillgång på
trädbränslen. Jag bedömer i likhel med energiverket att marknaden för
trädbränslen inte kommer atl växa lika mycket de närmaste åren, beroende bl.a.
på effektivare energianvändning, krympande värmemarknad och konkurrensen från
el. På längre sikt bedömer jag emellertid alt irädbränslenas konkurrenskraft
ökar i styrka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>8.6.3
AvfaU</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
totala mängden hushållsavfall i landet uppgår till ca 2,5 miljoner ton och
förväntas ligga kvar på denna nivå under de närmaste åren. F.n. bränns ca 40%
av detta avfall. Genom pågående utbyggnader kommer eldningen att öka UU ca 50%
år 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
finns f. n. ett tjugotal anläggningar för avfallsförbränning i Sverige.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section436>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section437>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>206</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
år 1983 brändes i dessa 1,1 miljoner ton avfall, varav ca 1 miljon ton i
anläggningar med energiproduktion. Därvid producerades ca 2,1 TWh energi. Under
år 1983 svarade avfallet för 7% av totalt levererad tjärn-värme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
detla skall läggas den energi som kan utvinnas ur industriavfall. Mängden
industriavfall i form av allmänl industriavfall, byggnadsavfall och
rivningsavfall som kan ulnyttjas vid förbränning uppskattas grovt av Svenska
Renhållningsverksföreningen till ca 4,5 miljoner ton/år. Möjligheterna att
återvinna detta avfall beror bl.a. på tillgänglig teknik,
avsättningsmöjligheter och transportavstånd. Enligt Svenska Renhållningsverksföreningen
borde det vara möjligt atl öka användningen av industriavfall för energiändamål
till ca 1,5 miljoner lon/år under 1990-lalet, motsvarande ca 3,5 TWh. F. n. är
mängden sådant avfall Ull förbränningsanläggningar mycket liten, knappt 0,2
miljoner ton/år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
förutsättning för atl ulnytUa energin i avfallet är att etl fjärrvärmenät finns
tillgängligt. En viktig fömtsättning för elt effektivt utnyttjande av
avfallsvärmen är alt det finns ett utrymme inom den s. k. baslasten, dvs. att
nätet under hela året kan ta emol hela energimängden, så att bortkyl-ning av
energi inte behöver förekomma. Eftersom hushållsavfall produceras i princip
året om och inte är lagringsbart i någon nämnvärd utsträckning blir den
dimensionerande faktorn storleken på baslasten under sommarmånaderna. Del är
därför inte lönsamt att bygga förbränningsanläggningar för en större mängd avfall
än den som motsvarar baslasten. Avfallsenergin har i ökad utsträckning fått
konkurrens från spillvärme och värmepumpar. Ett alternativ till förbränning är
deponering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att öka kunskaperna inom detta område har inom regeringskansliet pågått ett intensifierat
arbete i samråd med bl.a. energiverkei och naturvårdsverket. Dessutom har ett
samarbete ägt mm mellan bl. a. naturvårdsverket och Svenska
Renhållningsverksföreningen inom det s.k. DRAV-projektet (Driftstudie
Avfallsbehandling). Vidare inbjöd jag i november 1984 berörda parter till
överläggningar angående frågor kring energi ur avfall. Bl.a. diskuterades
miljötekniska åtgärder i samband med förbränning av avfall. Dd framkom härvid
bl. a. atl enhetliga regler och tekniska åtgärder saknas på detta område.
Dessutom efterlystes riktat stöd till av-svavlingsanläggningar genom
kolmiljöfonden. I januari 1985 inbjöd jag vidare experter på frågor om dioxin
och tungmetaller för atl diskutera miljöaspekter vid förbränning av avfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sin rapport Energiperspektiv 1970-1995 bedömer statens energiverk all
avfallsbränsle i fjärrvärmeanläggningar komer att öka på sikt. Enligt verket
kan insatserna av avfallsbränsle för åren 1990 och 1995 komma att uppgå till
3-4 TWh resp. 4-5 TWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare har påpekat är förbränningsanläggningar eldade med avfall genom
att de är stora och används som baslast särskilt lämpade för samlidig
elproduktion.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section438>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section439>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>207</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De förbränningsanläggningar som finns i dag utnyttjar till
hell övervägande del osepareral avfall. I slulet av 1970-talet och början av
1980-talel skedde en kraftig utbyggnad av anläggningar för separering och
kompostering för s.k. RDF-bränsle (Refuse Derived Fuel). Eftersom RDF har
bränsleegenskaper som väsentligt avviker från andra bränslen, krävs sannolikt
mer komplicerade anläggningar med stöme krav på övervakning. Därmed ökar också
kostnaderna. Flera projekt i Sverige satsar nu på teknik med fluidiserad bädd
för förbränning av RDF. Det är ännu för tidigt atl uttala sig om resultaten av
dessa satsningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När avfall bryts ner i ett avfallsupplag bildas gas, som
kan tas till vara och användas för energiändamål. Samtidigt elimineras de
negativa effekter såsom dålig lukt etc, som gasen kan ge upphov till när den
läcker ul från avfallsupplagen. Utvinning av gas från avfallsupplag görs
framför allt i USA.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom det statliga energiforskningsprogrammet pågår flera
försök för att ta till vara gas ur avfallsupplag. Ännu återstår dock en hel del
utveckling på detla område innan någon nämnvärd kommersiell produktion kan
starta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del anser jag atl en förutsätining för alt avfall
skall kunna utgöra en användbar energiresurs är att en avfallsanpassad och
tillräckligt miljövänlig förbränningsteknik kommer till utnyttjande. Jag har
nyss tagit upp frågan om miljöproblemen vid avfallsförbränning (avsnitt 8.1).
Om en tillräckligt miljövänlig teknik kommer att utnyttjas är avfall en inte
oväsentlig varakiig inhemsk energiresurs. Förbränning är etl rationellt sätt
att bli av med avfall så länge som det inte är praktiskt eller ekonomiskt
försvarbart att återvinna det material som ingår i avfallet. Sverige har i dag
ca 20 förbränningsanläggningar vilka tillsammans bränner ca 1 miljon ton
hushållsavfall och en liten del industriavfall. Om miljökraven klaras är avfallet,
och då främsl induslriavfallel, en resurs som bör kunna utnyttjas i slörre
utsträckning för energiändamål än i dag. Jag kommer senare (avsnitt 8.6.4) atl
förorda att nuvarande stöd till fastbränsleanläggningar föriängs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.6.4 Gemensamma frågor för inhemska bränslen Fortsatt
investeringsstöd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har de senasle åren vidtagit en rad åtgärder av
administrativ och ekonomisk karaktär för alt bredda och underlätta
inlroduklionen av inhemska bränslen. Motiven härför har varit dels del
dagsaktuella behovet alt Sverige snabbi skall komma ur del starka
oljeberoendet, dels del mer långsiktiga intresset att omställningen av
energisystemet skall ske på etl sätt som stärker bytesbalansen och ger
långsiktiga industripoliUska effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom 1981 års energipolitiska beslut infördes bl.a, lagen
(1981:599) om ulförande av eldningsanläggningar för fast bränsle. Lagen innebär
atl nytillkommande anläggningar skall förberedas eller utföras för fasla bränslen.
Genom de kompletterande bestämmelser om energipolitisk prövning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section440>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section441>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>208</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av kolanvändning som infördes i lagen år 1984 säkerställs
att kol endast används när det inte är tekniskt och ekonomiskt rimligt atl
använda inhemska bränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till skillnad från andra energislag är de inhemska
bränslena befriade från energiskatt. De har ocksä undanlagils från
mervärdeskatt och förmånsbe-skaltning vid inkomsttaxering. Detta ökar
förutsättningarna för en inlroduklion också i småskaliga system och ökar
konkurrensförmågan gentemot framför allt olja och kol i de störte
värmecentralerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Direkt ekonomiskt stöd ulgår vidare via de särskilda
investeringsstöden, stödet för oljeersättande ålgärder och del
regionalpolitiska stödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En betydande del av de statliga satsningarna på forskning
och utveckling, vars verkningar dock är mera långsikliga, riktar sig dessulom
mol de inhemska bränslena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa salsningar har varit framgångsrika. På relaiivi kort
lid har användningen av torv, trädbränslen och avfall ökat från en låg nivå
till all i dag svara för en icke obetydlig del av värmeförsörjningen. F. n.
används totalt ca 59 TWh inhemska bränslen inkl. bark och lutar per är
motsvarande 5 miljoner ton olja. De tillfälliga stöd som lämnats sedan år 1983
har lett till betydande investeringar med god sysselsättningseffekt, speciellt
i glesbygdsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett huvudsyfte med de ekonomiska stödinsatserna är
självfallet att de inhemska bränslena skall etablera sig på den svenska
energimarknaden och klara sig på egna meriter utan några subvenlioner.
Utvecklingen hittills pekar också i denna riktning. Som jag nyss har redovisat
är dd dock sannolikt att ökningstakten i användningen av inhemska bränslen kan
komma atl bromsas upp någol under de närmaste åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag förordar därför all nuvarande slöd till investeringar
i förbränningsanläggningar för inhemskt fastbränsle bör förlängas till
utgången av år 1986. Jag bedömer härvid att ett stöd om högst 10% bör lämnas.
Därefier bör förbränningsanläggningar av detta slag vara så etablerade att
slödel kan avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regional och lokal samverkan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det statliga stödd till inhemska bränslen har varit
inriktal på att få till stånd fungerande system, där alla led i kedjan från
framslällning och distribution av bränslen lill driftsäkra pannor som klarar
ställda miljökrav utvecklas. Ansvaret för alt åstadkomma en sådan
systemutbyggnad bör vila såväl på kommuner som pä kraftproducenter och
distributörer. Jag vill här särskilt peka på belydelsen av regionala
bränslebolag. På flera platser i landel har bl.a. med slalligl slöd bildats
sådana bolag. Bl.a. pågår ett systemuppbyggnadsprojekl mellan flera kommuner i
Norduppland. Dessutom bedrivs verksamhet inom ell regionall energibolag i
Jämtlands län och ett i Smålands län.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section442>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section443>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>209</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Konkurrens
mellan el och inhemska bränslen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare har nämnt (avsnitt 5.1) har jag nyligen inlett överläggningar med
föreirädare för kommunerna om hur del kommunala ansvaret på energiområdet skall
vidgas och fördjupas. I detla sammanhang diskuteras även frågan om el och
inhemska bränslen som på en del håll förorsakar problem och konflikter i
samband med de lokala energisystemens uppbyggnad och drift. För att bl. a.
belysa denna fråga bemyndigade regeringen mig våren 1984 atl tillkalla
utredningen (1 1984:02) om el och inhemska bränslen (ELIN).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningen
framhåller i sitt delbetänkande Oljeersätlning-Konflikter-Lokala lösningar?
(Dsl 1984:27) att det åtminstone under 1980-tald finns ulrymme för alt ersätta
olja med såväl el som naturgas och fasla bränslen. Utredningen menar atl del
inte f. n. finns skäl att föreslå vare sig ytterligare subventioner på inhemska
bränslen eller nya restriktioner för att begränsa el. Däremot finner
utredningen att det kan finnas behov av en stmkturering av oljeersätiningen på
såväl lokal som regional nivå, så att den inte genomförs på etl sätl som
strider mot de långsiktiga målen för energipolitiken. Utredningen föreslår mot
den bakgrunden att regeringen tar initiativ till överläggningar med Svenska
kommunförbundet, med slatens vattenfallsverk och övriga störte
kraftproducenter och med företrädare för aktörerna inom den inhemska
bränslesektorn. Tanken med förslaget är inte atl begränsa användningen av el
för oljeersättning utan att organisera den bättre, så atl både el och inhemska
bränslen kan utnytUas för att ersätta olja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De flesta
remissinstanserna instämmer i ulredningens förslag. Flera remissinstanser har
dock fört fram synpunkter om atl flera organisalioner bör delta i
överläggningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
form av lokal samverkan som kommittén har föreslagil stämmer som jag nyss har
påpekat väl överens med de tankegångar som jag har tagit upp i bl. a.
propositionen om utvecklad kommunal energiplanering. Jag är övertygad om att
många av de problem som finns i dag kan lösas genom en konstmktiv dialog mellan
stat, kommun och andra berörda samt genom en god utvecklad kommunal
energiplanering och regional samverkan. Jag har därtill redan vidtagit åtgärder
för att få till stånd sådana överläggningar med bl. a. Kommunförbundet, som
utredningen föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunema
har ett stort ansvar både när det gäller att genomföra strategiska
investeringar i förbränningsanläggningar för användning av inhemska bränslen
och för den lokala eldistributionen. I vissa fall bedrivs eldistributionen i
enskild regi. I sådana fall kan finnas risk för avvägningskonflikter mellan
användning av el och inhemska bränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar därför utredningens uppfattning att överläggningarna bör resultera i all
kraftleverantörerna eller eldistributörerna, innan en aktiv försäljningsåtgärd
av el vidtas, informerar och samråder med det kommunala organ som har ansvar
för kommunens energiplanering. Finner kommunen atl underlaget för ett
långsiktigt lönsamt system för produktion och an-</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>14 Riksdagen 1984185. 1 samt. Nr
120</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section444>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section445>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>210</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vändning
av inhemska bränslen allvarligt skulle störas om den planerade elförsörjningen
kommer till stånd, bör kommunen och eldistributören tillsammans försöka finna
en lösning som möjliggör den inhemska bränsleanvändningens fortbestånd men
samtidigt inte förhindrar en elförsörjning. En sådan elförsörjning kan t. ex.
styras till områden som har outnyttjad överkapacilet eller lill områden där,
om en nätförslräkning måsle göras, den beräknas få långsiktig användning i t.
ex. industriområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8.7
Alternativa drivmedel</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Gällande
introduktionsplan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1983 års budgetproposition (prop. 1982/83; 100 bil. 14) redovisades en plan för
introduktion av alternativa drivmedel. 1 propositionen föreslogs atl de
statliga insatsema främst bör inriktas på att utveckla användningen av bränsle
som består nästan enbart av motoralkoholer. De avgörande fördelarna från såväl
försörjningstrygghets- som miljösynpunkt med användning av alkoholer som
drivmedel kan bara nås genom inriktning på ett rent alkoholbränsle. Den
motoralkohol som förordades i propositionen var metanol. Målet för de statliga
insatserna bör enligt propositionen vara att ge närmare underlag för ett beslut
i slutet av 1980-talet om introduktion av ett rent alkoholbränsle som drivmedel
i större skala. En övergång till ett rent alkoholbränsle förutsätter dock att
nya bilmotorer utvecklas. I planen redovisades en strategi som syftar till att
pröva ett rent alkoholbränsle i allt större fordonsflottor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Forsknings-
och utvecklingsarbete för att få fram kommersiellt acccep-tabel teknik för
inhemsk produktion av ett rent alkoholbränsle bör enligt planen även i
fortsättningen vara en angelägen uppgift inom energiforskningsprogrammet. I
planen anges vidare att låginblandning kan vara ett sätt att påbörja en
introduktion av moloralkoholer. Erfarenheter kan härigenom erhållas av att
hantera, lagra och distribuera motoralkoholer. Emellertid uppnås endast en
mycket begränsad oljeersättning. Vidare pekas i planen på behovet av
internationell samordning för att genomföra en mer omfattande ökning av
användningen av alternativa drivmedel. Riksdagen godtog planen (NU 1982/83;
14, rskr 280).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
prop. 1983/84; 107 om forskning föreslogs bl. a. ett nytt treårigt energiforskningsprogram.
Jag framhöll därvid att transporter och samfärdsel är en sektor i samhället som
i hög grad är oljeberoende och känslig för störningar i oljeimporten. Därför
föreslogs intensifierade insatser för att utveckla nya motorer och drivsystem
och för att få fram och pröva alternativa drivmedel. Vidare föreslogs
omfattande forskning och utveckling rörande energiskogsbmk och energigrödebruk
på exempelvis åkermark och medel till intensifierad forskning och utveckling
rörande omvandling av inhemska råvaror som biomassa och torv till flytande
eller gasformiga bränslen. Riksdagen hade inget att erinra mot förslagen i
dessa avseenden (NU 45, rskr 407).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section446>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section447>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>211</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
energiforskningsprogrammet stöds teknikutveckling som syftar till att la fram
en process som kan utnyttjas för produktion av metanol. Utvecklingsinsatsema
har främst koncentrerats till teknik för förgasning av torv och trädbränslen.
Vid Studsvik Energiteknik AB har uppförts en pilotanläggning (MINO PILOT) för
experimentella försök med en nyulvecklad förgasningsteknik.
Försöksverksamheten pågår. En studie för att beräkna kostnaden för att
producera metanol i en anläggning med denna förgasningsteknik har påbörjats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slatligl
stöd har beviljats för ett antal projekt i syfte att demonstrera olika tekniska
energitillförselalternativ. För att klarlägga förutsättningarna för produktion
av etanol ur jordbmksprodukter har regeringen beslutat om stöd från
oljeersättningsfonden till en produktionsanläggning för etanol i Lidköping.
Inblandning av 4% etanol i bensin prövas sedan maj 1984 av OK i
Slockholmsområdel inom ramen för det s.k. Skaraborgsprojektet. Projektet skall
pågå i 3 år och hittills föreligger endast preliminära resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
syfte att minska luftföroreningarna från biltrafiken har i olika sammanhang
frågan om introduktion av blyfri bensin och skärpta avgasreningskrav utretts.
Övergång till blyfri bensin får framför allt effekter för bilindustrin och för
raffinaderiindustrin. Denna fråga har jag nyss behandlat (avsnitt 8.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk avser inom kort redovisa £u-betssituationen när det gäller
genomförandet av introduktionsplanen för alternativa drivmedel i en
lägesrapport till industridepartementet. Enligt vad jag erfarit löper arbetet
med introduktionsplanen efter vissa förseningar i startskedet nu planenligt. En
ny bensinspecifikation, som möjliggör låginblandning av motoralkoholer, är
under remiss och väntas bli gällande under våren 1985. Försök med delar av den
första fordonsflottan som drivs med renalkoholbränsle inleddes under sommaren
1984. Vid ingången av år 1985 är fordonsflottan komplett och består av ett
20-lal fordon. En första utvärdering av uppnådda driftsresultat väntas under
hösten 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>EK
81 behandlar i sitt betänkande fömtsättningarna för minskat oljeberoende inom
transportsektorn. EK 81 anser att oljeförbmkningen inom transportsektorn
knappasl kommer att minska i samma takt som inom industrin och
värmeförsörjningen, i alla fall inte på 20-30 års sikt. Det är t. o. m. möjligt
att den fortsätter all öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>EK
81 framhåller vidare att det är sannolikt att bensin och dieselolja kommer att
vara de dominerande och billigaste fordonsbränslena även i början av nästa
århundrade. År 2010 kan oljeförbrukningen för samfärdsel antas ligga mellan 6
och 10 miljoner ton (60-100 TWh) per år och Ull större delen utgöras av bensin
och dieselolja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
har inle kommenterat EK 81;s bedömningar i denna del.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section448>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section449>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>212</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
riktlinjerna för beskattningen av drivmedel har frågan om alternativa drivmedel
behandlats (prop. 1983/84:28). Enligt riktlinjerna skall beskattningen av
drivmedel främst fylla trafikpolitiska och energipolitiska syften. Häri ingår
också miljöpolitiska bedömningar. Drivmedelsbeskattningens energipolitiska
syfte är främst atl stimulera till energihushållning. Detta innebär att den
energipoliliskl motiverade beskattningen för olika drivmedel bör vara lika
stor per energienhet. Om slällning har tagits till att ett visst drivmedel
skall introduceras av energipolitiska eller miljöpolitiska skäl bör den ej
trafikpolitiskt moUverade beskattningen kunna differentieras så att den
främjar introduktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
regeringens prop. 1984/85:45 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m.
föreslogs att skatten på bensin skall höjas fr.o.m. den I december 1984. Delta
beslut var delvis energipoliliskl motiverat. Vidare föreslogs atl skatten på
motorgas skulle höjas med 40 öre per liter och skatten på motoralkoholer med 25
öre per liter. Riksdagen biföll regeringens förslag när det gäller höjning av
skatten för bensin, men avslog förslaget till höjning av skatten på
motoralkoholer och molorgas. Skatteutskottel förutsatte att regeringen
ingående prövar möjligheterna att skapa reella ekonomiska fömtsättningar för
utnyttjande av alternativa drivmedel varvid frågan om skattefrihet för
motoralkoholer producerade av inhemska råvaror särskilt borde uppmärksammas.
Riksdagen gav regeringen detta till känna (SkU 1984/85; 14, rskr 28).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del bedömer jag att möjligheterna att minska oljeberoendet inom
transportsektorn f. n. är mer begränsade än inom exempelvis uppvärmningssektorn.
Transportsektorn är det område där oljans specifika egenskaper - energitäthet,
lätthanterlighet etc. — bäst kommer till sin rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
transportsektorn svarar för en allt större andel av vår totala förbrukning av
olja måste vi dock inlensifiera våra insatser för att effektivisera energianvändningen
och minska beroendet av olja inom denna sektor. Den plan för introduktion av
alternativa drivmedel som har beslutats av riksdagen och de omfattande insatser
som nu sker inom ramen för energiforskningsprogrammet är konkreta exempel på
denna strävan. Dessa insatser måste fullföljas och målet bör vara att utveckla
konkurrenskraftiga alternativ till oljan. Det är därför väsentligt att
insatserna inom ramen för introduktionsplanen och energiforskningsprogrammet
koordineras och löpande avstäms mot varandra. Energianvändning i
transportsektorn har jag tidigare behandlat (avsnitt 5.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
introdukUonsplanen för alternativa drivmedel anges att låginblandning i bensin
kan vara ett sätt att påbörja en introduktion av motoralkoholer. Jag vill i
detta sammanhang särskilt understryka att låginblandning inte är ett
energipolitiskt mål i sig eftersom det endast i mycket ringa omfattning innebär
en oljeersättning. Avgörande för om man från samhällets sida bör stödja
introduktionen av ett alternativt drivmedel, i inledningen som låginblandning,
bör vara att det på sikt skall finnas fömtsättningar att använda det som rent
alkoholbränsle.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section450>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section451>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>213</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
gällande introduktionsplan understryks också särskilt att de statliga
insatserna främst bör inriktas mot att utveckla användandet av ett rent
alkoholbränsle. De avgörande fördelarna från försörjningstrygghets- och
miljösynpunkt kan enligt planen endast uppnås genom användningen av rent
alkoholbränsle.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När dd gäller det
fortsaita arbetet med introduktionsplanen noterar jag med tillfredsställelse
att arbetet med att utveckla fordon för ren alkoholdrift fortgår planenligl.
Det är enligt min uppfattning väsentligt att miljöfördelarna vid en övergång
till ett rent alkoholbränsle kan tas tillvara. Jag finner det i enlighet med
introduktionsplanen angeläget att mer omfattande erfarenheter av användning av
alternaUva drivmedel kan erhållas genom försök i större skala. Jag ser det som
värdefullt att sådana fordonsflottor kan väljas som är av strategisk betydelse
i samband med en krissituation eller andra störningar av importen. Försök i
större skala kan exempelvis gälla försvaret eller andra viktiga samhälleliga
funktioner som post, tele etc. Genom att medvetet välja sådana kategorier av
fordonsflottor torde det finnas vissa fömtsättningar att även på kortare sikt
nå en tryggare bränsleförsörjning pä drivmedeisområdd och en förbättrad miljö.
En förutsättning är därvid självfallet att de alternativa drivmedlen kan
baseras på inhemska råvaror. Det ankommer på energiverket att överväga sådana
insatser inom ramen för introduktionsplanen i samråd med berörda myndigheter,
bl.a. överstyrelsen för ekonomiskt försvar och statens naturvårdsverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Låginblandning
av etanol</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om låginblandning av etanol har aktualiserats på senare tid som en möjlighet
att ersätta blyet i bensin. Denna fråga har också aktualiserats av Svenska
Lantmännens Riksförbund som ett led i ansträngningarna att finna nya
avsättningsområden för spannmål. Etanol produceras även av cellulosa inom
skogsindustrin. Möjligheterna att importera etanol är f. n. goda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
regeringens uppdrag i juni 1984 Ull statens energiverk atl närmare klarlägga de
energipoliliska konsekvenserna av en övergång Ull blyfri bensin ingick också
att undersöka möjligheterna att få till stånd en låginblandning av
motoralkoholer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Verket konstaterar i
rapporten Övergång till blyfri bensin - energipolitiska konsekvenser att
förulsältningama för låginblandning av etanol snarare torde minska än öka när
blyfri bensin införts. Det beror bl. a. på att danolens värde som oktanhöjande
komponent enligt energiverket är otillräcklig jämfört med andra på marknaden
förekommande Ullsalsämnen, exempelvis MTBE (metyltertiärbutyleter,
oktanlalshöjande ämne som kan inblandas i bensin). Det gör att etanolen endast
kan komplettera någon annan oktanhöjande tillsats. Eftersom den nya
bensinspecifikationen för blyfri bensin som kommer att fastställas sätter en
gräns för möjhg inbland-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section452>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section453>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>214</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ning
av motoralkoholer och andra tillsatser begränsas därför utrymmet för
inblandning av etanol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgmnd har överväganden skett inom en inlerdepartemental arbetsgmpp i
regeringskansliet för att klarlägga fömtsättningarna för och konsekvenserna av
en ökad användning av etanol för drivmedelsändamål. Detta arbete har skett i
samråd med berörda myndigheter och branschorganisaUoner samt mot bakgmnd av
statens energiverks ulredning om fömtsättningama för inblandning av
motoralkoholer vid övergång Ull blyfri bensin. Arbetsgmppen drar följande
slutsatser av sina överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fördelen
med att producera etanol ur spannmål eller skogsråvara är att ett sådant
drivmedel gmndas på inhemsk, fömybar råvara. En ökad användning av sådan
energiråvara ligger därför väl i linje med de energipolitiska riktlinjer som
lades fast av riksdagen år 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Låginblandning
har liten betydelse för att öka oktantalet i blyfri bensin. Etanol torde därför
komma i fråga endast som komplement till någon mer effektiv oktanhöjande
komponent, exempelvis MTBE. Detta kan i enlighet med vad statens energiverk
framhållit begränsa möjlighetema Ull inblandning av moloralkoholer i bensin.
Inblandning av etanol i blyfri bensin bedöms inte ge någon påvisbar
miljöförbättring. Detta leder till slutsatsen att frågan om introduktion av
etanol bör behandlas skilt från pågående överväganden rörande blyfri bensin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan fråga av stor betydelse är om etanol kan bli tillgänglig till
konkurrenskraftiga priser i jämförelse med andra alternativ. Kostnadema för att
producera etanol ur spannmål eller skogsråvara är i dag inte tillräckligt
klarlagda. Användning av etanol som låginblandningskomponent kräver därutöver
anpassningar av distributionssystemet för bensin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Produktionen
av de kvävegödselmedel som behövs för att odla spannmål är f. n. delvis grundad
på importerad ammoniak. Produktionskapaciteten för ammoniak inom landet är
inte tillräcklig för att vi i händelse av en krissituation skall kunna
producera kvävegödsel för att odla spannmål både för etanolproduktion och för
livsmedelsproduktion. Det är därför angeläget att klariägga konsekvenserna från
beredskapssynpunkt av etanolproduktion ur jordbmksprodukter liksom
konsekvenserna för annan jordbmksproduktion, t.ex. oljeväxtodhngen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare
en fråga som kan behöva övervägas närmare är de alkoholpolitiska
konsekvenserna av en omfattande hantering av etanol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag framhålla följande. Jag anser att det är angeläget från
miljösynpunkt att vi kan få till stånd en introduktion av blyfri bensin.
Statens energiverks överväganden avseende blyfri bensin samt överväganden av
den nyss nämnda arbetsgmppen inom regeringskansliel leder till slutsatsen att
frågan om införande av blyfri bensin och frågan om låginblandning av etanol
kan ses frikopplade från varandra och att ytterligare utredningsinsatser
erfordras när det gäller etanolens framUda roll inom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section454>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section455>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>215</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>transportseklom.
Förutsättningar saknas i dag för att ta slällning till frågan om låginblandning
av etanol i samband beslut om införande av blyfri bensin. Mot bakgrund av
introduktionsplanen för alternativa drivmedel avser jag inom kort föreslå
regeringen att tillkalla en utredning för att närmare studera förutsättningarna
för låginblandning av motoralkoholer. Ulredningen bör klariägga de ekonomiska
fömlsättningarna samt utreda olika för- och nackdelar med låginblandning av
motoralkoholer. Vidare bör klariäggas de långsiktiga fömtsättningama för
användning av ren etanol som motorbränsle och etanolens betydelse från
försörjningssynpunkt. I det sammanhanget bör frågan om ev. omprioriteringar av
energiforskningsprogrammet som berör alternativa drivmedel, motorer etc.
övervägas. Även de alkoholpolitiska konsekvenserna av en mer omfattande
eta-nolintroduktion bör beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9
Storstadsområdenas energiförsörjning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9.1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inriktningen
av storstadsområdenas energiförsörjning har en avgörande betydelse för
fullföljandet av en akliv energipolitik. Betydande delar av målen i fråga om
energihushållning, oljeersättning och avveckling av kärnkraften kommer att
förverkligas genom åtgärder som vidtas av kommunerna i dessa områden.
Kommunerna har här ett avgörande inflytande, men statsmaktema har att ange de
allmänna ramama för verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
energihushållningsområdet är det angeläget att de möjligheter att spara energi
som finns i storstadsområdena tas till vara, särskilt när det gäller
flerfamiljshus och lokaler. Energisparåtgärder bör, som jag nyss har anfört
(avsnitt 6.1), avvägas mot möjlighetema att utnyttja Qärrvärme, spillvärme och
nya energikällor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller möjligheterna att ersätta olja med andra bränslen och att skapa
fömtsättningar för att avveckla kärnkraften har storstadsområdenas
fjärrvärmenät en framträdande roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att under 1980-talet kunna uppnå en hög oljeersättning, och samtidigt behålla
handlingsfriheten för elproduktion i kraftvärmeverk på 1990-lalet bör de
åtgärder som vidtas i fjärrvärmesystem vara ekonomiskt avskrivna mot mitten av
1990-talet. Därigenom kan olja ersättas och värmeabonnenternas kostnader
hållas nere samtidigt som vägen ligger öppen för elproducerande
kraftvärmeanläggningar, när ekonomiska faktorer talar för detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Storstadsområdenas
energiförsörjning har betydelse även för andra samhällsmål än de
energipoliUska. Det gäller t. ex. för möjligheterna att totalt öka
sysselsättningen och ge industrin tillfälle att leverera utmstning och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section456>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section457>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>216</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>introducera ny teknik. Värmeförsörjningen bör också ges en
sådan inriktning att miljön i storstäderna förbättras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Storstadsområdenas värmeförsörjning år 1983 redovisas i
följande tabell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 9.1 Värmeförsörjningen i storstadsområdena år 1983,
(TWh)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:15.6pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=90 valign=top style='width:67.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Storstockholm</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborg</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Malmö</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Nettovärmebehov</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=90 valign=top style='width:67.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,7</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,7</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>varav fjärrvärme</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=90 valign=top style='width:67.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7,5</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,3</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>varav ovng uppvärmning</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=90 valign=top style='width:67.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8,5</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,4</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Fjärrvärmeandel
(%)</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=90 valign=top style='width:67.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>47</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>49</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>60</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Oljeberoende,
totalt (%)</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=90 valign=top style='width:67.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>75</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>70</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>75</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Oljeberoende
inom fjärrvärme</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>(%)</span></b></p>
</td>
<td width=90 valign=top style='width:67.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>64</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>55</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>68</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I storstadsområdena finns en stor del av landets
värmekraftsbaserade elproduktionskapacitet. Följande tabell anger situationen
år 1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 9.2 Värmekraftsbaserad elproduktion i
storstadsområdena år 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:15.35pt'>
<td width=152 valign=top style='width:114.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:86.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Storstockholm</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborg</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Malmö</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=152 valign=top style='width:114.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Installerad
effekt (MW)</span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:86.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:33.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>640</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>43</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>270'</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=152 valign=top style='width:114.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Produktion
(GWh)</span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:86.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:33.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>200</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>130</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>55</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=152 valign=top style='width:114.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Bränsle
(toe)</span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:86.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.7pt'>
<td width=152 valign=top style='width:114.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>avfall</span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:86.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 300</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=152 valign=top style='width:114.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>kol</span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:86.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7000</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=152 valign=top style='width:114.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>olja</span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:86.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17100</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16500</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5900</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Mottrycksdelen i Sydkrafts Oresundsverk ingår. Även
viss del kol har förbrukats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under åren 1983 och 1984 har ett omfattande arbete
bedrivits i resp region för att nå en rationell energiförsörjning för både
1980- och 1990-ta-let. Företrädare för industridepartementet har i samband
därmed deltagit i en serie överläggningar med företrädare för
storstadskommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från Storstockholm har deltagit företrädare från flertalel
kommuner inom Stor-Stockholms Energi AB (STOSEB). Från Göteborgsområdet har
Göteborgs, Mölndal och Partille kommun deltagit. Från Malmöområdet har
slutligen deltagit Malmö, Burlöv och Lunds kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som utgångspunkt för arbetet togs rådande
planeringsunderiag våren 1983. Detta redovisas i det följande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section458>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:40.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section459>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>217</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Tabell
9.3 Förväntad utveckling, under år 1983, av värmeförsörjningen i storstäderna
till år 1990 resp. år 2000.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:18.25pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=85 colspan=2 valign=top style='width:63.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholm</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborg</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Malmö</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.35pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>År 1990</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2000</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>År 1990 :</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2000</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>År 1990</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Nettovärmebehov
(TWh)</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15,3</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>14,7</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,4</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4,1</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,6</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>_2</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Bruttovärmebehov
(TWh)</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17,1</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>16,8</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,2</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4,9</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,1</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ovrig
uppvärmning (TWh)</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,8</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,5</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,0</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,4</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,5</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Fjärrvärme
(TWh)</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11,3</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>13,3</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,2</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3,5</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,6</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Bränsle
fjärrvärme (TWh)</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.9pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>avfall -1- spillvärme</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,1</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,1</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,1</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>0,8</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,4</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>flis</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,3</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,3</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>kol</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6,2</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9,7'</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,6</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2,3</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,2</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>elenergi</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,3</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,3</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=137 valign=top style='width:102.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>olja</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,4</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,9</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,5</span></p>
</td>
<td width=31 valign=top style='width:23.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>0,4</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:29.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>' Om
spillvärme från Nynäshamn kan utnyttjas minskar mängden kol för värmeför-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sörining.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"
Underlag saknas enligt Malmö att på ett meningsfullt säll och i siffror bedöma</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utvecklingen
med sikte på år 2000.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Planeringen
i Storstockholm var baserad på en kombination av dd s. k. decentraliserade
kolalternativet och värmepumpsalternalivet i STOSEB 80-utredningen.
Inriktningen innebar en kraftig utbyggnad av fjärrvärme till en anslutningsgrad
motsvarande 66% år 1990 och 78% år 2000. Oljeersättning skulle ske med
övergång Ull kol genom ombyggnad av kraftvärmeverket i Värtan samt slörre
utnytUande av Igelslaverkel i Södertälje, utbyggnad med fastbränsle i
Solna/Sundbyberg saml ytteriigare avfallsförbränning i Högdalen och i
nordvästra regionen. En ökad användning av elpannor och värmepumpar fömtsaltes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i Göteborg bedömdes en stor ökning ske av fjärrvärmeförsörjd bebyggelse genom
anslutning av de kommunala bostadsbolagens värme-syslem till kommunens
fjärrvärmenät. Någon överenskommelse om villkoren för anslutning var dock inte
klariagd våren 1983. Med total anslulning bedömdes fjämvärmeandelen öka till
ca 60% år 1990 och ca 70% år 2000. Oljeersättning skulle ske genom ökad
spillvärmeanslutning. Även viss ökning av kolanvändningen i Sävenäs och Mölndal
samt avfallförbränning och värmepumpar planerades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
Malmös del förväntades en mindre ökning av fjärrvärmeanslutningen till 64% år
1990, vilket innebär att 90% av den för fjärrvärme möjhga bebyggelsen skulle
anslutas. Oljeersättning skulle ske genom koleldning i Limhamn, spillvärme från
industrier och avloppsreningsverk, värmeav-tappning från Öresundsverkel samt
övergång Ull el och naturgas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9.2
Departementspromemorians förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Överläggningarna
med storstadskommunerna sammanfattades i en departementspromemoria, (Ds I
1983:5) Storstadsområdenas värmeförsörjning, m.m.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section460>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section461>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>218</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Syftet
med förslagen är att finna genomförbara lösningar på värmeförsörjningen, som
säkerställer atl Ullräcklig oljeersällning kan uppnås under 1980-talet och att
förberedelser vidtas för att uppföra kraftvärmeverk när detta är ekonomiskl
motiverat. Sådana förberedelser bör vidias för att säkerslälla en tillräcklig
elprodukiion inför avvecklingen av kärnkraften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sammanfattning av förslagen ges i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Slockholm bör enligt promemorian fjärrvärmenäten i södra Storstockholm kopplas
samman så att det samlade nätet omfattar Stockholms sydvästra nät. Botkyrka,
Huddinge, Södertälje, Haninge, Skogås och Högdalen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fjärrvärmenäten
i norra och nordvästra Storstockholm bör enligt promemorian kopplas samman av
strategiska skäl så att Slockholm, Solna och Sundbyberg i ett senare skede kan
tjäna som underlag för ett större kraftvärmeverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lägen
för utbyggnad av förbränningsanläggningar bör undersökas i norra
Storstockholm. Såväl nya som etablerade lokaliseringar bör studeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ledningsutbyggnaden
bör ske så att en framtida anslutning till en Nynäshamnsledning blir möjlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Principbeslut
bör enligt promemorian fattas om att bygga en sådan Nynäshamnsledning.
Tidpunkten skall avgöras av när det är ekonomiskt motiverat med hänsyn till
tillgången på spillvärme eller kraftvärmeutbyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
strategiska flärrvärmeledningar bör enligt promemorian lämnas elt bidrag med
10% om dessa beställs före år 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avfallsförbränningsanläggningar
i Gladökvarn (Sofielund) och i nordvästra regionen bör övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Göteborg bör enligt promemorian klargöras fömtsättningarna för att koppla
samman de kommunala fjärrvärmenäten med de nät som drivs av de kommunala
bostadsbolagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Överenskommelse
bör vidare uppnås mellan Göteborgs och Partille kommuner om sammankoppling av
fjärrvärmenäten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorian
föreslår att planeringen av ett kraftvärmeverk på Flatholmen bör återupptas.
För detta ändamål bör markreservationer göras och förhandlingar mellan kommunen
och statens vattenfallsverk bör åtempp-tas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
strategiska fjärrvärmeledningar bör lämnas ett 10% bidrag om dessa beställs
före år 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Malmö bör enligt promemorian fömtsättningarna att förstärka
elpro-duktionskapacheten med ett koleldal kraftvärmeverk snarast klargöras.
Malmö kommun och Sydkraft AB bör snarast slutföra sina förhandlingar i denna
fråga.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section462>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section463>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>219</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9.3
Inriktning av storstadsområdenas energiförsörjning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Departementspromemorian
om storstädernas värmeförsörjning har remissbehandlals (bilaga 7).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
de uppgifter som har kommil fram under remissbehandlingen har avslutande
överläggningar genomförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Följande
inriktning av energiförsörjningen har klarlagts när det gäller Storstockholm.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Södertörns
fjärrvärme AB (SFAB) och Södertälje renhållningsverk har påbörjat studier för
atl uppföra en ca 50 MW sopförbränningsanläggning i Sofielund. Vid utbyggnad
krävs en Qärrvärmeledning mellan Sofielund och Huddinge sjukhus för att
överföra värme från anläggningen. 1 ett senare skede kan ledningen komma all
föra över värme från SFAB/Södertäljesy-stemet till Haninge. Av detta skäl
överdimensioneras ledningen, som därmed blir strategisk för senare utbyggnad
av kraftvärmeverk på Södertörn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
SFAB-systemet har bl.a. Skogås kompletterats med en 12 MW elpanna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slockholms
kommun har beslulal bygga ut fjärtvärme i sydvästra kommundelen (Skärholmen
och Hägersten). En anslutning görs lill Högdalen. Vid Skärholmen har SFAB:s och
Stockholms fjärrvärmenät nyligen kopplats ihop. En strategisk hopkoppling
mellan Högdalen och Hammarby undersöks, bl.a. för att möjliggöra senare
kraftvärmeutbyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
år 1984 har regeringen vidtagit åtgärder för att bevara handlingsfriheten i
Storstockholms värmeförsörjning. Inom ramen för det särskilda stöd för
upphandling inom energiområdet som energiupphandlingsdelegalionen handlagt har
även funnits utrymme för stöd till industriell verksamhel av särskilt
energipolitiskt intresse. Genom ett särskilt bidrag på 75 milj.kr. Ull Sveriges
Investeringsbank har bl.a. finansieringen av en tillbyggnad av etl raffinaderi
för speciella smörjoljor i Nynäshamn kunnat tryggas. Tillbyggnaden ger
möjligheter alt utnyttja stora mängder spillvärme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ålgärder
har även vidtagits för att snabbt utveckla den avancerade kraftvärmelekniken
för koleldning i trycksatta fluidiserade bäddar. Inom landel finns två
tillverkare, Asea-Stal resp. Gölaverken Energy Systems, som var för sig
utvecklat anläggningar av denna typ. Genom utvecklingsstöd på 25 milj. kr.
till resp. Ullverkare har fömtsättningarna för att under 1980-talet uppföra
sådana anläggningar avsevärt förbättrats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
remissbehandlingen av promemorian redovisades ett förslag till energikombinai i
Nynäshamn under 1980-tald. Förslaget har sedermera renodlats och har f. n.
formen av en offert till Stockholms kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
jämförs f. n. av Stockholms kommun med ett eget alternativ baserat på
koleldning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheterna
att konvertera det oljeeldade kraflvärmeverket i Stock-holm/Värtan till kol,
vilkel skulle skapa fömtsättningar att producera kraft-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section464>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section465>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>220</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>värmebaserad
el i Stockholms innerstad, hänger huvudsakligen samman med utgången av
överläggningarna om värme från Nynäshamn. En eventuell konvertering lill kol
kan komma atl ske med ulnyttjande av teknik för förbränning i trycksatt
cirkulerande fluidiserad bädd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
Stockholmsområdet kommer att vidtas ålgärder för atl nå en snabbare
oljfeersältning än vad som tidigare planerats. Beslut har fattats om att
uppföra 305 MW värmepumpar, varav 120 MW i Solna/Sundbyberg, 100 MW i
Henriksdal och 75 MW i Stockholm/Värlan. Anläggningarna i Henriksdal och
Värtan kommer med stor sannolikhet att kompletteras med ytterligare totalt 150
MW. Vidare har ytterligare beslut fattats om all utnyttja ca 80 MW elpannor för
avkopplingsbar elkraft i Slockholms centrala fjärrvärmenäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övriga regionen övervägs fliseldning i Haninge och Tyresö. Mot slutet av
1980-talet kan en hopkoppling aktualiseras mellan centrala värmenätet och
fjärrvärmenäld på Södermalm för att överföra kolbaserad värme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hopkopplingar
genomförs i norra Storstockholm för att i första hand öka oljeersättningen.
Planer finns också på en avfallsförbränningsanläggning på 1990-talel, som tar
tillvara nordvästra Stockholms avfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
Göteborgs del kan inriktningen sammanfattas på följande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
i promemorian föreslagna ledningen mellan Göteborg och Partille kommer inte
till stånd. 1 stället uppförs en elpanna i Partille. Förhandlingarna om
sammankoppling mellan det kommunala fjärrvärmenätet och bostadsbolagens
blockcentralsnät har inte helt slutförts. Förhandlingarna omfattar
blockcentraler med en sammanlagd effekt om 368 MW. Under hösten 1984 har
principöverenskomelser iräffats för flertalet pannor på Hisingen med en
sammanlagd effekt av ca 100 MW. Därutöver har beslut om Qärrvärmeanslutning
fattats för Sahlgrenska sjukhuset och delar av bostadsbebyggelsen runt
sjukhuset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om åtgärder för att förbereda ett kraftvärmeverk på Flatholmen har ännu inte
kunnat slutföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
Malmö gäller att Sydkraft AB och Malmö kommun har förklarat sig intresserade av
att när det är ekonomiskt motiverat uppföra ett större koleldal kraflvärmeverk
vid Öresundsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunens
Qärrvärmeförsörjning har redan Udigare Ull stor del varil baserad på
industriell spillvärme. Genom anslutning Ull flärrvärmenälet av det under år
1984 beslutade femokromverket tas ytterligare 360 GWh spillvärme per år till
vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sydvästra Skåne är förutsättningarna särskilt goda för att utnyttja s. k.
geotermisk värmeenergi. Lunds kommun kommer genom sitt geotermipro-jekt att
försöija Qärrvärmesystemet med värme från 600-800 m djup, som förädlas i en
värmepump. Åven andra kommuner i sydvästra Skåne kan komma att utnyttja
geotermisk värme. Sydvästra Skåne förefaller därtill ha goda geologiska
fömtsättningar för säsongslagring av överskottsvärme. Utredningar om denna
teknik bedrivs bl. a. i Malmö.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section466>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section467>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>221</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Överväganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
flera tillfällen har energiförsörjningen i storstadsområdena diskuterats i
riksdagen. Senast detta skedde var våren 1981 med anledning av prop. 1980/81:90
bil. I med riktlinjer för energipolitiken (NU 60, rskr 381), varvid förslagen
atl överföra värme från kärnkraftverken i Ringhals resp. Barsebäck avvisades.
Motsvarande förslag för Stockholm, del s.k. Fors-marksallernativel i STOSEB
80-ulredningen, bedömdes senare som olämpligt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med den inriktning som jag
nyss har redovisal har väsenlliga delar i en helhetslösning åstadkommits för
lång tid framåt. Värmeförsörjningen har fåll en inrikining som innebär både hög
flexibilitet och ökad oljeersällning för samtliga kommuner i storstadsområdena.
Lönsamma energihushållningsåtgärder kommer all genomföras effektivt. Jag
bedömer därför att de synpunkter om behovet av effektivarare energihushållning
i storstäderna som framförts vid remissbehandlingen av departementspromemorian
kommer att tillgodoses. Jag finner ingel behov av att föreslå en särskild
utvärdering av energisparverksamheten i storstadsregionerna, då statens energiverk
kontinuerligt följer energihushållningsprogrammels effekter, och inom ramen för
detta arbele även studerar förhållandena i storstäderna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ny teknik med
internationell bärkraft kommer all ulnylljas på flera områden. Inriktningen
innebär även alt den potentiella elproduktionskapaciteten i mottrycksverk
ökar. Ytterligare faslbränslebaserad elproduktionskapacitet kan dämtöver
tillkomma på 1990-talet som ett resultat av strategiska hopkopplingar i framför
allt Storslockholmsområdet. En lösning med stora spillvärmeleveranser från
Nynäshamn kan dock inte uteslutas, varför behovet att följa
kraftvärmepotentialens utveckling kvarstår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
genomgång av värmeförsörjningens inriktning efter de överläggningar jag nyss
redovisat visar för år 1990 och år 2000 följande stmktur. För Stockholmsområdet
anges i tabellen värden motsvarande en lösning med ombyggnad till kol i
Värtaverket samt med spillvärmeleveranser från ett energikombinai i Nynäshamn
till södra Stockholm. Andra lika möjliga lösningar med eller utan spillvärme
från Nynäshamn ökar i första hand värmepumpsutnyltjandet på spillvärmens eller
kolets bekostnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
angivna värden för fjärrvärme i Göteborg ingår Mölndal och i Malmös värden
ingår Buriöv.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section468>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section469>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>222</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tabell
9.4 Inriktning av storstädernas värmeförsörjning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=182 valign=top style='width:136.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=79 colspan=2 valign=top style='width:59.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Storstockholm</span></p>
</td>
<td width=67 colspan=2 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborg</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Malmö</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=182 valign=top style='width:136.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1990</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2000</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1990</span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2000</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1990
2000'</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=182 valign=top style='width:136.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Netlovärmebehov
(TWh)</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15,2</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>14.5</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,4</span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,2</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,6</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=182 valign=top style='width:136.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>varav fjärrvärme (TWh)</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9,1</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9,9</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,8</span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,7</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,3</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=182 valign=top style='width:136.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Bränsle
(fjärrvärme) (TWh)</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=182 valign=top style='width:136.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>avfall -1- spillvärme</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,7</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,5'</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,2</span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,2</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=182 valign=top style='width:136.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>trädbränslen</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=182 valign=top style='width:136.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>kol</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,4</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,2</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,7</span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,6</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,1</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=182 valign=top style='width:136.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>naturgas</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=182 valign=top style='width:136.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>elpannor</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,4</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,1</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=182 valign=top style='width:136.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>värmepumpar</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,2</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,1</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,9</span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0"</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,3</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.3pt'>
<td width=182 valign=top style='width:136.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>olja</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,8</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,7</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,4</span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,4</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=182 valign=top style='width:136.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Bränsle
(övrig uppvärmning) (TWh)</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.8pt'>
<td width=182 valign=top style='width:136.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>trädbränslen kol</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,3</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,4</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,1 0</span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,1 0</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0 0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=182 valign=top style='width:136.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>naturgas</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,3</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=182 valign=top style='width:136.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>elvärme</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,5</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,7</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,8</span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,6</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=182 valign=top style='width:136.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>värmepumpar</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,3</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,5</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=182 valign=top style='width:136.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>olja</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,6</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,4</span></p>
</td>
<td width=33 valign=top style='width:24.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,9</span></p>
</td>
<td width=34 valign=top style='width:25.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,9</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,1</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Underlag saknas enligt Malmö att på ett meningsfullt sätt och i siffror bedöma</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utvecklingen
med sikle på år 2000.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'> Primärenergitillförsel
bmtto, dvs. inkl. förluster vid omvandling och distribution.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>'Avfall
motsvarar 0,5 TWh (1990) och 1,1 TWh (2000).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"
Förutsätter att installerade anläggningar inte är lönsamma att driva år 2000.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av tabellen minskar oljeanvändningen jämfört med tidigare planering i
alla tre regionerna. För Storstockholm minskar oljeanvändningen från år 1980
till år 1990 med ca 1,3 milj. ton per år. Sammantaget bedöms oljeanvändningen
komma att minska med totalt 2 milj. ton per år under samma period.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1990 kommer elproduktionen i dessa regioner med fastbränsle i kraftvärmeverk
att molsvara 100 MW. Planer finns därutöver att komplettera befintliga verk
med ny kapacitet. Vid en kolkonvertering av det oljeeldade kraft värme verket i
Slockholm/V ärtan ökar kapaciteten med 130 MW. Vid överläggningarna har
redovisats ett förslag till produktion av 900 MW el från kraftvärme i
Stockholmsregionen. Det är ännu för tidigt att med någon säkerhet ange hur stor
den installerade eleffekten kommer alt bli mot slutet av 1990-tald.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
av de anläggningar som har aktualiserats under överiäggningarna kommer att
utnyttja nyutvecklad teknik. Beroende på uigången av nu pågående överväganden
om värmeförsörjning av Slockholm kommer elt eventuellt beslut om konvertering
av kraftvärmeverket i Värtan att fattas under år 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Storstäderna
har även gått i spetsen när det gäller att utveckla stora värmepumpar. Dessa
värmepumpar har förulsättningar all bli en betydande exportartikel för flera
svenska företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att behålla möjligheterna till senare kraftvärmeproduktion har under
överläggningarna aktualiserats särskilda bidrag för s.k. strategiska led-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section470>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section471>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>223</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ningar.
Bidragen motiveras av att ledningen som sådan eller dess dimension inte helt
kan motiveras av kortsiktiga ekonomiska förhållanden. På längre sikt kan de
värmenät som hopkopplas med strategiska ledningar utgöra underiag för
kraftvärmeproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare i samband med propositionen om fortsatt stöd för åtgärder för att
ersätta olja, m. m. samt för invesleringar inom energiområdet (prop.
1983/84:62, NU 9, rskr 124) anmält att jag avser återkomma till riksdagen med
förslag om slutlig omfattning och fördelning av de medel som avsatts för stöd
till strategiska hopkopplingar. Flertalet berörda kommuner har vid
remissbehandlingen av promemorian framhållit att bidragen bör differentieras.
Jag delar denna uppfattning. Överläggningar pågår f. n. om fördelningen av dessa
bidrag. Jag avser därför all så snart överläggningarna har avslutats återkomma
till riksdagen med en redovisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inriktningen
av storstädernas energiförsörjning har även posiiiva effekter för miljön.
Utsläppen av svaveldioxid per år från värmeproducerande anläggningar bedöms
från år 1980 till år 1990 minska med 15000 ton i Stockholm, 4000 ton i Göteborg
och 6700 ton i Malmö. För kväveoxider är motsvarande siffra 5000 ton i
Stockholm, 1 750 ton i Göteborg och 2700 ton i Malmö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
tillkommande förbränningsanläggningarna för fasta bränslen kommer att utföras
så att utsläppen blir mycket låga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av vad jag här har redovisat bedömer jag att gmnden för den fortsatta
energihushållningen och oljeersättningen i storstäderna under 1980-talet är
lagd. Förberedelser för ytterligare kraftvärmeproduktion på 1990-talet har
därtill vidtagits, även om beslut om utbyggnad av kraftvärmeverk grundade på
fasta bränslen ännu inte föreligger. Jag räknar med att statens energiverk inom
ramen för det uppdrag jag tidigare redogjort för (avsnitt 7.4) kommer att följa
utvecklingen i storstadsområdena och vid behov föreslå erforderliga åtgärder
inom ramen för anvisade resurer. För att ge berörda parter tillfälle att direkt
diskutera aktuella frågor om kraftvärmeutbyggnad avser jag även
fortsättningsvis kalla representanter för storstadsområdena till
överläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>10
Energipolitik för investeringar, sysselsättning och export</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>10.1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
går nu över till att behandla frågor som avser statens roll vid ulveckling och
användning av ny teknik samt de energirelaterade investeringarnas betydelse ur
sysselsättnings- och exportsynvinkel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
statliga åtgärderna för att ersätta olja, för energihushållning, för att främja
forskning och utveckling samt för att stödja upphandling av energiteknik, m.m.
har bidragit till atl påtagligt förändra vårt energisystem. De har som jag
tidigare nämnl medfört betydande utbyggnader av Qärrvärme,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section472>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section473>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>224</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>investeringar
i värmepumpar och lorv- och fliseldade anläggningar, introduktion av
miljövänlig och energisnål teknik samt demonstration av ny energiteknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtgärderna
har fömtom sin energipolitiska betydelse sannolikt också hafl slor betydelse
för den industriella utvecklingen i landel. Investeringarna i ny energiteknik
har inte bara betytt en trygg avsättning av produkter och tjänster utan också
medfört atl förelagen har kunnat utveckla både sitt kunnande och sin
produktionsapparat med hemmamarknaden som bas. Detta har lagt gmnden för
kommande satsningar på exportmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stora
investeringar innebär också sysselsättning och ekonomisk utveckling. Det
sysselsätts i dag drygt 40000 personer inom den energiutmst-ningstillverkande
industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
har sedan lång tid tillbaka en konkurrenskraftig energiutmst-ningsindustri, bl.a.
som ett resultat av de satsningar som har gjorls på utbyggnad av vattenkraft
och kärnkrafi. I slutet av 1970-talet och början av 1980-taiet var den svenska
marknaden för dessa slag av energiutmstningar i avtagande. De slörre
utbyggnaderna av vattenkraft och kärnkraft var i stort sett klara. Genom den
aktiva oljeersättningspoliUken och de statliga åtgärderna i övrigt på
energiområdet under de senaste åren håller svenska företag på att bli ledande
även när det gäller miljövänlig och energisnål teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
utredningar har på senare år redovisal bedömningar av energiin-vesteringarnas
storlek i Sverige och på världsmarknaden under 1980-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
uppdrag av regeringen genomförde Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) under år
1982 en studie över möjligheterna att inom ramen för den svenska
energipolitiken främja industriell utveckling på energiområdet. IVA lämnade i
december 1982 rapporten EnergipoliUken och den industriella utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>IVA
bedömer att de totala investeringarna i väriden i energiproduktion under
1980-tald kommer att uppgå till ca 38 700 miljarder kronor och för
energiinvesteringar i bostäder ca 9000—27000 miljarder kronor. Den svenska
marknaden bedöms i rapporten uppgå till 123 miljarder kronor för samma period.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
en särskild bilaga till 1984 års långtidsutredning (SOU 1984:5) redovisas en
genomgång av förväntade energiinvesteringar i Sverige under återstoden av
1980-tald.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
rapporten beräknas de totala investeringarna atl uppgå till ca 110 miljarder
kronor i 1982 års penningvärde under perioden 1984-1989. Hela 48% av
investeringarna beräknas ske för energihushållningsändamål, 21 % i el- och
fjärrvärmeproduktion, 24% i anläggningar för distribution av el, Qärrvärme och
naturgas samt slutligen 6% för utvinning och förädling av energiråvaror.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section474>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section475>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>225</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10.2 Den energitekniska industrins utvecklingsmöjligheter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk och slatens industriverk (SIND) har på
regeringens uppdrag kartlagt och analyseral den energilekniska indusirins
utvecklingsmöjligheter. Uppdraget har redovisals i rapporten Den
energilekniska industrins utvecklingsmöjligheter. Jag redovisar i det följande
huvuddragen i rapporten. En sammanfattning av rapporten redovisas i bilaga 20.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10.2.1 Sammanfattande översikt över
energintrustningsindustrin</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med energiutruslningsindustri avses i rapporten företag
som tillverkar utmstning för att utvinna och förädla energiråvaror, producera
elektricitet och värme, rena rökgaser, distribuera elektricitet och värme samt
återvinna och spara energi. Undersökningen omfattar inte utrustning för offshore,
kärnkraft, oljeraffinering eller oljedistribution.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rapportens kartläggningsdel bygger i huvudsak på uppgifter
från år 1982 samt på en enkäl från SIND avseende år 1983. Effekterna av de
omfattande insatserna efter regeringsskiftet som jag nyss har redovisat, kan
därför endasl delvis ulläsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 de bearbetningar som gjorts av SIND har det tagits fasta
på tillverkning av produkter som har direkt anknylning till energiteknisk
know-how. Då inräknas varor för att producera energi, t. ex. pannor och
turbiner, kablar, pumpar, kompressorer m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energiutrustningsindustrin producerade år 1983 varor för
drygt 16 miljarder kronor. Fördelningen på sektorer var:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 10.1 Den energitekniska industrin, saluvärde,
procent</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industrier för</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andel av saluvärde år 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>elöverföring</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>elproduktion</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>värmeproduktion</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>värmehantering</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fastbränslehantering</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summa</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Antalet sysselsatta var år 1982 ca 42000 personer, med en
jämförelsevis hög andel tjänstemän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller stmkturen på branschen kan konstateras att
energiutmst-ningsindustrin synes mer storföretagsdominerad än många andra
industrigrenar. Företag tillhörande ASEA-koncemen svarar för drygt hälften av
branschens saluvärde. De därnäst största ägargmpperna inom
energiut-mstningsindustrin är Saab-Scaniakoncemen och statsägda företag med
vardera omkring 5%. Andra stora företag är också verksamma inom området, men
med mindre marknadsandelar. Det är t.ex. Alfa-Laval, Åttas Copco,
Grängeskoncemen och Volvo. 15 Riksdagen 1984/85. I samt. Nr 120</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section476>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section477>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>226</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De svenska storföretagens del i den energilekniska
produktionen är intressant från flera utgångspunkter. De kan genom sin storlek
och produktion inom olika områden, både energitekniska och andra, lättare än
mindre företag själva omfördela sina resurser från olönsamma Ull lönsamma verksamheter.
Härigenom skapas viss stabilitet i sysselsättning och tillväxt inom företagen.
Genom sin internationalisering med stor export, försälj-ningsnäi och
tillverkningsenheter utomlands har de enligt SIND/stalens energiverk vidare
goda förutsällningar att nå ut med nya produkter på marknaden och att välja
tillverkningsland för produkterna. Ledning, forskning och utveckling samt
tillverkning av de mest avancerade produkterna sker dock i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 branschen finns också en kategori mindre och medelslora
förelag, som överslagsmässigt kan uppskattas svara för en knapp femtedel av
energiut-mslningsproduktionen i Sverige. De har verksamhet inom alla delar av
energiutrustningsindustrin men främst vad gäller mindre produkter, l.ex. mindre
komponenter, små värmepumpar, små pannor, mindre system m.m. Denna gmpp förelag
har inte samma förutsällningar alt själva lösa problem och utnytUa de
möjligheter marknaden erbjuder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energiutrustningsindustrin exporterade år 1982 ca 55% av
produktionen. Importens andel av försäljningen pä svenska marknaden var ca
52%. Detta är något lägre än för verkstadsindustrin som helhet. Vidare är
lönsamheten (avkastning på totalt kapilal m.fl. mått) lägre i energiutrustningsindustrin
än i verkstadsindustrin. Bland energibranschema framstår Elöverföring som mest
lönsam och Värmeproduktion som minst lönsam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efterfrågan har i Sverige förskjutils frän utmstning för
oljeeldning, kärnkraft, vattenkraft mot utrustning för fastbränsleeldning och
distribution av elektricitet. Genom salsningar på fjärrvärme har viss
förskjutning mot slörre anläggningar ägt mm. Nya produkter och förbättrade
tekniska lösningar har utvecklats och introducerats på marknaden. Det är t.
ex. värmepumpar, olika sorters fastbränslehantering inkl. förbränningsmdoder
och metoder att rena rökgaser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nya efterfrågeinriktningen har i stor ulslräckning
lagits upp av den etablerade energiutrustningsindustrin. Företagen har inriktat
sin tillverkning på produkter som i olika avseenden ligger nära deras samlade
lekniska kompetens och erfarenhel, verksladsresurser eller som passar företagets
profil och kundinriktning. Inom delar av energiulmslningsindustrin, t. ex.
värmepumpar och utrustning för inhemska bränslen, har omställningen av
energisystemet medfört en snabbt ökad efterfrågan. Inom andra delar av
energiutrtistningsindustrin finns fortfarande ledig kapacitet. En fortsatt lika
hög efterfrågan kan inte förväntas bestå. Mättnadstendenser har redan gjort sig
gällande. Del belyder enligt SIND/statens energiverk all en fortsatt relativt
snabb stmkturomvandling kan förväntas för energiulmslningsindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efterfrågan förväntas på lång sikl fortsätta att
förskjutas mot utrustning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section478>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section479>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>227</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för väimeåiervinning och styr- och reglerteknik för
processer och ventilationsändamål. Problemen med luftföroreningar kan medföra
alt efterfrågan på rökgasreningsiekniken ökar och att utvecklingen vad gäller
effektiva och miljövänliga förbränningstekniker påskyndas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konkurrenssituationen är enligt SlND/slalens energiverk
hårdare för de enklare produkterna och för de mindre syslemen. Del visar sig
bl.a. i imporlkonkurrensen som är hårdare för t.ex. små vattenkraftverk än för
stora, för små värmepumpar än för slora osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svensk energiutruslningsindustri har enligt SIND/stalens
energiverk goda förutsättningar att möta en framtida förändrad efterirågan på
energi-utrustningsprodukler. Den kommer att medföra en fortsatt omorienlering
av produktionen mot de "nya" energiulrustningsområdena medan andra
läggs ner. Avgörande för hur fort omvandlingen kommer all gå kommer bl.a, all
vara om tillverkning av ulruslning för de nya områdena bedöms som mer lönsam än
hell andra verksamhetsgrenar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10.2.2 Utredningens förslag lill åtgärder</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIND och statens energiverk har med utgångspunkt i den
gemensamma rapporten i var sin skrivelse lämnat förslag lill åtgärder
belräffande den energilekniska industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk anser alt del är uppenbarl all del
finns behov av referensanläggningar på hemmamarknaden för den induslri som vill
exportera ny leknik. De nuvarande reglerna för programmet för stöd för
ålgärder för att ersätta olja, m. m. bör enligt verket, som ett led i en allmän
statlig satsning på åtgärder som kan främja export, förändras så att exportmöjligheterna
kan beaklas i större utsträckning än f. n. Beslut om slöd bör dock enligt
verket inte endast eller ens främst baseras pä exportförväntningar. Verkel
anser vidare all en sådan förändring bör göras försöksvis och att den direkta slalliga
hjälpen för förelagens marknadsföring och marknadsansträngningar bör hanteras
av organ som har expertkunskap på just detta område. Verkel framhåller att
Svensk bygg- och energiexport (Swebex) har bildats och knutils till exportrådet
och atl det är angelägel att Swebex får möjlighet atl verka som den samlande
instansen för statens hjälp lill exportfrämjande inom energiområdet.
Avslutningsvis anser statens energiverk att fortsatta och förstärkta insatser
för att stödja den energilekniska industrin bör bygga på nuvarande program.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt SIND är det uiifrån renodlat induslripolitiska
aspekter angelägel att fortlöpande analysera och prognostisera
utvecklingstendenser inom energiutrustningsindustrin med dess olika sektorer
och delmarknader, samt alt stimulera en flexibel förmåga hos branschen atl
anpassa sig Ull de problem och möjligheter som marknaden och tekniken ser ut
atl ge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIND föreslår därför att del inrättas ett särskilt
utredningsprogram för energiutrustningsindustrin som inordnas i SlND:s huvudprogram
Industriell omvandling och tillväxt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section480>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section481>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>228</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Målet för etl sådant utvecklingsprogram bör enligt SIND
för det försia vara all främja utvecklingen inom små och medelslora enskilda
företag och att höja kompetensnivån hos företagsledare och andra nyckelpersoner
i företagen. Vidare skall programmet främja samarbete och samverkan mellan
förelag. Slulligen bör programmet ha som uppgifl att stimulera bildandel av mer
slagkraftiga företagsenheter genom fusioner, produktbyten och liknande strukturförändringar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett utvecklingsprogram för energiulmslningsindustrin bör
enligt SIND i en första etapp tidsbegränsas till de tre budgelåren
1985/86-1987/88. SIND föreslår all ell sådani utvecklingsprogram omfattar i
genomsnitt 11 milj. kr. per år och finansieras genom omfördelning av stöden Ull
energileknisk produktutveckling m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10.3 Export av energiteknik</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slora invesleringar i energiulrustningar kommer att göras
framför alll under 1980-ialet, inte bara i Sverige och i de traditionella
industriländerna och på för svenskl vidkommande redan etablerade marknader,
utan även i länder där industrialiseringen nyligen har påbörjats. På de
nordamerikanska och asiatiska marknaderna liksom inom EG kommer myckel slora
invesleringar alt göras i utrustningar för distribution av energi och energiomvandling
eller på åtgärder för alt spara energi inom bostadssektorn och i industrin.
Även betydande investeringar i produktion och utvinning kommer all ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Exporten av energiutrustning och anläggningar svarar för
en betydande del av den svenska exporten. Under år 1982 uppgick den Ull 8,2
miljarder kronor och var i storlek jämförbar med exporten av konsumentkapitalvaror.
Till detta skall läggas export av kringutrustning som kontrollutrustning,
know-how, service och andra mjukvambelonade delar som ingår i anläggnings- och
systemexport.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av den av statens energiverk och SIND avlämnade gemensamma
rapporten om Den energilekniska industrins utvecklingsmöjligheter framgår att
den svenska kompetensen och marknadsutsikterna varierar kraftigt mellan olika
teknikområden. Inom t.ex. vatienkraftsteknik och teknik för elöverföring har
Sverige sedan länge en mycket kvalificerad industri. Inom andra områden, l.ex.
förbränningsteknik och rökgasrening, har först de senasle årens utveckling på
den svenska marknaden skapat förutsättningar för industriell utveckling som kan
visa sig bli konkurtenskraftig också i ett internationellt perspektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att främja export inom energi- och byggnadssektorn
inrättades Svensk bygg- och energiexport (Swebex), inom Sveriges exportråd,
under år 1984 (prop. 1983/84; 168, NU 40, rskr 382). Särskilda medel anvisades
för detta ändamål på utrikesdepartementets anslag till Exportfrämjande
verksamhet, genom att medel ställdes till förfogande via energiupphand-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section482>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section483>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>229</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lingsdelegationen och genom omprioriteringar inom
bostadsdepartemenlels ansvarsområde. Swebex har varit verksamt sedan den I
juli 1984. Vad beträffar energisektorn har verksamheten hittills framför allt
inriktats på alt identifiera lämpliga samverkanskanaler på ett urval
prioriterade marknader. Vidare sker ell aklivi arbele för att l.ex. bearbda
inlernaiionella bislåndsorgan och skaffa lidig information om slora
inlernaiionella investeringsprojekt. De produktområden som i dag bedöms vara
av störst intresse för export är fjärrvärme, fasibränsle, värmesystem och
värmeåtervinning. Dessa har därför givits prioritet i Swebex arbete. Vid
inrättandet av Swebex. föreslog statsrådet Hellström atl en tolal ulvärdering
bör ske efter fem år (prop. 1983/84:168. NU 40, rskr 382).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I regeringen ägnas slor uppvärksamhet åt exportfrämjande
aktiviteter på energiområdd. Bl. a. inom ramen för regeringsavlal om
ekonomiskl, induslrielll och lekniskl samarbeie med ösisialer och vissa
u-länder har under senare år energifrågorna ågnals ökad uppmärksamhel. Della
gäller t.ex. i kontakter med Indien. Kina. Egyplen. Sovjelunionen. Mexico,
Ungern och Ecuador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därulöver kan nämnas dels alt de svenska handelskontoren
har anordnat en rad symposier i olika länder, dels alt jag i samband med
officiella besök i en rad länder ägnal särskild uppmärksamhet åt
energifrågorna. Bland dessa symposier kan nämnas följande: Frankrike hösten
1982. USA hösten 1983. Västtyskland, Hannovermässan april 1984, Öslerrike
höslen 1984. Indonesien och Singapore höslen 1984 saml Canada vintern 1985.
Swebex och Exportrådet ulgör i dessa sammanhang etl vikligi insirumenl vad
beiräffar kontakiskapande och förberedande arrangemang inför seminarier elc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10.4 Energiupphandlingsdelegalionen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen beslutade höslen 1982 med anledning av
propositionen om vissa ekonomisk-politiska ålgärder m. m. (prop. 1982/83; 50
bil. 6, NU 18, rskr 11</span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1) </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om
ell investeringsprogram för år 1983. Regeringen bemyndigade mig hösten 1982 atl
tillkalla en delegation för upphandling inom energiområdet (1 1982:07).
Delegationen har antagit namnet energiupphandlingsdelegalionen (EUD).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen beslutade vidare hösten 1983 om ett
investeringsprogram även för år 1984. (prop. 1983/84:62. NU 9. rskr 124). EUD
och de särskilda investeringsprogrammen för åren 1983 och 1984, tillkom för alt
stimulera invesleringar för Ijärrvärme och i el- och värmeleknisk ulruslning.
Inom dessa invesleringsprogram har disponerats sammanlagl 1 650 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>EUD:s uppgift på kort sikt var atl följa upp atl 1983 års
investeringsprogram fick avsedd stimulansverkan inom energiområdet. EUD skulle
vidare medverka lill atl den ökade efterfrågan som stöden i programmel gav
upphov till, samordnades med industrins produktionsfömlsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rättelse: S. 230. bönan av rad 22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillkommer: - Införandet av stöd för anslutning till
fjärrvärme under år 1984. Slöd</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section484>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>230</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
långsikliga uppgiften för EUD var all skapa förutsällningar för alt de ökade
beställningarna av energiutrustning skulle lägga grunden för en framgångsrik
exportverksamhet för svenska industriföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
en följd av riksdagens beslut hösten 1983 med anledning av propo-positionen om
fortsall slöd för ålgärder för att ersätta olja, m. m. samt för invesleringar
inom energiområdd (prop. 1983/84:62), förlängdes EUD;s uppdrag till utgången av
år 1984. EUD:s arbete har nu slutförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Investeringsprogrammet
för år 1983 innebar inom energiområdet i huvudsak följande åtgärder:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Införandet av 10% bidrag för
investeringar i distributionsanläggningar för fjärrvärme som beställdes under
år 1983. 300 milj.kr. anvisades för detta ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Införandet av 25% bidrag för
investeringar i förbränningsanläggningar för eldning med främst torv, som
beställdes under år 1983. 200 milj. kr. anvisades för detta ändamål. I ett
senare skede överfördes ytterligare ca 170 milj. kr. för slöd lill sådana
anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inrättandet av EUD. 700
milj.kr. anvisades till EUD:s disposilion för stöd Ull åtgärder för upphandling
inom energiområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
1984 års investeringsprogram infördes ökade möjligheter atl bevilja stöd.
Programmet omfattade följande åtgärder, inom en lolalram om 450 milj. kr:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Införandet av stöd för
anslutning till Qärrvärme under år 1984. Stöd lämnades med 135 kr/kW ansluten
sammanlagrad effekl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utvidgning av stödel lill
torveldade förbränningsanläggningar lill att även omfatta andra inhemska
bränslen. Bidraget reducerades till högst 15% av investeringen i pannor som
beställdes under år 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Införande av stöd för
investeringar i under år 1984 beslällda terminaler för separering av trä- och
skogsråvara. Bidrag lämnades med högsl 50% av investeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Införande av stöd för
värmepumpanläggningar som beställdes under år 1984. Bidrag lämnades med högst
15% för sådana värmepumpar som inte utnyttjar avluft. Undantag gjordes även för
värmepumpar inom fjärrvärme- och naturgasförsörjda områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Införande av slöd för elpannor
eller elpatroner som utnyttjas under en övergångsperiod i anläggningar som
enligt fastlagda planer senare skall försörjas med Qärtvärme. Bidrag lämnades
med högst 15% av investeringen i utmstning som beställdes under år 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>- Förlängning
av stödel till små vattenkraftverk. Bidrag lämnades med<br>
15% av investeringen i kraftverk som beställdes under år 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
åren 1983, 1984 och 1985 gäller därtill särskilda bidrag om 40% för
investeringar i förbränningsanläggningar för inhemska bränslen i Nortbottens
län. Denna utvidgning av stödet föreslogs i propositionen om utveckling i
Norrbotten (prop. 1982/83:120 bil. 6, NU 38, rskr 306).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Resultatet
av 1983 års invesleringsprogram är positivt. EUD bedömer</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section485>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section486>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>231</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
de invesleringar i energiutrustning som skapats kan uppgå till ca 7 miljarder
kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Effekterna
av stödet lill torveldade anläggningar överträffade alla förväntningar. Sammanlagt
har beslutats om nära 370 milj.kr. i bidrag till 53 anläggningar.
Invesleringsvolymen för dessa anläggningar uppgår sammanlagl lill I 640 milj.
kr. Installerad faslbränsleeffekt är av statens energiverk beräknad till 945
MW.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stödel
till distributionsanläggningar för fjärrvärme har enligt EUD;s bedömning ökal
invesleringsvolymen med 20 till 25 %. Bidrag om nära 215 milj. kr. har
beslutats, vilkel motsvarar över 2000 milj. kr. i direkl investeringskostnad.
Återstående medel som anvisats för delta ändamål har av-salts för bidrag till
investeringar i gasledningar i Sydgasnätd och för stöd lill strategiska
ledningar i storstadsområdena (avsnitt 9).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
EUD;s verksamhel under år 1983 har bidragit till ökade investeringar och lill
en teknikutveckling inom den värmdekniska branschen. Jag återkommer strax till
EUD:s verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
1984 års investeringsprogram har varit en framgång. Statens energiverk som
haft ansvaret för flertalet stöd inom programmel, har p. g. a. en stor mängd
ansökningar varil nödsakade alt reducera bidragsnivån och maximera stödel lill
högst 7,5 milj. kr. per anläggning. Någon reduklion av nivån har dock inle
gjorls för stödet till anslulning till fjärrvärmesystem. Däremol har den
anvisade ramen på 350 milj. kr. varil otillräcklig för att alla ansökningar
inom detta område skall få stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk har lämnat preliminära uppgifter på omfattningen av beslulade stöd.
Dessa uppgifter redovisas i följande labell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tabell
10.2 Preliminära uppgifter om beslutade stöd inom ramen för 1984 års investeringsprogram</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=107 valign=top style='width:80.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Eldningsanläggningar,</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>allmänt</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>92 milj.kr.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=107 valign=top style='width:80.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Norrbotten</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><b><span style='font-size:
5.0pt;font-family:Verdana'>1,5 ■■-</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=107 valign=top style='width:80.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Terminaler</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>48 "-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=107 valign=top style='width:80.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Värmepumpar</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>106 "-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=107 valign=top style='width:80.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Elpannor</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>0.05 "-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=107 valign=top style='width:80.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Spillvärmeanslutning</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6,5 "-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=107 valign=top style='width:80.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Små
vallenkraflverk</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22 "-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.3pt'>
<td width=107 valign=top style='width:80.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslutningsstöd</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>74 "-</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Summa</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>350</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessutom
har bostadsanknutna värmepumpar och solvärmeanläggningar fått stöd från anslag
inom bostadsdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
lolala investeringarna kan bedömas uppgå lill mellan 3 och 5 miljarder kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>EUD
presenterade under åren 1983 och 1984 två större ulredningar. Hösten 1983
redovisades en utvärdering av EUD;s verksamhet i rapporten (Ds I 1983:24)
Slatligl slöd till energiupphandling. Under våren 1984 överlämnades rapporten
(Ds 1 1983:26) Ökad export av svensk energileknik.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section487>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section488>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>232</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dämtöver
har EUD och de särskilda arbetsgmpper som delegationen bildal för mindre värmepumpar
resp. mindre fastbränsleanläggningar tagii fram ett antal promemorior om bl. a.
marknaden för mindre energisystem, upphandlingsunderlag för
fastbränsleanläggningar m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>EUD:s
arbete och stödmöjligheler inom investeringsprogrammen har inneburit att goda
möjligheter har öppnats för svensk energiteknisk industri. En särskild uppgift
för EUD har varil att slödja energiupphandlingen i Norrbottens län. EUD har
genom en särskild arbetsgrupp i nära samarbete med länsstyrelsen i Nortbottens
län fördelat ca 50 milj. kr. till olika företag och projekt i länet. De stöd
som har lämnats har huvudsakligen hafl formen av villkorliga lån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller resultaten av EUD:s långsiktiga uppgifter kan jag redovisa följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
EUD gjordes i ett tidigt skede etl val av produkter som bedömdes ha särskilt
goda exportfömtsättningar. Dessa var:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>avancerade miljövänliga
förbränningsanläggningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>värmepumpar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>avancerad kraftvärmeteknik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>fjärrvärmeteknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkten
var att skapa en värmeteknisk industri som under slutet av 1980-talet i
huvudsak kan producera för export.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avancerade
miljövänliga förbränningsanläggningar gavs ett omfattande administrativt och
ekonomiskt stöd av EUD. Som främsla exempel på tekniken kan nämnas den
cirkulerande svävbäddtekniken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Värmepumpen
har under åren 1983 och 1984 upplevt ett tekniskt kommersiellt genombrott.
Värmepumpar i fjärrvärmesystem kommer att i mitten av 1980-talet producera
drygt 3 TWh värmeenergi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
mindre, småskaliga lösningarna har även fått en ökad försäljning.
Fömtsättningarna har kraftigl förbättrats genom den överenskommelse som nåtts
hösten 1984 mellan konsumentverket, branschen, företrädd av Svenska
Värmepumpsföreningen (SVEP) och EUD. Överenskommelsen innebär ett förbättrat
konsumenlskydd innefattande en femårig effektgaranti och tvåårig
materialgaranti. Ell försäkringssystem träder i funklion om leverantören inte
kan fullgöra sina förpliktelser. EUD bedömer atl överenskommelsen kan ge
posiiiva effekler även på exportmarknaden. EUD har under år 1984 även framtagit
en broschyr om mindre värmepumpar. Broschyren har nyligen distribuerats till
landets småhusägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
avancerade kraftvärmelekniken innebär bl.a. förbränning i trycksatt svävbädd
och elgenerering med en kombination av gas- och ångiurbiner. Två svenska
företag, Asea-Stal AB och Götaverken Energy Systems, utvecklar var för sig
olika koncept av denna teknik. Asea-Stal har kommit betydligt längre i
utvecklingsarbetet än Götaverken Energy Systems. EUD har lämnat vardera
förelaget 25 milj. kr. i bidrag till utvecklingsarbetet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section489>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section490>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>233</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetet inom Asea-Slal har kommit så långt alt också
förhandlingar om leverans av en försia anläggning kunnal gå in i ett avgörande
skede.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fjårrvärmelekniken kommer genom EUD:s insalser för
samordnad upphandling och provning alt stärkas vilkel är av intresse bl.a.
från exportsynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av slor betydelse då ny leknik skall säljas är
möjlighelerna alt uppföra referensanläggningar. Detla gäller inle bara helt
nydanande leknik i absolut mening ulan även leknik som upplevs som ny för den
aktuella marknaden. Den snabba utvecklingen på energiområdd och de mycket
stora invesleringar som ofla kommer i fråga på delta område gör behovel av
referensanläggningar särskilt stort inom energisektorn.. För atl sådana
anläggningar skall komma lill slånd krävs ofla samhälleliga insatser av olika
slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom EUD har man under åren 1983 och 1984 arbetat med
olika former av funktionsgarantier s.k. riskavlyft och villkorliga lån för atl
minska de ekonomiska riskerna för nya anläggningar. Molsvarande stödmöjligheter
har även förts in i del stöd statens energiverk disponerar för slöd till
åtgärder för alt ersälla olja, m. m. Jag kommer i del följande alt redovisa
några referensanläggningar som har kommit till ulförande bl.a. genom EUD:s
försorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sundsvalls Energiverks hetvattenpanna av typen Götaverken
CFB (cirkulerande svävbädd) beställdes under år 1983. Pannan som har 20 MW
värmeeffekl är avsedd för eldning med avfall och lorv. Pannan har färdigställts
under hösten 1984. Del som särskilt utmärker CFB-tekniken är hög verkningsgrad,
goda miljödata och möjligheter atl ulnytUa olika slags bränslen. Anläggningen
blir även förhållandevis kompakt. Sundsvallspannan har följts av ytterligare
beställningar på CFB-pannor i Mölndal, Nyköping och Uddevalla. Företagel
räknar med atl kunna leverera anläggningar upp till 150 MW. EUD har genom
särskilt utformat stöd bidragit till tillkomsten av en serie om fem CFB-pannor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nyköpings Energiverk har under våren 1984 tagit i drift en
10 MW panna av typen Asea-Stal MBC (flera svävbäddar). Pannan är avsedd alt
eldas med alternalivi kol, trädbränsle eller lorv. MBC-pannan har genom sin
konstmktion med två bäddar för förbränning, en extremt liten volym per
effektenhet. Jämfört med en molsvarande CFB-panna är volymen ungefär hälften av
dennas. Asea planerar att bygga pannenheter upp till 50 MW:s effekl.
Konstruktionen är förberedd för kraftturbiner av Asea:s fabrikat, för
kraftvärmeutförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Etl konsortium med industriella och kommunala ägare har
beslulal all uppföra en anläggning i Malmö för framställning av knappt 80000
ton ferrokrom per år. Dämtöver producerar anläggningen brännbar gas och
hetvatten motsvarande 360 GWh per år. Värmeenergin tas till vara i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section491>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section492>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>234</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmö kommuns fjärrvärmenäl och moisvarar där ca 12% av
fjärrvärme-behovet. Anläggningen kommer att tas i drift under år 1986. EUD
bedömer all på längre sikt kan plasmateknologin ha tillämpningar utanför
metallindustrin. T. ex. kan bränslegas komma att framslällas från avfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>EUD har under år 1984 särskilt engagerat sig i frågan om
en mer kontinuerligt verkande förslärki hesiällarfunktion på del värmeiekniska
området. Erfarenheler från andra teknikområden visar all beslällarfunklionen
kan ha lika stor betydelse för den lekniska och induslriella utvecklingen som
kompelensen inom producentleden. Som goda exempel på della förhållande kan
nämnas statens vattenfallsverk resp. Asea inom eltekniken och televerket resp.
Ericsson inom teletekniken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom del värmetekniska området saknas denna starka
beslällarorganisa-lion. För all förstärka beslällarfunklionen har därför EUD
vidtagit en rad ålgärder, exempelvis framtagning av generella
förfrågningsunderlag för fastbränsleanläggningar upp till 2 MW, systematisk
uppföljning av egenskaper hos fastbränsleanläggningar i olika storlekar,
provning av distribu-lionsmaierial inom tjärrvärmeseklorn, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att fullfölja dessa punktinsatser har EUD beslulal
stödja Ullkomslen av ett särskilt organ för samordnad upphandling inom det
värmeiekniska området. VVF och en rad energiverk har tagit initiativ lill en
sådan organisation. Organet som benämns Svenska värmeverkens ekonomiska förening
(VÄRMEK) har formen av en ekonomisk förening för offentliga beställare av
värmeteknik. Strävan är atl genom samarbetsavial knyta byggnadsstyrelsen,
fortifikalionsförvallningen och slatens vattenfalls verk närmare till
föreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>VÄRMEK:s syfte är främst alt genom omfattande upphandling
skapa hög kompetens och marknadsöverblick, att höja kvaliteten och sänka
prisnivån på upphandlade produkter, atl standardisera kravspecifikationer för
att höja produklslandardiseringen, atl delta i teknikupphandling för
kompetensutveckling hos leverantören och all finansiera energiinvesteringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>VÄRM EK: s medlemmar är oförhindrade att upphandla uianför
föreningens regi. Även icke-medlemmar kan köpa utrustning via föreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Intresset atl utnyttja VÄRMEK och att bli medlem i
föreningen, stimuleras via rabatter och ålerbäring. VÄRMEK avses bli
finansierad med ett grundkapital som tillskjuls av staten. De medel staten
tillför skall delvis återbetalas till staten genom särskild äterbetalningsplan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis finner jag att de uppgifter som
förelagts EUD av regeringen har kunnat fullföljas. Oljeersättande invesleringar
genom bl.a. fjärrvärmeutbyggnad har stimulerats på avsett sätt.
Investeringsbehovet har också kunnat utnyttjas för att etablera ny svensk
teknik. Konsumentskyddet har utvidgats för främst mindre värmepumpar.
Energiteknisk pro-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section493>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section494>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>235</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>duklion
har stimulerats i Norrbotten. En långsiktig förstärkning har också åstadkommits
av den offentliga beställarfuktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10.5
Överväganden och förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Sverige liksom i många andra länder genomförs de ofta mycket kapitalkrävande
investeringarna inom energiområdet i betydande utsträckning inom den offentliga
sektorn. På kraftproduktionens område har den offentliga sektorn ett
dominerande ansvar för investeringarna även om privata företag också har gjort
stora åtaganden. För eldistribution råder liknande förhållanden. Inom värmeproduktions-
och distributionsområdet domineras investeringarna av kommunerna. I fråga om
utvinning av t.ex. fasta bränslen förekommer såväl offentlig som privai
investeringsverksamhet. På användningssidan är bilden splittrad beroende på vem
som äger den fastighet eller den anläggning som en investering genomförs i.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Huvuddelen av
investeringarna genomförs på marknadsmässiga villkor med normala krav på
avkastning av investerat kapital. Vissa möjligheter till stöd från samhällets
sida finns t. ex. inom ramen för det särskilda stödet för all ersätta olja. m.
m.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De energipoliliska stöd
som har lämnats har givit goda energipolitiska effekter. Oljeberoendet har
minskat och fömtsättningarna för atl avveckla kärnkraften har förbättrats.
Utlandsberoendet för vår energiförsörjning har kunnal minska avsevärt med både
förbältrad bytesbalans och minskad sårbarhet som följd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den framgångsrika
omställningen av vårt energisystem har också medfört industripolitiska
fördelar. Företag som tidigare har varit starka i fråga om t.ex.
energiomvandling och energidistribulion har kunnat vidga sin verksamhel och
utveckla nya produkter. Nya företag har tillkommit. Dd är enligt min mening
angeläget att den industriella kompetens som har byggts upp i stor utsträckning
förs ut till andra länder i samband med att dessa länder omformar sin
energiförsörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är av slor vikt att ha en konkurrenskraftig svensk energiutruslningsindustri.
En stor inhemsk produktion av energiutrustning skapar goda förutsättningar att
upprätthålla effektiva syslem för produktion, överföring och användning av
energi i landet. Branschen ger belydande exportintäkter, minskar behovet av
import och sysselsätter ett stort antal personer. Branschens betydelse från
exportsynpunkt kan öka eftersom exportpotentialen är betydande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller statens roll i utvecklingen av ny energileknik har jag nyss anfört
(avsnitt 3) att utgångspunkten är att den teknik som utvecklas skall kunna
klara sig på marknadens villkor när den har passerat prototyp- och
demonslrationsstadiet eller referensanläggningsstadiet. Stödet bör kon-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section495>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section496>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>236</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>centreras
på leknik som är på FoU-sladiet eller av prototyp- och demon-slrationskaraklär.
De kunskaper och erfarenheter som vi har förvärvat under den lid vi har arbeial
med att siälla om energisyslemel gör det möjligt atl nu koncentrera slödel till
sådana områden där det kan ge de bästa effekterna. Slöd Ull konvenlionell
leknik bör å andra sidan lämnas endasl när det är motiverat av t.ex.
konjunkturskäl eller när det kan behövas för alt en marknadsinlroduklion i
större skala skall bli möjlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statligt
slöd till FoU och oljeersällning är inriktal på all uppnå de energipoliUska
målen. Den snabba omdaningen av energisystemet och den ökade
investeringsaktiviteten till följd härav får ocksä effekler för industrin i
form av teknikutveckling, ökad sysselsättning m. m. Det har därför varit
naturiigl alt i samband med slödgivningen till viss del beakta även de
induslripolitiska effekterna av verksamheten. 1 1983 och 1984 ärs invesleringsprogram
och framföralll i den verksamhet som EUD har bedrivii i samband därmed har
slrävan varil all i större utsträckning låta också induslripolitiska synpunkler
påverka urvalel av projekt. Erfarenheterna av denna verksamhet har varit goda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill erinra om att de industripoliUska aspekternas allt slörre betydelse för
energipolitiken också har kommit lill ullryck i bildandet av det energitekniska
råd, som regeringen bemyndigade mig all tillkalla i november 1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rådet
är ett organ för samråd med företrädare för forsknings- och industriintressena,
berörda samhällsorgan och fackliga organisalioner. Vid rådets sammankomster har
olika för energiområdet strategiskt viktiga frågor behandlats. Det gäller
l.ex. ulveckling och kommersialisering av svensk energiteknik, oljefrågor och
elanvändningsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening finns dd anledning all i den fortsatta slödgivningen på
energiområdet göra något vidare bedömningar och beakta även industripoliUska
aspekler och möjligheter till export. De betydande insaiserna för all främja
omslällningen av energisyslemel har drivit fram ny teknik och nya
systemlösningar i svensk energiförsörjning. Detta belyses i den utredning som
SIND och statens energiverk har gjort. Härvid har ulruslningsin-duslrin med
framgång utvecklat en kompetens som många gånger är av intresse också på
exportmarknaderna. Det är angeläget att dessa möjligheter till vidgad
försäljning las lill vara och atl det finns möjligheter att från samhällels
sida vid behov slödja angelägna projekl som är i sladiet atl bli kommersielll
dablerade även om den främsla marknaden finns uianför landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser dock i likhet med energiverket att stöd inle endast eller främst kan
bygga på exportförvänlningar. Reglerna för slöd Ull oljeersällning och
forskning bör ändras i enlighel med energiverkels förslag. Villkoren för stöd
liil projekl där en stor del av försäljningen kommer att ligga utanför landet
och inte främst avser utveckling av teknik för det inhemska energi-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section497>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section498>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>237</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>behovet
bör anpassas till de statliga stöd som i övrigl kan utgå till industrin. Jag
avseratt senare återkomma lill regeringen med förslag till ändrade regler i
enlighel med vad jag här har förordat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dd
finns inom ramen för energiforskningsprogrammet möjlighet alt erhålla stöd för
utveckling av energisnåla processer inom induslrin. Detla slöd fördelas av
styrelsen för leknisk ulveckling (STU). 1 många fall, särskilt för slörre
projekt, gäller emellertid atl belydande lekniska och kommersiella risker kan
kvarslå även sedan projeklen passerat del sladium där stöd från STU kan komma
i fråga. För alt möjliggöra stöd även i del skedet inrättades den I juli 1979
Industrifonden (prop. 1978/79:123 bil. I, NU 59, rskr4l5). Genom Industrifonden
har stöd kunnal lämnas till teknik som bedöms ha goda affärsmöjligheter i form
av bl. a. en slor marknadspotential på exportmarknaderna. Industrifonden kan
således komma atl fungera som stödgivare i steget efter forskningsstadiet vad
avser projekt som erhållit slöd inom ramen för energiforskningsprogrammet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att yllerligare kunna stärka Swebex och exportrådets möjligheter atl bidra till
att svenska företag kommer ut på exportmarknaderna bör Swebex erhålla
ylleriigare 10 milj. kr. för budgetåren 1985/86-1986/87. Jag kommer strax under
anslaget E 22. Vissa åtgärder för omställning av energisystemet all beräkna ett
sådani medelsiillskolt. Jag har i denna fråga samråtl med statsrådet Hellström.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
en följd av den stora investeringsverksamheten och omställningen på
energiområdet reses också krav på anpassning från enskilda företags sida till
förändrade marknadsvillkor. SIND och energiverket förutser i sin ulredning en
fortsatt relativt snabb strukturomvandling i vissa delar av
energiutrustningsindustrin. Genom bl. a. den ulrednings-, rådgivnings- och
stödverksamhet som SIND och de regionala ulvecklingsfonderna handhar finns goda
förutsällningar för insalser som underiättar en från samhällets synpunkl
rationell strukturanpassning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>11
Kärnsäkerhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
energikällorna medför kärnkraften säkerhetsproblem av speciell karaktär.
Ansvaret för att bevaka dessa frågor vilar på dels staten, dels kraftindustrin.
Fr.o.m. den 1 febmari 1984 gäller den nya lagen (1984:3) om kärnteknisk
verksamhet (kärntekniklagen), som bl.a. lägger fasl dessa ansvarsförhållanden.
För kärnsäkerhetsarbetet fastställde riksdagen år 1981 vissa rikllinjer (prop.
1980/81:90 bil. I s. 310-314, NU 60, rskr 381), som främst avser
reaklorsäkerhden. Jag återkommer slrax (avsnill 11.1) Ull dessa riktlinjer, som
enligt min mening i alU väsenlligl bör äga fortsalt giltighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Använt
kämbränsle och annat kärnavfall från reaktordriften måsle hanteras och
slutdeponeras på etl sådant sätt att oacceptabla radioaktiva utsläpp eller
läckage från avfallet inte uppslår. I fråga om låg- och medel-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section499>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section500>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>238</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>aktivt avfall kan slutligt omhändertagande ses som elt led
i driften. Använt bränsle och annat högaktivl avfall mellanförvaras däremot
under lång tid, flera årtionden, före slutförvaring. Därigenom tillkommer
frågan om alt säkerställa resurser för dessa ålgärder, som lill stor del
genomförs sedan kärnkraftsdriften har avvecklats, liksom frågan om
vidareutveckling av de meloder som skall utnyttjas. Jag kommer i del följande
(avsnitt 11.2) att föreslå vissa förändringar i myndighdsorganisationen på
detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förhindrandet av kärnvapenspridning och obehörig
befattning med klyvbara ämnen är av ulomordentlig betydelse. Det fredliga
utnytUandet av kärnenergi måste ske utan alt verksamhelen genom överföring av
utmstning, utnyttjande av anläggningar eller avledning av klyvbart material
bidrar till kärnvapenspridning. Jag återkommer (avsnitt 11.3) till ålgärder på
svensk sida som aklualiseras härigenom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 anslutning lill såväl bränsleförsörjningen som
avfallshanteringen ger transporter av klyvbart och/eller radioaktivt material
upphov lill säkerhetsproblem. Säkerhetsarbelet på transportområdet regleras
genom nationella bestämmelser, som normall ulformas så att de står i samklang
med bl.a. riktlinjer utarbetade inom lAEA, det internationella aiomenergior-ganet
i Wien. Härtill kommer åtgärder för att följa IAEA-konventionen om fysiskl
skydd. Jag ser säkerhdsarbdel på iransportområdd som väsentligt och kommer att
fortsätta alt verka för all del bedrivs med kraft, även på del internationella
planet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Strålskyddsverksamheten inom kärnkraftsdriften hänger nära
samman med del övriga säkerhetsarbetet och griper liksom detta in i den dagliga
driften vid anläggningarna. Strålskyddet kommer atl erfordras även sedan
drifien vid kärnkraftverken har upphört och i samband med deras rivning. Jag
kommer i del följande atl endasl kort beröra slrålskyddsfrågorna men vill
erinra om att chefen för jordbruksdepartementet med stöd av regeringens
bemyndigande har tillsatt en ulredning för översyn av slrålskyddslagen (1958;
110). Utredningen skall enligt sina direktiv (Dir 1983:45) bl. a. belysa
frågan om hur en ny slrålskyddslagstiftning skall samordnas med lagsliftningen
om kärnteknisk verksamhet. Ulredningen avser att lägga fram förslag om ny
strålskyddslag under försia halvåret 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är vidare nödvändigl att en beredskapsorganisalion
finns planerad och förberedd för insatser i den händelse att etl haveri skulle
inträffa vid en kärnkraflsanläggning med konsekvenser uianför anläggningen.
Riktlinjer i fråga om beredskapsorganisation antogs av riksdagen år 1981 (prop.
1980/81:90 bil. 2, JoU 24, rskr 274).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11.1 Reaktorsäkerhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvaret för säkerheten vid kärnkrafiproduklionen vilar på
såväl anläggningsinnehavare som tillsynsmyndigheter. Tillsynsmyndighet för
kärnsäkerheten är statens kärnkraftinspeklion (SKI). Slrälskyddstillsyn av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section501>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section502>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>239</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kärnenergianläggningar
utövas av sialens strålskyddsinslitut. Efler riksdagsbeslui år 1981 (prop.
1980/81:90, NU 60, rskr 381) har SKI fäll ökade resurser och en ny
organisation. SKl:s verksamhel omfattar löpande inspektion och tillsyn av
anläggningar, granskning av nya anläggningar för vilka lillstånd har sökts
enligt lagen (1984: 3) om kämteknisk verksamhet, s. k. återkommande
säkerhetsgranskningar av anläggningar, saml forskning som slöd för såväl
tillsyns- som granskningsverksamheten. Inspektionen ger som ett led i sin
informationsverksamhet ut kvartalsrapporter över driften med redovisning av
viktigare händelser av slörningskaraktär liksom en mera tekniskt inriktad
sammanställning halvårsvis över säkerhetsrelaterade händelser vid
kärnkraftsanläggningarna. Driftserfarenheterna tenderar alt utgöra en allt
viktigare del av underlaget för säkerhetsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag avser alt nu redogöra
för reaktorsäkerhdsarbdd och vill beröra, utöver SKI:s löpande arbete med
granskning och inspektion, följande delar av de av riksdagen fastställda
riktlinjerna för kärnkraftssäkerheten. Enligt riktlinjerna skall bl.a.
anordningar införas vid kärnkraftverket i Barsebäck för filtrerad ventilation i
händelse av haveri som leder Ull tryckuppbyggnad i en reaktorinneslutning.
Regeringen föreskrev i enlighel härmed år 1981, att som ett villkor för driften
av Barsebäcks verket åtgärder för filtrerad venlilalion skulle vidtas och
utrustningen tas i bruk vid uigången av år 1985 eller vid en senare lidpunkt
som kärnkraftinspektionen beslämmer, dock senast den I september 1986. Efter
inledande studie- och konstruktionsarbete erhöll Sydsvenska Värmekraft .\B den
2 december 1982 lillslånd av SKI atl uppföra en sådan fillerkammare. Enligt vad
jag har erfarit beräknas anordningen vara färdigställd under år 1985. Enligt
riktlinjerna gäller även atl sludier skall genomföras i syfte att undersöka om
molsvarande anordningar skulle kunna medföra avsevärda minskningar av ulsläpp
vid eventuellt haveri vid de övriga svenska kärnkraftverken, eller om
riskbilden vad gäller olyckor som leder lill slora utsläpp har ändrats
väsentligt sedan år 1980. Enligt vad jag har erfarit har SKI och kraftindustrin
inlell studier i della syfte samtidigt som kraftindustrin även bedriver mer
anläggningsspecifika studier över hithörande problem. Ställning lill dessa
frågor bör enligt riktlinjerna las vid en sådan lidpunkt atl de åtgärder som
skall vidtas är genomförda före år 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I enlighet med
riktlinjerna genomför kärnkraftinspeklionen som ett led i Ullsyns- och
granskningsarbeiet på gmndval av malerial från och i samarbete med
anläggningsinnehavarna s. k. återkommande säkerhdsgransk-ningar, som har fått
benämningen ÅSAR (As-operated Safety Analysis Report). Genomgångarna syftar
till säkerhetsgranskningar liknande dem som föregår meddelandet av tillstånd
atl för första gången la en reaktoranläggning i drift. En redovisning av en
ASAR-granskning av blocket Oskarshamn I redovisades för regeringen ijuli 1983.
Därefier följande säkerhetsredovisningar avser Ringhals 2, Barsebäck 1 och 2
samt Ringhals 1. Om möjligl skall varje reaklorblock under sin livslid genomgå
minst tre gransk-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section503>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section504>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>240</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ningar
av detla slag. Del bör fortsättningsvis ankomma på statens kärn-kraflinspektion
atl utforma de fortsatta granskningarna mol bakgrund av akluella behov. Jag
vill även nämna all statens strålskyddsinslilul har inlell etl med
ASAR-programmet samordnat program för återkommande granskning av strålskyddet
vid kärnkraftverken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill sammanfattningsvis, med hänvisning lill det jag nu har anfört, framhålla
att nuvarande riktlinjer för och arbetsformer på reaklorsäker-hetsområdet
enligi min mening är ändamålsenliga och bör gälla även fortsättningsvis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11.2
Kärnavfallshantering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtgärder
för slutligt omhändertagande av använt kärnbränsle eller hög-aktivt avfall som
härrör från detta kommer att behöva vidtas under 2000-talel. Tiden fram till
dess skall utnytUas för forskning och ulveckling m.m. rörande de metoder som
skall utnytUas. Ansvaret för dessa förberedelser vilar primärt på
kärnkraftindustrin. Genom lagstiftningen har staten etl övergripande ansvar för
att förberedelserna genomförs, bl. a. atl erforderliga resurser avsätts för
sluthanteringen. Genom den nya lagen (1984: 3) om kärnleknisk verksamhet har
denna ansvarsfördelning kommit till klart uttryck. Jag övergår nu till att mot
denna bakgmnd behandla frågor om myndighetsorganisalion m. m. på
kärnavfallsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>11.2.1
Avfallshanteringens säkerhels- och strålskyddsfrågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om Ullsyn och granskning av kärnavfallshantering och anläggningar för
detta ändamål vill jag anföra följande. Av anläggningar för slutförvaring av
kärnavfall har hittills tillstånd lämnats för slutförvaret för låg- och
medelaktivt reaktoravfall, etapp 1 (SFR-1), i Forsmark. Till grund för
regeringens beslut om tillstånd låg bl.a. statens kärnkraftinspeklions
granskning av del föreslagna förvaret. Vidare har inspeklionen, liksom bl.a.
statens strålskyddsinstitut och nämnden för hantering av använt kärnbränsle,
genomfört en omfattande granskning av den s. k. KBS-3-rap-porten, som redogör
för en metod för direkl sluldeponering av använt kärnbränsle, i samband med
utarbetande av remissyttranden över ansökningar om tillstånd att första gången
tillföra reaktorerna Forsmark 3 och Oskarshamn 111 kärnbränsle. Vid
granskningarna av såväl SFR-1 som KBS-3 har de nämnda myndigheterna genomfört
undersökningar som även innebär en förberedelse för kommande granskningar av
mera kvalificerade slutförvarsanläggningar. Jag återkommer strax till
beröringspunkterna mellan säkerhetsmyndigheternas uppgifter och övriga delar av
statens övergripande ansvar i fråga om kärnavfallshantering.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section505>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section506>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>241</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>11.2.2
Ulvecklings- och finansieringsfrågor i anslulning lill hanieringen av använl
kärnbränsle</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
(1984:3) om kärnteknisk verksamhet (kärntekniklagen) lägger fast skyldigheterna
för den som har Ullstånd till kärnteknisk verksamhet att bl. a. ta hand om och
slutligt förvara radioaktivt avfall som uppkommer Ull följd av driften.
Kraftreaktorinnehavare är därutöver skyldig att genomföra den forskning och
utveckling som behövs för att dessa åtgärder skall kunna genomföras. Han är
också skyldig att i samråd med övriga innehavare upprätta ett allsidigt
forsknings- och utvecklingsprogram som vart tredje armed början är 1986 skall
lämnas in för godkännande till regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer. Vidare stadgas i en särskild Iag(l981:669, ändrad 1984;5)om skyldighet
för kraftreaktorinnehavare atl erlägga en avgift till staten för atl täcka
framtida kostnader för hantering av högaktivl avfall från driften samt för
rivning av reakioranläggningarna. Dessa avgifter skall tillföras en fond som
förvaltas genom insättning på ett konto i riksbanken. Av avgifier som en
reaktorinnehavare har betalat in kan lån meddelas lill denne. När kostnader för
att vidta åtgärder uppkommer, betalas ersättning till reaktorinnehavarna ut
från de fonderade medlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>För
att utöva slatens befogenheter i de långsiktiga finansierings- och
utvecklingsfrågorna har en särskild myndighet, nämnden för hantering av använt
kärnbränsle (NAK), inrättats efter beslut av riksdagen (prop. 1980/81:90, NU
60, rskr 381). Enligt sin instmktion (1981:672, ändrad 1984:18) skall nämnden
följa utvecklingen på kärnenergiområdet, särskilt vad gäller använl kärnbränsle
och radioaktivt avfall från delta saml avveckling och rivning av
reakloranläggningar. Den skall vidare avge förslag till avgifter som reaktorinnehavarna
skall erlägga lill staten för finansiering av framtida utgifter för använl
kärnbränsle m. m. samt svara för en betryggande förvaltning av inbetalade
avgifier. Nämnden skall sålunda pröva frågor om uUåning och ersättning till
reaklorinnehavarna från fonderade, inbetalade avgifter. Nämnden skall även
pröva frågor om kompletterande forsknings- och utvecklingsverksamhel samt om
övervakning och kontroll av slutförvar. Vidare skall nämnden granska och
ulvärdera det forsknings-och utvecklingsprogram för haniering och slutförvaring
av kärnavfall som skall upprättas vart tredje år av reaktorinnehavarna samt
svara för att allmänheten ges information om arbelel med använt kärnbränsle m.
m. Nämnden leds av en styrelse med tio ledamöler och har ett kansli med en chef
och fem ytterligare befattningshavare. Förulom nämndens instmktion äger
förordningen (1981:671, ändrad 1984:17) om finansiering av framUda utgifter för
använt kämbränsle m.m. samt i fråga om granskningen av kraftreaktorinnehavarnas
forskning och forskningsplanering rörande avfallshantering förordningen
(1984:14) om kärnteknisk verksamhet tillämpning på nämndens verksamhet. </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>16 Riksdagen 1984185. I saml. Nr
120</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section507>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section508>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>242</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NAK:s
organisalion avspeglar den tidigare gällande lagstiftningen på
kårnenergiområdet. I silt betänkande (SOU 1983:9) Lagstiftningen på
kärnenergiområdet uttalade atomlagstiftningskommittén att NAK:s organisation
var förhållandevis liten och borde förslärkas. Enligt kommiuén kunde olika
lösningar väljas härvid. Kommittén lade själv inte fram något förslag ulan
anförde all dessa frågor borde lösas i annan ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
den nya lagstiftningen har ett vidare ansvar än tidigare i fråga om forskning
och ulveckling rörande hantering av använt kärnbränsle lagls på kraftindustrin.
Dennas forsknings- och utvecklingsverksamhet skall ha ett allsidigl program och
innefatta bl.a. alternativa hanteringsmdoder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tillkallade mol denna bakgrund med stöd av regeringens bemyndigande en
utredning med uppgift att belysa vissa frågor om resurser och organisation för
den ställiga verksamheten på kärnavfallsområdet. Uppdraget utvidgades senare i
fråga om finansieringssystemet. Utredningen överlämnade i seplember 1984 silt
betänkande (SOU 1984:76) Samordnad kärnavfallshantering till regeringen.
Betänkandet har remissbehandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Organisation</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
korthet innebär utredningens förslag i fråga om myndighetsorganisalion att
nuvarande NAK behålls och att dess kansli förstärks. Nämndens uppgift blir att
utöva statens ansvar i fråga om att följa utvecklingsverksamheten och att
svara för finansieringssystemet på kärnavfallsområdei. I anslutning härtill
föreslås atl en rådgivande vetenskaplig nämnd inrättas för kärnbränslenämnden
enbart. Vidare föreslås ett samordningsorgan för den kärnavfallsforskning som
administreras av statens strålskyddsinslitut. statens kärnkraftinspektion och
kärnbränslenämnden, varvid den senare myndigheten skulle vara huvudman. Jag
ålerkommer strax Ul! frågan om förändringar i finansieringssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
de remissinstanser som har yttrai sig i organisationsfrågan har ett flertal
rest invändningar mot utredningsförslaget. Några anser att myndighetsuppgifterna,
såväl de på den teknisk-vetenskapliga sidan som de på den ekonomiska, kan
fördelas på andra myndigheter. Andra framför alt kärnbränslenämndens uppgifter
bör inskränkas till dem av ekonomisk natur, nämligen avgifissältning,
fondförvaltning och utbetalande av ersättningar. Statens strålskyddsinslilul
och stålens kärnkraftinspektion ansluler sig till ett särskilt yttrande till
betänkandet, som förordar en fördelning av de teknisk-vetenskapliga uppgifterna
på dessa båda myndigheter. Å andra sidan har i vissa remissyttranden, bl.a. av
NAK, anförts att en särskild kärnbränslenämnd enligt förslagel har en roll som
statens organ för att följa genomförandet av alla åtgärder inom
kärnavfallsprogrammd. Frågan om myndighetemas roller inom en från
kraftindustrin fristående kärnavfallsforskning har kommenterats utförligt av
remissorganen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag anföra följande. De uppgifier av ekonomisk natur som följer
av statens ansvar på kärnavfallsområdet (avgiftsuttag, fondför-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section509>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section510>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>243</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>valtning
och utbetalande av ersättningar) bör uppenbarligen handläggas frislående från
säkerhetsmyndigheterna. Jag finner del vidare angeläget att frågor om
kostnadsberäkningen av metoder för haniering av använl kärnbränsle handhas
åtskilt från de inslanser som svarar för granskningen av meloder och
anläggningar i fråga om säkerhel och strålskydd. Delta gäller även den
översiktliga bedömningen av hanteringsmetoder i syfte att avgöra i vilken mån
de bör bli föremål för vidare bevakning eller utveckling. Ett särskilt ansvar
på den statliga sidan, som bör utövas åtskilt från den slulliga granskningen av
metoder och anläggningar i säkerheisavseende, är vidare att säkerställa hela
del egenlliga avfallsprogrammels successiva genomförande fömtom genom
finansieringssystemet även genom uppföljning av de konkrela åtgärder som i
enlighet med lagbestämmelserna vidtas från kraftindustrins sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansvarel
för tillsyn och granskning av anläggningar och metoder för kärnavfallshantering
ligger odelat hos säkerhets- och strålskyddsmyndig-hetema SKI och SSL Kompetens
i tillhörande frågor (säkerhetsanalys m. m.) byggs upp och vidmakthålls vid
dessa myndigheler, slödd bl. a. på viss forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
finner mol bakgmnd av vad jag nu har anfört vägande moliv för alt även
fortsättningsvis ha elt särskilt myndighetsansvar för finansieringsdelen och
för övervakningen av genomförandet av det långsiktiga programmet för
hanteringen av använt kärnbränsle m. m. Däremot finner jag alt en samordning på
del praktiska planet av resursskäl bör eftersträvas när det gäller den från
kraftindustrin fristående kompetensuppbyggnaden på det teknisk-vetenskapliga
området. En sådan samordning berör delar av strål-skyddsinslitutds,
kärnkraftinspektionens och kärnbränslenämndens verksamheler och bör ske med
beaklande av de olika roller som Ullkommer dessa myndigheler. Som en åtgärd,
ägnad all främja en ralionell arbetsfördelning bl.a. i lekniska frågor vill
jag särskilt nämna en förläggning av kärnbränslenämnden i anslutning till
kärnkraftinspektionen och dess enhel för kärnavfallsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningsförslaget
omfaltar, som jag nyss har nämnt, även dels en rådgivande nämnd för vetenskaplig
rådgivning till kärnbränslenämnden i avfallshanteringsfrågor, dels etl organ
under kärnbränslenämnden för samordning av den kärnavfallsforskning som
initieras av statens strålskyddsin-stilut, statens kärnkraftinspeklion och
nämnden själv. Jag vill i detta sammanhang nämna att de båda förslnämnda
myndigheterna i sina anslagsframställningar för budgetåret 1985/86 har
föreslagil atl en rådgivande nämnd i avfallsfrågor inrättas av regeringen
gemensamt för slrålskyddsinstitutet och kärnkrafUnspektionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anser jag att ett gemensamt organ för de tre berörda myndighelerna
skulle kunna utgöra ett verksamt samordningsinstmment i forskningsfrågor och
mera allmänna frågeställningar inom de olika myndigheternas ansvarsområden
rörande kärnavfall och avveckling av anlägg-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section511>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section512>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>244</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ningar.
Ell sådani samarbetsorgan bör verka för att väsenlliga grundläggande
kunskapsområden läcks av de tre berörda myndigheterna enligt deras huvudansvar,
ulan luckor men också utan onödiga dubbleringar. Dd bör därvid verka för all en
av kraftindustrin oberoende kompetens i kärnavfallsfrågor vidmakthålls.
Samarbetsorgand bör också kunna stå till förfogande för rådgivning lill de
berörda myndighelerna som ett led i dessas beredning av vissa ärenden så som
SSI och SKI liksom översynsutredningen för NAK har föreslagit.
Samarbetsorganet bör administrativt vara knutet till SSI och inle ha någon
egen personal. Jag har i denna fråga samrått med chefen för
jordbmksdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
granskningen av den vart tredje år, med början år 1986, inlämnade planen för
forskning och ulveckling vill jag erinra om atl NAK enligt
tillämpningsförordningen till kärntekniklagen har alt la emot planen och efter
granskning överlämna den till regeringen med egel yttrande. Enligt
utredningsförslaget skall NAK:s kansli och rådgivande nämnd genomföra
granskningen av planen med hjälp av forskare och konsulter. Den verksamhet som
planeringen avser kommer under de närmaste årtiondena au fä sin tyngdpunkt
förskjuten allteftersom slulförvaringsmetoderna fär-digutvecklas. Enligt min
mening bör en stor flexibilitet eftersträvas inför granskningarna av
forsknings- och utvecklingsplanerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill mol bakgrund av vad jag nu har anförl och efler samråd med chefen för
jordbruksdepartementel föreslå följande. Huvuduppgiften för statens
kärnbränslenämnd (nuvarande nämnden för hantering av använl kärnbränsle) skall
vara alt övervaka genomförandet av programmet för den slutliga hanteringen av
använt kärnbränsle samt avvecklingen av anläggningar i kärnkraftsprogrammet.
Deluppgifter för nämnden är att svara för:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>avgiftsuttag, medelsredovisning
och utbetalande av ersättningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>granskning av
kostnadsuppskattningar för sluthanleringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>bedömning av olika
hanteringsmetoder för att ulröna i vad mån de bör ingå i
kraftreaktorinnehavarnas forsknings- och utvecklingsprogram för sluthanteringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>uppföljning av
kraftreaktorinnehavarnas åtgärder för sluthanlering av använl kärnbränsle och
avveckling av anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
leds av en styrelse. Dess kansli omfattar en chef samt nio ytterligare
befattningshavare. Kanshet indelas i en teknisk och en ekonomisk enhet förulom
gemensamma resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ankommer på regeringen att närmare besluta om nämndens instmktion, styrelse,
kansli m.m. Jag avser att återkomma till regeringen med förslag i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
samarbetsorgan för kärnavfallsfrågor inrättas gemensamt för statens
strålskyddsinslitut, statens kärnkraftinspektion och statens kärnbränslenämnd.
Det tillsätts och erhåller instruktion av regeringen. Samarbetsorga-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section513>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section514>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>245</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nel
skall åt de tre myndigheterna fungera som dels elt expertorgan för rådgivning,
dels etl fomm för samråd. Dess uppgifier skall vara att svara för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>- rådgivning,
då så begärs. Ull en eller flera av de berörda myndighelerna<br>
vid beredning av ärenden med anknytning lill kämavfallshanlering eller<br>
avveckling av anläggningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>— informationsutbyte
om de tre myndigheternas forsknings- och utred<br>
ningsverksamhet i fråga om kärnavfallshantering samt avveckling av<br>
anläggningar så att en rationell arbetsfördelning ernås och därvid en<br>
oberoende kompetens byggs upp och vidmakthålls på områden av bety<br>
delse härvidlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finansiering</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om finansieringssystemet vill jag anföra följande. I översynsutredningens
betänkande redovisas några modeller för en fondförvallning som i olika
omfattning utnyttjar den öppna kreditmarknaden, riksbanken eller
riksgäldskontoret för placeringar. Vid remissbehandlingen har anförts
synpunkter bl. a. på det nuvarande återlånesystemd, olika slag av kapitalplaceringar
av avgiftsmedel på kreditmarknaden, speciellt en fondering i statspapper via
riksgäldskontoret, fondförvaltningens närmare uppläggning samt frågan om
garanterad realavkastning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vad utredningen har påvisat kommer förändringar i finansieringssystemets
fondförvaltningsdel inte att få något omfattande genomslag i praktiken förrän i
slutet av 1980-talet då vissa åtaganden som är konsekvenser av hittills
fattade beslut om återlån kommer att ha infriats med de in- och utbetalningar
som fömtses i övrigt. Jag anser mol denna bakgrund att ett förslag till ändrad
lagreglering av fondförvaltningen f. n. kan anstå och avser att i stället
återkomma med förslag till regeringen rörande förslag till 1985/86 års riksmöte
i fråga om fondförvaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>11.3
Exportkontroll m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nyss har anfört måste det fredliga utnyttjandet av kärnenergi ske utan att
verksamheten genom överföring av utmstning, utnyttjande av anläggningar eller
avledning av material bidrar Ull kärnvapenspridning. En handel över gränserna
med kämmaterial och kärnleknisk utrustning för fredliga ändamål är emellertid i
linje med Sveriges åiaganden enligt icke-spridningsfördragel (Non-Proliferalion
Treaty, NPT, artikel </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>IV; </span><span
style='font-family:Verdana'>2). Jag avser nu att behandla frågan om de krav som
bör vara uppfyllda då tillstånd lämnas till utförsel på det kärntekniska
området och vill först översiktligt redogöra för våra formella internationella
förpliktelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
har av hävd varit starkt engageral i slrävandena att hindra spridning av
kärnvapen. Vi tillhör de länder vilkas krav går längst. Vi</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section515>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section516>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>246</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>deltog
aktivt i de förhandlingar som ledde fram lill NPT, som irädde i krafl år 1970
och lill vilkel nu fler än 120 stater anslutit sig. Fördraget ulgör etl vikUgt
rättsligt och politiskt värn mot kärnvapenspridning. Det centrala i
NPT-fördragd är den både folkräitsligl och politiskt/moraliskt bindande
utfästelse som anslutna icke-kärnvapenstater gör att inte skaffa egna kärnvapen.
Detta åtagande verifieras genom avtal med del internationella alomenergiorganet
i Wien (lAEA) om kontroll (safeguards) av samtliga anläggningar och av alll
klyvbart material inom resp. land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening är det angeläget atl inte heller kärnvapenstalernas anläggningar för
civil kärnenergiverksamhet utnyttjas på någol sätl för militära ändamål. Jag
framförde vid lAEA:s generalkonferens i september 1984 den svenska regeringens
uppfattning att kärnvapenstaierna utan undanlag skall göra en klar åtskillnad
mellan den civila och den militära sektorn för kämmaterial såväl som för
kärntekniska anläggningar och att deras civila kärnenergiverksamhet i sin
helhet måste underkastas effektiva safeguards genom lAEA-konlroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
NPT-anslutningen accepterar Sverige som köpare av kämmaterial och tjänster
sådana s.k. heltäckande safeguards som jag nyss har nämnt. Som leveranlörsland
är vi enligt NPT förpliktade att kräva lAEA-kontroll av material eller
utrustning som vi levererar Ull ett icke-kärnva-penland. Vi har även åtagit oss
atl följa de s. k. Londonriktlinjema från år 1977. enligt vilka vi som exportör
bl. a. ställer krav på fysiskt skydd samt på lAEA-konlroll vid överföring av
klyvbart material, ulruslning eller teknologi till icke-kärnvapenstater.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Våra
ambitioner i fråga om inlernationell kontroll av kärnenergiverksamheten gär emellertid
längre än vad de internationella överenskommelserna föreskriver. Som en allmän
princip för den svenska politiken härvidlag gäller att utförsellillstånd till
icke-kärnvapenstater endast lämnas om dessa har ratificerat NPT eller gjort
minst motsvarande åtaganden om lAEA-kontroll över all sin kärnenergiverksamhet.
Vid utförsel till kärnvapenstaterna måsle garantier föreligga för fredlig
användning av dd som levereras och lAEA-kontroll av att dessa garantier
uppfylls. Dämtöver sker i varje utförselärende en allmänpolitisk prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Målsättningen
är sammanfattningsvis att utmstning och material som härrör från Sverige endast
kommer till användning i sådana länder där garantier skapats för att det som
förs ut inte bidrar till spridning eller tillverkning av kärnvapen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill framhålla att utförseln från Sverige på det kärntekniska området i
praktiken inryms inom ett begränsat antal kategorier (under de senaste åren
främst kapslingsrör, bränsleelement, restmängder av uran i samband med
bränsletillverkning samt bränsle och lestobjekt för Studsviks materialprovningsreaktor
R2). Varje ansökan om utförseltillstånd prövas särskilt. Prövningen innefattar
även frågan om eventuell reexpori och kon-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section517>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section518>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>247</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>irollfrågor
i sådana fall. Till gmnd för prövningen läggs bl. a. regeringsåtaganden i
enskilda fall eller bilaterala eller multilaterala kontrollavtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag har anfört i annat sammanhang (prop. 1983/84:60 s. 52) avser jag all noga
följa utvecklingen på utförselområdet och, om della visar sig erforderligl,
lägga fram förslag om ändringar i förteckningen över utrustning och material
för vilka tillstånd krävs vid ulförsel. Genom den nya lagstiftningen har
tillståndsplikten utsträckts lill atl omfatta även s. k. dual use-produkter,
dvs. utmstning eller material som utan att vara särskilt konstruerade eller
iordningställda för kärnenergiändamål ändå kan vara av väsentlig betydelse för
framställning av kärnladdningar. Vissa Ullägg till produktförteckningen har
redan gjorts av regeringen i fråga om utrustning av dual use-karaktär. Förutom
Sverige har några andra länder infört sådan tillståndsplikt. Internationella
överenskommelser saknas dock för vilka dual use-produkter som bör innefattas.
Regeringen vill verka för att internationella riktlinjer skapas även på delta
område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12
Upprättade lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom industridepartementet upprättats
förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. lag
om vissa torvfyndigheter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1974:890) om vissa mineralfyndigheter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i gruvlagen
(1974:342),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i
naturvårdslagen (1964:822),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i vattenlagen
(1983:291),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1957:262) om allmän energiskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
under 4 angivna förslagel har upprättats i samråd med chefen för jordbmksdepartementet,
det under 5 angivna förslaget i samråd med chefen för justitiedepartementet
och det under 6 angivna förslaget i samråd med chefen för finansdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
lagändring som föreslås under 6 är av så enkel beskaffenhet att jag anser alt
lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Något yttrande från lagrådet bör
därför inte inhämtas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section519>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section520>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>248</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>13
Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen dels att antaga förslagen till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om vissa torvfyndigheter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1974:890) om vissa mineralfyndigheter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i gruvlagen
(1974; 342),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i
naturvårdslagen (1964:822),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i vattenlagen
(1983:291),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1957;
262) om allmän energiskatt, dels att godkänna de riktlinjer som jag har
förordat i fråga om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den långsiktiga energipolitiken
(avsnitt 3),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>energianvändningen (avsnitt
5.1),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>elförsörjningen (avsnitt 7.1),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10. fortsatt
vatlenkraftsutbyggnad (avsnitt 7.3),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11. omorganisation
av och ändrade uppgifter för myndigheten för hante<br>
ring av använt kärnbränsle samt inrättande av ett samarbelsorgan för<br>
kärnavfallsfrågor (avsnitt 11.2.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
att godkänna de gmnder för stöd som jag har förordat för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>sammankopplingar av
värmeunderlag (avsnitt 6.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>solvärmeanläggningar (avsnitt
6.5),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>små vattenkraftanläggningar
(avsnitt 7.3),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>15.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>förberedelser för framlida
utbyggnad av mottrycksproduklionen (avsnitt 7.4),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>16.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utveckling av vindkraft
(avsnitt 7.5),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>17.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>anskaffande av reservkraftverk
inom jordbruket (avsnitt 7.7.2),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>18.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>åtgärder för att minska
utsläppen av kväveoxider och utsläppen av miljöstörande ämnen vid förbränning
av torv och avfall (avsnitt 8.1),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>19.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>anläggningar för inhemska
bränslen (avsnitt 8.6.4),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>20.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utveckling av ny energileknik
(avsnitt 10.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår vidare att regeringen bereder riksdagen tillfälle atl ta del av vad
jag har anfört angående</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>21. storstädernas
värmeförsörjning (avsnitt 9).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section521>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:43.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section522>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>249</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:101.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14
Anslagsfrågor för budgetåret 1985/86 </span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Tolfte huvudtiteln </span><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>E. ENERGI</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>E
1. Statens energiverk: Förvaltningskostnader</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:161.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1983/84
Nettoutgift 22638231<br>
1984/85 Anslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19584000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1985/86
Förslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20018000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk är sedan den I juli 1983 den centrala förvaltningsmyndigheten för
frågor om energiförsörjning. Det åligger verkel - i den mån det inte ankommer
på någon annan myndighet - atl verka för en rationell tillförsel, omvandling,
distribution och användning av energi. Vidare åligger det verket att bevaka
säkerhetsfrågor på energiområdet och att följa den internationella utvecklingen
i fråga om energiförhållanden. Verket är chefsmyndighet för statens eleklriska
inspektion.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Energiverket leds av en
styrelse. Chef för verket är en generaldirektör. Verket är organiserat på fyra
avdelningar — en för bränslen, en för el och värme, en för ledningskoncession
och elsäkerhet och en för energianvändning - samt en administrativ byrå och
ett planeringskansli.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Inom verket finns fyra
nämnder. De är ulvecklingsnämnden - som har i uppgift att besluta om stöd till
forskning och utveckling inom energitillförselområdet, till oljeersättning och
till anordningar för atl minska utsläppen av svavel vid förbränning av kol -
samt prisregleringsnämnden för elektrisk ström, nämnden för värdering av
eldistributionsanläggningar m.m. och krigsskyddsnämnden för kraftanläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
verket är knutna ett eldistributionsråd och ett energihushållningsråd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section523>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:50.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section524>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>250</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section525>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section526>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>I9S4/85</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Beräknad
ändring 1985/86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section527>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section528>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Sialens
energiverk</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Föredraganden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section529>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Personal</span></b></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>174</span></b></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:66.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-5</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.1pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Anslag</span></b></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:66.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ulgifler</span></i></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:66.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Förvaltningskostnader</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>33947000</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:66.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-H 1 157000</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-f
730000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>(därav
lönekostnader)</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(26502000)</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:66.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>{+ 690000)</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>(-(■1382000)</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Lokalkostnader</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4530000</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:66.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- 285 000</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-
296000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.7pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>38477000</span></b></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:66.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-1- 872000</span></b></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-t-
434000</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Inkomsler</span></i></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:66.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Medel
som lillförs</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:66.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>anslagel
från</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:66.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>a)
anslaget E 4. Ut-</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:66.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>bildning och råd-</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:66.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.9pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>givning m. m. för</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:66.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.9pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>att spara energi</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>975000</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:66.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- 975 000</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>of.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>b)
anslaget E 12.</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:66.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Energiforskning</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6 734000</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:66.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- 6734000</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>of.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>c)
anslaget E 17.</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:66.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Stöd för olje-</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:66.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ersättande åt-</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:66.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>gärder, m.m.</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6734000</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:66.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- 6734000</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>of.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Avgifter
för handlägg-</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:66.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ning av
ärenden enligt</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:66.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>lagen
(1981: 1354) om</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:66.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>allmänna
värmesystem</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>250000</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:66.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- 250000</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>of</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Avgifter
för koncessions-</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:66.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>och
behörighetsärenden</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 200000</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:66.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- 300000</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>of.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18893000</span></b></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:66.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-14993000</span></b></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>of.</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Netloulgift</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>19584000</span></b></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:66.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+ 15 865 000</span></b></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-t-
434000</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk framhåller att kraven på lönsamhet och genomförbar-het m.m. i de
projekt som beviljas stöd har skärpts, vilket nödvändiggör hög kompelens hos de
handläggare som förbereder besluten. Handläggningstiden för varje ärende torde
också öka till följd av de skärpta kraven. Uppföljningen av de projekt som har
fått stöd har hittills varit eftersatt på grund av brist på resurser. Utan
tillskott måste resurser för uppföljning prioriteras bland befintlig personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verket
vill i detta sammanhang återigen peka på behovet av att program av den typ
verket nu har att arbeta efter av rationella skäl framdeles bör utformas så att
statens energiverk får koncentrera sig på projekt av större betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagens
forskningspolitiska beslut innebar att ansvaret för vissa insatser inom
delprogrammet fjärrvärme och effekiivare värmedistribution m.m.
(solvärmeteknik, värmepumpar, värmelagring och värmedislribu-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section530>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section531>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>251</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tion)
har förts frän byggforskningsrädet till verket. 1 detta sammanhang kan en
förstärkning av verkets handläggarresurser bli nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om motiv inte saknas härför vill verket inle nu föreslå några resursUllskoll pä
förvaltningssidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverks förslag vad gäller anslag till förvaltningskostnader innebär
sammanfallningsvis följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Pris-och löneomräkning m. m. 1881000
kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>I enlighel med vad
föredraganden har beräknat i prop. 1982/83: 100 (bil. 14 s. 140) har verkel
räknal med all rationaliseringar skall kunna genomföras som innebär en
minskning molsvarande 2,5% av de reala resurserna till förvaltningskostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Den tidigare finansieringen av
förvaltningsresurserna för energiforskning och oljeersällning via särskilda
fonder sker numera över statsbudgeten. Energiverket tar därför inte upp
överföring från andra anslag som inkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
nästa budgetår bör medel för statens energiverks förvaltningskostnader
beräknas med utgångspunkt i verkets huvudförslag. Det innebär att en
rationalisering och effeklivisering av verksamheten motsvarande 2,5% av verkets
reala resurser bör ske. Detta ligger hell i linje med vad jag förordade i 1983
års budgetproposition (prop. 1982/83:100 bil. 14 s. 140-141) om en
rationalisering av verksamheten motsvarande en minskning av verkets reala
resurser med sammanlagt 6% under perioden 1983/84-1985/86.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En del av denna minskning
kan åstadkommas genom den samordning och rationalisering av administraliva
uppgifter för myndigheterna på Liljeholmen i Stockholm som f. n. genomförs.
Resultatet av detta arbele kommer atl redovisas av myndigheterna i anslutning
lill deras anslagsframställningar för budgelåren 1986/87 och 1987/88.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag beräknar utgifterna
för statens energiverks förvaltningskostnader till sammanlagt 38 911000 kr. för
nästa budgetår. Medel bör tillföras anslaget på i princip samma sätt som under
innevarande budgetår. De sammanlagda inkomsterna beräknar jag till 18 893000
kr.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med hänvisning lill
sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
till Statens energiverk: Förvaltningskostnader för budgetåret 1985/86 anvisa
etl förslagsanslag av 20018000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section532>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:36.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section533>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>252</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section534>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section535>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>E 2. Statens energiverk:
Utredningar m.m. och information</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=53 height=52>
<tr>
<td valign=top align=left height=52 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>7262278 10929000
10929000</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=101 height=52>
<tr>
<td valign=top align=left height=52 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1983/84 Nettoutgift
1984/85 Anslag 1985/86 Förslag</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:167.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservation</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>15462197'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section536>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Enligt regeringens beslut den 13 december 1984 skall som en besparing 7 000000
kr. av reservationen föras bort från anslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
detta anslag bestrids kostnader för utredningsverksamhet m.m. inom
energiområdet och för energiinriklad information inom statens energiverks
verksamhetsområde. Anslagel Ullförs medel som flyter in dels vid försäljning av
publikalioner och annat material som bekostas från anslaget, dels som
ersättning för ulredningar och informationsuppdrag som utförs åt annan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:17.5pt'>
<td width=150 valign=top style='width:112.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=90 rowspan=2 valign=top style='width:67.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
<td width=158 colspan=2 valign=top style='width:118.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Beräknad ändring 1985/86</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=150 valign=top style='width:112.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=80 valign=top style='width:59.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Sialens</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Före-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.45pt'>
<td width=150 valign=top style='width:112.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=90 valign=top style='width:67.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:59.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>energiverk</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>draganden</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.5pt'>
<td width=150 valign=top style='width:112.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Utgifter</span></i></p>
</td>
<td width=90 valign=top style='width:67.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:59.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=150 valign=top style='width:112.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1.
Utredningar m. m.</span></p>
</td>
<td width=90 valign=top style='width:67.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9173000</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:59.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>of.</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>of.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=150 valign=top style='width:112.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2.
Energiinriklad</span></p>
</td>
<td width=90 valign=top style='width:67.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:59.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=150 valign=top style='width:112.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>information m.m.</span></p>
</td>
<td width=90 valign=top style='width:67.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12225000</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:59.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>of.</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>of.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=150 valign=top style='width:112.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=90 valign=top style='width:67.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21398000</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:59.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>of.</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>of.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=150 valign=top style='width:112.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Inkomster</span></i></p>
</td>
<td width=90 valign=top style='width:67.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:59.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=150 valign=top style='width:112.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3. Medel
som tillförs</span></p>
</td>
<td width=90 valign=top style='width:67.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:59.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=150 valign=top style='width:112.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>anslaget från anslaget</span></p>
</td>
<td width=90 valign=top style='width:67.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:59.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=150 valign=top style='width:112.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>E 12. Energiforskning</span></p>
</td>
<td width=90 valign=top style='width:67.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4122000</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:59.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- 4 122000</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>of.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=150 valign=top style='width:112.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4. Medel
som tillförs</span></p>
</td>
<td width=90 valign=top style='width:67.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:59.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=150 valign=top style='width:112.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>anslaget från anslaget</span></p>
</td>
<td width=90 valign=top style='width:67.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:59.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=150 valign=top style='width:112.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>E 17. Stöd för olje-</span></p>
</td>
<td width=90 valign=top style='width:67.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:59.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=150 valign=top style='width:112.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ersättande åtgärder.</span></p>
</td>
<td width=90 valign=top style='width:67.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:59.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.3pt'>
<td width=150 valign=top style='width:112.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>m. m.</span></p>
</td>
<td width=90 valign=top style='width:67.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6347000</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:59.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- 6 347000</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>of</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=150 valign=top style='width:112.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=90 valign=top style='width:67.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10469000</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:59.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-10469000</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:43.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>of.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.1pt'>
<td width=150 valign=top style='width:112.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Nettoutgift</span></p>
</td>
<td width=90 valign=top style='width:67.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10 929000</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:59.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-10469000</span></p>
</td>
<td width=79 valign=top style='width:59.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:43.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>of.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att ta fram underlag för energipolitiska beslut och för att lämna
utredningsstöd inför planering av utvecklingsverksamheten inom verket och inför
enskilda stödbeslut krävs särskilda utredningsresurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Staten
satsar betydande resurser i olika utvecklingsprogram för att stimulera den
lekniska utvecklingen inom energiområdet. Informationen om pågående verksamhet
och om resultaten från forsknings- och demonstrationsprojekt är, oavsett om
staten har varit engagerad eller inte, ett viktigt inslag i
utvecklingsverksamheten för att göra ny teknik känd och accepterad på
marknaden. Statens energiverk anser sig här ha en mycket viktig roll, bl.a. som
samordnare av sådan information.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section537>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section538>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>253</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk begär nominelH oförändrade resurser för sin ulrednings- och
informationsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
tidigare finansieringen via oljeersättningsfonden och energiforskningsfonden
sker numera över statsbudgeten. Energiverket tar därför inte upp överföring
från andra anslag som inkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
nästa budgetår bör medel för statens energiverks utrednings- och
informationsverksamhet beräknas med utgångspunkt i ett oförändrat anslag. Jag
har därvid räknat med att det finns utrymme för de utredningsuppdrag till
energiverket som jag i det föregående har aviserat. Jag har vidare räknat med
att del skall finnas utrymme för en särskild riktad informationsinsats inom
transportområdet som jag tidigare har berört (avsnitt 5.3). Enligt vad jag har
erfarit pågår en diskussion mellan energiverkei och Iransportrådet om
inriktningen och omfattningen härav. Jag har preliminärt räknat med i
storleksordningen 500000 kr. för en sådan särskild insats. Jag räknar med samma
huvudsakliga fördelning av anslaget som för innevarande budgetår, dvs. för
ulredningar m.m. 9173000 kr. och för energiinriklad information 12225000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Medel
bör tillföras anslaget på i princip samma sätt som under innevarande budgetår.
Jag kommer därför under punkt E 12. Energiforskning alt föreslå all 4 122000
kr. förs över lill detta anslag. Vidare räknar jag med atl 6 347000 kr. förs
över från anslagel E 17. Stöd för oljeersättande åtgärder, m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till sammanställningen hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'><span style='font-family:Verdana'>alt
till Statens energiverk: Utredningar m.m. och information för budgetåret
1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 10929000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>E
3. Statens elektriska inspektion</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=103 valign=top style='width:77.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1983/84 Utgift</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7657780</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.2pt'>
<td width=103 valign=top style='width:77.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1984/85 Anslag</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8831000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=103 valign=top style='width:77.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1985/86 Förslag</span></p>
</td>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9156000</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Elektriska
inspektionens verksamhet avser att främja säkerhet i samband med
framställning, överföring och användning av elektrisk ström. Enligt sin
instmktion (1983:592) är inspektionen den lokala statliga organisationen för
ärenden om tillsyn över eleklriska starkslrömsanläggningar och därmed
sammanhängande frågor. Inspektionen ansvarar härigenom för den statliga
tillsynen över efterlevnaden av den elektriska speciallagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Elektriska
inspektionen är organiserad på fem disktrikt med kontor i Hässleholm.
KrisUnehamn, Stockholm, Hudiksvall och Skellefteå. Chef</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section539>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section540>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>254</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section541>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>för
varje distrikt är en överinspektör. Statens energiverk är chefsmyndighet för
inspektionen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section542>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beräknad
ändring 1985/86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section543>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section544>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens
energiverk</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föredraganden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section545>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section546>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Personal</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvaltningskostnader (därav lönekoslnader)
Lokalkoslnader</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:13.45pt'>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7 756
000</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:64.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-h 450 000</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-1-389000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:23.5pt'>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(6589000) 1075000</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:64.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(4-345000) -64000</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(-1-311000) -64000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8831000</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:64.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-386000</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4-325000</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section547>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk har tillsatt en arbetsgrupp som har
utrett elektriska inspektionens verksamhet och resursbehov. Resultatet av
arbetet har redovisats i rapporten Statens eleklriska inspektion (SEI) -
uppgifter, organisation och resurser. En sammanfattning av rapporten återfinns
i bilaga 18.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I rapporten Statens elektriska inspektion (SEI) -
uppgifter, organisation och resurser konstateras bl. a. dels att genom
riksdagens beslut våren 1984 ett minimibehov av personella och övriga resurser
kan tillgodoses, dels att inspekUonens verksamhet inte är lämpad atl
avgiftsbelåggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är enligt energiverket inte möjligl all exakt bestämma
behovel av Ullsyn över elsäkerheten i landet. Myckel talar för alt en ökad
resursinsats skulle kunna vara väl motiverad. Å andra sidan bedöms en väsentlig
minskning av insatsen åtminstone på lång sikt leda till en försämring av
säkerheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I likhet med utredningen anser energiverket att del är
svårl atl med oförändrad organisalion i längden driva verksamheten effektivt
med väsentligt mindre resurser än de nuvarande. I takt med att elanvändningen
ökar, och därmed anlalel tillsynsobjekt, leder en oförändrad resursinsats på
sikt lill lägre Ullsynsfrekvens och därmed sannolikt till en försämrad
elsäkerhet. Möjligheten till rationalisering är enligt energiverket myckel
liten utan slörre organisatoriska förändringar som t.ex. atl centralisera
verksamheten till ett kontor eller färre kontor än i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energiverket föreslår att för slatens elektriska
inspektion för budgelåret 1985/86 anvisas ett förslagsanslag om 9217000 kr.,
vilkel motsvarar 1984/ 85 års anslag löne- och prisomräknat.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section548>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section549>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>255</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
all hålla kostnadema vid inspektionen nere är del angelägel all energiverket i
samråd med inspektionen fortsätteratt studera möjligheterna till
rationaliseringar av den administrativa verksamheten vid inspektionsdistrikten.
En åtgärd kan vara att energiverkei gemensaml med eleklriska inspekUonen ser
över principerna för tillsynen mot bakgrund av erfarenheterna från andra
myndigheter med tillsynsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
näsla budgelår bör medel för verksamhelen vid statens elektriska inspektion
beräknas med uigångspunkt i ett för inspeklionen pris- och löneomräknat anslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'><span style='font-family:Verdana'>atl
till Statens elektriska inspektion för budgetårel 1985/86 anvisa etl
förslagsanslag av 9 156000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>£
4. Utbildning och rådgivning m. m. för att spara energi</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1983/84
Nettoinkomst 6145731'</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Reservation</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>21297 579</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1984/85
Anslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>I 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1985/86
Förslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>I 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Utgift 22 153 268 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
delta anslag bestrids kostnader för statligt stöd Ull dels ulbildningsålgärder
i syfte att minska energianvändningen vid uppvärmning och ventilation samt all
förbättra energihushållningen i industriella processer, dels energirådgivning
m.m. Statens energiverk disponerar medlen lill utbildningsåtgärder och statens
industriverk disponerar medlen lill energirådgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riktlinjer
för verksamhelen har angivits i riksdagens energipolitiska beslut våren 1981
(prop. 1980/81:90 bil. 1 s. 43-48, 50-51, 69. 74 och 430, NU 60, rskr 381).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verksamhelen
finansieras f.n. med medel från anslagel E 17. Stöd för oljeersättande
åtgärder, m. m. Anslagel förs därför upp med ett formellt belopp av I 000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section550>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section551>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>256</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section552>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:17.5pt'>
<td width=152 valign=top style='width:114.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=85 rowspan=2 valign=top style='width:64.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
<td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Beräknad ändring</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1985/86</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:34.55pt'>
<td width=152 valign=top style='width:114.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk, statens induslriverk</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:18.5pt'>
<td width=152 valign=top style='width:114.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Utgifter</span></i></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:64.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:27.1pt'>
<td width=152 valign=top style='width:114.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:27.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1. Utbildningsåtgärder i syfte att minska energianvändningen
vid lokal-</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:64.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:27.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:27.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:27.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:36.0pt'>
<td width=152 valign=top style='width:114.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:36.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>uppvärmning och inom olika industriprocesser 2.
Rådgivningsverksamhet i energifrågor m. m.</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:64.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:36.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16 3.0000' 15000000</span></p>
</td>
<td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:36.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:13.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-(-3 800000 4-2000000</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:36.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>- 3
000000</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>- 2000000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=152 valign=top style='width:114.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:64.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>31330000</span></p>
</td>
<td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-1-5800000</span></p>
</td>
<td width=62 valign=top style='width:46.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-
5000000</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section553>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inkomster</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Medel som
tillförs från anslaget E 17. Slöd för oljeersättande åtgärder, m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Medel som
tillförs från anslaget E 22. Vissa ålgärder för omslällning av energisystemet</span></p>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>31330000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>31330000</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>-lOOOOOOO</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4- 5000000 - 5000000</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section554>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Varav 5 000000 kr. för energiinriklad utbildning för
personal inom solningsväsendei enligt prop. 1984/85:5, BoU 6, rskr 82.
Hämiöver disponerar statens energiverk 3 800000 kr. under </span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>XI </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>huvudtitelns anslag B 16.
Information och ulbildning m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sialens energiverk</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En effektivare drift och skötsel av tekniska system och
inslallalioner har enligt statens energiverks anslagsframställning under senare
år kommit att framstå som en allt viktigare väg för all effektivisera
energianvändningen. Detta fömtsätter dock insatser för atl genom ulbildning
höja bl.a. drift-och skötselpersonalens kompetens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbildningsinsatser med detta syfte görs också på många
håll. En samordning av dessa insatser sker f. n. genom energiverkds försorg.
Energiverket har vidare genomfört flera projekt i syfte att utveckla metoder
för sådan utbildningsverksamhet. Huvuduppgiften de närmaste åren är enligt
verket att fortsätta della utvecklingsarbete och föra ut kunskapen om dessa
metoder och modeller för ulbildning till olika ulbildningsanordnare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energiutbildningen måste genom insatser från energiverkei
ges en sådan stadga att den successivt kan föras över i första hand Ull KOMVUX,
AMU och även i vissa kommersiella ulbildningsorganisatörers regi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk anser att det bör övervägas om inte den
staUiga finansieringen av denna verksamhet kan avvecklas i takt med atl andra
ulbildningsvägar framför allt inom det reguljära utbildningssystemel introduceras,
förslagvis under en treårsperiod med början budgetåret 1986/87.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section555>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section556>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>257</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver denna långsikliga inrikining av verksamheten kommer
de aktiviteter som har påbörjats under innevarande budgelår att ge upphov till
efterfrågan på utbildningsstöd även budgetåret 1985/86. Omprioritering mot nya
teknikområden behöver troligen göras under budgelåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energiverket föreslår nominellt oförändrade resurser för
budgetårel 1985/86.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under elfte huvudtitelns anslag B 16. Informalion och
ulbildning m. m. disponerar statens energiverk budgetårel 1984/85 3,8 milj.kr.
för stöd till energiutbildning för personer som är yrkesverksamma inom
fastighetsdriftens område. För budgetåret 1985/86 föreslår verket ell
oförändrat belopp för detta ändamål. Enligt energiverkei bör emellertid
beloppet fr.o.m. budgetåret 1985/86 redovisas under anslaget E 4. Utbildning ooch
rådgivning m. m. för att spara energi. Formellt innebär således energiverkds
förslag att sistnämnda anslag räknas upp med 3,8 milj. kr. .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk har i rapporten (1984:2)
Energihushållningsprogrammets effekler bl.a. berört de informativa styrmedlen
information, utbildning och rådgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energiverket konstaterar i anslutning till sin analys av
de statliga styrmedlens effekter på energihushållningen atl de
energihushållningsinriktade ålgärderna på olika områden successivi men
målmedvetet bör integreras med andra åtgärder inom olika sektorer.
Myndigheternas åtgärder bör inriktas på att ge service i form av
erfarenhetsåterföring, information och rådgivning, utbildning m. m. i syfte att
eliminera irögheter, kunskapsbrister, organisatoriska hinder etc. Den
kompetens kring energifrågor som har byggts upp, t. ex. inom utvecklingsfonder
och hos kommunala energirådgivare, måste enligt verket utnytUas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det särskilda stödet till energiutbildning bör enligt
verket inom en treårsperiod till större delen ersättas av utbildning inom det
reguljära utbildningsväsendet. Anslagen bör i lämplig omfattning överföras
dit. Energiverket har redan inlett förberedelser för en sådan förändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De remissinstanser som har tagit upp dessa frågor betonar
över lag betydelsen av att föra ut information och kunskap om
energisparålgärder och ny energiteknik. Vad gäller behovet av särskilda medel
för energiutbildning och energirådgivning anser många av remissinstanserna att
statligt stöd härför krävs. Flera remissinstanser tillstyrker dock
energiverkets förslag att på sikt föra över den särskilda energiutbildningen
till det reguljära utbildningsväsendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sammanfattning av rapporten och en sammanställning av
remissyttrandena finns i bdaga 13.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slatens råd för byggnadsforskning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I rapporten (G 26:1984) Energi 85 från statens råd för
byggnadsforskning framhåller rådet bl. a. att utbildning är strategisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt rådets bedömning har på mycket kort tid en mängd
nya kunskaper 17 Riksdagen 1984185. 1 samt. Nr 120</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section557>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section558>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>258</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>och
erfarenheter inom energiområdet vunnits. För alt dessa kunskaper skall kunna
omsättas i stor skala i prakliken måste forsknings- och utvecklingsresultaten
spridas lill och förankras i de grupper vars kunskaper och agerande har
betydelse för genomförandet. Dit hör de direkta beslulsfat-larna - ägare och
förvaltare av bostäder och lokaler - men också grupper som i sin yrkesutövning
påverkar de direkla beslutsfattarna. Enligt rådets mening behöver slora
insatser göras för att utbilda nyckelgrupper, om effekten av insatta resurser
skall bli den avsedda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
flesta remissinslanser som tar upp utbildningsfrågan instämmer i
byggforskningsrådds uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>En
sammanfattning av byggforskningsrådets rapporl jämte en sammanslällning av
remissyttrandena i denna del återfinns i bilaga 23.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Statens
induslriverk</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
industriverk fömtser i sin anslagsframställning inga större förändringar av
inriktningen av rådgivningsverksamheten frånsett en ökad tyngdpunkt på
informationsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energirådgivning
till de mindre och medelstora företagen är sedan budgetåret 1983/84 etablerad
vid samtliga utvecklingsfonder. Rådgivningen fungerar enligt industriverkets
uppfattning väl och verkets insatser består i att samordna, utveckla och
kontrollera rådgivningsaktiviteterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiupphandlingsdelegalionen
har bidragh med 1,2 milj.kr. Ull ett fastbränsleprojekt som innebär en djupare
analys av företagens förutsättningar för konvertering till eldning med fasla
bränslen. Inom faslbräns-leområdet finns ett alltmer ökat behov av
rådgivningsinsatser. Under budgetåret 1985/86 planeras därför utökade
rådgivnings- och informationsinsatser inom detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
budgetåret 1984/85 planeras energirådgivning i flera branscher: massa- och
pappersindustrin, konserveringsinduslrin och gjuterier. För budgetåret 1985/86
planeras branschaktiviteter i ungefär samma volym som inom andra branscher.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
syfte att utveckla och öka precisionen i rådgivningen har flera projekt
initierats där datorer används för insamling, bearbetning och presentation av
energidata. Målet är att få fram enkla mätinstrument och metoder för att snabbt
få underlag lill energianalyser i företag. Utveckling av mätmetoder och
instrument planeras fortsätta under budgetåret 1985/86.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
projekt har startats för alt få fram informationsmaterial om
energi-sparmöjligheter inom industrin. Dessa projekt fullföljs under budgelåret
1984/85 och nya planeras. Ett tiotal teknikhäften inom olika områden tas fram.
En tidning innehållande praktikfall från energirådgivningen planeras utkomma
med fyra nummer under budgetåret 1984/85. Om detta faller väl ut planeras
utgivningen fortsätta under nästa budgetår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av underlag till kursverksamhet är stort på energiområdet. Under budgetårel
1984/85 sammanställs sådant malerial som skall använ-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section559>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section560>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>259</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>das av ulvecklingsfonderna. Energisparhandböcker har visal
sig vara ett bra säll att sprida idéer om sparmöjligheler. Under budgelåret
1984/85 planeras handböcker inom dagligvaruhandeln, virkeslorkning,
konscrvin-dustrin och mejerier. Under budgetåret 1985/86 planeras handböcker
inom fasibränsle- och värmepumpsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens industriverk föreslår en ökning av resurserna för
rådgivning med 2 milj.kr. till 17 milj.kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slatens induslriverk har den 24 oktober 1984 överlämnat en
rapport om utvärdering av energirådgivningsverksamheten vid de regionala ulvecklingsfonderna.
Rapporten har på industriverkets uppdrag ularbelals av Scandinavian Insiilules
for Administrative Research (SIAR).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt rapporten förefaller energianvändningen inom
energikonsulenler-nas målgrupp att kunna reduceras med 15-20% inom en period av
sex till tio år. Särskilt stor är minskningen av förelagens oljeanvändning,
25-35%. Bland de hinder som finns för att uppnå denna besparing nämns i
rapporten bl.a. följande. De flesta mindre företag är inriktade på att
producera och sälja och är inle alllid organiserade så att de har möjligheter
att förstå behovet eller se möjligheten av en energibesparing. Energibesparing
är för den enskilde företagaren ofta ett både väsentligt och underskattat
inslag i kostnads- och därmed också konkurrensbilden. Bidragande orsaker lill
alt utvecklingsfondernas energikonsulenler har kunnal medverka lill att
undanröja dessa hinder är enligt rapporten följande. Nollpris-sällning har varit
ett viktigt instmment för atl möjliggöra en demonstration av
rationaliseringspotentialen och har möjliggjort ett höjande av företagarens
medvetenhet om vad energibesparing kan ge. Förtroendeskapandel har underlättats
av energikonsuienternas adekvata kompetensprofil. Med stöd av statens
industriverk har man byggt upp en välfungerande stödjande infrastruktur för
erfarenhetsutbyte, utbildning, metodutveckling, etc. mellan de regionalt
utspridda energikonsulenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens industriverk ansluler sig i slorl lill SlAR:s
resullat och värderingar och betonar alt energirådgivningen i dag ger mycket
stora besparingseffekler. Verket instämmer också i SlAR:s bedömning att
energirådgivningen bör fortsätta en period om sex till tio år, men föreslår
att man gör en förnyad utvärdering om tre år. Industriverket anser alt det är
viktigt att energipolitiken präglas av långsiktighet och atl tvära kast
undviks. En längre tidshorisont ger utvecklingsfonderna möjlighel att i lugn
och ro planera för framtiden, vilket borgar för atl medlen får avsedd verkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slatens industriverk har på regeringens uppdrag bedrivii
en försöksverksamhet med avgiftsfinansierad energirådgivning till i första
hand de mindre och medelstora företagen. Försöksverksamheten har bedrivits vid
sju av utvecklingsfonderna. Olika modeller med hell eller delvis avgifisbelagd
energirådgivning har prövals. Statens induslriverk har den 18 september 1984
redovisat bl.a. hur försöksverksamheten har lagts upp. Industriverket, som har
uppdragit åt konsultföretaget SIAR alt utvärdera försöks-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section561>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section562>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>260</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>verksamheten, har den 1 november 1984 överlämnat en
rapporl om försöksverksamheten. Induslriverkels skrivelse och ell sammandrag
av rapporten redovisas i bilaga 21.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av rapporten framgår atl försöken med full
avgiftsfinansiering har fått dåligt gensvar hos företagen. Försöksmodellerna
med delvis avgiftsfinansiering har väckt ett visst intresse hos några av de
företag som har erbjudits denna service. Det brislande engagemanget hos
fördagen behöver enligt rapporten inte bero på all man inte vill inveslera utan
är snarare en följd av att del koslar pengar innan man vet vad man belalar för.
De slutsatser som dras av resultatet av försöken är alt förelagen behöver någon
form av stimulans för att de skall bli intresserade av energikonsulenternas
erbjudanden och att energisparåtgärder på någol sätt måste "säljas
in" till företagen, eftersom energifrågorna i dessa företag inte är
prioriterade frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stålens induslriverk framhåller alt kraven på intäkter från
energirådgivningen inte bör vara annorlunda än kraven på övriga
verksamhetsområden inom fonden. Företagen anser inte att energikostnaderna är
annorlunda än andra koslnader. En avgiftsfinansiering av
energirådgivningsverksamheten torde enligt verket medföra att den riktas till
ett färre antal stora företag med en väsenllig energisparpotential.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verkets huvudinvändning mot att rådgivningen helt eller
delvis baseras på avgifter är att energikonsulenten då tvingas konkurrera med
konsulterna på marknaden och därmed i praktiken blir en av dem i stället för
att fungera som en "dörtöppnare", vilken skapar en marknad för andra
och "sätter i gång" företagen. De mindre och medelstora företagen
utgör i ett sådani läge inte heller någon attraktiv marknad för konsultverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De intäkter som erhålls om man lar betalt för kortare
uppdrag kan bara marginellt finansiera verksamheten. Industriverket anser
därför att del inte är rimligt all energirådgivningsverksamheten baseras på
avgiftsfinansiering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i det föregående (avsnitten 5.1, 5.2 och 5.4)
angett de riktlinjer som bör hgga till gmnd för bl. a. den fortsatta
verksamheten med stöd till energiinriklad utbildning och rådgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser i likhet med energiverket och remissinstanserna
att man genom att föra ut kunskap om olika typer av energihushållningsåtgärder
kan bidra till en inte oväsentlig energihushållning. Min uppfattning är också
att behovet av både utbildning och rådgivning fortfarande är stort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statligt stöd till energiinriklad utbildning har lämnats
sedan år 1974 och har sedan dess successivt byggts ut. Energiutbildning har nu
etablerats inom många områden. Stöd till energirådgivning har lämnats sedan år
1975. Flera olika modeller för rådgivning har prövats innan den huvudsakliga
delen av den nuvarande rådgivningsverksamheten - rådgivning till i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section563>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section564>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>261</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>försia
hand små och medelstora förelag via ulvecklingsfonderna - började byggas Ul.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verksamhelen
med energiutbildning och energirådgivning håller nu således på all bli väl
etablerad. Strävan bör emellertid på sikt vara att denna verksamhel skall bli
en naturlig del av ordinarie verksamhel. Bl. a. därför anser jag i likhel med
statens energiverk att det särskilda energiulbild-ningsslödel som energiverket
administrerar till vissa delar nu successivt bör kunna föras över till det
reguljära utbildningsväsendet. Det är emellertid viktigt att väl förbereda och
planera för en sådan överföring. Därmed skapas fömtsättningar bl.a. för att
kunna ta till vara de erfarenheter som har vunnits i den hittillsvarande
verksamhelen. Jag räknar därför med atl en sådan överföring kan inledas först
omkring den 1 januari 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller energirådgivningen till näringslivet bör som jag nyss har framhållit
(avsnitt 5.2) inriktningen vara all rådgivningen alll mer blir en del av
utvecklingsfondernas reguljära verksamhet. Delta ligger också i linje med vad
som lidigare (prop. 1984/85:100 bil. 12 och avsnill 5.4) har anförts om
kommunernas ansvar för den kommunala rådgivnings- och besiklningsverksamhden på
energiområdet. Det finns även av statsfinansiella skäl anledning att göra
vissa förändringar i ansvaret för verksamheten. Verksamheten med
energirådgivning via utvecklingsfonderna har varit fullt utbyggd endast någol
år. Även om erfarenheterna hittills har varil goda finns del enligt min mening
behov av statligt stöd ytterligare en tid. Även här gäller att en överföring av
ansvaret för verksamheten bör ske i väl planerade former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
försöksverksamhet som har bedrivils med avgiftsfinansierad energirådgivning
visar på svårigheter att nå ut med energirådgivningen om verksamheten helt
finansieras med avgift. Enligt min bedömning av de resultat som har redovisats
från försöksverksamheten bör dd dock vara möjligl alt i någon utsträckning ta
betalt för åtminstone vissa delar av rådgivningsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
nästa budgelår räknar jag med atl både slatens energiverk och statens
industriverk behöver driva verksamheten vidare i princip enligt nu gällande
riktlinjer och i näslan samma omfattning som under innevarande budgetår. För
året därefter bör det emellertid vara möjligt att minska de StaUiga insatserna
väsentligt mer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
avser att i annat sammanhang föreslå att statens energiverk ges i uppdrag atl
efler samråd med berörda myndigheter och organ dels undersöka behovel av
energiinriklad kompletteringsutbildning för olika yrkesgrupper, dels redovisa
en plan för hur verksamheten med energiutbildning och energirådgivning med
minskade statliga bidrag kan drivas vidare i andra former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
nästa budgetår beräknar jag behovel av medel lill sammanlagl 26 330000 kr. Av
detta belopp beräknar jag 13 330000 kr. för utbildningsåtgärder och 13 milj.
kr. för rådgivning m. m. För budgetåret 1986/87 räknar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section565>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section566>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>262</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>jag
med sammanlagl </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II </span><span
style='font-family:Verdana'>330000 kr. för utbildning och rådgivning, dvs. 20
milj. kr. mindre än vad som har anvisats under detta anslag för innevarande
budgetår. Vid min medelsberäkning för budgetåret 1985/86 har jag tagit hänsyn
även till kostnaderna för atl administrera verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verksamheten
bör för de nämnda budgelåren huvudsakligen finansieras via slödet till
oljeersättning. Jag kommer därför under punkt E 17. Stöd för oljeersättande
åtgärder, m.m. atl föreslå atl 21330000 kr. under nästa budgelår förs över till
detta anslag. Jag kommer vidare atl under punkt E 22. Vissa åtgärder för
omställning av energisystemet föreslå att 5 milj. kr. förs över till detta
anslag. I statsbudgeten för nästa budgetår bör anslaget föras upp med ett
formellt belopp av 1000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
budgetpropositionen 1985 (prop. 1984/85; 100 bil. 13) har vid beräkningen av
medel under det under bostadsdepartementet uppförda anslaget B 16. Information
och utbildning m. m. bl. a. behandlats den del av energiverkels
anslagsframställning som rör stöd till energiutbildning för personer som är
verksamma inom fastighdsdriflens område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag har anfört och till sammanställningen hemställer jag
atl regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt'><span style='font-family:Verdana'>atl
till Utbildning och rådgivning m. m. för att spara energi för budgetåret
1985/86 anvisa etl reservationsanslag av I 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>E
5. Främjande av landsbygdens elektrifiering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1983/84
Utgift</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4862549</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ReservaUon</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3611710</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1984/85
Anslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4500000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1985/86
Förslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2500000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
anslaget bestrids utgifter till stöd enligt förordningen (1959:369, omlryckt
1977:348, ändrad 1983:546) om statligt stöd åt landsbygdens elförsörjning. Stöd
kan beviljas till nyanläggning, bl. a. för elektrifiering av äldre
helårsbebodda fastigheter i glesbygd, och uppmstning av elektriska
distributionsnät på landsbygden inbegripet anläggningar för lokala elverk,
såsom vattenkraftverk och dieselaggregat vid avsides belägna fastigheter. Stöd
kan utgå i form av bidrag och lånegarantier. Beslut om sådant stöd fattas av
statens energiverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
anslaget bestrids också kostnader för arvoden till ledamöter i rådet för
eldistributionsfrågor och ersättning för resor m. m. för rådets ledamöter samt
övrig expertis i elkraftsfrågor och andra utredningskostnader i samband med
energiverkets verksamhet på områdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
fastställde våren 1976 riktlinjer för stmkturomvandlingen på
eldistributionsområdet (prop. 1975/76:100 bil. 15 s. 150-176, NU 45, rskr 263).
Riktlinjerna innebär bl. a. att rationaliseringen av eldistributionen bör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section567>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section568>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>263</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bedrivas utifrån förutsättningen att de enskilda
elkonsumenterna skall tillförsäkras gynnsamma distributionsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksdagen
godtog våren 1979 nya riktlinjer för den fortsatta stödverksamheten (prop.
1978/79: 115 bil. I s. 245-250, NU 60 s. 53-60, rskr 429). Dessa innebär bl. a.
alt även nyetableringar på äldre fasligheter undantagsvis skall omfattas av
bidragssystemet och alt slatliga bidrag till uppruslning av nedslitna och
oräntabla elnät i vissa speciella fall skall kunna utgå även framdeles. Så
skall kunna ske i glesbygdsområden som saknar inslag av tätare bebyggelse och
där huvudsakligen mindre, ekonomiskt svaga distributionsföretag är verksamma.
Bidrag avses kunna ulgå till svaga lokala och kommunala företag som tagit över
eller står i begrepp att ta över andra svaga företag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Såvitt
avser stödverksamhetens omfattning bedömde föredraganden i budgetpropositionen
1980 (prop. 1979/80:100 bil. 17 s. 223-224) det ålerslående behovet av
slatliga bidrag till uppmstningar av nedslitna och oräntabla nät Ull sammanlagl
10 milj. kr. 1 propositionen förordades att sådana bidrag lämnades under fem
budgetår att utgå med 2 milj. kr. per budgetår. Enligt propositionen borde
vidare bidrag för nyanläggningar fortsättningsvis lämnas under en tioårsperiod
med 2,5 milj. kr. per budgetår. Riksdagen godtog regeringens förslag (NU
1979/80; 36 s. 7—9, rskr 248).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alhjämt finns enligt statens engergiverk att betydande
uppmstningsbe-hov, framför allt i glesbygderna. De sociala motiven för
upprustningsbidragen torde ha samma slyrka i dag som när stödet infördes. I
många fall har distributionsnäten tillkommit med statligt elektrifieringsstöd
och förutsättningar för en räntabel distribution har saknats redan från
början. Genom uppmstningen av nedslitna distributionsnät minskas vidare
energiförlusterna. Erfarenheterna visar också atl väluppmslade elnäl har
större motståndskraft mot storm och snöoväder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk har genom beslut i anslutning till av
statsmakterna antagna riktlinjer för eldistribuUonens strukturomvandling och
det statliga stödet till uppmstning av elnät bevUjat bidrag till ett antal
företag som uppfyller kriterierna enligt riksdagens beslut. Dessa påbörjade
upprustningar torde inte kunna avslutas inom ramen för det återstående
anslaget. Den medelsram på 10 milj. kr. som riksdagen godtog år 1980 har
urholkats på grund av inflationen. De företag som har fått statligt stöd har
inte själva möjligheter att finansiera erforderliga uppmstningar. Skäl talar
för att de pågående upprustningarna bör fullföljas. För att de mesl angelägna
projeklen skall kunna avslutas erfordras 10 milj. kr. Om det slatliga stödet
bibehålls på oförändrad nivå under ytterligare en femårsperiod kan därför dessa
angelägna upprustningar slutföras före utgången av budgetåret 1989/ 90.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section569>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section570>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>264</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk finner att statligt stöd till uppmstning av nedslitna och oräntabla
nät inom en ram av ca 10 milj. kr. för ytterligare en femårsperiod är
motiverad. Verket föreslår vidare atl för budgelärel 1985/86 anvisas 2,5 milj.
kr. för nyelektrifiering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
uttalade sig våren 1980 (prop. 1979/80: lOObil. 17 s. 223-224, NU 36 s. 7-9,
rskr 248) för att bidrag till uppmstningar av nedslitna och oräntabla elnät på
landsbygden skulle lämnas med sammanlagt 10 milj. kr. att utgå med 2 milj. kr.
per budgetår. Vidare borde bidrag för nyanläggningar fortsättningsvis lämnas
under en tioårsperiod med 2,5 milj. kr. per budgetår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheterna
alt lämna stathga bidrag för uppmstningar av eldistributionsanläggningar
upphör sålunda i och med innevarande budgetårs utgång. Med hjälp av den
statliga stödverksamheten har de mest angelägna uppmstningsåtgärdema nu
genomförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Alltjämt
kvarstår dock ett behov av medel för att vissa redan påbörjade uppmstningar skall
kunna genomföras. Därför förordar jag att statens energiverk fortsättningsvis
skall ha möjlighet atl använda medel inom den ram som är avsedd för stöd till
nyanläggningar också för de upprustningar som energiverket framhållit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till det anförda beräknar jag anslaget för nästa budgetår Ull 2,5
milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
till Främjande av landsbygdens elektrifiering för budgetåret 1985/86 anvisa ett
reservationsanslag av 2500000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>E
6. Ersättning för försenad idrifttagning av kärnreaktorer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1983/84
Utgift</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>96650457</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1984/85
Anslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>290000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1985/86
Förslag 685000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
detta anslag utbetalar statens energiverk, enligt regler som godkänts av
riksdagen, ersättning till Forsmarks Kraftgmpp AB och statens vattenfallsverk
för försenad idrifttagning av kärnreaktorerna Forsmark 1 och Forsmark 2 resp.
Ringhals 3 och Ringhals 4 (prop. 1980/81:25 bil. 9, NU 23, rskr 112) samt
Forsmark 3 (prop. 1982/83; 100 bil. 14, NU 33, rskr 280).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ersättningarna
är av två slag. Det ena slaget avser ersättning för förluster genom minskad
produkUon till följd av att idrifttagningen av kärnreaktorerna försenats. Det
andra slaget avser ersättning för ökade anläggningskostnader för kärnreaktorn
Forsmark 3 till följd av att byggtiden förlängts.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section571>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section572>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>265</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ersättningen av det första slaget - ersättning för
förluster genom minskad produktion - har utbetalats sedan budgetåret 1979/80.
Den minskade elprodukUonen beräknas i efterhand som skillnaden mellan den
energi som har varit möjligl all producera ulan försening och den energi som
har producerats med försening. För reaktorerna Forsmark I, Forsmark 2, Ringhals
3 och Ringhals 4 har denna skillnad upphört. För reaktorn Forsmark 3 kommer
skillnaden att bestå t. o. m. budgetårel 1987/88. Ersättningen för budgetåret
1985/86 beräknas av statens energiverk i anslagsframstäl-lan preliminärt till
135 milj. kr. Del verkliga utfallet beror bl. a. av utvecklingen av
oljepriser, kolpriser och vattenmagasinens fyllnadsgrad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utfallet för budgelåret 1983/84 blev 96,65 milj. kr. mol i
statsbudgeten anvisade 375 milj. kr. Orsaken till denna stora skillnad är att
beräkningarna av ersättningen för tidigare år har justerats och återbetalning
skett av vissa belopp som lidigare utbetalats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ersättningen av det andra slaget - ersättningen för ökade
anläggningskostnader för Forsmark 3 - är ett engångsbelopp som utbelalas
enbart budgetåret 1985/86. Det anges att av slatens energiverk baserat på bedömningar
av kraftförelagen preliminärt till 550 milj. kr. Det definitiva beloppet kommer
att fastställas efter förhandlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag all
regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att till Ersättning för försenad idrifttagning av
kärnreaklorer för budgetårel 1985/86 anvisa dt förslagsanslag om 685 OOOOOO kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>E 7. Visst internationellt energisamarbete</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84 Utgift</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>10561770</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85 Anslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14574000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86 Förslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16
528000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från anslaget bestrids kostnader för deltagande i
internationellt samarbete på kärnenergiområdet såsom Sveriges reguljära
medlemsavgift i Internationella Alomenergiorganet (lAEA) samt bidraget tiil
IAEA:s Technical Assislance and Cooperation Fund, kostnader för deltagande i
lAEA:s dokumentationssystem INIS, koslnader i samband med deltagande i det
nordiska kontaktorganet för atomenergifrågor (NKA), dock inte projektkostnader,
resekostnader i samband med visst internationellt kärnenergisamarbete samt
kostnader för delegationen (I 1982:08) för lAEA-frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag beräknar medelsbehovet för nästa budgetår under detla
anslag till 16 528000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>atl tiU Visst iniernalionelU energisamarbele för
budgetåret 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 16 528000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section573>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section574>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>266</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section575>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>E 8. Statens kärnkraftinspektion: Förvaltningskostnader</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84 Utgift'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85 Anslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86 Förslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>1000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Utgifterna för verksamheten har uppgåll till 26 272000
kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slatens kärnkraftinspeklion (SKI) skall enligt sin
instruktion (1974:427, ändrad 1984:15) som central förvaltningsmyndighet bl.a.
följa utvecklingen på kärnenergiområdel, särskilt belräffande säkerhetsfrågor,
utreda frågor om och ta initiativ till åtgärder för att höja säkerhelen hos
kärntekniska anläggningar, pröva frågor om tillstånd och utöva tillsyn enligt
lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet saml handha sådana uppgifter med
avseende på konlroll av kärnämne och kärnteknisk utrustning som bl.a. följer av
Sveriges internationella åtaganden. Inspektionen skall vidare pröva behovet av
och ta initiativ till sådan forskning och ulveckling som rör säkerhelen hos
kärnkraftverk eller andra nukleära anläggningar samt bidra till att ge
allmänheten insyn i och information om kärnsäkerhetsarbetet i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inspektionen leds av en slyrelse. Chef för inspektionen är
en generaldirektör. Till inspektionen är f. n. knulna tre rådgivande nämnder;
reaktorsä-kerhetsnämnden, safeguardnämnden och forskningsnämnden. Inspektionen
är organiserad på två tekniska huvudenheter - för tillsyn och för utredning -
samt en administrativ enhet och ett informationssekretariat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inspektionens
verksamhel finansieras med avgifter enligt förordningen (1975:421, ändrad
1984:16) om vissa avgifter till statens kärnkraftinspektion. Avgifterna avses
medföra full kostnadstäckning för såväl förvaltningskostnader som
kärnsäkerhetsforskning. Anslaget förs därför upp med ett formellt belopp av 1
000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section576>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beräknad
ändring 1985/86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section577>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section578>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inspektionen</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section579>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:13.2pt'>
<td width=140 valign=top style='width:105.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Personal</span></p>
</td>
<td width=99 valign=top style='width:74.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>85</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt'><b><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>+ 1</span></i></b></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>of.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.1pt'>
<td width=140 valign=top style='width:105.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Stat</span></p>
</td>
<td width=99 valign=top style='width:74.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=140 valign=top style='width:105.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utgifter</span></i></p>
</td>
<td width=99 valign=top style='width:74.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:29.05pt'>
<td width=140 valign=top style='width:105.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Förvaltningskostnader (därav lönekostnader)
Lokalkostnader</span></p>
</td>
<td width=99 valign=top style='width:74.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>23230000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(15 849000)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1751000</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-4 287000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(4-1086000)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4- 521000</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:29.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4-2211000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(4- 628000)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-h
478000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=140 valign=top style='width:105.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=99 valign=top style='width:74.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24981000</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-4808000</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4-2689000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.45pt'>
<td width=140 valign=top style='width:105.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Inkomsler</span></i></p>
</td>
<td width=99 valign=top style='width:74.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:20.4pt'>
<td width=140 valign=top style='width:105.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsyn av atomenergi anläggningar m. m.</span></p>
</td>
<td width=99 valign=top style='width:74.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24980000</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-1-4808000</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4-2689000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=140 valign=top style='width:105.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Nettoutgift</span></p>
</td>
<td width=99 valign=top style='width:74.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1000</span></p>
</td>
<td width=88 valign=top style='width:65.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>of.</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>of.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section580>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section581>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>267</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Statens
kärnkraftinspeklion</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
slatens kärnkraftinspeklions gransknings- och tillsynsverksamhet ingår bl.a.
säkerhdsgranskningar av nya anläggningar, lillsyn och löpande granskningar av
anläggningar i drift, uppföljning och analys av driflerfaren-heier och lillbud
samt återkommande säkerhetsgranskning av anläggningar. Härtill kommer
uppföljning av utvecklingen inom olika säkerhetstekniska områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
meddelade den 28 juni 1984 laddningstillstånd enligi 6 § i lagen (1984:3) om
kärnleknisk verksamhel för kärnkraftreaklorerna Forsmark 3 och Oskarshamn 111.
Under förutsättning atl SKI och slatens strålskyddsinslilul godkänner
anläggningarna ur säkerhels- och slrål-skyddssynpunkt kommer den nukleära
provdriften att inledas vid anläggningarna. I och med all samtliga lolv
kärnkraftaggregat nu är färdigbyggda och förväntas vara i drift under perioden
förskjuts tyngdpunkten i tillsyns-och granskningsarbeiet mol direkt drift- och
underhållsrelaterade problem. Sålunda planeras flera relativt omfattande
moderniserings- och renoveringsarbeten för vissa kärnkraftsaggregat, såsom
åtgärder på ånggenerato-rerna i Ringhals 2, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anläggningsarbetena
vid centrallagret för använt kärnbränsle (CLAB) i Oskarshamn kommer all
slutföras under budgetåret 1984/85 och transporterna till förvaret av bränsle
planeras att börja under första halvåret 1985. Under budgelåret 1985/86 kommer
ett stort antal anläggningssyslem att provas. SKI måste dämtöver la ställning
till den slutliga säkerhetsrapport och till de tekniska säkerhetsföreskrifterna
som lämnats in för projektet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konstruktions-
och anläggningsarbetet för slutförvaret av reaktoravfall (SFR) i Forsmark
kommer att pågå under de närmaste två budgelåren. Den detaljerade utformningen
av förvaren förväntas föreligga under budgetåret 1984/85. Arbetet med att följa
uppförandet av SFR kommer att omfatta såväl beslämning av förvarets egenskaper
som eventuell påverkan av det förvarade kämavfallet. Ett särskilt
forskningsprogram kommer under budgetåret att knylas till SFR, som ett led i
Svensk Kärnbränslehantering AB;s arbete, vilket kommer att kräva insatser från
SKI.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Barsebäck fortsätter arbetet med byggandet av en anläggning för filtrerad
tryckavlastning av reaktorinneslutningarna (FILTRA). Slullig sä-kerhdsrapporl
beräknas inlämnas till SKI i juni 1985 och anläggningen beräknas tas i drift
senast den 1 september 1986. SKI avser att underförstå halvåret 1985 för
regeringen redovisa arbetsläget för pågående studier och forskning rörande
eventuell motsvarande förstärkning av skyddet mot utsläpp vid svåra
härdhaverier för övriga reaktorer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Studsvik Energiteknik AB
planerar att, under fömtsättning av SKLs medgivande, ta R2-reaktorn i drift
efter byte av reaktortank under höslen 1984. Siudsviks mellanlager för
radioaklivi avfall planeras tas i drift i januari 1985 och bolagets
behandlingsanläggning för radioaktivt avfall beräknas tas i drift ijanuari
1986.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section582>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section583>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>268</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamhelen vid AB Asea-Aloms bränslefabrik beräknas
fortsätta i oförändrad omfallning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Programmet för återkommande säkerhetsgranskning (ÅSAR)
bearbetas f. n. lill följd av minskad anslagstilldelning i någol långsammare
takt än vad rikllinjerna härför anger. SKI anger att om ylleriigare resurser
erhålls för verksamhelen bör granskning av Ringhals 2, Ringhals 1 och Barsebäck
I och 2 kunna slutföras under budgetåren 1984/85 och 1985/86.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De viktigare säkerhdslekniska fackområdena är
tillföriitlighetsanalys, elektriska system, tryckbärande system m. m.,
systemteknik och termohy-draulik, bränsle- och härdfrågor samt
människa-maskinfrågor. Under kommande budgetår skall bl.a. en satsning göras
av SKI på atl sprida kunskapen om användning av de ulförda säkerhdssludierna
(tillförlitlighdsanaly-serna). Inom områdel tryckbärande syslem planerar SKI
atl genomföra en total översyn över gällande föreskrifter och anpassa dessa
till erhållna drifterfarenheter. Genom den nya lagstiftningen har SKI fått den
formella rollen som föreskrivande myndighet inom detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SKI konstaterar all kraven på såväl tillsyns- som
granskningsinsatser inom kärnavfallsomrädet ökar. Med hänvisning till de
positiva erfarenheterna av de tre rådgivande nämnderna för reaktorsäkerhet,
forskning och safeguard föreslår SKI atl en rådgivande nämnd i
kärnavfallsfrågor inrällas för SKI och statens strålskyddsinstitut gemensaml
med uppgift att Ull båda myndigheternas verksledningar och styrelser yttra sig
om viktigare granskningsfrågor, myndigheternas långsiktiga forskningsplanering
m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För redovisning av klyvbart material har ett nytt
datasystem tagits i drift, vilket innebär atl SKI på ett mer rationellt sätt
kan fullgöra sina åtaganden inom detla område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inspektionens förslag för anslaget för
förvaltningskostnader för budgetåret 1985/86 innebär i korthet följande:</span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=72 colspan=2 valign=top style='width:54.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-hl948000
kr.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:19.45pt'>
<td width=14 valign=top style='width:10.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4-</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>75000
kr.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:19.7pt'>
<td width=14 valign=top style='width:10.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4-</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>300000
kr.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.2pt'>
<td width=14 valign=top style='width:10.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4-</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>230000
kr</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.3pt'>
<td width=14 valign=top style='width:10.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4-</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5000 kr</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Pris- och löneomräkning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rådgivande
nämnd i kärnavfallsfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ökade kostnader
för ADB-utmstning för materialenheten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ny tjänst inom
avfallsområdet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ökning av
anslag för representaUon</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ytterligare
medel för inrikes och utrikes resor, personalutbildning samt för
konsultinsatser bl. a. för tillförlitlighetsanalyser, översyn av föreskrifter,
uppdrag lill försvarets forskningsanstalt i samband med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillsyn enligt lagen om kämteknisk verksamhet</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>4-2250000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingående reservation för budgetåret 1984/85, 2 603000 kr.,
beräknas användas helt under budgetåret 1984/85.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section584>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section585>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>269</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
lade våren 1981 fasl riktlinjer för bl. a. arbetet med kärnkraftens säkerhetsfrågor
(prop. 1980/81:90 bil. </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>I. </span><span
style='font-family:Verdana'>NU 60, rskr 381). SKl:s organisation är uppbyggd
dels kring tillsynen av anläggningar och redovisningen av klyvbart material,
dels kring olika fackområden inom vilka speciell kompelens finns på områden som
håltfasthet. korrosion, elsystem, tillförlitlighet och operatörsbeteende. Del
är av största betydelse för kärnsäkerhetsarbetet att dd inom myndigheten finns
tillräcklig och hög kompelens inom de fackområden som säkerhetsarbelet
omfattar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag har i det föregående
(avsnitt 11.2.2) redogjort för hur arbelel inom kärnavfallsområdet bör
organiseras. Jag har därvid anfört atl etl samarbelsorgan för frågor på
avfallsområdet bör inrättas gemensaml för statens strålskyddsinslitut, SKI och
kärnbränslenämnden saml att detta bör administrativt knytas till statens
strålskyddsinsililul. Det ankommer på regeringen atl tillsätta detta
samarbelsorgan och utfärda dess instmktion. Jag har i denna fråga samrålt med
chefen för jordbruksdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Under tidigare budgetår
har SKI kunnat nyttja vissa reservalioner för att finansiera erforderliga
konsultinsatser. Denna möjlighet kommer inte att finnas för budgetåret 1985/86.
Konsulter anlitas bl.a. för tillförlitlighets-analyser i samband med de
återkommande säkerhetsgranskningarna, för vissa specialsludier där SKI inte
håller egen kompetens och i vissa arbelen för att uUämna belastningstoppar. Jag
anser att de återkommande säkerhetsgranskningarna bör genomföras i den lakl
som angavs i ovannämnda proposition, dvs. tre granskningar under två år. Del är
också angelägel att komplettera SKLs resurser med ett visst inslag av
konsultulnylljande för att därmed få tillgång till vissa specialkunskaper och
att även fä elt flexiblare resursutnyttjande. Jag förordar att SKI bör
tillföras ytterligare medel för detta. Sammanlagl har jag beräknal behovet av
ytterligare medel för konsultinsatser, m.m. till 800000 kr. för nästa budgetår.
Jag har under anslagel även beräknat medel för ADB-syslem i samband med
redovisning av klyvbart material.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till sammanställningen beräknar jag utgifterna för inspekUonen
under detta anslag till 27 670000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
till Statens kärnkraftinspeklion: Förvaltningskostnader för budgetåret 1985/86
anvisa ett reservationsanslag av I 000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section586>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:41.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section587>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>270</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section588>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>E
9. Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1983/84
Utgift'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1984/85
Anslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1985/86
Förslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>I 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Utgifterna för verksamhelen har uppgått till 38 721 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
kärnkraftinspeklion (SKI) skall enligt sin instruktion (1974:427, ändrad 1984:
15) pröva behovet av forskning och utveckling rörande säkerheten hos
kärntekniska anläggningar och säkerheten vid transport av kärnämne eller
kärnavfall. Inspektionen skall vidare ta initiativ lill sådan forskning och
utveckling som rör säkerheten hos kärnkraftverk och andra kärntekniska
anläggningar för vilka tillstånd beviljats eller ansökan om lillstånd ingivits,
i den mån sådana uppgifier inle ankommer på någon annan myndighel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verksamheten
finansieras med avgifier enligt förordningen (1975:421, ändrad 1984: 16) om
vissa avgifier till statens kärnkraftinspektion. Anslaget förs därför upp med
etl formellt belopp av 1 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslag
till förändringar för budgetåret 1985/86 framgår av följande sammanslällning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:17.75pt'>
<td width=159 valign=top style='width:119.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=81 rowspan=2 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
<td width=157 colspan=2 valign=top style='width:117.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Beräknad ändring 198.5/86</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=159 valign=top style='width:119.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=86 valign=top style='width:64.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Inspektionen</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Före-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.45pt'>
<td width=159 valign=top style='width:119.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>draganden</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:18.0pt'>
<td width=159 valign=top style='width:119.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Utgifter</span></i></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=159 valign=top style='width:119.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kärnsäkerhetsforskning
m. m.</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>43 576000</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-2 224000</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-430000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=159 valign=top style='width:119.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Lokala
säkerhetsnämnder</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>800000</span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>of.</span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>of.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=159 valign=top style='width:119.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>44376000</span></b></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-2 224000</span></b></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-430000</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=159 valign=top style='width:119.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Inkomsler</span></i></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=159 valign=top style='width:119.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Avgifter
för kärnsäkerhels-</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=159 valign=top style='width:119.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>forskning</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>44375000</span></b></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-2224000</span></b></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-430000</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=159 valign=top style='width:119.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Nettoutgift</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1000</span></b></p>
</td>
<td width=86 valign=top style='width:64.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>of.</span></b></p>
</td>
<td width=71 valign=top style='width:53.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>of.</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Statens
kärnkraftinspeklion</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
kärnsäkerhelsforskning som SKI initierar är avsedd dels för att underbygga den
egna tillsyns- och granskningsverksamheten, dels för att direkt bidra till
säkerhetsarbetet i svensk kärnteknisk verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskningsinsatserna
är fördelade på följande områden: människa-maskin, materialfrågor,
lermohydraulik, kärnbränsleegenskaper, systemanalys, regler- och elteknik och
kärnavfallsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Människa-maskinfrågorna
och frågor rörande Ullförlitlighet och riskbedömning (inom områdel
systemanalys) kommer att ges ett efter hand ökat utrymme i och med atl en
nedtrappning sker av de nuvarande mycket slora</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section589>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section590>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>271</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>insatserna på konsekvenserna av slora haverier och
beräkning av de termohydrauliska förloppen vid driftstörningar och
kylmedelsförlusl. Male-rialfrågoma, inkl. frågor rörande besiktning och
provning, förutses kräva en fortsatt stor uppmärksamhet i forskningsprogrammel.
Kärnavfallsfrågorna kommer alt ägnas dl ökal utrymme i och med att
beslutstidpunkter för konstmktion, byggande och drift av olika
avfallsanläggningar närmar sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom anslaget kärnsäkerhetsforskning finansieras det
svenska deltagandel i OECD:s s. k. Haldenprojekl och forskning inom ramen för
del nordiska konlaktorganet för atomenergifrågor (NKA). Vidare finansieras en
professur i reaktorsäkerhel vid tekniska högskolan i Slockholm samt verksamheten
vid de lokala säkerhetsnämnderna vid de fyra kärnkraftverken från della anslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingående reservation för budgetåret 1984/85, 20 443000
kr., beräknas användas helt under budgetårel 1984/85.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kärnkraftinspektionen föreslår att anslagel räknas upp med
5%, vilket motsvarar beräknade kostnadsökningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inspeklionens ansvar för dt kärnsäkerhetsforskningsprogram
ger goda möjligheter att överblicka pågående och planerad forskningsverksamhet.
Inspeklionens tillsyns- och granskningsverksamhel ger underlag för att
prioritera insatserna inom detta område. Jag vill i detta sammanhang erinra om
vad jag i dd föregående (avsnitt 11.2.2) har anfört rörande forskning på
kärnavfallsområdet i samband med mina överväganden om kärnbränslenämndens
organisation och arbetsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många av de centrala frågorna inom
kärnsäkerhetsforskningen rör sig kring säkerhetsproblem som i grunden härrör
från den mänskliga faktorn. Jag delar därför inspektionens bedömning att
människa-maskinfrågorna bör ges etl ökat utrymme. Vidare bör materialfrågorna
alltjämt ges en hög prioritet. Samtidigt boren viss minskning kunna ske av de
stora insatserna som under de senaste åren gjorts på studier av konsekvenserna
av stora haverier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till de omprioriteringar som är möjliga att
genomföra inom forskningsprogrammet beräknar jag medelsbehovel för
kärnsäkerhetsforskningen lill 44 006000 kr. för näsla budgetår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För de lokala säkerhetsnämnderna beräknar jag för nästa
budgelår ett oförändrat medelsbehov av sammanlagt 800000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De ställningstaganden som jag har redovisat innebär sammanfattningsvis
att jag för den verksamhel som finansieras över anslaget under budgetårel
1985/86 beräknar 44 806000 kr. Anslaget tillförs medel genom avgifter från dem
som har tillstånd enligt lagen (1984; 3) om kärnteknisk verksamhet alt uppföra,
inneha eller driva en kärnkraflsreaklor. Det bör därför, liksom för innevarande
budgetår, föras upp med etl formellt belopp av 1 000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section591>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section592>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>272</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section593>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:37.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att till Statens kärnkraftinspektion:
Kärnsäkerhetsforskning för budgelärel 1985/86 anvisa ell reservationsanslag av
I 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
6.0pt;margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>E
10. Statens kärnbränslenämnd</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section594>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1983/84'
Utgift' 1984/85' Anslag 1985/86 Förslag</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1000 1000</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section595>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Anslaget Åtgärder för hantering av radioaklivi avfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> Utgifterna för nämnden för hantering av använl
kärnbränsle har uppgått till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.572 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Över anslaget, som innevarande budgetår benämns Ålgärder
för hantering av radioaktivt avfall, redovisas kostnader vid statens
kärnbränslenämnd (nuvarande nämnden för haniering av använl kärnbränsle). Nämnden
skall enligt sin instmktion (1981:672, ändrad 1984:18) bl.a. följa utvecklingen
på kärnenergiområdet, särskilt vad gäller använt kärnbränsle och radioaktivt
avfall från detta samt avveckling och rivning av reaktoranläggningar. Den
skall sålunda utföra myndighetsuppgifter som jag närmare har berört i avsnitt
11.2.2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
14.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämndens
verksamhet finansieras med avgifter enligt förordningen (1981; 671, ändrad
1984:17) om finansiering av framtida utgifter för använt kämbränsle m.m.
Anslaget förs därför upp med etl formellt belopp av 1000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section596>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1984/85'</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beräknad
ändring 1985/86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section597>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section598>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nämnden</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section599>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section600>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Personal</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stat</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvaltningskostnader (därav lönekostnader) Lokalkostnader
Projektmedel</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4-1</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1882000</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-458000</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4-1159000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>(1486000)</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>(4-260000)</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>(4-
445000)</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>305000</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-h 7000</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4-
6000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6504000</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:33.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>of.</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-
926000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.3pt'>
<td width=67 valign=top style='width:50.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8691000</span></b></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4-465000</span></b></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4-
239000</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section601>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Ingående reservation för budgetåret 1984/85 uppgår lill
111 692 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnden för hantering av använl kärnbränsle</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnden utgår i sin anslagsframslällning från nuvarande
förhållanden i fråga om rollfördelning mellan olika myndigheter och
kraftföretagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section602>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section603>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>273</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Egen verksamhel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnden har under det gångna budgetåret genomfört en
inventering av behovet av insalser inom några forskningsområden som är
betydelsefulla för slulförvaringen. Inventeringen har resulterat i förslag om
forskningsinsatser inom områdena bränslematerial, geologi, bergmekanik,
geokemi, grundvatten, biosfär och systemanalys. På basis av denna har nämnden i
sin Plan 84 redovisal vilka forskningsinsatser nämnden avser att la initiativ
till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnden har under budgetåret 1983/84 avslutat en
ulvärdering av en alternativ metod lill KBS-3, benämnd WP-Cave. Med ledning av
dessa resultat har nämnden startat elt forskningsprogram för all närmare
siudera de egenskaper som skiljer denna metod från KBS-3. Arbelel beräknas vara
slutfört i oktober 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som ansvarig för lekniska frågor vid nämnden finns endast
en tjänsteman. Nämnden anför att det är orimligt alt de uppgifter som ålagls
nämnden skall kunna utföras av en enda person. Nämnden begär därför, i avvaktan
på resultatet av översynen, atl ytterligare en Uänst som avdelningsdirektör
inrättas vid nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansieringsfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under år 1983 och de två första kvartalen under 1984 har
till nämnden erlagts sammanlagt 1141 milj. kr. i avgifter, vilket svarar mot en
nettoproduktion vid kärnkraftverken av 64,1 TWh. Under budgetåret 1983/84 har
950 milj. kr. utbetalats i ersättningar till Svensk kärnbränslehanlering AB för
åtgärder enligi finansieringslagen. De Ull riksbanken inbetalade avgiftsmedlen
har disponerats för Forsmarks Kraftgrupp AB och fr.o.m. april 1984 för statens
vattenfallsverk. Per den 30 juni 1984 uppgick de av nämnden förvaltade tillgångarna
till 1517 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NAK Plan 84 och förslag Ull avgift för år 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnden har i oktober 1984 överiämnat NAK Plan 84 och
förslag till avgift för år 1985. Nämnden har föreslagit 2,1 öre per
kilowattimme som levereras från kärnkraftverk. Nämnden har utformat sitt
förslag mot bakgrund av en beräkning av väntad produktion av elkraft i
kärnkraftverken, en antagen real avkastning av förvaltade medel och väntade
framtida utbetalningar. Det totala återstående medelsbehovet har beräknats till
39 miljarder kronor i prisläget januari 1985. Regeringen beslutade den 13
december 1984 att avgiften skall utgå med oförändrat belopp, 1,9 öre per
kilowattimme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén för översyn av kärnbränslenämndens verksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgått av del föregående (avsnitt 11.2.2) har
kommittén för översyn av kämbränslenämndens verksamhet föreslagit att nämndens
kansli organiseras på tre enheter för resp. teknik och forskning, ekonomis-</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>18 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr
120</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section604>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section605>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>274</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ka och finansiella frågor saml information jämte
gemensamma resurser för administration och service, sammantaget nio Uänsler
ulöver chefstjänsten. Förslaget innebär sålunda all fyra nya Uänsler skulle
tillföras nämnden. Vidare föreslår kommittén en rådgivande forskargrupp knulen
lill kärnbränslenämnden samt en samrådsnämnd med företrädare för kärnbränslenämnden,
statens kärnkraftinspektion och statens strålskyddsinslitut. Kommittén har
funnit alt reformen, på grund av bl. a. samordningsvinster i forskningen, bör
kunna inrymmas inom en oförändrad total resursram för nämndens kansli- och
projektverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har i det föregående (avsnitt 11.2.2) redovisal mina
överväganden om kärnbränslenämndens organisalion och resurser mot bakgmnd av
översynskommitténs förslag och remissbehandlingen av detta. Jag har även angett
att jag till 1985/86 års riksmöte avser att lägga ett förslag om
finansieringssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening bör därför förstärkningen av
kansliresurserna genomföras i två steg. Jag beräknar nu medel för ytterligare
två Uänsler, medan inrättandet av återstående ytterligare tvä Uänster bör anstå
till dess bl.a. frågan om finansieringssystemet klarlagts. Jag har härvid även
beaktat atl projektverksamhetens minskning bör ske etappvis. Det ankommer på regeringen
atl meddela de föreskrifter rörande nämndens uppgifier och organisation m. m.
som erfordras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslaget bör i fortsättningen benämnas statens
kärnbränslenämnd. Jag beräknar utgifterna för kärnbränslenämnden under detta
anslag till 8930000 kr. Jag räknar med att reservationen på det nuvarande
anslaget förs över till detta anslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att till Statens kärnbränslenämnd för budgetåret 1985/86
anvisa etl reservationsanslag om I 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens vattenfallsverk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens vattenfalls verk inrättades som affärsdrivande
verk år 1909 och fick sin nuvarande organisation år 1982 (prop. 1981/82:125, NU
53, rskr 405).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vattenfallsverkd handhar enligt sin instmktion (1982:705)
statens kraftverksrörelse och därmed sammanhängande verksamhet, handhar kanalrörelsen
vid Trollhätte kanalverk, verkar för en rationell elenergiförsörjning inom
riket, uppför och driver självt eller i samverkan med andra anläggningar för
el- eller värmeförsörjning, bedriver forsknings- och ulvecklingsverksamhet för
energiförsörjning samt utför demonstrationsan-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section606>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section607>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>275</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>läggningar.
Verket ombesörjer beredskapsplanläggning av rikets elenergiförsörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfallsverkd
beslular om leverans av elenergi från verkels anläggningar och fasisläller
avgifier för sådan leverans. Anläggningar och byggnader som behövs för
verksamheten uppförs av verket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulgiflerna
för vatlenfallsverkds invesleringar finansieras f. n. dels från
reservaUonsanslagd Statens vatlenfallsverk: Kraftstationer m.m., dels genom
medel som i övrigt ställs till verkets förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfallsverkd
förvaltar statens aktier i elproduktionsbolagen Bastusels Kraft AB,
Bergeforsens Kraft AB, AB Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning,
Bråvallakraft AB, Forsmarks Kraftgmpp AB, Fyriskraft AB, AB Grytforsen, AB
Kattsimpeforsen, Korsselbränna AB, Ljusfors Kraft AB, Rebnis Kraft AB,
Stockholms Kraftgrupp AB, Söderfors Kraft AB och AB Umeforsen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vattenfallsverkd förvallar
dessutom statens aklier i distributionsbolagen Björkö-Arholma Elektriska AB,
Gmndsunda Elektriska AB, Kolbäcks Belysnings AB, RoslagsEnergi AB, Rönninge
Eleklriska AB, AB Saltsjöbadens Elverk, Svensk Energiverksgrupp AB (SEAB), Umeå
Elektriska Distributions AB, Valbo Kraft AB och Vikbolandels Eleklriska Krafl
AB. Vattenfallsverkd förvaltar också statens andelar i Skaftölandets elektriska
distribulionsförening. Valboåns Krafl verksförening och Öja-Västermo eleklriska
distributionsförening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hämiöver
har vattenfallsverket aktier i Bengtsfors Kraft & Industri AB, Bodens Torvvärme
AB, Fagersta Energiproduktion AB, Gölakraft AB, Haparanda Värmeverk AB,
Jokkmokks Värmeverk AB, Kalix Värmeverk AB, AB Kärnkraftulbildning, Lilla Edets
Fjärrvärme AB, Pajala Värmeverk AB, Svensk Kärnbränslehantering AB, Svenskt
Kolkonsortium AB, Swedegas AB, SwedPower AB, Överkalix Värmeverk AB och
Övertorneå Värmeverk AB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Via
förvallningsbolaget Svensk Energiverksgrupp AB (SEAB) förvaltar
vattenfallsverket indirekt aktierna i distributionsdotterbolagen AB Boxholms
Elverk, Domneåns Krafl AB, AB Finspångs Elverk, Gotlands Energiverk AB, Kalix
Elverk AB, Motala Ströms Kraft AB, AB Skillingaryds Elverk, Vingåkers Elverk
AB, Viskans Krafl AB, AB Värmdö Elverk, Västerbergslagens Energi AB och AB Ange
Elverk saml i de s. k. intressebolagen Bodens Energiverk AB, Luleå Energiverk
AB, Piteortens Eldistributions AB, AB Stenungsunds Elverk och Östhammars
Energiverk AB i vilka bolag SEAB äger minoritdsandelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ekonomisk
översikt m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillgångarna
inom kraftverksrörelsen uppgick den 30 juni 1984 till sammanlagt ca 38 259
milj.kr., varav ca 32 170 milj.kr. hänförde sig tilll naturtillgångar och
anläggningar samt aktier och lån, 2 937 milj.kr. till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section608>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section609>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>276</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lager och förråd och ålersloden lill posler av finansiell
natur. Det disponerade statskapitalet var 18 577 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kraft vcrksrörelsens resultaträkning för de två senaste
budgelåren framgår av följande sammanslällning (i milj. kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1982/83</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1983/84</span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>9753</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>11504</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.3pt'>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6747</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8231</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.3pt'>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>948</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1043</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.8pt'>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3 148</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4 006</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1743</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2 127</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1677</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1879</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rörelseintäkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>därav intäkter från</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>engrosförsäljning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>därav intäkter frän</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:219.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>detaljförsäljning Rörelseresultat före</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:219.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avskrivningar Resultat före ränla</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:201.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>på statskapitalet Ränta på statskapitalet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Årets resultat</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>66</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>248</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I rörelseintäkter och rörelsekostnader ingick för
budgetåret 1983/84 arbeten åt utomstående med 1 590 milj. kr. Arbeten ål
utomstående omfattar i huvudsak verkets bygg- och driftentreprenad för
Forsmarks Kraftgrupp AB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avskrivningar enligt plan för budgetåret 1983/84 uppgick
till 807 milj. kr. Årets kalkylmässiga avskrivningar, vilka skall inlevereras
till statsverket, uppgick till 1 786 milj. kr. Skillnaden mellan dessa och
planenliga avskrivningar redovisas som avsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finansiella och extraordinära poster innebar en
resultatförbättring med 378 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För budgetåret 1983/84 beräknas 130 milj. kr. i skatter
till de kommuner där verket har verksamhet. I resultaträkningen redovisas dock
endasl 80 milj. kr. beroende på ålerföring av för hög skatteavsättning för
budgetåret 1982/83.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Årels ränta på disponerat statskapital var 1 879 milj.kr.,
vilket motsvarar faststäUt förtäntningskrav, dvs. 13% på det i medeltal
disponerade förräntningsplikUga statskapitalet. För budgetåret 1984/85 är
förränt-ningskravet också 13%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fr.o.m. år 1985 skall vattenfallsverket enligt beslut av
regeringen tillämpa kalenderår som räkenskapsår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den 30 juni 1984 uppgick antalet anställda inom verkets
kraftverksrörelse Ull 11 406 personer. Detta innebär en minskning med 228
personer sedan föregående år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hur den totala elkonsumtionen inom dd statliga
avsättningsområdet inkl. överföringsförluster har utvecklat sig under den
senaste tioårsperioden framgår av följande sammanställning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section610>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section611>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>277</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section612>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Budgetår</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Fasta</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Tillfälliga</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Totala</span></p>
</td>
<td width=132 colspan=2 valign=top style='width:99.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Leveranser exkl.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.7pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=54 rowspan=2 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>leveranser</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>leveransei</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r</span></p>
</td>
<td width=52 rowspan=2 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>leveranser</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>tilirällig</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>export</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Export</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Övrigt</span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Års-</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Förändring</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.5pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>värde</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:13.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>frän föregående år</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.3pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>GWh</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>GWh</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>GWh</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>GWh</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>GWh</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>GWh</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1974/75</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>39 331</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 174</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1042</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>41547</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>40373</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2439</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1975/76</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>41914</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2513</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1283</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>45710</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>43 197</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 824</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1916/11</span></i></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>43 181</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 347</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1 191</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>46719</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>44372</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 175</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>\911/1S</span></i></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>41244</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2261</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>790</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>44295</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>42034</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-2 338</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1978/79</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>44 227</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1691</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>880</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>46797</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>45 107</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3073</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1979/80</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>44 888</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2697</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1057</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>48642</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>45 945</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>838</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1980/81</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>44702</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 282</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1185</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>49169</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>45 887</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- 58</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1981/82</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>47 674</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 291</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2 462</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>53 427</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>50136</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 249</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1982/83</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>50247</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2140</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2969</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>55 356</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>53216</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 080</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1983/84</span></p>
</td>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>55 270</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 708</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5 744</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>65 722</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>61014</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 798</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den helt dominerande delen av vattenfallsverkels
elleveranser ulgörs av s. k. fasta leveranser enligt långsiktiga kontrakt.
Leveranserna till återdislributörer, som är den dominerande kategorin, ökade
med 10,3%. Leveranserna inom vattenfallsverkets egna
detaljdistributionsområden ökade med 13,1%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vatlenfallsverkds produktion av elenergi inkl. andels- och
ersättnings-kraft uppgick under budgetåret 1983/84 till 59,7 TWh, vilket
motsvarade ca 52% av landets totala elproduktion, Vattenkraftproduklionen
uppgick till 34,8 TWh. Produktionen i kärnkraftverken uppgick Ull 24.8 TWh.
Produktionen av el i egna fossileldade anläggningar var den lägsta under den
senaste tioårsperioden och uppgick till 0,1 TWh. Kraftutbytet med de övriga
nordiska länderna resulterade för vattenfallsverkets del i att såväl den totala
exporten som importen var 4,9 TWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Intäkterna i kanalrörelsen uppgick till 46,3 milj. kr.,
som fördelade sig på kanalverkets egna intäkter med 9,1 milj. kr. och på
ersättning från staten med 37,2 milj. kr. Efter driftkostnader, avskrivningar,
kommunalskatt och ränta på statskapitalet återstod 1,7 milj.kr. Beloppet har
använts för atl täcka del av tidigare års underskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>EIL
Statens vattenfallsverk: Kraftstationer m.m.</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section613>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1983/84
Utgift</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3229289612</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1984/85
Anslag 3323000000 1985/86 Förslag 2453000000</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reservation</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>540867852</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section614>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänna energifrågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En riktigt avvägd och utformad tariff ulgör enligt statens
vatlenfallsverk den viktigaste informationen till marknaden vid planeringen för
använd-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section615>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section616>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>278</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ning
av elenergi. Genom den nya högspänningstariffen, som började tillämpas år 1984
och gäller under fem år, har elkonsumenterna fält en god grund för planeringen.
Elpriserna väntas under femårsperioden inte öka mer än konsumentprisindex.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kravet
på att ersättning av olja med el skall inriklas mot meloder som inle ger
låsning lill el har tillgodosetts i tariffutformningen. Avtal om
avkopplingsbara och avbrytbara elleveranser förutsätter innehav av bränsleeldad
panna som reserv. Den tidsdiffereniierade tariffen för småhus m. m. uppmuntrar
lill kombinationsdrift mellan elpanna och bränslepanna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
den i dag ekonomiskt myckel gynnsamma utformningen av det svenska kraftsystemet
och på gmnd av högre kostnader för invesleringar i alternativ
elproduktionskapacitei kommer det enligt vattenfallsverket att dröja innan det
blir lönsami att investera i kraflvärmeverk. Lönsamhet för invesleringar i
värmeproduktionskapacitel finns däremot redan i dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För att
ytterligare medverka till en ekonomiskt optimal utbyggnad av landets
anläggningar för värme- och elproduktion har Svenska Värmeverksföreningen och
kraftföretagen, däribland statens vatlenfallsverk, påbörjat en utredning för
atl ta fram underlag till en plan för utbyggnaden av kraftvärmeverk i landet.
En viktig del i detta arbete är kontakter med flärtvärmeföretagen för att
klariägga deras utbyggnadsplaner saml för att informera om när kraftvärmeverk
beräknas bli lönsamma. Härigenom skapas möjligheter att samordna
fjärrvärmeföretagens och kraftföretagens planer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfallsverkd
bedriver sedan länge en omfattande verksamhel avseende forskning, utveckling
och demonstration inom energiområdet. För budgetåret 1984/85 bedöms
verksamheten uppgå till ca 150 milj. kr. (exkl. bidrag från utomstående).
Utökade satsningar genomförs framför allt beträffande lorv och biobränslen
samt rationell energianvändning. Nära en tredjedel av medlen satsas på
värmepumpar. Vattenfall bedriver vidare sludier av fömtsättningarna för
förekomst av s. k. djupgas i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utbyggnadsplanering</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om nya produktionsanläggningar behöver enligt vattenfallsverket inte tas under
innevarande budgetår för atl elförsörjningen inom det statliga
avsättningsområdet skall kunna klaras under 1980-talet. Av andra skäl än
omedelbara elförsörjningsmässiga skäl kan emellertid ytterligare produktionsenheter
komma atl färdigställas under den berörda perioden. Tidigareläggning av
vattenkraftsobjekt motiveras av såväl ekonomiska skäl som sysselsättningsskäl
och bidrar samtidigt till ett fortsatt minskat oljeberoende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
av riksdagen våren 1984 beslutade planen för utbyggnad av vattenkraften till
66 TWh innefattade ca 100 namngivna vattenkraftsprojekt. Vattenfallsverket
avser att närmare undersöka de angivna projektens ekonomiska förutsättningar i
de fall verket är ägare. Vattenfallsverkd är också inriktat på att undersöka i
vilken utsträckning det är möjligt att utöka</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section617>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section618>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>279</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section619>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>antalet
projekl för den egna byggnadsorganisationen genom överenskommelser med andra
fallrättsägare. Avsiklen är alt skapa sådan sysselsättning att verkels
kompetens inom vattenbyggnadsområdet behålls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfallsverket
framför att det inför kommande energipolitiska beslut är viktigt att
fömtsättningarna för olika energislag belyses så mycket som möjligl. Det är mot
denna bakgmnd angeläget att bl.a. vattenkraftens miljöfrågor klarläggs
ytteriigare. Verket har påbörjat etl arbete inom detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är också enligt verket väsentligt atl kunna redovisa hur en fortsatt
vattenkraftutbyggnad kan genomföras. Vatlenfallsverkel föreslår alt förstudier
i form av översiktsplaner genomförs för Vindelälven och Piteälven sä att dt
bältre underlag för bedömning av konsekvenserna av en eventuell utbyggnad kan
redovisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vatlenfallsverkds
utbyggnadsplan föreslås omfatta följande projekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ulbyggnadsprojekt</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Planerad</span></p>
</td>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Redovisad i</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>idrift-</span></p>
</td>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>proposilion</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>tagning</span></p>
</td>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>budgetår</span></p>
</td>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.55pt'>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Vattenkraft</span></b></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Tidigare
beslutade</span></i></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:18.0pt'>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Upperud</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Upperuds-älven</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84:25 bil. 9</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Stornorrfors
4</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Umeälven</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86</span></p>
</td>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1980/81:90 bil. 1</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Vietas,
tunnel</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Luleälven</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86</span></p>
</td>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1979/80:33</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Sädva</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Skellefte-</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>älven</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86</span></p>
</td>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1981/82:100 bil. 17</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Laxede 3</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Luleälven</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1986/87</span></p>
</td>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1982/83:100 bil. 14</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Porsi 3</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Luleälven</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88</span></p>
</td>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1982/83:100 bil. 14</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.45pt'>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Nu
föreslagna</span></i></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Sillre,
ombygg-</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Indals-</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88</span></p>
</td>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>nad</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>älven</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.05pt'>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Skärblacka
4</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:24.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Motala ström</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88</span></p>
</td>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.05pt'>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Vargfors
2</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Skellefteälven</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88</span></p>
</td>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.5pt'>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Gallejaur
2</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Skellefteälven</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1987/88</span></p>
</td>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Älvkarleby,</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Dalälven</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Successiv</span></p>
</td>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>om- och
till-</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>byggnad</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Projektreserv</span></i></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Stadsforsen
4</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Indalsälven</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1988/89</span></p>
</td>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1982/83:25 bil. 7</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Värmekraft</span></b></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Tidigare
beslutade</span></i></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Forsmark
3</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1975/76:100 bil. 15</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Uppsala
kraft-</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1985</span></p>
</td>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.9pt'>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>värmeverk,</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ombyggnad</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Nu
föreslaget</span></i></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ringhals
2,</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1989/90</span></p>
</td>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>byte av
ånggenera</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>i-</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>tor</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=146 valign=top style='width:109.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section620>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section621>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>280</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sillre
kraftstation är i dt sådant skick att genomgripande åtgärder nu behövs för att
säkerställa fortsatt drift. Ombyggnaden av Sillre innebär att de två befintliga
aggregaten ersätts med ett nytt. Befintliga dammar, vattenvägar och byggnader
behålls och mstas upp. Ombyggnaden medför alt medelårsproduktionen ökar med ca
4 GWh till totalt 30 GWh. Effekten uppgår till 11 MW.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skärblacka
kraftstation ingår i den planerade ombyggnaden av äldre stationer i Motala
Ström mellan Roxen och Glan. Efler ombyggnaden av Skärblacka ökar
medelårsproduktionen från 30 till 50 GWh. Maximieffek-ten blir 10 MW.
Anläggningen ägs av Ljusfors Kraft AB. Vattenfallsverket äger 99% av aktierna i
detta bolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfallsverket
har i skrivelse den 26 september 1984 begärt medel för tillbyggnad av
kraftstationerna Vargfors och Gallejaur i Skellefteälven. Tillbyggnaderna
innebär att effekten ökar med 62 MW i Vargfors och 101 MW i Gallejaur. En ökad
års- och korttidsreglering innebär alt värdel av kraftproduktionen ökar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfallsverket
har i skrivelse den 31 januari 1985 begärt medel för om- och Ullbyggnad av
Älvkarleby kraftverk. Medelsbehovet beräknas totalt till 600 milj.kr., varav 60
milj.kr. för budgetåret 1985/86. Kraftstationen som byggdes 1911-1915 behöver
nu repareras för att de åriiga underhållkostnaderna skall kunna hållas nere och
fortsatt drift garanteras. Härvid bör också en Ullbyggnad med elt sjätte
aggregat göras. Om- och Ullbyggnaden beräknas öka energiproduktionen med ca 50
GWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Projektet
Stadsforsen 4 ingår i vattenfallsverkets projektreserv. Ekonomin vid ett
genomförande av Stadsforsen 4 är beroende av atl de övriga effektutbyggnader i
nedre Indalsälven som ingår i planen kommer till utförande. Av dessa är
utbyggnaderna i Krångede och Gammelänge beroende av att Ammersåns överledning
kan genomföras. Mot denna bakgrund föreslår verket i anslagsframställningen alt
Stadsforsen 4 bibehålls i projektreserven och att projektet överförs till
utbyggnadsplanen när möjligheterna till övriga utbyggnader bättre kan överblickas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kraftproduktionsapparaten
kompletteras successivt för att göra del möjhgt att effektivare utnyttja
befintliga anläggningar. Vattenfallsverket redovisar i anslagsframställningen
några kompletteringar som har beslutats under året.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
dämningshöjning i Näs kraftstation om 0,6 m kan en produktionsökning om 11 GWh
åstadkommas. Överiedning av Kallisjokk lill Messaure dämningsområde beräknas
öka årsproduktionen i Messaure kraftstation med i medeltal 6 GWh. En höjning av
dämningen vid Bodens kraftstation med 0,5 m beräknas dels ge ett årligt
produktionstillskolt om 6 GWh, dels väsentligt minska problemen med isdämning
inom Bodens dämningsområde. Projeklen Näs och Kaltisjokk ingår i den beslutade
planen för utbyggnad av vattenkraften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utbyggnadsplanen
för värmekraft har under år 1984 kompletterats med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section622>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section623>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>281</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ombyggnad
av kraftvärmeverket i Uppsala. Kraftvärmeverket ägs av Fyriskraft AB i vilket
vatlenfallsverkel och Uppsala Kraftvärme AB äger hälften vardera av akUerna.
Regeringen godkände i januari 1984 ett till-läggsavtal till konsortialavtalet.
Tilläggsavtalet innebär att del ursprungligen oljeeldade kraftvärmeverket
skall byggas om till fastbränsleeldning. Den ombyggda anläggningen planeras
kunna tas i drift oktober 1985. Efler de tvä första åren planeras lorv
användas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfallsverkd
redovisar i anslagsframställningen atl en förstudie pågår om humvida
ånggeneratorerna i Ringhals 2 skall bylas ul. 1 skrivelse den 11 januari 1985
har verket hemställt om medel för byte av ånggeneratorerna. De nya
ånggeneratorerna avses dimensioneras så att de medger ell ökal effektuttag med
50 MW. Bytet planeras ske sommaren 1989. För att den tid som reaktorn avställs
på grund av bytet skall bli så kort som möjligl måste förberedelsearbeten utföras
fr. o. m. år 1985 vid varje årlig revision. Investeringskoslnadema för
reaktorbytet beräknas tolall till 900 milj.kr. i i nuvarande prisläge.
Kostnaderna under budgetåret 1985/86 beräknas till 95 milj. kr. I förhållande
till alternativet inget byte beräknas investeringskostnaden vara återbetald
inom ca fyra år efter bytet. Återbetalningstiden minskar om en effekthöjning
får ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller utbyggnad av dislribuiionsanläggningar anför vattenfallsverket att
del f. n. pågår stora anläggningsarbeten i östra Svealand för anslutning av
Forsmark 3 och förstärkning av Stockholmsområdets matning. Vidare pågår
lednings- och slalionsarbeten för anslutning av Oskarshamn 3. Dessa
utbyggnader är av stor betydelse för kraftnätets driftsäkerhet och Färdigställs
till största delen under budgetåret 1984/85.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
äldsta delarna av 220 kV-syslemet planeras ersättas med nya 400 kV-ledningar,
till största delen med användning av de befintliga 220 kV-ledningsgatoma. De
första delprojekten föreslås nu påbörjas och kommer att vara färdiga år 1987.
Det gäller ledningarna Ramsele-Midskog och Ljusdal-Gustafs. 220 kV-ledningen
Finnslätten-Himmda-Örebro byggs om till 400 kV-standard till år 1988. År 1990
tas den första nya 400 kV-ledningen mellan Indalsälven och Mellansverige i
drift med sträckningen Midskog-Ånge-Ljusdal-Morgårdshammar-Örebro.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
befintliga överföringsförbindelsen mellan Västsverige och Jylland (den s. k.
Konliskankabeln) är 20 år gammal och kan behöva las ur drift om ca 10 år. En
tidigareläggning av ersättningsinvesteringen skulle innebära en fördubblad
överföringskapacitet under ett antal år mellan Sverige och Jylland.
Vattenfallsverket har i skrivelse den 13 febmari 1985 redogjort för en
preliminär överenskommelse med det jylländska kraftföretaget ELSAM om alt bygga
en ny likströmslänk med idrifttagning år 1989. Arbetet behöver påbörjas
budgetårel 1985/86. Investeringskostnaderna för den nya länken skall fördelas
mellan de två parterna på samma sätt som gäller för den nuvarande
överföringsförbindelsen. Vattenfallsverkets koslnader beräknas uppgå till
totalt 370 milj. kr., varav 70 milj. kr. budgetåret 1985/86.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section624>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section625>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>282</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För atl upprätthålla driftsäkerhden sker siyrning och
övervakning från regionala daloriserade driftcentraler. Ulbyggnad av sådana
driftövervak-ningsanläggningar medför fortsatta invesleringar de närmaste åren.
De nya centralerna gör del möjligl atl bättre och säkrare utnyttja befintliga
produktions- och distributionsanläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under budgetårel 1985/86 färdigställs driftcentralerna i
Västsverige och i Motala. Budgetåret 1986/87 beräknas den nya driftcentralen i
Luleå saml moderniseringen av de befintliga driftcentralerna i Mellersta
Norrland bli färdiga. Utöver dessa beslulade projekt planeras under senare
delen av 1980-talet nya driftcentraler i Porjus, Vuollerim och Norsjö samt
dalorbyle och modernisering av kraflkontrolls informationssystem i Råcksta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De regionala näten omfattar distributionsanläggningar inom
spännings-området 130-20 kV. Förväntade belastningsökningar medför behov av
förstärkningar för all normal leveranssäkerhet skall kunna bibehållas. Inom
region Västsverige är det huvudsakligen belastningsuivecklingen i Bohusläns
kustområden som kräver betydande investeringar. Inom de mellansvenska
regionerna är det belastningsuivecklingen inom Stockholmsområdet, Södermanland
och Uppland som i försia hand framtvingar förstärkningar. Inom
Norbottensregionen är det tillkomsten av Svartbyns 400/130 kV
transformatorslation samt belastningsuivecklingen inom kustområdena som huvudsakligen
motiverar förstärkningsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För vattenfallsverkets lokala nät beräknar verket att
investeringsbehovet är något större budgetårel 1985/86 än under 1984/85.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verket har under budgetåret 1983/84 köpt
eldisiributionsföreningarna Björkseleorten, Årdala-Ripsa och Råby-Bärbo. Den i
köpet av AB Bergslagens Gemensamma Kraftförvaltning (BGK) ingående
ddaljdislributions-verksamheten har inordnats i vattenfallsverkets egen
detaljdistribution.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Värmeförsörjning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vattenfallsverket har anpassat sin organisation för atl
kunna bistå kommuner, landsting, industrier etc. med ökad service och
medverkan vid genomförande av insatser inom energiområdet. Energirådgivning och
förstudier görs inom ramen för normal kundUänst. Verket deltar vidare på
kommersiella villkor i projektering och genomförande av värmepumpar, elpannor,
fastbränsleanläggningar, pannkonvertering, bränsleförsörjning m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verket samarbetar med en rad kommuner. I Boden har bildats
ett bolag med uppgift att uppföra, äga och driva en 20 MW hetvattenpanna eldad
med i första hand torv. 1 Fagersta har bildats etl bolag med uppgift atl
uppföra, äga och driva en hetvattencentral baserad på fastbränsle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med var och en av de fem kommunerna Haparanda, Kalix,
Övertorneå, Överkalix och Pajala i östra Norrbotten har verket bildat bolag med
uppgift att handha huvudortens fjärrvärmeförsörjning och att för
basproduktionen bygga pannor för inhemskt bränsle.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section626>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section627>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>283</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section628>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetet med projeklen inom de nämnda .sju bolagen
fortskrider planenligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessulom medverkar vatlenfallsverkel i värmeprojeki i
bl.a. Avesla, Jokkmokk, Voullerim, Lilla Edet och Arboga. Med vardera Tierps
och Älvkarleby kommuner har verkel nyligen bildal bolag med uppgifl all handha
fjärrvärmeförsörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medelsbehov</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För budgetårel 1985/86 innebär vatlenfallsverkds
medelsberäkning i anslagsframslällningen och de kompletterande skrivelser jag
nyss har nämnl ell tolall behov av en investeringsram om 3 050,2 milj. kr.
Behovet har beräknats utifrån förutsättningen att inflationen kan begränsas
lill 3 % för kalenderårel 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Investeringarna ligger under budgetåret 1985/86 på en
avsevärt lägre nivå än under innevarande budgetår. 1 första hand är det
invesleringar i kärnkraflanläggningar och slorkrafinät som minskar kraftigl.
För vatten-kraftanläggningar samt regionala och lokala nät anges däremot etl
ökat investeringsbehov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Följande sammanslällning visar medelsförbmkningen under de
två senast förflutna budgetåren samt vattenfallsverkels beräknade förbmkning
för innevarande och nästa budgetär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beloppen är i milj. kr. och inkluderar såväl
medelsförbrukning inom ordinarie investeringsram som medel anvisade med slöd av
finansfullmaklen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Verklig</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Beräknad</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>medels-</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>medels-</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.9pt'>
<td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>förbrukning</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>förbrukning</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.1pt'>
<td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1982/83</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1983/84</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.9pt'>
<td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Valtenkraftanläggningar</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>538,1</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>682,9</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>787,8</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>987,2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kärakraftanläggningar</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>722,3</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>601,9</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>590,8</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>353,2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Övriga
värmekraftan-</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>läggningar</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,6</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,5</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13,2</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17,2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Värmeproduktionsan-</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>läggningar</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7,6</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13,3</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100,0</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>101,5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Distributionsan-</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>läggningar</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1432,1</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1 704,7</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 743,7</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1528,3</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Övriga
ändamål</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>460,2</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>224,0</span></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>143,7</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>62,8</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=134 valign=top style='width:100.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3160,9</span></b></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3229,3</span></b></p>
</td>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3379,2</span></b></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>3050,2</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section629>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:40.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section630>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>284</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section631>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För vattenkraftanläggningar föreslår vatlenfallsverkel
följande investeringsprogram (i milj. kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
6.0pt;margin-left:155.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Medelsförbrukning
beräknad för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section632>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>198.5/86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section633>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section634>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vietas tilloppstunnel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stornorrfors kraftstation Aggregat 4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Laxede kraftstation Aggregat 3 m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Porsi kraftstation Aggregat 3 m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Upperuds kraftstation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sillre kraftstation ombyggnad</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vargfors 2</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gallejaur
2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Älvkarleby kraflstalion om- och lillbyggnad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kapilallillskott lill vattenkraftbolag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anläggningsmedel till regleringsföretag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efterarbeten och skaderegleringar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kompletteringar och små kraftverk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Projekteringsplan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvärv och finansiering av valtenkraftanläggningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillkommande anläggningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summa</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>83 „</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>171,4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:13.7pt'>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>82,5</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>54,7</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.3pt'>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>52,6</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>83,6</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.3pt'>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>30.2</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>35,9</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.55pt'>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>10.3</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1,1</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:33.85pt'>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:33.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2.4</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:33.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>9,1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>23,4 26.6</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.3pt'>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>60,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.8pt'>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>17.4</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>55,9</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.05pt'>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8,6</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5,6</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.05pt'>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>.52.6</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>18,9</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:21.6pt'>
<td width=54 valign=top style='width:40.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>258.8 10,0</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>325,3 10,3</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=26 height=53>
<tr>
<td valign=top align=left height=53 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100,0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>93,6 987,2</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>80,0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:61.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ll.O 787,8</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section635>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behovel för budgetåret 1985/86 avser medel för atl
fullfölja pågående utbyggnader samt för alt genomföra erforderliga efterarbeten
och kompletteringar i idrifttagna stationer. Vidare ingår medel för fem nya
ulbyggnadsprojekt, nämligen ombyggnader av Sillre och Skärblacka,
tillbyggnader av Vargfors och Gallejaur samt om- och tillbyggnad av Älvkarleby.
Kapitaltillskott lill vattenkraftbolag omfattar medel till Ljusfors Kraft AB
som äger Skärblackaanläggningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För kärnkraftanläggningar beräknas ett medelsbehov om
353,2 milj. kr. För färdigställandet av Ringhals kraftstation inkl. erforderiiga
efterarbeten och kompletteringar har beräknats 258,2 milj. kr. Vidare har
beräknats 95 milj. kr. för byte av ångturbiner i Ringhals 2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För övriga värmekrafianläggningar beräknas medelsbehovet
till 17,2 milj. kr. Kompletleringsarbeten svarar för 12,4 milj. kr. härav och
omfattar medel för ell flertal kvalitetsförbättrande åtgärder i anläggningar
som har lagils i drift. För projekteringsarbeten beräknas 2,8 milj.kr. Dessa
medel avser projektering av ell stöne och ett mindre kraftvärmeverk samt av en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section636>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section637>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>285</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gasturbin
på Gotland. Vidare ingår 2 milj.kr. som kapitalUllskoll lill Fyriskraft AB i
samband med förestående ombyggnad av kraftvärmeverket i Uppsala.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
medelsbehov för värmeprodukiionsanläggningar upptas behov för anskaffning och
installation av elpannor, värmepumpar och andra värmeproduktionsanläggningar
med 51,5 milj.kr. Som kapitalUllskott till värmeproduktionsbolag upptas 50
milj.kr. Medlen avser anläggningar för leverans av värme, framför allt i form
av slora elpannor och värmepumpar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
distributionsanläggningar föreslår vattenfallsverkd följande investeringsprogram
(i milj. kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:16.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:116.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Medelsbehov
för tidigare Medelsbehov för tidigare Medelsbehov totalt<br>
redovisade arbeten</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ej redovisade arbeten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:15.35pt'>
<td width=127 valign=top style='width:95.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:43.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:43.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:56.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.9pt'>
<td width=127 valign=top style='width:95.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Driftövervaknings-</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:43.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:43.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:56.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=127 valign=top style='width:95.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>anläggningar</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>150,7</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:43.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>163,3</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:43.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>150,7</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:56.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>163.3</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=127 valign=top style='width:95.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Storkraftnät</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>827.4</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:43.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>356,6</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:43.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21,5</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>178,9</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>848,9</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:56.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>535,5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=127 valign=top style='width:95.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Regionala
nät</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>414,1</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:43.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>354,9</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:43.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>.16,5</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>168.6</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>450,6</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:56.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>523,5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=127 valign=top style='width:95.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Detaljnät</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>248,6</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:43.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>148,0</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:43.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16,4</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>148,0</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>265,0</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:56.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>296,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=127 valign=top style='width:95.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Övriga
distributions-</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:43.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:43.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:56.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=127 valign=top style='width:95.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>anläggningar</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21,9</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:43.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,6</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:43.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6,6</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,4</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28,5</span></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:56.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=127 valign=top style='width:95.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa
medelsbehov</span></p>
</td>
<td width=74 valign=top style='width:55.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1662,7</span></b></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:43.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1028,4</span></b></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:43.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>81,0</span></b></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>499,9</span></b></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1743,7</span></b></p>
</td>
<td width=75 valign=top style='width:56.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>1528,3</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Medelsbehovet
för distributionsanläggningar ligger under budgetåret 1985/86 på en lägre nivå
än under innevarande budgelår. Investeringarna i storkraftnätet minskar
nämligen kraftigl på grund av att de stora lednings-och stationsarbetena för
att ansluta Forsmark 3 och Oskarshamn 3 skall färdigställas under år 1985.
Däremot ökar investeringarna i regionala och lokala nät. Vidare tillkommer de
första ombyggnaderna av gamla 220 kV-ledningar samt tidigareläggning av
ersättande likströmslänk Ull Jylland.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section638>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:54.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section639>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>286</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Medelsbehovel
för tidigare inte redovisade storkraflanläggningar framgår av följande
sammanställning (i milj. kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Beräknad</span></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Medelsbehov</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>totalkostnad</span></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Hurva,
nytl 400 kV</span></p>
</td>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>kopplingsställverk</span></p>
</td>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>53,9</span></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Stenkullen,
felströms-</span></p>
</td>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>förstärkning av 400 kV</span></p>
</td>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ställverk</span></p>
</td>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8,5</span></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:54.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7,6</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Hamra,
Iransformatorbyte</span></p>
</td>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>400/220 V</span></p>
</td>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>66,7</span></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16,1</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Repbäcken,
ny trans-</span></p>
</td>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.9pt'>
<td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>formator 400/130 kV</span></p>
</td>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>29,8</span></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Midskog-Hallsberg,
fel-</span></p>
</td>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>strömsförstärkning</span></p>
</td>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15,0</span></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:54.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Midskog,
400 kV lednings-</span></p>
</td>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>fack mot Ramsele</span></p>
</td>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,8</span></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Alfta,
ny seriekondens-</span></p>
</td>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ator</span></p>
</td>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>58,4</span></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:55.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,1</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Morgårdshammar,
ny trans-</span></p>
</td>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>formatorstation 400/130</span></p>
</td>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>.. kV</span></p>
</td>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>59,3</span></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:54.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0,7</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Örebro,
ny transformator-</span></p>
</td>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>station 400/130 kV</span></p>
</td>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>85,5</span></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:54.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,1</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ramsele-Midskog,
400 kV</span></p>
</td>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ledning</span></p>
</td>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100,0</span></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:54.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>45,1</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Finnslätten-Himmeta-</span></p>
</td>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Örebro. Ombyggnad av</span></p>
</td>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>befintlig 220 kV ledning</span></p>
</td>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>till 400 kV</span></p>
</td>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>90,0</span></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:54.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,7</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ljusdal-Gustafs.
Om-</span></p>
</td>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>byggnad av befintlig</span></p>
</td>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>220 kV ledning till</span></p>
</td>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>400 kV</span></p>
</td>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>200,0</span></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:53.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>33,5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Likströmslänk</span></p>
</td>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=169 valign=top style='width:126.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige-Jylland</span></p>
</td>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>370,0</span></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:53.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>70,0</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Medelsbehovel
för övriga ändamål beräknas Ull 62,8 milj. kr. I beloppet ingår för inköp och
komplettering av fastigheter 29,7 milj. kr., för förvärv och finansiering av
eldistributionsföretag 30 milj. kr. samt för investeringar i kanalanläggningar
3,1 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Borgen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
har bemyndigat regeringen att teckna borgen för lån lill bolag i vilka slatens
vatlenfallsverk förvaltar statens aktier intill etl sammanlagt belopp av 13 515
milj.kr., varav högst 395 milj.kr. för lån till eldistributionsföretag (prop.
1983/84: 100 bil. 14, NU 30, rskr 297).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
ramen har II 900 milj.kr. motiverats av behov av borgensteckning för lån på
allmänna kapitalmarknaden till Forsmarks Kraftgrupp AB. Verkets
borgensteckning för detta bolag uigjorde 10 117 milj.kr. per den 30 juni 1984.
Därav avsåg 5 815 milj.kr. block 3. För budgelåret 1984/85 beräknas
vattenfallsverkets andel av delägariån och borgensteckning för Forsmark 3 till
313 milj.kr. resp. I 400 milj.kr. Block 3 beräknas vara i kommersiell drift vid
slutet av budgetåret 1984/85.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section640>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section641>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>287</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verksamhelen
inom verkels eldistributionsbolag skall i första hand finansieras med bolagens
egna medel och - i den mån dessa medel inte räcker för erforderliga
investeringsarbeten - med upplåning på allmänna kapitalmarknaden. För bolag som
bedriver verksamhet inom expansiva områden och för bolag med omfattande
uppmstning av distributionsanläggningar blir upplåning ofrånkomlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
av verkets aktieposter i eldistribulionsbolag har överförts till Svensk
Energiverksgmpp AB (SEAB). Vid upplåning på allmänna kapitalmarknaden krävs
oftast borgen av bolagets ägare som säkerhet för lånen. SEAB:s borgensram för
företagens dotter- och intressebolag ingår i vattenfallsverkels borgensram
fr.o.m. budgetåret 1982/83.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ramen
för vattenfallsverkets borgensåtaganden gentemot eldistributionsbolag är 395
milj.kr. för budgetårel 1984/85. Den utnytUade delen av ramen var 271 milj. kr.
den 30juni 1984. Under budgetårel 1984/85 fömtses tillkommande borgensåtaganden
av verket och SEAB uppgå till 66 milj. kr. Motsvarande behov under budgetåret
1985/86 beräknas uppgå till 179 milj.kr. Vattenfallsverkd föreslår en ökning av
borgensramen med 150 milj. kr. till 545 milj. kr. för att möjliggöra återbetalning
av vissa delägariån från verket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
den nu gällande borgensramen har 1 220 milj.kr. motiverats av behov av
borgensteckning för upplåning på allmänna kaptialmarknaden till andra bolag än
Forsmarks Kraftgrupp AB och eldistributionsbolag. Bl.a. har 285 milj.kr.
motiverats av behov av borgensteckning för Bastusels Kraft AB;s finansiering av
Sädvaprojektet. Vidare har 140 milj.kr. motiverats av behov av borgensteckning
för AB Kärnkraftutbildnings finansiering av simulator för Forsmark
3/Oskarshamn 3. 340 milj. kr. har moUverats av Swedegas AB:s behov av
borgensteckning för den del av stamledningen som svarar mot Sydgasprojektets
transportbehov. Den utnytUade delen av ramen var 575 milj. kr. den 30 juni
1984. Erforderliga borgensåtaganden för budgetårel 1984/85 beräknas till 600
milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
budgetåret 1985/86 föreslår verket att ramen höjs med 200 milj. kr. för
borgensteckning för upplåning lill andra bolag. Härav avser 100 milj.kr.
ytterligare borgensteckning för Swedegas AB. 13 milj.kr. avser ytterligare
borgensteckning för AB Kärnkraftutbildnings finansiering av simulator för
Forsmark 3/Oskarshamn 3. Vidare beräknas behov av borgensåtaganden om bl. a.
14 milj. kr. för Fagersta Energiproduktion AB och 4 milj. kr. för Kalix
Värmeverk AB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
gällande regler (prop. 1972; I bil. 15, NU 15, rskr 90) får återgående
borgensåtaganden inle utnyttjas för ny borgensteckning. Det gäller dock inte
den del av borgensramen som avser borgensåtaganden gentemot
eldistributionsbolag. Under budgelåret 1983/84 återgick genom återbetalning av
lån borgensåtaganden om 168 milj.kr. för Forsmarks Kraflgrupp AB och 9 milj.
kr. för andra bolag än Forsmarks Kraftgrupp AB och eldistribulionsbolag.
Borgensramen för budgetåret 1985/86 bör minskas med hänsyn härtill.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section642>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section643>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>288</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att reducera kapitalkostnaderna för Forsmarks Kraftgrupp AB gjordes hösten 1984
en förtida återbetalning av ett utländskt lån som togs år 1980. Samiidigi
upptogs ett i utländsk valuta lika slorl lån med samma återbetalningstid som
det ursprungliga länet, men med lägre ränta. Vatien-falisverket fömlsatte
därvid att nägon minskning av borgensramen ej skulle ske Ull följd av
återbetalningen, eflersom denna var direkl kopplad lill en omplacering av lån
med samma tidpunkl för slutbetalning. Åven om borgensramen inle skall minskas
lill följd av återbetalningen innebar transaktionen dl ökal utnyttjande av
borgensramen med 68 milj. kr. Orsaken är att borgen för lån i utländsk valuta
enligt gällande regler skall räknas efler den valutakurs som gällde vid
tidpunkten för garanliålagandet. Vattenfallsverket har i skrivelse den 17
januari 1985 anmäll all Forsmarks Kraftgmpp AB för alt minska
kapitalkostnaderna för utländska lån successivt söker ersätta vissa gamla lån
med nya. Med hänsyn Ull de förändrade valutakurserna föreslår verkel att
borgensramen höjs med 1000 milj. kr. för atl möjliggöra de lönsamma
omplaceringar som kan komma att aktualiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Övriga
frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har bemyndigats alt besluta atl bilda aktiebolag eller förvärva aktier i
sådant bolag inom statens vattenfallsverks verksamhelsområde i enlighel med vad
föredragande statrådel anförde i prop. 1981/82:125 (NU 53. rskr 405). För andra
typer av bolag än eldistributionsbolag begränsades därvid bemyndigandet intill
ett sammanlagt belopp som skulle fastställas för varje år. Detta belopp är 75
milj.kr. för budgetåret 1984/85 (prop. 1983/84:100 bil. 14, NU 30. rskr 297).
Vattenfallsverkel föreslår i anslagsframställningen att beloppet skall
begränsas lill 75 milj. kr. också för budgetårel 1985/86.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfallsverkel
begär att verkets statskapital skall sättas ned med 11.7 milj.kr. för nedlagda
kostnader för Fatsjöprojekiel. Som motiv härför anför vattenfallsverket
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfallsverket
fick den 6 april 1978 i uppdrag av regeringen att fullfölja projekteringen av
såväl Vojmå kraftstation som alternativet Fatsjö kraftstation med överledning
av vatten från Vojmsjön till Malgomaj i Åseleäl-vens flodområde. Verket
redovisade uppdraget i skrivelse den 18 januari 1979 lill regeringen. Verket
ansåg att Vojmåalternativd kunde ge rimlig lönsamhei medan
överiedningsaliernativet skulle ge otillfredsställande resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
beslut den 13 september 1979 redovisade regeringen motiven för fortsalt
verksamhel kring övre Åseleälven och gav vatlenfallsverkel i uppdrag att
fullfölja projekteringen av Fatsjöalternativet till prövning enligt vattenlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den plan för vattenkraftens utbyggnad som riksdagen beslulade våren 1984 ingick
Vojmåalternativet i stället för Fatsjöalternativet (prop. 1983/84:160, BoU 30,
rskr 388). Eftersom vattenfallsverkets projektering</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section644>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section645>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>289</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
Fatsjöallernalivel utförts på regeringens speciella uppdrag och inte medför
några rörelseintäkter begär verket att dess statskapital sätts ned med 11,7
milj.kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfallsverkd
föreslår i sill förslag till driftslat för år 1985 atl verkels nedlagda
koslnader för Projekl Gaslransilering nu skall slutregleras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
uppdrog den 10 seplember 1981 ål vattenfallsverkel att i samarbete med Swedegas
.\B förprojektera en röriedning över svenskt område för transport av naturgas
från Nordnorge till kontinenten. Uppdragel har senare utökats med
förprojektering av en anknytande rörledning över svenskt område från Tröndelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfalls
verket har år 1983 i en särskild rapport redovisat förslag till huvudslräckning
för en nordsydlig röriedning med anknytande ledning från Tröndelag. Rapporten
bygger på ell omfatlande tekniskt-ekonomiskt projeklerings- och
utredningsmaterial av ell flertal konsulter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Koslnaderna
för projektet har i enlighet med regeringens beslut angående driftslater för
verket för budgetåren 1982/83-1984/85 förskotterats med driftmedel i avvaktan
på slutlig reglering av kostnaderna för projektet. Verkels totala kostnader för
projektet kommer att uppgå till 103 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Remissyttranden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Yttranden
över vattenfallsverkels anslagsframställning har avgetts av fullmäktige i
riksbanken, riksgäldskontoret, statens energiverk, riksrevisionsverket (RRV)
och statens arbetsmarknadsnämnd (SAMN).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk anför att en fortsatt översyn av kraftledningssytemd i syfte att
effektivisera systemet är en angelägen uppgift. En sådan översyn bör också
möjliggöra bättre ledningslräckningar och begränsa markin-trängen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiverket
anser det arbete som intensifierats av vattenfallsverkel för översyn och
modernisering av vattenkraftstationer som värdefulll. Energiverket anser också
det arbele som vattenfallsverkd bedriver inom forsknings- och
utredningsområdet, särskilt avseende förbrännings- och elteknik, som
värdefullt. Kraftproducenternas roll och ansvar vad gäller utveckling och
demonstation av ny energileknik understryks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SAMN
anför atl anslagsframställningen visar att vattenfallsverkel har och kommer att
få problem i form av betydande personalöverskott inom anläggningsverksamheien.
Samtidigt har verkel behov att rekrytera personal, bl.a. för att tillföra
verket ny kompetens. Till viss del rör denna rekrytering verksamheler och
yrkeskategorier som inte direkl berörs av nedskärningar. Enligt SAMN:s mening
bör verket först noga pröva möjligheterna att via personalutveckling och
intern rekrytering tillgodose detta behov av ny kompetens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vattenfallsverket
har skyldighet alt försöka bereda de som omfattas av trygghetsavtalet försatt
anställning inom verket eller — om detta inte går — </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>19 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr
120</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section646>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section647>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>290</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>anställning
vid andra statlig myndigheler med hjälp av SAMN. I denna fråga pågår redan
samarbete mellan verket och nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
konstaterar beträffande vattenfallsverkels begäran om nedskrivning av
statskapital att den för projekteringen av Fatsjöalternativet bokförda
investeringsutgiften måste skrivas ned i statens vatlenfallsverks redovisning.
Nedskrivningen kan endera bokföras som en extraordinär kostnad, vilken
belastar verksamhetsårels resultat, eller verkställas genom alt statkapitalet
skrivs ned. Inför val av alternativ framhåller RRV att normall förekommande
undersökning och projektering som inte fullföljs bör slutligt belasta
resultatet. Om ett verk åläggs att genomföra invesleringar som inte kan ge full
förräntning bör avkastningskravet begränsas till en sådan del av tillfört
statskapital som inte är större än att full förräntning beräknas kunna uppnås.
För ett sådant investeringsobjekt som inte fullföljs bör det förränt-ningsphkliga
statskapitalet helt skrivas ned.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
över\'äganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
sin anslagsframställning redovisar vattenfallsverket sin syn på vissa allmänna
energifrågor som bakgmnd till och förutsättning för den egna verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kravet
på att ersättning av olja med el skall inriktas mot metoder som inte ger
låsning till el söker verket tillgodose i tariffulformningen. Avtal om
avkopplingsbara och avbrytbara elleveranser fömtsätter innehav av bränsleeldad
panna som reserv. Den tidsdiffereniierade tariffen för småhus m. m. uppmuntrar
till kombinationsdrifl mellan elpanna och bränslepanna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vatlenfallsverkel
redovisar vidare att Svenska Värmeverksföreningen och kraftföretagen har
påbörjat en utredning för att ta fram underlag till en plan för utbyggnaden av
kraftvärmeverk i landet. Härigenom skapas möjligheter alt samordna
Ijärrvärmeföretagens och kraflfördagens planer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan konstatera att de utgångspunkter som verket redovisat för den egna
verksamheten ligger väl i linje med de riktlinjer för energipolitiken jag nyss
har föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
går nu över till att behandla frågor om vattenfallsverkets utbyggnadsprogram,
medelsbehov m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
innevarande budgetår har under reservationsanslaget Ell. Statens
vattenfallsverk: Kraftstationer m.m. anvisats 3 323 milj.kr. Anslaget är
beräknat med beaktande av att en marginal bör finnas för alt möjliggöra en
sådan ökning av vattenfallsverkets investeringar under löpande budgetår som kan
påkallas från kraftförsörjningssynpunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
budgetåret 1985/86 förordar jag en investeringsram av 2 793 milj. kr. Ramen är
beräknad med beaktande av sådana kostnadsförändringar som erfarenhetsmässigt
kan beräknas ske till del nya budgetårets början.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
följande sammanställning framgår hur jag beräknar att vattenfallsverkels
medelsförbmkning i huvudsak kommer att fördela sig på olika ob-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section648>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section649>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>291</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section650>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>jekisgrupper under budgetåret 1985/86. Som jämförelse
redovisas utfallet för budgetåret 1983/84 och av verket beräknad
medelsförbrukning för budgetåren 1984/85 och 1985/86 (i milj. kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:15.6pt'>
<td width=110 valign=top style='width:82.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=66 rowspan=2 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84 Ulfall</span></p>
</td>
<td width=64 rowspan=2 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85 Beräknat</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86</span></p>
</td>
<td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=110 valign=top style='width:82.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Verkel</span></p>
</td>
<td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=110 valign=top style='width:82.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Ulfall</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=110 valign=top style='width:82.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Vallenkraftan-</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=110 valign=top style='width:82.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>läggningar</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>682,9</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>787,8</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>987.2</span></p>
</td>
<td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:36.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>825.3</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.9pt'>
<td width=110 valign=top style='width:82.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kärnkraftan-</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=110 valign=top style='width:82.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>läggningar</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>601.9</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>590.8</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>353.2</span></p>
</td>
<td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:36.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>333.2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.7pt'>
<td width=110 valign=top style='width:82.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Övriga
värme-</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=110 valign=top style='width:82.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>kraftanlägg-</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=110 valign=top style='width:82.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ningar</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,5</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13.2</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17,2</span></p>
</td>
<td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:36.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17.2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=110 valign=top style='width:82.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Värmeproduktions-</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=110 valign=top style='width:82.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>anläggningar</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13.3</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100,0</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>101,5</span></p>
</td>
<td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:36.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>51,5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.9pt'>
<td width=110 valign=top style='width:82.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Distributionsan-</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=110 valign=top style='width:82.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>läggningar</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 704,7</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 743,7</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1528,3</span></p>
</td>
<td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:36.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 503,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.3pt'>
<td width=110 valign=top style='width:82.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Övriga
ändamål</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>224,0</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>143,7</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>62,8</span></p>
</td>
<td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:36.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>62,8</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=110 valign=top style='width:82.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Summa</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3229,3</span></b></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3379,2</span></b></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3050,2</span></b></p>
</td>
<td width=100 valign=top style='width:74.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:36.0pt'><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>2 793,0</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medelsförbrukningen för vattenkraftanläggningar beräknar
jag till 825,3 milj. kr. Medlen är beräknade så att tidigare beslutade
utbyggnads- och ombyggnadsarbeten vid Vietas, Laxede och Porsi i Luleälven,
Stornorrfors i Umeälven samt Upperud i Upperudsälven skall kunna fortsätta
planenligt. För dessa arbelen har jag beräknal 258,5 milj. kr. Jag har också
beräknat medel för nu föreslagna utbyggnads- och ombyggnadsarbelen vid Vargfors
och Gallejaur i Skellefteälven, Sillre i Indalsälven och Älvkarleby i Dalälven.
För dessa arbelen har jag beräknat 119,1 milj. kr. Jag har också räknal in 55,9
milj. kr. som avser kapilaltillskoU lill vatlenkraftbolag (inkl.
kapitaltillskott till Ljusfors Krafl AB för föreslagen ombyggnad av Skärblacka
i Motala ström), 5,6 milj.kr. för anläggningsmedel till regleringsföretag,
18,9 milj.kr. för efterarbeten och skaderegleringar, 272,4 milj. kr. för
kompletteringar och små kraftverk, 10,3 milj. kr. för projekteringsplan, 80
milj. kr. för förvärv och finansiering av vallenkraftanläggningar saml 4,6
milj. kr. för tillkommande anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har inte nu beräknat medel för tillbyggnad av
Stadsforsen. Projektet ingår tillsammans med Ammersåns överledning och fyra
andra Ullbyggnadsprojekt i nedre Indalsälven som en helhet i planen för
utbyggnad av vattenkraften. Ekonomin för Stadsforsenprojektel är beroende av
atl de andra utbyggnaderna kommer till stånd. Del akluella lägel för dessa utbyggnader
har jag redovisal i avsnitt 7.3. Jag återkommer Ull frågan om tillbyggnad av
Sladsforsen när de övriga intressenterna är beredda all besluta om utbyggnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För kärnkraftanläggningar har jag för nästa budgetår tagit
upp 333,2 milj.kr. För färdigställandet av Ringhals kraftstation inkl.
erforderliga efterarbeten och kompletteringar har jag beräknal 238,2 milj.kr.
Jag har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section651>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section652>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>292</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>också medräknat 95 milj. kr. för förberedelser för byte av
ånggeneratorer i Ringhals 2. En förutsätining för bytet är givelvis att det
godkänns av säkerhetsgranskande myndigheter. Frågan om effekthöjning kommer jag
inle att ta slällning lill förrän alla säkerhetsfrågor är ulklarade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medelsbehovel för övriga värmekrafianläggningar beräknar
jag lill 17,2 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För värmeprodukiionsanläggningar har jag beräknal
sammanlagt 51,5 milj.kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För invesleringar i distributionsanläggningar har jag
beräknal sammanlagt 1 503 milj. kr. Beloppet avser investeringar i
driftövervakningsanlägg-ningar, storkraftnät, regionala nät, deialjnät och
övriga distributionsanläggningar. Jag har härvid medräknat 70 milj.kr. för
utbyggnad av en ny likströmslänk till Jylland. Länken skall senare kunna
ersätta den nuvarande s.k. Konliskankabeln, när denna behöver tas ur drift.
Jag finner del vara väl motiverat med en fördubblad överföringskapacitet under
ett antal år mellan Sverige och Jylland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medelsbehovet för övriga ändamål beräknar jag till 62,8
milj. kr. I detta belopp ingår 29,7 milj.kr. för inköp och komplettering av
fastigheter, 30 milj.kr. för förvärv och finansiering av distribulionsföretag
saml 3,1 milj.kr. för investeringar inom kanalrörelsen. Med hänvisning till vad
jag nu har anförl förordar jag atl reservationsanslaget Statens
vatlenfallsverk: Kraftstationer m.m. för budgetårel 1985/86 tas upp med 2 453
milj.kr. Beloppet har beräknats med beaktande av alt en marginal utöver investeringsramen
bör finnas för att göra del möjligt alt öka vattenfallsverkets investeringar
under löpande budgetår om detta skulle vara påkallat från
kraftförsöijningssynpunkt. Investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte bör
även i fortsättningen finansieras över finansfullmakten. Med del belopp som
jag har förordat kan medelsreserven, med beaktande av att ingående behållning
på anslaget kan beräknas till ca 480 milj. kr. i början av nästa budgetår,
beräknas uppgå till ca 140 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslagsminskningen i förhållande till budgetåret 1984/85 beror
på tre faktorer. Kärnkraftblockd Forsmark 3 färdigbyggs under 1984/85. Detsamma
gäller investeringarna i storkrafinätet för att ansluta Forsmark 3 och
Oskarshamn 3. Den tredje förklaringen är att den beräknade ingående
behållningen är mycket större än den erforderliga medelsreserven. För
valtenkraftanläggningar gäller däremol ingen medelsminskning utan investeringsverksamheten
kan tvärtom nu intensifieras som en följd av den plan för vattenkraftens
utbyggnad som riksdagen beslutade våren 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vattenfallsverkd bedömer i anslagsframställningen att det
totala antalet egna anställda inom verkets samtliga verksamhetsområden kommer
att minska med ca 1 900 personår under femårsperioden 1984/85 t.o.m. 1988/89.
Verket framför alt det finns risk för övertalighet för 1 300 personer under
femårsperioden 1984/85 - 1988/89. Av dessa är ca 700 byggnadsarbetare, ca 300
löneplansanställda tjänstemän och ca 300 tjänstemän som är anställda enligt
specialavtal.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section653>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section654>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>293</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ser del som väsentligt atl verkel planerar och vidlar personaladministrativa
åtgärder för alt lindra konsekvenserna av den minskade byggnadsverksamheten.
Dd pågående samarbetet mellan statens arbetsmarknadsnämnd och statens
vatlenfallsverk är värdefulll. Dd är också viktigt med en omsorgsfull planering
av byggnadsverksamheten i syfte all åsladkomma en jämnare minskning av anlalel
anslällda och en ulhålligare anläggnings-organisaUon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
utgångspunkt i den plan för utbyggnad av vattenkraften som riksdagen beslutade
våren 1984 (prop. 198.3/84: 160, BoU 30, rskr 388) undersöker verkel i vilken
utsträckning del är möjligt alt ytterligare utöka antalet Ulbyggnadsprojekt för
den egna byggnadsorganisationen. Jag ulgår från alt verkel så snabbt som
möjligt söker la fram nya ulbyggnadsprojekt för den egna
byggnadsorganisalionen. Vidare har jag erfaril alt verket söker intensifiera
reinvesleringsverksamheten. Dessa insatser och de nya utbyggnadsprojekt som
jag nyss har förordat bör verksamt kunna bidra Ull att förbättra
sysselsättningsläget vid statens vattenfallsverk. Situationen i stort är dock
trots detta fortsatt allvarlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har bemyndigande all leckna borgen för lån lill bolag i vilka vattenfallsverkd
förvaltar statens aktier intill f.n. sammanlagt 13 515 milj.kr., varav högsl 395
milj.kr. för lån till eldistribuUonsfördag (prop. 1983/84:100 bil. 14, NU 30,
rskr 297).Vattenfallsverkd föreslår att ramen för borgensåtaganden gentemot
eldistributionsföretag höjs med 150 milj. kr. till 545 milj. kr. för att
möjliggöra återbetalning av vissa delägariån från verkel. Jag tillstyrker detla
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
den nu gällande borgensramen har 1220 milj.kr. motiverats av borgensleckning
för upplåning på allmänna kapitalmarknaden till andra bolag än Forsmarks
Kraftgmpp AB och eldistributionsbolag. Borgensramen bör minskas med 9 milj.kr.
med hänsyn till all under budgetåret 1983/84 återgick borgensåtaganden med
detta belopp genom slutlig återbetalning av lån. För budgetåret 1985/86
föreslår verkel en höjning med 200 milj.kr. av ramen för borgensleckning för
upplåning till andra bolag. Av ramhöjningen har verket beräknal 100 milj.kr.
för Swedegas AB, 14 milj.kr. för Fagersta Energiproduktion AB, 13 milj. kr. för
AB Kärnkraftutbildning och 4 milj. kr. för Kalix Värmeverk AB. Jag beräknar
behovet av ramhöjning för andra bolag till 150 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
den toiala borgensramen har 11 900 milj. kr. beräknals för Forsmarks Kraftgmpp
AB:s upplåningsbehov. Ramen bör minskas med 168 milj.kr. med hänsyn till atl
under budgelåret 1983/84 återgick borgensåtaganden med detta belopp genom
slullig återbetalning av lån. För att minska kapitalkostnaderna återbetalades
hösten 1984 ett utländskt lån. Samtidigt upptogs ett lika stort utländskt lån
med samma slulbetalningstidpunkt. Jag delar vatlenfallsverkds uppfattning att
någon minskning av borgensramen inle bör ske Ull följd av denna återbetalning,
eftersom ålerbelalningen var direkt kopplad till en omplacering av lån. Jag
delar vidare verkels uppfäll-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section655>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section656>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>294</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ning
att borgensramen bör höjas för all möjliggöra omplaceringar av gamla utländska
lån i syfte alt minska kapitalkostnaderna. Jag beräknar behovet av ramhöjning
för Forsmarks Kraftgmpp AB till 250 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighel med vad jag här har anfört förordar jag all regeringen inhämtar
riksdagens bemyndigande alt teckna borgen för lån intill sammanlagt
(135154-1504-1504-250-9-168=) 13888 milj. kr., varav högst 545 milj.kr. för lån
till eldistributionsföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
har bemyndigat regeringen att besluta att bilda aktiebolag eller förvärva
aktier i sådant bolag inom slatens vatlenfallsverks verksamhelsområde i
enlighel med vad föredragande statsrådet har anfört i prop. 1981/82:125 (NU 53,
rskr 405). För andra typer av bolag än eldistributionsbolag begränsades
bemyndigandel intill ett sammanlagt belopp som skulle fastställas för varje år.
I likhet med verket anser jag att beloppet bör begränsas till 75 milj. kr. för
budgetåret 1985/86.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vatlenfallsverkel
har i anslagsframställningen begärt att verkets statskapital skall sättas ned
med 11,7 milj. kr. för nedlagda kostnader för Fatsjö-projektet. RRV har i sill
remissyttrande anfört att normalt förekommande undersökning och projektering
som inte fullföljs bör sluUigt belasta ett verks resultat. Det
förränlningsplikliga statskapitalet bör däremot sättas ned om etl verk ålagts
att genomföra investeringar som inte fullföljs eller kan ge full förräntning.
Med hänsyn till de särskilda omständigheterna i det akluella fallet finner jag
att vattenfallsverkets hemslällan bör bifallas. Verkets statskapital bör också
sättas ned med 103 milj. kr. för verkets nedlagda kostnader för Projekt
Gaslransilering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>bemyndiga regeringen att teckna
borgen för lån till bolag i vilka statens vattenfallsverk förvaltar statens
aktier intill sammanlagt 13 888000000 kr., varav högst 545000000 kr. för lån
till eldistributionsföretag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>bemyndiga regeringen alt
nedsätta statens vatlenfallsverks statskapital i enlighel med vad jag har
förordal,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>till Statens vattenfallsverk:
Kraftstationer m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av
2453000000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section657>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:44.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section658>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>295</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>E 12. Energiforskning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3102902</span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1983/84 Utgift</span></p>
</td>
<td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>0'</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:68.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ReservaUon</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.2pt'>
<td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1984/85 Anslag</span></p>
</td>
<td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>421500000</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:68.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=95 valign=top style='width:71.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1985/86 Förslag</span></p>
</td>
<td width=99 valign=top style='width:73.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>405000000</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:68.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Avser anslaget F20 Energiforskning. Utbetalningarna över
anslagel uppgick till ca</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>444 milj. kr. Fr. o. m. budgetårel 1984/85 gäller en ny
anslagsform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- Härutöver finns ca 314 milj. kr. som är bokförd som
kassamässig reservation på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>energiforskningsfonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under anslaget redovisas utgifterna för slatens slöd till
forskning och utveckling på energiområdet inom ramen för det särskilda
energiforskningsprogrammet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Etl fjärde treärsprogram för forskning och ulveckling på
energiområdet beslutades av riksdagen våren 1984 (prop. 1983/84: 107 bil. 9, NU
45, rskr 407). Beslutet innebär att riktlinjer för omfattning, inriktning och
genomförande av verksamheten inom programmet under budgetåren 1984/85-1986/87
lades fast. Vidare medgavs att 1 191,5 milj.kr., utöver under budgetårel
1983/84 ej disponerade medel, får användas för programmet under samma period.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvudprogram Energiforskning är indelat i fem program.
Dessa är i sin tur uppdelade på delprogram. En utförlig redovisning av mål och
medelsramar m. m. återfinns i prop. 1983/84:107 bil. 9 (s. 31 f.). Min
framställning i det följande är därför kortfattad på dessa punkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen för teknisk utveckling (STU),
transportforskningsberedningen (TFB), statens råd för byggnadsforskning (BFR),
statens energiverk, energiforskningsnämnden (Efn), naturvetenskapliga
forskningsrådet (NFR) samt Studsvik Energiteknik AB har inkommil med
anslagsframställningar avseende olika delar av energiforskningsprogrammet för
budgetårel 1985/86. Föreslagna belopp framgår av följande tabell (milj. kr.).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section659>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:54.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section660>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Medel för forskning och utveckling inom energiområdet
(milj. kr.</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>296</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section661>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:13.2pt'>
<td width=204 valign=top style='width:152.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Program
(programansvarigl organ)</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Anvisat</span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Program-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:19.45pt'>
<td width=204 valign=top style='width:152.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:31.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>organen 1985/86</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.9pt'>
<td width=204 valign=top style='width:152.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1.
Energianvändning i indu.stri-</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>83,5</span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>76</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=204 valign=top style='width:152.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ella processer m. m. (STU)</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=204 valign=top style='width:152.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2.
Energianvändning för transpor-</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28,7</span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>32</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=204 valign=top style='width:152.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ter och samfärdsel, varav</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=204 valign=top style='width:152.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- TFB</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,7</span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=204 valign=top style='width:152.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- STU</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25</span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=204 valign=top style='width:152.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3.
Energianvändning för bebyg-</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>48,1</span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>41,1</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=204 valign=top style='width:152.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>gelse (BFR)</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=204 valign=top style='width:152.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4.
Energitillförsel, varav</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>209,356</span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>205,3</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=204 valign=top style='width:152.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- statens energiverk</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>186,856</span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>192</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=204 valign=top style='width:152.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-Efn</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22,5</span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13,3</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=204 valign=top style='width:152.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5. Övrig
långsiktig forskning</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30,219</span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>39,4</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=204 valign=top style='width:152.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>och grundforskning, varav</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=204 valign=top style='width:152.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- NFR</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12,219</span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16,9</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=204 valign=top style='width:152.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- STU</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7</span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=204 valign=top style='width:152.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- Studsvik Energiteknik AB</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:33.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5</span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=204 valign=top style='width:152.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- Efn</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:33.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6</span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8,5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=204 valign=top style='width:152.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>6.
Förvaltningskostnader m. m.</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:33.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6,825</span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7,552</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=204 valign=top style='width:152.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>vid energiforskningsnämnden</span></p>
</td>
<td width=91 valign=top style='width:68.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BFR
redovisar också ett alternativt förslag till insatser inom olika delprogram
enligt bedömningar som BFR redovisat i annat sammanhang (rapporten Energi 85,
G26: 1984). 1 detta alternativ föreslås 49,1 milj. kr. bli anvisade för
budgetåret 1985/86 och finansieringen av de extra 8 milj. kr. föreslås ske
genom ianspråktagande av hittills ofördelade medel inom
energiforskningsprogrammet. BFR;s rapport har remissbehandlats. En
sammanställning av remissyttrandena återfinns i bilaga 23.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grundval av erfarenheter från tidigare treårsprogram har programorganen
föreslagit att få göra fleråriga åtaganden och att sådana bemyndiganden under
budgetåret 1984/85 beräknas till 236,5 milj. kr. för budgetåret 1986/87, 177,5
milj. kr. för budgetåret 1987/88, 138 milj. kr. för budgetårel 1988/89 och 71
milj. kr. för budgetåret 1989/90.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verksamheten
med stöd till forskning och utveckling bör under nästa budgetår fortsätta i
enlighet med de fastlagda riktlinjerna. Den närmare fördelningen av medel
mellan olika program och delar därav, liksom den närmare programindelningen,
fastställs av regeringen. Vad beträffar BFR;s förslag om utökad verksamhet inom
energiforskningsprogrammds ram anser jag i likhet med flertalel remissinstanser
atl en höjning av gällande medelsram inte bör ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
godkände år 1976 (prop. 1975/76:86, NU 29, rskr 172) ett samarbetsavtal mellan
Sverige och den Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) inom området för
styrd lermonukleär fusion och plasmafysik. De avtalsbundna kostnaderna
fördetta gmndforskningsinriktade samarbete har t. o. m. budgetåret 1983/84
redovisats över induslridepartemen-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section662>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section663>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>297</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tets
anslag för energiforskning. Fr.o.m. budgetåret 1984/85 bestrids den del som
avser kostnader enligt regeringsavlal med Euralom och avtal om samarbete inom
det s. k. JET-projektet från ett särskilt anslag under utrikesdepartementets
huvudtitel benämnt Forskningssamarbete med EG.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
del av riksdagen år 1976 godkända avlalel (prop. 1975/76:86, NU 29, rskr 172)
anslöts även den svenska forskningen inom områdel fusionsenergi lill del
gemensamma europeiska forskningsprogram, som bedrivs av Euratom. Åven Schweiz
dellar i detla samarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
tillsatte under år 1984 en särskild utredningsman med uppdrag all göra en
förutsättningslös ulvärdering av del hittillsvarande fusionsforskningssamarbetei
mellan Sverige, Euralom och Schweiz. Utredningen, som antog namnet
fusionskommitlén, framlade silt belänkande Fusionsenergi (Ds UD 1984:5) den 1
oktober 1984. Efter remissbehandling redovisades ulredningens resultat och
regeringens ställningstaganden med anledning därav i budgetpropositionen för år
1985 (prop. 1984/85: 100 bil. 3). Regeringen har föreslagil riksdagen alt
Sverige stannar kvar i fusionsforskningssamarbetet med EG, i vart fall så
länge som JET-projeklet pågår. Inför beslut om nästa utvecklingssteg, byggandet
av nästa stora försöksreaktor (NET), har regeringen föreslagil att en ny
utvärdering av den svenska medverkan görs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
förslag av statsrådet Hellström har regeringen i årets budgetproposition under
tredje huvudtiteln, anslagel Forskningssamarbete med EG, beräknat 42 milj. kr.
för samarbete med EG (prop. 1984/85:100 bil. 3).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den svenska forskningen
sker inom den s. k. Research Unit och ulgör en del i Euratomsamarbelet. För den
svenska fusionsforskningen har för budgetåret 1985/86 beräknats totalt 19,3
milj. kr. Härav har föreslagils 5,8 milj. kr. i budgetpropositionen 1985 under
anslaget Naturvetenskapliga forskningsrådet under utbildningsdepartementets
huvudtitel (prop. 1984/ 85; 100 bil. 10 s. 386). Vidare tillförs verksamheten
medel genom återbetalningar från EG till den svenska Research Unit.
Återbetalningarna uppskattas f. n. till 6 milj. kr. per år. Från detta anslag
behöver således utöver EG-återbetalningar och anslag från utbildningsdepartementets
huvudtitel tillföras 7,5 milj. kr. per år. Ansvarel för den svenska delen av
fusionspro-grammet bör t. v. ligga på energiforskningsnämnden. Den utredning
som jag strax skall återkomma till och som i enlighel med riksdagens beslut
(prop. 1983/84:107 bil. 9, NU 45, rskr 407) skall utreda energiforskningens
framtida inrikining, omfattning m.m., bör även få i uppgift att beakta frågan
om myndighetsansvaret beträffande fusionsenergiforskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagens
beslut våren 1984 innebär också att energiforskningens framtida inriktning,
omfattning och inplacering i del totala statliga forskningsprogrammet under
innevarande treåriga programperiod skall utredas och att det i samband därmed
kan vara motiverat att energiforskningsnämndens organisation och ställning
åler prövas. Jag avser att inom kort</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section664>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section665>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>298</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>begära
regeringens bemyndigande att tillkalla en särskild utredare med uppgift alt
ulreda dessa frägor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
detta anslag bör också bestridas en del av förvaltningskostnaderna och en del
av kostnaderna för utredningar m.m. och informalion vid statens energiverk.
Enligt mina beräkningar behöver för dessa ändamål under nästa budgetår
överföras 6 734000 kr. lill anslagel E </span><span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'>I. </span><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk; Förvallningskoslnader och 4 122000 kr. Ull anslaget E 2. Statens
energiverk: Utredningar m. m. och informalion. För kansHkost-nader vid
styrelsen för teknisk ulveckling har jag vidare beräknal att 8036000 kr.
behöver belasta anslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagsbeslutet
våren 1984 innehöll bl.a. en treårsram för Huvudprogram Energiforskning om 1
191,5 milj. kr. för budgetåren 1984/85-1986/87. Mol bakgrund av de
slällningslaganden som jag har redovisat bl.a. i samband därmed beräknar jag
medelsbehovel inom denna ram för nästa budgetår lill 405 milj. kr. utöver lidigare
anvisade ej disponerade medel. Som jag tidigare har nämnl har regeringen i
årels budgetproposition (prop. 1984/85; 100 bil. 3) beräknal 42 milj. kr. för
samarbeie med EG. För att finansiera delar av detta anslag har en neddragning
skett för Huvudprogram Energiforskning med totalt 10 milj. kr. för perioden
1985/86- 1986/87. För budgetåret 1985/86 bör således 405 milj. kr. föras upp
under anslaget Energiforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
programansvariga organen har för sin planering och organisation av insatserna
inom huvudprogrammet behov av att kunna göra fleråriga åtaganden. Något
särskilt bemyndigande från riksdagen behövs inte när det gäller åtaganden
avseende budgetåret 1986/87, dvs. det sista året inom den av statsmakterna
beslulade treårsramen. För åiaganden avseende tiden därefter fordras dock
sådant bemyndigande. Jag beräknar, mot bakgrund av bl.a.
anslagsframställningarna från programansvariga organ, behovet härav Ull 75
milj. kr. för åtaganden avseende budgetåret 1987/88, 35 mUj. kr. för åtaganden
avseende budgetåret 1988/89 och 15 milj. kr. för åtaganden avseende budgetåret
1989/90. Jag förordar att regeringen inhämtar dessa bemyndiganden av riksdagen.
Lämnas bemyndigande ankommer det på regeringen atl meddela de närmare
föreskrifter som erfordras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>bemyndiga regeringen att under
budgetåret 1985/86 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband med stöd till
forskning och utveckling inom energiområdet som, inberäknat redan fattade
beslut, innebär åtaganden om högst 75000000 kr. för budgetåret 1987/88, högst
35000000 kr. för budgetåret 1988/89 och högst 15000000 kr. för budgetåret
1989/90,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>till Energiforskning för
budgetårel 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 405000000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section666>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section667>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>299</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bakgrund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom Sludsvikskoncernen finns i dag ca I 100 anställda
varav ca 950 i Studsvik. I koncernen ingår bl.a. dotterbolagen Fjärtvärmebyrån
AB, Alnor AB, SFC Engineering AB, Svensk Drivmedelsteknik AB, Metal Process
Control AB och Miljökonsulterna AB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bolagel är verksaml inom forskning, utveckling och
teknikdemonstration på flera energiområden. Det är organiserat i två
divisioner, division Energileknik och division Kärnteknik. Inom division
Energiteknik finns resurser för forskning och utveckling vad gäller fasta
bränslen, bränslekarakterisering, miljöpåverkan, förbränning, förgasning,
fjärr- och värmeteknik saml solleknologi. Inom division Kärnteknik bearbetas
bl.a. säkerhetsfrågor, bränsleutveckling samt miljö- och avfallsteknik.
Forskningsreaktorn, som togs i drift år 1960, är i huvudsak en
malerialprovningsreak-lor. Den utnytUas också för bl.a. industriell
neulronbestrålning och som neutronkälla för allmänna forskningsändamål. I
Studsvik finns också ett avancerat bränslelaboratorium, som medger arbete med
myckel starkt radioakliva prov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom division Energiteknik har uppförts pilotanläggningar
för förbränning i s. k. snabb fluidiserande bädd och för förgasning av
biomassa. Dessa anläggningar utnyttjas för avsedd provdrifl. Inom divisionen
finns även ett materialprovningslaboralorium för Qärrvärmematerial.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av följande tablå framgår anslagna medel för budgelåren
1983/84-1984/85 saml bolagets beräkning av medelsbehovet för budgelåret 1985/86
(milj.kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslagsbenämning</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>1983/84 1984/85 1985/86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:33.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bidrag till verksamheten vid Studsvik Ener<br>
giteknik AB</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>42,5</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>42,635 53,2<br>
Avveckling av forskningsreaktorer, m. m. 5,75</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>9,9</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12,9<br>
Anläggningar för radioaktivt avfall i Studs<br>
vik, m. m.
44,2 72,7</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19,0<br>
Transport och slutlig förvaring av låg- och<br>
medelaktivt avfall (engångsanslag) -
53,7 -</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bolaget begär medel för dels den löpande verksamheten
(bidragsanslaget), dels för vissa exlraordinära insatser med anledning av
tidigare verksamhet som har bedrivits som ett led i uppbyggnaden av det
svenska kärnkraftprogrammet. Sammantaget kräver dessa senare insatser enligt
bolagel 31,9 milj. kr. för budgetåret 1985/86.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medelsbehovet till den löpande verksamheten vid Studsvik
Energiteknik AB (Studsvik), som till stor del utgörs av medel för egen och
bransch-relaterad forskning, har minskal kraftigt under senare år. Från att budget-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section668>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section669>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>300</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>året
1981/82 behövt ett anslag om 80 milj. kr. krävdes endast 42 635000 kr. för
budgetårel 1984/85. För budgetåret 1985/86 hemställer bolagel om 53,2 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>£
13. Bidrag till verksamheten vid Studsvik Energiteknik AB</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1983/84
Utgift</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>42500000</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Reservation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1984/85
Anslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>42635000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1985/86
Förslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>38635 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
anslagel lämnas statens bidrag till verksamhelen inom Studsvik Energiteknik AB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Studsvik
Energileknik AB</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
anslagsframställningen för budgetåret 1985/86 konstaterar bolaget att
verksamheten inom såväl moderbolag som dess dotterbolag har fortsatt att
utvecklas poshivt. Resultatet blev något sämre budgetåret 1983/84, än året
innan men bolaget har dock förbättrat resultatet om hänsyn tas till reducerade
driftbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
budgetårel 1985/86 begärs 53,2 milj.kr. som bidrag till drift, forskning och
utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bolagets
behov av driftbidrag avser R2-reaktorn, biblioteket saml vissa
lokaliseringsbetingade kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
mål för minskat beroende av driftbidrag, som bolaget arbetar efter, har nåtts
och gav för budgetåret 1983/84 i stort sett nollresultat vid R2-reaktorn.
Behovet av bidrag har reducerats från 47 milj. kr. budgetåret 1981/82 till 15
milj.kr. budgetåren 1983/84 och 1984/85. Efterfrågan på reaktorns Uänster har
ökat internaUonellt. Den statliga ersättningen bedöms av bolagel nu ha den
nivå som är nödvändig för att kunna upplåta reaktorns tjänster till svensk
naturvetenskaplig forskning enligt etablerat mönster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
budgetåret 1984/85 kommer bytet av reaktortank att genomföras, vilket innebär
stillestånd för reaktorn. Som en följd därav förväntar bolagel ett kraftigt
intäktsbortfall. För budgetåret 1985/86 bedöms resultatet återigen förbättras
och bli i stort sett detsamma som för budgetåret 1983/84. Som driftbidrag med oförändrad
målsättning begär bolaget för budgetåret 1985/86 16 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lokaliseringsbetingade
koslnader. Bolagets lokalisering till Studsvik medför extrakostnader jämfört
med tätortslokalisering. Den nuvarande verksamheten i form av uppdragsforskning
och leveranser av Uänster och produkter, som skall bedrivas pä marknadsmässiga
gmnder, kan enligt bolaget inte helt bära dessa kostnader. För budgetårel
1985/86 begär bolagel 5 milj.kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section670>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section671>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>301</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Siudsviksbiblioteket
är etl nationellt specialbibliotek för energi och rap-portlilleratur.
Bibliotekets rapportsamling är landets mesl omfatlande (över 1 miljon titlar)
och med en ämnesmåssig täckning långt utanför energiområdet. Biblioteket svarar
för en stor del av utbytet med andra länder av litteratur och referenser på
energiområdet. De stora prishöjningar, som under de senaste åren har drabbat
utländska böcker och tidskrifter (nära 40% prishöjning för utländska
tidskrifter under år 1983), har tvingat fram en 20-procentig neddragning av
tidskrifts-serieabonnemangen i biblioteket från år 1983 till år 1984, och en
mycket restriktiv inköpspolitik på boksidan. Ytterligare begränsningar i
inköpen kommer all bli nödvändiga under innevarande budgetår. Med hänsvisning
till den förslärkning för bokinköp vid landets universitets- och
högskolebibliotek, som föreslogs i årets forskningsproposition - i syfte att
återställa bibliotekens möjligheter lill nationell litteraturförsörjning —
anser bolaget all en uppräkning av Sludsviksbibliotekds anslag bör göras för all
kompensera för de slora htteraturprishöjningama. För budgetåret 1985/86
hemställer bolaget om 5,2 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Medlen för egen och
branschrelalerad forskning och utveckling (FoU) har varit och är viktiga för
bolagets utveckling av ny leknik i egen regi och i samspel med svensk induslri.
Bolaget disponerade för dessa ändamål 26 milj.kr. budgetåret 1981/82 och 18
milj.kr. för vart och elt av budgetåren 1983/84 och 1984/85. Genom det första
anslaget budgetåret 1979/80 av det här slaget skapades en fortsättning på den
sedan tidigare bedrivna kärntekniska kollektivforskningen, och en utvidgning
till andra energitekniska områden etablerades. Denna långsiktiga
kunskapsuppbyggnad har lell till ett ökat samarbete med svensk industri
avseende såväl kärnteknik som annan energiteknik. Studsvik har ingått avtal på
skilda områden med strävan till en långsiktig vidareutveckling i gemensamma
FoU-ansträng-ningar. Anslaget bidrar dessutom i väsentlig grad till
utnyttjandet av Studsviks tunga laboratoriereurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Studsvik
har under perioden 1977-1983 bedrivit etl forsknings- och utvecklingsarbete på
kärnkraflsområdet i samarbeie med kraftföretagen och AB Asea-Alom. Programmet
har genomförts av Studsvik och omfallal insatser på kärnbränsle, reaktorfysik
och värmeteknik, kemi, material och högaktivl avfall. På sistnämnda område har
Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) representerat kraftförelagen. Parallelll
med nämnda arbete har inom ramen för ett bilateralt avtal med Asea-Alom
bedrivits forskning och utveckling som främst berört bränsle-, kemi- och
materialfrågor. Förutsättningarna för samarbeid har successivt förändrats.
Fortsatta forskningsarbeten kommer att genomföras inom ramen för nya
branschforsk-ningsavtal som löper på tre år. Avtalen med kraftföretagen
omfattar områdena bränsle, fysik och reglerteknik, kemi, material och
reaktoravfall och löper t.o.m. december 1986. Avtalet med Asea-Alom är
begränsat till bränsleområdel och gäller t. o. m. juni 1986. Totalt uppgår
avtalsvolymen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section672>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section673>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>302</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>på
kärnenergiområdet till 74 milj.kr. Siudsviks finansieringsandel av de nämnda
insatserna uppgår till 30 milj. kr. Härav faller ca 10 milj. kr, vardera på
budgelåren 1984/85 och 1985/86.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Branschsamarbetet
med svensk industri är således väl etablerat vad gäller kärntekniska områden.
Branschrelalerad forskning och utveckling (FOU) utanför kärnteknikområdet
utvecklas också på ett tillfredsställande sätt. Den totala volymen budgetårel
1983/84 var drygt 17 milj. kr. och den slalliga andelen närmare 8 milj. kr.:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sammanfattning av volymen för egen och branschrelalerad forskning och
utveckling framgår av nedanstående tabell (milj. kr.):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=98 colspan=2 valign=top style='width:73.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Övrigt och</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.2pt'>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=83 colspan=2 valign=top style='width:61.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Kärnteknik</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Energin</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>:knik</span></p>
</td>
<td width=98 colspan=2 valign=top style='width:73.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>planeringsram</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Totalt</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Tot</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Slal</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Tot</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Stat</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Tot</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Stat</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Tot</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Stat</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1982/83</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17,0</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6,6</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16,5</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8.1</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4,5</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>33,5</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>19,2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1983/84</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22,0</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10,8</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17,2</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7.8</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,5</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4,0</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>43,7</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>22,6</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28,0</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10,0</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18,0</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8.0</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6.0</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5.0</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>52,0</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>23,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1985/86</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25,0</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10,0</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>23.0</span></p>
</td>
<td width=36 valign=top style='width:26.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>10,0</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8,0</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7,0</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>56,0</span></p>
</td>
<td width=41 valign=top style='width:30.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>27,0</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bolaget
bedömer att nuvarande anslagsnivå om 18 milj.kr. är för liten för atl bibehålla
den redan uppnådda omfattningen av branschrelalerad FoU, där svensk industri
genomgående deltar med mer än hälften av finansieringen. Anslag på denna nivå
tvingar till omförhandling av redan etablerat samarbete. Studsvik föreslår för
budgetåret 1985/86 27 milj.kr. för en FoU-volym som överensstämmer med de
strategiska målen för bolaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
bolaget beräknade medelsbehov för budgetåret 1985/86 och för budgetåren
1983/84-1984/85 beviljade medel framgår av följande tabell (milj.kr.):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=215 valign=top style='width:161.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Anslagsbenämning</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.3pt'>
<td width=215 valign=top style='width:161.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Askande</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.1pt'>
<td width=215 valign=top style='width:161.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Drifibidrag</span></i></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.9pt'>
<td width=215 valign=top style='width:161.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>R2-reaktorn</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15,0</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15,0</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16.0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=215 valign=top style='width:161.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Biblioteket</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,5</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4,635</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,2</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=215 valign=top style='width:161.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Lokaliseringsbetingade
kostnader</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,0</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,0</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=215 valign=top style='width:161.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Forskning
och utveckling'</span></i></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=215 valign=top style='width:161.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Egen och
branschrelalerad forskning- och</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.3pt'>
<td width=215 valign=top style='width:161.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>utveckling</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22,0</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18,0</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>27,0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=215 valign=top style='width:161.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>TOTALT</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>46,5</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>42,635</span></b></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>53,2</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Tillkommer medel för energirelaterad grundforskning från anslaget E 12. Energiforskning
(6 milj. kr. budgetåret 1984/85).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Studsvik
har successivt ökat andelen finansiering via kommersiella uppdrag och
tjänster. Bolagel har i enlighet med statsmakternas uttalanden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section674>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section675>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>303</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gjort belydande salsningar uianför kärnenergiområdel och
därmed byggt upp ett i dag internationellt känl kunnande på områdena kolteknik,
förbrännings- och förgasningsteknik saml solenergiteknik. En ökande andel av
bolagets verksamhet utgörs av exportuppdrag. Inom kärnenergidivisionen utgör
exportandelen hela 40%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är glädjande atl bolaget haft sådan framgång i
omslmklureringsarbe-let. Personal har omskolats och utbildats och specialister
inom nya verksamhetsområden har kunnat rekryteras. Forsknings- och
utvecklingsinsalser, som är strategiskt viktiga för framliden, har påbörjats.
De slatliga insatserna har därmed givit goda resullat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag räknar med att bolagets behov av medel till s. k.
lokaliseringsbetingade kostnader i fortsättningen endast i begränsad
utsträckning kan tillgodoses genom fortsatta anslag. För budgetåret 1985/86
beräknar jag övergångsvis 2 milj. kr. härför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid min beräkning av medel för egen och branschrelalerad
forskning har jag tagit hänsyn till all vissa medel från lidigare verksamhetsår
inte har använts i sin helhet och därför kan utnyttjas tillsammans med det
belopp som tillkommer för det kommande budgelåret. För budgetårel 1985/86 har
jag därför beräknat 18 milj. kr. för egen och branschrelalerad forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgmnd av vad jag nyss har anfört beräknar jag
medelsbehovel för budgetåret 1985/86 på följande sätt (milj. kr.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bidrag till R2-reaktom</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>13,6<br>
Studsviksbibliotekel</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5,035</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lokaliseringsbetingade kostnader</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2,0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Egen och branschrelalerad forskning</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>18,0</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Summa</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>38,635</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslagel bör därför föras upp med 38 635 000 kr. Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att till Bidrag lUl verksamheten vid Studsvik Energileknik
AB för budgetårel 1985/86 anvisa ell reservaiionsanslag av 38 635000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>E 14. Avveckling av forskningsreaktorer, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84 Ulgift</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>7750000</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reservation</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85 Anslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14270000'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86 Förslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12800000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Varav 4 370000 på lilläggsbudgel I för budgetåret
1984/85 (prop. 1984/85:25, NU 12, rskr 87).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Studsvik Energiteknik AB har under detta anslag för
budgetåren 1981/82-1984/85 beviljals medel för avveckling av
forskningsreaklorerna RO, Rl och Kritz saml för vissa andra
avvecklingsåtgärder.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section676>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section677>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>304</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Studsvik
EnergUeknik AB</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
år 1947 bedrev AB Atomenergi verksamhel inom områdena kärnkemi och kärnfysik
saml olika discipliner inriktade på utveckling av en svensk
kärnenergileknologi. Verksamheten var först koncentrerad till Stockholm, men
senare tillkom anläggningar i Ransiad och Studsvik. Sedan 1970-talets böijan
har de kärntekniska anläggningarna koncentrerats till Studsvik. Vid
forskningsstationen har från början funnits anläggningar för behandling och
förvaring av olika typer av radioaktivt avfall. Bl. a. har här tagits om hand
radioaktivt avfall från sjukhus och forskningsinstitutioner samt industrier.
Vidare behandlas f. n. alll lågaktivt brännbart avfall i landet gnom
förbränning och ingjutning för slutförvaring. De kärntekniska
forskningsresurser som f.n. handhas av Studsvik Energiteknik AB är
materialprovningsreaktorn (R2) och forskningsreaktorn (R2-0) samt bränslelaboratoriet
(BL) och aktiva centrallaboratoriet (ACL). Ett flertal andra reaktorer,
processutrustningar, laboratorier och demonslraUonsanlägg-ningar har tagits ur
bmk och avvecklats eller är under avveckling sedan de fyllt sin funktion i del
svenska kärnkraftprogrammel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Belräffande
anläggningarna i Ranstad har Studsvik i skrivelse till regeringen den 4
januari 1985 hemställt om medel för att utarbeta en äterställ-ningsplan för
området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
och med anslagsframställningen för budgelåret 1985/86 har Studsvik redogjort
för samtliga nedläggningsprojekt som hänför sig till AB Atomenergis
FoU-verksamhet inom det svenska kärnkraftprogrammet. Bolaget anmäler att det är
önskvärt att det ekonomiska ansvaret för Ågesta-reak-torns avveckling genom en
uppgörelse mellan staten och statens vattenfallsverk helt överförs på statens
vatlenfallsverk som nu delar detta ansvar med Studsvik. Nedläggningen av
forskningsreaktorn Rl i Stockholm är i stort sett avslutad, likaså
nedläggningen av forskningsreaktorn RO i Studsvik. Under budgetåret 1984/85
genomförs nedläggning av forskningsreaktorn Kritz och avveckling av det
laboratorium för studium av reaktorbe-tongtankar som finns i Studsvik. Vidare
rengörs och avvecklas det s. k. alfa-laboratoriet. Slutligen kommer en
anläggning för regenerering av jon-bytarmassor från tungvattenreaktorn i Ågesta
att rivas under budgetåret 1985/86. För angivna ändamål begär bolaget 2,9
milj.kr. för budgetåret 1985/86.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har den 28 juni 1984 godkäni etl avtal mellan Studsvik och SKB, beträffande
engångsersättning Ull SKB för transport till och slutförvaring i SFR-1
(Slutförvar för reakloravfall) av låg- och medelaktivt avfall omhändertaget i
Studsvik fram till år 2010. Slutkonditionering av SFR-1-avfall har redan
påbörjats. Som framgått i annat sammanhang undergår avfallsanläggningarna i
Studsvik en genomgripande modernisering inom projekt AMOS. 1 och med att
AMOS-projektet slutförs budgetåret 1985/86 kommer insatser för behandling av
gammall avfall atl intensifieras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section678>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section679>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>305</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bolaget
beräknar att driftkostnadema för konditionering och lagring av SFR-avfall för
budgetåret 1985/86 uppgår till 7,75 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
äldre lågaktivt avfall har behandling påbörjats under lidigare budgetår och
beräknas kunna avslutas för en kostnad av 0,25 milj. kr. under budgetåret
1985/86.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med påbörjandet av tömning av del s.k. aktiva träget som även
innehåller bränslerester och annat långlivat avfall erfordras under budgetåret
1985/86 förberedelser och provdrift av installationerna i bränslelaboratoriet
som skall utnytUas för konditionering och inkapsling av denna typ av material.
En kostnad om 1,5 milj. kr. beräknas för detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
avvaktan på beslut om senare överföring till CLAB (Centrala lagret för använt
bränsle från kärnkraften) av det Ågestabränsle som nu förvaras i Studsvik
erfordras 0,4 milj. kr. för täckande av statens andel av förvarings-kostnadema
för 1985/86.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
den angivna avfallshanteringen begär bolaget för budgetåret 1985/86 sammanlagt
9,9 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller rivningsavfall och långlivat avfall bör även detta slutförvaras i
SKB:s framtida anläggningar för sådant avfall. Osäkerheterna om de tekniska och
ekonomiska fömtsättningarna är dock här än så länge så stora att det ännu inte
finns underlag för ett avtal av samma typ som för SFR-avfallet i Studsvik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bolaget
avser att i nästa års anslagsframställning ge en totalbild av de kostnader som
rekonditioneringen av radioaktivt avfall kommer atl ge upphov till. För
SFR-1-avfallet bör då även en definitiv totalkostnad kunna anges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med vad jag anförde vid min anmälan till budgetpropositionen 1984 (prop.
1983/84: 100 bil. 14 s. 143) anserjag arbetet med att ta hand om och avveckla
de gamla forskningsreaklorerna m. m. i Studsvik som angelägel. Jag har erfarit
att det hittillsvarande arbetet har bedrivits målmedvetet och effektivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
börjar nu bli möjligt att se slutet på detta arbete. Bolaget har för budgetåret
1985/86 begärt 2,9 milj.kr. för fortsatta arbeten med nedläggning av
forskningsreaktom Kritz och för avveckling av alfalaboratoriet samt för rivning
av en anläggning för regenerering av jonbytarmassor från tungvattenreaktorn i
Ågesta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bolaget
har vidare hemställt om 9,9 milj.kr. för bestridande av bl.a. kostnader för
behandling av det avfall som skall läggas in i den nya avfallsanläggningen
(AMOS).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
och med att dessa insatser har genomförts skulle endast för verksamheten
nödvändiga och bärkraftiga kärntekniska anläggningar kvarstå i Studsvik. Det
är emellertid önskvärt, att bolaget utreder de tekniska och ekonomiska
fömtsättningama för en framtida överföring av det långlivade avfai-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 120</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section680>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section681>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>306</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lel
och rivningsavfallet och träffar en överenskommelse med SKB, så att resullalel
kan konfirmeras i ell avtal mellan bolaget och SKB.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mot bakgmnd av del anförda
hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-family:Verdana'>atl
till Avveckling av forskningsreaktorer, m.m. för budgelåret 1985/86 anvisa ett
reservationsanslag av 12800000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>E
15. Anläggningar för radioaktivt avfall i Studsvik, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1983/84
Utgift</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>58000000</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Reservation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1984/85
Anslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>72700000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1985/86
Förslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
denna mbrik i statsbudgeten har under budgetåren 1981/82-1984/85 anvisats ett
reservaUonsanslag som avser kostnader för anläggningar för hantering och
förvaring av låg- och medelaktivt avfall i Studsvik (AMOS).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
sammanlagda kostnadema för projektet har tidigare beräknals uppgå till 159
milj. kr. (jfr prop. 1982/83:100 bil. 14 s. 258).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Studsvik
Energiteknik AB</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
budgetåret 1985/86 har Studsvik Energileknik AB hemställt om ett anslag av 19
milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
hemställer bolaget att medlen ges som ett räntefrilt lån, vilket efterges i
takt med att anläggningen koslnadsförs i bolagets redovisning. Bolaget önskar
dämtöver att vid senare tidpunkt kunna inge anslagsansökan beträffande
kompletterande hamnbygge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bolaget
aviserar i anslagsframställningen atl projektet kommer att bli 18 milj.kr.
dyrare än vad som tidigare har angivits i investeringsplanen för projektet.
Avvikelsen förklaras dels av förseningar i bygget av behandlingsanläggningen,
dels av kostnader för fastställande av krav på avfallskollin och dels av att
det uppstår kostnadsökningar för att utmsta bränslelaboratoriet för
konditionering av de bränslerester som efler mellanförva-ring i AMOS skall
förvaras i SFL (Slutförvar för långlivat avfall). Dessutom blir kostnadema för
att plocka upp avfall från nuvarande förvar större än vad som tidigare
beräknats, beroende på att strålnivån blir högre än vad som tidigare hade
fömtsetts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den urspmngliga projektplanen förutses att hamnen i huvudsak skall uppföras
under år 1985. Eftersom transporter till SFR (Slutförvar för reaktoravfall)
från Studsvik beräknas starta först år 1990 finner bolaget det ej motiverat att
anlägga hamnen redan år 1985, utan avser att återkomma med begäran om medel vid
en senare tidpunkt. De förväntade kostnaderna för hamnbygget är 12 milj. kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section682>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section683>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>307</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen har fr.o.m. budgetårel 1981/82 hittills anslagit
144 milj.kr. för modemisering av avfallsanläggningarna och beslutat om all
bemyndiga regeringen alt beslula om eftergift av de lån som beviljas inom ramen
för detta anslag (prop. 1983/84:100 bil. 14 s. 146, NU 30, rskr 297).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag föreslår att ytteriigare 19 milj.kr. anslås för
budgetåret 1985/86. Medlen bör som tidigare utgå i form av ränte- och
amorteringsfria lån. Dessa bör efterges i den takt med vilken anläggningen
skrivs av i redovisningen, dock alt eftergiften inte får vara större per
räkenskapsår än vad regeringen för varje sådant år medger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. bemyndiga regeringen att besluta om årlig
eftergift av de lån som<br>
beviljas inom ramen för detta anslag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. till Anläggningar för radioaktivt avjäll i
Studsvik, m.m. för<br>
budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 19000000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>E 16. Verksamheten i Ranstad</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85 Anslag'</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>1500000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86 Förslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>I 100000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Förslag i prop. 1984/85: 101 bil. 7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgelåret
1984/85 har tidigare föreslagits ett reservationsanslag av I 500000 kr. (prop.
1984/85:101 bil 7). Medlen skall läcka kostnaderna för den första fasen i en förstudie
med syfte att ta fram en återställningsplan för Ranstad (500000 kr) och för
rening av vatten från lakresiområde, länshållning i dagbrott och underjord samt
vattenkontrollprogram (1 OOOOOO kr.) t. o. m. den 30 juni 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bakgrund</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anläggningarna i Ranstad uppfördes under tiden 1960-1965
av AB Atomenergi (numera Studsvik Energileknik AB) för utvinning av uran ur
alunskifferlagrets uranrika zon. Anläggningen kördes i provdrift under
budgetåret 1965/66 och därefter i produktion I.o.m. budgetåret 1968/69. Från
budgetårel 1969/70 har anläggningen använts för processutveckling avseende
uranulvinning saml avancerade processer som syftar till utvinning av flera
produkter ur skifferråvaran. När del i slutet av 1960-talet stod klart atl
planerna på ytterligare uranutvinning i Ranstad inte skulle fullföljas
påbörjades de första arbetena med att återställa området. Betydande insatser
har skett för att återställa delar av såväl lakrestområdet som
dagbrottsområdet. Det har också bedrivits viss försöksverksamhet med
rekuhivering av vissa markytor. Bland de arbeten som återstår kan nämnas t.ex.
dagbrottets västra del och dilhörande transporttunnlar. Vidare återstår
kanterna på lakrestområdet. På sikt måste ställning tas till om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section684>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section685>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>308</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dagbrottet
och underjordsanläggningarna kan vattenfyllas. Vidare måste ålgärder vidias för
slutlig återställning av lakrestområdet och dilhörande vaiienreningssyslem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
ett konsortialavial mellan Studsvik Energileknik AB (Studsvik), LKAB och
Boliden AB har Studsvik åtagit sig att ensamt svara för de ekonomiska
förpliktelserna avseende återställningsarbetena vid en eventuell nedläggning
av verksamheten vid Ranstadsverkd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
och med att gällande koncession för brytning av alunskiffer löpte ut vid
utgången av år 1984 har Studsvik tagit initiativ till att påbörja framtagning
av underlag för det fortsatta återställningsarbetel. Bolagel har definieral
fyra skeden i projeklel: programskedet, utredningsskedet, återställnings-skedet
och uppföljningsskedet. Programskedet syftar enligt Studsvik till att
tillsammans med berörda kommuner och myndigheter översiktligt kartlägga
problemområden, skissera möjliga åtgärder samt belysa framtida användning av
åtgärdade markområden. Programskedet kommer enligt bolaget att resullera i elt eller
flera förslag till åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
min anmälan till tilläggsbudget II för budgetåret 1984/85 (prop. 1984/85:101
bil. 7) föreslog jag att Studsvik skulle erhålla de medel som bedömdes behövas
för genomförandet av en försia fas (programskedet) i en förstudie med syfte atl
kunna presentera en återställningsplan för området. Denna fas beräknas kunna
avslutas under hösten 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller det fortlöpande arbetet med rening av vatten från lakresiområde,
länshållning i dagbrott och underjord samt vattenkontrollprogram föreslog jag
att medel skulle anvisas för denna verksamhet t.o.m. utgången av budgetåret
1984/85.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Studsvik
Energiteknik AB liar i skrivelse den 4 januari 1985 redovisat behovel av medel
för budgetåret 1985/86 för fortsatt vattenrening, länshållning m. m. Bolaget
bedömer medelsbehovet till 1,1 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
slutlig ställning kan tas Ull hur återställningen av Ranstadsområdet skall
göras i detalj återstår etl betydande utredningsarbete. Det är angeläget att
det under denna period pågår elt arbete med att rena vatien från lakrestområdet
och med att hålla dagbrott och anläggningar underjord fria från vatten. Jag
förordar därför att Studsvik Energileknik AB erhåller de medel som under del
kommande budgetåret krävs för atl rena vattnet från lakrestområdet,
länshållning m.m. Jag har beräknat 1,1 milj.kr. för budgetåret 1985/86 för
detta ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ställningstagande
till frågan om ytterligare medel för framtagning av återställningsplanen bör
anstå tills bolaget har redovisat resultatet av det s.k. programskedet i
arbetet med återställningsplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd av det anförda föreslår jag att regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
till Verksamheten i Ransiad för budgetåret 1985/86 anvisa reservationsanslag
av 1 lOOOOOkr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section686>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section687>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>309</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>E 17. Stöd för oljeersättande åtgärder, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1983/84 Ulgift</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>120000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1984/85 Anslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>210000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1985/86 Förslag</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>169600000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frän detta anslag bestrids kostnader för stöd för åtgärder
för att ersäua olja, m. m. enligt förordningen (1983: 1107) om statligt stöd
för åtgärder för att ersätta olja, m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I november 1980 beslutade riksdagen om stöd för åtgärder
för att ersätta</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>olja, m. m. (prop. 1980/81:49, NU 19, rskr 100). Stödet
administrerades av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den dåvarande oljeersättningsfonden (OEF). Stödet
administreras fr. o. m</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den I juli 1983 av statens energiverk. För den första
treårsperioden (åren</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:54.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1981-1983) beräknades stödbehovet uppgå lill I 700 milj.
kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I december 1983 beslutade riksdagen om fortsatt stöd för
åtgärder för att ersätta olja, m.m. (prop. 1983/84:62, NU 9, rskr 124) för
perioden den 1 januari 1984 - den 30 juni 1987. Beslutet innebär bl. a. att
medel för stödet för oljeersättande åtgärder fr.o.m. den 1 januari 1984 anvisas
under ett reservationsanslag på statsbudgeten. Det totala stödd för
oljeersättande åtgärder för den nämnda perioden beräknas uppgå till 1 650 milj.
kr., varav bidrag och villkorliga bidrag Ull 660 milj. kr. och lånegarantier
till 915 milj. kr. Därtill kommer anslag om sammanlagt 75 milj. kr. för att
täcka förväntade förluster i garantigivningen. För första halvåret 1984 har
120 milj. kr. och för budgetårel 1984/85 har 210 milj. kr. anvisats under
förevarande anslag från det på tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för
budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln (industridepartementet) upptagna
anslaget E 14. Stöd för oljeersättande åtgärder, m.m. För budgetåret 1984/85
har 210 milj. kr. anvisats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För budgetåret 1985/86 beräknar jag medelsbehovet till
169600000 kr. Jag har därvid tagit hänsyn till att viss verksamhet vid statens
energiverk på samma sätt som hittills bör finanieras genom stödet för
oljeersättande åtgärder. Från anslaget bör i enlighet härmed överföras medel
till anslaget E. 1. Statens energiverk: Förvahningskostnader med 6734000 kr.
och E 2. Statens energiverk: Utredningar m.m. och information med 6347000 kr.
Vidare bör som hittills viss verksamhet rörande energiinriklad utbildning och
rådgivning finansieras genom stödet för oljeersättande åtgärder. Medel bör i
enlighet härmed överföras till anslaget E 4. Utbildning och rådgivning m. m.
för att spara energi med 21 330000 kr. samt anslagen B 1. Lantbmks-styrelsen
och B 2. Lantbruksnämnderna under jordbruksdepartementets huvudtitel med lotalt
2 100000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:39.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att till Stöd för oljeersättande åtgärder, m.m. för
budgetåret 1985/ 86 anvisa ett reservationsanslag av 169600000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section688>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section689>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>310</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>E
18. Täckande av förluster i anledning av statliga garantier för oljeersättande
åtgärder, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1983/84
Utgift</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1984/85
Anslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1985/86
Förslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
detta anslag beslrids utgifter för förluster i samband med lånegarantier för
stöd för åtgärder för att ersätta olja, m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
propositionen om fortsatt stöd för åtgärder för alt ersätta olja, m.m. samt för
investeringar inom energiområdet (prop. 1983/84:62, NU 9, rskr 124) har
beräknats ett medelsbehov av totah 75 milj. kr. för föriusttäckning för
perioden den 1 januari 1984-den 30 juni 1987. För första halvåret 1984 har 5
milj. kr. anvisats från det på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1983/84 under tolfte huvudtiteln (industridepartementet) upptagna
anslaget E 16. Täckande av förluster i anledning av statliga garanfier för
oljeersättande åtgärder m.m. För budgetåret 1984/85 har 15 milj. kr. anvisats.
Förlusterna för de garantier som lämnas för lån Ull att finansiera
oljeersättningsprojekt täcks till hälften från detta anslag och till hälften
från E 17. Stöd för oljeersättande åtgärder, m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
budgetåret 1985/86 beräknar jag medelsbehovet till 20 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:40.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
till Täckande av förluster i anledning av stadiga garantier för oljeersättande
ålgärder, m.m. för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 20000000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ekonomiskt
försvar: Bränslen och drivmedel m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ekonomiskt
försvar syftar till att skapa en sådan försörjningsberedskap att medborgarnas
och samhällets försörjning kan upprätthållas även i kriser och krig. Försörjningsförmågan
beror i allt väsentligt på det reguljära samhällets egen förmåga till
anpassning och omställning i olika krissituationer. Detta är alltså den bas
som man i planeringen för försörjningsberedskapen har att utgå ifrån. Redan i
fred måste emellertid vissa kompletterande åtgärder vidtas för att
samhällsresurserna skall kunna utnyttjas på ett sådant sätt att vi kan klara
vår försöijning. Det är sådana åtgärder som sammanfattas i begreppet ekonomiskt
försvar. KvanUtaUvt och ekonomiskt är dessa åtgärder av marginell omfattning -
ställda i relation till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section690>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section691>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>311</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>resursbasen. De kan ändå få utslagsgivande betydelse för
resursbasens utnyttjande och därmed för den totala försörjningsförmågan i kris
och krig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Chefen för försvarsdepartementet har i prop. 1984/85: 100
bil. 6 givit en sammanfattande redogörelse för det ekonomiska försvaret. Av
denna framgår bl.a. att ekonomiskt försvar inte är en organisation utan ett
samlingsbegrepp för alla nödvändiga åtgärder som syftar till att skapa och
upprätthålla en försörjningsberedskap. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar
(ÖEF) är ansvarig myndighet vad gäller att samordna det ekonomiska försvaret.
Verksamhelen inom detta är indelad i ett antal försörjningsområden, s.k.
program.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under industridepartementets huvudtitel behandlas
programmet Energi. Inom programmet finns ett delprogram Elkraft, som slatens
vatlenfallsverk ansvarar för, och ett delprogram Bränslen och drivmedel m. m.
som ligger inom ÖEF:s ansvarsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verksamheten inom delprogrammet Bränslen och drivmedel m.
m. — som omfattar råolja, petroleumprodukter inkl. smörjmedel, fasta fossila
bränslen samt inhemska bränslen - beslår huvudsakligen av försörjningsanalyser,
förberedelser för reglering och ransonering och annan planläggning och
utbildningsverksamhet, tryggande av försörjningsviktig inhemsk produktion,
utveckling av inhemska substitut samt beredskapslagring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ÖEF begär i anslagsframställningen medel för delprogrammet
över följande anslag under industridepartementets huvudtitel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Drift av
beredskapslager</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beredskapslagring
och industriella åtgärder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Särskilda
kostnader för lagring av råolja och flygdrivmedel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagringsförluster/vinster
vid drift av beredskapslager (nytt anslag). ÖEF framhåller vikten av att skapa
en hög handlingsberedskap hos både</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>myndigheter och näringsliv för att rätt kunna hantera
kriser. Som ett led i detta arbete understryker ÖEF informationsverksamhetens
betydelse. Vidare bör strävan vara att uppnå största möjliga
försörjningsförmåga genom att utnyttja inhemska resurser samt genom att
prioritera fortsatta försök att finna inhemska ersättningsvaror för sådana som
normalt importeras. Förberedelser för omställning av produktion m. m. i
krislider är ocksä viktiga i sammanhanget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ÖEF har i skrivelse Ull regeringen den 8 februari 1985
hemställt om medel för utökad lagring av vissa oljeprodukter m. m. I skrivelsen
hänvisar styrelsen till riksdagens beslut att bl.a. öka den statliga lagringen
till utgången av lagringsårel 1986/87 med 180000 m' molorbensin, 74000 m flygdrivmedd
och 16000 ton gasol (prop. 1984/85:53, FöU 6, rskr 94). Med anledning härav
redogör ÖEF i skrivelsen för en preliminär plan för den beslutade utbyggnaden
jämte uppskattade kostnader vad avser dels inköp av produkter, dels
iordningssiällande av anläggningar. Styrelsen redovisar också medelsbehovet för
budgetåren 1984/85 och 1985/86.1 förhållande lill anslagsframställningen för
budgetåret 1985/86 innebär ÖEF:s hemställan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section692>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section693>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>312</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
anslaget E 19. Drift av beredskapslager ökar med 29900000 kr. samt att anslagel
E 20. Beredskapslagring och industriella åtgärder ökar med 53000000 kr.
Särskilda medel bör således anslås för att fullfölja riksdagens beslut. Det
åligger regeringen att meddela beslut i de delar av ÖEF:s hemställan som avser disposition
av medel för innevarande budgetår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
budgetåret 1985/86 beräknar jag i det följande, efter samråd med chefen för
försvarsdepartementet, medel under följande anslag för delprogrammet Bränslen
och drivmedel m. m. under industridepartementets huvudtitel. Medel för
täckande av lagringsförluster, som av ÖEF har beräknats till 50000000 kr.
kommer att anvisas i annat sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>Förslagsanslaget
E 19. Drift av beredskapslager,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>Reservationsanslaget
E 20. Beredskapslagring och industriella åtgärder,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>—</span><span style='font-family:Verdana'>Förslagsanslaget
E 21. Särskilda kostnader för lagring av olja, flygdrivmedel m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
sammanställningen nedan framgår totala anslag under anslagen E 19-E 21(1
OOO-tal kr.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:17.75pt'>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:59.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:64.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Totalt</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:59.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>E 19</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>E20</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>E21</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:64.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:44.15pt'>
<td width=110 valign=top style='width:82.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:44.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Anvisat
1984/85</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1985/86
beräknar</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-ÖEF</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-
föredraganden</span></p>
</td>
<td width=80 valign=top style='width:59.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:44.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>637 381</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>743 174 655419</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:44.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7455</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21395 71200</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:44.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 1</span></p>
</td>
<td width=85 valign=top style='width:64.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:44.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>644837</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>764 570 726620</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>E
19. Drift av beredskapslager</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1983/84
Utgift</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>751409000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1984/85
Anslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>637381000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1985/86
Förslag 655419000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Anslaget
omfattar driftkostnader för beredskapslagring, exkl. inlagringskostnader.
Anslaget omfattar också hyreskostnader för lagringsanläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Överstyrelsen
för ekonomiskt försvar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ÖEF
har i enlighet med regeringens anvisningar planerat verksamheten med
utgångspunkt i en medelstilldelning som motsvarar ett pris- och löneomräknat
anslag för budgetåret 1984/85 minskat med minst 5 % över en treårsperiod. ÖEF
har härvid utgått från att besparingskravet skall tillgodoses på ett sätt som
leder till så små negativa effekter som möjligt för försörjningsberedskapen och
att kravet inte gäller för varje enskilt anslag för sig. ÖEF redovisar därför
ett huvudförslag som innebär att besparingskravet har tillgodosetts på de
samlade anslagen H 1. Överstyrelsen för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section694>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section695>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>313</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ekonomiskt försvar: Förvaltningskostnader och H 2. Drift
av beredskapslager under försvarsdepartementets verksamhetsområde samt
förevarande anslag Drift av beredskapslager under industridepartemenlds verksamhetsområde.
Besparingama hänför sig väsenlligen lill den minskade oljelagringen och till att
förrådsdriften bedöms kunna rationaliseras i belydande grad. På personalsidan
har fömtsätts all besparingama skall kunna genomföras genom s. k. naturlig
avgång.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ÖEF;s
samlade besparingsförslag för budgetåret 1985/86 beräknas uppgå Ull totalt
16346000 kr. Härav faller 12862000 kr. på delprogrammet Bränslen och drivmedel
m. m. till följd av dels minskade kostnader för oljelagringen, dels en
omfatlande rationaliseringsverksamhet av förrådsdriften. ÖEF har vidare
tillämpat nollbasbudgdering för förrådsdriflen, vilket har resulterat i
ytterligare besparingar. Besparingsförslaget överskrider det av ÖEF beräknade
besparingskravet enligt huvudallernalivel med 14081000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pris- och löneomräkningen under anslagel har beräknats
till 2642000 kr. Kapitalkostnaderna beräknas uppgå till totalt 721 119000 kr.,
beräknal på anskaffningsvärdet av befinUigt lager och anläggningar per den 30
juni 1984, varav 669702000 kr. avser räntor och 51 417000 kr. avskrivningar.
ÖEF har vidare bmttobudgderat anslaget mot bakgmnd av osäkerheten i prognoserna
över hyresinkomsterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med beaktande av möjliga besparingar under anslaget
budgetåret 1985/ 86 om 12862000 kr. beräknar jag anslaget till bmtto 660919000
kr., varav 609119000 kr. utgörs av kapitalkostnader och 29900000 kr. av ökade
driftkostnader i samband med omstmkturering av lagren enligt riksdagens beslut
(prop. 1984/85:53, FoU 6, rskr 94). Vid bedömningen av kapitalkostnademas
storlek har jag beaktat de utförsäljningar av statens lager budgetåret 1984/85,
som riksdagen beslutade våren 1984 (prop. 1983/ 84:110, NU 43, rskr 391). Pris-
och löneomräkningen på anslaget beräknar jag till 2487000 kr. Jag har vidare,
beräknat inkomsterna till 5500000 kr. Jag beräknar således anslaget till
655419000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att till Drift av beredskapslager för budgetåret 1985/86
anvisa ett förslagsanslag av 655419000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section696>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:39.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section697>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>314</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>E
20. Beredskapslagring och industriella åtgärder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1983/84
Utgift</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>83616000</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Reservation</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1036993000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1984/85
Anslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>7455000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1985/86
Förslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>71200000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
anslaget bestrids samtliga kostnader i samband med lagringsverksamheten samt
olika former av induslriella åtgärder. Under anslagel beräknas ocksä medel för
förrådskostnader samt för ökning av handlingsberedskapen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Överstyrelsen
för ekonomiskt försvar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
den av regeringen för hela det ekonomiska försvaret anvisade medelsramen om
lotalt 268000000 kr. för investeringar m. m. för budgetåret 1985/86 begär ÖEF 9
235000 kr. för delprogrammet Bränslen och drivmedel m.m. enligt sitt s.k.
huvudförslag (A). Härav avser 1 milj. kr. fortsatt arbete med utveckling av
gengasberedskapen samt 395000 kr. förstärkning av handlingsberedskapen bl.a.
genom ulbildning i ransonerings- och regleringssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ÖEF
har pä regeringens uppdrag studerat hur ett krigsskydd bör utformas inom
fjärrvärmeområdet och i skrivelse till regeringen den 15 maj 1984 föreslagit
att krigsskyddsåtgärder skall vidtas samt att värmeförsörjningen genom en
lagändring införs under kommunens skyldigheter enligt lagen (1964:63) om
kommunal beredskap. Behovet av reservanordningar och åtgärder för krigsskydd
kan tillgodoses genom anskaffning i fred eller genom krigsleveranser. För
inledande studier och anskaffningar under budgetåret 1985/86 äskar ÖEF att
resterande 7840000 kr. av medel ur medelsramen anvisas för ändamålet. Vidare
äskar ÖEF att också få ta i anspråk resterande 1 milj. kr. på clearingsfonden
för ändamålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
regeringens anvisningar skall 127 milj. kr. av den särskilda medelsramen
avsättas för beklädnadsprogrammet. ÖEF har i anslagsframställningen redovisat
en fördelning av ramen som enligt ÖEF:s mening bättre motsvarar behoven i ett
balanserat ekonomiskt försvar. Denna fördelning, som av ÖEF benämns
alternaUvförslaget (B), innebär att medel omfördelas från beklädnadsprogrammel
till övriga program.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ÖEF
äskar under ahernativförslaget (B) att ytteriigare 11 160000 kr. fördelas på
anslaget för verksamhet avseende anskaffning av reservanord-ningar och
krigsskydd för Qärrvärmeanläggningar. Totalt bedömer således ÖEF medelsbehovet
till 20 milj. kr. på området om verksamheten skall kunna bedrivas i sådan
omfattning all vid 1985/86 års utgång tilhäckliga erfarenheter skall ha vunnits
för att ett fullständigt förslag till åtgärdsprogram skall kunna läggas fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section698>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section699>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>315</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av den av regeringen för hela det ekonomiska försvaret
anvisade medelsramen för investeringar m. m. för budgetåret 1985/86 beräknar
jag 9,8 milj. kr. under anslagel. Härav beräknas I milj. kr. för forlsall
ulvecklingsarbele av gengasberedskapen innefattande bl. a. utveckling av nya
gengas-aggregaltyper och forskning kring gengasdrifl. Vidare beräknas 395000
kr. för all siärka handlingsberedskapen, bl.a. genom fortsatt utbildning av
personal inom krisorganisationen saml för deltagande i IEA:s femle fördelningstest
(AST-5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För fortsatt arbele med ett åtgärdsprogram avseende
reservanordningar för kommunalteknisk försörjning saml för krigsskydd inom
fiärrvärmeom-rådet har jag för budgetåret 1985/86 beräknat tolall 17 805 000
kr. Härav ulgör 8405 000 kr. medel ur den särskilda medelsramen. För att täcka
reslerande medelsbehov beräknar jag att anslaget behöver tillföras 8400000 kr.
Vidare beräknar jag atl kvarvarande medel på clearingfonden, I OOOOOO kr., tas
i anspråk. Av medlen bör 15000000 kr. slå Ull regeringens disposilion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Medel för anskaffning av lagringsutrymmen i den omfattning
som krävs för alt fullfölja riksdagens beslut om utökad statlig lagring (prop.
1984/ 85; 53, FöU 6, rskr 94) uppskattar jag Ull 53000000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att till Beredskapslagring och industriella ålgärder för
budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 71 200000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>E 21. Särskilda kostnader för lagring av olja,
fiygdrivmedel, m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=114 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1983/84
Utgift</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=114 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1984/85
Anslag</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=114 valign=top style='width:85.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1985/86
Förslag</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1000</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anslaget står Ull regeringens disposition för täckande av
ofömtsedda kostnader under reservationsanslaget E 20. Beredskapslagring och
industriella åtgärder i samband med lagringsverksamhelen av olja, flygdrivmedel
m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överstyrelsen för ekonomiskt försvar ÖEF föreslår att
anslaget kvarstår oförändrat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragandens överväganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag atl
regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att till Särskilda koslnader för lagring av olja,
flygdrivmedel, m. m. för budgetårel 1985/86 anvisa etl förslagsanslag av 1 000
kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section700>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section701>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>316</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>E
22. Vissa åtgärder för omställning av energisystemet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nytt
anslag (förslag) 300000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i del förgående påpekat atl vissa tillfälliga ekonomiska förstärkningar av
medelsarsenalen inom energiområdet är angelägna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig uppgifl är alt öka effektiviteten i energianvändningen och att öka
hushållningen med energi. Samhället bör medverka till atl kunskap om åtgärder
för att förbättra och bällre utnyttja energisystemet sprids till alla som
fattar beslut om eller på annat sätt påverkar energianvändningen. Jag har
tidigare (avsnitt 5) berört kommunernas, företagens, fastighetsägarnas och de
boendes ansvar vad gäller genomförande av energihushållningsåtgärder. Jag
nämnde därvid att det övergångsvis kan behövas en särskild statlig insals i
form av bidrag till vissa lyper av åtgärder som syftar till bättre
energihushållning. De åtgärder som jag närmasl tänker på är av karaktären
försöksprojekt som syftar till atl pröva modeller för t.ex. rådgivning,
planering eller genomförande av energihushållningsålgärder m. m. som kommuner eller
andra instanser efter någon tid avses ta ansvar för att driva vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
det föregående har jag angett behov av tillfälliga statliga stöd lill ivå andra
åtgärder inom kommunernas ansvarsområde som är angelägna för atl underlätta
kärnkraftens avveckling, nämligen förberedelser för senare mottrycksproduktion
(avsnitt 7.4) och åtgärder som ökar de sammankopplade värmeunderlagen (avsnitt
6.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
ramen för de överläggningar om vissa energifrågor som jag har inlett med
företrädare för kommunerna kommer jag alt ta upp frågan om hur de åtgärder jag
nu har nämnt bör närmare genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hämiöver
behövs enligt min mening riktade stöd för att övergångsvis främja
introduktionen av inhemska bränslen, små vattenkraftverk och vindenergi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
medgav i december 1984 att de medel som återstår inom ramen för 1983 och 1984
års investeringsprogram får användas för vissa åtgärder inom energiområdet även
efter utgången av år 1984 (prop. 1983/84; 25 bil. 8, NU 12, rskr 87).
Regeringen har i förordning (1984:1045) om ändring i förordningen (1983; 1108)
om statligt bidrag till installationer för uppvärmning m. m. föreskrivit att i
mån av tillgång på medel bidrag får lämnas till investeringar i större
eldningsanläggningar för inhemska bränslen (bidrag med högst 10%), investeringar
i solvärmeanläggningar ingående i mindre system (bidrag med högsl 50%) och
investeringar i små vattenkraftverk (bidrag med högst 15%). Jag har nyss
föreslagit att dessa stöd förlängs till uigången av år 1986 (avsnitten 8.6.4,
6.5 resp. 7.3). I avsnittet 7.3 föreslog jag även ett stöd till förprojektering
av små vattenkraftverk (bidrag med högst 50%). Även detta stöd bör lämnas till
utgången av år 1986.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section702>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section703>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>317</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
all främja den fortsaita utvecklingen av vindkrafi i Sverige kommer jag i
enlighet med vad jag nyss har anfört (avsnill 7.5) att inleda överläggningar
med kraftförelagen om deras ansvar för alt främja introduktionen av vindkraft.
För vissa åtgärder kan en statlig delfinansiering vara lämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
avsnitt 8.1 har jag föreslagit en uividgning av tillämpningsområdet för slöd ur
kolmiljöfonden och föreslagil att fondens namn skall ändras till
bränslemiljöfonden. Jag konstaterade all utvidgningen medför ett ökat
medelsbehov under de närmaste åren. För att inte från miljösynpunkt angelägna
ålgärder skall behöva försenas bör statens energiverk få räll atl besluta om
stöd ur bränslemiljöfonden i en omfattning som innebär atl utbetalningarna
kommer atl motsvara influtna avgifter jämte högsl 120 milj. kr. Av det nya
anslag jag nu kommer att förorda bör därför reserveras 120 milj. kr. för att
klara likviditetsanspråken på fonden. Dessa medel bör reserveras intill dess
anspråken på bränslemiljöfonden är kända.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i avsnitt 10 föreslagil att totalt ytteriigare 10 milj.kr. ställs till förfogande
under de tvä närmaste budgelåren för Svensk bygg- och ener-giexports (Swebex)
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
enlighet med vad jag förordade under anslaget E 4. Utbildning och rådgivning m.
m. för atl spara energi bör 5 milj. kr. tillföras anslagel E 4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Medel
för stöd under de närmaste åren till den typ av tillfälliga åtgärder som jag nu
har redogjort för bör enligt min mening anvisas i form av en engångsanvisning
under etl nytl reservationsanslag. Jag beräknar medelsbehovet till 300
milj.kr. Det bör ankomma på regeringen att närmare bestämma de stödvillkor som
skall gälla. Eventuella fortsatta stödinsatser inom detta område bör
finansieras genom omprioritering från andra stödsystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag har anfört hemsläller jag att regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
till Vissa ålgärder för omställning av energisystemet för budgelåret 1985/86
anvisa ett reservationsanslag av 300000000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>15
Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom
proposilion förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder
och det ändamål som föredraganden har hemställt om.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section704>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:38.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section705>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section706>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:106.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section707>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>319</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
I</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uidrag<br>
INDUSTRIDEPARTEMENTET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:186.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanträde 1984-11-22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-WalJén, Peterson, Andersson, Boström, Göransson,
Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Dahl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lagrådsremiss
med förslag till lag om vissa torvfyndigheter, m.m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
lång lid tillbaka har en relativt omfattande produktion av torvpro-dukter,
främst jordförbättringsmedel, ägt mm i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvinning
av torv för energiändamål (bränntorv) har skett i större omfattning endast
under kristider. Under de båda världskrigen bröts betydande mängder men
brytningen avtog därefter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alltsedan
oljekrisen i början av 1970-talet har statsmakterna uppmuntrat och stött såväl
produktion som användning av inhemska bränslen, däribland lorv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
har föranlett att intresset för undersökning och bearbelning av torvfyndigheter
har ökat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
år 1975 är bearbetningen av torv för att utvinna energi särskilt reglerad i
lag. Bestämmelserna finns dels i lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter
dels i naturvårdslagen (1964:822).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regleringen
i minerallagen, som förutom torv gäller för bl.a. olja, alunskiffer, stenkol
och uran, innebär att det fordras särskilt tillstånd (koncession) för att
undersöka eller bearbeta torv för atl utvinna energi. Länsstyrelsen är
prövningsmyndighet. Vid koncessionsprövningen görs en allsidig, summarisk
avvägning mellan intresset av undersökning respektive bearbetning och
motstående intressen. Prövningen ersätter dock inte den prövning som kan vara
erforderlig enligt annan lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prövningen
enligt naturvårdslagen (18 §) gäller alla takter av torv utom takter för
markägarens husbehov. Den innebär en bedömning av taktens tillåtlighet med
hänsyn till naturmiljön. Även beträffande täkttillstånd är länsstyrelsen
prövningsmyndighet i första instans.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section708>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section709>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>320</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 april 1983 tillkallades en kommitté' med uppdrag alt
göra en översyn av nuvarande minerallagstiftning och utarbela förslag UU ny
lagstiftning. I fråga om torv har kommittén, med hänsyn till att torv i flera
avseenden skiljer sig från övriga ämnen som omfattas av minerallagen, hafl
uppgiften att lämna förslag till särskild reglering i fråga om utvinning av
lorv. Kommittén, som har antagit namnet minerallagskommittén, avlämnade i maj
1984 betänkandet (Ds 1 1984; 14) Lagstiftning om torv för energianvändning.
Betänkandet har remissbehandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till protokollet i delta ärende bör som bdaga I fogas de
lagförslag som lagts fram i betänkandet. Som bilaga 2 bör fogas en förteckning
över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:192.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Allmän motivering 2.1 Bakgrund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under praktiskt taget hela 1900-talet har
torvmarksinventeringar och detaljundersökningar av torvmarker utförts av olika
myndigheter och institutioner. Merparten av de handlingar som upprättas och
resultaten av inventeringarna har samlats hos Sveriges geologiska undersökning
(SGU) i ett s. k. torvarkiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under åren 1979—1982 har SGU på uppdrag av dåvarande
nämnden för energiproduktionsforskning (NE) utfört en inventering av de samlade
torvtillgångarna i Sverige. Arbetet har redovisats i rapporten (NE 1982: 11)
Torvtillgångar i Sverige. Inventeringen omfattar inte Qällkedjan och inte
heller sankmarker mindre än 50 ha. Totalt har man funnii drygt 9000 sankmarker
omfattande en sammanlagd yta av ca 1,7 miljoner ha. En del av den redovisade
sankmarksarealen är skyddad enligt naturvårdslagen eller upptagen i den fysiska
riksplaneringen som områden av stort skyddsvärde. I undersökningen dras den
slutsatsen att 35—40 procent av sankmarksarealen i norna Sverige kan användas
för torvproduktion i större skala och att motsvarande värde är ca 45 procent
för de södra delarna av landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta innebär atl i medeltal ca 40 procent av den
redovisade sankmarksarealen eller omkring 580000 ha skulle utgöras av
potentielh brytvärd torvmark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av olika skäl är det emellertid svårt att utnyttja
samtliga torvtillgångar. Som exempel på detta kan nämnas följande. Längs
norrlandskusten finns områden som innehåller torvmarker som inte är
tillräckligt mäktiga. All-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Numera ordföranden i bostadsdomstolen Hans Svahn,
riksdagsledamöterna Karl Björzén, Karl Erik Häll, Gunnar Ström,
departementsekretaren Lennart Roigart, förbundsordföranden Anders Stendahlen
och verkställande direktören Roland Widmark.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section710>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section711>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>321</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mänt kan sägas att det med dagens teknik som regel fordras
ett brytbart lager om 2 meters medelmäklighd för ekonomisk brytning, vilket
innebär atl takten mäste vara dräneringsbar till etl djup av ca 3 m. Åtskilliga
torvmarker ligger vidare olämpligl till ur Iransportsynpunkl. Inom en del
områden, framförallt i södra Sverige, är slora delar av den lämpliga
bränn-torven täckt av mäktiga lager av låghumifierade torvslag, som med nuvarande
metoder är mindre lämpliga för energiändamål. Den ytterligare reducering av
exploaterbara torvtillgångar som dessa faktorer medför är svår att beräkna. Av
den redovisade inventeringen framgår att det dock torde finnas minst 340OCX) ha
torvmark som är lämplig för utvinning av bränntorv i slor skala med i dag beprövade
metoder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan lång tid tillbaka har en relativt omfattande
produklion av torvpro-dukter, främst jordförbältringsmedel, ägl rum i Sverige.
Denna produktion är relativt konslani och uppgick för år 1983 till omkring
800000 m' torv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bryining av bränntorv har förekommit i slor skala i
Sverige tidigare. Under första världskriget uppnåddes en brytning av 1 miljon
mVår. En brytning om uppemot 4 miljoner mVår skedde under krigsåren på
1940-talet. Produktionen avtog emellertid efter krigsslutet och upphörde så
småningom helt. I samband med energikrisen i början av 1970-talet kom
emellertid statsmakternas intresse all åter riktas mot inhemska energikällor
som kan ersätta olja. Detta intresse förstärktes under de därefter följande
åren bl. a. till följd av resuhat från forsknings- och utvecklingsprogram som
drivits sedan år 1975. Riksdagen antog våren 1981 riktlinjer för energipoliUken
för tiden fram Ull år 1990 (prop. 1980/81:90 bil. I, NU 60, rskr 381). Enligt
riktlinjerna är det en huvuduppgift för energipolitiken att minska oljans andel
av energitillförseln från dåvarande ca 70 procent till ca 40 procent år 1990.
F.n. är oljans andel ca 50 procent. Målet fömtsätter bl.a. att användningen av
torv ökar väsentligt. Som mål gäller att år 1990 skall inhemska bränslen, i
huvudsak skogsbränslen och torv, användas för produklion av 33 TWh/år. Den
energimängd som beräknas komma från lorv utgör enligt rikUinjerna 1 TWh/år
senasl år 1985 och mellan 6 och 11 TWh/år senast år 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att påskynda introduktionen av inhemska bränslen har
flera ekonomiska slyråtgärder vidtagits från statsmakternas sida. Intresset
för torvbrytning har därigenom sligil kraftigl under senare år. De största
torv-bränsleproducenterna år 1983 var ASSl och Råsjö Torv AB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Atl UlnytUa torv i de kvantiteter som motsvarar de
uppställda målen innebär en stor omställning av vårt energisystem. Om torven
skall få den antagna användningen beror i hög grad på de närmaste årens
utveckling och på om lorv på sikt kan produceras till en konkurrenskraftigt pris.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med dagens teknik kan torv eldas såväl i små panncentraler
som i större anläggningar. Energitätheten (energi/volym eller vikt) för
bränntorv är mindre än för olja och kol. Delta innebär alt transportkostnaden i
högre</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 120</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section712>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section713>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>322</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>grad
påverkar bränslepriset. Av denna anledning torde torv i första hand komma att
användas i relativ närhet till brylningsplatsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
handel med torvbränslen motsvarande det diskuterade målel för
torvbränsleanvändning år 1990, mer än 6 TWh/år, skulle i 1983 års priser
omsätta 500-600 miljoner kronor årligen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2
Gällande bestämmelser om torvutvinning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
betydelse för torvutvinningen är inte bara de berörda bestämmelserna i
minerallagen och nalurvårdslagen utan bl.a. också miljöskyddslagen (1969:387
ändrad senast 1983:656), byggnadslagstiftningen, rennäringslagen (1971:437
ändrad senasl 1981:835) och vattenlagen (1983:291 ändrad senasl 1984:381).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kommer i det följande att kortfattat redovisa gällande regler för torv i minerallagen
och naturvårdslagen. För en mera fördjupad beskrivning av regelsystemet vill
jag hänvisa till minerallagskommitténs inledningsvis nämnda betänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Före
år 1975 fanns inte några särskilda bestämmelser om rätt att undersöka eller
alt bearbeta torvfyndigheter. Rätten till torvtäkt var förbehållen markägaren.
Förordnande om förbud mot torvtäkt kunde i vissa fall meddelas av
länsstyrelsen med stöd av naturvårdslagen. I fråga om torv för energianvändning
fanns möjlighet att tvångsvis förvärva tillgången genom expropriation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter (ändrad senast 1984:6) infördes
bestämmelser som innebar att rätten till läkt av torv för energiändamål utom
husbehovstäkt gjordes beroende av särskilt tillstånd (koncession).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
skäl för den införda regleringen anfördes följande (prop. 1974: 146 s.
150-151):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Torvtäkt
i sådan omfattning att den nämnvärt kan påverka den svenska energiförsörjningen
innebär åtskilliga problem. Genom att stora arealer måste tas i anspråk måste
man försäkra sig om att inte splittring av torvmarkerna på olika fastigheter
hindrar att en från allmän synpunkt önskvärd torvtäkt äger mm. Eftersom
torvtäkt kan medföra svåra skadeverkningar från naturvårds- och miljösynpunkt,
måste man vidare se till att torvtäkt förläggs till platser där den gör minst
skada från dessa synpunkter. Det behövs alltså en lagstiftning varigenom
samhället vid behov kan få till stånd och styra läkt av bränntorv. Genom en
sådan lagstiftning bör också skapas fömtsättningar att förebygga en framtida
värdestegring på torvmark, som beror på torvens användning för energiändamål.
En lämplig lösning är att torvtäkt, i likhet med utvinning av vissa andra
mineraliska ämnen, görs beroende av koncession. Härigenom kan samhället se Ull
atl rätten till torvtäkt för energiändamål anförtros företag som har nödvändiga
tekniska och ekonomiska resurser att på ett rationellt sätt exploatera
bränntorv. En annan fördel är att koncessionsområdena utan hinder av splittrad
fastighetsindelning kan ges en omfattning som skapar möjligheter</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section714>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section715>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>323</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>till
en rationell och ekonomiskl bärkraftig lorvförädlingsverksamhel. Vidare medger
koncessionssystemel att samhällel genom lämpliga villkor och möjlighet att
återkalla koncessionen på elt verksamt sätt kan kontrollera all koncessionen
utnyttjas effektivt. Vill samhällel skaffa sig ytteriigare inflytande över
lorvförädlingsverksamhden, kan koncession ges åt slatligt företag eller ät
annan med förbehåll om statligt deltagande. När det gäller alt förebygga
värdestegringar är också koncessionssystemel ett enklare och mera
tillföriitligt instrument än vad värdering enligt presumtions-regeln i
expropriationslagen skulle vara, om man valde att expropriera behövlig mark i
stället för att införa koncessionstvång. Genom lämpligt avvägda avgifier kan
tillses att lorvens i framtiden eventuelll ökande värde som naturtillgång
tillfaller det allmänna. Ett tungt vägande argument är också att
koncessionssystemel erbjuder möjligheter till en samhällsekonomiskt rimlig avvägning
mellan å ena sidan energipolitiska intressen och å andra sidan motstående
allmänna och enskilda intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i minerallagen om torv innebär i huvudsak att det för undersökning och
bearbetning av torv för att ulvinna energi fordras koncession. Prövningen
ligger på länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Markägaren
eller den som har markägarens medgivande kan dock i regel ulan prövning
undersöka och bearbeta en lorvfyndighd. Markägarens rätt att bearbeta en
fyndighet utan koncession infördes genom en ändring i minerallagen år 1982 (SFS
1982:484).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Undersökningskoncession
meddelas i regel för en tid av tre år och ger innehavaren ensamrätt atl
undersöka koncessionsområdet för att finna brytvärd torv. Prövningen innebär en
bedömning av sökandens lämplighet och en summarisk avvägning mot sådana
allmänna och enskilda inlressen som kan stå mot intresset att bryta torven. En
möjlighet att utföra förberedande undersökning öppnas i 15 § minerallagen.
Tillstånd ger inte ensamrätt till undersökning och föregås inte heller av
någon avvägning mot motstående intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bearbetningskoncession
ger rätt att undersöka, bearbeta och Ullgodogöra sig torven, dock får
bearbetning med stöd av koncession inle ske förtän mark har anvisats för
ändamålet. Prövningen i ärendet om bearbetningskoncession innebär väsenlligen
samma bedömning som i ärendet om undersökningskoncession.
Bearbeiningskoncession får dock meddelas endast om fyndigheten kan bearbetas
ekonomiskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anvisande
av mark sker vid en särskild förtäiining efter ansökan hos bergmästaren. Därvid
bestäms det område som får tas i anspråk för bearbetning och därmed
sammanhängande verksamhet. Vid förrättningen bestäms också ersättning för
skada och intrång som exploatören kan förpliktas erlägga till markägare och
andra sakägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
av länsstyrelsen i koncessionsärenden överklagas hos regeringen. Beslut om
ersättning vid markanvisningsförrättning överklagas hos fas-Ughdsdomstol. Andra
beslut vid sådan förrättning överklagas hos SGU. SGU:s beslut överklagas i
regel hos regeringen, i vissa fall hos kammarätten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section716>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section717>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>324</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslämmelserna
i nalurvårdslagen om torvtäkt innebär i huvudsak följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Takt
av torv för annal ändamål än markägarens husbehov får inle ske ulan
länsstyrelsens tillstånd. Även markägaren behöver alltså täktUllstånd enligt
naturvårdslagen. Beslämmelserna gäller även torvbrytning för annal ändamål än
energiändamål. Länsstyrelsen kan förelägga sökanden alt lägga fram en särskild
täktplan samt en ulredning som belyser behovet av takten. Länsstyrelsen kan i
tillståndet föreskriva sådana villkor att förelagets menliga inverkan på
naturmiljön begränsas eller motverkas. Som regel skall den som har fått
tillståndet ställa säkerhet för att sådana åtgärder vidtas. Beslut i
täklärenden får överklagas till regeringen. Naturvårdsverket har besvärsrätl i
sådana ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3
Alhnänt om en ny lagstiftning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
förarbetena till minerallagen framhölls som tidigare nämnts bl.a. alt
samhället, genom alt utvinningen av torv för energiändamål görs beroende av
koncession, kan se till att verksamheten endast tillåts på platser där den gör
minst skada och bedrivs av företag som har erforderliga tekniska och ekonomiska
resurser. Vidare kan koncessionsområdena ges en omfattning som skapar
möjligheter till en rationell och ekonomiskt bärkraftig lorvförädlingsverksamhel.
Koncessionssystemet medger dessutom att man kan meddela sådana föreskrifter som
behövs för att skydda allmänna intressen och enskild rätt. Genom tillsyn och
möjlighet att återkalla koncessioner kan myndigheterna kontrollera att
koncessionerna utnyttjas effekUvt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Minerallagen
trädde i krafl den 1 januari 1975. Under de försia åren efter ikraftträdandet
var intresset för bearbetning av torv för energiutvinning litet. Läget har
emellertid ändrats de senaste åren. Höslen 1983 fanns lotalt omkring 250
undersökningskoncessioner och ca 125 bearbetningskoncessioner, de sistnämnda
omfattande ca 40000 ha.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
den nämnda utvecklingen har åtskilliga erfarenheter vunnits vad beträffar
systemet med koncession för utvinning av torv för energiändamål.
Minerallagskommittén har som en deluppgift haft i uppdrag att se över reglerna
för torvutvinning. Kommittén har därvid - med hänsyn till att torv i flera
hänseenden skiljer sig från övrig mineral enhgt minerallagen - hafl att överväga
en särskild reglering av torvutvinning. Därvid har kommittén haft att särskilt
beakta bl.a. att samhällets och speciellt kommunernas inflytande i samband med
prövningen. Vidare har kommittén i fråga om torv haft till uppgift att utreda
en förenkling av prövningsförfarandet samt att överväga möjligheterna och
fördelama med ett system där frågor om anvisande av mark avgörs av
fastighetsdomstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har, som nämnts, i maj 1984 avlämnat betänkandet (Ds 1 1984:14) Lagstiftning om
torv för energianvändning. I belänkandet föreslås i enlighet med direktiven
att koncessionsreglerna för torv bryts ut från</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section718>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section719>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>325</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>minerallagstiftningen
och atl reglerna förs in i en ny lag. Enligt förslaget benämns den nya lagen
Lag om vissa torvfyndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller principerna för en reform på del aktuella området har kommittén
övervägt tre olika huvudalternativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
det första alternativet bibehålls kravet på koncession men förfarandet
förenklas bl.a. genom alt antalet behövliga tillstånd skärs ned. Kommunernas
inflytande stärks genom rätt till förtur vid konkurrens med annan sökande eller
på annal liknande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
det andra alternativet krävs för utvinning av torv inte annal tillstånd än som
svarar mot det nuvarande täkttillslåndd. Kommunerna får efter mönster av
bestämmelserna om kronoandel i gmvlagen rält till en högst 50-procentig andel i
täklrörelsen mot erläggande av motsvarande andel i tidigare uppkomna kostnader
och med de skyldigheter som svarar mol andelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
det tredje alternativet ersätts undersökningskoncession med ett tillstånd
motsvarande beslut som avses i 15 § minerallagen. Bearbetningskoncession krävs
bara om annan än markägaren eller hans rättsinnehavare vill bedriva
verksamheten men med möjlighet för länsstyrelsen att förordna att även
markägaren skall söka koncession bl. a. om kommunen begär det eller om
särskilda skäl föreligger. Bestämmelserna om täkttillstånd bibehålls
oförändrade med della alternativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
avvisar såväl det andra som det tredje aUernativd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
andra altemalivel avvisas främsl på den gmnden att det inte medger en allsidig
prövning med hänsyn till de allmänna och enskilda inlressen som berörs av
frågan. Ett system med andel i täklrörelsen för kommunen Ullgodoser inte heller
enligt kommittén kommunens primära intresse, nämligen att få det bränsle som
den har planeral att använda för sin energiförsörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
det tredje alternativet framhåller kommittén i huvudsak att den särskilda
prövningen bhr beroende av beslut av länsstyrelsen efter framställning av
kommunen, vilket är ägnat att skapa oklarhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
kommer enligt kommiltén det första alternativet att uppfylla de uppställda
kraven på en reglering. Det innebär enligt kommittén förenklingar och en ökad
möjlighet att göra en allsidig prövning samtidigt som kommunernas ställning
stärks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
anser överlag alt koncessionsprövningen bör behållas i fråga om torv. Till
remissinstansemas inställning till föreslagna förändringar i systemet
återkommer jag i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening bör koncessionsprövningen för torvutvinning för energiändamål
behållas. I det hänseendet ansluter jag mig således till kommitténs bedömning.
Jag ansluter mig också till kommitténs uppfattning att det är både önskvärt
och möjligt att genomföra förenklingar i det nuvarande systemet. Jag är dock
inle beredd att förorda lika långtgående förändringar som kommittén föreslagit.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section720>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section721>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>326</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
huvudsak innebär milt förslag i det följande alt den nuvarande ordningen med
såväl undersökningskoncession som bearbetningskoncession behålls. Mitt förslag
innebär vidare atl det nuvarande systemet med en särskild koncessionsprövning
och en särskild prövning enligt naturvårdslagen sammanförs till ett förfarande
som handhas av länsstyrelsen. En viss samordning av koncessionsprövningen och
prövningen enligt vattenlagen genomförs också. Mitt förslag innebär vidare att
den särskilda markanvisningen inför bergmästaren överförs till länsstyrelsen.
Ersättningsfrågorna kommer enligt förslaget att läggas på fastighetsdomstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller frågan om kommunemas ställning har, som jag har nämnt, kommhtén
föreslagit en kommunal rätt till förtur till koncession när en kommun söker
koncession i konkurrens med andra. För min del är jag inle beredd att förorda detta
förslag. Den nuvarande ordningen där den i varje enskilt fall mest lämpade
skall Ulldelas koncessionen behålls alltså enligt mitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser vidare i likhet med kommittén att de nya reglerna om koncession för
utvinning av torv för energiändamål bör brytas ut ur minerallagen och tas in i
en ny lag, vars benämning bör vara lag om vissa torvfyndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det följande kommer jag att redovisa huvudfrågorna i den nya lagen. Jag tar
därvid upp kommitténs olika förslag samt de invändningar och synpunkter som
kommit fram under remissbehandlingen och redovisar också de sakliga avvikelser
som görs i förhållande till kommitténs förslag. Detaljfrågorna behandlas i
specialmoUveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
framställning beträffande huvudfrågorna disponeras enligt följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Avsnitt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Undersökning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sammanförande av
bearbetningskoncession och täkttillstånd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ianspråktagande av mark</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Prövning av ersättningsfrågorna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Koncessionsskyldighet för
markägare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Frågan om kommunalt företräde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>S.k. fredade områden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.4
Undersökning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: I huvudsaklig överensstämmelse med vad som gäller enligt minerallagen
föreslås följande;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Undersökningskoncession kan
meddelas. Denna medför ensamrätt till undersökningsarbete och kan förenas med
rätt eller företrädesrätt till bearbetningskoncession om fyndigheten är
brytvärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Tillstånd kan meddelas till
förberedande undersökning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section722>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section723>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>327</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: Kommittén föreslår att reglema om undersökningskoncession i
minerallagen inte får någon motsvarighet i den nya lagen. Reglerna om förberedande
undersökning behålls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flera remissinstanser tillstyrker kommitténs förslag eller lämnar del utan
erinringar. Remissinstanser representerande bl.a. torvutvinningsföretag samt
SGU vill emellertid behålla möjligheten till undersökningskoncession eftersom
den ger ensamrätt till undersökningen och kan förenas med företräde till
bearbetning. Detta, framhåller man bl.a.. är av stor betydelse för benägenhelen
atl inleda undersökningar. Några remissinstanser framhåller vidare att förfarandet
vid ansökan om undersökningskoncession ger möjlighel till hänsynstagande till
motstående intressen redan på ett tidigt stadium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Mitt förslag skiljer sig från kommitténs i fråga om rätt Ull
undersökning. Jag föreslår till skillnad från kommittén att den möjlighet att
bevilja undersökningskoncession som finns f. n. skall behållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
ansåg inte detta nödvändigt med hänsyn till att de undersökningar på marken
som kommer i fråga när det gäller torv är föga genomgripande, att några andra
motstående intressen än markägarens i regel inte berörs samt alt kostnaderna
för undersökningen vanligen är blygsamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt min mening uppenbart att kommitténs förslag är ägnat att medföra ett
väsentligt förenklat prövningsförfarande i många fall. Det är emellertid också
synnerligen angeläget atl bestämmelsernas utformning tillgodoser intresset av
att stimulera undersökning och utvinning av torvfyndigheter där detta är
lämpligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglerna
om undersökningskoncession i minerallagen ger innehavaren av en sådan
koncession ensamrätt till undersökning. Undersökningskoncession kan förenas
med en rätt atl få bearbetningskoncession om fyndigheten är brytvärd. En sådan
rätt beviljas sällan, men koncessionshavaren tillerkänns i allmännhet rätten
Ull företräde till bearbetningskoncession om sådan koncession blir aktuell.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De nuvarande reglerna om
undersökningskoncession när det gäller ensamrätt och möjlighet till
företrädesrätt, om bearbetningskoncession beviljas, och den därtill kopplade
prövningen av sökandens lämplighet från allmän synpunkt innebär att sökanden i
tillräcklig utsträckning på förhand kan skapa sig en uppfattning om
fömtsättningarna att få bearbetningskoncession. Detta minskar riskema i fråga
om den investering som undersökningen innebär och är ägnat att underlätta en
långsiktig planering i verksamheten. Jag vill framhålla att SGU i silt
remissyttrande beräknat kostnaderna fram Ull bearbetning till ca 5000 kronor
per ha, en i sammanhanget inte oväsentlig kostnad. Ett slopande av de nämnda
reglerna om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section724>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section725>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>328</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>undersökningskoncession
skulle enligt min mening få synnerligen negaliva konsekvenser för benägenheten
atl engagera sig i torvutvinning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
har jag kommil till slutsatsen att fördelarna med kommitléns förslag i detta
hänseende inte uppväger nackdelama.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
förordar således atl de nuvarande reglerna om undersökningskoncession i
huvudsak behålls i den nya lagen. Också bestämmelserna om förberedande
undersökning bör i huvudsak behållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.5
Sammanförande av bearbetningskoncession och täkttillstånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Kravet på särskilt täkttillstånd enligt 18 § nalurvårdslagen upphävs i
fråga om läkt för vilka bearbetningskoncession meddelals enligt den nya lagen
om vissa torvfyndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: Överensstämmer med milt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Så gott som samlliga remissinstanser tillstyrker kommitténs förslag eller
lämnar det utan erinran. Några inslanser. bl.a. naturvårdsverket och
planverket, vill behålla den nuvarande prövningen enligt naturvårdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Bearbetning av torv för att ulvinna energi prövas f. n. både
enligt minerallagen (bearbetningskoncession) och enligt naturvårdslagen
(täkttillstånd).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bearbetningskoncession
enhgt minerallagen innebär att innehavaren har rätt att inom koncessionsområdet
undersöka, bearbeta och tillgodogöra sig torv för energiändamål. Bearbetning
får dock inte påbörjas förrän mark har anvisats för ändamålet. Koncession kan
förenas med villkor för att skydda allmänna intressen eller enskild rätt eller
som behövs för att främja etl från allmän synpunkt ändamålsenligt utforskande
och tillvaratagande av torven. Koncessionsärenden prövas av länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
18 § naturvårdslagen krävs Ullstånd av länsstyrelsen för läkt av bl.a. torv.
Tillståndsplikten gäller även för annan läkt än för energiändamål. Undantag
görs dock för markägarens husbehov. Prövningen är principiellt fristående från
koncessionsprövningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt min mening uppenbart att ett enklare och smidigare förfarande skulle
uppnås om prövningen av utvinningen av torv enligt koncessionsreglerna och
enligt naturvårdsreglema sammanförs till ett förfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
en sådan sammanslagning har det anförts bl. a. att det skulle innebära att
naturvårds- och bevarandeintressena inte kommer att tillräckligt beaktas.
Kommitténs förslag är emellertid inte i något avseende ägnat att försvaga
natur- eller miljövårdens intressen och jag anser atl det bör genomföras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section726>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section727>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>329</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att inga missförstånd skall råda vill jag myckel starkt betona atl mitt förslag
endast har syftet alt förenkla förfarandet. Det är således inle avsikten att på
något sätt förändra inställningen till uppkommande naturvårdsfrågor vid
tillämpningen av den nya lagen. Länsstyrelsen skall således precis som
hittills ha skyldighet att tillvarata naturvårdsintressena.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkten för
naturvårdsprövningen blir följaklligen liksom f. n. den allmänna målsättningen
för naturvården, som bl.a. kommer till uttryck i den allmänna regeln i 1 §
naturvårdslagen och lagens bestämmelser om skydd för naturmiljön, som vilar på
gmndsatsen all varje exploaterande verksamhel skall undvika onödig skada. Mot
bakgmnd härav skall det även i framtiden vara möjligl när del behövs atl
långtgående föreskrifter utfärdas till skydd för naturmiljön. 1 skyddet för
naturmiljön ingår även bl.a. hänsynen lill yt- eller grundvattentillgångar och
hydrologiska förhållandena i övrigl. Liksom hittills måste man således ta
hänsyn till detta vid bedömningen av behovet av föreskrifier.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill i sammanhanget
nämna att en regional vålmarksinventering har påbörjats år 1983 för alt ge
underiag för en bedömning av våtmarkernas betydelse och skyddsvärde i
förhållande Ull intressena för bl.a. torvtäkt och virkesproduktion. Denna
inventering genomförs i samverkan mellan naturvårdsverket och berörda
länsstyrelser. Naturvårdsverket svarar för bl.a. planering, utbildning och
samordning medan resp. länsstyrelse genomför inventeringen och sammanställer
regionala redovisningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill vidare i sammanhanget erinra om vad som anfördes dels i prop. 1981/82:220
om ändring i naturvårdslagen s. 16-18 om behovsprövningen dels i prop. 1983/84:
158 om vissa kolfrågor om vikten av att torvens innehåll av svavel och andra
föroreningar beaktas redan vid brytningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill avslutningsvis
tillägga att endast en begränsad del av de brylvärda tillgångarna behöver tas
i anspråk under överskådlig tid. Detta innebär alt det finns goda
förutsättningar för att vid exploatering välja sådana fyndigheter som medför minsla
möjliga ingrepp i naturmiljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.6
Ianspråktagande av mark</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Den nuvarande obligatoriska markanvisningsförrältningen inför
bergmästaren, vid vilken också vissa ersättningsfrågor behandlas, ersätts med
ett system där bearbelning kan påböijas anlingen efter medgivande av markägaren
eller efter tillstånd av länsstyrelsen att få ta marken i anspråk för
bearbetning. Ersättningsfrågor prövas av fastighetsdomstol (se avsnitt 2.7).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: Överensstämmer med mitt förslag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section728>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section729>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>330</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Övervägande antalet remissinstanser ställer sig bakom kommitténs förslag. De
remissinstanser som avstyrker förslaget pekar bl. a. på att nuvarande ordning
fungerar bra, atl kommitténs förslag skapar rättsosäkerhet för markägaren eller
atl länsstyrelsen ej har resurser för ändamålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Enligt nuvarande regler i minerallagen får innehavaren av en
bearbetningskoncession inte påbörja bearbetningen förtån mark anvisats vid en
särskild förrättning hos bergmästaren. Inom koncessionsområdet skall
koncessionshavaren anvisas den mark han begär i den mån det inle är uppenbart
att den inte behövs för ändamålet. Utanför koncessionsområdet anvisas den mark
som är nödvändig. Till förrättningen kallas alla markägare. Den anvisade
markens utsträckning mäts ut och markeras på marken. Vid förrättningen prövas
också frågor om ersättning till fastighetsägare och innehavare av särskild
rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
kommittén har framhållit bör bearbetning med stöd av en koncession få påbörjas
om markägaren medger det. Några avgörande skäl finns inte mot en sådan
förenklad ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
cn sådan överenskommelse inte uppnås måste markfrågan prövas av myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
skulle givetvis innebära en mycket stor fördel om koncessionen och markfrågorna
så långt möjligt kunde prövas i ett sammanhang. En förutsättning för detta är
att beslut om koncession och om ianspråktagande av mark för ändamålet prövas av
samma myndighel. Koncessionsfrågorna prövas f. n. av länsstyrelsen och jag har
inte funnit skäl att föreslå någon annan ordning i den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
är då om del är lämpligt att låta länsstyrelsen pröva också markfrågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>HuvudmoUvet
för den nuvarande ordningen med en uppdelning av koncessionsprövningen och
markanvisningen på två organ, länsstyrelsen och bergmästaren, har varit att det
i markanvisningsförrältningen enligt minerallagen också ingår att pröva
ersättningsfrågorna (jfr prop. 1974:146 s. 154). Kommittén har för sin del
föreslagit att de aktuella ersättningsfrågorna behandlas särskilt. Jag delar
denna uppfattning som jag återkommer Ull i avsnitt 2.7.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan i övrigl inte finna några bärande skäl mot den uppenbart raUo-nella
ordningen att överföra prövningen av frågan om att ta mark i anspråk till
länsstyrelsen. Jag delar kommitténs uppfattning att dd oftasl är lätt att
identifiera och kartera del för torvutvinningen behövliga markområdet och att
det inte är nödvändigt med hänsyn Ull detta att särskilja koncessionsfrå-goma
och markfrågorna. Jag kan heller inte se att en överföring av de senare
frågorna till länsstyrelsen skulle med fog kunna ge anledning till invändningar
från rättssäkerhetssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
förordar således den av kommittén föreslagna ordningen i den nya lagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section730>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section731>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>331</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.7
Prövning av ersättningsfrågorna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Prövning av ersättningsfrågorna läggs på fastighelsdomslolen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: Överensstämmer med mill förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Några remissinstanser anser atl frågan om ianspråktagande av mark och
ersättningsfrågorna bör prövas i ett sammanhang antingen av bergmästaren eller
av länsstyrelsen. 1 övrigl tillstyrker remissinstanserna kommitténs förslag
eller lämnar det utan erinringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Om undersökning enligt minerallagen föranleder skada och
intrång skall ersättning utgå. Vid tvist om ersättningen väcks talan vid
fastighetsdomstol. Har tvisten inte hänskjutits till domstol eller skiljenämnd
när markanvisningsförrättning hålls, skall ersättningsfrågan prövas vid
förrättningen. Vidare är fastighetens ägare och innehavare av särskild rätt
till fastigheten berättigade till intrångsersättning och ersättning för annan
skada till följd av att mark tas i anspråk för bearbetning. Tvistiga frågor om
ersättning mellan exploatören och de ersättningsberättigade prövas vid
markanvisningsförtättningen. Vid ersättningens bestämmande gäller
expropriationslagens bestämmelser i tillämpliga delar. Talan mot bergmästarens
beslut om ersättning förs hos fastighetsdomstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
till att prövningen av ersättningsfrågorna på sätt angetts har lagts på
bergmästaren är uteslutande att denna myndighel har att pröva frågor om markens
ianspråktagande. Jag har tidigare föreslagit att länsstyrelsen enligt den nya
lagen beslutar i frågor om rätt att ta mark i anspråk. Detta förslag innebär
att det inte längre finns skäl att ha kvar prövningen hos bergmästaren.
Alternativen är då atl antingen överföra hela förfarandet inklusive
ersättningsfrågorna till länsstyrelsen eller att avstå från den nuvarande
ordningen med fyra instanser i ersättningsfrågan och göra fastighetsdomstolen
till prövningsmyndighet i försia instans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
mera ingripande förändringar föreslås, som jag kommer att behandla senare,
inte i fråga om ersättningsgmnderna. De ersättningar som kan komma att ulgå
blir av samma storleksordning som f. n. Enligt kommitténs undersökningar
uppgår de vanligen Ull mellan 50 och 100 kronor per hektar. För en medelslor
takt om ca 100 hektar överstiger således inte ersättningen 10000 kronor.
Frivilliga överenskommelser är vanliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
anförda talar i och för sig för att införa den enkla och smidiga lösningen atl
länsstyrelsen får bestämma i ersättningsfrågorna samtidigt som man beslutar om
ianspråktagandel av mark. Mot detta talar emellertid, som kommittén anför,
såväl praktiska som principiella skäl. Som nyss nämnts är ersättningarna som
regel låga. Detta hindrar emellertid inte atl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section732>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section733>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>332</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>komplicerade ersättningsfrågor kan uppkomma. Länsstyrelsen
prövar f. n. inle några ersättningstvisler av det aktuella slaget och antalet
ärenden kan inle antas bli så slort att del är lämpligl atl bygga upp särskilda
resurser för ändamålet. Det skulle vidare vara något principielll nyll all på
en traditionell förvaliningsmyndighei som länssiyrelsen lägga uppgiflen all
avgöra tvister mellan enskilda. Jag vill dessutom erinra om vad som anfördes i
prop. 1983/84: 100 bil. 15, nämligen all uppgifier som i första hand bör åvila
länsstyrelsen är sådana där regionala avvägningar aktualiseras. Andra uppgifter
bör Ulldelas länsstyrelsen bara om mera rationella alternativ saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag föreslår därför all fastighetsdomstolen bhr första
instans vid tvist i frägor om ersättning för skada och intrång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8 Koncessionsskyldighet för markägare</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Markägaren jämställs med andra när det
gäller skyldigheten atl söka koncession för bearbetning av torv för alt
utvinna energi. Tillstånd behövs dock inte för markägarens husbehovstäkt, så
länge koncession inte har beviljats någon annan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommitténs förslag: Överensslämmer med mitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Kommitténs förslag har godtagits eller
inte särskilt kommenterats av övervägande antalet remissorgan. Ett fåtal
remissinstanser avstyrker förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Ett av motiven för att infoga
torv för energiändamål i minerallagen var att koncessionssystemel ger möjlighet
till en rimlig samhällsekonomisk avvägning mellan å ena sidan energipoliliska
intressen och å andra sidan motstående allmänna och enskilda intressen (jfr
avsnitt 2.2). Det betonades under förarbetena att koncessionssystemet vilade på
uppfattningen att det bör ligga i samhällets hand att avgöra om, i vilken
utsträckning och under vilka villkor torv bör få användas för energiändamål i
större skala.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna princip luckrades i någon mån upp i samband med 1982
års ändringar i minerallagen varigenom markägaren i vissa fall undantogs från
skyldigheten att söka koncession. Även om en markägare i vissa fall inte
behöver koncession enligt minerallagen måste han ha tillstånd till en torvtäkt
enligt 18 § naturvårdslagen om det inte är fråga om husbehovstäkt. De år 1982
beslutade lättnaderna för fastighetsägaren motiverades med att
koncessionsplikten ansågs hindrande på tillkomsten av torvproduktion i mindre
skala. Det omfattande och i Uden utdragna koncessionsförfarandet ansågs
förhindra lokala projekt och medföra sådana kostnader atl systemet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section734>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section735>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>333</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gynnade
intressenter med slor utredningskapacitd på bekostnad av lokala intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
kommittén anfört har utvecklingen av prövningsförfarandet när det gäller torv
medfört atl den mesl ingående prövningen ofta görs vid prövningen enligt
naturvårdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
kan enligt min mening inle bli fråga om alt avskaffa naturvårdsprövningen när
det gäller markägarens rält atl bearbeta en lorvfyndighd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag har tidigare
föreslagit atl koncessionsprövningen och nalurvårdsprövningen sammanförs till
etl förfarande när det gäller torv för energiändamål. Samtidigt har jag
föreslagit en del andra förenklingar i detta förfarande. Del föreslagna
förfarandet bör enligt min mening inle bli mer kompliceral och tidsödande än
vad som är fallet i dag i ett normalt ärende om täkttillstånd enligt
naturvårdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Del finns med hänsyn Ull
del anförda enligi min mening inle längre skäl atl förmoda att ett
återinförande av koncessionsskyldigheten för markägare kommer att förhindra
eller försvåra lokala projekt på torvutvinningens område. Jag förordar därför
att också markägaren blir skyldig att söka koncession. Dock bör så länge inte
någon annan har koncession brytning av torv för markägarens egel husbehov få
ske utan koncession.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.9
Frågan om kommunalt företräde</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Den nuvarande ordningen, där kommunerna jämställs med andra sökande,
behålls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: Om en av flera sökande i etl koncessionsärende är en kommun och gör
den sannolikl att den behöver torven för energiproduk-Uon ges kommunen
företräde. Är flera av de sökande kommuner och är en av dem den kommun inom
vilken marken är belägen har den kommunen företräde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
De remissinstanser som är verksamma inom torvutvinning liksom bl.a. statliga
myndigheter inom gruv- och mineralområdet avstyrker kommitténs förslag.
Kommuner och länsstyrelser tillstyrker i allmänhet förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Som jag tidigare har nämnt gäller enligt mineral-lagen att
koncession endast får beviljas den som från allmän synpunkt är lämplig att
utföra undersökning eller bearbetning. Har flera kommit in med ansökningar om
koncession för samma område skall prövas vilken av de sökande som från allmän
synpunkt bör äga företräde. Några särskilda regler i detta hänseende som gäller
kommuner eller kommunala företag finns inte.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section736>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section737>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>334</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag har nämnt har kommittén haft som en av sina uppgifter att se över reglerna
för prövningsförfarandet så att kommunernas försörjnings-och planeringsbehov
särskilt kan beaktas. Skälet till detta har varit att kommunerna är eller kan
komma att bli stora användare av torv och atl torvutvinning kan få stora
konsekvenser för markanvändningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt tillgodose dessa kommunala intressen föreslår kommittén, som jag tidigare
har berört, en kommunal förtur vid konkurtens om en lorvfyndighd. Rätten till
förtur är enligt förslaget utformad så att, om en av flera koncessionssökande
är en kommun, kommunen skall ha företräde om den gör sannolikt att den behöver
torven i en anläggning för produkUon av energi. Är flera av de sökande kommuner
och är en av dem kommun inom vilken marken eller störte delen därav ligger har
den kommunen samma företräde. Bestämmelserna om kommunalt företräde bör enligt
förslagel gälla också juridiska personer med etl bestämmande kommunalt inflytande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
kommittén framhåller är ett motiv för att ge kommunerna en starkare ställning
det ökade kommunala ansvaret för energiförsörjningen och det därav följande
behovet av torv för energiutvinning. Ett annat motiv, som kommittén ocksä pekar
på, är att staten lämnat avsevärda bidrag till torveldade anläggningar som i
stor utsträckning drivs av kommuner och att det, för att dessa investeringar
skall komma till nytta, krävs att behovet av leveranser tryggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns emellertid enligt min mening också starka skäl som talar mot den
föreslagna förtursrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag har berört innebär de nuvarande reglerna att staten kan i varje enskilt
fall avgöra vem som skall få utvinna en lorvfyndighet. Avgörande vid prövningen
är vem som från allmän synpunkt är bäst lämpad. Går man ifrån denna princip
finns det risk för att intresset för torvutvinning hos statliga och privata
företag, som nu har kompetens på området, avtar. Detta kan inte vara en
ändamålsenlig utveckling på sikt. Samtidigt vill jag peka på att de nuvarande
reglerna knappast kan sägas ha verkat hindrande för de kommuner, som strävat
efter att bygga upp resurser för torvutvinning. Sålunda ligger ca 70 procent
av hittills beviljade koncessioner hos kommunala intressenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgmnd är jag inte beredd att förorda några avsteg från den nu gällande
principen att en konkurrenssituation skall lösas med utgångspunkt i vem som är
mest lämpad från allmän synpunkt. Jag föreslår således att de nuvarande principerna
i detta hänseende behålls i den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill emellertid i sammanhanget erinra om att regeringen i proposilion 1984/85:5
om utvecklad kommunal energiplanering m.m. framlagt förslag som innebär att
kommunernas energiplanering vidareutvecklas. Förslaget syftar till att de
kommunala energiplanerna vidgas till att avse tillförsel, distribution och
användning av energi. En sådan mer utvecklad kommunal energiplanering bör leda
till att kommunerna med ökad tyngd kan hävda sina intressen i fråga om bl. a.
torvutvinning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section738>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section739>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>335</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.10
S. k. fredade områden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Minerallagens regler om s. k. fredade områden dvs. bl. a.
nationalparker, befästningsområden, kyrkogårdar, områden kring väg, järnväg och
vissa byggnader och anläggningar samt områden med stadsplan, byggnadsplan eller
generalplan får inte någon motsvarighet i den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: Överensstämmer med mitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Tillstyrker överlag kommitténs förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: I 17 och 18 §§ minerallagen finns bestämmelser om s. k.
fredade områden inom vilka verksamheten inte får bedrivas utan särskilt
medgivande av regeringen eller länsstyrelsen. Såvitt gäller nationalpark,
befästningsområde och kyrkogård eller annan begravningsplats är regeringen
dispensmyndighet. Länsstyrelsen kan lämna erforderligt medgivande bl.a.
beträffande områden inom 30 meter från väg eller järnväg eller 100 meter från
bostadsbyggnad, områden som upptas av vissa allmännyttiga byggnadet eller
elektrisk kraftstation eller industriell anläggning saml område med fastställd
stadsplan, byggnadsplan eller generalplan. Bestämmelsema om fredade områden har
som kommittén anför hämtats från gruvlagens regler om hinder för inmutning och
tar sikle på förhållanden som råder vid gmvdrift. De är således inte
egenlligen avsedda att reglera täklverksamhel. Någon motsvarighet finns inte
heller när det gäller annan läkt t. ex. av gms eller sten. Flera av de områden
som nu är fredade lorde aldrig komma att bli föremål för ansökan om bearbetning
av torvfyndigheter. Det gäller t.ex. begravningsplatser. Andra är skyddade
enligt annan lagstiftning än minerallagen. Vad särskilt gäller de områden, för
vilka länsstyrelsen är dispensmyndighet, framstår del vidare som en onödig
omgång att länsstyrelsen skall i särskild ordning behöva pröva frågor om
ianspråktagande av sådana områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
ansluter jag mig till kommitténs uppfattning att det inte finns någol behov i
den nya lagen av bestämmelser om fredade områden. I den mån särskild
lagstiftning inte gäller får del ankomma på länsstyrelsen - i förekommande fall
efter samråd med närmast ansvarig myndighet - att begränsa koncessionsområdet
eller förena koncessionen med de villkor som behövs för att skydda allmänna
intressen eller enskild rätt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section740>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section741>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>336</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3 Upprättade
lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad jag nu har anförl har inom industridepartementet upprättats
förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om vissa torvfyndigheter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1974:890) om vissa mineralfyndigheter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i gruvlagen
(1974:342),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i
naturvårdslagen (1964; 822),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i vattenlagen
(1983; 291).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
under 4 angivna förslaget har upprättats i samråd med chefen för
jordbmksdepartementet och det under 5 angivna förslagel i samråd med chefen för
justitiedepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lagförslagen
bör fogas lill protokollet i detta ärende som bilaga 3.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4 Specialmotivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.1
Förslag till lag om vissa torvfyndigheter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
anförls i den allmänna motiveringen föreslås bestämmelsema om torvutvinning för
energiändamål, som f. n. finns i minerallagen, bli införda i en särskild lag
benämnd Lagen om vissa torvfyndigheter. Förslagel innebär i förhållande lill
minerallagen vissa ändringar i materiellt hänseende. Detta har sin gmnd i att
bearbetning av torvfyndigheter markant avviker från bearbetning av andra ämnen
som regleras i minerallagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
den inledande avdelningen (1-6 §§) har sammanförts vissa grundläggande
bestämmelser om krav på koncession, prövningsmyndighet och lagens förhållande
till bestämmelser i annan lagstiftning. Därefter följer en avdelning med
rubriken "Förutsättningar för koncession" (7-10 §§). Däri upptas
bestämmelser om den koncessionskrävande verksamhetens tillåtlighet, prövning
av sökandens lämplighet och rangordningen mellan flera sökande. Närmast
därefter följer ett avsnitt som behandlar villkoren för koncession (11-14 §§),
dvs. sådana villkor som den koncessionsbevil-jande myndighelen får eller skall
ta upp i koncessionsbesluiet. Bestämmelser om överlåtelse, frånträdande och
äterkallelse av koncession har samlats i det därnäst följande avsnittet (15-17
§§). Efler en bestämmelse om tillstånd till förberedande undersökning i fall,
då markägarens tillstånd inte kunnat erhållas (18 §), följer så bestämmelser om
undersökningsarbete (19-22 §§) och därefter etl avsnitt om bearbetning av
fyndighet (23-25 §§). Bestämmelser om ersättning för skada och intrång har
samlats i det därpå följande avsnittet (26-32 §§). Så följer en bestämmelse om
viss återställningsskyldighet för koncessionshavare (33 §) och en bestämmelse
om skyldighet att tillåta det allmänna att ta del av vetenskapliga resultat (34
§). Under rubriken "Tillsyn, handräckning, ansvar m. m." (35-42 §§)
upptas, förutom vad som anges i mbriken, bestämmelser om visst fall av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section742>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section743>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>337</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>konkurrens
mellan rättigheter, en beslämmelse om rätt för länsstyrelsen att förelägga vite
i vissa fall av iredska från koncessionshavarens sida samt besvärsbestämmelser.
Dessutom finns i detta avsnitt vissa regler om godkännande av säkerhet m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avsiklen
är att detaljregler om ansökningsförfarandet och ansökningars innehåll m.m.
skall meddelas i en tillämpningsförordning. I en sådan kan också regleras t.
ex. det prakUska förfarandet vid den nödvändiga kommunikationen mellan SGU,
bergsstaten och länsstyrelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Inledande
bestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
För undersökning och bearbetning av torv för att utvinna energi<br>
fordras särskilt tillstånd (koncession) om annat inte följer av 3 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar 1 § minerallagen såvitt den paragrafen gäller torv för att utvinna
energi. I motiven till minerallagen anges närmare vad som skall anses som
undersökning (prop. 1974: 146 s. 79). Det som där anförs gäller också i fråga
om innebörden av begreppet undersökning i den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
bearbetning av fyndigheier av torv avses främst sådan verksamhet, varigenom
torven bryts ur marken och används för att framställa bränsle. Även andra
metoder att utvinna energi ur torv är emellertid under utveckling. Bearbetning
avses på samma sätt som i minerallagen omfatta även andra metoder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framhölls i förarbetena till minerallagen saknar torvarten i och för sig
betydelse för frågan om koncessionsplikt föreligger eller inte (prop. 1974:146
s. 152-153). Det framhölls i det sammanhanget att det inte torde behöva
uppkomma några svårigheter att utröna ändamålet med utvinningen. Till detta
kan läggas att några sådana svårigheter inte heller visat sig uppkomma under
den tid som koncessionsplikt gällt för torv för att utvinna energi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
innehåller i sista ledet en hänvisning till 3 § som reglerar fastighetsägarens
rätt att undersöka en fyndighet och att Ullgodogöra sig torv för husbehov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
Koncession skall avse antingen undersökning (undersöknings<br>
koncession) eller bearbetning (bearbetningskoncession).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
paragrafen framgår att koncession skall avse antingen rätt att undersöka eller
rätt att bearbeta en lorvfyndighd. Liksom f. n. enligt minerallagen kan
bearbetningskoncession meddelas utan föregående undersökningskoncession.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
Fastighetsägaren får företa undersökning utan koncession om<br>
koncession inte har meddelats någon annan. Denna rätt får överlåtas eller<br>
upplåtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fastighetsägaren
får också ulan koncession för husbehov tillgodogöra sig torv för energiändamål,
så länge inte någon annan har bearbetningskoncession för fyndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 120</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section744>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>338</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
enlighet med vad som gäller enligt minerallagen har fastighetsägaren rätt att
företa undersökning utan koncession om någon annan inte har koncession. Han får
också överlåta eller upplåta den rätlen (jfr 8 och 11 §§ minerallagen).
Bestämmelser om detta finns i försia slycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
andra styckel får fastighetsägaren också tillgodogöra sig torv för sill
husbehov ulan koncession. Rätlen lill husbehovstäkt gäller så länge någon annan
inte har bearbetningskoncession.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4
§ Undersökningskoncession kan förenas med rätt för innehavaren att senare få
bearbetningskoncession eller företräde framför andra till sådan koncession
avseende fyndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bearbetningskoncession
får meddelas endast om det görs sannolikt att fyndigheten kan tillgodogöras
ekonomiskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
första stycket finns den från minerallagen (5 § andra stycket) övertagna
bestämmelsen att undersökningskoncession kan förenas med rätt för innehavaren
att senare få bearbetningskoncession avseende den aktuella torvfyndighelen. I
den allmänna motiveringen (avsnitt 2.4) har angetts att det i praxis ofta tas
in en föreskrift i beslut om undersökningskoncession att innehavaren äger
företräde framför andra intressenter att få bearbetningskoncession till
fyndigheten. Det har befunnits lämpligt att nu ange i lagen att sådana
föreskrifter kan ges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
5 § tredje stycket minerallagen gäller att bearbetningskoncession endast kan
meddelas om fyndighet som kan ekonomiskt tillgodogöras blivit påträffad. Enligt
motiven till den bestämmelsen räcker det för att det angivna kravet skall vara
uppfyllt att möjligheter bedöms föreligga till ett framtida ekonomiskt
utnyttjande av fyndigheten. I andra styckel har föreskrivits att krav för
bearbetningskoncession är att det görs sannolikt att fyndigheten kan
tillgodogöras ekonomiskt. Det bör framhållas att detta krav skall anses
uppfylll även om lönsamheten bedöms uppkomma först på mycket lång sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5
§ Frågor om koncession prövas av länsstyrelsen i det län där hela eller
störte delen av det område som avses med ansökningen ligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som söker koncession skall betala ansökningsavgift enligt föreskrifter som
meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser
som motsvarar första stycket finns i 2 § första stycket minerallagen, där det
stadgas att fråga om koncession prövas av regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer, och i 18 § första stycket naturvårdslagen enligt vilket
takt av bl.a. torv ej får ske utan länsstyrelsens Ullslånd. Någon annan
prövningsmynndighet än länsstyrelsen är inte aktuell varför det framstår som
mest ändamålsenligt att direkt i lagen utpeka länsstyrelsen som första instans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
lorvfyndighet ligger ibland inom mer än ett län. I den mån en ansökan berör
flera län bör prövningen ankomma på den länsstyrelse där större</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section745>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section746>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>339</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>delen
av del ansökla området ligger. Föreskrift härom har lagits in i första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket motsvaras av 2 § andra stycket minerallagen. Beslämmelsen har
kompletterats med en möjlighet för regringen alt delegera beslut om
ansökningsavgiften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
För sådan verksamhet som bedrivs med slöd av koncession eller<br>
någol annal tillstånd enligt denna lag gäller de villkor och inskränkningar<br>
som föreskrivs i eller med stöd av denna lag. Därutöver gäller vad som<br>
sägs i byggnads-, naturvårds- och miljöskyddslagstiflning eller i annan<br>
lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prövningen
enligt den nya lagen ersätter koncessionsprövningen enligt minerallagen och
prövningen enligt 18 § naturvårdslagen. I övrigl blir liksom f. n. även andra
lagregler tillämpliga på verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förutsättningar
för koncession</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgått av den allmänna moUveringen bör frågor om den konces-sionerade
verksamhetens tillåtlignet i allmänhet avgöras i koncessionsärendet. 1
avsnittet har därför tagits in en regel om detta. I övrigl motsvarar avsnittet
med redaktionella ändringar minerallagens bestämmelser om sådana allmänna
fömtsättningar för koncession som hänför sig till sökanden och uppkommande
konkurrens om fyndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7 §
Koncession får meddelas endasl om det från allmän synpunkt är<br>
lämpligl atl verksamheten kommer till stånd och sökanden från allmän<br>
synpunkl är lämplig att bedriva verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
har sin motsvarighet i 4 § lagen (1978:160) om vissa röried-ningar och 6 §
första stycket minerallagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
kravet på att verksamheten skall vara lämplig från allmän synpunkt ligger atl
nyttan från energipolitisk synpunkt skall vägas mot de negativa effekler som
den kan få på andra skilda samhälleliga inlressen. Det är inte möjligt alt med
generell giltighet ange vilka samhällsintressen som skall beaktas och med
vilken styrka de skall vägas in. Eftersom prövningen enligt den nya lagen skall
ersätta prövningen enligt 18 § naturvårdslagen är del självklart att naturvårdsintressena
måste väga tungt. I detta hänseende gäller att prövningen skall ske efter samma
krilerier som tilllämpas enligt nämnda bestämmelse i naturvårdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
naturvårdsprövningen hänvisas till den allmänna motiveringen avsnitt 2.5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dämtöver
blir det fråga om att väga in bl. a. den fysiska planeringen och försvarets
intressen saml att ta hänsyn till näringspohUska, arbetsmarknadspolitiska och
regionalpolitiska intressen. I norra Sverige måste också hänsyn tas till
rennäringens intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag kommer till senare skall prövningen enligt den nya lagen ersätta prövningen
enligt 3 kap. 1, 2 och 4 §§ vattenlagen. Det finns anledning att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section747>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section748>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>340</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>stryka
under vad lagrådet anförde i anslutning till den ifrågavarande bestämmelsen i
vattenlagen (prop. 1981/82: 1.30 s. 281-282).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafens
andra led motsvarar vad som nu gäller enligt 6 § första slycket minerallagen.
Vilka krav som skall ställas på sökanden får avgöras med hänsyn till
verksamhetens omfattning och andra omständigheter (jfr prop. 1974:146 s. 83).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8 §
Om någon har beviljats koncession enligt denna lag inom ett område<br>
får någon annan inte beviljas sådan koncession inom samma område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar 6 § andra stycket minerallagen och 6 § andra stycket ulredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9 §
Inom områden som omfattas av koncession enligt lagen (1974:890)<br>
om vissa mineralfyndigheter får någon annan än koncessionshavaren inte<br>
utan särskilda skäl meddelas koncession enligt denna lag. Ej heller får<br>
inom områden som omfattas av rätt enligt I kap. 4 § eller 5 § eller 14 kap.<br>
6 § första stycket gmvlagen (1974:342) eller ansökan om sådan rätt utan<br>
särskilda skäl koncession meddelas någon annan än den som erhållit eller<br>
ansökt om sådan rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvaras av 7 § första stycket minerallagen med tilllägg att även vissa äldre
rättigheter åtnjuter skydd mot koncession för undersökning och bearbetning av
torvfyndigheter. Paragrafen motsvarar vidare 7 § utredningsförslagel.
Beträffande den närmare innebörden av bestämmelsen hänvisas till prop. 1974;
146 s. 84.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10 §
Har flera ansökt om koncession enligt denna lag som helt eller<br>
delvis avser samma område och kan ansökningarna inte samtidigt bifallas,<br>
prövas vilken av sökandena som från allmän synpunkt bör ges företräde.<br>
Avser ansökningarna undersökningskoncession, skall även beaktas om<br>
någon av sökandena utfört undersökningsarbete inom området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvaras av 6 § tredje stycket minerallagen samt 8 § första stycket
utredningsförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
behandlar fall då flera ansöker om koncession för samma område. Huvudregeln är
att den som från allmän synpunkt är mest lämpad skall ha företräde. Vid val
mellan flera som ansöker skall även beaktas Udigare utfört undersökningsarbete.
Sådant arbete kan ha utförts med stöd av medgivande från markägaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Villkor
i samband med koncession</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avsnittet
upptar bestämmelser om de villkor, som prövningsmyndigheten skall eller får
föreskriva i koncessionsbeslutet. Bestämmelserna är avsedda att, såvitt gäller
lorvfyndighet för energiändamål, ersätta såväl minerallagens som
naturvårdslagens bestämmelser om sådana villkor. När det gäller villkor till
skydd för allmänna intressen och enskild rätt har valts att endasl ha en
generell bestämmelse i 12 § första stycket. Detta innebär inte någon
inskränkning i möjligheterna att föreskriva sådana villkor.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section749>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section750>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>341</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11 §
En koncession skall avse etl bestämt område och en viss lid. En<br>
undersökningskoncession får meddelas för en Ud av högsl två år från<br>
beslutet. Om del föreligger särskilda skäl får tiden förlängas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafens
första mening motsvarar 4 § andra styckel minerallagen och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9 §
utredningsförslaget. Beträffande innebörden av bestämmelsen hänvi<br>
sas Ull prop. 1974: 146 s. 81.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
har anförts i den allmänna moliveringen är undersökningarbete när del gäller torv
i allmänhet inle så komplicerat och tidsödande som gäller beträffande t. ex.
vissa mineraler. Härtill kommer att det får anses vara ett såväl allmänt som
enskill inlresse att arbelet påskyndas så långt möjligt. I andra meningen har
därför föreskriviis att en undersökningskoncession får gälla under högst två
år. I vissa fall kan dock av olika skäl var lämpligt att medge en längre
lidsperiod. 1 sådana fall kan det vara motiverat med en förlängning om det
finns särskilda skäl. Detta kan vara fallet t.ex. när koncessionsområdd är
särskilt svårtillgängligt eller när undersökningsarbetet på gmnd av särskilda
händelser, som koncessionshavaren inte kunnat råda över, dragit ut på tiden.
Beslut om tidsförlängning kan fattas såväl i samband med koncessionsbesluiet
som senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12 §
En koncession skall förenas med de villkor som behövs för att<br>
skydda naturmiljön eller andra allmänna intressen eller enskild rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
villkor för koncession får föreskrivas att staten skall ha rätt att delta i
verksamheten eller att koncessionshavaren skall betala avgift eller produktionsandel
till staten eller iaktta något annat liknande villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Meddelas
bearbetningskoncession för någon annan än fastighetsägaren i fråga om en
fyndighet där denne utvinner torv för sitt husbehov, skall koncessionen, om
inte särskilda skäl föranleder annat, förenas med villkor som gör det möjligt
för fasttghetsägaren att på skäliga villkor även i fortsättningen få torv för
sitt husbehov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Motsvarighet
Ull första stycket finns i 10 § första stycket minerallagen och 18 §
naturvårdslagen. Paragrafen överensstämmer i huvudsak med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10 §
första-tredje styckena i utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
18 § naturvårdslagen skall täkttillstånd förenas med de villkor som behövs för
atl begränsa eller motverka företagets menliga inverkan på naturmiljön. Med
hänsyn till att motsvarande prövning enligt förslaget skall ske enligt denna
lag har det ansetts erforderligt att särskilt peka ut naturmiljön bland de
intressen som skall skyddas. Sådana villkor som enligt gällande ordning brukar
knytas till täkttillstånd enligt naturvårdslagen skall således tas in i
koncessionsbesluiet med slöd av första stycket. Hit hör exempelvis villkor om
eflerarbete och därmed sammanhängande åtgärder, upprättande av kartor eller
utförande av annan utredning. Självfallet blir sådana villkor aktuella som
regel endast vid bearbeiningskoncession.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
18 § naturvårdslagen får länsstyrelsen förelägga den som söker täkttillstånd
att, vid äventyr att ansökningen avvisas, framlägga utredning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section751>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section752>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>342</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
belyser behovet av takten saml en täktplan av erforderlig omfattning.
Länsstyrelsen skall även i fortsättningen kunna kräva atl sökanden redovisar
en täktplan eller inkommer med annan utredning som är nödvändig för bedömningen
av förelagets tillåtlighet och de närmare villkoren för dess bedrivande.
Bestämmelser om vad ansökan skall innehålla bör emellertid lämpligen meddelas i
administrativ ordning. Lagförslaget saknar således föreskrifter därom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
saknar motsvarighet till bestämmelserna i 10 § första stycket minerallagen om
föreskrifter som påkallas för att främja ett från allmän synpunkt
ändamålsenligt utforskande och tillvaratagande av naturtillgångarna. En sådan
föreskrift kan meddelas med stöd av bestämmelsen om skydd för allmänna
intressen. Av samma skäl har inte särskih anmärkts att koncession kan göras
beroende av undersökning eller bearbetning sker i viss omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket motsvarar 10 § tredje stycket minerallagen och tredje stycket motsvarar
9 § tredje stycket minerallagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13 §
Om inte särskilda skäl föranleder annat, skall koncessionshavaren<br>
åläggas alt ställa tillräcklig säkerhet för att villkor till skydd för
naturmiljön<br>
eller andra allmänna inlressen eller enskild rätt skall uppfyllas. Visar sig<br>
sådan säkerhet oUllräcklig får länsstyrelsen föreskriva att koncessionen<br>
skall fortsätta att gälla endast om ytterligare säkerhet ställs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslämmelsen
har ingen motsvarighet i minerallagen men väl i 18 § naturvårdslagen. Den
motsvarar 10 § sista stycket i utredningsförslaget. Det får anses rimligt att
inte endast naturmiljön skyddas gentemot exploatörens insolvens utan även
andra motstående intressen som kan lida skada bör åtnjuta sådan skydd.
Bestämmelsen har därför utvidgats till att avse allmänna intressen eller enskild
rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14 §
Uppkommer genom verksamhel för vilken koncession meddelats<br>
betydande olägenhet som inte fömtsågs när koncessionen meddelades får<br>
länsstyrelsen meddela de föreskrifter som behövs för att förebygga eller<br>
minska olägenheten för framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
18 § fjärde stycket naturvårdslagen får länsstyrelsen meddela kompletterande
villkor om det visar sig att de i täkttillståndd föreskrivna villkoren inte i
den utsträckning som behövs begränsar eller motverkar företagets menliga
inverkan på naturmiljön. Denna möjlighet bör bibehållas men omprövning bör
kunna äga mm även när andra intressen än naturmiljön är hotade. Med hänsyn till
koncessionshavarens intresse av att kunna lita på koncessionsbeslutet vid
planering av verksamheten föreskrivs att endast bestydande olägenheter bör
kunna föranleda sådan omprövning. Bestämmelsen har utformats efter förebild i
25 § miljöskyddslagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section753>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section754>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>343</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Överlåtelse,
frånträdande och ålerkallelse av koncession</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>15 §
En koncession får överlåtas endast om länsstyrelsen medger det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvaras av 11 § första stycket mineraliagen och till viss del 12 § i
utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>16 §
Anmäler koncessionshavaren till länsstyrelsen att han önskar från<br>
lräda sin rätt, upphör denna sex månader efter det sådan anmälan kom in,<br>
om ej annat följer av koncessionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Önskar
koncessionshavaren avstå endasl från viss del av koncessionsområdet, skall han
ansöka om detta. Ansökningen handläggs och prövas i den ordning som
länsstyrelsen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket motsvaras av 12 § första stycket minerallagen och överensstämmer med
13 § första stycket utredningsförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket motsvaras av 12 § andra stycket minerallagen och överensslämmer med 13
§ andra stycket utredningsförslaget. Till skillnad mot minerallagens bestämmelse
har länsstyrelsen enligt förslaget fria händer att pröva en ansökan om
avstående av dei av koncessionsområde. Därigenom öppnas en möjlighet till ökad
flexibilitet. Givetvis fömtsätts att länsstyrelsen vid sin handläggning inte
gör avkall på rättssäkerheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>17 §
En koncession får återkallas av länsstyrelsen, om föreskrift eller<br>
villkor i koncessionen åsidosätts eller om andra synnerliga skäl finns.<br>
.Återkallas koncessionen utan alt koncessionshavaren åsidosatt någon fö<br>
reskrift eller något villkor i koncessionen, har han rält att få ersättning av<br>
staten för förluster till följd av åtgärder som han vidtagit med anledning av<br>
koncessionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvaras av 12 § tredje styckel minerallagen och 14 § utredningsförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förberedande
undersökning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>18 §
Behöver någon som förberedelse för en ansökan om koncession<br>
ulföra undersökning på annans mark, och medger inte markägaren detta,<br>
får länsstyrelsen i det län där marken eller större delen därav ligger på<br>
ansökan av den som önskar utföra undersökningen besluta att tillträde till<br>
marken skall lämnas under viss tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Undersökningen
skall utföras så att minsta skada och inlrång vållas. Byggnader får uppföras
och vägar byggas endasl om markens ägare har samtyckt till det eller
länsstyrelsen har lämnal tillstånd till åtgärden. Föranleder undersökningen
skada eller intrång, skall ersättning lämnas. Vid tvist om ersättning får talan
väckas hos den fastighetsdomstol inom vars område marken eller större delen
därav ligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att
ansökningsavgift skall betalas för ansökan som anges i första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
har utformats med utgångspunkt i 15 § minerallagen och överensstämmer i allt
väsenthgl med 15 § utredningsförslaget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section755>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section756>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>344</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket motsvaras av 15 § första stycket i minerallagen. Enligt förarbetena
till minerallagen (prop. 1974:146 s. 92) måste sökanden kunna påvisa ett klart
behov av att utföra förberedande undersökning inom det avsedda området. Med
tanke på att tillståndet endast skall ersätta markägarens medgivande till
åtgärder av myckt ringa omfattning bör behovsprövningen dock inte drivas för
långt. Det är tillräckligt atl det inle är osannolikt att brytvärd torv kan
komma att påvisas inom området genom undersökningen och att det inte är
uppenbart atl koncession för bearbetning är utesluten med hänsyn till
sökandens förhållanden eller förhållanden som hänför sig till områdets
lokahsering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket motsvarar 15 § andra och tredje styckena minerallagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Undersökning
av mark för att påvisa brytbar torv innebär som regel endast ett ringa ingrepp.
Det kan inte helt uteslutas att åtgärder i samband med undersökning
undantagsvis kan medföra större ingrepp och att skada och intrång vållas.
Sådana åtgärder som kräver tillstånd eller medgivande enligt annan lagstiftning
får enligt 6 § inte utföras med stöd endast av tillståndet. Enligt minerallagen
skall undersökningen utföras så att minsta skada och intrång vållas. Byggnad
får uppföras och väg byggas bara om markens ägare och innehavare av
nyttjanderätt eller servitul samtyckt till det eller bergmästaren lämnal
tillstånd till åtgärden. Torvundersökningar torde endast undantagsvis kräva att
byggnad måste uppföras eller väg byggas. Det har dock ansetts motiverat att i
huvudsak bibehålla den nuvarande regleringen. Inte heller ett tillstånd att
uppföra byggnad eller bygga väg kan ersätta prövning enligt annan lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
innebär att tillståndsområdets storlek liksom hittills inte skall närmare
prövas i ärendet. För att förhindra att områdel onödigtvis tas Ull i överkant
har det öppnats en möjlighet för regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer att föreskriva att ansökningsavgift skall tas ut. Avsikten är sålunda
att avgiften skall vara beroende av det sökta områdets storlek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Undersökningsarbete</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
anförts i den allmänna motiveringen har det bedömts som mest ändamålsenligt att
behålla möjligheten till undersökningskoncession. I detta avsnitt finns regler
om det arbete som får utföras med stöd av en undersökningskoncession.
Bestämmelserna är i väsentliga avseenden tagna från motsvarande avsnitt i
minerallagen. Vissa förändringar har dock gjorts. Bl. a. är bestämmelserna om
s. k. fredade områden borttagna. Skälen för detta har angetts i den allmänna
motiveringen (avsnitt 2.10). Vissa andra bestämmelser har också tagits bort
främst av det skälet att det rör sig om föreskrifter som lämpligare bör - om
det behövs - tas med i koncessionsvillkoren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>19 §
Den som innehar en undersökningskoncession får inom koncessionsområdet utföra
undersökningsarbete för att utröna möjligheterna att utvinna torv.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section757>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section758>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>345</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar 16 § minerallagen. Som nämns i 6 § är rätten att utföra
undersökningsarbete inskränkt i olika hänseenden. I specialmotiveringen tiil 1
§ har berörts vad som avses med undersökning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>20 §
Undersökningsarbetet får omfatta endasl sådana åtgärder som be<br>
hövs för atl vinna närmare kännedom om lorvfyndighelens storlek, beskaf<br>
fenhet och utvinningsbarhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Inom koncessionsområdet
får koncessionshavaren inte utan medgivande av markens ägare och innehavare av
nyttjanderätt eller servitut avseende marken uppföra annan byggnad än sådan
som är oundgängligen nödvändig för undersökningsarbetet. 1 den mån det behövs
får han bygga väg inom området eller begagna befintlig väg till och inom
området. Efter tillstånd av länsstyrelsen får han också bygga nödvändig väg
till området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtgärderna
skall utföras så, att minsla skada och intrång vållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
har sin motsvarighet i 22 § minerallagen. I första styckel slås den i och för
sig självklara principen fasl att i undersökningsarbetet endasl får ingå sådana
åtgärder som behövs för att få närmare kännedom om lorvfyndighelens sloriek och
beskaffenhet m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
andra och tredje styckena hänvisas till vad som anförts vid 18 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>21 §
Koncessionshavaren får använda torv som utvunnits under arbetet<br>
endast i den mån det behövs för undersökning av torvens beskaffenhet och<br>
lämplighet för bearbetning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar i allt väsenthgl 23 § första stycket försia meningen minerallagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>22 §
Föranleder undersökningsarbetet skada eller intrång, skall ersätt<br>
ning lämnas för detta. Vid tvist om ersättning får talan väckas hos den<br>
fastighetsdomstol inom vars område marken eller slörre delen därav ligger.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Innan arbetet påbörjas
skall koncessionshavaren siälla säkerhet för sådan ersättning som avses i
första stycket, om inle den ersättningsberätU-gade medger annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar 24 § första stycket och 20 § andra stycket minerallagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bearbetning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avsnittet
innehåller dels bestämmelser om koncessionshavarens befogenheter på grund av
bearbelningskoncessionen, dels regler om hur dessa befogenheler konkretiseras
genom att mark tas i anspråk för ändamålet. Gentemot nuvarande bestämmelser i
minerallagen innebär förslaget tre principiella nyheter. Den försia är alt
länsstyrelsen och inte som nu bergmästaren meddelar beslut, varigenom mark
anvisas för bearbelning och därmed sammanhängande verksamhet. Den andra är att
markanvisning inte är obligatorisk utan kan ersättas av överenskommelse mellan
koncessionshavaren och markägaren eller hans rättshavare. Den tredje nyheten</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section759>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section760>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>346</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>är
atl ersättningsfrågorna inte behandlas vid markanvisningen utan avgörs anlingen
genom avtal mellan koncessionshavaren och de ersättningsberäl-Ugade eller efler
stämning vid fastighetsdomstol. Dessa nyheter medför i sin tur att
bestämmelsema om ersättning, betalning, tillträde m. m. ändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>23
§ Den som innehar bearbetningskoncession får inom koncessionsområdet
undersöka, bearbeta och tillgodogöra sig torv för energiulvinnning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Koncessionshavaren
får undersöka och bearbeta lorv för annat ändamål än energiutvinning i den mån
det behövs för att arbetet skall kunna bedrivas på ett ändamålsenligt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Koncessionshavaren
får även i övrigt tillgodogöra sig bearbetad torv som avses i andra stycket i
den mån markägaren inte inom sex månader efter tillsägelse hämtar den och
ersätter därpå nedlagda kostnader. Talan om sådan ersättning väcks vid den
fastighetsdomstol, inom vars område marken eller större delen därav ligger.
Väcks talan, räknas de sex månaderna för avhämiande från del alt
ersättningsbeloppet slutligt beslämls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bearbetningen
får ej påbörjas utan att markägaren har gett sitt tillstånd eller länsstyrelsen
enligt 24 § har medgivit atl marken får tas i anspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
överensstämmer i sak med 16 § utredningsförslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket moisvarar 30 § första stycket minerallagen. Formuleringen har
anpassais för att omfatta alla metoder för att utvinna energi ur torv. Den
metod som skall användas bör anges i koncessionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
och tredje styckena motsvarar 31 § första stycket och delvis 31 § andra stycket
minerallagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket syftar främst på del fallet atl det finns låghumifierad torv, dvs. torv
som inte är lämpad för energiutvinning, som måste skaffas undan för att man
skall komma åt bränntorven. Torv som bearbetas för annat ändamål än
energiutvinning är principiellt markägarens egendom. Med stöd av tredje stycket
kan koncessionshavaren få rätt att tillgodogöra sig även sådan torv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fjärde
stycket motsvarar delvis 26 § minerallagen. Markanvisningen är dock som nyss
sagts ej obligatorisk utan erfordras endast då markägarens medgivande ej kan
erhållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>24
§ Gäller inom samma område koncession för bearbetning av torv jämte en eller
flera sådana rättigheter som anges i 7 § får arbete som utförs med stöd av
först uppkommen rättighet inle hindras eller uppehållas av arbete som utförs
med stöd av en rättighet som tillkommit senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar 7 § andra stycket minerallagen och överensstämmer med 17 §
utredningsförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>25
§ Länsstyrelsen får medge att mark får tas i anspråk för att bearbeta torv
och bedriva därmed sammanhängande verksamhet såsom att uppföra byggnad eller
anlägga väg, transportbana eller ledning eller lägga upp lorv eller
avfallsprodukter. Har koncessionshavaren hos länsstyrelsen ställt säkerhet för
den ersätt-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section761>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section762>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>347</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ning
som kan komma att fastställas enligt 26 § jämte ränta, får marken genasl
tillträdas om inte länsstyrelsen förordnar annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafens
första stycke moisvarar delvis 26 § minerallagen. Bestämmelsen har anpassais
efter förhållanden som råder vid bearbetning av lorvfyndighet och till de
avvikelser från minerallagens regler som lagförslagel i övrigt innebär.
Avsiklen är alt mark liksom f. n. skall kunna anvisas såväl inom som utom
koncessionsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket motsvarar delvis 4 kap. 32 § tredje stycket gruvlagen, till vilken
hänvisas i 29 § minerallagen. Frågan om tillträde m. m. har berörts i avsnitt
2.6 i den allmänna moliveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
överensstämmer i sak med 18 § i utredningsförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ersättning
tillföljd av att mark tas i anspråk för bearbetning m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgått av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.6 och 2.7) har bestämmelsema
om ersättning för skada och intrång i vissa hänseenden gjorts om i förslaget.
För del första har den nuvarande första instansen vid prövningen, nämligen
bergmäslaren, tagits bort. För det andra har ersättningsfrågorna skiljts från
andra frågor som enligt gällande ordning behandlas vid
markanvisningsförrättning. Ersättningsbestämmelserna när del gäller
ianspråktagande av mark har sammanförts till ett särskilt avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>26
§ Ägare till mark som tas i anspråk för bearbetning eller därmed sammanhängande
verksamhet är berättigade att av koncessionshavaren få intrångsersättning och
annan ersättning för skada. Samma rätt till ersättning har innehavare av
nytUanderätt eller annan särskild rätt till fastighet som berörs av
ianspråktagandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
ersättningens bestämmande gäller 4 kap. expropriationslagen (1972:719) i
tillämpliga delar. Vad som sägs i 4 kap. 3 § nämnda lag skall härvid tillämpas
i fråga om värdeökning som ägt rum under tiden från dagen tio år före det talan
väcktes vid domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket motsvarar 27 § första stycket minerallagen och 19 § utredningsförslaget.
Ersättningsrätten gäller oavsett om mark tas i anspråk på gmnd av medgivande av
markägaren eller med stöd av länsstyrelsens beslut. I förstnämnda faUet får det
dock fömtsättas atl ersättningsfrågorna har klarats ut mellan parterna genom
avtal. Skulle så inte vara fallet, skall ersättningsreglerna enligt de här
föreslagna bestämmelserna tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket motsvaras delvis av 27 § andra stycket minerallagen. Hänvisningen till de
särskilda bestämmelserna i 5 kap. expropriationslagen har ingen motsvarighet i
förslaget. I stället har i 31 § hänvisats till hela 5 kap. expropriationslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>27 §
Uppstår till följd av att mark tas i anspråk synnerligt men för någon fastighet
eller del därav, skall koncessionshavaren lösa det område som lider sådant men
om ägaren begär det.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section763>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section764>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>348</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvaras av 20 § i utredningsförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Minerallagen
saknar bestämmelser om rätl för markägaren att begära inlösen. En sådan regel
finns bl. a. i 3 kap. 8 § expropriationslagen. Regeln innebär bl. a. att om det
till följd av exproprialion av servitul eller nyttjanderätt lill fastighet
uppslår synnerligl men för fasligheien eller del av den skall den
exproprierande lösa område som lider sådant men om ägaren begär del. Under
kommitténs arbete har frän experthåll framhållils att det i synnerhet
beträffande jord- och skogsbruksfastigheter kan uppkomma sådant men till följd
av att mark tas i anspråk för bearbetning av lorvfyndighd. Kommittén har
därför ansett det moUverat alt införa en motsvarande bestämmelse och
departementsförslaget ansluler till denna uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
uppenbara fall bör länsstyrelsen redan som villkor för koncession med stöd av
12 § första styckel kunna föreskriva att visst område löses in. Etl sådant
villkor är bindande för fastighetsdomstolen i mål om ersättning. Att elt
yrkande om sådant villkor har avslagits, medför självfallet inte att den
berättigade är betagen atl yrka inlösen i fastighetsdomstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>28 §
Har överenskommelse ej träffats om ersättning eller löseskiUing, får<br>
koncessionshavaren eller den som gör anspråk på ersättning eller fordrar<br>
inlösen väcka talan vid den fastighetsdomstol inom vars område marken<br>
eller större delen därav är belägen. Annan än koncessionshavaren får dock<br>
ej väcka talan innan tihträde har skett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
överensstämmer med 21 § i utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
minerallagen och expropriationslagen saknas motsvarigheten till denna regel
eftersom det i dessa lagar fömtsätts att ersättningen bestäms av myndighet vid
markanvisningsförtättning respektive i exproprialionsmål. Enligt förslaget
fordras emellertid beslut av myndighet bara när överenskommelse inte har
träffats. Rätten att väcka talan måste därför regleras särskilt. Bestämmelsen
har utformats delvis efter förebild i 66 § väglagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>29 §
Ersättning enligt 26 § som ej avser personlig skada jämte ränta skall<br>
nedsättas hos länsstyrelsen, om fastigheten genom den omständighet som<br>
föranlett rätt till ersättning så minskat i värde, att den kan antas ej utgöra<br>
full säkerhet för borgenär, som när rätten till ersättning uppkom hade<br>
panträtt i fastigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sak överensstämmer paragrafen med 22 § utredningsförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
29 § minerallagen och 4 kap. 34 § gmvlagen är, liksom enligt 6 kap. 1 och 2 §§
expropriationslagen nedsättning obligatorisk när fastigheten svarar för sådan
fordran som sägs i bestämmelsen. När mark tas i anspråk för bearbetning av en
lorvfyndighet blir det i regel fråga om bara en marginell värdesänkning.
Nedsättning bör därför inte vara obligatorisk. Till skydd för panträttshavare
bör emellertid en oskadlighetsprövning ske. Paragrafen har efter förebild i 67
§ första styckel väglagen utformats i enlighet med del anförda.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section765>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section766>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>349</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>30 §
Om borgenär som avses i 29 § lider föriusi till följd av all nedsäll<br>
ning ej skell, är han berättigad all av koncessionshavaren få gottgörelse för<br>
förlusten mol avskrivning på fordringshandlingen. Delsamma gäller, om<br>
borgenären lider förlust därigenom att ersättning blivit för lågt beräknad<br>
och ersättningen lill följd av överenskommelse mellan koncessionshavaren<br>
och markägaren eller av annan anledning ej blivit prövad av domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Talan
om gottgörelse får väckas vid fastighetsdomstol som anges i 28 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslämmelsen
moisvarar delvis 4 kap. 34 § andra stycket gmvlagen och 68 § väglagen och 23 §
utredningsförslaget. Den har språkligt utformats närmasl efler bestämmelsen i
väglagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>31 §
I mål om ersällning enligt 26 § eller gottgörelse enligt 30 § gäller i<br>
tillämpliga delar 5 och 6 kap. expropriationslagen (1972; 719) samt bestäm<br>
melserna i 7 kap. expropriationslagen om rättegångskostnader och kostna<br>
der vid fördelning av ersättning, om ej annat är särskilt föreskrivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
överensslämmer med 24 § i utredningsförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
innebär att expropriationslagens bestämmelser om rättegången i
exproprialionsmål, betalning av ersättning och fullbordande av expropriation
samt rättegångskostnader m.m. kommer att gälla i tillämpliga delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>32 §
I mål om inlösen gäller i tillämpliga delar expropriationslagen<br>
(1972:719), om ej annat är särskilt föreskrivet. 4 kap. 3 § expropriationsla<br>
gen skall härvid tillämpas i fråga om värdeökning som ägt mm under tiden<br>
från dagen tio år före det talan väcktes vid domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
överensstämmer med 25 § i utredningsförslagel. Bestämmelsen saknar motsvarighet
i minerallagen eller gmvlagen. Den har utformats efter förebild av 69 § andra
stycket väglagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Verkan
av att koncession upphör</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i minerallagen under denna rubrik reglerar frågor om äganderätten till
kvarliggande föremål efter torvbrytning. Sådana föremål kan snarare anses
innebära en belaslning för ägaren än en förmån. Bestäm-mmelserna om äganderätt
har därför ersatts med en skyldighel för den senaste koncessionshavaren att ta
bort anläggningar och eventuellt kvarliggande torvupplag. En sådan skyldighet
som prövas av länsstyrelsen, öppnar möjligheter att avtalsvägen lösa frågan om
äganderätten mellan markägaren och koncessionshavaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>33 §
När en koncession upphör skall den som senast innehaft konces<br>
sionen ta bort anläggningar och vidta andra åtgärder om detta är motiverat<br>
från allmän eller enskild synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om skyldighet att vidta sådana åtgärder som inte har bestämts genom villkor i
koncessionen, skall prövas av länsstyrelsen i samband med att koncessionen
upphör.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section767>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section768>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>350</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
är utformad efter förebild i 16 § första och andra styckena rörledningslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
överensstämmer med 26 § i utredningsförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågor
om efterbehandling av marken regleras f.n. i huvudsak genom villkor i
täkttillständet enligt naturvårdslagen. Avsikten är att motsvarande reglering
skall ske genom villkor i koncessionen enligt den nya lagen. Paragrafen blir
därför endast tillämplig på sådana förhållanden som inte reglerats pä detta
sätt. Att koncessionshavaren förlorar rätten till marken när koncessionen
upphör ligger i sakens natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vissa
särskilda åligganden för koncessionshavaren</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsema
om upprättande av karta och förande av journal i 38 § och 39 § första styckel
minerallagen lar sikle på gmvrättsliga förhållanden. Någon motsvarighet till
dessa regler har därför inte tagils med i förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>34 §
Sveriges geologiska undersökning eller annan myndighet som rege<br>
ringen bestämmer skall på begäran beredas tillfälle att följa koncessionsha<br>
varens arbete i geologiskt hänseende och ta del av de geologiska resultaten<br>
av arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar 39 § andra stycket minerallagen och 27 § i utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Tillsyn,
handräckning, ansvar, m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i minerallagen om möjlighet att inhibera fortsatt arbete som utgör uppenbar
fara får bedömas inte ha någon tillämpning på torvbrytning. Den saknar därför
motsvarighet i förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avsnittet
motsvarar i övrigt med de följdändringar som är motiverade minerallagens
avsnitt med samma mbrik samt besvärsbestämméiser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>35 §
Länsstyrelsen uiövar Ullsyn över undersökning och bearbetning<br>
som utförs enligt denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som utövar verksamhet enligt denna lag skall på begäran lämna länsstyrelsen de
upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen eller för planeringen av
naturvården. Länsstyrelsen får meddela bestämmelser för att undersökning och
bearbetning utförs enligt denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
har rätt till Ullträde till arbetsplats och därtill hörande anläggningar för
att inspektera verksamhet som omfattas av denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
har sin motsvarighet i 40 § minerallagen saml 18 a § och 18 b § naturvårdslagen
samt i 28 § utredningsförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillsyn
över minerallagens efterlevnad utövas enligt gällande ordning av bergmästaren.
Beträffande naturvårdslagen har länsstyrelserna vissa tillsynsuppgifter. Denna
tillsyn kan länsstyrelserna enligt 18 b § naturvårdslagen delegera till
kommunal nämnd i vad avser täktverksamhet. Del framstår som ändamålsenligt att
länsstyrelsen skall vara tillsynsmyndighet. Med hänsyn till att kommunerna kan
ha ställning som part i aren-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section769>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section770>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>351</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>den
om bearbetning av torvfyndigheter har det ej ansetts lämpligt med en möjlighet
till delegation motsvarande den i 18 b § naturvårdslagen för dessa ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>36 §
För tvister som uppslår i fall som avses i 24 S skall reglerna om<br>
tvister i 41 § lagen (1974; 890) om vissa mineralfyndigheter gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
moisvarar 29 § utredningsförslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
25 § regleras hur arbete får utföras när olika rättigheter enligt minerallagen
eller gruvlagen finns inom samma område. Tvist i sådana frågor avgörs enligt 41
§ minerallagen av bergmästaren. Det har bedömts ändamålsenligt att denna
ordning får gälla även vid tvist mellan den som har koncession för bearbetning
av lorvfyndighet och den som har rättighd som grundar sig på mineral- eller
gruvlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>37 §
Påbörjas undersökning utan att säkerhet ställs enligt vad som före<br>
skrivs i 22 § andra stycket eller utförs anläggning i slrid med 18 § andra<br>
stycket eller 20 § andra stycket får tingsrätten på ansökan av den som äger<br>
eller innehar marken förordna att arbetet skall inställas eller att anläggning<br>
en skall tas bort på undersökarens bekostnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om sådan åtgärd finns bestämmelser i 17 § handräckningslagen (1981:847).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar 42 § minerallagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>38 §
Iakttar en koncessionshavare inte föreskrifter som meddelats med<br>
stöd av 12 § eller efterkommer han inle vad som föreskrivs eller begärs<br>
med stöd av 34 § eller 35 § andra stycket, får länsstyrelsen vid vite föreläg<br>
ga honom att fullgöra sina skyldigheter. Sådant föreläggande skall delges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tingsrätten
får också på ansökan av länsstyrelsen eller, i fall som avses i 34 §, myndighet
som anges där meddela handräckning för att åstadkomma rättelse på bekostnad av
den som är skyldig att iaktta föreskrifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen,
som överensstämmer med 31 § utredningsförslagel motsvarar 43 § första stycket
minerallagen och delvis 39 § första styckel naturvårdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>39 §
Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtli<br>
gen eller av oaktsamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>påbörjar undersökningsarbele
utan att iaktta vad som i 22 § andra styckel föreskrivs om ställande av
säkerhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>bearbetar en lorvfyndighet utan
att ha erhållit bearbetningskoncession om sådan krävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
sådan påföljd döms också den som vid fullgörande av uppgiftsskyldighel som är
förbunden med koncessionen eller som avses i 34 § andra stycket lämnar oriklig
uppgift, om detta sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fall som anges i första stycket kan torv som bearbetas förklaras förverkad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som har gjort sig skyldig till gärning som anges i försia slycket 2. kan
förpliktas att ersätta kostnad som föranleds därav.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section771>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section772>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>352</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
brott som anges i första styckel I. inkräktar enbart på enskild rätt, får
åklagare väcka ålal endasl om målsägande anger brottet till åtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar 39 § i utredningens förslag och motsvarar vidare i lillämpliga delar
44 § minerallagen och 38 § naturvårdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>40 §
Länsstyrelsens beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen<br>
genom besvär. Länsstyrelsens beslut får överklagas av slatens naturvårds<br>
verk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ärenden
om torvutvinning följer enligt nuvarande ordning vid besvär olika instansvägar.
Frågor om koncession enligt minerallagen prövas av länsstyrelsen och talan kan
fullföljas till regeringen. Detsamma gäller i frågor om täkttillstånd enligt
naturvårdslagen. Beslut enligt minerallagen av bergmästaren överklagas såvitt
gäller ersättning till fastighetsdomstol och i övriga frågor till SGU. Talan
mot fastighetsdomstolens avgöranden kan föras i hovrätten och slutligen i
högsta domstolen. Talan mot SGU: s beslut får föras hos regeringen eller i
vissa fall hos kammarrätten och slulligen regeringsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
den föreslagna prövningsordningen där länsstyrelsen prövar samtliga slag av
frågor utom ersättningsfrågor har besvärsbestämmelserna kunnat förenklas.
Eftersom torvärendena ofta kräver en allsidig bedömning har regeringen ansetts
som den mest ändamålsenliga besvärsinstansen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
likhet med vad som gäller enligt naturvårdslagen har föreskrivits att
naturvårdsverket får överklaga länsstyrelsens beslut om koncession m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>41 §
Med särskild rätt till faslighet förstås i denna lag nyttjanderätt,<br>
servitut och rätt till eleklrisk kraft samt liknande rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar 51 § första stycket minerallagen och 36 § utredningsförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>42 §
Har säkerhet som skall ställas enligt denna lag inte godkänts av den<br>
till vars förmån den ställs, prövas säkerheten av länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Borgen
får godkännas av länsstyrelsen endast om borgensman svarar som för egen skuld
och, om två eller flera tecknat borgen, de svarar solidariskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Staten,
kommun, landsUngskommun och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen,
som överensstämmer med 37 § utredningsförslaget motsvarar 52 § minerallagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förekommer
i lag eller annan författning hänvisning Ull föreskrift som ersatts genom
bestämmelse i den nya lagen, skall i stället den nya bestämmelsen tillämpas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section773>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section774>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>353</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. Vad
som enligt den nya lagen gäller om ägare av fastighet skall<br>
tillämpas även på den som innehar fastighet under ständig besittningsrätt<br>
eller med fideikommissrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i denna lag om fordran för vilken panträtt har upplåtits i fastighet tillämpas
på avkomsl eller förmån som avses i 8 § lagen (1970:995) om införande av nya
jordabalken, om rättigheten inte är att anse som särskild rätt till fastighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Den som vid utgången av juni
1985 bedriver torvtäkt för vilken tillstånd inte behövs enligt lagen (1974:890)
om vissa mineralfyndigheter men för vilken tillstånd därefter behövs enligt
denna lag får, under fömtsättning att ansökan om koncession enligt denna lag
görs före den 1 juli 1986 fortsätta verksamheten utan koncession till dess
ansökningen slutligt har prövats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser om ansökningar om
koncessioner för undersökning eller bearbetning av torv för att utvinna energi
som anhängigjorts före den I juli 1985 men inte slutligt prövats dessförinnan,
m. m. finns i övergångsbestämmelserna till lagen (1985:000) om ändring i lagen
om vissa mineralfyndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya lagen bör träda i kraft den 1 juli 1985. I punkt 1 till övergångsbestämmelserna
har inlagits en föreskrift om detta. Där anges också alt hänvisningar i lagar
eller författningar till föreskrifter som ersatts genom den nya lagen skall
avse de nya föreskrifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
punkt 2 finns regler om tillämpningen av lagen på vissa äldre rättsinsU-lut.
Dessa regler är utformade efter förebild från övergångsbestämmelserna till
expropriationslagen och vattenlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
lagens ikraftträdande kommer dd att finnas etl antal fall, där torvutvinning
för att utvinna energi bedrivs endast med stöd av täkttillstånd enligt
naturvårdslagen. Enligt de nya bestämmelserna kommer koncession att krävas.
Enligt punkt 3 i övergångsbestämmelserna får denna verksamhet pågå under
fömtsättning att man ansöker om koncession inom ett år efter ikraftträdandet av
den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
punkt 4 av övergångsbestämmelserna finns en hänvisning till lagen om ändring i
minerallagen. I nämnda övergångsbestämmelser regleras bl.a. sådana
koncessionsansökningar som kommit in före den 1 juli 1985 men inte prövats
dessförinnan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2
Förslag till lag om ändring i lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändringen
i 1 § innebär att undersökning och bearbetning av torv för att utvinna energi
inte längre omfattas av lagen. I 4 § har i anslutning härtill gjorts en
redaktionell ändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1
7 § har ett nytt andra stycke intagits med en bestämmelse om konkurrens mellan
koncessioner av lorvfyndighet enligt den nya lagen och koncessioner enligt
minerallagen. I ett nytt fjärde stycke i samma paragraf har införts en
bestämmelse om hur arbete får utföras när flera samtidigt har 23 Riksdagen
1984/85. I saml. Nr 120</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section775>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section776>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>354</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>koncession
enligt minerallagen och koncession enligt lagen om vissa torvfyndigheter inom
samma område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 9
§ har en bestämmelse i första stycket om markägarens rätl lill bearbetning av
lorvfyndighet upphävts. Denna bestämmelse saknar motsvarighet i den föreslagna
nya lagen. Beträffande motiveringen härtill hänvisas till avsnitt 2.8.
Bestämmelsen i 9 § tredje styckel Ull skydd för markägarens husbehovsbrytning
har upphävts och fått sin motsvarighet i förslaget till lag om vissa torvfyndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>110
§ har som en följd av ändringar i 9 § en hänvisning till bestämmelserna i den
sistnämnda paragrafen upphävts. Genom en ändring i 44 § har denna paragraf
redaktionellt anpassats till förslaget i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
ändringarna i minerallagen träder i kraft den 1 juli 1985. I övergångsbestämmelserna
slås fast att den nya lagen om vissa torvfyndigheter skall tillämpas
beträffande koncessioner för torv som har meddelats enligt minerallagen. De
ändringar som görs i den nya lagen i förhållande till motsvarande bestämmelser
i minerallagen motiverar inte några inskränkningar i detta hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansökningar
om koncession avseende torv som kommil in före den 1 juli 1985 skall vidare
enligt övergångsbestämmelserna prövas enligt de äldre bestämmelserna. Beviljas
i sådant fall koncession skall därefter den nya lagen tillämpas. Andra ärenden
om torv som har kommit in före den 1 juli 1985 skall också prövas enligt de
äldre beslämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.3.
Förslag till lag om ändring i gruvlagen (1974:342)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
innebär att bestämmelserna om inmutningshinder i 2 kap. 3 § gmvlagen anpassas
till den nya lagen om vissa torvfyndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.4
Förslag till lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
anförts i den allmänna moUveringen är avsikten med föreliggande förslag att i
lagen om vissa torvfyndigheter sammanföra ansöknings- och prövningsförfarandet
i fråga om nuvarande bearbetningskoncession enligt minerallagen och
täkttillstånd enligt 18 § naturvårdslagen. Således har från prövning enligt
denna paragraf undantagits sådan takt, vartill tillstånd meddelats enligt lagen
om vissa torvfyndigheter. Som framgått av den allmänna motiveringen är inte
avsikten att nägon ändring av prövningsgrunderna skall bh följden av förslaget
såvitt avser bearbetningens lämplighet från naturmiljösynpunkt. Liksom den nu
aktuella lagstiftningen i övrigt träder ändringen i naturvårdslagen i kraft den
I juli 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.5
Förslag till lag om ändring i vattenlagen (1983:291)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vattenlagen finns bestämmelser om vattenföretag. För sådana företag fordras i
stor utsträckning särskilt tillstånd. Även s. k. markavvattnings-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section777>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section778>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>355</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>företag,
bl.a. dikning, är i princip tillståndsplikliga. Endasl om del är uppenbart att
varken allmänna eller enskilda inlressen skadas genom företagets inverkan på
vattenförhållandena kan tillståndsprövning underiåtas. 1 3 kap. vattenlagen
finns bestämmelser om vattenföretagets lokalisering i förhållande till allmänna
planeringssynpunkter (1 §), dess förhållande till planer och
markanvändningsbestämmelser (2 §) samt generelll skydd mol störte skada för
allmänna intressen (3 §). Därutöver finns i 4 S bestämmelser om ekonomisk
prövning. Emellertid görs i 6 § undantag från tillämpningen av beslämmelserna
i 1, 2 och 4 §§ för viss verksamhet, vars tillåtlighet prövas i särskild
ordning. Bedömningen enligt 3 § har ansetts kräva särskild vatlenleknisk och
vattenrättslig kunskap (prop. 1981/82:130 s. 417).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
Udigare anförts i anslutning till den nya lagen om vissa torvfyndigheter
kommer prövningen enligt den lagen alt bli tämligen ingående vad beträffar
hänsynen till skilda allmänna intressen och en motsvarande prövning behöver
därför inte ske vid en eventuellt efterföljande prövning enligt vattenlagen. En
sådan bör kunna inskränkas till rent vattenrättsliga frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Undantag
för prövning enligt bestämmelserna i 3 kap. 1 och 2 §§ i vattenlagen har därför
gjorts. Undantaget omfattar även bestämmelserna om ekonomisk prövning av
företaget i 3 kap. 4 § vattenlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
en prövning motsvarande den i 3 kap. 3 § vattenlagen av verksamhetens inverkan
på allmänna intressen prövas i koncessionsärendet. Vattenföretaget i sig torde
knappast i något fall komma att utgöra något sådant hot mot allmänna intressen
som skulle kunna medföra otillåUighd enligt det nämnda lagmmmd. Det kan dock
inte uteslutas. Skulle det inträffa kräver avgörandet, som anförts under
förarbetena till vattenlagen, särskild vattenteknisk och vattenrättslig
kunskap. Möjligheten att pröva vattenförelaget även ur denna synpunkt har
därför behållits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om vissa torvfyndigheter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1974:890) om vissa mineralfyndigheter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i gruvlagen
(1974; 342)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i
naturvärdslagen (1964:822)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i vattenlagen
(1983:291)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6
Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
beslutar i enhghet med föredragandens hemställan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section779>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section780>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>356</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådsremissens lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om vissa torvfyndigheter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härmed
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Inledande
beslämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ För undersökning och
bearbetning av torv för att utvinna energi fordras särskilt Ullstånd
(koncession) om annat inte följer av 3 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Koncession skall avse
antingen undersökning (undersökningskoncession) eller bearbetning
(bearbeiningskoncession).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Fastighetsägaren får företa
undersökning utan koncession om koncession inte har meddelats någon annan.
Denna rält får överlåtas eller upplåtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fastighetsägaren
får också utan koncession för husbehov tillgodogöra sig torv för energiändamål,
så länge inte någon annan har bearbetningskoncession för fyndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
Undersökningskoncession kan förenas med rätl för innehavaren att<br>
senare få bearbetningskoncession eller företräde framför andra till sådan<br>
koncession avseende fyndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bearbetningskoncession
får meddelas endast om det görs sannolikt att fyndigheten kan tillgodogöras
ekonomiskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5 §
Frågor om koncession prövas av länsstyrelsen i det län där hela eller<br>
större delen av det område som avses med ansökningen ligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som söker koncession skall betala ansökningsavgift enligt föreskrifter som
meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
För sådan verksamhet som bedrivs med stöd av koncession eller<br>
något annat tillstånd enligt denna lag gäller de villkor och inskränkningar<br>
som föreskrivs i eller med stöd av denna lag. Därutöver gäller vad som<br>
sägs i byggnads-, naturvårds- och miljöskyddslagstiftning eller i annan<br>
lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förutsättningar
för koncession</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§ Koncession får meddelas endast om det från allmän synpunkt är lämpligt att
verksamheten kommer till stånd och sökanden från allmän synpunkt är lämplig att
bedriva verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om någon har beviljats
koncession enligt denna lag inom ett område får någon annan inte beviljas sådan
koncession inom samma område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Inom områden som omfattas av
koncessionen enligt lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter får någon
annan än koncessionshavaren inte utan särskilda skäl meddelas koncession enligt
denna lag. Ej heller får inom områden som omfattas av rätt enligt 1 kap. 4 §
eller 5 § eller 14 kap.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section781>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section782>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>357</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6
§ första stycket gruvlagen (1974: 342) eller ansökan om sådan rätl ulan
särskilda skäl koncession meddelas någon annan än den som erhållit eller ansökl
om sådan rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10 §
Har flera ansökt om koncession enligt denna lag som hell eller<br>
delvis avser samma område och kan ansökningarna inte samtidigt bifallas,<br>
prövas vilken av sökandena som frän allmän synpunkt bör ges företräde.<br>
Avser ansökningarna undersökningskoncession, skall även beaktas om<br>
någon av sökandena utfört undersökningsarbete inom området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Villkor
för koncession</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ En koncession skall avse etl
bestämt område och en viss tid. En undersökningskoncession får meddelas för en
Ud av högst två år från beslutet. Om det föreligger särskilda skäl får tiden
förlängas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ En koncession skall förenas
med de villkor som behövs för atl skydda naturmiljön eller andra allmänna
intressen eller enskild rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som villkor för koncession
får föreskrivas att staten skall ha rätt alt delta i verksamheten eller atl
koncessionshavaren skall betala avgift eller produktionsandel till slalen
eller iaktta något annat liknande villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Meddelas
bearbetningskoncession för någon annan än fastighetsägaren i fråga om en
fyndighet där denne utvinner torv för silt husbehov, skall koncessionen, om
inte särskilda skäl föranleder annal, förenas med villkor som gör det möjligt
för fastighetsägaren att på skäliga villkor även i fortsättningen få torv för
sitt husbehov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om inte särskilda skäl
föranleder annat, skall koncessionshavaren åläggas att ställa tillräcklig
säkerhet för atl villkor till skydd för naturmiljön eller andra allmänna
intressen eller enskild rätt skall uppfyllas. Visar sig sådan säkerhet
otilhäcklig får länsstyrelsen föreskriva att koncessionen skall fortsätta att
gälla endast om ytterligare säkerhet slälls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Uppkommer genom verksamhet
för vilken koncession meddelats betydande olägenhet som inte fömtsågs när
koncessionen meddelades får länsstyrelsen meddela de föreskrifter som behövs
för att förebygga eller minska olägenheten för framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Överlåtelse,
frånträdande och ålerkallelse av koncession</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ En koncession får överlåtas
endast om länsstyrelsen medger dd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Anmäler koncessionshavaren
till länsstyrelsen att han önskar frånträda sin rätt, upphör denna sex månader
efter det sådan anmälan kom in, om ej annat följer av koncessionen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Önskar koncessionshavaren
avstå endast från viss del av koncessionsområdd, skall han ansöka om detta.
Ansökningen handläggs och prövas i den ordning som länsstyrelsen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>17 §
En koncession får återkallas av länsstyrelsen, om föreskrift eller<br>
villkor i koncessionen åsidosätts eller om andra synnerliga skäl finns.<br>
Återkallas koncessionen utan att koncessionshavaren åsidosatt någon fö<br>
reskrift eller något villkor i koncessionen, har han rätt att få ersättning av<br>
staten för förluster till följd av åtgärder som han vidtagit med anledning av<br>
koncessionen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section783>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section784>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>358</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förberedande undersökning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 § Behöver någon som föreberedelse för en ansökan om
koncession<br>
utföra undersökning på annans mark, och medger inte markägaren detla,<br>
får länsstyrelsen i det län där marken eller större delen därav ligger på<br>
ansökan av den som önskar utföra undersökningen besluta atl tillträde till<br>
marken skall lämnas under viss tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undersökningen skall utföras så att minsta skada och
intrång vållas. Byggnader får uppföras och vägar byggas endast om markens ägare
har samtyckt till det eller länsstyrelsen har lämnat tillstånd till åtgärden.
Föranleder undersökningen skada eller intrång, skall ersättning lämnas. Vid
tvist om ersättning får talan väckas hos den fastighetsdomstol inom vars område
marken eller större delen därav ligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får föreskriva att ansökningsavgift skall betalas för ansökan som anges i första
stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undersökningsarbele</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>19<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Den som
innehar en undersökningskoncession får inom koncessionsområdet utföra
undersökningsarbete för att utröna möjligheterna att utvinna lorv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>20<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§
Undersökningsarbetet får omfatta endast sådana åtgärder som behövs för atl
vinna närmare kännedom om lorvfyndighelens sloriek, beskaffenhet och
utvinningsbarhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom koncessionsområdd får koncessionshavaren inle utan
medgivande av markens ägare och innehavare av nyttjanderätt eller servitut
avseende marken uppföra annan byggnad än sådan som är oundgängligen nödvändig
för undersökningsarbetet. I den mån det behövs får han bygga väg inom området
eller begagna befintlig väg till och inom området. Efter tillstånd av
länsstyrelsen får han också bygga nödvändig väg till området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ålgärderna skall utföras så, att minsta skada och intrång
vållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>21<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§
Koncessionshavaren får använda torv som utvunnits under arbetet endast i den
mån det behövs för undersökning av torvens beskaffenhet och lämplighet för
bearbetning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>22<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Föranleder
undersökningsarbetet skada eller intrång skall ersättning lämnas för detta.
Vid tvist om ersättning får talan väckas hos den fastighetsdomstol inom vars
område marken eller större delen därav ligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan arbetet påbörjas skall koncessionshavaren ställa
säkerhet för sådan ersättning som avses i första stycket, om inte den
ersättningsberättigade medger annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bearbetning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23 § Den som innehar bearbetningskoncession får inom
koncessionsom<br>
rådet undersöka, bearbeta och tillgodogöra sig torv för energiutvinning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Koncessionshavaren får undersöka och bearbeta torv för
annat ändamål än energiutvinning i den mån det behövs för att arbetet skall
kunna bedrivas på dt ändamålsenligt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Koncessionshavaren får även i övrigt tillgodogöra sig
bearbetad torv som avses i andra stycket i den mån markägaren inte inom sex
månader efter tillsägelse hämtar den och ersätter därpå nedlagda kostnader.
Talan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section785>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section786>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>359</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>om
sådan ersättning väcks vid den fastighetsdomstol, inom vars område marken eller
större delen därav ligger. Väcks lalan, räknas de sex månaderna för avhämtande
från det att ersättningsbeloppet slutligt bestämts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bearbetningen
får ej påbörjas utan att markägaren har gett sitt tillstånd eller länsstyrelsen
enligt 24 § har medgivit att marken får tas i anspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>24<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Gäller inom samma område
koncession för bearbetning av torv jämte en eller flera sådana rättigheter som
anges i 7 § får arbele som utförs med stöd av försl uppkommen rättighet inte
hindras eller uppehållas av arbete som utförs med stöd av en rättighet som
tillkommit senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>25<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Länsstyrelsen får medge att
mark får tas i anspråk för att bearbeta torv och bedriva därmed sammanhängande
verksamhet såsom att uppföra byggnad eller anlägga väg, transportbana eller
ledning eller lägga upp torv eller avfallsprodukter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
koncessionshavaren hos länsstyrelsen ställl säkerhet för den ersättning som
kan komma att fastställas enligt 26 § jämte ränta, får marken genast tillträdas
om inte länsstyrelsen förordnar annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ersättning
IiU följd av alt mark tas i anspråk för bearbetning m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>26 §
Ägare Ull mark som tas i anspråk för bearbetning eller därmed<br>
sammanhängande verksamhet är berättigade att av koncessionshavaren få<br>
intrångsersättning och annan ersättning för skada. Samma rätt till ersätt<br>
ning har innehavare av nyttjanderätt eller annan särskild rätt till fastighet<br>
som berörs av ianspråktagandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
ersättningens bestämmande gäller 4 kap. expropriationslagen (1972: 719) i
tillämpliga delar. Vad som sägs i 4 kap. 3 § nämnda lag skall härvid tillämpas
i fråga om värdeökning som ägl rum under Uden från dagen tio år före det talan
väcktes vid domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>27<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Uppstår Ull följd av att mark
tas i anspråk synnerligt men för någon fastighet eller del därav, skall
koncessionshavaren lösa det område som lider sådant men om ägaren begär det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>28<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Har överenskommelse ej
träffats om ersättning eller löseskiUing, får koncessionshavaren eller den som
gör anspråk på ersättning eller fordrar inlösen väcka talan vid den
fastighetsdomstol inom vars område marken eller slörre delen därav är belägen.
Annan än koncessionshavaren får dock ej väcka talan innan tillträde har skett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>29<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Ersättning enligt 26 § som ej
avser personlig skada jämte ränta skall nedsättas hos länsstyrelsen, om
fastigheten genom den omständighet som föranlett rätt till ersättning så
minskat i värde, att den kan antas ej utgöra full säkerhet för borgenär, som
när rätlen till ersättning uppkom hade panträtt i fastigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>30 §
Om borgenär som avses i 29 § lider förlusl lill följd av att nedsätt<br>
ning ej skett, är han berättigad alt av koncessionshavaren få gottgörelse för<br>
förlusten mot avskrivning på fordringshandlingen. Detsamma gäller, om<br>
borgenären lider förlust därigenom att ersättning bhvit för lågt beräknad<br>
och ersättningen till följd av överenskommelse mellan koncessionshavaren<br>
och markägaren eller av annan anledning ej blivit prövad av domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Talan
om gottgörelse får väckas vid fastighetsdomstol som anges i 28 §.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section787>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section788>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>360</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>31<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ I mål om ersällning enligt 26
§ eller gottgörelse enligt 30 § gäller i tillämpliga delar 5 och 6 kap.
expropriationslagen (1972:719) saml bestämmelserna i 7 kap.
expropriationslagen om rättegångskostnader och kostnader vid fördelning av
ersättning, om ej annal är särskilt föreskrivel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>32<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ 1 mål om inlösen gäller i
tillämpliga delar expropriationslagen (1972:719), om ej annat är särskilt
föreskrivet. 4 kap. 3 § expropriationslagen skall härvid tillämpas i fråga om
värdeökning som ägt mm under tiden från dagen tio år före det talan väcktes vid
domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Verkan
av att koncession upphör</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>33 §
När en koncession upphör skall den som senast innehaft konces<br>
sionen ta bort anläggningar och vidta andra åtgärder om detta är motiverat<br>
från allmän eller enskild synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om skyldighet att vidta sådana åtgärder som inte har bestämts genom villkor i
koncessionen, skall prövas av länsstyrelsen i samband med att koncessionen
upphör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vissa
särskilda åligganden för koncessionshavaren</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>34 §
Sveriges geologiska undersökning eller annan myndighet som rege<br>
ringen bestämmer skall på begäran beredas tillfälle att följa koncessionsha<br>
varens arbete i geologiskl hänseende och ta del av de geologiska resultaten<br>
av arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>TUlsyn,
handräckning, ansvar, m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>35 §
Länsstyrelsen utövar tillsyn över undersökning och bearbetning<br>
som utförs enligt denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som utövar verksamhet enligt denna lag skall på begäran lämna länsstyrelsen de
upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen eller för planeringen av
naturvården. Länsstyrelsen får meddela bestämmelser för att undersökning eller
bearbetning utförs enligt denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
har rätt till tillträde till arbetsplats och därtill hörande anläggningar för
att inspektera verksamhet som omfattas av denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>36<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ För tvister som uppstår i
fall som avses i 24 § skall reglerna om tvister i 41 § lagen (1974:890) om
vissa mineralfyndigheter gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>37<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Påbörjas undersökning utan
att säkerhet ställs enligt vad som föreskrivs i 22 § andra stycket eller
utförs anläggning i strid med 18 § andra stycket eller 20 § andra stycket får
tingsrätten på ansökan av den som äger eller innehar marken förordna att
arbetet skall inställas eller att anläggningen skall tas bort på undersökarens
bekostnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om sådan åtgärd finns bestämmelser i 17 § handräckningslagen (1981:847).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>38
§ Iakttar en koncessionshavare inte föreskrifter som meddelats med stöd av 12 §
eller efterkommer han inte vad som föreskrivs eller begärs med stöd av 34 §
eller 35 § andra stycket, får länsstyrelsen vid vite förelägga honom att
fullgöra sina skyldigheter. Sådant föreläggande skall delges. Tingsrätten far
också på ansökan av länsstyrelsen eller, i fall som avses i 34 §, myndighet som
anges där meddela handräckning för att åstadkomma rättelse på bekostnad av den
som är skyldig alt iaktta föreskrifterna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section789>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section790>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>361</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>39 §
Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtli<br>
gen eller av oaktsamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>påbörjar undersökningsarbete utan att iaktta vad
som i 22 § andra stycket föreskrivs om ställande av säkerhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>bearbetar en lorvfyndighet utan att ha erhållit
bearbetningskoncession om sådan krävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
sådan påföljd döms också den som vid fullgörande av uppgiftsskyldighel som är
förbunden med koncessionen eller som avses i 34 § andra stycket lämnar oriktig
uppgift, om detla sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fall som anges i första stycket kan torv som bearbetas förklaras förverkad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som har gjort sig skyldig lill gärning som anges i försia stycket 2. kan
förpliktas alt ersätta kosinad som föranleds därav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
brott som anges i första slycket 1. inkräktar enbari på enskild rätt, får
åklagare väcka åtal endast om målsägande anger brotlel till åtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>40<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Länsstyrelsens beslut enligt
denna lag får överklagas hos regeringen genom besvär. Länsstyrelsens beslut får
överklagas av statens nalurvårdsverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>41<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Med särskild rätt till fastighet
förslås i denna lag nyttjanderätt, servitut och rätt till elektrisk kraft samt
liknande rätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>42<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Har säkerhet som skall
ställas enligt denna lag inle godkänts av den till vars förmån den ställs,
prövas säkerheten av länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Borgen
får godkännas av länsstyrelsen endast om borgensman svarar som för egen skuld
och, om två eller flera tecknat borgen, de svarar solidariskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Staten,
kommun, landstingskommun och kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. Denna
lag träder i kraft den I juli 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förekommer
i lag eller annan författning hänvisning till föreskrift som ersatts genom
bestämmelse i den nya lagen, skall i stället den nya bestämmelsen tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. Vad
som enligt den nya lagen gäller om ägare av fastighet skall<br>
Ullämpas även på den som innehar fastighet under ständig besittningsrätt<br>
eller med fideikommissrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsema
i denna lag om fordran för vilken panträtt har upplåtits i fastighet tillämpas
på avkomsl eller förmån som avses i 8 § lagen (1970:995) om införande av nya
jordabalken, om rättigheten inte är att anse som särskild rätt till fastighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Den som vid utgången av juni
1985 bedriver torvtäkt för vilken tillstånd inte behövs enligt lagen (1974:890)
om vissa mineralfyndigheter men för vilken tillstånd därefter behövs enligt denna
lag får, under fömtsättning att ansökan om koncession enligt denna lag görs
före den 1 juli 1986 fortsätta verksamheten ulan koncession till dess
ansökningen slutligt har prövats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser om ansökningar om
koncessioner för undersökning eller bearbetning av torv för att utvinna energi
som anhängiggjorts före den I juli 1985 men inte sluUigt prövats dessförinnan,
m. m. finns i övergångsbestämmelserna till lagen (1985:000) om ändring i lagen
om vissa mineralfyndigheter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section791>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section792>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>362</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1974:890) om vissa
mineralfyndigheter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1974:890) om vissa
mineralfyndigheler dels alt 49 § skall upphöra att gälla, dels att 1, 4, 7, 9,
10 och 44 §§ skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1§' För undersökning och bearbetning av fyndighel av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>olja, gas,
stensall eller annat salt som förekommer på likartat sätt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>alunskiffer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>slenkol,
eldfasl lera eller klink-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3.
slenkol, eldfast lera eller klinkrande lera,
rande lera eller</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uranhalligt
eller toriumhaltigt</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4. uranhalligt eller toriumhaltigt
mineral eller mineral</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lorv för
att utvinna energi</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fordras, om ej annat följer av 8 eller 9 §, särskilt
tillstånd (koncession). I fråga om förberedande undersökning finns bestämmelser
i 15 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4§<br>
Koncession meddelas för en eller</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Koncession
meddelas för en eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>flera av de gmpper av ämnen som flera av de gmpper av
ämnen som<br>
anges i 1 § 1 —5.</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>anges i 1 § 1 —4.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Koncession skall avse bestäml område och viss tid. Område
och giltighetstid bestämmes efter vad som är lämpligt med hänsyn till
fyndigheten, ändamålet med koncessionen och övriga omständigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gränserna för området räknas på djupet lodräta, om det kan
ske utan intrång i annans rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7§ Inom område som omfattas av koncession ör viss gmpp av
ämnen får annan än koncessionshavaren ej utan särskilda skäl meddelas
koncession för annan gmpp av ämnen. Ej heller får inom område, som omfattas av
rätt enligt 1 kap. 4 eller 5 § gmvlagen (1974:342) eller ansökan om sådan rätt,
utan särskilda skäl koncession meddelas annan än den som erhållil eller ansökl
om sådan rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:159.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom område som omfatlas av koncession enligt lagen
(1985:000) om vissa torvfyndigheter får koncession enligt denna lag inte utan
särskilda skäl beviljas annan än koncessionshavaren.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelas koncession inom område som omfattas av annan
koncession eller av sådan rätt enligt gruvlagen som avses i första stycket
eller beviljas sådan gruvrätt inom område som omfattas av koncession, får
arbete, som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senaste lydelse 1982:484</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section793>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section794>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>363</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section795>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section796>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section797>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utföres på gmnd av först uppkommen rältighel, icke hindras
eller uppehållas av arbele på grund av rättighet som tillkommit senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motsvarande gäller beträffande arbelen med slöd av
koncession enligt denna lag i förhållande till arbelen som bedrivs med stöd
av koncession enligt lagen om vissa torvfyndigheter.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9§'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section798>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=187 height=185>
<tr>
<td valign=top align=left height=185 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har
koncession inte meddelats i fråga om fyndighet som avses i 1 § 2 eller 3, får
den utan koncession bearbetas av fastighetsägaren. Vad som sagts nu gäller
inte om fyndigheten finns inom ett område där nägon inmulare eller
gmvrättshavare har rätt att utföra undersökningsarbete enligt 8 § första
styckel 1, och inte heller om den finns inom ett område som omfatlas av
bearbetningskoncession för annan fyndighet.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:152.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har koncession inte meddelats i fråga om fyndighet som
avses i 1 § 2, 3 eller 5, får den utan koncession bearbetas av fastighetsägaren.
Vad som sagts nu gäller inte om fyndigheten finns inom ett område där någon
inmulare eller gmvrättshavare har rätt att ulföra undersökningsarbete enligt 8
§ första slycket 1, och inte heller om den finns inom ett område som omfattas
av bearbeiningskoncession för annan fyndighet. Fastighetsägaren får heller
inte utan koncession bearbeta fyndighet som avses i I §5, om länsstyrelsen
för vissl fall beslular att koncession skall krävas för bearbetning. Så skall
ske om en koncessionsprövning av särskilda skäl är påkallad för
ställningstagande i fråga rörande skyddet för intressen av speciell art som
står mot bearbetning. Frågan huruvida koncession skaU krävas prövas av
länsstyrelsen på särskild begäran av den som ämnar påbörja bearbetning eller
i samband med prövning av tillstånd lid läkt enligt 18 § naturvårdslagen
(1964:822).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fastighetsägaren får utan koncession för husbehov utnytUa
gas som framkommit på annat sätt än i samband med sökande efter olja- eller
gasfyndighet, även om annan har koncession inom området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:151.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelas bearbetningskoncession för någon annan än
fastighetsägaren ifråga om en fyndighet där denne utvinner lorv för silt husbehov,
skall koncessionen, om inte</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1982:484.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section799>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section800>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>364</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>särskilda skäl föranleder annal, förenas med villkor som
gör del möjligl för fastighetsägaren atl på skäliga villkor även i
fortsättningen fä lorv för sill husbehov.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 §'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Koncession kan förenas med de föreskrifter som behövs för
att skydda allmänna intressen eller enskild rätl eller som eljest påkallas för
att främja ett från allmän synpunkl ändamålsenligt utforskande och
tillvaratagande av naturtillgångarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Koncession kan göras beroende av att undersökning eller
bearbetning sker i viss omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 koncession kan föreskrivas att staten skall ha rätl att
deltaga i verksamheten eller alt koncessionsinnehavaren skall ulge avgifl
eller produktions-andel till staten eller iakttaga annat liknande villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ fråga om bearbetningskoncession för torv finns
bestämmlser om vissl villkor i 9 § iredje stycket.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>44 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till böter eller fängelse i högst sex månader dömes den
som uppsåtligen eller av oaktsamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. påbörjar undersökningsarbete ulan att iakttaga vad
som i 20 eller 32 §<br>
fjärde stycket föreskrives om underrättelse och ställande av säkerhel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. bearbetar ämne som avses i 1 § 2. bearbetar ämne som
avses i 1 §<br>
1, 4 eller 5 utan att ha erhållit bear- 1 eder 4 utan att ha erhållit bearbet-<br>
betningskoncession, om sådan ningskoncession, om sådan kräves,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kräves,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3. utan tillstånd enligt 33 § andra stycket lägger igen
utfraktsväg, ort<br>
eller borrhål som där avses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till påföljd som anges i första stycket dömes också den
som vid fullgörande av uppgiftsskyldighet som är förbunden med koncessionen
eller som avses i 40 § andra stycket lämnar oriktig uppgift, om detta sker
uppsåtligen eller av grov oaktsamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fall som anges i första stycket 2 kan ämne som utvunnits
förklaras förverkat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om brott som avses i första stycket 1 förnärmar enbart
enskilds rätl, får åklagare väcka åtal endast om målsägande anger brottet till
åtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om koncessioner för undersökning eller bearbetning
av lorvfyndighet för att utvinna energi som har meddelats enligt äldre
bestämmelser tillämpas efter ikraftträdandet lagen (1985:000) om vissa
torvfyndigheter, varvid koncessionerna skall anses som undersöknings- eller
bearbetningskoncessioner enligt sistnämnda lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senaste lydelse 1982:484.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section801>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section802>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>365</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansökan
om koncession för undersökning eller bearbetning av lorvfyndighd för att
utvinna energi som gjorts före ikraftträdandet men inte slutligt avgjorts
dessförinnan prövas enligt äldre bestämmelser. I fråga om koncession som
beviljats på grund av sådan ansökan tillämpas lagen (1985:000) om vissa
torvfyndigheter, varvid koncessionen skall anses som undersöknings- eller
bearbetningskoncession enligt sistnämnda lag. Ärenden i övrigl i fråga om
sådana torvfyndigheter som anhängiggjorts före ikraftträdandet men inte
slutligt avgjorts dessförinnan prövas enligt äldre bestämmelser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section803>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:88.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section804>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>366</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i gruvlagen (1974:342)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs att 2 kap 3 § gmvlagen (1974:352)
skall ha nedan angiven lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 kap. 3§' Inmutningsrätt får ej utan medgivande av
regeringen beviljas inom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. område som genom beslut av riksdagen förklarats
ulgöra stalsgmve-<br>
fält eller om vars förklarande för statsgruvefält statlig myndighet gjort<br>
framställning hos regeringen, såvida icke inmutning sökes för statens räk<br>
ning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>område som
avsatts till nationalpark eller om vars förklarande för nationalpark statlig
myndighet gjort framslällning hos regeringen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>befästningsområde
och, i den utsträckning regeringen bestämmer, område utanför delta,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:146.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kyrkogård eller
annan begravningsplats,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>område
varpå sökls eller med-</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5.
område varpå sökts eller meddelats koncession enligt lagen delats koncession
enligt lagen (1974:890) om vissa mineralfyn- (1974:890) om vissa mineralfyndigheter.
digheter eller enligt lagen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(1985:000) om vissa torvfyndigheter.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulan hinder av vad som föreskrives i första styckel får i
fall som anges under 5 inmutningsrätl beviljas, om medgivande lämnats av den
som sökt eller erhållit koncessionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i krafl den 1 juli 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:53.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senaste lydelse 1974:892</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section805>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section806>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>367</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härmed föreskrivs att 18 § naturvårdslagen (1964:822)
skall ha nedan angiven lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 §'<br>
Takt av slen, gms, sand, lera.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Takt av
sten, gms, sand, lera,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>jord, lorv
eller andra jordarter för jord, torv eller andra jordarter för<br>
annal ändamål än markinnehava- annat ändamål än markinnehava<br>
rens husbehov får ej ske utan läns- rens husbehov får ej ske utan läns<br>
styrelsens tillstånd. Vad nu sagts slyrelsens lillslånd. Vad nu sagts<br>
avser dock ej läkt i vattenområde avser dock ej läkt i vattenområde<br>
vartill tillstånd lämnals enligt val- vartill tillstånd lämnats enligt vat<br>
tenlagen (1983:251) eller fordras tenlagen (1983:291) eller fordras<br>
enligt lagen (1966:314) om konti- enligt lagen (1966:314) om konti<br>
nenlalsockeln.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nenlalsockeln eller läkt vartill
bear<br>
betningskoncession meddelats en<br>
ligt lagen (1985:000) om vissa torv<br>
fyndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen får förelägga den som söker täkttillstånd
att, vid äventyr atl ansökningen avvisas, lägga fram ulredning som belyser behovet
av takten samt en täktplan av erforderlig omfattning. Tillståndet skall förenas
med de villkor som behövs för att begränsa eller molverka förelagets menliga
inverkan på naturmiljön. Om ej särskilda skäl föranleder annal, skall Ullstånd
för sin giltighet göras beroende av att säkerhet ställs för sålunda föreskrivna
villkor. Visar sig sådan säkerhet otillräcklig, får länsstyrelsen föreskriva
att tillståndet skall gälla endast om ytterligare säkerhet ställs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om fullgörandet av föreskriven åtgärd ankommer på annan än
markens innehavare är innehavaren skyldig tåla att åtgärden vidtages.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har tio år förfluUl från det täkttillstånd har vunnit laga
kraft, får länsstyrelsen upphäva tillståndet helt eller delvis eller förena
tillståndet med ändrade villkor. Visar det sig att föreskrivna villkor inte i
den utsträckning som behövs begränsar eller molverkar företagets menliga
inverkan på naturmiljön, får länsstyrelsen före utgången av den angivna tiden
förena tillståndet med de ytterligare villkor som behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senasle lydelse 1983:654.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section807>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section808>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>368</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i vattenlagen (1983:291)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 3 kap 6 § vattenlagen (1983:291) skall ha nedan angiven lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
Ivdelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3
kap. 6§ Bestämmelserna i 1, 2 och 4 §§ gäller inle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vattenföretag som vid prövning
av en viss verksamhet enligt 136 a § byggnadslagen (1947; 385) har angetts som
ett villkor för verksamheten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>broar eller andra vattenföretag
för väg, järnväg, tunnelbana eller spårväg, vars anläggande har prövats i
särskild ordning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>rörledningar i vatten, vartill
koncession har meddelats enligt lagen (1978:160) om vissa rörledningar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:157.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>4. verksamhet, vartill bearbetningskoncession meddelals enligt lagen
(1985:000) om vissa torvfyndigheter.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1985.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section809>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:70.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section810>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>369</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
LAGRÅDET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:186.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
sammanlräde 1984-12-20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
f.d. juslitierådet Hult, regeringsrådet Björne, juslitierådet Gregow.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
prolokoll vid regeringssammanträde den 22 november 1984 har regeringen på
hemställan av statsrådet Dahl beslutat inhämta lagrådels yttrande över förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. lag
om vissa torvfyndigheter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1974:
890) om vissa mineralfyndigheter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i gruvlagen
(1974; 342)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i
naturvårdslagen (1964:822)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i vattenlagen
(1983:291)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
har inför lagrådel föredragits av avdelningsdirektören Lars Rekke. Förslagen
föranleder följande yttrande av lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om vissa torvfyndigheter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4
och 7 §§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I 4
§ - som har sin plats i avsnittet "Inledande bestämmelser"
-föreskrivs i ett första slycke att undersökningskoncession kan förenas med
rätt för innehavaren att senare få bearbetningskoncession eller föreiräde framför
andra till sådan koncession avseende fyndigheten. I ett andra stycke anges alt
bearbetningskoncession får meddelas endasl om del görs sannolikt att
fyndigheten kan tillgodogöras ekonomiskt. I 7 § - som finns i avsnittet
"Förutsättningar för koncession" - föreskrivs all koncession får
meddelas endast om dd från allmän synpunkl är lämpligl att verksamhelen kommer
lill stånd och sökanden från allmän synpunkt är lämplig att bedriva
verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innehållet
i 4 § andra slycket gäller en grundläggande förutsättning för länsslyrelsens
möjlighel atl meddela koncession och saknar närmare sakligt samband med vad
som sägs i första stycket. Sådani samband finns däremot med bestämmelsen i 7 §,
som också gäller förutsättningar för koncession. Föreskriften synes därför böra
flyttas från 4 § och placeras som etl andra slycke i 7 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24 Riksdagen 1984/85. I samt. Nr 120</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section811>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section812>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>370</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
denna paragraf har tagits upp beslämmelser angående tillämpligheten dels av
föreskrifier av viss beskaffenhel i den föreslagna lagen och av vad som i samma
hänseende förordnas av länsstyrelsen dels av bestämmelser i andra lagar. Där
anges sålunda att för sådan verksamhet som bedrivs med stöd av koncession eller
något annat tillstånd enligt den föreslagna lagen de villkor och inskränkningar
gäller som föreskrivs i eller med slöd av samma lag samt, i en andra mening,
att dämtöver gäller vad som sägs i byggnads-, naturvårds- och
miljöskyddslagstiflning eller i annan lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
bestämmelser i den nya lagen rörande villkor och inskränkningar i verksamhet
som avses i lagen skall tillämpas vid bedrivande av sådan verksamhet är utan
vidare klart och kräver inte någon ytterligare föreskrift. Detsamma gäller
sådana villkor och inskränkningar, som länsstyrelsen med stöd av lagen
uppställer i samband med koncession eller annal tillstånd. Bestämmelsen i
första meningen av förevarande paragraf bör därför såsom onödig utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verksamhet
som avses i den nu föreslagna lagen kan vara av sådan beskaffenhet att det
krävs tillstånd enligt annan lag, t. ex. enligt byggnadslagen,
miljöskyddslagen eller lagen om fornminnen, eller alt annan föreskrift i sådan
lag skall iakttas. Av allmänna principer följer, att det förhållandet att
koncession eller annat tillstånd meddelats enligt den nu föreslagna lagen inte
inverkar på det krav på tillstånd som kan vara uppställt i annan lag.
Motsvarande gäller iakttagande av föreskrifter av annat slag i andra lagar. 1
beslut om koncession eller annat tillstånd bör lämpligen under alla
förhållanden erinras om att även bestämmelser i andra författningar kan vara
tillämpliga på verksamheten. Mot bakgrund härav kan bestämmelsen i andra
meningen av nu förevarande paragraf inte anses erforderlig. Bestämmelse
motsvarande denna finns emellertid i vissa lagar som har beröring med den nu
föreslagna lagen, t.ex. i 3 § lagen om vissa mineralfyndigheter och 2 §
miljöskyddslagen. Om det för undvikande av missförstånd anses nödvändigt att
förhållandet till annan lagstiftning uttryckligen klariäggs i lagen, vill
lagrådet därför inte motsätta sig en bestämmelse i saken. Den föreslagna
bestämmelsen bör emellertid jämkas. Bl.a. torde någon hänvisning till
naturvårdslagstiftningen icke behövas, eftersom den prövning som nu görs med
stöd av 18 § naturvårdslagen enligt förslaget kommer att ske inom ramen för
koncessionsprövningen enligt den nya lagen. Paragrafen kan förslagsvis ges
följande lydelse: "1 fråga om verksamhet som avses i denna lag skall även
iakttas tillämpliga föreskrifter i byggnadslagen (1947:385), miljöskyddslagen
(1969:387) och annan författning."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
paragraf behandlar frågan om konkurrens mellan två eller flera
koncessionssökande. I paragrafens första mening anges att om flera har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section813>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section814>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>371</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ansökt
om koncession, som helt eller delvis avser samma område, och ansökningarna inte
kan samtidigt bifallas, skall prövas vilken av sökandena som från allmän
synpunkt bör ges företräde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
torde närmast åsyfta den situationen atl koncession bör meddelas för hela det
område som avses med vatje ansökan, varför endast en av ansökningarna kan
bifallas. Beslämmelsen avses emellertid omfatta även del fallet att en jämkning
sker i fråga om de områden som avses med ansökningarna på så sätt, att alla
ansökningar eller i vart fall mer än en kan bifallas. Den avsedda innebörden
kan inte anses ha kommit lill klart uttryck i lagtexten. Lagrådet föreslår att
bestämmelsen förtydligas, varvid den med ett par andra, mindre jämkningar kan
ges följande lydelse: "Har två eller flera ansökt om koncession för samma
område, skall länsstyrelsen pröva vilken av dem som från allmän synpunkt bör
ges företräde."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>16
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
paragraf innehåller bestämmelser angående koncessionshavares frånträdande av
koncession. Enligt första stycket gäller, om koncessionshavaren anmäler till
länsstyrelsen att han önskar frånträda sin rätt, att denna upphör sex månader
efter det anmälan kom in, om inte annat följer av koncessionen. Beträffande
partiellt frånträdande föreskrivs i andra stycket att, om koncessionshavaren
önskar avstå endast från viss del av koncessionsområdet, han skall ansöka om
detta samt - i en andra mening - atl ansökningen handläggs och prövas i den
ordning som länsstyrelsen bestämmer. 1 fråga om sistnämnda föreskrift har
föredragande statsrådet i moliveringen till paragrafen anfört att länsstyrelsen
enligt förslaget har fria händer att pröva en ansökan om avstående av del av
koncessionsområde, att härigenom öppnas en möjlighet till ökad flexibilitet
samt att det fömtsätts att länsstyrelsen vid sin handläggning inte gör avkall
på rättssäkerheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid ärendets föredragning
i lagrådet har upplysts att bestämmelsen avses reglera endast det formella
förfarandet hos länsstyrelsen. 1 fråga om förfarandet i ärenden enligt denna
lag hos länsstyrelsen gäller förvaltningslagens beslämmelser, om inte annat
föreskrivs. Den föreslagna lagen innehåller inte i övrigt några närmare
bestämmelser om förfarandet i ärenden rörande koncession och vad som har
samband därmed. Det synes inte finnas tillräckliga skäl att beträffande nu förevarande
fråga avvika från vad förvaltningslagen föreskriver och än mindre att överlämna
åt länsstyrelsen att fritt bestämma hur handläggningen skall ske. I den mån
föreskrifter som kompletterar förvaltningslagen behövs, kan sådana föreskrifter
meddelas av regeringen. Med hänsyn till det sagda förordar lagrådet alt
bestämmelsen får ulgå. Det kan anmärkas att det utan särskild föreskrift är
tydligt, att när del gäller den sakliga prövningen av ansökan om partiellt
avstående bestämmelserna om fömtsättningar för meddelande av koncession och om
villkor i samband med meddelande av koncession bör tillämpas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section815>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section816>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>372</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
första slyckel i denna paragraf skall den som erhållil undersökningskoncession
ulge ersällning för skada eller inlrång, som föranletts av utfört
undersökningsarbete. I andra slycket föreskrivs att innan arbetet påbörjas
koncessionshavaren skall ställa säkerhet för sådan ersättning som avses i
första stycket, om inte den ersättningsberättigade medger annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
lorde utgå från att säkerheten skall ställas hos den ersättningsberättigade
och förvaras av denne. En sådan ordning synes dock mindre lämplig. Det är
sålunda inte tillfredsställande att en koncessionshavare skall tvingas anförtro
en kanske värdefull säkerhet åt någon, med vilken han inte kunnal träffa
uppgörelse och till vilken han undantagsvis kan stå i motsatsförhållande. Av 42
§ första slycket i förslaget följer att säkerheten skall prövas av
länsstyrelsen, om den inte godkänts av den ersäitningsberäliigade. Enligt 39 §
i förslagel är det förenal med straffansvar att påbörja undersökningsarbete
utan att iaktta vad som föreskrivs i 22 § andra slycket om ställande av
säkerhet. I sådani fall skall också enligi 37 § tingsrätten kunna förordna att
arbetet skall inställas. Om säkerhelen skall ställas hos den
ersättningsberättigade, kan det emellertid i efterhand vara omöjligt att
klarlägga humvida erbjuden säkerhel godkänts av den ersättningsberättigade.
Med hänsyn härtill förordar lagrådet att säkerheten skall ställas hos
länsstyrelsen, dock att parterna bör kunna träffa överenskommelse om annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I 42
§ tredje stycket i förslaget finns en för olika fall av säkerhet enligt lagen
generell bestämmelse om att staten, kommun, landstingskommun och
kommunalförbund inte behöver ställa säkerhet. Avsikten är uppenbarligen att,
när undersökningskoncession beviljats sådan juridisk person, denna skall ha
rätt att påbörja undersökningsarbetet utan hinder av vad som sägs om krav på
säkerhet i förevarande 22 § andra styckel. Denna innebörd torde komma till
tydligare uttryck, om bestämmelse om befrielse från skyldighel att ställa
säkerhet tas upp i förevarande paragraf.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grund av det anförda och med ett par andra, mindre jämkningar kan andra stycket
i 22 § ges förslagsvis följande lydelse: "Innan arbetet påbörjas skall
koncessionshavaren ställa säkerhet för ersättningsskyldighet enligt första
stycket, om inte den ersättningsberättigade avstår från säkerhet. Säkerheten
skall ställas hos länsstyrelsen, om inte parterna kommer överens om annat.
Staten, kommun, landstingskommun och kommunalförbund behöver inte ställa
säkerhet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>23
och 25 §§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I 23
§ i förslaget har i första-tredje styckena tagits upp bestämmelser om de
befogenheter som Ullkommer den som beviljats bearbetnings-koncession. I
paragrafens fjärde stycke föreskrivs att bearbetningen inte får påbörjas utan
att markägaren har gett sitt tillstånd eller länsstyrelsen enligt 25 § har
medgett att marken får tas i anspråk. Första slycket i 25 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section817>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section818>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>373</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>innehåller
föreskrift om atl länsstyrelsen får medge atl mark tas i anspråk för att
bearbeta torv och bedriva därmed sammanhängande verksamhet, såsom att uppföra
byggnad eller anlägga väg, transportbana eller ledning eller lägga upp torv
eller avfallsprodukter. Enligt andra slycket i samma paragraf får marken genast
tillträdas, om koncessionshavaren hos länsstyrelsen ställt säkerhet för den
ersättning som kan komma att fastställas enligt 26 § — dvs. intrångsersättning
och annan ersättning för skada i följd av marks ianspråktagande för bearbetning
eller därmed sammanhängande verksamhet — jämte ränta, såvida inte länsstyrelsen
förordnar annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
de återgivna bestämmelsema kan inte anses klart framgå vad som skall gälla i
fall då berörda markägare inte medgett alt bearbetningen påbörjas. Det närmare
förhällandet mellan bestämmelsen i 23 § fjärde stycket och bestämmelsema i 25 §
synes sålunda något oklart. Enligt vad som framgår av motiven torde emellertid
den åsyftade innebörden vara följande. Har berörda markägare medgelt att
bearbetningen påbörjas, får så ske. I annat fall krävs beslut av länsstyrelsen,
varigenom behövlig mark anvisas för ändamålet. För att koncessionshavaren skall
få tillträda marken och kunna påböija arbetet krävs emellertid också att
frågan om sådan ersättningsskyldighet som avses i 26 § i förslaget har prövats
och den fastställda ersättningen betalats, med den reservation som följer av
hänvisningen i 31 § till 5 kap. expropriationslagen, nämligen att
fastighetsdomstolen kan vid där angivna fömtsättningar medge
förhandstillträde. Från det principiella kravet på att ersättning skall ha
fastställts och betalats gäller det i 25 § andra stycket angivna undantaget för
fall då koncessionshavaren ställt säkerhet för ersättningsskyldigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
sålunda avsedda innebörden torde komma till tydligare uttryck i lagtexten, om
terminologin i beslämmelserna får ansluta till vad nu sagts. Även vissa andra
jämkningar bör göras. Vidare bör bestämmelsen i 23 § fjärde stycket lämpligen
brytas ut till en särskild paragraf, vilken kan tas upp närmast efter 23 §. I
följd härav förskjuts numreringen av de följande paragraferna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
andra stycket i 25 § kan som nämnts koncessionshavare ställa säkerhet för
ersättningsskyldighet enligt 26 §. På motsvarande sätt som lagrådet föreslagit
i fråga om 22 § andra stycket bör till andra stycket i 25 § föras bestämmelse
som svarar mot 42 § tredje stycket, dvs. att staten, kommun, landstingskommun
och kommunalförbund inte behöver ställa säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grund av dd anförda bör de nu aktuella bestämmelserna betecknas 24 § och 26 §
och förslagsvis ges följande lydelse;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"24
§ Koncessionshavaren får ej börja bearbetningen och därmed sammanhängande
verksamhet, såsom att uppföra byggnad eller anlägga väg, transportbana eller
ledning eller att lägga upp torv eller avfallsprodukter, utan att markägare som
berörs av åtgärderna har medgett det eller att mark för ändamålet har anvisais
enligt 26 § första stycket och marken får tillträ-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section819>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section820>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>374</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>das
enligt 26 § andra stycket eUer 32 § jämförd med 5 och 6 kap.
expropria-Uonslagen (1972:719)."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"26
§ I den mån medgivande att börja bearbetningen och därmed sammanhängande
verksamhet inte lämnats av berörda markägare, skall länsstyrelsen anvisa den
mark som behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
koncessionshavaren hos länsstyrelsen ställt säkerhet för den ersättningsskyldighet
som avses i 27 §, får den anvisade marken genast tillträdas, om inte
länsstyrelsen förordnar annat. Staten, kommun, landstingskommun och
kommunalförbund behöver inte ställa säkerhet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>35
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrjifen
innehåller bestämmelser om tillsynen över sådan verksamhet som här är i fråga.
Där anges i ett första stycke att länsstyrelsen utövar tillsyn över
undersökning och bearbetning som utförs enligt lagen. I ett andra stycke
föreskrivs bl.a. att den som uiövar verksamhet enligt lagen på begäran skall
lämna länsstyrelsen de upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen
eller för planeringen av naturvården. Planeringen av naturvården har sålunda i
lagförslaget angetts som en särskild uppgift för länsstyrelsen vid sidan av
tillsynen över verksamhet enligt lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
på detta sätt göra skillnad mellan tillsynen och planeringen av naturvården är
emellertid ägnat att skapa oklarhet om länsstyrelsens uppgifter enligt lagen.
1 7 § föreskrivs att koncession avseende lorvfyndighet får meddelas endast om
det frän allmän synpunkt är lämpligt att verksamheten kommer till stånd och i
12 § anges att en koncession skall förenas med de villkor som behövs för att
skydda bl.a. naturmiljön eller andra allmänna intressen. Därav framgår klart
att länsstyrelsen vid prövningen av koncessionsfrågor enligt lagen har att
beakta nalurvårdsintressen och att tillsynsuppgiftema omfattar även sådant som
avser naturvård. Orden "eller för planeringen av naturvården" bör därför
utgå i andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>38
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första stycket av denna paragraf ges länsstyrelsen befogenhet att vid vite
förelägga koncessionshavare att fullgöra vissa skyldigheter. Härtill fogas
föreskriften att sådant föreläggande skall delges. Denna föreskrift är inte av
den valören att den behöver upptas i lagen. Enligt lagrådets mening bör den i
stället meddelas i administrativ ordning som en föreskrift om verkställighet av
lagen (jfr 1 § första stycket delgivningslagen); även andra bestämmelser av
denna art torde komma att behöva meddelas. Lagrådet förordar därför, att
föreskriften utgår ur lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>42
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
tredje stycket i denna paragraf behöver staten, kommun, landstingskommun och
kommunalförbund inte ställa säkerhet. Lagrådet har vid 22 och 25 §§ förordat,
att föreskrift av detta innehåll införs i dessa båda paragrafer. Om så sker,
bör tredje stycket i förevarande paragraf utgå.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section821>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section822>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>375</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om ändring i naturvårdslagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
18 § första stycket i förevarande lag anges nu att läkt av sten, gms, sand,
lera, jord, torv eller andra jordarter för annat ändamål än markinnehavarens
husbehov inte får ske utan länsstyrelsens tillstånd, varjämte görs ett par
undantag som här saknar betydelse. Eftersom motsvarande prövning avses skola
ske inom ramen för koncessionsprövningen enligt den föreslagna lagen om vissa
torvfyndigheter, har i nyssnämnda stycke tillagts ett ytterligare undantag,
avseende takt av torv vartill bearbetningskoncession meddelats enligt lagen om
vissa torvfyndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I övergångsbestämmelserna
till de föreslagna ändringarna i lagen om vissa mineralfyndigheter har tagits
upp bestämmelser bl. a. angående ansökan om koncession av nu ifrågavarande
slag, vilken gjorts före ikraftträdandet av ändringarna men då inte slutligt
avgjorts. Sådan ansökan skall prövas enligt äldre bestämmelser. Koncession som
beviljas i sådant fall skall - liksom koncession som meddelats före
ikraftträdandet — anses som koncession enligt den nya lagen om vissa
torvfyndigheter. Härav avses dock inte följa att sådan koncession skall anses
ha meddelals enligt lagen om vissa torvfyndigheter i den mening som avses i det
föreslagna tillägget till förevarande paragraf. I det nu aktuella fallet skall
alltså takten prövas även enligt förevarande paragraf.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om ändring i vattenlagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
den föreslagna ändringen i 3 kap. 6 § vattenlagen kan hänvisas till vad
lagrådet anfört i fråga om ändringen av 18 § naturvårdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Övriga
lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
lämnar förslagen utan erinran.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section823>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:53.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section824>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>376<br>
Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositionen
..................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll ...................... </span><span style='font-family:
Verdana'>..... </span><span style='font-family:Verdana'>I</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lagförslag .......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förslag till lag om vissa
torvfyndigheter ................... </span><span style='font-family:Verdana'>.... </span><span
style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förslag till lag om
ändring i lagen (1974:890) om vissa mineralfyndig<br>
heter ............................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslag
till lag om ändring i gmvlagen (1974; 342) ...... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslag
Ull lag om ändring i naturvårdslagen (1964; 822) </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslag
till lag om ändring i vattenlagen (1983:291) . </span><span style='font-family:
Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslag
Ull lag om ändring i lagen (1957: 262) om allmän energiskatt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 febmari 1985</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning ........................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bakgmnd .................................... .............. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Den internationella
utvecklingen .................. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inlernationellt energisamarbele
....................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Riksdagens behandling av
energifrågorna sedan år 1981 ....</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Energipolitik för förnyelse och
utveckling — en strategi för oljeersättning och kärnkraftsavveckling </span><span
style='font-family:Verdana'>..................................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Energibehovet i framliden ................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen fram lill i dag ........................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Energibehovet på kort och
medellång sikl ....... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Energibehovet på längre sikt ........................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5 Energianvändning
........................................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning ................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Industri ................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Transporter ................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Övrig energianvändning .............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Byggnadsuppvärmning och
tappvarmvallenberedning .</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hushållsel och driftel i
lokaler ................. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Areella näringar .................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.4.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Övrig service ...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:32.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.4.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statliga myndigheter ............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6 Värmeförsörjning
............................................ </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning .................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Fjärtvärme ............................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Blockcentraler ........................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Enskild uppvärmning ................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Solvärme, värmepumpar m.m.......................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7 Elförsörjning
.................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning ................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kärnkraft ................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vattenkraft .............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:33.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkter ................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:33.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Överväganden och förslag ...................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>131</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Mottryckskraft ........................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vindkraft .................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>153</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ny elprodukUonsteknik ................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>157</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>EldistribuUon, elsäkerhet m. m........................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>159</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.7.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Distribution av elektrisk
ström ................. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>159</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.7.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beredskap mot störningar i
elförsörjningen </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.7.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Tillsyn över elektriska
anläggningar ......... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7.8 Export
och imporl av el </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>172</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section825>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section826>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>377</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Bränsleförsörjning ....................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>174</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning .............................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>174</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Olja ......................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>180</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den svenska oljemarknaden ........................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>182</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Oljepolitikens inriktning .................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>183</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.3 Nalurgas ............................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>189</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.3.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Naturgasprojekt i Sverige ............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>189</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tendenser på den internationella naturgasmarknaden
.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>191</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.3.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Naturgasens framtida roll i
Sverige .............. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kol ........................................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>194</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kärnbränsle ......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>196</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inhemska bränslen ................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>198</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.6.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Torv ............................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>199</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.6.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Trädbränslen, m.m........................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>203</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.6.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avfall ............................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>205</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.6.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gemensamma frågor för inhemska
bränslen </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>207</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.7 Alternativa drivmedel ............................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>210</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 Storstadsområdenas energiförsörjning ..................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>215</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning .............................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>215</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Departementspromemorians förslag ...................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>217</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inriktning av storstadsområdenas
energiförsörjning </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>219</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 Energipolitik
för investeringar, sysselsättning och export </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>..................................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>223</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>10.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning ............................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>223</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>10.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den energitekniska industrins
utvecklingsmöjligheter </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>225</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:61.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>10.2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sammanfattande översikt över
energiutrustningsindustrin </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>225</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>10.2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens förslag lill åtgärder ................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>227</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>10.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Export av energiteknik ........................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>228</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>10.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>EnergiupphandlingsdelegaUonen ...................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>229</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>10.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överväganden och förslag .................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>235</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 Kärnsäkerhet
</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>237</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>11.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reaktorsäkerhet .................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>238</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>11.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kärnavfallshantering ............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>240</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>11.2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avfallshanteringens säkerhets- och
strålskyddsfrågor</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>240</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:62.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>11.2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utvecklings- och
finansieringsfrågor i anslutning till hanteringen av använt kärnbränsle </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>241</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11.3.............................................................................. Exportkontroll
m.m </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>245</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Upprättade
lagförslag ................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>247</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hemställan ................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>248</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslagsfrågor
för budgetårel 1985/86 ...................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>249</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslut ......................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>317</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 1 Lagrådsremiss med förslag Ull lag om vissa
torvfyndig<br>
heter, m. m......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>319</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2 Lagrådets yttrande över lagrådsremissen ..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>369</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(Bilagorna 3-24 finns i särskild bilagedel)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section827>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section828>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section829>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:106.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section830>
<p class=MsoNormal style='margin-left:215.0pt'><b><span style='font-size:17.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition 1984/85:120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt'><b><span style='font-size:72.0pt;
font-family:Verdana'>Riktlinjer för</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:72.0pt;
font-family:Verdana'>energipolitiken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:44.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:17.0pt;
font-family:Verdana'>Bilagedel (Bilaga 3-24)</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section831>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section832>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section833>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:106.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section834>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>1</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>BUaga3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>I Stället för kärnkraft (SOU 1984:61) </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Sammanfattning av betänkandet och remissyttranden
däröver</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inneh</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ll Sid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 Sammanfattning
av betänkandet ...................... </span><span style='font-family:Verdana'>... </span><span
style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.1 Kommitténs
uppgifter och utgångspunkter .... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Omväriden .............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Energibehovet i framtiden ......................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Värmeförsörjningen ................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bränsleförsörjningen ................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Energi - miljö ............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ersättning av kärnkraften .......................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Åtgärdsplan ............................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2 Remissyttranden
............................................ </span><span style='font-family:
Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Remissinslanserna .................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänt .................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Energibehovens utveckling ........................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hushållning och
effeklivisering ..................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Oljereduktion .......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Elproduktion ............................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Värmeproduktion ....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bränslen ................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Forskning och ulveckling, ny
leknik ................ </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kommentarer till förslagen i
betänkandet om ytterligare utredningar m. m </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>47</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section835>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:61.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section836>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1 Sammanfattning av betänkandet </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>1.1 Kommitténs uppgifter och utgångspunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska energiförsörjningen genomgår för närvarande en genomgripande
omslällning. Den toiala energiförbrukningen minskar. Under de senasle åren har
förbrukningen av eldningsolja minskal till hälften, delvis som en följd av atl
olja ersätts med elenergi. Omslällningen är främst resultatet av de kraftiga
oljeprisökningarna på 1970-talet. Förändringarna kommer att fortgå under flera
år framåi och pågår också i andra industriländer, om än kanske inte i samma
snabba takt som i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Näsla
stora omställning av den svenska energiförsörjningen kommer iroligen att
inträffa i samband med alt kärnkraften skall avvecklas. Kärnkraften, som snart
kommer att svara för nära hälften av den toiala elproduktionen, skall vara
avvecklad om drygt 25 år och i mån av behov ersatt med annan kraftproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
huvuduppgifter gäller dessa två omställningar. Hur skall oljeberoendet minskas
ytterligare? Vilka åtgärder krävs för att kärnkraften skall kunna avvecklas?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Effektiv
energihushållning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
grundläggande utgångspunkt för kommitténs bedömningar är att
energiförsöijningen skall ske till så låga samhällskostnader som möjligt med
beaktande av målet om en god miljö. Bästa möjliga hushållning och effektiv
användning av energi bör eftersträvas inom ramen för en allmänt god hushållning
med begränsade resurser. Det innebär att man skall spara energi, men att det
inte får ske till priset av slöseri med andra resurser, t. ex. råvaror, natur
och arbetskraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Omställningsprocessen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig fömtsättning för en gynnsam utveckling på energiområdet är att samhället
snabbt kan anpassa sig till ändrade priser på olja och annan energi. De problem
som uppstått i samband med de tidigare oljeprisökningarna beror i stor
utsträckning på att anpassningen inte skett tillräckligt snabbt. Kommittén
pekar på fördelarna med vårt relativt decentraliserade ekonomiska system som
gör att samhällets olika delar snabbt kan genomföra de nödvändiga
omställningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Karaktären
av kommitténs bedömningar och förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grund av osäkerheten om utvecklingen på energiområdet och det mycket länga
tidsperspektivet har kommittén avstått från att göra regel-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section837>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section838>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>rälla
prognoser över utvecklingen när det gäller t.ex. energipriser och
energianvändning. 1 ställd redovisas mer översiktliga bedömningar som främsl
syfiar till atl belysa de problem som statsmakterna kan ställas inför i
framtiden. Bedömningarna anges som regel i form av undre och övre gränser. Ofta
är det fråga om stora intervall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har också av liknande skäl avslåll från alt sätta upp kvantitativa mål för
energiförbrukningen och användningen av olika energislag. Även här har
kommittén pekal på att det på lång sikt är samhällets flexibililel och
anpassningsförmåga som är avgörande för hur gynnsam utvecklingen blir.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förslag till ålgärder som redovisas syfiar i första hand till all öka
handlingsberedskapen inför eventuella slora förändringar av energipriserna i
framliden och inför kärnkrafisavvecklingen. Huvuddelen av förslagen gäller
därför fortsatta utredningsinsatser och åtgärder som kan ge bättre kunskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.2
Omvärlden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fömlsättningarna
för omställningen från olja och kärnkrafi kommer i hög grad atl bero på
utvecklingen i omvärlden när del gäller ekonomi, teknik och priserna på olja
eller annan energi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
kommer också atl bero på den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Kommittén har
gjort en översiktlig beskrivning av dessa faktorer som underlag för sina
bedömningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ökad
internationalisering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bedömningarna
har utgått från fortsatt ekonomisk tillväxt i väriden, dock kanske inte i samma
höga takt som under 1950- och 1960-talen. En allt slörre del av
väridsproduktionen kommer atl säljas på de inlemationella marknaderna. De nya
industriländerna, en del av de nuvarande u-länderna och de oljeproducerande
länderna kommer troligen att svara för en ökande del av den råvambaserade
produktionen - malmer, metaller, kemiska basprodukter och oljeprodukter.
Produktionen i de nuvarande induslriländerna, inklusive Sverige, kommer i högre
grad atl inriktas på mer förädlade produkter. Sveriges beroende av omvärlden
kommer atl öka bäde när del gäller ekonomi och teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Stigande
oljepriser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trols
alt oljepriserna på den internalionellla marknaden i fasl penningvärde räknal
har minskat under de senaste åren anser kommittén att energipolitiken även
fortsättningsvis bör utgå från all oljepriset kommer att öka på lång sikt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section839>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section840>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
kol och nalurgas fömtses en långsammare ökning av priserna än för olja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Elproduktionen
i omvärlden byggs till allra största delen ut med kol- och kärnkraft. Som en
följd av tidigare fattade beslut pågår en omfatlande utbyggnad av kärnkraft som
innebär atl världens kärnkraftsproduktion ungefär fördubblas till år 1990.
Utbyggnadsplanerna har emellertid trappats ned under de senaste åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.3
Energibehovet i framtiden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ekonomisk
tillväxt och strukturomvandling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
framlida energibehovet kommer bl.a. alt bero av den ekonomiska utvecklingen i
Sverige. Sett i etl myckel långt historiskt perspektiv har Sveriges samlade
produklion (BNP) ökat med omkring 3 procent per år. Kommittén har utgått från
alt tillväxten blir lägre i framtiden, i genomsnitt ca 2 procent per år. En
fortsatt förskjutning i produktionen från varor till Uänster förutses. För
industrin ökar produktionen inom verkstadsindustrin och lätl induslri snabbare
än i den råvarubaserade industrin som är den mest energikrävande. Del innebär
att tillväxten främst sker i de branscher som kräver förhållandevis lite av
både bränslen och elektricitet för sin produktion. Förändringarna i bebyggelsen
förutses i högre grad än under de senaste decennierna ske genom modernisering
av del befintliga byggnadsbeståndet och endast till mindre del genom
nybyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Elpriserna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eleflerfrågan
kan för närvarande lill allra största delen täckas med vattenkraft och
kärnkraft med låga driftskostnader. Kommittén har utgått från att denna
situation kommer att bestå flera år framåt på grund av att de två sista
kärnkraftverken snart tas i drift. Fört eller senare kommer emellertid dyrare
kraftproduktion att behöva tas i anspråk, t.ex. olje- eller kolkraft. Kommittén
har därför antagit att elpriserna successivt har stigit till en högre nivå i
mitten eller senare delen av 1990-talet. Nivån kommer med stor sannolikhet att
nås senast i samband med kärnkraftsavvecklingen. Denna högre prisnivå svarar
då ungefär mot koslnaderna för all producera elkraft i kolkondensverk.
Bedömningen av elförbrukningen i framtiden har gjorts med utgångspunkt i
elenergins konkurrenskraft med dessa högre elpriser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Energibehovet
på sikt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bedömningen
av det framtida energibehovel särskilt på så lång sikt som 20-25 år blir med
nödvändighet mycket osäker. För det första är del</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section841>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section842>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>osäkert
hur priserna på olja och andra bränslen på de internationella marknaderna
utvecklas. För det andra är utvecklingen i industrin och övriga delar av den
svenska ekonomin osäker på lång sikt. För det tredje genomgår den svenska
energiförsörjningen, som nämnts inledningsvis, för närvarande en snabb
omställning, som gör det svårt att förutse situationen redan på några få års
sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till de kraftiga prisökningarna och den tekniska utvecklingen fömlses
energin användas alltmer effektivt. Särskilt betydelsefull är övergången till
energisnålare processer i industrin och i uppvärmningen, bl.a. genom att
elektronik och datateknik alltmer kommer att utnyttjas i framliden. Det kommer
att behövas allt mindre energi för att producera en viss mängd varor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Minskad
olja i industrin</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
industrins del beror utvecklingen av energibehovet i stor utsträckning på
tillväxten och på stmkturförändringarna. De mest energiintensiva branschema,
massa- och pappers-, järn- och stål- och en del av den kemiska industrin,
väntas växa långsammare än industrin i sin helhet. Det leder Ull att det totala
energibehovet inte kommer att öka lika snabbt som produktionen. Industrins
oljeförbmkning har under loppet av de senaste åren minskat med ca 50 procent.
På lång sikt förväntas den på sin höjd öka bara långsamt, även med en snabb
tillväxt i industriproduktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hur
stor industrins elförbrukning blir i vårt tidsperspektiv beror mycket på hur de
nämnda energiintensiva branscherna utvecklas. Idag svarar de för drygt 60
procent av industrins totala elbehov. Fömtsättningarna för dessa branscher är
goda även på lång sikt, möjligen med undantag för handelsstålverken. Det är
därför troligt all elbehovet i industrin kommer att öka, dock inte i samma takt
som på 1950- och 1960-talen och i långsammare takt än industriproduktionen.
Någon omfattande användning av kol i industrin fömtses inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Olja
kvar som fordonsbränsle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
transportområdet räknar kommittén med långsiktiga ökningar för både varu- och
persontransporter. Ökningstakten blir dock lägre än lidigare. Bensin och
dieselolja antas ännu i början av nästa sekel vara de helt dominerande
fordonsbränslena. Fordonen väntas bli allt bränslesnålare. Totalt sett förutser
kommillén alt oljeförbrukningen för transporter under de närmaste decennierna
kommer atl öka eller möjligen ligga kvar på ungefär samma nivå som idag. Detta
är den enda sektor där inle kraftiga minskningar av oljeanvändningen förutses.
Del är möjligt att transportsektorn då kommer att svara för större delen av
oljeförbrukningen i landel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section843>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section844>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bostäder
— service</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Större
delen av energin i sekiorn bostäder-service används för uppvärmning. Kommittén
utgår ifrån atl värmebehovet kommer all minska till år 2010 trols all bostads-
och lokalbeståndet ökar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Användning
av elektricitet i sektorn bostäder-service kommer troligen att öka även i
framtiden, men långsammare än tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Det
totala energibehovet år 2010</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Totalt
sett har kommittén räknal med att energianvändningen år 2010 kommer att
utvecklas enligt följande, räknat i TWh per år och exklusive förluster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:42.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell l.l Kommitténs bedömning av energianvändningens
utveckling till år 2010, (TWh)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:17.3pt'>
<td width=115 valign=top style='width:86.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1983</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2010</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.05pt'>
<td width=115 valign=top style='width:86.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=57 rowspan=2 valign=top style='width:42.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Totalt</span></p>
</td>
<td width=38 rowspan=2 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>El</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Undre</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>gräns</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Övre gräns</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=115 valign=top style='width:86.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Sektor</span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Totalt</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>El</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Totalt El</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:48.25pt'>
<td width=115 valign=top style='width:86.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:48.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Industri Samfärdsel Bostäder - service</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Totalt</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:48.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>354</span></p>
</td>
<td width=38 valign=top style='width:28.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:48.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>101</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:48.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>150</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>300*</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:48.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>90*</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:48.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:13.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>200 70 100 3 150 80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>450 150*</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>* Avrundal värde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.4
Värmeförsörjningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Stora
förändringar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Värmeförsörjningen
ställs för närvarande om i snabb takt. Fjärrvärmen byggs ut. Nya anläggningar
för eldning med kol, torv och ved ersätter de gamla oljeeldade. Stora
värmepumpar installeras och s. k. avkopplingsbara elpannor används i ökande
grad. 1 småhusbebyggelsen som blir alltmer energieffektiv sker sedan flera år
en omfattande övergång till elvärme och till eldning med ved. Det här innebär
att värmeförsörjningen redan 1990 kommer att vara väsentligt annorlunda än den
var fram till mitten av 1970-talet. Den kommer också att vara betydligt mer
varierad och mindre känslig för störningar. Oljeförbmkningen kommer att vara
avsevärt lägre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller Qärrvärmen kan ett på lång sikt kraftigt minskat totalt värmebehov
medföra att den nu pågående expansionen avstannar. Fjärtvärmen kommer till
större delen att baseras på fasta bränslen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section845>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section846>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>7</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Stora
värmepumpar och avkoppiingsbara pannor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anlalel
slora värmepumpar i fjärrvärmen ökar nu snabbi och innebär en viss ökad
elanvändning. Del är ännu för lidigl alt ange hur slor del av fjärrvärmen som
kommer all produceras med värmepumpar. Den nuvarande utbyggnaden kommer
emellertid att medföra ett bestående elbehov eflersom del från ekonomisk
synpunkl kommer all vara fördelakligl all använda värmepumpar även med avsevärt
högre elpriser än idag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Användningen
av elenergi i s. k. avkopplingsbara pannor som för närvarande svarar för en
stor del av ökningen av elförbrukningen kommer att minska när elpriserna ökar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Elvärme</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sitt förarbete har kommittén ägnat slor uppmärksamhel ål elvärmen. Hur släller
sig elvärme ekonomiskt i framtiden med högre elpriser? Vilka blir
miljökonsekvenserna om elenergin skall produceras i t.ex. koleldade kraftverk
istället för i kärnkraftverk?</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I småhus förutses elvärme
vara en ekonomiskl fördelaklig uppvärmningsform även på sikl och med högre
elpriser. Huvudallernalivel lill atl behålla elvärmen kommer sannolikl alt vara
atl återgå till oljevärme. Om inle oljepriserna minskar kraftigt i framtiden
kommer därför sannolikl de flesta fastighetsägare som nu har elvärme att sakna
motiv för att byla ul elvärmen. På det hela lagd finns heller inga
samhällsekonomiska moliv för en återgång Ull oljevärme även om elenergin i framtiden
skulle produceras i kolkraftverk.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den särskilda miljöstudie
som kommittén låtit göra pekar på fördelarna med centraliserade värmesystem,
särskilt om kol och andra fasla bränslen skall användas. 1 sådana finns
möjlighet Ull mer avancerad rening av rökgaserna och lill lokalisering längre
från bebyggelse än vad som är fallet i mindre anläggningar. Elvärme bedöms
vidare vara en från miljösynpunkt fördelaktig uppvärmningsform. Det gäller även
om elenergin skulle produceras i kolkraftverk, under förutsättning alt dessa
har avancerad rökgasrening och är lämpligt lokaliserade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.5
Bränsleförsörjningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Inhemska
bränslen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
långsiktiga förutsättningarna för en mer omfattande användning av inhemska
bränslen är fortfarande osäkra. För lorv är konkurrensen från kol en osäkerhet.
För ved är på lång sikt avvägningen genlemol skogsvam-industrins råvarubehov
avgörande för utvecklingen. Kommillén anser att inhemska bränslen bör premieras
i förhållande till importbränslen med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section847>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section848>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>hänsyn
lill fördelarna av alt ha en viss självförsörjning och till att de kan ge
regional sysselsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
nuvarande slatliga stödet är delvis tillfälligt. För atl skapa större säkerhel
hos de förelag som arbetar med inhemska bränslen om de långsikliga villkoren
föreslår kommittén att statsmakterna lar ställning till om det finns motiv för
ett mera bestående stöd och i så fall vilken form och omfattning slödel skall
ha.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kol</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jämfört
med de bedömningar som gjordes i slutet av 1970-talel förutses nu en betydligt
mindre användning av kol i Sverige under tiden fram till kämkraftsavvecklingen.
Om en stor del av kärnkraften behöver ersättas kommer man sannolikt alt behöva
bygga kolkraftverk. I så fall kan det bli fråga om en betydande ökning av
kolförbrukningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturgas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
naturgas ligger en introduktion i Sydsverige närmast i tiden. En viss
utvidgning ulöver den nu beslutade utbyggnaden kan senare bli aktuell. En mer
omfattande gasanvändning i Sverige kan komma ifråga om den diskuterade
ledningen från Nordnorge genom Sverige till kontinenten realiseras. Hur
omfattande gasanvändningen skulle kunna bli beror bl.a. på hur mycket olja som
då finns kvar att ersätta. Osäkerheten om ledningen från Norge är ännu för stor
för att det skall vara meningsfullt att diskutera vilken roll gasen kan spela
pä lång sikt. Beslutet kommer att fattas i Norge och kan knappast i någon högre
grad bli beroende av avsättningsmöjligheterna för naturgas i Sverige före
eller i samband med att kärnkraften skall avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Minskat
oljeberoende</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande minskningen av oljeförbrukningen kan leda till att denna redan om
några år är nere i hälften av vad den var i slutet av 1970-talel. Några
åtgärder för att minska oljeförbrukningen ulöver dem som är i krafl för
närvarande är därför enligt kommittén inte aktuella.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
år 2010 kan oljeförbrukningen ha minskat ytterligare. Ull kanske 10 miljoner
ton per år mot ca 16 i dag. I så fall är del bensin och dieselolja som
dominerar oljeförbrukningen. Större delen av den olja som används för
uppvärmning och i industrin kommer att ha ersatts med andra bränslen och
elenergi. Detta representerar en relativt problemfri utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
oljepriserna tillfälligt sjunker kraftigt under de närmaste åren och den
ekonomiska tillväxten blir hög skulle emellertid efter den nuvarande nedgången
oljeförbrukningen åter kunna öka på lång sikt. Men även med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section849>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section850>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en kraftig ökning av produktionen (BNP) kan del på sin
höjd bli fråga om en långsam ökning av oljeförbrukningen. År 2010 skulle den
kunna komma upp lill ungefär 20 miljoner lon per år. En kraftig ökning av
oljepriserna skulle i så fall kunna leda lill anpassningsproblem av samma lyp
som vi upplevt under de tidigare oljeprisökningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén föreslår mot den bakgrunden atl en ulredning
görs om konsekvenserna av en ny kraftig oljeprisökning och vilka åtgärder som
staten kan behöva vidta för att möta en sådan situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.6 Energi — miljö</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller miljön har kommittén i sitt arbele
koncentrerat sig på miljö- och hälsoeffekter av värmeförsörjningen. Kommitténs
särskilda miljöutredning visar att en övergång från eldning i enskilda pannor
i tätbebyggda områden till centraliserad värmeförsörjning baserad pä värme
frän fjärrvärmeverk och slörre blockcenlraler innebär fördelar ur miljösynpunkt
oberoende av om kol, torv eller ved används som bränsle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergång från oljevärme lill el för uppvärmning antingen
som elvärme eller med värmepumpar medför en förbättring av luftkvaliteten frän
ett redan i dag bra tillstånd. Elproduktion för detta ändamål kan baseras på fasta
bränslen i kraftvärmeverk och kol i kondenskraftverk på elt sätt som från
miljö- och hälsosynpunkt är acceptabelt om effektiv miljöteknik utnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med i dag allmänt tillgänglig leknik medför en övergång
från oljevärme lill individuell fastbränsleeldning sådana utsläpp Ull luft att
detta inte kan tillrådas i någon större omfattning i tätbebyggda områden med
radhus och friliggande villor. Den i dag pågående utvecklingen av lekniken
kommer att kunna möjliggöra minskade utsläpp, dock inle i den utsträckning att
en utbredd användning är tillrådlig i de mest tätbebyggda småhusområdena. I
denna typ av områden är från miljösynpunkt olika former av elvärme,
värmepumpar, gmppcentraler och fortsatt oljeanvändning att föredra. En ökad
användning av fasla bränslen i områden med friliggande villor ter sig dock som
möjlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den tveksamhet som i dag råder, gäller i vilken grad
pannor med olämpliga bränslen, eftersatt skötsel och driftstörningar kan
förorsaka besvär i grannskapet. Del är inte osannolikt att dessa kan vara
betydande. Endast ökade erfarenheter kan här ge svar. För att nå ulsläpp i nivå
med dagens individuella oljeeldning krävs enligt delutredningen avancerade
pannkon-slmklioner vilka i dag ännu befinner sig på idéstadiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbättringar möjliga</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nu pågående omställningen av energiförsörjningen ger
möjlighet till stora förbättringar när det gäller miljö- och hälsoeffekter. För
att möjlighe-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section851>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section852>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>terna
skall kunna utnyttjas måste bl. a. kunskaperna om vilka föroreningar som bildas
vid förbränning förbättras. De statliga miljöreglerna för eldningsanläggningar
är vidare inte helt anpassade till de nya förhållandena där olja ersatts med
många olika bränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår ökade forskningsinsatser när det gäller ulsläpp från förbränning och
deras miljökonsekvenser. Vidare föreslås all formerna för de statliga
regleringarna för förbränningsanläggningar ses över för atl anpassa dem lill de
nya förhållanden där många olika typer av bränslen och förbränningsanläggningar
UtnytUas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller elvärmens roll efter kämkraftsavvecklingen anser kommittén att dd
från miljö- och hälsosynpunkt kan vara fördelakUgl att behålla elvärme i den
typ av bebyggelse där den används för närvarande även om elenergin skulle
produceras i koleldade kondenskraftverk. Detta fömtsätter att lokaliseringen av
kolkondensverken sker med stor omsorg och atl avancerad teknik för rökgasrening
används.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.7
Ersättning av kärnkraften</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
1980 års folkomröstning om kärnkraften beslutade riksdagen att ingen
ytterligare utbyggnad av kärnkraft i Sverige skall ske utöver de tolv reaktorer
som då var i drift eller under byggnad. Vidare skall dessa tolv reaktorer
avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till sysselsättning och välfärd,
dock senast år 2010. Säkerheten bör enligt riksdagsbeslutet vara avgörande för
i vilken ordning kärnkrafiverken las ur drift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kärnkraftverkens
livslängd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grund av den begränsade erfarenheten av kärnkraft finns ännu inga säkra
bedömningar om livslängden hos kärnkraftverk. Men eftersom erfarenheterna
snabbt ökar både i omvärlden och i Sverige kommer man att kunna göra betydligt
säkrare bedömningar om livslängden redan i slulel av 1980-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
kan enligt kommiltén inte helt uteslutas att en eller några av reaktorerna av
ekonomiska skäl tas ur drift före den egentliga avvecklingsperioden. Orsaken
skulle i så fall vara att det uppstår tekniska fel eller säkerhetsproblem som
är för dyra att åtgärda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Avveckling
senast år 2010</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den mån inte kärnkraftblock tagits ur drift redan före den egenUiga
avvecklingsperioden skall avvecklingen av kärnkraften i Sverige enligt 1980 års
riksdagsbeslut ske så, att den är avslutad med utgången av år 2010. Den
egenUiga avvecklingsperiodens längd skall enhgt kommitténs</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section853>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section854>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mening
i första hand styras av säkerheisförhållanden och dessutom ekonomisk-tekniska
och regionalpoliliska förhållanden. Del innebär att den tid som gåll sedan ett
visst kärnkraftverk startades inte bör vara avgörande för när verket tas ur
drift. Säkerhetsaspektema skall vara avgörande och inte verkets ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
kraftindustrin bedömer men det som möjligt att genomföra avvecklingen på en
förhållandevis korl lid, preliminärt uppskattad till femårsperioden 2005—2010.
Kommittén som anser att det kan vara önskvärt att avvecklingen inte minst av
ekonomiska skäl sker under en begränsad lid, har för egen del antagit atl
avvecklingen behöver omfatta en tioårsperiod, 2000-2010. Kommittén föreslår atl
en särskild utredning görs om lämplig tidpunkt för urdriftlagningen av varje
enskilt kärnkraftblock. Utredningen skall vara klar omkring år 1990.
Utredningen bör då, i enlighet med vad som förut angetts, kunna gmndas på en
betydligt mera ingående bedömning av de olika kämkraftblockens livslängd med
hänsyn till säkerhetskraven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hur
mycket elenergi behövs i framtiden?</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bedömningarna
om det framlida elbehovet på så lång sikl som 25 år är myckel osäkra. År 1983
var elförbrukningen ca 100 TWh per år (exklusive överföringsförlusler).
Kraftföretagen förutser att den skall öka till 120 TWh till år 1990, varav
kärnkraften då kommer alt täcka nära hälften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
räknar med att elförbrukningen genomsnittligt kommer att öka betydligt
långsammare under de kommande 25 åren än under de närmast föregående
decennierna. Det kan heller inte helt uteslutas att eleflerfrågan avlar i
framtiden. Kommittén förordar att den statliga planeringen tills vidare utgår
från att elförbrukningen kommer alt ligga mellan 90 och 150 TWh år 2010. Den
undre gränsen innebär att kraftproduktionen behöver byggas ut med 25 TWh när
kärnkraften skall avvecklas. Den övre gränsen innebär att all kärnkraft, d. v.
s. nära 60 TWh, behöver ersättas med annan kraftproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Tillfälliga
och bestående elbehov</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
största delen av ökningen av elförbrukningen under senare år beror på övergången
från oljevärme till elenergi för uppvärmning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
dd gäller vanlig elvärme av den typ som finns i småhusbeyggelse kommer den
sannolikl att finnas kvar även med de framtida högre elpriserna. Samma sak
gäller den elenergi som används i värmepumpar. Användningen av s.k.
avkopplingsbara elpannor i värmeförsörjningen och i industrin, som nu svarar
för en stor del av den ökade elförbrukningen, kommer däremot att upphöra under
större del av årel då dyrare kraftslag än vattenkraft och kärnkraft måste tas i
anspråk för att tillgodose eleflerfrågan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section855>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section856>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Användningen
av avkopplingsbara elpannor skapar därför inga onödiga långsiktiga bindningar
lill elenergi. Däremot medför användningen av elvärme och värmepumpar
sannolikl en bestående eleflerfrågan. Som nämnls kommer dessa
uppvärmningsformer troligen all vara fördelaktiga både från ekonomisk och
miljömässig synpunkt även om elenergin skulle produceras i t. ex. kolkraftverk.
Det finns därför lills vidare inga moliv för alt förhindra all den nuvarande
tillgången på förhållandevis billig elkraft utnyttjas för atl ersätta olja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Inga
avgörande hinder för kärnkraftsavvecklingen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
elförbmkningen ökar eller ligger kvar på ungeför samma nivå som i dag när
kärnkrafiverken skall las ur drift måsle ell antal nya kraftverk byggas. Det
medför kostnader för byggnad och drift av de nya verken. Om alla
kärnkraftverken skall ersättas är del fråga om slora investerings- och
driftskostnader. Detta är den maximala ekonomiska påfrestning som avvecklingen
medför. Fört eller senare skulle emellertid kärnkraftverken ändå behöva
ersättas. Konsekvenserna av riksdagsbeslutet är alltså troligen atl
investeringarna i nya kraftverk kommer tidigare och sker mer koncentrerat i
tiden än vad som skulle ha varit fallel annars.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
elförbrukningen minskar av sig själv så atl bara en mindre del av kärnkraften
behöver ersättas blir påfrestningarna och kostnaderna för själva avvecklingen i
motsvarande grad mindre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
kommittén finns inga avgörande hinder för atl kärnkraften skall kunna avvecklas
som riksdagen har beslulal. Men om kärnkraftverken fungerar tillfredsställande
när de skall avvecklas innebär det framförallt en stor ekonomisk uppoffring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
problem som kan uppslå är desamma som normall gäller utbyggnad av kraftproduktionen
och till viss del även utbyggnad av andra stora industrianläggningar. Alla
typer av kraftverk som kan bli aktuella för utbyggnad vid
kärnkraftsavvecklingen kräver statliga tillstånd, ofta samtidigt från flera
instanser. En förutsättning för avvecklingen är därför att de lagar som
reglerar byggandet av kraftverk och tillämpningarna av dessa lagar anpassas
till statsmakternas beslut all avveckla kärnkraften. En annan förutsättning är
att kraftföretagen börjar planera utbyggnaden av nya kraftverk och att de då
vet vilka typer av kraftverk som får byggas och vilka krav som kommer att
ställas på utförandet, t. ex. från miljösynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
hinder som kan finnas för avvecklingen gäller till största delen dessa frågor.
Därför har också kommittén ägnat dem särskild uppmärksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Effektivare
elanvändning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
utredningar som gjorts pekar på atl del finns teknik tillgänglig för att minska
behovet av elenergi och energi i allmänhet. Enligt kommittén är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section857>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section858>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>det
särskilt viktigt att inför kämkraftsavvecklingen ta tillvara möjligheterna att
effeklivisera elanvändningen, så all inte fler nya kraftverk än vad som är
nödvändigt måste byggas som ersättning för kärnkraftverken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Därför
föreslår kommittén en särskild utredning om möjligheterna att med slatliga
insatser stimulera till en effektivare elanvändning. Eflersom förbättringen av
eleffektiviteten i industrin i stort sett är tillfredsställande kan utredningen
begränsas till elanvändningen i hushåll och offentlig service. Den bör med
utnyttjande av lekniska utredningar som gjorts inrikta sig på vilka motiv och
möjligheter del finns för staten att påverka utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Elskatt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har också diskuterat möjligheten att höja elskatten för att dämpa
eleflerfrågan. Höjningen skulle motiveras av atl elpriserna i framtiden kommer
att vara betydligt högre än idag och att de därför i förväg bör anpassas till
den högre nivån. Det skulle i sä fall bli fråga om en kraftig prishöjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anser emellertid inle atl en sådan förtida prishöjning är moliverad därför att
den skulle försämra möjlighetema till en rationell användning av elenergi.
Anpassningen bör ske genom att elpriserna successivt höjs i takt med att
dyrare kraftproduktion måsle las i drift. Eftersom del på sikt innebär en
avsevärd ökning av elpriset får man på så sätt en automatisk dämpning av
eleflerfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Elförbrukningens
utveckling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är emellertid viktigt med en balanserad utveckling av elförbrukningen.
Kommittén föreslår därför att en fortlöpande bevakning och analys av elmarknadens
utveckling sker. Del allmänna syflel mad arbetet skall vara att följa
utvecklingen av eleflerfrågan och eleffektiviteten hos konsumenterna och av
produktionssystemet. Arbetet skall ge underlag för atl vid behov vidta åtgärder
från statens sida för att få till stånd en balanserad utveckling av
eleflerfrågan med hänsyn till hur kostnaderna för elproduktionen kommer att
utvecklas i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Beredskap
inför avvecklingen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
med en minskning av elförbmkningen till 90 TWh per år kommer alltså en stor andel
av kärnkraften atl behöva ersättas med nya kraftverk, motsvarande omkring 25
TWh. Om elförbrukningen överstiger 120 TWh per år måsle all kärnkraft ersättas,
dvs. nära 60 TWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Planeringen
inför avvecklingen bör enligt kommittén utgå från att nya kraftverk måsle
byggas som ersättning för de bortfallande kärnkraftver-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section859>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section860>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ken.
De alternativ som finns för kraftutbyggnad är få. Det är s.k. kraflvärme,
fastbränslekondenskrafl och vallenkraft. Man får räkna med all både kraflvärme
och kondenskrafi lill störst delen kommer all eldas med kol och till viss del
med torv. Om den nuvarande försöksverksamhelen visar att vindkraften blir
ekonomiskl acceptabel kan denna komma att ge elt vissl bidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommiltén
föreslår alt statsmakterna håller öppet för alla möjligheter att bygga ut
kraftproduktionen inför kärnkraftsavvecklingen. Detta är en grundläggande
förutsättning för att utvecklingsbeslutet skall vara trovärdigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
skall ersätta kärnkraften?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
rent ekonomiska utgångspunkter är vattenkraft del billigasle utbyggnadsalternativet.
Därefter kommer kraftvärme och sist av de etablerade kraftslagen
fastbränslekondens. För både vattenkraft och kraflvärme är dock
utbyggnadsmöjligheterna av tekniska och ekonomiska skäl begränsade till ca 25
TWh respektive 5-10 TWh. För fastbränslekondens finns ingen molsvarande
begränsning. På sikt kan nya metoder för elproduktion utvecklas, t.ex.
vindkraft. Men osäkerheten är ännu för stor för att det skall vara meningsfullt
att bedöma dessas framtida bidrag Ull elförsörjningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
valtenkraftsberedningens ekonomiska beräkningar skulle ca 20 TWh av den
utbyggnadsvärda vattenkraften kunna byggas ut lill lägre kostnad per producerad
kWh än kraftvärme. 1 den utbyggnadsvärda vattenkraften finns dessulom ca 5 TWh
som är billigare än fastbränslekondens. Om man skulle bygga ut elproduktionen
enbart efter ekonomiska kriterier skulle det alltså bli i tur och ordning 20
TWh vattenkraft, 5-10 TWh kraft värme, ca 5 TWh ytteriigare vattenkraft och
därefter fastbränslekondens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller miljöeffekter ger kraftvärme och kondenskraft i stort samma påverkan
genom utsläpp och föroreningar i luften. Från miljösynpunkt kan inte det ena
föredras framför det andra. Miljöpåverkan från vattenkraft är helt annorlunda
och mera lokall begränsad än luftuisläpp. Det går knappast att objektivt
jämföra effekten av eldning med miljöpåverkan från vattenkraftsutbyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avvägningen
mellan vattenkraft och elprodukUon som bygger på förbränning måste därför till
stor del baseras på allmänna bedömningar där olika miljömässiga och ekonomiska
egenskaper vägs mot varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har för sin del kommit fram till följande allmänna principer för ersättning av
kärnkraften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
samband med att de två nuvarande försöksanläggningarna för vindkraft utvärderas
bör vindkraftens förutsättningar i samband med kärnkraftsavvecklingen prövas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section861>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section862>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller de etablerade kraftslagen bör i första hand möjlighelerna till en
utbyggnad av kraflvärme klarläggas innan beslut om en mer omfatlande Ulbyggnad
av vattenkraft eller kondenskraft fattas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en ytterligare utbyggnad av elproduktionen, trots ambitionen om en effekiiv
elanvändning, skulle visa sig nödvändig, bör del ske genom ulbyggnad av
vattenkraft och kondenskrafi. Vårt ställningstagande förutsälter all
vattenkraften byggs ut med mycket högt ställda ambitioner på varsamhet och att
slränga krav ställs beträffande utsläpp av föroreningar frän kondenskraftverk.
1 vilken ordning och vilken takt de olika slegen i utbyggnaden av vatien- och
kondenskraft bör tas, får anpassas efter den akluella silualionen. Skulle
elproduktionen behöva byggas ut snabbi kan del vara lämpligare atl bygga
kondenskraftverk eftersom utbyggnaden sannolikl kan göras på kortare lid än för
slörre valtenkraflprojekt. 1 andra situationer kan valtenkraflprojekt vara atl
föredra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Statliga
besked till kraftföretagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
av de viktigaste förutsättningarna för kärnkraftens avveckling är att
kraftföretagen i god tid före avvecklingen kan planera utbyggnad av erforderlig
ersättningskrafl. Kommittén föreslår därför att statsmakterna före 1990 klargör
för kraftförelagen vilka fömtsättningarna från statens sida är för utbyggnad av
elproduktionen. Vilka älvsträckor kan byggas ut, vilka platser är lillåtna för
lokalisering av kondenskraft, vilka miljökrav kommer atl ställas m.m.?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Stränga
miljökrav</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om det i nuvarande läge inte säkert kan förutses bör man i planeringen inför
kärnkraftsavvecklingen räkna med möjligheten all en stor del av de bortfallande
kärnkrafiverken måsle ersättas med kondenskraftverk. Detta gäller också för del
fall vattenkraften byggs ut utöver 66 TWh. Det är heller inte osannolikt att ny
kraftproduktion behövs redan på 1990-lalel innan kärnkraften skall avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
en fortsatt utbyggnad av elproduktionen blir aktuell kommer miljöaspekterna
sannolikt atl spela en avgörande roll för statsmakternas ställningstaganden.
Möjligheterna alt bygga nya kraftverk som ersättning för kärnkraften och därmed
även möjligheterna att avveckla kärnkraften kan bli beroende av i vilken
ulslräckning miljöpåverkan från de nya kraftverken accepteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Redan
med nu tillgänglig teknik kan svavelutsläppen reduceras lill mycket låga
nivåer och till låga kostnader jämföri med de övriga kostnaderna för
kraftproduktion. Kväveoxidutsläppen kan begränsas genom lämplig utformning av
eldstaden och genom avskiljning från rökgaserna. De tekniska möjligheterna och
koslnaderna för att avlägsna del kvicksilver som </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1984/85. I samt. Nr
120. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section863>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section864>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>finns
i kol är osäkrare och måsle analyseras närmare. För slörre delen av innehållel
i rökgaserna med undantag av koldioxid är del en kostnadsfråga hur långt
utsläppsbegränsningarna kan drivas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår atl möjligheterna att med utnyttjande av ny teknik begränsa utsläppen
från störte fastbränsleeldade kraftverk studeras och klarläggs närmare. Arbetet
bör vara avslutat i god lid innan staten skall ta ställning till frågan om
vilka lyper av kraftverk som skall byggas ul på 1990-talet eller i samband med
att kärnkraftverken skall avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lokalisering
av nya kolkondenskraftverk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
miljösynpunkl spelar lokaliseringen av kondenskrafiverk en viktig roll.
Kraftverken måsle emellertid också vara lämpligt lokaliserade med hänsyn till
transport av bränsle och Ull elförbrukningens geografiska fördelning. Del
finns även ekonomiska fördelar atl utnyttja elledningar och andra elektriska
anläggningar vid de nuvarande kärnkraftverken. Det är alltså en rad olika
faktorer som måste beaktas vid lokalisering av kondenskraftverk. I samband med
kämkraftsavvecklingen kan det bli aktuellt med upp till fem kraftstationer med
3-4 kondenskraftblock i varje station.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår att en särskild lokaliseringsstudie görs i anslutning till den ovan
föreslagna utredningen om när kärnkraftverken skall tas ur drift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Parallellt
med detta arbete bör vidare kraftföretagen påbörja förprojektering av nya
kraftverk för såväl kondens- som vattenkraftverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för avveckling</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagens
beslut om avveckling av kärnkraften i Sverige innebär två restriktioner, dels
att inga nya kärnkraftverk får byggas och dels att de som byggts skall tas i
drift senast år 2010. Båda dessa restrikUoner kan medföra ekonomiska
uppoffringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
alla kärnkraftverken fungerar bra både ekonomiskt och säkerhetsmässigt år 2010
innebär riksdagsbeslutet att man skulle avveckla fungerande anläggningar och
ta på sig kostnaderna att bygga och driva nya kraftverk. Med nuvarande
prisförhållanden skulle merkostnaden för inveslering och drift i dagens penningvärde
bli uppskattningsvis 5-10 miljarder kronor för varje år som kärnkraftverken
skulle ha kunnat utnyttjas efter år 2010.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
en beräkning som gjorts i en av kommitténs delutredningar skulle nuvärdet av
kostnadema totalt bli drygt 30 miljarder kronor om man utgår från att varje
kärnkraftverk skulle kunna användas i 40 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan emellertid inte heU uteslutas att några kärnkraftverk måste tas ur drift i
förtid antingen på gmnd av att de inte uppfyller ställda säkerhdskrav eller
kraftindustrins egna höga Ullgänglighetskrav.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section865>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section866>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
man som elt ytterlighetsfall anlar all alla kärnkrafiverken skulle behöva
ersättas redan före år 2010 medför riksdagsbeslutet om avveckling inte några
merkoslnader för samhället. Men del är viktigt när man diskuterar kostnader
för kärnkraftsavvecklingen att man skiljer på å ena sidan de kostnader som
beror på riksdagens beslut och å andra sidan kostnaderna för utbyggnad och
drift av kraftförsörjningen. De här angivna koslnaderna gäller enbart den
första lypen av kostnad. Om flera av kärnkraftverken skulle fungera dåligt och
läggas ned innebär detta naturligtvis stora kostnader för investeringar och
drift av nya kraftverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Problem
på vägen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommillén
ger avslutningsvis några exempel på problem som kan uppstå på vägen till
kärnkraftsavvecklingen. Först konstaleras all avvecklingen fömtsätter en hög
grad av kontinuitet och konsekvens i statsmakternas beslut under en mycket lång
Ud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
av kärnkraften internationellt kommer att påverka synen på kärnkraften även i
Sverige. Skulle en stor kärnkraftsolycka inträffa någonstans i världen kan det
leda till all kärnkraften i Sverige och i andra länder snabbt avvecklas
tidigare än år 2010.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
eventuell upptäckt av etl grundläggande fel i konstruktionen av kärnkraftverk
som kraftigt ökar risken för t.ex. haverier, kan leda lill att kärnkraften
generellt eller någon viss lyp av kärnkraftverk måste las ur drift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Å
andra sidan är dd möjligt att det under de närmaste decennierna, när man fått
allt längre erfarenhel av ett större antal kärnkraftverk, visar sig att
kärnkraften fungerar alll bättre och atl risken för olyckor är mindre än man
räknat med tidigare. En sådan utveckling kommer sannolikl också alt påverka
synen på kärnkraften i Sverige och ställa det svenska avvecklings-beslutet
under debatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kunskaperna
och bedömningarna om effekterna av olika slag av miljö-och hälsopåverkan kommer
att öka väsentligt under tiden fram till kärnkraftsavvecklingen. Bara under
kommitténs sista arbetsår har insikten både hos experter och hos allmänheten om
effekterna av mark- och luftföroreningar ökal och avsevärt förändrat synen på
förbränning av olja, kol och andra fasta bränslen. Värderingen från miljö- och
hälsosynpunkt av olika energikällor - kol, olja, naturgas, vattenkraft,
vindkraft, solenergi i olika former och kärnkraft — kommer sannolikt att ändras
under de närmaste decennierna och kan leda till att beslutet att avveckla
kärnkraften ifrågasätts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
av priserna på olja, kol och naturgas ute i världen kan också få konsekvenser
för diskussionen om kärnkraftens framtid och beslutet att avveckla den. Om
priserna på dessa energislag skulle minska kommer de ekonomiska konsekvenserna
av kärnkraftsavvecklingen att bli</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section867>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section868>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mindre och avvecklingen lättare att genomföra. Skulle del
i slället ske kraftiga prishöjningar på olja och kol kan avvecklingen komma alt
ifrågasällas av ekonomiska skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De sista åren under avvecklingsperioden kan vidare
innebära svåra avvägnings- och beslutssituationer. Om man inför avvecklingen
byggt fastbränsleeldade kondensverk kommer man under etl antal år att ha valet
att köra antingen kärnkraftverk eller kondenskraftverk. Med dagens prisrelationer
skulle allernativet att köra kolkraftverk i stället forell kämkraftverk vara
mer än 500 miljoner kronor dyrare per år. Det innebär att det kommer att kunna
bli en stor ekonomisk press på att förskjuta urdriftlagningen så nära 2010 som
möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man får sannolikt räkna med att vi under hela Uden fram
till atl det sista kärnkraftverket är definitivt avställt och blivit
funktionsodugligt kommer att ha en diskussion och ett ifrågasättande från många
människor av det riktiga i att fullfölja avvecklingsbeslutet. Intensiteten i
diskussionema och i opinionsyttringarna kommer alt variera. Det är inte
uteslutet att de under vissa perioder kommer alt vara mycket starka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>1.8 Åtgärdsplan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis föreslår kommittén följande åtgärder
från statsmakterna (S) och från kraftföretagen (K):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtgärd</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tid</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1985 1990 2000 2010</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ALLMÄNNA ENERGIPOLITISKA ÅTGÄRDER</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>■ Utredning om konsekvenserna av en ny kraftig
oljeprisökning och om vilka statliga åtgärder som skulle krävas i en sådan
situation. Syfte: Att höja beredskapen inför en eventuell framlida
oljepris-cliock. (S)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ställningstagande från statens sida till formerna,
omfattningen och varaktigheten av ett mera bestående stöd till inhemska
bränslen. Syfte: Att främja utvecklingen av inhemska bränslen och skapa större
klarhet i de långsiktiga fömtsättningama för utvinning och användning av
inhemska bränslen. (S)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:180.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ökat stöd till forskning om utsläpp från förbränning.
Syfte; Att på sikt minska utsläppen ytterligare. (S)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:125.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Översyn av formerna för den statliga regleringen om
utsläpp av luftföroreningar vid förbränning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:124.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syfte: Att utforma regleringen så att den får bästa möjliga
effekt och främjar en från miljösynpunkl gynnsam utveckling av energiförsörjningen.
(S)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredning om statliga ålgärder för att effektivisera
elanvändningen. Syfte: Atl klargöra vilka motiv och möjligheter det finns för
statlig stimulans för atl åsladkomma en effektivare användning av elektricitet.
(S)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section869>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section870>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtgärd</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tid</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1985 1990 2000 2010</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:123.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fortlöpande bevakning av elmarknadens utveckling. Syfte:
Alt analysera vilka långsiktiga konsekvenser för elförbrukningen som den
pågående utvecklingen innebär och föreslå åtgärder som kan behöva vidtas för
atl fä en balanserad ulveckling av elförbrukningen med hänsyn lill alt
produktionskostnaderna i framtiden blir högre. (S)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FÖRBEREDELSER INFÖR KÄRNKRAFTSAVVECKLINGEN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>■ Besked från statsmakterna lill kraftföretagen om
vilken kraftutbyggnad som är tillåten vid kämkraftsavvecklingen. Syfte: Att
ange förutsättningarna för kraftföretagens planering inför
kärnkraftsavvecklingen. (S)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:125.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredning om i vilken takt och vilken ordning kärnkraftverken
skall tas ur drifi med hänsyn till säkerhetsmässiga och ekonomiska förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:125.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syfte: Att ge underlag för beslut om när de enskilda
kämkraftblocken skall tas ur drift och att kartlägga samtliga problem som måste
lösas i samband därmed. (S-(-K)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:125.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredning om lämplig lokalisering av nya kondenskraftverk
med hänsyn till miljö, ekonomi och sysselsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:125.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syfte: Att förbereda för de statliga besluten om
lokaliseringstillständ när nya kraftverk skall byggas som ersättning för
kämkraftverken. (S-HK)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredning om tekniska möjligheter och kostnader atl minska
utsläppen från kolkondenskraftverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syfte: Alt ge underlag för statliga miljökrav rörande
kolkondenskraftverk. (S)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förprojektering av nya kraftverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syfte: Att öka beredskapen atl vid behov bygga ul
elproduktionen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och förkorta tillstånds- och planeringsprocessen. (K)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AVVECKLING</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>■ Utbyggnad av ny kraftproduktion. (K)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>■ Urdrifttagning av kämkraftverken. (K)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Remissyttranden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Remissinstanserna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yttranden har avgivits av följande: försvarets
forskningsanstalt, överstyrelsen för ekonomiskt försvar, socialstyrelsen,
Sveriges meteorologiska och hydrologiska insiuut, byggnadsstyrelsen,
universitets- och högskoleämbetet, vetenskapsakademien, forskningsrådsnämnden,
lanlbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, statens naturvårdsverk, koncessionsnämnden
för miljöskydd, statens strålskyddsinstitul, arbetsmarknadsstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen,
bostadsstyrelsen, statens råd för byggnadsforskning, sta-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section871>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section872>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tens
planverk, statens industriverk, Sveriges geologiska undersökning, statens
energiverk, energiforskningshämnden, slatens vatlenfallsverk, slatens
kärnkraftinspektion, styrelsen för teknisk utveckling, domänverket,
riksrevisionsverkel, länsstyrelserna i Uppsala län. Malmöhus län, Göteborgs
och Bohus län samt Norrbottens län, Göteborgs, Härjedalens, Kalix, Malmö,
Oskarshamns, Skellefteå, Stockholms, Varbergs, Umeå samt Östhammars kommuner.
Centralorganisationen SACO/SR, Folkkampanjen mot kärnkraft. Forsmarks
Kraftgrupp AB, Föreningen Sveriges energirådgivare. Hyresgästernas
riksförbund. Ingenjörsvetenskapsakademien, Jernkonloret, Kraftsam,
Landsorganisationen i Sverige (LO), Landstingsförbundet, Lantbmkarnas
Riksförbund, Miljöförbundet, Oskarshamnsverkels Kraftgrupp AB, Riksförbundet
energileverantörerna (REL), Svenska Bioenergiföreningen, Svenska Cellulosa- och
Pappersbmksföreningen, Svenska Elverksföreningen, Svenska Gasföreningen,
Svenska Kommunförbundel, Svenska Kraftverksföreningen, Svenska
Naturskyddsföreningen, Svenska Pdroleuminstitutel, Svenska Stenkolsimportörers
förening. Svenska Värmeverksföreningen, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag,
Sveriges Industriförbund, Sveriges fastighetsägareförbund, Sveriges villaägareförbund,
Swedegas AB, Tjänstemännens centralorganisation. Sydkraft AB, VVS-tekniska
föreningen. Älvräddarnas samorganisation, tekn. dr. Olof Holmstrand samt
Föreningen Flugfiskarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Oskarshamnsverket
Kraftgmpp AB har deltagit i arbetet med att ta fram Svenska
Kraftverksföreningens yttrande och anför inget därutöver. Även Sydkraft AB har
deltagit i utformandet av Svenska Kraftverksföreningens yttrande och har
därutöver endast synpunkter på naturgasens användning. Folkkampanjen mol
kärnkraft och Miljöförbundei har lämnat gemensamt yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Följande
remissinstanser har avstått från atl avge yttranden: överbefälhavaren,
sjöfartsverket, transportrådel, statens pris- och kartellnämnd,
konsumentverket, naturvetenskapliga forskningsrådet, statens jordbmksnämnd,
fiskeristyrelsen, nämnden för haniering av använl kärnbränsle, statistiska
centralbyrån, länsstyrelsena i Stockholms, Jönköpings, Kalmar, Värmlands,
Västmanlands, Jämtlands och Västerbollens län, Kävlinge, Luleå, Norrköpings
och Västerås kommuner. Fältbiologerna, Generator Induslri AB, Götaverken Energy
Systems, HSB:s riksförbund. Industrins utredningsinstitut, Insliluiet för
vatten och luftvårdsforskning, K-Konsult, Storstockholms Energi AB, Studsvik
Energiteknik AB, Svenska arbetsgivareföreningen. Svenska teknologföreningen.
Svensk kärnbränslehantering AB, Sveriges Energiföreningars Riksorganisation,
Ångpanneföreningen och ASEA.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2
Allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
stort antal remissinstanser ställer sig positiva till EK 81:s betänkande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section873>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section874>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och anser att detta utgör en värdefull sammanfattning av energiområdet
och ett kvalificerat underlag för fortsatt utredningsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk menar atl betänkandet i två
betydelsefulla avseenden skiljer sig från många tidigare energiutredningar.
Dels arbetar kommittén inte inom en detaljerad prognos, dels gmndas betänkandet
på uppfattningen att staten inte kan detaljplanera energisektorn. Verket anser
detta positivt och menar att målen för den svenska energipolitiken inte kräver
slatliga ställningstaganden i en mängd detaljfrågor, inte heller är de problem
som kräver slatliga insatser beroende av den detaljerade utvecklingen av
energianvändningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinstanser, däribland byggnadsstyrelsen,
Jernkonloret, Svenska Cellulosa- och Pappersbruksföreningen, Svenska
Värmeverksföreningen och Sveriges Industriförbund anser också att det är bra
att inga regelrätta prognoser upprättats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt statens industriverk är det angeläget för hela
samhället att tillgången på energi långsikiigi säkerställs samtidigt som
koslnaden blir så låg som möjligt. Det är också angeläget att industrins
verksamhets- och planeringsförutsättningar framstår så klart som möjligt. För
att dessa mål skall kunna uppnås krävs en långsiktigt konsekvent politik som
verkar för flexibilitet och som undviker införandet av onödiga läsningar, menar
verket, som också anser alt kommitléns inriktning av ålgärdsförslagen på i
försia hand fortsatta utredningsinslanser och beredskap är väl motiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vikten av atl valfrihet hålls öppen och att inga onödiga
förtida låsningar skapas poängteras också av bl.a. universitets- och
högskoleämbelel, slatens valtenfaUsverk, Vetenskapsakademin, Jernkonloret och
Svenska Elverksföreningen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland andra statens industriverk, Vetenskapsakademin,
Oskarshamns kommun, Forsmarks Kraftgrupp AB och Ingenjörsvelenskapsakademin
menar att förutsättningarna kan ändras så att även elt förnyat ställningstagande
till avvecklingsbeslutd kan bli aktuellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den kraftigaste kritiken har framförts av försvarets
forskningsanstalt, som anser att betänkandet genom frånvaron av analys,
alternativa handlingsvägar och ulvecklad strategi, utgör elt otillräckligt
beslutsunderlag för statsmakternas åtgärder för att underlätta kärnkraftens
avveckling och en minskning av oljeberoendei. Den föreslagna åtgärdsplanen är
för begränsad bl.a. genom att den ej baseras på en utvecklad strategi. Viktiga
områden atl analysera i kommande utredningar, är ökad effektivitet och
flexibilitet i elanvändningen samt elförsörjningens sårbarhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskningsanstalten, som medverkat i försvarets utveckling
av en syn på planering under osäkerhet, anför alt för att kunna utarbeta en
strategi för att uppnå vissa mål så måste man utgå från skisser av vad man vill
uppnå och resonera baklänges för att klarlägga vad som vid olika tidpunkter
behöver göras för alt "bädda" för senare beslut. Därigenom kan man
formulera vilka ålgärder som med hänsyn till målen och osäkerhe-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section875>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section876>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>terna
behöver vidtagas i olika skeden, speciellt i närtid. Efter en lid kan strategin
behöva revideras eftersom ny kunskap tillkommer. Det intressanta är därför all
analysera vad som skall göras de närmaste åren, inte att nu bestämma innehållet
i de beslut som skall fattas om 10-20 år. För atl möjliggöra elt utarbetande av
en strategi måsle planeringssituaUonen och viktiga faktorer analyseras. I
kommande ulredningar inom detta område är det viktigt att dessa analyser görs.
Genom att EK 81 ;s åtgärdsplan inte baseras på en strategi så är förslagen inle
tillräckligt motiverade och vikliga åtgärder saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
Lantbrukarnas riksförbund menar att avsaknaden av en plan eller strategi för
den framUda energiförsörjningen är en brist i betänkandet. Förbundet menar att
utan en sådan plan skapas en villrådighet som varken gagnar samhälle,
näringsliv eller enskilda. Förbundet anser också alt kommittén negligerat och
förringat den betydelse som de inhemska bränslena skulle kunna få, samt
missbedömt kolprisutvecklingen och kolets framUda roll. Dessutom menar
förbundet att betydelsen av det ökade elberoendet förbisetts saml att man inte
nog tagit hänsyn till de möjligheter som effekUvare energianvändning och
ytterligare sparande erbjuder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd av utredningens direktiv och av riksdagen beslutade energipolitiska
mål, ifrågasätter riksrevisionsverket kommitténs ställningstaganden att kärnkraft
till väsentlig del skall ersättas med annan kraftproduktion, snarare än genom
effeklivisering och hushållning med el, samt att ingen energipolitisk styrning
via elskatter erfordras. Enligt verket innebär dessa ställningstaganden en risk
för atl elanvändningen inför kärnkraftsavvecklingen tekniskt och
institutionellt låses på en förhållandevis hög nivå. Verket anser alt
utredningen borde ha analyserat såväl möjligheterna till som konsekvenserna av
ett uppnående av olika elförbmkningsnivåer. Ett antal sådana redovisningar hade
på ett helt annal sätt kunnat användas som underlag för statsmakternas
fortsatta agerande inför den beslutande kämkraftsavvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
statens naturvårdsverk ger oss den tid som ligger framför oss innan kärnkraften
skall vara avvecklad möjligheter att styra utvecklingen i stället för att vi
styrs av utvecklingen som oftast är fallet. Verket framhåller att ju längre
tid vi har på oss, desto större förändringar i förhållande till nuvarande
situation är möjhga att åstadkomma. Enligt verkets mening för EK 81 motsatt
resonemang, nämligen att tiden fram till kärnkraftsavvecklingen är för lång
för att man skall kunna göra prognoser över framtiden. Då ett så genomgripande
beslut som att avveckla kärnkraften fattats kan man inle nöja sig med att bara
följa utvecklingen utan man måste gå in med styrmedel från samhällets sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
anser vidare att beslutet att avveckla kärnkraften fömtsätter en målmedveten
insats från statens sida för atl inte leda Ull allvarliga miljökonsekvenser.
Ersättningen av kärnkraften bör i första hand ske genom sparande och genom
användning av förnyelsebara energi-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section877>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section878>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>källor. Planeringen bör ske så att miljöeffekterna av den
framlida energianvändningen blir så små som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med den handlingslinje kommittén valt finns del enligt
naturvårdsverket uppenbara risker för att elförbrukningen låses på en för hög
nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överstyrelsen för ekonomiskt försvar konstaterar atl EK 81
anser all fortsatt minskning av oljeanvändningen och kärnkraftsavvecklingen i
huvudsak skall ske på markandsmässiga villkor. Enligt överstyrelsen är det
möjligl att faktorer som miljöförstörning och försörjningsberedskap inte
tillräckligt beaktas om man väsentligen förlitar sig till marknadskrafterna.
Överstyrelsen påpekar vidare att medan tillförselsidan representeras av starka
och väl organiserade intressen i form av bl.a. olika slags energibolag är
hushållningssidan svagt organiserad. Om inga slatliga ingrepp kommer till
stånd kan det därför förväntas att utbyggnaden på tillförselsidan kommer att
ligga före hushållningsåtgärderna även i framtiden. Resultatet blir då atl
Ullförselsidan blir överdimensionerad med för många kraftanläggningar, för
stora värmeverk m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkkampanjen mot kärnkraft och Miljöförbundet anser atl
utredningen genomfört en del intressanta undersökningar och problemanalyser men
trots det, ger en vilseledande bild av dagens energiläge och framlägger en
åtgärdsplan som snarare skulle försvåra kärnkraftsavvecklingen än underlätta
den. De båda föreningarna anser också att den stora framtida osäkerheten
ligger i kärnkaftsanläggningarnas livslängd som enligt deras uppfatlning inte
med säkerhet är längre än 12-20 år. Vidare anser föreningen atl aktörerna på
den svenska elmarknaden och den hittills förda energipolitiken borde ha
analyserats i betänkandet och påtalar också att elmarkanden i hög utsträckning
styrs av medlemmarna i Kraftsam som med alla medel arbetar för ökad
elanvändning och elproduktion varvid handlingsutrymmet för riksdag, regering
och energiopinionsbildare smalnar inför kärnkraftsavvecklingen lill dess det
enda alternativet blir en stor satsning på kolkondenskraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har
funnit kommitténs beskrivning av möjligheterna Ull framtida elprodukiion
ofullständig då man avstått från att analyserade nya energislagens polential.
Även energiforskningsnämnden framhåller att det är en brist i betänkandet att
den tekniska utvecklingen på energiområdd och energiforskningen inte behandlats
mer omfattande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitets- och högskoleämbetet finner dd inle
osannolikt alt genomgripande teknikförändrande rön som lolall förändrar
helhetsperspektivet kan komma fram under den aktuella lidsramen. För atl uppnå
sådana epokgörande resultat fordras dock en målmedveten satsning på grundläggande
forskning inom hela det energilekniska fältet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Centralorganisationen SACOISR, Svenska Bioenergiföreningen
och Svenska Naturskyddsföreningen anser att kommittén inle tillfredsställande
utfört sitt uppdrag i och med att ingen avvecklingsplan presenterats. Sta-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section879>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section880>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tens
geologiska undersökning finner del oUllfredsiällande atl kommittén i så stor
utsträckning vall all föreslå lillsällandel av nya ulredningar. Varbergs
kommun anser atl kommittén utrycker sig alltför vagt och passivt när del gäller
att precisera vilka strategiska beslut som måste fattas och menar alt ju längre
sådana beslut dröjer desto mer ökar svårighelerna liksom svårigheterna att få
fram alternativ ökar ju längre liden går.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3
Energibehovens utveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har avstått från att göra en regelrätt prognos över den framlida
energianvändningen och har i stället fastlagt intervall inom vilka
energianvändningen i olika sektorer kommer atl ligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Elt
stort antal remissinstanser delar EK:8l:s uppfattning atl det är orealistiskt
atl göra prognoser på så lång sikl som del här blir frågan om. Många instansen
har emellertid kommenterat de intervallgränser som kommillén kommit fram till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
kommun finner att den nedre gränsen i intervallet för elanvändningen, är föga
realistisk då elanvändningen exklusive de avkopplingsbara elleveranserna redan
idag är högre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
vattenfallsverk gör samma bedömning och hänvisar Ull alt utredningen bedöml
att elvärme och värmepumpar i stor utsträckning kommer att fortsätta att
användas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kraftsam
anser att kommittén lydligare än vad som skett borde ha angett atl
sannolikheten är olika för att hamna i olika delar av intervalld och framhåller
att ett troligt minimivärde för elanvändningen ligger kring 115å 120 TWh inkl.
förluster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Elverksföreningen ifrågasätter om det är realistiskt och motiverat att räkna
med etl undre värde för elanvändningen pä endast 90 TWh vilket är tio procent
lägre än 1983 års verkliga värde. Föreningen menar atl en så låg nivå skulle
endast kunna nås i samband med en djup och mycket långvarig lågkonjunktur.
Föreningen vill i sammanhanget framhålla angelägenheten av att elproduktions-
och överföringssystemet även i framliden innehåller Ullräckliga marginaler för
alt klara även oförutsedda eflerfrå-geökningar och påpekar att kostnaderna för
dessa marginaler är små jämfört med de samhällsekonomiska förluster som kan
uppstå om efterfrågan ej tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Kraftverksföreningen noterar atl kommitténs betänkande inte innehåller fakta
eller resonemang som övertygar om att en påtaglig framUda minskning av
elförbmkningen skulle vara sannolik. En miniminivå för elförbrukningen på lång
sikt är enligt föreningens mening ca 120 TWh, dvs ca 130 TWh inkl. förlusler.
Detta innebär atl praktiskt taget hela kärnkraft-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section881>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section882>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>produktionen
måsle ersättas med annan elproduktion vid kärnkraftens avveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skellefteå
kommun finner att en elanvändning på endasl 100 TWh är osannolik mol bakgrund
av kommitléns bedömningar beträffande elvärmens roll i framliden och
industrins produktutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingenjörsvelenskapsakademin,
finner att intervallen givits alltför stora spännvidder och hänvisar Ull de
analysmetoder akademin tillämpat i sin studie "Energi och ekonomi". 1
denna studie har spännvidden kunnat reduceras till 111-138 TWh för
elanvändningen, varvid del lägre värdet hänför sig till låg BNP-utveckling och
kärnkraftsavveckling och det högre värdet till hög BNP-utveckling och fortsatt
användningn av kärnkrafi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Försvarels
forskningsanstalt anser att grunderna för valet av gränser för en framtida
elanvändning inle har diskulerats av ulredningen. Innan förutsättningarna
preciserats är det angivna intervalld oinlressanl som uigångspunkl för en
energipolitisk strategi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Malmöhus län hyser förståelse för svårigheten att bedöma det framUda
elbehovet men anser ändock atl den sannolika elkonsumtionen borde ha kunnat
preciserats något bättre än med 60 TWh mellan max- och minimivärdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Älvräddarnas
samorganisation konstaterar att varje prognos som kraft-etablissemanget gjort
varit grovt felaktig och finner del inte iroligt att den nya prognosen är
tillförlitligare än de lidigare. Organisationen hänvisar till underrapporten
Perspektiv på energi (Ds I 1983:18) och de siffror som angivits i denna, samt
till beräkningar ulförda av BFR som säger atl uppvärmningsbehoven i bostäder
och lokaler kan halveras till sekelskiftet. Sammanfattningsvis bedömer
organisationen att en elanvändning om ca 90 TWh år 2010 är fullt möjlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Lantbrukarnas riksförbund och Sveriges villaägareförbund hänvisar till
undertapporten Perspektiv på energi (Ds 1 1983: 18) enligt vilken det är
möjligt att genom hushållnings- och effektiviseringsålgärder sänka energibehovet
till ca 200-300 TWh år 2010 och ifrågasätter varför dessa möjligheter inte
analyserats vidare av EK 81.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Industrin</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
EK 81 :s bedömningar kommer energianvändningen inom industrin att uppgå fill
ca 150-200 TWh år 2010. Statens energiverk som i sitt remissvar preliminärt
redovisar de prognoser som verket arbetat fram för energianvändningen år 1995,
anger 135 TWh för år 1995. Belräffande elanvändningen inom industrin anger EK
81 inlervallet 40-70 TWh för år 2010 medan energiverkets prognos anger 53 TWh
för år 1995. Verket anser det därför mindre troligt atl elförbrukningen kring
år 2010 skulle ligga vid den undre gränsen för EK 81 :s intervall och således
underskrida den sannolika förbrukningen år 1995.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section883>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section884>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Cellulosa- och Pappersbruk.sföreningen kommenterar de siffror som angivits i
lUI:s underrapport Den ettunga industrins ulveckling (Ds I 1983:13) och som
ligger till gmnd för EK 81:s bedömningar. Rapporten har angivil intervallen
13,7-17,8 TWh som trolig elanvändning år 2010 inom pappers- och massainduslrin.
Föreningen som räknar med fortsatt tillväxt för branschen på grund av ökade
avverkningsmöjligheier och produktutveckling anser att etl troligare intervall
är ca 17,8-23 TWh. Oljeförbrukningen har reducerats drastiskt inom branschen
sedan 1973 trols ökad produktion. Motsvarande reduktion anser föreningen inte
möjlig vad avser elanvändningen utan påpekar att totalt sett energieffektiva
processer i allmänhet leder till högre elförbmkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jernkonloret
kommenterar också IUl:s underrapport där hög- och lågalternativ angivits även
för järnindustrins energianvändning. Det lägre alternativet innebär enligt
Jernkonloret att de svenska handelsstålverken avvecklas när nu gjorda
investeringar tjänat ut strax efler sekelskiftet. Jernkonloret hänvisar till
atl stål visserligen kan produceras lill lägre pris än i Sverige i vissa andra
länder, men att dessa ligger på fraktavstånd som ger högre kostnader vid export
både till USA och Europa. Av denna anledning och på grund av Sveriges
effektivitelsmässiga förspräng, finner Jernkonloret ingen anledning att fömtse
någon minskning av den svenska handels-eller specialstålindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jernkonloret
påpekar vidare att möjligheterna att byta energibärare är mycket begränsade
inom järn- och stålindustrin och kan i allmänhet bara ske i samband med ny-
eller reinvesteringar varför branschen är beroende av en långsiktig väl avvägd
energipolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Kraftverksföreningen anser atl EK: 81 :s lägre intervallgräns för industrin, 40
TWh, är hell orealistisk då en fömtsättning i så fall måste vara att delar av
industrigrenarna massa och papper, järn och stål samt kemi skulle slås ut
vilket föreningen inte funnit atl några skäl till har angetts belänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Sveriges Industriförbunds bedömning kommer industrins specifika elförbrukning
atl öka till 50-58 TWh år 1995. Förbundet anser att endast under myckel extrema
förutsättningar kommer förbmkningen därefter alt sjunka och varnar för att
räkna med atl indusirins elförbmkning år 2010 skulle ligga under 50 TWh per år.
Förbundet framhåller att industrin ser elprognoser som en ram inom vilken
industrins användning måste hållas. Uppfattas eltillgången som knapp hämmar
detta utvecklingen av ny teknik och projekl av elintensiv karaktär. Förbundet
poängterar alt ny teknik nästan undantagslöst kräver el för att fungera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
vatlenfallsverk räknar dock med att den specifika elenergianvändningen inom
industrin på sikl minskar, men hänvisar också till en prognos från Kraftsam som
visar på en något höjd specifik elförbrukning fram till år 1995.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Byggnadsstyrelsen
finner intervallet för industrins elanvändning väl Ull-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section885>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section886>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lagd och inle molsvarande de lendenser som kunnat utläsas
av de senaste årens ulveckling. Byggnadsslyrelsen hänvisar också till all EK 81
:s delrapporter och BFR:s utredningar pekar pä ett i stort sett oförändrat
energibehov för industrin fram mol år 2000.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Transportsektorn</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det av kommittén angivna intervallet för transportsektorns
energibehov år 2010 är 60-100 TWh. Därav utgör 2-3 TWh el.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverks prognos förutser en ökning av
transportsektorns totala energianvändning från 68 TWh år 1983 till 78 TWh år
1995. Verket konstaterar atl EK 81 :s bedömningar därför ligger i linje med den
egna prognosen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmö kommun konstaterar alt fordonen visserligen kommer
att bli mer bränslesnåla men atl trafikarbetet kommer att öka varvid
energiförbrukningen kommer att öka något eller möjligen ligga kvar på ungefär
samma nivå som idag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkkampanjen mot kärnkraft finner att den högre gränsen i
intervalld inte kan förenas med ett program för alt rädda Europas skogar undan
förödelse, ens om katalytisk avgasrening skulle införas snabbt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bostäder och service, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>EK 81 har angivil del troliga inlervallet för
energianvändning inom sektorn lill 100-150 TWh. Därav ulgör 50-80 TWh
elanvändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Statens energiverks prognos för 1995 minskar
energianvändningen inom sektorn från 150 TWh år 1983 till 137 TWh år 1995.
Elanvändningen beräknas öka från 52 till 63 TWh. Verket finner de av EK 81
angivna undre gränserna svårförenliga med verkels bedömningar för år 1995 och
därmed som olämpliga som underiag för statsmakternas planering under den
närmaste lO-ärsperioden. För att elanvändningen skall kunna begränsas lill 50
TWh eller strax däröver, krävs enligt verkels mening att betydande delar av
den nuvarande direktverkande eluppvärmningen försvinner ur systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens vattenfallsverk finner det sannolikt att
användningen av energi för uppvärmning kommer att minska kraftigt genom en
alllmer effekiiv energianvändning. Däremol förulser verket en ökning av
elanvändningen och beräknar alt ca en tredjedel av en elproduktion på 130 TWh
kan avsällas på värmemarknaden omkring år 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Byggnadsstyrelsen kommenterar den förväntade användningen
av driftel respektive elvärme och konstaterar alt i det högre alternativet
förväntas i stort sett en fördubbling av driftelen medan elvärmen bedömts vara
nära konstant. Enligt byggnadsslyrelsen vore en ökning av driftelen i propor-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section887>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section888>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tion
till ökningen av volymtillväxten rimlig vilkel är långt mindre än en
fördubbling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
råd för byggnadsforskning anför att energihushållningsåtgärder samt införandet
av ny teknik kan halvera energibehovet i bebyggelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.4
Hushållning och effeklivisering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Byggnadsstyrelsen
konstaterar atl EK 81 visserligen betonar vikten av energisparande men menar
att de förslag som redovisas innebär att energisparandel nedtonas till förmån
för konvertering och ombyggnader i pro-duktionsystemel. Byggnadsslyrelsen anser
iställel atl det omvända förhållandel borde gälla eftersom en fortsatt aktiv
energihushållning är den enda säkra vägen mot minskat beroende av olika
energikällor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
och Umeå kommuner. Hyresgästernas Riksförbund, Svenska Naturskyddsföreningen
och VVS-tekniska föreningen anser atl lillgänglig teknik för energihushållning
möjliggör väsentliga minskningar i energianvändningen utan att
samhällstillväxten i övrigt behöver begränsas. Elanvändningen skulle kunna
minskas så långt att kärnkraften kan avvecklas utan annat än marginella
tillskott från andra produktionsanläggningar vilket vore till fördel ur både
luft- och vattenvårdsynpunkt. Göteborgs kommun framhåller att målet för den
statliga energipolitiken borde kunna motsvara den av kommittén angivna undre gränsen
i bedömningen om framtida energianvändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
Riksförbund menar också att det måste vara en riktig strategi att med ett
kraftigt sparande och utnyttjandet av bästa kända teknik reducera del toiala
energianvändningen. Genom samhällelig styrning bör en jämn prisutveckling på
de olika energiformerna lillskapas. Tidig information om ungefärliga priser och
tänkt prisutveckling skulle enligt förbundet möjliggöra rationella beslut för
både samhälle, näringsliv och enskilda. Förbundet anser att delta sannolikt
skulle innebära atl eleflerfrågan dämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket
menar också att EK 81 inte till fullo tagit fasta pä den besparingspotential
som fortfarande finns, och som framhålls bl.a. i EK 81 ;s eget
underlagsmaterial. Verket ifrågasätter utredningens ställningstagande, att
inrikta planeringen mot att ersätta kärnkraft med annan kraftprodukUon, hellre
än mot effekUvisering och hushållning med el, och anser att detta strider både
mot utredningens direkUv och andra energipolitiska mål som riksdagen beslutat
om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verket
anser vidare att utredningen haft en alltför defaitistisk inställning lill alt
via olika samhälleliga styrmedel påverka framtida elkonsumtion och ställer sig
skeptiskt till möjligheterna att uppnå väsenUiga och samhällsekonomiskt väl
avvägda styreffekter enbart på grund av "spontana" elprishöjningar
under avvecklingsperioden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section889>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section890>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges Allmännytiiga Bostadsföretag (SABO) anser atl
satsning på energihushållning och effeklivisering både inom induslrin och sektorn
bostäder — service redan nu borde intensifieras och hushållning premieras. En
sådan satsning under de närmaste lio åren borde leda lill säkrare bedömning av
slorleken på de invesleringar som måsle göras i nya produkiionsanläggningar
omkring år 2000. SABO finner del förvånande att statsmakterna aviserat en
minskning av anslag för utbildning och informalion för energihushållningssidan
om ca 50 milj och anser att detta minskar trovärdigheten för viljan att
avskaffa kärnkraften lill år 2010. SABO jämför nedskärningen med den kostnad på
28 miljarder som erfordras för atl bygga ut vattenkraften med 15 TWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges Energirådgivare räknar upp ett antal
åtgärder som bör vidtas för alt klara energiförsörjningen i samband med
avvecklingen av kärnkraften omkring år 2010:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Energihushållningsåtgärder,
främst i samband med ombyggnad och modernisering, så att en energistatus
motsvarande nära nybyggnadskrav uppnås. Enligt föreningens erfarenheter kan
förbmkningen vid ombyggnad minskas till 100-120 kWh/m" eller lägre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ökad användning
av värmepumpar, solfångare och sådan ny teknik som är under utveckhng.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ökad användning
av inhemska fasta bränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt föreningen är den konvertering till el som idag
sker inte någol problem så länge de vattenburna distributionssystemen finns
kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bostadsstyrelsen
konstaterar att del i EK 81 :s lägre alternativ för elanvändningen år 2010
inte erfordras någon kondenskraft för att ersätta kärnkraften och anser att
det är en brist alt kommittén inte diskuterat möjligheterna atl ytterligare
minska behovel av ersättning genom sparande. Bosladsstyrelsen anser att en ny
energisparplan omfattande både industrin och bebyggelsen bör utarbetas och
kopplas till avvecklingen av kärnkraften. Den av kommittén föreslagna
utredningen om effektivare elanvändning samt den föreslagna övervakningen av
elmarknaden bör kopplas till en sådan energisparplan liksom energiprisfrågan.
Bostadsstyrelsen hänvisar vidare till en rapport från byggnadsforskningsrådet
som anger atl inom byggnadssektorn bör en halvering av 1978 års
energiförbmkning vara möjlig. Bostadsstyrelsen anser det önskvärt med en
begränsning av den direktverkande elvärmen och alt i slället fortsatta
satsningar görs på både små och stora värmepumpar. Styrelsen påpekar också att
industrins elanvändning endast ökat med 15% sedan 1970 och all väsentliga
sparmöjligheler fortfarande finns genom t.ex. ökad värmepumpsanvändning,
varv-lalsreglering av pumpar, fläktar m.m., ulnytUande av värmeåtervinning från
kompressorer m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens råd för byggnadsforskning refererar till sin
rapport "Energi 85" där man föreslagil genomförandet av en kraftfull
energihushållningsplan som även innefattar en plan för införandet av
effektivare ny energiteknik</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section891>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section892>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och som är samordnad med programmet för renovering,
ombyggnad och tillbyggnad (ROT). Fömtsättningarna för en omfattande
energibesparing och elbesparing i bebyggelsen är enligt rådet goda och
energibehovet kan Halveras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges Villaägareförbund ifrågasätter att villaägarna
har ekonomiska möjligheter atl inveslera i ytterligare energibesparande
åtgärder när alla stimulerande bidrag nu tagits bort. Förbundel hemsläller
därför alt nya slödålgärder införs, saml att även småhusägarna inbegripes i
ROT-programmel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oskarshamns kommun understryker vikten av hushållning och
effektiv användning av energi. Detta har stor betydelse för avvecklingen av
kärnkraften, dels direkt genom att byggandet av anläggningar för energiproduktion
kan minimeras, dels indirekl genom att det blir lättare att skapa förståelse
hos allmänheten för behoven alt bygga nya kraftverk när del kan påvisas alt
energin används effektivt. Kommunen påpekar också att ytterligare en viktig
utgångspunkt för hushållningen måste vara atl tillgången på elenergi alllid
måste vara tillräcklig för näringsliv och samhälle och att kostnaderna för
energin inte får leda till att begränsningar uppstår i produktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingenjörsvelenskapsakademin anser dock alt målsättningen
alt energiförsörjningen skall ske till så låga samhällskostnader som möjigt
med beaktade av god miljö redovisats alltför vagt. Fältet lämnas därmed öppel
för vissa merkostnader för energisparande, som enligt akademins uppskattning
inte är nödvändiga för alt säkerställa en god miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överstyrelsen för ekonomiskl försvar anser att statens
insatser ska syfta till att balansera hushållnings- och tillförselintresserna
och möjliggöra att andra faktorer än de ekonomiska beaktas. Överstyrelsen
påpekar alt koslnaden för många hushållningsåtgärder är av samma storlek som
kostnaderna för flera tillförselalternativ. Totalkurvan för landets
energiförsäljning är alltså flack inom ett stort område och statens åtgärder
får då stor inverkan på den totala konsumtionen av energi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Industriförbundet och Svenska Cellulosa- och Pappersbruksföreningen
understryker vikten av att energiförsörjningen på såväl lång som kort sikt sker
Ull så låga samhällsekonomiska kostnader som möjligt. Att hushålla med energi
får aldrig bli ett självändamål. God tillgång på energi till internationellt
sett låga priser har legat till grund för den svenska industristrukturen och
varit en förutsättning för en gynnsam ekonomisk utveckling. Denna
konkurrensfördel - en av våra få kvarvarande - får inte försvinna till följd av
olämpligt fattade politiska beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens naturvårdsverk betonar att ersättning av
kärnkraften i första hand bör ske genom sparande och förnyelsebara
energikällor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt länsstyrelsen i Norrbollens län är det vid
fastställandet av den långsiktiga energipolitiken av största vikl att en
effektiv energianvändning stimuleras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section893>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section894>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lanlbruksstyrelsen anser att energihushållningsålgärder
och användningen av inhemska bränslen bör prioriteras för att begränsa
kolanvändningen i energisystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen för teknisk ulveckling framhåller atl slatligl
stöd till energief-fektiviserande FoU i industrin är mycket viktigt. Det är
styrelsens erfarenhet att en stor del av denna FoU annars inte kommer lill
stånd därför atl energieffekliviseringen har svårt att hävda sig i konkurrens
med andra FoU-projekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Oljereduktion</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>EK 81 har bl.a. haft som uppgifl alt behandla
möjlighelerna lill elt fortsatt minskat oljeberoende. Kommittén konstaterar alt
oljeavvecklingen fortskrider snabbare än förutsatt och att ytterligare
åtgärder inte är aktuella.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk konstaterar atl efterfrågan pä olja
minskat drastiskt även på den internationella oljemarknaden. Antalet
oljeproducerande länder har ökat och oljehandeln börjar bli mer lik andra
råvarumarknader. Det är numera föga sannolikt att någon eller några stater
skulle lyckas utnyttja oljemarknaden som politiskt påtryckningsmedel.
Oljepriserna kommer enligt verket troligen atl på kort sikt sjunka någol medan
situationen fram mot år 2000 är mer osäker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Petroleuminstitutet påpekar atl oljeförbmkningen
redan sjunkit till den nivå som planerats för år 1990. Anledningama till att
ett minskal oljeberoende ansågs önskvärt var enligt institutet dels att minska
beroendet av import från Mellersta Östen, dels förväntade höjda reala priser
på olja. Då de löpande oljepriserna sjunkit väsentligt och endast en liten del
olja (11% försia halvåret av år 1984) importeras från OPEC-länderna anser
institutet att de väsenlliga skälen att fortsätta oljeersättningsprogrammet ej
längre föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingenjörsvetenskapsakademin och Skellefteå kommun
konstaterar också att några speciella åtgärder för oljeersättning inte längre
erfordras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även statens vatlenfallsverk anser att stödet till
oljeersättande åtgärder bör avvecklas inom alla områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lantbrukarnas Riksförbund menar dock att fortsatt
oljereduktion är nödvändig och att oljan, som är en ändlig resurs, i framtiden
främsl ska reserveras för samfärdsel och kemisk industri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkkampanjen mol kärnkraft delar kommitléns uppfattning
att oljeavvecklingen går väl av egen kraft inom industrin och byggnadssektorn
men anser att trafikens oljeanvändning inte kan lämnas orörd. Folkkampanjen
konstaterar, att många åtgärder för att minska miljöförslörningen erfordrar
internationellt samarbete men atl den mest omfattande uppgiften, att förändra
hela trafikstmkturen mot ökad kollektivtrafik, sänkta hastigheter m.m. kan
drivas av Sverige oberoende av framgångarna för det alleuro-</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr
120. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section895>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section896>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>peiska
arbetet. Dessutom varnar Folkkampanjen för atl Sverige ensidigt binder sig vid
oljeleveranlörer inom lEA-gemenskapen och anser att långsikfiga kontrakt bör
slutas även med ett flertal OPEC-länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.6
Elproduktion</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Vattenkraft</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ek
81 har i tilläggsdirektiv erhållil i uppdrag alt redovisa vad altemativ där
vattenkraftutbyggnader ingår utöver vad som förutsätts enligt 1977 års
riktlinjer i den fysiska riksplaneringen (ulbyggnad till lolall 66 TWh) skulle
innebära.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
pekar därvid på att med hänsyn till enbari ekonomiska krilerier skulle
ytterligare 25 TWh vallenkraft kunna byggas ut. Avvägningarna mellan olika
krafislag i utbyggnadsplaneringen bör emellertid Ull slor del baseras på
allmänna bedömningar där olika ekonomiska och miljömässiga egenskaper vägs mol
varandra. I betänkandet ges exempel på en utbyggnad av 10 TWh vattenkraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
nalurvårdsverk uppmärksammar att de skador som åsladkommes på miljön i samband
med utbyggnaderna inte givits något värde i de ekonomiska kalkylerna och
konstaterar att det idag saknas en ekonomisk teori för att värdera den typen
av naturresurser med tanke på framtida generationers värderingar. Enligt
kommittén skall en utbyggnad ske med mycket högt ställda ambitioner på
varsamhet men naturvärdsverkets åsikt är att någon skonsam form för utbyggnad
inte finns. Verkel anför att etl utbyggt vattendrag under alla förhållanden
blir från ekologisk synpunkt totalt förändrat och mer eller mindre utarmat.
Sammanfattningsvis anser verkel att en utbyggnad till högst 66 TWh kan tillåtas
och att de nu undantagna älvarna och älvsträckorna bör få ett bestående skydd
genom den kommande naturresurslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vetenskapsakademin
konstaterar också att till kapilalkostnaderna för en vattenkraftsutbyggnad
måste läggas svårbestämda "miljökostnader" vilket gör att
nettovärdet av vattenkraftutbyggnaden blir mycket osäkert. Detta bör enligt
akademin innebära att irreversibla förändringar bör skjutas upp för att därmed
garantera handlingsfrihet för nästa generation. Akademin poängterar att en
utbyggnad av ytterligare 25 TWh vattenkraft innebär att tre av de fyra
återstående älvarna i Nortland byggs ut vilket skulle betyda att de sista
någorlunda orörda sinsemellan olikartade älveko-sysiemen i vårt land går
förlorade. Akademin anför vidare att älvarnas vetenskapliga värde därmed går
förlorat och att deras rekreationsvärde minskar kraftigt. Genmaterialet hos
vandringsfisk går förioral och skadeeffekterna på strandzoner i fjällområden
och älvdalar är allvarliga. S.k. miljövänlig vattenkraftutbyggnad finns inte i
sinnevärden, avslutar Vetenskapsakademin.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section897>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section898>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Älvräddarnas samorganisation anser också atl en skonsam
utbyggnad av vallenkraften är omöjlig och anser det vara en brisl att ingen
sakkunnig på vattenkraftens miljöskador deltagit i utredningen. Organisationen
framför alt om man delar upp en älvsträcka på flera kraftverk, innebär detla
ingen miljöförbättring utan Ivärtom ännu slörre skador. Organisationen påpekar
också att de älvsträckor som återstår ofta är svårutbyggda genom en långslutiande
profil som gör all långa sträckor måste torrläggas eller överdämmas för att
energi ska kunna utvinnas vilkel ocksä är anledningen till alt de inle hittills
utnyttjats. Älvräddarna anför att kosmetiska ålgärder i samband med en
utbyggnad, såsom anordnande av spegeldammar i torrlagda älvfåror och
omfördelning av schaktmassor i terrängen, inle kan återskapa förutsättningarna
för den biologiska produkfionen i sjöar eller älvar. Organisaiionen anser att
den rimliga vatienkraflproduktionen uppgår lill 66 TWh och atl de kvarvarande
älvarna bör ges ett definitivt skydd som är oberoende av den snabbt
föränderliga energisilualionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt statens vattenfallsverk är dock vattenkraften
ekonomiskt och miljömässigt överlägsen andra alternativ för ny elproduktion.
Vattenfall gör bedömningen att en ulbyggnad av vattenkraften utöver den av
riksdagen beslutade nivån 66 TWh i första hand bör komma ifråga vid ersättning
av kärnkraften varvid behovet av kolbaserad elproduktion kan minskas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kraftsam och Svenska Kraflverksföreningen anser atl del är
hell klart atl både vattenkraft och kondenskraft måsle användas för alt ersätta
kärnkraften, varvid del praktiskt möjliga vatienkraftstillskottet begränsas
till 25 TWh. Organisalionerna, som anser all nuvarande tillåtlighetsregler ger
som resultat att tillskottet stannar vid 10 ä 15 TWh, poängterar att denna
gräns borde förändras och besked om nya riktlinjer lämnas snarast möjligl
eftersom vattenkraft dels är bästa produktionsalternativ, dels önskvärd jämn
sysselsättning kräver lång utbyggnadstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landsorganisationen i Sverige påvisar faran av atl del vid
nuvarande utbyggnadstakt av vattenkraften finns stor risk alt nödvändig
kompetens inte kan bibehållas på tillräckligt hög nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skellefteå kommun som anser det klokt att hålla möjligheterna
till en fortsatt vattenkraftutbyggnad öppna anser all kraftföretagen bör
stimuleras lill alt förbereda sådana lösningar som tar hänsyn till olika
former av motstående intressen för att därmed skapa en bättre
handlingsberedskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Statens meteorologiska och hydrologiska insutul
(SMHI) saknas i vattenkraftsberedningens redovisning projekt i flera vattendrag
där det finns hydrologiska fömtsättningar för vattenkraftulbyggnad. En fömtsättningslös
inventering bör därför göras av potentiella vattenkrafttillgångar. Därvid bör
speciellt utredas hur stort krafttillskott som kan erhållas från mindre
kraftverk. Institutet anser också atl effektiviseringsålgärder i befintliga
anläggningar kan öka elproduktionen liksom samordning av drift-planeringen inom
och mellan älvar och regioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lantbrukarnas riksförbund förordar en kraftig satsning på
minikraftverk</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section899>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section900>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>saml
poängterar all möjlighelerna till modernisering och effeklivisering av
befintlig vattenkraft måste tas tillvara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härjedalens
kommun erinrar om att kommunfullmäktige beslutat att inte medge ytterligare
utbyggnad av vattenkraft inom kommunen. Kommunen svarar redan idag för 2,5% av
landets lotala vattenkraflsprodukUon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kraftvärme</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk, som gjort en ulredning om kraftvärme, anser att
produktionskapaciteten i kraftvärmeverken kommer alt vara konstant fram lill år
1995 (ca 6-7 TWh). Förutsättningarna för en utbyggnad därefter är osäkra bl.a.
beroende på att utbyggnaden av fjärrvärme enligt verkets uppskattning iroligen
avstannar vid under 40 TWh. Den snabba utbyggnaden av stora värmepumpar i
fjärrvärmesystem innebär också en försämring av förutsättningarna för kraft
värmeutbyggnaden. Ytterligare en faklor gäller enligt verket utvecklingen av
kostnaderna för kraflvärmeverk i olika storleksklasser. Om den nuvarande
lönsamhetsgränsen vid effektstorleken 50 MW kunde sänkas skulle
kraftvärmepotentialen öka något. Med hänsyn tagen till ovanstående faktorer
anser energiverket att kraft-värmekapaciteten kan komma att byggas ut till
maximalt 12 TWh år 2000. Slutligen påpekar verket att den största delen av
vattenkraftspotentialen på drygt 20 TWh är billigare att bygga ut än
kraftvärme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Både
Svenska Kraftverksföreningen och Svenska Värmeverksföreningen påtalar att
småskalig kraftvärme kan vara ett intressant utvecklingsområde.
Värmeverksföreningen framhåller att minskad sårbarhet erhålles med många
utspridda produktionsenheter vilket kan vara av stort värde vid omfattande
elavbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
vattenfallsverk studerar tillsammans med övrig kraftindustri och
Värmeverksföreningen utbyggnadsmöjligheterna för kraftvärmeverk. Vattenfallsverkel
påpekar dock att den pågående utbyggnaden av värmepumpssystem och
fastbränsleeldade hetvattencentraler saml energihushållning minskar fömtsättningama
för en utbyggnad och anser det inte sannolikt att elenergi från kraftvärmeverk
kan komma att ge några tillskott av betydelse för att ersätta kärnkraften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
Kraflsam anser det osannolikt att en utbyggnad av kraftvärmen skulle kunna ge
12-14 TWh och anger som orsaker</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>att värmepumpsinstallation
torde komma att konkurrera med kraftvär-meulbyggnadema om det tillgängliga
värmeunderlaget,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>att spillvärmeutnyttjande
reducerar värmeunderlaget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>att kraftvärmeverk av mindre
storlek — i den mån de kan konkurrera ekonomiskt med slora kolkondenskraftverk
- kan få svårt att hävda sig med hänsyn till miljökraven,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>att tillkommande kraftvärmeverk
kalkylmässigt i många fall ej kan tillgodoräkna sig värdet av den s. k.
effektkrediteringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section901>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section902>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
statens råd för byggnadsforskning och VVS-tekniska föreningen anser att
utbyggnaden av fjärrvärme kommer att avstanna tidigare än vad som antagits
vilket rycker undan förulsällningarna för en omfattande ulbyggnad av
kraftvärmeproduktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Kommunförbundel påpekar att kommunerna inle själva kan bedöma om del är
ekonomiskt inlressani all inveslera i kraflvärme förrän del av staten
klarlagts, dels i vilken omfattning vattenkraften får byggas ul, dels hur
renings kraven vid förbränning kommer alt utformas. Förbundet anser vidare atl
det på gmnd av den osäkerhet som råder är svårt alt välja mellan olika
invesleringsalternativ i de kommuner som har förutsällningar att producera el i
kraftvärmeanläggningar. Atl slalen efterlyser beslutsunderlag från kommunerna
och ivärtom är därför enligt förbundel inte någon bra utväg för alt lösa delta
problem - iställel bör parterna gemensamt arbeta fram beslutsunderlaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slatens
naturvårdsverk bedömer atl produklion av elkraft i kraftvärmeverk och
mottrycksanläggningar kan ske i tätorter utan att luftkvaliteten behöver
försämras i förhållande till del fall där endasl värme produceras i värmeverk.
Verket, som anser att del är kraflvärme som i första hand bör byggas ut för att
komplettera vattenkraften, pekar på den omställning som för närvarande sker i
fiärrvärmenäten och som innebär att värmeproduktionen i ökad omfattning sker i
hdvallencentraler utan möjlighel till elproduktion. Då det inte för en lång
tid framöver är lönsamt att bygga fastbränsleeldade kraftvärmeverk anser
naturvårdsverket att staten måste stimulera en övergång till kraftvärme i de
tätorter där de ekonomiska och tekniska fömtsättningarna finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksförbund förordar en kraftfull satsning på både störte och mindre kraft
värmeverk eldade med flis och lorv. Förbundet påminner också om att kraftvärmen
har den fördelen att mest el produceras under höglasttid när värmebehovet är
högt vilket ger bällre driftfömtsättningar för vattenkraften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Industriellt
mottryck</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
CeUulosa- och Pappersbruksföreningen anser atl kommittén sätter alltför stor
tilltro lill utnytUandet av mottryckskraft i samband med kärnkraftens
avveckling. Mottryckskraften, som produceras så gott som uteslutande inom
massa- och pappersindustrin, förväntas kunna generera 5 TWh. Föreningen påpekar
att många turbiner under senare år avställts, dels p.g.a. ur producentsynpunkl
oförmånliga elpriser, dels p.g.a. minskal värmebehov och värmepumpsteknik.
Endast ell fåtal anläggningar som utnyttjar kol torde kunna producera el lönsamt
under hela året. Dessutom påvisar föreningen att möjligheterna att generera
mottryckskraft från skogsbränsle är begränsade, dels på gmnd av bränslets låga
värmevärde vintertid, dels på gmnd av lagringssvårigheter vintertid.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section903>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section904>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ytterligare en begränsning anförs, nämligen alt
produktionen av högtrycksånga minskar lill följd av fortsatt
energieffektivisering och ökad produktion av termomekanisk massa. Totalt gör
föreningen bedömningar all branschens mottryckspotential vid sekelskiftet inte
kommer att överstiga 4 TWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk som utrett potentialen för industriellt
mottryck finner det inte troligt att produktionskapaciteten kommer att byggas
ut och räknar med att produktionen kan komma att uppgå till ca 3 TWh år 1995.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kolkondens</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Kraftsams och Svenska Kraflverksföreningens mening
måste bortfallande kärnkraft väsentligen ersättas med el från kolkondenskraftverk
varvid minst 30-40 TWh kolkondens kommer att behövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Lantbrukarnas Riksförbund bör uppförandet av
kolkondensanläggningar ske ytterst restriktivt då energiutbytet är synnerligen
lågt med en produktion av 1 TWh el per tillförda 3 TWh kol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska bioenergiföreningen anser det orimhgt att försl
sträva att ersätta importbränslet olja för att i ett senare skede ersätta
detta med tre gånger så mycket av importbränslet kol, via elgenerering i
kondensanläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Malmöhus län anser att kommittén
ytterligare borde belyst frågan om kondenskraftverkens låga verkningsgrad och
de omfallande iransportförluster som uppkommer i ledningsnäten från stora centrala
anläggningar för el- och värmeproduktion. Behovel av merförbrän-ning med
tillhörande miljöstörande utsläpp borde enligt länsstyrelsen beaktas vid val
av ersättning för kärnkraften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens råd för byggnadsforskning som delar kommitténs
uppfattning att om en slor del av kärnkraften behöver ersättas måste
kolkraftverk byggas, pekar på att stora utvecklingsmöjligheter finns för denna
teknik både avseende ökad verkningsgrad och minskade miljöfariiga utsläpp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vindkraft</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens naturvärdsverk anser att vindkraften bör kunna ge
ett icke oväsentligt bidrag till Sveriges elförsörjning när kärnkraften ska
avvecklas. Vindkraftverken kommer visserligen att dominera landskapsbilden där
de placeras. Ytorna som erfordras för anläggningar bestående av 10-tals enheter
samt erforderliga ställverk, kraftledningar etc är avsevärda. Även vissa
bullerstörningar uppstår. Trots de lokala miljöproblemen som vindkraften för
med sig anser verket att en fortsatt satsning på utveckling av vindkraften bör
göras med i första hand en utbyggnad av en eller två gruppstationer om 3-5
aggregat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kraftsam påpekar att vindkraften inte kan delta i
regleringen av kraftsystemet utan i stället ökar kraven på reglering av andra
kraftstationer</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section905>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section906>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vilket
medför merkostnader för vindkraften. Enligt statens vattenfallsverks
uppfattning är bedömningarna av bl. a. vindkraftens kostnader ännu för osäkra
för atl det ska vara möjligt att uttala sig om vindkraft på sikt kan bli
kommersiell i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lanlbruksstyrelsen
föreslår att forskning om havsbaserad vindkraft inryms i den fortsatta
utvecklingen av vindkraften medan statens meteorologiska och hydrologiska
institut konstaterar att man nyligen tagit fram ny vindstatistik som bl.a.
innehåller bättre vinddata för havsområden varför underlag nu torde finnas för
en säkrare bedömning av potentialen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
påpekar alt från strikt hälsoskyddssynpunkl kan del vara angelägel att
prioritera vindkrafi som förutom vattenkraft är det renaste energislaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.7
Värmeproduktion</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Fjärrvärme</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
delulredningen "Så kan vi värma Sverige" anges med utgångspunkt från
ekonomiska bedömningar att ungefär hälften av bebyggelsen bör vara ansluten
till fjärrvärme om 20 år. Man når då upp till elt värmebehov i
Ijärrvärmesysiemen om ca 50 TWh per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk, som gjort en bedömning av utvecklingen på Qärrvär-meområdet fram
till år 1995, anser att den levererade värmemängden detta år kommer att
understiga 40 TWh. Verket konstaterar atl kommunernas egna bedömningar om takt
och nivå på utbyggnaden kontinuerligt ändras och att det alltmer har börjat
ifrågasättas om Qärrvärme är en lämplig uppvärmningsform i mindre kommuner.
Enligt verket finns det fortfarande anledning för mindre kommuner som planerar
för fjärrvärmeutbyggnad att se över sina planer noga med hänsyn Ull möjligheten
att värmebehoven som ett resuhat av fortsatt energisparande blir mindre än vad
man tidigare räknat med och att elpannor, värmepumpar och kanske även kombinationen
el/olja kan vara bättre alternativ än Qärrvärme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Byggnadsstyrelsen
ställer sig tveksam till om det finns underlag för en fiärrvårmeexpansion från
30 till 50 TWh. Dock framhåller byggnadsslyrelsen att den konkurrens mellan
olika energislag som EK 81 anser föreligga för närvarande är starkt begränsad
genom kommunala administrativa styrmedel som värmeplaner, taxor, leverans
villkor för fjärrvärme etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
råd för byggnadsforskning anser att den rådande expansionen av fjärrvärme snart
kan komma att bromsas av företagsekonomiska skäl. Ny eller förbättrad teknik
erfordras men rådet bedömer ändå all konkurrensen från elvärme kommer att bli
för stor för ett antal Qärrvärmeverk. Rådet varnar för statsmakternas ansatser
att genom ekonomiska styrmedel påverka denna utveckling och anser alt på sikt
uppstår därigenom en än svårare situation för fjärrvärme verken.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section907>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section908>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vetenskapsakademin
menar atl en alltför stor satsning på fjärrvärme kommer att binda framtida
generationer till vattenburen värme medan det från andra synpunkter kan visa
sig att andra uppvärmningssystem är fördelaktigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Naturskyddsföreningen varnar för att en alltför stor satsning på fjärrvärme kan
förhindra att hushållning med energi bedrivs med tillräcklig kraft. Föreningen
anser att tillstånd till installation av värmepumpar, isolering av bostader
och lokaler och annan teknik som innebär effektivare användning av energi
aldrig får vägras med hänsyn till lönsamheten i ell existerande eller planerat
fjärrvärmenät.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Värmeverksföreningen har avstått från att kommentera EK 81 :s antaganden om
utvecklingen av fjärrvärme och kraftvärme. Orsaken till detta är atl föreningen
inom kort kommer atl presentera nytt prognos-material för dessa sektorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>V</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rmepumpar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut, som gjort en studie av svenska sjöars
värmeinnehåll vinlertid, beräknar atl den praktiskt ut-nyttjningsbara
värmemängden är i storleksordningen 20 TWh. Därtill kan sedan läggas
utvinningsbar energi i floder och havsvatten. Institutet beklagar att
kommittén i sin redovisning av värmepumpar mer uppehållit sig vid deras elbehov
än vid det nettotillskott de skulle kunna ge till landets energiförsörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
nalurvårdsverk anser att satsningen på värmepumpar bör fortsätta och påpekar
att användning av värmepumpar i bebyggelse utanför Qärrvärmenäten minskar
behovet av elenergi för upvärmningsändamål allernativt behovel av individuell
eldning med fasta bränslen. Verket bedömer att utvinning av energi ur mark,
luft och vatten bör kunna ske utan allvarliga effekler på naturmiljön. Enligt
verket bör möjligheterna att använda bränsledrivna värmepumpar och
absorbtionsvärmepumpar behandlas i dt särskilt utvecklingsprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
statens råd för byggnadsforskning utvecklas redan gas- och dieseldrivna
värmepumpar samt värmedrivna absorbtionsvärmepumpar i flera länder och dessa
tekniker utgör en vikUg möjlighet till effektiv uppvärmning utan användandet
av el som energibärare. Den internaUonella utvecklingen av olika slags
värmepumpar kommer enligt rådets bedömning att medföra minskade
investeringskostnader för små värmepumpar. Rådel påminner i sammanhanget att
viktiga komponenter hos villapumpar endast Ull verkas utanför Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
vatlenfallsverk anser att konventionell elvärme på sikt alltmer kommer att
bytas mot värmepumpar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Umeå
kommun finner det angeläget alt utvecklingen av både små villa-värmepumpar och
stora värmepumpar för tillvaratagande av spillvärme stimuleras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section909>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section910>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
villaägareförbund kommenterar kommitténs slåndpunkl all elvärme i småhus även
på sikt skulle vara ekonomiskt fördelaktig och anför att värmepumpar är det
mest energilönsamma alternativet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bosladsstyrelsen
anser att användningen av direktverkande elvärme bör begränsas och att istället
en fortsatt kraftig satsning på små och stora värmepumpar bör göras. Styrelsen
konstaterar också att utredningen inte behandlat möjligheten att ersätta
oljevärme i villor med mindre värmepumpar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.8
Bränslen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Inhemska
bränslen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk anser att den lolala tillgängliga mängden trädbränslen, inklusive
industriproducerat bränsle och rivningsvirke, kan uppskattas till ca 50 TWh
per år. Verket anser vidare att den konkurrenssituation som ansetts föreligga
mellan massainduslrins behov av irädråvara och användningen av ved som bränsle
inte är så allvarlig som befarats och alt problem endast kan förvänlas på någon
lokal marknad. Verket konstaterar också atl utvecklingen inom
trädbränslehanteringen hittills gått snabbt, samt att förbmkningen år 1983
uppgick till ca 16 TWh. Investeringbidragen år 1984 till pannor och terminaler
avsedda för inhemska bränslen kommer alt medföra att efterfrågan ökar
ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
torv har produktionsvolymen ökat från 13000 m år 1980 lill över 500000 m-' år
1983. Mot bakgmnd av de stöd tili torvpannor som lämnats de senaste åren räknar
energiverket med att en produktion av ca 3 TWh energitorv kommer alt erfordras
mot slutet av 1980-tald. Emellertid anser verket att de inhemska bränslena
under de närmaste åren går mot en kärv marknad p. g. a. minskad
energianvändning och konkurtenskraftiga priser på el och kol. Under 1990-lalet
väntas skogsbränslenas betydelse komma att öka främsl beroende på ökal elpris.
Verkel anser det emellertid ännu för tidigt att säga om skogsbränslena kommer
att utnyttjas i den omfattning man räknat med.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Domänverket anser alt
betänkandet inte Ullräckligt beaktat den relativt tidiga utvecklingsfas som
inhemska fastbränslen befinner sig i och den betydande framlida utvecklingspotential
detta innebär. Verket framhåller att torv visserligen inte är en förnyelsebar
energiform men anser att den kan ge likvärdiga samhällsekonomiska fördelar som
skogsbränsle om slut-exploaterade torvmarksarealer överförs till
energiskogsodling. Ca 200000 ha, vilket motsvarar drygt hälften av den lämpliga
energilorvarealen, skulle kunna utnyttjas på detta sätt. Energiproduktionen
under "torvskedd" beräknar verket till 50-70 TWh medan den
långsiktiga produktionen, efter omföring till energiodling, skulle ge 10-15
TWh/år. Härutöver kan nedlagd jordbmksmark och andra marginella markslag
utnyttjas för energiodling med en energiproduktion av minst samma
storleksordning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section911>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section912>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
konventionellt skogsbränsle bedömer domänverket att biologiska hänsyn sätter
gränsen för utnyttjandet till 50-60 TWh. Det är vidare verkets åsikt atl
skogsbränsleproduktionen bidrar till en förbättrad skogsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Domänverket
framhåller vidare att de samhällsekonomiska värdena av ett utnyttjande av
inhemska förnybara fasta bränslen måste tas med i jämförelser mellan olika
energislag, framför allt när jämförelser sker mellan dagens kostnader för att
ulnyttja de sedan länge etablerade energislagen kol, olja vattenkraft å ena
sidan och de "nya" ännu ej utvecklade och etablerade inhemska
energislagen å den andra. Redan en framskrivning av dagens kostnadsrelationer
är enligt verket grovt missvisande, eftersom den tekniska
utvecklingspotentialen för "nya" energislag då inte beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen
noterar att kommittén, dels finner ett motsatsförhållande mellan ved för
energiändamål och ved som industriråvara, dels anser att ökad avsättning av
bränsle kan göra skogsbruket mer lönsami. Styrelsen omfattar dock åsikten att
en ökad användning av skogsbränsle bl.a. ger ökad lönsamhei i skogsbruket och
etl ökat utbud av industriråvara då tillkomsten av bränslesortimentet leder
till att gallringar som av lönsamhetsskäl annars inte skulle blivit gjorda, nu
blir utförda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksförbund biträder domänverkets resonemang belräffande torvmarkernas
användning för energiodling. Förbundet pekar också på att halm finns att tillgå
som energiråvara med en praktisk utnyttjnings-potential om ca 9 TWh per år.
Förbundel anser atl en prioritering av inhemska bränslen borde vara självklar
med hänsyn Ull de hot som försurningen och den ökande koldioxidhalten i
atmosfären utgör och framhåller att med god förbränningsteknik och kompakterade
biobränslen bör dessa kunna hävda sig även i miljökänslig tätortsmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Svenska Bioenergiföreningen anser att biobränslenas möjligheter vid uppvärmning
av mindre centraler och småhus undervärderats och anser att el för uppvärmning
bör utformas så att en ersättning med biobränslen blir möjlig. Länsstyrelsen i
Norrbottens län pekar på att ny teknik i form av eldning av pellets och pulver
redan idag visar miljömässiga fördelar jämfört med olja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Cellulosa- och Pappersbruksföreningen påpekar att den totala förbmkningen av
träfiberråvara för uppvärmningsändamål nu uppgår till ca 8 milj mf. Därav var
ca 7 milj mf skogsbränsle medan ca 1 milj mf var stamvirke som kunnat användas
som induslriråvara. Föreningen anser att de många statliga styrmedlen
snedvrider konkurrensen och ökar risken att industriråvara eldas upp. Stöd till
skogsbränslen kan vara befogat i ett inledningsskede men de får inte
permanentas och bör nu snarast avvecklas. Föreningen påpekar att statsmaktema,
dels försöker förhindra att skogsråvara utnyttjas för energiändamål genom
prövningen enligt 136a § Byggnadslagen av anläggningar för eldning och
framställning ay träfiberbränsle, dels motverkar denna målsättning med de
omfattande stöden till inhemska bränslen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section913>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section914>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Svenska Cellulosa- och Pappersbmksföreningen har
den biologiska effekten på skogsmarken redan begränsat uttaget av träddelar
och hyggesresler och man anser del därför inte realistiskt alt räkna med ell
störte framtida skogsbränsleutlag än 10-12 milj mf (molsvarande ca 20-25 TWh).
Föreningen påpekar slutligen atl den nuvarande energibeskattningen snedvrider
konkurtensen om returpapper mellan kommuner och pappersindustri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Kommunförbundet, som slöder kommitténs uttalande
all slalen bör fortsätta premiera inhemska bränslen i förhållande till
imporlbränslen, påpekar att de förmånliga villkoren för avbrytbara elleveranser
innebär all planerad användning av inhemska bränslen i många kommuner
uppskju-lils. Preliminära analyser av gjorda invesleringar av möjlighelerna all
använda fasta bränslen istället för olja visar atl kombinaUonen el och olja
prismässigt är i stort sett likvärdig med fasta bränslen i små och medelstora
värmecentraler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lantbruksstyrelsen betonar sambandet mellan olika inhemska
energiresurser, .såsom sopor, skogsavfall, halm, torv och i dl längre
tidsperspektiv energiskog och andra energigrödor. De ekonomiska
fömtsättningarna för produktion, insamling, förädling och utveckling av
förbränningsteknik påverkas positivt om en samplanering av introduktionen av
dessa inhemska energikällor sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrelsen räknar med att på längre sikt kan ca 300000 ha
åker användas för annat ändamål än livsmedelproduklion, t. ex. produklion av
energigrödor som råvara till drivmedelsproduktion eller fastbränsle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lantbrukarnas riksförbund har beräknat atl det finns
möjligheter att från energigrödor producera etanol motsvarande ca 3 TWh bensin
årligen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Naturskyddsföreningen påpekar alt torv inte kan
förnyas inom överskådlig tid och anser inte att det är någon lösning på sikt
att salsa på storskalig torvanvändning. Föreningen accepterar dock att torv
bryts för lokal användning i myrmarker som inte har naturvärden utöver det vanliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen vill också med skärpa betona att det inte finns
någon reserv av outnyttjade marker som kan användas för energiodling utan denna
bör i försia hand koncentreras till nedlagd jordbmksmark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkkampanjen mol kärnkraft anser liksom kommittén att dd
finns ekonomiska skäl att kraftigt öka användningen av inhemska bränslen på
importbränslenas bekostnad. Man poängterar alt långsiktig information om
statligt stöd omgående måste lämnas och påminner om att ett flertal småförelag
redan drivits till ruinens brant eller till konkurs. Man bör också undvika att
överskottsel får säljas ut så billigt till värmeanläggningar att
bränslemarknaden allvarligt störs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens naturvårdsverk och slatens geologiska undersökning
påvisar båda att den för torvtäkt redan koncessionsgivna arealen är tillräcklig
för att tillgodose det högre energipoliUska målet, 11 TWh. Slatens strål-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section915>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section916>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skyddsinstitut
poängterar dock att torvanvändningen kan komma att begränsas på gmnd av att
lorv på många platser visal sig innehålla höga haller av uran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kol</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Marknaden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slatens
energiverk bedömer alt del framtida kolpriset kommer alt avgöras av de
marginella produktions- och transportkostnaderna. Verket finner en utveckling
mot svagt stigande priser (några procent per år) rimlig för tiden fram mot och
efter sekelskiftet, vilket överensstämmer med bedömningen i EK 81.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksförbund anser atl kommiltén felbedömt den framlida kolprisökningen och
konstaterar atl dagens priser endasl synes täcka rörliga kostnader i redan
etablerade gruvor. För att erhålla full koslnadsläckning behöver kolpriserna
enligt förbundet fördubblas och pekar på en rapport av konsultföretaget SIAR
med titeln "Kolbranschens fömtsättningar och dess prismekanismer".
Förbundet menar atl den pågående kolinlroduklionen måste hejdas om inte
oljeberoendet ska bytas ul mol etl kolberoende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkkampanjen
mot kärnkraft och Miljöförbundet hävdar att kolet, och inte råoljan, kommer atl
vara prisledande för övriga bränslen under de närmaste decennierna och menar
att kolpriserna bestäms av produktionskostnaderna i ett antal relativt
lätUllgängliga gmvor i flera länder varför priserna bara förväntas öka
långsamt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härjedalens
kommun anför att i målet för ersättning av kärnkraften bör ligga en minimering
av kolanvändningen vilket kan möjliggöras genom användning av inhemska
bränslen. Kommunen anser att exempelvis statens energiverk bör utfärda
rekommendationer om vilka bränsleslag som är lämpligasl i olika områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Miljöproblem</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Oskarshamns
kommun tar upp kommitténs resonemang om möjligheterna att lokalisera framtida
kolkondenskraftverk i de nuvarande kärnkraftlägena. Kommunen understryker
bestämt att de totala miljöaspekterna måste tillmätas stor betydelse och
påminner om att Oskarshamnsverket ligger i anslutning till ett skärgårdsområde
som klassats som ett av landets primära rekreationsområden varför ett stort
kolkondenskraftverk i denna del av kommunen starkt skulle påverka den
värdefulla naturmiljön både genom ytterligare anläggningar och genom driften av
ett sådant verk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län förordar att befinUiga kraftverkslägen utnyttjas om
koleldade kondenskraftverk måste byggas i Västsverige och anför att redan
utbyggd infrastruktur samt sysselsättningsaspekter talar för ett sådani val.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section917>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section918>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>VVS-tekniska föreningen anser på grundval av
koldioxidnedsmutsningen av atmosfären att koleldade kondenskrafiverk bör
införas med stor resiriktivitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lanlbruksstyrelsen och skogsstyrelsen framför atl
kolanvändningen och utsläppen från koleldning måsle begränsas med hänsyn lill
miljön. Umeä kommun anser all samma utsläppsbegränsningar skall gälla för alla
slag av bränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens naturvårdsverk påpekar atl om andra länder också
ersätter kärnkraften med kolkondens skulle detta allvarligt försvåra
ansträngningarna atl eliminera försurning och skogsskador. Av delta skäl och
med hänsyn till koldioxidproblemet är det enligt verkel föga framsynl atl
ersätta kärnkraftverk med koleldade kraftverk i det svenska energisystemet även
om problemen i kraftverkens omedelbara omgivning kan bemästras. Verket anser
dock att elprodukUon i kolkondensverk är att föredra framför ytterligare
utbyggnad av vattenkraften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt statens planverks uppfattning är det angelägel,
inte minst från miljösynpunkt, att antalet kolkondensblock blir så litet som
möjligt varför alla möjligheter till energihushållning samt mottrycksproduktion
i första hand bör tas tillvara. Vid en lokalisering av kolkondensverk bör
hänsyn tas inte bara till kraftindustrins lokaliseringsfömtsättningar utan
också till konflikter med andra intressen samt markanvändnings- och
miljöförhållanden inom en mer allsidig fysisk planering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens stålskyddsinslitut konstaterar att de stråldoser
från radioaktiva ämnen som erhålls i närheten av ett koleldal kraftverk kan bli
störte än stråldoserna nära kärnkraftverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbelarskyddsstyrelsen påpekar att målmedvetna insatser
måste göras redan på planeringsstadiet ifråga om arbetslokaler, teknisk
utformning och arbetsmetoder för att möjliggöra att godtagbar arbelsmiljö
upprätthålls vid kolenergiverk. Speciellt varnar styrelsen för dammexplosioner
och inandning av skadligt damm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturgas</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I direktiven till EK 81 uttalas att "Utvinning i stor
skala av naturgas på den norska kontinentalsockeln norr om 62:a breddgraden kan
komma att påbörjas under 1990-talet. Om en sådan utvinnning kommer till stånd,
skulle den alltså tidsmässigt komma att sammanfalla med avvecklingen av
kärnkraften i Sverige. Mot denna bakgmnd bör kommittén studera denna och andra
möjligheter alt öka användningen av naturgas i det svenska
energisystemet."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Swedegas AB och Svenska Gasföreningen konstaterar båda att
någon analys av användningen av naturgas eller fömtsättningarna härför inte
gjorts. Enligt Swedegas AB uppgick de säkrade naturgastillgångarna i världen
till över 900(X) miljarder m'', motsvarande ca 55 ggr nuvarande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section919>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section920>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>årsuttag. Det norska Nordsjöfältd Troll innehåller energimängder
molsvarande 15000 TWh och i Hallenbankområdet utanför Trondheim har slora fynd
gjorts. Sverige har också via det danska naturgassyslemd anknytning lill det
centraleuropeiska naturgasnäld. Nalurgas kan härigenom köpas från ett flertal
andra länder som är anslutna till syslemel exempelvis Holland, Tyskland, Sovjet
och Algeriet (via bland annat Italien).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Swedegas AB påpekar vidare alt den stamledning för
naturgas som dragils mellan Sverige och Danmark möjliggör införsel av naturgas
motsvarande 15-20 TWh, vilket kan jämföras med de 5 TWh naturgas som hittills
kontrakterats. Swedegas AB bedriver för närvarande ett intensivt arbete med atl
undersöka möjligheterna till inköp av naturgas för att på kommersiella villkor
vidaresälja den till Halmstadregionen och Göleborg. Om tillräckligt goda
leveransvillkor kan uppnås och beslut fattas under våren 1985 föreligger
möjlighet till leveranser till Halmstad 1987 och Göteborg 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hämiöver utreder Swedegas marknadsförutsättningar för elt
naturgassystem fram Ull Trollhättan och Vänersborg med planerad leveransstart
1989. Vidare utreds fömtsättningarna för naturgasleveranser lill Mellansverige
och östra Sverige i början på 1990-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Swedegas AB, Svenska Gasföreningen och Sydkraft AB
poängterar alt naturgasen är ett bra alternativ till nu Ullgängliga energislag
som också har fördelar inom olika typer av industriella processer. Som exempel
nämner Swedegas lägre drifts- och underhållskostnader, slörre reglerbarhet,
högre produktutbyte vid t. ex. värmning av stålämnen och bättre produktkvalitet
(exempelvis bränning av keramiskl malerial).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Swedegas AB påpekar atl om ett naturgasnät finns utbyggt
och tillgängligt kan vid stigande elpriser naturgasdrivna värmepumpar utgöra
ett ekonomiskt och lekniskl inlressani alternativ till eldrivna sådana.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har bedömt naturgasens möjligheter all ersätta
el för uppvärmning och framhåller alt elvärme i första hand används i gles
bebyggelse varför distributionskostnaderna för naturgas kan bli relativt höga
vid ell sådant byte. Swedegas AB understryker att det för närvarande pågår en
betydande elkonvertering i småhusbebyggelse i storstadregionerna och där
Swedegas potentiella industrikunder finns. Det är i dessa områden naturgasens
uppvärmningskunder i första hand finns. Det är därför inte riktigt att göra
gällande att distributionskostnaderna skulle bli särskilt höga där naturgas kan
komma att ersätta el för uppvärmning. Då elkostnaderna på 1990-talel förväntas
stiga kommer naturgasen därför att utgöra ett intressant alternativ till el
för uppvärmning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen och Svenska Elverksföreningen anför också
att naturgasen i vissa fall bör användas istället för elvärme.
Socialstyrelsen, som menar att EK 81 behandlar naturgasen alltför defensivt
anser att gasen också av miljöskäl så fort som möjligt bör användas i stället
för kol och olja. Styrelsen menar att på grund av nalurgasens miljövänlighet
behövs</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section921>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section922>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ett starkare engagemang från statsmakternas sida för en
fortsatt utveckling och introduktion av gas i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slatens naturvärdsverk anser att miljöfördelarna med
nalurgas bör beaktas i den framtida energipolitiken. Verket påpekar att
utsläppen av koldioxid vid förbränning av naturgas är ungefär hälften, räknat
per energienhet, som vid koleldning. En ökning av naturgasanvändningen i
Sverige är därför positiv ur miljösynpunkt som ersättning för olja, kol och
torv. Även svavelhalten och halten av andra föroreningar är mycket låg vilket
påpekats av flera remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsverket räknar inte med atl framdragandet av
gasledningar utgör något större miljöproblem. Ledningarna läggs normalt ner i
marken och kräver inte några avsevärda reserverade områden. Sedan rörgraven
ålerfyllls efterbehandlas marken. I skogsområde lämnas en begränsad gata.
Jordbruksmark kan användas i slorl sett som tidigare. Vid passerandet av
vattendrag och våtmarker kan såväl tekniska som miljömässiga problem uppslå men
dessa torde i allmänhet kunna bemästras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt statens energiverk talar behovet av en ny infrastruktur
för gas mot ökad gasanvändning på en krympande svensk energimarknad. Verkel anser
dock atl gas eventuellt kan komma att användas för elprodukUon en bit in på
2000-talet. Statens nalurvårdsverk och socialsiyrelsen anser också att naturgas
kan komma till användning för elproduktion. Sydkraft AB anför molsatl åsikt och
anser atl gasen ej kommer att kunna konkurrera med kol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Gasföreningen påpekar att transportkostandernas
del av slutkonsumentens naturgaspris endast är ca 15%. Anläggningstekniken är
"lätt" och investeringsbehovet för ell gasnät är ca en femtedel av
det för fiärrvärme räknat på samma värmemängd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens vatlenfallsverk anför alt importpriset på gas har
avgörande betydelse för sydgasprojektets vidare utbyggnad medan naturgas på
längre sikt i samband med kärnkraflavveckling och som en följd av utvinning av
norska källor och en evenluell transitering kan få större betydelse för svensk
energiförsörjning än den har f. n.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen anser Swedegas AB atl naturgasens positiva
miljöeffekter är så pass stora att staten borde via en lägre energiskatt
gottskriva naturgasen dess miljöfördelar för att därmed medverka till att
naturgasen skall kunna komma Ull större användning. Så är fallet för närvarande
då naturgasen har t. ex. en högre skattebelastning än kol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.9 Forskning och utveckling, ny teknik</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) finner det inle
osannolikt att inom den lidsram som slår till förfogande genomgripande
teknikförändrande rön kan komma fram och totalt förändra helhetsperspektivet.
UHÄ anser dd därför förvånande att kommittén endast talar om behovet av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section923>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section924>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>forskning
inom förbränningsområdet och inte på hela det vida energitekniska fältet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
geologiska undersökning (SGU) konstaterar atl olika nalurvärmekällor såsom
luft, ytvatten, ytjord, gmndvatten, berg och geotermi vilka kan tillgodogöras
med hjälp av värmepumpar knappasl alls tagils med i utredningen. Inte hellar
behandlas möjlighelen att pyrolysera alunskiffer vilket enligt tester skulle
producera 3 ggr så mycket olja per ton skiffer som de processer som användes
under 1940-talet. Enligt SGU innehåller de svenska oljeskiffrarna tillräckliga
kvantiter energi för att täcka Sveriges oljebehov tio år framåt vid nuvarande
förbrukning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiforskningsnämnden
anser att kommittén underskattat betydelsen av såväl industrins egna
utvecklingssatsningar som de mycket belydande insatserna inom det statliga
energiforskningsprogrammel samt av de utvecklingsstöd av olika slag som lämnas
till försöksanläggningar, prototyper och referensanläggningar. Nämnden saknar
särskilt analys av vissa områden som för närvarande är föremål för stora
insatser inom energiforskningsprogrammd. Bl.a. borde en bedömning av möjliga
konsekvenser av satsningarna på metanol- och solvärmeområdena ha gjorts. En
konsistent analys av fömtsättningarna för omvärderingar av tekniska och
kommersiella utsikter borde ha redovisats, till exempel med hänvisning till
nationellt och internationellt systemanalysarbete. På områdena vindkraft och
småskalig kraflvärme har kommittén lämnat luckor i sina åtgärdsförslag. Dels
krävs här att utvecklingsarbete målmedvetet bedrivs med syfte att kunna ange
planeringsförutsättningar, dels krävs arbele av energiföretagen själva för att
få fram ett med de konventionella kraftslagen likvärdigt underlag beträffande
lokaliseringsmöjligheter etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
statens råd för byggnadsforskning anser att solvärme utgör ett altemativ till
vissa elbaserade system och påpekar att redan idag byggs solvärmeanläggningar
som producerar och distribuerar värme till lägre kostnader än oljealternativ.
Rådets utvärdering av utredningen Energi 85 visar att solvärme i framtiden kan
utgöra baslast i lokala olje- eller kolbaserade värmesystem för
byggnadsuppvärmning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut saknar en närmare analys av vilken
minskning i elförbrukningen som nya energikällor och tekniker på
uppvärmningssidan skulle kunna bidraga till. Institutet konstaterar atl
solvärme ej alls behandlas av kommittén.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
VUlaägareförbund hemställer att vid sidan om all annan forskning på
energiområdet forskning även utföres beträffande självförsöijande
energiförsörjningssystem för småhus.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section925>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section926>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.10 Kommentarer till förslagen i betänkandet om
ytterligare utredningar m.m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredning om konsekvenserna av en ny kraftig
oljeprisökning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kraflsam och Svenska Kraflverksföreningen delar kommitténs
åsikt att oljeförbmkningen minskar mycket snabbi inom såväl industri- som uppvärmningssektorerna.
Fömtom inom transportsektorn torde olja inom några år i huvudsak komma att
användas för spetslast- och reservändamäl. Mol denna bakgmnd finner de båda
remissinstanserna att den föreslagna utredningen inte är särskilt angelägen ur
krafiindustrins synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även statens vatlenfallsverk. Landsorganisationen i
Sverige och Svenska Industriförbundet finner den föreslagna utredningen mindre
angelägen. LO förordar i stället en fortsatt slralegi mot ytterligare reduktion
av oljeberoendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Elverksföreningen och Svenska Petroleuminslitutet
i frågasätter utredningsföreslagd och finner alt de energipolitiska
konsekvenserna av en oljeprissänkning hellre borde ulredas. Elverksföreningen
förordar dock en begränsad utredning avseende enbart transportsektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges geologiska undersökning, Göteborgs kommun saml
Svenska Värmeverksföreningen ställer sig positiva till utredningsförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk framhåller att en fortlöpande bevakning
och rapportering av förändringsförloppen på de internationella
energimarknaderna hör till verkets centrala uppgifter, liksom konsekvenserna av
förändringar för den svenska energiförsörjningen och dess sårbarhet. Verket
kommer således atl uppmärksamma följderna av såväl sänkta som höjda oljepriser.
Det är verkets uppfattning att utvecklingen av de internationella energimarknaderna
på lång sikl fortfarande är osäker. Sverige kommer både indirekt och direkt
under överskådlig tid att vara starkt beroende av vad som sker internationellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ställningstagande från statens sida till formerna,
omfattningen och varak-dgheten av ett mera beslående stöd tdl inhemska bränslen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Norrboltens län poängterar atl det är av
största vikt atl de inhemska energiresurserna utnyttjas i första hand.
Handelsutbytet med omvärlden påverkas i en för landet positiv riktning och vårt
nationella oberoende stärks. Beträffande torv och skogsbränsle är
länsstyrelsens erfarenhel den atl om dessa bränslen skall få en större
betydelse i landets framlida energiförsörjning måsle ett omfattande och
målinriktat utvecklingsarbete kommma till stånd. Inom uppvärmningsområdd synes
det i första hand vara frågan om atl genom förädling skapa marknadsanpassade
högvärdiga produkter exempelvis i form av pellets, pulver eller lågvärdig gas.
Av detta följer även behov av nya distributionssystem och teknisk utrustning.
De inhemska fasta bränslena kan även på sikt utgöra en råvara för
drivmedelsframställning. Användningen inom industrin är alltjäml i elt </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr
120. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section927>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section928>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inledande skede. Exemplifieringen får illustrera vikten av
alt sialsmaklerna anger förutsättningarna och ulformar del slöd som bäsl
gagnar en snabb och långsiktig ulveckling inom faslbränsleområdd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härjedalens kommun anser alt kommitténs förslag till mera
bestående slöd Ull de fastbränsleeldade verken bör genomföras så atl
faslbränsld får ett energipris för konsumenien som ligger i nivå med vad det
lägsla energipriset i övrigl ligger på. Del får aldrig uppslå det läget att de
kommuner och andra som ställl upp på och hörsammat statsmakternas inlenlioner
med faslbränsleeldning som oljeersällning, skall bestraffas för sin kreativitet
och handlingsförmåga att snabbt hörsamma direkliv. Ej heller bör stålens
vatlenfallsverks utspel om billig elkraft tillåtas atl störa den mera långsiktiga
energiplaneringen som nu pågår eller de investeringar som påbörjas och utförts
med fastbränsle som råvara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även Överstyrelsen för ekonomiskl försvar, Sveriges
Geologiska undersökning, Skellefteå kommun och Umeå kommun samt Svenska värmeverksföreningen
anser att inhemska bränslen bör premieras. Värmeverksföreningen betonar atl
värmeverken måsle få information om slatens långsiktiga ambitioner vad avser
slödet Ull de inhemska bränslena. Plötsliga prisökningar till följd av åtgärder
från statens sida riskerar att återverka på energisektorn genom alt tiUtron
till deklarerade intentioner för den slatliga energipolitiken inle kan läggas
lill grund för beslut på kommunal nivå beträffande investeringar i anläggningar
med långa avskrivningstider. Delsamma gäller även ändringar i relationerna
mellan olika slags energi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingenjörsvetenskapsakademin och Svenska CeUulosa- och
Pappersbruksföreningen anser däremot att nuvarande stöd lill inhemska bränslen
bör avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bl.a. kraftindustrin (Vattenfall, Kraftsam och Svenska
Kraftverksföreningen) och Svenska Petroleuminslitutet anser att användningen
av inhemska bränslen inte bör stimuleras i de fall den är i behov av
långsiktigt stöd. Dessa remissinstanser anför också att syftet med nuvarande
stöd till inhemska bränslen till stor del synes ha uppnåtts, varför stödel
successivt bör kunna avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk anser atl marknaden för de inhemska
bränslena de närmaste åren kommer att vara kärv - dock att det är sannolikt att
skogsbränslena har en egen livskraft som kan förväntas öka i styrka i och med
att främst el blir dyrare in på 90-talet. Det är emellertid idag för tidigt att
säga om skogsbränslen kommer utnyttjas i den omfattning man tidigare räknat
med. Energiverket avråder från omfattande subvenUoner på längre sikt med
hänvisning till att bränsleförsörjningen bör ses i etl internationellt
perspektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens industriverk framför en liknande åsikt: En
långsiktig subvention av inhemska bränslen utan egen bärkraft innebär nackdelar
i form av högre kostnader för samhället beroende dels på skillnaden mellan
kostnaderna för inhemskt bränsle och andra alternativa bränslen dels på den
framsub-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section929>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section930>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>veniionerade självförsörjningsgraden. Det är Iveksaml om
del finns slarkare skäl att avslå från den internationella specialiseringens
fördelar på della område än på andra områden, l.ex. när del gäller Ullförseln
av elektronikkomponenter. Inhemska bränslen kan visserligen ge regionala
sysselsättningstillfällen men det är inte givel att det motiverar etl generellt
stöd ulan sådana projekt bör i så fall kunna stödjas i former som motsvarar
andra regionalpolitiskl motiverade industriprojekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ökat stöd till forskning om ulsläpp från förbränning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energiforskningsnämnden, statens vatlenfallsverk,
Göteborgs, Malmö och Umeå kommuner, centralorganisationen SACOISR, Kraflsam,
Landsorganisationen i Sverige, Svenska Industriförbundet, Svenska Kommunförbundet,
Svenska Kraftverksföreningen och Svenska Värmeverksföreningen har ullalat sig
positivt för ökat stöd till forskning om utsläpp från förbränning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens strålskyddsinslilul påpekar att även de
radioaktiva utsläppen bör beaktas varvid speciell uppmärksamhet bör ägnas åt
torvförbränning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försvarets forskningsanstalt konstaterar att utsläppen i
hög grad beror på den tekniska utformningen av kombinationen bränsle,
förbränningsanläggning och rökgasrening varför det är angelägel atl elt vidare
forsknings-och utvecklingsområde prioriteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs kommun framhåller att de mesl offensiva
FoU-insatserna bör göras på icke förbränningsbaserad energiframställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Översyn av formerna för den statliga regleringen om
utsläpp av luftföroreningar vid förbränning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen instämmer i princip med kommitténs förslag
att formerna för den statliga regleringen av utsläpp utreds i god tid före
kärnkraftsavvecklingen. Det ligger dock viss fara i att utvecklingen av ny
teknik och möjligheterna alt ta tillvara framtida forskningsresultat inom
hälso- och miljöskyddsområdet kan hämmas av alltför tidigt uppsatta miljökrav.
Del är vikligt att miljökraven anpassas med hänsyn till de långa
tidsperspektiven och att resultaten av utvecklingen av teknisk reningsutrustning
kan tillämpas så snabbt som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även stålens naturvårdsverk och Malmö kommun varnar för
alt fasllägga miljökraven för framlida förbränningsanläggningar för tidigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk ställer sig tveksamt till
utredningsförslaget och anför atl nuvarande regler markanl har bidragit till en
förbättring av utsläppssi-luaiionen i Sverige. I vissa avseenden bör dock
sannolikt reglerna skärpas. I den mån regelsystemet behöver ses över bör
uppgiften vara att söka finna etl enkell och lättförståeligt regelsystem med
bättre incitament för åtgärder för ökad luftkvalitet som kompletteras med
teknisk rådgivning i miljöfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kraflsam, Svenska Industriförbundet och Svenska
Kraftverksför-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section931>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section932>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eningen framhåller vikten av att en anknytning sker till
det internationella arbetet på områdel och atl renl nationella normer undvikes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kraftsam och Svenska Kraftverksföreningen avvisar i detla
sammanhang kommitléns förslag om miljöavgifter och anför atl alla tekniskt och
ekonomiskt försvarbara ålgärder bör vidtas i varje enskill fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slockholms kommun och Landsiingsförbundei lillslyrker all
ulredningsförslagd genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredning om slalliga ålgärder för alt effektivisera
elanvändningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt statens energiverk bör en sådan utredning undersöka
den lekniska potentialen för effektivare elanvändning, de ekonomiska och
institutionella incitament och hinder som finns hos producenter och
konsumenter att öka eleffektiviteten saml de åtgärder som kan vidtas av slalen
för att påverka elanvändningen i effektiviserande riktning. Det är idag oklart
hur stor den fakiiska ekonomiska potentialen är. Enligt verket förutsätter en
utredning av delta slag ett samarbete mellan flera statliga organ och andra
organisationer. Statens energiverk anser sig ha möjlighet all som samordnande
myndighet svara för denna utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Kommunförbundel och Stockholms kommun tillstyrker
alt den förslagna utredningen tillsattes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens nalurvårdsverk, länsstyrelsen i Göteborgs och
Bohus län, Göteborgs kommun och Landsorganisationen i Sverige som också
tillstyrker den av betänkandet föreslagna utredningen anser att den bör
utsträckas till att omfatta även elanvändningen inom industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folkkampanjen mol kärnkrafi och Miljöförbundet anser också
att elvärmen bör omfattas av utredningen. Föreningarna föreslår också att
kommunema inom ramen för den kommande energiplaneringen skall upprätta
särskilda elsparmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt statens råd för byggnadsforskning bör den
föreslagna utredningen utgöra del i en utredning om en ny energisparplan,
tillsammans med den förslagna övervakningen av elmarknaden och frågan om
styrning av elpriserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energiforskningsnämnden konstaterar att området
effektivare elanvändning bör prioriteras i det statliga
energiforskningsprogrammel. Även försvarets forskningsanstalt anför att
utredningen bör kopplas till energiforskningsprogrammet .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kraflsam ifrågasätter varför jusl eleffektiviseringen
skall stimuleras och anför att konsumenterna lägger många andra värderingar,
förutom rent tekniska, i sitt val av elektrisk utmstning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens vatlenfallsverk. Svenska Elverksföreningen och
Svenska Kraftverksföreningen finner utredningsförslaget mindre angeläget och
bedömer att elpriset är det bästa styrmedlet för en effektiv elanvändning.
Elverksföreningen anför dessutom att om en utredning om effeklivisering genomförs
bör den avse energianvändningen i allmänhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section933>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section934>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Industriförbundet å sin sida anser atl del inle
erfordras några statliga åtgärder för atl effektivisera elanvändningen utom när
det gäller den långsikliga kunskapsuppbyggnaden inom högskoleorganisationens
ram. Förbundet tillstyrker kommitléns förslag endast om del ges denna
avgränsning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fortlöpande bevakning av elmarknadens ulveckling</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk konstaterar atl en fortlöpande
bevakning och analys av dessa frågor passar väl in i energiverkets allmänna
utredningsverksamhet och kommenterar vidare betänkandets konstaterande all
uppvärmning med direktverkande el i småhus liksom eldrivna värmepumpar
sannolikt kommer atl kvarstå i energisyslemel även i etl läge med betydligt
högre elpriser. Avbrytbara och avkopplingsbara elpannor kommer däremot successivt
att försvinna när elpriset stiger. Verkel menar dock all del finns anledning
atl något förfina denna bedömning i syfte att undersöka risken för onödiga
långsiktiga bindningar respeklive möjligheterna till ökad flexibilitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energiforskningsnämnden tillstyrker att en utredning
utförs och framhåller alt den bristande kunskapen om elanvändningen innebär en
belydande osäkerhet i prognoser om framlida elbehov. Även Svenska Kommunförbundel
har ställt sig positivt till en fortlöpande bevakning av elmarknadens
ulveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kraflsam, Svenska Elverksföreningen och Svenska
Kraftverksföreningen anser att inga övriga åtgärder erfordras utöver vad som
redan görs av statens energiverk som del av verkets normala arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt stålens vatlenfallsverks mening finns det f. n.
ingenling som tyder på all elmarknaden skulle fungera mindre rationellt än
andra marknader och verket finner det därför svårt att förstå varför denna
marknad skulle behöva bevakas särskilt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Svenska Pelroleuminslitulet kan elproducenterna
själva klara av all bevaka elmarknadens utveckling och atl framlidsplanera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Besked från statsmakterna tiU kraftföretagen om vilken
kraflulbyggnad som är lillålen vid kärnkraftsavvecklingen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kraftsam och Svenska Kraftverksföreningen anser att besked
om vilken kraftutbyggnad som är tillåten bör lämnas av statsmakterna redan före
år 1990 då man menar att en utbyggnad kan bli nödvändig redan under 1990-talel,
oberoende av kärnkraftens avveckling. Även statens valtenfaUsverk anser atl
ett tidigt besked är av vikl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges Industriförbund menar också atl besked om
tillåten utbyggnad under 1990-talet snarast bör lämnas medan del kan anstå med
besked om vilka kraftslag som skall ersätta kärnkraften.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section935>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section936>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>52</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredning om i vilken takt och i vilken ordning
kärnkraften skall las ur drift med hänsyn till säkerhelsmässiga och ekonomiska
förhållanden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens strålskyddsinspektion finner en sådan ulredning
vara av särskilt intresse och menar atl nu pågående ulredningar om säkerhel och
slrålskydd kommer all ge viktig bakgrundsinformation för den föreslagna utredningen
och därför kan komma atl påverka avvecklingsplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens kärnkraftinspektion konstaterar alt utredningen
enligt lidsplanen skall genomföras under åren 1985-90. Inspektionen som inte
har något emot en sådan utredning i sig vid denna tidpunkt påpekar atl denna,
utgående från säkerhetstekniska aspekter, säkerligen inle kan rangordna verken
på det sätt som förväntas. Visserligen kommer mer drifierfaren-heter att samlas
fram till år 1990 men dessa kommer inte alt vara tillräckliga. Den tidsram man
kan uttala sig om i en utredning av delta slag är av omfattningen 5-10 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens vatlenfallsverk, Kraflsam och Svenska
Kraftverksföreningen menar också all den föreslagna ulredningen blir
meningsfull försl om den genomförs efler år 1990. Även Svenska
Elverksföreningen menar all ulredningen bör senareläggas. Sveriges
Industriförbund menar att del varken är möjligl eller nödvändigt att genomföra
utredningen under detla århundrade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landsorganisationen i Sverige anser del tveksamt om en
särskild ulredning behöver genomföras och menar atl behöriga myndigheter bör
bedöma de olika kärnkraftsblockens livslängd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk påpekar att tillräckliga
driflserfarenheter från kärnkraftverken ännu inte finns tillgängliga för att
denna fråga skall kunna avgöras. Slatens kärnkraftsinspekiion har här ell
löpande ansvar. Resultaten av bl.a. kärnkraftsinspektionens återkommande
säkerhdsgranskning bör utnyttjas. Någon särskild utredning bör enligt verkel ej
tillsättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen om lämplig lokalisering av nya
kondenskraftverk med hänsyn till miljö, ekonomi och sysselsättning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges Industriförbund och länsstyrelsen i Uppsala län
tillstyrker att en sådan utredning tillsätts. Länsstyrelsen påminner om atl
sysselsättningsfrågan underlättas om kraftproduktionen föriäggs till
befinlliga produktionsorter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges meieorologiska och hydrologiska inslitul påminner
om atl en lokaliseringsstudie måste innefatta bedömningar av inverkan av
ulsläpp till luft och vatien medan koncessionsnämnden för miljöskydd poängterar
att de undersökningar och utredningar i lokaliserings- och åigärdsfrågor m. m.
som skall ligga till grund för tillståndsprövning av nya
energiproduktions-anläggningar bör starta i så god tid atl
undersökningsmaterialet blir av tillfredsställande beskaffenhet och att tidsnöd
ej uppkommer vid själva prövningsförfarandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kraflsam och Svenska Kraftverksföreningen som lillslyrker
den före-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section937>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section938>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>slagna utredningen anser atl meloder bör ulvecklas för alt
man bättre skall kunna fastställa olika lokaliseringskänslighd för
miljöpåverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens naturvårdsverk anser dock att huvuddragen vad
gäller lokalisering av kraftverk redan idag är klara oavsett om miljökraven
skärps utöver vad som idag gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slatens energiverk anser alt en sådan utredning bör
genomföras försl när man kan överblicka behovet av ny krafl. Enklast torde vara
att kraftbolagen utarbetar och samordnar sina förslag och att dessa sedan
granskas och kompletteras av ansvariga slalliga myndigheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens planverk menar att de tekniska problemen vid
inplacering av evenluella kolkondenskraftverk i kraftledningssysiemd är
lämligen väl kända liksom vissa av hälso- och miljöriskerna av en kolanvändning
i så slor skala. Däremot är konflikterna med pågående och planerad markanvändning,
möjligheterna att inordna dessa kraftverk i översiktliga fysiska planer samt
frågan om markreservationer, skyddsavstånd mot omkringlig-gande
bostadsbebyggelse etc i stora stycken ännu oprövade. I den kolproposition som
framlades av regeringen våren 1984 framhålls också att lokaliseringen av
större koleldade anläggningar skall slå i överensslämmelse med gällande
riktlinjer i den fysiska riksplaneringen och med den kommunala fysiska
planeringen. Enligt planverkels mening bör verkel därför få ett särskilt
uppdrag i anslutning lill den av energikommittén föreslagna
lokali-seringsulredningen för kolkondenskraftverk atl studera lämpliga lägen
för dessa verk i ovan nämnda avseenden och därvid utnyttja erfarenheterna frän
den fysiska riksplaneringen som bl.a. visat att antalet platser med goda
förulsällningar är begränsat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredning om tekniska möjligheter och kostnader atl minska
utsläppen från kolkondenskraftverk</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kraftsam och Svenska Kraftverksföreningen understryker
vikten av att statsmakterna i god lid kartlägger vilka miljökrav som skall
ställas på kolkraftanläggningar. Kraftförelagen är beredda att medverka vid
utredningsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens vatlenfallsverk anför atl del är angelägel atl den
av kommittén föreslagna utredningen om lekniska möjligheter och kostnader för
atl minska utsläppen från kolkondenskraftverk baseras på provningar och
mätningar på verkliga anläggningar. Medel bör därför anslås för
demon-stralionsanläggning för avancerad förbränning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk anser del inte nödvändigt atl tillsätta
en särskild utredning för delta ändamål. En naturligare form är en fortsatt
priorilering av forskningen och utvecklingsarbele inom delta område.
Energiverkei erinrar om den rapport "Aktionsplan mot luftföroreningar och
försurning" som nyligen publicerats. Där föreslås ell program för
utveckling av förbränningsteknik och rökgasrening inom energisektorn. En
bedömning görs atl PoD-stöd av storieken 50-100 milj. kr. per år under några år
kan vara nödvändiga.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section939>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section940>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förprojektering av nya kraftverk</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kraftsam framhåller betydelsen av atl en projektreserv kan
erhållas för all anpassa elförsörjningen till utvecklingen av elanvändningen.
Myndigheter och regering måsle vara beredda atl la ställning till
kraftverksprojekt trots att tidpunkten för utbyggnaden inte kan anges med någon
störte säkerhet. Kraftsams medlemsföretag är beredda att omgående påbörja
förprojektering av vattenkraftsprojekt med rimlig ekonomi efter besked från
statsmakterna om vilka anläggningar som kan tillålas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även statens vattenfallsverk anser att så mycket som
möjligt av planeringen och tillståndsbehandlingen bör få ske i förväg så att
en projeklreserv kan byggas upp och därigenom medge att uppförandet av nya
kraftverk kan ske snabbt efler del atl beslut om utbyggnad har fattats. Det är
angeläget att ledtiderna blir väsentligt kortare än vad som gäller för närvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk, länsstyrelsen i Norrboltens län, Kalix
kommun. Riksförbundet Energileveranlörerna och Sveriges Induslriförbund har
tillstyrkl alt förprojekteringar kommer till stånd. Länsstyrelsen poängterar
att man redan tidigare i behandlingen av älvutbyggnaderna i länel förordat
framtagandet av underlag för tillåtlighetsprövning av Kalix älv, etapp 1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Umeå kommun anser att en snabbare tillåtlighetsprövning
vore värdefull för att öka beredskapen för färdigställande av nya anläggningar
medan en förprojektering kan vänta till ett senare skede när energiefterfrågans
utveckling bättre kan överblickas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut påminner
om att förstudier av de hydrologiska fömtsättningarna också bör genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Landsorganisationen i Sverige finner det angeläget att
ledtiderna förkortas men ser en fara i att investeringsprojekten eventuellt
inte sprids ut jämnt över tiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Älvräddarnas samorganisation anför att de utredningar som
utförts i samband med den fysiska riksplaneringen, har gett Ullräckligt
kunskapsunderlag varför inga nya förprojekteringar eller lokalsieringssludier
kan tillföra något nytt. Organisationen finner det fastlagt att den rimliga
utbyggnaden av vattenkraften uppgår till 66 TWh/år och alt ytterligare
utbyggnader ger oacceptabla skador.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section941>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:44.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section942>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>55</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Pris på
energi (SOU 1981:69)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
sammanfattning och slutsatser samt remissyttranden över betänkandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Innehån</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs sammanfattning och
slutsatser ........... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Remissyttranden ............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanser ......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänl ..................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kortsiktig marginalkostnad som
huvudprincip ...... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Momentan prissättning eller
intervallprissättning </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Övriga synpunkter på
prissättning av elenergi .. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Prissättning på fjärrvärme ........................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Prissättning på olja och andra
bränslen ........... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>75</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section943>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:75.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section944>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>56</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Kommitténs sammanfattning och slutsatser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kommitténs direkliv anges att vår analys och redovisning skall syfta till atl
ge ett underlag för att bedöma om samhällsekonomiska eller energipoliliska
fördelar skulle kunna uppnås om taxor och priser vore annorlunda utformade än
vad de är idag. Ell önskemål är därför all vi, så långi möjligt, redovisar
resultatet av våra analyser och överväganden i form av översiktliga
jämförelser mellan de nuvarande energipriserna och energipriser ulformade
efter principer som kan tänkas utgöra alternativ till de nu tillämpade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
att i kapitlen 2 och 3 ha redovisat hur priserna på energi är utformade i
Sverige och i några andra länder ägnas kapitel 4 åt en analys av den teoretiska
grundvalen för prissättningen. 1 samma kapitel söker vi också beskriva vilka
effekter, posiiiva och negativa, som kan länkas uppstå vid tillämpning av
olika principer för prissättning av energi. Därvid behandlas dels de mera
traditionella, koslnadsanknutna prissätiningsprin-ciperna, såsom prissättning
enligt självkoslnad, enligt kortsiktig marginalkostnad och enligt långsiktig
marginalkostnad, dels elt antal andra principer för och krav på prissätining
på energi. Till dessa senare principer och krav hör atl priserna skall
slimulera energisparandel och införandet av nya energikällor, bidra till en
balanserad regional utveckling, påverka inkomst-och förmögenhetsfördelningen
mellan energiproducenter på vissl sätl m.m. Vi har här även analyseral inverkan
av de företagsekonomiska restriktioner som gäller oavsett vilken
prissättningsprincip som tillämpas. Sådana restriktioner kan oftast
sammanfattas som ett krav på självfinansiering av nya investeringar och på
kostnadstäckning inkl. viss avkastning på dd i energiföretagen investerade
kapitalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
central utgångspunkt för vår analys av olika prissällningsprinciper är
uppfattningen att prisernas viktigaste roll bör vara att bidra lill en effekiiv
hushållning med samhällets resurser. Till dessa resurser hör inle bara energi i
olika former utan också arbetskraft, realkapital (l. ex. maskiner, byggnader och
iransportmedel) och råvaror. Eftersom del inte finns någol överflöd av någon av
dessa resurser måste hushållning med samtliga betraktas som nödvändig. En god
hushållning uppnås om man vid givna standardkrav kan finna den avvägning mellan
åtgången av arbetskraft, realkapital, energi och råvaror som leder Ull att
kostnaderna för den lolala insatsen av resurserna blir så låga som möjligt.
Frågan gäller således hur man optimerar den samtidiga användningen av olika
resurser, inte hur man kan minimera utnyttjandet av en enda resurs. Skulle man
t. ex. sträva efler att ensidigt minimera användningen av energi i en viss
verksamhet skulle detta innebära att för mycket av övriga resurser utnyttjades.
Totalt sett skulle därmed uppstå ett slöseri med knappa resurser i samhället.
Endasl om vi hade överflöd på alla övriga resurser i ekonomin skulle en minimering
av energianvändningen samtidigt vara en god hushållning med resurser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section945>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section946>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
innebär då kravet på god hushållning för prisernas utformning? Prisernas
uppgift kan sägas vara att förmedla information lill köpare och säljare av
olika resurser, varor och tjänster. De hushåll och företag som uppträder som
köpare bör via priserna kunna få en korrekt informalion om kostnaden, dvs.
åtgången av olika knappa resurser, för att tillhandahålla en viss vara eller
Uänst. För den som tillhandahåller eller säljer en produkt ger priserna på
marknaden informalion om köparnas betalningsvilja, dvs. om hur köparna värderar
produkten. Förutom att priserna skall förmedla dessa informationer bör de leda
till jämvikt mellan utbud och efterfrågan så att inte sädana fördelningsmetoder
som t. ex. köer och ransoneringar behöver Ullgripas i normala lider.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Elt krav på priserna är
således alt de förmedlar korrekt kostnadsinformation. Vad del härvid är frågan
om är kostnaden för atl ta i anspråk ytterligare resurser som har alternativ
användning i ekonomin. Detta är ett framätsyftande kostnadsbegrepp som är
direkt förknippat med kravet på god hushållning med samhällels resurser. Den
samhällsekonomiska koslnaden för atl konsumera en enhet mera av en vara
motsvarar den besparing som skulle uppstå för samhällel om denna enhel inle
behövde produceras. Detta kostnadsbegrepp har ingenting att göra med en
verksamhets "historiska" kostnader, exempelvis kostnader för Udigare
investeringar. Samhällsekonomiskt sett uppstod dessa — nu närmast
bokföringsmässiga - kostnader när investeringen genomfördes. Det var då som
knappa resurser i form av arbetskraft, kapilal, energi och råvaror togs i
anspråk. Vare sig den gjorda investeringen ulnytUas eller inte kan dessa
resurser inle fås tillbaka. Därför bör de inte beaktas i ett koslnadsbegrepp
som syfiar till all på bästa säll hushålla med nutida och framtida knappa
resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om priset för atl konsumera
ytterligare en enhel av en vara, t. ex. en kWh elenergi eller en kWh
fjärrvärmeenergi, understiger värdet av de resurser som måste las i anspråk för
alt tillhandahålla denna ytterligare enhet av varan så leder detla rimligen
till dålig hushållning med de resurser som måste tas i anspråk för att
producera elenergi, resp. hetvatten. Priserna bör därför i princip aldrig
undersliga de rörliga produktionskostnaderna. Däremot kan det i vissa
situationer vara förenat med god hushållning att sätta priset högre än vad som
svarar mot den rörliga produktionskostnaden. Detta beror på dt annal av de
krav som måste ställas på effektiva priser, nämligen att de skall leda till
jämvikt mellan utbud och efterfrågan. Om ett pris baserat på den rörliga
produktionskostnaden medför alt efterfrågan blir större än vad som går att
tillfredsställa med tillgänglig produktionskapacitet är det, såvida inte
kösystem, ransoneringar eller någon annan form av administrativ reglering skall
behöva tillgripas, nödvändigt att höja priserna till den nivå som ger jämvikt.
1 sådana situationer krävs således att priset inkluderar såväl rörlig
produktionskostnad som kapacitelskostnad (knapphetsprissättning) för att en
erforderlig hushållning skall uppnås.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section947>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section948>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
det som här sagts om hur priserna skall sältas för atl bidra lill en god
hushållning med knappa resurser i samhället följer att vi principiellt förordar
att energipriset fastställs efler kortsiktig marginalkostnad. Detta innebär
alt prisel på energi bör sättas lika med den samhällsekonomiska koslnaden för
att vid varje tillfälle producera ytterligare en enhel, t.ex. en kWh, inom
ramen för existerande kapacitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Priser
baserade på kortsiktig marginalkostnad kan för energiföretagen leda till säväl
höga överskott vissa år som till stora förlusler andra år. En fråga som, bl.a.
därför, infinner sig när marginalprissättning förordas, är hur de
företagsekonomiska avkastningskraven skall kunna infrias. Med sådana
avkastningskrav avser vi den avkastning på del investerade kapitalet som krävs
för att långsiktigt trygga kapitalförsörjningen inom energisektorn. Alt vi här
rekommenderar marginalkoslnadsprissättning beror på, atl vi anser det vara
möjligt atl vid sidan av de rörliga priserna på ledningsbunden energi ta ut
sådana fasta avgifter som medför att rimliga krav på avkastning och
finansiering kan tillgodoses. Prissättning enligt kortsiktig marginalkostnad
behöver härigenom inle strida mot energiföretagens intresse av att förränta
investerat kapital. Av avgörande betydelse är emellertid att sådana fasla
avgifter inte på någol påtagligt sätt blir styrande på energianvändningen. Det
resultatet i form av god hushållning med olika resurser som
marginalkostnadsprissättningen syftar till får inte snedvridas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fasta
avgifter påverkar investeringsviljan hos såväl energikonsumenter som
energiproducenter. Sådana avgifter har därför betydelse för den långsiktiga
strukturutvecklingen inom energisektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
t. ex. den fastighetsägare som står i begrepp att välja uppvärmningsform i en
planerad ny byggnad eller för det industriföretag som skall välja mellan olje-,
kol- eller elbaserad processvärme till en ny fabrik är vid beslutstillfället
inte investeringskostnader eller framlida avgifier låsta. I en sådan
beslutssituation är dd den förväntade framUda tariffnivån, dvs. kombinationen
av fasta och rörliga avgifier för respeklive energislag, som blir avgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samma
sak gäller också vid beslut om nya energiproduktionsanläggningar. För
energiproducenten är den relevanta frågan om betalningsviljan för den energi
som kan levereras från en ny anläggning räcker för att täcka både
investeringskostnaderna (som vid beslutstillfället ännu inte är låsta) och de
rörliga kostnaderna för anläggningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
kan invända, att diskussionen här snarare gäller ett investeringsproblem än
ett prissättningsproblem och därmed faller utanför mandatet för denna
utredning. I praktiken är det emellertid ofrånkomligt, atl det finns ett
ömsesidigt beroende mellan å ena sidan investeringsbeteende och å andra sidan
tariffstmktur och tariffnivå. Detta beroende kommer bl.a. till uttryck i att
prognoserna över den framtida betalningsviljan och prisutvecklingen som regel
utgår från den efterfrågan som kan observeras vid prognostiltfället. Denna
efterfrågan är i sin tur beroende av tariffnivåut-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section949>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section950>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vecklingen,
dvs. av utvecklingen av både fasla och rörliga avgifter. Vidare har de fasta
avgifterna betydelse för energiföretagens lönsamhei och soliditet och därmed
för förmågan att finansiera ytterligare investeringar. Detla i sin tur påverkar
del avkastningskrav som ställs på en lilliänkl inveslering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Effekterna
av sambandet mellan lariffnivå och strukturutveckling är svåra atl kartlägga
och analysera i delalj och vi har inte funnii det möjligl alt göra della inom
ramen för denna utredning. Vi kan därför inte heller ge något slutligt svar på
frågan, om de fasta avgifier som f. n. las ut i samband med leverans av
ledningsbunden energi styr den långsikliga sirukturutvecklingen på ett
samhällsekonomiskt effeklivi sätt. Det kan därför enligt vår mening finnas skäl
att i lämpligl sammanhang ytterligare analysera dessa frågeställningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
den energipoliliska debatten har många andra krav ställts på energipriserna än
atl de skall leda till en god hushållning. Till dessa krav hör 1. ex. att
energipriserna skall stimulera lill energisparande, gynna införandet av
förnybara energikällor, verka för regional balans eller påverka inkomst-och
förmögenhetsfördelningen på visst sätl. Man kan därför fråga sig i vilken
utsträckning dessa krav infrias om energipriserna baseras på kortsiktig
marginalkostnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
vill då erinra om den grundläggande regel som säger, att det i allmänhet krävs
lika många slyrmedel som det finns målsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Endast
undantagsvis kan ett styrmedel uppfylla flera målsättningar samtidigt. Man bör
därför inte förvänta sig att ett styrmedel, energipriserna, skall klara alt
uppfylla många olika målsättningar. Del är därför önskvärt att statsmakterna
anger vilken slyrmedelsroll som skall vara den primära för energipriserna.
Utredningen har, som framgår av del som här har sagts, för sin del funnit att
kravet på god hushållning med olika knappa resurser bör vara avgörande för
valet av prissältningsprincip. Detta innebär att avkall måsle göras på eventuella
förväntningar på energipriserna som styrinstmment för andra ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har tidigare understrukit att det som regel krävs minst ett styrmedel för varje
mål. Valet mellan olika slyrmedel bör träffas uiifrån styrmedlens
ändamålsenlighet när det gäller att uppfylla givna mål. Etl styrmedel är
effektivt om det har stor effekt på det angivna målet och små oönskade
biverkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bakom
vår slutsals i denna del ligger uppfattningen, atl energipriserna kan ulgöra
etl mera effektivt slyrmedel när del gäller atl hushålla med ekonomins olika
knappa resurser än när del gäller att lillgodose andra mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är härvid inle i första hand begränsningar i energiprisernas förmåga atl t.ex.
stimulera införandet av nya energikällor eller bidra till regional utjämning
som år avgörande. Avgörande är istället de verkningar i form av slöseri och
ineffektiv resursanvändning som skulle bli följden om energipriserna
utnyttjades som styrmedel för sådana syften. Genom atl för dessa utnyttja andra
styrmedel (t. ex. stimulans av investeringar i ny ener-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section951>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section952>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>giteknik
respeklive subvention av lönekostnad inom sysselsättningssvaga regioner) kan
vissa eftersträvade effekter uppnås till lägre samhällsekonomiska kostnader än
om styrningen skulle ske via energipriserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har också jämfört nu rådande energipriser med de som skulle bli resultatet av
en lillämpning av den prissättningsprincip som vi förordar, dvs. prissättning
enligt kortsiktig marginalkostnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
1978 är högspänningstarifferna, dvs. den totala tariffnivån vid försäljning av
högspänd elkraft, baserade på råkraftleverantörernas genomsnittliga kostnader.
Inom ramen för de fastställda tariffnivåerna har de rörliga avgifterna - prisel
på energi -, så långt nuvarande utformning av mätarutmstning tillåter, anpassats
lill de marginella produktionskostnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
högspänningsnivå består Vattenfalls och flertalet andra kraftförelags tariff av
fyra olika element: fast avgift, abonnemangsavgift, högbelast-ningsavgift samt
energiavgift. På lågspänningsnivå har den fasta avgiften och
abonnemangsavgiften slagits samman till en säkringsavgift, medan energiavgiften
och högbelastningsavgiften slagits samman till en enda energiavgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
bedömer att dagens fasta elavgifier, i vart fall vad gäller leveranser av
högspänd elenergi, har så begränsade styreffekter att de inte bedöms nämnvärt
negativt påverka den eftersträvande effektiviteten i prissättningen. De fasta
avgifterna svarar endast för ca tre procent av intäkterna från försäljning av
högspänd elenergi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
en strikt prissättning enligt principen om kortsiktig marginalkostnad skulle de
röriiga energiavgifterna helsl variera kontinuerligt under dygnet och under
året alltefter variationerna i den toiala belastningen. Så är för närvarande
inle fallet. För de tariffer som nu tillämpas har man indelat dygnet och året i
ett fåtal perioder. Dessa har valts så att man inom varje period skall få så
likartade marginella produktions- och distributionskostnader som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagens
priser på högspänd elenergi är differentierade mellan vinter- och sommarsäsong.
Skillnaderna mellan vinter- och sommaravgifterna på energi är dock mindre än
differenserna i marginalkostnader mätt med hjälp av samkörningens marginalpris.
Energiavgiften sommartid (och särskilt nattetid) överstiger den marginella
kostnaden, medan energiavgiften vintertid (och då specielU dagtid) klart
understiger marginalkostnaden. Dessutom varierar samkörningens marginalpris
inom sommar- respeklive vintersäsongen. En ytterligare differentiering mellan
olika perioder under året är därför motiverad. En närmare bedömning av hur slor
skillnaden är mellan den kortsiktiga marginalkostnaden och den rörliga avgiften
framför allt under vinterperioden försvåras av, att det är oklart vilken roll
högbelastningsavgiften spelar för att undvika överbelastning av nätet. Del är
därför önskvärt att genom prisexperiment undersöka om enbart ett mera
differentierat energipris bör ersätta högbelaslningseffektavgiften.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section953>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section954>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Priset
på lågspänd elenergi bör svara mot summan av energiavgiften på högspänd
elenergi och kostnaden för de förluster som uppkommer vid
lågspänningsdistribulion samt, eventuellt, en kapacitelskostnad.
Lågspän-ningsabonnenten har dock via en högre energiavgift också fått bära en
någol för hög andel av del cenirala disiributionsnälets koslnader. Energiavgiften
synes därför uiifrån samhällsekonomisk synpunkt vara något för hög, möjligen
med undanlag av vinter daglid då man kan anta all den innehåller en
kapacitelskostnad. Variationerna i såväl energipriset på högspänd elenergi som
överföringsförlusterna motiverar en tidsdifferentiering av energiavgifien för
lågspänningsabonnenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
s.k. självkostnadstaxa som normalt tillämpas vid fjärrvärmedistribution, med
undanlag för ett introduktionsskede när en s. k. alternalivtaxa tillämpas, är
konstmerad för all så långt möjligt avspegla värmeverkens nuvarande
självkostnader och då speciellt sambandet mellan fasta och rörliga kostnader.
Taxan består normall av en fast årlig avgifl, uppdelad på en fast och en effektberoende
del, samt en indexerad avgift. Taxan är vidare uiformad med hänsyn lill den
grundläggande princip för kommunal taxesättning som innebär atl intäkterna
skall motsvara självkostnaden. Den rörliga avgiften, energiavgiften, bestäms
huvudsakligen av kostnaderna för bränsle inkl. transport, lagring och
räntekostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prissättningen
på Qärrvärme avviker för närvarande inte nämnvärt från den kortsiktiga
marginalkostnaden mellan olika säsonger. En övergång till eldning med fasta
bränslen kan emellertid innebära betydligt störte variationer under året. I
viss utsträckning kan dessutom kostnadsdifferenser mellan dag och natt råda.
Del är alliså här av primärt inlresse att åstadkomma en säsongsvarierad
prissättning baserad på kortsiktiga marginalkostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Priserna
på olja, kol och andra importerade, icke ledningsbundna energislag bestäms
huvudsakligen av omständigheter över vilka vi i Sverige inte råder. Av den
anledningen har vi främst riktal intresset mot de marknadsmässiga
fömtsättningarna för prisbildningen på de olika produkterna på den svenska
marknaden. Detla är den främsta orsaken till att prissättningen på icke
ledningsbunden energi behandlats annorlunda än prissättningen på
ledningsbunden energi. Framställningen utgör därför närmasl en beskrivning av
hur marknaden för de icke ledningsbundna energislagen fungerar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När det gäller priser på
oljeprodukter föreligger inga mer varaktiga prisskillnader oljefördagen
emellan. De prisskillnader som finns mellan olika kunder beror på leveransläge
(orts- och zonlillägg) och på leverans-storlek (kvantitetsrabatter). Genom
lokal konkurrens kan prisskillnader förekomma på bensin och villaolja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnadsunderlaget
för prissättningen utgörs vid inhemsk raffinering av råoljans
anskaffningskostnad, frakt och raffineringskostnader och vid färdigvaruimport
av importpriserna för raffinerade produkter. I båda fallen tillkommer
omkostnader inkl. distribution.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section955>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section956>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Råoljeimporten
baseras i huvudsak på kontrakl med råoljeproducenter eller med de internationella
oljebolagens moderföretag. Imporlen av färdigprodukler baseras lill knappt
hälften på spotinköpen. Priserna för dessa följer Rotterdamnoteringarna vilka
varierar från dag till dag beroende på tillgång och efterfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensfömtsättningarna
skiftar på oljemarknadens olika delar. Prissättningen är därför snarare
marknads- än självkostnadsanpassad. Detta kan t. ex. få till följd att priset
på tjock eldningsolja lidvis kan ligga under prisel på kontraklsköpt råolja
cif. De lättare destillaten har då fått bära en relativt sett slörre andel av
totalkostnaden. Inom ramen för denna marknadsanpassning för olika destillat är
emellertid "totalnivån" koslnadsba-serad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
de olika destillaten är marknadsbilden i stort följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillförseln
av molorbensin kommer till två tredjedelar från svenska raffinaderier, medan
spotinköpen uppgår lill ca åtta procent av total tillförsel. Resterande del är
kontraklerad imporl. Prissättningen baseras därför lill slörre del än för andra
destillat på raffinaderiföretagens koslnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Villaoljan
(Eol) kommer lill drygl hälften från svenska raffinaderier. Prissättningen pä
denna är i stort anpassad till raffinaderiföretagens kostnader. Marknaden
består av en inlandsdel och en cargodel. Cargomarkna-den avser leveranser i båt
— hel eller delad last - till större förbrukare som har egen depå i hamn.
Priserna på den senare följer nära priserna på spolmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tjock
eldningsolja kommer liksom Eol till mer än hälften från svenska raffinaderier.
Spotandelen av den totala försörjningen av tjocka oljor uppgår till ca 25
procent, i första hand lågsvavlig olja. Cargoköpen svarar för mer än 60 procent
av tjockoljemarknaden, dvs. många storförbrukare har möjlighet att direkl eller
indirekt styra sina inköp över den öppna internationella marknaden.
Prisförändringar på inlandsmarknaden sker främst vid ändrade råoljepriser, men
med anknytning till Rotterdamnoteringarna genom flexibel rabaltgivning. Totalt
följer marknaden således väl Rollerdam-noteringarna. Ingen prisledare kan
urskiljas på någon delmarknad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
prissättning efler kortsiktig marginalkostnad på oljemarknaderna kommer
naturligt att motsvaras av importpriserna - dvs. i stort molsvarande nuvarande
prissällningsförhållande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller försäljning av och prissätining på kol, gas, biomassa och torv för
energiändamål kan man f.n. knappast tala om någon etablerad enhetlig marknads-
eller prisstmktur i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vår
analys av priserna på dessa energiråvaror har varit mer summarisk än för de
övriga energiformerna och redovisningen begränsas i stort sett lill en
beskrivning av gällande förhållanden saml vissa påpekanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kol
säljs f. n. huvudsakligen av frisiäende kolhandelsföretag. Det rör sig
emellertid härvid i första hand om kokskol som används inom industrin, främsl
järn- och stålindustrin, medan handeln med ångkol för energiända-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section957>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section958>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mål
(förbränning) inle har någon slörre omfattning. Ängkolspriserna, som än så
länge näslan alltid är spotpriser, varierar kraftigt med hänsyn till bl.a.
energiinnehåll och utskeppningshamnar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller den förvänlade framlida utvecklingen av priset på importerad ångkol
torde man på längre sikl kunna räkna med att den blir beroende dels av
kostnaden för kolbrytning i nyöppnade kolgruvor, dels fraktpriserna. Det är
endast ell begränsat antal länder med slora koltillgångar som väntas kunna öka
produktionen sä att en ökad export möjliggörs under 1980-talet. Av dessa är
Polen del land som geografiskt sett ligger närmast Sverige. Större delen av
kolet torde dock få hämlas från avlägsna områden främst Australien, väslra
Kanada och USA.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
de närmaste åren, innan prisnivån hinner påverkas av brytnings-kostnaderna i
nyöppnade gruvor blir priserna starkt beroende av efterfrågeutvecklingen på
den internationella marknaden. Ökar efterfrågan snabbi torde priserna få
karaktär av knapphetspriser snarare än koslnadsbaserade priser, vilket kan
medföra en snabb prisstegring. Oljeprisutvecklingen sätter dock i princip ett
lak på kolpriserna med hänsyn Ull att en viss skillnad mellan olje- och
kolpriset är nödvändigt för atl göra dd ekonomiskl motiverat att satsa på de
jämförelsevis kapitalkrävande förbränningsanläggningar som krävs för kol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 de
städer där försäljning av stadsgas sker utgör kostnaderna för den råvara som
används för gasframställning (lättbensin eller gasol) normalt ca 70 procent av
stadsgaspriset. Ta>lorna för gasleveranser till lägenheter där gasen används
för enbart matlagningsändamål är ofta ulformade som ac-kordslaxa eller
blocktaxa, vilket innebär att enbart en fasl årsavgift, som är beroende av
lägenhetsstorleken, tas ut oberoende av hur mycket gas som förbmkas. För övriga
abonnenter förekommer olika tariffsystem med det gemensamt att de består av en
fast avgift och en förbrukningsavgift, den senare ibland knuten till ett
oljeprisindex. Gastaxorna saknar helt anknylning lill marginalkostnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
principer för prissättning på biomassa och torv kan ännu inte sägas ha
etablerats i Sverige. Förutsättningarna för prissättning på dessa bränslen
skiljer sig i flera avseenden från vad som gäller för de importerade bränslena.
Så har t.ex. dessa inget konslani värmevärde beroende på att såväl vattenhalten
på det levererade bränslet som energiinnehållet i torrsubstansen kan variera.
Vidare medför den geografiska spridningen av bränsleförekomsterna och de höga
transportkostnaderna att det kan tänkas uppstå elt antal separata marknader
snarare än en gemensam svensk bränslemarknad. Mol detta talar dock möjligheten
att substituera ett fast bränsle mot ett annat saml utveckling av
pelleteringslekniker m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>I
vår uppgift har bl. a. ingått att söka redovisa vilka effekler som skulle kunna
uppnås om energipriserna vore annorlunda ulformade. Vi har i det föregående
redovisat vår principiella inställning till den roll energipriserna bör spela
för att bidra till en effektiv hushållning med samhällets olika 5 Riksdagen
1984/85. I saml. Nr 120. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section959>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section960>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>resurser
och vilka restriktioner som därvid föreligger. Vi har också lill diskussion
lagit upp andra krav som kan ställas på energipriserna, och olika alternativa
principer för taxekonstruktioner. Slutsatsen av våra analyser kan sammanfattas
som så alt ju större avvikelser som finns mellan dagens energipriser och priser
som vid varje lillfälle sammanfaller med den samhälleliga kortsiktiga
marginalkostnaden för att tillhandahålla energi från befintliga anläggningar,
desto sämre blir hushållningen med samhällsresurserna. Desto större är då
också anledningen att åstadkomma energipriser som bältre än de nuvarande ansluter
till marginalkostnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har också (i kapilel 5) konstaterat, att de nuvarande marknadsförutsättningarna
och prissältningsprinciperna leder till priser som för de viktigare
energislagen mer eller mindre väl ansluler lill de kortsiktiga marginalkostnaderna.
Del är mol denna bagmnd närmast av intresse all klariägga vilka effekter,
posiUva och negativa, som skulle bli följden av en mera renodlad tillämpning av
kortsiktig marginalkoslnadsprissättning. När det gäller elenergi har vi (i
kapitel 6) försökt presentera och beskriva effeklerna av tvä alternaUv till
existerande tariffsystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
ena sättet att prissälta efter marginalkostnaderna är den momentana
prissättningen vilken bygger på att konsumenten tillhandahålls en sådan
utrustning att han kan avläsa momentana förändringar i marginalkostnaderna. De
senaste årens utveckling inom elektroniken har ökat möjligheterna att på sikt
framställa en elmätare, som till rimligt pris och god teknisk prestanda kan
uppfylla sådana krav på ett lariffsystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
andra alternativet är medelst inlervallprissättning, dvs. året indelas i ett
lämpligt antal tidsintervall och prisema varierar mellan olika intervall men
hålls fasta inom varje intervall. Denna prissättningsmetod bygger pä att mäl-
och slyrfrågorna klaras med hjälp av någol eller några av följande alternaUv:
existerande enkeltariffmätare i kombination med en mälartill-sats (som är under
utveckling), existerande dubbeltariffmätare i kombination med flera
avläsningar per år eller en utveckling av en elektronisk mätare som också kan
användas vid momentan prissättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utomlands
finns exempel på att man sökt sätta den samhällsekonomiska effektiviteten
främst vid utformningen av priser på energi. Föregångare är här England och
Frankrike, där priser efter kortsiktiga marginalkostnader kommil att medföra
etl förbättrat resursutnyttjande och ett minskat investeringsbehov. I USA har
man under de senaste två ä tre åren i många stater haft en snabb anpassning av
priset till marginalkostnaderna. Effekterna har framför alll visat sig i form
av en utjämning av eluttaget över dygnet och, om än i mindre utsträckning, över
säsongerna. En fömtsättning för en marginalkostnadsprissättning i USA har dock
varit att man förhindrat att energiproducenter och energidistributörer erhållit
en för hög avkastning och samtidigt garanterat att den inle blivit för låg.
Detta har skett dels genom att reglera de fasta avgifterna, dels genom att
införa progressiva blocktariffer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section961>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section962>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
atl en mera renodlad marginalkoslnadsprissättning verkligen skall leda lill en
bättre hushållning med de befintliga resurserna krävs atl konsumenterna är
priskänsliga och anpassar sin efterfrågan Ull de ökade prisvariationer som då
skulle bli fallel. Jämföri med nuläget skulle energipriserna bli högre under
dagtid och lägre under naltid saml högre under vinterlid och lägre under
sommartid. Hur ofta priserna ändras och hur stora variationerna blir skulle
lill en början bero av hur pass nära den perfekta
marginalkostnadsprissältningen (dvs. en momentan överensslämmelse mellan
kortsiktig marginalkostnad och energipris) man vill eller kan komma. Som
framgår av kapilel 5 och kapitel 6 är variationerna i l. ex. månadsmedelvärden
för marginalkostnaderna betydligt lägre än variationerna i marginalkostnad
mellan kortare tidsintervall. Om sedan konsumenterna reagerar på
prisvariationerna på avsett sätt, dvs. så att en del av energiförbrukningen
flyttas från högbelastningstid till lågbelaslningstid både på dygnsbasis och
årsbasis, kommer så småningom prisvariationerna atl minska. För att uppnå denna
effekt av en mera renodlad marginalkoslnadsprissättning är det nödvändigt att
energikonsumenterna dels lär sig energiprisernas variationsmönster, dels har
möjligheter atl anpassa sin efterfrågan till dessa. Härvidlag torde
förutsättningarna skilja sig kraftigt åt mellan å ena sidan industriella och
andra storförbmkare av energi och å andra sidan småförbmkarna, främst de
enskilda hushållen. När det gäller konsumenternas kunskaper om förvänlade prisvariationer
lorde man kunna räkna med alt storförbrukarna genom eget intresse och egna
initiativ kommer att hålla sig välinformerade. För hushållssektorn kan man inle
vara lika säker på detta med mindre än alt särskilda informationsinsatser av
lämpligl slag genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del sedan gäller möjligheterna att anpassa energiuttaget efter de
koslnadsbaserade variationerna i energipriserna och attityderna till en sådan
anpassning kan fömtsättningarna skilja sig åt mellan olika lyper av
energikonsumenter. För t.ex. en elintensiv industri skulle produktionskostnaderna
kunna minskas påtagligt om det vore möjligl att anpassa produktionen så atl
elförbmkningen försköts från vintersäsong till sommarsäsong och från dagtid
Ull naltid. En sådan omfördelning torde emellertid också medföra betydande
förändringar för de anställda i form av t. ex. ökat skiftarbete och ändrad
semestertid. För hushållsabonnenter finns det givelvis vissa möjligheter att
t.ex. lägga sig vinn om att använda vissa hushållsmaskiner såsom tvättmaskin
och diskmaskin endast under lågbelaslningstid när elenergin är billig. För en
elvärmeabonnent torde en viss förskjutning av eluttaget kunna ske genom
dygnsackumulering av värme. Empiriska erfarenheter ger dock inget entydigt
belägg för all hushållen skulle vara mindre priskänsliga än företagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentens
reaktion på ett förändrat prissystem är således en central fråga. Vid en
otillräcklig vilja eller förmåga till anpassning till varierande priser kan
resultatet bli att konsumentens kostnader ökar. Då uppnås</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section963>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section964>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>heller
inte de samhällsekonomiska vinsterna. En framkomlig väg kan därför vara ökade
möjligheter till tidsdiffereniierade energipriser enbart för de konsumenter som
så önskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
atl de möjliga effeklivitelsvinsierna av en mera renodlad marginalkostnadsprissättning
skall realiseras krävs således att energianvändningsmönstret förändras i
betydande utsträckning. Av de exempel på anpassningsåtgärder som vi här har
anfört framgår atl de kräver etl betydande engagemang frän energikonsumenterna
och medför också olika uppoffringar som inte kan negligeras. Allt detta kan
givetvis påverka attityderna till en mera långtgående anpassning av
energipriserna Ull marginalkostnaderna. Vid en mera yllig betraktelse kommer
knappasl en prisreform som innebär att energipriserna höjs under den lid som
energin bäst behövs och sänks under den tid som den minst behövs atl framstå
som konsumentvän-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lig-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutsatsen
av denna diskussion är all den samhällsekonomiska värderingen av en prisreform
som innebär en mera renodlad tillämpning av marginalkoslnadsprissättning inte
får begränsas till de effektivitetsvinster som därmed kan vinnas inom
energiprodukUon och energianvändning. Andra viktiga element är det ökade
engagemang och de uppoffringar som krävs från konsumenternas sida för atl
effektivitetsvinsterna skall realiseras. Även dessa begrepp står för
samhällsekonomiskt relevanta kostnadsposter som måste beaktas i en
övergripande värdering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
samhällsekonomiska förlusterna av att vi inte fullt ut tillämpar priser efter
kortsiktiga marginalkostnader är svåra att kvanUfiera. En ofullständig
prisbildning på elenergi och Qärrvärme kan på kort sikt leda till att konsumenterna
styrs till en hög förbmkning under de tider när energiproduktionen är dyrbar.
Härigenom kan kostnaderna för att producera och distribuera energin bli högre
än vad de skulle blivit vid en jämnare förbrukning. Mot de besparingar som på
detta sätt kan uppnås skall emellertid ställas de kostnader som uppstår hos
konsumenterna för att anpassa sin energiförbmkning till varierande
energipriser. De samhällsekonomiska totalkostnaderna för en bristande styrning
av energiförbrukningen är därför svåra att bedöma men torde årligen kunna
tippgå till belopp av inte obetydlig storlek. På längre sikt kan avvikelser
mellan priser och samhällsekonomiska kostnader leda till onödiga investeringar
hos producenter, distributörer och konsumenter. För låga priser i förhållande
till produktionskostnaderna leder Ull hög förbmkning med påföljd att producenter
och distributörer investerar i och bygger upp en produktionsapparat med onödigt
stor kapacitet. Höga priser kan däremot leda till atl konsumenterna onödigtvis
anskaffar utmstning för att spara elenergi eller fjärrvärme. Emellertid skulle
ett flexibelt tariffsystem kunna sUmulera konsumenten till installationer för
altemativ uppvärmning vilket skulle få som sekundär effekt att sårbarheten vid
leveransstörningar minskades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
mera renodlad marginalkostnadsprissättning torde ha vissa effekter</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section965>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section966>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>på
inkomsl- och förmögenhdsfördelningen. Bland konsumenterna kommer de som har
möjlighel att överföra en del av sin energikonsumtion från högbelastningstid
Ull lågbelaslningstid atl gynnas jämfört med dem som saknar sådana
anpassningsmöjligheter. Sådana konsumentgrupper som har silt energiuttag
koncentrerat till högbelastningstid och som saknar anpassningsmöjligheter blir
de som missgynnas mesl av denna omfördelning. Det bör i detta sammanhang
emellerUd också erinras om all konsumenlernas utgifter sammantaget bör minska
till följd av att de befintliga energiproduklionsresurserna blir bältre
utnyttjade så atl de anläggningar som har höga marginalkoslnader inte behöver
utnyttjas lika mycket som med nuvarande energipriser. Om ändrade tariffer ändå
skulle medföra all någon eller några konsumenlgmpper drabbas av
kostnadsökningar som bedöms som oacceplabla saknas inte möjligheter att lösa
sådana problem genom utnyttjande av på lämpligt säll ulformade flerdelade
tariffer (jfr kapilel 6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
producenterna, närmasl kraftföretagen, skulle ändrade tariffer också kunna
medföra inkomstomfördelningar. Del är emellertid inte heh enkell att på förhand
ange vilka som skulle gynnas respektive missgynnas av etl införande av mer
marginalkostnadstrogna priser. Av stor betydelse för hur omfördelningen faller
ul är i vilken riktning konkurrensfömlsäti-ningarna förskjuts mellan det
prisledande kraftföretaget. Vattenfall, och övriga kraftföretag. Om
möjligheterna till elt effekiivare resursutnyttjande är större inom Vattenfalls
produktionssystem än hos de övriga kraftförelagen kommer överskotten inom den
privata kraftindustrin rimligen att pressas ned medan resultatet blir det
motsatta om effekliviseringsmöjlighe-terna är störst inom den privata
kraftindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den allmänna
prisutvecklingen är starki beroende av hur energipriserna utvecklas.
Marginalkostnadstrogna priser skulle fluktuera kraftigare under olika tider av
dygnet och året men på kort sikt knappast påverka den allmänna prisutvecklingen
annorlunda än dagens energipriser. På någol längre sikt, när
energikonsumenterna har hunnit atl anpassa sig till marginalkostnadernas
variationer, borde del bältre utnyttjandet av energiproduktionsresurserna och
därav följande besparingar medföra en långsammare prisökningstakt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har hittills beskrivit de olika slag av effekler som skulle bli följden av en
mera renodlad tillämpning av marginalkostnadsprissättning. Vi kommer så till
frågan om hur pass angeläget det vore atl införa en sådan prissättning och hur
ett fortsatt arbete i denna riktning i så fall bör ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
vi försöker besvara denna fråga bör den sättas in i sill institutionella
sammanhang. Köp och försäljning av energi sker i Sverige f. n. under i princip
fria marknadsförhållanden. Alt del på marknaderna för ledningsbunden energi
förekommer mer eller mindre utpräglade monopolinslag och atl den prisledande
kraftproducenten är etl slatligl affärsverk ändrar inle på detla grundläggande
förhållande. Av detta följer atl de på respektive</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section967>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section968>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>marknad
verksamma företagen har full frihet alt inom de ramar som
marknadsfömlsättningarna ger, utforma priser och tariffer enligt eget gottfinnande.
Inom denna institutionella ram begränsas statens möjligheteratt påverka
prissättningen till vad som kan nås genom överenskommelse på frivillig väg med
de olika energiföretagen och deras branschorgan. Beträffande priserna på
elenergi, tillkommer möjligheten atl syslematiskl utnyttja Vattenfalls
prisledande roll för atl påverka tariffstrukturen i av slalen önskad riktning.
När det gäller prisbildningen på fjärrvärmeleveranser är statens möjligheter
till direkt påverkan mindre. De flesla fjärrvärmeföretagen är kontrollerade av
de kommuner i vilka de verkar. Om del från kommunal synpunkt bedöms angeläget
går det således att ändra principerna för prissättning på fjärrvärme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skulle
statsmaktema finna skäl att utöka sill inflytande över energiprissättningen
utöver vad som kan ske genom att statsmaktema på frivillig väg stimulerar en
viss utveckling eller träffar överenskommelser med energiförelag och kommuner
torde det behövas särskild lagstiftning eller andra former av styrmedel.
Därigenom skulle den nuvarande marknadsstyrda prisbildningen mer eller mindre
komma att förändras och avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att statsmakterna skulle ha anledning överväga detta altemativ med de följder
det skulle innebära, skulle enligt vår mening den nuvarande prisbildningen
behöva vara hell felakUg och dess konsekvenser omöjliga atl undanröja inom
rådande instituUonella förhållanden. Vi har inte kunnat finna några skäl för
att närmare överväga åtgärder av detta slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
vi diskuterar frågan om vilka förändringar i prissättningen på energi av olika
slag som vi finner önskvärda gör vi det således med utgångspunkt från de
marknadsförhållanden och institutionella villkor som f. n. råder. Håller vi oss
till de tre viktigaste energislagen kan det då inledningsvis konstateras att
prisema på olika oljeprodukter i Sverige bildas under villkor som präglas av
konkurrens meUan oljebolag av olika slag. Givet att vi saknar möjligheter att
påverka importpriserna leder detta till konsumentpriser som ansluter
förhållandevis väl till de kortsiktiga marginalkostnaderna. En viktig
reservation beträffande dessa priser är dock att vi inte inkluderar de externa
kostnader som är förknippade med oljeanvändningen. Dessa består av såväl
miljökostnader som den riskkostnad som är betingad av risken för drastiska
störningar i oljeleveransema (jfr avsnitt 4.8). För att få samhällsekonomiskt
korrekta priser på oljeprodukterna utgör dessa externa kostnader motiv för
oljeskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller priset på fjärrvärmeleveranser har vi konstaterat att dessa inte
följer marginalkostnadernas variationer under dygnet och året. I ett
fjärrvärmesystem där enbart olja används är kostnadsvariationerna måttliga och
effektivitetsförlusterna till följd av de odifferentierade energipriserna
tämligen begränsade. För fjärrvärmesystem som är baserade på flera olika
bränslen ökar kostnadsvariationen och därmed motiven för att införa
differentierade energiavgifter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section969>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section970>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller elenergi har vi kunnat konstatera att energipriset varierar mellan
olika tider på dygnet och under olika delar av året i mindre utsträckning än
produktionskostnaderna. Bristerna i överensstämmelse uppstår redan i
högspänningstarifferna och förstoras därefter ylleriigare när olika
tariffelemenl slås samman i de förenklade lågspänningstarifferna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vår genomgång av
erfarenheter från andra länder i vilka marginalkostnadsprissättningen har
tillämpas en längre tid och de bedömningar som i övrigt kan göras tyder på att
en betydande samhällsekonomisk vinst skulle kunna uppnås om energipriserna,
främst på el, anpassades bättre till marginalkostnademas variationer under
året och dygnet. Med en sådan utveckling skulle emellertid också vissa
samhällsekonomiska kostnadsposter vara förknippade. Till de viktigaste av dessa
hör kostnaderna för en mera avancerad mät- och debiteringsutrustning än den som
f. n. används och de ökade krav som i olika avseenden skulle ställas på
konsumenterna för atl vinslema av marginalkostnadsprissättningen skulle
infrias.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det har inte varit möjligl
att i denna utredning kvaniifiera de samhällsekonomiska intäkter och kostnader
som är förknippade med en övergång till en längre driven marginalkostnadsprissättning.
Överslagsberäkningar tyder dock på att de årliga intäkterna kan uppgå till
belopp av betydande storlek. Vi anser det mol denna bakgrund vara väl motiverat
att närmare studera fördelar och nackdelar av en utveckling i denna riktning
och därvid inte minst överväga konsumenlernas attityder till en
marginalkostnadstro-gen prissättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
elproducenter och eldistributionsföretag liksom hos Qärrvärme-företag finns ett
intresse att göra tarifiema mera kostnadstrogna varvid också marginalkostnadstänkandet
synes bli alltmera accepterat. Således hårde förändringar som har skett i
högspänningstariffema under senare år inneburit en ökad, om än otillräcklig,
differentiering av energiavgiften med utgångspunkt från marginalkostnadernas
variationer. Inom Svenska Elverksföreningen pågår utredningsarbete i liknande
syfte vad beträffar lågspänningstarifferna och försök planeras också med
mätamtmstning som är nödvändig för att Ullämpa en mera renodlad
marginalkostnadsprissättning. Svenska Värmeverksföreningens förslag till nya
tariffer präglas också av strävan att nå överensstämmelse mellan de kortsiktiga
marginalkostna-dema och energipriserna i fjärrvärmetaxan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Övervägande
skäl talar för att samhällsekonomiska vinster kan göras om kortsikfiga marginalkostnader
i ökad utsträckning får styra prissättningen på energi.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section971>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:37.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section972>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>70</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Remissyttranden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Remissinstanser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yttranden över betänkandet har avgetls av
riksrevisionsverkel (RRV), Stockholms universitet. Uppsala universitet, statens
pris- och kartellnämnd (SPK), konsumentverket, statens råd för
byggnadsforskning (BFR), statens planverk, statens industriverk (SIND), statens
vatlenfallsverk, styrelsen för teknisk utveckling (STU), nämnden för
energiproduktionsforskning, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län efter
hörande av länds kommuner, länsstyrelsen i Västernorrlands län efter hörande av
länets kommuner, delegationen för frågor om energihushållning i befintlig
bebyggelse, delegationen för energiforskning (DFE), energisparkommil-tén.
Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Riksförbundel Eldistributörerna (REL),
Stockholms kommun. Svenska Elverksföreningen, Svenska Gasföreningen, Svenska
kommunförbundel. Svenska Kraftverksföreningen, Svenska Petroleum Institutet
(SPI), Svenska Värmeverksföreningen, Sveriges Induslriförbund, Arne Johnson
Ingenjörsbyrå AB och Fristående remissinstitutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalet remissinstanser anser att utredningen har gjort
en förUänstfull genomgång av de prissättningsprinciper som Ullämpas inom
energiområdet samt konstaterar att utredningen endast har lämnat vissa
principiella förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många remissinstanser, bl.a. slatens vattenfallsverk.
Svenska Elverks-föreningen, Svenska Kraflverksföreningen, SPI och Sveriges
Industriförbund ansluter sig till utredningens slutsatser atl
samhällsekonomiskt effektiva energipriser bör eftersträvas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissorgan anser att utredningen är ofullständig
med alltför stor dominans för elenergiområdd och att den knappast kan utgöra
tillräckligt underlag för statsmaktsbeslul. RRV konstaterar sålunda att
utredningen knappast i sig själv är avsedd att vara tillräckligt underiag för
något statsmaktsbeslul om den framtida styrningen inom energipolitikens område.
Utredningens mest intressanta slutsatser är enligt RRV av övervägande
teoretisk natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens planverk anför atl staten så långt det är möjligt
bör göra den framtida prisutvecklingen på uppvärmningsenergi känd eftersom
staten äger en stor del av elprodukiionskapaciiden och har beskattningsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energisparkommiiién framhåller att från
energihushållningssynpunkt är det väsentligt att prissystemet utformas så att
konsumenterna får korrekt information både om den samhällsekonomiska koslnaden
för energiproduktion och om det samhällsekonomiska värdel av
energisparåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIND, DFE, BFR, energihushållningsdelegationen, LRF och
Friståen-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section973>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section974>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de Remissinstitutet framhåller vikten av alt
prissättningen pä energi främjar uppfyllandet av energipolitikens mål, bl.a.
en ulveckling mol etl system i huvudsak baseral på varakUga, helst förnybara
och inhemska, energikällor med minsta möjliga miljöpåverkan. Man anser att
ulredningen är ofullständig i dessa avseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även STU anser alt ulredningen är ofullständig och anför
all del är viktigt att energipriserna ger korrekt information också om framtida
koslnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Kortsiktig marginalkostnad som huvudprincip</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SPK, statens planverk, statens valtenfaUsverk, SIND,
länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Stockholms kommun. Svenska
Gasföreningen, Svenska Värmeverksföreningen, Svenska kommunförbundel och
Svenska Kraftverksföreningen ansluter sig lill eller har ingen erinran mot
utredningens förslag om kortsiktig marginalkostnad som huvudprincip för
prissättningen på i första hand elenergi. Flera tillämpningssvårigheter
påtalas emellertid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slockholms kommun framhåller atl prissättningens uppgift i
energibranschen liksom i all annan näringsverksamhet måste först och främsl
vara att ge företagen sådana intäkter att företagens självkoslnader kan täckas.
Inom ramen för ovan skisserad huvuduppgift för prissättningen finns det ingen
anledning till principiell invändning mot utredningens slutsatser att en mer
marginalkostnadsbaserad prissättning för de rörliga avgifterna inom
energiområdet är önskvärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIND delar uppfattningen alt energipriserna så mycket som
möjligl skall anslula lill de kortsiktiga marginalkostnaderna. SIND framhåller
dock atl frågor som gäller investeringar och invesleringskriterier rimligen
måste behandlas samtidigt med principerna om marginalkostnadsprissättning. SIND
finner att utredningen inle på ett tillfredsställande sätt har behandlat dessa
frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Kraftverksföreningen delar utredningens slutsals
att samhällsekonomiskt effektiva elpriser bör eftersträvas och atl detta kan
ske genom elt ökat hänsynstagande till den kortsiktiga marginalkostnaden för elenergi.
För att de potenUella samhällsekonomiska vinsterna skall kunna realiseras
fordras att konsumenterna anpassar sin elförbrukning med hänsyn Ull den
kortsiktiga marginalkostnaden. En sådan anpassning inrymmer många problem och
slora krav kommer därvid att ställas på konsumen-tema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens vattenfallsverk anser att vid fastställande av
tariffnivån måste större vikt läggas vid den långsiktiga marginalkostnaden än
vad utredningen framfört. Den kortsiktiga marginalkostnaden exkl.
kapacildskostnader bör emellertid vara vägledande för fastställande av
energiavgiflerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konsumentverket kan acceptera prissättning enligt
kortsiktig marginal-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section975>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section976>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kostnad
under vissa förulsättningar. En viktig förutsättning för att verket skall kunna
acceptera en prissättning som mera bygger på kortsiktiga marginalkostnader är
att prisnivån liksom kapitalavkastningen på energiområdet hålls nere genom en
effekiivare prisövervakning än f. n.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>DFE
framhåller alt strävan efler kortsiktig effektivitet inte bör få medföra att
den långsiktiga effektiviteten avsevärt försämras eller att möjligheterna att
uppnå de långsiktiga målen för energisystemets ulveckling försväras. DFE menar
att om man väljer en prissättning svarande mot de kortsiktiga
marginalkostnaderna måste denna kompletteras med omfatlande adminislrativa och
ekonomiska slyrmedel. 1 annal fall föreligger det stor risk för att
anpassningen till högre elpriser från och med 1990-talet försvåras till följd
av investeringsbeslut som på lång sikt ej är samhällsekonomiskt optimala. Del
föreligger också stor risk för atl onormalt låga elpriser under 1980-lalet
minskar marknaden för inhemska och förnybara energikällor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
menar alt energipolitiken bör ha en sådan långsiktig inriktning att
konsumenterna inle förleds lill invesleringar som binder dem vid ett högt
elberoende under en kort överskoltsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.4
Momentan prissättning eller intervallprissättning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
beskriver två alternaUv till existerande tariffsystem för elenergi, nämligen
momentan prissättning och inlervallprissättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Momentan
prissättning förordas endast av SPK som menar atl en sådan prissättning leder
till en långsammare prisökning på energi än vad som annars skulle bli fallet. SPK
understryker vikten av att priser efter marginalkostnader - när på sikt
leknisk utrustning finns tillgänglig som utan större kostnad kan installeras i
enskilda hushåll - tillåts fluktuera momentant, dvs. efter belastningen i
varje ögonblick, och inte inom på förhand fastställda, historiskt gmndade,
intervall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
är negativt till momentan prissättning. Inte ens de mest medvetna och
sparvilliga konsumenterna har någon möjlighet att anpassa sin konsumtion till
ständiga förändringar av energipriser. Verket bedömer att endast den enklaste
formen av vad utredningen kallar intervallprissättning, där priserna varierar
mellan olika intervall men hålls fasta inom varje intervall, uppfyller kraven
på förståelighet och överblickbarhd för konsumenlerna. En indelning av året i
ett fåtal taxeperioder, exempelvis sommar och vinter, kan härvid vara
acceptabel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den mån lämplig mätutmstning kan anskaffas till rimlig kostnad och kvalitet bör
enligt Göieborgs kommun prissättning enligt kortsiktig marginalkostnad införas
så långt möjligt för såväl el som Qärtvärme. Därvid bör debitering enligt
intervallprissättning tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LER
anför att en fullt genomförd prissättning enligt kortsiktiga marginalkostnader
skulle fömlsätla mätutrustning som i varje ögonblick visade det aktuella
energipriset för konsumenten. Förutom de krav som detla skulle</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section977>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section978>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ställa
på den tekniska apparaturen, skulle del innebära helt orimliga krav på
konsumenterna. En intervallprissättning är därför alt föredra. Ett sådant
syslem, med uppdelning t.ex. mellan dag och natt, samt mellan olika årstider,
innebär också en betydligt enklare informaiionsuppgift för producenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
induslriförbund, Stockholms kommun och REL är tveksamma till en alltför långt
gående tillämpning av kortsiktig marginalkostnad. De anser atl framför allt
konsumenlernas anpassningsmöjligheter bör utredas samt att man eventuellt bör
gå fram på frivillighelens väg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Elverksföreningen framhåller att en introduktion av tariffer med högre grad av
anpassning till kortsiktig marginalkostnad bör enligt föreningens uppfattning
i första hand inriktas mot kvalificerade elanvändare för vilka del kan
förväntas existera tillräckligt hög priselasticitet. Tariffer för bostäder utan
elvärme kan under överskådlig tid utformas på samma sätt som hittills, dvs. med
elt enhetligt energipris.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slockholms
kommun framhåller att erfarenheterna av tidsdiffereniierade dubbeltariffer är
positiva. En förutsättning för atl tidsdifferentierade tariffer skall fungera är
att det existerar en påtaglig och praktiskt fungerande priselasticitet. Detta
är fallet hos de större konsumenterna och speciellt hos värmekonsumenter. För
de mindre konsumenterna med deras mångsidiga elanvändning är priskänsligheten
i allmänhet relativt låg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slockholms
universitet, Uppsala universitet och lånsstyrelsen i Västernorrlands län anser
atl frågorna är otillräckligt belysta och påtalar behovet av ytterligare
utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
planverk anför att en mer allmän övergång till förfinad prissättning medför
behov av tillförlitliga mät- och debiteringsmetoder. Det är därför nödvändigt
att en eventuell övergång till ett sådant system föregås av överväganden
rörande mättekniska och administrativa procedurer. Vidare bör bmkarnas
priskänslighet och behov av extra engagemang för att kunna tillgodogöra sig
förväntade besparingar ulrönas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DFE
framhåller atl vid en momentan prisssättning kan konsekvenserna för
konsumenterna bli svårartade och måste därför utredas gmndligt. Konsumenten kan
i detla fall inte i förväg planera sin efterfrågan utan tvingas avsätta
resurser för att följa elprisets variationer eller anskaffa automatisk
reglemtmslning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.5
Övriga synpunkter på prissättning av elenergi</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lånsstyrelsen
i Väslernorrlands län pekar pä den elintensiva industrins behov av långsiktiga
avtal för elpriser och elleveranser samt argumenterar för regionall
differentierade energipriser. Länsstyrelsen föreslår atl det regionalt
anpassade elpriset i norr åstadkommes genom ett generellt statligt stöd för
elintensiv industri. Stödd skall i första hand förbehållas de fyra nordligaste
länen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section979>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section980>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissorgan pekar på möjligheten atl begränsa kapaciietsinveste-ringarna om
stora elanvändare erbjuds möjlighet alt erhålla en lägre taxa om de accepterar
atl vid behov reducera sina effektuttag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>DFE
framhåller atl ell ulnyttjande av Ullgänglig exlra elkapacilel under 1980-tald
kan åstadkommas med mer selektivt verkande åtgärder än en generell övergång
till priser svarande mol de kortsiktiga marginalkostnaderna. Enligt DFE:s
mening bör i försia hand vidtas ålgärder för atl undanröja hinder för ökad
nettoexporl av elenergi och för atl öka användningen av elenergi under
lågbelastningsperioder i fjärrvärmenät och inom induslrin. Sådana ålgärder
försämrar enligt DFE:s bedömning varken den långsiktiga effektiviteten eller
möjlighelerna att uppnå de långsikliga målen för energisystemels utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissorgan kommenterar förhållandet mellan högspännings- och
lågspänningstariffer och tariffnivån allmänt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>REL
framhåller atl prisutvecklingen måsle följa etl någorlunda bestämt mönsler,
utan alltför kraftiga variationer. I annat fall kommer enligt REL de vidtagna
åtgärderna alt upplevas som meningslösa och förtroendet för tariffen att
undergrävas. Prognoser bör upprättas för en tioårsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
ifrågasätter ulredningens accepterande av atl kapitalkostnaderna skall täckas
in med fasla avgifter. Ju högre andel som utgörs av fasta avgifter desto mindre
incitament finns det hos den enskilda förbmkaren att spara energi. Likaså borde
utredningen enligt LRF ha ägnal betydligt mer analys åt olika energikällors
miljökostnader och hur dessa bör täckas in i prissättningssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Elverksföreningen noterar med gillande att utredningen slår fast alt den toiala
tariffnivån bör baseras på leverantörens genomsnittliga kostnader om
prissättning enligt marginalkostnad inte ger tillräcklig täckning för
leverantörens koslnader. En avstämning av tariffnivån kan ske t.ex. genom
justering av fasta tariffelement och effektavgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
vattenfallsverk anser alt distributionskostnaderna har behandlats myckel
ofullständigt i utredningen. Rent principiellt varierar distributionssystemels
kapacitelskostnad med de individuella distributionsnätens utbyggnadsstadium -
låga efler en nätutbyggnad och höga innan en ny förstärkning genomförs. I
praktiken torde det vara mycket svårt atl få konsumenterna att acceptera
tariffer som skulle återspegla dessa variationer. Tariffen bör därför enligt
vattenfallsverket beräknas som genomsnittlig kapacitetskostnad för de olika
företagen eller regionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.6
Prissättning på fjärrvärme</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SIND
fömtsätter atl det är en energipoliUsk fördel om välutbyggda fjärtvärmenät
tillskapas och anser att utredningen borde ha ägnat störte uppmärksamhet ät
denna energipolitiska målsättning. SIND menaratt skäl finns atl under ett
uppbyggnadsskede säkra fjärrvärmens konkurrenskraft</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section981>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section982>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gentemot
elvärmen. Detla kan göras generellt eller begränsas till orter med potential
för kraftvärmeproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet pekar på att övergången till eldning med fasta bränslen kommer
att medföra slora skillnader i marginalkostnader mellan vinter och sommar.
Marginalkoslnadsprissättning kan enligt kommunförbundel medföra ökal
energisparande. En uljämning av energipriset över året skulle däremot i hög
grad motverka abonnenternas intresse för energisparande. Abonnenternas
uppoffringar vintertid genom atl sänka temperaturkraven och minska
varmvattenanvändningen ger nämligen betydligt större ekonomiskl utbyte om
energipriset moisvarar de faktiska koslnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Svenska Värmeverksföreningen är alternalivtaxan en lämplig prissältningsprincip
för värmeverk under de första verksamhetsåren. Under dessa år kan nämligen
verkets självkoslnad, utslaget per abonnent, bli mycket hög. Man har tunga
initialinvesleringar och ett ofullständigt utnyttjande av anläggningarna genom
all anlalel abonnenler ännu är lågt. Alter-nalivkostnadstaxan utgör därvid en
garanti för abonnenten att kostnaden för hans värme åtminstone inte blir högre
än om han haft en egen panncentral. Samtidigt erhåller värmeverket största
möjliga intäkter så att verksamheten snabbt kan konsolideras. Det faktum att
alternativkosinadstaxan inte alltid återspeglar värmeverkets kortsiktiga
marginalkostnad anser föreningen uppvägs av taxekonstruktionens övriga
fördelar med beaktande av att den endast utnyttjas under en övergångsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
den självkostnadsbaserade taxan anser värmeverksföreningen att energiavgifien
bör baseras på kortsiktig marginalkostnad och taxenivån på långsiktig
medelkostnad. Med långsiktig medelkostnad avses medelvärdet av värmeverkets
samtliga utbetalningar ett antal år framåt i tiden med beaktande av att en
lämplig långsiktig självfinansieringsgrad bör säkerställas. Om
bränslekostnadernas variationer under året återspeglas i fjärrvärmens
energipris kommer taxan att ge en korrekt information till abonnenten om vad en
enhet värmeenergi är värd under olika tider på året och ge abonnenten möjlighet
att genomföra en komekt lönsamhetskalkyl över t.ex. olika anordningar för
energibesparing. Meloden premierar anordningar som sparar energi under
vinterhalvåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.7
Prissättning på olja och andra bränslen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Belräffande
andra energislag än el och fjärrvärme utgör utredningen närmast en beskrivning
över hur marknaden fungerar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SPI
konstaterar att olja, kol och naturgas har det gemensamt att priserna bestäms
huvudsakligen av omständigheter varöver vi i Sverige inle råder. Vad gäller kol
och naturgas liksom biomassa och lorv kan man enligt SPI f. n. knappast tala om
någon etablerad enhetlig marknads- eller prisstmktur i Sverige.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section983>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section984>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BFR anser atl priset på olja bör inkludera kostnaderna för
den miljöpåverkan som oljeförbmkningen ger upphov till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SPI anser att så delvis redan är fallet, eftersom de
svenska bestämmelserna när del gäller såväl bly och bensen i bensin som svavel
i eldningsoljor är mer restriktiva än i våra grannländer och i Europa i övrigt.
Detta påverkar enligt SPI prissättningen i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms universitet anser att utredningen otillräckligt
belyst olja, kol, torv och flis. Utredningen borde ha undersökt om konkurrensen
är tillräckligt slark för att man skall få priser som åtminstone överensstämmer
med den företagsekonomiska marginalkostnaden. Hämiöver borde utredningen ha
analyserat om den företagsekonomiska kostnaden överensstämmer med den
samhällsekonomiska. 1 detta perspektiv kommer de extema effekterna,
miljöpåverkan, sårbarheten och slabiliseringspolitiska problem in. På dessa
punkter har utredningen emellertid inte sagt någol konkret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Gasföreningen pekar på svårigheterna vid
introduktion av nya energislag och vikten av att styrmedel utformas som
underlättar en sådan introduktion. Under elt introduktionsskede för nya
energislag på marknaden kan dd erfordras en alternalivtaxa där den nya energin
prissätts likvärdigt med den energi som ersätts. Del blir därigenom
prisledarens kortsiktiga marginalkostnad som påverkar del nya energislagets
pris.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section985>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:69.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section986>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>77</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
5</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Säker elförsörjning (SOU 1984:69)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning
av och remissyttranden över betänkandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning av betänkandet
....................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Remissyttranden ............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänt om betänkandet .............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sårbarhet och störfall ................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Elproduktion och stamnät ............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Åtgärder hos
användare/reservkraft ................ </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänt ............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sjukvård ........................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Transporter och
drivmedelsförsörjning ...... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Uppvärmning ....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hissar, kodlås m.m................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vatten och avlopp ................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Telenät och radiokommunikation .............. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Polisen ................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Larmsystem ........................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4.10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Miljöfarlig verksamhel ........................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4.11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Datorer ............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4.12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Jordbruk/animalieproduktion .................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Nätförstärkning .......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Prioritering ................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Isolerade elsystem vid längre
elavbrott.............. </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kommunal planering ...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Information vid elavbrott ............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>102</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section987>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:55.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section988>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1 Sammanfattning av betänkandet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
om elförsörjningens sårbarhet tillsattes av regeringen i januari 1984 med
uppgifl all utreda elförsörjningens sårbarhet mot bakgmnd av störningen i
elförsörjningen den 27 december 1983 och lämna förslag till vilka åtgärder som
bör vidias för att minska sårbarheten i elförsörjningen och begränsa
konsekvenserna av en omfattande störning. Arbetet i kommissionen har
organiserats i tre arbetsgrupper. Gmpp A har behandlat elprodukUon och stamnät,
grupp B har behandlat eldistribution, elanvändning och reservanordningar och
grupp C, slulligen, har behandlat informalion vid elavbrott. Arbetsgruppernas
rapporter som ingår i betänkandet som bilaga 2—4 utgör del huvudsakliga
underlaget för kommissionens överväganden och förslag. Arbetsgrupperna svarar
ensamma för rapporternas innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Inledningsvis
beskriver betänkandet det svenska elsystemels uppbyggnad och funktionssätt
saml redogör för befintlig statistik om elavbrott på olika spänningsnivåer i
nätet. Vidare redogörs för Svenska Elverksföreningens avbrottsvärdéring samt
diskuteras avvägningsfrågor vid anskaffning av reservkraft (kapitel 2).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänt
är driftsäkerheten högsl för abonnenler anslutna lill högre spänningar.
Huvuddelen av avbrotten drabbar distributionsnäten för lägre spänningar,
speciellt luftledningsnäten. En landsomfattande störning av det slag som
inträffade den 27 december bedöms statistiskt kunna inträffa vart 20-50 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den leveranssäkerhel som finns i den svenska elförsörjningen är reservkraft ett
dyrbart alternativ om abonnenten inle har en hög värdering av olägenheten av
avbrott. För vissa samhällsfunktioner eller delfunk-Uoner är dock inte
ekonomiska faktorer avgörande. Reservkraft installeras då även om koslnaden är
mycket hög.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sårbarhetsbegreppd
diskuteras i kapUel 3. Sårbarheten kan inle elimineras helt. Störningar i
elförsörjningen kännetecknas i många fall av låg sannolikhet, men också av
stora konsekvenser. Eftersom el ingår i prakUskt taget alla samhällsfunktioner
finns det skäl att ställa särskilt starka krav på att elsystemet har låg
sårbarhet. Kraven bör dock i princip begränsas av att de samhällsfunktioner
som är beroende av el också är sårbara i andra avseenden. Kommissionen vill
peka på detta förhållande men har inte haft möjlighet inom tillgänglig tid att
belysa vad som är en rimlig nivå på elförsörjningens sårbarhet i detta allmänna
perspektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande sårbarheten i det lotala systemet av eltillförsel och elanvändning är
betingad av många faktorer och en lång utveckling. Den bestäms sålunda dels av
övergripande normer och rikUinjer för uppbyggna-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section989>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section990>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den av nätet, dels av många enskilda avvägningsbeslul hos
elproducenter, distributörer och abonnenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sårbarheten förändras ständigt med de förbättringar som
fortlöpande sker i elnätet, men också av atl fler samhällsfunktioner utnyttjar
el i ökande utsträckning och för flera syften vilket i sin tur kan medföra att
användarna vidtar ålgärder mol elavbrott. De långa tidsintervallen mellan
landsomfattande störningar innebär att betydande förändringar sker i elanvändningen
mellan slörningstillfällena. Därmed minskar möjligheterna atl dra mer
beständiga slutsatser av en enskild sådan störning. Kommissionen vill framhålla
alt sårbarhetsfrågorna nu liksom lidigare fordrar fortlöpande bevakning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förioppet i storstörningen den 27 december 1983 och de
erfarenheter den gett redovisas i kapitel 4. Redovisningen görs från de tre
arbetsgmp-pernas resp. utgångspunkter. Särskild betoning läggs på de
erfarenheter som har betydelse för kommissionens överväganden och förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En närmare föreställning om elförsörjningens sårbarhet kan
erhållas om systemel av eltillförsel och elanvändning analyseras för ett antal
på förhand givna störningssituationer. Arbetsgruppen Bs analys har baserats på
tre sådana störfall nämligen en stamnätsstörning av i princip samma slag som
den 27 december, en regional storstörning orsakad t.ex. av storm samt en
regional eller lokal storstörning orsakad av flera fel i vitala delar av
elförsörjningen till en region eller en stor tätort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtliga störfall avser främst förhållanden i fredstid i
enlighet med direktiven. Vissa besläktade frågor mellan situationen i fred
resp. i beredskap och krig behandlas i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande elproduktionsanläggningar och stamnät finner
kommissionen sammanfattningsvis att planerna för stamnätets utbyggnad och
modernisering samt rutiner och principer för dess drift är fullt
tillfredsställande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommissionens analys visar att det inom berörda
organisationer bedrivs en kontinuerlig översyn av planer och driftprinciper för
att anpassa elsystemets utveckling Ull erhållna drifterfarenheter och
förändringar i omvärlden. Detta ger en god grund för en elförsörjning med
fortsatt hög leveranssäkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kapUel 5 framlägger kommissionen närmare överväganden
och förslag beträffande elproduktion och stamnät inom följande områden: D
Dimensioneringskriterier och riskbedömning. D Driftsäkerheten i stamnätet. n
Slorstörningen och elprodukUonsanläggningarna. D "Små" fel som ger
stora verkningar. D Från- och tillkoppling av elbelastning. D Elförsörjning
inom begränsade områden. D Rollfördelning mellan berörda organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 120. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section991>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section992>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belräffande eldistribution, elanvändning och reservanordningar
finner kommissionen sammanfattningsvis följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det övervägande flertalel viktiga samhällsfunktioner
klarar elavbrott på 12 limmar till ett dygn med befinllig och planerad
reservkraft utan slörre negativa samhällseffekter. De flesta av landets nästan
5 miljoner abonnenter kan acceptera obehaget av elavbrott med nuvarande nivå
på av-brollslid och avbrottsfrekvens. De negativa effekterna kan dock reduceras
ytteriigare. Kommissionen återkommer till detta i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Längre elavbrott medför växande problem. Ökad
uppmärksamhel bör därför ägnas elavbrott på upp Ull 2-3 dygn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande avvägning mellan åtgärder hos användare och i
elnät är i huvudsak rimlig med hänsyn till den totala sammansättningen av abonnenter
samt kostnader och effekter av ytterligare nätförstärkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ytterligare, ekonomiskt motiverad, reservkraft i
näringslivet kan endast marginellt påverka dess förmåga att upprätthålla
produktionen vid längre elavbrott utom möjligen i jordbmket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Totalt sett behövs inte någon betydande allmän ökning av
reservkraften i förhållande till den nuvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk och Svenska Elverksföreningen har
initierat arbete med standardisering och teknisk utveckling av
reservkraftsaggregat främst för jordbruket. Detta arbete bedöms angeläget.
Eventuellt stafiigt stöd Ull visst tekniskt utvecklingsarbete bör kunna lämnas
inom nuvarande forskningsprogram vid styrelsen för teknisk utveckling och
slatens energiverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Väsentliga förbättringar av driftsäkerheten i elnäten har
skett genom förnyelse och modernisering under de senaste 15 åren.
Eldistributörernas moderniseringsarbete bör fortsätta enligt nuvarande
inriktning. Statens energiverk bör få i uppdrag att undersöka behovet av
fortsaita åtgärder för uppmstning av vissa landsbygdsnät.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgmpp B har analyserat tåligheten mot elavbrott,
nuvarande läge beträffande reservanordningar samt behov av åtgärder inom
följande samhällsfunktioner:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sjukvård</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>polis</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>transporter/drivmedels-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>larmsystem</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>försörjning</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>väderUänst</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>post/bank</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>miljöfarhg verksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppvärmning</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>industri</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hissar/kodlås m.m.</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>datorer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hvsmedelsförsörjning</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>handel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vatien och avlopp</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>jordbmk/animalieproduktion</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fjärrvärme/naturgas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>telenät</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>radiokommunikation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommissionen instämmer i arbetsgmppens förslag beträffande
åtgärder</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section993>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section994>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>inom
dessa olika samhällsfunktioner. Närmare överväganden och förslag redovisas i
kapuel 6.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
flera av dessa funktioner varierar förhållandena starkt varför lokala lösningar
förordas. 1 vissa fall l. ex. då ansvarel för funklionen är cenlrali-serat bör
generella lösningar väljas. Ansvariga myndigheter bör utfärda råd eller normer
för vilken verksamhet som bör omfattas av reservkraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
många ansvariga och berörda organ påbörjades utredningar med anledning av
storstörningen den 27 december. Allmänl anser kommissionen det väsentligt att
dessa utredningar slutförs och erforderliga åtgärder vidtas. Kommissionen vill
här särskilt peka på de utredningar och åtgärder som pågår eller planeras inom
televerket och Sveriges Radio med anledning av tele- och radiokommunikationernas
särskilda betydelse vid elavbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Speciellt föreslår
kommissionen att socialstyrelsen får i uppdrag att i samråd med
Landstingsförbundet inventera reservkraftslägel vid landels sjukhus och föreslå
åtgärder för att ge äldre sjukhus en rimlig uthållighet mot elavbrott. Vidare
föreslås att transportrådel i samråd med överstyrelsen för ekonomiskt försvar
(ÖEF) får i uppdrag att utreda hur man uppnår en rimlig uthållighet i
drivmedelsförsöijningen för prioriterade behov vid elavbrott.
Arbetarskyddsstyrelsen föreslås få i uppdrag att i samråd med berörda
myndigheter se över funktionssäkerheten vid elavbrott hos skyddssystem för att
undvika person- och miljöskador och därtill hörande lagstiftning. Del planerade
räddningsverket föreslås få i uppdrag att dels se över funktionssäkerheten hos
viktiga larmsystem vid elavbrott, dels utreda vissa frågor beträffande hissar
och eventuellt föreslå nya normer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
jordbmket är det önskvärt att fler djurhållande lantbmk anskaffar reservkraft.
Detta är också ett starkt beredskapsintresse, särskih vad avser
mjölkproduktionen. Kommissionen finner dock atl det från dess utgångspunkter
inte finns Ullräckliga motiv att föreslå direkt statligt bidrag till sådan
anskaffning. Detta kan övervägas inom det ekonomiska försvarets ram.
Anskaffningen bör dock stimuleras genom atl investeringar som enbart avser
reservkraft får utgöra låneunderlag för statsgaranterade lån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
tidigare nämnts är åtgärder mot långa elavbrott beroende av lokala
förhållanden. Problem uppkommer i flera kommuner med vattenförsörjning,
avlopp, värmeförsörjning m.m. Dessa problem bör behandlas på kommunal nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
föreslår att kommunerna bör få ansvaret för att genomföra en planering för att
möta långa elavbrott. De bör vidare verka för att nödvändiga åtgärder och
investeringar genomförs. Planen bör utarbetas i samverkan med distributörer och
råkraftleverantörer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
föreslår vidare att en central arbetsgmpp tillsätts för att utarbeta allmänna
råd och anvisningar med syftet att samordna mellan kommunemas planering för att
möta långa elavbrott och den kommunala beredskapsplanläggningen för krig.
Arbetsgmppen bör även behandla frå-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section995>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section996>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gan
om finansiering av reservanordningar som har nytta både för freds-och krigstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
informalion vid elavbrott finner kommissionen sammanfattningsvis följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
samlat omdöme är atl informationen till allmänheten fungerade någoriunda
acceptabelt den 27 december 1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Information
bör i första hand lämnas till dem som kan informera vidare (radio, TT etc).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vikliga
samhällsorgan som polis, brandförsvar, länsalarmeringscen-traler bör också få
snabb information så att de kan vidtaga nödvändiga åtgärder. Motsvarande bör
eftersträvas för särskilt avbrotlskänsliga elanvändare. Snabb direkt
information från kraftföretag till återdislributörer bör eftersträvas och det
bör undersökas om del kan ske med hjälp av informationsvägar som fmns inom
driften av elsystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Radion
är den bästa kanalen för informalion vid elavbrott. Tillgänglig reservkraft Ull
televerkets sändare bör vid behov kunna reserveras för enbart Ijudradiosändama.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Informationen
vid elavbrott bör lämnas snabbt och sedan regelbundet vid bestämda tidpunkter.
Den får inte fördröjas av ambiUonen alt lämna fullständig information från
början.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänheten
bör informeras om betydelsen av att ha fungerande batteriradiomottagare till
hands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Elleverantörerna
bör planera de informationsåtgärder som behövs vid elavbrott så att en
beredskap byggs upp. Kraftföretagen bör tillsammans med återdistributörerna,
regionsvis, planera åtgärderna. De som har särskilt behov av information och
de som kan informera vidare inom regionen bör della i överläggningarna om
informaUonsåtgärderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kommissionens
närmare överväganden och förslag beträffande informa-Uon vid elavbrott
redovisas i kapitel 7.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
frågor i direktiven har genom arbetets uppläggning kommit att behandlas i flera
arbetsgmpper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionens
överväganden och förslag i dessa frågor redovisas i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
sina direktiv har kommissionen främst behandlat fredslida störningar. Dessa
beror i huvudsak på tekniska fel, väderförhållanden och '' mänsklig faktor''.
Störningar liU följd av krigshandlingar, saboiage eller fredslida
terroristhandlingar är däremot målinriktade och riktas mot särskilt svaga
punkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
har tagit del av en studie som ÖEF och Vattenfall genomfört på regeringens
uppdrag. Den syftar till skydds- och beredskapsåtgärder för att stärka
kraftsystemets drift i krig. Studien omfattar inte fredstida driftfall, fredskris
eller avspärrning. Kommissionen finner att studiens förslag till fortsatta
fördjupningsstudier ligger väl i linje med vad kommissionen från sina
utgångspunkter har anledning att förorda. Speci-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section997>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section998>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ellt
anser kommissionen att frågan om riktad ulslagning i kritiska punkter i vårt
elsystem bör granskas ingående inom ramen för den fortsatta studien och atl man
inom den kommunala beredskapsplanläggningen för krig bör uppmärksamma att
sabotagehandlingar kan komma att genomföras innan några beredskapshöjande
åtgärder eller andra skyddsåtgärder för beredskap/krig har hunnit göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
direktiven bör kommissionen studera ruliner och priorueringar för från- och
tillkoppling av elbelastning och att därvid bedöma om det finns skäl att ändra
gällande mtiner med hänsyn lill att det finns vissa områden eller funktioner
som bör prioriteras före andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
frekvensstyrda automatiska systemet för från- och lillkoppling av belastning är
avsedd atl skydda nätet mot överbelastning och arbetar på 130 kV-nivån. Del
omfattar hälften av den totala belastningen i Syd- och Mellansverige. Det kan i
mycket begränsad utsträckning användas för prioritering av elanvändare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Leveranssäkerheten
för en elanvändare bestäms i första hand av lokaliseringen och den
spänningsnivå anslutningen gäller. Allmänna system för priorilering av
abonnenter efter funktion saknas. Viss prioritering av abonnenler kan dock ske
vid långa elavbrott. Tekniska fömtsättningar för prioriteringar är störst för
abonnenter anslutna till regionnät eller högspända lokalnät i tätorter.
Datorisering av driftcentraler kan komma att ge bättre fömtsättningar för
prioriteringar av elanvändare. I framtiden kan eventuellt tekniska system för
s. k. belastningsstyming användas även vid elavbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
har inte funnit något som från stamnätets synpunkt skulle innebära att
nuvarande mtiner för automaUsk från- och tillkoppling av belastning bör ändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
finner det angeläget att elanvändare och kraftföretag/ distributörer
eftersträvar lösningar som tar hänsyn till användarnas prioriterade elbehov.
Speciella överenskommelser om återinkoppling i flera sleg efter elavbrott bör
prövas i enskilda fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Enligt
direktiven bör kommissionen belysa möjligheterna att klara elförsörjningen
inom begränsade områden trots all centrala nät har slagils ut.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fömtsättningarna
för atl i samband med ett större avbrott i stamnätet klara plötslig övergång
till drift på större separata system eller uppbyggnad av sådana från
spänningslöst tillstånd är alltför komplexa för att kunna uppfyllas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
avvisar därför tanken på isolerade elsystem i samband med fredstida störningar
på stamnätet, särskilt som sådana störningar inle förvänlas ha en längre
varaktighet än 12 timmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Störningar
med längre varaktighet förekommer i de regionala och lokala näten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
några områden främst stöme städer finns i princip möjlighet att bygga upp
isolerade elsystem som utgår från lokala produktionsanläggningar och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section999>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1000>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>eventuella
förstärkningsåtgärder. Kommissionen finner det angeläget att möjlighelerna att
bygga upp elsystem vid långa elavbrott (2-3 dygn) undersöks av de kommuner där
de allmänna fömlsättningarna finns. Detta bör prövas mot andra åtgärder inom
ramen för den kommunala planering för att möta långa elavbrott som kommissionen
enligt det föregående har förordat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
konstaterar vidare att ÖEF och Vattenfall i sina fortsatta studier avser att
inventera fömtsättningarna för lokal och regional försörjning. Härigenom bör
översiktlig planering även för långvariga men osannolika elavbrott under
fredstid kunna täckas in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:202.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Remissyttranden Remissförfarandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Betänkandet
(SOU 1984:69) Säker elförsörjning har varil utsänt på remiss. Yttranden har
avgetts av rikspolisstyrelsen, försvarets forskningsanstalt (FOA),
civilförsvarsstyrelsen, statens brandnämnd, överstyrelsen för ekonomiskt
försvar (ÖEF), beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, riksnämnden för
kommunal beredskap (RKB), socialstyrelsen efter hörande av statens
miljötekniska laboratorium (SML), sjukvårdens och socialvårdens planerings- och
rationaliseringsinstitut (Spri), televerket, statens jämvägar (SJ),
transportrådet, byggnadsstyrelsen, konsumentverket, lantbmksstyrelsen efter
hörande av lantbmksnämnderna i Älvsborgs och Västerbottens län, statens
jordbmksnämnd, arbetarskyddsstyrelsen, bostadsstyrelsen, statens industriverk,
statens energiverk, efter hörande av rådet för eldistributionsfrågor och
Karlshamns Energiverk AB, energiforskningsnämnden, statens vattenfallsverk,
statens kärnkraftinspeklion (SKI), statskontoret, länsstyrelserna i Malmöhus,
Örebro och Västernorrlands län, sårbarhetsberedningen (FÖ 1981:02), kommunema
i Stockholm, Södertälje, Jönköping, Malmö, Göteborg, Örebro, Östersund och
Skellefteå, ASEA AB, Hyresgästernas Riksförbund, Kraftsam, Krångedegmp-pens
Samköming AB (KGS), Landsorganisationen i Sverige (LO), Landstingsförbundet,
Lantbmkarnas Riksförbund (LRF), Nordel, Riksförbundet Energileverantörerna
(REL), SOS Alarmering AB, Stockholms Lokaltrafik AB (SL), Svenska
Elektrikerförbundet, Svenska Elverksföreningen, Svenska Gasföreningen, Svenska
kommunförbundet. Svenska Kraftverksföreningen, Svenska
Tidningsutgivareföreningen, Svenska Värmeverksföreningen, Sveriges
Allmännyttiga Bostadsföretag AB (SABO), Sveriges Fastighetsägareförbund,
Sveriges hantverks- och induslriorganisalion -Familjeföretagen
(SHIO-Familjeföretagen), Sveriges Industriförbund (SI), Sveriges Radio AB,
Sveriges Villaägareförbund, Sydkraft AB och Tidningarnas Telegrambyrå AB (TT).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
anslutning till remitteringen har ett yttrande även inkommit från Esso Chemical
AB.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1001>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1002>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1
Allmänt om betänkandet.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionens
överväganden och förslag har fått ett posiUvt mottagande av remissinstanserna.
Dessa delar i allmänhet kommissionens uppfattning all de flesta viktiga
samhällsfunktioner klarar elavbrotten på tolv limmar till ett dygn med befinUig
och planerad reservkraft utan stöme negativa samhällseffekter och att ökad
uppmärksamhet bör ägnas elavbrott som uppgår till mellan två och tre dygn.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>FOA anser att kommissionen
löst sin uppgift på ett i allt väsentligt godlagbart sätl. Utredningen ger
enligt FOA en omfattande behandling av elförsörjningens sårbarhet, något som
lidigare skett i otillräcklig utsträckning. Särskilt betydelsefullt är att
kommissionen allmänt anser att ökad uppmärksamhet bör ägnas långa elavbrott
(upp lill 2—3 dygn). Det behövs emellertid enligt FOA en samlad bedömning av
åtgärder för att möta elavbrott förorsakade inte bara av tekniska fel och väder
utan också av sabotage och krigshandlingar. Liknande synpunkter förs också fram
av andra remissinstanser. Slatens vatlenfallsverk anför att kommissionen har
gjort en heltäckande analys av siutationen i fred. Nordel konstaterar att
samarbetet inom Nordel visar silt värde och alt möjligheterna att överföra
elkraft mellan de nordiska länderna bidrar till att begränsa omfattningen av
störningar. Slatens energiverk finner att resultatet av kommissionens arbete
utgör en bra, allsidig och konkret redovisning. Energiverket finner dock att
riskerna och ålgärdsbehovet tonats ned i betänkandet något mer än vad som syns
motiverat. Enligt Svenska Elverksföreningen har kommissionen på ett
förtjänsfullt sätl fullgjort sill uppdrag. Föreningen kan därför ulan
invändningar acceptera huvudparten av kommissionens ställningstagande och
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
stort antal remissinstanser har belyst frågan om behovet av reservkraftanordningar
vid elavbrott. Sålunda anser FOA m.fl. atl det föreligger behov av att se över
reservkraftens omfattning och tillgänglighet. Inom flera områden behövs det
enligt remissinstanserna förbättringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser anser atl kommissionen underskattat möjligheterna att bygga
upp geografiskt begränsade eldistributionsnät vid utebliven kraftleveranser via
stamnätet eller regionala nät.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
kommun anser att betänkandet ulgör etl värdefulll underlag för den kommunala
planeringen när del gäller att minska olika samhällsfunktioners sårbarhet
under fredstid. Andra remissinstanser vill understryka betydelsen av atl en
samordning kommer till slånd mellan planering att möta långa elavbrott och den
kommunala beredskapsplaneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk, statens vatlenfallsverk, Sveriges Radio AB, TTm.fl. remissinstanser
uppehåller sig vid frågor som rör informationen vid elavbrott. De framhåller
bl.a. vikten av att ha väl fungerande informationskanaler för atl informera om
allvarliga elavbrott. Av vissa remissvar framgår atl informationen kan
förbättras. Sålunda framför statens energiverk att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1003>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1004>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>def
behövs både tekniska förbättringar och personella förstärkningar för att klara
informationsspridningen bättre än vad som skedde vid elavbrottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
framgår också av remissvaren att en rad åtgärder vidlagits eller kommer alt
vidtas av myndigheter, organisationer, förelag m.fl. med anledning av de
erfarenheter som gjorts i samband med elavbrottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2
Sårbarhet och störfall</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
atl begreppel sårbarhet skall vara meningsfullt anser FOA att de hotfall som
man vill gardera sig mot måste specificeras. Detta leder till att man i viss
beslutssituation diskuterar sårbarhet ur en viss synvinkel t.ex.
elförsöijningens sårbarhet i fred. Mängden och tyngden av de hot- och störfall
man anser rimliga påverkar avvägningarna av fördelning av resurser. Hotfall
som kommissionen berör men inte närmare beaktat är enligt FOA sabotage och
terroriststaktioner mot ett fredssamhälle. Man konstaterar att det härvidlag
föreligger skillnader mellan fred och krig. Eftersom dessa typer av aktioner i
fred kommer att mätas med fredssamhällets resureser bör de ingår i de holfall
som elförsörjningen bör beakta. Målinriktade sabotage kan mycket väl innebära
samordnade insatser mot flera känsliga punkter. Då vissa likheter föreligger
mellan de krav som fredstida händelser ställer, är det viktigt att man ser på
behoven av åtgärder samlat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
statskontoret noterar att kommissionen inle tagit särskild hänsyn till
sabotageriskerna. Också SJ berör frågan om sabotage och anser att ökad vikt
måste läggas på konsekvensreducerande åtgärder och på skydd mol sabotage.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksnämnden
för kommunal beredskap och ÖEF uppehåller sig vid förhållanden som har
anknytning till både fred och krig. Riksnämnden framhåller att det är oklart
vad som är att hänföra till rena freds- resp. krigsåtgärder. ÖEF anser att
avbrotten i krig kan bli avsevärt längre än de tre dygn som anges som gräns i
fred. I sådana situationer gäller det att kunna tillgodose de viktigaste
behoven för befolkningens överlevnad. Vattenförsörjningen intar härvid en
särställning. Viktiga behov är också försörjningen med värme, avlopp,
distribution av mat och transporter. Redan i fredstid har kommunerna ett stort
inflytande på dessa frågor eller för vilka de ålagts ett ansvar enligt lagen om
kommunal beredskap. ÖEF erinrar vidare om att ÖEF har i uppdrag att tillsammans
med vattenfalls-verket genomföra en studie som syftar lill att stärka
kraftsystemets drift under krigstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
undersökningen av konsekvenserna av lämpliga åtgärder vid längre elavbrott i
fredstid bör man enligt vattenfallsverkel kunna dra nytta av de fördjupade
studier för krigssituationer som ÖEF och vattenfallsverkel har föreslagit. Vid
krig och avsiktlig omfattande förstörelse av elnätet kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1005>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1006>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enligt beredskapsnämnden för psykologiskt försvar
effeklerna av skadorna bli av en helt annan dimension än vid fredsmässiga
slörningar. Därför är det viktigt att hålla reparations- och
kringgångsberedskap för elavbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lanlbruksstyrelsen framhåller de allvarliga slörningar som
kan uppstå för lantbruket i en krissituation. Med hänsyn lill elproduktionens
och eldistributionens struktur och den dåliga beredskapen med reservanordningar
kan enligt LRF en säker livsmedelsförsörjning i händelse av krig eller
avspärrning ej upprätthållas. Statens energiverk anser att kommissionen tonat
ner hotbilden en del jämfört med de analyser som gjorts av arbetsgrupperna.
Verket vill understryka att regionala och lokala störningar är betydligt
vanligare och att även om de totala kostnaderna för sådana avbrott är mindre så
får de ofta genom sin längre varaktighet större konsekvenser för de abonnenter
som drabbas. En nedtoning av hotbilden kan enligt energiverket tänkas leda till
att elkonsumenter, som har påtagligt behov av reservkraft, invaggas i en
trygghet som kanske inte är fullt motiverad och därmed kan frestas att skjuta
investeringen i reservkraft på framtiden. Verket anser också att kommissionens
sammanfattande slutsats att samhället kan klara av elavbrott på upp till ett
dygn ulan större negativa konsekvenser är mer optimistisk än realsistisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till kostnaderna anser Malmö kommun att
samhället måste inrikta sig på att göra ordentliga sårbarhetsanalyser av olika
tekniska system, innan de kommer till praktiskt utförande. Händelser av den typ
som inträffade den 27 december 1983 kan leda till atl kostnaderna glöms bort i
sammanhanget och man får en måldiskussion som i vissa fall antar orimliga
proportioner och som bortser från verkligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Elproduktion och stamnät</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energiforskningsnämden vill framhålla betydelsen av statliga
insatser när det gäller forskning och utbildning på området elsystemets
tillförlitlighet, dimensionering, skydd m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk anser att en översyn av
kraftledningsystemet i syfte att minska sårbarheten i elförsöijningen är
angelägen. Vid moderniseringen av ledningsnätet kan vinster göras genom
minskade överföringsförluster, frigörande av mark vid övergång till högre
spänning och bättre sträckningar på ledningsavsnitt som samhällsutvecklingen
gjort olämpliga med hänsyn till markplaneringen. Enligt energiverkets
uppfattning är det angeläget att en underhålls- och moderniseringsplan för
stamnätet omfattar både ledningar, ställverk, transformatorer och annan
utrustning för att en genomtänkt prioritering av behoven av uppmstningar skall
kunna göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens valtenfaUsverk anser det vara viktigt att
fortlöpande utveckla och ompröva planeringsprocess och driftprinciper.
Vattenfallsverket gör också insatser i detta syfte. Det sker i samarbete med
andra kraftföretag i Sverige och inom Norden. Sydkraft AB anser att
förbättringar kan göras på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1007>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1008>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>olika
punkter dels för att minska risken för liknande slörningar i framliden, dels
för atl minska de konsekvenser som blir följden av en störning. FOA pekar på
utbildningen och erfarenhdsålerföringen som mycket viktiga ingredienser i
strävan att både minska riskerna för och begränsa verkningama av elavbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ASEA
AB framhåller i likhet med vatlenfallsverkel vikten av atl nyanläggningar och
moderniseringar av befintliga anläggningar genomförs utan dröjsmål. Fortsatta
ansträngningar bör också göras av myndigheter och berörda organ för atl
ytterligare minska tiden för handläggningen av ärenden som rör tillstånd att
utföra eleklriska anläggningar. Denna uppfattning delas av statens vattenfallsverk.
Civilförsvarsstyrelsen menar alt målsättningen att minska handläggningstiden
inte får medföra att man ej hinner ta hänsyn till totalförsvarets krav. Slatens
energiverk framhåller atl konkurrensen om markresurserna numera är betydligt
hårdare än Udigare. Till detta har kommit ökade omsorger om miljön. Vid
kraftledningsutbyggnader måste rimligen hänsyn tas Ull även sådana intressen.
Energiverket anser att kraftförelagen ytterligare bör bemöda sig om att redan
under planering av nya kraftledningar beakta synpunkler från berörda parter.
Frågan om i vad mån handläggningstiden för ett ledningsprojekt kan kortas av
sammanhänger enligt energiverket till viss del med vilka insatser som
ledningsbyggaren är beredd att göra för att åstadkomma godtagbara lösningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
SKI är kärnkraftens driftsäkerhet förbunden med det eleklriska nätets
stabilitet. För att till fullo utnyttja erfarenheterna av nätsammanbrottet den
27 december 1983 kan det enligt SKI finnas skäl att ytterligare granska frågor
som rör sambandet mellan kärnteknisk säkerhet och det elektriska nätet såväl
internt vid verken som externt. Inspektionen anser också att det är
tilhredsställande atl åtgärder förbereds för att förbättra kärnkraftens förmåga
att kunna fortsätta driften vid en nätstörning. Man borde också enligt
inspektionen utreda på vilket sätt planeringen av nätdriften skulle kunna
hjälpa kärnkraftverken vid dylika kritiska siluationer. Enligt statens
energiverk bör kraven preciseras någol mer än vad kommissionen gör, när del
gäller förbättrad övergång Ull husturbindrift. Statens kärnkraftsinspektion bör
tillsammans med kraftbolagen precisera vad som kan göras för att förbättra
möjligheterna för övergång till husturbindrift. Vidare delar energiverket
kommissionens uppfattning att beredskapen för övergång till husturbindrift för
konventionella värmekraftverk bör ses över.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
LRF har kommissionen inte analyseral hur en omstmkturering av elproduktionen
skulle påverka leveranssäkerheten. LRF menar att en satsning på
kraftvärmeanläggningar för inhemska bränslen och på minikraftverk skulle ge
bättre stmktur på produktionsapparat och kraftnät vilket skulle gagna en säker
elförsörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
påpekar att det saknas beräkningar över förslagen till ledningsut-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1009>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1010>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>byggnad. En myckel översiktlig kalkyl har gjorts för atl
få en grov uppskattning av kostnader och effekter på sysselsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser har i sina yttranden också behandlat
kravet på jämn spänning för att bl.a. undvika skador på känsliga elektriska
apparater och de mycket korta strömavbrott som förekommer. Sålunda kommer
enligt Svenska Elektrikerförbundet allt större krav att ställas på spänningsgodhet.
Det är därför angeläget all regeringen tar initiativ till att en studie görs på
detta område. Inle heller SHIO-Familjeföretagen anser att hilhörande frågor
ägnats tillräckligt uppmärksamhet. Med säker elförsörjning avses enligt
Sveriges Villaägareförbund också att den levererade spänningen skall hållas
inom avtalad leverans så att skador på grund av för stora spänningsvariationer
inle uppstår på känslig apparatur. Esso Chemical AB och Svenska
Elverksföreningen för fram liknande synpunkter. Enligt Elverksföreningens
mening är de i allmänhel myckel korta avbrottstiderna ett bättre argument för
kommissionens slällningslaganden än den enligi föreningen diskutabla
tolvtimmarsgränsen. Esso Chemical AB framhåller att den kemiska industrin är
mycket känslig för extremt korta elavbrott. Det är därför inle avbrottidens
längd som har den avgörande belydelsen för de ekonomiska konsekvenserna till
följd av elavbrott utan antalet elavbrott som är längre än vad varje sådan
industri kan tåla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Åtgärder hos användare/reservkraft</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.1 AUmänt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna delar eller har i allmänhet ingen
erinran mot kommissionens uppfattning alt nuvarande avvägning mellan åtgärder
hos användare och elnät i huvudsak är rimlig. De instämmer också i bedömningen
att det behövs åtgärder för att förbättra leveranssäkerhden för vissa funktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den oklara avgränsning mellan beredskap för fredslida
krisstörningar och för krig samt behovet av samordning mellan kommuner och
landstingskommuner då det gäller reservanordningar gör det enligt riksnämndens
för kommunal beredskap mening angelägel att gå igenom förhållandena. De förslag
som därvid kommer fram bör prövas i någon del av landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Civilförsvarsslyrelsen menar att kommissionen inte har
behandlat problematiken med reservanordningar vid elavbrott längre än ett
dygn. Därmed har inte de problem som är viktiga för styrelsen blivit
behandlade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FOA aner atl man bör uppskatta de enskilda kostnaderna hos
presumtiva användare av reservkraft. VikUgt är att i detta sammanhang beakla
att samhällsutvecklingen går mot allt större beroende av elektricitet hos allt
fler viktiga funktioner, vilket gör att kostnaderna för avbrott kommer att
stiga. FOA instämmer i kommissionens bedömning att de behövs förbättringar av
reservmöjligheterna vad avser särskilt utsatta områden och vill</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1011>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1012>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>särskilt
peka på sjukvård, drivmedelsförsörjning saml tele- och radiosystem. FOA
instämmer också i kommissionens påpekande alt alternativ till reservkraft bör
uppmärksammas, att reservkraftsystem bör provas under realistiska förhållanden
samt atl standardisering och tekniskt utvecklingsarbete av reservkraftaggregat
är av stor bedydelse. Liknande synpunkter förs fram av statens vattenfallsverk
som också framhåller vikten av underhåll och provdrift av reservkraftaggregal.
Vidare understryker vattenfallsverket kommissionens bedömning att abonnenterna
måste vidta egna ålgärder mot elavbrott för särskilt viktiga
samhällsfunktioner och för väsentliga funktioner i näringslivet. Denna
uppfattning delas av statens energiverk m.fl. remissinstanser. Också
länsstyrelsen i Västernorrlands län anser atl det behövs en inventering av
reservkraften inom områden där läget är oklart såsom datanläggningar,
livsmedelsförsörjning, drivmedel, jordbmk mm. På basis av gjorda inventeringar
bör åtgärder vidtas för att säkra tillfredställande drift under beredskap och
krig. Länsstyrelsen i Örebro län menar att generellt sett reservanordningar bör
projekteras redan vid nybyggnad/nyanskaffning. Vårdhem, servicehus är
anläggningar som enligt länsstyrelsen bör förses med reservkraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk delar kommissionens bedömning att vissa funktioner är i behov av
reservanordningar och anser att statliga myndigheter med ansvar för olika
samhällssektorer bör åläggas att genom information och allmänna råd rikta
elanvändarnas uppmärksamhet på denna fråga. Energiverket avser att efler ca
två år undersöka om de av kommissionen föreslagna åtgärderna medfört någon
utökning och förbättring av reservelverken. Energiverket anför vidare att
verket påbörjat ett samarbete med Svenska Elverksföreningen om standardisering
och utveckling av reservelverk för i första hand lantbrukets behov. ÖEF anser
att det är viktigt att billiga reservkraftaggregat tas fram och att inköp av
sådana underlättas genom atl finansieringsmöjligheterna ses över. Denna
uppfattning delas av flera remissinstanser. Åter andra menar att anskaffning
av reservelverk i vissa fall skall stimuleras med statsbidrag. Sålunda anser
länsstyrelsen i Örebro län att anskaffning av mobila reservelverk normalt skall
stödjas med statsbidrag. Länsstyrelsen menar vidare att det är angeläget att
utveckla reservkraftverk som är både billiga och driftsäkra. Också Svenska
Elektrikerförbundet anser att anskaffning av reservelverk bör stimuleras.
Kostnaderna för detta kan reduceras om standardisering av aggregat och
anslutningar görs. Vidare kan kostnaderna för aggregaten reduceras om
abonnenter låter behörig installatör dela upp belastningen i en prioriterad och
en inte prioriterad del. Förbundet är dock av den uppfattningen att
reservelverk skall förbehållas den enskilde abonnenten för att inte utsätta
elmontörerna för elolycksfall. Svenska Tidningsutgivareföreningen finner det
angeläget att även tidningsföretagens intressen och förhållanden beaktas i
samband med en utveckling och standardisering av reservkraftverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Östersunds
kommun har en från kommissionen avvikande uppfattning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1013>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1014>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ifråga
om behovet av reservkraft. För att säkerslälla de vitala funktionerna vid
sträng kyla krävs god lillgång på reservelverk samt resurser för inkoppling
och drift. Utöver eldistributörernas mobila reservaggregat föreslår kommunen
bildande av en stark regional pool av reservelverk finansierad med statliga
medel. Fördelning av reservelverken i en krigssituation kan lämpligen
ombesörjas av elblockel i samråd med länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Byggnadsstyrelsen
anser det vara önskvärt att en diskussion mera mtinmässigt kan komma till
stånd mellan elleverantör och abonnent beträffande risken för störningar i
elleveransen och troliga avbrotlstider. Initiativ till en sådan diskussion bör
även tas av elleveralören i större utsträckning än vad som är normalt idag. En
liknande uppfattning förs fram av slatens energiverk som framhåller viklen av
alt identifiera och belysa de ekonomiska incitamenten för distributör och
användare att minska sårbarheten i elförsörjningen och begränsa konsekvenserna
av en störning. Även Skellefteå kommun framhåller vikten av atl elabonnenlerna
uppmärksammas på riskerna och sannolikheten för slörningar, så alt varje
abonnent själv kan ta ställning lill sitt eget behov av all säkerställa sin
elförsörjning med hjälp av någon form av reservkraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Elverksföreningen påpekar att behovel av reservkraft för start av
värmekraftverk är viktigt. Elverksföreningen vill också framhålla den
beredskaps- och reservmaterielorganistion, som byggts upp inom en av
eldistribulionsbranschens egna organisalioner, nämligen Svenska Elverkens
Ekonomiska Förening (ELEF).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Fastighetsägareförbund betonar vikten av att de av kommissionen föreslagna
åtgärderna kommer till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.4.2
Sjukvård</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
har närmare studerat konsekvenserna av elavbrottet vid Karolinska sjukhuset.
Erfarenheterna därav pekar enligt socialstyrelsen på att sjukvården i stort
kunde fungera tillfredsställande efter initialskedet. Socialstyrelsen
framhåller vidare att elförsörjningen inte är tryggad för t.ex. sjukhem,
vårdcentraler och bostäder där hemsjukvård bedrivs. Re-servkraftaggregatet som
ger effekt av inlresse i sammanhanget är dock så resurskrävande att alternativa
lösningar bör övervägas. Socialstyrelsen pekar i sammanhanget också på
sjukhusens stora behov av fungerande vatien-, avlopps- och värmeförsörjning vid
elavbrott. Sjukhusens vattentäkter och pumpar till högreservoarer bör enligt
socialstyrelsen förses med reservkraft liksom sjukhusens värmeförsörjning.
Socialstyrelsen anser att kommissionens förslag att socialstyrelsen skall
inventera reservkraftlägd vid landets sjukhus och föreslå åtgärder är
värdefullt och bör genomföras. Detta bör emellertid enligt socialstyrelsen vara
en första insats i ett större åtgärdspaket som inte bara skall tillgodose
sjukhusens behov utan även primärvårdsanläggningar, större sjukcentraler och
sjukhem. Eftersom förhållandena även bör avse beredskaps-och kataslrofaspekter
både i freds-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1015>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1016>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>och
krigstid bör också försörjningen med vatien, avlopp, värme och el undersökas.
Även Spri och Landsiingsförbundei stöder den föreslagna inventeringen.
Landstingsförbundet menar att del är angeläget atl i sammanhanget utveckla
mUner för periodiska fullskaleprov och att reservkraften konlinueriigt
anpassas till de föränderliga behoven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
REL vore del av särskilt intresse all få en redovisning av vilka möjligheter
landstingens anläggningar har alt möla etl längre elavbrott. En sådan
redovisning torde antagligen visa att tilltron till elverkens förmåga att
upprätthålla en säker strömförsörjning är överskattad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.4.3 Transporter
och drivmedelsförsörjning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Transportrådel
tillstyrker kommissionens förslag att rådet får i uppdrag att tillsammans med
ÖEF utreda hur man uppnår en rimlig uthållighet i drivmedelsförsörjningen för
prioriterade behov vid elavbrott. Som tillägg till de föreslagna åtgärderna bör
transportrådet i sin utredning enligt Skellefteå kommun särkskilt uppmärksamma
drivmedelsförsöijningen för reservelverk saml elleverantörernas fordon och
redskap. Länsstyrelsen i Örebro län anser att elnäloberoende drivmedelspumpar
bör placeras ut vid drivmedelsstationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
SJ har en arbetsgmpp utrett reservkraftförsöijningens status och föreslagit
vissa åtgärder. Bl.a. föreslås att för hela SJ gemensamma regler för
reservkraftanvändning skall arbetas fram. Det bör också utredas om
hjälpkraftnäten kan fungera som reservkraft för signaltekniska utrustningar.
Gmppen föreslår också att vissa brister rörande reservkraftförsörjningen till
telekommunkationerna snarast skall avhjälpas. SJ söker också förbättra skyddet
mot störningar för vissa känsliga anläggningar, som är svåra att reparera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Civilförsvarstyrelsen
framhåller betydelsen av att kollektivtrafiken fungerar för
civilförsvarsverksamheten vid mobilisering och utrymmning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SL
anser att någon lösning som under alla förhållanden kan säkerställa att driften
av lokal spårbunden trafik upprätthålls vid tillfällen som motsvarar
strömavbrott den 27 december 1983 ej är möjlig att erhålla inom ramen för
möjliga insatser inom SL. SL betonar också vikten av att busstrafiken kan
fungera vid elavbrott. För detta krävs reservanordningar för drivmedelspumpar.
SL, som f.n. saknar sådan utmstning, kommer att snarast anskaffa ej
elnätsberoende bränslepumpar till bussdepåerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.4.4 Uppvärmning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bosladsstyrelsen
och Svenska Värmeverksföreningen anser att längre elavbrott som inträffar vid
kall väderlek kan medföra stora risker för att delar av värmesystemet fryser
med varaktiga skador som följd. Under avbrottstider som omfattar många timmar
och kanske dygn föreligger det inte ingen nämnvärd skillnad enligt
Värmeverksföreningen mellan individuell uppvärmning, elvärme eller Qärrvärme
vad konsekvenserna för de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1017>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1018>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>boende beiräffar. Bosladsstyrelsen föreslår att såväl
byggnadsnämnderna som de kommunala energirådgivarna rekommenderar installation
av reservvärmesystem som ger en lillfredställande gmndvärme i hela bostaden
och därmed förhindrar förfrysning av värmesystemet. En annan möjlig lösning för
att förhindra frysning av värmesystemet är installation av reservkraft för
cirkulationspump, oljebrännare o.d. För att uppnå tillfredsställande
långsiktig elsäkerhel i medelslora och störte Qärrvärmesystem och samtidigt möjliggöra
ett reducerat beroende av eldistribution via stamnätet föreslår
bosladsstyrelsen att del i större och medelstora kommuner påbörjas en raUonell
planering av fjärrvärmesystem som också medger produktion av el.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även Sabo bedömer att elavbrott kan få sådana konsekvenser
för uppvärmningen att reservkraft kan vara nödvändigt och anser att den först
skall lillgodose elbehovet i anläggningar som eldas med olja eller fasla
bränslen för bl.a. drift av brännare, reglemtmslning saml cirkulationspumpar
för matning av energi i distributionsnäten. Sabo understryker i della
sammanhang behovet av atl sådana tekniska lösningar eftersträvas, som möjliggör
drift av uppvärmningsanläggning och matning av energi med minsta möjliga
eleffekt. Sabo delar också kommissionens uppfattning att det är angeläget att
de lokala förutsättningarna för att driva fjärrvärmesystem vid långa elavbrott
studeras i kommunema. Även länsstyrelsen i Örebro län framhåller atl
uppvärmningen av bostäder i områden med fjärtvärme kan klaras med en lokal
reservkälla för drift av cirkulations-pumpar. Installationen av sådana
anordningar bör enligt länsstyrelsen stödjas med räntebidrag eller med statliga
bidrag. Svenska Värmeverksföreningen påpekar att frågan om behov av
reservkraft är aktuell inom krigsskyddet för fjärrvärme, som enligt förslag
från ÖEF bör inordnas i den kommunala beredskapen. Värmeverksföreningen
förutsätter därför att detta problem blir föremål för diskussioner i särskild
ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Konsumentverket
anser att frågan om reservkraft för t.ex. oljepannor bör utredas.
Konsumentverket förordar också att man bör utreda om man inte kan hålla
gasolvärmare i lager hos krisorganen för de mest drabbade hushållen vid längre
elavbrott. Konsumentverket förordar vidare atl hus som uppvärms med direklel
bör vara förberedda för uppvärmning med andra bränslen. Åven länsstyrelsen i
Örebro län anser att det behövs någon anordning för reservuppvärmning av
lägenhet. Svenska kommunförbundet konstaterar att det är bra från
beredskapssynpunkt alt många hushåll under senare år har kompletterat sht
uppvärmningssystem med eldstäder, t.ex. spisar, kaminer, kakelugnar. Används
dessa anordningar främst för kompletterande uppvärmning är miljöpåverkan
begränsad. Undantagsvis bör man ge avkall på miljövårdskraven och tillåta att
eldstaden utnytUas för hela uppvärmningsbehovet. Sveriges VUlaägareförbund
framhåller att kommunema bör vara mindre restriktiva då det gäller att
tillgodose villa-ägamas berättigade krav att få installera alternativa
uppvärmningsanordningar för fastbränsle såsom braskaminer m.m.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1019>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1020>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Civilförsvarsstyrelsen
anser alt kommunerna i tätorter bör ansvara för atl vissa allmänna byggnader
har eloberoende uppvärmning. Hushållens möjligheter att tillaga mat vid långa
elavbrott är enligt FOA små. Hushållen bör därför informeras om att tillgång
Ull någon form av eloberoende matlagningsmöjlighet är av värde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.4.5 Hissar,
kodlås m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
byggnader med reservkraft ansluter byggnadsstyrelsen hissarna till
reservkraftanläggningen. Körning lill lämpligt stannplan saml fortsatt drift på
reservkraft därefier bedöms för varje enskild byggnad. Del är enligt
byggnadsstyrelsen ytterst betydelsefullt atl hissar är utmstade med nödbelysning
och att det finns fungerande nödsignal eller telefon, som är bevakad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Byggnadsslyrelsen
installerar elslutbleck i entrédömar i de flesta byggnader. All
strömförsörjning för elslutbleck och manöverutmstning utföres med likriktare
och batteri så att lås fungerar även vid strömavbrott. Eldrivna garageportar
behandlas på likartal sätt som hissar betr. reservkraft och manuell
manövrering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SL
kommer i samband med planerad uppmstning av reservkraften att förse samtliga
hissar med reservkraft. Svenska Elektrikerförbundet anser att krav bör ställas
på husägare att alla hissar förses med nödströmkälla som automatiskt för ner
hissen till närmast lägre stannplan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Göieborgs
komun framhåller att evenluella åtgärder för att förbättra driftsäkerheten hos
hissar och kodlås bör utredas av statens planverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.4.6 Vatten
och avlopp</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till att vattendistributionen kan utsättas för betydande störningar i en
kris- eller krigssituation anser jordbruksnämnden det synnerligen angeläget
att minska dess känslighet för störningar. Då kommissionens förslag i detta
avseende torde kräva ytterligare utredning bör enligt jordbmksnämnden åtgärder
för atl trygga vattenförsörjningen bli föremål för fortsatta studier. Slatens
energiverk sätter ifråga om det inte vore ett rimligt krav att vattenverk skall
ha egen fast installerad reservkraft. Vid inträffat elavbrott torde del vara
svårt för eldistributören att avdela personal för att ansluta mobila
reservkraftaggregat till vattenverk och liknande anläggningar. Då det visat sig
att alla vattenverk inte har tillgång till reservel bör kommissionens förslag
dock enligt energiverket prövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
vattenförsörjningen prioriteras med reservkraft anser länsstyrelsen i Örebro
län att även avloppsvattenreningen bör tillgodoses med reservkraft i samma
omfattning. I annat fall kan omfattande negativa konsekvenser drabba miljön.
Stockholms kommun vill understryka behovet av att mobila reservkraftsaggregat
kan anslutas till tryckökningsstationer för vatten. För driften av
avloppsanläggningarna under ett långvarigt elavbrott krävs enligt kommunen
myckel stora resurser av reservkraft. Kommunen anser att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1021>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1022>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>del varken från prakUska eller ekonomiska synpunkter är
motiverat all prioritera denna del av den kommunallekniska försörjningen.
Bräddning-ens miljöpåverkan kan visserligen bli belydande men bör kunna tålas
eftersom verkningarna relativt snabbi kan övervinnas sedan elströmmen kommit
tillbaka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även socialstyrelsen har i silt yllrande belyst belydelsen
av att sjukhusen har en fungerande vattenförsörjning och vattenavloppsrening.
Dessa synpunkter har närmare redovisats under avsnittet 2.4.2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.7 Telenät och radiokommunikation</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Televerket konstaterar i sitt yttrande att de brister i
reservkraftförsörjningen som kom fram vid elavbrottet till stor del blivit
åtgärdade. Om avbrottstiden på 2-3 dygn skall utgöra dimensioneringsgmnd för
televerkets kraftanläggningar kommer detta att medföra mycket stora kostnader
genom att samtliga kraftanläggningar vid landets tele- och radiostationer
behöver förses med stationära reservelverk. En mer realistisk lösning kan vara
att förse fler anläggningar med anslutningsmöjlighet till transportabelt
elverk. Televerket utreder f.n. möjligheten att förbättra elkraftförsörjningen
för de mindre FM-stationerna. Man kommer också att utreda de tekniska
möjligheterna och kostnaderna för att förbättra elkraftförsörjningen även för
de mindre telestationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 samband med att televerket ser över reservsysiemd borde
också enligt FOA möjligheterna att prioritera belastningen på telenäten
behandlas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Byggnadsstyrelsen anför att reservkraft planeras i
byggnader för televerket resp. för Sveriges Radio AB och Sveriges Television
AB. Enligt Sveriges Radio AB sker en fortlöpande kontroll och förbättring av
reserv-kraftförsöijningen till lokalradiostationerna. T7" betonar vikten av
en obm-ten elförsörjning av telenäten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Civilförsvarsstyrelsen betonar vikten av ett fungerande
telenät i krig för ledning saml alarmering av civilbefolkningen. Åtgärder bör
vidias för atl säkerställa lokal eldistribution för telestation och för atl ge
reservsyslem för telenätet större uthållighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.8 Polisen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen anför att radiosambandsfunktionen inom
polisen är försedd med ballerireservkraft med begränsad drifttid samt att vissa
polishus är utmstade med dieselgeneratorer. Byggnadsstyrelsen kommer att i
samråd med rikspolisstyrelsen att se över nu gällande riktlinjer för reservanordningar
inom polishus. Byggnadsstyrelsen kommer även att föreslå kriminalvårdsstyrelsen
alt en motsvarande översyn utföres för dess lokaler</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1984185: 1 saml. Nr 120. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1023>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1024>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och byggnader. Med lanke på de knappast försumbara hoten
från sabotörer och terrorister påpekar FOA viklen av atl polisens handlingsmöjlighet
inte väsentligt begränsas vid elavbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.9 Larmsystem</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slatens brandnämnd biträder kommissionens förslag all del
planerade räddningsverket får i uppdrag att se över funkUonssäkerheten vid
elavbrott hos viktiga larmsystem. Nämnden sätter ifråga om inle uppdragel bör
utvidgas på så sätt att räddningsverket också skall utge allmänna råd för
planering av räddningstjänst vid elavbrott. I och med all det centrala
räddningsverket ej är bildat kan det enligt SOS Alarmering AB ta tid innan
arbelel kan påbörjas. Därför bör sådani uppdrag ges lill någol annat verk eller
organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt televerket är dd vikUgt för säkerheten alt
larmsystem är utformade så atl de har en säker funktion även vid
elkraftavbrolt. Ackumulator-batterier i anläggningarna bör dimensioneras så atl
de kan driva anläggningen i minst 72 timmar. Byggnadsstyrelsens erfarenheler
belräffande larmsystem har inneburit alt alla vikliga larm strömmatas via
likriktare och batteri för att larm skall fungera vid ev. strömavbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.10 Miljöfarlig verksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetarskyddsstyrelsen biträder kommissionens uppfattning
att sårbarhetsfrågorna fordrar en fortlöpande bevakning. Detta sker också inom
arbelsmiljöområdet i samband med att arbetarskyddsstyrelsen med stöd av
arbdsmiljölagen utarbetar nya arbetarskyddsföreskrifter. Eventuellt erforderliga
kompletteringar i arbetarskyddsföreskrifter, t.ex. i samband med ny teknik,
bedöms kunna införas i takt med att dessa förnyas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.11 Datorer</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt statskontorets uppfattning kan inte
elförsörjningsfrågorna i samband med ADB behandlas skill från övriga
säkerhetsfrågor utan bör ingå i en bedömning av hela ADB-verksamhelens
sårbarhet inom resp. myndighel eller företag. Sårbarhetsberedningen anser att
användare av datorer bör tänka igenom och planera för avbrottssituationer.
Della mäste ske bl.a. på basis av information och fakta som gjorts lillgängliga
genom kommissionens arbete. Televerket anser att den ökande användningen av
datorer har medfört att större uppmärksamhet bör ägnas behovet av reservkraft
för operationssystemens terminaler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.12 Jordbruk/animalieproduktion</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lantbruksstyrelsen anser att samhället måste ta etl ökal
ansvar för beredskapsplanering av eldistributionen UU jordbruket. För att
begränsa verkningarna för jordbmket vid elavbrott behövs enligt styrelsen bl.a.
planering och utbyggnad av reservkraften. Styrelsen menar att reserv-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1025>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1026>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>elkraft
för mjölkproduktionen är önskvärd av bl.a. beredskapsskäl och betonar vikten av
all minska mjölkproduktionens sårbarhet på grund av störningar i
eldistributionen. Det ligger enligt iandbmksstyrelsens uppfattning i näringens
eget intresse atl se lill att försörjningen av elkraft fungerar i fredslid.
Styrelsen framhåller att enskilda förelag med känslig produktion i slor skala
själva bör svara för beredskapen mot strömavbrott. Lantbruksstyrelsen anser emellertid
alt moliv finns, särskilt med lanke på nuvarande sårbarhet i händelse av
kristid, för atl samhällel på någol sätl slöder en ökad anskaffning av
reservelkraft till jordbruket. Lanlbruksstyrelsen har också föreslagil en
försöksverksamhel med gemensamma reservkraflverk inom blockorganisationens ram.
Också jordbruksnämnden förordar atl sådana ålgärder vidias som stimulerar till
anskaffning av reservelverk redan i fred. Liknande synpunkter förs fram av LRF
som anför atl livsmedelsförsörjningen i händelse av krig eller avspärring inte
kommer i närheten av uppställda försörjningsplaner framför allt beträffande
mjölkproduklionen.Försörjningsberedskapen skulle förbättras väsenlligt med
ökad lillgång på reservkraft. LRF anser det också uppenbart att det behövs
finansiellt stöd för anskaffande av reservelverk för lanlbmkd. Också
länsstyrelsen i Örebro län anser atl slaten av beredskapsskäl bör förmå
lantbrukarna atl anskaffa reservkraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk betonar att eldistributörerna har en nyckelroll då det gäller att
förmå lantbmkare i områden med svaga elnät att anskaffa reservelverk.
Eldistributören bör också bistå med experthjälp vid installation av
reservelverk så att de blir föreskriftsenligt installerade. Energiverkei erinrar
också om ett pågående arbete som initierats av verket och Svenska
Elverksföreningen och som syftar till standardisering av reservelverk för i
försia hand lantbrukets behov. Enligt Svenska Elverksföreningen finns det etl
gemensamt intresse för eldistributörerna på landsbygden att jordbmk med
animalieproduktion anskaffar tillföriitlig reservkraftulmstning. Sveriges
villaägareförbund anser att man bör göra en inventering av befintliga
dieselaggregat och placera ut de aggregat som finns i lager i lantbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.5
Nätförstärkning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
nätförstärkning torde det enligt civilförsvarsstyrelsen från totalförsvarssynpunkt
vara all föredra dubbelmatning av elström i skilda ledningssträckningar
framför slarkare ledningar och Irädsäkra ledningsgator. Lanlbruksstyrelsen och
LRF instämmer i kommissionens bedömning att åtgärder för all förstärka och
modernisera landbygdsnäten är nödvändiga för att begränsa verkningarna för
lanlbmkd vid elavbrott. Statens energiverk anser i likhet med kommissionen alt
elnäten måste vara väldimensionerade och välunderhållna för att minska risken
för elavbrott. Elnät med hög standard är enklare att reparera än nät med låg
standard. Väl hållna nät bidrar därför också till att avbrotlstiderna kan
förkortas. Energiverkei</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1027>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1028>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>delar
kommissionens bedömning atl ledningar med klena ledare i smala skogsgator är en
svag länk i elförsörjningskedjan, men anser atl också kraftledningsstolparnas
status måste uppmärksammas. Energiverket påpekar att ett stort antal
trästolpar i ledningsnäten är skadade av röta. Enligt energiverkets uppfatlning
är det angelägel att bättre metoder ulvecklas för impregnering av irästolpar
m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan enligt energiverket inte uteslutas att även större landsbygdsföretag
eftersätter underhåll och förnyelse av elnätet på grund av atl lönsamheten är
låg inom vissa glesbygdområden. Etl uppdrag till energiverket att undersöka
behovet av fortsatta åtgärder för uppmstning av vissa landsbygdsnät bör enligt
energiverket omfatta en landsomfattande generell studie. Den bör avse behovet
av uppmstning och förstärkning av kraftledningar i region- och lokalnäten
främst för landsbygdens elförsörjning och inle enbart avse de distributionsnät
som uppfyller kriterierna för statligt upprustningsslöd. Svenska
Elverksföreningen menar alt leveranssäkerheten inom vissa distributionsområden
måhända inte är tillfredställande. Del är emellertid på grund av geografiska
olikheter och avbrottsfrekvensens beroende av slumpmässiga
väderleksförhållanden svårt att identifiera och avgränsa ifrågavarande nät.
Uppdraget till statens energiverk kan därför visa sig bli mera krävande och
tidsödande än vad kommissionen tänkt sig. Elverksföreningen vill också
framhålla, atl om upprustningsåtgärderna nu särskilt inriktas på nätens drift-
och leveranssäkerhet, så torde en optimal resursanvändning föranleda delvis
andra bedömningsgrunder än för de tidigare uppmstningsbidragen, som väsentligen
syftade till ökad leveranskapacitet och personsäkerhet. Svenska
kommunförbundet tillstyrker att statens energiverk får det av kommissionen
föreslagna uppdraget som också bör omfatta att undersöka vad som bör göras för
att underhållet i fortsättningen inte skall eftersättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Svenska kommunförbundet och Svenska Elektrikerförbundet ulgör fortsatta
staUiga upprustningsbidrag en betydelsefull faktor för att påskynda
eldistributionens strukturomvandling och minska risken för elavbrott. Dessutom
medför upprustningen av elnäten enligt kommunförbundet positiva effekter från
sysselsättningssynpunkt. Liknande synpunkter anförs av REL som framhåller
vikten av att ekonomiska möjligheter ges för upprustning av
glesbygdsdistributionen till godtagbar standard. LRF vill mot bakgrund av
lantbmkels ökande elberoende understryka vikten av att tillräckliga medel
avsätts för upprustning av svaga landsbygdsnät.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
LO bör underlag utarbetas för tidigareläggning av investeringar i elnätet. För
att åtgärderna skall komma till stånd anser även LO att det behövs ekonomisk
stimulans. Även livskraftiga företag bör enligt LO få stöd till sina egna anläggningar
i extrem glesbygd om det skapar sysselsättning. Röjningen av ledningsgator kan
vara ett lämpligt beredskapsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
vUlaägareförbund anser atl eldistributionsföreningarnas nät</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1029>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1030>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bör
ses över och mindre föreningar uppmuntras all gå samman om service och
underhåll i syfte all undvika onödiga elavbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
sina yttranden har Svenska kommunförbundet och REL också anfört att del måste
ske en förbättring av reparaiionsberedskapen för regionala nät. En möjlighet
att snabbare få näten reparerade är enligt kommunförbundet all regionala eller
lokala eldistributionsförelag som så önskar får överta dessa nät. Etl annat
alternativ kan vara atl de regionala och lokala förelagen åtar sig atl som
entreprenörer svara för dessa arbetsuppgifter. REL för fram en liknande åsikt
och menar att denna fråga bör uppmärksammas i del fortsalla stmkturarbetel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.6 Prioritering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kärnkraftverken
bör enligt SKI ingå i den högst prioriterade gruppen av konsumenter som får
tillbaka sin normala kraftförsörjning först.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
uppbyggnad av ett isolerat syslem blir prioritering av elanvändare viktigt
framhåller Skellefteå kommun i sitt yttrande. Abonnenter och elle-veratör bör
såsom kommissionen påpekat i samverkan söka lösningar som tar hänsyn till
abonnenternas prioriterade elbehov. Ell alternativ härtill kan vara alt
kommunen åläggs all utfärda anvisningar om prioritering av elkonsumtion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt Sveriges Industriförbund angelägel att pröva möjligheterna att
sektionera förbrukningen av elkraft så att störningskänslig industri
prioriteras framför hushållen vid återuppbyggnad av nätet efter elavbrott.
Periodisk bortkoppling kan enligt Svenska Värmeverksföreningen vara en metod
alt hjälpligt klara en siluation med begränsad produktionsresurser i drift. För
värmeverkens del kan problem härvid väntas uppstå, om bort-kopplingen inte
planeras mycket noggrant vad avser tider och områden. Enligt Svenska
Elverksföreningen finns det anledning atl uppmärksamma behov av och möjligheter
till prioritering av elanvändare inom ramen för den kommunala planering, som
kommissionen föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SL
anför all man med Stockholms Energiverk lagit upp frågan om prioritering av
leverans av drivström till tunnelbanan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.7 Isolerade
elsystem vid längre elavbrott</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Civilförsvarsstyrelsen
anser atl behovet av isolerade elsystem troligen är större i krig än fred.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfallsverket
delar kommissionens uppfattning att man inte bör bygga upp lokala isolerade
elsystem i fredstid. En intern utredning inom vattenfalls verket studerar
emellertid förutsättningarna för och möjligheterna Ull s.k. ödrifl med
inriktning på krigsituation och beredskapsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk delar kommissionens uppfattning att möjligheterna att bygga upp
lokala elsystem vid långa elavbrott bör undersökas av de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1031>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1032>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kommuner
där vissa allmänna fömtsättningar föreligger härför och anser dessutom atl
åtgärder bör vidtas i berörda kommuner för atl vid behov snabbt kunna bygga upp
elförsörjning inom begränsade områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
fråga behandlas också av länsstyrelsen i Västernorrlands län som betonar vikten
av att man vidtar aktiva åtgärder för att bygga upp isolerade syslem. SkeUefteå
kommun anser att det finns goda möjligheter att bygga upp lokal elförsörjning
där del finns lokala elproduktionsresurser. Kvalitén på "lokal"
elenergi kan bli sämre än normal elförsörjning. Detta får emellertid inte
hindra ansträngningarna alt vid avbrott som innebär bortfall av stamnätet eller
mot stamnätet angränsande nätdelar bygga upp elproduktion i lokala nät. Också
REL anser att det är möjligt att bilda "öar" för regional
elförsörjning i större utsträckning än vad utredningen ger vid handen.
Gränsdragningen mellan reservkraft och lokala isolerade elsystem är enligt
Svenska Elverksföreningen flytande. Föreningen delar kommissionens uppfattning
att möjligheterna för lokala isolerade elsystem bör undersökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
menar att det bör vara möjligt med reservelförsörjning i små områden l.ex.
inom ett transformatorområde. På motsvarande sätt skulle mini-kraftverk kunna
svara för elleverans inom begränsade områden. Svenska Elektrikerförbundet
motsätter sig bildandet av sådana iransformatorområ-den eflersom förbundet
befarar att de elektriska olycksfallen kommer att öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.8
Kommunal planering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>FOA
framhåller vikten av att en sammanvägning görs av kommissionens analyser och
förslag och de resultat som det ekonomiska försvarets myndigheter kommer fram
Ull i sina studier av krigsskydds- och beredskapsåtgärder. Därvid bör
övergripande ambitionsnivåer fastställas av regeringen i syfte att ge underlag
för inriktning och omfattning av åtgärder för att minska elförsörjningens
sårbarhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>FOA
ifrågasätter om det är i den kommunala beredskapsplaneringen för krig man bör
uppmärksamma sabotagehandlingar. Sabotage och terroristhandlingar bör enligt
FOA även behandlas i den föreslagna kommunala planeringen för att möta långa
elavbrott och vara en del i fredsamhällets åtgärder för att möta oönskade
händelser. Vattenfallsverket instämmer i kommissionens förslag och vill betona
de fördelar som planeringsskyldigheten bör ge för förhållandena i krig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksnämnden
för kommunal beredskap understryker kommissionens bedömning att det fmns många
gemensamma drag mellan kommunal beredskapsplanläggning och planering för att i
fredsUd möta långa elavbrott. Även ÖEF och Jordbruksnämnden vill särskilt
understryka betydelsen av en samordning mellan planeringen för att möta
elavbrott och den kommunala beredskapsplaneringen. Enligt ÖEF:s mening är del
inte möjligt alt pä</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1033>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1034>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ett
meningsfullt sätt först utreda frågeställningarna för att därefter ge
rikllinjer för det fortsatta praktiska arbetet med planeringen. Arbelel måste
i stället bedrivas samtidigt. Parallelll med planeringen bör vattenfalls-verket
och berörda kraftföretag studera möjligheterna och behoven av atl driva
separata nät i regionen. Resultatet av berörda kommuners och kraftförelags
studier samt hoten mot regionen bör därefier läggas till gmnd för åtgärder i
t.ex. kraftsystemet eller för anskaffning av reservanordningar. Resultatet av
en genomgång av en region kan enligt ÖEF inte utan vidare läggas till gmnd för
åtgärder i en annan region. Däremot kan de erfarenheter som vinns komma att
bli till nytta vid planering för andra regioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bostadsstyrelsen
anser atl i den långsiktiga kommunala energiplaneringen bör ingå bl.a.
framtagande av underlag för elanvändning och planering för att reducera risken
för långa elavbrott. En utgångspunkt vid planering av den kommunala beredskapen
måste enligt statens energiverk vara att grundberedskapen för reparation och
återställande av driften vid elavbrott alltid skall åvila eldistributören.
Kommunens ansvar bör därför begränsas till långa elavbrott som får allvarliga
konsekvenser för samhället i stort. Också Sydkraft AB vill framhålla vikten av
att kommunernas resp. elleverantörernas roller klart preciseras. Det bör
tydligare än vad nu är fallet framgå att kommunema skall samordna planeringen
för att möta konsekvenserna av en störning medan elleverantörens roll är att
svara för planeringen av elförsörjningen. Liknande synpunkter förs fram av
länsstyrelsen i Örebro län och Svenska Elverksföremngen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Malmö kommun är det på det lokala och regionala planet som det råder brist på
balans mellan planeringsinsatserna för olika energislag. Även om genomförandet
av en planering avseende hela den lokala energiförsörjningen är ett kommunalt
problem är det enligt Malmö kommun en fråga som först måste uppmärksammas på
centralt håll. Göieborgs kommun betonar också viklen av att på lokal nivå samordna
såväl den kommunala beredskapsplanläggningen som planeringen för att möta
längre elavbrott. Hyresgästernas Riksförbund betonar att problem som uppslår
på grund av elavbrott varierar starkt beroende på lokala förhållanden och att
dessa problem bör angripas på kommunal nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om varje kommunal förvaltning m.fl. organ planerar för åtgärder vid elavbrott
är det enligt stålens brandnämnd viktigt att samordningen läggs på
brandförsvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundel har uppmärksammat de problem som elavbrott kan medföra främst
för den verksamhet som kommunerna har ansvar för. Som vägledning för kommunala
handlingsplaner finns sedan 1976 skriften "Beredskap för sociala följder
vid långvariga elavbrott" som utformats av kommunförbundet och distribuerats
till kommunerna. I skriften beskrivs vad kommunema kan göra för att vid ett
längre strömavbrott upprätthålla viktiga samhällsfunktioner och minska
eventuella följdverkningar för kommunens invånare. Eftersom kommunerna har
ansvar för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1035>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1036>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kommunivånarnas
välfärd är det också enligt kommunförbundet motiverat att kommunema planerar
för att så långt som möjligt minska de olägenheler som långa elavbrott
innebär. Flertalet kommuner har i varierande omfattning redan beaktat detta
planeringskrav. Kommunförbundel tillstryker vidare att planeringsansvaret
formellt åläggs kommunerna men påpekar också att kommissionen inle närmare
beskrivit vilka ålgärder som kommunema bör ansvara för och hur genomförandet av
dessa skall finansieras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt Östersunds kommun av slor vikt att erforderliga tekniska och
organisatoriska åtgärder blir snabbt vidtagna vid ett elavbrott. Den tid som
förlöper från avbrott till dess kommunen och andra användare får kännedom om
beräknad avbrottstid är av stor vikt för planeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstansema
förordar eller har ingenting atl invända mol att en sådan central arbetsgmpp
inrättas som kommissionen har föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.9
Information vid elavbrott</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen
framhåller nödvändigheten av att polisen snabbt informeras om händelser
beträffande elförsörjningen eftersom allmänheten i första hand ringer polisen
för att få information. Enligt FOA är det viktigt att man genom regelbundna
prov gör klart, att de reservfunktioner fungerar som behövs för att
informationskanalerna skall kunna upprätthållas. Civilförsvarsstyrelsen betonar
atl väl fungerande informationskanaler fordras för att snabbt nå olika
målgmpper med nödvändig information. Strävan bör enhgt civilförvarsstyrelsen
vara att de olika informationskanaler som finns i fred även bör kunna användas
vid beredskap och krig. Beredkskapsnämnden för psykologiskt försvar för fram en
liknande synpunkt och instämmer i kommissionens förslag avseende information
vid elavbrott. Nämnden anser det viktigt atl förslaget generaliseras till att
gälla övriga samhällsviktiga funktioner, så att allmänheten kan informeras
snabbt och säkert vid allvarliga störningar i samhället. Beredskapsnämnden har
också tillsammans med riksnämnden för kommunal beredskap initierat och
utvecklat en organisation för kommunal information i krig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Televerkel
framhåller särskih betydelsen av att fungerande batteridrivna radioapparater
finns i hemmen och på arbetsplatser så att informationen över FM-sändarna når
fram till allmänheten. Denna upfattning delas av Sveriges Radio och Sveriges
Villaägareförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att i framtiden förbättra informalionen vid elavbrott bör enligt SJ de
industrier som är mest beroende av elförsörjningen på något sätt snabbt kunna
få direkt information exempelvis över särskilt upprättade telefonlinjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Slatens energiverk behövs det både tekniska förbättringar och personella
förstärkningar för att klara informationsspridningen bättre än vad som skedde
vid elavbrottet i december 1983. Eldistributörernas infor-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1037>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1038>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>malionsplanering
bör enligt verkels uppfattning vara en del av den föreslagna beredskapsplan
som varje distributör bör upprätta för felsökning och reparalion vid elavbrott.
Då det gäller planerade anläggningsutbyggnader som kan medföra en ökad störningsrisk
kan det enligt verket finnas skäl att överväga om inte de berörda
eldistibutörerna bör uppmanas atl i god tid varsko sina abonnenler härom. Dessa
kan då genom förberedelser själva mildra konsekvenserna av ett evenluelll
elavbrott. Vatlenfallsverket delar i allt väsentligt de överväganden och
förslag avseende informationen vid elavbrott som kommissionen har redovisal.
Vattenfallsverkel anser emellertid alt det är viktigt att uppmärksamma atl
beredskapen för och informalionen vid elavbrott måste stå i proportion lill den
störning elavbrottet orsakar samhället och individen och lill hur ofla sådana
störningar inlräffar. Inom vattenfallsverkels regioner har på senare lid
etablerats särskilda informationsenheter. Ytterligare åtgärder för atl
förbättra beredskapen och rutinerna vid informationsenheterna både centralt
och regionalt kommer emellertid enligt vattenfallsverket att vidias. Också
Sydkraft AB anför att man med hänsyn till erfarenheterna av elavbrottet har
vidtagit olika åtgärder för atl bättre än hittills kunna tillgodose
informationsbehovet vid en allvarlig störning i ellillförseln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skellefteå
kommun anser att en brett upplagd och därefter regelbundet återkommande
informalion via radion bör kompletteras med rapportering Ull larmcentraler lyp
SOS Alarmering AB. För alt detla skall vara möjligt föreslår kommunen att fasta
teleförbindelser upprättas med centralerna. SOS Alarmering AB anser att
larmcentralerna alllid skall kontaktas när elleverantörerna planerar
upprättandet av informationsvägarna som erfordras vid elavbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Elverksföreningen påpekar all del kan vara svårt för de små
eldistributionsfördagen atl helt kunna särskilja handläggningen av de operativa
och de informativa uppgifterna. Elverksföreningen framhåller vidare att föreningen
bedriver utbildningsverksamhet som bl.a. omfattar kontakler med massmedia. Vid
riksomfattande eller regionala elavbrott är del enligt Elverksföreningen
utomordentligt angelägel att de lokala distributörerna informeras av
råkraftleverantörerna så atl de i sin lur kan lämna sina kunder, kommunala
organ m.fl. relevanl informalion. Sveriges Villaägareförbund anser att
allmänheten i förväg bättre än hittills bör informeras om lämpliga åtgärder
som man kan vidta vid elavbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Radio AB framhåller i sitt yttrande att frågorna om radio- och tv-verksamheten
i kris- och katastrofsituationer kontinuerligt uppmärksammas inom Sveriges
Radio-koncernen. Del finns som följd av planeringen av Sveriges
Radio-koncernens verksamhel i kris och kalastrof en god beredskap för att kunna
fungera under elavbrott. Förbättringar av beredskapen sker fortlöpande i den
takt resurserna medger. Bland de åtgärder som f.n. övervägs är utformningen av
ett joursystem inom lokalradioredaktionerna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1039>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1040>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>rr
pekar på möjligheterna att lyssna på TT;s telefonnyhder vilket f.n. är möjligl
i Stockholm, Göteborg och Malmö. Det är enligt TT angelägel att televerket
vidtar sådana åtgärder att det blir möjligl att avlyssna dessa telefonnyhder
över hela landet. En sådan spridning av nyheter via ett stort antal lokala
telefonstationer skulle bl.a. minska den belaslning pä telenäten som uppstod
vid elavbrottet. Informalion om elavbrott bör enligt TT i första hand lämnas
till radio och TT. I sitt yttrande har TT också redovisal sina synpunkter på
informationens utformning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1041>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:88.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1042>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 6</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Samordnad kärnavfallshantering (SOU 1984:76)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning
av betänkandet Samordnad kärnavfallshantering och sammanställning av
remissyttranden häröver</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Innehåll</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Sid.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning av betänkandet
(SOU 1984:76) .... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Remissyttranden ............................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänt .................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>IIO</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänna synpunkter i
organisationsfrågan ...... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Forskning på avfallsområdet:
statens roll ... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statlig kärnavfallsforskning:
ansvarsfördelning </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Granskning av kraftreaktorinnehavarnas
planer för forskning och utveckling i fråga om kärnavfallshantering m. m.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Information ................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Krav på resurser och
kompetens ................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.5.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Styrelse ............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Samrådsnämnd för SSI, SKI och
kärnbränslenämnden .</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.6 Avgiftssättningen
och fondsystemet </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.6.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Fondförvaltningen .................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.6.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Återlånesystemet ............................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.6.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Placeringen i övrigt ............................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>124</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1043>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:66.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1044>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Sammanfattning av betänkandet (SOU 1984:76)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
lagen om kärnleknisk verksamhet preciseras långlgående krav på de förelag som
innehar kärnkrafisreaklorer. Samtidigt anges huvudlinjerna för den tillsyn och
kontroll som frän stålens sida skall bedrivas med avseende på såväl
kärnkraftverkens drift som hanteringen av restprodukterna från deras
verksamhet. Lagen Irädde i kraft den I februari 1984. Samtidigt reviderades
formellt, men med oförändrat innehåll i sak, den lag - finansieringslagen -
vari beslämmelser bl.a. ges om hur de myckel betydande koslnader skall läckas
som uppkommer i samband med hanteringen och slulförvaringen av del använda
kärnbränslet och annal radioaktivt kärnavfall. Delta sker genom all en avgifl
löpande tas ut från kärn-kraflsproducenlerna. Genom tillämpningsförordningar i
anslulning lill lagsliftningen och genom förordningen med instruktion för
nämnden för hantering av använt kärnbränsle (NAK) har denna nämnds
arbetsuppgifter inom ramen för det totala systemel preciserats. Sistnämnda
föriättningar irädde i kraft samtidigt som den nya lagsliftningen. Nämnden har
därmed under år 1984 tilldelats en tillsyns- och granskningsfunktion som går
utöver dess tidigare uppgifter och som blir mera ansvars- och arbelskråvande än
enligt tidigare regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
kommitténs uppdrag har ingått atl belysa frågor om resurser och organisation
för den statliga verksamhelen pä kärnavfallsområdet och atl därvid bl.a.
kartlägga på vilka områden och i vilken omfattning de resurser som nu finns vid
kärnbränslenämnden bör kompletteras och i vad mån de kan samordnas med resurser
vid andra myndigheler. När del gäller de medelsförvaltande uppgifterna vid
nämnden bör enligt direkliven en strävan vara att tillgodose och förena kraven
på real förräntning och säkerhet för fonderade medel och önskemålet atl - i
avvaktan på medlens slutliga användning - utnyttja dem för investeringar som
tryggar energiförsörjningen. Kommittén har genom tilläggsdirektiv fått sitt
uppdrag vidgat i fråga om att utarbeta alternativa förslag rörande
fondförvaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
utredningar och överväganden har lell lill bedömningen all den ram
lagstiftningen anvisar och de arbetsuppgifter i stort som anförtrotts NAK
utgör en god grund för den fortsatta verksamheten på området, vilken syfiar
till att uppnå säkrast möjliga hantering av kärnavfallet och en effekiiv och
rättvis finansiering av de därvid uppkommande kostnaderna. En viktig
utgångspunkt i sammanhanget är statsmakternas principinställning att det
slutliga valet av metod för slutförvaringen av restprodukterna inte skall
träffas förtån omkring sekelskiftet och att betydande forskningsinsatser skall
genomföras under lång tid framåt och vara allsidigt inriklade. Av betydelse är
också atl staten, trots att del juridiska ansvarel för fortsatta
forskningsinsatser och för anläggningsarbelen elc. på kärnavfallsområdet
åvilar vederbörande företag, gentemot medborgarna måste behål-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1045>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1046>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>la
det övergripande ansvarel för att alla erforderliga åtgärder kommer lill stånd.
Den organisatoriska ramen för samhällets verksamhet på områdel är enligt
kommitléns uppfattning i sina huvuddrag väl uiformad och lämplig all bygga
vidare pä för uppnående av största möjliga effektivitet och säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utan
ändring när det gäller huvuddragen i systemet finns enligt kommitténs mening
utrymme för viss ytterligare kraftsamling och effeklivisering dels vad gäller
administrationen av det värdemässigt mycket belydande finansieringssystemet,
dels i fråga om samordningen på forskningssidan av de insatser som görs i
kärnbränslemyndighetens regi och dem som genomförs av andra statliga
myndigheter respektive kärnkraftsförelagen. Infor-malionsaspekten behöver
vidare tillmätas ökad vikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
anslulning till lagstiftningen med tillhörande författningar behöver sålunda
finnas en organisation som möjliggör en effektiv samverkan mellan
kärnbränslemyndigheten och de båda myndigheter, statens kärnkraftinspektion
och statens strålskyddsinslitut, vilka har att svara för tillsynen över
säkerhet och strålskydd vid såväl reaktoranläggningarna som avfalls-förvararen.
En ralionell handläggning av finansieringsfrågorna ställer motsvarande höga
krav vad gäller kontakterna mellan kärnbränslemyndigheten och kraftindustrins
samordningsorgan Svensk Kärnbränslehantering AB. Som kommittén visat
förutsätter även handläggningen av finansieringsfrågorna ingående kunskaper
hos kärnbränslemyndigheten om de forskningsmässiga och tekniska
fömtsättningarna för hanieringen av restprodukterna. Etl särskilt ansvar
åvilar myndighelen när det gäller alt tillse att statsmakternas uttalade önskan
om handlingsfrihet beträffande metodvalet bevaras i praktiken under ytterligare
minst någol decennium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
dessa utgångspunkter och efter alt i kapitel 1 -3 av betänkandet ha redovisat
den legala och organisatoriska bakgrunden föreslår kommittén -i kapitel 4 och 5
- när det gäller forskningsområdet att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>kärnbränslemyndighetens programansvar
renodlas enligt i kapitel 4 skisserade riktlinjer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>myndigheten särskilt bevakar
forskningsbehov och utvecklingsmöjligheter i det långa tidsperspektivet, dvs.
medverkar till en god framförhållning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>myndighetens i egen regi
finansierade forskningsprojekt främst avser övergripande studier, bl. a. sådana
projekt som gäller förvaringssystem av principiellt avvikande natur jämfört med
de av svensk kraflinduslri hittills redovisade metoderna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>myndighelen lägger vikt vid att
följa den internationella forskningen kring kärnbränslehantering och att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>inom ramen för kommitténs
organisalionsförslag ökade ansträngningar görs för samordningen mellan berörda
myndigheter av forskningsinitiativ och forskningsplanering så att tendenser
till dubbelarbete motverkas. När det gäller finansieringssystemet föreslår
kommillén - i kapitel 10, mol bakgrund av analys även i kapitel 6, 7, 8 och 9 -
atl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1047>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1048>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>systemel med återiån till
reaklorägarna av insamlade avgiftsmedel behålls under så lång lid som ålgår
för infriandet av statsmakternas utfäslelse till statens vatlenfallsverk om
ett lån ur dessa medel på sammanlagl 1024 milj. kr., dvs. lill omkring år 1990,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>återlånesystemet från omkring
år 1990, genom ändring av finansieringslagen och Ullhörande förordning,
avlöses av etl annal system för den långsiktiga kapitalplaceringen i syfte att
— med bibehållande av höga säkerhetskrav - tillgodose i kommitténs direktiv
angivna önskemål med avseende på den reala avkastningen och energisektoms
kreditbehov mer allmänt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den bestämmelse i
finansieringsförordningen, som anger hur stor andel av det totala fondkapitalet
som maximalt får disponeras för utlåning, på etl i kapilel 10 anvisat sätt
ändras beträffande dels den principiella konstruktionen, dels det materiella
innehållel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>övriga avgiftsmedel även i
fortsättningen förvaltas av kärnbränslemyndigheten om förvaltningen begränsas
till direkllån,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>för det fall atl högre
avkastning än som kan uppnås genom direktlån eftersträvas, förhandling om
förvaltning innefattande även aktier och obligationer tas upp med en eller
flera banker och att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>möjlighelen att fondera medlen
i riksgäldskontoret prövas mol bakgmnden av resultatet av nämnda förhandling,
varvid beaktas atl en fondering i riksgäldskontoret inte möjliggör direktlån
eller kapitalplacering av annal slag med syfte atl trygga energiförsörjningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår vidare - i kapitel 11 - att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>• ökade
insatser görs för att till allmänheten sprida informalion om hante<br>
ringen av kärnkraftens restprodukter, om den forskning som bedrivs på<br>
detta område i Sverige och utomlands och om samhällets fortlöpande<br>
tillsyn över forskning och metodutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
förverkligande av dd nämnda föreslår kommittén i organisatoriskt avseende - i
kapitel 12 - atl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>kärnbränslenämnden även i
fortsättningen skall vara en frislående myndighet med huvuduppgift att
tillvarata statens övergripande ansvar för hanteringen av kärnkraftens
restprodukter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>denna myndighets namn ändras
Ull statens kärnbränslenämnd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>i nämndens styrelse skall ingå
åtta personer, däribland cheferna för statens kärnkraftinspeklion och statens
strålskyddsinstitut,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>två styrelseledamöter skall
utses med hänsyn till teknisk-vetenskaplig kompetens och två bör ha erfarenhet
av ekonomi och finansförvaltning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>kärnbränslenämndens kansli
under chefen organiseras på tre enheter -för respektive teknik och forskning,
ekonomiska och finansiella frågor samt information - jämte gemensamma resurser
för administration och service.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>• kansliet,
utöver chefsUänsten, bemannas med lills vidare högsl nio Uäns<br>
ter,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1049>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1050>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>till nämnden knyls en
rådgivande forskargrupp vars medlemmar förelräder etl brett fält av
vetenskapliga discipliner och som avses ge myndigheten kvalificerat bistånd
dels i samband med den vart tredje år återkommande granskningen av
reaktorägarnas forskningsprogram, dels kontinuerligt vid uppkommande behov av
konsultation och att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>som ett beredningsorgan för
frågor rörande främst forskningsplanering och information inrättas en
samrådsnämnd på tjänstemannanivå med föreirädare för kärnbränslenämnden,
kärnkraftsinspeklionen och slrålskyddsinstitutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har i kapilel 12 gjort en överslagsberäkning av kostnadsutfal-lel vid ett
genomförande av förslagen. Enligt denna kommer den resursökning som föreslås
på personalsidan och ligger i storleksordningen I ä 1,5 milj. kr. att motvägas
av en lika stor kostnadsminskning jämfört med kärnbränslenämndens budgei för
1983/84. Minskningen av koslnaderna uppnås främst genom den föreslagna
rationaliseringen och samordningen av insatserna på forskningsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommillén
har som nämnls bl.a. haft att överväga pä vilka områden och i vilken omfattning
kärnbränslenämndens resurser bör kompletteras. Den förstärkning av
organisationen som kommittén funnit behövlig kan som framgått åstadkommas utan
ökning av den totala resursinsatsen. Kostnaderna för kärnbränslenämndens
verksamhel betalas för övrigl inte med slatliga budgetmedel utan täcks genom
användande av en mindre del av den avgift som tas ul på kärnkraflsproduktionen.
Under innevarande år beräknas de sammanlagda avgiftsintäkterna inklusive ränla
uppgå till drygt 1000 milj. kr. vilket innebär atl kostnaderna för
tillsynsmyndighetens hela verksamhet - ca 10 milj. kr. - även med den
förstärkning som nu föreslås utgör mindre än 1 procent av de totalkostnader för
avfallshanteringen som belöper sig på motsvarande period. Den helt övervägande
delen av intäkterna från avgifter och avkastning på fonderade medel åtgår för
den forskning och projektering och del uppförande av anläggningar som åvilar
reaktorägarna och som enligt nu gällande beräkningar kommer alt dra en kostnad
i storleksordningen 40 miljarder kr. i dagens penningvärde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Remissyttranden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över betänkandet (SOU 1984:76) Samordnad kämavfallshanlering
avgetls av statens strålskyddsinslilul (SSI), statens industriverk, statens
energiverk, statens vattenfallsverk (Vattenfall), statens kärnkraftinspeklion
(SKI), nämnden för haniering av använt kärnbränsle (NAK), styrelsen för
teknisk utveckling (STU), statskontoret, riksrevisionsverket (RRV),
forskningsrådsnämnden, energiforskningsnämnden, riksbanksfullmäktige,
fullmäktige för riksgäldskontoret. Kungliga vetenskapsakademien.
Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Svensk</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1051>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1052>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>IIO</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kärnbränslehanlering
AB (SKB), Forsmarks Kraftgrupp AB (FKA), OKG Aktiebolag (OKG), Sydsvenska
Värmekraft AB (SVAB), Svenska Bankföreningen, Studsvik Energiteknik AB
(Studsvik) och PK-banken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härutöver
har ett yttrande inkommit från generaldirektören för Sveriges geologiska
undersökning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1
AOmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitleförslaget
innebär alt nuvarande nämnden för haniering av använl kärnbränsle
(kärnbränslenämnden, NAK) förslärks, får modifierade arbetsuppgifter m. m. och
får sin benämning ändrad till statens kärnbränslenämnd. Remissorganen har i en
del fall uinyttjat den föreslagna benämningen, i andra fall använt den
nuvarande beteckningen NAK när kommitleförslaget kommenteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissyttrandena
tar i stor utsträckning upp separata frågeställningar av större vikt. Allmänna
synpunkter på betänkandet förekommer i mindre utsträckning. Statens
industriverk har således inget alt erinra mot utredningens förslag.
Remissinstanserna har nästan genomgående valt att huvudsakligen behandla
endera frågor rörande organisation, kompelens och uppgifier för
kärnavfallsmyndighden eller frågor rörande ekonomi och fondförvaltning.
VatlenfaU, FKA, OKG och SVAB ansluter sig lill SKB:s yttrande, där det anförs
synpunkter i fråga om organisation, forskning etc. och anför därutöver var för
sig synpunkter som till stor del berör ekonomiska frågor. För båda
huvudområdena gäller att remissbilden är splittrad och i flera fall kritisk mot
förslag i betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SKI
anför, att betänkandet är upplagt och skrivet på etl sådant sätt som gör atl
det inte är alldeles lätt alt bedöma hur kommittén beaktat sina direktiv. SKI
kan inte finna atl någon analys genomförts av en alternativ
organisationslösning där ekonomi åtskilts från teknik-vetenskap. Ej heller
barett alternativ prövats i vilket NÄK:s forskningsverksamhet inlemmats i SKLs
eller SSI:s.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2
Allmänna synpunkter i organisationsfrågan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfalls
synpunkter på kommitléns förslag i fråga om kärnavfallsmyndighetens
organisation ansluter Ull vad som anförs av SKB. Den föreslagna organisatoriska
myndighdsulformningen är enligt verkel olämplig genom att den snarare försvårar
än underiättar myndigheternas funktion. Den organisation som anges i de
sakkunnigas särskilda yttrande bör ha störte förutsättningar att skapa den
starka myndighetsfunktion som är önskvärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SKI
påpekar, att betänkandet bara lämnar ett enda förslag till organisationslösning
och därmed inle gör inlryck av att vara en fömisätlningslös ulredning.
Inspektionen anser att del framlagda organisationsförslaget har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1053>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1054>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>svagheter
och nackdelar i flera avseenden, såsom att uppdelningen av frågorna för
kärnavfall på tre myndigheter innebär en oklar och splittrad ansvarsbild, och
atl den splittrade myndighetssidan komplicerar kommunikalionen mellan industri
och myndigheler och kan leda till onödigt merarbete. Enligt SKI ger kommitténs
förslag vidare inlryck av alt NAK skulle fungera som ett slags överstyrelse för
SKI och SSI i forsknings- och informationsfrågor, och SKI anser dessutom atl
förslaget inte hushållar med landets resurser av kompetens på avfallsområdet
utan innebär dubblering av kompetens som redan finns hos SKI och SSI.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Studsvik
tillstyrker kommitléns förslag om organisalion men föreslår en omprövning efter
del atl erfarenheter samlats exempelvis under en femårsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinslanser lar inledningsvis upp frågan huruvida tre myndigheter (SSI,
SKI och NAK) med uppgifter på kärnavfallsområdet är erforderliga. SSI anser
all kommillén inte utrett och beaktat de betydligt slörre samordningsvinster
och de effektivitetsvinster som näs med enbart två myndigheter, SSI och SKI,
som har att bevaka den tekniskt-vetenskapliga sidan av kärnavfallshanteringen.
Insliluiet instämmer därför inte i kommitténs förslag. SKI kan för sin del
inle se bärande motiv för att en Iredje myndighet lilldelas elt övergripande
ansvar för teknisk-vetenskapliga frågor rörande forskning, utveckling och
information på kärnavfallsområdet. En sådan organisationslösning skulle medföra
påtagliga oklarheter i ansvarsfördelningen mellan de tre myndigheterna och
komplicera kontakterna myndigheter - industri. Lösningen hushällar heller inte
med de resurser av kvalificerad personal, som behövs på myndighetssidan. STU
kan inte se att de problem som konstaterats av kommillén ställer krav på
organisationsförändringar av den omfattning som huvudförslaget innebär. STU
förordar i stället beträffande den organisatoriska lösningen i alll väsenlligl
det alternativ som presenteras i det särskilda yttrande som avgivits av de två
sakkunniga i kommittén.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
hänvisar till sitt tidigare yttrande från år 1980 i frågan, då förslaget som
sedermera ledde till nuvarande NAK ursprungligen behandlades. Statskontoret
avstyrkte då alt en särskild nämnd skulle inrättas för kontroll av den
verksamhet som bedrivs av nuvarande SKB och SKI. Klar ansvarsfördelning borde
råda mellan SKB, SKI och regeringskansliet. En nämnd utan klart definierat
verksamhetsområde kunde enligt statskontoret skapa oklarhet i
ansvarsfördelningen. Statskontoret finner inte anledning alt ändra sitt ställningstagande
i yttrandet från år 1980. Tillkomsten av statens energiverk innebär dessutom en
naturlig möjlighet att anknyta de ekonomiska övervägandena rörande taxesättning
till detta verk. Enligt statskontorets uppfattning bör därför nämnden för använt
kärnbränsle upphöra och dess arbetsuppgifter fördelas på statens
strålskyddsinslitut, statens kärnkraftinspeklion och statens energiverk. RRV
anser att statsmakterna vid sitt ställningstagande till kommitténs förslag
även bör pröva </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8
Riksdagen 1984/85. 1 samt. Nr 120. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1055>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1056>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>möjligheten
att ändra den nuvarande myndighetsorganisationen på avfallsområdet genom atl
fördela kärnbränslenämndens uppgifter på andra organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Etl
antal remissinstanser uttalar silt stöd för en fristående myndighet på
kärnavfallsområdet, inte minst motiverat av de särskilda uppgifterna på
ekonomi- och fondförvaltningssidan. NAK delar uppfattningen att en särskild
myndighel behövs för de långsikliga forskning- och utvecklingsfrågorna om
kärnbränsleavfall. Denna myndighel kan inte utan slora nackdelar vara
underordnad en annan myndighet. Atl hävda långsiktighel och bredd i
forskningsinsatserna på delta område är en uppgift som inle naturligt passar
in hos någon av de andra myndigheterna. Inte heller de ekonomiska frågor som
nu tilldelats kärnbränslenämnden hör naturligt hemma hos t. ex. SKI eller SSI.
Däremot hänger de, bl. a. genom avgiftsberäkningen, nära samman med
kärnbränslenämndens uppgifter inom det tekniska och naturvetenskapliga området.
I etl särskilt yttrande som bilagts NAK:s yttrande anför styrelseledamoten
Hedgran dock, att det vore en fördel att åtskilja nämndens nuvarande båda
huvuduppgifter, nämligen myndighetsansvaret för finansieringssystemet och
myndighetsansvaret för det tekniskt-vetenskapliga utvecklingsarbetet på
avfallsområdet. Det senare borde överföras till SKI-SSI.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskningsrådsnämnden
anför, att om det nu är så att en myndighet behövs för de omfattande
finansiella åtagandena på kärnavfallshanteringens område, detta betyder att en
sådan myndighet också ges möjlighet att förstå det tekniskt-ekonomiskt
organisatoriska system som den skall Uäna. Men från atl erkänna det berätUgade
i att den föreslagna myndigheten ges sådana forskningsresurser Ull atl den ges
det övergripande samordningsansvaret över all forskning på området är steget
långt. Det finns en betydande risk att oklarhel kan uppstå såväl om SKLs och
SSL.s mandat som om ansvarsfördelningen mellan stat och näringsliv. Skillnaden
mellan uppgifterna att vara säkerhetsmyndighet och att vara statens ansvariga
organ för jivfallsprogrammets genomförande understryks vidare av forskningsrådsnämnden,
som vill markera skepsis mot möjligheten att med framgång samla
"promoverande" och "reglerande" funkUoner i en och samma
organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SKB
delar utredningens uppfattning, att det är lämpligt och väl motiverat att
behälla NAK som en fristående myndighet. Dess huvuduppgifter blir då att
granska SKB:s årligen redovisade planer och kostnadsberäkningar samt på
grundval av denna granskning och egna värderingar och utredningar föreslå
avgifter på kärnkraftproduktionen enligt finansieringslagen. Vidare har NAK
såsom en huvuduppgift att ansvara för och förvalta den kapitalfond som byggs
upp genom de inbetalade avgifterna samt tillse att medlen används för avsett
ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delvis
i anslutning härtill anför OKG. att det är nödvändigt att säkerhetsmyndigheterna
(SSI, SKI) bedriver ett kontinuerligt arbete avseende säkerhet, riskbedömningar
och kriterier inom hela kärnavfalllsområdet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1057>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1058>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del kan inte anses rimligl att denna nödvändiga
kontinuerliga bedömning av säkerhetsfrågorna görs inom NAK. Å andra sidan bör
det åvila NAK atl med egen teknisk kompelens granska del totala syslemel och
lidsprogrammet vad avser realism och genomförbarhd. NAK blir därmed samhällels
koordinator för avfallsprogrammets genomförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>OKG sammanfattar: NAK har i framtiden en roll som
samhällets koordinator för avfallsprogrammets genomförande.
Säkerhetsmyndigheterna bör svara för uppföljning av forskning och utveckling
samt information inom avfallssäkerhetsområdet medan NAK bör svara för
uppföljning av del totala avfallssystemd och tidplanerna härför.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Studsvik
anser den föreslagna organisationen med kärnbränslenämnden som ansvarig
myndighet för långsiktig kärnbränslehantering vara en tillfredsställande
lösning. Då andra fungerande organisatoriska lösningar samtidigt inte kan
uteslutas föreslår bolaget en omprövning av organisationen sedan erfarenheter
samlats under exempelvis en femårsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.1 Forskning på avfallsområdet: statens roll</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt kommittéförslaget är del en viktig statlig
angelägenhet att initiera forskning med anknytning till kärnavfallsområdet som
kompletterar den som kraftindustrin har skyldighet till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissorganens yttranden i fråga om kommitténs resonemang
på denna punkl ger en splittrad bild. SSI anser atl en allmän
kunskapsuppbyggnad bör bedrivas, i stora delar fristående från krafiindustrins
projektinriktade forskning. Därigenom garanteras bl.a. en större allsidighet
och ges en möjlighet för idéer att komma fram som kan befrukta den
projekUnriklade forskningen. Myndigheterna bör i sin granskning av den
långsiktiga forskningsplaneringen vara väl medvetna om hur den av
kraftindustrin drivna forskningen är dimensionerad och inriklad i förhållande
till allmän kunskapsuppbyggande forskning. Myndigheterna bör bevaka att den
allmänna kunskapsuppbyggnaden, driven i samhällets regi, utgör ett slagkraftigt
komplement till den närliggande forskning som industrin bedriver. Detta kommer
inte fram i utredningen. SSI påpekar, att i bilagan till betänkandet inte den
forskning behandlas som stöds av naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk anser, atl kommitténs överväganden i
dessa avseenden ter sig rimliga. En forskningsverksamhet i linje med den
föreslagna får emellertid inte leda til! att kompetensuppbyggnaden inom av
nämnden lågprioriterade områdena blir helt avhängig forskningsanslag från SKB.
1 den mån delta kan bli fallet bör det prövas om inte NFR bör bedriva forskning
inom dessa områden. SKI menar att det är angeläget att det inom landet bedrivs
en fri forskning inom för avfallsfrågorna relevanta kunskapsområden.
Forskningen bör vara en del av den gmndforskning som stöds av forskningsråden.
SKI vill därför poängtera vikten av atl förslags-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1059>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1060>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vis
naturvetenskapliga forskningsrådet har tillräckliga anslagsmedel för att stödja
kunskapsforskning av grundläggande betydelse för avfallsområdet. NAK vill
särskilt underslryka behovet av en oberoende expertis som kan granska det
forskningsarbete som kraftindustrin bedriver. Eftersom antalet forskare i
Sverige är begränsat, och eflersom kraftindustrin söker tillgodogöra sig den
kompetens som finns inom landet, riskerar man enligt nämnden alt stå ulan oberoende
expertis inom en del områden. Delta leder till tvä slutsatser för
myndighetsarbetet. För del försia måsle den ansvariga myndigheten ha möjlighet
atl bidra lill allmän kunskapsuppbyggnad vid svenska forskningsinstitutioner
inom relevanta områden. För det andra måste elt betydande arbete läggas ned på
atl skapa och upprätthålla sådana kontakter med utländska
forskningsinstitutioner som kan bidra till den svenska myndighetens kompelens.
Nämnden vill starkt underslryka att ökade resurser måste avsättas för alt följa
forskning och utveckling och för att granska om kraftindustrins verksamhel på
området sker enligt de av statsmakterna fastställda riktlinjerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3.2
Statlig kärnavfallsforskning: ansvarsfördelning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utredningsförslagel skall kärnbränslenämndens forskningsverksamhet begränsas
lill övergripande studier. Nämnden skall även fortsättningsvis kunna ta egna
forskningsinitiativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SSI
anser att det är myndigheternas uppgift att följa utvecklingen inom sina
ansvarsområden och därvid fånga upp och bevaka alternativa förvarskoncept.
Dessa bör sedan värderas från säkerhets- och strålskyddssynpunkt. För denna
bedömning kan vissa myndighetsinitierade forskningsprojekt behövas. Om ett
förvarsalternativ därefter bedöms vara av tillräckligt stort intresse för
vidare studier bör SKB åläggas atl införliva detla i sitt allsidiga
FoU-program. Det kan inle vara myndigheternas uppgift alt i detalj utarbeta
lösningar som är alternativ till industrins huvudalternativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfall
anser, alt betänkandets förslag om att begränsa NAK:s forskning går i rätt
riktning men att ytterligare begränsning bör ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kungliga
vetenskapsakademien behandlar i sitt yttrande krafiindustrins omfattande
inflytande över kärnavfallsforskningen och tar upp den oberoende forskningens
möjligheter. Enligt akademien ligger det faror i att kraftindustrin åläggs etl
ökat engagemang i forskningen, om statens samUdigt avlastas motsvarande
åligganden. Akademien leds delvis till andra slutsatser än utredningens, såsom
att det kommer att saknas en förståel-seökande forskning som kan resultera i en
partsoberoende kritik och komma med alternativa metoduppslag och naturliga sätt
att utbilda nya forskare på områden som är viktiga för avfallshanteringen
(deponering skall enligt planerna ske ända till år 2060). Vidare blir
forskarsamhällets inflytande i den föreslagna organisationen begränsat, och
mycket få perso-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1061>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1062>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ner
utanför krafiindustrins FoU på avfallsområdet (KBS) kan på grundval av egen
aktiv forskningsulövning delta i granskning av krafiindustrins planer,
konsensusskapande inom landet och inlernationellt när det gäller
avfallssäkerhet samt spridning av information till en intresserad, ofta ifrågasättande
allmänhet. De föreslagna planerna ger alltså KBS ett reellt monopol på den
aktiva avfallsforskningen och de obundna forskarna får inga eller mycket små
möjligheter. Dessa får då också myckel svårare att få kontakter med vitala
utländska forskningscentra och lilllräde lill viktiga konferenser på området.
För alt säkerställa en god rekrytering av forskare för det framtida behovet
inom detta viktiga område måsle stödel till forskning vid universitet och
högskolor säkerställas, del må gälla metodologi, konstmktioner eller
säkerhetsfrågor på del aktiva avfallsområdet. Följer statsmakterna vad som
föreslagits i betänkandet torde enligt akademien pågående forskning och den av
NAK planerade avbrytas respektive inhi-beras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
kommitleförslaget bör kärnavfallsmyndigheten få en samordnande roll för den
slatligt initierade avfallsforskningen, även den som SSI och SKI f.n. bedriver.
SSLs och SKLs yttranden på denna punkt innebär, i enlighel med dessa
myndighelers uppfattning i organisationsfrågan i övrigt, att samordningen av
forskning som SSI och SKI bedriver bör göras av dessa myndigheter själva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NAK
delar däremol kommitténs bedömning och framhåller att avvägningen mellan
kravet på samordning och kravel på belysning från flera olika håll måste bli
olika för olika forskningsområden. Inom en del tekniska och naturvetenskapliga
forskningsområden där teoribildningen är långt kommen kan nyttan av att samma
fråga belyses av olika forskargmp-per vara ganska begränsad. Inom områden där
teoribildningen är outvecklad och där olika modeller måste prövas kan det
däremot finnas starka skäl att flera olika forskargmpper oberoende av varandra
arbeiar med samma problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SKB
förespråkar en koncentration av statens forskningsansvar. Om SKI tilldelas
huvudansvaret för granskningen av SKB:s forskningsprogram bortfaller i stort
sett de av utredningen angivna motiven för att NAK initierar och bedriver egen
forskning. Härigenom finns förutsättningar för en koncentration av den statliga
forskningen inom kärnavfallsområdet. Detta bör enligt SKB:s mening leda till en
högre och ulhålligare kompetens hos myndigheterna än enligt
utredningsförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3.3
Granskning av kraftreaktorinnehavarnas planer för forskning och utveckling
ifråga om kämavfallshanlering m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
nu gällande ordning skall kraftreaktorinnehavare i samråd med övriga
reaktorinnehavare utarbeta en plan för forskning och utveckling i fråga om
sluthantering av kärnavfall och rivning av anläggningar (10—12 §§</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1063>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1064>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lagen
(1984: 3) om kärnteknisk verksamhet) och lämna in planen till
käm-bränslenämnden för granskning, varefter nämnden överlämnar planen med egel
yttrande till regeringen. Kommitténs förslag innebär att denna ordning
bibehålls och att kärnbränslenämnden utformas bl.a. för all genomföra
granskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SSI
påpekar mol bakgmnd av kommitténs uppfattning, nämligen att nämnden bör kunna
spela en roll för avstämningen av myndigheternas granskning och uppföljning av
SKB:s FoU-program, att institutet för närvarande inte har något sådant
granskningsuppdrag. Detta måste således uppfattas som ett mycket uddlöst
instmment för bedömning av FoU-pro-grammet från strålskyddssynpunkt. Det borde
vara naturligare att låta SSI ge granskningsutlåtande direkt till regeringen i
stället för att kanalisera det via kärnbränslenämnden. Institutet vill även som
en myndighetsuppgift av övergripande natur och med anknytning till det
allsidiga FoU-programmet peka på samordningen mellan SKB:s forskningsprogram
och grundforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SKI
anser, att dess och SSL.s uppgifter och ansvar i samband med utvärdering av
SKB:s FoU-program vart Iredje år ej klarläggs Ullfredsställande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SKB
avslyrker den av utredningen föreslagna organisationen inom NAK för
vetenskaplig granskning av det forskningsprogram som skall redovisas av SKB
vart tredje år med början 1986. Bolaget anser det lämpligt, att huvudansvaret för
den vetenskapliga granskningen av SKB:s forskningsprogram läggs på SKI. SVAB
avslyrker likaledes den föreslagna organisationen för granskningen av SKB:s
forskningsprogram. Istället bör en gemensam forskningsnämnd inrättas där såväl
SSI, SKI som NAK ingår. Regeringen bör ta slutlig ställning Ull
forskningsprogrammet efter yttrande från såväl NAK, SKI som SSL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
det övergripande och långsiktiga statliga ansvaret som innebär bl. a.
granskning av SKB:s vart tredje år redovisade forskningsprogram, bör enligt
Studsvik en lösning sökas som betonar detta ansvar. Studsviks erfarenhet är att
sådana långsiktiga aspekter har svårt att hävda sig om de ska prioriteras
tillsammans med insatser för att lösa eller belysa frågor av tekniskt akut och
kortsiktigt ekonomisk tung natur. Kärnbränslenämndens övriga uppgifter synes
vara av sådan långsiktig och strategisk natur att motsvarande intressekonflikt
ej behöver uppstå om ansvaret för långsiktig forskning kring
hanteringsalternativ för kärnbränsleavfall läggs på nämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.4
Information</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SSI
delar kommitténs uppfattning att industrins informationsutbud behöver
balanseras med information om myndighetemas syn och verksamhet på området.
Institutet anser emellertid att informationen bör ges av SSI</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1065>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1066>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>117</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>och
SKI. På så sätt försäkrar man sig om en allsidig och saklig information som
gmndar sig på kunskaper över hela det forskningsfält som avser säkerhel och
strålskydd samt hantering och förvaring av kärnkraftens restprodukter. Vid
denna fördelning av ansvarel bör informationsuppgifterna följa övriga
myndighetsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SSI
kommenterar vidare vad som enligt utredningen är ett starkt motiv för att
kärnbränslenämnden skall kunna ta egna forskningsinitiativ, nämligen att denna
därigenom får en betydligt säkrare grund för sin informationsverksamhet. Dd
förefaller enligt institutet vara ell någol bakvänt sätl atl argumentera på.
Naluriigare borde vara att låta dem informera som har något att informera om
och som har en säker gmnd att stå på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfall
anser, mot bakgmnd av sin uppfattning i organisationsfrågan, atl NAK bör
begränsa sin informalion till alt behandla sin egen verksamhet dvs. det område
som regleras av finansieringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SKI
anser däremot, att det främst är säkerhetsmyndigheterna SSI och SKI som bör
informera. Del är i många fall angelägel alt SKI och SSI gemensamt ger ut denna
information. SKI ser inle någon svårighet i samordningen av detta arbete, i
vilket den för SKI och SSI föreslagna gemensamma kärnavfallsnämnden skulle
utgöra ett stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NAK
instämmer i kommitténs uppfattning om områden inom vilka medborgarna har ett
rättmätigt krav på atl hållas fortlöpande informerande: alternativa
förvaringsprinciper som är föremål för forsknings- och utvecklingsinsatser,
strålskydds- och säkerhetsaspekter på förvaringen, myndigheternas granskning-
och tillsynsverksamhet samt den forskning och utveckling om kärnavfall som
äger rum inom och utom landet. NAK instämmer även i uppfattningen att endast
samhällsorgan utan anknytning Ull kommersiella intressen eller partshänsyn kan
ha förutsättning att göra en informationsinsats som kan möla fullt förtroende i
alla kretsar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
framhåller NAK att det inle enbart är de säkra slutsatserna från forskningen
som skall förmedlas till allmänheten, utan även sådana debatter mellan
forskare som har mera principiell betydelse för kärnavfallets förvaring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SKB
finner det angeläget och välmotiverat, att staten stärker sin informationsverksamhet
i frågor rörande hantering av använl kärnbränsle och radioaktivt avfall. NAK
bör därvid tilldelas en viktig roll i sådana frågor som har anknytning till
finansieringslagen. SKB delar inte utredningens uppfattning, att NAK för sin
informationsverksamhet måste initiera och bedriva egen forskning. Eftersom
föreslagen forskning under alla förhållanden måste avse mycket begränsade
områden, borde det snarast vara en fördel för NAK att i sin
informationsverksamhet stå fri från egna forskningsinsatser. NAK:s information
bör ses som ett viktigt komplement till den information som staten lämnar via
SKI och SSI i säkerhets- och strålskyddsfrågor saml till informationen från SKB
och kärnkraftföretagen. OKG finner det naturligt att säkerhetsmyndigheterna
svarar för infor-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1067>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1068>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mation
i avfallssäkerhdsfrågor medan NAK svarar för informationen avseende system,
tidsprogram och kostnader till allmänhet, massmedia och politiska instanser.
Studsvik finner del nalurligl alt den myndighet som tillvaratar statens
övergripande ansvar för kärnbränsleavfallet också har ansvaret alt informera om
den långsiktiga verksamhelen för dess hantering. Med den valda lösningen bör
detla ansvar följaktligen lilldelas käm-bränslenämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.5
Krav på resurser och kompetens</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SSI
anser i fråga om myndighetsresurser på det teknisk-vetenskapliga området att
det för atl kunna tillgodogöra sig erfarenheter från pågående intemationellt
arbete behövs såväl dt omfattande internationellt kontaktnät som goda
kunskaper om och direkta kontakter med del säkerhels- och strålskyddsarbele som
pågår vid kärntekniska anläggningar. Sådan kompetens och bredd i
erfarenhdsålerföringen finns idag företrädd vid SKI och SSI. Dessa myndigheter
har dessutom under en lång följd av år byggt upp ett omfattande internationellt
kontaktnät. Att bygga upp och därmed dubblera sådan kompetens på en tredje
myndighet betraktar institutet som slöseri med resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NAK
anser däremot att kärnbränslemyndigheten bör ha egen teknisk kompetens. Det är
enligt nämndens mening en stor fördel om kärnbränslemyndigheten har egna
kansliresurser. Ätt myndigheten får det kansli den behöver är dock viktigare än
att dess kansliresurser inte i något avseende är gemensamma med någon annan
myndighet. NAK instämmer i huvudsak i de bedömningar om behov av kansliresurser
som görs av kommittén och vill särskilt understryka behovet av förstärkning
inom området teknik och forskning. Hur stora resurser som kommer att behövas
för ekonomiska frågor kan avgöras först sedan det klargjorts hur stora
uppgifter nämnden skall ha i samband med placeringen av kapital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att fullfölja sina huvuduppgifter behöver NAK enligt SKB en relativt liten men
välinformerad teknisk stab. Denna bör ha goda kontakter med övriga myndigheter
och följa utvecklingen av avfallsområdet såväl inom som utom Sverige. NAK:s
behov av kompetens i fråga om förståelse och överblick är viktigt men
förutsätter inle forskningskompetens eller verksamhet av ulvecklingskaraktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5VAB
delar inte kommitténs uppfattning att det för att ge en säker grund för
informationsverksamheten är nödvändigt att NAK kan bedriva egen forskning. Den
information som erfordras till allmänhet och beslutsfattare är av mera
övergripande natur och Ullräcklig teknisk kompetens finns redan idag inom NAK.
Däremot är det viktigt att man skaffar sig kompetens på informationsfrågor.
SVAB delar däremot kommitténs uppfattning att NAK måste ha teknisk kompetens
för att kunna granska den årliga planen från SKB samt baserat på detta föreslå
avgift till regeringen. Studs-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1069>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1070>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vik understryker behovet av kompetens för bedömning av
egna och av kraftindustrins uppskatlningar av kostnader och fonderingsbehov och
ser detta som ell moliv för myndighelens egen forskning. Delta gäller särskilt
den översiktliga uppföljningen av internationell utveckling på området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5.1 Styrelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om myndighetens styrelse noterar SKI alt den
styrelse som föreslås liksom den nuvarande styrelsen är rena expertslyrelser
trots att betänkandet SOU 1980:14 (som föregick förslaget om nuvarande organisalion)
föreslog en styrelse med huvudsakligen parlamentarisk sammansättning. Såväl
SKLs som SSLs styrelser har stark parlamentarisk representation. NAK anser att
styrelsens teknisk-vetenskapliga kompetens bör vara starkare än vad som framgår
av kommitténs förslag. Antalet ledamöter med teknisk-vetenskaplig kompetens bör
vara minst fyra. Myndighetens huvuduppgift skall vara att utöva tillsyn och ta
initiativ som gäller forskning. Siyrelsen bör därför ha sådan sammansättning,
att den på grundval av beslutsunderlag och yttranden från experter inom olika delområden
kan fatta beslut inom detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5.2 Samrådsnämnd för SSI, SKI och kärnbränslenämnden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fråga om den samrådsnämnd gemensamt för SSI, SKI och NAK
som kommittén föreslår för bl. a. samordning av myndigheternas forskning anser
55/, att sådana förändringar bör leda till vissa förbättringar i SSLs och SKLs
samråd med kärnbränslenämnden jämfört med dagens situation. Problem som kan
uppstå är enligt SKI, att denna samrådsnämnd kan föreslå åtgärder, som sedan
granskas av SKI och SSI, men där säkerhetsmyndigheterna efter sin granskning
kan komma fram till en uppfattning som avviker från nämndens. Detta är
olyckligt då man önskar att allmänhelen skall ha förtroende för myndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NAK finner det vara väl motiverat att inrätta en sådan
samrådsnämnd. Den bör inte ha några beslutsbefogenheter. Dess uppgift bör vara
att verka för en samordning av myndigheternas verksamhet inom vissa väl avgränsade
områden. Övervägande skäl talar enligt NAK för att inskränka dessa uppgifter
till att gälla forskningsfrågoma. Eftersom de tre myndighelerna (SSI, SKI och
NAK) har delvis olika ansvar är det angeläget att samordningsuppgiften inte
omfattar tillsynsfrågorna. Erfarenhetsmässigt är informationsfrågor hos
myndigheter nära förknippade med tillsynsverksamheten. Därför bör inte heller
informationsfrågor ingå i samrådsnämndens arbetsuppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energiforskningsnämnden anser att den föreslagna
uppdelningen skulle vålla problem för dem som skall genomföra forskningen. På
myndighetssidan skulle förslagets samrådsförfarande leda till onödigt höga
arbetstids-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1071>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1072>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kostnader
för beredning av beslut om forskningsstöd och övrig forsknings-administration
och likartad kompetens skulle behövas på flera håll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt bästa möjliga garantier skall kunna skapas för en samordnad och rationell
forskningsverksamhet inom de aktuella områdena anser vetenskapsakademien att
man bör överväga bildandet av en samarbetsnämnd (programkommhté) inom
naturvetenskapliga forskningsrådet med representation från SSI, SKI och NAK.
Lämpliga delar av dessa myndighelers forskningsanslag skulle då kunna ställas
till denna nämnds förfogande. Alla ansökningar från landels forskare inom dessa
områden skulle dä behandlas i nämnden som därigenom skulle ha en samlad och
aktuell bild av forskningsverksamheter och forskarrekrytering inom
kärnavfallsområdet. Nämnden bör ha en majoritet av aktiva forskare och även
kunna spela en viktig roll vid den föreslagna treårsgranskningen av hela
forskningsverksamhelen i landet rörande kärnavfallshanteringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
SVAB:s uppfatlning bör granskningen av forsknings- och utvecklingsprogram samt
styrningen av den forskning på avfallsområdet som sker i myndigheternas regi
ske av en samrådsnämnd, som är gemensam för SKI, SSI och NAK. Till denna
samrådsnämnd kan knytas forskare och olika fristående experter. Genom att
nämnden görs gemensam får den även en samordnande funktion och den medverkar
också till en bättre kraftsamling av de knappa personella resurser som finns i
Sverige med lämplig vetenskapliga kompetens. Kommiltén har föreslagit en
rådgivande forskningsgrupp, knuten till kärnbränslenämnden. SVAB bedömer dock
möjligheterna för den rådgivande forskargruppen atl kunna genomföra en effekUv
granskning av SKB:s och industrins forskningsprogram vart tredje år vara mycket
små och avstyrker därför denna del av förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>55/
och SKI föreslår atl en rådgivande nämnd i avfallsfrågor inrättas för de nämnda
myndigheterna enbart. SSI anser närmare bestämt, atl denna nämnd, som även får
en samordnande roll, skall till myndigheterna yttra sig bl.a. i fråga om
översyn av SKB:s FoU-program, viktigare granskningsfrågor rörande
kärnavfallsanläggningar, myndigheternas långsiktiga forskningsplanering inom
kärnavfallsområdet samt vissa informationsfrågor. Nämnden kan vid behov även
diskulera övergripande avfallsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
SKI hänvisar till pågående arbeten för utveckling av samarbetsformer mellan
SKI och SSI liksom till ett gemensamt SKI-SSI-förslag i
anslagsframställningarna för 1985/86 om att inrätta en gemensam avfallsnämnd.
En löpande samordning av forskningsprojekt tillgodoses redan genom fortlöpande
kontakter mellan myndigheternas linjeorganisationer. STU anser, att detta
organs uppgifter borde kunna kompletteras med ett ansvar för att initiera sådan
forskning som i framtiden kan leda Ull andra tekniska lösningar på bl.a.
avfallshanteringen än den forskning som f.n. bedrivs och för vilken SKB har
ansvaret. SKI och SSI kunde därvid avsätta viss del av sin budget för stöd till
projekt med denna inriktning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1073>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1074>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>121</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.6
Avgiftssättningen och fondsystemet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
bärande tanken i fondsystemet för finansiering av kostnader för haniering av
använt kärnbränsle m. m. är alt kostnaderna bör belasla dem som drar nytta av
kärnkraften. Några remissinstanser anför synpunkter i de principiella frågorna
kring fonderingssystemd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk anför, atl det redan i dag på elt trovärdigt sätl måste göras klart
alt tillräckliga resurser kommer att ställas till förfogande vid de framtida
tidpunkter då avfallet skall hanteras. Ingen fondkonstmklion kan emellertid
ensam klara detta. De fondkonslmktioner som kommittén överväger har alla
staten som yttersta garant för att de fonderade medlen skall användas för det
avsedda ändamålet. Ingenting hindrar emellertid statsmakterna - exempelvis
genom riksdagsbeslut - att vid någon tidpunkl efter år 2000 använda medlen på
annal sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>/?/? V diskuterar
resursöverföringens natur. Enligt verket är det gmndläggande motivet till hela
avgiftssystemet moraliskt, dvs. kostnaderna för avfallshanteringen skall bäras
av kärnkraftens konsumenter och inte av kommande generationer. Fonderingen av
avgiftsmedlen skall garantera att det finns finansiellt ulrymme för
avfallshanteringens kostnader även efter kärnkraftens avveckling. EmellerUd kan
dagens konsumenter i realekonomisk mening avbörda kommande generationer endast
i den utsträckning som fonderingen medför att kommande generationer kan förfoga
över större produktiva resurser än vad de eljest skulle göra. Avgörande därvidlag
är inte bara hur de fonderade medlen förvaltas, utan också hur det tillskott
till kapitalmarknaden som fonden representerar inverkar på kapitalmarknadens
investeringsbeteende i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>IVA anser, att det också
har stor betydelse att de fonder som nu läggs upp får ha sin egen identitet för
att visa att avfallsfrågan inte kommer att negligeras av myndigheterna eller
inlemmas i den generella statsbudgeten. Härvid betyder en bra fondförvaltare
mycket för trovärdigheten i del lotala programmet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>PK-banken anför, att det
inte är självklart att några speciella fondmedel överhuvudtaget skulle behöva
byggas upp för att nå de mål som avgiftsbeläggningen av reaktorinnehavarna
syftar till. I princip skulle den åsyftade fördelningen av kostnaderna för
avfallshanteringen mellan generationerna kunna åstadskommas genom att
avgiftsintäkter till statskassan finge leda lill lägre statsskuld än vi eljest
skulle ha fått och att kostnaderna för avfallshantering sedan bestreds ur
statskassan efterhand som de uppkommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.6.1
Fondförvaltningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittébetänkandet
anger olika alternativ för placering av influtna medel i finansieringssystemet,
och även för administration av placeringen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1075>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1076>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>anges alternativa organ (riksbanken, riksgäldskontord,
kärnbränslenämnden, affärsbanker). Några remissinslanser har anfört synpunkter
härpå. Statens energiverk anser, alt del är långt ifrån säkert att en fond
associerad lill kärnbränslenämnden kan agera lika effekUvt som någol av
befintliga kreditinstitut. Den direkla fondförvaltningen bör, enligt verkets
bedömning, inle åvila kärnbränslenämnden. Istället bör nämnden koncentrera sig
på uppgiften all förbereda en säker slutförvaring av kärnavfallet. All tillse
att forskningen sker på etl allsidigt och kompentent säll är, enligt verkets
bedömning, av större vikt för allmänhetens förtroende för att
förvarings-problem ska lösas än att i samma syfte bibehålla kopplingen mellan
avgifterna och lagrens finansiering i form av fonder inom nämndens ram. Enligt
RRV är redan de tre ekonomiska huvuduppgifterna (nämligen avgifisbe-räkning,
förvaltning av medel och beslut om ersättningar) sinsemellan så olika att de
kan hanleras organisatoriskt åtskilda. Oavsett valet av placeringsformer synes
förvaltningen av de ackumulerade avgiftsmedlen kunna administreras åtskilt frän
samtliga övriga huvuduppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande ulredningens diskussion om organisalion av
kapitalförvaltningen anser FKA att ansvarel för förvaltningen bör åvila NAK.
Detta bör dock ej Ulgöra hinder för NAK:s styrelse atl, då den bedömer detta
lämpligt, kunna lägga ut hela eller delar av denna kapitalförvaltning hos
frislående företag, såsom banker och andra företag, som åtar sig sådana
uppdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bankföreningen vill understryka kommitténs påpekande att
personer med professionell erfarenhet av kreditmarknaden finns tillgängliga i
bankerna som dessutom erbjuder en miljö som underlättar detta slag av
förvaltning. PK-banken anför, att när nu fondmedel byggs upp som skall
förvaltas och användas dels för återlån till reaktorinnehavarna, dels för att
efter hand bestrida kostnaderna för avfallshanteringen, dd ter sig självklart
att dessa medel skall förvaltas professionellt till lägsta möjliga förvaltningskostnad
och utan några bindningar till placeringar i energisektorn. PK-banken instämmer
med kommittén i slutsatsen att förvaltningsuppdraget bör överlämnas till en
bank där kompelensen redan finns uppbyggd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6.2 Återlånesystemet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittéförslaget innebär att det nu gällande systemet med
återlån av fonderade avgiftsmedel till reaktorägarna upphör omkring år 1990.
Kraftförelagen har i sina remissvar tagit upp detta förslag och motsätter sig
del. 1 principfrågan anför FKA, att kapital, som via priset på elkraft och elt
avgiftssystem samlas i fonder för att bekosta kärnkraftens restkostnader, också
i största möjliga utsträckning bör få arbeta inom kärnkraftföretagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>OKG påpekar, att kraftföretagen under lång tid framöver
kommer att genomföra mycket stora investeringar. I all synnerhet gäller detta
om kärnkraften skall ersättas. Investeringsnivån för kraftföretagen kommer</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1077>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1078>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>all
väsenlligl överstiga den penningmängd som via avgifier från kärnkraft-företagen
fonderas hos NAK. Dessa investeringar måste till övervägande del finansieras
genom upplåning. Det är därför nödvändigt för kraftförelagen all tillförsäkra
sig ett rimligt kredilutrymme oavsett om åleriåning kan ske via NAK eller ej.
Den "fördel" för kraftförelagen i kredilavseende, som kommillén
angelt, innebär således inle några förändringar i kraftföretagens
investeringsbenägenhet. Detta betyder i sin tur att den kreditvolym, som behövs
för dessa invesleringar, måste sökas på den svenska kreditmarknaden, där
fondmedlen hos NAK utgör en del. Eftersom fondmedlen härrör från medel generade
i kärnkraftindustrin synes del i hög grad rimligl atl svensk kraftindustri
också i framliden kan åleriåna medel från dessa fonder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SVAB
har svårt atl förstå kommitléns resonemang i fråga om återlån mot bakgrund av
att så sent som 1981 medlen för framlida omhändertagande av utbränt kärnbränsle
fonderades inierni inom kraftförelagen. Man disponerade således medlen hell
och fulll inom förelaget, samtidigt som medlen fick en realavkastning på mellan
3 och 4 procenl. Finansieringslagens ikraftträdande innebar en klar försämring
i detta avseende. SVAB konstaterar nu därför med oro att kommitténs förslag
att på sikt slopa återlånerät-len innebär en ytteriigare försämring för
kraftindustrin. SVAB avstyrker därför denna del av förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfall
anför myckel kritiska synpunkter på kommitténs resonemang och förslag. 1 fråga
om del fonderade kapitalet anför verkel, att andra branscher och företag som
icke har någon anknylning till detla kapital knappasl kan sägas bli missgynnade
av alt kraftförelagen utnyttjar sådant kapital för egen kapitalförsörjning i
den utsträckning detta är möjligt. Genom att kraftindustrin delvis kan
tillgodose sitt kapitalbehov med av förelagen själva skapade medel får andra
företag större utrymme på kapitalmarknaden, vilket måste vara gynnsamt för
dem. Om kapitalet skulle utlånas lill andra innebär detta snarare etl
missgynnande av kraftindustrin och gynnande av andra industrier och företag på
krafiindustrins bekostnad. I fråga om kärnbränslenämndens val av placeringar
frågar sig Vattenfall hur nämnden skall kunna jämföra lönsamhet för t.ex. en
kolkondens-anläggning med en investering inom ett cellulosaföretag. Det kan
härvid konslateras att kraftindustrins invesleringar icke syftar till
vinslmaxime-ring utan till att upprätthålla etl system som tillgodoser elbehov
till lägsta möjliga kostnader. Skulle finansieringen av sådana invesleringar
komma i andra hand i förhållande lill, enligt nämndens bedömning, högavkastande
invesleringar inom andra branscher?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
vägande skäl för borttagandet av nu gällande återiånesystem har enligt
Vattenfall icke redovisats och verket avslyrker bestämt utredningens förslag
om slopande på sikt av nuvarande återiånesystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NAK
föreslår atl återlånesystemet avslutas snarast. Detta kan ske tidigare än vad
kommittén föreslagit, nämligen genom alt riksdagen anvisar Vattenfall en annan
finansieringsform.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1079>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1080>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om förränlningsmöjligheterna - det kan påpekas att hög realav-lastning på
fonderade medel medger att avgiften sätts lågl - menar OKG, atl del inle kan
påvisas att återlånesystemet skulle innebära sämre förränt-ningsmöjligheter för
NAK än de alternativa placeringsmöjligheter, som föreslagits. Tvärtom synes
direkt kreditgivning vara överlägsen placeringar i olika former av
obligationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksbanksfullmäktige
instämmer i ulredningens förslag att återiånesy-stemel bör avskaffas men har
svårt att se skälen för atl dröja med detta till år 1990. Utredningen åberopar
de finansieringsbehov Vattenfall har ådragit sig i samband med förvärvet av
Gränges Krafts rörelse. Vattenfalls finansieringsproblem får enligt
fullmäktiges mening lösas på annat sätt. Det framstår som olämpligt att
fortsätta med etl allmänt återiånesystem enbart av del skälel. I en reservation
av två ledamöter av fullmäktige anförs däremot att det regelsystem som urspmngligen
beslutades i stället bör bibehållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fullmäktige
för riksgäldskontoret delar kommitténs uppfattning all återlånesystemet bör
upphöra men vill ifrågasätta om systemet inte kunde avvecklas tidigare och
avvisar alternativet lån till investeringar inom energiområdet eftersom
specialdestinering på kreditmarknaden leder till mindre effektivt
resursutnyttjande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.6.3
Placeringen i övrigt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
placeringen i övrigt av fondmedel - bortsett från återiån till reaktorägare —
kommenteras utredningens diskussion av flera remissinstanser. Slatens
energiverk förordar att, om statsmakterna finner en fondering av avfallsmedlen
nödvändig, de fonderade medlen inte begränsas till sin användning. Detta är
också en lösning helt i linje med kommitténs tilläggsdirektiv. Om detta
lämpligast sker via riksgäldskontoret eller på någol annal sätt undandrar sig
verkets bedömning. Principiellt anser verket, atl nackdelarna med öronmärkta
pengar i fonder av det föreslagna slaget är att de leder till en ineffektiv
kapitalmarknad. Sparade medel bör tillförsäkras de mest högavkastande ändamålen
i ekonomin. Risken är i detta sammanhang att kapitalet används i projekt med
lägre avkastning inom fondernas område istället för i mer lönsamma
verksamheler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>VatlenfaU
påpekar, att enligt nu gällande regler kapitalet fått en lägre förränlning än
vad som skulle varit möjligt vid friare placeringsmöjligheter utan atl avkall
på säkerheten behövt ske. Mot bakgrund härav föreslås att reglerna ändras så
tillvida att NAK får möjligheter att placera tillgängliga medel på alternativt
sätt som ger bästa möjliga förräntning. Kommittén anvisar själv placering av
medlen i aktier eller obligationer som tänkbara alternativ på sikt. Då aktier i
sig utgör riskkapital bör enligt Vattenfalls mening sådana placeringar icke
komma ifråga i detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
kan för sin del acceptera två av utredningens placeringsalternativ,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1081>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1082>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nämligen
placering i aktier/obligationer samt fondering i riksgälden. Beträffande dd
tredje alternativet, direktlån med prioritering av energisektorn, anser RRV, i
likhet med vad som framhålls i ett av de särskilda yttrandena i betänkandet,
att en specialdestinering av kredilutrymme inte är förenUg t:ned en effektivt
fungerande kredilmarknad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksbanksfidlmäktige
kan inte acceptera förslagen om atl på någol sätt prioritera finansieringen av
energiinvesteringar med dessa medel. En utvidgning av den prioriterade delen
av kreditmarknaden är inte önskvärd och torde även möla betydande svårigheter.
En prioritering av finansieringen av energisektorn där samtidigt förråntningen
av kreditgivningen skall maximeras saknar för övrigt mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fullmäktige
vill även på del bestämdaste motsätta sig en utveckling där de fonderade medlen
skulle slussas ut på kreditmarknaden i allmänhet och till aktiemarknaden i
synnerhet. Atl placera medel av denna karaktär i riskkapital framstår som i hög
grad olämpligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fullmäktige
för riksgäldskontoret vill för sin del tillmäta fondering av avgiftsmedel i
riksgäldskontoret stor betydelse med hänsyn lill de omfattande
finansieringsbehov som kan fömtses för statens vidkommande även under de
närmaste decennierna och förordar därför alternativet med en placering av
fondkapitalet på konto i riksgäldskontoret. 1 övrigt påpekar fullmäktige att
placering i bl.a. aktier och obligationer torde vara det alternativ som ger
möjlighet lill högst effekiiv avkastning. En placering i aktier inrymmer dock
uppenbarligen risker som med hänsyn till syftet med fondkapitalet bör undvikas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>FKA
förordar, att för att avgiftsnivån - och därmed prisel på elkraft -skall kunna
minimeras, avkastningen på fondema skall maximeras, med de begränsningar som
kraven på säkerhet medför. Detta bör tillgodoses dels genom att kraftföretagen
betalar marknadsmässig ränta på av dem disponerat kapital, dels genom att
övrigt kapital placeras i marknadsinslmment. Med hänsyn till säkerhetskraven
bör dock enligt bolaget placering i aktier och annat riskkapital ej accepteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>OKG
anser, att om del vore möjligt att genom en direkt placering hos
riksgäldskontoret garantera en real avkastning, ett sådani ahernaliv vore
intressant. I övrigt vill OKG betona vikten av att en överenskommelse träffas
med riksbanken om tillämpning av marknadsmässig ränta för den Udshorisont,
under vilken medlen kan placeras. Alternativt bör NAK få möjlighet att fritt
placera aktuella fondmedel i olika former av marknadsinslmment. SVAB
tillstyrker att NAK erhåller en friare rätt att placera fonderade, icke
återlånade medel. Fömtom placering i statspapper - statsskuldväxlar,
riksobligationer - kan obligationsköp förekomma. Portföljförvaltningen kan med
fördel köpas av bank eller annan lämplig penningmäklare. SVAB vill framföra
förslaget att de inbetalande reaktorägarna tillsammans med NAK kan bilda en
placeringspanel för samråd i dessa frågor.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1083>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1084>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bankföreningen
vill såsom huvudprincip hävda alt de fonderade medlen bör kanaliseras lill
kapitalmarknaden. Om statsmakterna anser att exempelvis energisektorns
upplåningsbehov skall prioriteras, är della en separat fråga som inte direkl
hör samman med frågan om placeringen av de fonderade
kärnbränsleavfallsavgifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns, som nämnts lidigare, elt samband mellan den (reala) avkastning som man
förväntar sig på fonderade medel och den avgift som bör sättas för all täcka
framlida utbetalningar. VatlenfaU anser all det i första hand är i
kärnkraftfördagens och deras ägares intresse alt en god förränlning kan
erhållas på de som avgifter inbetalda medlen. I den mån medlen icke erhåller
bästa förränlning innebär della i realiteten alt kraftföretagen subventionerar
den sektor i samhällel som kan disponera över medlen och som härvid belalar en
ränla som understiger alternativt bästa placering av kapitalet. Verket päpekar
vidare, atl om kapitalet är utlånat Ull kraftföretagen en automatisk
balansering inom kraftföretagen erhålles mellan ränior och avgifier på så sätt
atl lägre ränla ger högre avgifter på sikl och vice versa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Betänkandet
diskulerar möjlighelen atl placera fondmedel med garanterad real avkastning.
NAK anser att kraven på en god realavkastning och betryggande säkerhet måste
vara avgörande i vald av placeringsform. Avkastningskravet måste således väga
tyngre än kortsiktiga finanspolitiska överväganden. Därigenom minskar också
risken för de långsikliga finanspolitiska problem som kan uppkomma om
avkastningen blir alltför låg. Mycket talar för en placering i
riksgäldskontoret, under förutsättning alt detta kan garanlera en
marknadsmässig avkastning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fullmäktige
för riksgäldskontoret kan i och för sig acceptera atl en garanlerad real
avkastning skulle reducera osäkerheten om förutsättningarna för den framtida
avkastningen och därigenom underlätta avgiftssättningen. Å andra sidan skulle
en garanti om en viss given real avkastning introducera elt nytt element i
statens upplåning, innebärande all riksgäldskontoret riskerar att få högre
kostnader än som skulle ha varil fallet vid upplåning mol nominell ränta,
vilket yttersl drabbar skattebetalarna. Principen om en real räntesättning bör
därför prövas noga av statsmakterna. Innan så skett är fullmäktige inte beredda
alt förorda annal än en inlåning till nominell ränta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>OiG
vill i sammanhanget erinra om att kraftföretagen tidigare själva förräntade de
medel som avsatts för hantering av använt kärnbränsle m. m. varvid
realavkastningen hölls omkring 3-4 procent. Införandet av finansieringslagen
motiverades med att medlen skulle finnas tillgängliga för framlida disposiUon.
Det förutsattes dock atl den reala avkastningsnivån skulle bibehållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SVAB
anser att det är av väsentlig vikt för kraftföretagen att högsta möjliga
avkastning erhålles på de inbetalda medlen och man bör minst uppnå den
realavkastning på mellan 3 och 4 % som erhölls då kraftföreia-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1085>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1086>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gen
själva förvallade medlen. Kravet på real avkastning bör således inle sällas
lägre än 3%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bankföreningen
släller sig iveksam lill möjlighelerna att uppnå en garanlerad real avkastning
för placeringarna - oavsett i vilken form dessa sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
gällande regler skall en reserv av minsl 25 procenl av fonderade medel kvarslå
på konto i riksbanken och inte vara disponibel för återlån. Denna gräns
föreslås sänkt lill 15 procent enligt kommitléns förslag. Vattenfall föreslår
all kravet på kapilal som vid varje utlåningstillfälle måste slå kvar under N
AK:s förvaltning fasislälles till 5 procent fr. o. m. år 1987. FKA anser
likaledes, atl reserven kan begränsas till 5 procenl av fonderade medel. OKG
anser att reservmedelsandelen bör kunna sänkas kraftigt från nuvarande 25
procent Det bör emellertid påpekas atl definilionen av begreppel
"reservmedel" måste vara entydig. SVAB lillslyrker att reserven på
inbetalda medel vad gäller återlån minskas från 25 lill 15 procent eller lägre.
NAK bör ges friare händer atl placera dessa medel för atl säkerställa en högre
avkastning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:73.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 120. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1087>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1088>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
7</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Storstadsområdenas värmeförsörjning, m.m. (Ds I
1983:5)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning
av och remissyttranden över promemoria utarbetad inom industridepartementet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Innehåll</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Sid</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning av
promemorian ....................... 129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Remissyttranden ............................................. 132</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Remissförfarandet ....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänna förutsättningar .............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>133</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Energihushållning ........................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>133</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Oljeersällning ............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>134</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förberedelser för
kraftvärmeproduktion ............ </span><span style='font-family:Verdana'>. </span><span
style='font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Miljö, sysselsättning, m.m................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>136</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslag avseende resp. region ........................ </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>137</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.7.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Storstockholm ..................................... 137</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.7.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Göteborg ............................................. 141</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.7.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Malmö ................................................. 144</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1089>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:69.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1090>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Sammanfattning av promemorian</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under vintern och våren år 1983 har ell antal
överläggningar ägt rum mellan föreirädare för industridepartementet och för
berörda kommuner. Som underlag för överläggningarna har bl. a. funniis
kommunernas oljereduklionsplaner. Resultatet av den genomgång av planer m.m.
som har skett vid överläggningarna redovisas i föreliggande promemoria.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehållet i promemorian kan sammanfattas påföljande sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom storstadsområdena har genomförts en omfatlande och
myckel ambitiös planerings- och utredningsverksamhet, speciellt när dd gäller
oljeersällning under 1980-talet. Denna har också i en viss omfattning kunnat
läggas till gmnd för ett beslutsfattande inom delta område. 1 flera fall har
emellertid förekommil alt de alternativ som har kommit fram genom planerings-
och utredningsverksamheten inle har kunnat förverkligas. Därigenom kan risker
finnas för att uppställda mål i form av bl.a. oljeersällning inte kan nås med
ekonomiska uppoffringar som följd för samhället och för de i kommunerna boende
och verksamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mol bakgmnd härav har syftet med överläggningarna varit
att söka finna genomförbara alternativ som dels säkerställer att de mål som
gäller för oljeersättningen under 1980-talet kan nås, dels att Ullräckliga
förberedelser vidtas för atl skapa ett utrymme för uppförande av kraftvärmeverk
när detta är ekonomiskl motiverat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I promemorian diskuteras först planeringsläget i fråga om
energihushållning och oljeersättning. Därefter diskuteras de åtgärder som med
utgångspunkt i överläggningarna har befunnits lämpliga för atl dels säkerställa
oljeersättningen, dels skapa förutsättningar för kraftvärmeproduklion.
Avslutningsvis diskuteras sysselsättningseffekter, investeringsbehov och
konsekvenser för miljön av åtgärder som rör värmeförsörjning m.m. i
storstäderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller energihushållning är den av statsmakterna
fastställda målsättningen en minskning av bruttoenergianvändningen i 1978-års
byggnadsbestånd med 48 TWh till år 1990, varav endasl en mindre del av
sparandel skall ske efter år 1988. Det kan konstateras att vissa skillnader
finns när det gäller uppläggningen av energihushållningen i de olika storstadsområdena.
Skillnaderna synes i stor utsträckning vara beroende på att olika antaganden
och beräkningsmetoder har använls vid bedömningen av möjlig sparpotential.
Detta gör alt det i nuläget är svårt alt bedöma i vilken utsträckning som
storstadsområdena kommer att medverka till uppnående av energisparmålet.
Regionala skillnader bör kunna motiveras av skilda fömtsättningar i klimat,
bebyggelsens ålder och karaktär samt dess värmeförsörjning. De enklaste och
billigaste åtgärderna kommer huvudsakligen att vara genomförda till mitten av
1980-talet. Erfarenheter från storstadsområdena visar att mycket goda effekter
av energisparåtgärder kan uppnås i flerfamiljshus och lokaler. Det är angeläget
att inrikta den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1091>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1092>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kommunala energiplaneringen så all sparåtgärderna får
största möjliga effekt samtidigt som en riktig avvägning sker mellan ålgärder
för energihushållning och energitillförsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Storstadkommunernas oljereduklionsplaner kommer vid ell
genomförande att innebära en oljeersällning som uppfyller de målsättningar som
ställs av sialsmaklerna såväl naiionellt som specifikl för
Slorstockholms-områdel. Under 1980-lalel kommer oljereduklionen alt åstadkommas
medelst utnyttjande av elpannor och värmepumpar i fjärrvärmenäten. Koleldade
hetvattencenlraler är vidare under uppförande eller planeras för idrifllagande
under perioden 1985-1990. Spillvärme utnyttjas f.n. i stor utsträckning i
Göteborgs och Malmös fjärrvärmesystem. Under 1980-talet planeras användningen
av spillvärme komma atl öka ytterligare. Även om vissa beslut om ålgärder
enligt oljereduklionsplaneringen har fatlats återstår emellertid viktiga
avgöranden i flera av storsladsområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter genomgången av uppgjorda planer m. m. redovisas i
promemorian vissa åtgärder som kan övervägas i syfte att åstadkomma en
utveckling av storstädernas värmeförsörjning som säkerställer oljeersättningen
under 1980-talet och skapar fömtsättningar för utbyggnad av kraflvärme när
detta är ekonomiskt moliveral. Om de ålgärder som här redovisas kommer till
utförande kan oljeersättningen i storsladsområdena bedömas öka med 0,5 milj.
ton under 1980-talel. Total oljeersättning kan därmed komma all uppgå till
drygt 2,5 milj. lon i storstadsområdena. Åtgärderna sammanfattas i det
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholm</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oljeersällning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fjärrvärmenäten
i Storstockholms södra delar bör hopkopplas så atl befintliga och planerade
anläggningar kan utnyttjas effektivare. Det samlade nätet bör omfatta
Stockholms sydvästra nät. Botkyrka, Huddinge, Södertälje, Haninge, Skogås och
Högdalenområdd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1
fjärrvärmenäten i Storstockholms norra delar bör strategiskt motiverade
hopkopplingar genomföras mellan näten i Solna, Sundbyberg och Stockholms
kommun. 1 samband härmed övervägs om några nya lägen för
förbränningsanläggningar behöver etableras i de nordliga näten under
1980-talet - eller om utbyggnad och konvertering kan ske i befintliga lägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ledningsutbyggnader
bör genomföras på elt sådani sätt atl en framtida anslutning till en ledning
till Nynäshamn blir möjlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Underlag för kraflvärme</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>• Statsbidrag på 10% av investeringskostnaden bör
övervägas för strate<br>
giska och långsiktigt motiverade distributionsanläggningar för Qärr-<br>
värme som beställs före år 1986.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1093>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1094>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>131</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Principbeslut
bör fattas om all bygga en ledning Ull Nynäshamn när kraftvärmeutbyggnad och
spillvärmeanslutning ekonomiskl bär denna investering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Planering av en
ledning till Nynäshamn sker genom STOSEB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett
kraflvärmeverk med placering i Nynäshamn kan planeras av etl bolag som
exempelvis till hälften ägs av STOSEB och lill en fjärdedel ägs av vardera AB
Svarthålsforsen och av statens vattenfalls verk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborg</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oljeersällning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Oljeersältningsplaneringen
är mycket ambitiös och flera åtgärder har redan genomförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är
väsentligt att förutsättningarna klargörs för att genomföra de åtgärder i
värmeplanen som syfiar till en hopkoppling mellan Göteborgs fjärrvärmenäl och
de värmedistributionssystem som drivs av de kommunala bostadsbolagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det är
angeläget atl en överenskommelse snarast kan uppnås mellan Göieborgs och
Partille kommun om sammankoppling av Qärrvärmenät-en.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Underlag för kraflvärme</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För strategiskt
och långsiktigt motiverande distributionsanläggningar för Qärtvärme kan ett
investeringsbidrag på 10% övervägas för de anläggningar som beställs före år
1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den planering
som tidigare har bedrivits avseende en kraflvärmean-läggning på Flatholmen bör
åtempptas. Förberedande överläggningar kan därvid tas upp mellan kommunen och
statens vattenfalls verk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare bör markreservaUoner göras. En utgångspunkt i
planeringen bör vara att ett koleldal kraftvärmeverk skall utrustas med sådan
reningsteknik att miljöpåverkan blir ringa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmö</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oljeersällning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>m 1 Malmö har en mycket ambitiös oljeersättningsplanering
skett. Flera åtgärder har beslutats och genomförts. Fömtsatt alt ännu ej
genomförda åtgärder förverkligas återstår under 1980-talet endast mindre
arbeten med att förstärka fjärtvärmenäld.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Underlag för kraftvärme</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>• Det är angeläget atl så snart som möjligl klargöra
möjlighelerna att<br>
förstärka elproduktionskapacitei i form av koleldade kraftvärmeverk.<br>
Ett alternativ som särskilt bör prövas i detta sammanhang är ett krafl-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1095>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1096>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>värmeverk
som kan utnyttja ny teknik. Det är väsentligt atl Malmö kommun och Sydkraft AB
snarast slutför överläggningarna om fömtsättningarna att uppföra etl sådani
större kraftvärmeverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller miljöaspekterna på storstadsområdenas värmeförsörjning kan konstateras
att luften i tätorterna avsevärt förbältrals sedan mitten av 1960-talel Ull
följd av övergången till lågsvavliga eldningsoljor, utbyggnader av fjärrvärme
saml förbättrad skötsel av individuella pannor. En ytterligare förbättring kan
förväntas till följd av energisparande, övergång från olja till el och
spillvärme samt fastbränsleeldning med avancerad förbrännings- och
reningsteknik. Vad särskilt avser svaveldioxidutsläppen i storstadsområdena
kommer dessa enligt beräkningar att reduceras under 1980-talet från ca 39000
ton per år 1980 lill ca 24000 ton år 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Storstadsområdena
redovisar för perioden fram till år 1990 ett totalt investeringsbehov av ca 11
miljarder kr. för energiinvesteringar. En över-slagsmässig bedömning av
sysselsättningseffekterna är att dessa investeringar leder till ca 22000
årsarbeten under 1980-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överläggningarna
har visat att det förefaller atl finnas goda möjligheter alt finna lösningar på
storstädernas värmeförsörjningsfrågor som säkerställer en god oljeersällning
under 1980-talel och skapar förutsättningar för ett framtida utnytUande av
kraflvärme. Härigenom uppnås posiUva effekter på bytesbalansen, skapas
sysselsättning och ges möjligheter till utnyttjande av ny teknik.
Förbättringar av miljön i storstadsområdena är också möjlig att uppnå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Remissyttranden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1
Remissförfarandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Departementspromemorian
(Ds 1 1983:5) Storstadsområdenas värmeförsörjning m. m. har varit utsänd på
remiss. Yttranden har avgetts av statens nalurvårdsverk, koncessionsnämnden för
miljöskydd, bostadsstyrelsen, statens planverk, statens vatlenfallsverk,
statens energiverk, statskontoret, riksrevisionsverket, sjöfartsverket,
länsstyrelserna i Slockholms, Malmöhus län och Göteborg och Bohus län.
kommunerna Botkyrka, Danderyd, Haninge, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka,
Nynäshamn, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Södertälje, Tyresö,
Upplands Väsby, Burlöv, Lund, Malmö, Göteborg, Partille, Svenska
Kommunförbundet, Stor-Stockholms Energi AB, Stockholms läns landsting,
Göteborgs stads bostadsaktiebolag. Södertörns Fjärrvärme AB, Folkkampanjen mot
kärnkraft. Nynäs Petroleum AB, Sydkraft AB, Söderhalls renhållningsverk AB,
Nynäshamnskombinatet HB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
anslutning till remitteringen har yttranden även inkommit från Svenska
Petroleum Institutet, VVS-Tekniska Föreningen, Swedegas AB, Stockholms
Handelskammare samt Göteborgsregionens kommunalförbund.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1097>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1098>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>133</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Allmänna förutsättningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissopinionens övervägande majoritet delar de förslag
som läggs fram i promemorian. Mot bakgmnd av att flertalet av förslagen i promemorian
är lokalt avgränsade avser huvuddelen av remissvaren endast mindre delar av
promemorian.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I följebrev lill remissen har särskilt angivits alt del är
önskvärt att remissinslanser redovisar en bedömning av de ekonomiska
fömtsättningama och effeklerna för berörda intressenter av de presenterade
alternativen. Även miljöeffekter bör belysas för att underlätta en samlad
bedömning av alternativens genomförbarhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Energihushållning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad avser energihushållningsålgärder i ett nationelU
perspektiv framför många remissinslanser bedömningen atl dessa bör genomföras i
slörre omfattning och med störte krafl än vad som beslutats av riksdagen under
år 1981.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bostadsstyrelsen delar sålunda inte uppfattningen att de
billigaste energisparåtgärderna kommer atl vara ulförda vid mitten av
1980-talet, utan anser i likhel med Malmö kommun atl mer kraftfulla styrmedel
måste tillkomma för att uppnå sparmålen. Därtill anser bostadsstyrelsen alt
energisparande måste ges ökat utrymme vid energiplaneringen. Liknande synpunkter
framförs också av bl. a. Haninge kommun.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens planverk anför atl en avgörande fråga vid den
fortsaita utbyggnaden av fjärrvärmenäten är avvägningen mellan
energihushållning och energitillförsel. Innan några avgörande beslut fattas bör
enligt verket noga studeras olika systems energispareffekter, energi- och
effektbehov i bebyggelsen samt samhällsekonomiska konsekvenser. Verket ställer
Qärr-värmens krav på framförhållning i planeringen mot risken för överdimensionerade
fjärrvärmenät med de nackdelar, kulvertföriuster etc., som della enligt verket kan
medföra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Botkyrka kommun delar inte den allmänt hållna regeln att
en avvägning mellan sparande och tillförsel av energi skall ske genom en direkt
ekonomiskjämförelse. Kommunen anför att en sparad energienhet måsle ges en
högre prioritet än en tillförd energienhet då den minskar behovel av nya
produkiionsanläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmö kommun anser alt intresset för energisparåtgärder
inom såväl bosläder, lokaler och industrier har ökat markant. Kommunen anser
dock att sparandet om det sker genom vissa "extrema" ålgärder inom
bostadssektorn kan leda till negativa konsekvenser för inomhusklimatet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Både Stockholms och Göteborgs kommun anser atl
promemorians förslag om en särskild utvärdering av energisparande inom
storstadsregionerna är bra och bör genomföras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1099>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1100>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>134</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stor-Stockholms Energi AB (STOSEB) anser det angelägel alt
vid bedömning av energisparåtgärder beakta såväl energi- som effektreduktionen.
Åtgärder med låg effeklbehovspåverkan leder till en överstor produktions- och
distributionsapparat. Liknande synpunkter framförs av Södertälje kommun som
också menar atl energisparandet genom övergång till energisnåla
hushållsapparater kan innebära atl behovet av uppvärmningsenergi ökar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STOSEB anser vidare att åtskilligt återstår att göra för energihushållningen
inom landets kommuner, bl. a. inom lokalsektorn. Stockholms läns landsting
delar denna senare uppfatlning och anför att både ekonomiska skäl och miljöskäl
talar för att eftersträva en kraftigare hushållning. Landstinget efterlyser
därtill förslag på sparincitament från statsmaktens sida. Liknande synpunkter
framförs av Folkkampanjen mot kärnkrafi som även anser att promemorian utgått
från fel gmndförutsättning då huvudfrågan borde vara hur man kan säkerställa en
kraftigare hushållning med alla energislag och en övergång till fömy bara
inhemska bränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>VV5-re/cn/s/ca Förening tar upp frågan om avvägningen
mellan sparande och tillförsel i fjärtvärmeområden. Föreningen avser att ett
motsatsförhållande mellan energihushållning och fiärrvärmeutbyggnad i det
praktiska arbetet inte är sällsynta, men kan undanröjas genom effektivare planerings-
och förberedelseinsatser, inte minst inom den kommunala energiplaneringen.
Föreningen efterlyser skyddsmekanismer mot Qärrvärmenät utbyggda på felaktiga
premisser. Någon sådan risk torde enligt föreningen inte uppstå inom
tätbebyggda storstadsområden, om fjärrvärmen dimensioneras med hänsyn till
energihushållningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Oljeersättning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvuddelen av berörda kommuner delar promemorians
slutsatser angående oljeersättning på nationell nivå. Behovet av fortsatta
åtgärder för att minska oljeförbrukningen ifrågasätts dock av Svenska Pelroleum
Institutet (SPI). SPI framhåller att målet för år 1990 redan uppnåtts och
efterlyser därför en närmare motivering i promemorian för fortsatt
oljeersällning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk som begränsar sitt remissyttrande till
några allmänna synpunkter på förändringen i storstädernas värmeförsörjning,
anför att den mest angelägna åtgärden är att produkiionsanläggningar
konverteras till fastbränsleeldning eller eldrift och att lågvärdig värme med
hjälp av värmepumpsteknik nyttiggörs. Verket instämmer i promemorians slutsats
att det arbete som sker inom kommunerna för planering av oljeersättningen är
ambitiöst. Slulligen konstaterar verket att oljeersättning bör bedrivas så att
utbyggnad av nya kraftvärmeverk möjliggörs i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Swedegas AB framhåller vikten av alt en noggrann prövning
görs även av naturgasens förutsättningar för atl uppnå de av riksdagen
fastställda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1101>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1102>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>målen för bl. a. oljeersättning. För att naturgas skall
kunna bli ett alternativ och komplement till övriga energisiag måsle beslut om
ökad nalurgasanvändning fattas under mitten och slutet av 1980-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser för fram även andra energikällor som
lämpliga vid oljeersällning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SPI och Nynäshamns kommun anser alt promemorian i större
utsträckning skulle ha beaktat möjligheten att utnyttja industriell spillvärme
i kommunala Ijärrvärmenät. Nynäshamns kommun anför därtill att industriell
spillvärme "på jämbördiga ekonomiska villkor" bör få konkurrera med
annan energiförsörjning l.ex. med värmepumpar. SPI framhåller alt storstadsområdenas
energiförsörjning bör planeras så alt spillvärme från processindustri i största
möjliga utsträckning tas tillvara. SPI hävdar att nyttiggörande av spillvärme
är etl icke oväsentligt konkurrensmedel mot utländsk processindustri av samma
typ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SöderhaUs renhållningsverk AB (SÖRAB) anför att avfall som
resurs vid oljeersättning inte tillräckligt beaklats i promemorian. Enligt
SÖRAB bör sopförbränning med avfall från industri och hushåll betraktas som ett
varaktigt, förnybart och inhemskt bränsle som med samhällsekonomisk fördel kan
ersätta importerad olja eller kol. Även Sollentuna kommun framför liknande
synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Förberedelser för kraftvärmeproduktion</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Departementspromemorians beskrivning av fömtsättningen för
kraftvärmeproduktion och förslag om bl. a. bidrag för att skapa större sammanhängande
fjärrvärmenät tillstyrks av huvuddelen av remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det särskilt gäller förslaget om bidrag för s. k.
strategiska hopkopplingar anser flertalet berörda kommuner att bidragen bör
differentieras mellan olika projekt och att bidragsnivån bör höjas. Statens
energiverk som instämmer i motiven för särskilda bidrag, anser alt del vid alla
ingrepp i fjärrvärmesystemen är angeläget att med beaktande av behovet av kraftvärme
dimensionera i överensstämmelse med långsiktigt optimal nivå. Svårigheten alt
få till stånd kraftvärmeverk under 1980-talet betonas vidare särskilt av
verket, som framhåller att vid rådande och på medellång sikt förväntade
elpriser bör inte kraftvärme kunna produceras mer än vid vissa
toppbelastningar. Detta leder till att nya produktionsanläggningar ulformas som
hetvattencenlraler, med mycket små möjligheter till en senare konvertering
till ångpannor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Två möjligheter anges som tänkbara för att få till stånd
ångpannor -ekonomiskt stöd lill sådant utförande eller organisatoriska
åtgärder. Verket framhåller att frågan snarast måste lösas för alt inte
investeringar i hetvattenpannor de närmaste åren hell skall eliminera framtida
utbyggnadsmöjligheter för kraft värme verk.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1103>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1104>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>136</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slaiens
valtenfaUsverk behandlar särskih möjligheten till förinvesteringar i ångpannor
som är ekonomiskt moUverade, och förklarar sig berett att medverka vid sådan
investeringar. En fömtsättning för en sådan samverkan mellan Vattenfall och
kommuner är att denna utgör inledning lill ett samarbete om det framtida
kraftvärmeverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vattenfall
framhåller vidare alt även om kraflvärmeverk inle är ekonomiskt motiverade
under 1980-lalet kan det finnas skäl atl redan nu påböija uppförandet av några
sådana verk. De skäl som anges är oljeersätlningsef-fekter samt behovet av
erfarenhetsuppbyggnad införa en mera omfattande utbyggnad på sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sydkraft
AB anför att användningen av spillvärme och värmepumpar i fjärrvärmenätet på
sikt innebär en ökad utbyggnad av vattenkraft och kondenskraftverk genom att
underlag för kraftvärmeverk försvinner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkkampanjen
mot kärnkraft har en mot övriga inslanser delvis avvikande syn på behovet av
kraftvärmeutbyggnad. Föreningen anser det inte självklart att
kraftvärmeproduktionen i storstadsområdena är nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.6
Miljö, sysselsättning, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Endast
ett fåtal remissinstanser har framfört synpunkter på miljöfrågorna från en
allmän utgångspunkt. Så ger t.ex. slatens nalurvårdsverk enbart synpunkter på
de direkta förslagen för resp. storstadsområde. Däremot redovisar bl.a. STOSEB
beräkningar för miljösituationen vid val av olika alternativ. Några instanser
anger att promemorian underskattat de samlade utsläppen i berörda regioner
genom att inte räkna in utsläpp från fordonstrafiken. Koncessionsnämnden för
miljöskydd avstår från att yttra sig, mot bakgrund av nämndens roll som
prövningsorgan. Folkkampanjen mot kärnkraft framhåller att en omfattande
användning av kol i storstadsområdena skulle skapa stora miljöproblem genom
fortsatt försurning och ökade kvicksilverutsläpp. Mot denna bakgrund anser
föreningen att det är vikUgt att vidta åtgärder för att möjliggöra tillförsel
av naturgas, som är betydligt miljövänligare än kol och olja. Även Swedegas AB
framför synpunkter på naturgasens fördelar. Bolaget anger sålunda bl.a. att
naturgasen ger en möjlighel alt på ett miljömässigt sätt till låga
investeringskostnader producera en större andel kraftvärme än med andra
bränslen. Gasens värde i industrianläggningar betonas därtill särskilt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nynäshamnskombinatet
HB anser att promemorian i störte utsträckning borde ha beaktat fömtsättningar
och möjligheter att inom del akluella tidsperspektivet inlroducera
energiproduktionsanläggningar baserade på ny och miljövänligare teknik än
konventionella koleldade anläggningar. Bolaget anger som exempel på ny teknik,
värmepumpar, kolförgasning samt kolförbränning i trycksatt virvelbädd.
Speciellt förgasningstekniker kan enligt bolagel leda till extremt miljövänliga
tillämpningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1105>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1106>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>137</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sysselsättningseffekterna vid en slörre
nalurgasintroduktion kommenteras av bl.a. Swedegas AB. Bolaget redovisar
inledningsvis det pågående arbetet under år 1983 avseende
marknadsförutsättningarna för en introduktion av gas i västra och östra
Sverige. Vid ett antagande om en utbyggnad av naturgassystemen i regionema
syd. väst och öst omfattande 2 miljarder Mm-* per år krävs 20000 årsverken
under mitten och slutet av 1980-lalel för projekterings- och
anläggningsarbelen. Därtill kommer ytterligare 10—15000 årsverken atl krävas
inom servicenäringen för transporter, reparaiioner, underhåll etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den planering som bedrivs för utnyttjande av fasta
bränslen, bl.a. kol, för uppvärmningsändamål i storstadsområdena, släller slora
krav på iransportanläggningama och hamnmöjligheterna. I anslutning till denna
fråga bedömer sjöfartsverket den i promemorian angivna ramplaneringen för
storstadsområdenas energiförsörjning som möjlig att genomföra. Vad gäller
sjötransporter förväntas inga avgörande restriktioner föreligga för den
kraftiga tillförseln av kol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms Handelskammare efterlyser en mer
"resurssnål energipolilik" som "bättre utnyttjar
naturtillgångar och mänsklig kompetens". Som exempel på en sådan politik
anger handelskammaren etl ökal inslag av elvärme och en introduktion av
kärnvärme.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Folkkampanjen
mot kärnkrafi är starkt kritisk mol promemorians förslag. Enligt föreningen
går utvecklingen mol ett snabbt minskat tillförsel-behov på värme- och
elenergiområdet. Del är därför inle självklart, enligt föreningens synsätt, att
som promemorian verka för en långtgående kraftvärmeutbyggnad i storstadsområdena.
Föreningen framhåller alt förutsättningarna för hushållning och övergång till
i huvudsak inhemska, förnybara, energikällor är goda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En omfattande användning av kol är mol denna bakgrund inte
nödvändig. Förslagen om stora kolbaserade kraflvärmeverk avvisas bestämt,
liksom elt principbeslut om en Nynäshamnsledning. Försl när del s.k.
energikombinatets förutsättningar klarlagts kan enligt föreningen dt sådant
beslut fattas. Föreningen begär med stöd av sin omfattande kritik, att en helt
ny studie av storstadsområdenas energiförsörjning bör genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7 Förslag avseende resp. region</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7.1 Storstockholm</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Departementspromemorian föreslår vissa hopkopplingar
mellan fjärrvärmenät i närliggande kommuner, i södra resp. norra regionen. De
områden vars fjärrvärmenät föreslås bli hopkopplade, redovisas i följande tabell.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1107>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1108>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>138</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>södra regionen</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>norra regionen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholm sydväst</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slockholm nordväst</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Botkyrka</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Solna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huddinge</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sundbyberg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Södertälje</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Haninge</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skogås</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Högdalen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtliga här berörda kommuner ulom Huddinge delar
promemorians förslag. Huddinge anför att kommunen inte vill förorda något av
alternaU-ven för hopkopplingar. Även övriga kommuner i regionen delar huvudsakligen
promemorians förslag. Flera kommuner anför atl hopkopplingar bör ske med
utgångspunkt från de värmeunderlag som kvarslår efter omfattande
energihushållning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lidingö och SoUentuna kommuner anser atl inriktningen bör
vara en mer begränsad hopkoppling. Även Järfälla och Tyresö kommuner anger
inriktningen inledningsvis bör vara denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STOSEB framhåller att en kombination av de i
departementspromemorian angivna exemplen liten resp. stor hopkoppling bör
prövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nynäshamns kommun hävdar att inriktningen bör vara
omfattande hopkopplingar för att snarast genomföra ell projekt med spillvärmeleveranser
från Nynäshamn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huddinge kommun framhåller i anslutning till denna fråga
att särskild hänsyn måste tas till naturen vid hopkopplingar i södra
Storstockholm. Slörre ledningar kan komma att passera genom den s. k.
"gröna zonen", Ågesla-norra Hanveden, ett område av riksintresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nacka kommun anger att det senare kan vara möjligt att
ansluta delar av kommunens värmenät till ett regionalt fjärtvärmesystem via
Henriksdal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att snabbt få till stånd en regional hopkoppling av
Qärrvärmenälen föreslår departementspromemorian ett 10% bidrag till vissa
strategiska hopkopplingsledningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagets princip delas av flertalet kommuner.
Huvudsakligen avser kommunerna dock att bidragets nivå bör höjas. Därtill bör
en differentiering ske mellan olika ledningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åven flertalet övriga remissintanser delar promemorians
förslag avseende strategiska hopkopplingar och bidrag för dessa. Slockholms
läns landsting som delar promemorians förslag framhåller dock att STOSEB och/
resp. kommun bör avgöra omfattning och tidpunkter, för sammankopplingen av
näten. Statens planverk anser inte att hopkopplingen bör ske på föreslaget
sätt. Ett sådant beslut kan leda till låsningar till men för alternaUva
lösningar. Verket anser mot denna bakgmnd att återstoden av 1980-talet bör
utnyttjas för fortsatt utredningsarbete i syfte att få ett diversifierat värme-
och elkraftsystem. Planverket anser inle heller atl tidsbegränsade bidrag till
strategiska ledningar är motiverade.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1109>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1110>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>139</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även Folkkampanjen mot kärnkrafi avvisar förslagel om
sådana bidrag. Föreningen anser atl förslagel om bidrag bevisar den dåliga
lönsamhelen i ytterligare kraftvärmeutbyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Departementspromemorian föreslår att ledningsutbyggnader
bör genomföras så att en framtida anslutning till en ledning till Nynäshamn
bli möjlig. Principbeslut bör därutöver fallas om atl bygga en sådan ledning
när kraftvärmeutbyggnad och spillvärmeanslulning ekonomiskt bär denna investering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även för detta förslag finns slöd hos en majoritet av
berörda kommuner. Flera anger denna inslällning under förutsättningen all en
utbyggnad kan ske ulan koslnadsfördyringar för anslulna abonnenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nynäshamns kommun önskar gå längre och redan nu falla
beslut om att bygga ledningen. Atl enbart la ett principbeslut anser kommunen
vara oacceptabelt då della innebär alt värdefull industrimark i Nynäshamn
avsätts som markreserv. Huddinge kommun vill inle heller i denna fråga förorda
någon lösning, medan Järfälla, Sollentuna och Lidingö kommuner lar avslånd från
elt principbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sialens nalurvårdsverk anför att förslaget att värma
Stockholm från Nynäshamn är överlägset från miljösynpunkt, och delar därför
promemorians förslag i denna del. Liknande synpunkter framförs av
Länsstyrelsen i Stockholm och Stockholms läns landsting.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens planverk och statens energiverk ifrågasätter
förslaget om etl principbeslut, som man anser kan innebära onödiga låsningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Departementspromemorian föreslår att planeringen av en
ledning till Nynäshamn bör ske genom STOSEB. Vidare bör förberedande planering
vidtas för ett kraftvärmeverk i Nynäshamn. Denna planering kan lämpligen ske i
ett bolag som t.ex. till hälften ägs av STOSEB och till en fjärdedel av vardera
Svarthålsforsen AB och Vattenfall. Slutligen föreslår promemorian att nya lägen
för förbränningsanläggningar för avfall och kol övervägs, bl.a. i Gladökvarn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagel om hur planeringen av en ledning och elt kraft
värme verk i Nynäshamn skall ordnas tillstyrks huvudsakligen av berörda
kommuner. Södertälje kommun och SFAB framhåller dock att Slockholm får för
slort inflytande vid planeringen av ett kraft värme verk. STOSEB framhåller all
Nynäshamns kommun bör ingå i planeringen av ett kraflvärmeverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera kommuner, bl. a. Haninge och Nynäshamn, framhåller
all även förslaget om etl energikombinai i Nynäshamn bör hållas aktuellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nynäshamnskombinatet HB anser atl promemorian i slörre
ulslräckning borde beaktat möjligheten alt basera Stockholms värmeförsörjning
på spillvärme från ett energikombinai. Bolaget anför att etl kombinat kan slå
klart under år 1989 och då producera 2,5 TWh bränslegas och 700000 lon metanol
per år. Därtill kommer ca 2,5 TWh spillvärme. En del av metanolen kan komma
alt utnyttjas för framställning av ammoniak.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1111>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1112>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nynäs
Petroleum AB presenterar i sitt remissyttrande ett förslag till energikombinai
i Nynäshamn redan under 1980-talet. Förslaget redovisas kortfattat i det
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
konventionell ångpanna på 620 MW som placeras i Nynäshamn och förbereds för
kraftproduktion kan från år 1987 leverera ca 3 TWh värme per år till Stockholms
innerstad för 14,8 öre/kWh. (Genomsnittskostnad med år 1986 som bas).
Alternativt kan en produktionsanläggning baserad på nyutvecklad teknik
(trycksatt virvelbädd) leverera samma värmemängd för 13,4 öre/kWh från år 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Värmeförsörjning
från ett energikombinai kommer enligt bolagel all kraftigt reducera de
försurade utsläppen i centrala Stockholm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
värmeleveranserna kan ingå 0,2—0,4 TWh spillvärme per år vilket kan minska
kostnaderna med 0,6—1,1 öre/kWh. En Nynäshamnslokalisering kostar lotalt I 700
milj. kr. och skapar ca 5500 arbetstillfällen under perioden 1984-87.
Förslaget fömtsätter atl Slockholms kommun övertar ångpanna och ledning i
mitten av 1990-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nynäshamns
kommun föreslår atl det förslag som Nynäs Petroleum AB presenterar genomförs om
det är miljömässigt och ekonomiskt acceptabelt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5FAB
anger att studier påbörjats för att bygga ut en avfallsförbränningsanläggning.
Sofielund (Gladökvarn) anges som det "enda" realistiska alternativet.
Botkyrka, Huddinge och Södertälje kommuner delar bolagets positiva inställning
lill en anläggning i Sofielund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
naturvårdsverk framför omfattande synpunkter på lokaliseringen av
förbränningsanläggningar i regionen. Verket konstaterar att anläggningarna i
FitUa och Lövsta kommer att hamna nära bebyggelse och atl miljöstörningar kan
befaras. Liknande synpunkter framförs för en ev. förläggning till Sofielund.
Avfallsförbränning i de norra näten bör studeras ytteriigare innan beslut
fattas. Förslagel att lokalisera kolpannor till Värtaverket i Stockholm
innebär att kollagren kommer att hamna nära bebyggelsen i Hjorthagen. Verket
förordar en placering på Lindarängen. En lokahsering vid Värtaverket kan
endast accepleras av naturvårdsverket om långtgående skyddsåtgärder vidtas.
Verket avstyrker vidare förslaget att lokalisera en stor koleldad anläggning
till Bogesundslandd. Området är av riksintresse för såväl friluftslivet som den
vetenskapliga och kulturella naturvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av verkets bedömning av föreslagna lokaliseringar av
förbränningsanläggningar i Stockholm, är förslagel att överföra hetvatten från
Nynäshamn överlägset andra alternativ. Ekonomin kan ytteriigare förbättras om
ett kraftvärmeverk i Nynäshamn förses med s.k. kondenssvans. Elproduktionen kan
i delta fall komma att öka med 2 TWh per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
vattenfallsverk förordar en decentraliserad lösning med bl.a. utbyggnad av
kraft värme verket i Fitlja. Om en sådan lösning visar sig ogenomförbar är
Vattenfall berett atl i samverkan med STOSEB närmare klarlägga
förutsättningarna för Nynäshamnsalternativet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1113>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1114>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>141</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk har synpunkler på de olika allernaliven för produklion i Nynäshamn.
Möjlighelerna atl utnyttja spillvärme från en metanolfabrik, anges av verket
som osäkra, mot bakgrund av fömtsättningarna för melanolanvändning i landet.
Även andra produktionsalternativ i Nynäshamn innebärande ett omedelbart beslut
om ledningsutbyggnad, avvisas av verket. Verkel ifrågasätter även behovel av
elt principbeslut om en ledning. Verket bedömer att förutsättning inle
föreligger för en sådan ledning förtän lidigasl mol slulel av 1990-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Stockholms län delar promemorians förslag om beslut med avseende på
Nynäshamn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>STOSEB
har tidigare utrett de ekonomiska konsekvenserna av
"Nynäs-hamnsalternativet" och funnit del ytterst känsligt. Bolagel
hänvisar till pågående utredningar om ekonomi, leknik och genomförbarhd för en
ledning mellan Stockholm och Nynäshamn. Bolagel anger alt man tillstyrker
förslaget om ett principbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Stockholms läns landsting tillstyrker etl principbeslut och rekommenderar
Nynäshamn att genomföra erforderliga planeringsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
planverk motsätter sig en låsning till en storskalig satsning på kol som
värmekälla i Stockholm. Verket förordar en energiplanering med successiva
beslut för atl bibehålla handlingsfriheten. Under 1980-talet bör endast lokala
anläggningar uppföras i anslutning till de olika värmenäten. Utöver enslaka
koleldade anläggningar förutsätter planverkel en satsning på värmepumpar och
fliseldning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nya
större koleldade anläggningar (högst 250 MW) bör enligt planverkel inte
tillålas i stadsnära lägen. När Stockholms värmeunderlag blir aktuella att
utnyttja som värmeunderlag för kraftproduktion bör i första hand befintliga
anläggningar byggas om för elframställning. Om utvecklingen därefier lalar för
en regional lösning bör förulom Nynäshamn även andra "perifert"
belägna plalser i anslutning till fjärtvärmenälen studeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkkampanjen
mol kärnkraft anser del felaktigt att fatta ett principbeslut om en ledning
innan fömtsättningarna för etl energikombinai klarlagts. Föreningen är även
avvisande lill förberedelser för ett kraftvärmeverk i Nynäshamn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SÖRAB
framför synpunkler på möjligheten alt ulnyttja avfall som bränsle i norra
Stockholm. Bolaget framhåller atl det inom en mycket snar framtid måsle fattas
principiella beslut om en avfallsförbränningsanläggning inom SÖRAB:s
medlemsområde. Något beslut om Storstockholms värmeförsörjning bör därför inte
fattas utan att full hänsyn till nordvästsektorns avfallsfrågor tas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.7.2
Göleborg</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Departementspromemorian
föreslår att förutsättningarna bör klargöras för omfattande hopkoppling mellan
fjärrvärmenätd i Göteborg och de värmenät som drivs av de kommunala
bostadsbolagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1115>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1116>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Göieborgs
kommun framhåller atl utredningsarbete om sådana hopkopplingar pågår men att
någol ställningstagande i frågan från kommunen inte föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
stads bostadsaktiebolag framhåller att möjligheterna att försörja bostadsbebyggelsen
på elt miljömässigt och lämpligl sätt har ökat under senare år till följd av
utvecklingen på faslbränsleområdd. Bl. a. har möjligheten att konvertera
oljeeldade blockcentraler till eldning med träpulver framgångsrikl prövats i
bolagets nät. Även tekniken att utnyttja värmepumpar har nätt långt under
senare år. Mot dessa nya tekniker slår fjärtvärmdekniken som enligt bolagets
bedömning har nackdelar bl.a. i höga investeringskostnader och höga
distribulionsförlusler. Elt lokall vär-meförsörjningsalternativ leder enligt
bolaget till lägre kostnader, en bättre miljö, en slörre försörjningstrygghet
samt förbättrade förutsällningar för en framtida mottrycksproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Göteborgsregionens
kommunalförbund anför däremol atl en fortsatt ulbyggnad av fjärrvärmeförsörjningen
i grunden är positiv bl.a. av miljöskäl. Om systemel utformas flexibelt och
som lågtemperalursystem kan därtill UtnytUandet av lokala energilillgångar öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
nalurvårdsverk och statens planverk Ullslyrker förslaget om hopkopplingar
mellan värmenäten i Göteborg. Planverkel anger att hopkopplingar motiveras av
de stora saisningarna på tillvaratagande av spillvärme och utnyttjandet av
värmelagring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Swedegas
AB, länsstyrelsen i Göieborgs- och Bohus län och slatens planverk framhåller
all naturgasen inom ramen för ett ev. Västgasprojekt måste beaktas i Göteborgs
värmeförsörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Departementspromemorian
anser all del är angelägel atl en överenskommelse snarasl kan uppnås mellan
Göieborgs och Partille kommuner om sammankoppling av fjärrvärmenäten. I della
sammanhang framhålls atl för strategiska hopkopplingar av fjärrvärmesyslem bör
ett bidrag om 10% av investeringskostnaden kunna övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Parlille
kommun anger att värmeunderlagei i kommunen vid nyare bedömningar har minskat
avsevärt, i förhållande till de uppgifter som redovisas i promemorian. F. n.
anser kommunen att fjärrvärmesyslemet fulll utbyggt kommer att få ett
energibehov av ca 80 GWh per år. Mol bl.a. denna bakgrund framhåller kommunen
alt sammankopplingen mellan Göteborgs och Partilles nät f. n. inte bedöms
utgöra det kommunalekonomiskt mest lönsamma alternativet. Endast ett större
bidrag än akluella 10% kan förändra situationen. Även Göieborgs kommun och
Göteborgsregionens kommunalförbund framhåller att särskilda statliga ekonomiska
insalser krävs för ett genomförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
naturvårdsverk och statens planverk tillstyrker en sammankoppling av näten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Departementspromemorian
föreslår atl planering för ett kraflvärmeverk på Flatholmen bör återupptas.
Förberedande överläggningar kan därvid</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1117>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1118>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tas
upp mellan kommunen och statens vattenfallsverk, och vidare bör
markreservationer göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
avslyrks, eller anses obehövligt av regionens remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Göieborgs
kommun anger att frågan om ell kraftvärmeverk på Flatholmen inle är aktuell i
kommunen och därmed inle heller frågan om överläggningar med Vattenfall.
Liknande synpunkter framhålls av Göteborgsregionens kommunalförbund. Förbundel
pekar också på miljöriskerna med koleldning i västra Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Göieborgs och Bohus län redovisar i sill yttrande vilka förberedelser som
gjorts för ett kraftverk och en kolhamn på Flalholmen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Redan
under år 1978 antog kommunfullmäktige ett program för områdesplanering för
Torsviksområdd. Enligt kommunfullmäktiges beslut skulle Torsviken och delar av
Torslanda flygfält reserveras för framtida hamnexpansion. Områdesplaneringen
har inte fullföljts. Samma år utarbetades också förslag lill stadsplan för
kol- och oljeeldat kraflvärmeverk samt kolhamn på Flatholmen. Samråd skedde med
länsstyrelsen. Planen har inte behandlals vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detaljplanearbete
för Flatholmen har enligt länsstyrelsen senast aktualiserats i kommunöversikt
1982 för Göteborg. I kommunöversikten och markdispositionsplanen från 1982, anges
i övrigt att Torsviken med omgivningar skall reserveras för
verksamheter/arbetsplatser. Kommunöversikten har hittills antagits av
byggnadsnämnden. Markdispositionsplanen av byggnadsnämnden och kommunstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utfört
och pågående planarbete för Flatholmen med omgivningar innebär enligt
länsstyrelsens mening en tillräcklig markberedskap för ev. kraftvärmeverk och
kolhamn på Flatholmen under 1990-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
länsslyrelsens mening är den valda inriklningen i Göleborg, dvs. satsning på
energisparande i fastighetsbeståndet samt utnyttjande av spillvärme i
fjärrvärmesystemet, klart fördelaktigt ur miljösynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de miljökrav som enligt länsstyrelsen måste ställas på en koleldad anläggning
på Flatholmen ingår extrem rening av vissa utsläpp, vilket sannolikl medför
energiförluster och därmed en ökning av bränslemängden. Det långa
ledningssystemet ger värmeförluster, vilket också innebär en nödvändig ökning
av bränslemängden. Sammantaget medför således ett ersättande av ett antal
mindre centraler med en anläggning på Flatholmen atl bränslemängden för samma
värmeleveranser ökar väsentligt och därmed också miljöutsläppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
nalurvårdsverk, statens planverk, sjöfartsverket och slatens vatlenfallsverk
har en positiv hållning till förberedelser för ell kraftvärmeverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
framhåller att det planerade kraftvärmeverket på Flatholmen är lämpligt
lokaliserat i förhållande till befintlig bebyggelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:Verdana'>Planverket
som i yttrande år 1979 accepterat Flatholmen som lokaliseringsplats anger att
väsentliga led i kolhanteringskedjan måste behandlas i </span></i></b><b><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>10 Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr
120. Bilagedel</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1119>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1120>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kommunalt antagen områdesplan innan beslut kan fallas om
detaljlokalisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vattenfall anser del angeläget all bibehålla utbyggnadsmöjligheten
på Flatholmen och är berett att uppta de överläggningar med Göteborg som
föreslås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sjöfartsverket anger att förutsättningarna för kolhamn på
Flatholmen är i stort sett gynnsamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7.3 Malmö</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Departementspromemorian föreslår alt Sydkraft AB och Malmö
kommun snarasl slutför överläggningen om fömtsättningen att uppföra ett
koleldal större kraftvärmeverk.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmö kommun framhåller att sådana överläggningar pågår
och att Sydkrafts ansökan år 1980 till regeringen om tillstånd enhgt 136a §
byggnadslagen för den planerade anläggningen väntas bli aktualiserad för ny
behandling under hösten 1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sydkraft AB understryker atl användningen av spillvärme
och värmepumpar i fjärrvärmesystemen minskar möjligheterna till senare
kraftvärmeproduktion. De i promemorian föreslagna överläggningarna pågår
enligt bolaget. Möjlighelen att utnyttja ny koleldningsieknik undersöks och en
förstudie beräknas vara klar i början av år 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bolaget förutsätter att tillämpningen av ny teknik skall
kunna bli föremål för slatligt stöd, bl.a. med hänsyn till den ökande risken.
Sydkraft och Malmö avser att återkomma med en redovisning av läget till
industridepartementet under första kvartalet 1984. Slutligen framhåller
bolaget att frågan om elt pumpkraflverk i Limhamn inte bör kopplas med frågan
om utbyggnad av kraftvärmeverk i Malmö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Malmöhus län och slatens naturvårdsverk
delar promemorians förslag att etl kraftvärmeverk i Malmö bör utnyttja bästa
möjliga teknik. Länsstyrelsen framhåller vidare att nyttan av s. k.
lågtempererad Qärrvärme och föreslår att ett bidrag bör lämnas för sådana
system. Yttrandet behandlar även halm som bränsle och föreslår att det stöd
som lämnas för torveldade anläggningar bör utvidgas lill atl omfatta även halm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller utsläppen från förbränningsanläggningen i
Malmö anser länsstyrelsen alt promemorian ger en för positiv bild av
föroreningssituationen i kommunen mot bakgrund av utsläppen i del närliggande
Köpenhamnsområdet och utsläppen från fordon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens planverk anser att frågorna om kolhamn, kollager,
avfallsdeponering, kraft- och värmeledningar bör studeras närmare i en
områdesplan för att klargöra ev. konflikter vid uppförandet av ett
kolkraflvärmeverk. Åven alternativa lägen för kolkraftverk i Sydsverige bör
studeras närmare innan ställning kan tas till föreslagen lokalisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Burlövs kommun anser att varje förändring till det sämre
av miljön i kommunen måsle undvikas. Med hänsyn härtill motsätter sig kommunen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1121>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1122>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
fler koleldade anläggningar lokaliseras så att miljön i kommunen försämras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lunds kommun framhåller
atl en hopknylning av värmeförsörjningen i Malmö och Lund inle är realistisk
mot bakgmnd av kommunens framgångsrika genomförande av oljeersättningsplan för
fjärrvärmeförsörjningen. Fjärrvärme produceras från år 1985 med
avloppsvärmepumpar, kolvat-tenförbränning, geotermisk värme saml elpannor.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1123>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:89.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1124>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
8</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Lagstiftning om torv för energianvändning (Ds 11984:14)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Minerallagskommitténs
författningsförslag samt sammanställning av remissyttrandena över nämnda
författningsförslag.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Innehåll</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Sid.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Minerallagskommitténs
förfallningsförslag ............. 147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Remissyttranden ............................................. 160</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Remissförfarandet ....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>160</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänna synpunkter ................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>160</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förberedande undersökning,
undersökningskoncession, undersökningstillstånd </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>162</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sammanförande av
bearbetningskoncession och täkttillstånd .</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>163</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ersättning för skada och
inlrång ..................... </span><span style='font-family:Verdana'>. </span><span
style='font-family:Verdana'>164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Koncessionsskyldighd för
markägare ............... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>165</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kommunernas inflyiande ............................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>165</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ianspråktagande av mark
(markanvisning) ....... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>168</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Fullföljd av talan ......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>169</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Avgift Ull staten ........................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>170</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Konsekvenser i
kostnadshänseende ................. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Växttorv ................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förhållande till annan
lagstiftning om mark och vatten </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>172</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelser ............................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>173</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inventeringar - 42 §
naturvårdslagen (NVL) ...... </span><span style='font-family:Verdana'>. </span><span
style='font-family:Verdana'>174</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Övrigt ...................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>175</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1125>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:63.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1126>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1 Minerallagskommitténs författningsförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om vissa torvfyndigheter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härmed föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande bestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Denna lag gäller bearbetning och undersökning av
fyndigheter av<br>
lorv som till någon del syftar till att utvinna energi. Lagen gäller dock inte<br>
bearbetning som sker endast för markägarens husbehov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om läkt av torv som inte faller under denna lag finns
bestämmelser i naturvårdslagen (1964:822).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ För
bearbetning av torv fordras särskilt lillslånd (koncession).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Fråga om
koncession prövas av länsstyrelsen i del län där det med ansökningen avsedda
området eller större delen därav ligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som söker koncession skall belala ansökningsavgifl
enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 § För bearbetning eller undersökning som bedrivs med
slöd av konces<br>
sion eller tillstånd gäller de villkor och inskränkningar som sägs i eller<br>
meddelas med stöd av denna lag. Dämtöver gäller vad som sägs i bygg<br>
nads-, naturvårds- och miljöskyddslagstiflning eller i annan lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutsällningar för koncession</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 § Koncession får inte ges för verksamhel som möter
hinder från all<br>
männa planeringssynpunkter eller varigenom skada eller olägenhet av<br>
större betydelse uppkommer för allmänna inlressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utan hinder av första stycket får koncession ges om
företaget är av synnerlig betydelse från allmän synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 § Koncession får beviljas endast den som från allmän
synpunkt finnes<br>
lämplig att bedriva verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom områden som omfattas av koncession för bearbelning av
lorvfyndighet får annan inte beviljas sådan koncession.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Inom områden
som omfattas av koncession enligt minerallagen får annan än koncessionshavaren
inte utan särskilda skäl meddelas koncession för bearbetning av lorvfyndighet.
Ej heller får inom områden som omfattas av rätl enligt 1 kap. 4 § eller 5 §
eller 14 kap. 6 § första stycket gruvlagen (1974:342) eller ansökan om sådan
rält ulan särskilda skäl koncession meddelas annan än den som erhållit eller
ansökt om sådan rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Ansöker flera
om koncession helt eller delvis inom samma område och kan ansökningarna inte
samtidigt bifallas, prövas vilken av sökandena som från allmän synpunkt bör äga
företräde. Därvid skall även beaktas om någon av sökandena utfört
undersökningsarbete inom området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>År en av de sökande en kommun och gör den sannolikt att
den behöver torven i anläggning för produktion av energi har kommunen
företräde. Är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1127>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1128>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>148</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>flera
av de sökande kommuner och är en av dem den kommun inom vilken marken eller
störte delen därav ligger har den kommunen samma företräde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>ViUkor
för koncession</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9 §
En koncession skall avse bestäml område och viss tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10 §
En koncession skall förenas med de villkor som behövs för atl<br>
skydda naturmiljön eller andra allmänna intressen eller enskild rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
villkor för koncession får föreskrivas att koncessionshavaren skall utge avgift
till staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Meddelas
koncession för någon annan än fastighetsägaren i fråga om en fyndighet där denne
utvinner torv för sitt husbehov skall koncessionen om inle särskilda skäl
föranleder annat förenas med villkor som gör del möjligt för fastighetsägaren
att på skäliga villkor även i fortsättningen få lorv för sitt husbehov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
inte särskilda skäl föranleder annat, skall koncession göras beroende av att
tillräcklig säkerhet ställs för uppfyllande av sådana villkor som föreskrivits
för atl begränsa eller motverka menlig inverkan på naturmiljön eller andra
allmänna intressen eller enskild rätt. Visar sig sädan säkerhet otillräcklig
får länsstyrelsen föreskriva att koncessionen skall gälla endast om ytterligare
säkerhel ställs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11 §
Uppkommer genom verksamhet för vilken meddelats koncession<br>
belydande olägenhet som inte fömtsågs när koncessionen meddelades får<br>
länsstyrelsen föreskriva villkor som är ägnat att förebygga eller minska<br>
olägenhet för framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Överlåtelse,
frånträdande och återkaUelse av koncession</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Koncession får inte
överlåtas utan länsstyrelsens medgivande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Anmäler koncessionshavaren lill
länsstyrelsen att han önskar frånträda sin rätt, upphör denna sex månader
efter det sådan anmälan kom in, om ej annat följer av koncessionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Önskar
koncessionshavare avstå endast från viss del av koncessionsområdet, skall han
ansöka härom. Ansökningen handläggs och prövas i den ordning som länsstyrelsen
bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14 §
Koncession får återkallas av länsstyrelsen, om föreskrift eller vill<br>
kor i koncessionen åsidosätts eller om synnerliga skäl i annat fall förelig<br>
ger. Återkallas koncessionen utan att koncessionshavaren åsidosatt före<br>
skrift eller villkor i koncessionen, är han berättigad att erhålla ersättning
av<br>
staten för förlust till följd av åtgärd som han vidtagit med anledning av<br>
koncessionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Undersökning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15 §
Behöver någon som förberedelse för ansökan om tillstånd att bear<br>
beta fyndighet av torv utföra undersökning på annans mark, och kan<br>
markägarens samtycke ej erhållas, får länsstyrelsen i del län där marken<br>
eller större delen därav ligger föreskriva att tillträde till marken skall<br>
lämnas under viss tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Undersökning
skall utföras så att minsta skada och intrång vållas. Byggnad får uppföras och
väg byggas endast om markens ägare har samtyckt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1129>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1130>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>därtill
eller länsstyrelsen har lämnat tillstånd till åtgärden. Föranleder undersökningen
skada eller intrång, skall ersättning härför ulgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
tvisl om ersättning får talan väckas hos den fastighetsdomstol, inom vars
område marken eller större delen därav ligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva atl den som söker
undersökningstillslånd skall betala ansökningsavgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bearbetning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>16 §
Den som innehar koncession får inom koncessionsområdet under<br>
söka, bearbeta och tillgodogöra sig fyndigheten på det sätt som anges i<br>
koncessionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Koncessionshavaren
får undersöka och bearbeta torv för annat ändamål än energiutvinning i den mån
det behövs för att arbete skall kunna bedrivas på ett ändamålsenligt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Koncessionshavaren
får även för annat ändamål än energiutvinning tillgodogöra sig bearbetad torv i
den mån markägaren inte inom sex månader efter tillsägelse hämtar den och
ersätter därpå nedlagda kostnader. Talan om sådan ersättning väcks vid den
fastighetsdomstol, inom vars område marken eller större delen därav ligger.
Väcks talan, räknas tiden för avhämtande från det ersättningsbeloppet slutligt
bestämts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bearbetning
får ej ske utan atl markägaren har gett sitt Ullslånd eller länsstyrelsen
enligt 18 § har medgett att marken får tas i anspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Gäller inom samma område
koncession för bearbetning av torv jämte en eller flera sådana rättigheter som
sägs i 7 § får arbete som utförs med slöd av först uppkommen rättighet inle
hindras eller uppehållas av arbete som utförs med slöd av rättighet som
tillkommit senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>18<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Länsstyrelsen får medge att
mark får tas i anspråk för att bearbeta torv och bedriva därmed sammanhängande
verksamhet såsom att uppföra byggnad eller anlägga väg, transportbana eller
ledning eller lägga upp torv eller avfallsprodukter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
koncessionshavaren hos länsstyrelsen ställt säkerhet för den ersättning som
kan komma att fastställas enligt 19 § jämte ränla får marken genast tillträdas
om inte länsstyrelsen förordnar annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ersällning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>19 §
Fastighetens ägare är berättigad att av koncessionshavaren få in<br>
trångsersättning och ersättning för annan skada till följd av att mark tas i<br>
anspråk. Samma rätt till ersättning har innehavare av nytUanderätt eller<br>
annan särskild rätt till fastigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
ersättningens bestämmande gäller 4 kap. expropriationslagen (1972:719) i
tillämpliga delar. Vad som sägs i 4 kap. 3 § nämnda lag skall härvid tillämpas
i fråga om värdeökning som ägt rum under tiden från dagen tio år före det talan
väckts vid domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>20<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Uppstår till följd av att
mark tas i anspråk för verksamhet enligt denna lag synnerligt men för någon
fastighet eller del därav, skall koncessionshavaren lösa det område som lider
sådant men om ägaren begär det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>21<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Har överenskommelse ej
träffats om ersättning eller löseskiUing får koncessionshavaren eller den som
gör anspråk på ersättning eller fordrar inlösen väcka talan vid den
fastighetsdomstol inom vars område marken</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1131>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1132>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>150</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eller större delen därav är belägen. Annan än
koncessionshavaren får dock ej väcka talan innan tillträde har skett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>22<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Ersättning
enligt 19 § som ej avser personlig skada jämte ränla skall deponeras hos
länsstyrelsen, om fasligheten genom den omständighet som föranlett rätt till
ersällning så minskal i värde, att den kan antas ej utgöra full säkerhet för
borgenär, som när rätten till ersättning uppkom hade panträtt i fastigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>23<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Om borgenär
som avses i 22 § lider förlust till följd av att deponering ej skett, är han
berättigad atl av koncessionshavaren få gottgörelse för förlusten mot
avskrivning på fordringshandlingen. Delsamma gäller, om borgenären lider förlust
därigenom, att ersättning blivit för lågt beräknad och ersättning lill följd av
överenskommelse mellan koncessionshavaren och markägaren eller av annan
anledning ej blivit prövad av domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talan om gottgörelse får väckas vid fastighetsdomstol som
anges i 21 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>24<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ I mål om
ersättning enligt 19 § eller gottgörelse enligt 23 § gäller i tillämpliga delar
5 och 6 kap expropriationslagen (1972:719) samt beslämmelserna om
rättegångskostnader och kostnader vid fördelning av ersällning i 7 kap.
expropriationslagen, om ej annat är särskilt föreskrivel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>25<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ I mål om
inlösen gäller i lillämpliga delar exproprialionslagen (1972:719), om ej annal
är särskilt föreskrivel. 4 kap. 3 § expropriationslagen skall härvid tillämpas
i fråga om värdeökning som ägt mm under liden från dagen tio år före det talan
väcktes vid domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verkan av alt koncession upphör</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>26 § Upphör koncession skall den som senast innehaft
koncession ta<br>
bort anläggning och vidta andra åtgärder om detta är påkallat från allmän<br>
eller enskild synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om skyldighet att vidta sådana åtgärder som inte
har bestämts genom villkor i koncessionen, skall prövas av länsstyrelsen i
samband med att koncessionen upphör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa särskilda åligganden för koncessionshavaren</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27 § Sveriges geologiska undersökning eller annan
myndighet som rege<br>
ringen bestämmer skall på begäran beredas tillfälle att följa koncessionsha<br>
varens arbete i geologiskt hänseende och ta del av de geologiska resulialen<br>
av arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TiUsyn, handräckning, ansvar m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>28 § Länsstyrelsen uiövar tillsyn över efterlevnaden av
vad som i eller<br>
med stöd av denna lag föreskrivs om undersökning och bearbetning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som uiövar verksamhet enligt denna lag skall på
anfordran lämna länsstyrelsen de upplysningar och handlingar som behövs för
tillsynen eller som underlag för planering av naturvården. Länsstyrelsen får
meddela bestämmelser för att trygga efterlevnaden av vad som i eller med stöd
av denna lag föreskrivs i fråga om undersökning och bearbetning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen äger tillträde Ull mark eller anläggning,
där verksamhet som omfattas av denna lag bedrivs och får göra sig underrättad
om förhållanden av betydelse för tillämpningen av föreskrift eller villkor för
verksamheten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1133>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1134>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>29<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Uppstår i
fall som avses i 17 § tvisl. skall vad som sägs i lagen (1974:890) om vissa
mineralfyndigheler m.m. äga motsvarande tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>30<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Påbörjas
bearbelning utan att säkerhet ställs enligt vad som föreskrivs i 18 § eller
uiförs anläggning i slrid med 15 § andra styckel får tingsrätten på ansökan av
den som äger eller innehar marken förordna all arbetet skall inställas eller
all anläggningen skall las bort på bekostnad av den som har vidtagit
åtgärderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om sådan åigärd finns beslämmelser i 17 §
handräckningslagen (1981:847).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>31 § Iakttar en koncessionshavare inte föreskrifter som
meddelats med<br>
stöd av 10 § eller efterkommer han inte vad som föreskrivs eller begärs<br>
med slöd av 27 § eller 28 § andra eller tredje slyckena, får länsstyrelsen vid<br>
vite förelägga honom atl fullgöra sina skyldigheter. Sådant föreläggande<br>
skall delges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tingsrätten får också på ansökan av länsstyrelsen eller i
fall som sägs i 27 § myndighel som anges där, meddela handräckning för att
åstadkomma rättelse på bekostnad av den, som är skyldig alt iaktta
föreskrifierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>32 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms
den som uppsåtli<br>
gen eller av oaktsamhel bearbetar fyndighet av torv utan att ha erhållit<br>
koncession om sådan krävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till påföljd som anges i första styckel döms också den som
vid fullgörande av uppgiftsskyldighet som är förbunden med koncessionen eller
som avses i 28 § andra stycket lämnar oriktig uppgift, om detla sker
uppsåtligen eller av grov oaktsamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fall som anges i första styckel kan torv som bearbetas
förklaras förverkad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som har gjort sig skyldig Ull gärning som sägs i
första styckel kan förpliktas atl ersätta kostnad som föranleds därav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>33 § Talan mol länsstyrelsens beslut i fråga om tillstånd
lill undersökning<br>
enligt 15 § förs hos kammarrätten genom besvär. Talan mot kammarrät<br>
tens beslut får ej föras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Talan mot länsstyrelsens beslut i övrigl enligt denna lag
förs hos regeringen genom besvär. Statens naturvårdsverk får föra talan mot
sådant beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskilda bestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>34 § Får en kommun företräde framför en annan sökande
enligt 8 § andra<br>
stycket skall kommunen ersätta denne för sådana kostnader för undersök<br>
ning och anläggning som är nödvändiga eller nyttiga för fortsatt undersök<br>
ning eller bearbetning. Kommunen får tillgodogöra sig undersökningsre<br>
sultat och anläggningar vartill kostnaderna hänför sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fråga om ersättning enligt denna paragraf prövas av
länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>35<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Vad som sägs
om kommun i 8 § andra styckel och 34 § gäller också juridisk person, vari
kommun eller flera kommuner tillsammans har ett bestämmande inflytande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>36<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Med särskild
rätt till fastighet förstås i denna lag nytUanderätt, servitut och rätt till
elektrisk kraft samt liknande rätl.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1135>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1136>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>152</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>37 § Har säkerhel som skall ställas enligt denna lag inle
godkänls av den lill vars förmån den slälls, prövas säkerheten av
länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Borgen får godkännas av länsstyrelsen endast om borgensman
svarar som för egen skuld och, om två eller flera tecknat borgen, de svarar
solidariskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Staten, kommun, landstingskommun och kommunalförbund
behöver inte ställa säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Denna lag träder i kraft den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till
föreskrifier som ersatts genom bestämmelse i den nya lagen, skall i stället den
nya bestämmelsen tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. Vad som enligt den nya lagen gäller om ägare av
fastighet skall<br>
tillämpas även på den som innehar fastighet under ständig besittningsrätt<br>
eller med fideikommissräll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsema i denna lag om fordran för vilken panträtt
har upplåtits i fastighet äger motsvarande tillämpning på rält till avkomsl
eller förmån som avses i 8 § lagen om införande av nya jordabalken, om
rättigheten inte är att anse som särskild rätt till fastighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som vid
uigången av</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bedriver torvtäkt för vilken
tillstånd därefter behövs enligt denna lag får, under förutsättning att ansökan
om koncession görs före den fortsätta verksamhelen för samma ändamål ulan
koncession lill dess ansökningen slutligt prövats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har
undersökningskoncession enligt lagen (1974:840) om vissa mine-ratfyndighder
m.m. meddelats före ikraftträdandet och förenats med villkor att
koncessionshavaren har företräde till bearbetningskoncession skall det
villkoret gälla ulan hinder av vad som sägs i denna lag om företräde för
kommuner.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1137>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:65.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1138>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>153</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1974:890) om vissa
mineralfyndigheter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1974:890) om vissa
mineralfyndigheler dels att 1, 4, 7, 9, 10 och 44 §§ skall ha nedan angivna
lydelse, dels atl 49 § och punkt 8 övergångsbestämmelserna skall upphöra atl
gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1§' För undersökning och bearbetning av fyndighel av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>olja, gas,
stensall eller annat salt som förekommer på likartat sätt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>alunskiffer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>stenkol,
eldfast lera eller</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3. stenkol, eldfast lera eller
klinkrande lera,</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>klinkrande lera eller</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uranhalligt
eller toriumhaltigt</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4. uranhalligl eller toriumhaltigt
mineral eller</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mineral</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lorv för
att utvinna energi</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fordras, om ej annal följer av 8 eller 9 §, särskilt
lillstånd (koncession). I fråga om förberedande undersökning finns bestämmelser
i 15 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fastighetsägaren får utan koncession för husbehov utnyttja
gas som framkommit på annat sätl än i samband med sökande efler olja- eller
gasfyndighet, även om annan har koncession inom området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4§<br>
Koncession meddelas för en eller</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Koncession
meddelas för en eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>flera av de gmpper av ämnen som flera av de gmpper av
ämnen som<br>
anges i 1 § 1-5.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>anges i 1 § 1-4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Koncession skall avse bestämt område och viss tid. Område
och giltighetstid bestämmes efter vad som är lämpligl med hänsyn till
fyndigheten, ändamålet med koncessionen och övriga omständigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gränserna för området räknas på djupet lodräta, om det kan
ske utan intrång i annans rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7§ Inom område som omfattas av koncession för viss gmpp av
ämnen får annan än koncessionshavaren ej utan särskilda skäl meddelas
koncession för annan gmpp av ämnen. Ej heller får inom område, som omfattas av
rätt enligt 1 kap. 4 eller 5 § gmvlagen (1974: 342) eller ansökan om sådan
rält, ulan särskilda skäl koncession meddelas annan än den som erhållil eller
ansökt om sådan rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom område som omfattas av koncession för bearbetning av
lorvfyndighet får koncession enligt denna lag inte utan särskilda skäl beviljas
annan än koncessionshavaren.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1982:484.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1139>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1140>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>154</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1141>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1142>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1143>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelas koncession inom område som omfattas av annan
koncession eller av sådan rätt enligt gmvlagen som avses i försia styckel eller
beviljas sådan gmvräll inom område som omfattas av koncession, får arbele, som
utföres på gmnd av försl uppkommen rättighet, icke hindras eller uppehållas av
arbele på grund av rältighel som tillkommit senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motsvarande gäller beträffande arbeten med stöd av
koncession enligt denna lag i förhållande lill arbeten som bedrivs med stöd
av koncession enligt lagen (I98X:000) om vissa torvfyndigheter.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9§'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1144>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har
koncession inte meddelats i fråga om fyndighel som avses i I § 2, 3 eller 5,
får den utan koncession bearbetas av fastighetsägaren. Vad som sagts nu gäller
inte om fyndigheten finns inom ell område där någon inmulare eller
gruvrättshavare har rätt att utföra undersökningsarbele enligt 8 § första
stycket, och inte heller om den finns inom ett område som omfattas av bearbetningskoncession
för annan fyndighel. Faslighelsägaren får heller inte utan koncession bearbeta
fyndighet som avses il §5, om länsstyrelsen för visst fall beslutar att
koncession skall krävas för bearbetning. Så skall ske om en koncessionsprövning
av särskilda skäl är påkallad för stäUningstagande i fråga rörande skyddel för
intressen av speciell art som står mol bearbetning. Frågan huruvida koncession
skall krävas prövas av länsstyrelsen på särskild begäran av den som ämnar
påbörja bearbelning eller i samband med prövning av tillstånd till läkt
enligt 18 § naturvårdslagen (1964:822).</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Har
koncession inte meddelats i fråga om fyndighel som avses i I § 2 eUer 3, får
den utan koncession bearbetas av fastighetsägaren. Vad som sagls nu gäller inle
om fyndigheten finns inom etl område där någon inmulare eller gmvrättshavare
har rätt att utföra undersökningsarbete enligt 8 § första stycket, och inte
heller om den finns inom ett område som omfattas av bearbetningskoncession för
annan fyndighet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1145>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fastighetsägaren får utan koncession för husbehov ulnyttja
gas som framkommit pä annat sätt än i samband med sökande efter olje- eller
gasfyndighet, även om annan har koncession inom området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senaste lydelse 1982:484. Ändringen innebär bl. a. att
tredje styckel upphävs.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1146>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1147>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>155</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Meddelas bearbetningskoncession för någon annan än
fastighetsägaren ifråga om en fyndighel där denna uivinner lorv för sitt husbehov,
skall koncessionen, om inte särskilda skäl föranleder annat, förenas med
villkor som gör del möjligt för faslighelsägaren all på skäliga villkor även i
fortsättningen få torv för sitt husbehov.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 §'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Koncession kan förenas med de föreskrifier som behövs för
atl skydda allmänna intressen eller enskild rätt eller som eljest påkallas för
atl främja etl från allmän synpunkt ändamålsenligt utforskande och
tillvaratagande av naturtillgångarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Koncession kan göras beroende av alt undersökning eller
bearbetning sker i viss omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 koncession kan föreskrivas alt staten skall ha rätt att
deltaga i verksamheten eller att koncessionsinnehavaren skall utge avgift
eller produktionsandel till staten eller iakttaga annal liknande villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:155.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ fråga om bearbetningskoncession för torv finns
bestämmelser om visst villkor i 9 § tredje stycket.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>44</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till böter eller fängelse i högst sex månader dömes den
som uppsåtligen eller av oaktsamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. påbörjar undersökningsarbete utan att iakttaga vad
som i 20 eller 32 §<br>
Qärde stycket föreskrives om underrättelse och ställande av säkerhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bearbetar ämne
som avses i</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2. bearbetar ämne som avses i 1 §
I, 4 eller 5 utan att ha erhållit</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1
§ 1 eller4 utan att ha erhålht bear-bearbdningskoncession, om sådan</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>betningskoncession, om sådan kräves,</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kräves,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utan tillstånd
enligt 33 § andra stycket lägger igen utfraktsväg, ort eller borrhål som där
avses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till påföljd som anges i första slycket dömes också den
som vid fullgörande av uppgiftsskyldighel som är förbunden med koncessionen
eller som avses i 40 § andra stycket lämnar oriktig uppgift, om detta sker
uppsåtligen eller av grov oaktsamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fall som anges i försia slycket 2 kan ämne som utvunnits
förklaras förverkat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om brolt som avses i första styckel 1 förnärmar enbart
enskilds rätt, får åklagare väcka åtal endasl om målsägande anger brollet till
ålal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag iräder i krafl den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ärenden som har anhängiggjorts hos länsstyrelsen eller
bergmästare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senaste lydelse 1982:484. Ändringen innebära» fjärde
stycket upphävs.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1149>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>156</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>före
ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser. 1 ärenden om bearbetningskoncession
skall dock i ställd för vad som är föreskrivet i 10 § tredje stycket om rätt
för staten att delta i verksamhelen och om skyldighel för koncessionhavare all
utge produklionsandel eller iaktta annal liknande villkor tillämpas 8 § andra
stycket lagen (198X:000) om vissa torvfyndigheter. Utan hinder av vad som sist
sagts skall villkor om föreiräde till bearbetning som har intagits i beslut om
undersökningskoncession före ikraftträdandet gälla även mot kommun.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1150>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:88.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1151>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>157</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härmed föreskrivs att 18 § nalurvårdslagen (1964:822)
skall ha nedan angiven lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 §'<br>
Takt av sten, gms, lera, jord,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Takt av
sten, grus, lera, jord,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>torv, eller andra jordarter för annat torv eller andra
jordarter för annat ändamål än markinnehavarens hus- ändamål än
markinnehavarens husbehov får ej ske utan länsstyrelsens behov får ej ske utan
länsstyrelsens tillstånd. Vad nu sagts avser dock Ullstånd. Vad nu sagls avser
dock ej läkt i vattenområde vartill lill- ej läkt i vattenområde vartill tillstånd
lämnats enligt vattenlagen stånd lämnats enligt vattenlagen (1983:291) eller
fordras enligt lagen (1983:291) eller fordras enligt lagen (1966:314) om
kontinenlalsockeln. (1966:314) om kontinenlalsockeln</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:152.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eller läkt vartill tittstånd fordras enUgt lagen
(I98X:000) om vissa torvfyndigheter.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen får förelägga den som söker täkttillstånd
att, vid äventyr atl ansökningen avvisas, lägga fram utredning som belyser
behovel av takten samt en täktplan av erforderlig omfattning. Tillståndet skall
förenas med de villkor som behövs för att begränsa eller molverka företagets
menliga inverkan på naturmiljön. Om ej särskilda skäl föranleder annat, skall
tillstånd för sin giltighet göras beroende av atl säkerhet ställs för sålunda
föreskrivna villkor. Visar sig sådan säkerhel otillräcklig, får länsstyrelsen
föreskriva att tillståndet skall gälla endasl om ytterligare säkerhet ställs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om fullgörandet av föreskriven åtgärd ankommer på annan än
markens innehavare är innehavaren skyldig tåla att åtgärden vidtages.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har tio år förflutit från det täkttillstånd har vunnit
laga kraft, får länsstyrelsen upphäva tillståndet helt eller delvis eller
förena tillståndet med ändrade villkor. Visar det sig att föreskrivna villkor
inte i den utsträckning som behövs begränsar eller motverkar företagets menliga
inverkan på naturmiljön, får länsstyrelsen före utgången av den angivna tiden
förena tillståndet med de ytterligare villkor som behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ärenden som anhängiggjorts före ikraftträdandet
lillämpas äldre beslämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Äldre bestämmelser gäller också beträffande lorvfyndighet
för vilken bearbetningskoncession har meddelats enligt lagen (1974:890) om
vissa mineralfyndigheter i dess lydelse före den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senaste lydelse 1983:654.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1152>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1153>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>158</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslag
till Lag om ändring i gruvlagen (1974:342)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 2 kap. 3 § gruvlagen (1974: 342) skall ha nedan angiven lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3§'
Inmutningsrätt får ej utan medgivande av regeringen beviljas inom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. område
som genom beslut av riksdagen förklarats utgöra statsgruve<br>
fält eller om vars förklarande för statsgruvefält statlig myndighel gjort<br>
framställning hos regeringen, såvida icke inmutning sökes för statens räk<br>
ning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>område som avsatts till
nationalpark eller om vars förklarande för naUonalpark staUig myndighel gjort
framslällning hos regeringen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>befästningsområde och, i den
utsträckning regeringen bestämmer, område uianför delta,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>kyrkogård eller annan
begravningsplats,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-family:Verdana'>område varpå sökts eller
med-</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>5. område varpå sökls eller meddelals koncession
enligt lagen delals koncession enligt lagen (1974:890) om vissa mineralfyn-
(1974:890) om vissa mineralfyndigheter. digheter
eller enligt lagen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:160.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>(198X:000) om vissa torvfyndigheter.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utan
hinder av vad som föreskrives i första stycket får i fall som anges under 5
inmutningsrätt beviljas, om medgivande lämnats av den som sökl eller erhållit
koncessionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:57.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Senaste
lydelse 1974:892.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1154>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1155>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>159</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslag
till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i vattenlagen (1983:291)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 3 kap. 6§ vattenlagen (1983:291) skall ha nedan angiven lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6§
Bestämmelserna i 1, 2 och 4 §§ gäller inle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vattenföretag som vid prövning
av en viss verksamhet enligt 136 a § byggnadslagen (1947:385) har angetts som
etl villkor för verksamheten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>broar eller andra vattenföretag
för väg, järnväg, tunnelbana eller spårväg, vars anläggande har prövats i
särskild ordning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>rörledningar i vatien, vartill
koncession har meddelals enligt lagen (1978:160) om vissa rörledningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.
verksamhet, vartill fordras koncession enligt lagen (198X:000) </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om vissa torvfyndigheter.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i krafl den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:71.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 120. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1156>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1157>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>160</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Remissyttranden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1
Remissförfarandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Belänkande
(Dsl 1984: 14) Lagstiftning om torv för energianvändning. Yttrande har avgivits
av lantbmksstyrelsen, skogsstyrelsen, slatens nalurvårdsverk (SNV), sialens
planverk, slatens energiverk, Sveriges geologiska undersökning (SGU), norra
och södra bergmästarämbetena, domstolsverket, överbefälhavaren (ÖB),
fiskeristyrelsen - med överlämnande av yttranden från fiskeriintendenten i
mellersta och i nedre norra distriktet —, statens lantmäteriverk (LMV), statens
industriverk (SIND), statens vattenfallsverk, domänverket, Svea hovrätt med
vatlenöverdomslolen, kammarrätten i Jönköping, tingsrätten i Gävle och Växjö,
länsstyrelsen i Uppsala län - som bifogat yttranden från Tierps och Uppsala
kommuner -, länsstyrelsen i Östergötlands län - som bifogal yttranden från
skogsvårdsstyrelsen och lantbruksnämnden i Östergötlands län samt från Norrköpings
och Motala kommuner -, länsstyrelsen i Kronobergs län - som bifogat yttranden
från skogsvårdsstyrelsen i Kronobergs län saml från Ljungby, Älmhults och Växjö
kommuner —, länsstyrelsen i Kalmar län, länsstyrelsen i Skaraborgs län,
länsstyrelsen i Värmlands län, länsstyrelsen i Västmanlands län, länsstyrelsen
i Kopparbergs län, länsstyrelsen i Gävleborgs län, länsstyrelsen i
Västernorrlands län, länsstyrelsen i Jämtlands län - som bifogal yttranden
från Härjedalens, Ragunda och Strömsunds kommuner samt från lantbmksnämnden i
Jämtlands län och Lantbrukarnas Länsförbund i JämUand -, länsstyrelsen i
Västerbottens län -som bifogat yttranden från lantbruksnämnden i Västerbottens
län samt Skellefteå, Stommans, Umeå och Vilhelmina kommuner -, länsstyrelsen i
Nortbottens län. Landsorganisationen i Sverige (LO), Lantbrukarnas Riksförbund
(LRF), Samerättsulredningen, Same-Älnam, Centralorganisationen SACO/SR,
Svenska Cellulosa- och Pappersbmksföreningen (SCPF), Svenska Kommunförbundet,
Svenska Kraftverksföreningen, Svenska Naturskyddsföreningen, Svenska Samernas
Riksförbund, Svenska Värmeverksföreningen, Sveriges Induslriförbund, Sveriges
Skogsägareföreningars Riksförbund (SSR), AB Sandvikens Energiverk, Skellefteå
Kraftverk, AB Umeå Energiverk, Växjö Energiverk AB, Östersunds Fjärtvärme AB,
Råsjö Torv AB, Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO), Svenska Torv AB,
Luossavaara - Kiirunavaara AB (LKAB), Svenska Kemiingenjörers Riksförening, AB
Kimna Gms- och Slenförädling, Södra Skogsenergi AB, Svenska Torvproducentföreningen
(STPF) och Sveriges Ornitologiska Förening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2
Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
stort antal remissinstanser inleder sina yttranden med allmänna synpunkter på
torv som energiråvara, den gällande lagstiftningen, behovet av en speciell lag
om torv för energianvändning m. m.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1158>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1159>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Majoriteten
av remissinstanserna anser del vara motiverat alt genomföra en ny lagsliflning
inom torvområdei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
I Kalmar län anser det lämpligt att enligt förslagel skilja ul bestämmelserna
om lorv i nuvarande minerallag och föra över dem i en särskild torvlag bl. a.
av del skälel all torv sannolikl aldrig i normall språkbruk uppfattals som ett
mineral. Liknande synpunkter framförs bl. a. av domänverket, kammarrätten i
Jönköping m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIND
liksom statens vattenfallsverk ser positivt på förslaget eflersom del leder
till en enklare och snabbare handläggning av tillståndsärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Synpunkter
av liknande innebörd framförs bl.a. av länsslyrelsema i Västmanlands-,
Värmlands-, Jämtlands-, Västerbottens- och Norrbottens län. Lantbrukarnas
Riksförbund m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ell
antal remissinstanser har ställt sig tveksamma eller helt avvisande till en
förändring av rådande regelsystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SVEBIO
föreslår att förslaget tills vidare inte skall föranleda någon åtgärd och
iställel nu gällande ordning får fortsätta tills dess konsekvenserna av det
lagda förslagel hunnit utvärderas bättre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Samernas Riksförbund anser att förslaget till en särskild torvlag i och för sig
kan godtagas men att det i så fall måste ställas bestämda krav på atl en sådan
lag tar sin uigångspunkt i de för rennäringen gällande lagbestämmelserna med
den utfyllande rättspraxis som föreligger. Enligt förbundet uppfyller det
framlagda förslaget inte dessa krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SNV
delar kommitténs uppfattning att nuvarande prövningssystem fungerar utan
större problem och finner därför kommitténs förslag onödigt ingripande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Kronobergs län avslyrker kommitténs förslag till ny torvlag och anser
iställel att den nuvarande dubbelprövningen av torv-täkler för energiändamål
bör ersättas med en enda prövning enligt 18 § naturvårdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SSR
anser atl koncessionssystemet för torv till energiändamål inte gagnar vare sig
de areella näringarna eller samhällets mål för produktion och resurshushållning
och att systemel därför bör avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domstolsverket
anser att det är en brisl att ett alternativ med ett sammanhållet
prövningsförfarande, där både tillåtlighets- och ersättningsfrågor behandlas
inte har övervägts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågor
om den koncessionerade verksamhetens tillåtlighet i allmänhet bör enligt
förslagel 5 § avgöras i koncessionsärendel där det bl. a. framgår att
"koncession inte får ges för verksamhet som möter hinder från allmänna
planeringssynpunkter". Denna formulering har föranlett några remissinstanser
bl. a. Råsjö Torv AB och Svenska Torv AB alt kommentera förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Torv AB anför att den begränsing som angivits i förslaget 5 § inte kan godtas.
Innebörden härav är enligt bolaget att torvbruk av viss mark löper risk att få
slå tillbaka om detta inle fömtsetts i tidigare markanvändningsplanering på
kommunal eller regional nivå.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1160>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1161>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>162</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bergmästaren
I norra distriktet tar upp vissa frågor om vilken myndighet som bör vara
prövningsmyndighet i koncessionsärenden och anför atl ett återförande av
handläggning av torvärenden lill sektormyndighet på sikt kan innebära en
rationalisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3
Förberedande undersökning, undersökningskoncession, undersökningstillstånd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
enligt 15 § att ersätta den nuvarande möjlighelen att erhålla undersökningskoncession
innebärande ensamrätt till undersökningen och företräde till
bearbetningskoncession, med etl undersökningstillslånd för att få tillträde
till marken, kommenteras av flera remissinslanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slatens
energiverk anser att det föreslagna undersökningslillståndet skall förenas med
ensamrätt till undersökning och föreiräde lill att få bearbeta mossen.
Förslagel att förenkla proceduren vid beviljandet av undersökningstillslånd är
positivt under förutsättning atl detla kan göras utan risk för att undersökningen
blir bristfälligt utförd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelserna
i Kopparbergs, Jämtlands och Västerbottens län, Skellefteå Kraftverk m. fl.
anser i likhet med länsstyrelsen i Östergötlands län att man inte har något att
erinra mot kommitténs förslag atl de i minerallagen upptagna reglerna om
undersökningskoncession inte tas med i lagen om vissa torvfyndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SNV
och statens planverk betonar atl undersökningskoncessionen har haft betydelse
som förhandssamråd mellan sökanden och länsstyrelsen där förutsättningarna för exploateringen
klargjorts. Enligt båda verken bör samråd därför göras obligatoriska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>STPF
anser alt undersökningstillstånd bör meddelas exklusivt men med begränsad
giltighetstid. För undersökningsresultat som utnyttjas av annan sökande, t. ex.
kommun som åberopar företräde, skall ersättning lämnas i skälig omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SGU
påpekar att en torvexploatör måste kunna få ett undersökningstillstånd förenat
med villkor som ger företrädesrätt framför annan till eventuell
bearbetningskoncession för att en satsning på etl torvprojekl skall bli
intressant.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Liknande
synpunkter framförs av LKAB.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Råsjö
Torv AB anser att enklare torvmarksundersökningar inte medför någon skada för
allmänna eller enskilda intressen. Undersökningar bör därför kunna ske med stöd
av allemansrätten. Bolaget anser det olyckligt att ta bort
undersökningskoncessionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bergmästaren
i södra distriktet anser att det nuvarande syslemet med undersökningskoncession
är ett smidigt förfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domänverket
anser till skillnad från kommittén att rätt till undersökning skall ge
ensamrätt under viss tid i syfte att stimulera utvecklingen. Beviljad
koncession bör också utnyttjas inom bestämd Ud.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1162>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1163>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>163</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1164>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sandvikens Energiverk hävdar att det inte kan vara rimligl
att en privat eller kommunal exploatör först skall behöva genomföra omfattande
undersökningar för atl därefter - när några brylvärda mossar kartlagts -
ivingas lämna över dessa till "hemkommunen".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Värmeverksföreningen betonar liksom länsstyrelsen
i Gävleborgs län att det är väsentligt att synpunkter från bevarandeintressena
och önskemål om kommunalt företräde framförs i ett tidigt skede. Undersökningskoncessionen
bör därför bibehållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LRF föreslär att länsstyrelsen skall kunna bevilja
undersökningstillstånd med ensamrätt. LRF kan acceptera att utfört
undersökningsarbete ställs till samhällets förfogande under förutsättning att
materialet ej före prövning av koncessionsansökan tillställs konkurrerande
exploaleringsinlressen och atl till samhället överlämnat material således blir
offentligt först sedan frågan om koncession prövats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Umeå Energiverk framhåller att förundersökningarna av
torvmossar blir alltmer omfatlande och därmed också dyrare. Energiverket
betonar betänkandets förslag att den som erhåller koncession och utnyttjar
annans undersökningsresultat skall lämna skälig ersättning härför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Sammanförande av bearbetningskoncession och
täkttillstånd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommiltén föreslår att kravel på särskilt täkttillstånd
enligt 18 § naturvårdslagen upphävs i fråga om takt vartill tillstånd
erfordras enligt den nya lagen om vissa torvfyndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk framhåller att sammanslagningen av
bearbetningskoncession enligt minerallagen och täktUllstånd enligt 18 §
naturvårdslagen till ett tillstånd är en riktig rationalisering som torde
innebära en klar förenkling för sökanden och även medföra en förkortning av
handläggningstiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liknande synpunkter framförs av SGU, LMV,
lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, länsstyrelserna i Kopparbergs, Gävleborgs
och Jämtlands län, LKAB, Råsjö Torv AB, Svenska Torv AB m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LRF anser del lämpligt atl i en ny torvlag inla
naturvårdslagens bestämmelser om täktplanevillkor så att total överblick kan
erhållas av lagbestämmelserna. LRF menar att kommittén tyvärr inte har vall
denna väg vilket innebär att bl.a. frågor om efterbehandling av torvmarker
efter avslutad brytning icke kommil att behandlas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lantbruksstyrelsen anser att det bör framgå av
tillämpningsanvisningarna atl det åligger länsstyrelsen att samråda med
lantbruksnämnden i samtliga koncessionsärenden enligt den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bergmäslaren i norra distriktet avstyrker sammanförandet
av prövning enligt naturvårdslag och prövning av meddelande av
bearbetningskoncession. Prövningen enligt naturvärdslagen föreslås i stället
ske före koncessionsprövningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1165>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1166>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Västerbottens län har skisseral etl alternativ som förulsäller att
täkttillstånden fortfarande regleras i naturvårdslagen. Den särskilda lagen om
vissa torvfyndigheter skulle då innehålla bestämmelser om koncessionsprövningen,
markanvisning, ersättningsfrågor m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
planverk anser att det finns skäl atl bibehålla prövningen enligt 18 §
naturvårdslagen. Givetvis bör därvid prövning enligt naturvårdslagen ske
samordnat med koncessionsprövningen. Skulle lagförslagel dock antas, anser
planverket att den behovsprövning som idag görs i naturvårdslagsprövningen bör
införas i den nya torvlagen eller dess förordning som etl krav på att den
sökande skall kunna belysa behovel av takten liksom utarbeta en täktplan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SNV
betonar att naturvårdslagen är en skyddslag, medan minerallagen är en lag som
har som väsentligt syfte att underlätta och få till stånd mineralutvinning.
Genomförs kommitténs förslag vill verket särskilt framhålla viklen av att
verkets roll som central myndighel för miljöfrågor i samband med torvutvinning
inte mbbas och att verkets besvärsrätt bibehålies.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.5
Ersättning Tör skada och intrång</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommiltén
föreslår all prövningen av ersättningsfrågorna läggs på fastighelsdomslolen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domstolsverket
delar utredningens uppfattning att dd bör ankomma på fastighetsdomstol atl vara
första instans i fråga om ersättning för skada och inlrång. Liknande synpunkter
framförs bl. a. av kammarrätten i Jönköping och länsstyrelserna i Kalmar,
ÖstergöUands och Västerbottens län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skellefteå
Kraftverk påpekar att energitorvproduktionen på en myrmark i många fall skapat
bättre förutsättningar för skogsbruk efter avslutad verksamhet. Detta bör
således beaktas i de normer som skall tillämpas vid markanvändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bergmästaren
i södra distriktet betonar att det skulle avsevärt fördyra handläggningen och
förlänga handläggningstiden att lägga ersättningsfrågorna på
fastighetsdomstolarna redan i första instans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SGU
anser att markanvisningar enligt nuvarande modell - dvs. förrättning som
omfattar både rätten att ta marken i anspråk och fastställande av ersättning
för skada och intrång administrerade av den lilla effektiva, regionalt
placerade organisationen bergsstaten - är det enda rimliga förfarandet då
frivillig överenskommelse exploatör-markägare ej kommit till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LMV
delar kommitténs uppfattning att avgörandet av ersättningsfrågor inte bör
läggas på länsstyrelsen. Enligt LMVs mening är dock inte heller
fasUgheisdomstolen den mest ändamålsenliga lösningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LMV
menar att övervägande skäl talar för att förrättningsformen liksom hittills bör
användas när det gäller detaljlokalisering och redovisning av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1167>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1168>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>165</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>koncessionsområdet,
beslut om tillfartsvägar m. m. och prövning av ersättningsfrågor. Som
förrättningsinstans förordar LMV fastighetsbildnings-myndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Skaraborgs län ifrågasätter om fördelarna med kommitténs förslag angående
beslulsmyndighet i ersättningsfrågorna är så stora all dessa frågor inte ocksä
i fortsättningen kan handhas av bergmästaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Gävleborgs län betonar att förslaget till lagstiftning syfiar bl. a. till att
få en så koncentrerad och enkel prövning som möjligl. De moment som rör
markanvisning och ersättning för skada och inlrång har dock föreslagits skilda
åt i hanteringen. Detla är inte idealiskt, särskilt som just dessa moment i
myckel hög grad berör markägarna. Det bör därför övervägas ytterligare om inte
båda momenten kan handhas av samma myndighet nämligen länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
skogsstyrelsen anser att länsstyrelsen bör vara första instans när det gäller
värdering av intrång och skada.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
förutsäller all alla koslnader för myndighets- och domstolsprövning rörande
ersättningar eller Ullämpning av torvlagen m. m. beslrids av exploatören.
Markägaren och andra sakägare skall inte i något fall kunna ekonomiskt belastas
på grund av att utomstående part söker koncession och täkttillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bergmästaren
i norra distriktet avstyrker att fastighetsdomstol som första instans prövar
ersättning till mark- och sakägare. Ej heller bedöms länsstyrelsen vara lämplig
att pröva dessa frågor. Prövningen föreslås som för närvarande ske vid
förtäiining, och frågan om lämplig myndighet föreslås bli föremål för ny
utredning. Bergmästaren avstyrker vidare att länsstyrelse får pröva frågor om
ersättning enligt 34 § i kommitléns förslag. Dessa frågor bör istället prövas
av fastighetsdomstol i enlighet med vad som gäller för liknande frågor i
gruvlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.6 Koncessionsskyldighet
för markägare</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår att markägaren jämställs med andra när det gäller skyldigheten alt
söka koncession för utvinning av torv för att utvinna energi, dock att
tillstånd ej behövs för husbehovstäkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag har godtagits eller inte särskilt kommenterats av övervägande antalet
remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SSR
framhåller att torvmarksbrukel i första hand bör vara knutet Ull de övriga
areella näringarna och markägandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.7 Kommunernas
inflytande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår att om en av flera sökande i ett koncessionsärende är en kommun och
gör den sannolikt att den behöver torven för energiproduktion ges kommunen
företräde. Är flera av de sökande kommuner och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1169>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1170>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>166</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>är
en av dem den kommun inom vilken marken är belägen har den kommunen företräde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
remissinstanser som är verksamma inom torvutvinning liksom bl.a. statliga
myndigheter inom gmv- och mineralområdet avstyrker kommitléns förslag.
Kommuner och länsstyrelser tillstyrker i allmänhet förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
planverk stöder förslaget att kommunen skall ha företräde vid konkurrens om torvmarkerna
bl. a. på grund av att kommunerna har getts ett allt större ansvar att
förverkliga de statliga målen för energipolitiken. Liknande uppfattningar
framförs av Växjö Energiverk, Skellefteå Kraftverk, LO, Svenska
Kommunförbundel, Vilhelmina kommun, Ragunda kommun m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Gävleborgs län anser att det är angeläget att reglerna för när den kommunala
företrädesrätten skall gälla preciseras. Den får inte genom för vaga regler bli
en hämsko på den övergång lill eldning med inhemska fastbränslen som planerats.
Därför bör företrädesrätten dels begränsas till fall när kommunerna beslutat om
övergång till fastbränsle (torv) inom ett bestämt antal år, exempelvis högst
tio år, dels begränsas i omfattning så atl den motsvarar den mängd bränsle som
behövs under anläggningarnas avskrivningstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Jämtlands län tillstyrker att markkommunen får företrädesrätt vid konkurrens
med enskild eller med annan kommun. Däremol är länsstyrelsen negativ till
förslaget att när annan kommun än markkommunen konkurrerar med enskild,
kommunen skall ha företrädesrätt. Länsstyrelsen har därvid den gmndsynen att
råvaran i första hand skall nyttiggöras inom berörd markkommun eller inom
länet. Enskild som således avser att bearbeta torven inom markkommunen eller
inom länet och därmed skapa sysselsättning bör därför kunna konkurrera med
utomlänskom-mun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
länsstyrelsen 1 Västerbottens län är det viktigt att betona kravet på
tillräckligt underlag för en förutsättningslös prövning av kommunernas behov av
torv. Kommunerna måste genom relativt konkreta planer kunna göra sitt behov av
torven sannolikt. Rätten till förtur skulle annars enligt länsstyrelsen kunna
medföra att torvexploateringen hämmas genom att kommunerna "hamstrar"
torvtäkter ulan verkligt behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Östergötlands län anser att förslaget kan skapa osäkerhet bland enskilda
torvexploatörer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SGU
anför att nuvarande lagstiftning är uppbyggd efter gmndsynen att den som från
allmän synpunkt är lämpligast att utföra undersökning eller bearbetning skall
erhålla ansökt koncession. Lagstiftningen ger alltså inte någon särskild gmpp
några speciella favörer när det gäller atl producera torv för energiändamål.
SGU har uppfattningen att ett föreslaget företräde för kommunerna motverkar,
ibland förhindrar och i vart fall onödigt fördröjer en övergång Ull en mera
allmän eldning med torv i landet. Mindre, medelstor och stor
energitorvproduktion som idag startat upp i privat regi</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1171>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1172>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>167</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>-
och där för vissa delar av landel svårigheier föreligger alt få avsättning för
producerade kvantiteter - kommer att avstanna och energitorvproduktionen
kommer att inriktas mot all enbart lillfredsställa kommunernas behov på
entreprenörsbasis. I praktiken kommer en kommunal monopolsituation att föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bergmäslaren
i södra distriktet påpekar atl kommunerna redan nu arealmässigl har en
dominerande ställning vad beträffar torvkoncessioner. Trots detta svarar
kommunerna för en obetydlig del av torvproduktionen. Detta lyder inte på all
kommunal företrädesrätt skulle gagna en övergång till användning av energitorv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Kalmar anser att om flera ansöker om koncession bör den tilldelas koncession
som bedöms ha de bästa förutsättningarna, tekniskt och ekonomiskt, atl utvinna
torven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domänverkets
uppfattning är den alt kommunerna redan idag har en mycket stark ställning,
vilket inte alltid har lett till en positiv ulveckling mol genomförandet av den
planerade energipolitiken. Verket avstyrker därför den föreslagna rätlen för
kommunen Ull företräde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SVEBIO
anser att det inle finns någon anledning till att ytterligare stärka del
kommunala inflytandet i torvproduktionen. Liknande synpunkter förs fram av
SCPF, Svenska Kemiingenjörers Förening, statens vatlenfallsverk m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>STPF
yrkar i första hand att kommunalt företräde inte skall föreskrivas. Skall
kravet på kommunalt företräde kvarstå, yrkar STPF i andra hand, att bedömningen
undantagslöst skall gmndas på ett av kommunen företrätt verkligt behov,
verifierat exempelvis genom antagen energiplan, fysisk översiktsplan eller
annan tillämplig plan genom beslut i kommunfullmäktige eller kommunstyrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Torv AB avstyrker med skärpa kommitténs förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LKAB
anser att nuvarande lagstiftning bör bibehållas. Det vore olyckligt om det i
framtiden endast skulle bli en kommunal angelägenhet att producera torv för
energiändamål. Kommunema skulle erhålla en monopolställning som icke kommer
att gagna torvindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
hyser stor iveksamhel då del gäller kommitténs förslag till lagregler för
kommunal förtursrätt. Om förtur skall finnas måste stora krav ställas på den
förturssökande kommunens behov av energitorven. Löst framlagda planer om
eventuell framtida torvanvändning bör enligt LRFs mening icke kunna leda lill
förtur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
finner det också tveksamt att kommuner skall ha företräde framför förelag och
industrier som kanske i en opUmal fördelningsplan borde ha företräde till den
energitorv för vilken en kommun söker företräde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
kommunerna endast torde ha intresse av storskalig brytning för försörjning av
sina anläggningar föreslår LRF att lagen om kommunal förtursrätt begränsas till
myrar över 50 ha storlek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SSR
finner den nu gällande ordningen vara klart bättre än den föreslagna
förtursrätten för kommuner.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1173>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1174>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>168</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Råsjö
Torv AB anser atl problemel idag inte är att kommunerna har för lite att säga
lill om vad gäller koncessionerna. Problemel är atl del händer så litet med de
2/3 av den totala koncessionsarealen som idag innehas av kommunerna eller
kommunala bolag. Råsjö Torv vill med skärpa avvisa förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.8
Ianspråktagande av mark (markanvisning)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår att den nuvarande obligatoriska markanvisningsförrältningen inför
bergmästaren, vid vilken också vissa ersätlningsfrågor behandlas, ersätts med
ett syslem där bearbetning kan påbörjas anlingen efter tillstånd av markägaren
eller efter ett medgivande av länsstyrelsen att få ta marken i anspråk för
bearbelning. Ersättningsfrågorna prövas av fastighetsdomstol (se avsnitt 2.5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Övervägande
antalet remissinstanser ställer sig bakom kommitténs förslag. De
remissinstanser som avslyrker förslaget pekar bl.a. på atl nuvarande ordning
fungerar bra, atl kommitténs förslag skapar rättsosäkerhet för markägaren eller
all länsstyrelsen ej har resurser för ändamålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Gävleborgs län tillstyrker förslaget att markanvisningen överförs från
bergmäslaren till länsstyrelsen. I de flesta fall, då avtal redan träffats
mellan exploatören och markägarna, torde själva förrättningen bli tämligen
enkel och kan samordnas med koncessionsprövningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sandvikens
Energiverk tillstyrker förslaget att markanvisningen överförs till
länsstyrelsen. Det är angeläget att minska kostnaderna för mätningsarbeten och
framställning av fömättningskarta genom förenklingar av utsättningsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LKAB
anser att förslaget om att markanvisning icke skall vara ett obligatorium är
klart positivt. I de fall att sökanden kan göra överenskommelser med mark- och
sakägare är en markanvisning helt onödig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skellefteå
Kraftverk anför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SGU
tillstyrker atl markanvisning i den nya lagen ej utformas som elt obligatorium,
dvs. vid frivillig överenskommelse mellan exploatör och markägare skall beslut
om markanvisning ej vara nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SGU
kan emellertid med hänsyn till rättssäkerheten för enskilda markägare inle
ställa sig bakom förslaget om att länsstyrelsen utan förtäiining skall kunna
förklara att exploatör får igångsätta verksamhet inom annans mark utan att
denne fastighetsägare lämnat sitt medgivande. Detta innebär enligt SGU en form
av expropriation vid skrivbordet. Markägarna måsle få reella chanser alt hävda
sin rätt vid ett sammanträde med fältbesiktning, där teknisk-ekonomisk
sakkunskap finns tillgänglig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liknande
synpunkter framförs av de båda bergmästarna. LMV anser atl förslaget inte är
ändamålsenligt. De nämnda frågorna, som är av fastighetsrättshg och
mätningsteknisk art, lämpar sig inte för behandhng i länsstyrelsens
arbetsformer. Uttalandet att länsstyrelsen ge-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1175>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1176>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>169</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nom
sin lantmäterienhet har goda förutsättningar alt klara också de mätningstekniska
uppgifterna är inte riktigt eftersom resurser för sådana insatser inte finns
hos dessa enheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
I Östergötlands län delar kommitténs uppfattning atl länsstyrelserna är väl
skickade atl handlägga dessa frägor. Länsstyrelsen föreslår emellerlid att
bestämmelserna utformas så atl länsstyrelsen äger uppdra ål vederbörande
fastighetsbildningsmyndighet alt på sökandens bekostnad ombesörja nämnda
tekniska åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Västerbottens län föreslår att markanvisningen ligger kvar på bergmästaren
men det finns enligt länsstyrelsens mening ingenting som lalar för all inte en
handläggning med länsstyrelsen som huvudman kan fungera lika
tillfredsställande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Väslernorrlands län ifrågasätter om det inte vore rationellare alt låla
länsstyrelsen ha hand om markanvisningen inklusive ersätt-ningsfrågoma.
Fördelarna med detta är att sökanden bara har en myndighet alt hålla kontakten
med. I de fall länsstyrelsen inle själv har resurser atl skaffa fram beslutsunderlag
i ersättningsfrågorna bör det ges möjlighet för länsstyrelsen att utnyttja
lantmäteriets sakkunskap härför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Råsjö
Torv AB hävdar att markanvisning inte behövs vid frivillig
mark-ägaröverenskommelse. I de fall där elt ivångsförfarande måste till, bör
bergmäsiarämbetei eller länsstyrelsen pröva tillträdes- och ersättningsfrågor.
Förfarandel med fastighetsdomstolen som första instans om oenighet uppstår
ogillas. Mätningskungörelsens omständliga och kostnadskrävande bestämmelser bör
inte tillämpas vid utstakning av ett område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.9
Fullföljd av talan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Talan
mol länsstyrelsens beslut om förberedande undersökning på annans mark, i de
fall då samtycke inte kan erhållas, skall enligt 33 § i förslagel föras hos
kammartätt. Talan mot kammarrättens beslut skall enligt förslagel ej få föras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
i Jönköping har inte någol att erinra mot att talan mot länsstyrelsens beslut
förs hos kammarrätt. Däremot ställer kammarrätten sig tveksam till att man
avskär möjligheten till klagan hos regeringsrätten. Begränsningar i denna
möjlighet finns, men endast i myckel ringa utsträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5(7//anser
atl nuvarande besvärsordning är ändamålsenlig, under fömtsättning att
möjlighet att förena undersökningstillstånd med ensamrätt resp. företrädesrätt
samt markanvisningsförtättningar vid bergsstaten bibehålls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till att prövningen i undersöknings- och bearbetningstill-ståndsärenden
ofta är komplicerad och kräver en allsidig lämplighetsbedömning förordar SGU
att regeringen beslutar i dessa ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SGU
anser atl naturvårdsverkets ställning som besvärsberältigad myn-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1177>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1178>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>170</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dighet
med uppgift att företräda naturvårdens intressen bör erhålla sin motsvarighet
på myndighetssidan inom mineral/energiområdet. SGU bör därför också ha
besvärsrätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ÖB framhåller
att SNV i kommitténs förslag givits slällning som besvärsberältigad myndighet
med uppgift att företräda naturvårdens inlressen. Med hänsyn lill de uppgifier
riksdag och regering ålagt ÖB måsle molsvarande besvärsrätt tillerkännas ÖB
som företrädare för försvarsmaktens intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Domstolsverket
anser att med den modell som utredningen valt är del knappast möjligt alt
undanta fullföljd till regeringen även när det gäller torvärenden av mindre
omfattning. Med hänsyn till önskemålet atl minska ärendetillströmningen till
regeringen är detta otillfredsställande. Också av det skälet anser verket att
alternativet med en sammanhållen prövning i fastighetsdomstol bör övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LKAB
avstyrker det framlagda förslaget att kammarrätten skall vara besvärsinsians.
Nuvarande besvärsordning har enligt LKAB visat sig vara ändamålsenlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Gävleborgs län anser att det inte finns någon anledning att med hänvisning
till nuvarande förhållanden lägga besvärsprövningen avseende länsstyrelsens
beslut i dessa ärenden hos kammarrätten. Då regeringen skall pröva besvär över
länsstyrelsens beslut rörande lorv-koncession i övrigt är dd enligt
länsstyrelsens mening inte heller ändamålsenligt att skilja på besvärsvägarna
i närliggande ärenden på föreslaget sätt. Länsstyrelsen anser därför att
besvärsprövningen bör ligga kvar hos regeringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.10
Avgift till staten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår att som villkor för koncession får föreskrivas att koncessionshavaren
skall utge avgift till staten. Denna passus, är en uppmjukad formulering av
den i minerallagen föreskrivna rätten för staten att uttaga en viss avgift vid
gmvbrylning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk har känslan av att staten ej har för avsikt att använda sig av denna
rätt förrän tidigast 1990. Verket har dock erfarit att det trots detta finns en
utbredd oro bland torvproducenter om att avgiften kan utgöra en fara i
framtiden. Verket anser därför att denna kvarleva från minerallagen ej bör
finnas med i torvlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grund av energitorvproduktionens ringa ekonomiska bärkraft anser SkeUefteå
Kraftverk det nödvändigt att staten ej nyttjar sin rätt till särskilda
statliga produktionsavgifter. Staten bör i konsekvens därmed även avstå från
den rätt som är inskriven i de flesta nu gällande koncessioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd av angelägenheten av att få till stånd utvinning av torv i landet anser
länsstyrelsen i Kalmar län att det är riktigt att staten avstår från andel i
fyndighet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1179>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1180>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LRF förutsätter att förslagel om avgifl till staten syftar
till att ge koslnadsläckning hell eller delvis för statens administraliva
kostnader i samband med tillståndsgivning och övervakning. LRF tillstyrker
kommitténs förslag att s. k. kronoandel till staten ej skall kunna utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STPF anser att föreskrifter om att koncessionsinnehavaren
skall kunna åläggas avgift till slaten som villkor för koncession, bör utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.11 Konsekvenser i kostnadshänseende</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommiltén bedömer alt dess förslag inte medför några
kostnader som inte uppvägs av besparingar. Elt fåtal remissinstanser har lagil
upp frågan och därvid delat kommitténs uppfatlning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bergmästaren i norra distriktet hävdar emellertid atl
genom atl prövning av ersättningsfrågor i första instans överflyttas till
fastighetsdomstol kommer en kostnadsökning uppstå såväl för statsverket som
för enskilda. Denna kostnadsökning bedömes väga över evenluella besparingar
genom ändrad handläggning, så att en sammanlagd kostnadsökning uppstår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.12 Växttorv</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt lagförslaget omfattar bestämmelserna enbart torv
för energiändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalel remissinstanser tar inte upp frågan eller har
inga erinringar mot kommitténs förslag. Ett antal remissorgan har dock berört
ämnet och därvid framfört vissa synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lantbruksstyrelsen
anser all lorvbrytningskoncessioner regelmässigt bör innehålla föreskrift att
växttorven om möjligl skall omhändertas på ett sådant sätt att den kan användas
som jordförbättringsmedel antingen av jordbmkare och trädgårdsodlare i trakten
eller för framställning av kommersiellt lillgänglig odlingstorv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk anser alt det blir allt mer angelägel
atl ej skilja på växttorv och bränntorv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anledningen är all redan nu torvparlier som ligger på
gränsen mellan växttorv och bränntorv i kvalildshänseende, säljes för del
ändamål, där efterfrågan för tillfället är störsl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid nyöppnade torvtäkter är det dessutom vanligl alt man
de första åren måste sälja de översta torvlagren som växttorv då dessa lager är
för låghumifierade för produktion av bränntorv. Etl växllorvföretag har t.o.m.
avtal med bränsleproducenler om atl dessa fortsätter drifien när växttorvlagren
börjar ta slut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen kan nämnas att vid ny teknik med
"året-runt" bryining och artificiell torkning som nu är under
utveckling gränsen mellan de olika torvkvalitderna utsuddas än mera. Del är
alltså fulll möjligt att från torv i en och samma läkt producera såväl växt-
som bränntorv.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1181>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1182>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>172</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Liknande
synpunkter framförs av SGU, Råsjö Torv AB, Skellefteå Kraftverk och STPF.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
anför att en torvmark ofta består av olika torvslag med brytnings-tekniskt och
kommersielll olika användningsområden. 1 mellersta och södra Sverige överlagras
torvmarken ofta, men icke regelmässigl, av dåligt förmultnad torv som kan
utnyttjas som växttorv eller odlingstorv. Enligt lagförslaget får, om så är
ändamålsenligl för energitorvbrytningen, ett sådant ytlager brytas men del
tillhör i princip markägaren medan bränntorven disponeras av exploatören.
Lagförslaget utsäger här att exploatören skall erbjuda markägaren sådan bmten
torv som icke passar som energitorv till markägaren som har att lösa denna
torv efter principen nedlagda kostnader samt bortfrakta och omhänderta densamma
inom 6 månader efler tillsägelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
anser det ingalunda givet att exploatören framställt markägarens torv enligt
sädana metoder atl den är kommersiellt avsättningsbar. Det synes vidare riktigt
atl lorvens inlösningsvärde skall bedömas efler högsl dess kommersiella värde
och inte enbart efter exploatörens nedlagda kostnader. Principen nedlagda
kostnader torde också leda till Ivisler då man kan fördela
torvbrylningsföretagets fasta iordningsställandekoslnader på olika sätl och på
så sätt erhålla olika koslnadsbedömningar beroende på hur exploatören väljer
atl fördela sina koslnader. Värderingen kan visserligen överlåtas åt
fastighetsdomstol men domstolen synes enligt förslaget vara bunden att döma
efter principen nedlagda kostnader i stället för även torvens marknadsvärde.
LRF finner detta vara en icke acceptabel ordning. Då markägaren äger den torv
som icke avses användas för energiändamål anser LRF att markägaren bör få tillgodoräkna
sig eventuell vinst av brytningen av exempelvis odlingstorv. Lagförslaget bör
därför ändras så atl markägarens inlösningsskyldighel avser det lägsta värdet
av exploatörens nedlagda kostnader (som definieras som hans merkostnader för
brytning av odlingstorv) och torvens marknadsvärde. Markägaren borde också
beredas tillfälle att påverka exploatörens brytningsmetoder så alt en kommersiellt
säljbar produkt framställs. LRF yrkar därför på ändring och tillägg i lagen som
tillgodoser dessa önskemål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.13
Förhållande till annan lagstiftning om mark och vatten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser har haft synpunkler på torvlagens förhållande lill annan
lagstiftning. Bl.a. har därvid vissa remissorgan tagit upp samordningen med
kommande plan- och bygglag och föreslagen naturtesurslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Uppsala län anser att samordning mellan olika lagar är betydelsefull och
viktigt i delta sammanhang är att betona länsstyrelsens regionala
samordningsansvar samt att koncessionsfrågorna beaktas i den översiktliga
planering som avses med plan- och bygglagstifiningen. Länsstyrelsen vill
härutöver framhålla som angelägel att en samordning inom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1183>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1184>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>173</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>länsstyrelsen görs mellan vattenlagens tillållighetsregler
och koncessionsprövningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åven ÖB anser all torvlagen skall anknytas till
naturresurslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samerättsulredningen och Same-Älnam tar upp frågor om
rennäringens ställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samerättsulredningen anser all renskötselrättens speciella
natur bör omnämnas särskilt i den nya torvlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Same-Älnams mening borde all framtida lagstiftning,
som rör mark och vatten och där samiska rättigheter är lagstadgade, ha en klar
linje för hur markanvändning skall ske i syfte att förhindra t. ex. fördärvande
av renbelesmarker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens planverk anser att den hushållningssyn som är
nödvändig i en koncessionsprövning om energitorv bör komma till konkret uttryck
i 5 § i lagförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bergmäslaren i södra distriktet betonar att gruvlagen och
minerallagen innehåller en anda av all hävda mineralintressei gentemot andra
intressen. Särintressen får vika till förmån för Ullvaratagandet av en för
samhället nyttig exploatering av en naturtillgång. Någon motsvarande
"anda" kan inte spåras i den föreslagna torvlagen. Tvärtom har man
intagil så generella hinder atl de nästan alltid kan hävdas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bergmästaren i norra distriktet föreslår att
torvbearbdningen jämslälles med jordbmk, skogsbmk och övriga med markägandel
sammanhängande rättigheter. Därigenom inbesparas en mängd byråkratisk
remissverksamhet. 7 § i lagförslaget samt ändringar i gruvlagen och lagen om
vissa mineralfyndigheler, som innebär att torvkoncession utgör hinder, skulle
därigenom ej erfordras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svea Hovrätt tar upp förslaget till lag om ändring i
vattenlagen och ifrågasätter om man inte kan gå någol längre än ulredningen
gjort. Bestämmelsema i 3 kap. 3 § vattenlagen skulle sålunda kunna undantas
från tillämpning vid prövning av ett torvfördag enligt vattenlagen. En
tillåtlighetsprövning enligt denna paragraf sammanfaller i väsentlig mån med
den prövning av förhållandel till allmänna intressen som skulle ske i koncessionsärendet.
Härtill kommer atl utdikning av torvmarker regelmässigt inte inverkar i högre
grad på motstående, specifikl vattenrättsliga intressen. Den vattentekniska
bedömningen är också jämförelsevis enkel vid företag av detta slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.14 Övergångsbestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt förslagel till övergångsbestämmelser punkt 3 måste
den som vid lagens ikraftträdande bedriver lorvtäkl för energiändamål för
vilken lillstånd inle behövs enligt lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter
-men för vilken tillstånd behövs enligt förslaget till ny lag - inom dl år
efler lagens ikraftträdande ansöka om koncession för alt få fortsätta verksamheten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1185>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1186>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>174</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Jämtlands län ifrågasätter skäligheten i att den som fått ett täkttillstånd
skall behöva även koncession. Det bör vara rimligt atl samhällsintresset får
stå tillbaka för del ringa antal takter som kan komma att beröras av denna
övergångsbestämmelse. Det är fråga om myrmarker - ofla ganska begränsade Ull
omfattningen — där motstående intressen saknats eller varit sådana att en
koncessionsprövning ej ansetts särskilt angelägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Liknande
synpunkler framförs av Råsjö Torv AB, Sandvikens Energiverk, Svenska Torv AB
m.fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SGU
betonar att om lagstiftaren väljer atl införa en rätl till företräde till
koncession för kommunerna som gmpp anser SGU att för verksamhel som bedrivs med
stöd av enbart täkttillstånd måste bestämmelse intagas i
övergångsbestämmelserna till en ny torvlag innebärande atl verksamheten har rätt
att fortsätta. Absolut företräde (förutsatt rimlig verksamheisnivå) till
koncession enligt nya lagen måste i dessa fall gälla för den som har pågående
torv verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
länsstyrelsen i Gävleborgs län framför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Östergötlands län påpekar att om den aktuella lagstiftningen på nu angivet
sätl får retroaktiv verkan kan det från rättssäkerhetssynpunkt framstå som
mindre Ullfredsställande. Länsstyrelsen vill med hänsyn till det anförda
ifrågasätta om den föreslagna regeln är nödvändig. Enligt länsstyrelsens mening
torde inte några större olägenheler för det allmänna uppkomma om
övergångsbestämmelserna i stället ges innehållet, att de som vid lagens
ikraftträdande bedriver energitorvbrytning med stöd av täkttillstånd inte skall
omfattas av den nya ordningen. Dock bör föreskrivas att en anmälan skall göras
inom viss tid till länsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
har i sitt remissyttrande framhållit atl av samhället begärd koncession i
efterhand där täkttillstånd föreligger icke skall medföra kostnader för
innehavaren av täktUllstånd. För tydlighetens skull vill LRF att del klart
skall framgå att det kommunala företrädet icke skall gälla när annan part än
markkommunen har täkttillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.15
Inventeringar — 42 § naturvårdslagen (NVL)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SNV
och några länsstyrelser har erinrat om att enligt 42 § NVL får länsstyrelsen i
samband med beslut om bl. a. tillstånd till läkt föreskriva att företaget skall
bekosta särskild undersökning eller på annat sätt gottgöra intrånget i
naturvårdsinlresset. En motsvarande bestämmelse saknas i förslaget till
torvlag. 42 § NVL har lillämpals vid flera tillfällen i samband med torvtäkt.
Lagförslagel bör enligt SNV kompletteras med en bestämmelse som motsvarar 42 §
NVL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Ornitologiska Förening har framfört synpunkter av liknande innebörd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1187>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1188>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>175</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.16
Övrigt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Etl
antal remissinstanser har haft synpunkler på själva lagtextens utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Västernorrlands län anser atl i lagförslagel bör las in en rätt för
koncessionshavaren att utan markägarens medgivande riva bäverdammar- och
hyddor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fiskeristyrelsen
fömtsätter att återställningsarbeten med hänsyn till fiskets intressen skall
kunna ske med stöd av 10 § I st. samt att - utan att det sägs i lagiexten
koncession skall kunna göras beroende av del fiske som kan kommma att beröras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SGU
diskuterar att tillsynen över lorvverksamhden ur teknisk-ekonomisk synvinkel
utförs enligt gällande ordning av bergmästaren. SGU förordar med hänsyn till
att länsstyrelserna tvingas bygga upp teknisk-ekonomisk kompetens, att
nuvarande ordning som torde vara enkel, enhetlig och billig, bibehålls. Tillsyn
från naturvårdssynpunkt bör även fortsättningsvis handhas av länsstyrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
och Råsjö Torv AB tar upp frågan om beskattning av intrångsersättning till
markägaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Råsjö
Torv AB föreslår att markägarna borde få välja mellan reavinstbeskattning
eller insättning på ett "torvmarkskonto" med liknande ekonomiska
villkor som idag gäller för skogsskadekontot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LMV
anser atl den nya lagen om torvfyndigheter bör tas upp bland de författningar i
fråga om vilka mätningskungörelsen (1974:339) är tillämplig i likhel med vad
som är fallet med bl. a. minerallagen och naturvårdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:60.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>12
Riksdagen 1984/85. 1 samt. Nr 120. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1189>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1190>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>176</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
9</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Komplettering av planen för vattenkraftsutbyggnad (Ds I
1984:26)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Promemoria
(Ds I 1984:26) Komplettering av planen för vattenkraftsutbyggnad och
remissyttranden däröver</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Innehållsförteckning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 Departementspromemorian
................................. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.1................................................................. Bakgrund
</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.1.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vattenkraftsfrågornas tidigare
behandling . </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Regeringens och riksdagens
ställningstagande till vattenkraftsberedningens betänkande </span><span
style='font-family:Verdana'>........................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>181</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.2 Förslag
till komplettering av planen för vatlenkraftsutbyggnad</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>182</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkter .................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>182</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Projekl som bör kunna komplettera
planen . </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>183</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kommenlarer till enskilda
projekt .............. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>185</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Fortsalt vattenkraftsutbyggnad
i Gävleborgs län </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>191</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Regionala och lokala
sysselsättningseffekter </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>194</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2 Remissyttranden
............................................. </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>195</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Remissförfarandet ....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>195</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Planens omfattning ..................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>195</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Projektvis redovisning ................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>197</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:53.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Berörda kommuners,
länsstyrelsers och fallrättsägares ställningstagande till de föreslagna
projekten ............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>197</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Föreslagna nybyggnader samt
om-och tillbyggnader ...</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>198</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ändrade
vattenhushållningsbestämmelser . </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>202</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.4 Projekt
utanför förslagel </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>204</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1191>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:60.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1192>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Departementspromemorian</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Förord</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
beslutade ijuni 1984 om en plan för valtenkraftsutbyggnad till 66 TWh/år (prop.
1983/84:160, BoU 30, rskr 388). I beslutet angavs, i enlighet med regeringens
förslag, atl en plan för atl uppnå denna nivå bör omfatta 3,8 TWh/år. I
riksdagsbeslutet redovisades projekt motsvarande ca 2,8 TWh. Det uppdrogs
därför ål regeringen all återkomma till riksdagen avseende den del av planen,
som kan erfordras för att ge planen den av riksdagen förordade omfattningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Denna promemoria har
utarbetats av en arbetsgmpp med representanter för finans-, jordbruks-,
bostads- och industridepartementet. I promemorian redovisas projekt, som kan
komplettera planen för valtenkraftsutbyggnad och som innebär så lilen inverkan
på miljön som möjligt. Mot denna bakgrund redovisas ulbyggnadsprojekt
motsvarande ca 0,7 TWh/år. För alt vattenkraftsprojekten skall kunna genomföras
krävs att de prövas enligt vattenlagen. I en särskild bilaga redovisas samtliga
projekt som har övervägts i arbetet med promemorian. I bilagan redovisas de
projektmodifieringar, som i vissa fall skett i jämförelse med del ursprungliga
förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Promemorian avses bli
föremål för en bred remissbehandling. I de fall remissinstanserna avvisar
projekt som redovisas i promemorian, är det angeläget att alternativa
utbyggnadsmöjligheter föreslås. De synpunkter som framförs i remissbehandlingen
kommer att vara av stor betydelse när regeringen skall ta ställning till hur
planen för utbyggnad av vattenkraften skall fullföljas. Regeringen avser att
redovisa sitt ställningstagande till riksdagen i början av år 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.1
Bakgrund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>/.
/. / Vattenkraftsfrågornas tidigare behandling</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
har i samband med olika energipoliliska beslut tagit ställning för en viss
utbyggnad av vattenkraften. Riksdagens energipolitiska beslut år 1975 (prop.
1975:30, CU 28, NU 30, rskr 202 och 203) fömlsatte en utbyggnad till 66 TWh/år
år 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
lade år 1972 fast vissa riktlinjer för hushållningen med landets mark- och
vattenresurser (prop. 1972: 111, CU 35, rskr 348). Detta beslut innebar bl. a.
att outbyggda huvudälvar och vissa källflöden i norra Sverige skulle bevaras
opåverkade.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I samband med beslutet år
1972 tillkallades en sakkunnig (C 1972:02) för alt närmare studera
vattenkraftsutbyggnader i norra Svealand och södra Nortland (den s.k.
Sehlstedtska utredningen). Den sakkunnige lämnade i maj 1974 betänkandet (SOU
1974:22) Vattenkraft och miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att komplettera detta material med liknande uppgifter rörande de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1193>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1194>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>178</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>norra delarna av landet Ullkallades år 1974 en sakkunnig
(B 1974:01) med uppdrag att utreda frågor om vattenkraftsutbyggnader i norra
Nortland. En lägesrapport (Ds B 1974:4) Vattenkraft och miljö 2 lämnades i
oktober 1974. Utredningen slutredovisades senare i betänkandet (SOU 1976:28)
Vattenkraft och miljö 3 (den s. k. Ekströmska ulredningen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mol bakgmnd av vatlenkraftsutredningarna lade riksdagen år
1977 fasl rikllinjer för vatlenkraftsutbyggnad i norna Svealand och Nortland
(prop. 1977/78:57, CU 9, rskr 100). RikUinjerna omfattar ett stort antal älvar
och älvsträckor. Av den ekonomiskt utbyggnadsvärda vattenkraften på ungefär 25
TWh/år är ca 20 TWh/år undantagna från utbyggnad. Sammanfattningsvis innebär
riktlinjerna att följande älvar och älvsträckor omfattas av riktlinjer i den
fysiska riksplaneringen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Älv</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sträcka</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Klarälven</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sträckan
mellan Kärrbackstrand och Edebäck</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dalälven</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Västerdalälven
uppströms Hummelforsen resp. nedströms</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skifsforsen, Österdalälven uppströms Trängslet samt
sträckan mellan Näs och Hedesundafjärdama</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ljusnan</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sträckan
mellan Hede och Svegsjön (HäUedalsljusnan)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och sträckan mellan Laforsen och Arbråsjöama (Mellanljusnan)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ljungan</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppströms
Storsjön</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Indalsälven</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åreälven,
Ammerån ovan Överammer, Storån-Damman</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samt Hårkan uppströms Hotagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ångermanälven</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lejarälven,
Storån uppströms Klumpvattnel, Långse-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:92.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>leån-Rörströmsälven, Saxån, Ransarån uppströms Ran-saren
samt Vojmån uppströms Vojmsjön</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vapstälven</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Moälven</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lögdeälven</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Öreälven</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Umeälven</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tämaån
och Giijesån, Juktån uppströms Fjosokken samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:92.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tämaforsen mellan Laisan och Gäutan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vindelälven</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skellefteälven</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>Källflödena uppströms Sädvajaure resp. Rebnisjaure</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Byskeälven</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Piteälven</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Luleälven</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stora
Luleälven uppströms Akkajaure, Lilla Luleälven</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:93.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppströms Skalka och Tjaktjajaure samt Pärlälven</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Råneälven</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rörån-Livasälven</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kalixälven</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tomeälven</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RikUinjerna innebär att regeringen, om ett
vattenTcraftsprojekt berör någon av de uppräknade älvarna eller älvsträckorna,
alltid skall pröva företagets tillåtlighet enligt vattenlagen (1983:291; VL),
för att därigenom garantera att de av riksdagens fastlagda riktlinjerna
beaktas. (Vissa projekt prövas dock enligt gamla VL (1918:523).)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I vissa fall berörs vattenkraftsprojekt också av
rikUinjerna i den fysiska riksplaneringen (FRP) för s. k. obmtna fjällområden,
som är relativt orörda och som även framgent bör undantas från tyngre
exploateringsföretag. Som rikUinje anges att anläggande av bl. a. vägar,
vattenkraftstationer och gruvor samt ett intensivt skogsbmk inte bör komma i
fråga inom de</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1195>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1196>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>179</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>aktuella
områdena. Riktlinjerna fömtsätts bli beaktade i samband med prövning enligt den
lagsliflning, som reglerar denna lyp av verksamhet (miljöskyddslagen, VL,
väglagen etc).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
metodik som har tillämpats i vattenkraftsuiredningarna är i stora drag
följande. På gmndval av ett omfattande material från företrädare för
ulbyggnadsintressena resp. bevarandeintressena har utredningarna genom
rangordning sökt ange vilka älvsträckor som vid yllerligare valtenkraftsutbyggnad
i första hand bör komma i fråga och vilka älvsträckor som är mest angelägna att
bevara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Klass
4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Älvsträckor
med myckel höga bevarandevärden. Den redovisade kraftnyttan har inte kunnat
motivera en placering i lägre klass. Klass 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Älvsträckor
eller områden med redovisade bevarandevärden, i etl betydande antal fall även
i form av samverkande riksintressen, berörs av projekten. I många fall finns
också en konflikt mellan ulbyggnadsönskemå-len och olika lokall förankrade
inlressen. Inom denna klass återfinns många av de stora och mycket
kontroversiella projekten. Klassen måste betecknas som i hög grad bevarandevärd
men om man trots detta finner en utbyggnad upp till denna nivå nödvändig bör
sådana projekt inom klassen som förts till en undergrupp 3a i första hand
väljas. Del främsta kriteriet vid delningen av klass 3 i undergmpperna 3a och
3b har varit den betydande kraftnytta som kan redovisas beträffande de projekt
som förts till 3a. Klass 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Älvsträckor
med påtagliga bevarandevärden berörs. I några fall finns höga be varande
värden, men i dessa fall har en betydande kraftnytta kunnat motivera placering
i denna klass. Klass 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudsakligen
älvsträckor med måttliga bevarandevärden. I några fall har också en betydande
kraftnytta kunnat motivera en flyttning från klass 2 i bevaranderangordningen
till denna klass. Klass O</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om-
och tillbyggnadsprojekt som inte närmare undersökts eller värderats, vare sig
från utbyggnads- eller bevarandesynpunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare
projekt har tillkommit sedan utredningarna gjordes, samtidigt som flera av de
tidigare redovisade projekten av olika skäl har modifierats. Genom
vattenkraftberedningens arbete och i det arbete, som nu har bedrivits med atl
komplettera planen, har ytterligare underlagsmaterial inhämtats från
kraftbolagen. Se vidare avsnitt 2.2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
närvarande övervägs inom regeringskansliel ett förslag om bl.a. lagreglering av
riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen på grundval av promemorian (Ds Bo
1984:3) Förslag till lag om hushållning av naturresurser m. m. (Naturresurslagen,
NRL). NRL föreslås träda i kraft den 1 januari 1986 samtidigt med plan- och
bygglagen och skall bl.a. ersätta de geografiska riktlinjerna i den fysiska
riksplaneringen dit vattenkraflsrikt-linjema hör.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1197>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1198>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>180</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vatlenkraftberedningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Civilutskottet
(CU 1981/82:3) anförde, när vattenkraftsfrågorna behandlades i riksdagen våren
1982, att uppgifter om att det är möjligt atl nå nära beräknad utbyggnad år
1990 (dvs. 66 TWh/år) inte kan undanröja farhågorna för atl utbyggnaden inle
kommer att ske i önskad takt. De långa projekterings- och planeringsperiodema
medför att beslut måste fattas så snart som möjligt för att vattenkraften skall
kunna lämna sitt avsedda bidrag till den framUda energiförsörjningen. Utskottet
konstaterade att kompletterande förslag om vattenkraftsutbyggnaden bör läggas
fram år 1983 för att konkreta åtgärder skall kunna vidtas under 1980-talet.
Utskottet ansåg därför att en utredning borde tillkallas för att lägga fram
ett sådant förslag. Utredningsresultatet borde enligt utskottet kunna läggas
till gmnd för en plan för vattenkraftsulbyggnaden och innefatta ställningstaganden
även till frågan om i vilken mån gällande riktlinjer i den fysiska
riksplaneringen bör omprövas, bl. a. mot bakgmnd av att beslut om riktlinjema
fattades innan riksdagen fattade nu gällande beslut om energipolitikens
inriktning. Riksdagen beslutade att som sin mening ge regeringen till känna vad
civilutskottet anfört (rskr 1981/82:338).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hösten
1982 tillkallades vattenkraftberedningen (VKB ) med uppdrag att föreslå en plan
för vattenkraftens utbyggnad. Enligt dhektiven (Dir. 1982:90) skulle
beredningen studera olika möjligheter att uppnå utbyggnadsmålet 66 TWh
vattenkraft per år och belysa vattenkraftens möjliga roll i den svenska
energiförsörjningen. VKB lämnade i augusti 1983 betänkandet (SOU 1983:49)
Vattenkraft. Betänkandet har varit föremål för en omfattande remissbehandhng.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredningen
föreslog att ytterligare 2,5 TWh vattenkraft per år borde byggas ut. Förslaget
motiverades med att det tidigare nämnda 1975 års energipolitiska beslut
fömlsatte en utbyggnad med 5 TWh/år, av vilka dittills 2,5 TWh/år hade byggts
ut eller lovgivits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till att vissa projekt kunde bortfalla vid prövningen enligt VL m. m.
bedömde beredningen att utbyggnadspotentialen i en plan borde vara något större
än det tillskott som kunde beräknas bli genomfört. Beredningens förslag till
plan omfattade därför ca 3,0 TWh/år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
kompletterande frågor rörande vattenkraftsutbyggnaden har på regeringens
uppdrag redovisats av statens energiverk i rapporten (1984:1)
Vattenkraftsutbyggnad under 1980-taIet. I energiverkets uppdrag ingår vidare
att överväga frågan om små vattenkraftverk (kraftverk under 1,5 MW). En rapport
har nyligen överlämnats lill regeringen. Dessa kraftverk behandlas inte i
promemorian.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1199>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1200>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>181</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.1.2 Regeringens och riksdagens ställningslagande till
valtenkraftsberedningens betänkande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen tog våren 1984 ställning till VKB:s betänkande
i proposhion 1983/84: 160 om fortsatt vattenkraftsutbyggnad. I propositionen
föreslogs att en plan för vattenkraftsutbyggnaden bör läggas fast av riksdagen.
Föredragande statsrådet framhöll att planen är ett led i en strategi för atl
tillgodose det av riksdagen fastställda målet för vattenkraftproduktionen under
de närmaste tio åren, för att skapa sysselsättning samt för att bevara
kompelensen hos kraftföretagen och i den tillverkande industrin. Planen bör ses
som en bedömning av hur en sådan utbyggnad bör kunna genomföras. Vad riksdagen
bör ta ställning till som en plan för utbyggnaden är således en bedömning av
hur olika utbyggnadsprojekt skall ses från övergripande utgångspunkter. Innan
projekten kan komma till stånd måste de dock bedömas vara ekonomiskt
genomförbara av fallrättsägama och prövas enligt vattenlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller planens storlek framhöll föredragande
statsrådet att det inte är möjligt att med någon större säkerhet uttala sig om
den exakta storleken på dd tillskott som krävs för att den av riksdagen
beslutade nivån på 66 TWh/år skall uppnås. En slutsats är dock att en plan bör
innehålla utbyggnadsprojekt av en sådan omfattning att det kan vara möjligt
att uppnå ett större tillskott än 2500 GWh/år om det skulle visa sig
nödvändigt. Vidare krävs en marginal med hänsyn till de förändringar i
förhållande till planen som blir resultatet av.bl. a. företagens ställningstaganden
till enskilda projekt och prövningen av projekten enligt VL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgmnd av den stora osäkerheten borde enligt
propositionen den plan som bör fastställas för vattenkraftens utbyggnad under
den närmaste Uoårsperioden omfatta projekt om ca 3,8 TWh/år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Planen innebär enligt propositionen inget hinder mot att
även projekt utanför planen Ullkommer och utgör inte heller något föregripande
av prövningen enligt VL. Planen skall dock ses som en markering av den
betydelse, som regering och riksdag fäster vid att den fortsatta vattenkraftsutbyggnaden
kan genomföras i enlighet med de riktlinjer, som riksdagen i olika sammanhang
har uttalat sig för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Planen borde enligt propositionen utformas med största
möjliga hänsyn tagen till miljön och till möjlighelerna att uppnå en bred
politisk förankring. Viktiga utgångspunkter är de bedömningar som har gjorts i
den fysiska riksplaneringen. Dessa skäl talar enligt föredragande statsrådet
för atl ett begränsat tillskott från vattenkraften bör uppnås i försia hand
bland projekt, som kan genomföras utan hinder av tidigare riksdagsbeslut. En
stor del av projekten är om- och tillbyggnader av befintliga kraftverk. Kompletteringen
av planen bör göras utifrån de bedömningar av projekten, som gjordes i de
tidigare vattenkraftsutredningama. Givetvis är det, enligt föredragande
statsrådet, viktigt att även beakta de omarbetade och förbättrade
utbyggnadsprojekt som i vissa fall utarbetats senare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1201>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1202>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>182</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
riksdagsbehandlingen av propositionen slogs fast, att en plan med den förordade
omfattningen bör utformas så atl största möjliga hänsyn tas Ull miljöaspekterna
och till de lokala sysselsättningseffekterna. Bl. a. är det viktigt att
utbyggnaderna planeras så att förhållandevis varaktig sysselsättning skapas.
Riksdagen beslöt att planen för vattenkraftsutbyggnad bör omfatta 3,8 TWh/år
(BoU 1983/84: 30, rskr 388). I förhållande till propositionens förslag gjordes
dock vissa ändringar vad gäller de ingående projekten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
beslöt att Nedre Långan och Haverö inte skall tas med i planen. I stället för
Nedre Långan fördes projekten Hotagssirömmen och Edsoxforsen i Hårkan till
planen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
beslöt att Ammeråns överledning skall tas med i planen hksom om- och
tillbyggnader i fem kraftstationer nedströms överledningen. Riksdagen framhöll
att överledningen är nödvändig för att om- och tillbyggnaderna skall komma till
stånd, men ansåg atl vissa särskilda fömtsättningar som bl.a. kommunen önskade
få utredda bör beaktas. 1 samband med redovisningen till riksdagen under år
1985 bör del enligt riksdagsbeslutet vara möjligt för riksdagen att få en
redovisning av hur nämnda frågor behandlas i förening med regeringens syn på
frågan. Denna fråga behandlas inte i denna promemoria.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
föreslog i propositionen atl Hylströmmen med Hylsjöns reglering skulle föras
till planen. Riksdagen förordade emellertid att frågan om Hylströmmen m.m.
ytterligare skulle övervägas, bl.a. mot bakgmnd av en samlad syn på
inriktningen och omfattningen av vattenkraftsutbyggnaden i Gävleborgs län och
att regeringen i 1985 års proposition för riksdagen skulle redovisa sin syn mot
bakgmnd av de av riksdagen förordade ytterligare övervägandena. Frågan om fortsatt
vattenkraftsutbyggnad i Gävleborgs län behandlas i avsnitt 2.4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringens
förslag till plan omfattade projekt motsvarande ca 2900 GWh/år. För att uppnå
nivån 3,8 TWh/år krävdes således ett tillskott om ca 900 GWh/år. Till följd av
de ändringar i planen som riksdagen gjorde uppgår det erforderliga tillskottet
till ca 1000 GWh/år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.2
Förslag till komplettering av planen för vattenkraftsutbyggnad</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1.2.1
Utgångspunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avsikten
med denna departementspromemoria är att presentera etl antal projekl, som kan
komplettera planen för vattenkraftsutbyggnad och som innebär så liten inverkan
som möjligt på miljön. Redovisningen omfattar därför projekl som motsvarar
endast ca 700 GWh/år. För att nå upp till den av riksdagen fastställda planen
om 3,8 TWh/år krävs ett visst ytterligare tillskott. De synpunkter som
framkommer vid remissbehandlingen - på de projekt som här föreslås ingå i
planen och pä eventuella övriga projekl som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1203>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1204>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>183</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>har
prövals (se bilaga 1) - kommer all tillmätas slor betydelse vid den slutliga
utformningen av planen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
bedömningar av fömtsättningarna för genomförande av projeklen som redovisas i
del följande kan endast bli av relativt övergripande karaktär. Genom bl.a. del
planerade remissförfarandet kan mer säkra bedömningar göras av projektens
genomförbarhet, som underlag för regeringens förslag och riksdagens beslut. En
slutlig prövning av olika projekt sker i samband med prövningen enligt VL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
de riktlinjer för arbetet med att kompleltera planen för valtenkraftsutbyggnad
som riksdagen lagl fast bör gälla yllerligare elt antal ulgångspunkler för
arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Projekl
i någon av de fyra huvudälvarna bör inle aklualiseras. 1981 års energikommitté
har i betänkandet (SOU 1984:61) I slället för kärnkrafi övervägt frågan om den
långsikliga ulbyggnaden av vattenkraften utöver 66 TWh/år. Betänkandet
remissbehandlas f. n.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
de projekt som skall ingå i planen gäller atl de skall kunna komma lill stånd
utan statligt stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
linje med riksdagens uttalande att planen bör utformas så att största möjliga
hänsyn tas Ull miljöaspekterna bör från bevarandesynpunkt särskilt värdefulla
projekl undvikas. Planens omfattning enligt riksdagens beslut kan dock göra det
nödvändigt att aktualisera projekl i älvar och älvsträckor, som omfattas av
riktlinjema i FRP. Om riktlinjerna ändras för någon älv eller älvsträcka
innebär det emellertid inle aulomatiskl atl kraftverket kommer till stånd.
Projekten skall prövas pä sedvanligt sätt enligt VL, befinnas Ullåtliga saml av
fallrättsägaren bedömas intressanta att genomföra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
genomgång av de projekt som omfattas av FRP-riktlinjer visar, atl del kan
finnas vattenkraftsföretag som i vattenkraftutredningarna bedömts ha lägre
bevarandevärden än vissa projekt som inte omfattas av sådana rikUinjer. Riktlinjerna
ger därför i vissa fall inte tillräcklig vägledning vid urvalet av projekt, som
kan vara tänkbara att föra till planen. Ytterligare kunskaper om olika
älvsträckor och projekt kan också påverka gmnderna för beslutet om undantag.
Samtidigt kan självfallet älvar och älvsträckor som inte omfattas av riktlinjer
visa sig ha sådana bevarandevärden, att de bör omfattas av FRP-riktlinjer. Det
kan slutligen påpekas att ett relaUvt stort antal projekt som nu är aktuella
inte hade utformats vid tidpunkten för vatlenkraftsutredningarnas arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1.2.2
Projekt som bör kunna kompleltera planen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utgångspunkt vid utarbetandet av promemorian har varil de Sehlstedtska och
Ekströmska utredningarna (SOU 1974:22 och 1976:28) och VKB:s betänkande (SOU
1983:49).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
kraftbolagen har inför utarbetandet av denna promemoria begärts en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1205>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1206>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>184</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>särskild
redovisning av aktuella projekt. Redovisningar har inkommit från statens
vattenfallsverk. Sydkraft AB, Skellefteå Kraftaktiebolag, Bålforsens
Kraftaktiebolag, Graningeverken, AkUebolaget Hälsingekraft, Kors-näs-Marma
Aktiebolag, Ljusnans Vatlenregleringsföretag, Lögdekraft AB, Skandinaviska
Elverk AB, Stora Kopparberg Bergvik, Svanö AB, Rebnis Kraft AB, Uddeholm AB och
Värmlandsenergi AB. 1 bilaga 1 redovisas samtliga projekt som övervägts i
arbetet med atl kompleltera planen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanlagt
har drygt 200, delvis nya eller omarbetade, projekt redovisats. I många fall
rör det sig om modifieringar av tidigare aktualiserade vattenkraftsföretag, som
omfattas av FRP-riktlinjer. Flera av projekten har inte övervägts i VKB:s
arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkten
har varit alt ur detta och lidigare redovisal underlag presentera ett antal
projekl, som med hänsyn till riksdagens uttalande och de kriterier i övrigt som
angivits i avsnitt 2 har förutsättningar att ingå i riksdagens plan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Därför
har för det första undantagits alla projekt i Torne-, Kalix-, Pite-och
Vindelälven med biflöden samt projekt som placerats i klass 4 (högsta
bevarandeklass) i de båda vattenkraftsuiredningarna. Som exempel kan nämnas
Peraure och Karatj i Luleälven, Tärna och Fjällnäs i Umeälven och Hälla i
Dalälven. Vattenkraftsföretag i flertalet av de nordliga skogsäl-vama som
Åbyälven, Sävarån, Öreälven och Lögdeälven har inte kommit i fråga med hänsyn
till deras dåliga ekonomi och/eller starka bevarandevärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till vilka projekt som bör kunna ingå i planen omfattar en energiproduktion om
sammanlagt 640 GWh/år. Till detta har förts ändrade
vattenhushållningsbestämmelser, främst i form av slopade eller reducerade
minimitappningar om ca 60 GWh/år. Totalt omfattar således förslaget ca 700
GWh/år. Projekten redovisas mer i detalj i avsnitt 2.3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
målsättning vid urvalet av mer kontroversiella utbyggnadsprojekt har varit att
undvika de som har de högsta bevarandevärdena och att så långt möjligt välja
sådana, där påverkan på miljön och konflikterna gentemot motstående intressen
blir så begränsade som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tre
projekt som berör av riksdagen undantagna älvar och älvsträckor redovisas. De
är:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
8.0pt;margin-left:133.0pt'><span style='font-family:Verdana'>GWh/år</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>FRP</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1207>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Hocksjö</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Belne</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Edänge</span></p>
<span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:6.95pt'>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>78</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2, u</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-, u</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>119</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3a, u</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1208>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Projektet
Hocksjö har modifierats väsentligt i jämförelse med det ursprungliga
utbyggnadsförslaget. Belne är undantaget genom atl det ligger inom obmtet
fjällområde. Ett genomförande av Beine-projektet - som berör ett område som
redan är starkt påverkat av vattenkraftsutbyggnad -</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1209>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1210>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>185</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1211>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kan t.o.m. innebära vissa fördelar från
nalurvårdssynpunki. Sammanlagt uppgår projekten, som omfattas av
FRP-riktlinjer, till 212 GWh/år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag lill projekt som bör kunna komplettera planen för
vallenkraftsulbyggnad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:24.25pt'>
<td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Älv/projekt</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>GWh/år</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kr/kWh,
år</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>klass (SOU)</span></p>
</td>
<td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:24.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Ägare</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.9pt'>
<td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Skellefteälven</span></i></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Bergnäs</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,3</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3b</span></p>
</td>
<td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span lang=EN-US
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'><a href="http://valtenfallm.fi/"><span
style='color:windowtext;text-decoration:none'>Valtenfallm.fi</span></a>.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Slagnäs</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,3</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3b</span></p>
</td>
<td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span lang=EN-US
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'><a href="http://vauenfallm.fi/"><span
style='color:windowtext;text-decoration:none'>VaUenfallm.fi</span></a>.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Gallejaur</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Vattenfall</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Vargfors</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Vattenfall</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Regi.
Malån</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,0</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span lang=EN-US
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'><a
href="http://skellefteakraftm.fi/"><span style='color:windowtext;text-decoration:
none'>SkellefteaKraftm.fi</span></a>.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Umeälven</span></i></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Gardikfors
G2</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Vattenfall</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Angermanälven</span></i></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Storån</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>36</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2.5</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
<td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Graningeverken</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Hocksjö</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>78</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2,1</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2, u</span></p>
</td>
<td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Svanö</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Indalsälven</span></i></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Belne</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1.6</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-, u</span></p>
</td>
<td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Skand. Elverk</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ljusnan</span></i></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Vemsjön
m. kraftverk</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>85"</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,4</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Regi. företagel m.fl.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Losbron</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'><3,0</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>—</span></b></p>
</td>
<td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Korsnäs-Marma</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ängra</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'><3,0</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Korsnäs-Marma</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Edänge</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>119</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,3</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3a, u</span></p>
</td>
<td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Hälsingekrafl</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Hylströmmen
m. regi</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>52</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,9</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>—</span></i></b></p>
</td>
<td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Skand. FJv., reglför.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Gavleån</span></i></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Mackmyra</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'><3,0</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>STORA-Bergvik</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Dalälven</span></i></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Skifsforsen</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>35</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'><3,0</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
<td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>STORA-Bergvik</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Älvkarleby
(rensn)</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'><3,0</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Vattenfall</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Moiala
ström</span></i></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Fiskeby</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,3</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Vattenfall</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Borensberg</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'><3,0</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Vattenfall</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Göla
Älv-Klarälven</span></i></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Mangen-Viggen</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>41</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,5</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Uddeholm-Billemd</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Vargön
G3 m. m.</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Vattenfall</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ändrade
vattenhus-</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:25.2pt'>
<td width=113 valign=top style='width:84.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>hållningsbestämmelser</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:44.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:14.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>60 ca 700</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=124 valign=top style='width:93.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:25.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Inkl. produktion i Edänge</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.2.3 Kommentarer till enskilda projekl</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 det följande redovisas älv för älv de projekl som bör
kunna ingå i planen. Av tabellerna framgår bedömt energitillskott i GWh/år,
kostnaden för projektet i kr/kWh, år, bedömd sysselsättning i form av
årsverken, klassificeringen i vattenkraftsutredningarna och ägaren till
fallrälten. Ett "u" vid kolumnen FRP innebär att älvsträckan där
projektet återfinns omfatlas av riktlinjer i den fysiska riksplaneringen.
Redovisas "-" innebär del att projektet inte omfattades av
Sehlstedtska och Ekströmska utredningarnas arbete eller var kända då utredningarna
gjordes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skellefteälven VKB hade i sitt förslag med Slagnäs, men
mot bakgmnd av bl.a.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1212>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1213>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>186</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1214>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arjeplogs kommuns negativa inställning och den höga
koslnaden kom projektet inle med i riksdagsbeslutet. 1 ett förnyat yttrande
till regeringen angav dock kommunen atl man ställde sig positiv till
ytterligare utredning av projektet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:32.65pt'>
<td width=75 valign=top style='width:56.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Projekt</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>GWh/år</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kr/kWh,
år</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Syssels.
(årsverken)</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>FRP</span></p>
</td>
<td width=120 valign=top style='width:90.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Ägare</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=75 valign=top style='width:56.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Bergnäs</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3,3</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>80</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3b</span></p>
</td>
<td width=120 valign=top style='width:90.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Vattenfall m.fl.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=75 valign=top style='width:56.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Slagnäs</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3,3</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3b</span></p>
</td>
<td width=120 valign=top style='width:90.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span lang=EN-US
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'><a href="http://vattenfallm.fi/"><span
style='color:windowtext;text-decoration:none'>Vattenfallm.fi</span></a>.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=75 valign=top style='width:56.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Gallejaur</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>160</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=120 valign=top style='width:90.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Vattenfall</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=75 valign=top style='width:56.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Vargfors</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>45</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=120 valign=top style='width:90.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Vattenfall</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:21.1pt'>
<td width=75 valign=top style='width:56.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Regi. i
Malån</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2.0</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=120 valign=top style='width:90.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:37.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Skellefteå kraftverk</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mellan fallrättsägaren Vallenfall och Skellefteå Krafl AB
m. fl. diskuteras f. n. förutsättningarna för en successiv utbyggnad av de nya
stalio-nerna Bergnäs och Slagnäs. Projekten gavs en mycket hög klassning (3b) i
Ekströmska utredningen. Motivet var att forsarna har stor betydelse för fisket.
Kraftstationerna utnyttjar i första hand de genom regleringarna mycket höga
vatlenföringarna vintertid. Inverkan på fisket blir sannolikl måttlig, eftersom
vattenföringarna sommartid mycket litet eller inte alls Ulnylljas för
kraftproduktion utan släpps i forsarna. De höga bevarandevärdena bör här kunna
i huvudsak bibehållas trols utbyggnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Projekten Gallejaur och Vargfors innebär installaUon av
ytterligare elt aggregat i vardera stationen. Vattenfall har i en skrivelse
till regeringen föreslagit en utbyggnad av dessa kraftverk. Projekten är f. n.
föremål för prövning av regeringen enligt VL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regleringarna i Malån berör bl.a. sjöarna Stora
Skeppträskd och Kvammarn och skulle ge ett tillskott på 10 GWh samt
förädlingsnytta i de nedströms liggande kraftstationerna i Skellefteälven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Umeälven</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
den första etappen av planen för vattenkraftsulbyggnaden återfinns Abelvattsån
och Klippen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1215>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Projekt</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:39.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>GWh/år Kr/kWh, Syssels.<br>
år</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>(års-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>verken)</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>FRP</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ägare</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1216>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1217>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Gardikfors
G2</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=16 valign=top style='width:11.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ajaure</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ca</span></p>
</td>
<td width=16 valign=top style='width:11.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Gejmän</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ca</span></p>
</td>
<td width=16 valign=top style='width:11.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=86 valign=top style='width:64.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Stornorrfors</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ca</span></p>
</td>
<td width=16 valign=top style='width:11.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>90</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vattenfall Vattenfall Vattenfall Vattenfall</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1218>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Installation av ytterligare ett aggregat i Ajaure torde
inte ens efter en eventuell överledning av Girjesån bli lönsam. Däremot bör det
vara möjlgl att tillåta maximal tappning genom kraftverket. Därigenom skulle
ytterligare ca 1 GWh/år utvinnas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1219>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1220>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>187</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1221>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Projektet
Gejmän innebär att man slopar en mycket liten minimitapp-ning, som i huvudsak
saknar betydelse för fisket eller andra intressen. Åtgärden skulle innebära ett
produktionstillskolt på ca 1 GWh/år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Projektet
Gardikfors G2 innebär installation av ytterligare ett aggregat, en åtgärd som
förbereddes redan då stationen byggdes. Netlolillskoltel av energi har bedömts
till ca 20 GWh/år. Projektet innebär vidare ökade regleringsmöjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Projektet
Stornorrfors innebär minskad tappning i älvfåran. Produktionsförlusten genom
nuvarande tappning uppgår till 50 GWh/år. Med en reducerad tappning under maj
och med ett slopande av den extra tappningen under sommarhelgerna samt av
tappningen under andra halvan av seplember skulle produkUonstillskottet bli av
storleksordningen 10-15 GWh/år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Angermanälven</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den första etappen av planen för vatlenkraftsutbyggnad återfinns projekten
Vojmå, Sjougden, Korpå, Lilla, Flåsjöån och Meåforsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:32.4pt'>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Projekt</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>GWh/år</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kr/kWh,
är</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Syssels.
(årsverken)</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FRP</span></p>
</td>
<td width=120 valign=top style='width:89.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ägare</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hocksjö</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>78</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2,1</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>210</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2, u</span></p>
</td>
<td width=120 valign=top style='width:89.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svanö AB</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Storån</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>36</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2,5</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>85</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
<td width=120 valign=top style='width:89.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Graningeverken</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kultsjöån</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ca 10</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>—</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=120 valign=top style='width:89.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vattenfall</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=67 valign=top style='width:50.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Malgomaj</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:47.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ca 15</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:32.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=120 valign=top style='width:89.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regleringsföretaget</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Projektet
Hocksjö innebär två nya kraftverk i den nedre delen av Rör-strömsälven. Etl
lidigare utbyggnadsförslag, där fallhöjden utnyttjades i en anläggning, innebar
överdämning av 3 700 ha, varav en stor del produktiv skogsmark. Projektet
placerades i Ekströmska utredningen i klass 2. Det nuvarande förslaget innebär
atl den överdämda arealen minskats, från 3 700 ha till ca 300 ha. Projektet innebär
dock förlust av strömfisket i älven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rörströmsälven-Långseleån
är undantagen från utbyggnad genom riktlinjer i den fysiska riksplaneringen,
trots att älven inte placerats i de högre bevarandeklasserna. Älven är påverkad
av vattenkraftsutbyggnad genom överledning från Korpån till Saxälven samt genom
Ormsjöns reglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
remissyttrandet över VKB:s förslag föreslog länsstyrelsen i JämUands län atl
Hocksjö borde föras till planen. Föredragande statsrådet var dock inte beredd
att utan remissbehandling ta ställning till projektet, vars genomförande
kräver en ändring av FRP-rikllinjerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Projektet
Storån innebär utbyggnad i två anläggningar och utnyttjar fallhöjden mellan
Klumpvattnel och Gärdsjön. Det innebär årsreglering i sjöarna Klumpvattnet och
Gärdvattnet. Storån uppströms Klumpvattnet är undantagen genom riktlinjer i den
fysiska riksplaneringen. Storån placerades i klass 1 i den Ekströmska
utredningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1222>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1223>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>188</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Projektet
är modifierat jämfört med ett tidigare förslag, som vattendomstolen avstyrkte
med hänsyn till naturskyddssynpunkter samt inverkan på rennäring och turism.
Den föreslagna regleringen av Klumpvattnet innebär inte uppdämning över del
högsta naturliga vattenståndel i sjön och därför lorde någon ändring av
FRP-rikllinjerna inte erfordras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kultsjöån
är tack vare en frikostig minimitappning värdefull från bl.a. fiskesynpunkt och
allmänna rekreaUonssynpunkter liksom för turismen. Tappningen innebär en
minskad produktion i Stalons kraftverk på 95 GWh/ år. En viss minskning av
tappningen bör kunna ske ulan allvarhga konflikter med motstående intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Malgomaj
är ett flerårsmagasin med två meters amplitud. Det får dock bara utnyttjas med
i medeltal en halv meters amplitud varje år. Med tillstånd atl utnytUa en
meters amplitud varje år skulle en produktionsökning ske i nedanföriiggande
stationer. Från miljösynpunkt torde en ulökad räll atl UtnytUa magasinet med
amplituden en meter varje år innebära ett måtthgl ingrepp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Indalsälven</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
första etappen av planen ingår följande projekt: Storsjötunneln, Kors-vatlenån.
Yttre Oldsjön, Rönnöforsen, Hotagssirömmen, Edsoxforsen, Högfors, Ammeråns
överledning, Krångede-Gammelänge, Hammarforsen (två åtgärder) Svarthålsforsen,
Stadsforsen G4 och Sillre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:33.1pt'>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:33.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Projekt</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:33.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>GWh/år</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:33.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kr/kWh, </span><span
style='font-family:Verdana'>är</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:33.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Syssels.
(årsverken)</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:33.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>FRP</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:33.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ägare</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:18.25pt'>
<td width=69 valign=top style='width:52.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Belne</span></p>
</td>
<td width=78 valign=top style='width:58.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1,6</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-, u</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skand. Elverk</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Projektet
Belne innebär utbyggnad i Rörvattenåns vattensystem uppströms Hotagen i
Hårkan. Utbyggnaden tar i anspråk fallhöjd i Gmbbdals-ån, som år 1970 leddes
över till Stora Stensjön. I samband med överledningen sänktes sjön
Sarvesgaisenjaure. Området är således redan mycket starkt påverkat av tidigare
ingrepp. En utbyggnad innebär att sjön åter fylls och att Tjanglebäcken på
sträckan mellan överledningstunnelns utlopp och Stora Stensjön tortläggs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Projektet
är beläget inom obmtet fjällområde och omfattas av FRP-riktlinjerna för
vattendrag, men bedöms ändå som förhållandevis okontroversiellt. Belne
redovisades inte i samband med Sehlstedtska utredningen och VKB. Projektet bör
kunna genomföras inom ramen för de riktlinjer som gäller för de obrutna
Qällområdena.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1224>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1225>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ljungan I planen ingår tidigare Ljunga.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>189</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1226>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1227>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Projekt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flåsjön Trångfors</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:38.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>GWh/år Kr/kWh, Syssels. FRP<br>
år</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>(års-)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:77.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>verken)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:98.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ca 8 ca 12</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ägare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regleringsförelaget Trångfors AB</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1228>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändrade vattenhushållningsbestämmelser för Flåsjön innebär
myckel måttliga ingrepp i den av valtenkraftsutbyggnad starkt påverkade miljön.
För Trångfors bör i vart fall en viss minskning av den nuvarande
minimi-tappningen vara möjlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ljusnan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I första etappen återfinns följande projekt: Lottefors,
Ljusneslrömmar, Hamre, Hamresjön, Smedjemorasjön, Kvarnforsen, Härjeåsjöån och
Ru-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:32.9pt'>
<td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Projekt</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>GWh/år</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kr/kWh,
</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>är</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Syssels.
(årsverken)</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>FRP</span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Ägare</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:40.1pt'>
<td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:40.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Vemsjön
m. krv.</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:40.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>85</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:40.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,4</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:40.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>300</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:40.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:40.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Ljusnans regi. företag, Iggesunds AB m.fl.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:18.25pt'>
<td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Edänge</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>119</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1,3</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>300</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3a,u</span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Skand.Elverk, Hälsingekraft</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.8pt'>
<td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Hylsjöns
regi.</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>27</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><b><sub><span style='font-size:
31.0pt;font-family:Verdana'>"1</span></sub></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>260</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>—</span></b></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Ljusnans regi. företag</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Hylströmmen</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>1,6 1</span></b></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>—</span></b></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Skand. Elverk</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Losbron</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'><3,0</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Korsnäs-Marma</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=89 valign=top style='width:66.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ångra</span></p>
</td>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'><3,0</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Korsnäs-Marma</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vemsjöns reglering och kraftstation innebär att nedre
delen av Vemån dams upp strax ovanför Svegsjön. Ett betydande område - i stor
utsträckning myrmark - skulle till följd av projektet läggas under vatten.
Projektet innebär främst höjning av regleringsgraden och ökad produktion i nedströms
liggande kraftverk. Projektet placerades i klass 2 i Sehlstedtska utredningen.
Ell genomförande kan dock försenas eller hindras av följande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skäl:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Intresse finns
all bryla torv pä de aktuella markerna. Om tillstånd ges till torvbrytningen
kommer utbyggnaden att kunna ske tidigast mol slulet av den utbyggnadsperiod
som här avses, dvs. mitten av 1990-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om tillstånd
inte ges till torvbrytning - eftersom det berör område av riksintresse för den
vetenskapliga naturvården (Tönningfloama) - finns ingen anledning att tro att
vattenkraftsföretaget skulle kunna genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En utbyggnad i Ängraån omfattar flera anläggningar, varav
Losbron och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ängra inte utgör s. k. minikraflverk. Ån har inte varit
föremål för närmare</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1229>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1230>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>190</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1231>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ulredning,
men det finns f. n. ingel som lyder på att mycket höga bevarandevärden skulle
vara knutna till ån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Projekten
Edänge samt Hylströmmen med reglering behandlas i avsnitt 2.4 Fortsatt
vallenkraftsulbyggnad i Gävleborgs län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Gavleån</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gavleån
har inte studerats i vattenkraftsuiredningarna. I den redan beslutade etappen
av planen för vatlenkraftsutbyggnad ingår Åbyfors och Prästforsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:32.9pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Projekt</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>GWh/år</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kr/kWh,
år</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Syssels.
(årsverken)</span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>FRP</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ägare</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:26.15pt'>
<td width=78 valign=top style='width:58.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mackmyra</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'><3,0</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=43 valign=top style='width:32.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>STORA-Bergvik</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mackmyra
kraftstation är i mycket dåligl skick och den återstående livslängden har
bedömts till ca 5 år. En ny kraftstation skulle kunna ge ca 18 GWh/år jämfört
med den nuvarande stationen, som i medeltal producerar ca 10 GWh/år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Dalälven</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
riksdagens plan ingår följande projekt: Bmnnsberg, Noppikoski, Stackmora övre.
Stackmora nedre, Borgärdet, Eldforsen, Mockfjärd, Jo-hannisholm, Van,
Forshuvud, Bullerforsen, Näs, Söderfors och Älvkarleby.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:32.9pt'>
<td width=80 valign=top style='width:60.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Projekt</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>GWh/år</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kr/kWh, </span><span
style='font-family:Verdana'>är</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Syssels.
(årsverken)</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FRP</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ägare</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:35.5pt'>
<td width=80 valign=top style='width:60.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skifsforsen Älvkarieby</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>35 15</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'><3,0 <3,0</span></p>
</td>
<td width=51 valign=bottom style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10</span></p>
</td>
<td width=44 valign=top style='width:33.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stora Kopparberg m. fl. Vattenfall</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Projektet
Skifsforsen avser dels ell projekl, som utnyttjar enbart fallhöjden i den
nuvarande anläggningen, dels ett större projekt som också tar i anspråk
fallhöjd nedströms Skifsforsen. Ställningstagande till om det finns
förutsättningar att genomföra det mindre projektet, som här redovisas, är
beroende bl.a. av resultatet av en utredning kommunen initierat och evenluella
förhandlingar med bolaget. Del är dock angelägel atl även det större projektet
blir belyst i remissbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skifsforsen
ingår inte bland de älvar och älvsträckor som omfattas av FRP-rikUinjer. Det
större projektet omfattas dock av riktlinjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Projektet
Älvkarleby innebär vissa rensningar nedströms kraftverket, vilket ger ökad
fallhöjd och därmed ökad produktion. Projektet kan ge upp till 25 GWh/år, men i
planen finns redovisat 15 GWh/år, då de mycket starka fiskeintressena kan
förväntas hindra mer omfattande rensningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1232>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1233>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>191</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1234>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motala Ström</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motala Ström har inle behandlals i vatlenkraftsutredningarna.
I den redan beslulade delen av planen ingår Skärblacka och Bergsbron-havet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:33.35pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:33.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Projekt</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:33.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>GWh/år</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:33.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kr/kWh,
år</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:33.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Syssels.
(årsverken)</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:33.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>FRP</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:33.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Ägare</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:26.65pt'>
<td width=79 valign=top style='width:59.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Fiskeby Borensberg</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5</span></p>
</td>
<td width=50 valign=top style='width:37.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3,3 <3,0</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:20.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>75 25</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>VaUenfall Vattenfall</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Projektet Fiskeby innebär en ombyggnad av det nuvarande
kraftverket. Projektet Borensberg innebär första delen av en fullständig
ombyggnad av den nuvarande anläggningen. Projekten torde kunna genomföras utan
konflikter gentemot motstående intressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göta älv-Klarälven</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om- och tillbyggnader eller effektiviseringar av
stationerna fr.o.m. Edeforsen t.o.m. Forshaga, ombyggnad av stationerna
Fryksfors och Uppemd samt projektet Värsjö ingår i den redan beslutade delen av
planen för vatlenkraftsutbyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:32.9pt'>
<td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Projekt</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>GWh/år</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kr/kWh,
år</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Syssels.
(årsverken)</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>FRP</span></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Ägare</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:35.3pt'>
<td width=92 valign=top style='width:68.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Mangen-Viggen
Vargön G3, m. m.</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:41.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>41 40</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:37.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>3.5</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>300 270</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=102 valign=top style='width:76.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:35.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Uddeholm-Billemd Vattenfall</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om tillåtligheten enligt VL av Mangen-Viggen prövas
f.n. av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen framhölls att genomförandet av Vargön G3
var så osäkert att det inte borde föras till planen. Förnyade studier inom
Vattenfall tyder dock på att projektet bör genomföras, eftersom Vargöns
kraftstation är i sådant skick att åtgärder ändå måste vidtas under det
närmaste årtiondet. Projektet omfattar också rensningar i älvfåran och en 600
m lång tunnel uppströms Vargön. Åtgärderna har av Vattenfall prehminärt bedömts
som ekonomiskt försvarbara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.2.4 Fortsatt vatlenkraftsutbyggnad i Gävleborgs län</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I VKB föreslogs all Galvån i Ljusnan och Runemo i Voxnan
skulle föras till planen för vatlenkraftsutbyggnad. När det gäller Hylströmmen
fann beredningen att en komplettering av kunskapsunderlaget erfordrades innan
ställning kunde tas till om projektet kunde föras till planen. Vidare föreslogs
atl projektet Edeforsen i Ljusnan skulle föras Ull planen som alternativ till
det större projektet Edänge. Ett motiv till detta var atl VKB ville undvika
projekl som medför ändringar av FRP-riktlinjer. 13 Riksdagen 1984/85. 1 saml.
Nr 120. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1235>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1236>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>192</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
propositionen föreslog föredragande statsrådet atl Hylströmmen och Hylsjöns
reglering borde föras till planen med hänvisning lill att kammarkollegiel i
sill remissvar framhållit alt del fanns erforderligl beslutsunderlag. Vidare
föreslogs all projektet Runemo i Voxnan skulle föras till planen. När det
gäller Edeforsen konstaterades att projektet hade avvisats av såväl
fallrättsägaren som av bevarandeintressena och att projektet troligen skulle
kräva ändring av riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen. Inom ramen för
dessa kan endast en begränsad utbyggnad av det befinlliga kraftverket komma
till slånd. Föredragande statsrådet var inte beredd all föreslå en ändring av
riktlinjerna vad avser denna del av Mellanljusnan. Om en sådan skall komma till
stånd talade enligt föredragande statsrådet en total avvägning för att det
större projektet Edänge, som dämmer in såväl Edeforsen som den uppströms
liggande Edängeforsen, borde förordas i stället för Edeforsen. När det gäller
Galvån var föredragande statsrådet inte beredd atl ta ställning. Vid
riksdagsbehandlingen framhöll utskot-let följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om utskottet i och för sig kan acceptera den uppfattning som förs fram i
propositionen om att tillräckligt underlag nu finns för atl ta slällning till
projeklen, finner utskottet vid en sammanvägning av olika synpunkler det
motiverat att förorda att ytterligare överväganden görs. Utskottet vill erinra
om att regeringens avsikt är att våren 1985 förelägga riksdagen en proposition
om energipolitiken. Utskoltel förordar att frågan om Hylströmmen m.m.
ytterligare övervägs, bl.a. mot bakgmnd av en samlad syn på inriktningen och
omfattningen av vattenkraftsutbyggnaden i Gävleborgs län och atl regeringen i
1985 års proposition för riksdagen redovisar sin syn mot bakgmnd av de nu förordade
ytterligare övervägandena. Projektet bör sålunda inte tas upp i planen. Vad nu
anförts bör innebära att det blir möjligt atl erhålla det tillkommande
utredningsmaterial som VKB efterlyst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
blev också riksdagens beslut (BoU 30, rskr 388). Riksdagens uppdrag med
anledning av riksdagens beslut alt göra en regional bedömning har i första hand
avsett följande projekl:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=73 valign=top style='width:54.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ljusnan</span></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Edänge</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>119 GWh</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=73 valign=top style='width:54.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Galvån</span></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Galvån</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>38 GWh</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.45pt'>
<td width=73 valign=top style='width:54.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Voxnan</span></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hylströmmen</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>25 GWh</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=73 valign=top style='width:54.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Voxnan</span></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hylsjöns
regi.</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>27 GWh</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=73 valign=top style='width:54.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Voxnan</span></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vinströmmen</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>13 GWh</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=73 valign=top style='width:54.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Voxnan</span></p>
</td>
<td width=119 valign=top style='width:89.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Finnsiuga</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>12 GWh</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
dessa har projekten Losbron och Ångra i Ängraån samt vissa åtgärder i Gavleån
aktualiserats i Gävleborgs län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Projektet
Edänge innebär en utbyggnad av Edeforsen och den uppströms liggande
Edängeforsen. Vid Edeforsen finns ett befintligt kraftverk som UtnytUar en del
av vattenföringen i älven. En utbyggnad innebär ett relativt stort ingrepp, men
kan ge vissa fördelar för Ljusdals tätort genom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1237>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1238>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>all
man erhåller ett relativt högl och jämnt vattenstånd. Regeringen har lidigare
avslagit en VL-ansökan om ulbyggnad av Edänge med hänvisning lill gällande
FRP-riktlinjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utbyggnad av Galvån innebär all vatten från Galvsjön via kanal och tunnel leds
till Ljusnan uppströms Lollefors. Projektet skulle ge etl energi-tillskott på
25 GWh/år i Galvåns kraftverk och lill detta kommer produktionstillskolt i
Lottefors och Dönje på sammanlagl 13 GWh/år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utbyggnad av Voxnan har redovisats, med tre anläggningar — Hylströmmen med
reglering av Hylsjön, Vinströmmen saml Finnsiuga. Projeklen skulle ge
sammanlagl 78 GWh/år. En utbyggnad av enbart Hylströmmen med reglering skulle
ge ca 52 GWh/år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Följande
bedömning kan göras när det gäller inriktning och omfattning av
vatlenkraftsutbyggnaden i Gävleborgs län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
linje med vad som anfördes i propositionen och i länsslyrelsens yttrande
föreslås att Edänge i Ljusnan förs till planen och FRP-rikllinjerna ändras. För
en ulbyggnad lalar att del redan finns ett befintligt, mindre kraftverk vid
Edeforsen och att en utbyggnad kan skapa ett jämnare vattenstånd i Ljusnan vid
Ljusdals tätort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller Voxnan och Galvån kan konstateras att starka bevarandevärden är
knutna lill dessa vattendrag. Ovanåker och Bollnäs kommuner har i sina
remissyttranden framfört önskemål om alt bygga ul Hylströmmen för att minska
översvämningsriskerna längre ned i Voxnan. Vattendomstolen har funnit
projektet tillåtligt enligt VL och kammarkollegiet, slatens naturvårdsverk och
statens planverk har inle motsatt sig utbyggnaden. Ingreppet i Galvån innebär
att ån i det närmaste skulle torrläggas på en längre sträcka. Ett populärt
strömfiske skulle spolieras och ett uppskattat fritidsområde i anslutning Ull
ån skulle minska i värde. Den socialdemokratiska arbetarekommunen i Bollnäs
har motsatt sig en ulbyggnad, medan länsstyrelsen i Gävleborgs län bedömt att
en utbyggnad av Edänge bör föredras före en utbyggnad av Galvån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgmnd föreslås i valet mellan Voxnan och Galvån att Hylströmmen med
Hylsjöns reglering förs till planen. Genom denna prioritering torde en
utbyggnad av Runemo i Voxnan som redan ingår i planen kunna säkerställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
argument som kan anföras mot en utbyggnad av Hylströmmen är att det kan öppna
för en total exploatering av Voxnan. Ovanåker har i sitt remissyttrande ställt
sig tveksam, men inte direkt avvisat en utbyggnad av Finnstuga och Vinströmmen.
Finnsiuga och Vinströmmen bör bl.a. mot denna bakgmnd inte föras till planen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
denna prioritering tas stor hänsyn till kommunemas och länsmyndigheternas
synpunkter på fortsalt vattenkraftsutbyggnad i Gävleborgs län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med vad som påpekats av länsstyrelsen i Gävleborgs län samt Bollnäs och
Ovanåkers kommuner är underlaget bristfälligl när det gäller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1239>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1240>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>194</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>flera av projekten. Det är därför angeläget med en
ingående remissbehandling som underlag för bedömningen av inrikining och
omfattning av vattenkraftsulbyggnaden i Gävleborgs län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.2.5 Regionala och lokala sysselsättningseffekter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt riksdagens beslut borde vid utarbetandet av planen
största möjliga hänsyn tas till de lokala sysselsättningseffekterna. Bl.a. är
del vikUgt att utbyggnaderna planeras så att förhållandevis varaktig
sysselsättning skapas. En målsättning har därför varit att utforma den andra
etappen av planen så att den så långt möjligt kompletterar den första etappen.
Därigenom kan en regionalt och lokaU samlad sysselsättning med lång varaktighet
uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genomförandet av projekten i promemorian skulle skapa ca 2
300 årsarbeten, i många fall i områden som i dag har en besvärlig sysselsättningssituation.
Genom samordning och anpassning till etapp ett skulle effeklerna blir särskilt
gynnsamma i vissa delar av landet som f. n. har en besvärlig
sysselsättningssituation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Skellefteälven skulle en utbyggnad av Gallejaur och
Vargfors kunna ge ett betydande sysselsättningstillskott för byggnadsarbetare
redan fr.o.m. sommaren 1985. Detta är särskih viktigt med hänsyn till att
utbyggnaden torde kunna samordnas med en utbyggnad på längre sikt av Slagnäs
och Bergnäs. Följden av detta kan bli en stadigvarande sysselsättning för ett
70-tal man fr. o. m. år 1985 till år 1990. Detta sysselsättningsUllskott skulle
Ullkomma såväl Nortbottens som Västerbottens län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Västerbottens läns inland skulle en utbyggnad av
Gardikfors i Umeälven kunna samordnas med utbyggnaden av Klippen och
Abelvattsån, som ingår i den redan beslutade delen av planen. Ca 125 man skulle
kunna få arbete i 4-5 år. Vattenfall har angivit att en vatiendomstolsansökan
avseende Klippen kommer att inlämnas årsskiftet 1984/85. Till delta kommer
effekterna av en eventuell utbyggnad av projektet Vojmå, som även det ingår i
den redan beslutade delen av planen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En utbyggnad av Hocksjö och Storån i Ångermanälven skulle
kunna samordnas med en utbyggnad av Flåsjöån, Sjougden, Korpå och Lilla och ge
ett viktigt sysselsättningstillskott i norra Jämtland. I remissyttrandet över
VKB ansåg länsstyrelsen att projektet Hocksjö bör ingå i planen, eftersom
sysselsättningsläget inom Strömsunds kommun är synnerligen allvarligt och
befolkningsutvecklingen mycket oroande. Förverkligandet av Hocksjö-projektet
innebär att samordning med Flåsjöån-projeklet kan ske och att den kan ge en
årlig sysselsättning för mer än 100 man under flera år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Gävleborgs län skulle en utbyggnad av Hylströmmen kunna
påbörjas relativt snart och i tiden kunna samordnas med en utbyggnad av Runemo
och Edänge.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1241>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1242>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>195</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Remissyttranden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Remissförfarandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter remiss har yttranden avgetts av överbefälhavaren,
överstyrelsen för ekonomiskt försvar, statens vägverk, Sveriges meteorologiska
och hydrologiska inslUul, riksrevisionsverket, lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen,
statens planverk, slatens industriverk, Sveriges geologiska undersökning,
slatens energiverk, slatens vatlenfallsverk, domänverket, kammarkollegiel,
länsstyrelserna i Uppsala, Östergötlands, Blekinge, Älvsborgs, Värmlands,
Kopparbergs, Gävleborgs, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län,
kommunerna Norrköping, Motala, Torsby, Vansbro, Bollnäs, Gävle, Ljusdal,
Ovanåker, Härjedalen, Berg, Krokom, Are, Strömsund, Skellefteå, Storuman,
Vilhelmina, Mala, Norsjö, Umeå och Arjeplog, Centralorganisationen SACO/SR,
Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Kungl. Vetenskapsakademien,
Landsorganisationen i Sverige, Landstingsförbundet, Lantbrukarnas riksförbund.
Svenska arbetsgivareföreningen. Svenska Elverksföreningen, Svenska
Kraftverksföreningen, Svenska Kommunförbundet, Svenska Naturskyddsföreningen,
Svenska Samernas Riksförbund, Svenska Turistföreningen, Sveriges Industriförbund,
Sveriges fiskares riksförbund, Tjänstemännens centralorganisation samt
Älvräddarnas samorganisation.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dämlöver har på eget initiativ inkommit yttranden från
Arbetsgruppen för Voxnans bevarande, Göran Bryntse, Falun, Flugfiskarna, Gävle,
Folkpartiet i Ljusdal, Svea Fransson, Färila, Fältbiologerna Mellansverige,
Anna Galfyensjö, Järvsö, Gävleborgs Botaniska Sällskap, Gävleborgs
Naturvårdsförbund, Lena Hall, Ljusdal, AB Hälsingekraft, Bo Hänne-strand,
Korskrogen, Järvsö LRF-avdelning, KDS i Ljusdal, Kommiltén Rädda Våsterdqlälven,
Gun och Magnus Lindahl, Järvsö, Lars Lindström, Arvidsjaur, Ljusdals
Miljövårdsförening, Lögdekraft AB, Ingeborg Nilsson, Ljusdal, KUlan Norell
m.fi. i Ljusdalsbygden, Margarela Lars-dotter Olsson, Ljusdal, Christina och
Leif Pettersson, Färila, Rossöns Turistförening, Rädda Ljusdalsbygden, SSU
Jämtland/Härjedalen, AB Skandinaviska Elverk, Skellefteälvens
vattenregleringsförelag, Marianne Sköld, Ljusdal, Socialdemokraierna i
Jämilands län, Sorsele kommun, Sporlftskarna, Svenska Byggnadsarbetareförbundet,
avdelning 27 och 30, Carl-Tore Trogen, Hamra, Uppsalagruppen Rädda Ljusnan, VPK
i Ljusdal samt Anne-Marie och Berndt Wennersien, Ljusdal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Planens omfattning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gällande energipoliUska rikthnjer (prop. 1975:30, CU 28,
NU 30, rskr 202 och 203) innebär att vattenkraftsulbyggnaden skall uppgå till
66 TWh/ år. Enligt riksdagens beslut våren 1984 (prop. 1983/84:160, BoU 30,
rskr 388) skall planen för vattenkraftutbyggnad under det närmaste årtiondet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1243>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1244>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>196</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>omfatta projekl motsvarande 3,8 TWh/år, för alt möjliggöra
en utbyggnad om minst 2,5 TWh. 1 riksdagsbeslutet angavs projekt molsvarande
2,8 TWh/år och för att uppnå den angivna nivån erfordrades således ett tillskott
av projekt om 1,0 TWh/år. I promemorian som nu remissbehandlals redovisas
projekt motsvarande 0,7 TWh/år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den allmänna inställningen till fortsatt
vattenkraftutbyggnad är mycket positiv hos bl.a. överstyrelsen för ekonomiskl
försvar, statens industriverk, statens energiverk, statens vattenfallsverk.
Svenska Kraftverksföreningen, Landsorganisationen (LO) och Sveriges
Industriförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En starkt restriktiv inslällning till fortsatt utbyggnad
har bl.a. riksantikvarieämbetet, fiskeristyrelsen, statens naturvårdsverk.
Svenska Samernas Riksförbund, Friluftsfrämjandel, Svenska Naturskyddsföreningen
och Älvräddarnas samorganisation.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hos kommuner och länsstyrelser är inställningen mycket
skiftande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinstanser anser att det nu lämnade
kompletteringsförslaget är otillräckligt för att uppnå målet om en total
utbyggnad på 66 TWh/år. Den uppfattningen har bl. a. statens energiverk,
statens vattenfallsverk. Svenska Byggnadsarbetareförbundet, Svenska
Elverksföreningen, Svenska Kraftverksföreningen och Sveriges Industriförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk framhåller följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk bedömde i utredningen 1984: I,
Vatlenkraftsutbyggnad under 1980-talet, att ca 1 700 GWh från
vattenkraftberedningens plan skulle komma till utförande utan statligt stöd
inom en tioårsperiod. Om till detta läggs ca 300 GWh minikraft och den
kompletterande planen exklusive ovan nämnda projekt erhålls ca 2500 GWh. Det
innebär att någon egentlig marginal enhgt verkets mening inte kommer att
föreligga för att uppnå ett tillskott om 2500 GWh i enlighet med Udigare
beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinstanser, däribland fiskeristyrelsen,
naturvårdsverket. Lantbrukarnas Riksförbund, Sveriges Fiskares Riksförbund och
Älvräddarnas samorganisation, anser att planen inte behöver ha den angivna
marginalen för att tillskottet 2,5 TWh skall uppnås. Älvräddarnas samorganisation
framhåller bl. a. att den redan beslutade delen av planen tillsammans med
kompletteringsförslaget och de ytteriigare ca 100 GWh/år som energiverket anser
kan erhållas genom utbyggnad av minikraftverk, sammantaget omfattar
okontroversiella utbyggnader på 2,2 TWh. Med en plan på högst 3,0 TWh finns
enligt organisationen tillräckligt marginal bl.a. för projekt som av ekonomiska
skäl inte kommer till utförande. Men en plan av denna omfattning skulle,
betonar man, många svåra val och konflikter undvikas samtidigt som tillräckligt
utrymme finns för att i vissa fall kunna avslå projekt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1245>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1246>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>197</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1247>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3
Projektvis redovisning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
tabellen redovisas de berörda kommunemas, länsstyrelsemas och fallrättsägamas
inställning till de projekt som finns upptagna i kompletteringsförslaget. I
den efterföljande texten redovisas remissutfallet projektvis. I några fall har
tidigare uppgifter om projekt, redovisade i kompletteringsförslaget, ändrats
av fallrättsägaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.3.1
Berörda kommuners, länsstyrelsers och fallrällsägares ställningstagande IiU de
föreslagna projekten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Berörda kommuners, länsstyrelsers och fallrältsägares
inställning till att låta de föreslagna projekten ingå i planen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Älv</span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Projekt</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Fall-</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kom-</span></p>
</td>
<td width=98 colspan=2 valign=top style='width:73.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Länssty-Anm.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rätts-</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>mun</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>relse</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ägare</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.9pt'>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Skellefteälven</span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Bergnäs</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>-1-</span></b></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>-1-</span></b></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1.</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Slagnäs</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>-1-</span></b></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><i><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>•¥</span></i></b></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-(-</span></b></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1.</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Gallejaur</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>-1-</span></b></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-t-</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Vargfors</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-)-</span></b></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>-f</span></b></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-H</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Regi. i
Malån</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>-1-</span></b></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Umeälven</span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Gardikfors</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><i><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>-¥</span></i></b></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+</span></i></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ångermanälven</span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Storån</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>-V</span></i></b></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>-</span></i></b></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Hocksjö</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>-¥</span></i></b></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>-</span></i></b></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Indalsälven</span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Belne</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>-¥</span></i></b></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-(-</span></b></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>-t-</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ljusnan</span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Vemsjön</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>-1-</span></b></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Losbron</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ängra</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>0,</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Edänge</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>+</span></i></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Hylströmmen</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>-1-</span></b></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-(-</span></b></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Gavleån</span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Mackmyra</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>+</span></i></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Dalälven</span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Skiffsforsen</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>—</span></b></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>-1-</span></b></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>-1-</span></b></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Älvkarieby</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-t-</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Motala
ström</span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Fiskeby</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>-t-</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>+</span></i></b></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>-1-</span></b></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Borensberg</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>-1-</span></b></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>-1-</span></b></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>-F</span></b></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Göta
älv-Klarälven</span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Mangen-Viggen</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-(-</span></b></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+</span></b></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Vargön G3 m. m.</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-(-</span></b></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>-1-</span></b></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=217 colspan=2 valign=top style='width:162.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ändrade
vattenhushållningsbestämmelser:</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Umeälven</span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Gejmån</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>-f</span></b></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-(-</span></b></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>4-</span></b></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Stornorrfors</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>-1-</span></b></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>-1-</span></b></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>-1-</span></b></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ångermanälven</span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kultsjöån</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>+</span></i></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Malgomaj</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-(-</span></b></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-</span></b></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ljungan</span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Flåsjön</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>-1-</span></b></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Trångfors</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>4-</span></b></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Teckenförklaring:
-(-</span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>positiv inställning</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:73.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>—</span></b></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>negativ inställning</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:73.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7</span></p>
</td>
<td width=103 valign=top style='width:77.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>tveksam</span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.1pt'>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:73.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=145 colspan=2 valign=top style='width:108.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ingen inställning redovisad</span></p>
</td>
<td width=39 valign=top style='width:29.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=42 valign=top style='width:31.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=55 valign=top style='width:41.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Projeklen bedöms posilivt av
länsstyrelsen, fömtsatt höga minimitappningar. Arjeplogs kommun har tagit
ställning vad gäller Slagnäs. Deras inställning är densamma som länsstyrelsens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>En av fallrättsägama, AB
Skandinaviska Elverk, anser att projektet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1248>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1249>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>198</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bör strykas från planen eftersom ett genomförande torde
bli aktuellt tidigast vid mitten av 1990-taIet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Projekten i
Gävleborgs län har rangordnals av länsstyrelsen utan all man lagil ställning
till vilka som bör ingå i planen. Av de här föreslagna projeklen anser
länsstyrelsen atl Mackmyra i första hand bör ingå i planen, därnäst Losbron och
Ängra i Ängraån, så Edänge och i sista hand bör Voxnan med bl. a. Hylströmmen
ingå i planen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En ombyggnad av
Skiffsforsen kommer enligt fallrättsägaren, Stora Kopparberg, inte att
genomföras, av ekonomiska skäl. Det större projektet, tidigare benämnt
Vansbro, vill fallrättsägaren bygga. Kommunen är emot en sådan utbyggnad, och
länsstyrelsen anser att man inte har skäl att ta ställning till projektet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Projektet
prövas för närvarande av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.2 Föreslagna nybyggnader saml om- och tillbyggnader</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UMEÄLVEN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gardikfors</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Projektet är enligt Vattenfall, som äger stationen,
olönsamt om det inte kombineras med andra åtgärder (se avsnitt Projekl utanför
förslaget).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SKELLEFTEÄLVEN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bergnäs och Slagnäs</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En utbyggnad kan accepteras av många remissinstanser,
förutsatt att minimitappningarna blir sådana atl skadorna på fisket begränsas.
Sådana villkor för ett positivt ställningstagande redovisas aw
fiskeristyrelsen, länsstyrelsen i Västerbottens län, Arjeplogs kommun och
Fältbiologerna. Fiskeriintendenten i Övre Norra distriktet framhåller bl.a.
att etl lägsta krav vad gäller minimitappningar är något över 35 m'/s — den
provisoriska tappning som rått under en prövotid sedan år 1976.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skellefteå kommun är en av fallrättsägama. Kommunen uppger
att projekten är dyra och att en fömtsättning för genomförande är att
minimival-tenföringen i älvfåran kan sättas lägre än vad som nu gäller, eller i
vart fall bibehållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarkollegiet anser projekten ekonomiskt otillåtliga
medan Sportfiskarna anser att de med hänsyn Ull skador på fisket inte bör ingå
i planen. Från Svenska Samernas Riksförbund riktas kritik mot projekten vad
gäller deras inverkan på rennäringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gallejaur och Vargfors</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inga invändningar finns mot att projekten ingår i planen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1250>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1251>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>199</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malån</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksantikvarieämbetet, fiskeristyrelsen, naturvärdsverket,
länsstyrelsen i Västerbottens län och de två berörda kommunerna. Mala och
Norsjö, samt Fältbiologerna, Svenska Samernas Riksförbund och Älvräddarnas
samorganisation anser all de föreslagna regleringarna skall ulgå ur planen. Man
framhåller bl.a. älvens värde för fiske och rekreation samt den begränsade
nytta som regleringarna skulle ge. Krilik mol projeklen ges också av
domänverket, som bl. a. framhåller att en fullsländig utbyggnad av Malån skulle
medföra atl 1-2 årsarbeten i skogen försvinner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skellefteå kommun — en av fallrättsägama i Malån - är
positiv till en utbyggnad, dock under fömtsättning atl de berörda kommunerna
också ställer sig positiva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skellefteälvens vattenregleringsförelag ger nya uppgifier
om energiproduktion och kostnader för regleringarna. En reglering av
Svariselet, Stora Skäppträsket, Malåträsket, Kvammarn och Norsjön, med en
sammanlagd magasinsvolym på 115 Mm, skulle ge 5 GWh/år i ny kraft i
Skellefteälvens kraftstationer nedom Vargfors saml överföra ca 40 GWh/år
sommarkrafl Ull vinterkrafl. Kostnaden bedöms lill totalt 35 miljoner kronor,
inklusive målhandläggning och skadereglering. Regleringarna bedöms ekonomiskt
väl motiverade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ANGERMANÄLVEN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Storån</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den berörda kommunen. Strömsund, länsstyrelsen i Jämtlands
län, fiskeristyrelsen, naturvårdsverket, planverket, kammarkollegiet. Svenska
Samernas Riksförbund, Älvräddarnas samorganisation, Fältbiologerna,
Sportfiskarna samt socialdemokraterna i Jämtland anser att en utbyggnad av
Storån inte skall ingå i planen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarkollegiel anför bl. a. atl en utbyggnad tidigare
bedömts otillåtlig på grund av belydande förlust från naturskyddssynpunkl samt
skador på rennäringen. Det nu redovisade förslaget ger enligt kammarkollegiet
inte underlag för någon annan bedömning än den som gjordes i samband med den
tidigare ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hocksjö</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbyggnaden fömtsätter att riktlinjema i den fysiska
riksplaneringen för Rörströmsälven-Långseleån ändras. Projektet bör enligt den
berörda kommunen. Strömsund, länsstyrelsen i Jämtlands län, fiskeristyrelsen,
naturvårdsverket, planverket. Älvräddarnas samorganisation. Fältbiologerna,
Rossöns Turistförening och socialdemokraterna i Jämtland inte ingå i planen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Jämtlands län framhåller alt regionen
redan är kraftigt utbyggd för vattenkraftändamål och att återstående strömmande
vatten</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1252>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1253>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>200</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>måste bevaras för turism och rekreation. Dessulom är
enligt länsstyrelsen en stark opinion i Strömsunds kommun mot en utbyggnad av
Hocksjö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>INDALSÄLVEN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Belne</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Projektet är beläget inom obmtet Qällområde och omfattas
av riktlinjer för vattendrag i den fysiska riksplaneringen. Inga invändningar
har dock rests mol att projektet ingår i planen. Det tillstyrks av bl.a. den
berörda kommunen, Krokom och länsstyrelsen i Jämtlands län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen anser att projektet bör kunna genomföras
inom ramen för de rikUinjer som gäller för obmtna fjällområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fallrättsägaren, AB Skandinaviska Elverk, redovisar
följande uppgifter om projektet. Närmare sludier visar att
ulbyggnadsvattenföringen bör sänkas något vilket gör att produktionen blir ca
11 GWh/år i stället för uppgivna 15 GWh/år. Vidare korrigeras uppgiften i
rapporten att Tjanglebäcken torrläggs efter en utbyggnad. Den återfår i ställd
sin ursprungliga vattenföring från tiden före överledningen av Gmbbdalsån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LJUSNAN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vemsjön</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Projektet avstyrks av den berörda kommunen Härjedalen, men
tillstyrks av länsstyrelsen i Jämtlands län och planverkel. Fiskeristyrelsen,
naturvårdsverket, kammarkollegiel. Älvräddarnas samorganisation och Fältbiologerna
anser att projektet bör utgå ur planen. Kritik mot en utbyggnad kommer också
från Svenska Samernas Riksförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Kraftverksföreningen och en av fallrättsägama, AB
Skandinaviska Elverk, anser att projektet bör utgå ur planen eftersom det inte
kommer att förverkligas inom den tidsperiod som planen avser. AB Skandinaviska
Elverk anger att en reglering och kraftverksutbyggnad kan komma i fråga
tidigast vid mitten av 1990-talet om Ullstånd ges till torvbrytning. Om
naturvårdssynpunkter medför att torvbrytning inte tillåts så lär enligt bolaget
inte heller någon reglering komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Losbron och Ängra (Ängraån)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Projekten är relaUvt okända, men avstyrks av den berörda
kommunen. Ljusdal. Fiskeristyrelsen anser att projektet Ängra inte bör komma till
stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Gävleborgs län uppger att en utbyggnad av
Ängraån bör komma ifråga före en utbyggnad av Edänge och Voxnan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1254>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1255>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>201</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Edänge</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Projektet omfattas av riktlinjer för vattendrag i den
fysiska riksplaneringen. Projeklel avslyrks av den berörda kommunen. Ljusdal,
saml av en lång rad remissinstanser, däribland fiskeristyrelsen,
naturvärdsverket, planverket, kammarkollegiet, KungUga Vetenskapsakademin,
Svenska Naturskyddsföreningen, Gävleborgs Naturvårdsförbund, Älvräddarnas
samorganisation, Bollnäs kommun. Sportfiskarna, Rädda Ljusnan, Uppsalagruppen
Rädda Ljusnan, LRF I Järvsö, Ljusdals Miljövårdsförening, Flugfiskarna i Gävle,
Gävleborgs Botaniska Sällskap flera privatpersoner saml Vpk, fp, KDS och Rädda
Ljusdalsbygden i Ljusdal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För en ulbyggnad lalar AB Hälsingekraft, Byggnads, avd 27
och Svenska Kraflverksföreningen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Gävleborgs län anser att en utbyggnad av
Edänge bör komma ifråga före en utbyggnad av Galvån och Voxnan, men efter en
ulbyggnad av Ängraån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hylströmmen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ovanåkers kommun tillstyrker projektet under förutsättning
att inga andra åtgärder kan åstadkomma motsvarande dämpning av flödena. Ljusdals
kommun, som berörs av dämningen, och Bollnäs kommun, som berörs genom den
ändrade vattenföringen efter reglering avstyrker projektet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Gävleborgs län anser att av de utbyggnader
som diskuterats inom länet är Voxnan uppströms Vallhaga den älvsträcka som i
sista hand bör komma ifråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många remissinstanser har avstyrkt en utbyggnad, bland annat
fiskeristyrelsen, naiurvårdsverkel, planverkel, KungUga Velenskapsakademin,
Älvräddarnas samorganisation, Fältbiologerna, Sportfiskarna, Svenska
Naturskyddsföreningen, Gävleborgs Naturvärdsförbund, Arbetsgruppen för Voxnans
bevarande. Flugfiskarna i Gävle, Uppsalagruppen Rädda Ljusnan, Gävleborgs
Botaniska Sällskap och folkpartiet i Ljusdal.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturvårdsverket och planverket motsätter sig att
projektet förs till planen med hänvisning till de inventeringar som gjorts
under sommaren 1984 och framhåller att Voxnan uppströms Vallhaga visat sig ha
högre bevarandevärden än man tidigare visste. För planverkets del beror det
ändrade ställningstagandet till stor del på att man anser att utterstammen
skulle hotas genom en utbyggnad. Detta och annat Ullbakavisas i en skrivelse
från AB Skandinaviska Elverk, som är fallrättsägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>GAVLEÅN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mackmyra Inga erinringar finns mot att projektet ingår i
planen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1256>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1257>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>202</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>DALÄLVEN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skiffsforsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vansbro kommun och länsstyrelsen i Kopparbergs län
lillslyrker en om-och Ullbyggnad av den gamla kraftstationen, förutsatt att man
inte lar i anspråk ytterligare fallhöjd. Fallrättsägaren, Slora Kopparberg, är
av ekonomiska skäl inle berett alt genomföra projektet. Man vill bygga ell
slörre projekl som utnyttjar fallhöjd också nedom nuvarande Skiffsforsen. Vad
gäller delta projekt, se avsnittet Projekt utanför förslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Älvkarleby</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Projektet Älvkarleby innebär rensningar nedströms
kraftstationen, i ett område av slor betydelse för fisket. Såväl
fiskeristyrelsen som naturvårdsverket anser atl projeklel bör prövas mycket
reslriktivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>MOTALA STRÖM</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Borensberg och Fiskeby</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inga erinringar finns mol alt projekten ingår i planen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KLARÄLVEN-GÖTA ÄLV</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mangen- Viggen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den berörda kommunen, Torsby, och länsstyrelsen i
Värmlands län Ullslyrker projektet fömtsatt att deras krav på minimitappningar
tillgodoses. Naturvårdsverket och Fältbiologerna Mellansverige anser att projektet
bör utgå ur planförslaget, medan kammarkollegiet anser det vara ekonomiskt
otillåtligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vargön m.m. Inga erinringar finns mot att projektet ingår
i planen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3.3 Ändrade vaitenhushållningsbeslämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinstanser, bl. a. fiskeristyrelsen,
naiurvårdsverkel, kammarkollegiet, VatlenfaU och Fältbiologerna är kritiska
mol att förslaget omfattar denna typ av projekt. . Kammarkollegiel framhåller
bl. a. följande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om vattenkraften skall ses som ett realistiskt altemativ
till andra kraftkällor, är del enligt kollegiets mening av största betydelse
atl utbyggnader sker så skonsamt som möjligl. Del kan därför omöjligl
accepteras atl redan meddelade vattenhushållningsbestämmelser ändras till
nackdel för allmänna intressen. Trovärdigheten till utbyggarnas tal om skonsam
utbyggnad av nya företag skulle direkt undergrävas om minimitappningar, som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1258>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1259>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>203</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bestämts av omsorg om t.ex. fiske, nalur eller
landskapsbild, skulle naggas i kanten för atl vinna någon enstaka GWh/år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagna ändringar av vaitenhushållningsbeslämmelser bör
alltså helt utgå ur planen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vattenfall anför bl. a. följande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I promemorian ingår etl tillskott om 60 GWh genom minskad
tvångstappning. Med hänsyn till att tendensen under senare år har varit att
vattendomstolarna skärpt kraven på minimitappningar bedömer Vattenfall del vara
osannolikt alt det angivna tillskottet kan uppnås. I vissa fall har
tidsbegränsade vattenhushållningsbestämmelser fastställts. Dd är även i dessa
fall osannolikt att de definitiva bestämmelserna blir gynnsammare för
kraftföretagen. Det kan därutöver noleras atl den nya vattenlagen vid
omprövning kan medföra försämrade villkor för kraftförelagen i äldre
kraftstationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>UMEÄLVEN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ajaure</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den berörda kommunen, Storuman, och länsstyrelsen i
Västerbottens län har inget att erinra mot att projektet ingår i planen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gejmån</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Siorumans kommun och länsstyrelsen i Västerbotten
tillstyrker förslaget liksom hl. a. fiskeristyrelsen, medan naturvårdsverket,
kammarkollegiel och Fältbiologerna avstyrker förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stornorrfors</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Projektet accepteras av Umeå kommun och länsstyrelsen i
Västerbotten, den senare på vissa villkor, för att skydda fisket.
Naiurvårdsverkel anser att projektet bör prövas restriktivt medan
fiskeristyrelsen anser att projektet bör utgå. Fiskeriintendenten i Övre Norra
distriktet framhåller att minskade tappningar i torrfåran i Stornorrfors skulle
skada lax- och havsöringbestånden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ANGERMANÄLVEN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kultsjöån</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Projektet avstyrks av Vilhelmina kommun och länsstyrelsen
i Västerbottens län. Andra remissinstanser som anser att projektet bör ulgå är
fiskeristyrelsen, naturvårdsverket, kammarkollegiet, Fältbiologerna och Sportfiskarna.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>VUhelmina kommun framhåller alt ån tack vare nu gällande
minimitappning är mycket värdefull från fiske- och rekreationssynpunkt. Den är
belägen i ett för turismen mycket viktigt område och kommunen anser,att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1260>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1261>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>204</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en minskad tappning på ett avgörande sätt skulle försämra
områdets attraktionsvärde vad gäller såväl fiske som allmänna rekrationsvärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malgomaj</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Projektet avstyrks av Vilhelmina kommun och länsstyrelsen
i Västerbottens län. Naturvårdsverket anser att projektet bör bedömas
restrikUvt. Kommunen påpekar att tillgängligheten till sjön redan i dag är
begränsad genom isbron i strandområdena. En ytterligare ökning av
regleringsampli-tuden skulle enligt kommunen förvärra de problem som redan
finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LJUNGAN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flåsjön</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Projektet bör enligt kammarkollegiet ulgå ur planen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trängfors</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Projektet bör enligt naturvårdsverket och kammarkollegiel
utgå ur planen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Projekt utanför förslaget</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Projektet Tjäkovarats i Luleälven föreslås av
Landsorganisationen och Svenska Byggnadsarbetareförbundet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En utbyggnad av Sävarån föreslås av Skellefteå kommun.
Flera av projeklen i Sävarån utgörs av minikraflverk. En ulbyggnad skulle ge ca
50 GWh/år Ull en kostnad understigande 3 kr/kWh,år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En utbyggnad av Byskeälven bör enligt SkeUefteå kommun
prövas i samband med beslut om avveckling av kärnkraften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En överledning av Laisälven (Vindelälven) till
Skellefteälven bör enligt SkeUefteå kommun prövas i samband med beslut om
avveckling av kärnkraften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Vattenfall bör projekten Forsbäck och Gardsjönäs i
övre Umeälven tillföras planen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett genomförande av projektet Forsbäck i modifierad form
(Tärnaån berörs inte) skulle ge ca 80 GWh/år. Det skulle också medföra att en
utbyggnad av Gardikfors blev ekonomiskt intressant. Kirjesån, som berörs genom
överledning, är undantagen genom riktlinjer i den fysiska riksplaneringen.
Projektet Gardsjönäs utnyttjar en fallhöjd på 135 meter i Gardsjö-ån, elt
biflöde till Storuman. Medelårsproduktionen skulle bli ca 20 GWh. Projeklen
Forsbäck, Gardikfors och Gardsjönäs skulle tillsammans producera ca 135
GWh/år. Anläggningskostnaden skulle bli ca 3 kr/kWh,år och projekten skulle ge
elt lokalt sysselsättningstillskott på 450 årsverken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En utbyggnad av Lögdeälven föreslås av fallrättsägaren,
Lögdekraft AB,</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1262>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1263>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>205</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ingå i planen. Lögdeälven är genom riktlinjer i den
fysiska riksplaneringen undantagen från utbyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>VatlenfaU föreslår atl projektet Saxåns överledning i
Angermanälven förs till planen. Projektet skulle medföra all etl genomförande
av projekten Ransarluspen och Ransarån blev ekonomiskt intressanta.
Överledningen ökar vattentillgången i Ransarån och Vattenfall bedömer att detta
väsentligt förbättrar ekonomin för utbyggnad av stationerna Ransarluspen och
Ransarån. Överiedningen Ullsammans med utbyggnad av de två stationerna skulle
ge ca 55 GWh/år till en kostnad av 3,5 kr/kWh,år. Projekten skulle ge ett
lokall sysselsältningslillskoti på ca 300 årsverken. Överled-ningsprojektel
berör obrutet fjällområde saml vattendrag som är undantagna genom riktlinjer i
den fysiska riksplaneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Jämtlands län och socialdemokraterna i
Jämtland föreslår att projektet Siorrensjön (Indalsälven) i Åre kommun
eventuellt förs till planen. Projektet innebär överledning från Siorrensjön till
Anjan, med kraftverk vid Anjan. Projektet skulle ge ca 15 GWh/år. Innan
projektet förs till planen bör enligt länsstyrelsen göras en sammanvägd
bedömning av nyttan kontra skadeverkningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen och socialdemokraterna i Jämtland vill
vidare föra Nedre Långan (Indalsälven) till planen, detta under förutsättning
atl projekten i Hårkan (Edsoxforsen och Hotagssirömmen) tas ur planen. Andra
remissinslanser som vill föra Nedre Långan till planen är Svenska
Kraflverksföreningen och AB Skandinaviska Elverk.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En utbyggnad av projekten i såväl Härjedalsljiisnan som
Mellanljusnan föreslås av Svenska Kraflverksföreningen. AB Skandinaviska Elverk
föreslår att Mellanljusnan tillförs planen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Projektet Galvån, som alternativ till främst en utbyggnad
av Hylströmmen, föreslås av naturvårdsverket, planverkel och Älvräddarnas
samorganisation. Negativa till utbyggnad är fiskeristyrelsen och Bollnäs
kommun. Riksantikvarieämbetet anser att Galvån är det projekt som i sista hand
bör komma i fråga i Gävleborgs län. Gävleborgs Botaniska Sällskap uppger atl
projektet inte bör komma till stånd. Enligt länsstyrelsen i Gävleborgs län bör
Galvån komma i fråga hellre än Voxnan, men efter en utbyggnad av Edänge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bollnäs kommun framhåller bl a föjande i silt yttrande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Projektet innebär att Galvåns vatien överförs till
Flästasjön, vilket kommer alt medföra atl Ljusnans vattenföring genom Bollnäs
centrala delar starki reduceras. Galvåns vatten kommer atl passera i tunnel
från Dönje kraftverk förbi nedströms liggande strömfåra. Galvån ger under
sommarhalvåret ca 40% av vattenföringen och under vinterhalvåret kan andelen
uppgå Ull ca 80%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare framhålls Galvåns betydelse för rekreation och
fiske. Länsstyrelsen i Gävleborgs län redovisar totalt sex projekt i Kölsjöån —</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1264>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1265>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>206</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Testeboån och i Jädraån (Gavleån) vilka tillsammans skulle
ge 12 GWh/år. Projekten lorde räknas som minikraftverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En utbyggnad av hela Västerdalälven föreslås av Byggnads
avd 30, Svenska Kraftverksföreningen anger en utbyggnad av Nedre Väsierdaläl-ven
som lämplig atl ingå i planen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En utbyggnad av projektet Skiffsforsen i den ulformning
som innebär atl man tar i anspråk fallhöjd nedom den nuvarande anläggningen
avslyrks av den berörda kommunen, Vansbro, saml av fiskeristyrelsen,
naturvårdsverket och planverket. Länsstyrelsen i Kopparbergs län anser inte
atl man har skäl all yttra sig över detta projekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En utbyggnad av Strängsforsen i Klarälven förs fram av
statens energiverk. Landsorganisationen och Svenska Byggnadsarbetareförbundet
samt av Svenska Kraftverksföreningen. Den berörda kommunen, Torsby, motsätter
sig utbyggnad. En rad utbyggnader i befintliga stationer skulle enligt Göran
Bryntse ge 240 GWh/år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Älvräddarnas samorganisation bör projektet Sylsjön
i Neaälven tillföras planen. Nuvarande utbyggnad, i norsk regi, ersätts med el
från Norge och organisationen anser att så kan ske också här. Därigenom skulle
en utbyggnad, även om den sker i norsk regi, betyda ett tillskott av el för
svensk del. Projektet skulle ge ca 12 GWh/år.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1266>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:70.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1267>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>207</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
10</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Oljeersättning. Konflikter — lokala lösningar? (Ds I
1984:27)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Betänkande
av utredningen om el och inhemska bränslen samt sammanfattning av
remissyttranden över nämnda betänkande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innehåll</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 Utredningens
betänkande ................................ 209</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.1................................................................ Utgångspunkter
och bedömningar </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>209</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslag Ull åtgärder ..................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>215</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Det fortsatta
utredningsarbetet .................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>218</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2 Remissyttranden
............................................ </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>221</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Remissförfarandet ...................................... 221</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Samråd mellan kraftföretag och
fastbränsleintressenter 221</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänt .................................................... 223</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:73.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14 Riksdagen 1984/85. I samt. Nr 120. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1268>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1269>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1270>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:106.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1271>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>209</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Utredningens betänkande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.1
Utgångspunkter och bedömningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Snabb
oljeersättning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
svenska energisystemet genomgår f. n. en myckel omfattande och snabb
omslällning bort från oljeberoendei. En framgångsrik energihushållning har
minskat den totala energianvändningen. Marknadsbilden har förändrals från
1970-talets brist och oro för oljeförsörjningen lill trängsel och risk för
överproduktion inom olika delsektorer. Inhemska bränslen har med etl belydande
statligt stöd introducerats för att ersätta olja. Denna introduktion har i viss
mån kommit i konflikt med möjlighelerna alt använda ledig
elproduktionskapacitei för uppvärmning av bostäder och lokaler. Den toiala
användningen ligger dock fortfarande lägre än förväntningarna i den
energipolitiska propositionen från 1981 (prop. 1980/81:90).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositionen
anger några allmänna riktlinjer för energipolitiken, främsl minskal
oljeberoende och ökad användning av inhemska bränslen. Dessutom redovisas
vissa kvantitativa mått för användning av olja och inhemska bränslen. Dessa
kvantitativa angivelser är närmast att betrakta som uppskattningar av
konsekvenserna av statliga insatser och prisförändringar på energimarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
primära utgångspunkten för mina bedömningar i denna redovisning är att
energiförsörjningen skall ske till så låga kostnader som möjhgt inom ramen för
en allmänt god hushållning med iakttagande av bl. a. kraven på miljöområdet och
inle de kvantitativa angivelserna i 1981 års proposition. Detta leder Ull att
bl. a. oljeförbrukningen år 1990 kan förutses bli lägre än vad som angavs i
propositionen. Bedömningen när det gäller användningen av inhemska bränslen
innebär även den en lägre nivå än propositionens. Bakgrunden är delvis
densamma, nämligen att den totala energiefterfrågan blir lägre än den som
fömtsaltes i propositionen. Detta går ut över alla energi slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
senaste årens satsningar på inhemska bränslen har varil framgångsrika. Med
inhemska bränslen avses i denna redovisning endast torv, trädbränslen, halm
och vass i obearbetade och förädlade former. Elkraften inkluderas således ej.
På mycket kort tid har användningen av torv och trädbränslen ökat från en låg
nivå till att idag svara för en icke obetydlig del av värmeförsörjningen. 1983
fanns drygt ett 60-tal större trädbränsleeldade fjärrvärmeanläggningar med en
värmeproduktion på ca 2 TWh. Ca 15 av dessa utnyttjade någon form av förädlat
bränsle. Småhusens vedförbmk-ning uppgick 1983 till ca 9 TWh. I gmppcentraler och
andra mindre pannor utanför fjärrvärmesystemen används ungefär 2 TWh. Den
totala trädbräns-leförbmkningen inklusive industrins användning av bark och
lutar uppgick i mnda tal Ull 50 TWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Värmeproduktionen
i torvbaserade anläggningar var ca 0,5 TWh 1983,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1272>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1273>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>210</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>då
12 anläggningar med en sammanlagd effekt av 83 MW var i drift. För ytterligare
49 anläggningar har investeringsbeslut fattats, vilket medför att den samlade
effeklutbyggnaden kommer all bli 940 MW. Under andra hälften av 1980-tald
beräknas värmeproduktionen i torveldade pannor bli 2-3 TWh. Torvförbmkningen
som var 130000 ton 1983, ökar då till nära 900000 ton/år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Satsningen
på ny teknik för oljeersättning, låga elpriser och existensen av
fjärrvärmesystemen har också lell till en snabb kommersiell introduktion av
olika typer av värmepumpar. Såväl mindre värmepumpar för småhus som slörre
anläggningar för fjärrvärmenäl och mindre kollekliva värmesystem har kunnat
ersätta betydande mängder olja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
finns f. n. god tillgång på elproduktionskapacitet. Denna kapacitet kommer atl
ökas ytterligare under 1985 då de två sista reaktorerna i det svenska
kärnkraftsprogrammet har tagits i drift. För att produktionskapaciteten skall
kunna utnyttjas måste el under en övergångsperiod även avsättas inom andra
områden än de sedvanliga. Ökad elexport får inle uteslutas men ger i etl
kortsiktigt tidsperspektiv förmodligen endast ulrymme för en lilen ökning.
Praktiskt sett är det därför endast för uppvärmningsändamål som en ökning av
elanvändningen kan ske i tillräcklig skala. De eldistribuerande företagen
erbjuder nu därför särskilda leveransvillkor - avkopplingsbara och avbrytbara
leveranser - i syfte att få avsättning för kraftproduktion med låga rörliga
koslnader. Som förutsättning gäller dock atl dyrare kraftslag som oljebaserat
mottryck och kondenskraft inte behöver tas i anspråk och att man inte behöver
bygga ut nya distributionssystem. Det innebär att dessa tillfälliga leveranser
upphör t.ex. under perioder med hög belastning. Kunderna måste då ha andra
möjligheter alt producera värme, t.ex. med oljepannor. Priserna för de
avkopplingsbara och avbrytbara elleveranserna ligger under motsvarande
oljepriser. Det lönar sig därför att ulnyttja dessa tillfälliga leveranser i
stället för olja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avkopplingsbara
och ofta även avbrytbara elpannor har därför med god lönsamhet kunnat
installeras i Ijärtvärmesystem och i gmpp- och fastighetscentraler samt för
uppvärmning av industrilokaler. Det innebär att den naUonellt sett myckel
värdefulla resurs som den befintliga, elprodukUons-kapaciteten utgör kan
användas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ovan beskrivna utveckling där olja ersätts med bl. a. både elbaserade
värmesystem och inhemska bränslen stämmer väl med de riktlinjer för
energipolitiken som riksdagen antog 1981. Ur dt samlat nationellt perspektiv
finns det därför skäl att vara nöjd med den hittillsvarande utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Effekter
av den föreslagna elskatiehöjningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
genomförande av den av regeringen nyligen föreslagna höjningen av elskalten med
2 öre/kWh härav tidsskäl inte kunnal analyserats närmare. En första fråga som
bör analyseras gäller i vilken utsträckning en skatte-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1274>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1275>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>211</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>höjning
kommer att leda Ull prishöjningar på el. För den allra största delen av
ehörbmkningen kommer sannolikt en skattehöjning att leda till motsvarande
pnshöjning. S.k. avkopplingsbar kraft är dock undantagen. Även för en del av
den övriga värmemarknaden, t.ex. för avbrytbara leveranser finns vissa
möjligheter att genom minskat vinstkrav från kraftföretagen undvika atl
elskatiehöjningen får fullt genomslag på prisel. Eftersom priset redan nu ofta
ligger nära den rörliga kostnaden för kraftproduktion är dessa möjligheter
sannolikt små. Slutsatsen är alltså att en elskattehöjning med undantag från
avkopplingsbara pannor i allt väsenlligt kommer att leda lill motsvarande
prishöjning på el.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller konkurrensförhållandena till inhemska bränslen leder naturligtvis
ökade elpriser till en konkurrensfördel för inhemska bränslen. Den del av
marknaden där el och fastbränsle konkurrerar är dock relativt begränsad varför
den ökade konkurrensförmågan för inhemska bränslen sannolikl ej leder till
någon väsentlig ökning av avsättningen. Effekten torde i huvudsak bli att olja
kommer att finnas kvar längre i småhus och flerbostadshus utanför
fjärrvärmeområden, och att tillgänglig produktionskapacitet i kärnkraft
riskerar att ej lill fullo utnyttjas. Denna utveckling kommer troligen atl
förstärkas av prisutvecklingen på oljemarknaden med sjunkande priser och
förväntningar om ytterligare prissänkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Tillfällig
elanvändning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utnyttjandet
av avkopplingsbara och avbrytbara elpannor kan lokalt alltså komma i konflikt
med introduktionen av inhemska bränslen. Under etl antal år framöver,
åtminstone under resten av 1980-talel, kommer den nuvarande mycket goda
tillgången på elproduktionskapacitei att bestå. Den baseras på svensk vatten-
och kärnkraft som kan produceras till låga rörliga kostnader. När de två sista
reaktorerna i det svenska kärnkraftsprogrammet. Forsmark 3 och Oskarshamn 3,
tas i drift 1985, kommer tillgången på billig elkraft att öka ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Så
länge denna elkraft inte behövs för s.k. elspecifika ändamål, t.ex. inom
industrin, för belysning, drift av apparater etc, kan och bör den alltså
användas för att ersätta olja. När det specifika, svårsubstiluerade elbehovet
växer och successivt leder till ökade elpriser kommer delar av de elbaserade
värmesystemen alt ersättas. Detta kan fömlses inledas senast då
kämkraftsavvecklingen påbörjas. Inte minst för att ersätta olja. När det specifika,
svårsubstiluerade elbehovet växer och successivt leder till ökade elpriser
kommer delar av de elbaserade värmesystemen att ersättas. Detta kan förutses
inledas senast då kärnkraftsavvecklingen påbörjas. Inte minst för att beslutet
om att avveckla kärnkraften i Sverige skall kunna fullföljas krävs det
förberedelser för att så småningom ersätta inte bara olja utan också el i
uppvärmningssektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alternativa
värmesystem måste byggas ut för att kunna la över när elkraften inte längre i
samma utsträckning som nu kan användas för upp-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1276>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1277>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>212</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>värmning.
Det är i detta långsiktiga perspektiv som de inhemska bränslena skall
betraktas. De fjärtvärmesystem som nu är under utbyggnad kommer dä att spela en
viktig roll, bl.a. eftersom deras bränsleflexibilitet ger underlag för en
ökande användning av inhemska bränslen. Torv och trädbränslen i oberabdad
eller förädlad form kommer också att kunna svara för en ökad andel av
bränsletillförseln uianför fjärrvärmesektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Inhemska
bränslens konkurrenskraft</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
ekonomiska fömtsättningarna för inhemska bränslen är mycket varierande
beroende på lokala förhåhanden. 1 vissa fall kan inhemska bränslen vara
billigare än både avkopplingsbara elpannor, värmepumpar och t.o.m. kol. I andra
fall är inhemska bränslen dyrare än lätt eldningsolja. Kostnadsbilden för
inhemska bränslen är alltså betydligt mera heteorogen än för olja, el och kol.
Utgångspunkten för de statliga insatserna bör därför vara att stimulera
användningen av inhemska bränslen där de har den bästa lönsamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
närvarande stöds inhemska bränslen på flera sätl. De är Ull skillnad från annan
energi befriade från energiskatt. Direkt stöd utgår vidare via det särskilda
investeringsstödet, oljeersättningsprogrammet och det regionalpolitiska
stödel. De är också befriade från förmånsbeskaltning. Faslbräns-lelagen innebär
dessutom ett stöd för inhemska bränslen gentemot kol och olja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
förbehåll för de stora lokala variationerna kan man göra vissa generella
kostnadsjämförelser. 1 dagsläget är de inhemska bränslena lönsamma i
förhållande till olja, men inte prismässigt konkurrenskraftiga i förhållande
lill kol eller elbaserade värmesystem. Vad gäller den framtida lönsamhelen
visar investeringskalkyler att inhemska fasta bränslen endasl kommer att vara lönsamma
i energisystemet under fömtsättning alt kolpri-sel ökar relativt kraftigt och
priserna på de inhemska fasla bränslena förblir oförändrade eller sjunker
något.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
bör tilläggas att när goda förutsättningar vad gäller värmekälla m. m. finns
för värmepump ger detta alternativ lägst kostnad av alla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
sidan av den för närvarande svaga lönsamheten för inhemska bränslen finns dd
en rad andra faktorer som verkar till deras nackdel. Kapitalbindningen är i
allmänhet klart högre för fastbränsleallernalivd, vilket också innebär ökade
svårigheter med finansieringen. Mindre fastbränslepannor har hittills haft
lägre driftsUllgänglighet och fordrat mer underhåll och personal. Miljö- och
utrymmeskrav kan fördyra eller i många fall, t. ex. i tätbebyggda områden, göra
det omöjligt alt installera en faslbräns-leanläggning. Vidare tar det betydligt
längre tid att få erforderiiga tillstånd och att uppföra en
fastbränsleanläggning, ofta I ä 2 år. En elpanna kan oavsett storiek i
allmänhet levereras och vara i drift inom ett par månader.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1278>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1279>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>213</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
detta kommer att det bland småhusägare råder betydande osäkerhel om hur väl nya
typer av fastbränslepannor fungerar i praktiken och hur problemen med
bränslelagring samt drift och skötsel av anläggningen skall klaras. Faktorer av
detta slag kan fälla utslag till elpannornas förmån även där
årskostnadskalkylema väger jämt. De inhemska bränslena har också fördelar, som
inte är så lätta atl föra in i ekonomiska kalkyler. För den enskilde
fastighetsägaren kan de i vissa fall ge möjlighet att delvis ersätta kostnader
för inköp av energi med eget arbete för anskaffning av bränsle. 1 det lokala
sammanhanget kan de ge fördelar för sysselsättning, skogsvård etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
snabba expansion för inhemska bränslen som skett de senaste åren, trots svag
lönsamhet och andra hinder, har åstadkommits med bl.a. ett omfattande statligt
ekonomiskt stöd. För att t.ex. utveckla användningen av torv för energiändamål
har sedan 1975 t.o.m. mars 1984 statligt stöd lämnats med ca 700 Mkr bara av
energipolitiska skäl. Därtill kommer stöd som utgått med arbetsmarknads- eller
regionalpolitiska motiv.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En annan starkt bidragande
orsak är atl många kommuner tagit fasta på de energipolitiska riktlinjema från
1981, baserat sin oljereduklion på bl.a. inhemska bränslen. Många av de torv-
och fliseldade pannor som beställts har installerats i kommunala fastigheter
och fjärrvärmenät. Härigenom har ofta lokal sysselsättning kunnat skapas,
vilket har haft särskilt stor betydelse i t. ex. glesbygdskommuner med hög
arbetslöshet och god tillgång på torv och skog.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>MoUven för det omfattande
statliga stödet till inhemska bränslen och ny energiteknik har baserats på dels
det dagsaktuella behovet atl Sverige snabbt skall komma ur det starka
oljeberoendet, dels det mer långsiktiga behovet att ersätta den del av
elvärmeanvändningen som successivt blir olönsam. I del långsiktiga perspektivet
mot bakgmnd av ökande elpriser och förbättrad teknik bör de inhemska bränslena
såväl i obearbetad som förädlad form ha möjligheter atl bli konkurrenskraftiga
utan statliga subventioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Systemutveckling</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förmånliga priser och finansieringsmöjligheter som elkraftproducenterna kan
erbjuda för avkopphngsbara och avbrytbara kraftleveranser, har inneburil alt
marknadsutvecklingen för inhemska bränslen under 1984 blivit avsevärt myckel
sämre än vad bränsleproducenter och utrustningstillverkare räknat med. Många
av företagen är nybildade, ofta små, med svag förmåga alt överleva en långvarig
initial förlustperiod. Ett flertal företag har nu mycket slora ekonomiska
problem med neddragning av kapacitetsutnytUandet och i vissa fall konkurser som
följd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
statliga stödet till inhemska bränslen har varit inriktal på att få till stånd
fungerande system, där alla led i kedjan från framställning och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1280>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1281>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>214</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>distribution
av bränslen till driftssäkra pannor som klarar ställda miljökrav utvecklas.
Vikten av sådan systemutveckling betonas i t.ex. proposition 1983/84:62 om
fortsatt stöd till oljeersättning och investeringar inom energiområdet. Jag
instämmer i denna bedömning. Ett av motiven för målsättningen är att de
inhemska bränslenas lönsamhet begränsas starkt av kostnadema för transporter.
De är därför beroende av atl få avsättning relativt nära produktionsplatsen.
Oberabetade bränslen som torv och flis kan inte bära kostnaderna för längre
transporter än 10-15 mil. Förädlade bränslen som briketter och pelletter kan ha
en större, men ändå geografiskt sett relativt begränsad marknad jämfört med t.
ex. olja och kol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Oljekonvertering
i mindre värmesysiem</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
statens energiverks utredning "'Fasta bränslen" framgår atl del idag
finns ett betydande överskott på bränsleflis. Den stagnerande marknaden för
inhemska bränslen och de ansökningar enligt § 136 a byggnadslagen om att få
starta nyproduktion av trädbränslen som för närvarande handläggs på
bostadsdepartementet, tyder på att man även fortsättningsvis kan räkna med god
tillgång till trädbränslen. Även utbudet av torvbränslen de närmaste åren ser
ut att betydligt överstiga efterfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
nämndes tidigare kommer de inhemska bränslenas konkurrensförmåga att stärkas
av den nyligen föreslagna höjningen av elskatten även om ökade miljökostnader
verkar i motsatt riktning. Det är dock troligt att den största effekten av
skatteökningen blir atl oljeersättning skjuts på framtiden. Detta får i så
fall konsekvenser för såväl elvärmen som de inhemska bränslena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åven
om jag alltså bedömer tillväxten för de inhemska bränslena som
tillfredsställande på nationell nivå, tyder mycket på att den önskvärda
utvecklingen av fungerande lokala system för värmeförsörjning baserade på
inhemska bränslen kan komma att bromsas upp. Den enkät till bränsleproducenter
och utmstningstillverkare som utredningen låtit genomföra bekräftar denna
utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
kommer inga ytterligare större volymer fastbränsle att byggas ut i
fjärrvärmesystemen under de närmaste åren. Detta beror på att man redan nu har
i drift eller har beställt utrustning för baslastprodukiion motsvarande
behovet. DriftUderna för elpannor kommer beroende på denna introduktion av
baslastprodukiion i fjärrvärme att minskas kraftigt inom några få år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mindre
och medelstora pannor utanför Qärrvärmesystemen, t.ex. grupp- och
blockcentraler, pannor i industrin och i stöme fastigheter för-söijs fortfarande
i stor utsträckning med olja. Dessa pannor, varav många eldas med lätt
eldningsolja, men huvuddelen med EO 3—4, svarar för ungefär lika stor
värmeförsörjning som fjärrvärmesyslem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om oljekonverteringen på denna marknad sannolikt kommer att gå</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1282>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1283>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>215</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>långsammare
än beräknal på grund av elskatiehöjningen, kommer ändå beslut om alt byta ut
oljan att fattas under del närmast kommande årel för många av dessa pannor. Del
är därvid viktigt atl en fördröjning av dessa beslut inte leder till att redan
gjorda investeringar i inhemska bränslen och långsiktigt bärkraftiga syslem
under uppbyggnad slås ut. I vissa fall kan en enda tillkommande användare av
inhemska bränslen vara avgörande för en bränsleproducents möjligheter att
överleva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den lokala
och regionala sysselsättningen och dess effekler på välfärden i det lokala
samhällel kommer atl spela roll i energibedömningarna. Behovel av en
bränslemarknad för att finansiera god skogsvård som i sin lur främjar
skogsindustrins och sågverkens virkesbehov kommer all influera på lokala
avvägningar mellan inhemska bränslen och andra energislag. Åven i vad som
kallas informell ekonomi spelar egenarbete med bränsleförsörjning en roll i
glesbygdsbornas kombinationssysselsättning osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
del lokala planet diskuteras sektoröverskärande åtgärder i allt fler
sammanhang. Det förefaller oundvikligt alt även energifrågan dras in i denna
typ av bedömningar. I det traditionella sektorperspektivet medför del nya och
besvärliga problemställningar. Det ter sig likafullt nödvändigt att åtminstone
försöka att ta hänsyn till denna typ av frågor när åtgärder som syftar till
lokala lösningar diskuteras inom energiområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.2
Förslag till åtgärder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ålgärder
med snabbt genomslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
den beskrivna bakgmnden behövs det enligt min mening åtgärder som kan få
omedelbar effekt och bidra till att kommuner och andra beslutsfattare gör en
omsorgsfull avvägning vid val av värmesysiem, och inte låter enbart de
traditionella lönsamhetsaspekterna avgöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att säkra en fortsatt och ökande användning av inhemska bränslen har det rests
krav från olika håll dels på större ekonomiskt stöd, dels på restrikUoner för
användningen av avkopplingsbara och avbrytbara elpannor. Den hittillsvarande
ökningen av inhemska bränslen innebär att en stor del av den lönsamma
användningen intecknats. Man får därför generellt sett räkna med avtagande
lönsamhet för tillkommande produktion av inhemska bränslen. En fortsatt snabb
ökning kan leda till att stor del av branschen får bestående lönsamhetsproblem
eller att krav kommer att ställas på permanenta statliga subventioner. Därför
är det inte lämpligt atl nu med utökade stimulanser ytterhgare påskynda
användningen av inhemska bränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är av största betydelse att den lediga elproduktionskapaciteten kommer till
användning. Bland elkraftsproducenterna finns idag, i synnerhet efter
förslaget om att höja elskatten, en uttalad oro för att inte kunna avsätta
produktionskapaciteten. Bakgrunden är följande. 1 flertalet fjärr-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1284>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1285>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>216</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>värmesysiem
finns en basprodukiion beslående av t.ex. sopvärme, spillvärme, värmepumpar
och/eller pannor eldade med olika fasta bränslen. Behovel av toppenergi i
fjärrvärmesyslemen täcks av oljeeldade pannor. De avkopplingsbara elpannorna
kommer in i skiktet mellan oljeeldad produklion och nyssnämnda basprodukiion
och ersätter därvid oljeeldad produkUon. I fjärrvärmesystemen pågår en
omfattande installation av fastbränsleeldade anläggningar för basproduktion i
fjärrvärmesystemen. Därvid ersätts oljeeldad produktion och utrymmet för
elpannor minskar. Detla belyder att utnyttjningen av elpannoma i
Ijärrvärmesysiemen minskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtminstone
under 1980-talet finns det enligt min bedömning utrymme för alt ersätta olja
med såväl el som med naturgas och fasta bränslen. Detta dock i ett läge med
överkapacitet i tillförselledet. Jag finner därför inte nu skäl att genom olika
former av nya restriktioner begränsa användningen av el för uppvärmning.
Däremot kan det på lokal och regional nivå finnas behov av åtgärder för att underlätta
en stmkturering av oljeersättningen så all den inte genomförs på etl sätt som
strider mot de långsiktiga målen för energipolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslag
till åtgärder som är av sådan karaktär atl de måsle föreläggas riksdagen kan
förutses bli behandlade där först mot slutet av våren 1985. De kan därför
knappast börja verkställas förrän om ungefär etl år. En sådan fördröjning är
som tidigare beskrivits klart olämplig. Jag bedömer dd därför som nödvändigl
alt i min första redovisning av utredningsuppdraget enbart föreslå åtgärder
som kan få snabbare genomslag än vad vägen över proposition-riksdagsbehandling
leder fram lill. Förslagen måsle därför bli av sådan karaktär som inle kräver
riksdagsbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Regeringsöverläggningar
med kommuner, elleverantörer m.fl.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansvaret
för att lokala eller regionala värmeförsörjningssystem baserade på inhemska
bränslen kan byggas ul till bärkraftiga enheter bör enligt min mening i första
hand vila på kommunerna, i vissa fall i samverkan med andra kommuner eUer
regionala organ, t. ex. länsstyrelser eller landsting. Del är också på denna
nivå som den bästa kännedomen om de lokala fömtsättningarna för
oljeersältningsåtgårder finns. Men även producenter och distributörer av
elkraft bör dela ansvaret för och medverka till att komma rätta med de problem
som det snabba genomförandet av oljeersättningen för med sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår därför att regeringen tar initiativ till överläggningar dels med
Svenska kommunförbundet, dels med statens vatlenfallsverk och övriga störte
kraftproducenter och dels med företrädare för aktörerna inom den inhemska
bränslesektorn. Dessa överläggningar bör hållas så snart som möjligt och syfta
till att finna former för att åstadkomma informationsutbyte och samråd på
lokal nivå mellan kraftleverantörer eller distributörer och kommunemas
energiansvariga. I detta informationsutbyte måste givelvis länsstyrelse,
landsting och det lokala näringslivet m.fl. medverka i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1286>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1287>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>217</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lämplig
omfattning. Sådana konlakler skulle kunna klarlägga respeklive parts samverkansmöjligheter
och undanröja kollisionrisker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
tanke med detta förslag är således inte att begränsa användningen av el för
oljeersällning utan att organisera den bättre, så all både el och inhemska
bränslen kan ulnyttjas för all ersälla olja. Förslaget är inte heller avsett
att förhindra en erforderlig omstrukturering i branscher som under en mycket
snabb expansionsperiod kommit att bli större än vad som är långsiktigt
bärkraftigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lokalt
samråd om oljeersättning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
skall nu mer i detalj redovisa innebörden av mitl förslag. Överläggningarna
skall enligt min mening ge lill resullat att kraftleverantörerna eller
distributörerna, innan en aktiv försäljningsålgärd vidias, informerar och
samråder med det kommunala organ som har ansvar för kommunens energiplanering.
Finner kommunen att underiagel för ett långsiktigt lönsamt system för
produktion och användning av inhemska bränslen allvarligt skulle störas om den
planerade elförsäljningen kommer Ull stånd, bör kommunen och eldistributören
tillsammans försöka finna en lösning som möjliggör den inhemska
bränsleanvändningens fortbestånd men samtidigt inle förhindrar en
elförsäljning. En sådan elförsäljning kan t. ex. styras till områden som har
outnyttjad överföringskapacitet eller lill områden där, om en nätförstärkning
måste göras, den beräknas få långsiktig användning, t.ex. i industriområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I de
fall när kommunen själv svarar för eldistributionen, vilket gäller för ca 70
procent av all detaljdistribution, och i synnerhet när kommunen själv dessutom
är potentiell elkund, bör goda möjligheter finnas all åstadkomma en lämplig
avvägning mellan el och inhemska bränslen. I många kommuner har det dock
hittills rått en mycket strikt ansvarsfördelning för å ena sidan den kommunala
eldistributionen och å den andra sidan övrig kommunal verksamhel. Genomförandet
av den utvidgade kommunala energiplaneringen kan tillsammans med de
överiäggningar som föreslås här leda till att samverkan inom kommunerna
förbättras och att avståndet mellan olika kommunala beslutsfattare minskas. I
detta sammanhang vill jag betona atl kommunerna i egenskap av fastighetsägare
också har ansvar för att påbörjade, långsiktigt lönsamma satsningar på
inhemska bränslen kan genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åven
i de fall där eldistributionen sker i enskild regi eller där den tilltänkte
elkunden är en enskild industri- eller fastighetsägare, hyser jag slor tilltro
till kommunernas förmåga att medverka till all konflikten kan lösas. För detta
talar av atl man i framtiden behöver använda en kombination av el och inhemska
bränslen. Parterna har därför enligt min mening ett ömsesidigt intresse av att
på lång sikl främja de inhemska bränslenas fortlevnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Valet
mellan el och inhemska bränslen sker främst på basis av traditio-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1288>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1289>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>218</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nella
företagsekonomiska kalkyler. Men i en samhällsekonomisk kalkyl lillkommer en
rad andra faktorer som importberoende, miljökonsekvenser,
sysselsättningsaspekter etc, som kommunerna bör beakta vid energiplaneringen.
Olika uppvärmningsalternativ kan således värderas på olika sätt, vilket
påverkar valet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
form av lokal samverkan som jag med detta förslag avser atl få lill stånd
stämmer väl överens med tankegångarna i det förslag lill ulvidgad kommunal
energiplanering (prop. 1984/85:5) som lämnades till riksdagen i juni i år. Lagförslaget
innebär att kommunen skall la ansvar för planeringen av energiförsörjningen i
sin helhet, dvs. planera för såväl tillförsel och distribution som användning
av energi. Planeringen bör utgå från en helhetssyn som har sin gmnd i den
nationella energipolitiken och integrera den kommunala energiplanen med
kommunens verksamhet i övrigl. Planen skall baseras på lokala förulsättningar
som bebyggelsens täthet och sammansättning, evenluell förekomst av
energikrävande industrier, utbyggnadsmöjligheter för fjärrvärme och lokala
energitillgångar, t. ex. trädbränslen, torv, vattenkraft, spillvärme m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 de
fall där samarbete med t. ex. andra kommuner kan vara erforderlig, för atl
utvinna lokala energitillgångar som torv eller liknande, utgår lagförslagel från
att sådan samverkan sker på frivillig väg, med möjlighet till stöd från statens
energiverk. Lagförslagel fömtsätter också att man vid planeringen av
energisystemet i en kommun tar hänsyn till sådana faktorer som miljöpåverkan
och sysselsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De föreslagna
överläggningarna mellan regeringen och Svenska kommunförbundet respektive
statens vattenfallsverk och övriga störte kraftproducenter understryker viljan
att främja de inhemska bränslena och deras roll i svensk energiförsörjning,
samtidigt som det innebär en markering av att elproduktionskapaciteten skall
utnytUas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang vill jag ta upp frågan om de statliga myndigheternas
oljereduklionsplaner. Av redovisningen av dessa planer till statens energiverk
framgår att en rad i sig lönsamma oljeersältningsåtgårder kan vidtas.
Finansieringen utgör dock ett hinder för alt alla åtgärder skall komma till
stånd. Flera av dessa lönsamma oljeersättningsåtgärder, speciellt inom
fortifikationsförvaltningens fastighetsbestånd, avser investeringar för konvertering
till inhemska bränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att betona statens särskilda ansvar bör regeringen undersöka möjligheterna att
lösa finansieringsfrågan för dessa investeringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.3
Det fortsatta utredningsarbetet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Åtgärder
på lång sikl</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
mitt fortsatta utredningsarbete skall jag överväga behovet av ytterligare, mer
långsiktigt inriktade åtgärder för att utnyttja de inhemska bränslena i den
svenska energiförsörjningen. Denna fråga måste dock sättas in i ett</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1290>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1291>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>219</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>större sammanhang där elkraftens olika
användningsmöjligheter, och då även elexporten, analyseras med uigångspunkt i
de långsikliga målen för energipoliUken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del står klart, mot bakgmnd bl.a. av EK 81 :s betänkande
och statens energiverks utredning om fasta bränslen att elpriserna successivt
kommer att stiga under 1990-talet då nya elproduktionsanläggningar kommer atl
behöva tas i drift. Detta leder med stor sannolikhet Ull att den el som under
1980-lalel till förmånliga priser kan utnyttjas för uppvärmning kommer att
fasas ur och till viss del ersättas med olika bränslen för såväl kollektiv som
individuell användning. En sådan ulveckling fömtsätter dock atl användningen
av el för uppvärmning under 1980-talel har skett i sådana former att inga
låsningar till el har uppstått.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prissättningen av elkraft</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan viktig fömtsättning är alt principerna för
prissättning av elkraft är riktiga. De måste enligt min mening utformas så att
de i god tid ger information till elkunderna om de verkliga
produktionskostnaderna för elkraften och förutsebara förändringar i dessa
koslnader. Härvid synes s. k. marginalkostnadsprissätlning vara en metod som
kan ge elkonsumenterna korrekta prissignaler och medverka till en god
hushållning med el i perspektiv av en framtida knapp eltillgång. Eventuellt
ålerkommer jag med en diskussion och förslag lill åtgärder i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är vidare angeläget atl genomföra en fördjupad analys
av kostnader och prisbildning för olika energislag saml atl analysera
möjligheterna att vid rådande relativpriser klart ange de energipolitiska
målen. Vidare bör frågan om i vilken utsträckning dd finns risk för konflikt
mellan energipolitiska och andra främst induslripolitiska målsättningar
analyseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslutet att avveckla kärnkraften i Sverige senasl till år
2010 och den fömtsedda ökningen av elpriserna på sikt, leder enligt min
uppfattning till alt man måste undersöka om det finns behov av all styra
elanvändningen ulöver den anpassning som prismekanismerna kommer alt föranleda.
Jag avser därför all kartlägga arten och omfattningen av användningen av el, i
första hand utöver för vad som idag brukar anges som elspecifika ändamål, dvs.
områden där priskänsligheten är hög eller där andra allernäliv relaUvt enkelt
kan utnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare bör en översiktlig studie göras av den möjliga eleffektiviseringen
1. ex. genom ulökad användning av styr- och reglerteknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulvärdering av styrmedel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag bedömer det också som nödvändigt att göra en översikt
över de olika styrmedel som slår lill statens förfogande för atl nå ell
optimalt utnyttjande av alla resurser inom energiförsörjningen. Denna
kartläggning kommer bl.a. också att omfatta en utvärdering av effeklerna av
bestämmelserna om energihushållning i svensk byggnorm.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1292>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1293>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>220</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningsdirektiven bör en bedömning göras av i vilken
mån den framtida energiförsörjningssituationen kan föranleda en ändrad syn på
tillkommande elvärme i såväl ny som befinllig bebyggelse. Min mening är att
sådana överväganden även bör sältas i relation till betydelsen för
energiförbmkningen av bmkarnas beteendevanor. Analyser av detla har utförts
inom bl.a. byggforskningsrådel och kan eventuellt behöva vidareutvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Min mening är vidare att sådana överväganden vad inte
minst bostäderna beträffar bör göras mot bakgmnd av en någorlunda samlad bild av
energins och främst elanvändningens betydelse för vardagens sociala organisation
och hushållens levnadsförhållande. Hushållens beslutssituationer och
handlingsberedskap, förmåga att genomföra förändringar, möjligheter till
egenarbete etc. behöver belysas. Studier av detta behöver sannolikt omfatta
både attityder och fakiiska beteenden. Området är ofullständigt utforskat men
många spridda delstudier finns. Kompletteringar och sammanställningar behöver
göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prognoser för energiförbrukningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det utredningsarbete som här översiktligt har beskrivits,
kräver ett visst grundmaterial. Hh hör inte minst ett gott statistiskt
basmaterial. Statens energiverk arbetar sedan en tid tillsammans med SCB med
att utreda om energistatistiken kan förbättras. Jag kommer eventuellt i etl
senare skede i mitt utredningsarbete att undersöka om något nytt statistiskt
material behöver tas fram för att utredningsuppdraget skall kunna genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det arbete med prognoser över energiförbmkningen som pågår
inom statens energiverk, dels en nu färdigställd prognos Ull år 1987, dels en
prognos till år 1995, kommer att utgöra ett tillräckligt underlag för mina
bedömningar i denna del av arbetet. Åven det betänkande som nyligen har lämnats
av 1981 års energikommitté skall ingå i utredningsunderlaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Möjligheterna alt öka exporten av el</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I utredningsuppdraget ingår att utreda möjligheterna till
och hindren för export av el, framför alll Ull våra nordiska grannländer. Det
bör även klarläggas om de ekonomiska fördelarna av export överstiger nyttan av
att använda el för uppvärmning och annan konsumlion inom landel. Underiag för
bedömningar i denna fråga framkommer till stor del ur den ulredning som f. n.
genomförs inom statens vatlenfallsverk.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1294>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:39.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1295>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>221</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Remissyttranden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1 Remissförfarandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efler
remiss har yttrande över belänkandet avgetts av byggnadsstyrelsen, statens
planverk, statens energiverk, statens vattenfallsverk, riksrevisionsverkel
(RRV), statens naturvårdsverk, statens industriverk. Landsorganisationen i
Sverige (LO), Landstingsförbundet, Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO),
Svenska Elverksföreningen, Svenska kommunförbundet. Svenska
Kraftverksföreningen, Svenska Renhållningsverksföreningen, Svenska
Värmeverksföreningen, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), Sveriges
Industriförbund, Sveriges Lantbmksuniversitet och Lantbmkarnas Riksförbund
(LRF).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2 Samråd
mellan kraftföretag och fastbränsleintressenter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningen
föreslår att, för atl komma till rätta med de problem som den snabba
oljeersättningen medför, regeringen tar initiativ till överläggningar mellan
Svenska kommunförbundet, de större kraftleverantörerna och företrädare för
producenterna av inhemska bränslen. Överläggningarna skall syfta Ull att få
till stånd ett lokalt informationsutbyte och samråd om de olika möjligheterna
atl minska landets oljeberoende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
flesta remissinstanserna instämmer i utredningens förslag. Flera
remissinstanser har dock framfört synpunkter om att flera organisationer bör
delta i överläggningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundel delar ulredningens uppfattning att omedelbara åtgärder är
motiverade om staten önskar påverka hur de inhemska energialternativen skall
utvecklas. Det kan få stor betydelse för valel mellan olika
uppvärmningsalternativ om regeringen och riksdagen så snart som möjligt åter
erinrar om de energipolitiska riktlinjerna i fråga om användning av el och
inhemska bränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundel
delar också utredningens uppfattning att samråd på lokal nivå kan bidra till
att minska konflikterna mellan el och inhemska bränslen. Med hänsyn till
kommunernas ansvar för energiplaneringen bör kommunema delta i detta samråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt förbundets uppfattning motiverat all representanter för olika
intressenter såsom utredningen förordar får tillfälle att centralt diskutera hur
informationen och samrådet på lokal nivå bör organiseras. Det är troligt alt
regionalt samarbete mellan kommuner, kraftföretag och andra intressenter kan ge
uppslag till hur problemen bör lösas. På länsnivå kan sådani samarbete
organiseras av kommunförbundets länsavdelningar som i flera län regelbundet
diskuterar hur lokala energiresurser bör ulnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
valtenfaUsverk är också berett att delta i de överläggningar som utredaren
föreslår i syfte att möjliggöra fortsatt användning av inhemska</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1296>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1297>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>222</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bränslen
inom områden där de ekonomiska fömtsättningarna för sådana bränslen är goda.
Ett krav för användning av inhemska bränslen bör vara att detta alternativ
långsiktigt bedöms kunna konkurrera med andra lösningar vid en samhällsekonomisk
bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åven
byggnadsstyrelsen tycker alt det är bra att samverkansformer prövas mellan
kommuner och energileverantörer om möjligheterna att använda inhemska fasta
bränslen, men tycker atl det är anmärkningsvärt att inte fler parter från
köparsidan är representerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Elverksföreningen tycker också atl förslagel är bra men tycker atl man bör ha
med även eldistributörerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk anser alt del är en mycket angelägen uppgift på det lokala planet
att ideniifiera de lönsamma oljeersällningsprojekten och därmed påskynda
övergången lill fasla inhemska bränslen i de fall dessa ger det mesl lönsamma
uppvärmningssyslemel. Kommunen är därvid en av flera lokala aktörer på
värmemarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiverket
anser därför att kommunerna inte bör ta huvudansvaret för att trygga
avsättningen för inhemska bränslen om inte dessa är lönsamma. 1 den mån
billigare alternativ finns atl tillgå är del inle rimligt alt kommunerna skall
ta på sig merkoslnader för dyrare lösningar. Den föreslagna samordningen får
således ej leda till att olika intressenter fördelar tillgängliga projekt utan
hänsyn lill kostnadsaspekten. Enligt verket är det däremol nödvändigl såsom
utredaren påpekar att alla verkliga kostnader både för elnätsutbyggnad och för
fastbränslealternaliven redovisas i kommunernas kalkyler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SABO
anser att utredningsförslaget bör kompletteras så att även användarsidan finns
representerad i överläggningarna med regeringen. SABO föreslår också att staten
lar initiativ till en demonstrationsverksamhel inom faslbränsleområdd och
ställer medel till förfogande för tillskapande och uppföljning av
demonstrationsanläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
remissinstanser är någol tveksamma till utredningens förslag. Bl. a.
ifrågasätter RRV kommunernas förulsättningar atl i nuläget la ansvar för detla
i den utsträckning som utredaren föreslår. Enligt RRV bör staten tydligare
markera sitt intresse inom värmeförsörjningen, både nu och på sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
industriförbund anser alt energikonsumenlerna bör försäkras dellagande i
samråden, samt alt de oavsett samrådens resultat själva skall få avgöra vilka
energislag de vill utnyttja. Endasl om dessa förutsättningar uppfylls kan
Industriförbundet - dock med stor iveksamhel - t. v. acceptera alt förslaget
om samråd prövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slatens
planverk är positivt till förslagen om centrala överläggningar och lokala
samråd, men är tveksamt till om dessa är tillräckligt verkningsfulla instrument
för att lösa de ofta svåra konkurrenssituationerna. Frågan om konkurtens mellan
el och inhemska bränslen liksom risken för oönskade framtida låsningar bör
enligt planverket behandlas i ett dialogsystem mellan stat och kommun och
bedömningar bör göras på regional nivå.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1298>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1299>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>223</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Planverkel
anser vidare atl del är vikligi med ökade siimulanser för användningen av
inhemska bränslen och atl denna fråga inle kan vänta lill det senare
1990-talet. Man bör också enligt verket undersöka möjligheterna lill regionall
inriktade stödformer för de inhemska bränslena.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SVEBIO anser att förslagel
inte tillgodoser något utvecklingsbehov. Tvärtom kan genomförande av ett
systematiserat samråd legitimera fortsatt beslutsförhalning och därigenom
marknadsutveckling anser SVEBIO vidare. De intressenter som är beroende av
förslagets samrådsförfarande är sannolikt ej mottagliga för de positiva
effeklerna som trots allt kan vinnas, och omvänl de intressenter som insett
nyttan av sådana kontakler har redan lagil dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skulle
förslaget genomföras är det SVEBIO: s mening att regionala
biobränsleintressenter måste medverka och SVEBIO kommer om så erfordras atl
lämna nödvändig information om och lill sådana biobräns-leinlressenter i akt
och mening all underlätta och påskynda samrådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Allm</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>nt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulöver
utredningens förslag om överläggningar med kommuner, elleverantörer m. fl. har
många remissinstanser haft synpunkter bl. a. på konkurrenskraften mellan de
olika inhemska bränslena.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statens planverk anser atl
frågan om el och inhemska bränslen kräver en bredare analys än den utredningen
ger med avseende på de energipolitiska och samhälleliga målen liksom en mer
ingående behandling av de faktorer som påverkar användningen av dessa
energislag. Verket anser därmed att det skulle vara av stort värde om
utvecklingen av användning av el och inhemska bränslen kunde redovisas mer
detaljerat för typer av användare, tillväxt, geografisk fördelning etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk inslämmer i utgångspunkten att energiförsörjningen skall ske till så
låga kostnader som möjligt inom ramen för en allmänl god hushållning med
iakttagande av bl.a. kraven på miljöområdet. Däremot bör inte bedömningarna
styras av kvantitativa angivelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
statens vattenfallsverk håller med utredningen om atl inhemska bränslen och den
inhemska elenergin bör nyttjas för alt minska koslnaderna för landets
importbränsle, men att man bör undvika konkurrens mellan dessa energislag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
stort sett alla remissinslanser anser också att det statliga stödet lill
inhemska bränslen på sikl kan avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statens naturvårdsverk ser
positivt på en ökad användning av inhemska bränslen, främst skogsbränslen. En
fömtsättning är dock att pannorna förses med högeffektiv stoftavskiljning.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Kraftverksföreningen anser att del huvudsakliga skälet till att inhemska
bränslen utnyttjats mindre än beräknat torde vara all energianvändningen för
uppvärmningsändamål har minskat kraftigt. </span></i><i><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>15 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 120. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1300>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1301>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>224</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
menar vidare att marknadsutvecklingen för inhemska bränslen har dämpats av atl
många investerare i valet mellan olika pannor har funnii atl elalternativet
erbjuder enklare teknik med högre tillgänglighet och säkrare leveranser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Renhållningsverksföreningen påpekar att avfall inte har nämnts som etl inhemskt
bränsle i redovisningen. Enligt föreningens mening är avfall som bränsle alt anse
som ett inhemskt bränsle och som sådant kontinuerligt alstrat inom hushållen
och industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Värmeverksföreningen anser att användningen av inhemska fasta bränslen skulle
stimuleras om den onödigt komplicerade process som tillståndsgivningen i dag
innebär kunde förenklas. Föreningen är för sin del övertygad om att detta kan
ske utan att medföra några nackdelar för verksamhelen eller miljövården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
menar att nuvarande avsätlningspolitik för överskottsel kommer att leda Ull
höga framtida elpriser, krafUg miljöbelastning p.g.a. ökad kolanvändning och en
låg användningsnivå för inhemska bränslen. Skattebefrielse på el bör enligt
LRF ej medges i de fall el ersätter inhemska bränslen. Möjligheterna till
elexport bör tas till vara. El kan också utnyttjas för uppvärmning av hårt
belastade storstadsområden och i de fall där kol annars varit alternativet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1302>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:70.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1303>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>225</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
II</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Vidgad rådgivning för energihushållning och bostadsförbättring
- Förslag till inriktning (Ds Bo 1984:11)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning
av och remissyttranden över promemoria utarbetad av arbetsgruppen för
utvärdering av den kommunala besiktnings-och rådgivningsverksamheten inom
energiområdet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innehåll</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 Sammanfattning
av arbetsgmppens promemoria....... 226</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.1............................................................ Vidgad
kommunal rådgivningsverksamhet för energihushåll<br>
ning och bostadsförbättring........................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>226</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vidgad besiktning för
energihushållning och bostadsförbättring </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>227</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Prioritering av
besiktningsverksamheten för atl nå snabba effekter för energisparandet </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>228</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmän rådgivning......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>228</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Samordning med kommunal
energiplanering....... </span><span style='font-family:Verdana'>. </span><span
style='font-family:Verdana'>229</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Samordning av kommunal och
övrig molsvarande besiktningsverksamhet </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>230</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Regional samordning .................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>230</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Energislatistik ............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>231</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kostnader och finansiering............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>231</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2 Remissyttranden................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>232</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Remissförfarandet........................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>232</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänl....................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>233</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vidgad rådgivning......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>233</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vidgad besiklning......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>235</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Prioritering av
besiktningsverksamheten ........... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>236</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vidgad allmän rådgivning .............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>237</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Samordning med kommunal
energiplanering........ </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>237</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Samordning med övrig
besiklningsverksamhel..... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>238</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Regional samordning .................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>238</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Energistatistik ............................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>239</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utbildning ................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>239</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kostnader och finansiering............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>239</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1304>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:47.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1305>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>226</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Sammanfattning av arbetsgruppens promemoria</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under 1983 genomförde arbetsgruppen en kartläggning av den
kommunala besiktnings- och rådgivningsverksamheten. Resultaten av arbetet presenterades
i Ds Bo 1984; 1 "Utvärdering av den kommunala besiktnings-och
rådgivningsverksamheten inom energiområdet — En kartläggning". Som en
direkl fortsättning på detta arbele fick arbetsgruppen i uppgift att lämna
förslag om hur den kommunala energirådgivningen'' bör utvecklas och
finansieras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunerna kan från och med våren 1984, inom ramen för
sill s.k. basanslag från bostadsdepartementet, vidga sin rådgivningsverksamhet
till att också omfatta besiktning och rådgivning inom bosladsförbättringsomrädel.
Finansiering av verksamhelen är fastlagd till 1986-06-30.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgruppens försåg lill förändringar av verksamheten,
från kommunal energirådgivning till vidgad rådgivningsverksamhet- för
energihushållning och bostadsförbättring kan börja genomföras redan inom ramen
för basanslaget, dvs. innan 1986-06-30. Arbetsgruppens förslag till nya
finansieringsformer avser tiden efter 1986-07-01.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.1 Vidgad kommunal rådgivningsverksamhet för
energihushållning och bostadsförbättring</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillkomsten av bosiadsförbältringsprogrammet medför krav
på att den kommunala energirådgivningen snabbt vidgar sitt arbetsfält. En
vidgad rådgivning som inte bara omfattar energihushållnings- utan också
boslads-förbättringsfrågor blir sannolikt ett värdefullt hjälpmedel som kan
medverka till att de nationella målen för både energihushållning och
bostadsförbättring kan nås. Den erfarenhet av serviceinriktad verksamhet som
de kommunala energirådgivarna har bör utnyttjas när den vidgade rådgivningen
nu skall uividgas. Övergången från energirådgivning till vidgad rådgivning bör
ske så snart som möjligt. Vidgningen får dock inle innebära att
energirådgivning och energihushållning reduceras i en sådan omfattning atl
målen för energihushållningen äventyras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bostadsförbättringsverksamheten blir i del inledande
skedet, på liknande sätt som energihushållningen, beroende av utåtriktade
kommunala in-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Den kommunala besiktnings- och rådgivningsverksamheten
inom energiområdet som den bedrivits under perioden 1978—83 omfattar dels en
besiktningsverksamhet med åtföljande rådgivning i samband med
besiktningstillfället, dels en verksamhet med allmän rådgivning utan
besiktning. Dessa aktiviteter sammanfattas här i begreppet "den kommunala
energirådgivningen".</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>* En vidgning av den kommunala energirådgivningens
verksamhel har skell sedan början av 1984. Energirådgivningen omfattar numera
även besiktning och rådgivning av fastigheters underhålls-, reparations- samt
i viss mån ombyggnadsbehov. Här benämns den nya inriktningen "vidgad rådgivningsverksamhet".</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1306>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1307>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop,
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>227</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>salser. Den kommunala verksamheten bör inriktas på att
initiera och genomföra besiktningar. Vidare bör allmän rådgivning utan direkl
koppling lill besiktning ses som etl viktigt inslag i den fortsatta verksamheten.
Härvid bör rådgivarna i den vidgade verksamheten upplräda som
samar-betspartners och erbjuda besiklnings- och rådgivningsservice lill utvalda
fastighetsägare och bostadsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunerna bör utveckla verksamhelen på följande sätt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Omedelbart påbörjande
av vidgad besiklning och rådgivning som stöd för bosladsförvaltningar, förelag
och organisalioner i områden med uppenbara behov av
bostadsförbättringsålgärder. Underlag från energisparpro-gram och lidigare
energibesiktningar bör utnytUas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Områdesvisa
inventeringar där bostadsförnyelse- och energihushållningsbehoven i en vidare
bemärkelse kartläggs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den vidgade rådgivningen bör organiseras på ett för varje
kommun anpassat och ändamålsenligt sätt. Härvidlag är del av slörsla vikl alt
den organisatoriska lösning som väljs leder lill atl rådgivningsverksamheten
successivt växer in i den ordinarie organisationen på så säll all den framtida
verksamhelen ej blir beroende av slatliga bidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.2 Vidgad besiktning för energihushållning och
bostadsförbättring</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidgade kommunala besiklningar bör, på liknande sätt som
energibesiktningarna, ses som en tillfällig service till fastighetsägarna i
syfte att initiera energihushållnings- och bostadsförbättringsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den vidgade kommunala besiktningen bör inriktas på atl ge
fastighetsägaren ett underlag för att översiktligt kunna bedöma: fastighetens
behov av åtgärder samt vilka tekniska och ekonomiska fömtsättningar som gäller
för all genomföra de föreslagna åtgärderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Besiktningsverksamhelen bör omfatta två steg, varav den
kommunala verksamheten i första hand bör inriktas på steg 1. I steg 1 ingår att
översiktligt inventera (besiktiga) och bedöma fastighetens behov av åtgärder.
Där bör ingå en aUmän del som syftar till att samla in uppgifter som successivt
kan föras in i den områdesvisa planeringen och energiplaneringen. Vidare bör
steg 1 dessutom samiidigi omfalla en besiktning med någon av följande tre
inriktningar: energi, gemensamt underhåll eller en total besiklning av hela
byggnaden som då också omfattar energi- och under-hållsaspekler inklusive den
yttre miljön (ROT-besiklning).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Steg 2 bör utformas som en fördjupad besiktning med
karakiär av projekleringsförberedelse och bör följa som en fortsättning på steg
1. I huvudsak bör steg 2-besiklningar utföras av konsulter med specialkompetens
inom olika fack (Bygg, VVS, El, Veni., Mark).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunerna bör få ett samordningsansvar för slatligt stödd
vidgad</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1308>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1309>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>228</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>besiktningsverksamhet
efler 1986-06-30. En kopia av besiklningsresultatd bör alltid skickas till
kommunens rådgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sleg
1-besiktningar bör stödjas via statsbidrag till kommunerna även efter
1986-06-30. Etl ev. statligt stöd Ull steg 2-besiklningar bör endasl ges till
besiktningar som resulterar i att föreslagna åtgärder genomförs. Enligt
nuvarande ordning får kostnaden för besiklning räknas in i underiagel för
räntebidrag enligt räntebidragsförordningen. Eventuellt kan det vara befogal
alt förstärka det statliga inflytandet över steg 2-besiktningarna genom att
komplettera nuvarande ordning med ett kontantbidrag. Bostadsstyrelsen bör få i
uppdrag att överväga behovet av ett sådant bidrag och hur del bör finansieras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.3 Prioritering
av besiktningsverksamheten för att nå snabba effekter för<br>
energisparandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
erfarenheter som vunnits tyder på att hög energiförbmkning och intresse från
fastighetsägaren är två viktiga aspekter vid den framtida prioriteringen.
Vidare synes det viktigt att skapa en dialog med fastighetsägaren så att
kontakten utsträcks till att omfatta fler tillfällen än själva
besiktningsgenomförandd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
större bostadsorganisationerna bedriver numera besiktningsverksamhet i egen
regi. Denna utveckling där fastighetsägaren har etl ökal ansvar för besiktning
och rådgivning bör på sikt leda till atl energisparfrå-gorna inlemmas i löpande
normal fasUghetsförvaltning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
kommunala besiktningsverksamheten bör i första hand inriktas på att stimulera
flerbostadshusägare med mindre fastighetsbestånd till atl genomföra alla typer
av energisparåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Besiktning
bör främst erbjudas fastighetsägare som med stor sannolikhet behöver stöd för
att kunna genomföra de föreslagna ålgärderna. Småhusägare och ägare av lokaler
bör endast erbjudas allmän rådgivning. Flerbostadshus som inte är aktuella för
bostadsförbättringsålgärder bör kunna erbjudas renodlade energibesiktningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.4 Allmän
rådgivning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
vidgade rådgivningen utgör en serviceverksamhet till stöd för fastighetsägarna.
En av erfarenheterna från energirådgivningsverksamheten är att många
fastighetsägare, särskilt de som inte är "profesionella" behöver
allmän rådgivning vid flera tillfällen under genomförandeprocessen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1310>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1311>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>229</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunerna
bör i framliden avsätta mer resurser för vidgad allmän rådgivning än vad som
var fallet inom energirådgivningen. Del synes viktigt att rådgivningen
återkommer vid flera tillfällen i genomförandekedjan från förslag till
genomförd åtgärd. Erfarenheter och arbetsmetoder från energirådgivningen bör
föras in i och utvecklas i den vidgade verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förenklad
rådgivning, dvs. allmän rådgivning utan att den berörda fastigheten besiktas,
bör erbjudas fastighetsägare vars fastigheter inte kommer i fråga för
besiktning (småhus, mindre flerbostadshus och lokaler). I dessa fall krävs att
fastighetsägaren själv sammanställer nödvändiga uppgifter. Bosladsstyrelsen
och statens energiverk bör ges i uppdrag att utarbela nya hjälpmedel av
gör-dd-själv karaktär som stöd för de kommunala rådgivarna i arbetet med
förenklad rådgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.5
Samordning med kommunal energiplanering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
många kommuner har konflikter mellan energihushållnings- och
energi-tillförseliniressen förekommit under de senaste åren. Fastighetsägare
har i vissa fall på olika håll i de kommunala förvaltningarna fått motstridiga
råd om vilka åtgärder som är lämpliga att genomföra i hans fastighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samordningen
av besiktnings- och rådgivningsverksamheten med kommunal energiplanering bör
förbättras. I första hand bör detta ske med sikte på att undanröja konflikter
mellan budskapen från olika kommunala förvaltningar samt med sikte på att
åstadkomma en samstämmighet i rådgivningen till fastighetsägarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samordningen
bör omfatta åtgärder både på kort och lång sikt. Den långsiktiga samordningen
kommer att förbättras när förslagen i prop. 1984/ 85:5 om att alla kommuner
skall ha en heltäckande energiplan har genomförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kortsiktiga samarbetet bör byggas upp kring ett organiserat erfarenhetsutbyte/samarbete
mellan berörda kommunala förvaltningar. Den organisatoriska lösningen på
erfarenhetsutbytet mellan energiförsörjning, energihushållning och
bostadsförbätlringsverksamheten bör anpassas till respektive kommuners
förutsättningar. Det bör dock påpekas atl den vidgade verksamheten bör ges en
mer ordinarie plats i kommunens organisation. Kommunerna bör föra in
erfarenheter från rådgivningen i övrig kommunal verksamhet med anknytning till
energi- och bostadsförbättringsverksamhet. Detta bör också underlätta atl
energi- och bostadsförbätl-ringsfrågorna beaktas även när statsbidrag inte
längre lämnas Ull verksamhelen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1312>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1313>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>230</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.6 Samordning av kommunal och övrig motsvarande
besiktningsverksam<br>
het</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen har i sina beslut om statsbidrag till
besiktnings- och rådgivningsverksamheten erinrat om atl kommunerna har
huvudansvaret för besiklnings- och rådgivningsverksamheten som stöds med
statliga medel från bostadsdepartementets huvudtitel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunernas ansvar inom ramen för energisparplanen för
befinllig bebyggelse för energihushållningens genomförande och för den
föreslagna kommunala energiplaneringen moUverar atl man skaffar sig en
överblick av kvarvarande energisparmöjlighder i all bebyggelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunerna bör aktivt samordna all statligt slödd
besiktnings- och rådgivningsverksamhet inom energihushållnings- och
bostadsförbättrings-området som nu är under uppbyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Besiktningsverksamhelen bör stimuleras Ull att använda
enhetliga besiktningsprotokoll av den Ivå-stegstyp som föreslås i denna
promemoria. Kommunen bör alltid få en kopia av besiktningsprotokollen oavsett
vem som utfört besiktningen. Vidare bör den kommunala rådgivningen verka forell
regelbundet erfarenhetsutbyte med bostadsförvaltare, övriga förvaltare av
byggnader och den kommunala vidgade rådgivningsverksamheten. Denna form av
erfarenhetsutbyte bör kunna lägga en gmnd för en långsiktig
samordningsverksamhet. Kommunerna bör vidare samordna sin verksamhel på detta
område med den energirådgivningsverksamhet som bedrivs via de regionala
utvecklingsfonderna och lantbmksnämnderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.7 Regional samordning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regional samordning eller snarare regional samverkan har
på försök bedrivits fyra län. Vidare har det på många håll förekommit spontana
former av samverkan mellan energirådgivningar i olika kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom bostadsdepartementet tillsattes under februari 1984
en arbetsgrupp med uppgift atl särskilt bevaka vissa genomförandefrågor i
anslutning till bostadsförbättringsprogrammel. Denna arbetsgrupp har under
våren 1984 tillskapat regionala samverkansgrupper med uppgift att initiera och
stimulera bostadsförbättringsverksamheten inom regionen. Varje grupp kommer
att ha en anställd tjänsteman som kan svara för den dagliga löpande kontakten
med kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nyligen inrättade regionala samverkansgrupperna bör
kunna tillfredsställa behovet av regional samverkan inom den vidgade
rådgivningen för energihushållning och bosladsförbätlring.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1314>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1315>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>231</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bostadsdepartementets särskilda arbetsgrupp bör ges i
uppdrag atl i samråd med berörda statliga myndigheter bedöma behovel av
regional samverkan och hur den i så fall bör utvecklas efter 1986-06-30.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.8 Energistatistik</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Endast 25% av kommunerna kunde vid arbetsgruppens
kartläggning redogöra för energiförbrukningens ulveckling mellan 1978-1982 för
hela 1978 års byggnadsbestånd. Resterande kommuner hade uppgifter endasl för en
del av perioden eller för delar av byggnadsbeståndet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många kommuner använder sig av datorbaserade
slatisUksysiem vid sin uppföljning av energirådgivningsverksamhelen. Dessa
syslem är i huvudsak inriktade på administrativ behandling av besiklningsärenden.
Vissa datorbaserade staiistiksyslem innehåller också beräkningsprogram för besparing
och lönsamhet på föreslagna åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunerna har anpassat rådgivningsverksamheten till
rådande förhållanden i den egna kommunen. Också vad gäller system för
energistatistik för rådgivningsverksamheten ser behoven och önskemålen olika ul
i olika kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingen av den kommunala energistatistiken bör
inriktas på atl kommunerna stimuleras till atl förbättra befintliga
staiistiksyslem eller utvecklar nya ändamålsenliga system. Det är därför av
stor vikt att statliga myndigheter stödjer kommunernas arbete och lämnar
förslag om lämphga åtgärder. Härvid bör slatens energiverk ges i uppdrag att i
samråd med berörda statliga organ utarbeta närmare anvisningar om mätbegrepp,
minsta omfattning och allmänna råd till hjälp för hur kommunerna praktiskt bör
lägga upp sina staiistiksyslem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare bör statistiska centralbyrån ges i uppdrag att för
all bebyggelse utveckla en "jämförelsestatistik" anpassad till de
kommunala behoven för all bebyggelse. En sådan jämförande statistik kan
troligen utvecklas av statistiska cenlralbyrån ur deras årliga
urvalsundersökning om energiförbmkningen i bebyggelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.9 Kostnader och nnansiering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samband med prop. 1983/84:40 bil. 9 beslutade riksdagen
att statsbidraget för energirådgivning får användas också inom
bostadsförbättringsverksamhetens ram. Kommunerna har således möjlighel att
inom ramn för sitt basanslag redan från våren 1984 förändra inriktningen på sin
verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När beslutet om basanslag löper ut 1986-06-30 kvarstår
fortfarande ett behov av besiktning och rådgivning. Erfarenheterna från
arbetsgmppens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1316>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1317>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>232</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kartläggning
visar atl ca 25-30% av beståndet i flerbostadshus återstår all energibesiktlga
efter 1986. Vidgningen av besiktningsverksamhelen till att omfatta underhåll,
reparalion och i viss mån ombyggnad medför att behovel av vidgade besiklningar
i flerbosladshus sannolikl kommer all motsvara nuvarande nivå på
besiktningsverksamhelen. Besiktningsverksamheten kan sannolikt minskas för
småhus. De grupper av fastighetsägare som inle kommer atl erbjudas besiktning
bör kompenseras med allmän rådgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Perioden
mellan 1986-1990 bör inriktas på atl länka över en del av det finansiella
ansvaret för besiktnings- och rådgivningsverksamheten på fastighetsägarna, de
stora bostadsorganisationerna och i viss mån kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
vidgade rådgivningsverksamheten bör stödjas med statsbidrag ytterligare ett
antal år. Bidragsgivningen för besiklning kan successivi trappas ner och vara
avvecklad 1990. Statsbidrag för allmän rådgivning erfordras sannolikt under
hela bostadsförbättringsprogrammets genomförande fram Ull 1993.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
statliga kostnaderna för den vidgade verksamheten har beräknals lill ca 115
miljoner kronor för budgetåret 1986/87 räknat i 1984 års priser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är av stor betydelse atl verksamhetsinriktningen och finansieringsfrågorna
klarläggs för en längre period. Därför föreslås att bidragel får följande
fördelning för åren 1987-1990;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=161 valign=top style='width:120.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Förslag
till statsbidrag, milj. kr.</span></b></p>
</td>
<td width=236 valign=top style='width:176.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.9pt'>
<td width=161 valign=top style='width:120.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>1987/88
1988/89</span></b></p>
</td>
<td width=236 valign=top style='width:176.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1989/90</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:18.0pt'>
<td width=161 valign=top style='width:120.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>92 70</span></b></p>
</td>
<td width=236 valign=top style='width:176.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>55</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
perioden 1990-1993 bör statsbidrag lämnas till kommunerna för att bedriva
allmän rådgivning avseende såväl energihushållningsåtgärder som
bostadsförnyelseålgärder med i storleksordningen 100 milj. kronor för
treårsperioden. Dock bör statsbidragets storlek och inriktning ses över och
omprövas inför budgetåret 1988/89. Syftet med en sådan översyn bör vara att
utröna behov och utformning av den fortsatta allmänna rådgivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Remissyttranden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1
Remissförfarandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttrande över promemorian avgetts av riksrevisionsverkel,
statskontoret, stafistiska centralbyrån, riksantikvarieämbetet, bostadsstyrelsen,
statens planverk, statens råd för byggnadsforskning, statens institut för
byggnadsforskning, statens brandnämnd, statens industri-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1318>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1319>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>233</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>verk, slatens energiverk, lanlbruksstyrelsen. Föreningen
Sveriges Byggnadsinspektörer, Föreningen Sveriges Energirådgivare, HSB;s
Riksförbund, Stockholms, Uppsala, Linköpings, Ljungby, Kristianstads, Malmö,
Göteborgs, Tidaholms, Filipslads, Gävle, Åre. Vilhelmina och Luleå kommuner.
Svenska kommunförbundel. Svenska Riksbyggen, Sveriges Skor-slensfejaremästares
Riksförbund, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), Sveriges
Fastighetsägareförbund och Sveriges Villaägareförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare har yttrande inkommit från Sölvesborgs och
Karlskrona kommuner. Göteborgsregionens och Sydvästra Skånes kommunalförbund.
Energirådgivare i Hallandskommunerna, Föreningen Sveriges Energirådgivare -
Skaraborgsavdelningen, Rörfirmornas Riksförbund och VVS-Tekniska Föreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några av remissinstanserna har lämnat synpunkler pä de
allmänna utgångspunkter som arbetsgruppen har haft för sitt arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sålunda anser bl.a. Göteborgs kommun att arbetsgmppens
uppdrag varit alltför begränsat. Besiktnings- och rådgivningsverksamheten kan
inte ses som en angelägenhet för sig, avgränsad från överordnade förulsättningar,
samband och mål för samhällets energipolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera har berört arbetsgruppens redovisning av
hillillsvarande erfarenheter av rådgivning och besiktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett övervägande antal av de som har yttrat sig i denna del
anser det styrkt att verksamheten har hafl en stor betydelse för genomförandet
av energihushållningsåtgärder. Flera, bl.a. riksantikvarieämbetet och Tidaholms
kommun, framhåller all ett mycket stort antal fastighetsägare är i behov av en
saklig och opartisk rådgivning. Utan en medverkan från samhällels sida, skulle
fastighetsägarna vara hänvisade endast tili den rådgivning som erbjuds av
kommersiella intressen. Några, bl.a. statens råd för byggnadsforskning (BFR)
och statens institut för byggnadsforskning (SIB), anser dock att möjligheterna
att avgöra vilka effekter den nuvarande rådgivnings- och
besiktningsverksamheten har hafl är begränsade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Vidgad rådgivning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbelsgmppens förslag om en vidgad kommunal rådgivning för
energihushållning och bostadsförbättring bemöts i alll väsentligt positivt. Remissinstanserna
delar uppfattningen att energirådgivningen bör vidgas till att också omfatta
bostadsförbättring. Flertalet anser atl del är angeläget att ta till vara de
vinster som kan göras vid en samordning av energihushållnings- och
bostadsförbättringsåtgärder.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1320>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1321>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>234</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bostadsstyrelsen och riksantikvarieämbelet stryker i
sammanhanget under vikten av att anlägga en helhetssyn på bebyggelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med utgångspunkt från erfarenheterna av energirådgivningen
har Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO) liksom flera kommuner, bl.a.
Göieborgs och Tidaholms kommun, inlell en verksamhel med rådgivning också i
bosladsförbällringsfrågor. Delta påverkar enligt Tidaholms kommun slörre delen
av den kommunala organisationen, vilket släller krav på bättre utbildning och
samarbete mellan olika kommunala förvaltningar. Kommunen menar atl den
serviceinriktade erfarenhet som energirådgivningen har, bör las Ull vara genom
atl man vid en modernisering av den kommunala organisalion bildar s. k. ROT-
arbetsgmpper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slockholms kommun framhåller att en vidgad rådgivning och
en utvecklad kommunal energiplanering ställer krav på ett ökal kommunall
engagemang. I en sådan verksamhet måsle kompetens från flera kommunala
förvaltningar ingå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>HSB:s Riksförbund och SABO framhåller, i likhd med
arbetsgruppen, att vidgningen inle får innebära att energirådgivningen
reduceras i sådan omfallning att målen för energihushållningen äventyras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna delar i huvudsak de förslag som lagts
fram av arbetsgruppen i fråga om verksamhetens organisalion och inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges Fastighetsägareförbund anser emellertid att det
nu finns förutsättningar för fastighetsägarorganisationerna atl ta på sig ett
större ansvar för rådgivningen än den man har i dag. Därför bör göras en
lämplig avvägning av ansvarsfördelningen mellan kommunerna, fastighetsägarorganisationerna
och fastighetsägarna. Förbundet menar atl kommunernas roll när det gäller
rådgivning skall ligga på det övergripande och samordnande planet. Den
kommunala byråkratin bör inte byggas ut ytteriigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Riksbyggen anför att kommunernas roll har störst
betydelse för att samordna åtgärder i bostadsbestånd som har flera olika ägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket (RRV) framhåller att den
rådgivningsverksamhet som diskuteras i promemorian till stora delar måsle anses
falla inom ramen för kommunernas och fastighetsägarnas ansvarsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgmppens uppfattning att energirådgivningen
successivt bör integreras i den ordinarie kommunala organisationen delas av
många remissinslanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bostadsstyrelsen anser att energirådgivarna inte är det
enda altemalivel när den vidgade rådgivningen skall byggas upp. Styrelsen
påpekar att det i vissa kommuner kan vara personer som är knutna till
bostadsförsörjningen (förmedlingsorganet) som bör bilda basen för den vidgade
rådgivningsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksantikvarieämbetet betonar att samarbetet med
byggnadsnämnderna måste förbättras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slalskonioret och BFR anser det vara väsentligt att
byggnadsinspeklion, energi- och ROT-rådgivning samt förmedlingsorganet i kommunen
sam-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1322>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1323>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>235</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ordnar sin verksamhet. BFR erinrar om att flera
forskningsprojekt visar på en bristande samordning mellan energirådgivningen
och kommunernas ordinarie verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens planverk anser atl byggnadsnämnden framöver - inom
ramen för sitt serviceansvar - bör svara för information och rådgivning till
faslighelsägarna i fråga om samlliga åtgärder som rör byggnader, även ålgärder
som rör energihushållning och uppvärmning. Planverket erinrar om att
byggnadsnämnderna har del övergripande ansvaret för frågor om såväl befintlig
som tillkommande bebyggelse och alt nämnderna har god kännedom om bebyggelsens
fysiska och planmässiga förulsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer (FSB) och
VVS-Tekniska Föreningen framför liknande synpunkter. FSB framhåller viklen av
alt den kunskap och erfarenhel som byggnadsinspeklionen besitter utnytUas på
ett rationellt sätt. En samordning med byggnadsinspektionen skulle främja en
effektiv bosiadsförbättringsverksamhet i kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges Energirådgivare (FSE) anser däremot
att det vore olämpligl alt lägga rådgivningsansvaret på byggnadsnämnderna
(byggnadsinspeklionen). Det är först efter plan- och bygglagens ikraftträdande
som denna resurs finns tillgänglig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tidaholms kommun framhåller vikten av alt
energirådgivningen utövas av en instans som går ut med ett samstämmigt budskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund menar alt det
är viktigt atl särskilt mindre och medelstora kommuner noga diskuterar den
organisatoriska lösningen så atl den blir väl avvägd och byggs upp med
utnyttjande av befintliga resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs kommun varnar dock för överdrivna
samordningsinsatser. Samordning är inte i sig produktiv och på organiserad nivå
bör den begränsas till dels överordnade frågor, dels atl målgmpperna får samma
information.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Vidgad besiktning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvuddelen av remissinstanserna är positiva till förslaget
om en vidgad besiktning och uppdelningen av denna i två steg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms kommun påpekar att kommunen redan i dag
bedriver en besiklningsverksamhel som stämmer väl med arbetsgruppens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göieborgs kommun anser atl det finns stora fördelar med
samordning av energi- och underhållsbesiklningar, inle minsl i beståndet av
flerbostadshus. Möligheter till lekniska och ekonomiska helhetsbedömningar
ökar, hyresgästerna störs mindre och kan lättare få information, investeringar
i bostadsförbättring kan uppvägas av besparingar i fråga om underhåll och
energi m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bostadsstyrelsen stryker under behovel av alt ta med
upgifter om lägenheternas, de gemensamma utrymmenas och utemiljöns långsikUga
använd-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1324>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1325>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>236</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>barhet för boende. Det finns anledning både för
fastighetsägaren och för den räntebidragsbeviljande myndigheten att få underlag
för en bedömning av om det är ekonomiskt rimligl att underhålla byggnaden och
tomten i befinlligl utförande, innan mer omfattande underhålls- och
reparationsarbeten genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>HSB har inga invändningar mot att kommunerna får ell
samordningsansvar för en statligt stödd besiklningsverksamhel, men påpekar atl
det är naturiigl alt besluten om vilka fastigheter som skall besiktigas måste
ske i samråd med den aktuella fastighetsförvaltningen. Någol tvång att genomföra
besiktningar är naturligtvis inte önskvärt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller rådgivning och besiktningsverksamhet i steg
I anser statens energiverk att frågan om olika former av samordning med
solningsväsendei bör prövas enligt de intentioner som anges i propositionen om
den kommunala energiplaneringen (prop. 1984/85:5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tidaholms kommun ställer sig delvis tveksam till den
skisserade 2-stegsbesiktningen, eftersom denna har ett drag av alltför mycket
översiktlig inventering. Det torde vara bättre med en kvalificerad första
besiktning med så mycket konkreta åtgärdsförslag och analyser som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/?/? V framhåller atl de besiktningar som rör
byggnadstekniska och byggnadsekonomiska frågor i första hand faller inom
fastighetsägarens ansvarsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Planverket anser också att ansvaret för att erforderliga
besiktningar genomförs ligger på fastighetsägarna själva. Byggnadsnämnderna bör
- i mån av resurser - kunna åta sig att mot avgift utföra besiktningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Prioritering av besiktningsverksamheten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller arbelsgmppens förslag om prioritering av
besiktningsverksamhelen går remissinstansernas synpunkter isär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinstanser, bl. a. bostadsstyrelsen, BFR,
Stockholms kommun och Rörfirmornas Riksförbund, tillstyrker att
fastighetsägare med mindre bestånd i flerbosladshus prioriteras. Uppföljningar
av hittillsvarande energihushållningsverksamhet har enligt BFR visat att denna
kategori fastighetsägare har genomfört få energihushållningsåtgärder och
sannolikt behöver stöd för att kunna genomföra såväl energihushållnings- som bostadsförbättringsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra däremot, bl.a. HSB, Göteborgs kommun och SABO anser
att behovet av besiktning och rådgivning är väl så stort gentemot ägare till
stora bestånd av flerbostadshus och husägare inom näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Besiktningsverksamhelen bör enligt Tidaholms och
Sölvesborgs kommun även framgenl fömtom flerbostadshus omfatta småhus och
lokaler. Sölvesborgs kommuns bostadsbestånd består till övervägande del av småhus
varför den stora energisparpoleniialen finns där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges Villaägareförbund finner ingen konsekvens i
arbetsgmppens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1326>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1327>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>237</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förslag om en minskad rådgivning och besiktning för
småhus, samtidigt som flerbostadshus föreslås får en statsunderstödd vidgad
service.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet erinrar om atl förhållandena
växlar mellan olika kommuner. Det finns därför i vissa kommuner etl fortsalt
besikl-ningsbehov även fö/ småhus och lokaler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Vidgad allmän rådgivning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De remissinstanser som har yttrat sig över arbetsgruppens
förslag om en vidgad aUmän rådgivning är i huvudsak positiva till denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bosladsstyrelsen framhåller att information har fått ökad
vikt som styrmedel. Bostadsförbättringsprogrammel med dess inriktning på
flerbostadshus förstärker enligt styrelsen behovel av informalion och
rådgivning till småhusägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några, bl.a. BFR, påpekar att många fastighetsägare
behöver rådgivning vid flera lillfällen under genomförandeprocessen. Detta
underlättas enligt BFR av om byggherren kan diskutera sitt projekl med samma
kommunala handläggare från projektets början till dess avslutning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tidaholms kommun och FSE anser atl en allmän rådgivning
inte är tillräcklig utan att den bör kopplas lill ett besök i fasligheten. Den
bästa rådgivningen sker vid besiktning av fastigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tidaholms kommun pekar också på risken atl småhusägare i
högre grad än f. n. blir utlämnade till oseriösa kommersiella intressen.
Liknande synpunkter framförs av Sölvesborgs kommun.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund framhåller
att sotnings-väsendet kan utgöra en värdefull resurs för bl.a. småhusägare. En
nära samverkan mellan energirådgivningen och solningsväsendei måste därför
eftersträvas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk erinrar om att verket tillsammans med
bostadsstyrelsen redan i dag diskuterar utarbetandet av etl malerial av den
karaktär som arbetsgmppen förordar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7 Samordning med kommunal energiplanering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna delar arbetsgmppens bedömning att
samordningen mellan besiktnings- och rådgivningsverksamheten och den kommunala
energiplaneringen måsle förbättras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kravet på samordning bör enligt BFR kunna tillgodoses när
förslagen i prop. 1984/85: 5 om utvecklad kommunal energiplanering har
genomförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Tidaholms kommun bör kommunstyrelsen ha ett
totalansvar för både energirådgivningen och energiplaneringen. På så sätt
erhålls den erforderliga samordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinslanser, bl. a. bosladsstyrelsen, framhåller
att kommunerna måste samordna arbetet med energitillförsel och
energihushållning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1328>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1329>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>238</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk påpekar att rådgivnings- och
besiktningsverksamhelen skall ses som en av de uppgifter som kommunerna har
för genomförandel av en energipolitik på lokal nivå. De motsättningar som kan
förekomma, l.ex. mellan tillförsel- och sparinlressen i fjärrvärmekommuner,
kan knappast lösas enbart genom den kommunala rådgivningsverksamheten. Liknande
synpunkter framförs av RRV.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8 Samordning med övrig besiktningsverksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbelsgmppens förslag om samordning av kommunal och övrig
molsvarande besiktningsverksamhet tillstyrks av remissinstansema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bosladsstyrelsen framhåller att en förulsättning för all
nå goda resullat är all kommunens organisation ger möjlighet lill etl nära
samarbeie mellan berörda organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk finner en sådan samordning självklar —
inle minsl vad gäller möjligheier lill erfarenhelsulbyie. Verket anser del
tveksamt om några särskilda centrala insalser behövs för att få till slånd
denna samverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F5£ framhåller alt en förutsättning för att kommunen
aktivt skall kunna samordna verksamhelen, är alt övriga som är verksamma inom
området informerar kommunen om planerade och vidtagna ålgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>HSB är positiv lill ett regelbundet erfarenhetsutbyte med
de kommunala energirådgivarna så atl ett gott samarbete kan upprätthållas ellan
HSB och kommunerna vad gäller besiktningsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms kommun anser också aft ett kontinuerligt
erfarenhetsutbyte med bostads- och lokalförvaliare är nödvändigt för en
ömsesidig kunskapsuppbyggnad. Kommunen har också behov av en kontinueriig
uppföljning av energihushållningsinsatserna som underlag för de kommunala
energiplaneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.9 Regional samordning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsgruppens överväganden rörande regional samordning
bemöts i huvudsak positivt av de som har yttrat sig i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slatens energiverk anser att denna samordning torde uppslå
sponlanl när det föreligger etl samordningsbehov. Någon speciellt inrättad
funktion för della är inte motiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tidaholms kommun befarar att ett överförande av
samordningsfunktionen från Kommunförbundel till lokala arbetsgrupper med
anknytning till länsbostadsnämnderna kan ge ett alltför lånecentrerat arbete
och mindre förankring i praktisk kommunal byggverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>VUhelmina kommun anser däremol att länsbosladsnämndern bör
ombesörja samordningsuppgifterna. Information och förändringar i författningar
och förordningar kommer normall lill kommunerna via länsbosladsnämn-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1330>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1331>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>239</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dernas försorg. Genom det minskade bostadsbyggandet bör
arbetsuppgiften kunna tillföras ulan att nämndernas resurser behöver
förstärkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.10 Energistatistik</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många framhåller i likhel med arbetsgruppen behovet av en
god energistatistik på kommunal nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.11 Utbildning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera av remissinstanserna stryker under viklen av alt de
kommunala Uänstemän och konsulter som engageras i besiktning- och rådgivningsverksamheten
ges en tillräcklig utbildning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sålunda anser bl. a. BFR atl del finns ett mycket slort
utbildningsbehov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksantikvarieämbetet finner atl en majoritet av de
nuvarande energi-rådgivarna är VVS-lekniker utan byggnadsteknisk bakgrund.
Besiktningsmän med tillräcklig kompetens för de utvidgade besiktningarna finns
f.n. inte i del slora flertalel kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt RRV torde det krävas en relativt kvalificerad
byggnadsteknisk och byggnadsekonomisk kompetens hos de kommunala rådgivarna för
att de skall kunna lämna råd i de avseenden som arbetsgruppen förordar. Det är
knappast troligt att huvuddelen av dagens energirådgivare besitter denna breda
och djupa kompetens. Omfattande utbildningsinsatser kan därför komma alt
krävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer påpekar atl
utbildningsbehovet i hög grad kan minskas genom att befintlig kompetens hos byggnadsinspeklionen
UtnytUas effektivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.12 Kostnader och finansiering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvuddelen av remissinstanserna tillstyrker arbetsgmppens
förslag om en successiv avlrappning av det statliga stödel till besiktnings-
och rådgivningsverksamheten. Likaså ställer sig flertalel bakom synsättet att
besiklningsverksamhden på sikl skall bli en naturlig del i
fastighetsförvaltningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sålunda anser bl. a. Malmö kommun att statsbidraget på
sikt bör avvecklas och besiklning och rådgivning finna en naturlig omfattning
och roll i det arbete som organisationer och kommuner m. fl. ansvarar för.
Därvid får prövas om kostnaderna för verksamheten framdeles skall finansieras
via avgifter eller på annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slatens planverk framför liknande synpunkter. Verkel anser
dock atl en avgiftsfinansiering försl bör prövas praktiskt innan det
finansiella ansvaret flyttas över till kommunema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bosladsstyrelsen anser också att en nedtrappning av
statens ekonomiska 16 Riksdagen 1984/85.. 1 saml. Nr 120. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1332>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1333>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>240</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>stöd
till kommunerna är moliverad. Nedtrappningen kan samordnas med en ändrad
inrikining av de statliga styrmedlen för energihushållning och
bostadsförbättring. Delar av de medel som i dag lämnas lill kommunerna saml
delar av nuvarande energibidrag bör i ställd anslås till åtgärder för alt
underlätta och i vissa fall subventionera förundersökningar, förprojekie-ringar
m. m. Det övergripande målet är enligt styrelsen att bostadsförbättringsåtgärder
faktiskt kommer till stånd där de behövs. Styrmedlen bör därför direkl inriktas
på genomförandeålgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
befarar dock att kapaciteten i fråga om besiktning och rådgivning kan komma att
minska i takt med atl statsbidragen avvecklas till men för såväl
energihushållnings- som bostadsförbättringsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer talar mycket för att kommunernas slora
inlresse för den hittillsvarande energirådgivningen har ett klart samband med
de generösa statliga bidragen. Eftersom det kom-munalfmansiella lägel är lika
ansträngt som det statsfinansiella är det sannolikl att ett uteblivet statligt
stöd till kommunerna medför alt många kommuner inte kommer att kunna behålla
och sköta rådgivningsverksamheten på önskvärt sätl. Liknande synpunkter
framförs av VVS-Tekniska Föreningen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundel och flertalet kommuner som har yttrat sig anser atl en kommunal
medverkan för att introducera bostadsförbättringsprogrammet helt bör
finansieras med statliga medel. Det gäller också fortsatt rådgivning i fråga om
energisparålgärder utan samband med annan bostadsförbättring. Kommunernas
inställning är att det ekonomiska stöd som behövs för atl nå energisparmålel
liksom hittills bör vara en nationell angelägenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några,
bl.a. Föreningen Sveriges Energirådgivare (FSE), tror att den utåtriktade kommunala
energirådgivningen helt kommer atl upphöra. I och med att rådgivningen upphör
ges heller ingen möjlighet att erbjuda en vidgat besiklningsservice. FSE anser
i likhet med Tidaholms kommun att en avgiftsfinansierad verksamhet inte är en
framkomlig väg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åven
Gävle kommun anser att möjligheterna atl avgiftsfinansiera verksamheten är
begränsade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SABO
ställer sig också starkt kritiskt till förslaget att bidragen skall skäras ner
samtidigt som verksamheten vidgas lill att omfatta även bostadsförbättring.
Enligt SABO behövs, åtminstone vad gäller de allmännyttiga bostadsföretagens
verksamhetsområde, en ökning av statsbidraget för att uppställda mål ifråga om
energihushållning och bostadsförbättring skall kunna nås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>HSB
anser att det snarare behövs ett ökat ekonomiskt stöd för atl tillgodose
behoven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Riksbyggen hävdar att bostadsorganisationerna inte kan ta över kostnadsansvaret
när statsbidragen trappas ner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet kan emellertid acceptera en avveckling av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1334>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1335>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>241</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>det
StaUiga stödet om fastighetsägarna i motsvarande lakl kan påverkas alt betrakta
energihushållning och bosladsförbätlring saml finansieringen härav som en
nödvändig del av normal boslads- och lokalförvaltning. Del definitiva beslutet
om avveckling av slödet bör därför gmndas på ytterligare några års
erfarenheter. Förbundsstyrelsen föreslår i sitt yllrande atl elt fortsatt
slatligt slöd finansieras genom atl hänsyn las till dessa kostnader när
energiskalten i fortsättnignen prövas om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk instämmer i uppfattningen atl den kommunala verksamhelen på detta
område på längre sikt helt skall finansieras med egna medel. Förslaget till
finansiering torde enligt verket vara väl ägnal all inför kommunerna markera
alt det här är frågan om en övergångsperiod. Energiverket vill dock
ifrågasätta om denna övergångsperiod behöver vara så lång som 4-5 år för
besiktningsverksamheten och 8 år för den allmänna rådgivningsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>RRV kan inte - utifrån del
i promemorian redovisade materialet -tillstyrka ett fortsalt statligt stöd till
den vidgade rådgivnings- och besiktningsverksamhelen. Även statskontoret
ifrågasätter om statsbidrag skall utgå till kommunerna. Sålunda anser RRV och
statskontoret att det bör övervägas om inte del finansiella ansvarel för
verksamheten heh kan tas över av kommunerna och fastighetsägarna redan fr.o.m.
budgetåret 1986/87. Enligt RRV och slalskontorel faller de besiklningar som rör
byggnadstekniska och byggnadsekonomiska frågor i första hand inom fastighetsägarens
ansvar i den normala fastighetsförvaltningen och bör bekostas av denne. En
avgiftsfinansiering av verksamheten är enligt de båda verken mest nalurlig.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1336>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:62.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1337>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>242</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>BUaga
12</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Redogörelse för energiupphandlingsdelegationens verksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skrivelse
från energiupphandlingsdelegationen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
statsrådet Birgitta Dahl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
beslutade med anledning av prop. 1982/83: 50 om vissa ekonomisk-politiska
åtgärder m.m. om ett investeringsprogram. Inom energiområdet innebar
programmel följande åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Elt bidrag till invesleringar i
distributionsanläggningar för fiärrvärme infördes. Slödet omfattade 10% av
investeringskostnaden för anläggningar som beställdes under år 1983. 300 milj.
kr. anvisades för detta ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Etl bidrag på högst 25 % av
investeringskostnaden för förbränningsanläggningar avsedda för eldning med
främst torv utgick för anläggningar som beställdes under år 1983. 200 milj. kr.
har anvisats för detta syfte. Slödet utvidgades senare när det gäller
Norrbotten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>700 milj. kr. anvisades för
slöd för åtgärder i samband med upphandling inom energiområdet. 50 milj. kr.
därav har senare särskilt avsatts för Norrbotten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiupphandlingsdelegalionen
tillkallades för att under år 1983 ha hand om dels stödet till
distributionsåtgärder, dels ålgärderna i samband med upphandling inom
energiområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegationen
lämnade i september år 1983 en redogörelse för verksamheten och föreslog
samtidigt vissa fortsatta arbetsinsatser under år 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
tilläggsdirektiv fick delegationen i uppdrag att under år 1984 fortsätta delar
av sitt arbete medan andra delar av arbetsuppgifterna övergick till statens
energiverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegationens
huvuduppgifter under år 1984 har varil</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>att fullfölja handläggningen av
vissa strategiska energiprojekt av särskilt industripoliliskt inlresse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>att fortsätta utredningsarbetet
i syfte atl stärka beställarfunktionen och fullfölja projekt avseende samordnad
upphandling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>att slutföra pågående
utredningar om försäkringssystem och någon form av auklorisaiionsförfarande
eller motsvarande för leverantörer av mindre värmepumpar och
faslbränslepannor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegationen
får härmed avge föreliggande redogörelse som avser delegationens hela
verksamhetsperiod. Till följd av att en redogörelse tidigare lämnats avseende
verksamheten under slörre delen av 1983 behandlas här företrädesvis
verksamhetsåret 1984.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1338>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1339>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>243</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiupphandlingsdelegationens
uppgift kan sammanfattningsvis sägas ha varil atl samordna energianvändarnas
efterfrågan med indusirins pro-duklionsförulsältningar. Annorlunda uttryckt;
har uppgiften varit att se till alt den tidsbegränsade hemmamarknad som det
svenska oljeersättningsprogrammet utgör målmedvetet utnyttjas för atl ge
långsiktiga effekter för svensk industri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegationen
har haft att arbeta i ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kortsiktigt
har delegaUonens uppgift varit att följa upp att det av riksdagen beslutade
investeringsprogrammet fått avsedd stimulansverkan. Vidare har delegationen
hafl till uppgift atl medverka lill all den efterfrågan som programmel har gelt
upphov till blir samordnad med industrins produktionsförutsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verksamheten
under år 1983 ägnades huvudsakligen åt åtgärder av kortsiktigt slag. Såvitt kan
bedömas har avsedda resultat nåtts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegationen
beviljade av anslagna 300 milj. kr., 215 milj. kr. i tiopro-cenligt bidrag till
investeringar i distributionsanläggningar som rör Qäm-värme. Volymen på
Qärrvärmeinvesteringar bedöms ha ökal med 20 ä 25 procenl. Resterande medel av
anslaget har avsatts för stöd till gasledningar i Sydgasområdet och för
strategiska fjärrvärmeledningar i storstadsområdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stödel
till torveldade anläggningar fick en effekl som överträffade förväntningarna.
De lill statens energiverk urspmngligen anslagna medlen om 200 milj. kr. för
det 25 procentiga investeringsbidraget räckte inle för all möla den kraftiga
uppgången i nybeställningar av torveldade anläggningar. Av denna anledning
gjordes en omdisponering till statens energiverk av 170 milj. kr. från de av
energiupphandlingsdelegationen disponerade 700 milj. kr. för stöd lill åtgärder
i samband med upphandling inom energiområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
en begränsad marknad för större torveldade anläggningar höslen 1982 ökade
beställningarna under år 1983 dramatiskt till att omfatta beställningar
avseende mer än 50 nya värmeanläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammantaget
kan omfattningen av de investeringar i energiutmstning som skapats till följd
av 1983 års investeringsprogram beräknas till mellan 5 och 7 miljarder kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegationens
uppgift att under år 1983 kortsiktigt samordna manifesterad efterfrågan på
energiteknisk utrustning med industrins produktionsfömlsättningar har
inneburit att delegationen haft, dels en formell roll som gällt handläggning av
ärenden om stöd, dels en mer informell mäklarroll. Del bör framhållas all denna
uppgift inte varil begränsad till den typ av utmsining som varil föremål för
investeringsstöd i investeringsprogrammet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegationens
medel för åtgärder i samband med upphandling har i den kortsiktiga uppgiflen i
huvudsak använls för att få delar av ulmslningsef-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1340>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1341>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>244</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>terfrågan
inriktad mot ny teknik som just lämnat prototyp- och demonstrationsstadiet.
Merparten av det stöd som beslutades under år 1983 har utformats som en
försäkringsgaranti för de första levererade kommersiella anläggningarna. Delegationen
har därvid i begränsad omfattning delat den tekniska risken med tillverkarna.
Slödgivningen har i flera fall kombinerats med den ovan nämnda mäklarrollen,
vilket då innefattat rådgivning avseende teknikval och upphandlingsförfarande.
Vid utgången av år 1983 hade delegationen av anslagna 700 milj. kr. utnytUat ca
130 milj. kr. och i prakliken gjort reservationer motsvarande ytterligare 250
milj. kr. Av utnyttjade medel utgjordes dä ca 12 milj. kr. av stöd till
energiupphandling i Norrbotten. Slödgivningen till energiupphandling i
Norrbotten fortsatte under första halvåret 1984. Totalt har stöd om knappt 50
milj. kr., företrädesvis i form av villkorhga lån lämnals till olika företag
och projekt i länet. De ojämförligt största samlade insatserna har inriktats
mol all i länd lägga grunden för utvecklade projekterings-, installations- och
Ullverkarled för värmepumpar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
insatserna under år 1983 medverkade delegationen framförallt Ull en
marknadsintroduktion för tekniken för förbränning i cirkulerande fluidiserade
bäddar (CFB) som, kombinerad med kalktillförsel i förbränningsbädden, till
rimlig kostnad ger god effektivitet och låga utsläpp. De CFB anläggningar av
aktuell typ som hittills har beställts har som bränsle, kol, biobränslen och
avfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
år 1983 fick också de stora värmepumparna sitt definitiva genombrott. De
ekonomiska fömtsättningama, bl. a. till följd av låga elpriser, var normalt så
gynnsamma speciellt i kombination med dd spillvärmestöd som utgick under året,
att några särskilda insatser från delegationens sida inte var erforderliga. 1
någol fall har dock delegationen funnit skäl medverka i form av en
riskdelningsgaranti, då värmepumpslösningen innehållit nya riskmoment.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegationen
inledde däremot under år 1983 flera projekt avseende bl. a. samordnad
upphandling av mindre och medelstora värmepumpar i avsikt att åstadkomma
motsvarande definitiva etablering av denna anläggningstyp på marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
långsiktiga uppgiften för energiupphandlingsdelegationen har varit att skapa
förutsättningar för att den tidsbegränsade investeringsvågen avseende
energiteknisk utmstning skulle lägga gmnden till en framgångsrik
exportverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har varit naturligt för delegationen att koncentrera det långsiktiga arbetet på
produkter med goda framtidsmöjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Framgång
på exportmarknanden kräver vid sidan av bra produkter också alt företagen har
tillräcklig finansiell styrka för att klara garantiåtaganden i främmande
länder, har innovativ kraft och resurser att satsa på forskning, utveckling och
inte minst har marknadsföringskapacilet. Delegationen har inte sett som sin
uppgifl att direkt medverka lill den struktur-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1342>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1343>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>245</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>omvandling
av branschen som kan anses nödvändig för framtida export. Detta är en fråga i
första hand för företagen själva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
betydelse för såväl den lekniska utvecklingen som struktumtveck-lingen är de
allmänna hemmamarknadsvillkoren och styrkan hos det inhemska beställarled
företagen möter. Sambandet mellan starka offentliga beställare och störte
företag har varit av avgörande betydelse för utvecklingen av de framgångsrika
svenska exportindustrierna. När det gäller upphandling av värmeteknisk
utrustning saknas dominerande beställare, som skulle kunna få avgörande
betydelse för utvecklingen av en rationell tillverkning av sådan utmstning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
det långsiktigt syftande arbetet har delegationen därför vid sidan av
koncentrerade insalser på ett snävt urval lovande produkter nära kommersiellt
genombrott gjort insatser ägnade alt stärka beställarledet. Dessa produkter får
ses i sitt sammanhang med den utvecklade svenska fjärrvärmetekniken, som är en
fortsättning för en systeminriktad export.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Produkter
som bedömts ha strategisk betydelse för den svenska oljeersättningen och för
exporten och som kommit i fråga för ekonomiskt stöd från delegationen är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>avancerade miljövänliga
förbränningsanläggningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>avancerad kraftvärmeteknik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>plasmateknik med tillämpning på
förgasningsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Redan
åtgärderna inom ramen för delegationens kortsiktiga uppgift lade en god grund
för export av avancerade miljövänliga förbränningsanläggningar.
Demonstrationsanläggningar har uppförts för såväl MBC-tekniken (Multi Bed
Combustion) som CFB-tekniken (Circulaling Fluidised Bed). Vissa exportkontrakt
är redan ingångna och förutsättningarna för ytterligare exportorder bedöms av
företagen som goda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
avancerade kraftvärmelekniken handlar om förbränning i trycksatt svävbädd och
elgenerering med en kombination av gas- och ångturbiner. ASEA PFBC AB utvecklar
elt koncept baserat på en trycksatt bubblande svävbädd medan Götaverken Energy
Systems utvecklar etl koncept baserat på en trycksatt cirkulerande svävbädd.
ASEA PFBC AB har kommit betydligt längre i utvecklingsarbetet än Götaverken
Energy Syslems AB. DelegaUonen har lämnat vardera företaget 25 milj. kr. i
bidrag till utvecklingsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingsarbetet
inom ASEA PFBC AB har kommit så långt atl också förhandlingar om leverans av en
första anläggning kunnal gå in i ell avgörande skede. Delegationen har därför
föreslagit regeringen att när ASEA PFBC AB kan förete bindande leveranskontrakt
bevilja företagel ytterligare stöd i form av bidrag och riskdelning om tillhopa
50 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Plasmatekniken
har av delegationen bedömts ha lovande tillämpningar inom förgasningsområdet.
De i tiden närmast aktuella tillämpningarna avser generering av reduklionsgas
inom' stål- och metallindustrin. På</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1344>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1345>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>246</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>längre
sikt finns tilllämpningsområden avseende bl.a. produkUon av bränslegas från
avfall. Under år 1983 var det aktuellt att SKF Steel Engineering AB skulle
leverera, dels etl femokromverk till Malmö, dels ett jäm-svampverk till
Stockholm. I båda fallen var det fråga om att spillvärme och överskottsgas
skulle användas för fjämvärmeändamål. Delegationen föreslog regeringen att när
bindande leveranskontrakt kunde fördes lämna stöd i form av riskdelning Ull
anläggningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kontrakt
om det på plasmateknik baserade ferrokromverket i Malmö slöts under våren 1984
och delegationen har verkställt regeringens beslut om slöd med 50 milj. kr.
Stödet har lämnats i form av en utfästelse om bidrag till de ev. koslnader
översligande 25 milj. kr. som leverantören pådrar sig till följd av garantier
avseende gasgeneratorns tekniska funktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Järnsvampverket
i Stockholm är för närvarande inte aktuellt och något beslut om stöd har därför
inte fattats. Till delegationen har inkommit en ansökan om motsvarande stöd
till två järnsvampverk i Malmfälten. Förutsättningarna för genomförande har
bedömts avsevärt sämre i Malmfälten än i Stockholm. Det är heller inte visat
att plasmatekniken är den mest lämpade svenska lekniken för framställning av
reduklionsgas från torv vilkel det är fråga om i Malmfälten. Delegationen
beslutade mot denna bakgmnd att ta upp ansökan till prövning försl då sökanden
gjort troligt att projektet skulle kunna genomföras. Detta har inte gjorts
troligt varför ansökan inte blivit föremål för ytterligare åtgärder från
delegationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
sidan av stödinsatserna till vissa lovande energitekniska produkter av
industripolitiskt intresse har delegationen genom särskilt utformat stöd också
bidragit till industriell verksamhet av särskilt energipolitiskt intresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
att på regeringens uppdrag som bidrag tillskjuta 75 milj. kr. till Sveriges
Invesieringsbank har bl. a. finansieringen av en tillbyggnad av ett raffinaderi
för speciella smörjoljor i Nynäshamn kunnat tryggas. Tillbyggnaden ger
möjligheter att utnyttja stora mängder spillvärme. Den statliga insatsen som
skett på kommersiella villkor får ses som ett led i strävandena att bevara en
handlingsfrihet i Storstockholms värmeförsörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Insatserna
för att siärka beställarledet har genomförts inom ramen för två större
sammanhållna arbetsuppgifter, garanti- och försäkringssystem för mindre
värmepumpar och organisering av efterfrågan på värmeteknisk utmstning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delegationen
överlämnade enligt sina direktiv den 27 juni 1984 till statsrådet Birgitta
Dahl en rapport med förslag till åtgärder för mindre värmepumpar och
fastbränslepannor. För värmepumpar föreslogs införande av etl garanti- och
försäkringssystem, medan för faslbränslepannor föreslogs en utvidgad provning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
rörande värmepumpar har kunnat realiseras genom att en överenskommelse om
garanti- och försäkringssystem under hösten har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1346>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1347>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>247</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Iräffals
mellan delegationen, konsumentverket och branschen företrädd av Svenska
Värmepumpsföreningen SVEP. Överenskommelsen innebär ett förbältral
konsumentskydd innefattande en femårig effeklgaranti och en Ivåårig
materialgaranli. Kan leverantören till följd av obestånd eller annan omständighet
inte fullgöra sina åligganden iräder ett försäkringssystem i funktion.
Delegationen har också medverkat till effeklivisering av planverkets
typgodkännande verksamhel avseende värmepumpar och till viss provning av
fastbränslepannor inom konsumentverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förstärkta konsumentskyddet torde medverka till atl värmepumparna på marknaden
i högre grad uppfattas som etablerad teknik samtidigt som striktare krav ställs
på installatörer och tillverkare. Dessa krav lorde väsentligt bidra lill
förtroendet för svenska värmepumpar på exportmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenhetema
från andra teknikområden talar som nämnls för att be-ställarfunklionerna har
lika stor betydelse för den tekniska och industriella utvecklingen som
kompetensen inom producentleden. Del finns flera exempel på konstellationer av
slarka offentliga beställare och framgångsrika svenska industriföretag. Inom
den del av det det värmetekniska området som rör värmeförsörjning har den
starka offentliga beställaren saknats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Orsakerna
till detta är flera, men delegationen har dock bedömt tiden vara mogen för en
organisering av i första hand den kommunala sektorns efterfrågan på
värmeteknisk utmstning. Arbetet inleddes med en rad punktinsatser inriktade mot
beställarfunktion. Som exempel kan nämnas framtagning av generella
förfrågningsunderlag för fastbränsleanläggningar, systematisk uppföljning av
egenskaper hos fastbränsleanläggningar i olika storlekar, stöd Ull provning av
fjärrvärmemaleriel, stöd till inventeringar och förprojekteringar av lämpliga
objekt för installation av medelslora värmepumpar och fastbränslepannor. Det
kan också nämnas att delegationen haft diskussioner med Svenska
Värmeverksföreningen och enskilda värmeverk om nya verksamhetsområden för
berörda företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
den gmnd som lagls av de skilda punktinsatserna kunde under höslen 1984
konkreta diskussioner tas upp med skilda beställarintressenter om bildandet av
en gemensam upphandlingsorganisalion. Svenska Värmeverksföreningen och en rad
enskilda värme- och energiverk har tagit initiativ till bildandel av en sådan
organisation. Organisationen benämnes Svenska värmeverkens ekonomiska förening
VÄRMEK och är öppen för i första hand kommunala företag. Avsiklen är,
emellertid atl genom samarbetsavtal knyta i vart fall byggnadsstyrelsen,
fortifikationsförvaltningen och vattenfallsverkd närmare till föreningen.'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>VÄRMEK
skall vara en kommersiell organisation med syfte alt genom omfallande
upphandling och därmed sammanhängande kompelens och marknadsöverblick sträva
mot hög kvalitet, låg prisnivå och standardiserade kravspecifikationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>VÄRMEK
skall också kunna delta i teknikupphandling inom sitt sorti-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1348>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1349>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>248</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mentsområde och kunna medverka vid finansiering av
energiinvesteringar till vilka man levereral utrustning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>VÄRMEKs medlemmar är oförhindrade att handla utanför
föreningen. Åven icke-medlemmar kan köpa utrustning från föreningen. Intresset
av att utnyttja VÄRMEK och av att bli medlemmar avses bli stimulerat av
rabatter och återbäring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Delegationen har beslutat stödja tillkomsten av VÄRMEK och
har föreslagit regeringen atl Ullskjuta ett grundkapital om 30 milj. kr. som
delvis skall återbetalas till staten genom en särskild äterbetalningsplan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis finner delegationen atl de uppgifier
som förelagts delegationen av regeringen har kunnat fullföljas. Oljeersättande
investeringar genom fjärrvärmeutbyggnad har kunnal sUmuleras på avsett sätt.
Investeringsbehovet har också kunnat utnyttjas för att etablera ny svensk
leknik. Konsumentskyddet främst när del gäller mindre värmepumpar har kunnat
utvidgas. Energileknisk produktion i Norrbotten har kunnat stimuleras. En
långsiktig förstärkning av den offentliga beslällarfunklionen har också
åstadkommils. Med dessa uppnådda resultat anser sig delegationen ha fullföljt
sin uppgift och hemställer om atl bli entledigad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslutet att avge föreliggande redogörelse har fattats av
delegationens ordförande Dahlsten och av ledamöterna Björgerd, Carling,
Netzler, Smids, Waldenby och Ågren, samt i närvaro av experterna Albrecht,
Cars, Gedung, Johansson, Sandart och Welander, sekreteraren Janson, de biträdande
sekreterarna Lundberg, Schöllin och von Seth. Janson har varil föredragande.
Ledamöterna Berg, Nytén och Tham har senare biträtt beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På energiupphandlingsdelegationens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:237.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulf Dahlsten ordförande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Patric Janson</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:157.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sekreterare</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1350>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:52.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1351>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>249</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 13</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Energihushållningsprogrammets effekter — En analys av de
statliga styrmedlens effekter på energiförsörjningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverks skrivelse med bedömningar med
anledning av utvärderingarna av energihushållningsprogrammet, sammanfattning
av verkets rapport (1984:2) Energihushållningsprogrammets effekter och
remissyttranden häröver.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehåll</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1..................................................................................... Statens
energiverks skrivelse Energiverkets bedömningar med an<br>
ledning av utvärderingarna av energihushållningsprogrammel ....</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>250<br>
I. I Uppdragen och deras redovisning ........................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>250</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kunskapsläget beträffande
energihushållningsprogrammets effekter </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>251</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Styrmedlen och deras effekter.................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>251</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Slutsatser ................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>252</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.4.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänna observationer ................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>252</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.4.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sektorsvisa bedömningar ................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>253</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industri och näringsliv .................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>253</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samfärdseln ................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>254</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Byggnadsområdet .......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>254</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.4.3......................................................................... Kommunernas
roll </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>255</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.5 Sammanfattande
slutsats </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>255</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2..................................................................................... Sammanfattning
av statens energiverks rapport (1984:2) Energi<br>
hushållningsprogrammets effekter - En analys av de statliga styr<br>
medlens effekter på energihushållningen....................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>257</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>257</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Energihushållningsprogrammet ............................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>258</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bostäder, service m.m............................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>260</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Industrin ................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>263</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Transporter ............................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>265</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Avslutande diskussion ............................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>265</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3 Remissyttranden
.......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>269</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Remissförfarandet ................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>269</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning ............................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>270</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänt om rapporten och
utredningsmetoden ..... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>271</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Industrin ............................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>272</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.5<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Transporter ............................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>273</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bosläder, service m. m............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>276</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statliga myndigheter ............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>277</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mål, energisparpotenUal m.m.................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>278</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kommunernas roll .................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>280</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.10<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänl om styrmedel .............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>282</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.11<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nedtrappning av det ekonomiska
stödet .............. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>284</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.12<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pris, skatter, taxor .................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>286</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.13<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Informativa styrmedel, allmänt .............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>289</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.14<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Information .......... ............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>290</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.15<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utbildning .............................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>290</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.16<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rådgivning ............................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>293</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.17<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Administrativa styrmedel ....................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>295</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.18<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forskning och utveckling m.m.................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>296</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1352>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>250</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1 Statens energiverks skrivelse Energiverkets bedömningar
med anledning av utvärderingarna av energihushållningsprogrammet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Till regeringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Energiverkets
bedömningar med anledning av utvärderingarna av energihushållningsprogrammet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiverket
redovisar härmed uppdragel att ge underlag för omprövningen av
energihushållningsprogrammet. TiU skrivelsen fogas den rapport som utarbetats
inom energiverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller bedömningar av betydelse för utvecklingen under kommande år har energiverkei
flera utredningsuppdrag, som delvis berör ener-gihushållningsfrågoma. Dessa
kommer att redovisas senare under hösten 1984 liksom verkets yttrande över 1981
års energikommittés betänkande. I anslutning därtill finns det anledning att
återkomma till energihushållningsprogrammet. Bedömningar och rekommendationer
som nu görs kommer alltså att kunna kompletteras och fördjupas senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verkets
styrelse har tagit del av sammanfattningen av underlaget och därvid gjort de
bedömningar som redovisas i följande skrivelse. För utvärderingsmaterialet i
övrigt, som redovisas i bifogade rapport, svarar energiverket genom byrån för
informalion och utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.1
Uppdragen och deras redovisning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1981 års riksdagsbeslut angavs att energihushållningsinsalserna skulle
utvärderas inför 1985 års riksdagsbehandling av energifrågorna. Ett uppdrag
lämnades till energisparkommiiién att inleda detta arbete, vilket skedde under
sommaren 1982. Senare beslutades att en särskild utvärdering skulle ske av
energihushållningsverksamheten inom byggnadsområdet. Denna genomfördes av
byggforskningsrådet, BFR, och har nyligen (1984-08-16) överlämnats till
regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med att energiverket bildades övertogs uppdraget Ull energisparkommiiién
av verket. Arbetet med detta har genomförts inom byrån för information och
utbildning. Utvärderingen har koncentrerats Ull en genomgång av genomförda
statliga insatser och deras effekter. En särskild rapport har utarbetats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
slutsatser och bedömningar som gäller den framUda inriktningen och utformningen
av energihushållningsarbetet redovisas i denna skrivelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1353>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1354>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>251</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.2
Kunskapsläget beträffande energihushållningsprogrammets effekter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiområdet
lorde i många avseenden vara ovanligt väl analyserat. Slutsatserna i olika
avseenden varierar och klara linjer i slutsatserna har ofta varit svåra all få
fram. De studier som gjorts ger inte entydiga resultat, delvis av rena matskål,
delvis därför att effekterna av en åtgärd inte går att isolera. Dessa
förhållanden belyses i energiverkets rapport.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statistik
över energianvändningen visar att en betydande effeklivisering av
energianvändningen har skett på flertalet områden. Denna effeklivisering kan
förväntas fortsätta. Däremot är det inte möjligl att säkert utläsa vilka faktorer
som varit mest betydelsefulla för det uppnådda resultatet. Att det kraftigt
höjda oljepriset givit en stor effektivitetsförbättring är dock klart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Effektiviseringen
av energianvändningen sker också i andra industriländer på ett i många
avseenden likartal sätt. Sverige ligger dock mycket väl till i sådana
jämförelser, särskilt vad avser energihushållning inom uppvärmningssektorn,
vilket har ett sannolikt sammanhang med de ambitiösa svenska insatserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
observerade anpassningen är rimlig att vänta sig. En stor del av
effektiviseringen måste tillskrivas förnyelsen av realkapilalet i samhällel och
den modernisering som detta genomgått. Flertalet av de energihushållningspolitiska
insatser som gjorts har inriktats på atl underlätta investeringar i ny utmsining.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör dock observeras att energihushållningseffekter också kan uppnås på andra
vägar, som förbältrad drift av anläggningar, ändrat beteende etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kunskaper
om olika tekniska egenskaper är ofla goda. Likaså är kostnadsbilden för
enskilda system förhållandevis väl känd, åtminstone vad gäller existerande
leknik. Däremot är kunskapen om organisatoriska förhållanden och hur de
inverkar på beslutsfattande och genomförande av energiförsörjningsåtgärder
ofullständig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energihushållningen
kan också ha effekler på andra områden, t. ex. vad gäller miljöskydd,
försörjningstrygghet, teknisk-industriell utveckling. Dessa effekter finns och
har betydelse i många sammanhang. Men i regel är sammanhangen så
mångfacetterade att de knappast är moliv för att välja den ena eller andra
inriklningen på energihushållningsprogram. Delta måste ulformas från sina egna
fömtsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.3
Styrmedlen och deras effekter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
under 1970-talet innebar ett kraftigt genombrott för energihushållning,
manifesterat bl.a. av en rad politiska initiaUv. Riksdagen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1355>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1356>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>252</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>beslutade
om en rad insatser av många olika slag såväl av ekonomisk natur (bidrag till
investeringar och andra subvenUoner, skatter etc.) som av reglerande eller
informerande natur (lagar, utbildnings- och rådgivningsinsatser etc). En
förteckning av olika styrmedel finns i tablåer i energiverkets rapport (se de
sisla sidorna i sammanfattningen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudsyftet
med energihushållningsålgärder var i regel alt åsladkomma en effeklivisering av
energiutnyttjandet. Det stora intresse som visats energifrågoma har dock säkert
bidragit till att öka medvetenheten om möjligheterna Ull och behovet av
hushållningsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prishöjningarna
1979/80 innebar etl kraftigt ökat ekonomiskl incitament till såväl energihushållning
som oljeersättning. De prishöjande effektema har förstärkts genom en medveten
energiskattepolitik vars syfte varit att i allmänhet främja energihushållning
och i synnerhet minska oljeförbrukningen. En rad åtgärder har genomförts och
pågår. Den samlade effeklen på energiåtgången under 1980-talets första år kan
klart observeras: energin används effektivare inom franrför allt industri och
byggnadsuppvärmning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
beslut i riksdagen 1978 och 1981 har ett energihushållningsprogram etablerats.
När det gäller befinUig bebyggelse har elt besläml "sparmål"
angivits, nämligen 48 TWh/år i 1978 års byggnadsbestånd. 1 övrigl har allmänna
mål angivits eller vissa insatser beslutats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Både
där ett kvantitativt mål angetts och i övrigt måste graden av måluppfyllelse
bli beroende av bedömningar. Det finns (i regel) ingen entydig möjlighet att
med stor precision mäta hushållnings- eller besparingseffekter av det slag som
eftersträvats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
totala energianvändningen i Sverige har blivit effektivare i den meningen att
energiinsatsen per producerad enhet (i BNP, eller i industriproduktion, eller
per bostad, etc.) blivit lägre. Denna effeklivisering har skett snabbare efter
1980 än tidigare. Senast tillgängliga statisUk visar inte någon avmattning i
denna effeklivisering. Oljeförbmkningen minskar snabbt dels p.g.a. ökad
effekUvisering, dels p.g.a. oljeersättning. Elanvändningen ökar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.4
Slutsatser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.4.1
Allmänna observationer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
genomförda studiema ger, med beaktande av de osäkerheter som tidigare påpekats,
anledning till följande observationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ett omfattande arbete sker med
sikte på att effeklivisera energianvändningen inom olika områden.
Målmedvetenheten och kvaliteten i detta arbete varierar dock kraftigt. Det är
nödvändigt att också fortsättningsvis såväl ägna verksamheten intresse och
uppmärksamhet som atl underlätta rimliga och önskvärda insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Priset på energi gör
energihushållningsinsatser i många fall såväl privat-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1357>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1358>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>253</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ekonomiskt som samhällsekonomiskt lönsamma. Detla borde
innebära atl såväl investeringar som drift- och underhållsåtgärder kan
finansieras av verksamhetens huvudman, genom egna medel, på den ordinarie
kapitalmarknaden eller genom mer generella åtgärder som kan finnas på olika
områden. Den särskilda statliga finansieringen av energihushållningsåtgärder
bör därvid tas bort - i likhet med vad som redan tidigare skett för industrin.
Forsknings-, utvecklings- och demonstrationsprojekt bör dock även
fortsättningsvis stödjas. De energihushållningsinriktade åtgärdema på olika
områden bör successivt, men målmedvetet, integreras med andra åtgärder inom
olika sektorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Myndigheternas
åtgärder inriktas på att ge service i form av erfarenhetsåterföring,
information och rådgivning, ulbildning m. m. i syfte att eliminera trögheter,
kunskapsbrister, organisatoriska hinder etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den kompetens
kring energifrågor som byggts upp t. ex. inom utvecklingsfonder och hos
kommunala energirådgivare, måste utnytUas. Energihushållningens betydelse för
andra sektorer (som t. ex. fördelningspo-liUken) bör därvid uppmärksammas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.4.2 Sektorsvisa bedömningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industri och näringsliv</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom industrin finns för närvarande endast två direkta
stödformer till energihushållning:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utbildning av
personal</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rådgivningsinsatser
genom utvecklingsfonderna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Båda dessa stöd fömtsätter redan nu betydande egna
insatser av berörda företag - om än rådgivningsinsatserna delvis innehåller en
uppsökande verksamhet som i allt väsentligt fortfarande är helt
statsfinansierad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbildningsstöd har inte efterfrågats i någon stor omfattning
av industriföretag. Skälen härtill är dåligt kända. En genomgång av i vilken
omfattning industrins egna organisationer och vidareulbildning i samhällets
regi kan förstärkas bör göras. Det gäller bland annat den bristyrkesutbildning
som sker inom arbetsmarknadspolitiken. Energiverket avser fortsättningsvis
analysera utvecklingen och initiera önskvärda insatser då så erfordras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det särskilda stödet till energiutbildning bör inom en
treårsperiod till större delen ersättas av utbildning inom del reguljära
utbildningsväsendet. Anslagen bör i lämplig omfattning överföras dit.
Energiverket har redan inlett förberedelser för en sådan förändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utbildningsstödet omfattar alla yrkesverksamma, och har
utnyttjats i stor utsträckning inom byggnadsektorn. De slutsatser, som här
dragits, gäller naturligtvis utbildningsstödet i dess helhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rådgivningsverksamheten genom de regionala
utvecklingsfonderna bygger på att mindre företag kan få graliskonsullalion för
atl bedöma sina möjligheter till att effektivisera energianvändningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1359>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1360>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>254</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna genomgång kan vara inledning till ett fortsatt
arbele med planering, projektering och genomförande av konkreta åtgärder som
då sker på företagets egen bekosinad. Rådgivarna har - åtminstone där verksamhelen
fungerat väl - haft en roll som initierande och neutral mäklare med uppgift att
få företagen att ta tillvara energihushållningsmöjligheter. Genomförandet av
åtgärder finansieras helt av företagen själva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avgiftsfriheten har inneburil en möjlighet till uppsökande
och initierande verksamhel, som av berörda bedöms väsenUigt försvåras redan
genom en mindre avgiftsfinansiering. Den service, som ges på detta sätt, skulle
då bli sämre, och elt färre antal företag skulle möjligen genomföra åtgärder.
SIND har i uppdrag att utvärdera effekterna av avgiftsfinansiering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samfärdseln</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingen inom samfärdseln avviker från mönstret i
övriga sektorer. Förbmkningen visar här tecken på uppgång. En viktig orsak till
detta är säkerligen att det reala priset på drivmedel minskat. Beskattningens
betydelse för priset har också minskat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bör noleras att transportarbetet endast i begränsad
utsträckning påverkas av energikostnaderna. Allmänna konsumtionsmönster inom näringsliv
och hushåll har en stor betydelse. Det finns inga skäl att låta
energirestriktioner väga in så tungt atl man motverkar en rationell transportförsöijning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller fordonsuivecklingen är emellertid det
internationella inflytandet helt dominerande. Särskilda svenska insalser
spelar här en marginell roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Byggnadsområdei</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom byggnadsuppvärmningsområdet finns ett omfattande
system av bidrag, lån, rådgivning, utbildningssiöd m. m. BFR:s utvärdering
beskriver närmare detta system.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BFR ansluter sig till den många gånger framlyfta tesen att
energihushållningsåtgärder med lägre samhällsekonomisk kostnad än motsvarande
tillförselkostnad bör genomföras. BFR diskuterar inte de närmare konsekvenserna
av detta. Det är uppenbart att stödet i sig får effekter i form av genomförda
åtgärder, och att det från denna utgångspunkt kan uppfattas som framgångsrikl.
Men det är lika uppenbart att åtgärder genomförs i minst liknande omfattning
utan det statliga stödet. Mot denna bakgrund bör det särskilda stödet till
energiåtgärder hell integreras i "normal" finansiering av
ombyggnadsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De statliga insatsema bör inriktas på att garantera
kreditutrymme, eliminera trögheter, genomföra informationsinsatser etc. Här
bör hittillsvarande erfarenheter utnyttjas för att söka praktiska lösningar i
samverkan med olika parter och intressegmpper inom byggnadsområdet. 1 detta
avseende lämnar BFR en rad förslag som närmare bör diskuieras och analyseras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1361>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1362>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>255</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiverket
avser återkomma med en analys av BFR:s utvärdering och slutsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.4.3
Kommunernas roll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den kommunala organisationen företräds både tillförsel- och hushållningsintressen.
Det sker ofta genom olika organisationer inom kommunen och med varierande
styrka. Särskilt statsbidrag utgår till besiktnings- och rådgivningsverksamhet.
En betydande personalresurs har byggts upp kring denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
proposition om utvecklad kommunal energiplanering som nyligen lagts
understryker kommunemas roll för genomförandet av en samlad energiförsörjning
där såväl Ullförsel- som användningsintressen tas tillvara. Det kräver säkert
i många fall förändringar i den kommunala energiorganisationen och på många
håll en beredskap från kommunernas sida att ta, också finansiellt, ett större
ansvar för energihushållningsfrågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
särskilda arbetsgmppen inom bostadsdepartementet som utrett stödet till den
kommunala energirådgivningen föreslår att statsbidraget succesivt minskar.
Energiverket delar denna uppfattning. Det är viktigt att kommunema förbereder
hur man vill ordna denna verksamhet långsiktigt, och att erfarenheter och
kunskap inom kommunen på energihushållningsområdet därvid utnyttjas. Det
förefaller finnas stora möjligheter till förstärkning av
energihushållningsarbetet genom en samordning av olika kommunala organs
verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
vikUg fråga gäller avvägningen mellan tillförsel och hushållning. De konflikter
som där uppstått gäller främst eldistribution Ull värmepumpar och
energihushållningsåtgärder i fjärrvärmeområden. I båda dessa fall är kommunen
eller kommunala verk part, ibland på båda sidor. I vilken utsträckning dessa
konflikter kan lösas genom kommunala planeringsåtgärder varierar sannolikt
mellan olika kommuner och är beroende på den policy respektive kommun valt i
frågorna. Här finns ett stort antal frågor att utreda. Energiverket håller för
närvarande på att analysera detta område och avser återkomma till det i
rapporter eller yttranden senare under hösten 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.5
Sammanfattande slutsats</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
bärande tanken för de åtgärder och förändringar som energiverket redovisat ovan
är att många energihushållningsåtgärder i sig är lönsamma. Detta innebär att
det finns starka ekonomiska incitament för en fortsatt aktiv verksamhet på
energihushållningsområdet från dem som är direkta huvudmän för verksamheten.
Gjorda bedömningar visar också att en betydande effeklivisering kan väntas
inom flertalet områden. 17 Riksdagen 1984185. I saml. Nr 120. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1363>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1364>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>256</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
statliga insatsema bör därför tydligt inriktas på atl underlätta för
energipriset att påverka huvudmannen för den slutliga energianvändningen.
Energiskatterna bör också fortsättningsvis utnyttjas som ett viktigt styrmedel.
Skattesatserna måsle dock avvägas mot fördelningspolitiska och andra mål.
Subventioner eller särskilda finansieringsvägar till åtgärder som i huvudsak
kan väntas vara lönsamma bör på sikt försvinna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
statliga verksamheten kan därvid inriktas på att förmedla erfarenheter - goda
och dåliga — mellan aktörerna på området och koncentrera myndigheternas arbete
mera på service och allmän rådgivning än på bidragsgivning.
Utvecklingsinsatser behövs - inom olika områden som demonstrations- och
försöksverksamhet, modeller och material för utbildning och rådgivning, m. m.
samt (naturligtvis) forsknings- och utvecklingsprojekt - och bör stödjas.
Detsamma gäller användningen av framväxande nya lekniska, organisatoriska och
andra lösningar som kan visa goda resultat i energieffektiviseringshänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
beträffande denna skrivelse har fattats av energiverkets styrelse vid
sammanträde 1984-08-24. Därvid har deltagit styrelseledamöterna Carl Tham,
ordf., Lilly Hansson, Lennart Blom, Hans G. Forsberg, Ivar Franzén, Lennart
Holm, Lennart Pettersson, Anders Söderholm och personalrepresentanterna
Carl-Hugo Dahlbom och Tord Martinsen. Dessutom har deltagit avdelningscheferna
Leif Brandels, Mats Höjeberg, Östen Johansson och Jan Magnusson,
planeringschefen Karl-Axel Edin, byråcheferna Kurt Greberg och Ame Eriksson och
byrådirektören Jan-Eric Fumbo. Föredragande har varit Mats Höjeberg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservation
har lämnats av styrelseledamoten Blom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilt
yttrande har avgetts av styrelseledamoten Franzén.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Cari
Tham</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mats
Höjeberg</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1365>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:54.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1366>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>257</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>2 Sammanfattning av statens energiverks rapport (1984:2)
Energihushållningsprogrammets effekter — En analys av de statliga styrmedlens
effekter på energihushållningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
1970-talet bröts de tidigare trenderna för energianvändningens ulveckling. Den
omställning av energisystemet som har skett och alltjämt pågår, har gällt
utvecklingen både av energianvändningen som sådan och energianvändningen i
förhållande till den ekonomiska utvecklingen. Dessutom har olja allt mer
kommit att ersättas med andra energislag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
råder f. n. stor enighet om uppfattningen - som på intet sätt jävas av denna
rapport — att den viktigaste drivkraften bakom dessa förändringar har varit de
kraftiga prisökningarna på energi, och då framför allt på olja, under ett par
perioder på 1970-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Därifrån
är dock steget långt till att påstå atl utvecklingen skulle ha varit precis
densamma utan de statliga insatsema för alt påverka energianvändningen. Med en
viss frihet i uttryckssättet skulle det kunna sägas, att denna rapports syfte
är just att försöka ge ett svar på frågan om hur stort eller litel detta steg
är. Rapporten syftar således Ull att mol bakgrund av den faktiska utvecklingen,
analysera effekterna av de styrmedel som används och har använts för att
påverka energianvändningen. Förhoppningen är att en sådan analys skall vara av
värde när slutsatser dras om statens engagemang på energihushållningsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Energihushållningsprogrammets
innebörd är att staten med hjälp av olika styrmedel försöker få en utveckling
mot en lägre energiintensitet. Den gmndläggande frågeställningen i rapporten är
hur effektiva dessa medel har varit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
styrmedel som behandlas är sådana som har satts in i syfte att påverka
energianvändningen. Vi bortser då från att statliga verksamheter på andra
samhällsområden givetvis också kan ha betydande effekter på energianvändningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
en diskussion om styrmedlens effekter gäller frågan ytterst skillnaden mellan
den utveckling vi faktiskt har haft och en tänkl utveckling som endast styrs av
ändrade priser. Redan i denna anpassningsprocess kan dock ingå ett viktigt
styrmedel; skatter av olika slag. Utformningen av och nivån på dessa har
påverkats av flera olika motiv utöver de energipolitiska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiskattesystemet
kan därför inte betraktas enbart som ett energipolitiskt styrmedel. Vi har
följakUigen betraktat skattema - oberoende av motiven bakom dem — som en del av
priset, varför analysen avgränsas Ull de styrmedel som har syftat till att
påverka energianvändarna vid den rådande prisnivån.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1367>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1368>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>258</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2
Energihushållningsprogrammet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ambitionerna
att begränsa energianvändningen har i hög grad en internationell bakgmnd. I
regeringens proposition 1980/81:90 beskrevs situa-Uonen så, att mycket talade
för "att resten av 1900-talet kommer att karakteriseras av en tilllagande
knapphet på energi och av en tilltagande konkurrens om begränsade tillgångar på
olja. Därmed är sannolikheten stor för fortsatta ökningar av oljepriset med
åtföljande effekter på betalningsbalans och på världsekonomin". Det
framhölls också att en betydelsefull faktor var riskema "för störningar i
oljetillförseln till följd av poU-tiska kriser och förändringar".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Omställningen
av det svenska energisystemet blev därmed ett viktigt nationellt intresse med
tanke på försörjningstryggheten och ekonomin. Stigande oljepriser fördyrade
produktionskostnadema, vilket i sin tur kunde leda till försämrad bytesbalans,
stigande inflation, lägre sysselsättningsgrad etc Det
energihushållningsprogram som antogs 1981 syftade till att förhindra en sådan
utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Programmet
skulle emellertid inte bara lösa uppkomna problem utan även skapa
fömtsättningama för "ekonomisk och social utveckling". Mer specifikt
framhölls att programmel också skulle medverka till att generera en ny
exportmarknad genom ny energiteknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Målen
för det energihushållningsprogram som antogs 1981 utrycktes i kvantitativa
termer i form av intervall för energianvändningen 1985 och 1990 inom de olika
användningssektorerna. Målsättningen var att den totala energianvändningen
skulle ligga något under, alternativt något över, 1979 års användningsnivå.
Detta gällde för såväl 1985 som 1990. Elanvändningen beräknades öka, medan
användningen av olja skulle minska. Inom de enskilda sektorerna förväntade man
sig en ökning av energianvändningen för industrisektom med ett par procenl, en
något mindre stegring för transportseklom, medan övrigsektorn förväntades kunna
minska sin energianvändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
energianvändningsnivåer som angavs i beslutet 1981 skulle ligga till grund dels
för det fortsatta arbetet inom energihushållningsområdet, dels för planeringen
av energiUllförseln. De övre gränserna i intervallen representerade ett
energibehov som skulle kunna tillgodoses. Intervallens undre gräns
representerade vad som beskrevs som en "hög sparambition". I
beräkningen av intervallens undre gräns ingick också de besparingar som fanns
med i den särskilda energisparplanen för den befintliga bebyggelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bakom
dessa energianvändningsnivåer låg antaganden om den ekonomiska utvecklingen.
Detta innebär att de beräknade energianvändningsni-våema inte var absoluta mål
utan endast relativa till den förväntade ekonomiska aktiviteten i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Energihushållningsprogrammet
fömlsatte därmed helt andra relationer mellan energianvändningen och
bmttonationalprodukten än under tidigare perioder.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1369>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1370>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>259</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sådan förändring bedömdes inte vara möjlig ulan olika slatliga insatser.
Statsmaktema har därvidlag använt i princip tre slag av styrmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Olika
former av låne- och bidragssystem har använts både inom bebyggelsen och inom
induslrin. De har syftat till att få till stånd förbättringar av
energiegenskapema i byggnader och att sänka energibehovet i t. ex. industriella
processer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Olika former av
information har använts både för att påverka energian-vändama till att
genomföra samma typer av åtgärder som det ekonomiska stödsystemet varit
inriktat på och att få till stånd ett förbältral - och mer energihushållande -
handhavande av olika tekniska system, liksom beteendeförändringar som
innebären minskad energianvändning. Inom industrin, jordbmket och bebyggelsen
har olika rådgivnings- och besiktningssystem byggts upp, baserade på statlig
finansiering. Slatligt stöd har utgått till ulbildning av framför allt drift-
och skötselpersonal i bostads- och lokalförvaltningar, men också i viss
omfattning inom industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Administrativa
styrmedel har staten använt genom normer som fastställt vissa krav på
energiegenskapema i nya byggnader. Inom industrisektorn har dd genom § 136 a i
byggnadslagen föreskrivits att tillkomsten och lokaliseringen av industriell
eller liknande verksamhet, som är av väsenthg betydelse bl. a. för hushållningen
med energi, skall prövas av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
fullständigt svar på frågan om styrmedlens effekter fömtsätter alltså att vi
skulle kunna ange storleken på skillnaden mellan den energianvändning vi har
haft med styrmedel och den vi skulle haft utan styrmedel och hur denna skillnad
har påverkats av de enskilda styrmedlen liksom kombinationer av dessa. Det
torde näppeligen vara några förväntningar som gäckas om vi påpekar att ett
exakt och fullständigt svar på denna fråga inte står atl finna i denna rapport.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vi har dock försökt
besvara frågan så långt det för närvarande är möjligt genom att angripa
problemet från olika perspektiv och genom stegvisa elimineringsprocesser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppläggningen
kan kortfattat beskrivas på följande sätt: På basis av en statistisk analys av
utvecklingen av energianvändningen försöker vi särskilja hur stor del av de
inträffade förändringar som över huvud tagel kan ha påverkats av de staUiga
insatsema. Detta innebär att vi försöker rensa utvecklingen från t.ex.
förändringar i industriproduktionens volym och förändringar i bebyggelsens
storlek. Vi försöker också i nästa steg - så långt det är möjligt - räkna bort
olika stmkturella förändringar som inle kan anses vara en följd av den statliga
styrningen, oavsett om dessa förändringar indirekt givetvis kan ha påverkats av
energiprishöjningama.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
vi då får fram är ett mått på hur mycket effektivare energin används inom olika
sektorer. Denna nedgång kan vara ett resultat av olika tekniska förändringar,
ett bättre handhavande av tekniken eller - i vissa fall -beteendeförändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Därefter
— när vi har klargjort vad som kan ha påverkats av styrmedlen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1371>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1372>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>260</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>-
övergår vi till att försöka utröna hur stor styrmedlens faktiska påverkan har
varit. Till värt förfogande har vi ett kvantitativt sett utomordentligt
omfatlande material av olika utvärderingar. I bilaga 1 till denna rapport
redovisas över hundra utvärderingar, och huvuddelen av dem gäller enskilda
styrmedel. Man har så att säga försökt följa styrmedlen i spåren och undan för
undan se vilka effekter de har givit upphov till. Att direkl använda detta
material vid en mer samlad bedömning av den statliga stymingens effekter är
dock av flera skäl omöjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förening med vår statistiska analys kan många av utvärderingarna dock användas
vid rimlighetsanalyser av orsakerna bakom de konstaterade förändringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
annat sätt att bedöma effekterna av styrmedlens samlade effekl görs i
ekonometriska studier, där man utifrån antaganden om de effekter enbart priser
och inkomster skulle ha givit, försöker beräkna vilken energianvändning vi
skulle ha haft utan styrning. Eftersom dessa styrmedel ger en bild av den
sammantagna styreffekten kan de enskilda styrmedlens effekter inte urskiljas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3
Bostäder, service m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
sektorn bostäder, service m.m. - den s.k. övrigseklorn - finner vi att
energianvändningen har minskat från 176 TWh till 149 TWh mellan 1979 och 1983,
vilket kan jämföras med energihushållningspropositionens förväntade utveckling
på 150-160 TWh för 1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
vi enbart ser till bebyggelsens energianvändning kan vi på basis av det
hittills mest omfattande statistiska materialet få fram att bebyggelsens totala
energianvändning 1982 var 133 TWh. 25 TWh av dessa gick Ull hushållsel och
driftel, vari inkluderas drift av hushållsapparater och t.ex. eldrivna verktyg
i olika lokaler. Den kvarvarande energianvändningen för uppvärmning och
varmvatten var då 108 TWh. Denna energi utgjorde den betalda bmttoenergi som
tillfördes bostäder eller lokaler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Emellertid
uppkommer också förluster i samband med förbränning i fastigheter eller vid
distribution/energiomvandling i det interna distribu-Uonssystemet. När dessa
har räknats bort återstår sedan den betalda nettoenergin för uppvärmning och
varmvattenberedning som 1982 var 83,5 TWh. Både 1975 och 1978 var den omkring
90 TWh. Det är alltså efter 1978 som energianvändningen har gått ner betydligt,
trots att bebyggelsens storlek har ökat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
specifika energianvändningen har således sjunkit. Nedgången i den specifika
energianvändningen kan illustreras genom att vi ser på hur mycket större
energianvändningen skulle ha varit 1982 om vi hade haft samma specifika
energianvändning som t.ex. 1978. Denna differens är, när det gäller den betalda
nettoenergianvändningen för uppvärmning och varmvat-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1373>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1374>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>261</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ten,
12,6 TWh. Om vi ser pä bmtloenergianvändningen är differensen självklart
större, men en betydande del av denna skillnad förklaras av övergången till el-
och fjärrvärme.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid diskussionen av de
förändringar som hart ägt mm konstateras att huvuddelen av dem beror på
förändringar i det bestånd som omfattas av den särskilda sparplanen för den
1978 befintliga bebyggelsen; alltså huvudsakligen innan mer energisnåla
byggmetoder infördes. Enligt BFR:s material utgör minskningen av nettoenergianvändningen
i detta bestånd 10,9 TWh (1982) medan bmtloenergianvändningen har minskat med
17 TWh ±2. Detta kan relateras till målet i sparplanen som innebär att
brulloenergianvändningen i 1978 års byggnadsbestånd skall minska med 48 TWh
mellan 1978 och 1988.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Både
i tidigare och nyproducerad bebyggelse kan förändringama var en följd av två
faktorer. Den ena är att husens gmndläggande energiegenskaper har förändrats
genom att man under senare år har uppfört hus med bättre energiegenskaper
jämfört med tidigare, och genom tekniska åtgärder i den befintliga
bebyggelsen. Den andra viktiga faktorn är ett bättre handhavande av tekniska
system och förändrade beteenden hos de boende eller lokaibmkarna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När det gäller den nyare
bebyggelsens energiegenskaper har staten försökt påverka denna genom de krav
som ställs i byggnormen. De analyser som har gjorts av byggnormemas effekter
pekar på att vi redan innan dessa infördes hade en utveckling mot en
föibättring av nyproduktionens energiegenskaper. Analyserna visar också att
nyprodukUonens standard i dessa avseenden i dag ligger över byggnormemas krav.
Under 1976-1978 inträffade dock en snabb förbättring när det gäller olika
k-värdesmått. Detta bör tolkas som att normerna initialt hade en viss effekt
men att denna upphörde efter några år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller energiegenskapema i den befinUiga bebyggelsen har staten försökt
påverka dessa dels genom ekonomiskt stöd till energihushållningsåtgärder, dels
genom information om de ekonomiska och tekniska fömtsättningama för sådana
åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När det gäller de
ekonomiska stöden kan vi konstatera att flera undersökningar pekar på att
ungefär 25%-av det totala antalet energihushållningsålgärder i småhusen
genomförts med statligt ekonomiskt stöd. Om vi enbart ser Ull de stödberättigade
åtgärderna beräknas andelen vara 35-40%.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I intervjuundersökningar
har omkring hälften av dem som erhållit stöd sagt atl åtgärdema skulle ha
genomförts oberoende av om de hade fått stöd. Detta skulle innebära att högst
20% av det totala antalet stödberättigade åtgärder kan ses som en effekl av
det statliga stödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller intervjuundersökningarna om energianvändarnas subjek-Uva
uppfattningar huruvida de skulle ha vidtagit åtgärder under alternativa
betingelser finns det utrymme för tveksamheter. För det första är det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1375>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1376>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>262</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tveksamt
om det går atl göra denna lyp av bedömningar av alternativa beslutssituationer
och få någon större grad av tillförlitlighet, hur myckel respondentema än
anstränger sig. För det andra är det ju faktiskt så att andra beslutsbeUngelser
kunde ha förelegat om inte den statliga styrningen hade funnits. Man kan - utan
svårighet - föreställa sig atl frånvaron av statligt stöd kunde ha påverkat t.
ex. kreditinstitutens agerande och "energiföretagens" vilja atl
skapa attraktiva finansieringssystem e. d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
bör det framhållas att relationen mellan det totala antalet genomförda åtgärder
och åtgärder som har genomförts med statligt stöd enbart säger något om stödets
direkta effekt. Stödet kan dessutom ha haft indirekta effekter. Genom att ge
stöd till vissa åtgärder har staten inför energianvändama — åtminstone kan det
uppfattas så - "garanterat" deras riktighet. Det gör att även de som
inte har vidtagit ålgärder med stöd kan ha påverkats av stödsystemet i valet av
åtgärder. Det finns också material som pekar på att Sverige har genomfört andra
typer av energihushållningsålgärder än många andra länder. Detta skulle kunna
tillskrivas denna "garantistämpeleffekt" om vi utgår från - vilket
åtminstone delvis är sant - att de statliga insatsema har varit större i
Sverige än i andra länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beräkningarna
av stödets effekter med denna metod kan således innebära såväl överskattningar
av stödets duekta effekt, som underskattningar genom att indirekta effekter
inte fångats in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller flerbosladshusen har en omfattande intervjuundersökning genomförts
våren 1984. Denna pekar på att en rimlig bedömning är atl omkring hälften av
det totala antalet åtgärder i dessa byggnader har genomförts med hjälp av
statligt stöd. Däremot kan inte här anges hur många av de stödberättigade
åtgärdema som har fått stöd. Bland dem som har genomfört åtgärderna med
statligt stöd antyder en tidigare, mindre - ej statistiskt representativ -
undersökning att stödel för flerbostadshusägare/ förvaltare är ett villkor för
åtgärdemas genomförande i högre grad än det var för småhusägare. En mycket fri
tolkning av materialet skulle alltså kunna vara att omkring en tredjedel av det
totala antalet åtgärder som genomförts kan ses som en effekt av stödet. Samma
resonemang som vi tidigare förde om direkta och indirekta effekter kan givetvis
föras även här.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
vi analyserar förändringarna i energianvändningen och jämför detta med de
teoretiska beräkningarna av effekten av de åtgärder som har fått stafligt stöd,
skulle vi utifrån det tidigare resonemanget kunna få fram en maximal effekt på
2-3 TWh av det statliga stödsystemet. Det bör dock med skärpa framhållas att
detta är en teoretisk beräkning som baserar sig på flera steg av hypotetiska
antaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller effekterna av det ekonomiska stödet till åtgärder i lokaler finns
det inget underlag för motsvarande beräkningar. Teoretiska beräkningar pekar
dock på att en tredjedel av den förbättrade energieffektiviteten i kommunala-
och landstingskommunala byggnader samt (med marginell påverkan) i
trädgårdsnäringens byggnader kan hänföras till åtgärder som genomförts med
olika former av stadigt stöd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1377>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1378>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>263</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller de informativa styrmedlen är det näst intill ogörligt att kvaniifiera
deras effekter. Det finns uppenbara samband mellan uppmärksammandet av
informafion och genomförandet av åtgärder. Dessa är dock tämligen självklara,
eftersom del är naturiigl att de som avser att genomföra åtgärder i högre grad
lar del av den information som finns, än de som inte planerar några åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I en
nyligen genomförd utvärdering om den kommunala rådgivnings-och
besiktningsverksamhelen görs ändock ett försök att bedöma verksamhetens
betydelse. Utvärderingen ger då en mycket klar bild av verksamhetens
omfattning och inriktning, men några slutsatser om effekterna av verksamheten
kan inte dras av utvärderingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bedömningarna
av effeklerna av bidragsgivningen till ulbUdning bygger även de på antaganden
om hur olika organisationer och företag skulle ha agerat i dessa frågor om
inget statligt stöd hade funniis. Något material som möjliggör annat än
intuitiva bedömningar finns dock inte. Sammanlaget anser vi dock att det finns
skäl att ulgå från alt viss lyp av information skulle ha spridits mindre på en
helt "privat informationsmarknad". Speciellt gäller detta viss typ
av leknisk information. Informationsöknings-processen hade därmed blivit mer
krävande för energianvändarna och informationshindren hade tagit längre tid att
överbrygga. Det kan därför inte uteslutas att de informativa styrmedlen har
påskyndat genomförandet av energihushållningsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller den sammanlagda statliga stymingens effekter på bostadssektom har
en ekonometrisk studie genomförts som försöker bedöma vilken användningsnivå på
eldningsolja som skulle följt enbart av pris- och inkomstutvecklingen. Denna
ger stöd för slutsatsen att det statliga styrsystemet påskyndade förändringama
i denna energianvändning under senare delen av 1970-talet. Denna
påskyndningseffekt ebbade dock ut i början av 1980-talet och nivån har därefter
varit densamma som den skulle ha varit utan statlig styrning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
kan vi därför säga när det gäller den statliga styrningen på detta område att
de beräknade effektema av olika slyrmedel som har presenterats tidigare måste
reduceras kraftigt. De staUiga styrmedlen har troligen påskyndat
energisparandet under 1970-talet, men dess effekter har därefter ebbat ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.4
Industrin</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
industrin har energianvändningen sjunkit med 33 TWh under perioden 1974-1982.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
del av denna minskning i energianvändningen kan hänföras till en lägre
produktion, men framför allt till en minskad specifik energianvändning inom
industrin som helhet. Denna skulle - med utrymme för reserva-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1379>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1380>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>264</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tioner
- utgöra ca 23 av dessa 33 TWh. Beräkningar visar alt stmkturella faktorer som
branschförskjutningar etc. skulle förklara hälften av denna förändring i den
specifika energianvändningen under perioden 1974- 1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
innebär att utvecklingen mot en slörre energieffeklivilet inom industrin under
1970-talets andra hälft pågick i samma takt som den hade gjort åren före
energiprishöjningama 1973-1974. Detta kan lolkas så att den accelererade
energieffekliviseringen som man kunde vänta sig av de ökade
energiprishöjningama motverkades av nedgången i industrins investeringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
bedömning som i dag kan göras är att det är först under 1980-talets första år
som vi har gått in i en utvecklingsfas som markerar ett trendbrott. Det
framstår då som sannolikt att den förbättrade energieffektiviteten inom
industrin under 1980-talds första år varit den dominerande faktom bakom
nedgången i industrins specifika energianvändning och därmed också medverkat
till nedgången i industrins totala energianvändning under denna period.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är mot denna bakgmnd som styrmedelseffekterna inom industrin skall bedömas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
systematiska samband går inte att påvisa mellan de statsbidrag som har delats
ut till en viss bransch och den energieffektivering som ägt mm i denna. Olika
mikrostudier indikerar också att en del av de åtgärder som fick statsbidrag
skulle ha genomförts även utan dem. Underlaget för dessa bedömningar är dock
knapphändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
resonemang som förs i dessa avseenden är baserade på ett bräckligt underlag och
vi vill inte utesluta att statsbidragen även här kan ha haft en påskyndande
roll under några år under 1970-talet, särskilt med tanke på att industrin inte
med nödvändighet behöver ha varit inställd på fortsatt höga energipriser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statsbidragen
kan också ha haft andra effekter än dem vi diskuterat här, t. ex. kan de ha
underlättat vid kontakterna med andra finansiärer eller haft olika psykologiska
effekter. Det har också visal sig att det förhållandet att statsbidrag utgår
för vissa typer av åtgärder tas som en garanti för att åtgärden är riktig,
vilket givetvis kan underlätta beslutsprocessen i de enskilda företagen. Åven
här måste det dock betonas att underlaget för dessa bedömningar är
knapphändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller de informativa styrmedlen har deras effekter inte gått att
kvaniifiera. Däremot kan vi konstatera att de kampanjer som har genomförts
under åren i hög grad blivit uppmärksammade och att rådgivningsverksamheten
med inriktning på mindre företag har bemötts positivt bland de företag som haft
kontakt med den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilden
av effektema av styrmedlen inom denna sektor präglas alltså delvis av
pessimism. Pessimismen understryks också av resultaten av de ekonometriska
studiema med beräkningar av vilken energianvändning vi skulle haft utan de
statliga styrmedlen. Trots de reservationer som kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1381>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1382>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>265</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>göras
till dessa studier kan vi nämligen konstatera att inte heller denna
analysansals ändrar bildens pessimistiska karaktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.5
Transporter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
transportsektorn konstateras del alt energianvändningsutvecklingen har varit
en helt annan än i övriga sektorer, och vi kan närmast betrakta den som ett
fullföljande av Udigare trender. Den totala energianvändningen var 74 TWh
(266PJ) 1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Oavsett
i vilken dimension man ser på stymingen inom denna sektor har
"styrnivån" här varit mycket låg. Studierna av styrmedlen är också
mycket få till antalet. Inga av de studier som har gjorts kan heller sägas
belägga några speciella effekter av styrmedlen på energianvändningen. Detta omdöme
gäller bl.a. konsumentverkets riktlinjer för informaUon om nya personbilars
bränsleförbrukning, olika samåkningskampanjer och transportrådets
överenskommelser om nya personbilars bränsleförbmkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.6
Avslutande diskussion</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den avslutande diskussionen står två frågor i förgmnden:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Går dd att undanröja hindren
när det gäller osäkerheten om styrmedlens effekter?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Går det att utifrån den kunskap
vi - trots alla reservationer - har om styrmedlens effekter dra några
slutsatser inför framUden?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller den första frågan belyses vilka faktorer som ligger bakom det
förhållandet att vi i dag inte kan uttala oss med större precision och
bestämdhet om styrmedlens effekter. Det påvisas att detta förhållande inte
enbart kan anses vara en följd av de tekniska bristema i många av de utvärderingar
som gjorts. Åven om utvärderingarna hade genomförts på ett annal sätt och med
säkrare metodiska uppläggningar, är komplexiteten i de fenomen som studeras
sådan att det är att ställa kraven för högt att hävda att man exakt skulle
kunna kvaniifiera styrmedlens effekter var för sig och sammantaget. Sådana
långtgående ambitioner förutsätter metodiska uppläggningar som måste bygga på
grundantaganden som i dag inte kan göras, med hänsyn till del metodiska
utgångsläget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
framhålls vidare att jusl det förhållandet att styrmedlen sattes in under en
period då en rad andra faktorer verkade i samma riklning gör situationen
avsevärt mer komplicerad än den skulle ha varit annars. Problemet är att kunna
påvisa en effekt som mycket väl kan vara en liten del av ett totalt
förändringsförlopp. Hade det varit tvärtom, atl vi ä priori kunde utgå från att
styrmedlen var den dominerande faktorn bakom de förändringar som hade ägt mm,
skulle situationen givetvis ha varit mindre svårbemästrad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1383>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1384>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>266</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
andra frågan gäller ytterst den framtida giltigheten i de bedömningar som görs
av effekterna av styrmedel under vissa betingelser, när dessa beUngelser
förändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
detta sammanhang framhålls betydelsen av den forskning som finns när det gäller
spridningen av nya tekniker och system samt hur olika gmpper agerar i dessa
processer. Del konslateras att en angelägen uppgifl för fortsatt utrednings-
och forskningsarbete är att studera beslutsprocesserna bland olika gmpper av
energianvändare och hur de statliga insatsema kan komma in där. Det konstateras
att en ökad kunskap om styrmedel därför kan vinnas inte bara genom studier som
gäller redan insatt styming utan också genom studier som gäller stymingens
gmndläggande betingelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
konstateras vidare att olika typer av styrmedel kan ha effekter under olika
tidsförlopp. Både prisförändringar och ekonomiska styrmedel påverkar
omedelbart de ekonomiska fömtsättningama för energihushållningsålgärder. Det
är dock välkänt att det finns betydande eftersläpningseffekter innan de
förändrade beslutsfömlsättningarna leder fram Ull åtgärder. Delvis kan delta
bero på atl det kan ta lång tid att bygga upp informations-stmkturer som är
avpassade till de nya ekonomiska fömtsättningama, vilket kan tala för
betydelsen av vissa informativa styrmedel. Fömtom informationshindren framhålls
betydelsen av vissa organisatoriska hinder, som i vissa fall uppenbart måste
undanröjas för att prishöjningar och ekonomiska styrmedel skall kunna få
effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
poängteras också att fömlom de effekter som diskuteras i rapporten kan det
finnas andra som är svårare att kartlägga. Delar av det statliga styrsystemet
kan ha "latenta" effekter. Informationsinsatser till olika grupper av
energianvändare kanske inte omedelbart leder till åtgärder därför att dessa
inte framstår som tillräckligt attraktiva för gmpper av energianvändare. De kan
därmed leda till att anpassningen till ändrade beUngelser, t. ex. ytterligare
prishöjningar, går snabbare när sådana inträffar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1385>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:52.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1386>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>267</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1387>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
5.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>Figur
1. Styrmedel inom bosläder, service mm</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1388>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Styrmedlet avser</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:15.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Huvud-katcgon av slyrmedel</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>Typ</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>Genom
åtgärder</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>Handläggs/
infor- Upp- Kommentar handlagts des hörde</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1389>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1390>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Energisparande i statsförvaltningen</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Påbud Förbud</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>Temperatursänkning,
utnyttja kollektiv-traiikcn, sparsam med belysning</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>Resp.</span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>1973</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>myndighet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1391>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:22.3pt'>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Statliga byggnader</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Anslag</span></p>
</td>
<td width=114 valign=top style='width:85.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Ventilation, förbättra värmesystemet, isolering</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Byggnadsstyrelsen</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>1974</span></p>
</td>
<td width=139 valign=top style='width:103.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:53.75pt'>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:53.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Bostader</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:53.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Ekonomiskl</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:53.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Lån. bidrag Räntebidrag</span></p>
</td>
<td width=114 valign=top style='width:85.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:53.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Forbattnngav uppvärmnings- och vcn-tilalionsanJäggning,
isolering och tätning. fjärrvärmeanslutning</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:53.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Länsbostadsnämnder</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:53.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>1974
1984</span></p>
</td>
<td width=139 valign=top style='width:103.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:53.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:25.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Bidragen ulom räntebidragen till flerfamiljshus
upphörde 198J. 1982 infördes de igen för vissa ålgärder. 1984 upphör lån och
bidrag till småhus med ägandcräit.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:46.3pt'>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:46.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunala och landstings-kommu-naJa bygg nader</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:46.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Ekonomiskl</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:46.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Lån Bidrag</span></p>
</td>
<td width=114 valign=top style='width:85.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:46.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Åtgärder i framför allt värmesystemet</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:46.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Bostadsstyrelsen</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:46.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>1974
1981</span></p>
</td>
<td width=139 valign=top style='width:103.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:46.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:21.35pt'>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Samlingslokaler</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Ekonomiskt</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Lån Bidrag</span></p>
</td>
<td width=114 valign=top style='width:85.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:13.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Förbättring av värme isolering</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Bostads-styrelsen</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>1975</span></p>
</td>
<td width=139 valign=top style='width:103.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:41.05pt'>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:41.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Trädgårdsnäringens byggnader</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:41.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Ekonomiskt</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:41.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Bidrag</span></p>
</td>
<td width=114 valign=top style='width:85.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:41.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Isolering, byte av panna</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:41.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Lanibruksnämnderna</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:41.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>1974</span></p>
</td>
<td width=139 valign=top style='width:103.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:41.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:40.55pt'>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:40.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Trädgårdsnäringens byggnader</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:40.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Informativt</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:40.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Rådgivning</span></p>
</td>
<td width=114 valign=top style='width:85.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:40.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Energisnålare odlingsteknik</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:40.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Lantbruksnämnderna</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:40.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>1981</span></p>
</td>
<td width=139 valign=top style='width:103.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:40.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:47.5pt'>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:47.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunal information, rådgivning, besiktning</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:47.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Informativt</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:47.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Information</span></p>
</td>
<td width=114 valign=top style='width:85.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:47.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Inventering av åtgärder i allmänhet</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:47.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Bostadsdepartementet</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:47.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>1978</span></p>
</td>
<td width=139 valign=top style='width:103.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:47.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:41.05pt'>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:41.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Konsumtion, allmänt</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:41.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Informativt</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:41.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Informa tion</span></p>
</td>
<td width=114 valign=top style='width:85.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:41.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:15.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Temperatursänkning, duscha i stället for att bada elc.</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:41.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Energisparkommiiién (fr 1/7 -83 bosiadsslyrelsen)</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:41.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>1974</span></p>
</td>
<td width=139 valign=top style='width:103.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:41.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:47.3pt'>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:47.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Utbildning av kommunala be-siktnings-förrältare</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:47.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Informativt</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:47.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Utbildning</span></p>
</td>
<td width=114 valign=top style='width:85.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:47.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:47.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Planverket</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:47.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>1977</span></p>
</td>
<td width=139 valign=top style='width:103.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:47.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:28.1pt'>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:28.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>EPD</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:28.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Informa-livt</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:28.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Information</span></p>
</td>
<td width=114 valign=top style='width:85.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:28.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:11.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Pannirimning, tätning, justering av värmesystem</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:28.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>EPD-kansliet</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:28.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>1975</span></p>
</td>
<td width=139 valign=top style='width:103.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:28.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:21.6pt'>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Alla byggnader</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Admmi-straiivi</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Påbud Förbud</span></p>
</td>
<td width=114 valign=top style='width:85.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:13.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Isolering, ventilation, lufttäthet</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Byggnadsnämnderna</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>1977</span></p>
</td>
<td width=139 valign=top style='width:103.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:58.1pt'>
<td width=53 valign=top style='width:39.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:58.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Kommunal</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>energiplanering</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:35.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:58.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Administrativt</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:38.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:58.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Påbud</span></p>
</td>
<td width=114 valign=top style='width:85.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:58.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:58.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Kommuner, industriverket (fr 1/7-83 statens energiverk)</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:58.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>1977</span></p>
</td>
<td width=139 valign=top style='width:103.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:58.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1392>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1393>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>268</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1394>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
5.0pt;margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>Figur
2. Styrmedel inom industrisektom</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1395>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Styrmedlet avser</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:12.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Huvudkategori</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>Typ</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>Genom
åtgärder</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>Handläggs/
Infor- Upp- Kommentar Handlagts av des hörde</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1396>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1397>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:7.45pt'>
<td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>Närings-</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Ekono-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:6.0pt'>
<td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>livets</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>miskt</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:6.7pt'>
<td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>bygg-</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:6.5pt'>
<td width=41 valign=top style='width:30.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>nader</span></p>
</td>
<td width=40 valign=top style='width:30.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
</table>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>Bidrag</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>Byggnadstekniska
åtgärder. Förbättringar av värme- och ventilationssystem Fast bränslceldning Tillvaratagande
av process v anne Fjärrvärmeanslutning</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Industri-</span><span style='font-size:6.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>1974
1981 Gällde i princip hela</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>verkel</span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>näringslivet (undantag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:76.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>trädgårdsnäringens byggnader)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1398>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Indu-</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Ekono-</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Bidrag</span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Ombyggnad, utbyte</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Industri-</span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>1975</span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>1981</span></p>
</td>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:6.95pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>slriella</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>miskt</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>eller omläggning av</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>verket</span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:28.8pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:28.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>processer</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:28.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:28.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:28.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>process</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Reglenng. styming. Mottrycksinstalla-tioner</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:28.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:28.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:28.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:28.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Processer</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Ir\forma-</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Råd-</span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Inventenng av ålgärder</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Industri-</span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>1976</span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Försöksverksamhet
1976.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:6.5pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>+ Bygg-</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>tivt</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>givning</span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>i allmänhet</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>verket</span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Enligt
beslut 1981 skaU</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.85pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>nader</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:30.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>rådgivare finnas vid alla utvecklingsfonder 1983.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Processer</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Informa-</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Inform.</span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Enklare ålgärder i</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Energispar-</span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>1977</span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>1977</span></p>
</td>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Verksamhelen
har galli</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:6.0pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>+ Bygg-</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>tivt</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>byggnader och</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>kommiiién</span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>1980</span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>1980</span></p>
</td>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>kampanjer
under de</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>nader</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>processer</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>nämnda
åren</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Processer</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Informa-</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Utbild-</span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Förbältrad drift och</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Industri-</span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>1974</span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:6.25pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>+ Bygg-</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>tivt</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>ning</span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>skötsel av värme-</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>verket</span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:22.3pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>nader</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>anl.</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Från 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>slatens</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>energiverk</span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Proto-</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Ekono-</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Bidrag</span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>SpiUvarmeutnyttjande,</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Industri-</span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>1975</span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Villkorliga
bidrag</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:6.25pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>typer och</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>miskt</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>nya uppvarmmngs-</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>verket</span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:6.25pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>demon-</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>sysiem, återvinning</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Från 1981</span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:6.5pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>stralions-</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>av processvarme</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>oljeersätt-</span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:6.5pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>anlägg-</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>etc.</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>ningsfonden.</span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:22.3pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>ningar</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Frän 1983 sta tens energiverk</span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Prototy-</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Ekono-</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Lån</span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Som ovan</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Oljeersätt-</span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>1981</span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Lånegarantier</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:6.5pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>per och de-</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>miskt</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>ningsfonden</span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>från
1983</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:6.95pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>monslra-</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Från 1983</span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:6.0pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>lionsan-</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>statens</span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>läggningar</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>energiverk</span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Små val-</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Ekono-</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Bidrag</span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Åtgärder som vid-</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Industri-</span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Beviljat
inom ramen för</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:6.5pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>lenkrafl-</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>miskt</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>makthåller, ökar</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>verket</span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>1978</span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>näringslivets
byggnader</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:23.05pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>verk</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>eller initierar en elproduktion</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Från 1981 oljeersättningsfonden</span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>1981</span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>1981</span></p>
</td>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>och
processer</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Små vat-</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Ekono-</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Lån</span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Som ovan</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Oljeersätt-</span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>1981</span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Lånegarantier</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:6.7pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>tenkraft-</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>miskt</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>ningsfonden.</span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>från
1983</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:22.55pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>verk</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Från 1983 sia lens energiverk</span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Tillkomst</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Admi-</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Påbud</span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen</span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>1975</span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:6.5pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>och loka-</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>mstr.</span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>om</span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.45pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>lisering</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>prov-</span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:5.75pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>av energi-</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>ning</span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:5.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:6.0pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>krävande</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:6.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>industri</span></p>
</td>
<td width=47 valign=top style='width:35.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=49 valign=top style='width:36.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:85.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:51.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=24 valign=top style='width:17.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=137 valign=top style='width:102.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1399>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:39.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1400>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>269</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1401>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Figur 3. Styrmedel inom transportsektorn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:26.65pt'>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Styr- Huvud-medlet kategori
avser</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Typ</span></p>
</td>
<td width=109 valign=top style='width:81.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Genom åtgärder</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Handläggs/</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>handlagts</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>av</span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>Infördes</span></p>
</td>
<td width=26 valign=top style='width:19.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>Upp-hörde</span></p>
</td>
<td width=133 valign=top style='width:100.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:26.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>Kommentar</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.85pt'>
<td width=514 colspan=7 valign=top style='width:385.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>GODSTRANSPORTER</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:32.4pt'>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:40.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Informativt</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Information</span></p>
</td>
<td width=109 valign=top style='width:81.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Bättre framförande av lastbilar och förbältrad
iranspon-planering</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Energispar-kommittén/ Transport-rådet</span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>1981</span></p>
</td>
<td width=26 valign=top style='width:19.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=133 valign=top style='width:100.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:22.1pt'>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:40.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Admini strativt</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Förbud</span></p>
</td>
<td width=109 valign=top style='width:81.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Lägre hastigheter</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>1979</span></p>
</td>
<td width=26 valign=top style='width:19.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>1979</span></p>
</td>
<td width=133 valign=top style='width:100.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>I samband med svårigheter med oljetillforseln</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.1pt'>
<td width=514 colspan=7 valign=top style='width:385.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>PERSONTRANSPORTER</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:32.15pt'>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:40.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Informativt</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Informalion</span></p>
</td>
<td width=109 valign=top style='width:81.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:13.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Samåkning i personbilar</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Energispar-kommJtién;' Transportrådet</span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>1977</span></p>
</td>
<td width=26 valign=top style='width:19.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>1982</span></p>
</td>
<td width=133 valign=top style='width:100.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>Försöksverksamhet</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:27.6pt'>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:27.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:40.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Informativt</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:27.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Informalion</span></p>
</td>
<td width=109 valign=top style='width:81.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:27.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:13.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Övergång lill koUck-liva färdmedel</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:27.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Energisparkommiiién/ Transp. rådet</span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:27.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>1977</span></p>
</td>
<td width=26 valign=top style='width:19.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:27.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=133 valign=top style='width:100.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:27.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:27.1pt'>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:27.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:40.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Informativt</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:27.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Information</span></p>
</td>
<td width=109 valign=top style='width:81.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:27.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Kop av bilar med högre energi-effektivitct</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:27.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Konsumentverket</span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:27.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>1978</span></p>
</td>
<td width=26 valign=top style='width:19.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:27.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=133 valign=top style='width:100.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:27.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:27.85pt'>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:27.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:40.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Administrativt</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:27.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Överenskommelse</span></p>
</td>
<td width=109 valign=top style='width:81.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:27.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Lägre specifik energianvändning i nyproducerade bilar</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:27.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Transportrådet</span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:27.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>1981</span></p>
</td>
<td width=26 valign=top style='width:19.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:27.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=133 valign=top style='width:100.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:27.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:34.55pt'>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:40.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Informativt</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Information</span></p>
</td>
<td width=109 valign=top style='width:81.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Bättre framförande av bilar</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Energispar-kommittén/ Transport-rådet</span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>1977</span></p>
</td>
<td width=26 valign=top style='width:19.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=133 valign=top style='width:100.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:22.55pt'>
<td width=103 valign=top style='width:77.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:40.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Administralivl</span></p>
</td>
<td width=48 valign=top style='width:36.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Förbud</span></p>
</td>
<td width=109 valign=top style='width:81.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Lägre hastigheter</span></p>
</td>
<td width=70 valign=top style='width:52.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=25 valign=top style='width:18.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>i 979</span></p>
</td>
<td width=26 valign=top style='width:19.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>1979</span></p>
</td>
<td width=133 valign=top style='width:100.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.55pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:29.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>I samband med svårigheter med oljetillforseln</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Remissyttranden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.1
Remissförfarandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss av slatens energiverks rapporl (1984:2) Energihushållningsprogrammels
effekler har yttranden avgetts av överbefälhavaren (ÖB),
forlifikalionsförvaltningen, överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF),
sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinslilul (Spri),
leleverkel, vägverket, transportrådet (TPR), byggnadsstyrelsen,
konsumentverket, universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) - som bifogar
yttranden från sektionsnämnden B vid tekniska högskolan i Stockholm,
Energilekniskt centrum vid Chalmers tekniska högskola, rektorsämbetet vid
universitetet i Uppsala, tekniska och samhällsvetenskapliga fa-kulielsnämnderna
vid universitetet i Lund saml samhällsvetenskapliga fakullelsnämnden vid
universitetet i Göteborg -, skolöverstyrelsen (SÖ), lantbruksstyrelsen, statens
naturvårdsverk, arbetsmarknadsstyrelsen, bostadsstyrelsen, statens råd för
byggnadsforskning (BFR), statens planverk som yttrar sig över rapporten (BFR G
26: 1984) Energi 85 i samma yttrande, slatens industriverk (SIND),
energiforskningsnämnden, statens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1402>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1403>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>270</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vatlenfallsverk,
slatens provningsanstalt, statskontoret, riksrevisionsverket som yttrar sig
över betänkandet (SOU 1984:61) 1 stället för kärnkraft i samma yttrande.
Föreningen Sveriges Energirådgivare, Hyresgästernas Riksförbund, Industrins
byggmaterialgrupp som hänvisar lill yttrande över rapporten Energi 85,
Landsorganisationen i Sverige (LO), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF),
Molormännens riksförbund. Rörfirmornas Riksförbund scm yttrar sig över
rapporten Energi 85 i samma yttrande. Näringslivets byggnadsdelegation (NBD)
som yttrar sig över rapporten Energi 85 i samma yttrande. Stiftelsen institutet
för företagsutveckling (SIFU), Svenska kommunförbundet. Svenska Värmeverksföreningen,
Svenska Riksbyggen, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag AB (SABO), Svenska
Byggnadsentreprenörföreningen (SBEF) som yttrar sig över rapporten Energi 85 i
samma yttrande, Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Grossist-förbund som
hänvisar till yttrande från Näringslivets Byggnadsdelegalion, Sveriges
Industriförbund som yttrar sig över rapporten Energi 85 i samma yttrande,
Sveriges Villaägareförbund, Utvecklingsfonden i Södermanlands län och
Utvecklingsfonden i Östergötlands län. Ingenjörsvelenskapsakademien avstår
från att yltra sig över energiverkels rapport men hänvisar lill sitt yttrande
över betänkandet I stället för kärnkrafi och rapporten Energi 85.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rörfirmornas
Riksförbund, SBEF och Sveriges Induslriförbund har deltagit vid utarbetande av
yttrandet från NBD och hänvisar även lill NBD:s yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bosladsstyrelsen,
planverkel. Rörfirmornas Riksförbund och Svenska kommunförbundet hänvisar även
till sina yttranden över rapporten (Ds Bo 1984:11) Vidgad rådgivning för
energihushållning och bostadsförbättring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.2
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
.uttalar sig naturligtvis i första hand om förhållanden som rör den sektor man
närmast är verksam inom. I det följande redovisas under resp. sektoravsnilt i
princip synpunkter som rör den hittillsvarande utvecklingen inom resp.
energianvändningssektor och effekten av tillämpade styrmedel när de
uttryckligen har angetts gälla en viss sektor. Vad gäller synpunkter på den
framtida inriktningen har de däremol i den följande sammanställningen i första
hand samlats under resp. lyp av styrmedel som diskuteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Myckel
kortfattat är den samlade bilden av remissinsiansernas synpunkter följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
remissinstanser instämmer i atl del är svårt att exakt mäta resultatet av ett
vissl styrmedel. Samtidigt framhåller flera av dem betydelsen av atl följa
utvecklingen och utvärdera gjorda insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller energiverkets förslag om en nedtrappning av de ekonomiska stöden är
bilden något splittrad. Myndigheler och organisalioner som i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1404>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1405>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>271</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>första
hand är verksamma inom byggnadsområdet anser över lag alt fortsatt ekonomiskl
stöd behövs om de nuvarande målen för energihushållning skall kunna nås. Ell
slort antal andra remissinslanser anser dock alt subventionerna bör försvinna,
åtminstone på sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiprisets
betydelse för benägenheten att vidla energisparålgärder påtalas av flera
remissinstanser. Vad gäller möjligheterna alt genom skaller påverka prisel
finns dock delade meningar. Några remissinstanser pekar på betydelsen av all
energitaxorna utformas på etl ändamålsenligt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiverkets
förslag om all myndigheternas åtgärder bör inriklas på all stödja fortsatt
energihushållning genom erfarenhetsåterföring, information, rådgivning,
utbildning m. m. stöds uttalat av etl slort antal remissinstanser. Ingen
remissinslans ullalar sig emot behovet av informalion, ulbildning och
rådgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.3
Allmänt om rapporten och utredningsmetoden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiforskningsnämnden
anser att det är en väl genomförd analys som på ett översiktligt sätl redovisar
några av de styrmedelseffekter inom energihushållningsområdet som, med hänsyn
till dagens kunskapsnivå, är möjliga att utvärdera. Av rapporten framgår dock
svårigheterna atl relatera energihushållningseffekter till ett visst
styrmedel, liksom svårighelerna atl uppmäta långtidseffekter av insatta
styrmedel. Rapporten ger därför, enligt nämnden, inte tillräckligt underlag för
att nu förändra några speciella slyrmedel på energiområdet. Bl.a. statskontoret
och bostadsstyrelsen finner det svårt att ta ställning till rapporten eftersom
de i analysen dragna slutsatserna är osäkra. RRV och BFR menar ändå att
rapporten på ett värdefullt sätt bidrar till ökad förståelse för de svårigheter
som är förknippade med utvärdering av energipolitiska styrmedel. UHÄ anför
liknande synpunkler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiverksrapporten
innehåller enligt Fastighetsägareförbundet en förtjänstfull analys av
svårigheterna att uppskatta effeklerna av olika administrativa, ekonomiska och
informativa styrmedel. De melodologiska frågeställningarna vid den här typen
av utvärderingar är enligt förbundets mening mycket väsentliga och bör därför
ägnas fortsalt uppmärksamhet. Det måste bli möjligt atl med större säkerhet
bedöma om statens styrmedel har några effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Det
kan konstateras att en mängd faktorer påverkar beslut om energihushållande
åtgärder. Det är därför utomordentligt svårt att utvärdera de statliga
insatsemas betydelse. Det finns en rad faktorer som verkar åt olika håll då
statlig stimulans ges. LO instämmer därför i rapportens bedömning att några säkra
slutsatser är svåra att dra. LO instämmer också i att det föreligger behov av
metodutveckling inom detta område. </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 120. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1406>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1407>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>272</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
konstaterar att statens energiverk har ställts inför en mycket svår uppgift då
det gäller att på ett begripligt och trovärdigt sätt söka kvaniifiera de
slatliga styrmedlens effekter på energihushållningen. Som sammanfattning menar
LRF att energiverket knappast har lyckats analysera effekterna av de statliga
styrmedlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser anser atl vissa områden - främsl de som rör deras egel
verksamhetsfält - har blivit ofullständigt beskrivna. Det gäller bl.a.
lantbruksstyrelsen och SIND.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
ekonometriska studiema tillmäts enligt byggnadsstyrelsen stor betydelse i
rapporten. Byggnadsstyrelsen menar att med de krav på vetenskaplighet som
rapporten andas är den rimliga slutsatsen atl man inte kan uttala sig om de
statliga insatsemas betydelse för energihushållningen. Ett alternativt sätt
att arbeta kunde enligt byggnadsstyrelsen ha varit att utgå från exempel från
olika fastighetsförvaltningar, varvid också vikten av statliga insatser skulle
kunna dokumenteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.4
Industrin</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
energiverkels rapport präglas bilden av effektema av styrmedel inom
industrisektom delvis av pessimism.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Endast
ett fåtal remissinstanser yttrar sig direkt över energiverkets analys av
styrmedlens effekter inom industrisektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SIND
och utveckUngsfonden i Östergötlands län delar energiverkets uppfattning att de
bidrag som utgick under perioden 1974-1980 och som inte var avsedda för
prototyp- och demonstrationsanläggningar, hade en i vissa avseenden olycklig
konstruktion. Utvecklingsfonden framhåller dock att bidragen underlättade för
fonden att marknadsföra energirådgivningen. Enligt statens vattenfallsverks
uppfattning är del på goda grunder som energiverkei nu tonar ner betydelsen av
styrmedlens effekter på industrins energianvändning. Det kan enligt
vattenfallsverket finnas andra orsaker till den minskade energianvändningen, t.
ex. strukturomvandling till mindre energikrävande produkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
framhåller att förbrukningen av elenergi bör minskas för att miljöeffektema av
kärnkraflavvecklingen skall begränsas. Naturvårdsverket anser därför att
staten bör stödja ett program med syfte alt utveckla elsnåla processer och
dylikt inom industrin. Stödet bör främst utgå till forskning, utveckling och
demonstration. Elförbrukningen inom industrin bör noga följas upp och
analyseras. Det finns i dag, till skillnad mot vad som gäller för olja, inga
ekonomiska incitament att spara elenergi. Visar det sig att den elenergi som
innebär långsiktigt beroende inte minskar bör även statlig styrning i form av
t.ex. lån eller bidrag till investeringar övervägas enligt naturvårdsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
pekar särskilt på att tillvaratagande av industrins spillvärme i många fall
endast kan ske i samarbete med kommunernas värmeförsörjning och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1408>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1409>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>273</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>anser
därför att del är väsentligt alt detta samarbete utvecklas. Industri och
näringsliv genomför ofta endast energiinvesteringar med kort pay-off tid. Det
är enligt LO viktigt att de statliga åtgärdema inrättas så atl även
energiinvesteringar med längre pay-off lid kommer till stånd. En del av stödet
kan därför behöva vara riktat mot industrin så att sådant samarbete uppstår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
LRF konstaterar atl de statliga styrmedlen för energihushållning inom industri
och näringsliv inte synes ha haft någon större effekt och att stöden inte har
utnyttjats i den omfattning som vore befogat. Då kunskapsnivån då det gäller
energi och energihushållning inom många förelag är alltför låg måste detta
betraktas såsom elt misslyckande. Enligt LRF:s uppfattning borde därför en
djupare analys göras av orsakema till att utbildningssiöd inle har efterfrågats
i tillräcklig utsträckning resp. att rådgivningsinsatserna genom
utvecklingsfondema till mindre förelag ej fått större genomslagskraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
vissa stora och tunga industribranscher har energisparandet enligt LRF visat
pålagliga och goda effekter men huvudmotivet här torde vara företagsekonomiska
incitament med hänsyn till höjda energipriser. Härvid torde också inverka alt
dessa i regel stora företag har tillgång tiU egen energiexpertis. För mindre
och medelstora företag föreligger dock enligt LRF:s uppfattning stora eftersläpningar
då det gäller genomförandet av lönsamma energiinvesteringar. Detta talar för
ökade statliga stödåtgärder till denna sektor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.5
Transporter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Styrnivån"
inom transportseklom har enligt energiverkets rapport varit mycket låg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är endast ett fåtal remissinstanser som direkt uttalar sig om energiverkels
bedömningar om transportsektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TPR
påpekar att energiverkei i rapporten har förbisett flera belydande insatser som
gjorts under senare år och där huvudsakligt eller etl väsentligt syfte varit atl
minska energiförbrukningen inom transportseklom. Del gäller de omfatlande
investeringsinsatser som gjorts inom såväl järnvägstrafik, bl. a. för långväga
godstransporter, som kollektivtrafik i syfte att nå mer energieffektiva
transporter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
vikliga insatser inom kollektivtrafikens område gäller de förbättringar som
har kunnal genomföras efler tillkomsten av länshuvudmannaor-ganisalionen. Genom
omläggningar av tidtabeller, taxesamordning, införande av månadskort m. m. har
kraftiga ökningar av kollektivlrafikresan-del åstadkommits. Av betydelse i
sammanhanget är att det är den regionala kollektivtrafiken som är den mest
energikrävande, varför besparingar här är särskilt lönsamma från
energihushållningssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
skärpta avdragsreglema för arbetsresor med bil måste också enligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1410>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1411>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>274</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TPR
förutsättas ha påverkat bilresandet och därmed energiförbrukningen i gynnsam
riklning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Molormännens
Riksförbund konstaterar atl ulredningen med ledning av det knappa malerial som
finns i ämnel inom transportområdet inte har kunnat uttala sig om effekten av
insatta styrmedel. Förbundet instämmer i energiverkets slutsats atl "det
finns inga skäl all låla energirestriklioner väga in så tungt att man motverkar
en rationell transportförsöijning" med det tillägget att inle heller
transporter som kan te sig irrationella ur en transportplanerares synvinkel bör
motverkas. Sådana transporter för rekreation och turism har ett värde vars
positiva effekter inle direkt kan mätas i ekonomiska lermer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samfärdseln
är enligt LRF det område där det är svårast att byta energikälla. 1 viss
utsträckning kan eldrift ersätta fossila bränslen men delta torde i dagens
kostnadsläge vara lönsamt i myckel liten utsträckning. En ökad kosinad för
fossila bränslen borde dock rimligen siärka konkurrenskraften för järnvägs-
och havstransporter på bekosinad av landsvägstransporter. Höjda kostnader för
fossila bränslen torde också på sikt leda lill en ökad efterfrågan av
bensinsnåla fordon vilket på sikt sannolikt minskar åtgången av fossila
bränslen inom transportsektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TPR
anser atl prisutvecklingen på bensin och dieselolja är av stor vikt för
utvecklingen av energianvändningen inom transportsektorn. De kraftiga
prishöjningarna på oljeprodukter åren 1979-1981 har haft återhållande men
förhållandevis kortsiktiga effekter på drivmedelsförbmkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Televerkel
konstaterar dock att prishöjningarna på drivmedel hittills inte har haft någon
effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Påtagliga
förbättringar i energieffektivitet ernås, framhåller vägverket, främst via
teknisk utveckling av transportmedel, utveckling av hjälpmedel för effektivt
utnyttjande av befintlig infrastruktur, kontinuerliga förbättringar av själva
infrastrukturen samt naturligtvis iransportrationaliseringar i allmänhet (där
energiaspekten endast är en del i problemet).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Framställningen
om transportsektorn i rapporten är enligt vägverket föga precis och delvis
motsägelsefull och en sakgranskning är därför svår. Å andra sidan har inte
heller någon egentlig statlig styrning av transportsektorn i energihänseende
funnits, varför det naturligtvis varit svårt att behandla ämnet om statliga
styrmedels effekt på energihushållningen. Verkel konstaterar dock att man
under det årtionde som passerat sedan energikrisen 1973 har byggt upp en god
kunskap om transportsektorns energieffektivitet och om möjligheterna att
"spara" energi. Man vet således i dag en hel del om hur
energikonsumtionen för transporter kan minskas vid en energiförsörjningskris,
en kunskap som också kan utnyttjas t.ex. av en kostnadsmedveten bilist under
normala samhällsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kunskaperna
om trafikens miljöproblem har enligt statens nalurvårdsverk under de senare
åren inte oväsentligt ökat. Moliven att minska utsläppen av föroreningar
framstår i dag än starkare. Naturvårdsverket anser alt del är nödvändigt med en
helhetssyn på trafik och energipolilik.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1412>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1413>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop, 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>275</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
anser inle all energihushållningsinsatser bör sättas före eller i
molsalsställning lill åtgärder för atl minska emissionen från trafiken. Ett
minskat trafikarbete ger mindre energiförbrukning och medför en minskning av
utsläppen av föroreningar. Många ålgärder för att minska buller- och
avgasemissionen från trafiken tjänar samiidigi syflel alt minska
energiförbrukningen. Det är i del här sammanhanget intressant att visa hur
utvecklingen i Förenta stalerna har varit, påpekar naturvårdsverket.
Bränsleförbrukningen är, med hänsyn tagen till skillnader i de båda länderas
mätmetoder, ca 20% lägre för de katalysatorrenade amerikanska bilarna. Medan
del inte skedde någon minskning av bränsleförbrukningen i Sverige under åren
1981-1984, beräknas minskningen i Förenta staterna ha varil 5% under samma
period. Det finns alltså förutom tunga miljömässiga skäl etl
energihushållningsargument för införande av kalalysatorre-ning på bilar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
finns också enligt naturvårdsverket skäl ur miljösynpunkt atl överföra
enskilda persontransporter med bil lill kolleklivtrafik saml överföring av
lastbilsfrakt till järnväg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TPR
har vissa invändningar mot energiverkets beskrivning av styrmedelseffekterna
inom transportsektorn och och påpekar därvid bl. a. viklen av en bättre
resandeplanering och att undvika onödigt resande. På lång sikt syftar också
insatser rörande sambandet bebyggelseplanering - trafikförsörjning till etl
minskat transportarbete. Även på persontransportsidan måste emellertid del
primära vara alt nedbringa energiförbrukningen, varvid åtgärder som syfiar
till större kollektivlrafikanvändning, samåkning, lämpligl val av färdmedel m.
m. kan vara väl så effektiva som åtgärder avsedda alt minska transportarbetet
som sådant.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller överenskommelserna med fordonsleverantörer konstaterar TPR i
motsats till vad rapporten anför, att dessa tillsammans med
bränsledeklarationsbestämmelserna har hafl en positiv inverkan på bränsleförbrukningen
hos nya personbilar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TPR
bedömer att del fortfarande finns en rätt belydande outnyttjad sparpotential
inom transportsektorn och att det bör vara möjligt atl kunna möta en framtida
väntad ökning av transportarbetet utan atl detta skall behöva leda till en
ökning av energiförbrukningen. För atl en sådan utveckling skall bli möjlig
krävs dock en rad olika insalser från statens sida. Förutom olika former av
informationsinsatser i syfte att öka energimedvetandet erfordras utbildningsinsatser
riktade till trafikanter och trafikplane-rare. Del krävs också en bältre
Irafikorganisation och en förbättrad samordning, bl.a. för all stimulera till
val av rält transportmedel i olika resesitualioner. Vidare är det nödvändigt
med en fortsatt teknisk utveckling pä fordonssidan, bl. a. för bussar i
tätortstrafik.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1414>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1415>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>276</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.6
Bostäder, service m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller styrmedelseffekten och utvecklingen inom bebyggelseområdet uttalar sig
några remissinstanser särskilt. Ytterligare synpunkter ges i yttrandena över
BFR:s rapport Energi 85 - Energianvändning i bebyggelse (jfr bilaga 23).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunförbundel
och LO framhåller särskilt att en stor del av de återstående
energihushållningsåtgärdema bör kombineras med omfatlande reparationer eller
ombyggnader av bostäder. Sveriges Fastighetsägareförbund anför liknande
synpunkter. LO anser ett fortsatt stöd till denna verksamhet är av stor
betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller bebyggelsen och energianvändningens utveckling i bebyggelsen ansluter
energiverkets rapport i allt väsentligt till de statistikbearbetningar BFR
låtit utföra som underlag för sin utvärdering Energi 85. BFR vill dock påpeka
att det från vetenskaplig synpunkt inte går att dra några säkra slutsatser om
hur stor del av den minskade energianvändningen som kan förklaras av förändrade
energiegenskaper i bebyggelsen, drift och skötselåtgärder resp. förändrat
brukar- och förvaltarbeteende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
tidigare undersökningar tyder enligt Fastighetsägareförbundet på att de privata
fastighetsägarna och bostadsrättsföreningama vidtagit relativt sett mer
omfattande energisparande än de allmännyttiga bostadsföretagen under perioden
1974-1978. Återstående energisparpotential hos dessa fastighetsägarekategorier
kan därför ha varil relativt sett lägre än de allmännyttiga bostadsföretagens
vid energiredovisningens startår 1978.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enskild fastighetsförvaltning kan energisparinsatser uppnås relativt snabbt då
energisparande till följd av de höga energipriserna har blivit en integrerad
del i den strävan efter kostnadseffektivitet som utmärker alla affärsmässigt
drivna företag. Inom den offentliga förvaltningen saknas däremot ett naturligt
incitament för energisparandel. De kommunala företagen får genom att deras
hyror sätts efter självkostnadsprincipen under alla omständigheter sina
uppvärmningskostnader täckta. Fastighetsägareförbundet pekar vidare på att
enligt uppgifter om den genomsnittliga ener-gisparkostnaden för olika
kategorier av hus borde det förväntade energisparandet vara relativt sett
störst inom den statliga och kommunala sektom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd av att de stmkturella effekterna i småhusbeståndet och i
flerbostadshusbeståndet har minskat energibehovet med 2,5 resp. 2 TWh samtidigt
som den ökade elkonverteringen sedan år 1978 har inneburit en ytterligare minskning
av bruttoenergianvändningen på flera TWh ter sig uppnådda besparingsresultat i
1978 års bostadsbestånd mindre imponerande enligt Hyresgästernas Riksförbund.
Det bör inte hymlas med att just dessa sidoeffekter, som inte kan hänföras till
energihushållningsprogrammet, utgör en mycket stor del av den redovisade
minskningen i energianvändning i 1978 års bostadsbestånd. Detta belyser
samtidigt att de norma-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1416>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1417>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>277</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tiva
styrmedlen genom SBN har stor genomslagskraft och är ett pålitligt styrmedel
påpekar förbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
hänvisning till omfattningen av icke statligt stödda energisparåtgärder som
energiverket gör är irrelevant framhåller bostadsstyrelsen. Bostadsstyrelsen
påpekar bl. a. att de stafligt stödda åtgärdema inte kan ha haft större
omfattning än den faktiska, vilken redovisas i bostadsstyrelsens uppföljningar.
Att mot denna bakgmnd dra slutsatsen att det statliga stödet inte haft någon
större betydelse därför att energisparåtgärder utförts även utan statligt stöd
är missvisande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
statliga stödets omfattning har varierat kraftigt under perioden 1978-1984. Mot
denna bakgmnd menar bostadsstyrelsen att det är felaktigt att dra slutsatser
av det slag energiverket gör om förändringen av de stafliga styrmedlens
betydelse under den aktuella perioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bostadsstyrelsen
anser vidare att det inte är meningsfullt att dra slutsatser om behovet av
statliga styrmedel ur uttalanden av fastighetsägare som utfört
energisparåtgärder, humvida dessa skulle vidlagil ålgärderna om statligt stöd
inte funnits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.7
Statliga myndigheter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
av de myndigheter som har ansvar för statlig lokalförvaltning tar särskilt upp
frågor som rör energihushållning inom stafliga myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Byggnadsstyrelsen
har sedan år 1974 deltagit i energihushållningsprogrammet. Energiförbmkningen
har sänkts 22 %. Lönsamheten i stort för programmet är god eller mycket god för
statsverket. Byggnadsstyrelsen bedömer f. n. att ytterligare ca 20% lönsam
energibesparing är möjlig med nuvarande energipriser. Erfarenhelen från andra stora
slatliga fastighetsförvaltare är likartad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Byggnadsstyrelsen
framhåller att en dramatisk minskning av energihushållningsinsalserna i de
statliga byggnaderna kommer att ske om investeringsmedel saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
fortiflkationsförvaltningen betonar betydelsen av statliga investeringsmedel
för energihushållningsinsalser. Knappheten på medel inom försvarsmakten
innebär dock att en hård likviditetsprioritering måste göras, varför åtgärder
med längre avskrivningstid än 2-3 år endast undantagsvis kommer att kunna
finansieras inom försvarsmaktens medelsramar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fortiflkationsförvaltningen
pekar vidare på att den nuvarande prissättningen på elkraft har försenat en
övergång till inhemska bränslen. Detta har också haft till effekt att
beredskapssitutationen vid en avspärming är sämre än om en styming mot inhemska
bränslen hade skett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fortifikationsförvaltningen
har och kommer att tillföras ytterligare erfarenheter och kunskaper inom
fastbränsletekniken i vad gäller bränsletillgång, bränslehantering,
projektering, upphandling, uppförande, idrifttagning och drift. Verket kommer
också att ha ett bra underlag för att utföra</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1418>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1419>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>278</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>jämförande
kalkyler för olika uppvärmningsaltemaliv. Dessa erfarenheter och kunskaper, som
i en omfattning som torde vara unik för svenskt näringsliv är samlade inom en
enhel, torde vara värdefulla för kommuner, landsting och företag som äger och
driver uppvärmningsanläggningar. Eftersom försvarsmaktens
fastbränsleanläggningar blir geografiskt fördelade över hela landet kan de
mycket väl användas som demonstrations-och utbildningsanläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Televerket
framhåller att förordningen om energisparande inom statsförvaltningen har
fungerat som ett effektivt hjälpmedel vid organiserandet av energisparandet i
televerket. Bl.a. har upprättande av lokala energisparplaner kunnat ske på ett
tidigt stadium och en väl fungerande energiuppföljning har kunnat
organiserats. Detta har resulterat i att televerkel har gjort betydande
besparingar inom uppvärmningsområdet. Energiförbmkningen inom transportområdet
har däremot för televerkets del kommit att öka något.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.8
Mål, energisparpotential m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
konstaterar atl genomgående för de studerade sektorerna är att de samlade
åtgärderna har lett till att statsmakternas sparmål har uppnåtts med god
marginal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
har nyligen i skrivelse till regeringen redovisat att etl antal strukturella
förändringar inom energiområdet hafl en positiv effekt när det gäller minskning
av svavel- och kväveoxidutsläppen från energisektorn. Utformningen av landets
energipolitik har således haft och kommer att ha en stor betydelse på
miljövårdsområdet. Detta bör beaktas när bl. a. energihushållningsprogrammet
kommer atl omprövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
god energihushållning är grunden för en god beredskap framhåller ÖEF. Ett litet
behov av energi medför att tillgänglig inhemsk energi får stor betydelse i
landets energibalans. Av beredskapsskäl är det av värde om energihushållningen
drivs längst för bostäder och andra lokaler som människor vistas i. Behovet av
värme kan då lättare tillgodoses under stora delar av året. När det gäller
frågor om val av teknik för energihushållning och effekter av stafliga
styrmedel för atl åstadkomma energihushållning i fredslid kan inte
försöijningsberedskapen utgöra utgångspunkt för inriktningen anser ÖEF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Forlifikalionsförvaltningen
berör också beredskapsaspekten och pekar på att den nuvarande prissättningen på
el har försenat en övergång till inhemska bränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
pekar på att redan genomförda ålgärder förmodligen i hög grad är vidtagna av
dem som har kunskap och är villiga att satsa på energihushållningsåtgärder.
Det bör finnas en potential av ytterligare energibesparingar. Framtida åtgärder
kan behöva vara riktade mot grupper som är mindre villiga all genomföra
energihushållningsålgärder. Hur dessa grupper bör bearbetas behöver ytterligare
noggrann analys.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1420>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1421>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>279</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
bosladsslyrelsens uppfatlning måsle de statliga insatserna inom energiområdet,
liksom inom andra samhällsområden, sältas i relation till de mål som har uppställts
för verksamheten. För energihushållning i bebyggelsen finns ett väldefinierat
mål i den gällande energisparplanen. Behovet av styrmedel kan därmed inte
avgöras ulan hänsyn till en eventuell förändring av detla mål. Det faktum atl
en åigärd är lönsam för faslighelsägaren leder inte automatiskt lill all
åtgärden uiförs, även om fastighetsägaren särskilt informeras om lönsamheten.
Enligt BFR:s bedömning i Energi - 85 kan det nu gällande energisparmålel uppnås
med lönsamma åtgärder endast under fömtsättning att fastighetsägarna genomför
de åtgärder som är tekniskt och ekonomiskt motiverade i fastigheterna i
beståndet. Detta kräver sannolikt en relativt omfattande insats av styrmedel
för att målet skall nås inom den avsedda tidsrymden, men styrmedlen behöver i
huvudsak vara av ett annat slag än de hittillsvarande anser bosladsstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
televerkets del har effeklen av de givna styrmedlen varit goda när det gäller
fastigheter. Däremot har ej någon effekt på drivmedelsförbmkningen kunnat
uppnås. Televerket efterlyser därför ytterligare direktiv för sparverksamheten
inom denna sektor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BFR
hänvisar till sin egen utvärdering Energi 85 och framhåller att det är
teknisk-ekonomiskt möjligt att nå sparplanens mål och att det finns en
polential för alt åstadkomma en halvering av 1978 års energianvändning i
bebyggelsen in på 2000-talet. Rådel föreslår att regeringen överväger en
målsättning i form av vägval i stället för ett sparmål enbart i TWh i en ny
heltäckande energihushållningsplan för bebyggelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
fastighetsägare som genom olika styrmedel påverkats att göra energisparande
insalser är enligt Fastighetsägareförbundet i dag inte lika motiverade att
påbörja nya och omfattande åtgärder på fastigheten i syfte att modernisera och
förbättra. Del kan därför sägas alt det styrda energisparandet har en
bromsande effekt på bostadsförbättringen i stort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hyresgästernas
Riksförbund framhåller att det är av yttersta vikt att sådana investeringar
kommer till stånd som verkligen sänker totalhyresut-taget och inle endast
innebär en förflyttning av kostnaden för uppvärmning till kapitalkostnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industriförbundet
fäster uppmärksamheten på att fömtom ren energibesparing har mycket olja
kunnat ersättas genom övergång till el. El kan många gånger utnyttjas eifeklivare
än olja på användarsidan. Värmepumpen är ett ypperligt exempel på detta liksom
framställning av termomekanisk pappersmassa inom skogsindustrin, infraröd
värmning med många olika tillämpningsområden inom industrin m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NBD
anser att det utan tvivel har varit berättigat atl statsmakterna på olika sätt
främjat och understött den nödvändiga anpassningen med finansieringshjälp,
forskning och utveckling, ändrade föreskrifter och information i form av s. k.
energisparkampanjer. När emellertid en anpassning har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1422>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1423>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>280</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skett
till del nya lägel bör enligt NBD:s åsikt statsmakternas ingrepp upphöra. Den
fortsatta utvecklingen bör, åtminstone om den ej åter sker i krisartade språng,
styras av normala marknadsmekanismer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
inför det fortsatta energisparandel bör sparmålet anges klart och tydligt i TWh
(och eventuellt också i procent) och inte enbart i form av elt vägval, anser
Rörfirmornas Riksförbund. Ett TWh-mål är nödvändigl för planeringen inte bara
för kommunerna utan också för andra - t. ex. fastighetsägare, konsulter och
entreprenörer. Genom att kommunerna kontinuerligt rapporterar hur
energihushållningen framskrider kan de företag som arbetar inom denna sektor
planera sina insatser på ett riktigt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.9
Kommunernas roll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunernas
roll vad gäller bl.a. avvägningen mellan tillförsel och användning av energi
tas upp av flera remissinstanser, bl.a. LO, som framhåller att kommunerna kan
spela en stor roll vad gäller atl påverka grupper som i dag är mindre villiga
alt vidta energihushållningsåtgärder. LO anser vidare att de statliga
myndigheterna kan spela en viktig roll vid större projekt där samarbete mellan
kommuner krävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
bedömer atl kommunemas roll både som producent och konsument av energi i
framtiden kommer att öka. Verket menar därför atl det är viktigt att
kommunernas kompetens i dessa frågor förstärks. Det behövs en bättre samordning
mellan de organ i kommunen som handlägger energifrågor. Av särskild vikt är atl
en bättre avvägning mellan tillförsel och användning av energi kommer till
stånd. Verket understryker bl. a. att en effektiv energiplanering bör samordnas
med annan planering, t.ex. trafikplanering och miljö- och naturresursplanering.
Även BFR betonar vikten av att energiplaneringen i kommunerna samordnas med
kommunens övriga planering. Planeringen måste enligt BFR också ta hänsyn fill
sociala och ekonomiska konsekvenser och därvid samordnas med underhålls- och
ombyggnadsåtgärder och kompletteringsbebyggelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Värmeverksföreningen anser att det är angelägel atl försörjnings-och
hushållningsfrågor inom energiområdet ses i ett sammanhang. Frågor om olika
sätt att arrangera energitillförseln eller energihuhsållningen kan i längden
inte betraktas var för sig. Båda utgör delar av det långsiktiga problemet att
så rationellt som möjligt tillgodose det energibehov som återstår sedan
optimala hushållningsåtgärder vidtagits. Värmeverksföreningen har i olika
sammanhang starkt betonat värdet av att en samplanering av åtgärder för
försörjning och hushållning avseende energi genomförs i kommunema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller tekniska frågor vid energihushållning i lokaler anser SÖ att man bör
undvika en alltför långtgående specialisering inom de olika kommunala
verksamhetemas energihushållning som kan försvåra samordnade åtgärder i
kommunemas samlade fastighetsbestånd. LO betonar att kom-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1424>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1425>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>281</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>munerna
och de kommunala fastighetsbolagen kan spela en viktig roll vad gäller
samordning av s.k. ROT-åtgärder och energieffektiviseringsåt-gärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksbyggen
påpekar vikten av atl lösa konflikten mellan tillförsel och hushållning som
finns i alltför många kommuner. Riksbyggen anser det vara naturligt för
fastighetsägama att vidta de åtgärder som innebär minsta möjliga kostnad för de
boende. De kommunala energiverken bör enligt Riksbyggens mening inte ha andra
styrmedel än taxorna för att påverka detta förhållande. Om det skulle visa sig
att "förvuxna" fjärrvärmeverk inte klarar den konkurrensen, måste det
vara ägarna som får ta konsekvenserna, inte kundema. Industrins Byggmaterialgrupp
anför liknande synpunkter och framhåller att kommunernas dubbelroll som
ansvariga för såväl energitillförsel som energihushållning måste förändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunemas
synsätt vad gäller installation av värmepumpar leder enligt
Fastighetsägareförbundet till att förhållandena för de enskilda fastighetsägama
på många orter är helt oacceptabla. Även ur allmän cnergisparsynpunkl måste
situationen vara otillfredsställande då fastighetsägama tvingas alt avstå från
den mest energisnåla uppvärmningsformen -då i regel baserad på
fastighetsägarens värmepump och kompletterad med individuell och
fjärrvärmedistribuerad tillsals värme. I den framtida värmeförsörjningen
kommer troligen värmepumpar, stora som små, att svara för en väsentlig del av
den totala energiförsörjningen. Denna utveckling får enligt förbundet inte
försvåras därför att den står i strid med de snabbi föråldrade värmeplanema i
en del kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
NBD tar upp frågan om värmepumpar i fjärrvärmeområden. Enligt NBD:s uppfattning
skall konsumenten fritt kunna välja det system som ger den lägsta kostnaden
eller som han av annat skäl finner lämpligast för sina ändamål. De båda
distributionsformerna el och Qärrvärme skall därför tillåtas konkurrera med
varandra pä lika villkor. En fömtsättning är härvidlag att tariffer för såväl
el som fjärrvärme är kostnadsriktiga. NBD anser att de regler som styr
energihanteringen i landet ska vara utformade så att den enskilde stimuleras
att spara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NBD
framhåller vidare att vid all Qärrvärmeplanering måste utvecklingen av det
framtida energibehovet beaklas. Nybyggda hus har så låg energianvändning att
elvärme f. n. är det mest ekonomiska altemativet. Även i existerande byggnader
kommer energibehovet alt minska. Först efter det att alla lönsamma
hushållningsåtgärder vidtagits, eller åtminstone kartlagts och deras effekter
uppskattats, kan en realistisk bedömning göras av en eventuell ytterligare
Qärrvärmeutbyggnad. Många gånger är åtgärder för alt effektivera användningen
av energi lönsammare än att bygga ul tUlför-selsystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tveksam
ijärrvärmeutbyggnad motiveras ofta enligt NBD med att det ger underlag för
mottrycksproduktion och för att förbereda och underlätta en avveckling av
kärnkraften år 2010. Man borde då, framhåller NBD, visa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1426>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1427>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>282</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inte
bara att fjärrvärmesyslemet efter kärnkraftsavvecklingen verkligen kan
konkurrera med elvärme från framtida fastbränslekondens, utan även all de
eventuella förluster man gör under liden fram till kämkraftsavvecklingen
uppvägs av de vinster som kan göras efter densamma. Om denna ekvation inte går
ihop har man enligt NBD försvårat kärnkraftsavvecklingen i stället för atl
underlätta den, eftersom man i onödan förbrukat ekonomiska resurser, som hade
behövts för att möjliggöra omslällningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.10
AOmänt om styrmedel</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
byggnadsstyrelsens mening är motiven för statliga insatser i framtiden
egentligen större än vad som varit fallet tidigare. I stort torde energihushållningen
för bebyggelse tidigare ha inriktats mot enkla och billiga åtgärder typ
trimning, tätning m. m. samt dyrare ålgärder med slatligt stöd typ
tilläggsisoleringar. Det finns skäl att tro att en stor del av potentialen för
dessa enkla billiga ålgärder nu har utnyttjats. Framöver kommer därför mer
investeringstunga åtgärder att aktualiseras. Dessa åtgärder kommer även att
vara kopplade till ombyggnads- och ändringsarbeten i bebyggelsen. Lönsamheten
för åtgärdema kan fortfarande vara god. Det är byggnadsstyrelsens övertygelse
att dessa stora potentiella besparingar inte kommer att utnyttjas om statliga
stöd och bidrag dras in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Byggnadsstyrelsen
framhåller ytterligare ett argument för fortsatta statliga insatser, nämligen
att mottagarapparalen för energihushållningen är mycket splittrad och stor
antalsmässigt i jämförelse med vad som gäller för energiproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bostadsstyrelsen
anför att eftersom energisparmålet endast kan uppnås med relativt genomgripande
åtgärder i bostadsbeståndet och i berörda fastigheter, krävs också
fortsättningsvis insats av särskilda styrmedel. De kan dock behöva vara mer
direkt inriktade än hittills på faktiskt genomförande av åtgärder. Den
information om lönsamheten av olika åtgärder som energipriset kan ge är enligt
bostadsstyrelsen ofta inte tillräcklig för att fastighetsägama skall fatta
beslut om att genomföra de rätta åtgärdema. Betydande insatser behöver göras
för att underlätta fastighetsägamas beslutssituation. Styrmedlen bör därför
inriktas på det faktiska genomförandet av åtgärder i aktuella fastigheter,
vilket kan kräva inslag av bidrag till fömndersökningar m.m., och eventuellt
också tidsbegränsade bidrag till vissa energisparåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
BFR framhåller behovel av fortsatta styrmedel om energihushållningsmålen skal]
kunna nås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Planverket
anser att det för många byggnader finns möjliga åtgärder pä energianvändningssidan
liksom på tillförselsidan som trots att de är lönsamma ändå inte bör
genomföras, med hänsyn till de samlade negativa konsekvenser de kan medföra för
den allmänna välfärden. En rad olika aspekter bör vägas samman innan valet av
åtgärder i resp. byggnad görs.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1428>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1429>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>283</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slatliga
bidrag till insatser för att skapa och sprida kunskaper och erfarenheter om
god och varsam energihushållning torde vara av avgörande betydelse för den
framtida fömyelsen av bebyggelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Staten
har en viktig roll i att reducera osäkerheterna framhåller LO. En statlig
prispolitik som medför att osäkerheterna reduceras påverkar viljan att vidta
åtgärder. Dessutom måste de statliga insatserna i övrigt ha en stabil karaktär.
Snabba förändringar av de statliga insatserna kan medföra att åtgärder ej
vidtas eller att en oönskad ansamling av åtgärder inträffar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
energihushållningen ska kunna fortsätta och bli lika framgångsrik som hittills
måste informalionen om metoderna för och riskerna med energihushållningsåtgärdema
spridas för atl energisparmålet ska kunna uppnås framhåller NBD.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Större
fastighetsägare, byggföretag och konsulter har med slor sannolikhet
tillräcklig kompetens för att genomföra energihushållningsåtgärder medan
enskilda faslighets- eller villaägare, som endast äger en eller ell fåtal
fastigheter, antagligen inte är tillräckligt insatta i dessa frågor och kanske
inte heller vet var de kan inhämta saklig information. Det kan här vara
välbetänkt att, om det finns ulrymme i budgeten, ge t.ex. fastighetsägareförbund,
villaägareförbund och fastighetsägareföreningar möjlighet att bredda sin
organisalion för att kunna ge sina medlemmar service, information och
rådgivning anser NBD.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
sätl att åstadkomma kostnadsbesparande energihushållningsåtgärder skulle enligt
NBD kunna vara att använda en parallell till incitamentsavtalen på
byggmarknaden. Detla system skulle kunna utformas så att det företag som utför
den energibesparande åtgärden också garanlerar en viss minsta kostnadsbesparing
för beställaren. Om det sedan visar sig att åtgärden lett till ännu större
kostnadssänkningar än beräknat delar företag och beställare på den ytteriigare
vinst som uppnåtts genom åtgärden. Om energisparelTekten blir sämre än det
utlovade resultatet måste entreprenören ersätta beställarens förlust. Eftersom
energihushållningsåtgärder bör utföras i kombination med andra lämpliga
ROT-åtgärder, vilka i regel inte har någon direkl energihushållningseffekt, bör
dock entreprenören få ersättning för de kostnader han har hafl
förgmndinvesteringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NBD
ifrågasätter det kloka i alt påskynda en utveckling som ändå naturligt skulle
ha kommil till stånd. Risken är uppenbar att forceringen har lett till att
investeringar i energihushållningsålgärder vidtagits innan de varil ekonomiskl
motiverade och innan gammal utrustning tjänat ut, med onödig kapitalförstöring
som följd. Dessa slutsatser och den av energiverket genomförda utvärderingen
av styrmedel måste enligt NBDs mening leda till att man tar hänsyn till dessa
resultat innan man går ut och föreslår fortsatta nya subvenlioner.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För atl stimulera
energiinvesteringar i företagen föreslår Utvecklingsfonden i Östergötlands län
att någon form av subventionerad finansiering tillskapas. Det kan ske med någon
form av lån eller garantier med särskilda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1430>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1431>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>284</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>villkor
(minskat krav på säkerheter, räntenedsättning, resultatanknytning ränta och
amortering etc.) som enligt fonden inte skulle behöva medföra särskilt stora
kostnader för samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är, framhåller Fastighetsägareförbundet, viktigt att energisparande åtgärder
görs i samverkan med övriga förbättringsåtgärder på fastigheten. De enkla
snabba besparingsåtgärdemas tid bör nu vara förbi. Energispar-stimulanser bör
fortsättningsvis inte utgå till isolerade åtgärder på fastigheterna utan de
bör vara en del av det långsiktiga stödet till reparations- och
ombyggnadsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
fortsatt energisparprogram bör, enligt Fastighetsägareförbundet, utgå från att
det samlade behovet av stöd i form av lån och bidrag ligger på en lägre nivå än
det gjort de senasle åren. I fall inte allmänna energipolitiska skäl talar för
elt fortsatt forcerat energisparande bör det energiekono-miskt bästa resultatet
kunna uppnås genom ett program som huvudsakligen baseras på rådgivning och
information.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Teknikutvecklingen
inom energiområdet är för närvarande mycket snabb varför elt fortsatt
sparprogram, för fastighetssektorns del, inte bör innebära att vissa tekniska
vägval föreskrivs. En vägledning som bygger på uppsatta energiförbmkningsmål
(nyckeltal) för olika typer av fastigheter och ändamål borde idag gå att ta
fram. Dessa mål borde gå att förena med ett nytt övergripande sparmål anser
Fastighetsägareförbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
undersökning som Fastighetsägareförbundet har gjort visar att osäkerheten om
de allmänna politiska fömtsättningarna för enskilt fastighets-ägande är det
främsta skälet till att fastighetsägarna tvekar att göra energisparinvesieringar.
Undersökningen visar också att fastighetsägarna anser att det är
bostadspolitiken som är det största hindret för etl ökat energisparande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.11
Nedtrappning av det ekonomiska stödet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk har i den skrivelse som fogas till utvärderingsrapporten förordat
att subventioner eller särskilda finansieringsvägar till åtgärder som i
huvudsak kan väntas vara lönsamma på sikt bör försvinna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bostadsstyrelsen,
statens planverk, BFR, byggnadsstryrelsen, konsumentverket, Kommunförbundel,
Föreningen Sveriges Energirådgivare, SABO, Sveriges Villaägareförbund och Spri
uttalar sig emot energiverkets ståndpunkt härvidlag. Bostadsstyrelsen anser att
nuvarande finansieringsordning är ändamålsenlig. Energisparåtgärder behandlas
på samma sätt som övriga förbättringsåtgärder, och komplettering med selektiva
bidragsinsatser kan vid behov göras inom ramen för ett etablerat system. BFR
m.n. anser inte att det finns grund för att dra slutsatsen att det statliga
bidrags- och lånesystemet har varit verkningslöst och därför bör tas bort. Man
får heller inte enligt BFR bortse från de psykologiska effekterna själva existensen
av en sparplan och ett statligt stödsystem har. Även</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1432>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1433>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>285</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen Sveriges Energirådgivare pekar på de indirekta
effektema av ekonomiskt stöd. Stödberättigade åtgärder uppfattas som lönsamma
åtgärder och är lättare för en energirådgivare att initiera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RRV kan till viss del ansluta sig till energiverkels
slutsatser. RRV är emellertid samtidigt tveksamt till om så långtgående
slutsatser, som de energiverkei drar, är befogade. Småhusägamas incitament att
hushålla är sannolikt slarka, då sambandet mellan insatt kapital och sänkta
värme-kostnader för dem är tydligl. Enligt RRV:s mening är det däremot tveksamt
om samma fömtsättningar alltid kan anses gälla för flerbostadshus och kommuner.
I dessa fall riskeras att avsaknad av styming medför att besparingspotentialen
ej tas tillvara i samma utsträckning. Samhällets intresse av atl detta sker
markeras även ytterligare av all det här handlar om förhållandevis större
volymer av tiUförsel och hushållning. I den mån el får spela någon mer avgörande
roll inom uppvärmningen, kan detta vara en faktor av intresse i samband med
kämkraftens avveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt SABO pekar andra undersökningsresultat klart på atl
det statliga energisparstödet för flerbosladshusen har en stor betydelse för
genomförandet av energisparåtgärder. Detta överensstämmer också med SABOrs
erfarenheter från energisparverksamheten i SABO-företagen. Ett slopande av
energisparstödet skulle enligt SABO kraftigt bromsa upp energisparverksamheten
i flerbosladshusen. SABO motsätter sig därför med bestämdhet förslaget om atl
energisparstödet skall tas bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Villaägareförbundet pekar särskilt på småhussektorn och
framhåller att energibesparingen i denna sektor ytterligare bör ökas med hjälp
av fortsatta stimuleringsålgärder. Borttagandet av stödel lill villaägare har
enligt Föreningen Sveriges Energirådgivare inneburil en minskning av energihushållningen
från villaägarnas sida. Indusirins byggmaterialgrupp har funnit alt efterfrågan
på produkter och system slarkl förändras i lakt med införande eller borttagande
av olika stimulansåtgärder och hävdar att ekonomisk stimulans erfordras för att
nå de aktuella energisparmålen i tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till att man nu kommit till ett skede där de
mera komplicerade energihushållningsåtgärdema återstår alt vidta anser
konsumentverket och Spri det tveksamt att trappa ner det ekonomiska stödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra remissinstanser instämmer dock i att subventionerna,
åtminstone på sikt, bör försvinna. Detta gäller bl.a. statskontoret,
naturvårdsverket, statens valtenfaUsverk, Kommunförbundet, LO, NBD,
Fastighetsägareförbundet och Värmeverksföreningen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LO pekar dock på atl avtrappningen bör ske under en
relativt lång period, betydligt längre period än vad som antyds i energiverkels
rapport. Naturvårdsverket, som särskilt pekar på alt
energihushållningsåtgärderna bör integreras i del s.k. ROT-programmel, gör ell
undanlag för värmepumpar och solvärmesystem, för vilka ell statligt
stödprogram enligt verkets mening bör fortsätta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rörfirmornas Riksförbund, som också anser atl del
generella systemet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1434>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1435>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>286</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>med
direkta bidrag på sikt bör avskaffas, pekar på att bidrag kan fungera som en
morot när det gäller att fa beställare att satsa på det nya. Bidragen uppfattas
av många som en godkännandestämpel från samhällets sida. Möjligheten att lämna
bidrag till introduktion av ny teknik bör därför bibehållas, men denna
möjlighet bör utnyttjas restriktivt. Dessutom anser förbundet att man bör
behålla möjligheten att i vissa regioner och under viss tid lämna statliga bidrag
till energisparåtgärder för att kunna stimulera sysselsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Värmeverksföreningen
vill understryka värdet av att den obalans som subventioner av olika slag inför
i systemet avskaffas med omedelbar verkan. Föreningen tar här upp frågan om de
förmånliga ROT-lånen omfattar installation av värmepumpar inom
fjärrvärmeområden och pekar på att en sådan tillämpning av lånen inle synes slå
i överensslämmelse med angivna mål. Genom en ändring på denna punkl skulle
många av de aktuella konflikter mellan fastighetsägare och värmeleverantörer
enligt föreningen elimineras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Fastighetsägareförbundet belyser rapporten på ett intressant sätt svårighetema
att avgöra vilka effekter de slatliga styrmedlen har på energisparandet. Detta
talar för att det statliga stödet successivt bör skäras ner. Dessutom måste det
utformas konkurrensneutralt. Såväl traditionella ombyggnadslån som s.k.
ROT-lån är utformade på ett sådani sätl alt de är betydligt gynnsammare för
kommunala bostadsföretag än för privata fastighetsägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.12
Pris, skatter, taxor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiverket
förordar att de statliga insatserna inriktas på att underlätta för energipriset
alt påverka huvudmannen för den slulliga energianvändningen och alt detta sker
med hjälp av energiskatterna som styrmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
helt avgörande för att kunna genomföra energihushållningsprogrammel inom
bostadssektorn är enligt Riksbyggen prisel på energin för fastighetsägaren.
För atl kunna bedöma energipriset på längre sikt måste staten ange vilka
riktlinjer för skattepolitiken inom energiområdet som skall gälla. Den
nuvarande riktlinjen med en real höjning av oljepriserna med 2 % per år under
resten av 1980-talet är ett utmärkt exempel på detla. Riksbyggen ser därför
gärna denna typ av styrmedel även i ett kommande riksdagsbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Sveriges Energirådgivare menar att energipriset och förändringar av della är
del klart dominerande styrmedlet. Vid lillfällen med prisökningar på framför
allt olja kan etl ökat intresse för kostnadsdämpande åtgärder märkas. Här är
del den privata ekonomin som allmänheten värnar om. Detla leder oftast till att
etl billigare energislag väljs, snarare än att energihushållningsåtgärder
vidtas. Lönsamheten för konvertering är merendels större än för molsvarande
investering i energisparande åtgär-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1436>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1437>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>287</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>der. Huruvida prisel på energin ska hållas uppe med
skaller eller andra avgifter vill föreningen inte ta ställning till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera andra remissinstanser betonar prisels betydelse för
energisparandet och bl. a. RRV anser - i likhel med energiverket - alt
energiskatterna bör utnyttjas som ett av de vikligasle styrmedlen inför
kärnkraftavvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Kommunförbundets uppfattning bör energiskatterna
främst användas för att påverka valel mellan olika uppvärmningsalternativ, t.
ex. för alt underlätta användning av inhemska bränslen. På sikt bör dock resp.
energisiags verkliga koslnader tillåtas slå igenom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Värmeverksföreningen är för sin del inte lika övertygad om
energiskatternas styrande funktion på längre sikl. Hittills har skatterna
tenderat att ändras ganska ofla. Syslemet har därigenom undergått förändringar,
som medfört att den styrning, som kom till uttryck för några år sedan, i dag
inte längre finns belräffande vissa bränslen. Det är därför svårt för konsumenlerna
all väga insalser inom energihushållningens område mol lillförselåtgärder,
eflersom de sistnämnda kan ha återbetalningstider på 5-10 år eller mera. Den
under det senaste årel beslutade kolskatten är etl exempel på förändringar i
energiskatternas siyrning, som inträffar utan nämnvärt varsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motormännens Riksförbunds erfarenheter av olika studier av
hur fördyringar för personbilismen slår är att det ofta är de grupper som är
mesl bilberoende som drabbas. Mot denna bakgrund vill förbundel trycka starkt
på slutsatsen i statens energiverks skrivelse atl skattesatser måste "avvägas
mot fördelningspolitiska och andra mål".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De skattehöjningar på drivmedel som skett under senare år
har, bortsett från del nu senast framlagda förslaget till
drivmedelsbeskatlning, varit förhållandevis små och av underordnad betydelse
jämfört med de förändringar av konsumentpriset som oljebolagen beslutat om av
andra skäl. Skatternas inverkan på förändringar i drivmedelsförbmkningen kan
därför, anser TPR, antas ha varit marginell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industriförbundet vill varna för all se Sverige och dess
energiförsörjning enbari i elt nationellt perspektiv. Svensk industri
konkurrerar på en internationell marknad. Höjda energipriser via skatter slår
då hårt på produktionskostnaderna och konkurrenskraften gentemot andra länder
försämras. Förbundel vill därför mycket bestämt avvisa förslaget om styrmedelsskatt.
I stället bör snarast en avveckling av den nuvarande för svensk industri
konkurrenshämmande energibeskattningen komma till stånd och den framtida energibeskattningen
i stället hell ske inom ramen för mervärdeskatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De skattehöjningar som gjorts på oljeprodukter under
1980-talet har enligt Hyresgästernas Riksförbund gjorts av statsmakterna i sken
av energihushållningsmotiv. Detta syfte är enbart svepskäl i brist på logiska
motiv och flera oberoende analyser har bekräftat att dessa skattehöjningar, ej </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>19 Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr
120. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1438>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1439>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>288</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>påverkat
energihushållningen eftersom oljepriset utan pålagor varit tillräckligt högt
ändå för att motivera energihushållning. Förbundet har vid flera tillfällen
påpekat energiskatternas fiskala karaktär och fördelningspo-litiska nackdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fastighetsägareförbundet
anser, till skillnad från statens energiverk, atl energiskatterna inte bör
utnyttjas som ett instrument för att styra energianvändningen. Den höjning av
elskatten med 2 öre/kWh som regeringen nu föreslagit kommer att försvåra
möjlighetema till ett rationellt utnyttjande av ett stort och långvarigt
elutbud. SBEF anför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser för också fram synpunkter på taxesystemens
energihushållningseffekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
konsumentverkets uppfattning är det angeläget atl finna sådana former för
energisparande i flerbosladshus som gör det intressant för de boende atl
medverka i hushållningen. Samma problem är i viss mån aktuellt även för dem
som bor i småhus. En betydande del av kostnadema för el tas ut i form av fasla
avgifier varigenom incitamentet alt hushålla med el reduceras. Genom att
utforma taxesystem med hänsyn till energihushållning kunde hushållning med el
stimuleras avsevärt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
finner det anmärkningsvärt att ett så viktigt styrmedel som
eltaxe-konstmktionen inte analyserats. LRF anser att taxorna för små enskilda
förbmkare bör omformas mot en högre rörlig och en lägre fast avgift. BFR pekar
på atl även Qärrvärmetaxan kan utformas så att den stimulerar
energihushållning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
taxekonstmktion som Svenska Värmeverksföreningen har rekommenderat och som
många kommuner nu håller på att anpassa sig till leder till att den
förbmkningsberoende delen av fjärrvärmetaxan sänks och de fasta avgiftema ökar.
Denna taxetyp motverkar energisparande menar Fastighetsägareförbundet.
Förbundet har tillsammans med övriga större organisationer på bostadsmarknaden
inlett förhandlingar med Svenska Värmeverksföreningen i syfte att få fram en ny
riktprislista för fjärrvärme. En fömtsättning för att resultatet av dessa
förhandlingar skall bli positivt är att kommunerna inte blandar ihop sin
leverantörsroll med sin myndighetsroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NBD
framhåller att för att stimulera sparandet inom Qärrvärmeanslutna områden måste
Qärrvärmetaxoma utformas på sådant sätt att ett sparande ger utslag i form av
totalt sett lägre uppvärmningskostnad för Qärrvärme-konsumenten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vad som framkommit i gjorda utredningar har energisparandet varit mest
framgångsrikt i områden med individuell uppvärmning. Inom dessa områden är
incitamentet stort, beroende på att utgiftsminskningen vid besparingen kommer
fastighetsägaren och de boende tillgodo. Detta styrker enligt NBD:s uppfattning
att det ofta inte är lika lönsamt att spara energi inom Qärrvärmeuppvärmda
områden med de taxesystem som för närvarande tillämpas. NBD konstaterar att en
konfliktsitutation föreligger</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1440>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1441>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>289</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mellan
å ena sidan viljan att spara energi och å andra sidan kommunernas syn på
fjärrvärmeekonomin. För atl uppnå ett maximalt sparande är det av största vikt
att värme- och energiproducenter anlägger ett förändrat synsätt på såväl
ekonomi som leknik när det gäller framställning och distribution av värme och
energi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.13
Informativa styrmedel, allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
uigångspunkt från rapportens slutsatser föreslår energiverkei bl. a. alt
myndigheternas ålgärder bör inriklas på att stödja forlsall energihushållning
genom erfarenhetsåterföring, information, rådgivning, utbildning m. m. i syfte
all eliminera irögheter och kunskapsbrisl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
uppfatlning stöds av ett slort antal remissinslanser, bl.a. BFR, ÖB,
Vattenfall, Riksbyggen, Industriförbundet, LO och statens provningsanstall.
Ingen talar emol behovet av information, utbildning och rådgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om det är svårt att statistiskt konstatera vilka effekler informationen har
haft på energihushållningen finns det enligt konsumentverket motiv för vidare
verksamhet. Bl.a. är del viktigt atl allmänhelen på etl så expansivt och snabbt
föränderligt område som energi får tillräcklig information inte endast för atl
själv kunna agera på elt rationellt sätl ulan även för att kunna följa med och
delta i den demokratiska processen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
väsentlig neddragning av resurserna på detta område uppfattas ofta som alt
frågorna prioriteras lägre än föml framhåller byggnadsstyrelsen. Detla har
byggnadsstyrelsen märkl inte minst i den egna organisationen och inom
statsförvaltningen i övrigt. Om man har en ambition att fortsätta
energihushållningsprogrammet bör della följas upp även med informationsinsatser
till alla led i byggbranschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetet
med att förmedla erfarenheter inom området är omfattande och kräver belydande
insalser påpekar Värmeverksföreningen. Enligt föreningens uppfattning bör
dessa koncenlreras mera på alt sprida kunskap inom olika sektorer än på reklam
och slagord. Få men bra irycksaker är vikliga hjälpmedel för dem som hanterar
energifrågorna i kommunerna, bl.a. värmeverken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
LRF bidrar en kraftig satsning på informations- och rådgivningsverksamhet
starki till att skapa riktiga beslutsunderlag inför invesleringar för att uppnå
ökat energisparande. Speciellt bör dessa informations- och utbildningsinsatser
inriktas mot mindre och medelstora förelag. LRF pekar också på önskvärdheten
av att informaiions- och utbildningsinsatser i största möjliga utsträckning
lämnas utan avgiftsfinansiering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
anser det viktigt att det klargörs i vilka former instser på detta område skall
ske och hur ansvarsfördelningen mellan stat och kommun skall utformas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1442>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1443>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>290</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3.14 Information</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förhållandet att informaiionens inverkan på energiförbrukningen är svår att
kvaniifiera, vilket framhålls i energiverkets rapport, innebär naturligtvis
inte att informationsinsatserna för den skulle är mindre viktiga framhåller
TPR. Informationsverksamheten är en väsentlig del i energihushållningsarbetet.
Behovel av resursförstärkningar för denna verksamhet blir enligt TPR, som
närmast uttalar sig om transportsektorn, alltmer uppenbart i takt med att
transportsektorn svarar för en allt större del av oljeförbmkningen i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
avser kortsiktig styming av transportsektorn i energihänseende, anser vägverket
att styrmedlen i huvudsak bör vara information av olika slag om lönsamma
åtgärder för energibesparing, eventuellt kombinerade med ekonomiska
stimulansmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SABO
konstaterar att energiverkei endast marginellt berört de styrmedel som under
senare tid haft stor betydelse för energisparresultatet i flerbosladshusen. Den
flerbosladshuskampanj som initierades och finansierades av energisparkommitten
och som genomfördes under budgetåren 1981/82-1982/83 bidrog enligt SABO:s
uppfattning starkt till att sätta fart på energisparandet i flerbosladshusen.
Enligt SABO:s mening skulle en ny flerbosladshuskampanj med inriktning på
energisparprogrammets andra etapp kunna utgöra ett betydelsefullt styrmedel.
SABO föreslår därför atl stafliga medel avsätts för en sådan kampanj under
1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att åtgärder i syfte att spara energi skall ge önskat resultat måste
hyresgästerna förstå skälet till att de vidtas och acceptera att de genomförs.
Omfattande informationsinsatser måste därför enligt SABO göras. Hyresgästema
bör också stimuleras att genom sin medverkan ytterligare bidra till att energi
kan sparas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.15
Utbildning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns ett mycket stort utbildnings- och fortbildningsbehov framhåller BFR.
Tillverkare, entreprenörer, konsulter, förvaltare samt drift- och underhållspersonal
måste i ökad utsträckning få tillgång till kvalificerad vidareutbildning. Inom
bygg- och vvs-branschen finns emellertid en mängd små företag som inte
rimligtvis kan avsätta egna resurser för detta. En energikonsulentorganisation,
efter den modell som finns inom jordbruks-sektom, borde enigt rådets mening bl.
a. övervägas. Rådet vill dock understryka vikten av att en eventuell framtida
konsulentverksamhet arbetar i mycket nära kontakt med pågående forskning och
utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Experiment-
och demonstrationsanläggningar har visat sig ha ett mycket stort pedagodiskt
värde. "Lära genom att göra" är ett effektivt sätl att sprida
kunskaper inom byggsektorn. BFR anser därför atl antalet demonstrationsanläggningar
bör ökas utöver vad som är direkt motiverat för atl få fram tillförlitlig ny
kunskap.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1444>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1445>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>291</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
BFR:s mening behöver mycket stora insatser göras för att utbilda nyckelgmpper
om effekten av insatta resurser skall bli den avsedda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunförbundet
menar atl utbildning är av stor betydelse för atl uppnå energihushållningsmålet
och därför bör slödjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SÖ
anser att pedagogiska insatser som syfiar lill alt förändra attityder och
beteenden kan ha väl så stor betydelse för energihushållningen som normalt
förekommande tekniska sparåtgärder. Spri understryker också betydelsen av
utbildningsinsatser samt användning av nya tekniska, organisatoriska och andra
lösningar som kan visa goda resultat i energieffekti viseringshänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÄ
vill också understryka att det är viktigt att kunskaper om energi och
energihushållning meddelas i ulbildning på olika nivåer och att kompetens
utvecklas för en kontinuerlig uppföljning av olika åtgärder inom energiområdet.
Särskilt vad gäller utbildning av personal inom industri och näringsliv torde
högskolan ha goda fömtsättningar alt medverka. UHÄ konstaterar därför med
tillfredsställelse atl energiverket räknar med en omfördelning av anslagen för
stöd till energiutbildning med en ökad satsning på utbildning inom det
reguljära utbildningsväsendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd av den rådande bristen på tekniska tjänstemän och yrkesarbetare vill
arbetsmarknadsstyrelsen understryka vikten av att utbildningspolitiken
utformas på ett sådani sätt att energipolitiken inte hämmas av brist på
utbildad arbetskraft. Styrelsen ställer sig därmed bakom förslaget att utreda
hur energiutbildningen kan förstärkas och delar också ulredningens uppfattning
att utbildningen bör hänföras till det reguljära utbildningsväsendet eftersom
det handlar om ett långsiktigt utbildningsbehov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SIND
anser emellertid inte att SÖ eller UHÄ bör överta ansvarel för utbildning av
drift- och skötselansvariga inom industrin. SIND anser att varken några timmars
energikunskap i gmndskolan eller en kurs vid någon teknisk högskola skulle ge
någon märkbar hushållningseffekt för små och medelslora företag. I anslutning
till denna fråga förordar SIND alt utvecklingsfondemas utbildningsenheter ges
möjligheter atl hålla subventionerade kurser ute i industriområden. SIND anser
att det är bra om någon håller ett samlat grepp om utbildningen. Statens
energiverk bör därför ansvara för anslaget till utbildning inom industrisektom
under fömtsättning att man även ansvarar för övrig utbildning (t.ex. till
kommunemas och bostadsbolagens personal). Annars bör ansvaret ligga hos SIND.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
planverk anser att för att utbildningsinstasema skall bli effektiva bör de
planeras och genomföras i nära samarbete mellan de olika yrkes-gmppemas
organisationer, olika professionella kursarrangörer och utbildare och i övrigt
berörda organisationer, instituUoner och myndigheler. Man bör efterslräva en
snabb spridning av kunskap om nya och ur olika aspekter adekvata metoder samt
en ändamålsenlig ålerföring av vunna erfarenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är SIFU:s uppfattning, att de bidragsmedel från statens energiverk.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1446>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1447>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop, 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>292</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
fördelats till SIFU väl har utnyttjats som ett styrmedel i energibesparande
syfte. Ett bortfall av bidragen kommer genom ökade kursavgifter att negativt
påverka de små och medelstora företagens möjligheter lill energiutbildning
saml i väsentlig omfattning minska SlFU:s möjligheter lill utveckling och
spridning av ny kunskap inom energiområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hyresgäslernas
Riksförbund framhåller att också hyresgäströrelsen behöver få tillgång till de
utbildningsbidrag som fastighetsorganistionema får för utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rörfirmornas
Riksförbund föreslår att statliga bidrag även i fortsättningen skall kunna ges
för utarbetande av kursmaterial till energiinriklad fortbildning och för att
genomföra fortbildningskurser för yrkesverksamma. Bidrag bör även kunna ges för
utarbetande av informationsmaterial och för att genomföra informationer i
energifrågor till beställare och yrkesverksamma. Förbundet föreslår vidare
stöd för uppbyggnad av laboratioriere-surser som skall användas också för
fortbildning av yrkesverksamma inom energiområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
underskattning av sparpolentialen genom drift- och skötselåtgärder och andra
enklare åtgärder kan enligt SABO leda till att dessa åtgärder ej kommer atl
prioriteras och stödjas i erforderlig omfattning. Åtgärdema kräver avsevärt
mindre investeringar än t. ex. tilläggsisoleringar och fönsterbyten men
ställer i gengäld krav på bl. a. omfattande utbildningsinsatser och insatser i
form av funktionsbesiktningar och återkommande funktionskontroller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig nyckelgmpp för utbildningsinsatserna är självfallet driftpersonalen som
sköter värmeanläggningama framhåller SABO. En annan viktig nyckelgmpp är
konsultema som ska besiktiga anläggningarna och projektera ombyggnader m.m.
Fömtsättningarna för konsultemas arbete förändras i hög grad i samband med
övergång från nyproduktion till underhåll och ombyggnad. Kraven ökar dä på
kunskaper om hur byggnader och värmeanläggningar i verkligheten fungerar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utbildningen
av sådana nyckelgmpper som t. ex. maskinisterna är utomordentligt viktig för
att energisparmålet skall nås och det statliga stödet är nödvändigt för att
överbrygga de institutionella hindren som föreligger för att utbildningen av
dessa nyckelgmpper skall komma till stånd. Enligt SABO:s mening bör därför
bidraget till energiutbildningen bibehållas på minsl nuvarande nivå under den
resterande delen av energisparperioden, dvs. fram till år 1988. I del stora
hela är utbildningsbidraget relativt litet i jämförelse med övrigt statligt
stöd till energisparverksamheten. Utbildningen av såväl driftpersonal som
andra nyckelgmpper, t. ex. energihandläggare är dock av stor betydelse inte
enbart när det gäller att uppnå en effektiv drift av anläggningarna utan också
för att invesleringar i energi-sparåtgärder skall komma till stånd och ge bästa
effekt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1448>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1449>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>293</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.16
Rådgivning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Del
är av väsentlig betydelse att fastighetsägare, förvaltare och boende har
möjlighet att kontakta kommunala rådgivare och besiktningsförrättare - och
andra gmpper av kommunala tjänstemän - i ärenden som rör energihushållning,
annan bostadsförbättring och även frågor i övrigt som berör kommunal bostads-
och energiplanering, stadsförnyelse osv. anser planverket.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
framhåller att det från konsumentemas synpunkt är viktigt att man i varje
kommun tar ställning till om och hur konsumentrådgivning och energirådgivning
skall kopplas till varandra. Konsumentverkets erfarenheter tyder på att del i
många kommuner torde vara möjligt att förbättra verksamheten genom ytterligare
samordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
arbetsgmpp inom bostadsdepartementet som utrett stödet till den kommunala
energirådgivningen föreslår att statsbidraget successivt minskar och att
verksamheten ges en mer ordinarie plats i den kommunala organisationen. BFR
delar denna uppfattning. Rådet vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten
på den skiss till etl kommunall byggnadskansli som har presenterats av
Kommunförbundet i en diskussions-PM. All personal som handlägger
byggnadsärenden skulle kunna gå in i ett gemensamt byggnadskansli. Kansliet
skall kunna arbeta åt kommunstyrelsen, fastighetsnämnden, förmedlingsorganet
men också åt energiverket, brandmyndigheten, yrkesinspektionen, länsstyrelsen,
civilförsvarsstyrelsen, länsbostadsnämnden m. fl. Kansliet fömtsätts i princip
vara självfinansierande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
rådgivnings- och besiktningsverksamheten konstaterar SABO att den vidgning av
verksamheten som motiveras av bostadsförbättringsprogrammet snarare kräver
ökade än minskade slatliga insatser för att målen för energihushållning och
bostadsförbättring skall kunna nås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksbyggen
menar också att det är viktigt atl staten ger bidrag för att stimulera fram
rådgivning och utbildning. Om statsbidragen upphör kommer med stor sannolikhet
verksamheten alt minska med färre åtgärder i energihushållande syfte som följd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
föreslår att fortsatta statsbidrag skall utgå Ull den kommunala besiktnings-
och rådgivningsverksamheten och alt samtliga kommuner i landel bör, eventuellt
med administrafiva styrmedel, stimuleras att bygga upp en dylik verksamhet. En
parallell kan dras till den energirådgivning som sker på lantbmksnämndema genom
lantbmksstyrelsens försorg. Efter det alt avgiftsbeläggning införts har
efterfrågan på denna rådgivnig minskat påtagligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunförbundel
anser att avveckling av det statliga stödet till den kommunala rådgivnings- och
besiktningsverksamheten endast kan godtas i den takt som finansieringen kan
överföras till normal bostads- och lokalförvaltning. Kommunförbundet kan
således inte instämma i energiverkets åsikt om finansiering av denna
verksamhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1450>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1451>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>294</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
det är svårt att bedöma den kommunala energirådgivningens del i det uppnådda
sparresultatet har Föreningen Sveriges Energirådgivare full förståelse för.
Det är emellertid föreningens övertygelse att fastighetsägare som erhållit
energibesiktning och -rådgivning vidtar bällre ålgärder än övriga vilket leder
lill större energibesparing i förhållande lill investeringen. Föreningen
Sveriges Energirådgivare anser att de kommunala energi-rådgivarna är en mycket
viktig faktor för genomförandet av energisparplanen. Genom att även
besiktningar kopplade till bostadsförbättringsprogrammet skall utföras av
energirådgivare har deras betydelse ökat. Föreningen har mot den bakgmnden
svårt att förstå förslaget om att det statliga stödet till kommunema för denna
verksamhet ska upphöra efter budgetåret 1985/86. Via kontakter med föreningens
medlemmar har föreningen förstått att det är endast ett fåtal kommuner som
kommer att ha kvar en utåtriktad energirådgivningsservice till allmänheten utan
statligt ekonomiskt stöd för en sädan verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Värmeverksföreningen
finner det angeläget att en överföring av det ekonomiska ansvaret för
verksamheten från staten till kommunema sker på sådant sätt att kontinuiteten i
verksamheten inte äventyras. Det är därför angeläget att ändringen i
finansieringsansvaret följs upp noggrant från statens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NBD
anser att en större medvetenhet och höjd kompetensnivå hos villaägare,
fastighetsägare, byggare och konsulter främjar energibesparingsåtgärder. Hos
konsultema finns redan i dag hög kompetens i energihushållningsfrågor, utöver
den som de kommunalt anställda energirådgi-vama besitter. För att nå en hög
effektivitet i energirådgivningen måste konkurrens på lika villkor tillåtas
mellan kommunens rådgivare och fristående konsuller, varvid kommunens
energirädgivare ej får favoriseras genom särskilda åtgärder. Industriförbundet
betonar ytterligare denna ståndpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt LO väsentligt alt verksamheten med energirådgivning vid
utvecklingsfondema fortsätter. LO anser därför att för ytterligare en tid bör
stöd utgå till denna energirådgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIND
hävdar att dagens energirådgivning, där företagen via energikonsulenter vid
utvecklingsfonderna får råd om lönsamma åtgärder i stället för som tidigare
bidrag till olönsamma åtgärder, har givit dokumenterat goda resultat. SIND
anser energirådgivningen ger upphov till energibesparingar pä cirka 25 % av de
besökta företagens energianvändning (10 % kan ofta sparas med investeringar som
ryms inom driftbudgeten).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingsfonden
i Södermanlands län, som har deltagit i en försöksverksamhet med
avgiftsfinansierad verksamhet, framhåller att av de modeller som prövals vid
fonden misslyckades den med 1(X) % avgiftsfinansiering. Modellen med 50 %
avgiftsfinansiering är enligt fonden den bästa medelsanvändningen.
Utvecklingsfonden i Östergötlands län framför atl rådgivningen till
näringslivet synes vara lönsam såväl för samhället som det enskilda företaget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1452>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1453>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>295</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
anser det olyckligt om utvecklingsfondernas uppsökande och initierande
verksamhet skulle avgiftsbeläggas då sannolikl just ulbildning och fri
rådgivning är del område där man kan förvänla störsl effekl inom
energihushållningsområdet på lång sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.17
Administrativa styrmedel</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Planverket
finner all utredningen alltför summariskt har behandlat byggnormernas effekt
på energisparandet. Verkel anser all SBN bevisligen har hafl effekter för atl
minska energianvändningen i nya byggnader sedan 1977. Härtill kommer den
informativa verkan av normerna, som klarare än något annat styrmedel förmedlar
regeringens och riksdagens beslutsamhet att spara energi i nybyggnad.
Planverket anser atl föreskrifier i SBN(PBL) i form av funktionskrav för
begränsning av energibehovet hos nya byggnader är del effektivaste styrmedlet
för atl åstadkomma mycket energisnåla nya byggnader ulan onödig
detaljreglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller administrativa styrmedlen typ byggnormer anser bl.a.
byggnadsstyrelsen atl dessa i praktiken har stor betydelse och genomslagskraft.
Energiverkets utredning antyder att så inle skulle vara fallet. Enligt
byggnadsstyrelsens mening har kostnadsutvecklingen m.m. i hög grad medfört atl
minimistandard eftersträvas och atl ändringar inte görs ulan administrativa
eller ekonomiska styrmedel. Det är sedan en delvis annan fråga om dessa
administraliva och ekonomiska styrmedel utformats på bästa sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
styrmedel som på sikt ger största minskningen av energi för uppvärmning av
bostäderna är enligt Föreningen Sveriges Energirådgivares uppfatlning de krav
på nyproduktion och ombyggnation som finns i svensk byggnorm, SBN. I dag
överträffas mycket ofta normens krav vid främst nyproduktion av småhus. Även
vad beträffar flerbosladshusen överträffas normen ofta vad avser isolering av
vindsbjälklag och fönster. En skärpning av nuvarande norm bör inte innebära
några lekniska eller ekonomiska problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
sikl måste alla befintliga hus byggas om/moderniseras. Vid dessa tillfällen bör
husets energistatus också åtgärdas. Det betyder att på sikt kommer alla hus atl
bli energisnåla. Föreningen är övertygad om att inom 15-20 år kan huvudparten
av våra bosladshus ha en energiförbmkning av 100-120 kWh/m2/år eller lägre.
Denna nivå ger en sänkning av toiala energiförbmkningen i våra bosläder som
vida understiger nuvarande mål i energisparplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NBD
har en annan uppfattning om dessa adminislrativa styrmedel. Det är i försia
hand ekonomin som skall styra energihushållningsåtgärdernas omfattning och
inriktning och inte samhället i form av planverk och byggnadsnämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
detta följer enligt NBD att det egenlligen inte längre behövs några</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1454>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1455>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>296</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bestämmelser
i byggnadslagen/byggnadsstadgan eller offentliga byggnormer om
energihushållningsålgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
optimala energihushållnings- och ROT-åtgärderna för befintliga byggnader är
inte lika för alla byggnader. Varje byggnad är unik. Detta faktum är ett tungt
vägande skäl för alt det, åtminstone när del gäller åtgärder i det befintliga
byggnadsbeståndet, inte skall finnas några centralt ulformade och generelll
gällande energihushållningsnormer. Del torde inte finnas någon som har
kompetens att formulera sådana generellt gällande regler som är entydiga och
meningsfulla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
menar NBD att det ligger i fastighetsägarens eget intresse atl vidta lämpliga
energihushållnings- och ROT-åtgärder. Inom detta område finns många kompetenta
konsulter som kan bistå fastighetsägaren i konlrollen av hur arbetet utförts.
Härav följer att det är onödigi att bygga upp en myndighetsorganisalion, som
skall ha till uppgifl att konlrollera (ofla ulan att ta något eget ansvar) att
åtgärderna genomförs och på vilket sätt. Om företagen får ta på sig större
ansvar för sina åtgärder och lämna mer heltäckande garantier för effekterna
minskas behovet av kontroll från myndigheternas sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styråtgärder
i form av påbud ger enligt ÖB inledningsvis mätbara resultat. Det krävs dock
omfattande kontrollåtgärder för att säkerställa måluppfyllelsen. Risk
föreligger atl det sker en återgång och effekten ebbar ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.18
Forskning och utveckling m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
statligt styrmedel som inte behandlas i rapporten är stöd till forskning och
utveckling. Genom utveckling av ny energieffektiv teknik kan sannolikt på sikt
betydande energihushållningseffekter uppnås. Även om detta är ett styrmedel med
annan tidsdimension än de i rapporten behandlade, är det enligt
energiforskningsnämnden en brist att rapporten inte har behandlat det. Med
tanke på att energiforskningen enligt statsmaktemas rikflinjer på senare tid
alltmer har inriktats mot tekniska system som kan införas redan på kort och
medellång sikt, är det nödvändigt att statsmaktema även beaktar att stöd till
forskning och utveckling kan vara ett styrmedel för att genomföra
energihushållningsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
remissinstanser, bl.a. TPR, BFR, Kommunförbundet och NBD, anser liksom
energiverket att man fortsättningsvis skall stödja forsknings-och
försöksverksamhet. Det är dock viktigt, framhåller NBD, att man löser de
problem i form av administrativa trögheter som ofta uppträder vid ansökan om
och fördelning av offentliga anslag till FoU. NBD föreslår att en, eller
eventuellt flera, fasta referensgrupper inrättas med inriktning på
energihushållning och energiteknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BFR
pekar i detta sammanhang på att fortsatt intemationellt samarbete också är
viktigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
provningsanstalt framhåller atl den nya, energieffektiva tekni-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1456>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1457>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>297</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ken
ofta kräver större insalser av leknisk utvärdering och besiktning. En tydlig
trend är att olika produkter som syfiar lill att hushålla med energi och som
bygger på teknik eller nya lillämpningar av tidigare känd leknik introduceras i
starkt ökande omfattning. Resurser för att utvärdera och prova produkterna, med
avseende på såväl energiegenskaperna som andra egenskaper, avgör om produkten
skall kunna få en snabb marknadsintroduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
har i regel beställt provningar av hushållsprodukter och
uppvärmningsanordningar m.m. från statens provningsanstalt, men själv medverkat
vid uppläggningen bl.a. för att säkerställa att de svarar mol konsumenternas
informationsbehov. Eftersom energiområdet alltjäml är i ett intensivt
utvecklingsskede är del angeläget atl sialsmaklerna säkerställer att provning
av energiprodukter kan fortsätta. Detta är bland annat angeläget för att få
fram funktionsinriktade provningsmetoder. Om sä sker kan man på längre sikt
verka för att tillverkare själva står för provning av sina produkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BFR
tar upp frågan om energistatistik. Gmnden för planering och utvärdering av
energihushållningsåtgärder är att energianvändningens sloriek är känd
framhåller BFR. Detta gäller såväl på nationell, kommunal och lokal nivä, t.ex.
i etl visst fastighetsbestånd. Från nationell synpunkt är del angeläget att den
kommunala statistiken utformas så all den vid behov kan sammanställas för
nationella avstämningar mot exempelvis de uppsatta energisparmålen. Det
nationella energihushållningsmålet bör också kunna brytas ned på kommunal nivå.
Detta är enligt BFR:s mening angelägna utvecklingsuppgifter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1458>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:61.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1459>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>298</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
14</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Små vattenkraftverk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning
av och remissyttranden över statens energiverks rapport (Rapport nr 1984:4)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innehåll</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning av slatens
energiverks rapport .... 299</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Remissyttranden ............................................. 301</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Remissförfarandet ....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>301</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänl ..................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>302</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Fortsatt investeringsstöd ............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>303</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Stöd till förprojektering ............................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>303</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utformning av förslag till
standardfinansiering .. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>303</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Prissättning ............................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>303</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Energibeskattning ....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>304</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Rådgivning ................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>304</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utbyggnad i undantagna
vattendrag ................ </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>304</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1460>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:73.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1461>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>299</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Sammanfattning av statens energiverks rapport</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Utbyggnadsmöjligheter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
enlighet med direktiven har en sammanställning gjorts av den teoretiska
potentialen för små vattenkraftverk. Sammanställningen omfattar möjligheter
till komplettering respektive iståndsättning av i drift varande kraftverk
respektive nedlagda verk, möjligheter till nybyggnad i anslutning till
befintliga dammar samt möjliga utbyggnader av små vattenkraftverk i tidigare ej
utbyggda fallsträckor. Därvid har en översiktlig bedömning gjorts av
ulbyggnadskostnaden, varvid utbyggnader understigande 2 kr/ kWh, år resp
3kr/kWh, år har redovisats. Hänsyn har inle kunnat las till motstående
intressen på annal sätt än att potentiella utbyggnader av minikraflverk i
sådana vattendrag som har undantagits från utbyggnad av riksdagen har
särredovisats. Adminislrativa fömtsättningar som ägarförhållanden m. m. kan
givetvis reducera den teoretiska utbyggnadspotentialen väsentligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
effeklregistret 100-1500 kW finns ca 520 anläggningar i drift med en
installerad effekt av ca 275 MW och en medelårsproduklion på ca 1200 GWh. Ett
teoretiskt möjligt energitillskott genom komplettering eller förnyelse av
dessa anläggningar samt återuppbyggnad av nedlagda kraftverk beräknas till ca
300 GWh/år vid en utbyggnadskostnad under 2 kr/kWh, år och ca 800 GWh/år under
3 kr/kWh, år. Potentialen för utbyggnad till en kosinad under 2 kr/kWh, år vid
befintliga dammar beräknas till ca 50 GWh och till en kosinad under 3 kr/kWh,
år till ca 200 GWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
icke utbyggda vattendrag uppskattas den teoretiska potentialen översiktligt
till ca 190 GWh/år vid en utbyggnadskostnad under 2 kr/kWh, år och om samtliga
utbyggnader under 3 kr/kWh, år skulle genomföras till ca 2690 GWh/år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanlagl
uppskattas den teoretiska utbyggnadspotentialen för små vattenkraftverk till ca
540 GWh/år vid utbyggnadskostnaden högst 2 kr/ kWh, år respeklive lill ca 3690
GWh/år vid koslnaden 3 kr/kWh, år. Om hänsyn tas lill beslut om undantag från
vatlenkraftsutbyggnad reduceras siffrorna till 455 «2 kr/kWh, år) respektive
2505 (<3 kr/kWh, år) GWh/år. Det är angelägel atl framhålla att detla är en
teoretisk potential. De angivna siffrorna behöver reduceras väsentligt med
hänsyn lill motstående intressen, ägarförhållanden mm för att den tillgängliga
utbyggnadsvolymen skall erhållas. Som jämförelse kan nämnas all den
återstående ekonomiskt utbyggnadsvärda vattenkraften i större kraftverk
beräknas lill ca 25 TWh varav endast en liten del är tillgänglig för utbyggnad
sedan hänsyn lagils lill motstående inlressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att göra en bedömning av vad som är sannolik utbyggnad av små vattenkraftverk
kan man ulgå från utbyggnadstakten under senare år och därefier bedöma vilken
effekt situafionen på elmarknaden och evenluella</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1462>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1463>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>300</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förbättringar
av utbyggnadsvillkoren kan ge. Under åren 1978-81 då 35 % i statsbidrag till
invesleringar i små vattenkraftverk utgick, uppgick utbyggnaden till ca 50
GWh/år. Under perioden 1981-83, då det fanns möjlighet att få lån från
oljeersättningsfonden lill 50 procent av investeringskostnaden, uppgick
utbyggnaden till ca 5 GWh/år och förväntad utbyggnad under år 1984, med 15
procenl i statsbidrag, är cirka 25 GWh/år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
genomförande av de av verket förordade stimulansåtgärdema bedöms den årliga
ulbyggnaden i små vattenkraftverk öka något, till ca 30 GWh/år. Det skulle
innebära atl lillskotlel till årlig vattenkraftsproduklion i små
vattenkraftverk efter en tioårsperiod skulle uppgå till ca 300 GWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är givetvis ett blygsamt tillskott till landets hela elprodukiion, men innebär
dock ett bältre utnyttjande av en förnybar energikälla och har dessutom en viss
regionalekonomisk och induslripolitisk betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
slatligt stöd till energiinvesteringar skall utgå även för år 1985, bör små
vattenkraftverk komma i åtnjutande av sådant stöd. Stödet bör ges på samma villkor
som under år 1984, dvs. med 15 procent av investeringskostnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att öka antalet projekterade anläggningar föreslår verket alt stafligt bidrag
utgår med ca 50 procent av förprojekteringskostnaderna för små vattenkraftverk.
Stödet bör utgå under en begränsad lidsperiod om förslagsvis två år. Bidraget
föreslås utgå inom ramen för gällande oljeersätt-ningsprogram och finansieras
inom detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verket
har utrett de ekonomiska fömtsättningarna för utbyggnad av små vattenkraft vid
olika finansieringsalternativ. Verket har därvid kunnat konstatera att det
finns möjligheter till långsiktig finansiering genom tex Svenska
Personalpensionskassan (SPP) om säkerhet genom inteckningar och statsgaranti
inom ramen för oljeersättningsprogrammet är tillgänglig. Med nuvarande
finansieringsmöjligheter är utbyggnader upp till 2 kr/Wh, år lönsamma att
genomföra. Utbyggnader upp till 3 kr/kWh, år, fömtsätter subventioner eller
betydande egenfinansiering. Verkel avser att slutföra diskussioner med
långivare i avsikt att utforma ett förslag till standardfinansiering av små
vattenkraftverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verket
har granskat de ekonomiska villkoren för kraftleveranser från små
vattenkraftverk och funnit att inom branschen utarbetade rekommendationer (de
sk EKOVISAM) i princip är skäliga men att tillämpningen av dem f. n. är
otillfredsställande. Efter överläggningar har Svenska Elverksföreningen gjort
åtaganden för att kraftfullt verka för atl elkraftsöverskotl inköps av
eldistributörerna och att EKOVISAM därvid tillämpas. Elverksföreningen skall
lämna en rapport härom till statens energiverk i febmari månad år 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verket
har analyserat tillståndsprocessen för små vattenkraftverk och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1464>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1465>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>301</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>därvid
funnit atl det inte fmns skäl all föreslå ändring i denna, särskilt med tanke
på att en ny vattenlag nyligen har införts. Liksom för andra typer av
vatlenkraflsärenden bör skyndsamhet i handläggning av ärenden som rör små
kraftverk eftersträvas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Oklarhet råder om det är
tillåtet att uppföra små kraftverk i vattendrag som har undantagits från
vatlenkraftsutbyggnad i den fysiska riksplaneringen och i tillflöden till
dessa vallendrag. Verkel anser det angelägel att regeringen snarast avgör
inneliggande ärenden och härigenom klargör frågan eftersom nuvarande
förhållanden medför klara olägenheler. Verkel anser att utbyggnader av små
vattenkraftverk som inte är av ingripande beskaffenhel eller betydande
omfattning bör medges i källflöden till undantagna vattendrag, särskilt som
utbyggnaderna ofta sker på direkt initiativ av den lokala befolkningen, som
därvid alltså själv tar ansvar för miljöförändringar, störningar av fisket etc.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Verket föreslår att
skattefrihet ges för kraft producerad i anläggningar under 100 kW (f. n. gäller
gränsen 50 kW) För att tröskeleffekter skall undvikas bör en skattefri
produktion om 0,4 GWh medges för anläggningar mindre än 1500 kW.
Energiskattekommittén beräknade i silt betänkande (SOU 1982:16) del
statsfinansiella bortfallet vid genomförande av dessa åtgärder till ca 5,5
miljoner kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Verket föreslår att de
regionala utvecklingsfonderna ges uppgiflen att översiktligt informera om
administrativa och tekniska frågor i samband med utbyggnad av små
vattenkraftverk. Lämplig kompletterande utbildning bör då ges medarbetare vid
utvecklingsfonderna. Verkel har i denna fråga samrått med statens industriverk.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sedan år 1975 har cirka
100 små vattenkraftverk med en installerad effekl av sammanlagt ca 50 MW
uppförts eller renoverats i landet. Detta har inneburil ulmslningsleveranser om
sammanlagt ca 280 milj.kr. och anläggningsarbeten för ungefär samma belopp.
Flera svenska företag är specialiserade för tillverkning av turbinaggregat m.
m. för små vattenkraftverk. Ca 60 personer/år beräknas sysselsättas med
utrustningstillverkning och ca 70-100 personer/år med anläggningsarbeten. Även
om sysselsättningen är begränsad till volymen är den av viss regional
betydelse. Endast ett utrustningstillverkande företag har haft export av små
vattenkraftverk av någon omfattning. Potentialen för export har emellertid ofta
påtalats under utredningsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Remissyttranden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1
Remissförfarandet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden avgetts av riksrevisionsverkel, vatlenöverdomslolen,
fiskeristyrelsen, riksantikvarieämbetet, slatens naturvårdsverk, statens
planverk, statens industriverk, statens valtenfaUsverk, kam-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1466>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1467>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>302</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>markollegiel, länsstyrelserna i Skaraborgs, Värmlands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, Kungl. Vetenskapsakademien,
Lantbrukarnas riksförbund. Svenska Bankföreningen, Svenska Elverksföreningen,
Svenska Kommunförbundet, Svenska Kraftverksföreningen, Sveriges
Energiföreningars Riksorganisation samt Älvräddarnas samorganisation.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Många av remissinstanserna är starki kriliska lill en
omfattande utbyggnad av småvattenkraftverk. I flera yttranden framhålls atl
skadorna av en sådan utbyggnad överväger nyttan. Sådana synpunkter framförs av
bl.a. vatlenöverdomslolen, fiskeristyrelsen, naturvårdsverket, kammarkollegiet,
Kungl. Vetenskapsakademien samt länsstyrelsen i Värmlands, Jämtlands och
Norrboltens län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vatlenöverdomslolen anser all det eltillskoll som kan
erhållas vid en utbyggnad av små kraftverk uppnås till priset av mer omfattande
skador och högre kostnader per energienhel än en motsvarande utbyggnad av
större kraftverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fiskeristyrelsen anser det inle försvarbart att stimulera
en utbyggnad av små kraftverk med hänsyn till de slora skador som fisket
sammantaget drabbas av vid en mer systematisk utbyggnad av små vattendrag.
Styrelsen avstyrker mycket bestämt förslagel om fortsatt generellt stöd till
minikraftverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skeptisk till mer omfattande utbyggnad är också Svenska
Kraftverksföreningen och Svenska Elverksföreningen. Kraftverksföreningen anser
det vara svårt att få ekonomi i projekten och framhåller att de kostnadsuppgifter
som lämnats inte utan vidare kan jämföras med motsvarande för större kraftverk.
Dels är erfarenhelerna av utbyggnad av små kraftverk relativt begränsad, dels
är kraftproduktionen på grund av dåliga regleringar ofta av sämre kvalitet och
dels är drifts- och underhållskostnaderna per kilowattimme mycket högre än för
slora kraftverk. Elverksföreningen anser att stödåtgärder som de föreslagna
eller liknande är nödvändiga om den bedömda utbyggnaden skall komma till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den utbyggnadstakt om ca 30 GWh/år som anges möjlig i
rapporten kommenteras nästan inte alls av remissinstanserna. VatlenfaU uppger
att den utbyggnad som kan komma till stånd knappast är högre än 500 GWh.
Elverksföreningen betraktar rapportens bedömning som en positiv målsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De förslag om slöd, skattefrihet m. m. som ges i rapporten
stöds som helhet av länsstyrelsen i Värmlands län, liksom av Lantbrukarnas
riksförbund. Svenska Kraftverksföreningen anser sig inle ha anledning att
erinra mot förslaget, men hävdar atl stimulansen skulle bli större om det av
energiverket utredda systemet med förskotlering av rättegångskostnaden i
vattenmål infördes. För en strömfallsägare är rättegångskostnaderna inte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1468>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1469>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>303</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>möjliga all fömtse och de måste betalas anlingen lillstånd
lämnas eller ej. Om rättegångskostnaderna stannade på statsverket vid avslag på
ansökan, så skulle enligt kraflverksföreningen tillkomsten av nya småkraftverk
underlättas. Denna uppfattning delas av Sveriges Energiföreningars Riksorganisation.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksrevisionsverket ifrågasätter mot bakgmnd av de
begränsade syssel-sättningseffektema och den relativt höga subventionsgraden,
om tillräckliga motiv finns för förslagen lill subventionering av små
vattenkraftverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Fortsatt investeringsstöd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget alt behålla stödet till småkraftverk med 15
procent av investeringskostnaden möler invändningar från länsstyrelsen i
Norrbottens län och Sveriges Energiföreningars Riksorganisation, som anser
stödel olillräckligt. VatlenfaU ställer sig tveksam till ett generelll stöd
för utbyggnad av småkraftverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Stöd till förprojektering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget om bidrag med 50 procent av kostnaderna för
förprojektering möter invändningar från Sveriges Energiföreningars
Riksorganisation som anser att gränsen 1500 kW för bidrag bör kompletteras med
en energigräns på 6 GWh/år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Utformning av förslag till standardflnansiering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inga erinringar lämnas. Svenska Bankföreningen utgår från
att diskussioner om utformningen av en standardfinansiering förs med flera
banker och flera försäkringsbolag, dels för att få bästa möjliga finansiering,
dels med hänsyn till konkurrensneutraliteten mellan kreditinstituten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Prissättning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget att Svenska Elverksföreningen skall verka för
atl föreningens rekommendationer (EKOVISAM) efterlevs möter invändningar endasl
från Sveriges Energiföreningars Riksorganisation, som anser att ställning bör
tas till ett förslag om möjlighet till laglig prövning av skälighet i
kraftkontrakt. Organisationen ifrågasätter Elverksföreningens möjligheter att
åstadkomma ett tillfredsställande resultat, eftersom inte samtliga distributörer
är medlemmar i Svenska Elverksföreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 120. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1470>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1471>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>304</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7 Energibeskattning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget om befrielse från energiskatt för anläggningar
mindre än 100 kW saml, för anläggningar upp till 1500 kW, befrielse från skatl
för en produktion av 0,4 GWh/år möler inga invändningar hos remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8 Rådgivning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget att låta utvecklingsfonderna få ansvar för
informalion i adminislrativa och tekniska frågor vad gäller utbyggnad av
minikraftverk möter krilik från länsstyrelsen i Jämtlands län och Sveriges
Energiföreningars Riksorganisation. Enligt länsstyrelsen är viktiga frågor i
samband med utbyggnad av små vattenkraftverk atl avväga nyttan i förhållande
till inverkan på motstående intressen. En aktiv rådgivning med syfte att minska
kostnaderna för de undersökningar som är nödvändiga för att fallrättsägaren
skall kunna ta ställning till en eventuell utbyggnad borde vara en naturlig sak
för länsstyrelserna snarare än utvecklingsfonderna. Sveriges Energiföreningars
Riksorganisation anser det olämpligt att salsa slora belopp på utbildning av
personal i de regionala utvecklingsfonderna. I slället bör den kompetens som
redan finns hos Sveriges Energiföreningars Riksorganisation ulnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.9 Utbyggnad i undantagna vattendrag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energiverket gör i sin rapport bedömningen att små
kraftverk som inte är av ingripande beskaffenhet bör kunna tillåtas i
källflödena till vattendrag som är undantagna genom riktlinjer i den fysiska
riksplaneringen. Denna ståndpunkt får av flera remissinstanser stark kritik.
Vattenfall delar energiverkets uppfattning medan bl.a. vatlenöverdomslolen,
kammarkollegiel, riksantikvarieämbetet, fiskeristyrelsen och Älvräddarnas samorganisation
anser det hell klart alt riktlinjema också omfattar småkraftverk i bi- och
källflöden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kammarkollegiet framhåller att undanlagen innefattar
nederbördsområdena i sin helhel, därigenom såväl biflöden som källflöden. 1
övrigl gäller att endast smärre åtgärder som hänför sig t. ex. till redan
företagen reglering bör kunna tillåtas av regeringen. Av det sagda följer att
nya småkraftverk inom undantagna områden inte är tillåtna, framhåller
kammarkollegiet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1472>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:38.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1473>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>305</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga
15</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Energiperspektiv 1970—95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av statens energiverks rapport (rapport nr
1984:7)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bakgrund och prognosförutsätlningar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Sverige likaväl som i de flesta andra länder har
energisystemet kraftigt förändrats sedan 1973. Ökningslakten i
energiförbrukningen i hela OECD-området har successivt sjunkit och
industriproduktionen har blivit mindre energiiniensiv. Inom ramen för en i
stort sett oförändrad total energiförbmkning har olja ersatts med kol och
kärnkraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige avviker inte från detta allmänna mönster. Energiprisstegringarna
har gjort investeringar i energisparande lönsamma. Olja har ersatts med el och
fasta bränslen - i Sveriges fall dock i större utsträckning med inhemska
bränslen än med kol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågoma inför framliden rör möjligheterna till fortsatt
energihushållning saml olje- och elanvändningens ulveckling med lanke på
riskerna för störningar på oljemarknaden och den beslutade
kärnkraftavvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgångspunkten för verkets prognos utgörs av en bedömning
av den ekonomiska utvecklingen i Sverige, vissa anlaganden om de internationella
energimarknaderna samt en analys av de hittillsvarande tendenserna vad avser
energianvändning och energitillförsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande den ekonomiska utvecklingen har verket följt
långtidsutredningens altemativ 1 för perioden 1980 till 1990. För industrins
del innebär det en årlig produktionstillväxt på 1,9%. För tiden fram till 1995
utnyttjas LU:s lägre tillväxtaltemativ med en produktionsökning i industrin på
2,1% per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oljepriset fömtsätts 1995 realt ligga någol över 1984 års
nivå men inle nämnvärt skilja sig från den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan viktig fömtsättning för prognosen är att de
energipolitiska styrmedlen antas få i stort sett samma uppläggning och
inriktning som hittills, dvs. att nuvarande reglerings- och energiskattesystem
består, att forsknings-, utvecklings- och bostadsförbättringsprogrammen vidmakthålls,
att informations- och utbildningsverksamheten fortsätter medan de speciella
investeringsprogrammen upphör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prognosresultat</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt verkets prognos förblir energianvändningen i stort
sett konstant till 1995.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oljeanvändningen väntas minska dels genom fortsall
energisparande, dels genom ersättning med främst el.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1474>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1475>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>306</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
vid lägre internationella oljepriser kan oljeersätiningen förväntas fortgå fram
till 1995 om än i långsammare takt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
industrin har energianvändningen minskal p.g.a. låg tillväxt och i ungefär lika
stor utsträckning lill följd av strukturförändringar - ökad produklion inom
energisnåla branscher, främst verkstadsindustrin - och energieffektivisering -
lägre energiåtgång per producerad enhet inom respektive bransch. Även för
perioden fram till 1995 räknar verket med ungefär lika stora energiminskningar
p.g.a. strukturella förändringar och effeklivisering. Dessa uppvägs dock i
prognosperspektivet av ökade energibehov pä gmnd av den förväntade
industriella tillväxten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
transporter, såväl person- som godstransporter, har inle utvecklingen och
introduktionen av energisnålare fordon varit tillräcklig för att uppväga ökat
transportarbete och en ulveckling mot tyngre fordon. Verkel räknar med atl
energianvändningen inom denna sektor kommer all öka till 1995.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sektorn
bostäder och service m.m. kännetecknas av intensivt energisparande - minskad
nettoenergiförbrukning och övergång till energislag med högre verkningsgrad (el
och fjärrvärme) - vilkel lett till att energianvändningen minskat. Dessa
tendenser bedöms bestå till 1995. Nybyggandet blir litet och mycket
energisnålt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Elanvändningen
förväntas stiga kraftigt till 1990 och utnyttjas bl.a. lill oljeersättning i
elpannor. Under denna period tas de två sista kärnkraftverken i drift. Mellan
1990 och 1995 blir ökningen i elanvändningen mindre. Under prognosperioden sker
också en förändring i förbrukningsmönsiret från elpannor till värmepumpar och annan
mer svårersälllig el.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
90-talet kommer elanvändningen enligt verkets prognos att växa ikapp
produktionskapaciteten så att nya produkiionsanläggningar måste tas i anspråk.
Mottryckskraft i industrin och kraft värmeverk ger begränsade bidrag till elproduktionen
men till högre kostnader än vatten- och kämkrafien. Vid mitten av 90-ialet kan
enligt verkets prognos produktionskostnaderna i råkraftledet komma alt stiga
med 50% under höglastnd. 1 konsumentledet skulle därmed motsvarande kostnader
stiga med 25% och elpriset kunna bli 10% högre över året.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
energiverkets prognos kommer fjärvärmen att öka långsammare än tidigare väntat.
Nivån på värmeleveranserna kommer att ligga under 40 TWh 1995. Energiinsatsen
blir också en annan än man tidigare räknal med - mer värmepumpar och mindre
fasta bränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kolförbmkningen
1990 och 1995 väntas bli lägre än tidigare beräkningar gett vid handen, ca 3
miljoner ton 1990 och ca 4 miljoner lon 1995.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Användningen
av de inhemska bränslena väntas öka i måttlig takt under prognosperioden.
Totalt rör det sig fortfarande om begränsade kvantiteter men de inhemska
bränslenas andel av energitillförseln ökar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1476>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1477>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>307</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Energipolitiska
slutsatser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
viktigaste energipolitiska slutsatserna som verket dragil med anledning av
prognoserna rör</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den allmänna ulformningen av
energipolitiken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>energihushållning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>oljeanvändning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>elanvändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utformning
av energipolilik</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energianvändningen
kan inte prognostiseras med säkerhet. Våra känslighetsanalyser visar att den
är tämligen känslig även för små variationer i antaganden om t. ex. ekonomisk
och teknisk utveckling. Det är därför inle meningsfullt att sätta upp
detaljerade kvantitativa mål för användning och tillförsel av energi. En
totalplanering av energisystemet skulle kräva att man ingrep i marknadssystemet
i en utsträckning som är svårförenlig med det decentraliserade system som
energiförsöijningen och energipolitiken i praktiken utgör. Dessutom inriktas
intresset på felakiiga frågeställningar. Det väsentliga är inte om energisparandet
blir 20 eller 23 TWh/år ulan om lönsamma möjligheter fill energisparande
utnyttjas eller inte. Enligt energiverkets mening bör energipolitiken inriktas
på atl skapa förutsättningar för hushåll, företag och kommuner att fatta
samhällsekonomiskt korrekta beslut om energihushållning, oljeanvändning,
elanvändning etc. Effektivt fungerande energimarknader kan ge tillräcklig
stimulans åt energisparandet och också en välavvägd olje- och elanvändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Energihushållning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energihushållningen
utvecklar sig tillfredsställande enligt verkets mening. Incitamenten att vidta
energisparande åtgärder är fortfarande starka till följd av de
energiprisslegringar som redan inträffat. Verket bedömer att staten för
närvarande kan inskränka sina insatser till i huvudsak bevakning, utbildning
och information samt forskning, utveckling och demonstration.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stora
energibesparingar kan göras genom att existerande, ny teknik utnyttjas. Våra
prognosresultat bygger på fömtsättningen all intensiteten i
informationsspridningen och anpassningsförmågan inle avtar. Kunskapsläget är
dock sådant atl man inte exakt kan säga vilken nivå på de offentliga
infomationssatsningarna delta kräver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
informationen har verket tidigare gjort den bedömningen att staten åtminstone
under en övergångsperiod fortfarande bör stödja informationsverksamheten.
Framför allt tycks det vara så att mänga mindre företag, företag som inte
producerar energikrävande produkter, fastighetsägare och förvaltare ofta
saknar kunskap om de tekniska och ekonomiska fömlsättningarna för
energisparåtgärder.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1478>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1479>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop, 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>308</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
byggnadssidan skall i fortsättningen tyngre byggnads- och installationstekniska
åtgärder samordnas med bostadsförbättringsprogrammet. Eftersom det vid sidan av
del statligt och kommunalt finansierade informationsutbudet finns betydande
intressen från enskilda förelag att sprida informalion kan de statliga
insatserna i övrigl — både vad gäller bostäder och företag - koncentreras på
aft stimulera beslut om hushållningsåigärder. Under en övergångsperiod kan
energirådgivningen i kommunerna och via ulvecklingsfonderna behöva stödjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunemas
rådgivningsverksamhet kan komma att ha stor betydelse även i fortsättningen
inte minst för att samordna energihushållnings- och bostadsförbättringsåtgärder
och underlätta för mindre förelag, småhusägare och flerbostadshusägare med
mindre fastighetsbestånd att överblicka det kommersiella informationsutbudet.
På sikt bör kommunerna själva kunna finansera denna verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
drift- och skötselålgärder krävs ulbildning. I ett inledningsskede har statliga
bidrag bedömts som nödvändiga; efter hand bör de kunna ersättas av andra former
för finansiering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
omfattande bostadsfinansieringssyslemel har kompleiierals med underhålls- och
ombyggnadslån, som även täcker energisparåtgärder i framför allt
flerbostadshus. Resterande specialdestinerade energisparstöd kan avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiinvesieringar
är ofla av långsiktig karaktär. För tillförselprojekt och energisparåtgärder i
byggnader som ej omfattas av bostadsförbättringsprogrammet och åtgärder som
faller utanför dess ramar bör kredit-marknadsinstituten uppmanas att utveckla
låneformer med jämnare återbetalningsmönster över energiinvesteringarnas
livslängd för att mildra likviditetspåfrestningen i inledningsskedet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
samhälleligt rimlig lönsamhetsbedömning av fjärrvärmeutbyggnaden tillsammans
med en effektiv taxesälining av Qärrvärmen hör till huvuduppgifterna för den
framtida kommunala energiplaneringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ligger i värmeverkens eget intresse att tillämpa fjärrvärmetaxor som leder till
etl effektivt utnyttjande av anläggningarna. Den av fastighetsägarna
påverkbara delen av taxan bör normalt motsvara den rörliga koslnaden för
värmeproduktionen. Kapitalkostnaderna kan tas ul via fasta avgifter fördelade
över investeringens hela livslängd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Energihushållningsarbetet
har kommit igång på bred front. Den underliggande drivkraften är lönsamhelen i
åtgärderna. Att stimulera och underlälta denna process är för närvarande
statsmakternas viktigaste uppgift på energihushållningsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Oljeanvändning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verket
konstaterar att landets sårbarhet vid störningar på oljemarknaden
(fredskriser) har minskat. Oljeanvändningen har sedan 1973 sjunkit med nästan
40% och ytterligare minskningar väntas till 1995. Dessutom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1480>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1481>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>309</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tycks
flexibiliteten i oljeanvändningen vara stor. Slora prishöjningar på olja skulle
redan på relativt kort sikt leda fill en betydande substitulion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
det internationella symposium som verket anordnade i oktober 1984 framkom vidare
att riskema för störningar på oljemarknaden under 80-talet nu bedöms vara
mindre än tidigare. Del är emellertid fortfarande sannolikt att oljan stiger i
pris under 90-talet och risken för mer dramatiska prisstegringar kan då inte
heller uteslutas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att de möjligheter till lönsamma oljeersättande investeringar som finns i
dagsläget och som även kvarstår vid lägre oljepriser skall kunna utnyttjas
effektivt, krävs från statens sida samma typer av insatser som för
energihushållningen. Vad gäller informationen bör dock tonvikten läggas på all
informera om osäkerheterna, fördelarna med flexibihtet och diversifiering av
energianvändningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
på den internationella oljemarknaden liksom oljeanvändningen i Sverige bör
noga följas. Ett prisfall för oljan som resulterar i en uppbromsning i
oljeersätiningen eller t.o.m. en ökad oljeanvändning behöver inte inge några
farhågor. Det är tvärtom en fördel för samhällsekonomin. Oljeanvändningen
befinner sig redan nu pä en låg nivå och om kommuner, företag och hushåll genom
informationsinsatser stimuleras att använda oljan i flexibla former (på samma
sätt som gäller för elkraften) ökar inte sårbarheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
oljepriserna däremot sjunker kraftigt - under 20 dollar per fat -uppslår en mer
komplicerad situation. Det främsta problemet kan vi dock själva inle påverka,
nämligen den cykliska effekt som kan följa. En snabb återgång till ökad
oljeförbmkning i den industrialiserade världen kan bädda för nya
oljeprischocker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
oljepriserna sjunker kraftigt i Sverige - med 30% eller mer - vare sig det sker
genom prissänkningar pä den internationella oljemarknaden och/eller genom lägre
dollarkurser — skulle fömtsättningama för en utvidgad produktion av inhemska
bränslen praktiskt taget helt försvinna. Även delar av den redan etablerade
verksamheten skulle hotas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verkel
rekommenderar alt oljeersättningspoliliken ges en långsiktig och uthållig
inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fortlöpande bevakning av förändringsförloppen på de internationella
energimarknaderna hör till statens energiverks centrala uppgifier. Detsamma
gäller analyser av konsekvenserna för den svenska energiförsörjningen och dess
sårbarhet. Verket kommer i sill utredningsarbete alt uppmärksamma följderna av
såväl sänkta som höjda oljepriser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
de speciella särbarhetsproblem som finns i transportsektorn kommer verket i en
särskild rapport senare i år att belysa hittillsvarande erfarenheter av
försöksverksamheten med alternativa drivmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Elanvändning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Elanvändningen
består enligt verkets analys av olika delar mer eller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1482>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1483>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>310</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mindre
svårersättlig användning. Till 1995 beräknas betydande delar av den mest
priskänsliga elanvändningen ha trängts undan. Återstående delar ulgörs av mer
svårersälllig elvärme, el för apparater, motorer och processändamål inom
industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
verkets prognos kommer frågan om ny produktionskapacitet att aktualiseras vid
mitten av 90-talet. Den måste då byggas ut med hänsyn Ull dels eleflerfrågans
tillväxt, substitutions- och effektiviseringsmöjlighe-tema på efterfrågesidan, dels
produktionskostnaderna för ny kapacitet saml på längre sikt urdrifttagandet av
kärnkraften till år 2010.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fömtsättning för att denna process som inkluderar anpassningar på såväl
efterfrågesidan - ersättning av el med andra energislag och effeklivisering av
elanvändningen - som produktionssidan - utbyggnad av ny produktionskapacitet —
skall fungera effektivt är korrekta prissignaler och information om
prisutvecklingen av största betydelse. Ansvaret för dessa frågor vilar ytterst
på statsmakterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
verket framhållit i sitt remissvar på EK 81 skapas de rätta styrsignalerna för
en riktig avvägning mellan olika typer av energitillförsel samt mellan
elproduktion och hushållning om priset sätts lika med kortsiktig
marginalkostnad eller — i förekommande fall — så att del uppstår balans mellan
tillförsel och användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Energitillförsel
i övrigt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Användningen
av kol ökar enligt verkets prognoser. Del stöd- och regelsystem som redan finns
ger vissa garantier för att förbrukningen sker i miljömässigt acceptabla former
och endast i de fall då ekonomiskt rimliga alternativ saknas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Marknaden
för inhemska bränslen kommer att bli förhållandevis svag under 80-talet. Vi har
dock räknat med att användningen av inhemska bränslen ökar och atl deras
konkurrenskraft successivt förbättras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
framhållits i verkets särskilda rapport om de fasta bränslenas konkurrenskraft
är del dock ännu för tidigt att säga om de så småningom kan komma att inta en
dominerande roll i energiförsörjningen. En mindre snabb introduktionstakt för
inhemska bränslen bedöms av verkel inle vara någon nackdel. Det ger bl. a.
möjligheter till teknisk och ekonomisk konsolidering och därmed en sundare
företagsutveckling.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1484>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:43.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1485>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>311</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
16</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Förbränning av torv — Hur kan miljökraven tillgodoses?
Redovisning av möjligheter att begränsa utsläppen av försurande ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning
av och remissyttranden över statens energiverks rapport (1984-11-01)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>InnehåU</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning av rapporten ............................ 312</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Remissyttranden ............................................ 318</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Remissförfarandet ...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>318</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänl ..................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>318</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Emissionsbegränsande ålgärder
vid förbränning av torv </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>319</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Övrigt ....................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>320</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1486>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:76.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1487>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>312</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Sammanfattning av rapporten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Användningen
av inhemska bränslen har ökat betydligt under senare år. Från miljösynpunkt är
det angeläget att dessa bränslen inte ger upphov till större miljöproblem än
kol. Energiverket behandlar i denna rapport frågan om hur de miljökrav som
gäller vid koleldning kan tillgodoses vid förbränning av torv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Underlaget
för bedömning av utsläppsnivåer av olika föroreningar vid torvförbränning är i
vissa avseenden ännu bristfälligt. Antalet pannor i drift med torv som
huvudbränsle är tämligen litet i Sverige. De pannkon-stmktioner som använts för
förbränning av torv har i stor utsträckning hämtats från tekniken för
förbränning av andra fasta bränslen, främst kol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utsläppen
av föroreningar från torvförbränning kan till övervägande del hänföras till
bränslets innehåll av föroreningar. Kväveoxidbildningen kan delvis relateras
till kväveinnehållet i torvbränslet, men är liksom utsläppen av organiska
föreningar i stor utsträckning beroende av förbränningsbetingelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulsläppsnivåer
för olika föroreningar relateras i regel lill energiinnehållet i det tillförda
bränslet. Härvid bör beaktas att särskilda förhållanden råder för torv, p. g.
a. att torv oftast är ett betydligt fuktigare bränsle än kol och olja. Därmed
kan rökgaskondensering bli ekonomiskt attraktivt, vilket medför att den metod,
enligt vilken utsläppsnivåer vid förbränning normall anges, inte alllid på ett
enkelt säll kan tillämpas för torv. Det är därför vid prövning enligt
miljöskyddslagen av torveldade anläggningar särskilt angeläget atl hänsyn tas
till de förhållanden som råder vid den enskilda anläggningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
torveldade anläggningar som antas vara i drift i början eller mitten av
1990-talet innebärande en torvbränsleanvändning på 4-5 TWh/år, beräknas komma
att släppa ut ca 2000 ton svavel/år, motsvarande ca 4000 ton svaveldioxid/år
och drygt 4000 ton kväveoxider/år. Fömtsättningen för beräkningen är att dagens
teknik utnyttjas och att emissionsbegränsande åtgärder inte vidtas. Som
jämförelse kan nämnas alt de totala utsläppen av svaveldioxid och kväveoxider i
Sverige år 1990 beräknas bli ca 200000 ton svaveldioxid/år resp ca 280000 lon
kväveoxider/år. Kväveoxidutsläppen är räknade som kvävedioxid (NO).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Innehåll
av föroreningar i svenska torvmarker</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
allmänna kunskapen om innehållel av föroreningar i Sveriges torvmarker är
förhållandevis god. Stora variationer har konstaterats såväl mellan olika myrar
som inom enskilda myrar i både horisontal- och vertikalled.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vissa områden i Sverige förekommer förhöjda svavelhalter i torv beroende på
omgivningspåverkan och påverkan vid torvbildningen. Som bränsle är det framför
allt två torvslag, vitmosslorv och kärrtorv, som kommer</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1488>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1489>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>313</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>till
användning. Generellt kan sägas att såväl svavel- som kvävehalterna i
vitmosslorv är lägre än i kärrtorv. En myr är oftast uppbyggd av olika
torvslag, varför betydande variationer i föroreningshalterna kan förekomma i
framför allt verlikalled. En övervägande del (ca 85%) av de svenska
torvmarkerna avsedda för lorvbränsleproduktion bedöms hålla sådana svavelhalter
atl torven vid förbränning ger utsläpp som understiger det högsta aktuella
riktvärdet för kol, som är 0,17 g svavel/MJ tillfört bränsle.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Betingelserna för
anrikning av spårelement (metaller) i torv är mycket komplexa. Myrama fungerar
som filter som fångar upp och anrikar spårelement i grund- och ytvatten samt
nederbörd. Halterna i torv blir därför beroende av den kemiska sammansättningen
hos omgivande mark, spårelementens rörlighet saml de hydrologiska
förhållandena. Mycket höga halter av metaller kan i vissa fall förekomma. Detla
inträffar oftast i mindre myrar eller delar av slora myrar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid val av myr för
torvbrytning bör noggranna undersökningar göras av föroreningsinnehållet i
myren. Beslämning av svavelinnehållet bör göras, bl. a. för bedömning av om
emissionsbegränsande åtgärder blir nödvändiga vid förbränningen. Vidare bör
analyser göras av framför alll uraninnehåll. I nägra enstaka fall kan
uraninnehållet i torvbränslet leda till atl askans innehåll blir så stort att
tillstånd erfordras enligt lagen om kärnteknisk verksamhet för haniering av
askan. En mycket liten del av Sveriges myrar lämpade för lorvbränsleproduktion
bedöms dock innehålla så mycket uran att halten i askan överstiger den gräns
200 ppm då tillstånd skulle krävas. Om uranhalten visar sig ligga i närheten av
denna nivå bör även förekomsten av andra radioaktiva ämnen, främsl radium,
undersökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utsläpp
av svaveldioxid — emissionsbegränsande åtgärder</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
förbränning av svavelhaltiga bränslen binds en varierande del av svavlet i
askan. Variationen i svavelbindningen i askan är stor och anses bero av dels
askmängd och alkaliniteten i denna, dels tillämpad förbränningsteknik. Andelen
sulfatbundet svavel i bränslet kan också ha viss betydelse. Svavelbindning upp
till 15% har uppmätts vid torvförbränning. Vid lorveldning bedöms i allmänhet
de riktvärden kunna innehållas som gäller för koleldning i anläggningar där
svavelutsläppet understiger 400 lon/år, dvs. 0,10-0,17 g svavel/MJ tillfört
bränsle. I de fall när svavelinne-hållel i torvbränslet är så stort att
riktvärdena skulle komma att överskridas, bedöms svavelutsläppen kunna minskas
genom inblandning av lågsvavlig lorv eller trädbränsle eller genom
kalktillsats. Med något undantag kommer de torveldade anläggningarna i Sverige
att vara mindre än 100 MW och därmed ge ett årligt svavelutsläpp som är mindre
än 400 ton. Skulle någon lorveldad anläggning bli av den storleksordningen att
utsläppsnivån 400 ton svavel/år överskrids, dvs. den gräns där ulsläppskra-ven
vid koleldning skärps, kan utsläppskrav mindre än 0,10 g svavel/MJ tillfört
bränsle medföra att rökgasavsvavling erfordras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1490>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1491>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>314</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
inblandning av trädbränsle erhålls, fömlom en utspädningseffekt i rökgaserna,
sannolikl en ökad bindning av svavel i askan. Det bör här särskilt påpekas att
fossila bränslen överhuvud laget inte får ulnyttjas ulan särskilda åtgärder om
svavelhalten i bränslet är så hög att utsläppet skulle översliga 0,24 g
svavel/MJ, vilket i torv ungefär motsvarar 0,5% svavel. Det kan ifrågasättas om
inte enligt lagen om svavelhaltigt bränsle inblandning av trädbränslen bör
anses vara en möjlig åtgärd för reduktion av svavelutsläppen även vid
användning av mer högsvavlig torv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillsats
av kalk under förbränning ger olika resultat vid skilda förbränningstekniker.
Metoden har tidigare prövats endast i samband med stenkol- och bmnkolsförbränning.
På uppdrag av statens energiverk har ett emissionsmätningsprogram på torveldade
anläggningar genomförts. Vissa resultat beträffande möjligheterna alt reducera
svavelutsläpp genom kalktillsats vid eldning på rost och i fluidiserade bäddar
har här framkommit. Det bör dock betonas atl någon optimering av kalktillsatsen
ej kunnat göras i dessa fall. Effekten av kalktillsats är beroende av ett
flertal faktorer säsom kalkkvalitet, tillsatt kalkmängd och
förbränningsbetingelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
rosteldning har därvid myckel varierande avsvavlingsgrader erhållits. Valet av
melod för att tillsätta kalken har stor betydelse för resultatet. En minskning
av svaveldioxidutsläppen med 10-30% bedöms som möjlig. 1 fluidiserade bäddar -
såväl bubblande som cirkulerande - bedöms en minskning av svavelutsläppen med
upp till ca 50% kunna erhållas genom kalktillsats. Vid kolpulverförbränning har
resultat redovisats där svavelutsläppen reducerats med upp till 50% genom
kalktillsats. Humvida del är möjligt att tillämpa denna teknik vid förbränning
av torvpulver är inte klarlagt. Erfarenheter från sådan teknik vid
bmnkolseldning är dock positiva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för atl minska svavelutsläppen genom kalktillsats under förbränning bedöms vara
ca 0,5 öre/kWh. Om extraordinära ålgärder, dvs. rökgasavsvavling, måste
tillgripas stiger kostnaden betydligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utsläpp
av kväveoxider - emissionsbegränsande ålgärder</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bildningen
av kväveoxider vid förbränning kan som nämnts tidigare inte enbart hänföras
till kvävehalten i bränslet på motsvarande sätt som svaveldioxidbildningen kan
hänföras till svavelhalten. Torvbränslets halt av kväve påverkar dock
kväveoxidbildningen påtagligt. Bildningen av kväveoxider är dessutom i stor
utsträckning beroende av förbränningstekniken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns idag inga fastställda riktvärden för utsläpp av kväveoxider från
förbränningsanläggningar. I ett förslag från naturvårdsverket år 1982 angavs
för koleldning riktvärdet 0,28 g kväveoxider/MJ tillfört bränsle, ett värde som
i allmänhet torde kunna innehållas vid lorveldning. I enskilda ärenden gällande
fastbränsleeldning har strängare utsläppsgränser börjat tillämpas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1492>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1493>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>315</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Teknik
för reduklion av kväveoxidutsläppen har ulvecklals vid kolpulverförbränning,
där höga utsläppsnivåer annars skulle erhållas. Tekniken har inle prövats på
torv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Emissionsmätningarna
vid rosteldning med torvbränsle visar att kväveoxidutsläppen i vissa fall
överskrider värdet 0,28 g/MJ bränsle. En orsak till de relativt stora utsläppen
vid rosteldning har i någol fall bedömts vara den höga kvävehalten i bränslet.
Även stora luftöverskott kan ge upphov till stora kväveoxidutsläpp. Vid
förbränning på rost kan lufltillförseln i regel inte fullständigt anpassas
efter pannbelaslningen varför luftöverskol-tel ökar vid delbelastningar. En
minskning av kväveoxidutsläppen bör kunna ske genom att lufttillförseln över
och under bädden regleras, genom att luftöverskottet regleras och genom att
rökgascirkulation används. En vidareutveckling och optimering av
tvåslegsförbränningen bör eftersträvas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Emissionsmätningarna
visar atl förbränning i fluidiserad bädd normalt ger små utsläpp av
kväveoxider, relativt andra förbränningstekniker. Det borde vara möjligt att nå
utsläppsnivåer under 0,15 g kväveoxider (räknat som NO2) /MJ som
långtidsmedelvärde. Även här bör en vidareutveckling och optimering av
Ivåstegsförbränningslekniken kunna medföra en ytterligare sänkning av
utsläppsnivån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
utsläppen av kväveoxider vid torvförbränning varierar kraftigt och i vissa fall
är så höga all de med dagens teknik överskrider kväveoxidulsläppen vid
kolförbränning erfordras elt betydande ulvecklingsarbete för att framtida
skärpta krav vad gäller kväveoxidutsläppen skall kunna uppfyllas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
försök att begränsa kväveoxidbildningen ökar risken för ofullständig
förbränning och därav följande ökade utsläpp av organiska föreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ulsläpp
av organiska föreningar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbränningen
av fasta bränslen i en panna kan inle ske fullständigt. Mer eller mindre
oförbränt material återfinns i rökgasen och i askan. En fömtsättning för små
ulsläpp av organiska föreningar är all en "god" förbränning
säkerställs, vilkel i regel kännetecknas av all låga kolmonoxidhaller erhålls
i rökgasen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Emissionsmätningarna
har visal alt utsläppen av organiska föreningar vid lorveldning är ungefär
desamma som de vid koleldning. En tendens till ökade utsläpp finns för små
anläggningar, vilkel också bekräftas av tidigare rapporterade mätresultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utsläppen
av organiska föreningar kan begränsas genom atl anläggningen sköts på
föreskrivel sätt och genom att bränslet håller garanterade kvalitetskrav.
Inmatning av mycket fuktiga torvbränslen eller stötvis bränsletillförsel kan
orsaka förhöjda utsläpp av kolmonoxid och organiska föreningar. Utveckling av
tvåslegsförbränningen och förbättringar av bränsleinmatningssystemen torde
kunna minska utsläppen ytterligare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1494>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1495>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>316</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utsläpp
av stoft och spårelement</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avskiljningsgraden
för stoft och spårelement bestäms av stoftavskilj-ningsutmstningens preslanda.
För alt klara de utsläppsgränser som tillämpas för stoflutsläpp från
torveldade anläggningar krävs stoftavskiljnings-utmstning av typen spärriiller
eller elfilter. Cykloner är i regel otillräckliga även vid de högsla tillåtna
utsläppsnivåema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avskiljningsgraden
för spårelement följer inte fullt avskiljningsgraden för totalstoft, då viss
anrikning av spårelement sker i de finare partikelfraktionerna. Kvicksilver
förekommer i rökgasen till övervägande del i gasform, vilket gör atl
avskiljningen blir väsenfiigt mindre. Emissionsmätningarna har visat atl en
viss del av kvicksilvret avskiljs i stoftreningsutmst-ningen. En ökad
stoftavskiljningsgrad ger ökad kvicksilverinfångning. Genom kalktillsats han
kvicksilverinfångningen ökas ytteriigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
samma stoflutsläppsnivåer blir utsläppen av spårelement ungefär lika stora vid
lorveldning som vid koleldning. Med de riktvärden som tillämpas idag tillåts
större stoftutsläpp vid lorveldning än vid koleldning. Med tanke på innehållet
av spårelement, som är de allvariiga föroreningarna i stoft, förefaller denna
skillnad inte motiverad annat än under en iniroduktionsperiod. Sloftulsläppen
kan t. ex. minskas genom alt textila spärrfilter eller större elfilter används.
En sänkning av ulsläppsgränsen vid lorveldning till nivå 15 mg/MJ tillfört
bränsle som gäller för kol, skulle medföra atl investeringskostnaden för ett
elfilter ökar med ca 30%. Ökningen av värmekoslnaden bedöms bli mindre än 0,5
öre/kWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Avfallshantering</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
förbränning av torv erhålls i huvudsak två typer av restprodukter, flygaska och
bottenaska. Flygaskan är finkornig och avskiljs ur rökgaserna, medan
bottenaskan är grovkornig och tas ul vid pannans botten. 1 flygaska förekommer
normalt högre halter spårelement än i bottenaskan. Försök med kalktillsats till
eldstaden visar att askans egenskaper kan förändras. Fömtom atl
kalciumoxidhalten ökar sker en viss bindning av svavel och kvicksilver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flygaskan
används i vissa länder vid cement- och belongframställning. Undersökningar
visar atl förutsättningarna för sådan användning idag är myckel begränsade i
Sverige. Orsakerna är främsl alt betongen ej blir frostbesländig saml alt den
kan komma atl missfärgas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
höga hållfastheten hos såväl flygaska som bottenaska gör alt askorna kan
användas som fyllningsmaterial varvid de ersätter sand och grus. Genom att
tillsätta cement (upp fill 10%) till flygaska kan man erhålla en produkt med
god hållfasthet och täthet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Torvaskan
skulle kunna vara användbar som kalknings- och gödselmedel på åkermark.
Innehållet av spårelement är ungefär detsamma som i rötslam. Detta gör liksom
för rötslam atl användningen i jordbruket i så fall skulle behöva regleras.
Ackumuleringen av spårelement i jord och grödor</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1496>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1497>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>317</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>behöver
studeras ytterligare, innan en generell användning av aska som gödselmedel eventuellt
kan bli aktuell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skogsgödsling
med torvaska är endast aktuell för skog på torvmark. Avsevärt mindre givor
erfordras dock jämfört med del som jordbmket fordrar. Torvaskomas effekt vid
användning som skogsgödsel bör studeras vidare liksom spridningsmetoderna, som
idag måhända ej är ekonomiska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Etl
antal torvaskor har analyserats med avseende på innehåll av radioaktiva ämnen
och radonavgång. För flertalet askor gäller att aktivitetskoncentrationerna är
låga. Askor från myrar med höga haller av radioaktiva ämnen bör ej utnyttjas i
byggnadsmaterial då risk för stor radonavgång föreligger. Fortsatta studier
behöver genomföras vad avser askornas lak-barhel av radioaktiva ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Restprodukterna
från torvförbränning deponeras i Sverige genomgående på kommunala
avfallsupplag. Kommunalt avfaU bör inte blandas med torvaska. Slam bör inte
stabiliseras med torvaska innan ytterligare forskning har genomförts för att
kartlägga effektema. De metoder som bör användas är sådana där torvaskan läggs
på separat upplag eller eventuellt utnyttjas som täckning över kommunalt
avfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mängden
spårelement i en torvaska motsvarar i stort de mängder som finns i en kolaska.
Halter av radioakfiva ämnen är dock oftast högre i en torvaskedeponi. Kunskapen
om hur ekosystem pä längre sikt påverkas av förhöjda spårelementhalter är ännu
inte tillräcklig. Det finns fömtsättningar att tekniskt utforma ett upplag så
att miljöpåverkan begränsas och sä att även högt ställda miljökrav tillgodoses.
Ett skyddsområde intill upplaget måste dock alltid finnas. Skyddsområdets
storiek och upplagets utformning måste bestämmas från fall till fall. Eftersom
kunskaperna rörande miljöpåverkan från etl upplag ännu är begränsade krävs
ytterligare forskning och uppföljning i fält.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Arbetsmiljö</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
torvbrytning och hantering av torvbränsle är det väsentligaste att omsorgsfulla
åtgärder vidtas i syfte att förebygga uppkomsten av dammexplosioner och brand.
Sådana olyckor kan få omfattande följder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppgiftema
i litteraturen om arbetsmiljöförhållanden och hälsoeffekter vid torvhantering
är bristfälliga idag. Karakteristiskt för arbete med torv är förkomsten av
torvdamm i luften. Arbetsmiljön via torvhantering liknar lill vissa delar den
vid jordbmks- och skogsarbete. Viss irritation i ögon och näsa har iakttagits
hos torvarbetare. Irritationen kan evenluelll tillskrivas mekanisk nötning av
partiklar eller inverkan av gaser eller mikrosvampsporer. Effekter som
dammlunga eller förgiftning har emellertid inte kunnat konslateras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är motiverat att reducera arbetarnas exposition för damm sä atl del inle
översiiger det hygieniska gränsvärdet för organiskt damm även om man f. n. inte
vet vilka effekterna blir av en långsiktig exposition av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1498>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1499>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>318</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>torvdamm.
Den exposition för flertalel spårelement, mikrosporer och gaser i torven som
hittills uppmätts har i allmänhet legal på låg nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dammningen
vid brytning och hantering av torv kan minskas genom alt förarhytten i
traktorerna på torvmossen övertrycksventileras med filtrerad luft. I
förbränningsanläggningarna kan dammning bekämpas med vattendimmor, inkapsling
vid hantering, extra städning m. m. För atl arbetsmiljöaspekter ska beaktas
redan vid projektering av lorvhanteringsutmstning och förbränningsanläggningar
är det angelägel alt företagshälsovården kopplas in på etl tidigt stadium. Det
är väsentligt atl den tekniska utvecklingen även inriktas på att förbättra
arbetsmiljön t. ex. att vid utformning av utmstning hänsyn tas till ergonomi,
buller och vibrationer samt säkerhet mot olycksfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
enstaka myrar kan torven innehålla tunna skikt av kiselgur som evenluellt kan
ge förhöjd kvartshalt i askan från förbränningsanläggningen. Risken för
kvartsexposition bör också beaktas vid förbränningsanläggningar med fluidiserad
bädd, där kvartssand ingår i bädden. Utläckt damm liksom aska kan få hög halt
av finkornig kvarts som kan övergå i mer biologiskt akfiva former. Hantering av
aska som innehåller uran eller kvicksilver i relativt höga koncentrationer, kan
medföra risker vid långvarig exposition. Effekfivt förebyggande åtgärder bör
därför vidtas vid askhantering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Remissyttranden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1 Remissförfarandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
(1984-11-01) Förbränning av torv - Hur kan miljökraven tillgodoses? Redovisning
av möjligheter atl begränsa utsläppen av försurande ämnen. Yttrande har
avgivils av socialstyrelsen, statens naturvårdsverk, koncessionsnämnden för
miljöskydd, Sveriges geologiska undersökning (SGU), statens vattenfallsverk,
riksrevisionsverket (RRV), skogsstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS),
statens industriverk, Domänverket, Svenska Bioenergiföreningen (SVEBIO),
Svenska kommunförbundet och Svenska Torv AB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2 Allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtliga
remissinstanser anser att det är bra att underiag för normer för torvbränslets
sammansättning ur miljösynpunkl utarbetas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
har inte någol att invända mot att samma riktvärde för svavelutsläpp används
vid lorveldning som vid koleldning. Socialstyrelsen finner det därför
nödvändigt att kräva en avancerad rökgasrening vid lorveldning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
anser att det kan bli ett problem om torv används som bränsle i mindre
anläggningar, eftersom dessa kan få bäde tekniska och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1500>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1501>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>319</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ekonomiska
svårigheter all hålla utsläppen på en tillräckligt låg nivå. Vidare kan de
dessulom störa omgivningen på grund av luklolägenheler och olägenheter genom
stoft- och sotnedfall om de ligger nära bostadsområden. Det bör därför kunna
ställas krav på anläggningar för lorveldning, som är så utformade att endast
anläggningar över en viss sloriek fär användas. Om sådana krav inte kan
ställas, bör frågan om lokalisering av anläggningar mindre än 0,5 MW tas upp i
samband med byggnadslovsprövningen, där byggnadsnämnden bör samråda med miljö-
och hälsoskyddsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
menar att såsom riktlinjerna är angivna i form av relativt vida intervall finns
ingen anledning att för lorveldning ange särskilda eller ändrade rikllinjer på
grund av vissa skillnader mellan kol och torv. Vid prövning i varje enskilt
ärende tas hänsyn till olika speciella omsländigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SGU
anser att om torvprospektering och torvmarksundersökningar genomförs på rält
sätl kommer torvmarker med förhöjda halter av svavel och andra miljöfarliga
ämnen att kunna urskiljas på etl lidigl stadium i prospek-teringskedjan. Detta
betyder också att dessa torvmarker icke behöver bli föremål för bryining.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
AMS är det med tanke på de positiva sysselsättningseffekterna som en eventuell
torvbrytning i de därtill lämpliga områdena kan ha, angeläget att
sysselsättningsaspekterna blir ordentligt belysta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Domänverket
välkomnar här aktuell utredning rörande gränser för utsläpp av svavel,
kväveoxider och stoft vid torvförbränning. Verket finner det också
förtjänstfullt atl utredningen diskuterat och beaktat de skillnader som kommer
atl uppträda vid förbränning av torv jämfört med kolförbränning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Torv tycker det är bra att underlag för normer för torvbränslets sammansättning
ur miljösynpunkl utarbetas. Svenska Torv finner det därvid särskilt värdefullt
att utredningen diskuterat och sökt beakta de förbränningstekniska
skillnaderna mellan torv och kol vid definilionen av gränsvärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3
Emissionsbegränsande åtgärder vid förbränning av torv</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk konstaterar all svavelusläpp motsvarande de riktvärden som gäller
för koleldning dvs. 0,10-1,17 g svavel/MJ tillfört bränsle, bör kunna klaras
vid lorveldning. I de fall svavelinnehållel i bränslet är så högl att
riktvärdet skulle komma att överskridas bedömer energiverkei alt
emissionsbegränsande åtgärder till rimliga koslnader skulle kunna lillgripas
genom användning av lågsvavlig torv, blandning av olika torvsorter, inblandning
av träbränsle och/eller kalktillsats. Krav på 0,05 g svavel/MJ tillfört bränsle
kan enligt verket medföra alt extraordinära avsvavlingsåt-gärder i form av
rökgasavsvavling erfordras. </span></i><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 120. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1502>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1503>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>320</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller utsläpp av kväveoxider menar energiverket all det inle är fullt
klarlagt i vilken utstäckning skärpta krav kan uppfyllas med dagens teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
har inget att erinra mot energiverkets förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
m.fl. remissinstanser anser atl utsläppen av försurande ämnen kan begränsas i
minsl samma utsträckning vid förbränning av torv som vid koleldning. När del
gäller inblandning av träbränsle anser verket att detta i viss mån är riktigt
genom den svavelbindning i träbränslets aska som sker. I övrigt är det fråga
om en utspädningseffekl som innebär en minskning av svavelutsläppet från en
anläggning jämfört med om bara den mer svavelrika lorven förbränns. En
inblandning av svavelfat-tigl annat bränsle kan dock inte ersälla sådana
miljöskyddsåtgärder som är tekniskt möjliga och ekonomiskl rimliga för alt
begränsa svavelutsläppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
vatlenfallsverk framhåller att nu gällande riktlinjer för utsläpp vid
koleldning avser årsmedelvärden. Av praktiska skäl och för all underlätta
introduktion av torv som bränsle bör därför torvmossar med relativt hög
svavelhalt tillåtas för exploatering förutsatt att fastställda årsmedelvärden
för utsläpp kan innehållas genom olika åtgärder från anläggningsägarens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SVEBIO
framför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
ansvar och kontrollfunktioner för de blivande riktlinjernas efterlevnad finner
Svenska Torv atl dessa skall placeras i slutet av hanteringskedjan dvs. vid
rökgasutsläppet i torveldade anläggningar. Argumentet för det är att det
minimerar antalet kontrollpunkter samtidigt som man får en smidig anpassning
till det förhållandet att de enskilda anläggningarna kan komma att ha
varierande bränslemix och möjlighet till rökgasrening och avsvavling genom
exempelvis kalkinblandning i förbränningspannor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
framhåller att innan riktvärden sätts för utsläpp av kväveoxider, bör det
finnas klariagt i vilken utsträckning man genom dagens förbränningsteknik och
rökgasrening kan begränsa kväveoxidutsläppen. Eftersom det tycks vara svårt att
med dagens teknik reducera kväveoxidbildningen och samtidigt behålla en god
slulbränning anser socialstyrelsen att det är för tidigt att binda sig för
något riktvärde för NO. Strävan bör vara att i första hand det av
naturvårdsverket föreslagna riktvärdet 0,28 g NO/MJ för koleldning tillämpas
även för lorveldning och i andra hand sänka detta föreslagna värde. En
ytterligare sänkning får dock inte innebära att lotalemissionen från
torvförbränningen ökar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.4
Övrigt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
de av energiverket föreslagna åtgärderna påpekar bl. a. socialstyrelsen och
Svenska kommunförbundet att det också är angelägel att betona vikten av att
energisystem baserat på inhemska energikällor utvecklas. Det är därför viktigt
alt fortsatt forskning och teknikutveckling för lorveldning bedrivs.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1504>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1505>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>321</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 17</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:120.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Industriellt mottryck Produktion. Potential. Prognos</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av statens energiverks utredning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppdraget</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen uppdrog ijuni 1984 ål slatens energiverk atl
utreda utvecklingen av den industriella mottryckskraften. 1 uppdraget angavs
bl.a. följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Ulredningen bör studera de idag ca 60 existerande
anläggningarna för industriellt mottryck och beskriva vilka förutsättningar som
bedöms föreligga för fortsall drift av dessa anläggningar. De förändringar av
värme och ångbehoven inom induslrin som ovan redovisats bör särskilt beaktas
för dessa anläggningar. Möjlighelerna atl bygga om anläggningar för
fasl-bränsledrift bör särskilt studeras. Vidare bör undersökas om fömtsättningar
finns för nyinvesteringar i induslriångpannor. Hänsyn bör därvid ocksä tas till
om sådan ny leknik finns eller väntas bli tillgänglig som innebär alt
industriellt mollryck kan produceras ekonomiskt även i mindre anläggningar än
f.n.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulredningen bör om så erfordras utmynna i förslag till
åtgärder för att förbättra förutsättningen till elproduktion med fasta bränslen
i industriellt mottryck. Som nämnls bedömdes i prop. 1980/81:90 den möjliga elproduktionen
i industriella mottrycksanläggningar år 1990 uppgå lill 5-6 TWh.
Åtgärdsförslagen skall gmndas på företagsekonomiska bedömningar och på atl
statligt stöd inle skall utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen bör utföras av statens energiverk och
redovisas senast den 1 december 1984. Energiverket bör vid genomförandet av
uppdraget nära samarbeta med berörda myndigheter och industrins
branschorganisationer."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Organisalion och genomförande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningsarbetet har följls av en referensgmpp med
representanler för industrier, kraftbolag, massa- och pappersindustrins
branschorganisation saml Sveriges Kemiska Industrikontor. Referensgmppen har
tagit del av utredningens arbetsmaterial och lämnat synpunkter för det
fortsatta arbetet. Det tekniska underlaget för energiverkets bedömningar har
framtagits av ett konsultförelag. Samråd har skett med statens industriverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med industriell mottrycksproduktion menas samtidig el- och
värmeproduktion för en industriprocess. Från en bränsleeldad ångpanna leds
ånga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1506>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1507>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>322</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>med
högt tryck och hög temperatur lill en ångturbin. Från turbinen uttas ånga med
betydligt lägre tryck och temperatur för atl användas i industriprocessen.
Till turbinen är en elproducerande generator kopplad. Genom att ångvärmen efter
turbinen kan ulnylljas sker elproduklionen med hög verkningsgrad. Den
producerade elenergin kan användas internt eller externt. Förutsättningen för
mottrycksproduktion är atl ett värmebehov finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
industriella mottrycksproduktionens andel av total kraftproduktion har under
efterkrigstiden uppgått till 4-5% men har under de senaste åren sjunkit till 2
- 3 %. Den var som störsl år 1979 (4,3 TWh) och var år 1983 2,5 TWh,
motsvarande ca 2% av total elproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
dagsläget finns ca 830 MW installerad effekl inom massa- och pappersindustrin
och ca 100 MW inom övrig industri. Den ärliga elproduktionen är för närvarande
ca 2,5 TWh. Mer än 90% därav genereras inom massa- och pappersindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Storleksfördelningen
hos de induslriella mottrycksturbinerna framgår av följande tabell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Industriella
mottrycksturbiners storleksfördelning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:16.1pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Effekl</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>%av</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>MW</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>antal</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.9pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>0-
5</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>28</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>6-10</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>11-15</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>26</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>16-20</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>21-25</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>26-30</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>41-45</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1,5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>56-60</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.85pt'>
<td width=55 valign=top style='width:41.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Summa</span></p>
</td>
<td width=66 valign=top style='width:49.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>100</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
13 slörsla anläggningarna svarar för ca 40% av den installerade effeklen. Den
största turbinen är på ca 58 MW. Turbinmedeleffekten är ca 14 MW.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nästan
hälften av alla befinfiiga turbiner för industriellt mottryck har installerats
sedan år 1970. Även efter den första oljekrisen år 1973 installerades trots
höjda oljepriser och relativt låga elpriser etl icke obetydligt antal
industriella mottrycksanläggningar. Ett bidragande skäl därtill var de
statsbidrag som utgick under perioden 1975-1980.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
massa- och pappersindustrin finns utvecklingstendenser fram mot är 1990 som
påverkar mottrycksunderlaget. Produktionsvolymen ökar. Den kemiska
massaframställningen förblir i det närmaste konstant under det att mekanisk
massaframställning ökar. Integrationen av massa- och pappersbruk ökar.
Ytterligare energibesparande åtgärder sätts in. Dessa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1508>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1509>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>323</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>faktorer
verkar i olika riktningar. På basis bl. a. av en enkät till etl lOO-tal
industriföretag bedöms att den teoretiska potentialen för elproduktion är
3,9-4,4 TWh/år år 1990 inom massa- och pappersindustrin. Inom övrig industri
bedöms potentialen vara 0,7-0,9 TWh/år. Den sammanlagda teoretiska potentialen
år 1990 bedöms således vara ca 5 TWh/år, dvs. i stort sell densamma som idag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Hur stor den verkliga
mottrycksproduklionen kommer att bli år 1990 är svårbedömt. Av dagens mottrycksproduktion
är ca 85% fasibränsleeldad och ca 15% oljeeldad. 1 böijan på 1990-talet bedöms
den oljeeldade andelen vara synnerligen lilen. Den totala
mottrycksproduklionen som då således fömtsätts fasibränsleeldad, bedöms bli
2,5 TWh/år under normalår. Det finns flera anledningar till atl bara halva
potentialen kommer atl bli realiserad år 1990. Mottrycksproduktion baserad på
olja bedöms förbli olönsam. Vissa massa- och pappersindustrier som har
värmeunderlag för mottrycksproduktion saknar idag mottrycksanläggningar och
nyinvesteringar bedöms olönsamma. Detsamma gäller för övrig industri. Vissa
industrier med fastbränsleeldade pannor och mottrycksanläggningar saknar
lillgång lill billiga bränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nyinvesteringar, i form av
antingen hell nya mottrycksanläggningar eller konvertering av oljeeldade pannor
med mottrycksturbiner till fastbränsleeldade pannor, bedöms av
processindustrin f n. som regel som olönsamma. Skälel är indusirins höga
avkastningskrav och dagens låga elpriser. Kraftpriset skulle behöva fördubblas
för att den energitunga induslrin skall kunna bedöma invesleringar i
mottrycksanläggningar som lönsamma.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kraftbolagen har under
utredningens gång markerat förnyat intresse att medverka till alt projekt, som
i processindustrins kalkyl visat otillräcklig lönsamhet, kommer till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Anläggningar med
sammanlagl 50 MW installerad effekt har lagts ned hittills under 1980-talet.
Ytterligare anläggningar om ca 25 MW planeras bli nedlagda. Därtill bedöms 75
MW vara i riskzonen för nedläggning. Mot den bakgmnden har företrädare för
industrin (Ångpanneföreningens tur-binsekfion, AF) och KRAFTSAM under en längre
tid diskuterat en rekommendation ull vidmakthållandeavtal, varigenom
kraftbolagen skulle ersätta processindustrin för dess kostnader för att
vidmakthålla mottrycksanläggningar i driftdugligt skick. Under utredningens
gång har denna rekommendation färdigställts. ÅF och KRAFTSAM kommer att
informera sina medlemmar om de möjligheter som avtalet ger. Även Sveriges
Industriförbund kommer att gå ut med en information i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vissa skiljaktigheter
mellan kraftbolagen och industrin vad gäller utformning av reservkrafltariffer
är enligt statens energiverks bedömning inte av sådan art att de väsenlligt
undertrycker den industriella mottrycksproduklionen. Diskussioner om dessa
frågor mellan kraftbolagen och processindustrin kommer att fortsätta i den s.
k. motlryckstaxegmppen med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1510>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1511>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>324</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>representanter
för berörda parter. Någon åtgärd från statsmakternas sida behövs inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ny
teknik för produktion av industriellt mottryck i mindre anläggningar kan på
sikt komma att införas. Mottrycksanläggningar som arbetar med mättad vattenånga
skulle bli enklare, mer lättskölla och billigare än dagens konventionella
anläggningar. Enklare och billigare generatorer och regler-utmstning skulle
också kunna möjliggöra alt mindre anläggningar kan utnyttjas. Statens
energiverk kommer att fördela 15 Mkr på FoU-verksamhel inom detta område under
perioden 1984/85-86/87.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1512>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:86.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1513>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>325</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
18</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Statens elektriska inspektion (SEI) — uppgifter, organisa
tion och resurser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning
av statens energiverks rapport (Dnr 3688-455/84)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk har tillsatt en arbetsgrupp som övervägt på vilket sätt statens
elektriska inspektion bäst skall bedriva sin verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inledningsvis
beskriver utredningen i avsnill 1 elektriska inspektionens huvuduppgift,
nuvarande organisation och resurser. Inspektionens verksamhet avser att främja
säkerhet i samband med framslällning, överföring och användning av eleklrisk
energi. Inspektionen är den lokala statliga organisaiionen för ärenden om
tillsyn över elektriska starkströmsanläggningar och därmed sammanhängande
frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beträffande tillsynen på
arbetsmiljöområdet utövas den av både elektriska inspektionen och av
yrkesinspektionen enligt arbetsmiljölagen. Elektriska inspektionen är indelad
i fem distrikt nämligen övre norra med kontor i Skellefteå, nedre norra med
kontor i Hudiksvall, östra med kontor i Stockholm, västra med kontor i
KrisUnehamn och södra med kontor i Hässleholm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Omkring
15-30% av inspektionens arbete avser tillsyn av produkfions-anläggningar,
överförings- och distributionsledningar för elektrisk ström.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalel
av landets starkströmsanläggningar finns hos abonnenterna. Enligt statistik som
Svenska Elverksföreningen ulfört avseende är 1982 levererades ström till
omkring 4430000 starkslrömsanläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Distriktsindelningen har
sin utgångspunkt främst i arbetsmängden. Detta har medfört att distrikten
geografiskt är olika stora.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I avsnitt 2 lämnas en
redogörelse för andra viktiga aktörer på elsäker-hetsområdei. Inspektionens
verksamhet bygger i stor utsträckning på samverkan med andra aktörer som är
verksamma på elsäkerhetsområdet. Med för samhället begränsade kostnader kan
inspeklionen påverka deras arbete i syfte att främja en effektiv tillsyn av
starkströmsanläggningarna. Detta sker främst genom rådgivning och
stickprovsvisa kontroller av de andra aktörernas tillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statens energiverk spelar
en betydelsefull roll på elsäkerhetsområdet. Energiverket utfärdar bl.a.
säkerhetsföreskrifter för elektriska starkströmsanläggningar, meddelar
bestämmelser om kontroll av elektrisk materiel och om behörighet att utföra
arbete på elektriska starkströmsanläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även om energiverket
formellt är ansvarigt för tillsynen av elektriska anläggningar utövas tillsynen
som regel dock i praktiken av elektriska inspektionen. Fältlillsynen skall
prioriteras. Målel är att 40% av arbetstiden skall ägnas tillsynen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1514>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1515>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>326</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
samband med energiverkets behandling av ansökningar om tillstånd lill
elektriska anläggningar, bevakar inspektionen de elektriska säkerhelsfrå-goma.
En annan uppgift för inspektionen är att åt energiverket på kartor rita in
kraftledningar för vilka koncession meddelals.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inspektionen
kontrollerar också den verksamhet som installatörer med behörighet att utföra
elektriskt installationsarbete bedriver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Försäkringsbolagens
revisionsbesiklningar utgör en väsenllig resurs i det förebyggande
elsäkerhetsarbelet. Besiktningen avser den elektriska installationen av vissa
försäkrade anläggningar. Det rör sig om större handels- och affärsrörelser,
hotell, pensionat, restauranger, kyrkor, lantbmk, sjukhus, ålderdomshem m.fl.
anläggningar. Besiktningen utförs av för ändamålet auktoriserade besiklningsingenjörer.
En annan besiktningsorganisation som påverkar elektriska inspekUonens tillsyn
är yrkesinspektionen. Eldistributörerna utför viss besiktning på anläggningar
som ansluts till deras distributionsanläggningar. Denna besiktningsverksamhet
har under senare år minskat och f.n. torde det endast finnas ca 50 besiktningsmän
hos landets eldistributörer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
vissa slora företag, såsom kraftproducenter, eldistributörer eller större
industrier, är en lillfredsställande säkerhet ett villkor bland andra för att
driva en rationell verksamhet. 1 detla syfte bedriver sådana företag en
elsäkerhetsfrämjande egenkontroll. En annan form av egenkontroll är den som
utförs under en anläggnings uppförande och vid slutbesiktningen. Kontrollen
utförs av olika konsultgmpper som anlitar inspektionens kunskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genomförandet
av en effektiv tillsyn förutsätter atl anläggningsägarnas egenkontroll liksom
samarbetet med andra aktörer på elsäkerhetsområdet utnyttjas på rätt sätt. Det
krävs därför en hög kompetens hos tillsynsmyndigheten för att bedöma
säkerhetsvärdet i den egenkontroll som utövas vid etl företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk har formulerat en strategi för eleklriska inspektionens tillsyn. En
redogörelse härför finns i avsndt 3. Följande ämnesområden har behandlats av
utredningen. Allmän Ullsyn, föreskrifts- och normarbete samt underlag för
information och utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkten
för elektriska inspeklionens allmänna tillsyn är att skaffa sig en bild av
starkströmsanläggningarnas status i säkerhetsavseende. Delta sker genom besök
på anläggningar och information från bl.a. de andra aktörerna på
elsäkerhetsområdet. En annan viktig del i den allmänna ullsynen är att utreda
olycksfall, bränder och allvarliga driftstörningar. Den allmänna tillsynen och
statistiken i fråga om olycksfall, bränder och driftstörningar ger underlag för
en prioriterad tillsyn. Den sker som regel genom fälttillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
inspekUonens uppgifier ingår att återföra kunskaper till föreskrifts- och
normarbetet. Återföringen sker genom att personal från inspektionen deltar i
detta arbete eller genom skriftliga yttranden som inspektionen avger över
föreskrifts- och normförslag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1516>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1517>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>327</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Distriktens
personal bör ge information huvudsakligen i anslutning till inspektioner och
förfrågningar. Inspektionen kan endast i begränsad omfallning delta i
organiserad utbildning. En annan uppgifl för inspektionen är atl lillgodose
åklagares och domstolars behov av information i elsäker-hetsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
övergår härefter i avsnitt 4 till atl diskutera möjlighelerna lill ändring av
arbetsuppgifterna. En sådan uppgift är inritning av kraftledningar pä kartor.
En annan fråga är inspektionens roll i dag och vad den bör vara i framtiden vad
avser driftsäkerhet. Utredningen har vidare i detla avsnitt behandlat
kompetensen hos inspektionen med uigångspunkt från ulredningens syn på hur
inspeklionen strategiskt bör bedriva tillsynsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inritningen
av ledningar på kartor är förhållandevis arbelskråvande i samtliga distrikt.
Energiverket studerar f. n. möjligheterna att överföra koncessionshanteringen
på data. En sådan överföring kan evenluelll också innefatta kartritningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konlroll
av vissa driflsäkerhetsdelaljer i elanläggningar ingår som etl naturligt inslag
i inspektionens säkerhetsarbete. Inspeklionens rätt att inhämta uppgifter om
driftsäkerheten har ibland satts i fråga. Ulredningen finner det därför
önskvärt all inspektionen ges rätt alt inhämta uppgifter om vilka åtgärder en
anläggningsägare vidtagit mot driftstörningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
utredningen betonas vikten av en ökad fälttillsyn. Det är inle möjligl atl ange
en optimal omfattning av fältarbetet. Som en riktpunkt gäller alt 40% av
handläggarnas arbetstid ägnas fälttillsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att inspektionen rätt skall kunna utnyttja och påverka företagens egenkontroll
och övriga aktörers verksamhet pä elsäkerhetsområdet krävs en högl kvalificerad
kompetens hos inspektionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
fortsaita elsäkerhelstillsynen behandlas i avsnitt 5. Såväl den växande
elanvändningen som den tekniska utvecklingen medför ständigt ökande behov av
tillsynsverksamhet. Mot den bakgmnden har utredningen övervägt om
inspektionsverksamheten kan bedrivas i alternativa organisationsformer än f.
n. och verksamheten avgifisfinansieras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningen
har övervägt om elektriska inspektionen bör föras över till yrkesinspektionen.
Svårigheterna med en sådan förändring är flera. Utredningen pekar på att
yrkesinspektionen i fråga om elektriska arbetarskydds-frågor främsl skall
tillse uppenbara risker för arbelslagare. Elektriska inspektionens tillsyn
gäller däremot elektriska anläggningar generellt. En annan nackdel är den
splittring som uppstår i fråga om ellillsynen. Inte heller anses en överföring
till yrkesinspektionen medföra några rationaliseringsvinster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningen
har ocksä övervägt en ändrad distriklsindelning och om något kontor kan
flyttas. Om antalet distrikt minskas försvåras verksamhelen och inspektionen
kan inte fylla sina tillsynsuppgifler på ett tillfredsställande sätt. Några
förändringar i nämnda hänseenden förordas därför inte.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1518>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1519>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>328</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
konstaterar utredningen att eleklriska inspektionens verksamhet inte är lämpad
för en avgiftsfinansiering. Ulredningen har övervägt olika former för
avgiftssyslem. En möjlighet är att låla kostnaden för en stickprovsmässig
inspektion av en anläggning täckas av en avgift från anläggningsägaren. En
sådan avgift kommer enligt utredningen att framstå som godtycklig. Utredningen
avvisar också tanken på ultag av avgifter för inspektionens rådgivning. Den
verksamheten är av grundläggande betydelse för inspektionens allmänna tillsyn.
En avgiftsbeläggning innebär risk för all inspeklionen kommer att gå miste om
en stor del av den information som krävs för tillsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulredningen
har ocksä övervägt ett generellt avgiftssystem. F. n. utgår avgift för
handläggning av tillståndsärenden enligt ellagen. En höjning av avgifterna med
knappi del tredubbla skulle kunna finansiera inspeklionens verksamhet. Vad som
främst lalar mot denna form är att storleken av inbetalade avgifter skulle bero
av omfattningen av antalet koncessionsärenden. Etl annat alternativ är att
höja elskatten. En sådan höjning är emellertid inle motiverad bara för att
finansiera inspektionens verksamhet eflersom den skulle bli försumbart liten.
Ytterligare etl alternativ som övervägts är att införa ett nytl fristående,
generellt avgiftssystem. Mol detta talar de stora administrafiva koslnaderna. I
viss utsträckning kommer detta system också att få karaktären av en skatt i
stället för en avgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avslutningsvis
framhåller utredningen atl elektriska inspektionen bedriver en för staten
relativt billig verksamhet på elsäkerhetsområdet. Koslnaden för den toiala
elsäkerhetstillsynen i landet bärs enligt utredningen redan nu till övervägande
delen av anläggningsägarna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1520>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:62.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1521>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>329</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 19</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Vindkraft</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Resultat
och slutsatser från det svenska vindenergiprogrammet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning
av energiverkets utvärdering av vindkraften</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vindkraftsprogrammel
har ingått i energiforskningsprogrammel sedan detta inleddes år 1975. Sedan
beslutet om all uppföra de två stora vind-kraflsprololyperna togs år 1979 har
en utvärdering av hela vindkraftsprogrammel varit planlagd till slulel av år
1984. Denna utvärdering läggs nu fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Allmänl</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
verkets bedömningar kommer det att föreligga behov av ny kapacitet för
kraftprodukiion kring mitten av 1990-lalel. Ny kapacitet måsle i allt
väsentligt erhållas i form av utbyggnad av vattenkraften och/eller från
kolkondens. I delta sammanhang har utretts huruvida vindkraften kan förväntas
kunna ge något elproduktionstillskott, vilka fömlsättningarna är för
utnyttjande av vindkraft i landet samt vilken inriktning av den fortsatta
statliga verksamheten på vindkraflsområdel som är lämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vindkraftsprogrammet
i landet har i allt väsentligt finansierats av staten inom ramen för
energiforskningsprogrammet. Programmet inleddes under år 1975 och beräknas
infill utgången av år 1984 ha kostat ca 270 milj. kr. i utbetalda statsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheter
från vindkraftsprogrammet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konstruktion,
tillverkning, drift och utvärdering av två slora vindkraftverk har dominerat
verksamheten. Omfattande sludier har behandlat det svenska kraftsystemets
tekniska och ekonomiska förutsättningar för att utnyttja vindkraft. Kostnader
för att bygga och driva vindkraftverk baseras på vidareutveckling av de byggda
anläggningarna inom programmet. För att kartlägga vindförhållandena har
fleråriga vindmätningar bedrivits i höga master. Möjlighetema att lokalisera
vindkraftverk har undersökts i relation till vindförhållanden och inverkan på
miljön. Vidare har en omfattande grundläggande forskningsverksamhet bedrivits
vid universitet, högskolor, företag och andra forskningsinstitutioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vindkraftverket
vid Maglarp i Skåne levererade effekl till elnätet för första gången i augusti
1982. Dess huvuddata är generatoreffekl 3 MW och turbindiameter 78 m.
Leverantör är Karlskronavarvet AB medan Sydkraft AB har svarat för uppföljning
av leveransen samt drift och utvärdering. Efter en årslång provdrift
överlämnades anläggningen till statens energiverk i september 1983. Den har
sedan dess gått i automatisk, obemannad</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1522>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1523>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>330</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>drift
med hög tillgänglighet och utan väsentliga problem. De till en början talrika,
kortvariga driftsavbrotten, vilka främsl orsakades av intrimnings-problem med
mätvärdesgivare och kontrollsystem, har efter hand kunnal reduceras.
Energiproduktionen är bättre än vad som fömtsetts vid alla vindhastigheter. Per
november 1984 hade aggregatet uppnåll 4500 drifts-timmar och 7 GWh
energiproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
april 1983 anslöts vindkraftverket vid Näsudden på Gotland lill elnätet för
försia gången. Anläggningen har ungefär samma turbindiameter som
Maglarps-verkel, 75 m, men generatoreffekten är mindre, 2 MW. Boving KMW Turbin
AB svarar för leveransen. Vattenfall har ombesöijt uppföljning, drift och
utvärdering. En kort tid efter formell leverans i augusti 1983 drabbades
anläggningen av en växelskada, vilket ledde till ett halvårs stillestånd. Sedan
våren 1984 har Näsudden-verket gått i obemannad, automatisk drift med förhållandevis
god tillgänglighet och utan slörre tekniska problem. Per november 1984 är
driftstiden 1500 timmar och den totala energiproduktionen 1,5 GWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
hittillsvarande erfarenheterna av de bägge vindkraftsprololyperna styrker att
det är möjligt att bygga och driva slora vindkraftsaggregal. Frän utvärderingen
kan också dras slutsatsen atl anläggningarna generellt sett blivit korrekt
utförda i förhållande till verkliga lastsituationer, leknisk miljö m.m. och atl
de således kan utgöra en grund för bedömningar och för fortsatt
aggregatutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Inverkan
på miljö och säkerhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med utvärderingen av de två vindkraftverken har stor uppmärksamhet
ägnats deras inverkan på miljö och säkerhel. Från miljösynpunkl liknar
vindkraften vattenkraften på det sätt att inga utsläpp förekommer och att
förändringen av landskapet är betydande. Risken för att haverier med allvarliga
följder för människor skall inträffa med vindkraftsaggregal bedöms vara liten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vindkraftverken
ger upphov till ett mekaniskt buller frän maskineriet och ett
"svischande" ljud från turbinen, vilket under vissa förhållanden kan
uppfattas på 500-1000 m avstånd från anläggningarna. Vid högre vindhastigheter
dränks detta ljud av vindbruset i träd och hus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
vindkraftverket vid Maglarp har nägra klagomål uppkommit på grund av det
dunkande ljud, som tidvis kunnat uppfattas på upp till två km avstånd från
anläggningen. Det uppstår när bladen till den läplacerade turbinen passerar
genom "vindskuggan" bakom tornet. Problemet kan elimineras på framtida
anläggningar; i sista hand genom att de utförs med lovartsplacerad turbin som
pä Näsudden-verket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fömtsatt
att man vidtar åtgärder mot det mekaniska bullret och all turbinen får arbeta
med reducerat varvtal vid lägre vindhastigheter, bedöms det från bullersynpunkt
vara möjligt att placera vindkraftverk på 300-500 m avstånd från bebyggelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1524>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1525>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>331</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
störning av tv-motlagningen, som uppkom i närheten av vindkraftverket vid
Maglarp, kunde avhjälpas genom uppsättning av en liten slavsändare. På etl
tidigt stadium befarades atl vindkraftverk skulle kunna ulgöra en fara för
fågellivet. Noggranna studier både i Sverige och utomlands har dock inle givit
belägg för all så skulle vara fallel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Lokaliseringsmöjligheler</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hjälp av mastmätningar och teori om hur markens skrovlighel inverkar på vinden
har SMHI kunnat göra en förhållandevis detaljerad vindkartering av landet,
vilken utnyttjats för en lokaliseringsstudie för vindkraft. De två bästa
vindklasserna omfattar 4(X)0 km' och finns utmed västkusten, i Skåne, på Öland
och Gotland samt i södra Sveriges slättområden i övrigt. Borträknat tätorter,
fritidsbebyggelse, skjutfält m.m., och med hänsyn tagen till hur vindens energi
återbildas bakom etl vindkraftverk, finner man alt dessa ytor teoretiskt
skulle kunna ge plats för ca 30 TWh/år vindkraftsproduktion vid dagens
aggregalstorlek och 350 m som minsta avstånd till bebyggelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
inventering av andra uttalade intressen som finns inom vindintressanta områden
har skapat bättre möjligheter all bedöma lokaliseringsförutsättningarna för
vindkraftverk. Områdena har indelats i fyra klasser, där klass I representerar
bl.a. naturreservat medan klass 4 utgör jordbruksmark ulan ytterligare
uttalande intressen. Näsudden tillhör klass 2 och Maglarp klass 3. Bägge ligger
i näst bästa vindområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Resultaten
visar att en energiproduktion av ca 10 TWh teoretiskt skulle kunna erhållas i
bästa och näst bästa vindområden med begränsade motstående intressen
(klasserna 3 och 4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kostnader</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
uppdrag av energiforskningsprogrammet har Vattenfall och KMW respektive
Sydkraft och Götaverken Energy Systems gjort beräkning av de framlida
koslnaderna för tillverkning av vindkraftsaggregal utgående från de bägge
konstruktionerna på Näsudden och vid Maglarp i större serier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tre
modifierade Näsuddenaggregat beräknas kosta ca 60 milj. kr. (penningvärde juli
1984) per aggregat inkl. utvecklingskostnader. Om 100 aggregat skulle
tillverkas beräknas kostnaden sjunka lill ca 30 milj. kr per aggregat. I bästa
vindområde skulle det innebära en investeringskostnad av ca 8,50 respektive ca
4 kr/kWh, år. Vid tillverkning av 100 aggregat kan energiproduktionskoslnaden
under tidigare angivna förutsällningar uppskattas Ull ca 30 öre/kWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
Maglarpsaggregatet har analysen omfattat en uppskalad anläggning med 5 MW
effekl. Tre aggregat beräknas kosla ca 90 milj. kr. per styck (9 kr/kWh, år)
inkl. utvecklingskostnader. Tillverkning av 100 aggregat beräknas ge en
kostnad av ca 32 milj. kr. per aggregat (ca 3 kr/kWh, år) vilket innebär en
energiproduktionskoslnad av ca 25 öre/kWh.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1526>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1527>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>332</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid installation av ett slörre antal vindkraftverk (ca
1000 st.) lillkommer en integrationskostnad av cirka 5 öre/kWh som en
kompensation för de merkostnader som en samdrift med vindkraft innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Koslnadsberäkningama är självfallet behäftade med stora
osäkerheter eflersom de är teoretiska analyser av bl. a. kostnadsreduktioner
vid serietillverkning samt kostnadskalkyler vid maskinmodifieringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För atl komma upp lill så långa serier som använts vid
beräkningen skulle förutsättas bl.a. mycket kostnadskrävande förtida
investeringar i vindkraftsaggregal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man kan inte räkna med atl vindkraftsaggregat kommer alt
beställas på egna ekonomiska meriter på kort eller medellång sikt. Resultaten
från det stafliga vindkraftsprogrammet, som har varit tekniskt framgångsrikt,
är emellertid på lång sikt tillräckligt intressanta för atl molivera en
fortsatt slatlig verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fortsatt statlig verksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgångspunkter för fortsalt statlig verksamhet bör vara
ett ansvar för den grundläggande basforskningsverksamheten, en fortsall drift
och utvärdering av de två vindkraftsprototyperna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kraftförelagen bör ta etl ökande ansvar. Något intresse
för slora vindkraftsaggregal har dock inte kunnal konstateras bland
kraftföretagen, vilket innebär att några ytterligare sådana aggregat för
närvarande inte kan uppföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En fortsatt basforskningsverksamhet och ett fortsatt
utvärderingsarbete innebär ett program om ca 15 milj. kr om året. Denna
verksamhet syftar främst till att vidmakthålla kunskapen vid högskolor och
forskningsinstitutioner.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det svenska vindkraftsprogrammet har varit inriktat på
framtagande av vindkraftsaggregat större än 1 MW. Detta har varil tekniskt
framgångsrikt men medfört stora kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Internationellt är utvecklingsbilden splittrad vad gäller
aggregatstorlek. Flera länder i Europa har statliga forskningsprogram som
innebär atl slora aggregat uppförs. I USA förefaller den kortsiktiga
utvecklingen gä mol medelslora aggregat, dvs. med effekl mellan 400 och 800 kW.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom ramen för energiforskningsprogrammet har medel
avsatts för etl försöksaggregat på 200 kW.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk och EnergiupphandlingsdelegaUonen har
fillsammans anslagit 12 milj. kr. för uppförande av etl vindkraftsaggregat på
1,2 MW vid Göteborg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verket anser att tyngdpunkten i den fortsatta verksamhelen
bör ligga på grundläggande forskning och utvärderingsverksamhet. En möjlighet
skulle också kunna vara att, om detta visar sig möjligt med begränsade stafliga
insatser, bygga ett medelstort aggregat för att komplettera det hittillsvarande
svenska programmel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1528>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1529>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>333</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
innevarande treårsperiod skulle programmel med denna inriktning omfatta upp
till 50-60 milj. kr. Detta innebär alt vindkraftsprogrammel kommer atl minska
i förhållande till hittillsvarande omfattning, men alt det även
fortsättningsvis kommer att tillhöra de mer omfattande delarna av
energiforskningsprogrammet. Insatsen på vindkraflsområdel blir därmed ungefär
lika stora som insatserna rörande torv, skogsbränslen och energiodling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
beträffande denna skrivelse har fattals av verkets styrelse vid sammanträde den
5 december 1984. Därvid har deltagit styrelseledamöterna Carl Tham,
ordförande, Percy Barnevik, Lennart Blom, Lennart Holm, Ivar Franzén, Lilly
Hansson, Lennart Pettersson och Anders Söderholm saml personalföreträdarna
Carl-Hugo Dahlbom och Tord Martin-sen. Dessutom har deltagit avdelningschefen
Jan Magnusson, byråchefen Magnus Grill, föredragande, samt avdelningsdirektören
Staffan Engström.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservationer
har lämnals av ledamöterna Blom och Franzén. Särskilt yttrande har avgetls av
ledamoten Barnevik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Carl
Tham</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Magnus
Grill</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1530>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:71.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1531>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>334</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Reservationer
och särskilt yttrande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservation
av styrelseledamoten Lennart Blom:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har inle någon invändning beträffande den framlagda utvärderingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller det framlida vindkraftsprogrammet vill jag framhålla följande.
Programmet har hittills kostat ca 270 milj. kr. Den nu föreliggande utvärderingen
ger inte underlag för en ytterligare satsning i storleksordningen 50-60 milj.
kr. En kraftig begränsning i slort sett endast innebärande fortsatt drift och
utvärdering av de två befintliga vindkrafisaggregaten, förordas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reservation
av styrelseledamoten Ivar Franzén:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
den utvärdering av vindkraften som statens energiverk gjort framgår atl
vindkraften vid en serieproduktion av vindkraftverk är konkurrenskraftig
gentemot kolkondens även vid en optimistisk bedömning av prisutvecklingen på
kol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vindkraftens
stora problem är all en alltför omfattande satsning på kärnkraft medfört att
det inte finns någol marknadsutrymme för ytterligare elström förrän i slulet av
1990-lalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
de 10 år vi hållit på att utveckla vindkraften har det byggts upp etl betydande
industriellt kunnande i Sverige. Om arbetet med större vindkraftsanläggningar
nu upphör, är del troligt att den tillverkande induslrin helt lägger ned sin
verksamhel på vindkraflsområdel. En betydande kompelens och erfarenhel går
därigenom förlorad När det gäller t. ex. vattenkraft måste beslut och
begynnande investeringar tas redan etl I O-tal år innan den producerande
anläggningen är klar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
borde inte vara orimligt att ha ett liknande synsätt på vindkraften. Den
komplettering som bör göras av försöksaggregal med effekter på 0,5, 1,2 och 5
MW är klarl förtida investeringar men det kan ge betydande ökad säkerhet och
ekonomi i en kommande serieproduklion av vindkraftverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheten
till exportorder och dessa försöksanläggningar bör ge en möjlighel atl behålla
en begränsad industriell kapacitet på området. Under tiden bör en kommersiell
satsning på vindkraft förberedas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den myckel begränsade satsning på vindkraft som styrelsens majoritet föreslår
föreligger en uppenbar risk för alt vindkraftens framtida möjligheter på ett
allvariigt sätt begränsas. Detta kan omöjliggöra en optimal utformning av vårt
framlida energisystem. Detla är mitt motiv för all reservera mig mol slyrelsens
förslag. Mill förslag kräver ökade, insatser från kraftbolagen och ca 30 milj.
kr. mer av statliga pengar under 3-årsperiooen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilt
yttrande av styrelseledamoten Percy Barnevik:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
förordar att texten i berört avsnitt i sammanfattningen ändras enligt följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan således konslateras atl vindkraftsaggregal inle kan förväntas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1532>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1533>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>335</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beställas på egna ekonomiska meriter åtminstone på kort
eller medellång sikl. Dessutom är exportmöjligheterna under samma tidsperiod
begränsade. Trols lekniska framsteg är det därför önskvärt att avsevärt dra
ner fortsatt statlig verksamhet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fortsalt statlig verksamhet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgångspunkter för fortsatt statlig verksamhet bör vara
ell ansvar för den gmndläggande basforskningsverksamheten, en fortsatt drift
och utvärdering av de två vindkraftsprototyperna och atl kraftförelagen tar
elt ökande ansvar. Eflersom någol uttalat intresse för slora vindkraftsaggregat
inte kunnat konstateras bland kraftföretagen innebär detta att några
ytterligare sådana aggregat för närvarande inle kan uppföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En fortsatt basforskningsverksamhet och ett fortsatt
utvärderingsarbete innebär elt program om ca 5 milj. kr. om året. Denna
verksamhet syfler främst till atl vidmakthålla kunskapen vid högskolor och
forskninginstitutioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det svenska vindkraftsprogrammel har varit inriktal på
framtagande av vindkraftsaggregat större än 1 MW. Detta har varit tekniskt
framgångsrikt men inneburil slora kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Internationellt är utvecklingsbilden splittrad vad gäller
aggregalstorlek. Flera länder i Europa har statliga forskningsprogram
innehållande uppförande av MW-aggregal. I USA förefaller den kortsikfiga
utvecklingen gå mol medelslora aggregat dvs. mellan 400 och 800 kW.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom ramen för energiforskningsprogrammet har medel
avsatts för ett försöksaggregat på 200 kW. Det är dock tveksamt om en dylik
satsning ekonomiskt kan moliveras.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk och Energiupphandlingsdelegalionen har
tillsammans anslagit 12 milj. kr. för uppförande vid Göteborg av ett
vindkraftsaggregat på 1,2 MW.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verket anser alt tyngdpunkten i den fortsatta verksamheten
bör ligga på grundläggande forskning och utvärderingsverksamhet. En möjlighet
skulle också kunna vara alt om detla visar sig möjligt - med begränsade
slatliga insatser - bygga etl medelstort aggregat för att komplettera det
hittillsvarande svenska programmel. Detta är dock osannolikt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under innevarande ireårsperiod skulle programmet med denna
inriktning omfatta upp till 15-20 milj. kr. Detla innebär all
vindkraftsprogrammet kommer att kraftigl skäras ned i förhållande lill
hdiillsvarande slora satsning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 120. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1534>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1535>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>336</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 20</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Den energitekniska industrins utvecklingsmöjligheter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det följande redovisas en sammanfattning av rapporten Den energitekniska
indusirins utvecklingsmöjligheter. Rapporten utgör SlND:s och slatens
energiverks gemensamma redovisning av uppdragel att utreda branschens stmktur
och utvecklingsmöjligheter. SIND resp. statens energiverk har i var sin
skrivelse redovisat förslag till åtgärder vilka återges i denna bilaga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innehåll</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. Sammanfattande
beskrivning av energiteknisk industri </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>337</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Energiteknikområden -
marknadsulsikter i Sverige och utomlands</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>342</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>SlND;s överväganden och
förslag ...................... </span><span style='font-family:Verdana'>. </span><span
style='font-family:Verdana'>345</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens energiverks
överväganden och förslag ...... </span><span style='font-family:Verdana'>. </span><span
style='font-family:Verdana'>351</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1536>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:76.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1537>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>337</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Sammanfattande beskrivning av energiteknisk industri</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SINDs
beskrivning och bedömning av industrin bygger bl.a. på en särskild bearbelning
av industristalisliken för år 1982, produktions-, import- och exportstatislik,
intervjuer med ledande förelag i branschen, en enkäl till energiutruslningstillverkare
saml på publicerade rapporter, årsredovisningar m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
energiutruslningsindustri avses företag som tillverkar ulruslning för att
ulvinna och förädla energiråvaror, producera elektricitet och värme samt
distribuera den, återvinna och spara energi och rena rökgaser. Industrigrenen
definieras således från efterfrågesidan, dvs. efterfrågan på värme,
elektricitet m. m. Undersökningen omfattar inle utmsining för offshore,
kärnkrafi, oljeraffinering eller oljedistribution. Ej heller ingår anläggnings-
och installationsverksamhet. 1 praktiken har del dock inte varil möjligt atl
hell hålla avsedda gränsdragningar bl. a beroende på möjligheterna att inhämia
information.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
energitekniska indusirins omfattning har i tidigare undersökningar mätts och beskrivits
från olika utgångspunkter. I SINDs bearbetningar har tagits fasta på
tillverkning av produkter som har direkt anknytning till energilekniskt
know-how. Då inräknas varor för att producera energi, t.ex. pannor och
turbiner, kablar, pumpar, kompressorer m.m. Rör och ventiler för t.ex.
fjärrvärme, melallkonslruklioner för t.ex. fastbränsle, styr- och
reglemtmslning ingår inte eftersom de inte kan särskiljas ur officiell
statistik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiutrustningsindustrin
enligt denna definition producerade år 1982 varor för drygt 15 miljarder kr.
Förädlingsvärdet uppgick lill 7,5 miljarder kr. Produktionen hade sin
tyngdpunkt i utmstning för elöverföring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tabell
1. Energiutrustningsindustrin. År 1982. Förädlingsvärde. Procent</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industrier
för</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Andel av förädlingsvärde 1982</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>värmeproduktion</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:147.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>elproduktion</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>7<br>
pumpar och motorer m. m. bl. a.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
värmehanlering</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>elöverföring</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Summa</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
något annan struktur visar sig om man tar med rör, fastbränslehantering m. m.
och räknar bort sådana produkter som inte direkt används i energilekniska
sammanhang. Uppskattningen bygger på SINDs enkäl som avser år 1983. Saluvärdet
var ca 16 miljarder kronor.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1538>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1539>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>338</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 2. Energiutrustningsindustrin, exkl. vissa
produkter. År 1983. Saluvärde. Procent</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Industrier för</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>Andel av saluvärde 1983</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=138 valign=top style='width:103.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>värmeproduklion</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>9</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=138 valign=top style='width:103.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>elproduktion</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=138 valign=top style='width:103.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>värmehantering</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=138 valign=top style='width:103.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>elöverföring</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>62</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=138 valign=top style='width:103.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>fastbränslehantering</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:39.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Summa</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiulruslningsindustrins
förädlingsvärde år 1982 utgjorde 5 procent av tillverkningsindustrins och 11
procent av verkstadsindustrins. Antal företag med tillverkning av
energiutrustning var år 1982 ca 475 st och antalet arbetsställen omkring 550,
varav ca en fjärdedel var helt specialiserade på energiutruslningsproduktion.
Arbetsställena var genomsnittligt större än i verkstadsindustrin. Lönsamheten
var lägre särskilt för stora arbetsställen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Antalet
sysselsatta var ca 42000 personer, med jämförelsevis hög andel tjänstemän.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillförseln
till den svenska marknaden, perioden 1970-1982, av energiutmstning har vuxil
mindre än en procent per år (i fasta priser) vilket är något långsammare än för
verkstadsindustriprodukter totalt. Samtidigt har importen ökal snabbare och i
ungefär samma takt som för verkstadsindustrin, ca 4 procent per år. Exporten
av energiutrustning visar högre ökningstal. Sammanlaget har produktionen av
energiutrustning i Sverige ökat ca 1,5 procent per år. Det är något långsammare
än för verkstadsindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiutrustningsindustrin
exporterade år 1982 ca 55 procenl av produktionen. Importens andel av
tillförseln lill svenska marknaden var ca 52 procent. Detta är lägre tal än för
verkstadsindustrin som helhet (64 respektive 58 procent).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efterfrågan
i Sverige har förskjutits från utrustning för olja, kärnkraft, vattenkraft mot
sådan för fastbränsleeldning och elektricitet. Genom salsningar pä fjärrvärme
har viss förskjutning mot större anläggningar ägt rum. Nya produkter och
förbättrade tekniska lösningar har utvecklats och introducerats på marknaden.
Det är t.ex. värmepumpar, olika sorters fastbränslehantering inkl.
förbränningsmeloder och metoder att eliminera eller ta hand om vissa rökgaser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya efterfrågeinriktningen har i stor utsträckning tagits upp av den etablerade
energiutrustningsindustrin. Företagen har inriktat sin tillverkning på
produkter som i olika avseende ligger nära deras samlade tekniska kompetens och
erfarenhet, verksladsresurser eller som passar företagets profil och
kundinriktning. Några exempel kan nämnas: o pannor för fasta bränslen har
lagits upp av etablerade panntillverkare (Generator, Götaverken m.fl.).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1540>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1541>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>339</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>o
värmepumpar har tagits upp av dem som har erfarenhet av kylieknik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>eller
kompressorer (Stal-Refrigeralion, Allas Copco t. ex.), o fastbränslehantering
har tagits upp av företag med erfarenhet av skogsmaskiner och produktion av
andra liknande varor (Bmks Mekaniska, Gränges Hedlund m.fl.), o företagens
slrävan att hålla etl brett sortiment gör all nya produkter tas upp
(ASEA-koncernen med slora värmepumpar, fastbränslepannor och torvteknik,
SAAB-Scania Enertech med värmepumpar och pannor för fastbränsle i huvudsak
avsedda för mindre fastigheter). Under 1970-talels senare hälft sjönk
industriinvesteringarna kraftigt vilket också påverkade annan
ulmstningslillverkande induslri som tagit upp den "nya" efterfrågan
på energiuiruslning. Nyetableringar har skett. Omorienteringen och branschens
förnyelse återspeglas också i all antalet nyregistrerade arbetsställen (i
industristalisliken) är lika omfattande som i expanderande näringsgrenar, t.ex.
verkstadsindustri (exkl. varv) och kemiindustri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiulmslningsindustrin
synes mer storföretagsdominerad än många andra industrigrenar. Företag
tillhörande ASEA-koncernen svarar för drygt hälften av branschens saluvärde. De
därnäst största ägargmpperna inom energiutrustningsindustrin är
Saab-Scaniakoncernen och statsägda företag med vardera omkring 5 procent. Andra
slora företag är också verksamma inom området, men med mindre marknadsandelar.
Del är t. ex. Alfa-Laval, Atlas Copco, Grängeskoncemen och Volvo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
svenska storföretagens del i den energitekniska produktionen är enligt
industriverket intressant från flera utgångspunkter. De kan t.ex. genom sin
storlek och produklion inom olika områden, både energilekniska och andra,
lättare än mindre företag själva omfördela sina resurser frän olönsamma till
lönsamma verksamheler. Härigenom skapas viss stabilitet i sysselsättningen och
tillväxt inom företagen. Genom sin internationalisering med stor export,
försäljningsnäl och tillverkningsenheter utomlands har de vidare goda fömtsättningar
att nå ul med nya produkter på marknaden och att välja tillverkningsland för
produkterna. Ledning, forskning och utveckling samt tillverkning av de mesl
avancerade produkterna sker dock i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
branschen finns också en kategori mindre och medelstora företag, som
överslagsmässigt kan uppskattas svara för en knapp femtedel av
energi-utmstningsproduktionen i Sverige. De har verksamhet inom alla delar av
energiutrustningsindustrin men främst vad gäller mindre produkter, t.ex. mindre
komponenter, små värmepumpar, små pannor, mindre system m.m. Denna gmpp företag
har inte samma fömtsättningar atl själva lösa problem och utnyttja de
möjligheter marknaden erbjuder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SINDs
enkäl har riklats dels till företag som tillverkar den tidigare nämnda ulmslingen
men också till dem som tillverkar utmstning för fastbränslehantering, styr-
och reglemtmslning, Qärrvärmerör m. m. Under-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1542>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1543>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>340</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sökningen
har avgränsats att avse sådant, som direkt används i energisammanhang. Enkäten
har besvarats av företag som svarar för ca 60 procent av den aktuella
industrins saluvärde. Resultaten styrker tidigare redovisade tendenser. Av
enkäten framgår bl.a. följande: o Många företag har tillverkning av annat än
energiutmstningsprodukter. o De tillverkande företagen har relativt ringa
produktion av sådana tjänster som säljs fristående från produkter. Viss handel
med inköpta varor förekommer. Eventuell tjänsteproduktion (konsult- och
installations-tjänster) hänförs till särskilda företag. o Exportens andel av
produkfionen synes någol lägre än för verkstadsindustrin som helhet.
Branschema Elproduktion och Elöverföring dominerar säväl produktion som
export. o Företagen och därmed branscherna tillverkar en mängd olika produkter
med varierande komplexitet och för varierande användningsområden
(energiteknikområden). o Konkurrensförhällandeo och val av konkurrensmedel
präglas av om varorna är mindre och standardbetonade, eller om de är mer
komplexa. Leveranssäkerhet, produktsanpassning till kundens behov och strävan
att erbjuda kunden nyckelfärdiga anläggningar är medel som används för att
stärka konkurrenskraften. Den tekniska kvaliteten kommer mer i förgmnden som
medel för de avancerade produkterna. Priset är viktigt, särskilt på
utlandsmarknaden. o Insatsvaror har till ca 70 procent sill ursprung i Sverige.
Jämfört med andra branscher torde det vara en hög andel. Det är inte någon
skillnad mellan energiutmstningsbranscherna. o Kapacitetsutnyttjandet är
relativt högt utom för branscherna Elproduktion och Elöverföring som sedan
lång lid mött en dämpad efterfrågan i Sverige. o Investeringarna har en
jämförelsevis slark tyngdpunkt på forskning och utveckling och
marknadsinvesteringar. Mot bakgmnd av den dämpade efterfrågan i dag, företagens
strävan alt öka försäljningen av hela system och den positiva synen på den
långsiktiga efterfrågeutvecklingen är detta logiskt. Investeringarna är högre
inom de "nyare" områdena Värmeproduktion, Värmehantering och
Fastbränslehantering. o Den dämpade efterfrågan i Sverige och konkurrensförhållandena
utomlands är de största hindren för produktionsökning. Företagen ser gynnsammare
på möjligheterna att öka försäljningen utomlands än i Sverige. o I Sverige går
ca 45 procent av försäljningen ull stat och kommun. o Lönsamheten (avkastning
på totalt kapital m.fl. mått) är lägre i energiulmslningsindustrin än i
verkstadsindustrin. Bland energibranschema är Elöverföring mest lönsam och
Värmeproduktion som minst lönsam. Energiutmstningsprodukter omfauar såväl
enklare standardprodukter som mer komplicerade, vilka tillverkas på
beställning. De utgör huvudprodukter i stora anläggningar och
industriprocesser eller mindre produkter i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1544>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1545>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>341</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>andra
sammanhang t.ex. för småhus. De olika energiutmstningsbranscherna och
energiteknikområdena rymmer ofta alla kategorier av produkter. Enskilda
företag är i relativt stor utsträckning specialiserade på antingen stora
anläggningar eller på små och med produkter inom visst kompetensområde
(kundinriktat eller produktinriktal).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Branschens
produkter kan som helhet inte ses som högteknologiska även om det finns vissa
inslag av sådana, t.ex. styr- och reglemtmslning för såväl maskiner som hela
system, större turbiner och generatorer m. m. De energitekniska systemen är
uppbyggda kring en rad relativt enkla grundprodukter, för vilka många
tillverkare finns såväl i Sverige som utomlands. Det mer komplicerade, och som
kräver särskild know-how och organisatorisk kompetens är att foga samman dem
till fungerande helhetslösningar. Svensk industri har här dokumenterat god
förmåga när det gäller olika energitekniska syslem, t. ex. kraftgenerering
(främst vattenkraft) och eldistribution, fjärrvärmesystem, energisnåla hus och
industriprocesser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konkurrenssituationen
är hårdare för de enkla produktema och för de mindre systemen. Det visar sig
bl. a. i importkonkurrensen som är hårdare för t. ex. små vattenkraftverk än
för stora, för små värmepumpar än för slora osv. Svensk industri har för de
"nyare" systemen möjligheter att hävda sig i den internationella konkurrensen
främst genom det försprång som ligger i atl ha erfarenhet av fungerande system.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hur
den framtida samlade efterfrågan på energiutmstningsprodukter kan utvecklas på
längre sikt i Sverige är, enligt SIND, svårt att bedöma. Det torde dock inte
vara sannolikt att den kommer att växa särskilt mycker mer sett över kommande
tioårsperiod än den gjort hittills sedan 1970.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efterfrågan
i Sverige på oljeersättande utrustning har under senare år stimulerats genom
investeringsstöd och stöd till forskning och utveckling. Della har bidragit
till en snabbt ökad efterfrågan på delar av energi-utmstningsindustrins
produktion, t. ex. på värmepumpar och på utrustning för inhemska bränslen. Inom
andra delar av energiulmslningsindustrin finns fortfarande ledig kapacitet. En
fortsatt lika hög efterfrågan kan inte förväntas bestå. Mättnadstendenser har
redan gjort sig gällande. Det belyder, menar SIND, att en fortsatt relativt
snabb stmkturomvandling kan förvänlas för energiulmslningsindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efterfrågan
förväntas, enligt SIND, på lång sikt fortsätta att förskjutas mot utmstning för
värmeåtervinning, utveckling av styr- och reglerteknik för processer och
ventilalionsändamål. Problemen med luftföroreningar kan medföra alt efterfrågan
på rökgasreningsprodukter ökar och att utvecklingen vad gäller effektiva
förbränningstekniker påskyndas. Efterfrågan blir här starkt beroende av om
kraven på renare emissioner kommer att skärpas. Utvecklingen av relativa priser
på energiråvaror m. m. kommer givetvis också att påverka efterfrågans
inrikining vad gäller olika produkttyper liksom även de allmänekonomiska
fömtsättningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
takt med den ökade komplexiteten i energitekniska system har dels</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1546>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1547>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>342</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>efterfrågan
på nyckelfärdiga anläggningar fått allt större omfattning, dels efterfrågan på
andra tjänster ökat. Det är en tendens som, enligt SIND, väntas fortsätta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svensk
energiutmslningsindustri har, enligt SIND, goda fömtsättningar att möta en
framlida förändrad efterfrågan på energiutmstningsprodukter. Det kommer, enligt
verket, att medföra en fortsalt omorienlering av produktionen mot de
"nya" energiutmstningsområdena medan annan läggs ner. Avgörande för
hur fort omvandlingen kommer att gå kommer bl. a. vara om tillverkning av
utmstning för de nya områdena bedöms som mer lönsam än helt andra
verksamhetsgrenar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Energiteknikområden — marknadsutsikter i Sverige och utomlands</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
rapporten har redovisats marknadsutvecklingen för produkter inom följande
energitekniska huvudområden:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bränsletillförsel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Produktion och lagring av el</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Produktion och lagring av ånga
och värme</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Överföring av energi</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Energianvändning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Rening av emissioner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Endast
de energitekniker som har bedömts vara kommersiellt etablerade i Sverige eller
utlandet inom den närmaste tioårsperioden och som samtidigt produceras av
svensk industri har undersökts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bränslelillförsel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
områdel bränsletillförsel finns i Sverige en betydande marknadspotential i
skogsråvaruterminaler, skogsmaskiner och lorvmaskiner. Under perioden fram
tili år 1995 bedöms marknaden uppgå till ca 600 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Exportmöjligheterna
inom detta teknikområde består i huvudsak av konsulttjänster. Dessutom finns
vissa exportmöjligheter för skogs- och lorvmaskiner. Marknaderna bedöms finnas
i bl.a. USA, Canada, Frankrike, Västtyskland, Norge, Iriand och Indien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredarna
konstaterar att det i dag finns en stor överkapacitet för utveckling och
produktion av kärnbränsle i västvärlden och den kommer förmodligen att finnas
inom överskådlig tid. Här finns dock vissa möjligheter ull export på marknader
som Belgien, Schweiz, Sydkorea och Västtyskland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
av ny teknik för framslällning av syntetiska drivmedel, som pågår vid några
svensk företag, kan på sikt ge möjligheter till export.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stora
investeringar kommer att göras i anläggningar för energiproduktion ur avfall.
I Sverige bedöms marknaden uppgå till ca 500 milj. kr. för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1548>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1549>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>343</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>perioden fram lill år 1990 och till 400 milj. kr. under
perioden 1991-1995. De största exportmöjligheterna finns i de länder där
fjärrvärme eller fjärr-kyla används. De mest intressanta exportmarknaderna
under 1980-lalel bedöms vara USA, Canada, Sydkorea och Japan. Under 1900-talet
kan dessulom inlressanta marknader uppstå i Storbritannien, Sydkorea och Kina.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad beträffar teknik för utvinning av geotermisk energi
ligger exportmöjligheterna främst inom del borrtekniska området och i att
sälja kompletta system bestående av bl.a. värmeväxlare, värmepumpar och distributionssystem.
De projekl som pågår på olika håll i världen kommer om verksamheten utfaller
positivt, att kunna kommersialiseras under 19(X)-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Produktion och lagring av el</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad beiräffar vattenkraftskomponenter har den inhemska
marknaden såväl som exporten gått tillbaka under 1980-talet. Företagen på
marknaden arbetar i mycket hård konkurrens. Många i-länder har, liksom Sverige,
i huvudsak byggt ut sin vattenkraftpotential, men det finns även behov av
invesleringar för komplettering, ersättning och effeklivisering. I u-länderna
är situationen en annan genom att utbyggnadsarbetet fortfarande pågår. Under
den närmaste tioårsperioden bedöms de mest intressanta marknaderna vara länder
som Indien, Malaysia, Brasilien och Colombia men även Canada, Kina och Mexico.
De flesta länder i världen utgör potentiella marknader för minikraftverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En stor utbyggnad av kondenskraftverk bedöms ske i USA,
Västeuropa, Japan och Sydkorea, men även i Kina och i vissa u-länder.
Exportmöjligheterna för Sverige inom detta område ligger framför allt i
leverans av turbiner, generatorer, el- och konlrollutmstning samt i början av
90-talet i kompletta anläggningar baserad på trycksatt teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stora investeringar kommer alt göras i mottryckskraft på
marknader som USA, Canada, Storbritannien, Sydkorea och eventuelll Kina under
de närmaste 10 åren. I USA är mottrycksanläggningar inom industrin en av de
snabbast växande industrimarknaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Marknadsutsikterna för vindkraften bedöms som störsl för
små och medelstora aggregat framför allt i slutet av 1980-talet och under
första delen av 1990-talet i bl.a. USA, Storbritannien, Indien, Kina och
flertalet u-länder. Exportmöjligheterna för stora aggregat bedöms som små under
samma period.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För vågenergiteknik finns en växande exportmarknad. Under
1980-talet bedöms exportmöjligheierna som små, men i etl 20-årsperspektiv
uppskattas världsmarknaden för vågenergiteknik till ca 100 miljarder kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Produklion och lagring av ånga och värme</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Goda marknadsutsikter finns i dag för svenska leverantörer
av pannor för eldning med skogsavfaU och andra biobränslen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1550>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1551>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>344</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska kompelensen bedöms också som hög då det gäller/Iw;(i/.?é'-rade bäddar.
Marknaderna finns framför allt i USA, Canada och Västtyskland men även i
Holland, Italien, Storbritannien och i viss mån Frankrike. På sikt blir också
Sydkorea och Kina inlressanta marknader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheterna
att ekonomiskt införa och utnyttja värmepumpiekniken är väsentligen olika i
olika länder. Den eldrivna värmepumpen kräver god tillgång på elkraft till ell
med andra energislag konkurrenskraftigt pris. I dag installeras 1,6 miljoner
anläggningar per år, huvudsakligen i USA och Japan. Intressanta marknader för
de svenska tillverkarna är för närvarande Frankrike, Västtyskland, USA och
Canada.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Solvärme
bedöms få en marginell betydelse i det svenska energisystemet under den närmsate
tioårsperioden. Sveriges exportmöjligheter inom solvärmeområdet gäller främsl
plana solfångare och konsulttjänster för solvärmesystem med värmelagring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inlressanta
marknadsutsikter finns också för företag verksamma inom området
värmeåtervinning dvs. utnyttjande av spillvärme från lokaler och inom
induslrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheterna
till export av elradiatorer är begränsade på gmnd av att de länder som använder
elradiatorer själva också har en inhemsk produktion av sådana.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Exportmöjligheierna
inom områdel värmelagring begränsar sig till i huvudsak konsulttjänster och
borrningsteknik och i viss mån till maskiner för nedläggning av plaströr i
mark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Överföring
av energi</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
årliga investeringarna för eldistribution i Sverige uppgår f. n. lill ca 2-2,5
miljarder kronor. Nivån förväntas vara ungefär densamma under de närmaste åren.
Investeringarna i elöverföring uppskattas till ca 1 — 1,5 miljarder kronor per
år. Exportmöjligheterna inom dessa områden bedöms som myckel goda till etl
flertal länder. Den för svenska förelag tillgängliga exportmarknaden bedöms
vara 40—50 miljarder kronor är 1985 och öka något Ull år 1995.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska tekniska kompetensen inom ftärrvärmeområdet är i dag ledande
intemationellt och täcker alla delar av fjärrvärmetekniken. Det höga
användarkunnandet tillsammans med tillgång till svenska referensanläggningar
ulgör vikliga tillgångar för svenska exportföretag. Intressanta marknader utgör
USA och Italien samt på sikt Canada, Sydkorea, Japan och eventuellt Kina.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Energianvändning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Intressanta
marknadsmöjligheter för svenska företag finns inom områdena energieffektiva
processer inom industrin och styr- och reglerteknik för klimat- och
energianläggningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1552>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1553>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>345</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rening av emissioner</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även Ullverkare av rökgasreningsuirustning kan arbela mot
en expanderande marknad. De intressantaste marknaderna bedöms bli Västtyskland,
Danmark, Finland, Italien, Holland, USA och Canada samt senare Östeuropa och
Storbritannien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 SIND:s överväganden och förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Induslripolitiska aspekler</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svensk energiutruslningsindustri utgör en omfattande och
vital del av vårt näringsliv. En slor inhemsk produktion av energiutrustning
skapar goda förutsättningar att bygga upp och successivi modernisera effekuva
system för produktion, överföring och användning av energi i landet. Den ger
dessutom betydande exportintäkter, minskar importen och bereder etl stort antal
människor (ca 42000) sysselsättning och inkomster. Branschens saluvärde uppgår
till ca 16 miljarder kr. per år och antalet arbetsställen är ca 550.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energiutrustningsindustrin omges av en mycket dynamisk
miljö där förändringar i politik, teknik och ekonomi gör atl dess olika
sektorer ofta får konfronteras med nya, ofömtsedda problem och möjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några exempel skall här nämnas på vilka förhållanden som
snabbt kan ändras, ofta med kausalsamband dem emellan, och som kan ändra affärsutsikterna
för energiutmstningsföretagen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tillgången på
energiråvara, genom t.ex. nya fyndigheter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>teknik för att
lösa problem inom energiomvandlingskedjan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>prisrelationer
mellan olika energislag som elektricitet, olja och fasibränsle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>statliga
bidragsregler för exempelvis installationer i oljeersättande energiproduktionsanläggningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bestämtnelser
som avser t. ex. produktsäkerhet och miljö</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skatter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tekniska
handelshinder som kan byggas upp</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>efterfrågan på
och utbudet av olika energislag på olika marknader</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>konkurrensen
mellan energiutmstningsföretag, som förändras när nya företag och produkter
kommer in på marknaden och när etablerade d: o lämnar den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ändringar i ovanstående faktorer kan ge upphov lill
betydande förskjutningar i efterfrågan på eller utbudet av olika slags
energiutmstning, såväl i Sverige som på utlandsmarknaderna. Exakl vilka
förändringar som kommer är naturligtvis omöjligt att fömtse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' SlND:s skrivelse återges i sin helhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1554>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1555>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>346</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
den svenska energimarknaden har under några år ett omfattande slöd till
invesleringar i oljeersättande åtgärder m. m. byggts upp samtidigt med etl
kraftigt stöd till forskning, utveckling och demonstration av nya syslem. Någol
av en "investeringsboom" har uppstått, som inte kan förvänlas beslå.
Mättnadstendenser har redan gjort sig gällande. Vikande investeringar (delvis
på gmnd av en aviserad nedtrappning av subventioner) kommer atl innebära stora
påfrestningar för vissa utmstningstillverkande företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommande
förändringar inom svenska och ulländska energiulrustnings-marknader gör alt
svensk energiutruslningsindustri måste ha beredskap att vidta
anpassningsåtgärder av både offensiv och defensiv karaktär framöver. Föråldrade
produkter kommer att behöva utgå ur sortimentet och ersättas av sådana som helt
eller delvis är nya. Produktionstekniken förändras och anpassas i syfte att
höja produktiviteten. Försäljningen pä vissa marknader minskar eller upphör
parallellt med att förelagen söker fotfäste i nya länder eller hos nya
kundkategorier. Produktionsenheter kommer att försvinna, i första hand de med
den svagaste finansiella basen, vilket inte alllid är de företag som har de
svagaste produktema eller minsl effektiva produktionsapparaten. Produktion av
modernare energiutmstning kommer att starta inom befintliga eller nyelablerade
produktionsanläggningar, det senare dock knappast i sådan omfattning att inte
antalet arbetsställen totalt sett kan komma att sjunka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
tidigare nämnda "investeringsboomen" har bl.a. gällt små värmepumpar.
På några år har ett 70-tal tillverkare etablerat sig. Det är såväl några
storföretag som mänga mindre och medelslora. Stark importkonkurrens förekommer
på svenska marknaden. Den höga efterfrågan, delvis till följd av samhällels
bidrag till investeringar, förväntas inte bestå framdeles. Detta kommer att
kräva en fortsatt stmkturell omvandling i branschen och att svenska företags
särskilda möjligheter tas tillvara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
lidigare starkt ökade användningen av inhemska bränslen har under de senasle
åren hämmats av konkurrensen från alternativa värmesystem, främst eldrivna.
Detta har lett till att många tillverkare av utrustning för fasibränsle
(pannor, flishuggning, materialhantering m.m.) har ekonomiska problem idag.
Många kan dock antas vara bärkraftiga i ett längre perspekliv. Samtidigt finns
outnyttjade exportmöjligheter för svenska företag bl. a. ull andra skogrika
länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
olika politikområden som energipolitik, forsknings- och utvecklingspolitik,
exportfrämjande, boslads- och miljöpolitik finns många myndigheter och organ
(statens energiverk, styrelsen för teknisk utveckling, Industrifonden, Sveriges
exportråd, AB Svensk Exportkredit, Exportkreditnämnden, byggforskningsrådet,
naturvårdsverket m.fl.), som för att främja mål inom respektive politikområde
vidtar åtgärder i form av finansiellt stöd, tekniska beslämmelser m.m., som
direkt och framför allt indirekt påverkar fömtsällningama för
energiutmstningsföretagens utveckling, po-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1556>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1557>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>347</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sitivt
eller negativt. Enligt industriverkets mening saknas emellertid ett viktigt
element i mönslret av offentlig påverkan på energiutrustningsindustrin,
nämligen en sammanhållen funktion som tar direkl sikte på branschföretagens
industriella verkningsförmåga, kompetensuppbyggnad och stmkturella utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingsprogram
för energiutrustningsindustrin</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
industriverkets mening är det utifrån renodlat industripolitiska aspekter
angeläget atl fortlöpande analysera och prognostisera utvecklingstendenser
inom energiulmslningsindustrin med dess olika sektorer och delmarknader, samt
all slimulera en flexibel förmåga hos branschen att anpassa sig till de problem
och möjligheter som marknaden och tekniken ser ut att ge. Framför allt gäller
detta sektorer med många mindre och medelstora företag, l.ex. värmepumpar och
utmstning för hantering av biomassa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SIND
har till uppgifl atl främja industriell omvandling och tillväxt och har, enligt
vad som också nämns i rikllinjerna för detla utredningsuppdrag, genomfört flera
studier inom energiutrustningsindustrin. Verket har genom sin
branschprogramverksamhel goda erfarenheter när det gäller att främja
kompetensuppbyggnad och strukturell ulveckling inom flera industrigrenar.
Industriverket bedömer atl den sammanhållna induslripolitiska analys- och
stimulansfunklionen för energiulmslningsindustrin bör kunna utföras inom ramen
för ett utvecklingsprogram, som inordnas i SINDs huvudprogram Industriell
omvandling och tillväxt. Verket föreslår att man inrättar ett sådant program
för energiutmstningsindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Målet
för utvecklingsprogrammet bör för det första vara att främja utvecklingen inom
små och medelstora enskilda förelag, som bedöms vara bärkraftiga på sikt, när
det gäller planering, produktsortiment, marknadsföring, produktionsteknik,
administrativ teknik och andra vitala funktioner. All höja kompetensnivån hos
företagsledare och andra nyckelpersoner i företagen är härvid väsentligt.
Vidare skall programmet främja samarbete och samverkan mellan företag. Vad
avser företag med likartad produktion (konkurrerande produkter) bör
samverkansålgärder inriktas på att t. ex. sänka företagens kostnader genom atl
få fram effektivare konstruktions- och produktionsmetoder och genom samordning
på komponent- och inköpssidan o. d. Företag med kompletlerande produkter bör
stimuleras att samverka på marknadssidan med åtgärder som gemensamma
försäljningsbolag eller agenter, samordnade marknadsundersökningar,
mässframträdanden, annonser och salespromolion-malerial. Förelag med välutbyggd
marknadsorganisation och stor teknisk och administrativ kapacitet bör
stimuleras att ta elt ansvar för systemleveranser, där företag med
kompletterande produkter fungerar som "underleverantörer". Erfarenheler
från "spjutspelsförelag" som har nått långt i teknikmognad och systemtänkande
bör tas tillvara och spridas lill "eftersläntrarna" för att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1558>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1559>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>348</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>stimulera
till systemlösningar och nya marknadsstrategier. Slutligen bör programmet ha
som uppgift att stimulera bildandet av mer slagkraftiga företagsenheter genom
fusioner, produktbyten och liknande stmkturförändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
programmet bör ingå åtgärder av den lyp som normall ingår i SINDs
branschprogramverksamhet, dvs. omvärldsanalyser (marknadsstudier m.m.), analyser
av enskilda företags konkurrenskraft, konsultinsatser, samverkansprojekl (med
eller ulan konsultinsatser), utbildning och stöd till kollektiva
marknadsföringsåtgärder på exportmarknaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Strukturåtgärder
som vidtas inom energiulmslningsindustrin kommer atl i stor utsträckning ha en
sådan risknivå atl finansiering kan ske genom den reguljära kreditmarknaden
eller genom att det egna kapitalet utnyttjas. Risknivån kan emellertid i vissa
fall tänkas vara så stor att förelaget avstår från åtgärden trots alt en
lönsamhet kan förväntas på lång sikt. Det kan t. ex. gälla när ell litel
förelag överväger att etablera egna försäljningsbolag i utlandet eller när
flera små företag gör detta i samarbete. Företagssam-gåenden kan ocksä inrymma
riskmoment p.g.a. att svårigheter av olika slag kan uppkomma när del gäller att
genomföra en planerad rationell stmkturförändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
beaktande av de erfarenheter som finns av strukturgarantierna i nuvarande
branschprogram anser industriverket det befogat all införa ell villkorligl,
riskavlyftande moment i det finansiella stöd som bör kunna ges inom
energiutmstningsprogrammet. Om ett projekt misslyckas bör alltså befrielse från
återbetalningsskyldighet till viss del kunna medges. Det finansiella stödet bör
gå till riskfyllda marknadsinvesteringar, företagssam-gåenden o.dyl.
stmkturella åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingsprogrammet
för energiutrustningsindustrin bör i en första etapp tidsbegränsas fill de tre
budgetåren 1985/86-1987/88. Verksamheten bör fortlöpande följas upp. En samlad
utvärdering av programmets ditiillsvarande effekter bör göras under år 1987
inför beslut om en eventuell fortsättning av programmet. Ett reservationsanslag
för hela programperioden bör anvisas i statsbudgeten för 1985/86, varvid
bestäms hur stor del av anslaget som står till förfogande under respektive
budgelår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslag
Ull anslag för programperioden:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tabell
3. SINDis förslag till utvecklingsprogram för den
energiutrustningstillver-kande industrin</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:163.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>år
1</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>2 3 totalt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. Kollektiva
exportfrämjande åtgärder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(via
Swebex)</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>9 Mkr</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2. Omställningsfrämjande
åtgärder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(utbildning,
konsultinsatser m. m.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>5 12"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3. Finansiellt
stöd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(delvis
villkorliga lån)</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>_2___ 4___ 6 12 "</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:190.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>11</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>15
33 Mkr</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1560>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1561>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>349</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Olika
statliga anslag lill forskning, utveckling m.m. inom energiforskningsprogrammet
är myckel omfattande och uppgår sammanlagt till 1 192 Mkr för de tre budgetåren
1984/87. Stödel lill oljeersättande ålgärder uppgår under perioden 1984 t.o.m.
första halvåret 1987 lill 1650 Mkr. Investeringsprogrammet för fjärrvärme m. m.
omfaltar 950 Mkr under kalenderåren 1983-84. Slöd lill upphandling genom
energiupphandlingsdelegationen uppgår under samma period till 700 Mkr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Insatser
av ovanstående slag anses nu bl. a. på många områden ha drivit fram
produktutvecklingen till en sådan teknisk och kommersiell nivå att stödbehovet
sjunker. Del bör enligt industriverkels mening vara möjligl och lämpligt all
omfördela det slatliga stödet från FoU-området, med dess avklingande
efterfrågan, lill förelags- och branschutveckling, där behovet av insalser ökar
p. g. a. de stmkturanpassningsproblem som kan förväntas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingsprogrammet
för energiutrustningsindustrin kommer för övrigt att kunna främja en spridning
och lämpligt utnyttjande av den teknik som har tagits fram genom det omfattande
statliga stödet till produktutveckling m. m., exempelvis för systemlösningar
där flera företag samverkar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingsprogrammet
beräknas kosta mindre än 3 procent av energiforskningsprogrammet 1984/87 och
endasl 0,6 procent av samlliga ovan uppräknade statliga stöd, omräknat till
helår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiulruslningsindustrins
behov av slmkluranpassning är inte lika stor inom alla delsektorer. Ålgärdemas
omfattning bör därför kunna variera mellan sektorerna och sannolikl helt
utebli i sektorer som domineras av ell fåtal större företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppläggningen
av programmet bör ske i nära samråd med företagen och föreirädare för
arbetslagamas organisalioner, liksom i hillillsvarande branschprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av personal för programmet kan beräknas lill två befattningar för
projektledande uppgifier och en för konlorsgöromål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Samverkan
mellan SIND och andra organ</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller exportfrämjande verksamheler bör elt nära samarbete ske med svensk
bygg- och energiexport (Swebex), som är knutet Ull Sveriges Exportråd, på samma
sätt som ett samarbete nu sker mellan SIND: s branschprogram Trä och Swebex.
Inom de andra branschprogramomrä-dena (teko, möbler, glas) finns f ö. också en
nära samverkan mellan SIND och Sveriges Exportråd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsfördelningen
mellan SIND och Swebex bör bli den atl SIND, inom de delsektorer av
energiutrustningsindustrin som prioriteras för programinsatser, initierar en
samverkan mellan företag som avser ett brett spektmm av företagsfunktioner
såsom produktion, inköp, finansiering, marknadsföring och teknik. Ett
delresultat av denna samverkan kan vara intresse för elt gemensamt agerande på
utlandsmarknaderna. Utvecklings-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1562>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1563>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>350</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>programmet
kan dä finansiera kollektiva exporlfrämjande åtgärder för de samverkande
företagen, medan Swebex svarar för den konkreta utformningen och genomförandet
och kan lägga ut uppdrag på Sveriges Exportråds övriga organisalion, inkl.
handelskontoren. Vid beräkning av behovet av programpersonal inom SIND har
hänsyn tagits lill den arbelsmässiga avlastning som Swebex bör kunna svara för
när det gäller exportfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Programmel
bör samverka även med andra organ som med finansiellt slöd eller tekniska
bestämmelser påverkar energiutmstningsföretagen. Värdefull information om
leknik och enskilda företag finns naturligtvis att hämta, med de inskränkningar
av informationsutbytet som sekretesslagstiftningen ger, hos exempelvis de
många myndigheter som ger stöd till FoU-projekt, prototyp- och
referensanläggningar m.m. inom energiområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nedanstående
figur åskådliggör rollfördelningen mellan olika myndigheter av betydelse för
energiutruslningsförelagen, när utvecklingsprogrammet har startat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Funklion</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Organ (exempel)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskning
och produktutveckling.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Styrelsen för teknisk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>demonstrations-
och proto-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ulveckling, statens energi-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>typanläggningar</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>verk, byggforskningsrådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:182.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industrifonden,
Statens vattenfallsverk, utvecklingsfonderna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Företagsutveckling</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>SIND, utvecklingsfonderna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samverkan
mellan företag,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>SIND</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>stmkturförändringar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Marknadsföring,
export</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>SIND, Sveriges Exportråd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:183.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:183.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Swebex.
Svensk Exportkredit, Exportkreditnämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svensk
energiutruslningsindustri är en betydelsefull del av vårt näringsliv. En slor
inhemsk produktion av energiuiruslning skapar goda fömtsättningar att
upprätthålla effektiva system för produktion, överföring och användning av
energi i landet. Branschen ger betydande exportintäkter, minskar importen och
ger sysselsättning åt f. n. cirka 42000 personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Branschen
omges av en myckel dynamisk miljö där bl.a. förändringar på olika marknader för
energi kan ge snabba genomslag i efterfrågan på och utbudet av olika slags
utrustning. I Sverige kan vikande marknader förutses. Utomlands är bilden mera
splittrad, men det är angeläget att utnyttja de exportmöjligheter som finns och
som bör kunna förbättras genom att företagen i ökad utsträckning samarbetar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1564>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1565>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>351</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiulruslningsindustrins
förutsättningar påverkas av myndigheter och åtgärder inom flera politikomräden.
Enligt industriverkels mening saknas emellertid en sammanhållen funktion som
bevakar branschen från induslripolitisk synpunkl och söker främja dess förmåga
lill strukturell anpassning inför nya krav och möjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
industripolitiska analys- och stimulansfunktionen bör kunna utföras inom ramen
för elt utvecklingsprogram för energiutrustningsindustrin, som inordnas i SINDs
branschprogramverksamhet. 1 programmet bör ingå åtgärder såsom marknadsstudier,
rådgivning lill enskilda företag, samverkansprojekl av olika slag, utbildning,
kollektiv marknadsföring pä export, finansiellt stöd till riskfyllda
marknadsinvesteringar saml lill företagssam-gåenden och liknande
strukturförändringar. Programmel inriktas främst på mindre och medelstora
företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingsprogrammet
för energiutrustningsindustrin bör i en första etapp tidsbegränsas till
treårsperioden 1985/86-1987/88.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Koslnaden
för programmet beräknas til! i genomsnitt 11 Mkr per år. Programmel föreslås
bli finansierat genom omfördelning frän de omfattande stafliga stöden till
energiteknisk produktutveckling m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Statens energiverks överväganden och förslag'</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
uppdrog den 30 maj 1984 åt statens energiverk att tillsammans med statens
industriverk kartlägga och analysera den energitekniska industrins
utvecklingsmöjligheter. En gemensam rapport "Den energitekniska
industrin" innehållande en kartläggning av den industri som tillverkar
energiutmstning och dess marknadsförutsättningar i Sverige och utomlands har
utarbetats och överlämnats lill regeringen. I denna skrivelse redovisar statens
energiverk sina överväganden i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska energimarknaden genomgår f n. en snabb omställning. Energikonsumtionen
har minskal under flera år. Oljeanvändningen har reducerats snabbare än vad man
lidigare har räknat med. Användningen av nya bränslen, kol, torv och
irädbränslen, ökar liksom användningen av ny teknik, främst värmepumpar.
Omslällningen innebär i allmänhel alt mer miljövänlig leknik utnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
förändring av energisystemet medför klara möjligheter för svensk tillverkningsindustri.
Den kraftiga utbyggnaden av energiförsörjningen som skedde till följd av den
snabba ekonomiska tillväxten under 1950-, 1960- och delvis 1970-talel har
avlösts av omfattande investeringar i energihushållning och konvertering till
fastbränsleeldning och utbyggnad av ny teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Man
måsle dock räkna med att förändringstakten i energisystemet nu kommer all avta,
vilkel kommer att ändra förutsättningarna för den tillver-' Skrivelsen från
slatens energiverk återges i sin helhet. 23 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr
120. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1566>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1567>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>352</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kände
industrin. En period av strukturomvandling för svenska tillverkare av
energiutmstning är oundviklig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i andra industriländer sker betydande förändringar av energisyslemel.
Oljeförbrukningen minskar medan användningen av kol och kärnkrafi och i viss
utsträckning också naturgas ökar. 1 början av 1970-lalet ökade industrivärldens
energiförbmkning med ca 5 procent per år; tio år senare är ökningstakten näslan
noll. Detla har givetvis ett samband med den låga ekonomiska tillväxttakten,
men det sammanhänger till stor del med varaktiga förändringar i produktion och
konsumtion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
innebär bl.a. en utveckling mot mindre energiintensiv industri och mot
effekiivare uppvärmningsprocesser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
en följd av delta har efterfrågan på investeringar i nytillkommande
energiproduklionsanläggningar dämpats också i andra i-länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slora
delar av den traditionella energiutrustningsindustrin i västvärlden har därför
överkapacilelsproblem. Det gäller framförallt industrier som levererar
förbrännings-, vallenkrafts- och kärnkraftsanläggningar. Som en följd av de
stagnerande oljepriserna har även investeringarna i oljeutvinning och
oljeproduktion någol mattats, även om Nordsjöområdel också under de kommande
tio åren kommer att erbjuda en viktig industrimarknad. För gasförsörjningen
pågår en uppbyggnad i anslulning lill det sovjetisk-europeiska projektet, men
framtidsutsikterna för nytillkommande utbyggnader ter sig osäkra. Den minskade
efterfrågan på olja medför i viss män ökad efterfrågan på andra varor och
tjänster, men det är svårt att ange hur denna efterfrågeökning kommer att
fördelas, dels mellan insalser för energihushållning och energiproduktion, dels
mellan olika bränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>U-länderna
befinner sig i en annoriunda situalion. Man kan här räkna med en snabbare
ökning av energieflerfrågan. Sannolikt kommer dock ökningstakten i
energiförbmkningen i u-länderna att mattas något under den kommande
tio-årsperioden. Detla sammanhänger dels med en dämpad ekonomisk tillväxt, dels
med insatser för ökad energieffektivitel också i u-länderna. Den största delen
av dessa länders energiinvesteringar kommer atl ske i de oljeexporterande
u-länderna samt i några få stora utvecklingsländer, t. ex. Indien, Brasilien
och Kina. Man måste emellertid konstalera att det är mycket osäkert om
u-länderna lyckas klara finansieringen av omfattande investeringar inom t. ex.
energiområdet. Detta sammanhänger främsl med världshandelns utveckling och
u-ländernas skuldsituation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
kan således konstatera att det finns anledning att tro alt efterfrågeutvecklingen
på energimarknaderna inom OECD-området kommer att bli förhållandevis dämpad
under den närmaste tioårsperioden. Samtidigt har många tjänste- och
utmstningsföretag en betydande överkapacitet. I utvecklingsländerna är behovet
av betydande energiinvesteringar väsentligt större men de finansiella
svårigheterna kommer med all sannolikhet att ulgöra en restriktion. 1 praktiken
innebär det sislnämnda att export till u-länder måste baseras på förmånliga
krediter- och andra finansieringsvillkor.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1568>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1569>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>353</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sammanhanget är det också nödvändigl alt beakla atl energiinvesteringar eller
leverans av tjänsler och uthög grad är föremål för öppna eller dolda
protektionistiska åtgärder. Energiverkei har låtit genomföra en särskild
utredning om de handelshinder som kan finnas för svensk energiexport. Av
utredningen, som redovisas som bilaga 1 i rapporten, framgår att man inom flera
internationella handelsorganisalioner arbetar för atl undanröja sådana
handelshinder men att förhållandena inom energiområdet - av såväl tekniska som
försörjningsmässiga skäl - trols del är sådana atl exportmöjligheterna ofla
kraftigt begränsas. Särskilt bör noleras atl GATT-överenskommelsen om regler
för offentlig upphandling gör ett undantag för just energiteknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är mot denna bakgrunden man mäste bedöma potentialen för svensk energiexport,
dvs. av utrustning och ijänster inom såväl den traditionella energisektorn som
den nya oljeersättningsmarknaden. Energisektorn i denna mening kommer också
framgenl vara en viktig marknad men det är inte sannolikt att den kommer vara
mer tillgänglig än andra sektorer i väridsekonomin. På vissa områden är
efterfrågan vikande och konkurrensen myckel hård. De svenska exportmöjligheierna
ligger främst i möjligheterna att erövra marknadsnischer, där svenska företag
- också som underleverantörer - genom teknik, kvalitet och pris kan vinna
framgångar. Möjligheterna för små och medelslora förelag all göra sig gällande
pä exportmarknaden torde främst ligga i samarbete med större företag, t.ex. som
underleverantörer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
har obestridligen en stark ställning inom vissa delar av energisektorn. Teknik
som tagits fram för svenska behov har ofta elt användningsområde utomlands.
Inom ramen för denna utredning har en genomgång gjorls av ett tjugofemlal
teknikområden, varvid utsikterna på svensk och utländsk marknad har bedömts.
Beskrivningen återfinns i kapitel 2 i rapporten. Av denna framgår att det är en
tämligen heterogen grupp av teknikområden som behandlas. Nägon egentlig
energiteknisk bransch kan inte sägas förekomma. Av den enkäl som industriverket
har låtit genomföra framgår ocksä alt flera av de vikligasle företagen har
verksamhet såväl inom som utom de teknikområden som är intressanta för denna
utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
genomgängen framgår all den svenska kompetensen och marknads-utsikterna
varierar kraftigt mellan teknikområdena. Inom några traditionella områden, t.
ex. vattenkraftsteknik och teknik för elöverföring, har Sverige sedan länge en
mycket kvalificerad industri. Inom andra områden, t.ex. förbränningsteknik och
rökgasrening, har först de senaste årens ulveckling på den svenska marknaden
skapal fömtsättningar för industriell utveckling som kan visa sig bli
konkurrenskraftig ocksä i ett internationellt perspektiv. Samtidigt måste man
varna för alltför långtgående försök frän statsmakternas sida att i förväg
välja ut "vinnare" bland energitekniker och energileknikförelag som
är under utveckling. Risken finns att detta kan snedvrida resursutnyttjandet
och medföra att andra satsningar inte kommer till stånd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1570>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1571>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>354</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första hand bör nu existerande organ och instrument ulnyttjas för att främja
den energitekniska industrins utvecklingsmöjligheter. Slatens energiverk förfogar
f. n. över såväl selektiva forsknings-, utrednings- och demonstrationsprogram
som generella investeringsprogram av betydelse härvidlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
generella programmen, främsl investeringsstöd av den karaktär som funnits under
år 1983 och år 1984, har Ull effekt atl den allmänna investeringsnivån ökar
för energiteknik. Därmed bildas en bas för vidare forskning och utveckling
samt tillväxt för den berörda induslrin. Samiidigi riskerar ett generellt
investeringsprogram att medföra en viss "överhettning" på marknaden
så att den svenska industrin inte alltid kan hålla normal marknadsbevakning.
Det generella investeringsprogrammet kan därför få bieffekten att utländska
tillverkare får hjälp att etablera sig på den svenska marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
investeringsprogram som funnits under åren 1983 och 1984 har utan ivekan haft
betydelse för utvecklingen av den svenska energiteknikindu-slrin. Särskilt 1983
års investeringsstöd till torvpannor måsle sägas ha haft avgörande inverkan på
den berörda industrins utveckling. Samtidigt måste konstateras att den svenska
energimarknaden nu börjar bli "mättad" och att en rationalisering och
koncentration erfordras bland tillverkarna för att en internationellt
slagkraftig industri skall byggas upp. Energiverket anser mol denna bakgrund
att den nedtrappning av investeringsprogrammet som nu aviseras är riktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Forsknings-
och utvecklingsinsatserna liksom prototyp- och demonstrationsinsatserna inom
oljeersättningsprogrammet är av annan karaktär också i industripolitiskt
avseende. Dessa program måste enligt energiverkets mening utformas så alt
industriell tillämpning beaktas och industriell utveckling främjas. 1 själva
verket är sannolikl den bestående effekten av en forsknings- och
utvecklingsverksamhel av den typ som bedrivs inom energiområdet i första hand
att kunskap byggs upp vid högskolor och företag och att en industriell miljö
för fortsatt utveckling skapas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
ökat hänsynstagande till industriella aspekter tas nu i den forskning och
utvecklingsverksamhet som energiverkei fått ansvar för liksom inom den s. k.
PoD-verksamheten. Man måste dock vara medveten om att effekterna av dessa
insalser kan bli märkbara först på något längre sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är uppenbarl all det finns behov av referensanläggningar på hemmamarknaden för
den industri som söker exportera en ny teknik. En uppfattning som ofta
framförs är att myndigheter, bl.a. statens energiverk, som kan ge stöd till
uppförande av PoD-anläggningar, i större utsträckning skall beakla
exportpotentialen av tekniken. Ibland framhålls alt omfattande statligt stöd
skall utgå till en anläggning med - förmodad - exportmöjlighet även om det
inte finns någon som helst lillämpning i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Verket
har i några fall lämnat stöd till projekt där den demonstrerade tekniken kan ha
sin huvudsakliga avsättning på den internationella mark-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1572>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1573>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>355</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nåden.
Det är emellertid svårt att i förväg avgöra vilka av de projekt som får slöd
som också har en verklig exportpotenlial. Verket har bl. a. av detta skäl
hävdat atl den verksamhel som bedrivs med statligt PoD-slöd framförallt bör
inriktas mot svenska förhållanden och mot energitekniksystem som har väsentlig
marknadspotential inom landel. Den huvudsakliga avsikten med
oljeersättningsprogrammet har varit - och bör vara - att utveckla ett för landet
bättre anpassat energitillförselsystem.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheterna av tidigare
verksamhet, bl.a. inom OEF och SIND, visar atl demonslrationsvärdel av uppförda
PoD-anläggningar inle kan bedömas med säkerhet förrän flera år efter att första
beslut om åtgärden fattats. Effekler av enskilda PoD-projekl inom energisektorn
kan därför inte förväntas påverka den exportinriktade tillverkningsindustrin i
någon nämnvärd utsträckning inom de närmaste åren. Dessutom mäste framhållas
att del torde vara tämligen ovanligt alt en industri lyckas utveckla och
framgångsrikt marknadsföra en teknik om den inle har någon lillämpning i det
egna landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slatens
energiverk vill emellertid - som elt led i en allmän statlig satsning på
ålgärder som kan främja export - föreslå en förändring av reglema för
oljeersättningsprogrammet så att exportmöjligheierna kan beaktas i slörre
utsträckning än f n. Beslut om slöd bör dock inte endast eller ens främst
baseras på exportförväntningar. Med tanke bl.a. på de svårigheter som
föreligger alt korrekt bedöma dessa förhållanden bör den föreslagna
förändringen göras försöksvis. Man mäste också vara medveten om att en
prioritering av de exportinriktade företagen kan komma att försämra
möjligheterna för företag som arbetar enbart på den svenska marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanslällning
och beskrivning av det energitekniska utvecklingslaget är en viktig uppgift för
ståtens energiverk. Verkel har för avsikt alt genom atl utarbeta s. k.
tekniköversikter ge svensk och utländsk publik en bild av utvecklingsläget.
Dessa översikter kommer att utformas så att de också beskriver det industriella
kunnande som finns i Sverige. De bör därför kunna utnyttjas i företagens
marknadsföring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
direkta statliga hjälpen för företagens marknadsföring och marknadsansträngningar
bör dock hanteras av organ som har expertkunskap på just detla område. Verkel
har därför med lillfredsställelse konstaterat att Svensk bygg- och energiexport
(Swebex) har bildats och knutils till Exportrådet. Verksamheten är ännu i ett
inledningsskede varför några påtagliga resultat ännu inte kan föreligga. Det
är dock angelägel att Swebex får möjlighet att verka som det samlande organet
för statens hjälp till exportfrämjande inom energiområdet under den
treårsperiod som angivits för verksamheten. Statens energiverk är berett att
bislå Swebex med experthjälp vid exportsatsningar av energiteknik.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1574>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1575>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>356</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgått av den ovanstående framställningen har betydande insatser gjorts för
atl stärka utvecklingskraften i den svenska energiutrustningsindustrin. En
stmkturförändring pågår och kommer atl fortsätta under de närmaste åren
beroende på marknadsförändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statsmakterna
har ett omfattande program för teknisk utveckling, informationsspridning och
marknadsföring av energiteknik. Statens energiverk arbetar med betydande
utvecklings- och utredningsinsatser för att bl.a. skapa möjligheter för de
svenska företagen atl gå stärkta ur den omställningsperiod som nu föreligger
på energimarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fortsatta
och förslärkta insatser för att stödja den energitekniska industrin bör bygga
på nuvarande program. Den industriella betydelsen av forsknings- och
utvecklingsinsatserna liksom av de s. k. PoD-insatserna inom
oljeersättningsprogrammet bör noteras. Reglerna för oljeersättningsprogrammet
bör försöksvis förändras så att exportmöjligheter kan väga något tyngre vid
bedömningen av PoD-projekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
statliga stödet till företagens marknadsföring som sker via Swebex bör stöttas
av berörda statliga myndigheter. Statens energiverk har för avsikt att
tillsammans med Swebex utarbeta lekniköversikter som kan utnyttjas i företagens
marknadsföring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
i detta ärende har fattats vid styrelsemöte den 5 december 1984 varvid närvarit
ordföranden Carl Tham, ledamöterna Percy Barnevik, Lennart Blom, Lennart Holm,
Ivar Franzén, Lilly Hansson, Lennart Pettersson och Anders Söderholm saml
personalföreträdarna Carl-Hugo Dahlbom och Tord Martinsen. Ärendet har
föredragits av avdelningschefen Jan Magnusson. I handläggningen har deltagit
avdelningsdirektören Kari Skybrant.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1576>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:59.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1577>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>357</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
21</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Avgiftsfinansierad energirådgivning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Statens
industriverks skrivelse den 1 november 1984 med redovisning av uppdrag att
bedriva försöksverksamhet med avgiftsfinansierad energirådgivning jämte
sammandrag av konsultföretaget SIAR:s rapport (TT:131) Utvärdering av
avgiftsflnansiering av utvecklingsfondernas energirådgivning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innehåll</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>sid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens industriverks skrivelse
om avgiftsfinansierad energirådgivning 358</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>SlAR:s rapport Utvärdering av
avgiftsfinansiering av utvecklingsfondernas energirådgivning. Sammandrag
359</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning .................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>359</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Fömtsättningar............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>359</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Aktuell beskrivning ..................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>361</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>De inblandades lolkning av
modellerna ............. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>364</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Analys och slutsatser ................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>367</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1578>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:72.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1579>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>358</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Statens industriverks skrivelse om avgiftsfinansierad energirådgivning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har uppdragit ål statens industriverk alt under våren 1984 inleda försök med
avgiftsfinansierad energirådgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
delredovisning av hur försöket är upplagt och resultaten per den I juli 1984 har
lämnats till regeringen den 18 seplember 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härmed
lämnas slutrapporten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SIND
har uppdragit åt konsultföretaget SIAR att ulvärdera försöket med
avgiftsfinansierad energirådgivning. Rapporten lämnas som bilaga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SIND
ansluter sig till slutsatserna i rapporten. SIND vill dock förtydliga på några
punkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
stor del av ulvecklingsfondernas företagsservice beslår i atl gratis ge råd
till företag. Endasl en mindre del av administrationskostnaderna läcks av
uppdragsintäkter. För 1984 var dessa 8,5% av koslnaderna. Ambitionen hos
fonderna är dock alt mer aktivt sälja sina konsulttjänster och på så vis öka
intäktsandelen. Det är i detta sammanhang viktigt med en balanserad avvägning
så atl arbetet med alt öka intäkterna inle blir ett självändamål för fonden.
Kraven på intäkter frän energirådgivningen bör inte vara annorlunda än kraven
på övriga verksamhetsområden inom fonden. Företagen anser inte att
energikostnaderna är annorlunda än andra kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen 1980/81:90 sid. 72-73 anges att energirådgivningen skall vara
initierande och av uppsökande karaktär och att omfattning och inriktning kan
vara olika mellan länen. En avgiftsfinansiering av verksamheten torde som
framhålls i rapporten medföra alt den riktas till etl färre anial stora företag
med en väsentlig energisparpotential. Energikonsulenterna kommer då att arbeta
på samma sätt som konsulterna på den öppna marknaden. Med en viss subvention
från slatens sida kan energikonsulenten arbeta med en lägre timtaxa och på så
sätt konkurrera framgångsrikt med privata konsulter utan atl därmed tillföra
marknaden något exlra. Om verksamheten avgifisfinansieras kommer den uppsökande
delen att minska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
ett företag fått energirådgivarens rapport med förslag till lämpliga
energisparåtgärder ärgralisarbetel i normalfallet avslutat. Om företagsledningen
då önskar ytterligare hjälp med t.ex. anbudsunderlag, offert-granskning eller
projektledning bör den vända sig till konsulter och entreprenörer på
marknaden. Energikonsulenten kan dock åta sig kortare uppdrag men det skall
ske lill marknadsmässiga priser. Längre engagemang i elt företag minskar
rådgivarens tid alt hjälpa övriga företag i länet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIND:s
huvudinvändning mot att rådgivningen helt eller delvis baseras på avgifter är
att energikonsulenten då tvingas konkurrera med konsulterna på marknaden och
därmed i praktiken blir en av dem i stället för att fungera som en
"dörröppnare" vilken skapar en marknad för andra och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1580>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1581>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>359</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"sätter
igång" företagen. De mindre och medelslora förelagen utgör i ett sådant
läge inte heller någon attraktiv marknad för konsultverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
intäkter som erhålls om man lar betalt för kortare uppdrag kan bara marginellt
finansiera verksamheten. SIND anser därför med hänvisning till ovanstående samt
bilagd utvärdering att det inte är rimligt att energirådgivningsverksamheten
baseras pä avgiftsfinansiering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
i detta ärende har fattats av generaldirektören Bengt Åke Berg. I
handläggningen har dessutom deltagit avdelningschef Thomas Henningson,
byrådirektör Björn Strokirk och avdelningsdirektör Björn Sandström,
föredragande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bengt
Åke Berg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Björn
Sandström</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
SIAR:s rapport Utvärdering av avgiftsfinansiering av utvecklingsfondernas
energirådgivning. Sammandrag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SIAR
har av Slatens Industriverk fått i uppdrag att utvärdera möjligheterna till en
avgiftsfinansiering av energirådgivningsverksamhelen vid utvecklingsfonderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetet
har bedrivits på del sättet att etl antal pilotintervjuer har gjorts med
SIND-medarbetare respektive energikonsulenter på utvecklingsfonderna. Därefier
har utförliga diskussioner förts med samtliga sju energikonsulenter som under
1984 har använt sig av en modell för avgiftsfinansiering av
rådgivningsverksamheten. Efter genomgäng av funnet material har sedan uppföljningsintervjuer
gjorts med energikonsulenter i de fall då data inte varit helt kompletta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rapporten
inleds med de fömtsättningar en avgiftsfinansiering av verksamheten stod inför
och vilka definitioner av arbetsområdet man skapade. Delta följs av en aktuell
beskrivning av hur modellerna ser ut och hur man gåtl tillväga i sitt arbete.
Resultaten av verksamheten presenteras. I följande kapitel redovisas de
inblandade energikonsulenternas kommenlarer och tolkningar av de olika
modellerna och vilka följder man anser en avgiftsfinansiering har.
Avslutningsvis görs en analys av helheten och slutsatser dras för hur SIAR ser
SIND:s och energikonsulenternas roll och uppgifter i samband med
avgiftsfinansierad energirådgivningsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2 Förutsättningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
uppdrog i propositionen 1983/84:100 ät SIND att snarast under våren 1984 inleda
försöksverksamhet med avgiftsfinansierad energirådgivning. Industriverket
skulle dessutom i anslutning till anslagsfram-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1582>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1583>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>360</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ställningen
för budgetåret 1985/86 lämna en delredovisning av vilka resultat som har
uppnåtts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
propositionen 1983/84 anfördes alt den verksamhet med energirådgivning som
SIND administrerar i avvaktan på den nämnda omprövningen under kommande
budgelår borde bedrivas i huvudsak enligt nu gällande riktlinjer och i ungefär
samma omfattning som under innevarande budgetår. Inför denna omprövning borde
vidare några modeller med avgiftsfinansierad rådgivningsverksamhet prövas.
Rådgivningen borde prövas vid 4-6 utvecklingsfonder varvid det vore naturligt
atl de fonder som har haft en energikonsulentverksamhel under flera år i första
hand kom i fråga. Olika modeller borde prövas varvid även möjligheterna till
hundraprocenug avgiftsfinansiering borde undersökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av detta tog SIND under våren 1984 kontakt med energikonsulenterna
vid utvecklingsfonderna och vid diskussioner med dessa framkom olika
arbetsmodeller för avgiftsfinansiering. 1 mars 1984 enades man om fördelningen
av modellerna till de olika utvecklingsfonderna. Inblandade län var Gävleborg,
Kronoberg, Uppsala, Stockholm, Östergötland, Västmanland och Sörmland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
detta fastlades en definition av energirådgivningen i en första och en andra
del för atl lättare kunna beskriva modellerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
A/fas 1:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
del innefattar de första kontakterna man måste ta med etl företag för atl göra
det medvetet om vilka företagsekonomiskt motiverade energisparåtgärder som
existerar. I standardfallet gör energikonsulenten besök på företaget och går
igenom anläggningen. En rapport lämnas med motiverade förslag till lämpliga
ålgärder som företaget bör vidta. I genomsnill brukar detta kräva tre
arbetsdagar för energikonsulenten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
B/fas 2:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
företaget erhållit en rapport om vad som ska åtgärdas och hur detta bör göras,
är energikonsulentens arbete vanligtvis avslutat. Vill företaget ha ytterligare
hjälp med t.ex. upphandlingsunderlag, anbudsgranskning, etc. bör det normall
vända sig lill konsulter och entreprenörer på marknaden. I de fall arbetena
inte är för omfattande enligt energikonsulentens bedömning, bör han mot viss
ersättning kunna utföra arbelet ål företaget. Försöksverksamheten med
avgiftsfinansiering enligt modell B bör begränsas till högst cirka två veckors
arbete per företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
energikonsulenterna bedrivit gratis konsultation fram till denna
försöksverksamhet enades man dessutom om att projektet med avgiftsfinansiering
skulle inledas när den övriga verksamheten tillät detta. I många fall ansåg man
sig hårt uppknuten ull redan startade energisparpro-jekl och ville därför först
avsluta dessa.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1584>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1585>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>361</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3
Aktuell beskrivning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avsikten
vid modellvalet för avgiftsfinansieringen av energikonsulenl-verksamheten var
aU prova ett så brett spektmm av lösningar som möjligt. Man har för fas
ett/initialinvenieringen använl sig av modeller med 1(X)% finansiering till
helt gratis konsultation. För fas två/djup-analysen av ett företags
energisparpotential har lösningar med 50% respektive 100% finansiering
provals. Elt sammandrag av de använda modellerna redovisas nedan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>ModeUerna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>100%
finansiering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såväl
i Östergötlands som i Sörmlands län har man hafl uppgiflen att
avgiftsfinansiera projekten till 100%. 1 Östergötlands län har energikonsulenten
riktat sig mot två mindre orter, Skänninge och Mantorp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
att projekten drivs i specifika områden avser man kunna hålla kostnaden för
initial inventering på en nivå som kan anses rimlig även av mindre förelag. Det
bör i sammanhanget beaklas att de två områdena i myckel stor utsträckning
består av små företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
användning av modellen i Sörmlands län har man baserat sig på en timpenning
motsvarande 225 kronor. Via SNI-koden har energikonsulenten sedan vall ut ca
1(X) företag i tillverkningsindustrin med över 20 anslällda. Därefier har
företag som nyligen erhållit graliskonsullalion sorterats bort ur gmppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avgiftsfinansiering
med fasl avgift i fas ett</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fasta
avgifter för fas ett-verksamhet har använts av Kronobergs respektive
Västmanlands län. Båda län har arbetat under fömtsättning att hela deras
verksamhet ska finansieras till 50%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Kronobergs län har man för avgiftsfinansieringsverksamheten valt Alvesta
kommun. Anledningen fill detta är att kommunen hinills har varit relativt
obearbetad och att den till sin art liknar de kommuner man hittills framför
alll har arbetat med. Näringslivet har ungefär samma omfattning som i de andra
kommunerna. Denna uppläggning ger möjligheter till vissa jämförande studier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fallet Västmanlands län har man använt sig av två modeller för avgiftsfinansiering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>50%
avgiftsfinansierad energirådgivning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såväl
i Västmanlands som i Stockholms län har man avgiftsfinansierat till 50%. Dock
har inga fasta avgifter bestämts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller Västmanlands län ska här modell två för avgiftsfinansiering av
verksamheten redovisas. I samband med pågående arbete eller tidigare
inventerade företag har energikonsulenten här informerat dessa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1586>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1587>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>362</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>om
utvecklingsfondens erbjudande om all belala 50% av kostnaden för en mer
djupgående analys (fas två). Kostnadsberäkningen har härvid baserats på
marknadsmässiga priser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Slockholms län har man fått i uppgift alt avgiftsfinansiera energirådgivningen
i sin helhet lill 50%. Delta har inneburil att vissa delar av rådgivningen har
bedrivils utan avgifl för företagen medan andra delar har debiterats den
rådsökande med mer än 50% av den verkliga kostnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eu
inledande besök på fyra timmar har gjorts utan avgifl. Har det därvid visal sig
atl energisparpolenlial finns, har förinvenlering respeklive djupanalys
rekommenderats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Delvis
avgiftsfinansierad rådgivningsverksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Uppsala län har energikonsulenten använt sig av en modell där fas ett erbjuds
gratis men där man tar betalt med en summa molsvarande 50% av kostnaderna för
fas två, dvs. arbete med upphandlingsunderlag, anbudsgranskning, etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Incitamenlsavtal</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Gävleborgs län har man haft möjlighelen att använda en något mer flexibel
modell. Principen bygger pä att den första delen av energiinventeringen, fas
ett, ges gratis till företagen. Pekar analysen i detla stadium på en slor
energisparpotential erbjuder man företaget hjälp med följdarbetet. Avsikten med
modellen är att företagaren med 50% av de inbesparingar han gjort genom
energiinvesteringen skall kunna betala energikonsulentens arbete. Utöver detta
kan man även erbjuda företagaren finansiellt stöd genom s. k. rörelselån om
detta är nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
val av företag för denna modell har energikonsulenten använt sig av tre
kriterier. Företaget bör ha en förhållandevis stor energiförbrukning. Dessutom
bör utvecklingsfonden hos förelagaren ha ett gott rykte och företaget bör
självt vara stabilt och inte ha några ekonomiska problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
marknadsföringen av denna modell har man tagit personlig kontakt med företagen.
Ett tiotal företag har blivit kontaktade varav två visat intresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Resultatet
av verksamheten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
sin Ull 100% avgiftsfinansierade verksamhet har Östergötlands och Sörmlands län
på sina brevledes kontakter erhållit O svar. Vid den personliga uppföljningen
av ett tiotal förelag har man i Östergötland funnii intresse från ett företag
för en inventering vilken också har gjorts. Beslut om någon framtida åtgärd har
ännu inte fattats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Sörmlands län har man efler uppföljning med ett 25-tal telefonsamtal inte
funnit något intresse för vidare arbete. Däremol har flertalel av de påringda
företagen tagit upp frågeställningen om eventuell subventionerad assistans från
utvecklingsfonden under ett senare skede och avvaktar med åtgärder.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1588>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1589>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>363</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
de två fallen Kronoberg och Västmanland med en fast avgift motsvarande ca 50%
av kostnaden för fas etl har man erhållit etl visst intresse. I Kronobergs län
har man på de 40 brevledes kontakterna erhållit två svar om inlresse av en
inledande träff Detta inlresse har dock inte följts upp på grund av den dåliga
uppslutningen. En ny omgång utskick är planerad för framtiden. När det gäller
Västmanlands modell ett har man inte erhållit någol svar på den enkät man
skickade till etl trettiotal företag. Vid en senare telefonledes kontakt med
lio av dessa företag visade sig inte något djupare inlresse av fortsatt arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med den 50% avgiftsfinansieringen av verksamhelen i Slockholms
respektive Västmanlands län har viss framgång rönts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Stockholms län har efler konlakler med 93 företag 22 posiiiva svar lill etl
inledande möte erhållits. Vid uppföljande kontakler med samtliga dessa företag
har åtta visal sig intresserade och även alla åtta erhållit någon form av
åtgärd. 1 Järna ledde projektet till ett fyratimmars besök med besöksrapport,
en förinventering och en djupare inventering hos etl företag. I
Lidingö-projektet har samtliga fem intresserade företag erhållit elt inledande
besök. Dessutom har två av dessa företag erhållit förinventeringar. På grund av
den övriga energirädgivningsverksamhetens omfång och art har dock uppföljande
arbete inle hunnil göras men är planerat för vintern 1984/ 85.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Västmanlands läns andra modell med 50% avgiftsfinansiering av fas två i
rådgivningsverksamheten har sex av de elva informerade förelagen lackat nej
eftersom annan konsult redan engagerats via utvecklingsfondens energikonsulent.
Fyra av företagen avvaktade med åtgärder. Ett företag som ställt sig positivt
till rådgivning har fåll en initial inventering och även hjälp med att finna
konsulter för fortsalt projekteringsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Uppsala län där man använt sig av gratis initialinvenlering respektive en fast
avgift motsvarande 50% av kostnaden i fas två-arbetet, har man från de tiotal
företag man kontaktat erhållil intresse från tre och slutligen lyckats
involvera två av dessa företag. Avsikten är atl omkring årsskiftet kunna starta
direkt projektarbete med dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Gävleborgs län har avgiftsfinansieringsmodellen lett lill intresse hos två
företag och varav elt har erhållit förinvenlering och djupanalys. Avsikten är
att även följa upp det andra företagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
direkt operativa arbelet med de olika avgifisfinansieringsmodellerna vid
ulvecklingsfonderna skulle man kunna sammanfatta i ett diagram som följer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1590>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:38.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1591>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>364</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1592>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av avgiftsflnansieringsmodeller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:18.0pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Modell</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 rowspan=2 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kontakttyp</span></p>
</td>
<td width=32 rowspan=2 valign=top style='width:24.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Svar</span></p>
</td>
<td width=61 rowspan=2 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Personlig kontakt</span></p>
</td>
<td width=45 rowspan=2 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Intresse</span></p>
</td>
<td width=46 rowspan=2 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Åigärd</span></p>
</td>
<td width=63 rowspan=2 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:18.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Framtida åtgärd</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:3.85pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:3.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Dei A</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Del B</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Östergötlands</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Fl 600</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100%</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ca 30
br.</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ca 10
tfn</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:19.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>län</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>= 100%</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Sörmlands
län</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100%</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>100%</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ca 75
br.</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ca 25
tfn</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.3pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Kronobergs
län</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>F3000 = 50%</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>50%</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ca 40
br.</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span lang=EN-US
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>X?</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Västmanlands
län</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Fl 500</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ca 30
br.</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ca 10
tfn</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>(modell
1)</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>= 50%</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Stockholms
län*</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>50%</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>50%</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>93 brev</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>22</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22 tfn</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>(3)6"</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span lang=EN-US
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>X?</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Västmanlands
län</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>50%</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>11 brev</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span lang=EN-US style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>X</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>(modell
2)</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.8pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Gävleborgs
län</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>incil. = 0</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>incil. = ")00%</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>~</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>~</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ca 10 pers. konl.</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>U?)</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:19.45pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Uppsala
län</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>F50%</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>"</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.45pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>~~</span></i></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ca 10 pers. konl.</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:18.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:19.45pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><i><span style='font-size:
7.0pt;font-family:Verdana'>'y</span></i></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.9pt'>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=53 valign=top style='width:40.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>279</span></p>
</td>
<td width=32 valign=top style='width:24.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
</td>
<td width=61 valign=top style='width:45.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>98</span></p>
</td>
<td width=45 valign=top style='width:34.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>15</span></p>
</td>
<td width=46 valign=top style='width:34.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>11</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.05pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 + X</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>* Del avvikande resultatet i Stockholms län beror enligt
utsago från energikonsulenten på att man använt sig av en vidare definition av
ordet åtgärd. Under lika förutsättningar anser energikonsulenten att resultatet
mer skulle motsvara de övriga länens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>** Enligi defmition i avsnitt 2.2 bör för enhetlighetens
skull med anledning av * här 3 åtgärder noleras, ej 6. F = Fasl avgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På grund av den mycket låga svarsfrekvensen anser
energikonsulenterna att det är mycket svårt aU uttolka resultatet. Med
anledning av detta har kommentarer till tabellen ovan lagts i bilaga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 De inblandades tolkning av modellerna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Direkla effekler</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 sina kommentarer till och analyser av avgiftsfinansierad
energirådgivningsverksamhet betonar energikonsulenlerna uppdelningen av
arbetet i de två faserna förarbete, som kan liknas vid en
"dörröppnarroll", och fas två som mer är implementeringsorienterad
och resullatberoende. Avgiftsfinansierad fas ett i arbelel "slår man
igen" den dörr energikonsulterna tänkt använda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man är bland energikonsulenterna ense om att fas etl måste
vara gratis för att man ska kunna molivera företagaren. Denna åsikt anser man
atl man får stöd för i den privata marknadens agerande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energikonsulterna pekar på att det brislande engagemanget
inle behöver bero på alt man inte vill investera ulan är en följd av alt det
koslar pengar innan man vet vad man betalar för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett återkommande motiv till atl energikonsulterna anser atl
initialfasen ska vara gratis är att man måste se arbelet som en helhet där fas
ett fungerar som dörröppnare och måste passa in i den övriga uppläggningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller de arbeten energikonsulenterna gjort i fas
två av avgiftsfinansieringsmodellerna föreligger förhållandevis lite material.
Få projekt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1593>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1594>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>365</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>har hunnit slutföras. Konsulenterna framhäver dock att del
i dessa fall ofta inte handlar om alt finansiera lill 50% eller 100% ulan mer
om att kunna ta betalt överhuvudtagel. Har man väl kommit lill fas 2 i ett
energibesparingsprojekt är företagaren motiverad till investeringar och därför
oftast beredd att betala för denna tjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett konkret resultat av fas två-verksamheten har bl.a.
inneburit att någol större förelag visal sig intresserade av hjälp medan mindre
har avböjt på gmnd av kostnaden i initialskedet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De slutsatser som dras av resultaten från
försöksverksamheten är bl. a. att förelagen måste ges någon form av morot för
atl de ska bli intresserade av energikonsulenternas erbjudanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En följd av de reaktioner man fåll på fas två i arbetet
tidigare pekar dock på att företagen redan bestämt sig för en investering i
energibesparande åtgärder och därför lika väl skulle kunna upphandla sådana
ijänster på en privai marknad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Indirekla effekler</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oavsett beslut om humvida man ska avgiftsfinansiera
energikonsulenternas totala verksamhel eller inte är konsulenterna tämligen
ense om att någon form av gratis verksamhel behövs i etl initialt skede för atl
man skall kunna sälja in sin tjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutsatserna man drar av de resultat man uppnått i sin
verksamhet är att energisparåtgärder på någol säll måste säljas in till
företagaren eftersom dessa sällan är priorilerade frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tar man inle hänsyn till detla faktum kommer verksamheten
att förändras på gmnd av avgiftsfinansieringen. Energikonsulenlerna skulle i
slörre utsträckning bedriva en verksamhet som den privata marknaden redan
erbjuder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energikonsulenlerna hävdar även alt man i sin verksamhel
kommer alt inrikta sig på en helt annan typ av företag om man måste arbela
under kravel all finansiera sin verksamhel till 50% eller 100%. Anlalel
energibesparingsprojekt skulle minska till förmän för insalser i slörre
företag med ett längre tidsmässigt engagemang. Förelagen skulle väljas med
betydligt mycket större selektiviiet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om energirådgivningsverksamhelen mer riktade in sig på att
initiera stora projekt som en följd av avgiftsfinansieringen skulle della binda
upp myckel av konsulenternas tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt de intervjuade energikonsulenterna vore del visserligen
inget problem att ta sig an uppgifier liknande dem den privata marknaden utför,
men samtidigt frågar man sig om detta är rimligl all göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I princip anser konsulenterna att man med fördel kan
överlämna uppgifter som upphandling och detaljprojektering till privata
marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtidigt som man ser det uppenbara i att betoningen i
energikonsulentens arbele inle ska ligga på att utföra fas två-uppgifter som
man kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1595>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1596>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>366</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>finansiera
så är man rädd för att den privata konsultmarknaden inle erbjuder riktigt de
tjänster man skulle önska. De är ofta geografiskt koncenlrerade och är ofta
även selekliva i silt val av företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fömtom
alt det enligt energikonsulenterna hos den privata marknaden i vissa avseenden
brister i kompetens på energiområdet är anledningen ibland ocksä att utbudet av
konsulter inte är tillräckligt stort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Följderna
blir alt konsulenterna ser en anledning till alt i viss utsträckning även
arbeta med fas två-uppgifter. De geografiska vita fläckarna bör täckas upp och de
segment av marknaden som inte bearbetas av privata konsuller bör också
penetreras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Generelll
betonar energikonsulenterna all etl engagemang i fas två-uppgifter bör
koncentrera sig till alt fungera som en samordnande funktion. Fördelen med ett
sådant agerande är alt man kan fortsätta bedriva sin graliskonsultverksamhel
för att främja energisparmedvetenheten och samtidigt kan verka för att
företagen vidtar de åtgärder som har rekommenderats. Konsuller respektive
hårdvaruleverantörer kan av konsulenten organiseras i elt energiprojekt utan
atl del kräver för mycket tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
ser energikonsulenlerna även möjligheten atl styra in privata konsulters arbele
på marknadssegment som tidigare inle har bearbetats av dem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
betonas dock samtidigt att rollen som samordnare eller koordinator inle fär
innebära all engagemanget med företagel koncenlrerar sig på
implementeringsfrågor utan mer ska innebära en rådgivningsfunktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att på detta sätl kunna förena en gratis inilialkonsullation i samhälls-nyttigt
perspektiv med atl delvis eller i sin helhet finansiera rollen som samordnare i
ett senare skede av en energiinvestering anser energikonsulenterna dock att
hänsyn måste las lill hur respektive utvecklingsfond har valt atl arbeta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
energikonsulenterna kan man även på fonden se tendenser till sådana problem
konsulenterna själva har råkat ut för. Företagen måste försl uppmärksammas på
fondernas möjlighet atl stå till tjänst innan etl konkret engagemang kan
startas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sammanfattande slutsats konsulenterna drar är att ett beslut om alt generellt
avgiftsfinansiera energikonsulentverksamheten skulle innebära all man mer
riktar sig efter betalningsförmågan hos företagen än efter det behov av
energibesparing som finns i näringslivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
förulsällning alt man ska arbeta enligt de målsättningar propositionen
1980/81:90 fastlägger frågar energikonsulenterna sig om detla perspektiv på
energirådgivningsverksamhelen är rikligt. Man vill sälta uppgiflen med att
främja energimedvetenhelen i förgrunden utan atl för den skull försumma arbete
i fas tvä som kan finansieras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessutom
har konsulentverksamheten pågått under en längre tid och därför kommer
ansträngningarna enligt konsulenterna i framliden all behöva inriklas mot
företag som är mindre motiverade och har mindre energibesparingar att uppvisa.
Detta kräver ökade ansträngningar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1597>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1598>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>367</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För atl kunna uppnå effekter liknande dem man nått under
tidigare verksamhet, tror man att bl.a. ökad marknadsföring av energikonsulenlerna
kommer all vara av nöden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En generell avgiftsfinansiering skulle därför motarbeta en
av de viktigaste uppgifterna konsulenten har, nämligen alt fylla en
uppfostrande roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Analys och slutsatser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I diskussionerna med de energikonsulenter som arbeiar med
de olika avgifisfinansieringsmodellerna har framkommit att
avgiftsfinansieringen innebär ett antal direkta följder för
energikonsulenternas framtida arbete inom energirådgivningen. Trots att
utprovningen av de olika modellerna ännu inte är fullsländig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En avgiftsfinansiering av verksamheten torde innebära att
företag med mer uppenbara energisparpotenlialer och allmänhet slörre omfattning
på sin verksamhel blir målgrupp för verksamheten. Detta borde också innebära
att energikonsulentens arbete i framtiden inskränker sig till ett färre antal
objekl med störte engagemang. En avgiftsbeläggning av sädana tjänster måste
även innebära att energikonsulenten i sitt arbete blir mer selektiv i val av
förelag då kraven ställs högre och förelagen förväntar sig en
"demonstration av produkten". Verksamheten torde tendera mot etl mer
"affärsmässigt arbetssätt" liknande del de privata konsulenterna
uppvisar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna utveckling av verksamheten måste ställas i relation
till det uppdrag slaten har givit genom sina energipolitiska beslut och propositioner.
Här hävdas inte endast att största möjliga besparing bör eftersträvas utan även
all ansträngningarna bör inriktas på att medvetandegöra främsl små och
medelstora företag om möjligheten till energibesparingar. Energikonsulenten
iklädes en roll som främjare av "samhällsnyttan".</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att i framtiden kunna möta såväl kravet på
affärsmässighet som önskemålet om att tjäna samhällsnyttan, är vid en
avgiftsfinansiering av denna verksamhet etl betydande krav att mycket klart
specificera en prissättningsidé. Vi kan renodla tre typsituationer:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>A. Energikonsulenten förvänlas erbjuda tjänster som
andra företag<br>
varken kan eller vid erbjuda. Med detta avses främst rollen att vara<br>
främjare av samhällsnyttan, dvs. förstärka en energibesparingskultur<br>
bland främst små och medelstora företag, men även generelll i näringsli<br>
vet. SIND bör ikläda sig rollen som företrädare för denna idé om man<br>
anser att det är strategiskt intressant och kan främja energibesparingen.<br>
Här handlar det främst om att kunna erbjuda gratis konsulthjälp lill företag<br>
som hittills inte koncentrerat sig på energisparåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>B. SIND kan via energikonsulentema erbjuda samma
tjänsl som andra<br>
förelag, men bilUgare. I detla fall rör del sig främst om uppgifier i samband<br>
med implementeringen av föreslagna energisparåtgärder. Denna funktion<br>
24 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 120. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1599>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1600>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>368</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bygger
till stor del pä ett gott förhållande med inle bara de företag man ämnar arbeta
mot, utan även samarbetspartners i form av hårdvamleve-rantörer och andra
energirådgivare på marknaden. Under fömtsättning att energikonsulenterna har en
suverän kompetens på på detta område och kan spela en central och samordnande
funklion, har denna uppgift en roll i sammanhanget och kan med fördel avgifisfinansieras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>C.
SIND kan avgiftsfinansiera energirådgivningsverksamheten om man kan erbjuda en
unik tjänst. Del unika i energikonsulenternas arbetssätt ligger i att de kan
agera som neutrala energimäklare på gmnd av sin obundenhet. De fungerar som
kunniga samordnare med möjligheten att dra på kompetenta resurser på
utvecklingsfonden för strategiskt viktiga regionalpolitiska beslut i sitt
arbete. Kan SIND på ett mycket tydligt sätt krislallerisera fram en unik
produkt som motsvarar vad marknaden efterfrågar i respektive län, finns
möjligheten till avgiftsfinansiering av energirådgivningstjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att kunna bedöma SINDs möjligheter till att använda nägon av dessa tre
prissättningsidéer måste hänsyn tas fill den regionala energirådgivningsmarknaden
och framväxten av energikonsulenter inom den privata och kommunala sektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheterna
i samband med arbetet för denna rapport har visat att framför alll den privata
marknadens aktörer mer och mer strävar mot atl bygga upp en professionell
kompetens på området för att i framtiden kunna ge en så heltäckande
energiservice som möjligt. Privata konsulters arbetssätt tenderar i allt
större utsträckning att likna energikonsulentens, man "säljer in" ett
åtgärdsprogram genom en initial studie av energisparpoleniialen som är gratis
för att kunna "demonstrera" sin idé och sitt kunnande för atl i ett
senare skede ha möjligheten alt ta betalt för sin professionalism.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
valet av målgmpp skiljer sig dock energikonsulenterna från den privata
marknaden, som tenderar atl bearbeta de större företagen och institutionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutsatsen
man måste dra av den icke fondknutna energirådgivnings-marknadens positjonering
är att energikonsulenternas unikhet i form av gratis konsultationer givna av
neutrala och kunniga personer i en samordnande roll alltmer försvinner.
Energikonsulenternas roll som en partner vars uppgift det är alt bygga upp en
god relation till ett nätverk av underieverantörer, konsulter och
avnämarförelag tenderar atl knyta upp energikonsulenterna i så hög grad Ull
implementeringsorienterade uppgifter atl energirådgivningen begränsar sig till
ett ytterst fålal lyckliga avnämare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Följden
blir att den viktigaste rollen SIND via energikonsulenterna kan spela är att
även fortsättningsvis främja tillväxten av en energibesparingskultur bland
främsl små och medelstora företag, men även övrigl näringsliv för att på denna
väg öka motivationen för energibesparande åtgärder och i samarbete med
utvecklingsfonderna arbela för att en regionalt anpas-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1601>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1602>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>369</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sad energirådgivningspolitik drivs i samklang med
fondernas övriga verksamhet. Detta innebär i praktiska termer följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Energikonsulenterna
bör fortsätta den gratis invenleringsverksamhel man hittills bedrivit. Denna
verksamhet ska "ses som dörröppnare" och motor i ell fortsatt arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Energikonsulenlerna
bör även fortsättningsvis sträva mot en roll som neutral energimäklare med
uppgift all spela en samordnande roll mellan de olika aktörerna i
"energirådgivningsnätverket". Målsällningen är att, när så ges möjlighet,
ta betalt för en professionell koordinatorverksamhel i den mån marknaden sä
önskar. Däremot bör det inte vara energikonsulenternas uppgift alt i alltför
stor utsträckning involvera sig i detaljarbete rörande tex upphandlingsarbete,
delaljprojekteringar, elc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Energirådgivningsverksamhelen
bör ges en myckel klar målsättning att bedrivas i samstämmighet med respeklive
utvecklingsfonds ambitioner i regionen. Frägor rörande finansieringen av
energikonsulenlens arbete bör därför ses som en följd av fondens toiala
prissättningsfilosofi och ansträngningar atl erbjuda näringslivel i regionen
ett komplett affärsutvecklingspaket.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1603>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:74.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1604>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>370</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
22</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Naturgas — hälsa — miljö</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning
av och remissyttranden över statens vattenfallsverks rapport</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innehållsförteckning</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>sid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning av rapporten ............................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>371</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sammanställning av
remissyttranden över rapporten </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>377</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänt ..................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>377</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Värdering av nalurgasens
fördelar .................. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>378</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Behov av fortsatta studier och
uppföljningar .... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>378</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1605>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:80.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1606>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>371</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Sammanfattning av rapporten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bakgrund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Internationellt sett är nalurgas en av de stora
energikällorna. 1 Sverige är naturgasen för närvarande under introduktion och
utbyggnaden av ell mindre naturgasnät pågår i Skåne, Sydgasprojektel, som tas i
drift sommaren 1985. Vattenfall redovisar i utredningen "Naturgas, Hälsa,
Miljö" en inledande undersökning av gasanvändningens konsekvenser för
hälsa och miljö. Utredningen har principiella likheter med del omfattande
Kol-Häl-sa-Miljö-projektet som presenterades av Vattenfall våren 1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Syftet med ulredningen är att redovisa vad man idag vet om
naturgasanvändningens konsekvenser för hälsa och miljö samt behovet av
ytterligare mätningar, bedömningar och undersökningar. Ulredningen har
utarbetats av Vattenfall i samarbete med konsuller, företag och högskolor. En
ledningsgrupp med representanter från, fömtom Vattenfall, Naturvårdsverket,
Svenska Gasföreningen, Sydgas AB och Swedegas AB har medverkai i
utredningsarbetet. Utredningen kan beställas från Vattenfall,
Älvkarleby-laboratoriet, 81071 Älvkarleby.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturgas — det miljövänliga bränslet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Naturgas är känt för att vara renl och miljövänligt,
vilket bekräftas i utredningen. Naturgasen, som främst utgörs av metan, är utan
tvekan det miljövänligaste av alla bränslen även om man jämför med de mest
moderna och avancerade möjlighelerna atl ulnytlja kol, torv, olja och andra
bränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Emissionema av svavel, tungmetaller, stoft etc. är
betydligt lägre vid förbränning av naturgas än vid övriga bränslen.
Koldioxidbildningen vid naturgas är endasl omkring hälften så stor jämfört med
kol och olja. Naturgasen genererar slutligen, med dagens vanliga tekniker,
endast hälften så mycket kväveoxider som kol och olja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När man jämför nalurgas med andra bränslealternativ bör man
på någol sätt värdera naturgasens miljöfördelar. Något förenklat kan man göra
detta genom att för varje bränsle beräkna vad det kostar atl genomföra tekniskt
möjliga åtgärder för att eliminera eller minska olika miljöstörningar, exempelvis
utsläpp av stoft, svavel och kväveoxider. Sådana beräkningar för kol
genomfördes i KHM-projektet. Med ledning av dessa beräkningar kan man uppskatta
miljökostnaden till 1-3 öre/kWh för alt i en mindre koleldad fjärrvärmepanna
komma ner till gällande riktvärden. Då har man ändå inte nått ner till samma
låga utsläpp av stoft och svavel som vid naturgas. Att kvaniifiera denna
ytterligare förbättring i ekonomiska termer är svårt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1607>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1608>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>372</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Små
effekter på miljö och hälsa</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föroreningar
uppkommer vid all förbränning. Naturgasen ger väsentligt lägre utsläpp av
miljöslörande ämnen än andra bränslen. Utredningen visar att det i huvudsak
endast är utsläppen av kväveoxider som förtjänar alt närmare uppmärksammas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bedömningen
av miljö- och hälsokonsekvenserna vid naturgasanvändning är i huvudsak baserad
på det omfattande material som framtagits inom Kol-Hälsa-Miljö-projektet och
naturvårdsverkets projekt "Miljöeffekter av ved- och
torvförbränning": Dessutom har Statens Miljömedicinska Laboratorium pä
utredningens uppdrag gjort en bedömning av hälsoeffekterna av
utomhusexposition vid naturgasanvändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
jämförelser med el, som är en från lokal miljösynpunkt utmärkt energiform för
individuell uppvärmning har inte genomförts. Jämförelser har endast gjorts med
andra oxidationsbränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rapporten
behandlar naturgasens miljö- och hälsokonsekvenser inom tre områden:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Emissionerna av de substanser
som i dagslägel anses ha störst inverkan på hälsa och miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Naturgasanvändningens inverkan
pä luftkvaliteten i en medelslor stad och i ett villaområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Naturgasanvändningens inverkan
på försurning, skogs- och växtskador samt behovet av deponering av
restprodukter från energiproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Emissionsfaktorer
rörande ett tjugotal ämnen definieras ingående för olika typer av föroreningskällor.
Ytkällor beslår av trafik och enskilda fasUghetspannor; punktkällor utgörs av
t. ex. gmppcentraler med koncenlrerade utsläpp. Fjärrvärmeanläggningar
betraklas som stora punktkällor (men försedda med höga skorstenar, vilket är
väsentligt från utspädnings-synpunkt).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
medelstor svensk stad, Örebro, har utvalts som modell. Där studeras
föroreningseffekten vid fyra olika scenarier för 1990-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:29.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Al:
Begränsad Qärrvärmeutbyggnad. Yt- och punktkällor saml Qärr-värme är
oljeeldade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:29.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>A2:
"Maximal" fjärrvärmeutbyggnad. De flesta ytkällorna har anslutils Ull
Qärrvärmesystemet som är koleldal. Ytterligare en stor punktkälla har
konverterats från olja till kol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bl:
Begränsad naturgasintroduktion. De ytkällor som annars skulle anslutits till
fjärrvärme eldas med naturgas liksom samtliga punktkällor. Fjärrvärmen är
koleldad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-family:Verdana'>C:
Maximal naturgasintroduktion. Naturgas utnyttjas i samlliga stationära
anläggningar med undantag för vissa ytkällor.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1609>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1610>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>373</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beräkningsfallen
avser 1990-lalets tekniknivå. Den teknik och de emissionsfaktorer som
fömtsätts har för samtliga bränslen ansetts motsvara dagens bäsl utprovade och
allmänt tillgängliga fullskaleteknik för förbränningsanläggningar. Vad avser
fordon har emissionsdata för dagens situation använts i fall Al. För övriga
beräkningsfall gäller lägre emissionsvärden som en följd av att tillämpningen
av 1976 års avgasregler fått ett större genomslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De lolala emissionerna av
svaveldioxid i den medelstora staden minskar kraffigi (säväl absolut som relativt
sett) vid en nalurgasintroduktion. Della förklaras av nalurgasens låga
svavelinnehåll samt atl trafikens bidrag Ull svavelutsläppet är ringa.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utsläppen av kväveoxid
påverkas däremot relativt sett betydligt mindre vid en naturgasintroduktion
främst beroende på atl trafiken är den största källan för kväveoxidutsläpp
(även om minskningen i absoluta lal kan vara påtaglig). Dessutom ger inte
naturgas lika slor specifik sänkning av kväveoxidutsläppet som för
svaveldioxid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stoftemissionerna
reduceras kraftigt vid övergång till gaseldning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En alltför hög halt av
svaveldioxid och stoft i inandningsluften kan förorsaka kronisk bronkit eller
andra luftvägsbesvär hos känsliga personer. Redan en övergång frän individuell
oljeeldning till Qärrvärme innebär att svaveldioxidhalten sänks Ull en ur
hälsosynpunkt acceptabel nivä. En naturgasintroduktion innebär ytterligare
sänkt svaveldioxidhalt varvid en, ibland nödvändig, säkerhetsmarginal uppnäs.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Halterna av kväveoxider i
en hårt trafikerad punkt i gatunivå blir ungefär samma vid alla studerade
uppvärmningsalternativ. Här behövs åtgärder pä trafiksidan för att minska
människors exponering för kväveoxider och därmed risken för luftvägspåverkan
hos känsliga individer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
övergång lill naturgas från andra bränslen innebär avsevärt minskade utsläpp av
metaller. Det största intaget av toxiska metaller sker dock normalt via födan
och inle via inandning. Därav följer att det minskade utsläppet av metaller som
blir följden av en ökad gasanvändning knappast kan hävdas ge någon positiv
hälsoeffekt. Trots detta är dock de minskade metallutsläppen principielll
positiva med tanke pä att metaller inte är nedbrylbara och därför kan ansamlas
i omgivningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
villaområden jämförs naturgasen med olja och ved. Konsekvenserna av en nalurgasintroduktion
blir i princip samma som i en medelstor stad. Halterna av svaveldioxid, stoft
och metaller minskar avsevärt medan kväveoxidhalten reduceras i mindre grad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rapporten
studerar vidare konsekvenser utanför tätorter av en nalurgasintroduktion med
minskade utsläpp som följd. Av slort miljömässigt intresse är den försurade
nederbörden. De kvantiteter av naturgas som hittills diskuterats inom Sydgas
och Västgas är dock förhållandevis små och kan därför inte mer än lokall ge
påvisbara förbättringar. Till stor del beror detta på den dominerande inverkan
utländska källor för närvarande har på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1611>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1612>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>374</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förhållandena
i södra Sverige. Om naturgasen så småningom fär en väsenlligl större betydelse
i känsliga regioner samtidigt som föroreningsbelastningen från utländska
källor minskar, kan fördelarna med gas i sådana områden få ett påtagligt ökat
värde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Restprodukter
från naturgasen är försumbara jämfört med t. ex. den mängd aska som blir
resultatet av oljeeldning och, i än högre grad, koleldning. När det ställs
krav på så låga svavelutsläpp all rökgasavsvavling fordras, får man fömtom aska
också avsvavlingsprodukter. Upplagen för restprodukterna från kol-och
oljeeldning måste utföras på ett sådant sätl alt miljöeffekter av lakvatten,
dammning etc. minimeras. Vid övergång till naturgas skulle hela
problemkomplexet med deponering försvinna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Landskapspåverkan
och markintrång blir också obetydliga med naturgas. Distributjonsledningarna
(som för övrigt har en mycket hög kapacitet) grävs ned och jordbmk kan sedan
bedrivas på normalt sätt. I skogsmark måste dock en mindre gata hållas öppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>God
arbetsmiljö, hög säkerhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbelsmiljö-
och säkerhetsfrågorna vid naturgasanvändning är väl kända genom erfarenheter i
länder som använt naturgas sedan årtionden. Dessutom kan erfarenhel överföras
från användning av stadsgas och gasol eftersom flera frågor är desamma som vid
naturgasanvändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
behandlar de arbetsmiljö- och säkerhetsrisker som kan förknippas med
naturgasanvändning dels i samband med distributionen av gas och dels i samband
med slutanvändning av gas. Riskerna består i försia hand av:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Gasläckage, som kan orsaka
brand och explosioner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kontakt med odöriseringsmedel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Avgaser i samband med
förbränningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Buller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
gasolycka kan orsakas av felaktigt handhavande, felfunktion och/eller felaktig
utrustning. Amerikansk olycksstatistik visar alt majoriteten (ca 80%) av de
olyckstillbud med personskada som följd och som förorsakals av gas kan hänföras
till kategorin "skadad komponent". Generellt kan dock sägas atl
säkerheten är mycket hög för naturgas. Anläggningar för transmissions- och
distributionsnät är dessutom normalt obemannade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Odöriseringsmedel
tillsätts gasen för att uppkomna läckor lättare skall kunna lokaliseras. Medlet
tillsätts centralt i distributionsnäten och eventuella problem berör därför
endasl den personal som genomför inblandningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Yrkeshygieniska
problem kan uppstå vid kontakt med rökgaser och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1613>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1614>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>375</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förbränningsrester.
Jämfört med olja, kol, flis och lorv är dock problemen mindre vid gaseldning.
Dessutom innehåller rökgaserna frän gaseldning lägre halter av skadliga ämnen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bullerstörningar
kan uppslå i tryckreduceringsutrustning, i första hand i mottagnings- och
reglerstalioner. Isoleringsåtgärder bör vidtas för att få ner bullernivån till
85 dB(A).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Så
här kan naturgas användas</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturgas
kan användas istället för, eller tillsammans med andra bränslen vid i slort
sett alla länkbara lillämpningar. Med hänsyn lill funktion kan fyra
tillämpningsområden särskiljas:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><i><span style='font-family:Verdana'>Pannor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><i><span style='font-family:Verdana'>Industriella tillämpningar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><i><span style='font-family:Verdana'>Hushållsanvändning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><i><span style='font-family:Verdana'>Motorbränsle</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbränning
av naturgas i pannor är en ganska enkel teknik jämfört med förbränning av fasta
och flylande bränslen. Pannor för gaseldning skiljer sig dock inte mycket från
pannor för oljeeldning. En oljepanna kan därför relafivt enkelt förses med
gasbrännare, vilket i princip är allt som erfordras för konvertering från olja
lill gas. Gasleverantören kan för vissa kunder erbjuda lägre
abonnemangsavgifter mot att under vissa givna betingelser få avbryta
gasleveranserna. Gaskonsumenten fär då under vissa perioder själv svara för sin
energiförsörjning, exempelvis med olja. Kombinations-brännare för växelvis
eldning med olja och gas kan då installeras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förbränning i induslriella
ugnar skiljer sig från förbränning i pannor främst genom mångfalden av typer
och storlekar av förbränningsanläggningar. Industriella ugnar är ofta
individuellt anpassade lill en process och har ofta, bl.a. på gmnd av höga
temperaturkrav, låga verkningsgrader, jämfört med pannor. Naturgasens renhet
gör den mycket lämpad i processer där lågan används för direkt värmning säsom
vid värmebehandling av rostfria band och blankglödgning av rör. De goda
reglermöjligheter som erbjuds vid naturgaseldning är vid många tillämpningar en
avgörande fördel. Naturgas används ocksä som skyddsgas inom stål och
metallindustrin samt har ett brett tillämpningsområde inom den kemiska
industrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
hushållen kan naturgas användas både i konventionella pannor för uppvärmning
och i gasspisar för matlagning. Vid lillfredsställande bostads-ventilation
förorsakar naturgasens förbränningsprodukter inga problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturgasen
kan också användas som motorbränsle. I förvätskad (ENG) eller komprimerad (NGV)
form används naturgas idag som motorbränsle i naturgasrika länder som Nya
Zeeland och Kanada. Med känd teknik kan naturgas också konverteras lill metanol
som, rent eller blandat med bensin</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1615>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1616>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>376</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>eller
dieselolja, kan användas som motorbränsle. LPG (Gasol) utgör för närvarande
1,6% av drivmedelsförbrukningen i Europa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Övervägande
antalet av de fordon som använder gas är fordon som urspmngligen tillverkats
för bensindrift men som i efterhand konverterats genom installation av
ytterligare ett bränslesystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsekvenserna
från miljösynpunkt av att använda naturgas, gasol och metanol är svårbedömda
eftersom det saknas motorer som är utvecklade och optimerade för någol av dessa
bränslen. Dessutom saknas i ännu högre grad drifterfarenheler och därmed
möjligheter att bedöma om emissionerna ökar när molom åldras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
krav pä så låga emissionsnivåer att det krävs katalytisk avgasrening blir
utsläppen i stort sell desamma, oavsett om man använder bensin, gasol eller
naturgas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Slutsatser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
Naturgas-hälsa—miljö bekräftar atl nalurgas är ett myckel miljövänligt bränsle.
Endast emissionerna av kväveoxider är av sådan omfattning att det finns
anledning att närmare undersöka möjligheterna att begränsa utsläppen. De är
dock normalt bara hälften av vad kol- eller oljeförbränning ger upphov till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
viktigaste slutsatserna är all:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>naturgas, som främst består av
metan, är ett mycket rent bränsle. Halten av svavel och andra föroreningar är
mycket låg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utsläppen vid förbränning av
naturgas genomgående är så låga alt de kommer att vara lägre än för kol, torv,
olja och andra bränslen även om i framtiden förbättrade reningsmetoder
utvecklas och används för dessa bränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utsläppen av svavel är mindre
än 1 % av utsläppen från stora koleldade anläggningar, försedda med
rökgasavsvavling,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utsläppen av stoft och metaller
i de flesta fall är flera tiopotenser lägre än förändra bränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>det vid användning av naturgas
egentligen bara är utsläppen av kväveoxider och koldioxid som kan orsaka
effekter på miljö och hälsa. I båda fallen ger dock naturgas lägre utsläpp än
kol och olja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>det finns goda möjligheter att
begränsa utsläppen av kväveoxider vid nalurgaseldning. Åtgärderna är desamma
som vid förbränning av andra bränslen men tillämpningarna bör vara billigare
vid naturgas på grund av det enkla och lättstyrda förbränningsförloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utsläppen av koldioxid är
mindre än hälften jämfört med kol och ca 60% jämfört med olja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>naturgasens goda
miljöegenskaper medför atl man kan nå samma förbättring av luftkvaliteten i
tätorter vid användning av nalurgas för indivi-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1617>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1618>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>377</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>duell
uppvärmning som vid en fiärrvärmeutbyggnad med kol eller olja. Förbättringen av
luftkvaliteten begränsas i vissa avseenden av att biltrafiken på många slällen
bl. a. orsakar höga kvävedioxidhalter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>det i huvudsak endast är möjlighelerna
atl begränsa kväveoxidutsläppen som kräver fortsatta studier, åtminstone med
den gasanvändning som för närvarande är aktuell i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>•<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>naturgasanvändning i motsats
lill kol- och oljeanvändning inle ger några restprodukter som måste deponeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Sammanställning av remissyttranden över rapporten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
vattenfallsverks rapport Naturgas-Hälsa-Miljö har remissbehandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Yttranden
har avgivits av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI),
statens naturvårdsverk (SNV), statens energiverk länsstyrelsen i Malmöhus län.
Svenska kommunförbundet, Sveriges industriförbund (SI), Svenska Petroleuminslitutet
(SPI), Landsorganisationen i Sverige (LO), Kraft- och värmeproducenlernas samarbelskommilté
för miljöfrågor (KVM), Svenska Gasföreningen, Swedegas AB och Sydgas AB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1
Allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstansema
framhåller att rapporten väl dokumenteral och presenterat naturgasens goda
miljöegenskaper. Flera instanser bl. a. statens energiverk och Svenska
Gasföreningen påpekar särskilt det värdefulla i att de nu finns en genomgång
och sammanställning av kända fakta och resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SNV
anser atl naturgasens stora fördelar medför att största möjliga användning, som
är ekonomiskt rimlig, kan rekommenderas från miljösynpunkt. SI konstaterar att
en starkt ökad naturgasanvändning skulle te sig attraktivt om miljön vore det
enda bedömningskriteriet och fortsätter: "Vi kan emellertid inte bortse
från de ekonomiska förhållandena, som försämras starkt genom avsaknaden av ett
svenskt rörledningssystem för gas".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser tar upp frågan om fömtsättningarna för rapportens diskussion
om miljö- och hälsokonsekvenser av en utökad naturgasanvändning. Således sägs
i energiverkets svar att det "är väsenlligt att jämförelse inte görs
enbart med olja, utan kompletteras med emissionsberäkningar för andra
alternativ som t.ex. värmepumpar och förädlade kolbränslen då dessa i många
fall torde utgöra ett alternativ till naturgasanvändning". Sydgas menar
att missvisande slutsatser kan dras beträffande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1619>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1620>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>378</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>miljö-
och hälsokonsekvenser på lokal nivå beroende pä att utredningen huvudsakligen
baseras på resultat från spridningsberäkningar från en s. k. modellstad och ett
villaområde där uppvärmningssektorn är dominerande. För Sydgasprojektel gäller
att industrisektorn är den helt dominerande avsättningsmarknaden för naturgas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2 Värdering
av naturgasens miljöfördelar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
rapporten uttalas alt "man kan uppskatta miljökostnaden lill 1-3 öre kWh
för att i en mindre koleldad fjärrvärmepanna komma ner till gällande
riktvärden. Då har man ändå inle nått ner till samma låga utsläpp av stoft och
svavel som vid naturgas". Statens energiverk påpekar med anledning av
dessa beräkningar atl den miljöfördel för naturgas som anges, redan belastar övriga
bränslen genom de emissionsbegränsningar som är fastställda. Svenska
gasföreningen redovisar i sitt remissvar etl försök till utvidgad analys av
naturgasens miljövärde. Föreningen har därvid kommit till uppfattningen att
naturgasens samhällsekonomiska miljövärde, försiktigt räknat, ligger på
åtminstone 4 öre kWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3 Behov
av fortsatta studier och uppföljningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser delar rapportens bedömning att nytto-kost-nadskalkyler på
miljöområdet är önskvärda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Swedegas
AB påpekar att rapporten ej mer ingående studerat de regionala och nationella
effekterna på miljön av en slor naturgasanvändning i Sverige. Det är därför,
säger bolaget, värdefulll om en dylik studie kunde genomföras för att påvisa
vilka miljöeffekter i form av minskad försurning och minskade skogsskador som
skulle erhållas. Även industriförbundet tillstyrker en kostnadsnyttostudie med
avseende på försurning m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk delar bedömningen i rapporten att kunskapsläget avseende emissioner
vid naturgasanvändning är sådant att endast kväveoxidutsläppen i vissa
tillämpningar motiverar ytterligare insatser. Även SNV framför liknande
synpunkter och påpekar särskilt behovet av ytterligare studier vad gäller
kväveoxidemissioner i samband med industriella högtemperaturprocesser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säkerhets
och arbetsmiljöfrägor tas upp av bl.a. KVM och LO. KVM menar att del vore
värdefullt med en översikt över de olika gastyperna och deras speciella och
principiella risker, inte minst för att undvika att en naturgasanvändning i
Sverige psykologiskt belastas med de risker för storolyckor som gasol och LNG
ger. LO päpekar att det är viktigt att på etl tidigt stadium bygga upp en sådan
beredskap att aktuella arbetsmiljöbelastningar kan förebyggas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1621>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1622>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>379</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>BUaga23</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Energi 85 — Energianvändning i bebyggelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattning
av och remissyttranden över rapporten G26:1984 från statens råd för
byggnadsforskning (BFR)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innehåll</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>sid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1 Sammanfattning
............................................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>380</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund ................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>380</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen av
energianvändningen hittills ..... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>380</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inriktningen på den fortsatta
energihushållningen </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>381</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Den nya teknikens möjligheter
...................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>382</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Slutsatser och
rekommendationer .................. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>384</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Samhällsekonomiska bedömningar .................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>386</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.................................................................... Sammanställning
av remissyttranden avseende underlag för om<br>
prövning av gällande riktlinjer för energiverksamheten i byggnader<br>
m.m................................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>387</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Remissförfarandet ...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>387</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beslutsunderlaget allmänt ............................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>388</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen av
energianvändningen hittills ..... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>393</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vad kan utvecklingen av
energianvändningen förklaras av? ..</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>394</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inriktningen på den fortsalla
energihushållningen ..... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>397</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>En ny energihushållningsplan ........................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>402</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Genomförande ........................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>405</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Styrmedel ................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>413</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.................................................................... Sammanställning
av remissyttranden avseende den nya teknikens<br>
möjligheter .................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>434</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Remissförfarandet ...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>434</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beskrivning av den tekniska
utvecklingen ........ </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>435</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Speciella problemområden ............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>437</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Önskvärd uppföljning ................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>438</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Fortsatta forskningsinsatser
inom områdena solvärme, värmelagring och värmepumpar </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>440</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Stöd lill experimenlbyggande
och prototyp- och demonstrationsanläggningar </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>443</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inlroduklionsslöd till
värmepumpar och solvärmeanläggningar</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>443</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1623>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:47.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1624>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>380</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1 Sammanfattning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.1
Bakgrund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med riksdagens omprövning av energisparplanen för befintlig bebyggelse
1981 (prop. 1980/81:133), angavs målet för besparingarna i 1978 ärs bebyggelse
Ull 28 TWh brutto för bosläder, 15 TWh bmtto för lokaler och 5 TWh bmtto för
industrins byggnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
innebär en total besparing pä 48 TWh bmtto. BFR:s utvärdering omfaltar bostäder
och övriga lokaler, men ej industrins byggnader. Sparmålet för bostäder och
övriga lokaler är 43 TWh/är bmtto. I riksdagsbeslutet preciseras inte i vilken
takt besparingsresultaten skall uppnås, endast atl av del lotala sparmålet om
48 TWh/år bmtto skall huvuddelen vara uppnådd 1988. Sparmålet skall uppnås i
huvudsak genom en effektiv tillämpning av känd och beprövad leknik. Alt minska
oljeberoendet är ett övergripande energipolitiskt mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
proposition 1978/79:115 fastlades det s.k. Sol 85-programmet som innebär en
väsentligt ökad satsning pä forskning, utveckling och experimentbyggande kring
solvärme, värmelagring och värmepumpar. Målet för insatserna inom
solvärmeområdet skulle vara att de från i huvudsak i mitten av 1980-talet
skulle kunna ge underlag i tekniskt och ekonomiskt hänseende för skilda beslut
rörande införande av solvärme och för inriktningen av eventuella fortsatta
forsknings- och utvecklingsinsatser inom områdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den slora
satsningen på dessa områden borde leda till etl minskat oljeberoende och ett
ökat sparande. Dessutom bedömdes sol värmetekniken sakna nämnvärda nackdelar
från hälso- och miljösynpunkt. I proposition 1980/81:90angesatt det år 1990
genom en insats av 3 TWh drivenergi, bör vara möjligt att erhålla ca 7 TWh
värme från värmepumpar vilkel motsvarar ca 10 TWh olja i pannor för småhus.
Skulle stora eldrivna värmepumpar komma att utnyttjas i fjärrvärmesyslem skulle
ytteriigare kvantiteter olja kunna ersättas genom användning av värmepump.
Bidraget från solvärme via solfångare beräknades till mellan I och 3 TWh år
1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.2
Utvecklingen av energianvändningen hittills</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Uppnådda
resultat</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BFR
har låtit göra en studie av energisparandets omfattning i 1978 års
byggnadsbestånd. Enligt denna studie har bmtloenergianvändningen för uppvärmning
och tappvarmvatten i bostäder och lokaler minskat med ca 23 TWh bmtto från ca
121 TWh 1978 till 98 TWh 1983. Minskad energianvändning på grund av
konvertering samt rivning av byggnader har bedömts utgöra mindre än 2 TWh. Del
finns dock osäkerheter i de angivna totalsiff-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1625>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1626>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>381</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rorna. Såvitt rådet kan bedöma är studien den mest
omfattande och inträngande som genomförts i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det går inle,
enligt rådels mening, att för närvarande komma längre i säkerhet i
bedömningarna med tillgänglig statistik och kunskap. Rådet vill dock underslryka
vikten av atl siatistiken i framliden görs mer helläckande och att olika
statistiska sammanställningar görs på ett likartat sätl. Det är en fömtsättning
för atl en senare, motsvarande studie skall kunna göras med större säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad kan utvecklingen av energianvändningen förklaras av?</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En jämförelse av resultaten från byggforskningsinslitutets
undersökningar av det svenska byggnadsbeståndet 1976/77 och 1983/84 visar, att
den minskade energianvändningen hittills i stor utsträckning åstadkommils med
enkla energihushållningsåtgärder, t.ex. tätning och injustering av
uppvärmnings- och ventilationssystem. Detta bekräftas även av intervjuundersökningar
som rådel låtit utföra. En utveckling mot mer omfattande åtgärder, ofla i
samband med reparalion och ombyggnad kan dock noteras under periodens senare
del. En viss ökning av takten i energisparandet under de senaste åren har
också noterats. Detta kan bl. a. förklaras av att energihushållningsaktivileten
hos de större fastighetsförvaltningarna har ökat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3 Inriktningen på den fortsatta energihushållningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt rådets beräkningar är den återstående energisparpoleniialen
för ålgärder med känd och beprövad teknik i dagens bebyggelse ca 10 TWh för
småhus, ca 6 TWh för flerbostadshus och ca 7 TWh för lokaler. Av dessa totalt
ca 23 TWh hänförs ca 5 TWh lill i dag Qärrvärmd bebyggelse. Beräkningarna
bygger på alt väl avvägda kombinationer av energihushållningsåtgärder
genomförs och alt samordning med reparationer, underhåll och ombyggnad sker.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Erfarenheter
och resultat av genomförd forskning, utveckling och experimentbyggande visar
att nya byggnader kan göras mycket energisnåla. Till 1990 bedöms energibehovet
för uppvärmning och tappvarmvatten i bostäder och lokaler kunna minska från
dagens nybyggnadsstandard på 120-140 kWh/m' till 80-100 kWh/ml Pågående
forskning visar att fortsatt teknisk utveckling kan leda till atl energibehovet
minskas ytteriigare till 30-70 kWh/m. Energisnåla lösningar åsladkommes genom
alt optimera hela byggnaden och dess installationer i elt samverkande system.
Detta innebär att byggnader skall utformas täta och välisolerade med effektiva
uppvärmnings- och ventilationssystem, ofla med värmeåtervinning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Resultat från rådets experimentbyggnader visar atl del är lekniskl
och ekonomiskt möjligt atl i befinllig bebyggelse minska energianvändningen för
uppvärmning och tappvarmvatten till under dagens nybyggnadsstan-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1627>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1628>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>382</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dard
120-140 kWh/m. Ytterligare teknisk utveckling och nyttjande av ny energiteknik
kan minska energianvändningen till under 100 kWh/m. Detla förutsätter
kvalificerad projektering, professionellt arbetsutförande saml en väl utförd
kontroll och besiktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att sparmålet skall kunna uppnås krävs att mer omfattande åtgärder av typen
tilläggsisolering och förbättringar av fönster genomförs i byggnadsbeståndet.
För atl de beräknade spareffekierna skall kunna åstadkommas måste de
byggnadstekniska åtgärderna genomföras i kombination med installationstekniska
åtgärder i väl avvägda åtgärdspaket och i många fall samordnat med åtgärder i
samband med reparation, ombyggnad och underhåll. Ett stort antal lägenheter
och lokaler kommer atl beröras av energihushållningsålgärder.
Investeringsbehovet för byggnads- och installationstekniska åtgärder har
beräknats lill ca 34 miljarder kr. för bosläder och ca 10 miljarder kr. för
lokaler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.4
Den nya teknikens möjligheter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Värmepumpsleknik</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
har gått snabbi när det gäller värmepumpar. Det fanns redan vid utgången av
1983 omkring 60000 värmepumpssystem i drift. Dessa system producerade totalt
2-3 TWh/år netto, vilket innebär en fördubbling under 1983. Värmepumpar
motsvarande yllerligare minst 1 TWh/år netto är under installation.
Värmepumparna ser ul att överträffa de bedömningar som gjordes i proposition
1980/81:90.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Värmepumpar
för småhus utnyttjar olika värmekällor. De värmekällor som kan antas dominera
under den närmaste framtiden är ulelufl, ytjord och grundvatten. En utveckling
mot mindre och billigare system är nödvändigt för att uppnå konkurrenskraft i
framtida mer energieffektiva småhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Värmepumpar
för flerbostadshus konkurrerar i de flesta fall ut både el, olja och fjärrvärme
som alternativ uppvärmningsform. Husindividuella syslem har koslnadsnivåer som
i flera fall ligger under motsvarande totala kostnad för tillförsel av
fjärrvärme. Värmepumpar för gmppcentraler uppvisar god konkurrenskraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Värmepumpar
för fjärrvärme är med dagens priser, skatter och subventioner
konkurrenskraftiga när det gäller anläggningar med rent avloppsvatten saml
sjö- och havsvatten som värmekälla. Även inom andra områden där kraven på
temperaturnivåer är måttliga, t.ex. lokaluppvärmning och industrins lågtemperaturvärme,
finns en framtida marknad för värmepumpar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Solvärmeteknik</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
av solvärmesystem var fram till slutet av 1970-talel mycket splittrad och
varken komponenter eller systemkombinationer var till-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1629>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1630>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>383</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>räckligt
utvecklade. Men kan därför inle bedöma tekniken med utgångspunkt från dessa
projekt. Nu har kompelensen byggts upp till en, även internationellt sett, hög
nivå. Solfångarnas preslanda har ökats, värdebeständighet och allmän kvalitet
har förbättrats samtidigt som kostnaderna har reducerats väsentligt. För stora solfångarfält
har kostnaden under en tid av endast tre år sänkts till hälften samtidigt som
prestanda fördubblats. För lappvarmvaltensyslem till flerbostadshus har konstnaden
halverats. Vi är nu inne i en period av snabb utveckling mot bättre prestanda
och lägre kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tekniska
lösningar för tappvarmvallenberedning och uppvärmning har utvecklats för småhus
och flerbostadshus. Dessa tekniker kan svara för upp lill 30 procent av
uppvärmningsbehovet. Solfångarfält kan idag svara för upp till 10 procenl av energibehovel
i gruppcentraler och fjärrvärmenäl. Dessa syslem kan konkurrera med lätt
eldningsolja. Invesleringsulgifterna är dock höga och den största
energiproduktionen sker på sommaren. Solvärmesystemen har därför svårt att
konkurrera med el och fasta bränslen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Solvärmesystem
med säsongslagring har utvecklats i storlekar för ca 40 lägenheter upp till slora
gmppcentraler. Syslemkoslnaden behöver minskas med 30-50 procent för att
konkurrenskraft ska kunna uppnås. En stor del av den nödvändiga förbättringen
kan, enligt rådets mening, uppnås genom presiandahöjningar och
kostnadsreduceringar i solfångarfält.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Solvärmesystem
är således idag endast i begränsad omfattning konkurrenskraftiga men det pågår
en snabb utveckling. Målen i proposition 1980/ 81:90 (1-3 TWh) kan, enligt
rådels bedömning, inte uppnås år 1990. Rådel bedömer emellertid de senaste
årens ulveckling som lovande. En fortsatt satsning på forskning och utveckling (FoU)
samt experimentbyggande inom solvärmeområdet bör därför enligt rådels mening
göras. Delta ger större frihet när det gäller möjligheterna atl minska det
framtida elberoendet. Forskningssatsningen bör kombineras med marknadsstimulerande
ålgärder. Annars kan den nödvändiga utvecklingen inom industrin inte fortsätta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Energilagring</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viklig fömtsätling för att kunna utnyttja solvärme, naturvärme och spillvärme
är alt energin kan lagras lills den behöver användas. Oftast rör det sig om
lagring från sommar till vinter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturens
egna fömtsättningar för värmelagring i jord, berg och vattenmagasin verkar
erbjuda de största möjligheterna till billig säsongslagring. Värmeförluster och
kostnader gör atl lagren måste byggas i stor skala. Sverige har genom sin glaciala
jordartsgeologi och sitt urberg mycket goda fömtsättningar för undermarksbaserad
värmelagring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Värmelager
i form av vattenmagasin, såsom gropar och bergmm, bygger på känd
anläggningsteknik. Erfarenheter av drift, bergstabilitet och vatten-</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>25 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr
120. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1631>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1632>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>384</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kemi
erhålls nu i pågående fullskaleförsök. Gropmagasinen synes ha vissa
begränsningar. Värmelagring direkt i mark är billigt per m' men har låg
energitäthet och systemen blir mer effektlröga än vid lagring direkt i vatten.
Anläggningserfarenheter och preliminära driftresultat visar atl systemen
fungerar på planerat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Värmelagring
i akviferer förekommer idag endasl i projekteringsskedet, och de första fullskaleanläggningarna
beräknas vara i drift 1985. Lagringstekniken erbjuder goda möjligheter atl
spara t. ex. energin i sjöarnas ytvatten till vintern och då ha en bra
värmekälla för värmepumpsystemen. Kemiska latenta smältvärmelager har, enligt
rådels bedömning, inte stora möjligheter att nä en tekniskt och ekonomiskt
acceptabel nivå inom de närmaste 10— 15 åren. Lagring i is/vatten används
däremot kommersiellt i kontorshus idag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnadsbilden
för olika typer av värmelager är mindre underbyggd än för l.ex. system med
värmepumpar och naturvärmekällor, eflersom det idag endast finns ett fåtal
experimentanläggningar. Kostnader för lager är också storleks- och syslemberoende,
vilket gör all enkla slutsatser inte kan dras av projekt i halv skala. Hittills
framkomna resultat från experimentanläggningar tyder på att den del av
energikostnaden som är direkl relaterad lill lagret kan bli så låg som 3—10
öre/kWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Framtidsmöjligheter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rådets
utvärdering omfattar den teknisk-ekonomiska potentialen för energisparande med
värmepumpar, solvärme och energilagring. Rådet avstår dock från atl göra en
bedömning av marknadsandelar för olika nya lekniska system. Flera av dem är
stadda i sädan utveckling atl kostnadsbilden snabbi kan förändras. Mot bakgmnd
av hittills erhållna resultat bedömer rådet emellertid att traditionell
energihushållning i kombination med värmepumpar och övergång till tekniska
system med solvärme, naturvärme och lagring åtminstone bör kunna in på
2000-talet leda till en halvering av 1978 års energianvändning i bebyggelsen.
Rådet har i sin bedömning tagit hänsyn till att byggnader och
uppvärmningssystem blir föremål för åtgärder i en takt som beror av bl. a. den lekniska
livslängden för pannor, värmepumpar, distributionsnät m. m. En fortsatt snabb
utveckling kan dock leda till en slörre besparing.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.5
Slutsatser och rekommendationer</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>En
ny energihushållningsplan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
rådets bedömning blir det alll svårare och mindre meningsfullt att ju längre
tiden går särskilja energianvändningen i 1978 års bebyggelse. Rådet föreslår
därför all energihushållningsplanen i fortsättningen skall omfatta all
bebyggelse, dvs. även den som tillkommit efter är 1978 och den som kommer alt
byggas framöver.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1633>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1634>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>385</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
rådels bedömning bör energihushållningsålgärder i byggnaderna och
energisparande system med värmepumpar, solvärme och värmelager samordnas i väl
avvägda åtgärdspaket. Sparplanen bör därför, enligt rädeis mening, avse såväl
traditionella energihushållningsåtgärder som nya tekniska system. Det gäller
såväl målsättning, genomförande, styrmedel som uppföljning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rådel
har ocksä påpekal svårigheten att ge en samlad bedömning av de nya tekniska
systemens sparpotential vid en viss tidpunkt. Rådet föreslår därför all
regeringen överväger en målsättning i form av vägval i slällei för ell sparmål
enbart i TWh i en ny heltäckande energihushållningsplan för bebyggelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Genomförande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
rådets uppfattning bör man se över hela bebyggelsen och dess uppvärmningssyslem
med målsällningen att hushålla med energi och andra resurser och att utnyttja
spillvärme, solvärme, naturvärme m.m. sä långt som möjligl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slora
delar av del svenska byggnadsbeståndet är idag i behov av reparation,
ombyggnad och tillbyggnad, sä kallade ROT-åtgärder. 1 den del av bebyggelsen
där ROT-åtgärder behövs bör energihushållningspaket, värmepumpar, solvärme m. m.
genomföras på etl samordnat sätl. Del är viktigt att uppvärmningssystemen
anpassas lill de lägre energianvändningsnivåer som blir resultatet av de
övriga åtgärderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Energianvändningen
i bebyggelsen bör planeras så alt del lolala energisystemet blir så effektivt
som möjligt. Därför bör den kombination av energihushållningsåtgärder alltid
genomföras som medför en samhällsekonomisk kostnad (besparingskostnad i
öre/kWh) som är lägre än samhällets utgifter för atl tillföra motsvarande mängd
energi. Rådel har i utredningen visat hur detta kan ske över tiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Avvägning
sparande lillförsel iftärrvärmeområden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
takt med atl bebyggelsen blir mer energieffektiv kommer fiärrvärme-systemen att
behöva anpassas IiU nya förulsättningar. Den försålda värmemängden från Qärrvärmeverken
i Sverige har i stort sett varit oförändrad sedan 1978/79, trots fortsatt
utbyggnad av näten. Flera Qärrvärmeverk strävar efter atl successivi sänka framlednings-
och relurtemperalurer i näten i syfte atl minska värmeförlusterna och att få
bättre fömtsättningar för värmepumpar och för framtida kraftvärme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ny
teknik medför också att Qärrvärme i flera avseenden kan bli mer flexibel. Den
marknad fjärrvärmen kan uppnå kommer i växande omfattning atl avgöras av hur
den kan anpassas till de framtida låga energianvändningsnivåerna och nya
tekniker för energianvändning och energiomvandling. En viklig fräga är hur fjärrvärmetaxan
utformas. En taxa med en slor rörlig del och lilen fast del stimulerar
energihushållning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1635>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1636>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>386</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Forskning
och ulveckling</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
rådets mening bör en kraftfull salsning på forskning, ulveckling och
experimentbyggande även fortsättningsvis vara en av hörnstenarna i
energihushållningsplanen. Det är särskilt viktigt alt värna om den långsikliga
kunskapsuppbyggnaden på områdel vid högskolorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rådet
pekar också på vikten av experimentbyggande i full skala. Det bidrar starki
till all resultaten blir säkrare och mer trovärdiga. Det bidrar därmed också lill
att ny kunskap snabbare när ul lill praktisk tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rådet
anser vidare att ell visst statligt införandeslöd för värmepumpar, solvärme och
energilager även fortsättningsvis behövs. Men slödet skall endast ges till
sådan teknik och sådana tekniska lösningar som prövats i FoU och
experimentbyggande och lorde inte behövas annat än i de fall där marknaden ännu
inte är etablerad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ulbildning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
mycket kort tid har en mängd nya kunskaper och erfarenheter inom energiområdet
vunnits. För att dessa kunskaper skall kunna omsättas i slor skala i praktiken
måste forsknings- och utvecklingsresultaten spridas till och förankras i de
grupper vars kunskaper och agerande har betydelse för genomförandet. Dit hör de
direkta beslutsfattarna - ägare och förvaltare av bostäder och lokaler - men ocksä
gmpper som i sin yrkesutövning påverkar de direkta beslutsfattarna. Enligt
rådels mening behöver stora insatser göras för atl utbilda nyckelgrupper om
effekten av insatta resurser skall bli den avsedda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.6
Samhällsekonomiska bedömningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rådet
har inle gjort någon total samhällsekonomisk beräkning av vad som är den mesl
gynnsamma utvecklingen när del gäller energianvändning i bebyggelse. De
beräkningar som gjorts visar olika åtgärders lönsamhei i förhållande till
alternativa åtgärder med hänsyn till lolala systemkostnader, investeringsulgifter
och livslängd samt drift- och underhållskostnader. Åtgärdernas lönsamhet under
en rad olika förulsättningar studeras också. Rådet har inte gjort något försök
att prissäua åtgärdernas effekt på handelsbalansen, sysselsättningen, miljön
och säkerheten. Delta är, enligt rådet, yttersl en politisk bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Energihushållande
åtgärder, värmepumpar, solvärmesystem och energilager bygger i slor ulslräckning
på inhemsk produktion. Importen av bränsle minskar kraftigt och ersätts inte
med andra importerade produkter om energihushållningsplanen genomförs. Den
kraftfulla satsningen på FoU inom dessa områden gör också att Sverige har ett leknikförsprång.
Fömtsättningarna för export är därför enligt rådets bedömning goda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Energisparande
åtgärder i kombination med reparation och ombyggnad utgör en viss kompensastion
för den minskade sysselsättningen i nypro-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1637>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1638>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>387</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>duklion
av byggnader. De direkta byggnadsarbetena genererar också arbetstillfällen i
materialindustrin, transportsektorn, förvaltningsledet och konsultbranschen.
Även de nya energiteknikerna kan generera belydande sysselsättningstillskott.
Från arbetsmarknadspolitisk synpunkt kan det därför, enligt rådels bedömning,
vara motiverat att eventuellt tidigarelägga vissa reparations- och
ombyggnadsarbeten och samtidigt åstadkomma väsentliga energibesparingar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Energihushållande
åtgärder, värmepumpar, solvärmesystem och energilager minskar de miljöfarliga
utsläppen som för närvarande utgör ett av de stora hoten mot vår miljö. En
kraftfull satsning på energihushållande lösningar leder därför till väsenlligt
minskade samhällskostnader för miljöskador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rådel
framhåller att energihushållning i den vida mening man beskrivit inle endast
bör ses som en del av energipolitiken. Rätt genomförd bör den kunna ulgöra en
integrerad del av ROT-programmel, uppruslningen av boendemiljön och vården av
byggnadsbeståndet samt bli ett led i miljövårdspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Sammanställning av remissyttranden avseende underlag för omprövning av gällande
riktlinjer för energiverksamheten i byggnader m.m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.1
Remissförfarandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efler
remiss från bostadsdepartementet har yttranden över Energi 85 -energianvändning
i bebyggelse avgetts av fortifikalionsförvallningen (Fort-F),
byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverkel (RRV), statistiska centralbyrån (SCB),
riksantikvarieämbetet, överstyrelsen för ekonomiskl försvar (ÖEF),
arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), bostadsstyrelsen, länsbosladsnämnderna i
Kristianstads, Malmöhus, Gävleborgs, Kopparbergs och Norrboltens län, statens
institut för byggnadsforskning (SIB), statens planverk, statens industriverk (SIND),
statens energiverk, statens provningsanstalt, länsstyrelserna i Kristianstads,
Malmöhus, Gävleborgs, Kopparbergs och Norrbottens län, energiforskningsnämnden
(Efn), konsumentverket, universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), statens institut
för företagsutveckling (SIFU), fullmäktige i Sveriges riksbank, E-gmppen teknikinformation
AB, Chalmers lekniska högskola (CTH), lekniska högskolan i Stockholm (KTH),
Universitet i Lund, Fasfighetsanslälldas förbund. Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer,
Föreningen Sveriges energirådgivare, HSB:s Riksförbund, Hyresgästernas
riksförbund, Industrigmppen för läu byggeri. Industrins byggmalerialgrupp, Ingenjörsvelenskapsakademien
(IVA), Stockholms, Vaxholms, Uppsala, Jönköpings, Växjö, Kristianstads, Malmö,
Göteborgs, Vänersborgs, Tidaholms, Filipstads,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1639>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1640>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>388</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åre
och Vilhelmina kommuner. Landstingsförbundet, Näringslivets Byggnadsdelegation,
Rörfirmornas riksförbund, statens vattenfallsverk. Svenska byggnadsentreprenörföreningen.
Svenska Elverksföreningen, Svenska kommunförbundel. Svenska
kraftverksföreningen. Svenska Riksbyggen, Svenska värmeverksföreningen,
Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO), Sveriges arkitekters riksförbund (SAR),
Sveriges fasUghetsägare-förbund, Sveriges induslriförbund, Sveriges
Trähusfabrikers riksförbund, Sveriges villaägareförbund, Swedisol, Svenska
byggnadsarbetareförbundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.2
Beslutsunderlaget allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinslanser har uttalat sig positivt över den allmänna uppläggningen av
rapporten Energi-85 och menat att den pä elt lättfattligt sätt redovisar
kunskapsläget inom det aktuella området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
ForlF belyser Energi-85 på elt bra sätt dagens situalion och syn vad gäller
energianvändningen inom byggnadssektom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Byggnadsstyrelsen
anför. Byggforskningsrådets utredning "Energianvändning i
bebyggelse" är en omfattande skrift som på etl lätt tillgängligt sätt
presenterar en mängd fakta på området. De flesta är oomtvistade och mycket få
kontroversiella. För den som är allmänl intresserad av området skulle skriften
således kunna ulgöra en lärobok.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk och Svenska värmeverksföreningen ullalar att stali-stikmaterialet
ger elt värdefullt tillskott till vetandet om energianvändningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>CTH
anför. Rapporten ger en lättläst, bred allmän översikt av den energiinriktade
byggnadsforskning som BFR haft ansvar för. Illustrationerna är trevliga och
välvalda och samverkar med typografin till alt göra del lätt att orientera sig
i det omfatlande materialet. Frånvaron av språkliga fel vittnar om etl
samvetsgrant arbete av redaktören under en uppenbart kort produktionstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KTH
anser att Energi 85 tillsammans med ett stort antal delrapporter utgör eU
myckel omfatlande underlag. Det ligger en slor förtjänst i atl många experter
anlitats för att samtidigt behandla olika avsniU inom det komplexa
energiområdet. Omfattningen av undertaget är så stort all det med viss
nödvändighet blir något svåröverskådligt. Sammanfattningsskriften Energi 85
ger emellertid en utomordentlig sammanslällning av tillgäng-Uga kunskaper och
erfarenheter. Det är ett mycket komplext ämnesområde utredningen omfattar.
Uppläggning och genomförande har skett pä ett förtjänstfullt sätt. Inom många
delområden är kunskaperna osäkra varför det kan finnas motiv för att inom vissa
avsnill göra annorlunda bedömningar än vad som framgår av Energi 85.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
elverksföreningen uttrycker sin uppskattning över rapportens uppläggning och
sakliga innehåll. Beskrivningen av de allmänna fömtsatt-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1641>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1642>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>389</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>ningarna
ger en god bild av energianvändningen i bebyggelsen och redovisas på etl överskädligl
sätl. Liknande synpunkter framförs av Föreningen Sveriges byggnadsinspektörer
och Kristianstads kommun.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet anför följande. I rapporten redovisas på ett överskådligt sätt
resultaten från etl omfatlande utredning- och ulvecklingsarbele. Rapporten ger
en sammanfattande och nära nog heltäckande bild av de senaste årens utveckling
inom viktiga delar av energiområdet. Rapporten sprider kunskap om det
forsknings- och utredningsarbete som i form av utredningar, experimenlbyggande
och demonstrationsverksamhet genomförls bl. a. med stöd av slatliga medel.
Liknande synpunkler redovisas av Svenska byggnadsarbetareförbundet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
remissinstanser har pekat på brister i materialet. Bristerna kan beslå i att
man saknar belysning av vissa aspekter helt eller delvis. 1 vissa fall
ifrågasätts underiagel för de slutsatser och synpunkter som redovisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Byggnadsstyrelsen
anser alt rapportens brister ligger i det som inte kommil pä pränt. Man har
undvikit klarläggande diskussioner av förhållanden hos redovisade fakta som
var för sig kan vara utan invändning men sinsemellan kan innebära konfliklrisker.
Härigenom har man också undvikit att dra sådana slutsatser av del framlagda
materialet, vilka måste vara väsenlliga för det förelagda utredningsuppdraget.
Läsaren kan förledas att tro att skriften kan utnyttjas som en meny för fritt
val av enskilda rätter utan hänsyn till de komplexa samband som råder. Det
relativt blygsamma utrymme som utredningen ägnat sparpotential och faktiska spareffekter
i befintliga byggnader svarar enligt byggnadsstyrelsens uppfattning inte mot
vad dessa frågor borde ha fält med hänsyn till deras avgörande betydelse för
möjligheterna att nå de av statsmakterna formulerade målen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>RRV konstaterar atl
rapporten i första hand redovisar uppnådda resultat inom energihushållningsområdel
och den nya teknikens möjligheter. De överväganden om och förslag till
fortsatta slatliga insalser inom energiområdet som presenteras är
huvudsakligen av övergripande karakiär och i flera fall redovisas varken
kostnadsberäkningar eller annal underlag för förslagen. Rapportens värde som
beslutsunderlag begränsas också av all flera frågor som torde ha en cenlral
betydelse för beslut inom de akluella områdena endast behandlas mycket
summariskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sålunda
borde rådel i sin utvärdering exempelvis ha diskuterat frågan om avvägningen
mellan åtgärder i tillförselledet resp. energianvändningsledet mer ingående. I
rapporten anförs endast att denna avvägning bör ske på kommunal nivå. Frågan om
hur statliga styrmedel och stöd påverkar denna avvägning och vilka effekler de
har på fastighets- resp. samhällsekonomin berörs ej. En annan fråga som borde
ha ägnats uppmärksamhet är de samhällsekonomiska aspekterna på energisparande
och användandet av värmepumpar i fjärrvärmesystem. Hittillsvarande diskussion
har i huvudsak handlat om fastighets- resp. fjärrvärmeverksekonomiska aspekter
på energisparande resp. användandet av värmepumpar i dessa områden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1643>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1644>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>390</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
anser RRV atl rapporten inte ger tillräckligt underlag för ställningstaganden
och beslut i många av de behandlade frågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiforskningsnämnden
pekar på atl de uppnådda energisparresulta-ten och den ulveckling av lekniken
på energiområdet, som beskrivs i Energi 85, tillskrivs i allmänna ordalag FoU-stödei.
Någon som helsl analys av samband mellan insatser och uppnådda resultat
redovisas dock inte, ej heller av genomslagskraften av de olika slag av FoU-insatser
som gjorts eller andra använda styr- och slimulansmedel och deras inbördes
betydelse. Det är med andra ord ej möjligt att utläsa vilka toiala effekter FoU-stödet
haft och i vad mån de olika insatserna varit effektiva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksantikvarieämbelet
påpekar att vid den utvärdering som nu utförts av BFR har energisparandets effekter
på kulturhistoriskt värdefulla byggnader inte behandlats. Bl. a. som en följd
av detla saknas också underlag och analyser för en diskussion av dessa frågor
och för förslag om inriktning av energisparverksamheten i den kulturhistoriskt
värdefulla bebyggelsen. Erfarenheter av hittillsvarande energisparverksamhet
visar att dessa frägor måste uppmärksammas mer. Vissa undersökningar har även
genomförts i andra sammanhang för att belysa de problem som är förknippade med deUa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsbostadsnämnden
i Kopparbergs län noterar att forskningen inom energiområdet har under en följd
av år varit mycket teknikorienterad. Sverige har därvid kommit atl inla en
ledande plats i världen inom detta vikliga område. Samtidigt har vi upplevt att
den nya teknikens tillämpning inom byggandet åstadskommit många problem.
Länsbostadsnämnden i Norrbottens län anför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slatens
planverk anser att utredningen inte har klarlagt vilka typer av åtgärder som
har genomförts i bebyggelsen och på vilket sätt energibesparingen har skett.
Statens energiverk framför liknande synpunkter och menar alt detta är en slor svaghet
då man skall diskutera styrmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
kommun beklagar att rådet har undantagit industrins byggnader från kalkylerna.
Dessa byggnader representerar en energisparpotential av stort intresse med t.
ex. möjligheter att utnyttja spillvärme m. m. Kommunen rekommenderar att
energihushållningsplaneringen utvecklas till atl om möjligt innefatta hela
beståndet av byggnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SABO
konstaterar att effeklen av drift- och skötselåtgärder och i viss mån även
övriga "enklare" energisparåtgärder behandlas sparsamt i Energi 85.1
den beräkningsmodell som använts för att beräkna den återstående sparpolentialen
i bebyggelsen finns t.ex. drift- och skötselålgärder inle med.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>E-gruppen
leknikinformation AB pekar på alt drift- och skötselfrägor behandlas endasl
översiktligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SAR
vill framhålla tre faktorer som förbundet anser ha stor betydelse för en snabb
utveckling mot ytterligare förbättrad energihushållning och effektivare
energiteknik. De tre faktorerna som ej har fått erforderlig tyngd är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1645>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1646>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>391</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>spridning
av den nya kunskapen om energi till de verksamma inom produklion,
administration och utbildning, brukarnas vanor och krav samt motivationen för
långsiktig hushållning och integration av energikunnande i byggnadsförnyelse
och administration</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk anför. Genom att i delalj bedöma intäkter och koslnader av olika energisparpaket
vill BFR med sin beräkning av energispar-potentialen komma fram till vilka ålgärder
som är lämpliga atl genomföra i de skilda bestånden, vilken omfattning de bör
ha och vilken energibesparing det är lönsamt för samhället all efterslräva.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk anser, atl detta angreppssätt har ett begränsat värde som underlag
för energipolitiska ställningstaganden. Beräkningarna är osäkra med hänsyn till
kvalitén i del statistiska basmaterial man applicerar dem på samt de förenklade
förutsällningar man alltid måste göra i sådana sammanhang. En så precis kunskap
om sakförhållandena på energihushållningsområdel, atl en av slaten detaljstyrd
energihushållningsplan vore möjlig eller önskvärd att sträva efter, är orimlig atl
uppnå. Ett rimligare angreppssätt är att undersöka uppvärmningsmarknadernas
funktionssätt för all på den vägen utröna om del finns några hinder för
anpassning på producent- och konsumentsidan till samhällsekonomiska kostnader
för energitillförsel och energisparande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
provningsanslalt konstaterar att utredningsunderlaget och redovisningen
väsentligen är välavvägd, men vill peka på att de båda huvudavsnitten
"Energihushållning, utvärdering och möjligheter" respektive "Den
nya teknikens möjligheter" vad gäller omfattning och utförlighet inte helt
är i balans med varandra. Skäl borde ha funnits atl behandla energihushållningsavsnittet
mer utföriigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet menar att vissa centrala problem och vissa övergripande frågor
behandlas alltför summariskt eller indirekt i rapporten. Detta gäller t. ex.
fjärrvärmens roll och byggnaders effektbehov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
värmeverksföreningen menar att vissa delar av det som skrivs om Qärrvärme är
ofullständigt eller oriktigt. Rapporten förefaller atl ha en överdriven tilltro
till små värmepumpars förmåga att konkurrera med andra alternafiv till
byggnadsuppvärmning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Gävleborgs län anför. När det gäller effekterna av olika energisparande
åtgärder för handelsbalans, sysselsättning, miljö och säkerhet har de inte
belysts. Länsstyrelsen anser att även dessa konsekvenser av energisparande
borde ha beskrivits inom ramen för utredningen då detta material föreslås ligga
till gmnd för omprövning av energipolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller de mer omfatlande åtgärderna som genomförts under perioden 1978-83
saknas i rapporten en analys av effekten av åtgärderna för miljön. Rapportens
värde ligger i att den visar, att sparmålet hitfills gått att uppfylla, även om
förklaringama är mindre väl grundade, att slutmålet borde gå att uppnå, även om
svårigheterna underskattats, att svårigheter vid fortsatt genomförande
föreligger, även om de inte tillräckligt precise-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1647>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1648>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>392</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>rals,
att bebyggelsen har etl enormt värde som nationell tillgång, även om man
hittills endasl pekat på de ekonomiska värdena, alt en fortsatt intensifierad FoU
verksamhet om bebyggelseutveckling och energianvändning är av nöden, även om de
forskningsvärda problemen endast antytts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>IVA
anför bl.a. följande. Genom alt rådet inte väljer att i huvudfallet studera
olika energiförsörjningsalternalivs verkliga kostnader, dvs. utan skatter och
subventioner m. m., avhänder man sig möjligheten att redovisa energisparpoleniialen
i Sverige till lägsta samhällsekonomiska kostnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller valet av scenarier och strategier efterlyser akademien ett fall som
redovisar en fortsatt kärnkraftanvändning efter år 2010. Eftersom en avveckling
av kärnkraftverk, som uppfyller alla ställda säkerhetskrav är ekonomiskt
oförsvarbar, anser akademien att en marknadsbedömning av alternaUva
energitekniker, som inte tar hänsyn lill ett fall med fortsatt kärnkraftsdrift,
blir ofullständig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>CTH
anför. Delar av rapporten skulle vunnit på en kritisk, ingående granskning av
hittillsvarande forskning och en diskussion av tidigare målformuleringar och
hur de uppfyllts. Man saknar en diskussion av hinder i form av medelsbrist,
brist på forskare, kortsiktiga tidsperspektiv, svårigheter belräffande
samordning och kunskapsöverföring. En viklig faktor är samhällets resurser och
vilja att omsätta forskningsresultat i konkreta byggprojekt. Här saknas en
diskussion av de vittgående konsekvenser som ett ROT- och energihushållningsprogram
kan få för den byggda miljön. Rapporten innehåller otillräckligt av kostnads-
och lönsamhetskrav för etl bestämt ställningstagande till framlagda förslag.
Rapporten kännetecknas i sin helhel av sin brist på övergripande resonemang som
placerar de energilekniska övervägandena i begripliga relationer till andra
överväganden som kanske är väl så viktiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industrins
byggmaterialgrupp anför. Byggnadstekniska åtgärder och strategin för att uppnå
ett lågt energibehov i samband med nyproduktion av byggnader finner vi
knapphändigt redovisade i BFR;s rapport. Utnyttjande av byggstommens
tillgängliga värmekapacitet och ytskiktens inverkan på styrning av mmsklimatel
är exempel på områden som bör ha sin givna plats i forskningsprogrammen. En
samverkan mellan stomme och värmesystem bör vara ett delmål i en
energibesparingsstrategi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
område som inle behandlas i Energi 85 är vattensnålteknik, som är värd atl
uppmärksammas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>BFR
anger att "en investering för att spara en energienhet bör genomföras då
den innebär en kostnad som är lägre än utgiften för att köpa motsvarande
energienhet". Vi instämmer i detta. Dock måsle vi konstatera att underlag
för en optimering av åtgärdspaket, som innehåller såväl energisparåtgärder som
installationer för uppvärmning inte alltid är väl dokumenterade. Speciellt
beträffande ny teknik saknas ofta data för investeringskostnader, livslängd
och driftkostnader. Energi 85 ger ej tillräckligt underlag för sådana
lönsamhetskalkyler. Därför anser vi alt ytterligare forskningsinsatser är
nödvändiga - främst för atl få teknisk/ekonomisk erfarenhet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1649>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>393</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3
Utvecklingen av energianvändningen hittills</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stor
överensstämmelse föreligger om slorleken på nedgången i energianvändningen t.
o. m. 1982. Vad som hänt under 1983 råder skilda åsikter om liksom om vad
utvecklingen kan förklaras av.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk anför. Belräffande energianvändningen för uppvärmning kan man
enligt verkels mening med någorlunda säkerhet uttala sig om utvecklingen 1978-1982.
Enligt verkets dalabas, som baseras pä SCB:s leveransslatistik, minskar
energiåtgången för uppvärmning med nästan tre procent per år under denna lid.
Vad gäller 1978 års bestånd kan därför uppskattningen 17 TWh för minskad
energiförbrukning under perioden 1978-1982 belraktas som acceptabelt
underbyggd. Bedömningen att man därefter skulle ha sparat 6 TWh 1983 bör tills
vidare betraktas som en hypotes. Jämfört med energisparmålel 43 TWh i 1978 års
bebyggelse bör man enligt energiverkets mening i dagsläget inte gå längre än
att konstatera atl förmodligen en tredjedel uppnätts. Redan detta måsle dock belraktas
som en framgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Malmö
kommun redovisar följande. Den utvärdering beträffande energianvändningens
utveckling i Sverige sedan början av 1960-talet som redovisas i BFR:s rapport
är myckel intressant och belysande. Energiverksstyrelsen vill i del
sammanhanget notera att en motsvarande studie gjorts för Malmö kommun säsom elt
försöksprojekt, i syfte att bl.a. undersöka om den nationella metodiken
fungerar på ett kommunalt plan. Den genomförda sludien visar all så är fallet
och arbelet med energistatistisk på ett kommunalt plan har därmed utvecklats kraftigl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SCB
anför. Utredningens huvudresullat är i stort sett samstämmiga med den
officiella statistiken, men osäkerheter i det statistiska materialet medför
alt redovisade slutsatser inte alltid har stöd i den officiella statistiken,
vilket också påpekas i rapporten. SCB kan t. ex. inte verifiera påståendet att
trenden i minskningstakten för genomsnittlig energiförbmkning är accelererade (R
132:1984, s. 116). Medelfelet i SCB:s skattningar av genomsnittlig energiförbmkning
är ca 0,5-1 %, medan den registrerade minskningstakten är ca 3 % per år. Detta
innebär att slutsatser beträffande förändringstakten måste bli osäkra,
speciellt mellan de år då urvalen till undersökningen byts ut. Det finns också
en osäkerhet beträffande storleken på väderfaktorers inverkan på energiförbmkningen,
som försvårar slutsatser om lakten i energisparandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
uppgifter över uppvärmd yta i bosläder totalt visar SCB:s och BFR:s uppgifier
god överensstämmelse både avseende nivåer och förändringstakt. Däremot
redovisar BFR högre tillväxttakt för uppvärmd yta i småhus och en lägre för flerbostadshus
än vad den officiella statistiken anger. Förklaringen till dessa avvikelser
kan ligga i att jämförelser mellan FoB 1975 och FoB 1980 legat till gmnd för BFR;s
uppgifter. På grund av att FoB 1980 genomfördes med ändrade mtiner finns klassifice-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1650>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1651>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>394</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ringsskillnader
vid uppdelning på småhus och flerbostadshus mellan FoB 1975 och FoB 1980 varvid
registrerats en skenbar ökning av antalet småhuslägenheter på bekostnad av flerbosladshusen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
planverk noterar atl inga försök görs att närmare bevisa att
energiförbrukningen i småhus verkligen är så hög som 56 TWh bmtto. Den
beräknade sparpolentialen om 10 TWh i småhus är i hög grad beroende av denna
förutsättning. Planverket anser att utredarna borde undersökt vilka empiriska
värden pä tidshorisont och kalkylränta som beslutsfattare lycks ha använt för
hittills uppnådda sparresultat. Mycket talar för atl det i genomsnitt rör sig
om 5 år resp. 5 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SIB
påtalar bl.a. följande. Felen vid nivåbestämning försvinner enligt Energi 85
vid beräkning av ändringar i energiförbrukningsnivån, t.ex. när man bildar
differenser mellan 1978 och 1983. Ett sådant påstående kanske vore någorlunda
giltigt under stabila förhållanden. Perioden 1978-1983 kännetecknas emellertid
av stora förändringar i användning av olja, el, ved och Qärrvärme för
uppvärmningsändamål. De antaganden som mäste göra om bl. a. genomsnitlsförbmkningar,
verkningsgrader och elkonverteringar m. m. får därmed olika stor betydelse 1978
och 1983. De beräknade förändringarna mellan 1978 och 1983 kan därmed delvis
återspegla konsekvenser av fel i gjorda antaganden. BFR anger alt felet är
mindre än 2 TWh i angivelsen att minskningen är 23 TWh (bmtto) under perioden
1978-1983. Storleksordningen på felet är enligt vär uppfattning betydligt
större och kanske 6-8 TWh (brutto).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiforskningsnämnden
menar alt det statistiska material som underbygger bedömningen av uppnådda energisparresultal
är kvalitetsmässigt ofullständigt. Bedömningar bör därför göras med
försiktighet. Kunskap som Efn har om vilka energisparresultal som uppnåtts i
några kommuner, antyder att BFR:s uppskattning kan vara optimistisk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.4
Vad kan utvecklingen av energianvändningen förklaras av?</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Delade
åsikter råder bland remissinstanserna om vad nedgången i energianvändningen
beror på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fastighetsägareförbundet
menar att vid bedömning av energihushållningsprogrammets effekter måste man
beakta att omfattande sparåtgärder vidtagits även före den nu aktuella
utvärderingsperioden. Flera lidigare undersökningar tyder pä att de privata
fastighetsägarna och bostadsrättsföreningarna vidtagit relaUvt sett mer omfatlande
energisparålgärder än de allmännyttiga bostadsföretagen före 1978, från 1974
och framåt. Återstående energisparpotential hos dessa
fastighetsägarekategorier kan därför ha varit relativt sett lägre än de
allmännyttiga bostadsföretagens vid energiredovisningens startår 1978.
Förbundet anger att enligt SCB fördelade sig uppvärmningskostnaderna 1982 på
olika fastighetsägarekategorier enligt följande: bostadsrättsföreningar 43 kr./m,
privata fastighetsägare 46 kr./m och allmännyttiga bostadsföretag 48 kr./m.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1652>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1653>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>395</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
enskild fastighetsförvaltning kan enligt förbundet energisparinsatser uppnås
relativt snabbt då energisparande lill följd av de höga energipriserna har
blivit en integrerad del i den strävan efler kostnadseffektivitet som utmärker
alla affärsmässigt drivna förelag. Inom den offenlliga förvaltningen däremot
saknas ett naturligt incitament för energisparande. De kommunala förelagen fär
genom alt deras hyror sätts efter självkostnadsprincipen under alla
omständigheter sina uppvärmningskostnader täckta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det följande redovisas remissinstansernas synpunkter fördelade pä de förklaringsgmnder
som anges till minskningen av energianvändningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.4.1
Mesl enkla åtgärder har hittills vidlagits. (Med detla kan remissinstanserna
mena såväl drift- och skötselålgärder som lätningsåtgärder elc.)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SIB
har funnit slöd för ståndpunkten i Energi 85 att de enkla energihushållningsåtgärdema
hittills dominerat, och att de mer omfattande återstår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsbostadsnämnden
t Krisiiands län menar i likhel med Energi 85 atl minskningen i energiförbmkningen
har hittills framförallt åstadkommits genom enkla energihushållningsålgärder,
såsom tätning av fönster och dörrar, injustering av uppvärmnings- och
ventilationssystem samt tilläggsisolering av lättåtkomliga utrymmen. Under
senare år har det dock skett en utveckling mot mer omfattande åtgärder i
samband med reparationer och ombyggnader. Nämnden har via långivningen kunnat
följa denna utveckHng.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
planverk är tveksamt till utredningens bedömning att när halva tiden för
sparplanen passerat har halva målet uppfyllts genom tekniska åtgärder. Del
finns risk alt en alltför stor andel av besparingarna erhållits genom enkla,
men kortvariga ålgärder och genom ändrade brukarvanor. Som stöd för detta
hänvisar planverket till följande. I energiverkets rapport angående
Energihushållningsprogrammets effekter redovisas minskningen i specifik energiförbmkning
mellan åren 1978 och 1983. Genom lägre specifik förbmkning för uppvärmning och
varmvallen beräknas 9,1 TWh bmtto ha sparats i småhusen. I flerbostadshus har
3,8 TWh bmtto sparats (ca en tredjedel av den besparingen beror dock av att det
äldsta beståndet rivils eller omvandlats och ersatts med en lika stor area nya
energisnåla hus). För lokalerna beräknas besparingen vara 6,7 TWh bmtto. Vidare
anges i rapporten (med reservalioner) att den förändrade energianvändningen i
1978 års bostäder lill ungefär 35% skulle kunna förklaras av förändrade
energiegenskaper hos beståndet. Omkring 45% kan tillskrivas olika drift- och
skötselåtgärder och drygt 20% förändrat bmkar- och förvaltarbeteende. Om
injusterings- och lätningsåtgärder inte upprepas och om energipriserna skulle
sjunka kan småhusens energianvändning komma att öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
SIND har en stor del av sparpolentialen i form av drift- och skötselålgärder vidlagits
inom industrin.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1654>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1655>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>396</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
kommun delar inle uppfallning att "enkla energisparåtgärder" nu har
genomförts i en omfattningen som gör att "mer omfattande och
kapitalintensiva åtgärder" återstår. Detta kan gälla de större bostadsföretagen
och fastighetsägarna. För fastighetsägare med enstaka eller mindre bestånd av flerbostadshus
och i småhus finns fortfarande sparmöjligheler i form av enkla åtgärder.
Kommunernas energisparrådgivning har härvid en fortsalt stor betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunen
vill också framhålla att hittillsvarande energisparande genom rationell drift
och skötsel enligi lokala erfarenheler har varil större än rådet räknal med.
För att bibehålla och ytterligare förstärka detta krävs fortsaita insalser med inslmklioner
och skötselråd samt utbildning av personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SABO
menar att kunskapen om i vilken utsträckning olika energisparålgärder bidragit
lill de uppnådda resultatet är relativt begränsad. Likaså är kunskapen om olika
åtgärders effekt bristfällig. Detta gör det svårt all bedöma den kvarvarande sparpolentialen
och vilka åtgärder som bör genomföras för att det 30%-iga sparmålet ska kunna
uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.4.2 Energipriserna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk erinrar om sina slutsatser i rapporten Energihushållningsprogrammets
effekter som i korthet innebär all pris- och skatteförändringarna varit de
huvudsakliga orsakerna lill den minskade energianvändningen. Lån och bidrag
har endasl i begränsad utsträckning påskyndat anpassningen men haft en
informativ effekt liksom rådgivning och ulbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fastighetsägareförbundet
säger sig inle ha möjlighet att bedöma spar-programmels effekter. Rent allmänt
visar de flesta sludier och internationellajämförelser att prisökningar
förklarar huvuddelen av förändringarna i energianvändningen. En skepsis till
alltför optimistiska och förenklade bedömningar av olika åtgärders effekter är
förmodligen välgmndad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.4.3 Övergång
till effektivare uppvärmningsformer<br>
Hyresgäslernas riksförbund anser alt energiminskningsresullatet totalt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sett
måste tack vare eltillämpningar röra sig om en väsenlligt högre nivå än ITWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Oljeersättningen
går enligt Vattenfall för närvarande myckel snabbt. Verkel bedömer atl en
betydande del av den registrerade oljebesparingen kan ha varit en effekt av
övergång mellan olika energitillförselsystem med olika verkningsgrad (dvs.
förhållande mellan nyttiggjord och lillförd energi). Delta gäller elvärme inom
bostads- och lokalsektorerna som genom installation av värmepumpar och elpannor
har ökat väsentligt mindre i TWh räknat än den oljeenergi som ersatts. På
motsvarande sätt har övergången till fjärrvärme även inneburit minskad oljeförbmkning
dels genom högre medel verkningsgrad, dels genom ersättning av olja med
elpannor.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1656>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1657>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>397</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>värmepumpar, sopor, spillvärme och fasla bränslen inom
fjärrvärmen. De direkta hushållningsåtgärder som avser sänkt nettoenergibehov
(nyttig energi) har därför haft mindre effekl än vad som bedömls troligt i
rapporten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.4 Ekonomiskl slöd, information elc.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bostadsstyrelsen anför alt det är naturligtvis myckel
svårt all exakl beräkna vad som vunnits i TWh till följd av olika slyrmedel men
del måsle betraktas som klarlagt atl förekomslen av lån och bidrag direkl och indirekl,
tillsammans med informationsinsatser på elt avgörande sätt bidragit till del
hittills uppnådda sparresultatet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Inriktningen på den fortsatta energihushållningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5.1 Återstående sparpotential</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksbyggen säger sig vara väl medvetna om de lekniska
möjligheterna alt ytterligare minska energiförbmkningen i befintligt bestånd.
På lång sikt kommer också den specifika förbrukningen atl ligga på högsl 50
procent av 1978 ärs. På kortare sikt är det priserna på energin som avgör. Vi
kan inte se några motiv till alt driva energisparandet längre än vad som är fastig-helsekonomiskt
motiverat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Swedisol redovisar bl.a. följande. Sparplanens målsättning
- atl med befinflig teknik spara 48 TWh/år - bör till övervägande del
genomföras ull år 1988. Med ett lågl nettoenergibehov finns entydiga förutsättningar
för energitillförseln givna. Effektiv energitillförsel med hög verkningsgrad
ger i sin tur lågt brutloenergibehov. Forskningen bör därför inriktas mot exempelvis
små värmepumpar och andra uppvärmningssystem anpassade till de låga effekt- och
energibehov som 2000-talets åtgärdade byggnadsbestånd kommer atl uppvisa. Först
när denna forskning resulterat i anpassade energitillförselsystem bör dessa
föras in i del då åtgärdade beståndet. Den strategi som rådet förordar men ej
konkretiserar, med i tidsordning blandade insatser för hushållning respektive lillförsel
kan i bästa fall ge samma resultat, men osäkerheten om vilken slutlig
förbrukningsnivå som nås blir slor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIB anför. BFR har gjort en bedömning alt en besparing på
ca 20 TWh av den beräknade energisparpoleniialen 23 TWh kan realiseras fram
till 1988 eflersom de mer omfallande åtgärderna kommer att utföras i samband
med ROT-verksamheten. Vi delar denna uppskattning av reduktionens sloriek, men
anser dessutom alt de utförda beräkningarna har principiell brist. Den
samhällsekonomiskt motiverade besparingen torde därför vara lägre än 20 TWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För vår diskussion om behovet av offentlig styrning är del
inle nödvändigt atl i detalj känna polenlialberäkningarna. Det viktiga är atl grundmålel
är samhällsekonomisk lönsamhet i vid bemärkelse. Humvida beräkningar-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1658>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1659>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>398</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>na
av sparpolentialen och de uppställda sparmålet för 1990 verkligen är konsistenta
med de grundläggande kraven på god samhällsekonomi går inte att utläsa ur BFR-rapporten.
Vissa uttalanden i BFR-rapporten lyder emellertid pä att så kanske inle är
fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industrigruppen
för lätl byggeri menar att bedömningarna i utredningen om möjligheterna all
omkring 1990 uppnå del urspmngliga energisparmålet synes riktiga. Industrins
materialgrupp anför liknande synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fastighetsägareförbundet
anför. BFR har beräknat den återstående energisparpoleniialen till ca 16 TWh/år.
De investeringar som krävs för att nå denna besparingseffekt är ca 33 miljarder
kr. Besparingar och koslnader fördelar sig relativt jämt mellan flerbostadshus
och småhus. BFR:s beräkning utgår från en real ränta på 6 % och en real
energiprisökning om 2 %. Med dessa antaganden krävs en ekonomisk livslängd om
10 år för atl kalkylen skall gå ihop. Med de av statens energiverk redovisade
effekterna av del nu genomförda sparprogrammet uppnår man i dag inle denna
lönsamhet. Som nämnts i föregående avsnitt måste man anta att redan gjorda
åtgärder har en livslängd om minst 15 år för atl de uppnådda besparingama skall
lämna 4 % real avkastning vid fasla priser. De åtgärder som i fortsättningen
skall vidtas, bör dessutom, som ovan nämnts, genomsnittligt ha en lägre
lönsamhet än de redan genomförda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Beräknad
potential är för låg</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lunds
universitet anser att bmkarvanorna har underskattats i sparpolentialen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ForlF
anför. Energibehov för uppvärmning, drift av värmepumpar och VVS-ulrustning för
sådana systemlösningar har uppmätts lill 40 kWh/m år. Denna siffra kan ställas mol
ulredningens skrivning på all "Pågående forskning visar atl fortsall
teknisk utveckling kan leda till alt energibehovet minskar ytterligare lill
30-70 kWh/m" - "För aU åstadkomma den låga energiförbrukningen måste
hela byggnaden och installationerna ses som etl samverkande system". FortF:s
erfarenheter bekräftar att de båda cilerade meningarna enligt ovan äger sin
giltighet. Verket anser att det är möjligt att kunna minska energiförbrukningen
ännu mer med målmedveten och styrd forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsbostadsnämdnen
i Kopparbergs län noterar atl nämnden i sitt löpande arbete har kunnat
konstatera att även enkla energisparålgärder i många fall inte vidtagits. Bland
annat har inte etl enda av de hus som ingår i kv. Bryggaren i Falun åtgärdats
på något sätt. (Kv. Bryggaren är del sladsförnyelse- och
energihushållningsprojekt pä kvartersnivå, som genomförs med stöd av byggforskningsrädet
och med Falu kommun som huvudman.) Detta kan tyda på att de redovisade
siffrorna i utredningen om storleken på den framtida energisparpoleniialen i befinflig
bebyggelse är tilllagen i underkant. Föreningen Sveriges energirådgivare menar
att det är glädjande alt få</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1660>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1661>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>399</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bekräftat
all energisparandet i stort följer energisparplanen och att vi nu efter 5 år
har kommit halvvägs. Föreningen Sveriges energirådgivare har ingen anledning
all ifrågasätta detta påstående. Det är vår erfarenhet att energisparpotenfialen
i befinflig bebyggelse har underskattals. Med väl ulformade energisparpaket kan
slörre energibesparingar uppnås än de som räknades med som utgångspunkt för
energisparplanen. Detta blir än mer påtaligt om energisparåtgärderna kombineras
med underhålls- och reparalionsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>HSB
anför följande. Det hittills uppnådda resultatet av energihushållningsinsatserna
är lillfredsställande, och det föreligger sannolikl inga tekniska hinder att
överträffa det uppställda sparmålet. HSB vill dock framhålla att det finns
risk för alt energianvändningen åter ökar i det befinlliga byggnadsbeståndet,
där man nu uppnåll goda spareffekter. En stor del av de genomförda åtgärderna måsle
upprepas för att funktionen skall bibehållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Göieborgs
kommun instämmer i rådets konstaterande att det på sikt är möjligt att minska
bebyggelsens energianvändning till under 100 kWh/m. Della står i
överensstämmelse med lokala beräkningar i Göteborg. Däremol konstaterar
kommunen att rådets beräkningar av återstående sparpotential i bostäder och
lokaler ger underiag för motstridande tolkningar och slutsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SABO
anför bl.a. följande. Enligt bedömningen i Energi 85 bör traditionell
energihushållning i kombination med värmepumpar och övergäng till tekniska
system med solvärme, naturvärme och lagring åtminstone in pä 2000-talet kunna
leda till en halvering av energinvändning i 1978 års bebyggelse. Enligt SABO:s
mening bör della kunna ske betydligt tidigare om steg 1- och sleg 2-ålgärder
ges högre prioritet så att sparpolentialen av dessa bättre kan tillvaratas. Det
är utomordentligt vikligt atl ha en säker uppfattning om säväl sparmöjligheterna
som den möjliga spartakten. Detta för att produklionssidan med bl.a. fjärrvärme
och värmepumpar ska kunna byggas ut utan onödiga och kostnadskrävande
överdimensioneringar. Alltför stora misstag i detta avseende har redan begåtts
på gmnd av bristande kännedom om sparmöjligheterna och anläggningarnas verkliga
effekt- och energibehov. Enligt SABO:s uppfatlning krävs därför atl kompletterande
undersökningar igångsätts för att skapa en säkrare bedömning av den resterande sparpolentialen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Beräknad
potential är för hög</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Enligt
statens planverks uppfattning vore det samhällsekonomiskt önskvärt att energisparpoleniialen
om 23 TWh verkligen las tillvara. Åtgärder som är lönsamma om man räknar med läng
bmksiid och låg kalkylränla torde dock inte bli genomförda med mindre än att
fastighetsägare påverkas genom föreskrifter eller ekonomiska incitament.
Utredningen visar att sparpotenualen genom fönsterbyte och fönsterkomplettering
i hela bestån-</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>26
Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 120. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1662>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1663>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>400</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>det
är 8 TWh. Visserligen har man "hittat" via ERBOL-undersökningen
ytterligare fönsterarea om 10 milj. m så atl den totala arean är 67 milj. m.
Planverket anser inte att dessa besparingar kan förväntas av flera skäl.
Hittills har enligt planverket fönsterålgärder i småhus sparat högsl 0.3 TWh bmtto.
Den ursprungliga energisparplanen från 1977 utgick som exempel ifrån atl mindre
än 1,5 TWh bmtto per år kunde inbesparas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Gävleborgs län anser mot bakgrund av det framgångsrika energisparandel och
utvärderingen av ny energiteknik att det bör finnas större utrymme atl ta
hänsyn till andra faktorer såsom miljö, hälsa och säkerhet. Den redovisade energisparpoleniialen
bör därför reduceras något.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om statens energiverk anser atl sparpotenlialberäkningar har ett begränsat
värde som underlag för energipolitiska ställningstagenden, har resultaten av
beräkningarna och de slutsatser som BFR drar av dessa granskats. Verket har
gjort en genomgäng av beräkningarna, som de redovisas i BFR rapport R 143:
1984. Enligt verkets bedömning är de sparnivåer som BFR anser vara optimala,
för höga. Vidare är spridningen enligt BFR av sparpolentialens storlek mellan skilda
uppvärmningsformer, främsl mellan oljevärmda och fjärrvärmda byggnader för
liten. I motsats till BFR finner energtiverket att tunga byggtekniska
sparåtgärder med stora investeringskostnader och lång brukstid är olönsamma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Verket
drar slutsatsen atl sparpolentialen för installations- och byggtekniska
åtgärder har överdrivits av BFR. Följer man riktlinjerna pä det sättet BFR
föreslår, leder det till att man överinvesterar i kapitaltunga sparåtgärder
såsom insättning av treglasfönster och tilläggsisolering av ytterväggar. Delta
gäller särskilt för fjärrvärmeanslutna bosladsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Minskad
energiförbmkning kommer ocksä till stånd på andra sätt än genom att sätta in
treglasfönster och tilläggsisolera ytterväggar. Enligt BFR beror en icke obetydlig
del (1 TWh per år) av energibesparingen 1978-1982 på alt många småhus har
konverterat till elvärme och flerbostadshus till fjärrvärme. Denna utveckling
kommer att fortsätta, om än i minskad takt under åren fram fill 1990 enligt
energiverkets bedömning och bidra till en fortsatt minskning av energiförbmkningen
i 1982 års bestånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiverket
anser vidare atl BFR något underskattar möjligheterna till minskad
energianvändning genom förbättringar i drift och skötsel av uppvärmningssystemen.
De kontakter som verket har haft med energirådgivare och fastighetsförvaltare indikerar
att mycket återstår att göra i del avseendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Motsvarande
kan sägas om möjligheterna att påverka bmkarbeteendet och därigenom minska energiförbmkningen.
Underlagsrapporterna till BFR:s utredning utgör en rik informafionskälla att
ösa ur därvidlag. Till exempel tycks flerbosladshusen ha en inomhustemperatur
som översfiger småhusens med nästan 1,5 grader (SIB M84:11). Energiåtgången för
varmvatten per person är omkring 40 procent större i flerbostadshus än i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1664>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1665>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>401</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>småhus
(R132:1984). En enkel överslagsberäkning visaratt energiförbrukningen år 1982
i bebyggelsen skulle sjunka med ca 4 TWh per år, om de boende i flerbosladshusen
hade samma inomhustemperatur och varmval-tenförbmkning som de i småhusen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
energilekniskt centrums vid CTH uppfattning har energibespa-ringspolentialen
överskattats. Man kan också känna tveksamhet inför bedömningen av
genomförandetakten. Man har här inte tagit hänsyn till att de existerande
styrmedlen är av låneteknisk art, som inte mer än perifiert anknyter til!
husets energistalus, och därmed dess behov av för huset specifika åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>CTH,
avdelningen för husbyggnad anför bl. a. följande. Den i utredningen angivna energisparpoleniialen
23 TWh/år som skall uppnås inom den närmaste 5-årsperioden, förefaller inte realisfisk
särskilt om man betänker att potentialen av enklare åtgärder som sänkning av inomhustemperaturen,
fönstertätning, injustering av värmepannor elc. redan till stor del är utnyttjad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>IVA
uppskattar atl den av BFR angivna sparpolentialen kommer atl uppnås först efler
sekelskiftet. IVA anser att en mer realistisk simulering av den framtida
utvecklingen uppnås om man i stället försöker alt fömtspå vad som är en
realistisk energianvändningsnivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Drift-
och skötselålgärder</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SIB
pekar pä bl. a. följande. Trots att många enkla energiåtgärder redan genomförts
så återstår drift- och skötselåtgärder i mänga fastigheter. Mer än 100 000 hus
har t. ex. mer än 45 °C på pannans ytterhölje och över 25 °C i pannmmmen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
E-gruppen teknikinformation AB:s mening återstår fortfarande en mycket stor del
av energisparpoleniialen för drift-och skötselåtgärder. Det är av yttersta vikt
att dessa sä lönsamma åtgärder genomförs i hela bebyggelsen samt att dessa
åtgärder blir en naturlig del av fastighetsskötseln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Resultat
från många enstaka projekt antyder att energisparpoleniialen för drift- och skötselålgärder
är betydligt större än energisparplanens beräkning på ca 6 % av 121 TWh. Ofta
nämns siffror på 10-20%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Malmö
kommun pekar på bl. a. följande. I rapporten anges att "Det kan därför
vara motiverat atl tillfälligt lyfta ut objektet ur den normala förvaltningen".
De negativa effekterna av detta angreppssätt kan komma att dominera över de
positiva. Driftpersonalens incitament, mofivation och kunskap för skötsel av
anläggningarna i det längre perspektivet kan förändras negativt.Väsenllig
kunskap om anläggningama kan bli alltför beroende av kompetens utanför den egna
organisationen. Det förefaller bättre att utveckla genomförandemetoder
anpassade till pågående förvaltningen och boende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
SABO:s uppfattning har hittills betydelsen av t.ex. drift- och skötselåtgärder
i hög grad underskattats. Enligt Energi 85 bedömdes spar-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1666>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1667>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>402</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>potentialen för drift- och skötselålgärder i befintlig
bebyggelse till 7 TWh år 1978. Enligt rådets mening är nu en stor del av dessa
åtgärder genomförda och för atl klara sparmålet krävs atl mer omfatlande ålgärder
av typen tilläggsisoleringar och förbättringar av fönster genomförs.
Investeringskostnaden bedöms för bostäderna till 34 miljarder kronor vilkel
innebär en kostnad av i genomsnitt ca 10 000 kr. per bostad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt SABO:s uppfallning är sparpolentialen för drift-
och skötselålgärder fortfarande betydande. Långsikiigi verkande drift- och
skötselåtgärder i kombination med injusteringar och enklare
förbättringsåtgärder kommer sannolikl atl klara större delen av det 30%-iga
sparmålet. Dessa åtgärder gick under benämningen sleg 1- och sleg 2-ålgärder i
den flerbosladshuskampanj som bostadsdepartementet initierade och finansierade
under 1982. I huvudsak handlar det om atl sälta anläggningar och byggnader i
optimalt funktionsdugligt skick och därefier också bibehålla en god funktion.
Ofta är värmeanläggningarna överdimensionerade vilket måste beaktas. Vidare
förekommer ofta felaktigheter i värmeanläggningarnas uppbyggnad som måste
åtgärdas för att anläggningarna ska fungera på bästa sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det visar sig möjligt alt klara en 30%-ig besparing med
steg 1- och sleg 2-ätgärder så skulle det med de fömtsättningar som i övrigl
anges i Energi 85 kunna innebära alt sparmålet kan nås till en betydligt lägre
investeringskostnad än 34 miljarder kronor eUci att denna investering kan ge en
betydligt större energibesparing än 30 %. En underskattning av sparpolentialen
genom drift- och skötselåtgärder och andra enklare ålgärder kan leda till att
dessa åtgärder ej kommer all prioriteras och stödjas i erforderlig omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 En ny energihushållningsplan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6.1 Ingen målsättning bör formuleras</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingen målsättning bör formuleras enligt statens
energiverk, som menar att en så precis kunskap om sakförhållandena på
energihushållningsområdet, att en av staten detaljslyrd energihushållningsplan
vore möjlig eller önskvärd atl sträva efter, är orimlig att uppnå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>NBD anser att en så detaljerad plan som skisserals i
Energi 85 är diskutabel som uttryck för det "vägval" som föreslås
behöva anges. Den riskerar all låsa fasl ett handlingsmönster som i dag kanske
verkar riktigt -man kan emellertid inte binda sig för ett förhållningssätt som
skär bort handlingsalternativ för framtiden. Planer kan vara bra som beredskap,
men eftersom det inte är möjligt atl förutse framtiden, kan man i dag inte
heller fastställa vilka lösningar som kommer att vara de bästa.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1668>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1669>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>403</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6.2 Ny energihushållningsplan formuleras</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RRV instämmer i synpunkter på utformningen och
omfattningen av en eventuell ny energihushållningsplan. 1 en sådan plan är def
också viktigt alt satsningama på energisparande i bostäder vägs mol andra energisparsats-ningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kristianstads län och Föreningen Sveriges
energirådgivare stöder förslaget till energihushållningsplan liksom Uppsala
kommun</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIND har inget att erinra mot förslaget om att inrätta en energihushållningsplan
då en sådan ligger i linje med verkets krav på långsiktighel. Eflersom
utredningen inte kvantifieral insatsernas sloriek är det inte möjligt att
bedöma effekterna av i planen föreslagna "kraftfulla" satsningar
varken vad gäller energiförbmkning eller indirekla effekter för utmstningstillverkande
industri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Gävleborgs län har ingen invändning mot
förslaget till energihushållningsplan. Det är dock oklart i rapporten hur denna
plan ska samordnas med den kommunala energiplaneringen. Det är viktigt att på
olika nivåer inom beslutsfattandet kunna avläsa effekten av politiska beslut
på energiområdet, vilket rapporten är exempel på. En fortsatt statistisk
redovisning bör vara enhetlig och ge möjlighet till att avläsa förändringar i
förhållande till beslut som fattas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bostadsstyrelsen delar BFR:s uppfattning att en ny energihushållningsplan
bör omfatta all bebyggelse, ny energiteknik och kombinalioner av åtgärder
utförda i rätt ordningsföljd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vattenfall instämmer i att energisparmål uttryckta enbari
i TWh kan innebära en onödig fixering fill ett visst beräkningsexempel och dess
fömtsättningar. Formulering av en energihushållningsplan i termer som ger en
större flexibilitet i fråga om sätten att nå målen är önskvärd. Bedömningar av
möjliga sparpotentialer måste dock alltid ligga till gmnd för dylika planer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6.3 Planen bör i fortsättningen omfatta aU bebyggelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland de remissinstanser som har uttalat sig om den
föreslagna formuleringen av en energihushållningsplan råder inga delade
meningar om att planen skall omfatta all bebyggelse och inle enbart 1978 års
byggnadsbestånd. Denna synpunkt företräds av bl.a. RRV, SCB, bostadsstyrelsen,
länsbostadsnämnden i Malmöhus län. Föreningen Sveriges energirådgivare,
Uppsala och Göieborgs kommuner, SIB, SIND, länsstyrelserna i Kristianstads och
Gävleborgs län, Växjö kommun, Vilhelmina kommun. Svenska kommunförbundet, SABO,
Svenska byggnadsarbetarförbundet. Svenska kraftverksföreningen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SCB anser atl relatera målet endast till 1978 ärs bestånd
medför över tiden ökade svårigheter vid uppföljningen. Sålunda förekommer allt oftare
att ny bebyggelse ansluts till befintliga äldre värmecentraler. I dessa fall
registreras ett genomsnittligt byggnadsår för centralen i energislafistiken.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1670>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1671>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>404</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vilket
får Ull följd att energiförbmkningen i 1978 års bestånd inte kan särredovisas
på etl korrekt sätt i energistatistiken för fastigheter. Därtill kommer en viss
osäkerhet i uppgifter om byggnaders älder. Bl. a. förekommer atl helt
moderniserade fastigheter redovisas med ombyggnadsåret som färdigställandeår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nägra
remissinstanser tar upp frågan om på vilken sikt energihushållningsplanen
skall gälla. Sålunda menar t. ex. byggnadsstyrelsen atl omfallningen av
ombyggnadsprogrammet tyder på att man måste se planen på mycket lång sikt.
Göteborgs kommun finner tveksamhet i tidsangivelsen i Energi 85 vad gäller den
framtida energihushållningen. Kommunen erinrar . om alt
bostadsförbättringsprogrammet har programperspektiv 1993. Kommunen arbetar med
tidsperspektivet år 2000.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.6.-
Planen bör i fortsättningen även omfatta ny energiteknik</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissopinionen
är blandad när det gäller förslaget att ny energiteknik i fortsättningen bör
ingå i en energihushållningsplan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Industrins
byggmaterialgrupp pekar på att av BFR:s analys framgår ej vad "ny
teknik" egentligen är. Vi har fått intrycket att begreppet enligt BFR helt
hänför sig till tekniker som värmepumpar, sol, energilagring och värmedistribulion.
Detta är till stor del alt betrakta som nya fillämpningar av känd leknik enligt
vårt synsätt. Industrins Byggmaterialgmpp vill peka även på den utveckling som
fortlöpande pågår inom det byggnadstekniska området i form av nyutvecklade och
anpassade energitekniska system. Dessa har icke funnit sin slutgiltiga form
varför vi anser att fortsatt forskning och utveckling är angelägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NBD
saknar redovisning av vad "ny teknik" är och påpekar att en
fortlöpande utveckling pågår också inom det byggnadstekniska området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
värmeverksföreningen anser alt motiv saknas för att integrera vissa
försörjningsåtgärder - värmepumpar, solvärme och värmelagring -i en energihushållningsplan
och lämna andra utanför. Värmeverksföreningen avstyrker därför förslaget i
denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>VUhelmina
kommun anser sig inte kunna tillstyrka att planen låses vid en viss form av
teknik. Fömtsättningarna varierar varför såväl teknik som energisparmål måste
ges stor frihet i planeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser däribland bosladsstyrelsen och SABO anser atl planen bör
omfatta ny teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.6.5
Planen bör ange vägval</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
flertal remissinstanser efterlyser en redovisning av innebörden i "vägvalet".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIB
anser att BFR i förslaget under mbriken "Planen bör ange vägval"
blandar ihop mål och medel i energihushållningspolitiken. Även om det av
rapporten är svårt atl utläsa vad som avses, torde man med vägval snarasl avses
val mellan olika medel. Även näsla energihushållningsplan bör hålla mål-,
delmål- och medelfrågorna åtskilda på olika nivåer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1672>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1673>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>405</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs kommun föreslår atl energihushållningsplanens
samordnade målsättning klargörs på följande sätl: Energihushållningsplanen är
dels en långsiktig nationell budget för fördelning av resurser, dels en
redovisning av vilka styrmedel, som samhället avser att använda för att nå energipoliliska
mål avseende uppvärmning av och varmvattenberedning i bebyggelsen. Planen
avser all bebyggelse och såväl värmeförsörjning som åtgärder för atl minska
värmebehovet med känd och efterhand ny teknik. Till sin karaktär är planen en
handlingsplan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Swedisol betonar att om sparplanen skall ange vägval i
stället för kvantitativt mål bör ett vägval i enlighet med Swedisols strategi
väljas enligt följande. Först bör varaktiga energihushållningsåtgärder
genomföras med tillgänglig och beprövad teknik. Därefier införs ny inom landet
utvecklad energilillförselleknik väl utprovad och dokumenterad vad gäller säkerhel
och ekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska kommunförbundet instämmer i rådets förslag att
ange energihushållningsmålet i form av vägval. Del är för kommunema enklare
att stämma av sina planer mot ett sädant mål i stället för som hittills mot etl
mål som anges i TWh. Beskrivning av byggnaders specifika energianvändning och
beräknade förändringar härav kan ocksä användas för att åskådliggöra
energihushållningsmålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera remissinstanser — även de som tillstyrker förslaget
om formulering av en energihushållningsplan - menar att målsättningen mäste kvanlifi-eras.
Skäl för detta anges vara att en målsättning i kvantitativa former är enkel och
entydig och lätt att utnyttja i sparkampanjer samt underlätta avstämning av
utvecklingen mot målsättning. Sådana synpunkter framförs av bl.a.
länsbostadsnämnderna i Kristianstads och Norrbottens län. Svenska
kraftverksföreningen, länsstyrelsen i Malmöhus län, Industrins
byggmaterialgrupp, Rörfirmornas riksförbund. Fastighetsägareförbundet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fastighetsägareförbundet anför bl. a. Teknikutvecklingen
inom energiområdet är f n. mycket snabb varför ett fortsatt sparprogram, för
fastighetssektorns del, inte bör innebära alt vissa tekniska vägval
föreskrivs. En vägledning som bygger pä uppsatta energiförbmkningsmål "nyckeUal"
för olika typer av fastigheter och ändamål borde i dag gå att ta fram. Dessa
mål borde gå att förena med ett nyll övergripande sparmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7 Genomförande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7.1 Vikligt alt kombinera åtgärderna rätt över liden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk anser att ombyggnadsverksamhet inom
bostadsförbättringsprogrammet, fortsatt konvertering till elvärme och Qärrvärme,
förbättrad drift och skötsel av uppvärmningssystem samt förändrade beteendemönster
är att föredra framför de olönsamma, kapitaltunga byggnadstekniska
sparåtgärder, som BFR föreslår.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1674>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1675>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>406</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hyresgästernas
riksförbund anför bl. a. Två tredjedelar av sparpotential hänför sig lill
kostnadskrävande byggnadstekniska åtgärder. Förbundet anser atl denna
energihushållningspotential bör åtgärdas inom ramen för ROT-programmel. En viklig
detalj då installationsåtgärder upphandlas är att vettigt utformade drift- och skötselinstmkUoner
ingår i upphandlings-undertaget. Allmän material- och arbetsbeskrivning för VVS-tekniska
arbeten, VVS-AMA bör få mer genomarbetade specifikationer för drift- och
skötselinstruktioner. Byggherren har ett stort behov av upphandlingsstöd via VVS-AMA
både ur kostnadssynpunkt för installationen och senare av driftekonomiska skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slatens
planverk anför. Utredningen påpekar upprepade gånger att fastighetsägare
behöver påverkas att genomföra de flesta energisparåtgärder innan övergång sker
till effektivare uppvärmningssyslem, t.ex. värmepumpar. Dels blir de
kapitalintensiva sparåtgärdema mer lönsamma, och dels undviker man
överkapacitet i värmeproduktionsanläggningen om denna rekommendation följs.
Planverket har i tidigare "energiremisser" påtalat denna företelse
och föreslagit alt slyrmedel t. ex. sätts in som förmår husägare att tillämpa
en såväl faslighelsmässig som samhällsekonomisk sund rutin för omfattningen och
turordningen av hushållningen och förbilligad energitillförsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppfattningen
att energihushållningsåtgärder samordnas med reparation, underhäll och
ombyggnad delas av alla remissinstanser som har uttalat sig i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundel anför. Enligt rapporten har energihushållningsmålel nu
uppnåtts till hälften. De bedömningar som görs i rapporten tyder på att
energihushållningsmålet i sin helhel kan uppnås inom angiven tid.
Förbundsstyrelsen instämmer i bedömningen atl väsenfliga energihus-hällningsresultat
i fortsättningen kan uppnås bl. a. i samband med bostadsförbättringar. Dessa
åtgärder kan ha slor betydelse för tillförselsystemens dimensionering och
sammansättning eftersom inte endast energianvändningen utan även effektbehov
och temperaturkrav i distributionssystemen påverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fastighetsägareförbundet
pekar på atl planmässigheten i energisparandet har varit mycket svagt ulvecklad
och effeklen av de satsade pengarna har inte blivit optimal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detla
förhållande påverkar nu genomförandet av bostadsförbättringsprogrammet. Många fasUgheter
har genom punkUnsatserna fått t.ex. ny fasader och fönster och pä så sätt
genomgått en ganska omfattande uppmstning för alt minska energiålgången. De
tekniska installationerna, kök och hygienutrymmen, har däremot inte blivit
föremål för uppmstning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
fastighetsägare som genom olika styrmedel påverkats att göra energisparande
insatser är i dag inle lika motiverade att påbölja nya och omfattande åtgärder
på fastigheten i syfte atl modernisera och förbättra. Det kan därför sägas att
det styrda energisparandet har en bromsande effekt på bostadsförbättringen i
stort.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1676>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1677>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>407</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är viktigt att energisparande ålgärder görs i samverkan med övriga förbäliringsåtgärder
på fasligheien. De enkla snabba besparingsåtgärdernas tid bör nu vara förbi. Energisparstimulanser
bör fortsättningsvis inte ulgå till isolerade åtgärder på fastigheterna utan de
bör vara en del av del långsiktiga stödet till reparations- och ombyggnasåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
kommun ser det som självklart atl det fortsaita energisparandet bör samordnas
med andra åtgärder i bebyggelsen, främst med ROT-programmel. Detta är inte
minst viktigt med hänsyn till kraven alt lotala energiförsörjningssystem skall
kunna bli så effektiva som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Swedisol
anser att energihushållningsålgärder bör samordnas med ROT-åtgärder för atl nå
bästa lönsamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser tar upp frågor som berör olika aspekter på miljön m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Planverket
delar uppfattningen som framförs i Energi-85 att ytterligare energieffektivisering
i bebyggelsen är tekniskt och ekonomiskt möjlig även sedan 1981 års
energisparmål uppnåtts. En sådan effeklivisering kan vara rimlig om den
genomförs som en - med tanke pä varje byggnads egenart -väl genomtänkt följd av
åtgärder där hänsyn tas lill samhällsekonomi, bostadskomfort,
stadsförnyelsefrågor, arkitektoniska och kulturhistoriska bevarandevärden m. m.
Del är för många byggnader inte teknik och fastighetsekonomi som sätter
gränser för möjligheterna att genomföra energisparålgärder. En förutsättning
bör vara att för varje byggnad väl vald teknik används och att åtgärderna
genomförs på elt varsamt och fackmässigl sätt saml pä ett sätt som även i
övrigt harmonierar med kraven som ställs på byggnadernas framtida funktion som
goda bostäder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksantikvarieämbetet
anser atl hänsynen till de kulturhistoriska värdena måste beaktas bättre både
i den kommunala planeringen och vid genomförandet av energispar- och ROT-åtgärder,
om den politiska målsättningen rörande bevarande av kvaliteter i befinllig
miljö skall kunna upprätthållas. I avvaktan på PBL bör därför varsamhetskravet
komma till uttalat uttryck i en ny energihushållningsplan. Angelägna uppgifter
är vidare, framtagande av underlag för den kommunala planeringen, kun-skapshöjande
åtgärder inom bl. a. rådgivnings- och besiktningsverksamhelen samt
informationsmaterial direkl lill fastighetsägarna. Dessa åtgärder bör
integreras med de åtgärder som erfordras för genomförandel av ROT-programmel. Atl
direkliv utformas och medel härför görs tillgängliga i erforderiig omfattning
är en fömtsättning för att målsättningen om varsamhet och hänsynstagande lill
bebyggelsens kulturhistoriska värden skall kunna uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Malmöhus län anför att betydelsen av atl den äldre bebyggelsens karaktär
bevaras har under senare år alllmer uppmärksammats. Det är därför viktigt atl
man tar särskild hänsyn till den värdefulla äldre bebyggelsen vid åtgärder som
innebär förändringar i dess yttre utformning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1678>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1679>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>408</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt SIB får besparingsivern inte drivas så långt alt
någon individuell anpassning inte längre är möjlig, men inte heller på ett
sådant sätt alt tekniken blir så komplicerad att individen känner sig maktlös
utan kontrollmöjlighet. Fömtom reaktioner som leder lill ökad energiförbmkning
finns risk för sämre drift och skötsel om systemen är komplicerade och
utbildningen av driflansvariga är otillräcklig. Behovel av utbildning parallellt
med satsning på ny teknik kan inte nog understrykas om man ska förvänta sig en
bibehållen eller ökad besparing.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kristianstads län anser alt det inle är
lämpligt att driva energibesparingen så långt del är tekniskt möjligt med hjälp
av installationer eller byggnadskonstruklioner som ställer mycket stora krav
på skötsel och utförande. Istället bör enkla och beprövade sätt alt spara
energi väljas i försia hand. Det kan vid nybyggnad röra sig om bättre
anpassning till klimat, terräng och vegetation, bättre utnyttjande av solvärmen
genom lämplig byggnadsutformning, ulnylljande av tunga husstommar för temperaturreglering
m.m. Minskad varmvatlenförbmkning och energisnålare hushållsapparaler bidrar
också lill energibesparingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppsala kommun understryker vikten av alt hälsoeffekterna
beaktas i högre grad än vad som hittills har gjorts vid införandel av nya
byggsystem eller vid energisparåtgärder. En genomgripande utvärdering av
hälsoeffekter bör göras innan nya byggsystem införs i större skala. Härvid bör
särskild uppmärksamhel ägnas kombinationseffekter av olika malerial.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7.2 Avvägning sparande lillförsel — fiärrvärmefrågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett stort antal remissinstanser berör frågan av avvägning
mellan sparande och tillförsel och tar därvid ofla upp frågan om energisparmöjligheter
i fjärrvärmeområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Näringslivels byggnadsdelegalion anser alt vid all Qärrvärmeplanering
måste utvecklingen av det framtida energibehovet beaktas. Nybyggda hus har så
låg energianvändning att elvärme f.n. är det mesl ekonomiska alternativet. Även
i existerande byggnader kommer energibehovet atl minska. Först efter del att
alla lönsamma hushållningsåtgärder vidtagits, eller åtminstone kartlagts och
deras effekter uppskattats, kan en realistisk bedömning göras av en evenluell
ytterligare fjärrvärmeutbyggnad. Det är då mycket möjligt att en utbyggnad inte
längre visar sig lönsam. Många gånger är åtgärder för att effektivera
användningen av energi lönsammare än alt bygga ut lillförselsystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tveksam Qärrvärmeutbyggnad motiveras ofta med att det ger
underlag för mottrycksproduktion. Mottrycksproduklionen kan vara ekonomisk om etl
värmebehov finns, och el framställs som en biprodukt. Ett annat mofiv som ofta
framförs för att motivera en ekonomiskt tveksam fjärrvärmeutbyggnad är att den
behövs för att förbereda och underlätta en avveckling av kärnkraften år 2010.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Man borde dä visa inte bara att fjärrvärmesystemet efter kärnkraftsav-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1680>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1681>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>409</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vecklingen
verkligen kan konkurrera med elvärme från framlida fastbränslekondens, ulan
även aU de eventuella föriuster man gör under tiden fram lill
kärnkraftavvecklingen uppvägs av de vinster som kan göras efter densamma. Om
denna ekvation inte går ihop har man försvårat kärnkrafts-avvecklingen i
stället för alt underiätta den, eftersom man i onödan förbm-kat ekonomiska
resurser, som hade behövts för att möjliggöra omställningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
energihushållningssynpunkt är fjärrvärmesyslem statiska och inte alls så
flexibla som ofta göras gällande. Alla rationella ålgärder som minskar behovet
av värmetillförsel, t.ex. värmepumpar, riskerar därför atl komma i konflikt med
Qärrvärme. Sådana konflikter är ell tecken på att värmeunderlagei inle varit
tillräckligt stort för att ekonomiskl motivera en fjärrvärmeutbyggnad och denna
borde därför inte heller ha kommit till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>VatlenfaU
anför. Vid bedömning av samhällsekonomin i sparåtgärder måste förutom sysselsättningsskapande
effekter, även hänsyn tas till de investeringar som redan gjorts i energiproducerande
anläggningar. I ett läge då energihushållning resulterar i att produklion från
dessa anläggningar ej finner avsättning, måste ytterligare energihushållning
värderas mot den marginella driftkostnaden i dessa anläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samordning
av ROT-åtgärder och åtgärder för energihushållning bör underiätta
totalekonomiska lösningar genom att det, i varje fall inom akluell bebyggelse,
blir möjligt atl optimera byggtekniska åtgärder och energisystem. Detta är ett
område där del är viktigt med informationsutbyte mellan berörda, så att man
tar tillvara möjligheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundet konslataterar atl behovet av avvägning mellan produktion och
energihushållning eller sparande har tilldragit sig ökad uppmärksamhet. Denna
avvägning är lika viklig i de kommunala Qärrvär-mesystem som i en enskild
fastighet. Som exempel kan nämnas att installation av en värmepump i en
enskild fastighet kan påverka lönsamhelen för andra kapitalkrävande åtgärder av
typ tilläggsisolering och byte till treglasfönster. För en Qärrvärmeanläggning
bör kommunen avväga utbyggnad och dimensionering av anläggningen mot satsningar
på energihushållning i byggnadsbeståndet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Kristianstads län delar helt uppfattningen att åtgärder för att minska
energianvändningen i en fastighet alltid bör ha vidtagits innan
uppvärmningssystemet ändras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Gävleborgs län anför. Det kan tänkas uppslå en konkurrenssituation mellan fasla
bränslen och värmepumpar inom Qärrvärmeom-rådei. De problem som kan uppstå med
dimensionering av fjärrvärmenät och elnät genom användning av små
värmepumpsystem inom fjärrvärmeområden, bör lösas inom ramen för den nu
obligatoriska kommunala energiplaneringen. Det är i delta sammanhang därför av
stor betydelse att introduktionen av den nya energitekniken inordnas i den
kommunala energiplaneringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1682>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1683>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>410</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Norrboltens län anför bl.a. För atl stimulera
till en energihushållning måste exempelvis fjärrvärmeutbyggnader planeras utifrån
det kraftigl minskade behoven av energi för uppvärmning och varmvatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>KTH understryker vikten av alt olika åtgärder utförs i räU
tidsordning. De flesta energisparåtgärder skall genomföras innan övergäng sker
till effektivare uppvärmningssyslem. Dels blir de kapitalintensiva sparåtgärderna
mer lönsamma, dels undviks överkapacilet i uppvärmningsanläggningen. Samhället
bör med lämpliga styrmedel la ansvar för att rätl turordning mellan ålgärder
kommer lill stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ForlF har i flera fall upplevt motsättningar mellan de
kommunala Qärr-värmebolagens tillämpning av statlig reglering och
energiförbrukares ambitioner att utföra den ekonomiskt gynnsammaste uppvärmningsinslalla-tionen.
Del kan påpekas att de moderna uppvärmningssystemen blir utslagna då
störningar uppstår i elleveranser. Sädana slörningar kan minska om lokala
uppvärmningsanordningar utföres i fjärrvärmenäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Byggnadsstyrelsen finner att det ofta råder samstämd
enighet om att man bör genomföra så många sparåtgärder som man "kan"
innan man övergår till andra försörjningsalternativ. Byggnadsstyrelsen har
ingen annan uppfattning men vill underslryka att delta naturiigtvis fömtsätter
att man inte anser sig kunna producera energin lill så låg kosinad som man kan
spara den. Det bör också framhållas att det under överskådlig tid kommer alt
vara sparandel som omfattar de mesl lönsamma åtgärderna samt att enigheten
härom är betydligt störte än vad man verkar vara medveten om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RRV återger att i propositionen om utvecklad kommunal
energiplanering m.m. (1984/85:5) föreslås atl kommunerna skall kunna medge
resp. fjärrvärmeverk att vägra leverans av el till värmepumpar inom vissa områden.
Genomförandet av förslaget kommer att öka vikten av flexibla Qärr-värmeinsatser
och fjärrvärmetaxor som stimulerar energihushållningen. 1 de fall där Qärrvärmen
ges en monopolställning är det därför speciellt vikligt att
energieffektiviteten upprätthälls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ÖEF ser att en god energihushållning är gmnden för en god
beredskap. Ett litet behov av energi medför att tillgänglig inhemsk energi får
stor betydelse i landets energibalans. Av beredskapsskäl är det av värde om
energihushållningen drivs längst för bostäder och andra lokaler som människor
vistas i. Behovet av värme kan då lättare tillgodoses under stora delar av
året.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industrigruppen för lätt byggeri anför att energisparålgärder
inom fjärrvärmeområden i några fall kan vid kortsiktig bedömning synas
tveksamma med hänsyn till gjorda investeringar. På lång sikl lycks dock de
flesta besparingsåtgärder ur nationalekonomisk synpunkt vara viktiga. Della kan
bl. a. medföra en viss sänkning av ledningstemperaturen i Qärrvärmenätet,
vilket kan betyda goda energibesparingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industrins byggmalerialgrupp understryker synpunkten all värmepum-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1684>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1685>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>411</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>par
och ijärrvärmen anpassas och ulvecklas till minskad energianvändning. Vi kan i
dag konstatera att gjorda fjärrvärmeinvesteringar i många fall är ett hinder
för energihushällningsåtgärder. Vi finner således atl framtida forskning bör målinriktas
mot att utveckla energitillförselsystem som effektivt och lönsamt kan arbeta
med de låga effekl- och energibehov som etl redan energisparätgärdal
byggnadsbestånd skapat förutsättningar för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommunernas
dubbelroll som ansvarig för energitillförsel och energihushållning bör
förändras. Del kan knappast vara intressant för de kommuner som överinvesterat
i Qärrvärmeanläggningar att energiförbmkningen minskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>IVA
understryker kraftigt att Qärrvärmetekniken måste utvecklas och anpassas till
de lägre energianvändningsnivåer som kan vänlas i den framlida bebyggelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Malmö
kommun anser att kommunerna borde få direktiv alt planerad utbyggnad av Qärrvärmesystem
skall relateras till det förväntade energi-spararande som skall ske fram till 1990-lalet.
De flesla kommuner som i dag planerar utbyggnad av Qärrvärme gör det i relation
till dagens energiförbrukning med risk för stor överkapacitet i framliden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
Värmeverksföreningen anser all energihushållning är angelägen. Den måsle dock
ständigt vägas mol kostnaderna för tillförsel. Åtgärder i energihushållande
syfte får också stå tillbaka för hygien- och trivselfaktorer. Ventilationen
kan 1. ex. inle minskas under vissa minsta värden och detsamma gäller fönslerarean.
Avvägningen mellan hushållning och tillförsel av energi är därför komplicerad,
särskilt med lanke på atl förhållandena ändras med liden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
invänder mol påslåendet i Energi 85 att "leveranserna av Qärrvärme sedan
1978 skulle ha varit i stort sett konstanta, trots atl antalet anslutna
byggnader har ökat". Statistik över leveranserna anger att nor-malårskorrigerad
sådan mellan åren 1978 och 1983 ökal från 22,7 TWh till 29,4 TWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fasiigheisägareförbundei
menar att kommunernas synsätt beträffande installation av värmepumpar inom Qärrvärmeområden
leder lill att förhållandena för de enskilda fastighetsägarna på många orter
är helt oacceptabla. Även ur allmän cnergisparsynpunkl måsle situationen vara
otillfredsställande då fastighetsägarna Ivingas att avstå från den mest energisnåla
uppvärmningsformen - dä i regel baserad pä fastighetsägarens värmepump och kompletlerad
med individuell eller Qärrvärmedislribuerad tillsatsvärme. 1 den framlida
värmeförsörjningen kommer iroligen värmepumpar, slora som små, att svara för
en väsentlig del av den totala energiförsörjningen. Denna utveckling får inte
försväras därför att den står i strid med de snabbt föråldrade värmeplanerna i
en del kommuner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SABO
pekar på frågan om överdimensioneringen av värmeanläggningarna. Enligt de
erfarenheter som kommit fram har värmeanläggningarna en effekt som är 2-3
gånger större än som erfordras när de fungerar optimalt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1686>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1687>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>412</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Överdimensioneringen
måste också beaktas vid övergång lill andra uppvärmningsformer. Många
värmepumpar är t. ex. i dag överdimensionerade därför att man inte haft
tillräcklig kännedom om anläggningarnas verkliga effektbehov när
värmepumpinstallationen projekterades. Det har lett till onödigt dyra
installationer och dålig driftekonomi för värmepumpar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhållandel
är detsamma vid installation av elpannor eller pannor för fasta bränslen. Vid
utbyggnaden av Qärrvärmenät kan bristfällig kunskap om abonnentemas verkliga
effekt- och energibehov leda till överdimensioneringar av såväl
produktionsenheter som distributionssystem. I orter som expanderar kan
överdimensioneringen åtminstone på sikt kanske utnyttjas. I orter där
bebyggelsen endast långsamt förändras kan däremot resultatet bli att
konsumenterna drabbas av onödigt höga kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Fjärrvärmetaxornas
utformning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
NBD:s uppfattning skall konsumenten fritt kunna välja det syslem som ger den lägsla
kostnaden eller som han av annat skäl finner lämpligast för sina ändamål. De
båda distributionsformerna el och Qärrvärme skall därför tillåtas konkurrera
med varandra på lika villkor. En förutsättning är härvidlag att tariffer för
såväl el som Qärrvärme är kostnadsriktiga. NBD anser att de regler som styr
energihanteringen i landet ska vara utformade så att den enskilde stimuleras
att spara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Norrbottens län anser atl Qärrvärmetarifferna bör utformas på sådant sätt
att det stimulerar till energisparåtgärder (låg fast avgift, hög rörlig avgift)
och att energisparåtgärderna minskar behovet av stora Qärrvärmenät till vilka lågenergiintensiva
byggnader ansluts. Liknande synpunkter vad gäller taxorna framförs av
Jönköpings kommun.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Indusirins
byggmaterialgrupp anser att helst bör också den fasta delen av taxan vara så
utformad att den påverkas av ett minskat värmeuttag, dvs. vara effektberoende.
Detta anför även NBD.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser vänder sig mot tillämpade taxesättning med höga fasta avgifter,
däribland bosladsstyrelsen. Föreningen Sveriges energirådgivare och Industrins
byggmalerialgrupp.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hyresgästernas
riksförbund konstaterar bl.a. följande. Eftersom elvärmesystemen i dag och
framöver har en ekonomiskl stark ställning måste Qärrvärmeleverantörerna beakta
denna verklighet och leverera konkurrenskraftigt prissatt värme. Förbundet
kommer aldrig att acceptera att medlemmarna utnyUjas till kostnadsbärare för
verksamheter som inte kan uppvisa konkurrenskraftiga ekonomiska villkor jämfört
med andra tillgängliga uppvärmningsaltemaliv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppsala
kommun anför att när det gäller ett vikligt kommunalt styrmedel för
energiplanering, el- och Qärrvärmetaxan, vill kommunstyrelsen särskilt
framhålla principen alt energipriset följer den kortsiktiga marginalkostnaden.
Energipriset bestäms därvid av vad det koslar alt producera ytteriigare en MWh
vid varje tillfälle (s.k. differentierat energipris). Med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1688>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1689>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>413</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>denna princip blir förhållandet mellan fast och rörlig del
av taxan vad den blir och någon särskild uppmärksamhet behövs inle på denna relalion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska värmeverksföreningen anför belräffande Qärrvärmelaxornas
ulformning och fördelningen på fasta och rörliga avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Energi 85 förbiser, enligt värmeverksföreningen, alt även
om den fasta delen i Qärrvärmetarifferna höjs vid övergång till faslbränsleeldning
så motverkas delta av atl många värmeverk inför energiberoende effektavgifter.
Därigenom blir den helt övervägande delen av de totala värmeavgifterna
rörliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fjärrvärmetarifferna är f n. enligt Vattenfall oftast inte
ulformade så alt de avspeglar de låga rörliga energikostnaderna från
värmepumpar och spillvärme. Många värmeverk har dock redan infört och flera
planerar tariffändringar som bättre speglar den verkliga kostnadsbilden för
abonnenten. Vid etl utbyggnadsskede kan det dock ta tid innan tarifferna kan
anpassas till en långsiktigt relevant nivå, varför potentiella eller nuvarande Qärrvärmeabonnenter,
som under mellantiden vidtar olika energihushållningsåtgärder, kan komma att
utgå från felaktiga kalkylfömtsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SABO anför
alt det är viktigt atl Qärrvärmetaxorna är kostnadsriktiga. En taxa som konstmerals
för att stimulera energihushållningen ger inle allfid en korrekt bild av vad
energibesparingen är värd utan kan på sikt leda till att Qärrvärmeverket på ett
eller annat sätt måste kompensera sig för all intäktsbortfallet överstiger
bränslebesparingen när abonnenterna minskar sin energiförbrukning eller övergår
till andra alternativ. Vid utnylQande av avkopplingsbar och avbrytbar el, vid
användning av värmepumpar och vid eldning med fasta bränslen är dock det röriiga
energipriset lägre än vid oljeeldning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fasiigheisägareförbundei anser atl den laxerekommendation
från Svenska Värmeverksföreningen som många kommuner nu håller på alt anpassa
sig till leder till att den förbmkningsberoende delen av Qärrvärmetaxan sänks
och de fasta avgifterna ökar. Som BFR framhåller bör en taxa för atl slimulera
energihushållning vara uiformad med en slor rörlig del och en liten fast del.
Förbundet vill understryka vikten av att de kommunala Qärrvärmetaxorna utformas
efter denna princip. Fastighetsägareförbundet upplyser om atl del tillsammans
med övriga slörre organisalioner pä bostadsmarknaden har inlett förhandlingar
med Svenska Värmeverksföreningen i syfte att få fram en ny riksprislista för Qärrvärme.
En fömtsättning för att resultatet av dessa förhandlingar skall bli posilivi är
alt kommunerna inte blandar ihop sin leverantörsroll med sin myndighetsroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8 Styrmedel</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Byggnadsstyrelsen anför att fastighetsförvaltningen i
många fall kräver en långsiktig planering där tillfälliga styrningar kan få
myckel långvariga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1690>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1691>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>414</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>effekler.
Det gäller således atl alla styrmedel utnytQas med sådan försiktighet att man inle
bidrar till atl felinvesteringar kommer till stånd. Det vore önskvärt om
styrningen på energiområdet kunde ta fasta på enkla och för fastighetsekonomin
lätt tolkade regler. Det är då viktigt att man kan överblicka hela den
avskrivningstid som fastighetsförvaltningen har att räkna med och att den
styrande energiprisstmkturen också inrymmer vad som på sikt innebär
rationalitet. Detta med hänsyn till såväl konsumenternas ekonomi och till vad
som kan vara önskvärt vid energitillförseln med hänsyn till samhällets krav på
ekonomi och miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk menar att energihushållningsarbetet har kommit igång pä bred front.
Den underliggande drivkraften är lönsamheten i ålgärderna. Att stimulera och
underlätta denna process är f. n. statsmakternas viktigaste uppgifl på energihushållningsområdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringslivels
byggnadsdelegalion anser atl det utan tvivel varil berättigat att
statsmakterna på olika sätt främjat och understött den nödvändiga anpassningen
till rådande situation med finansieringshjälp, FoU, ändrade föreskrifter och
information i form av s.k. "energisparkampanjer". När emellertid en
anpassning har skett till det nya läget bör enligt NBD:s åsikt statsmakternas
ingrepp upphöra. Den fortsatta utvecklingen bör, åtminstone om den ej åter
sker i krisartade språng, styras av normala marknadsmekanismer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om vi i Sverige också i fortsältningen av olika skäl måsle hushålla med energi
finns det nu inte längre några skäl till att samhället särskilt prioriterar
energihushållningen på bekostnad av andra angelägna uppgifter. Undantagsvis
kan det finnas skäl såsom omsorg om handelsbalans och naturvård för samhället
att begära att medborgarna vidtar åtgärder som inte är lönsamma för dem. I
sådana fall kan det vara motiverat att samhället finansierar de merkostnader
som uppkommer på grund av tvångsåtgärderna. Dessutom kan vårt skattesystem med
en procentuell skatt pä byggnaders taxeringsvärde minska incitamentet alt vidta
de av samhället och fastighetsägarna önskade energihushållningsåtgärderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsbostadsnämnden
i Kopparbergs län anför. Utredningen redovisar inte någon analys över huruvida
hittills insatta resurser har varit väl avvägda i förhållande till behovet.
Därför finns det heller ingen möjlighet att avgöra om de ökade insatserna som
begärs är rimliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIND
vill betona att del från induslripolitisk synpunkt är angeläget alt energipoliliskl
betingade styrmedel planeras och utformas på så sätl atl de långsiktiga
villkoren klarläggs för intressenterna. Plötsligt förändrade marknadsvillkor
till följd av att styrmedel ändras med kort varsel kan i flera avseenden
medföra svåra direkla återverkningar i industrin vilket i sin tur menligt
inverkar på vår internationella konkurrenskraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsbostadsnämnden
i Kristianstads län menar att täta förändringar i stödsystemen kan leda till
alt förtroende för systemen ifrågasätts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Fastighetsägareförbundet bör de metodologiska frågeställningar-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1692>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1693>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>415</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>na vid utvärdering av energihushållningsprogram ägnas
fortsatt uppmärksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8.1 Ekonomiskt slöd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I huvudsak tre olika åsikter redovisas belräffande
statligt ekonomiskt stöd lill ålgärder för all hushålla med energi nämligen atl
stödel skall avvecklas helt eller med viss avtrappning successivt att nuvarande
slöd skall bibehållas förändras eller utökas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den första ståndpunkten intar bl.a. statens energiverk.
Näringslivets byggnadsdelegation och Rörfirmornas riksförbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens energiverk anser att för energisparåtgärder i byggnader
som ej omfattas av bostadsförbättringsprogrammet och åtgärder som faller utanför
dess ramar bör på kreditmarknaden utvecklas låneformer med jämnare ålerbetalningsmönster
över energisparinvesteringarnas livslängd för alt mildra likviditetspåfrestningen
i inledningsskedet. Specialdestinerade energistöd kan avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Näringslivets byggnadsdelegation säger sig vara
principiellt motståndare till bidrag och subventioner vilka har en benägenhet atl
leda till en mindre effektiv och i värsta fall helt felaktig resursallokering. NBD
anser därför atl dessa bör avvecklas. Det är dock viktigt att avvecklingen sker
under ordnade former och under en rimlig övergångsperiod för att allmänhet,
bransch och myndigheter hinner att anpassa sig lill de nya förhållandena.
Rörfirmornas riksförbund instämmer i detta och anger att nedtrapp-ningsiakten
bör anges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den andra ståndpunkten intar byggnadsstyrelsen som anför.
Byggnadsstyrelsen ser energisparandet och del statliga slödel som någol
positivt. Man kan vid en internationell jämförelse spåra den mest positiva
utvecklingen hos Sverige och man får enligt slyrelsens uppfallning inte bortse
frän möjligheterna att den unika satsningen ligger bakom den konstaterade konsumtionsulvecklingen.
Det skulle ocksä verka förbryllande om denna stafliga stimulans skulle upphöra
eller väsentligt försämras då man just genomfört de mest lönsamma
sparåtgärderna och nu står i begrepp atl ta upp mer kapitalkrävande åtgärder
som på gmnd av sin sämre lönsamhet till en början fått vänta. Genom möjlighet
till samordning med underhällsåtgärder i slutet av förhållandevis långa
lidsperioder bör man med lämpligt utformad stimulans kunna åstadkomma
väsentliga besparingar även fortsättningsvis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den tredje ståndpunkten dvs. en förändring eller utökning
av stödet företräds av bl.a. bostadsstyrelsen, länsbostadsnämnderna i Malmöhus
och Norrboltens län. Industrins byggmalerialgrupp, länsstyrelsen i Malmöhus
län, HSB, Industrigruppen för lätl byggeri, Uppsala kommun, Jönköpings kommun,
SABO, Sveriges vUlaägareförbund, Swedisol, Svenska byggnadsarbetareförbundet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIB anser atl Energi 85 ger en ofullständig bild av energisparstödets
27 Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 120. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1694>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1695>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>416</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>spridning
och en alltför positiv bild av energisparstödets effekter. Principiellt anger SIB
följande argumenl som skulle tala för slöd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>skillnader i tidshorisonter
(fastighetsägare har andra mål än stal/kommun, l.ex. vad avser lidshorisont)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>för vissa faslighelsägare kan
skattekonsekvenser minska benägenhelen till engergisparinvesteringar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>främja sparandet exlra myckel i
sektor t. ex. bostäder framför industrin</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>när den samhällsekonomiska
kostnaden för insatser är lägre än vad faslighelsägaren ivingas betala (t.ex. vid
byggarbetslöshet)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>när fastighetsägare uppger att
önskvärda ålgärder inte kan vidtas i brist på kapital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bosladsstyrelsen
anför. Återstående delar av sparprogrammet är mer ofatlande och koslnadskrävande
än de nu genomförda. För att den återstående besparingspotenfial för småhus
som BFR anger till lOTWh skall kunna utnytQas krävs sannolikt särskilda
stimulansåtgärder till småhusägarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bostadsstyrelsen
erinrar om att den i underlagsrapporten R 134:84 med ledning av observationer
av antal ansökningar, dragit den slutsatsen att stödet fortsättningsvis bör
utgöras av normala lån och räntebidrag för att säkerställa finansieringen av energisparålgärder
i flerbostadshus, kombinerade vid behov med selektiva kontantbidrag lill
energisparåtgärder i småhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsbostadsnämnden
i Malmöhus län anför. Av bostadsstyrelsens redovisning av erfarenheterna av
ekonomiska styrmedel framgår att reglerna för energisparstödet förändrats inte
mindre än sju gånger sedan den 1 juli 1977. 1 rapporten dragés slutsatsen att
ägarna till flerbostadshus i relativt liten utsträckning påverkals av
förändringar i energisparstödets utformning eftersom en jämn ökning av stödets
utnyttjande kan konstateras. Länsbostadsnämnden ställer sig tveksam lill denna
slutsats. Det synes odiskutabelt atl den bästa effekten av etl ekonomiskt stimulanssyslem
erhålles om avnärmarna vet atl reglerna för stödet ligger fast - planerings-fömtsättningarna
är stabila. Det förefallet enligt nämnden inte osannolikt atl utnyujandel av energisparstödet
varil störte om förändringarna i stödets utformning varit färre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämnden
återger vissa erfarenheter från långivningen till ombyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
ombyggnad av flerfamiljshus har det inte sä sällan förekommit alt byggherren
avstått frän atl tilläggsisolera huset trots att en sådan åtgärd enligt
nämndens bedömning varit möjlig. Av vad byggforskningsrädet anfört framgår alt
om sparmålet skall nås mäste mer omfattande ålgärder, t.ex. i form av
tilläggsisolering och fönsterbyten, bli mer frekventa än hittills. Med hänsyn
härtill synes det angeläget alt utreda om stödsystemet bör förändras eller om
krav skall ställas för att erforderliga åtgärder skall komma fill stånd.
Nämnden erinrar om att reglerna för belåning av smä-husombyggnader för närvarande
innebär att kostnaderna för energisparål-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1696>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1697>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>417</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>gärder
inle fär inräknas i låneunderiaget till gmnd för det statliga länet. Reglerna
har varit i kraft för kort tid för att bestämda slutsatser skall kunna dras,
men från cnergisparsynpunkl synes kunna ifrågasätta om inte en generell
minskning av subventionerna till småhusombyggnader vore bättre än att helt
utesluta energisparålgärder ur subventionssystemet. Liknande synpunkter
framförs av länsbostadsnämnden i Norrbottens län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>HSB
anser atl en slor del av de genomförda åtgärderna måsle upprepas efter 10-20 år
för att funklionen skall bebehållas. Det gäller bl. a. injustering, byle av oljeeldningsutruslning
och byte av värmepannor. Vidare krävs i många fall fortlöpande underhälls- och
serviceinsatser för att upprätthålla funktionen under installationernas
livslängd. Det är viktigt att man genom information och förmånliga
finansieringsmedel hjälper fastighetsägarna atl bibehålla uppnådda spareffekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Indusirins
byggmalerialgrupp anför bl.a. följande. En stor del av de lönsamma byggnadslekniska
energibesparingsålgärderna är enligt BFR alt finna i småhusbeståndet. Ca 60% av
kvarvarande del i sparprogrammet uppges finnas i småhusen. Incitamentet till atl
vidta mera omfattande sparåtgärder i bostadsbeståndet saknas f. n. Borttagande
av bidrag och andra stimulanser har av småhusägarna t. o. m. uppfattats som om energisparålgärder
ej längre vore önskvärda. De stimulanser som finns för flerfamiljshus inom
ramen för ROT-programmel vad avser energibesparingsålgärder bör tillämpas även
för småhus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppsala
kommun anser att eftersom del starkaste statliga styrmedlet i energisammanhang
utgörs av möjligheten atl förändra kostnadsbilden, måste, i en total bedömning,
även de negativa miljö- och hälsoeffekterna tas med i kalkylerna. Slalliga
bidrag för energihushållning och energiutvinning bör därför avvägas så, att
nya miljövänligare tekniker gynnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Jönköpings kommun har slalliga bidrag en irrationell inverkan som ej går att få
fram ur simuleringar via dataprogram, nämnligen att när staten lämnar bidrag
(stort eller litet) lill en produki tages del som ett tecken pä atl det är en
lönsam åtgärd, trols att det borde vara tvärtom. Ett typexempel på della är när
bidragel på frånluftsvärmepumpar togs bort 1984-04-01 rasade
försäljningssiffrorna, trots att man tog bort bidragen med motiveringen atl frånluftsvärmepumpar
var så lönsamma att de ej behövde subventioner. Räntebidrag för energibesparande
åtgärder bör snarasl återfå den nivä som gällde före 1984-04-01, då det visat
sig aU de s. k. ROT-lånen fått ett mycket svall mottagande av framföralll
privata fastighetsägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SABO
anför beträffande uppgiften i rapporten att många energihushällningsåtgärder vidlagits
utan slatligt stöd och SABO vill påpeka att detta möjligen kan gälla småhusen.
När det gäller flerbosladshusen har en betydande andel av åtgärderna utförts
med stafligt slöd. Enligt en intervjuundersökning av Alfredsson, (R142:1984)
har tvä tredjedelar av de fastighetsägare som utfört någon energisparätgärd på
sin faslighel utnylQat statliga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1698>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1699>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>418</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lån
och bidrag för att finansiera dessa. De två vanligaste orsakerna lill att
energisparåtgärder inte sätts in i flerbostadshus är enligt samma undersökning
att det är svårt att finansiera behövliga åtgärder och att statliga lån och
bidrag är otillräckliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
SABO pekar dessa resultat klart på alt det statliga energisparstödet för flerbosladshusen
har stor betydelse för genomförandel av energi-sparåtgärder. Detta överenstämmer
ocksä med SABOs erfarenheter frän energisparverksamheten i SABO-företagen.
Enligt SABOs bestämda uppfattning är det av utomordenfligt stor betydelse att
det statliga stödet bibehålls. Det är också önskvärt att undvika den ryckighet
som ständiga ändringar av lånebestämmelserna innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
vUlaägareförbund anser alt småhusen bör innefattas i del ekonomiska
stödsystemet t.ex. i ROT-programmel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genuina
energisparålgärder ger samhällsekonomiska vinster och fastighetsägare som
genomför sådana åtgärder bör enligt Swedisol stödjas och få del i samhällets
vinster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
byggnadsarbetareförbundet anför. Såsom påpekas i rapporten föreligger ett
mycket stort ROT-behov i landels byggnadsbestånd. För att stimulera
igångsättandet av ROT-åtgärder i såväl bosläder som andra byggnader krävs,
enligt förbundets bedömning, statliga slyrmedel. Bl. a. är det nödvändigt att
staten kan erbjuda subventioner i form av lån och bidrag. För att garantera att
ROT-insalserna skall få positiva effekter pä landets energihushållning krävs
vidare att en del av de statliga subventionerna öronmärks för
energisparåtgärder. Minst lika viktigt är det ocksä att ålgärder vidtas för atl
garantera att energisparålgärderna genomförs på ett yrkesmässigt sätt. Detta är
speciellt viktigt mot bakgmnd av alt energisparåtgärderna nu inriktas på
alltmer kvalificerade åtgärder, sedan injustering av värmesystemen, fönstertätning,
vindisolering etc. till stor del redan betats av. En förutsättning för
erhållande av statliga subventioner bör därför vara att arbelet utförs av
seriösa företag med kvalificerad arbetskraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alternativa
finansieringsmöjligheter redovisas av någon remissinstans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
styrmedel anför Malmö kommun att det bör påpekas att incitamentet för alt
genomföra energisparåtgärder i de allra flesta fallen är ekonomiska, ej
tekniska. Metoder för att på ett trovärdigt sätt presentera de långsiktiga
ekonomiska utfallet måste utvecklas. Det tekniska underlaget (tekniska
utvärderingar, provning etc.) för ekonomiska analyser har begränsat
självständigt värde vid beslutsfattandet. Det finns i dag olika former för
finansiering av energisparverksamheten i kommunerna. I Malmö praktiseras en modell
som innebär alt företag finansierar entre-prenadsarbetel och återbetalning sker
i takt med att energisparvinsten dokumenteras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1700>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1701>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>419</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.8.2
Rådgivning och besiktning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser har tagit upp frågan om rådgivning i energifrågor m. m. till
fastighetsägare samt om besiktning av fastigheter. Dessa frågor har behandlats
av en särskild arbetsgmpp, som lämnal en promemoria (Ds Bo 1984: 11) i ämnel.
Promemorian har remissbehandlats varför de synpunkter som kommit fram i detla
sammanhang behandlas summariskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
synpunkter som kommit fram är i huvudsak följande. Rådgivnings-och
besiktningsverksamheten bör fortsätta som hittills och omfatta hela ROT-områdel
med statlig finansieringshjälp. 1 vissa fal! anges att rådgi-vama och besiktarna
måsle få kunskaper så att verksamheten inte bara är av teknisk art utan även
kan omfatta fastighetsekonomiska fråga och skallerättsliga problem. Någon
remissinstans tar upp frågan om huvudmannaskapet för verksamhelen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sålunda
anför SIB att del inte är självklart att kommunen med statligt stöd skall slå
för detta. Att staten trädde in med resurser i ell akut läge på 1970-talet var
kanske befogat. När vi nu alltmer närmar oss etl fortvarig-hetstillstånd bör
informationens och rådgivningens huvudmannaskap diskuteras. Några sätl att
ordna informations- och rådgivningsverksamheten anger SIB vara det ordinarie
utbildningssystemet (såväl gmnd- som fortbildning), fastighetsägarnas
organisationer (t.ex. SABO, Riksbyggen och Fastighelägareförbundet), vilket tas
upp av Essunger & Andersson (R141:1984, s. 52), speciella enheter inom
större fastighelsförvaltande organisationer (R141:1984 s. 52), konsuller,
byggföretag och materialföretag, fackpress, kommunerna genom byggnadsnämnderna,
solningsväsendei, förmedlingsorgan, konsumentvägledningen eller separata
energirådgivare, staten genom t.ex. länsbostadsnämnderna, lantbmksnämnderna eller
utvecklingsfonderna, én energikonsulentorganisalion efter samma modell som
traditionell rådgivning i jordbrukssektorn (Energi 85, s. 316).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
provningsanstalt understyrker behovet av besiklning och utvärdering både före
och efter åtgärder samt behovet av provhus för att utvärdera olika lösningar
under kontrollerade förhållanden. Provningsanstalten föreslår att möjligheten
att besiktning före åtgärd görs belåningsbar, bör prövas. Provningsanstalten
stryker också under betydelsen av atl ulgångsfömtsättningarna för
energisparande i befintlig bebyggelse noggrant fastställs genom ändamålsenliga
besiktningsmetoder. Endast härigenom kan olika sparresultat med samma teknik i
olika byggnader förklaras. Kända utgångsfömtsättningar är också en
förutsättning för val av optimalt sparpaket i ett enskilt fall.
Provningsanstalten pekar på behovet att utvärdera tillståndet hos pannanläggningar
och skorstenar som under ett antal är samkörts med värmepumpar (bivalenta
system).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringslivets
byggnadsdelegation menar att en större medvetenhet och höjd kompetensnivå hos
villaägare, fastighetsägare, byggare och konsulter främjar
energibesparingsåtgärder. Hos konsulterna finns redan idag hög kompetens i
energihushållningsfrågor, utöver den som de kommunalt an-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1702>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1703>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>420</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ställda
energirädgivarna besitter. För att nå en hög effektivitet i energirådgivningen
måste konkurrens på lika villkor tillåtas mellan kommunens rådgivare och
fristående konsulter, varvid kommunens energirådgivare ej fär favoriseras genom
särskilda åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Etl
sätt att åstadkomma kostnadsbesparande energihushällningsåtgärder skulle kunna
vara att använda en parallell till incitamenlsavtalen på byggmarknaden. Delta
system skulle kunna ulformas så atl del företag som ulför den energibesparande
åtgärden också garanlerar en viss minsla kostnadsbesparing för beställaren. Om
det sedan visar sig att åtgärden leu till ännu större kostnadssänkningar än
beräknat delar företag och beställare på den ytteriigare vinst som uppnåtts
genom åtgärden. Om energispareffeklen blir sämre än det utlovade resultatet mäste
enlreprenören ersäUa beställarens förlust. Eflersom energihushällningsåtgärder
bör utföras i kombination med andra lämpliga ROT-åtgärder, vilka i regel inte
har någon direkt energihushållningseffekt, bör dock entreprenören fä ersättning
för de kostnaderna han har haft för gmndinvesteringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För atl
energisparmålet ska kunna nås krävs enligt SABO att fastighetsägarna kan
planera och administraera silt sparande. 1 del sammanhanget spelar rådgivnings-
och besiktningsverksamheten en vikfig roll. Inom varje fastighetsförvaltning
behövs etl program för hur energisparverksamhelen i stort ska läggas upp och en
detaljerad leknisk åtgärdsplan över förvaltningens samfliga fastigheter. Det
är därför nödvändigt att den rådgivnings- och besiktningsverksamhet som f.n.
byggs upp inom de störte fastighetsorganisationerna, däribland SABO, ges
fortsatt statligt stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
anför alt enligt BFR:s mening behöver stora insatser göras för att utbilda
olika nyckelgmpper inom energisektorn. En energikonsulentorganisalion, efter
den modell som finns inom jordbrukssektorn, bör därför övervägas anser rådet. I
rapporten diskuteras inte hur denna organisalion skall organiseras och
finansieras. RRV ifrågasätter starki om behovel av ökad information och utbildning
bäst löses med ytterligare en organisation. Behovet av utbildning bör i stället
kunna tillfredsställas inom ramen för de offentliga och privata verksamheter
som redan bedrivs inom della område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.8.3
Informalion och ulbildning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av informalion och utbildning redovisas frän en rad utgångspunkter. Någon
skarp gräns mellan vad som är information och utbildning föreligger inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller informalion pekar flera remissinstanser på angelägenheten av att
forskningsresultaten förs ut till berörda kategorier. Därvid uttrycks önskemål
om att information bör anpassas till mottagarna såväl yrkesverksamma i hela
byggprocessen därvid nämns särskilt förvallningsledel samt drift och skötsel,
som politiker. Dessutom menar någon att informationen om nya forskningsrön bör specialdestineras
beroende på om den avser flerbosladshus eller småhus. Bl.a. Tidaholms kommun
framför sådana</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1704>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1705>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>421</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>synpunkter
och föreslår alt nägon form av regionala informalionslänkar byggs upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsbostadsnämnden
i Kopparbergs län anför. De senasle årens forskning har resulterat i etl
imponerande antal forskningsrapporter, som var och en behandlar olika delaspekler
på skilda problem. Sammantaget innehåller de en stor kunskapsmängd för
forskare och experter som har som yrke atl vidareutveckla vissa frågor. För den
yrkesverksamma byggaren, konsulten, kommunaltjänstemannen, politikern m. m. är
emellertid kunskapsmassan mycket svårgenomtränglig. Den viktiga
informationsfrågan berörs också i ganska liten omfattning av utredningen.
Känslan av alt myckel kunskap existerar men inte är särskilt gripbar är, enligt
nämndens uppfatlning, påtaglig. Möjligen är det så att kunskapsnivån i dag är
tillräcklig och alt man nu bör koncentrera sig på att på etl enkell och
handgripligt sätt presentera kunskapsläget innan man går allt för fort fram med
ny teknikutveckling. Nämnden anser alllsä all de närmast kommande åren bör
präglas av en betydligt ökad aktivitet inom informationsområdet på bekosinad av
vidare teknisk forskning. De produkter man bör satsa på är i första hand
kunskapsöversikter, läroböcker för skilda utbildningsnivåer och kvalificerade
handböcker för olika yrkeskategorier. Liknande synpunkler framförs av
länsbostadsnämnden i Norrbottens län.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Malmöhus län anför. En mycket stor del av energisparmålet för bebyggelse kan
uppnås genom enkla ålgärder från fastighetsägarna och/eller de boende. Det kan
t.ex. vara tätning av fönster och dörrar, sänkning av inomhustemperaturen eller
underhåll av energianläggningarna. Enligt länsstyrelsen är det vikligt att en
fortlöpande information till bmkarna upprätthålls för att motivera dem att
spara energi. Dessa uppgifter bör åligga kommunerna. Av samma anledning är det
också angelägel att uppvärmningsanläggningarna i sig konstmeras så tekniskt
enkelt som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Norrbottens län anser att för att genomföra förändringar måste utbildning och
information prioriteras. Det är viktigt ocksä alt resultaten från FoU
verksamheten delges berörda grupper exempelvis konsulter, m.fl. Liknande
synpunkter framförs av Lunds universUet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Industrigruppen
för län byggeri anser att informalion om nya forskningsresultat, erfarenheter
vid olika åtgärder i det befintliga byggnadsbeståndet och andra kunskaper som
kan medverka till effektiva åtgärder bör ges en ökad spridning. Informationen
måste vara riktad till alla inblandade parter där bl.a. byggnadsnämnder och
andra kommunala och statliga organ måste ägnas slor uppmärksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
HSB är det viktigt atl informationen om forskningsresultat m. m. bör spridas så
att den verkligen när sina målgrupper. Man bör försöka kanalisera informationen
om energihushållningen inom byggnadsbeståndet på t.ex. flerbostadshus, enbosladshus,
kontorshus, sjukvårdsbyggnader och industribyggnader. Dessutom bör man skilja
på nyproduktion och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1706>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1707>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>422</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>befintliga
byggnader. För närvarande är det svårt att hitta rätt i informationsfloden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsbostadsnämnden
i Kristianstads län understryker belydelsen av en bra informalion. Denna informalion
bör inte minst riktas direkl lill fastighetsägarna, eftersom det på goda
grunder kan antas att åtgärder många gånger inte blir vidtagna på gmnd av att
fastighetsägaren saknar kunskap om åtgärdemas lönsamhet. För alt informationen
till fastighetsägarna skall ge avsedd effekt måsle de som ger den ha en
tillfredsställande och mångsidig utbildning. I umgänget med fastighetsägarna
räcker del inte med enbart teknisk sakkunskap utan del behövs ocksä kunskaper om
det slatliga stödsystemet och lite kunskap om fastighetsekonomi och
skatteregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
stort antal remissinstanser betonar behovet av utbildning dels fortbildning
för att tillägna sig ny kunskap och dels som kompetenshöjande insats. Skälen
för detta anges vara kravet atl åtgärder avseende bl.a. energihushållning blir
rätt utförda för att undvika negativa konsekvenser av brister i utförandel i
form av fukt och mögel elc. Vidare pekas i sammanhanget på varsamhet i
ingreppen i byggnader av såväl kulturhistoriska som andra miljöskäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksantikvarieämbetet
vill slarkt understryka behovet av information och utbildning. Större delen av
de idag verksamma inom projektering och byggande har utbildats för nybyggande
och fått sin yrkeserfarenhel genom nybyggnadsverksamheten. Eftersom varsamma ålgärder
måste ske med en helt annan utgångspunkt, nämligen det befintliga husels
särskilda fömtsättningar, erfordras andra yrkeskunskaper och ett ändrat
arbetssätt. Speciellt de äldre husen, där variationerna i byggnadsteknik och
egenskaper är myckel stora, kräver insikter och kunskap. Ämbetet vill här
påpeka att den äldre bebyggelsen på elt flertal ställen i Energi 85 har bedömts
väl schablonmässigt. Uppfattningen att det är de äldsta husen som utgör en
belastning för energisparandet och att det är dessa, som fortlöpande bör rivas
och ersättas med nya kommer fram vid flera tillfällen i rapporten. Behov av
fördjupade analyser av olika äldre konstmktioners verkningssätt och
värmetekniska förulsättningar föreligger därför fortfarande. Ytterligare
information om hur energianvändningen kan sänkas i olika hustyper med
bibehållande av husens kulturhistoriska värden behöver också tas fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>AMS
anför bl.a. följande. När det gäller energisparåtgärder, ofta i kombination med
ROT-arbeten, förekommer arbelsinsalser av kort varaktighet. De olika
arbetsinsatserna kräver arbetskraft med skilda yrkeskvalifikationer. Vissa yrkesgmpper
har f n. god sysselsättning medan andra har en hög arbetslöshet. Del finns
därför anledning att pröva möjlighelerna atl bredda yrkeskunskaperna för
grupper där det nu finns överskott på arbetskraft. Sådan
kompletteringsutbildning som här avses kan enligt styrelsens mening klaras inom
arbetsmarknadsutbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slatens
planverk menar att stafliga bidrag till insatser för atl skapa och sprida
kunskaper och erfarenheter om god och varsam energihushållning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1708>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1709>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>423</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>torde
vara av avgörande betydelse för den framtida förnyelsen av bebyggelsen. För
att utbildningsinsatserna ska bli effektiva bör de planeras och genomföras i
nära samarbeie mellan de olika yrkesgmppernas organisalioner, olika
professionella kursarrangörer och utbildare och i övrigt berörda organisalioner,
insfilutioner och myndigheler. Man bör eftersträva en snabb spridning av
kunskap om nya och ur olika aspekter adekvata metoder saml en ändamålsenlig ålerföring
av vunna erfarenheler. För all energisparplanen skall kunna genomföras krävs bl.a.
kraftfullt samhälleligt stöd lill fort-och vidareutbildning av de olika yrkesgmpper
som är av betydelse i sammanhanget, bl.a. gmpper verksamma i olika skeden av
byggnads-, förvaltnings- och ombyggnadsprocesserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIND
understryker vikten av att utbildning och information även riktas mot
industrin. Verket menar all de statliga och kommunala saisningarna bör anpassas
efter energisparåtgärdernas karaktär. Information om byggnadslekniska och
installationstekniska åtgärder bör samordnas med bostadsförbättringsprogrammet
och sikta till initiering av energisparbeslut. För drift- och skötselålgärder
krävs utbildning varvid en viktig uppgift är alt informera om vikten av dessa
frågor. I ett inledningsskede har slatliga bidrag bedömts som nödvändiga men
kan efler hand ersättas av andra former av finansiering av utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
statens provningsanstalis uppfattning bör kompetensen hos projektorer,
entreprenörer och byggherrar öka vad gäller åtgärder för bättre
energihushållning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energigruppen
för lätt byggeri anser atl förvaltningsproblem såväl av teknisk som ekonomisk
karaktör kräver uppmärksamhet. Utbildningen av förvaltningspersonal är viktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsbostadsnämnden
i Gävleborgs län anser alt Gävle/Sandviken har goda förutsättningar för att
ordna en kvalificerad utbildning för faslighets-förvaltare som kan få betydelse
för energisparandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Göieborgs
kommun anför bl. a. följande. När det gäller fortsatta insatser på FoU och
experimentbyggande vill kommunen särskilt framhålla del på forskningsresultaten
gmndade behovet av utbildning. För den framtida energihushållningen är
forskning inte tillräcklig. Effekt uppnäs först när forskningsresultaten
tillämpas av användama. Energianvändningen minskar inte genom en mängd
forskningsrapporter. De ger endast kunskaper om möjligheter lill besparingar.
Den reella besparingen görs av väl utbildad och motiverad drits- och
förvaltningspersonal, som skall svara för verkställandet. Dfen intensiva
forskningsperioden bör därför följas av en lika intensiv ulbildningsfas där användama,
driftpersonal m.fl. fär ta del av gjorda erfarenheter inom forskningsprogrammel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Vilhelmina kommun är utformning a.v utmstning och anläggningar idag mycket
avancerad. Datorteknik används i alll större utsträckning för övervakning och
styrning av värme- och ventilationsanläggningar. Utbildning av personal som
har att sköta dessa anläggningar har inle skett i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1710>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1711>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>424</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>samma
takt som utvecklingen. Det finns således etl stort utbildnings- och
fortbildningsbehov som måsle läggas fasl i energisparplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rörfirmornas
riksförbund instämmer i att del finns ett mycket slort utbildnings- och
fortbildningsbehov. Förbundet föreslår att slatliga bidrag även i fortsältningen
skall kunna ges:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>för utarbetande av kursmaterial
till energiinriklad fortbildning. Villkoren bör vara ulformade så all bidragen
kan ges för en tidig framtagning av materialet utan krav på atl kursverksamhet
omedelbart skall sättas igång</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>som stöd för att genomföra
fortbildningskurser för yrkesverksamma</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>för utarbetande av
informationsmaterial i energifrågor avsett för beställare och/eller
yrkesverksamma inom energiområdet (entreprenörer, konsulter etc.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>för all genomföra informationer
i energifrågor till beställare och yrkesverksamma</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>för uppbyggnad av
laboratorieresurser som skall användas också för fortbildning av yrkesverksamma
inom energiområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kraflverksföreningen förordar en ökad satsning på utbildning och information.
Resurser lill detta kan enligt föreningen frigöras genom minskat statligt
införandestöd för värmepumpar och solvärme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Malmö
kommun anför bl.a. följande: För atl bevara den energistatus som uppnåtts i
energihushållningsarbetet blir utbildning en nyckelfråga. Den främsta målgmppen
blir personal som sysslar med drift och underhåll av anläggningarna. Utbildning
inom VVS-omrädet och löpande fortbildning är ett måste för att bibehålla och
ytterligare minska energiförbrukning. I rapporten anges (s. 70) all det i
"förvaltningsformer där t.ex. de boende själva svarar för en stor del av
skötseln är det nödvändigl med enkla system och klara lättförståeliga inslmklioner
för drift och skötsel". Delta är nödvändigl i samtliga förvaltningsformer
varvid också bör iakttagas att man väljer en tekniknivå som är realistisk i
förhållande till bmka-rens (boende, personal) kompetens på lång och kort sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Drift-
och skötselåtgärderna kräver enligt SABO avsevärt mindre investeringar än l.
ex. tilläggsisoleringar oöch fönsterbyten men ställer i gengäld krav på bl.a. omfatlande
utbildningsinsatser och insatser i form av funktionsskrivningar och
återkommande funktionskontroller. De signaler som i della sammanhang nu kommer
från statens energiverk om en minskning av slödel till energiutbildningen och
från bostadsdepartementet om minskat stöd till rådgivnings- och besiktningsverksamheten
inger därför oro.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energi
85 redovisar i första hand hur sparmålet ska kunna uppnås genom tekniska
åtgärder. Endast marginellt behandlas de organisations- och kunskapsutvecklande
insatser som krävs för att de tekniska åtgärderna ska bli genomförda och ge
avsedd effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
vikfig nyckelgmpp för utbildningsinsatserna är självfallet driftpersonalen som
sköter värmeanläggningarna. En annan viktig nyckelgrupp är</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1712>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1713>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>425</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>konsulterna som ska besiktiga anläggningarna och projektera
ombyggnader m. m. Förutsättningarna för konsulternas arbele förändras i hög
grad i samband med övergång från nyproduktion lill underhåll och ombyggnad.
Kraven ökar då på kunskaper om hur byggnader och värmeanläggningar i
verkligheten fungerar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIFU anför att dess primära målgrupper är de mindre och medelslora
förelagen och dessa är priskänsliga. För att ka tillgängligheten av fort- och
vidareutbildning bör därför också fortsättningsvis utgå särskilt ekonomiskt
stöd till energiutbildning och utvecklingsarbete i samband med framtagning av
ny utbildning. Existerande institutioner för fort- och vidareutbildning bör i försia
hand ges dess möjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Forskning och ulveckling</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behovet av forskning och utveckling tas upp av flera
remissinstanser dels som förutsättning för att uppnå energihushållningsmålet
dels anges angelägna forskningsområden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RRV återger all byggforskningsrådet anser alt en kraftfull
satsning på forskning och utveckling (FoU) även fortsättningsvis bör vara en av
hörnstenarna i energihushällningsplanen. I rapporten relateras omfattningen av
det statliga FoU-programmet på energiområdet lill de lotala investeringarna i energisyslemel.
RRV anser att det är Iveksaml att, som rådet antyder, bestämma FoU-insatsernas
storlek på basis av investeringarna inom området. Det kan vara rimligt alt
samhället i ett initialskede satsar relativt sett stora resurser pä FoU för atl
öka intresset för verksamhet inom området. I ett senare skede, när insatserna
allt mer kan inriklas pä produktutveckling, bör det statliga engagemanget kunna
minskas. Av det malerial som presenteras i rapporten är det dock inte möjligl
att bedöma när en sådan brytpunkt kan inträffa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bosladsstyrelsen anför atl fortsatt satsning på forskning
och ulveckling bör eftersträvas men inte innebära onyanserad koppling till slödbestäm-melserna
vilkel kan hämma användande av förekommande ny teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIB delar BFR:s övertygelse att forskning och ulveckling
är en viktig del av energihushällningsplanen. FoU-verksamheten bör inriktas på
de problem som nu kan identifieras och genomföras på delvis andra sätt än
hittills. T. ex. bör man i kommande experimentbyggnadsprojekt ta vara på
erfarenheterna från misslyckade satsningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens planverk anser att, för att energisparplanen skall
kunna genomföras krävs att samhället ger eU kraftfullt stöd till forskning och
utveckling avseende metoder och teknik för energihushållning och övrig
bostadsförbättring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens provningsanstalt anför bl. a. följande. Med hänsyn
fill den slora spridningen i energianvändningen som föreligger mellan olika
brukare borde stor vikt läggas vid forskning avseende brukarvanor och beteende.
Konkreta förslag saknas. Även när det gäller bmkarkrav pä tekniska</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1714>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1715>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>426</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>system
samt drift och skötsel saknas i stort förslag lill vidareutveckling av
möjligheterna alt öka sparpolentialen med hjälp av bättre kunskap inom dessa
områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
forskning och utveckling som gjorts de senaste åren har i huvudsak
koncentrerats på den tekniska sidan av energianvändingen och där varil
framgångrik. Provningsanstalten delar uppfattningen att fortsalt teknisk ulvärdering
i laboratorium, i experimentbyggnadsprojekt och i driflskedet är nödvändig för atl
föra tekniken vidare, men vill också framhålla vikten av insalser på områdena brukarvanor,
drift, skötsel och beständighet för att uppnå samma syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelserna
i Malmöhus och Norrboltens län instämmer i förslaget att en kraftfull satsning
behövs på bl.a. forskning. Länsstyrelsen i Gävleborgs län anför alt resultatet
av den i rapporten redovisade insatsen på FoU med de framtida behovel av
investeringarna i energisystemet pekar på ett behov av ökade anslag. Man kan
diskutera en regionalisering av experimentbyggande och utvecklingsprojekt på
energiområdet som en del i den statliga regionalpolitiken. En utgångspunkt är
de naturförutsättningar som finns för olika energisystem eller kunnande hos
förelag på olika områden och möjligheter att exportera tekniken i framliden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vä.xjö
kommun anser att en del av forskningsresurserna bör lokaliseras till högskolan
i Växjö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energiforskningsnämnden
instämmer också i BFR:s åsikt atl bättre kunskaper om genomförandefrågor och
systemfrågor i samband med kombinationen energihushållningsåtgärder och andra
byggnads- och installationstekniska åtgärder är angelägna. Efn har emellertid inle
underiag för aU tillstyrka en ökning av BFR:s resurser. 1 sammanhanget vill Efn
till stöd för den fortsatta verksamheten framhålla att det hittillsvarande utvärderingsarbetet
uppmärksammat vissa förhållanden som är av stor betydelse för FoU-stödets
effektivitet. Det gäller bl.a. hänsyn till ekonomiska och kommersiella
faktorer, behovet av fortlöpande utvärdering av verksamheten, rollfördelningen
mellan BFR och andra aktörer, saml behov av enhetlig kostnads- och intäktskalkylering
för utvecklingsprojekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Energilekniskt
centrum vid CTH (ETC) anför. I rapporten hävdas att en avsevärd del av BFR:s
medel ull högskolorna gått till långsiktig kunskapsuppbyggnad bl. a. inom
energiområdet. I rapporten framställs detta som ett resultat av strategiskt
planering där samverkan mellan forskare, projektorer, byggare och förvaltare
eftersträvats i forskning, utveckling och experimentbyggande. Det är ETC:s
uppfattning att strategin till stora delar varit riktig men att BFR:s planering
av de mer långsiktiga forskningsinsatserna åsidosatts till förmän för de
kortsiktiga. ETC inser svårigheten att fidigt bedöma utvecklingspotentialen
inom olika delar av energiområdet och menar att man för framtiden har en
betydligt mer solid kunskapsbas att stå på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ETC
betonar viklen av att om en avsevärd energibesparing skall kunna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1716>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1717>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>427</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nås
utöver den redan uppnådda måste också kunskapsutveckling komma till stånd på
högskolorna. Sådan kunskapsutveckling kräver avsevärd stabilitet när det
gäller tillgång till basresurserna för gmndläggande och tillämpad forskning.
Högskolomas resurser är helt otillräckliga för att täcka de behov som kan fömtses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att kunna utnyttja hittills uppbyggd kunskap och kompetens vid högskolorna och
utveckla dessa behövs därför forskningsmedel i störte omfattning än hittills
och med större stabilitet än hittills. Detta är hell nödvändigt för atl den av
utredningen föreslagna sirategin för atl nå ambiliöst salta
energihushållningsmål skall bli lyckosam. 1 synnerhet är della relevanl i ett
längre tidsperspektiv då alltmer sofistikerade insatser krävs för yllerligare
energibesparing.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>CTH,
sektionen för arkitektur anför bl. a. följande. Relationen bebyggelse-brukare-teknikanvändning
är en central aspekt inom ämnet arkitektur. En salsning på energiinriklad
arkitektur-forskning är väl moliverad. Syftet bör vara att konkretisera
kunskaper om variationer i lokala förhållanden, och hur dessa kan hanleras vid
genomförandet. Vidare erfordras utvärdering av systemfrågor, villkor för
teknikval och följder av lekniktillämpning. Sådana kunskaper behöver komma i
paritet med rådande kunskaper om enskilda värmetekniska komponenter. En viklig
aspekt, som i princip är outforskad, utgör arkitekturens estetiska värden, och
hur dessa kan bevaras, förhöjas eller utgöra begränsningar vid genomförandet
av energihushållningsprogrammet. Bmkarkrav, bmkarmedverkan och beslutsprocesser
vid planering och genomförande mäste ocksä ägnas stor uppmärksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KTH
redovisar följande. Erfarenheterna från t.ex. högskoleprojektel i vilket vi
medverkar visar också att det är förenat med betydande svårigheter att uppnå
gott resuhat i alla hus. Högskoleprojektet är en stort upplagd undersökning för
atl bestämma de faktiska spareffekierna av olika åtgärder. I etapp </span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II </span><span style='font-family:Verdana'>som
nu pågår ingår totalt ca 400 slumpvis utvalda hus. I etl 50-tal uiförs s.k.
åtgärdspaket och i etl 90-tal installeras värmepumpar. Del samlade resultatet
förväntas föreligga under år 1986 men redan nu föreligger preliminära resultat
från ett 50-tal hus. Tendensen i dessa resultat överensstämmer väl med den
från molsvarande studier i högskolepro-jektels etapp 1 som slutredovisades år
1981, nämligen att skillnaden i sparresultat mellan enskilda hus är belydande.
För samma ulförd åigärd erhölls i somliga hus myckel bra besparing medan den i
många hus blev ringa eller t. o. m. uteblev. Det krävs därför enligt vär
uppfattning betydande insatser vad avser ulbildning, forskning och information
för atl säkerslälla goda resultat. Det kan inte nog understrykas att varje
byggnad är unik. Det krävs att med god kunskap och noggranna förundersökningar beslula
om rätt åtgärdspaket. För atl uppnå varaktiga slora besparingar erfordras
omfattande byggnadstekniska ålgärder som måste kombineras med väl avvägda instailationstekniska
åtgärder. Del tekniska älgärdspake-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1718>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1719>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>428</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tet måste i sin tur åtföljas av ålgärder för bmkamas och driflspersonalens
medverkan i energisparandet. Det behövs goda incitament eller styrmedel för
denna medverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lunds universitet betonar behovet av fortsatt satsning på
forskning och utveckling för att uppnå sparmålet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industrigruppen för lätt byggeri anser alt ett fortsatt
kraftfullt forskningsarbete säväl i stalig regi som hos byggbranschförelagen måsle
genomföras och bör inrikas både på teknik och ekonomi. Våra högskolor och
andra tekniska undervisningsanstalter bör ägna större uppmärksamhet åt problem
och dess lösningar vid reparation, underhåll och ombyggnad i kombination med
energisparåtgärder inom det befintliga byggnadsbeståndet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>IVA erinrar om all akademien i andra sammanhang påpekat,
och vill här ånyo understryka, att behoven av selektivt FoU-stöd är små,
eftersom den energiteknik som år 1984 är hell eller delvis tekniskt och
kommersiellt etablerad är tillräcklig för all tillgodose Sveriges energibehov i
ett trettioårigt perspektiv. Statens insatser för atl främja energirelaterad
forskning bör i främsta mmmet i stället ske genom all industrins egen forskning
underlättas med generella medel och via anslagen till högskolorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Swedisol betonar angelägenheter av fortsatt satsning pä FoU
för ny energileknik. Foskningen bör inriktas mot utveckling av små, anpassade
energitillförselsystem - värmepumpar, elc. Fjärrvärmen måste anpassas till
minskad effekt- och energianvändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8.4 Experimenlbyggande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Negaliva eller tveksamma till fortsatt experimentbyggande
är följande remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>IVA instämmer inte i rådets synsätt att omfattande
experimentbyggande hör till de mest väsentliga förutsättningarna för en
framgångsrik forskning-och utvecklingsverksamhet. I stället förordar akademien
att ny teknik som behöver prövas i fullskalemodell garanleras PoD-slöd, av
engångskaraktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slatens provningsanslalt redovisar bl.a. följande: I flera
avsnitt nämns den omfattande experimentbyggnadsverksamhet som bedrivits under
ett antal år. Denna har varit mycket värdefull och givit många goda resullat
och bör på vissa områden fortsätta. Samtidigt kan konstaleras att bl. a. på
solvärmesidan många fullskaleexperiment givit magert resultat både vad gäller
anläggningarnas prestanda och den vetenskapliga kvaliteten på utvärderingen.
Det är vår erfarenhel att det brister påtagligt i planeringen av många projekt.
Utvärderingsinsatsen överensstämmer inte med projektets målsättning. Flera experiementbyggnadsprojekt
har givit begränsat resultat till följd av brislfälliga komponenter och
bristande funktion hos anläggningen som sådan. Vi vill i delta sammanhang
understryka vikten av att en noggrann kontroll sker under bygg- och
installationsskedet så atl anlägg-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1720>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1721>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>429</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ningen
har avsedd funktion när utvärderingen ska påbörjas. Provningsanstalten vill starki
trycka på att experimentprojekten är en del i den utvecklingsgång som
illustreras under mbriken "Forskning, ulveckling och experimentbyggande"
(s. 314-315). Delta innebär alt forsknings- och utvecklingsinsatsema för atl
uppnå ett effektivt energiutnyttande bör genomföras stegvis frän idé till
praktisk lillämpning. En för tidig fullskaleprovning kan ge ett dåligt utfall
och kan innebära atl en riktig idé inte får någon praktisk tillämpning. 1 den
aktuella kedjan ingår som viktiga komponenter tidigare erfarenheler, beräkningsmässig
analys, komponentprovning i laboratorium, utvärdering av delsystem i
laboratorium eller provhus. Detta visar att forskningsresurser måsle läggas
såväl pä teoretiska utvärderingar som laboralorieprovningar och provhus. I
vissa fall är utvärdering i experimentbyggen lämpligt. Satsningen på det
sistnämnda bör slå lillbaka jämfört med andra satsningar. Motiven är stora koslnader
jämfört med andra led i kedjan, som kan ge resultatet på elt effektivt sätt
genom en etappvis genomförd utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
RRV saknas i rapporten en redovisning av såväl hur mycket som hittills satsals
på experimentbyggande som hur stor del av lånen som har gott till projekt som
är lönsamma eller inom en snar framtid kan förväntas bli lönsamma. Bristen pä
ekonomisk redovisning och bedömningar av den framUda omfattningen av FoU och
experimentbyggande inom energisektorn gör att RRV inte anser det vara möjligt
att la slällning till de överväganden och förslag som presenteras i rapporten
i dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SIB
anför bl.a. följande. BFR bedömer genomgående resultaten frän
experimentbyggnadsverksamheten som mycket positiva och anser även att denna
verksamhet skall prioriteras framöver. BFR redovisar inle någol underiag för
sitt ställningstagande i denna fråga. SIB hänvisar till andra sludier som anges
belägga brisler i den hittillsvarande verksamheten och anser att man måste
samordna dess fortsättning sä att erfarenheterna från misslyckade satsningar
tas tillvara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efn
anför: I perspektiv av den stora satsning i form av resurser och sakkunniga och
med den framätsyftande inriktning, som kännetecknar Energi 85, finner Efn det
överhuvud taget anmärkningsvärt atl effektivitetsaspekter ej uppmärksammats
närmare. Den självkritik av genomförandet av fullskaleexperiment och därav
följande krav på bl.a. förbättrad ulvärdering, som BFR formulerar på s. 199,
uppskattas dock i detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Posiiiva
till fortsalt eller utvidgat experimentbyggande är nedanstående remissinslanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>HSB
vill framhålla vikten av att man inte i ett för tidigt skede genom information
och med ekonomiska styrmedel introducerar ny energiteknik i slor skala.
Erfarenheterna av bl. a. solvärmesatsningen, tätningsvågen och minskning av venlilalionsluftflödena
visar vilka ekonomiska och miljömässiga problem fastighetsägarna kan drabbas
av, om myndigheterna är alltför</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1722>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1723>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>430</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>optimistiska i sin tilltro till ny teknik. Inom
värmepumpområdet finns flera applikationer som innebär risker för all
anläggningarna inle kommer att fungera som avsett. Alltför optimistiska
dimensioneringar av l.ex. bergvärmeanläggningar kan medföra stora problem för
fastighetsägarna. Det är i detta sammanhang viktigt att resurser skapas för
experimentbyggande och provningar samt grundliga utvärderingar för att få fram
dimensioneringsunderlag m.m. för olika anläggningstyper. Det bör, utgående
från sådana resultat, vara möjligl alt få en "standardiserad"
egenskapsredovisning av de system som fabrikerna erbjuder. Delta skulle vara
till hjälp för fastighetsägama vid systemvalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt VUhelmina kommun bör med slalliga medel fortsatt
satsning ske på experimenlbyggande och utprovning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Malmöhus län instämmer i förslagel om en
kraftfull satsning pä bl. a. experimentbyggande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsbostadsnämnden i Kopparbergs län delar utredningens
uppfattning att del är viktigt alt experiment- och demonstralionsverksamheten
får fortsätta i en ordentlig omfattning. Bortsett från projekt av enklare demonstrationskaraktär,
som bör finnas pä mänga plalser i landet, bör experimenten inom
energihushållningssidan fortsättningsvis kunna koncentreras till några fä projekl
i landet. Projekten bör därvid omfatta kvarterslösningar och studier inom
planeringsprocessen, kommunal medverkan, brukarmedverkan, ägarmedverkan,
driftsprocessen m. m. Genom att begränsa antalet projekt kan man därvid kraflsamla
alla lillgängliga resurser lill nägra få ställen och därmed även tillskapa
viktiga informationscentraler för energisparandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Näringslivets byggnadsdelegation menar atl bidrag till
prototyp- och demonstrationsanläggningar (s.k. PoD-anläggningar) kan vara väl
motiverade. Här gäller det teknik som är kommersielll gångbar men som p.g.a.
avsaknad av drifterfarenheter kan ha svårigheter atl introduceras på marknaden.
Stöd som resulterar i dessa drifterfarenheter skulle därför underlätta
introduktionen. Det är av samma skäl betydelsefullt alt fler än en anläggning
erhåller dessa PoD-bidrag så atl drifterfarenheterna blir tillförlitligt
verifierade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ForlF säger sig ha avsevärda erfarenheler inom
energiförsörjningsområdet och speciellt av att planera energianvändningen sä
att del lotala energisystemet blir så effektivt som möjligt. Verket är berett
alt undersöka om det finns lämpliga experimentprojekt inom försvarsmaktens
byggnadsbestånd där ny teknik inom nybyggnads- och ROT-projekt kan fillämpas.
Erfarenhet frän sådan verksamhet kan snabbt resultera i praktiskt lillämpbara
åtgärder för effektivare energianvändning inom bebyggelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens planverk anser att kraftfullt samhälleligt stöd
krävs för bl.a. prototyp- och demonslrationsanläggningar för alt
energisparplanen skall kunna genomföras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1724>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1725>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>431</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.8.5 Inlroduklionsslöd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
om att införa ell inlroduklionsslöd i syfte att skapa marknader för ny teknik
har mött blandad kritik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SIND
anför. I de fall kortsiktiga åtgärder som direkt påverkar marknaden för utmstning
bedöms angelägna frän energipoliliska ulgångspunkler är det av synnerligen stor
vikt all de ligger i linje med den i energihushållningsplanen annonserade
långsiktiga politiken. Industriverket är inte övertygas om att ett
införandestöd skall gälla jusl de tre angivna områdena (värmepumpar, solvärme,
energilager). Statsmakterna bör i förväg klart ange "spelreglerna"
för ett införandestöd både vad gäller inriktning, omfattning och utsträckning
i tiden och därvid beakta de induslripolitiska effekterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Gävleborgs län anser alt om införandet ska få större genomslag krävs att
detta samordnas med andra stöd/restriktioner som nu finns på energiområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>VUhelmina
kommun anser att lånemöjligheterna måsle förbättras så att initialskedet
underlättas i fråga om installationer med ny teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rörfirmornas
riksförbund framhåller atl introduktionsskedet för värmepumptekniken ännu inte
är passerat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>VatlenfaU
anser att trots risken med att marknadsinförandet av små värmepumpar temporärt
begränsas om nuvarande stöd avvecklas, bör detta ske. Den skärpta konkurrensen
mot andra uppvärmningssystem skulle bidra lill en stmkturrafionalisering av
värmepumpbranschen, och lägre priser genom längre serier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
värmeverksföreningen menar att subvenlioner eller särskilda finansieringsvägar lill
åtgärder som i huvudsak kan vänlas vara lönsamma bör försvinna. Inte heller bör
åtgärder i form av utvecklad men ej konkurrenskraftig leknik erhålla stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Swedisol
anser att marknadsinförande av ny energiteknik - värmepumpar - inte bör
subventioneras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.8.6 Ekonomiskt
stöd — sysselsättningsfrämjande syfte</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>AMS
anför bl.a. följande. Energibesparande åtgärder i kombination med reparation
och ombyggnad utgör enligt rådet en viss kompensation för den minskade
sysselsättningen i nyproduktionen. Denna sysselsättningsminskning har drabbat
främst byggnadsarbetarna i skogslänen. Styrelsen delar därför rådels
uppfattning att det kan vara motiverat att från arbetsmarknadspolitisk
synpunkt tidigarelägga sådana arbelen i områden med hög byggarbetslöshet och
samtidigt åstadkomma väsentliga energibesparingar. Styrelsen vill därför
understryka vikten av att ett energisparstöd ges en sådan allmän utformning att
energisparinvesieringar kan stimuleras i konjukturlägen då förstärkning av
sysselsättningen är påkallad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vilhelmina
kommun anser alt lån och bidragsmöligheter måste ses över i första hand när det
gäller offentliga byggnader och lokaler. Sysselsätlning-</span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>28 Riksdagen I984I85. 1 saml. Nr
120. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1726>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1727>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>432</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en skulle enligt kommunens mening kunna förbättras inom
byggsektorn om någon form av stöd infördes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rörfirmornas riksförbund, som menar atl generella direkta
bidrag bör avskaffas på sikt, anser att man bör behålla möjlighelen all i vissa
regioner och under viss lid lämna statliga bidrag till energisparålgärder för
alt kunna stimulera sysselsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8.7 Energiskatter - skatter - taxor - priser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIND menar att energibeskattningen bör vara det viktigaste
styrmedlet. Marknaden bör i huvudsak styras med energipriserna och endasl i
särskilt motiverade fall med direkla marknadsingrepp, lyp införandeslöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del enligt Riksbyggens uppfallning bästa styrmedlet i
fortsättningen är prisel på energi. Del är med delta som den långsiktiga
energisnåla samhällsstrukturen kan byggas upp. 1 priset inkluderar vi skatter.
Kommunernas planering är vidare elt slyrmedel som om det hanteras på rält sätt
kan bli effektivt. Fömtsättningen är då atl den tvisl som så ofta uppstår
mellan produktion och sparande kan lösas så atl inte konsumenterna måste betala
för förvuxna Qärrvärme verk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges induslriförbund vill mycket bestämt avvisa
förslaget om slyr-medelsskalt eftersom del drastiskt hämmar den svenska
industrins konkurrenskraft. I stället bör snarasl en avveckling av den
nuvarande för svensk induslri konkurrenshämmande energibeskattningen komma till
stånd och den framtida energibeskattningen i stället hell ske inom ramen för
mervärdeskatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8.8 Typgodkännande etc.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens provningsanslalt anför. I anslutning lill att
normer alltmer formuleras som funktionskrav får typgodkännanderegler och
exempel på godtagbara lösningar ökad betydelse som hjälpmedel både vid lokala myndighelers
granskning men också för utveckling av produkters funktion och konstruktion
inom energiområdet. Provningsanstalten vill understryka vikten av en väl
fungerande typprovnings- och typgodkännandeverksamhet. Forskning och
utveckling i anslutning till framtagande av typprov-ningsmetoder och lypgodkännanderegler
kommer i de flesta fall tillverkarna tillgodo i form av ökad kunskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Industrigruppen för lätt byggeri anför att en fortsatt
utveckling av planverkets typgodkännandeverksamhet kan underlätta arbetet för
många parter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.8.9 Svensk byggnorm (SBN)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsbostadsnämnden i Kristianstads län kan bekräfta att
det är mycket vanligt i småhusärenden att de lånefillägg som ges för bättre
isolering utnyttjas för att öka isoleringsQockleken utöver byggnormen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsbostadsnämnden i Malmöhus län anför bl.a. följande.
Planverket</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1728>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1729>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>433</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>har
försökt bedöma effeklerna av verkets styrmedel och konstaterar alt det är svårt
att bedöma i vilken utsträckning normkrav styr eller påverkar utvecklingen.
Länsbostadsnämnden vill i detta sammanhang endast framhålla viklen av alt normkrav
finns för att garanlera en miniminivå. Att andra slyrmedel, l. ex. ekonomiska,
leder till atl normkravet ofta överträffas, innebär inte att normen kan
undvaras. Liknande synpunkter framförs av länsbostadsnämnden I Norrbottens län
som anser atl elt skäl till atl normera bör bibehållas är att de ekonomiska
styrmedlen dels ändras mycket ofta och därför i framtiden kan tänkas bli
mindre effektiva, dels inte läcker alla typer av byggnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
planverk finner atl krav i SBN är en viklig förutsättning för atl nya byggnader
skall bli energisnåla och förhindra alt negaliva bieffekter av energisparandel
uppkommer. Ökade resurser kommer alt behöva sättas in för framtagning av
produktregler för förlillverkade produkter som kan typgodkännas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
mycket stor utsträckning är krav i SBN tillämpliga både vid ny- och ombyggnad.
Speciellt gäller detta bestämmelser som syftar till hälsoskydd, miljöskydd och
förebyggande byggskador. En konsekvens kan dock vara atl bygglov för
ombyggnadsåtgärder kan fordras i något större utsträckning än f n. Planverket
erinrar om att det tidigare har framfört att bygglov borde krävas vid ändring
av uppvärmningssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Planverket
anser vidare atl ulredningen alltför summariskt behandlat byggnormernas effekt
pä energisparandet. SBN har bidragit till att minska energianvändningen i nya
byggnader sedan 1977 med ca 10 % i bostäder och mer än så i lokaler. Härtill
kommer den informativa verkan av normerna, som klarare än något annat
styrmedel förmedlar regerings och riksdags beslutsamhet alt spara energi i
nybyggnad. Vidare har normerna utgjort upplaget för den hävstång som
bostadsstyrelsen använt för all med finansiellt slöd höja husens energistalus i
de vikligasle egenskaperna som föreskrivs i SBN.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Planverkel
anser att föreskrifter i SBN (PBL) i form av funkUonskrav för begränsning av
energibehovet hos nya byggnader är del effektivaste styrmedlet för all
åstadkomma mycket energisnåla nya byggnader utan onödig detaljreglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Malmöhus län anser det angeläget att statens planverks
energihushållningsnormer i SBN, där krav på utformningen i energibesparande
syfte anges, förnyas i takt med och anpassas till energiforskningens rön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
trähusfabrikers riksförbund menar att en framtida byggnorm, som anger lägsta
godtagbara nivå, kan behövas för att bl.a. hindra illojal konkurrens med
kortsiktigt, billigare produkter. Den fyller också ett behov som referens, bl.
a. för att beskriva produkternas egenskaper. Normen får inte vara så detaljerad
som dagens, då det kan verka hämmande på produktionsutvecklingen. Den bör i
stället inriktas på byggnadens toiala energiförbrukning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1730>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1731>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>434</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energihushållningen
i byggnader får inte heller forceras genom högt ställda normkrav. Tekniska lösningar
i byggnader behöver lång utvecklings- och prövningstid för alt man skall hinna
upptäcka och förebygga oförutsedda brisler i konstmklionerna eller
biverkningar, såsom fukt och frost i ylterskalet, ohälsosam inomhusmiljö o. dyl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Näringslivets byggnadsdelegation är det i första hand ekonomin som ska styra energihushållningsålgärdernas
omfattning och inriktning och inte samhället i form av planverk och
byggnadsnämnder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av detla
följer att det egentligen inle längre behövs några beslämmelser i
byggnadslagen/byggnadsstadgan eller offentliga byggnormer om energihushållningsåtgärder.
Nuvarande krångliga och detaljerade kapilel (främsl kapitel 39 och delar av
kapitlen 35 och 45) om energi i SBN 1980 bör alltså kunna utmönstras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
optimala energihushållnings- och ROT-åtgärderna för befintliga byggnader är
inte lika för alla byggnader. Varje byggnad är unik. Detta gaktum är ett tungt
vägande skäl för att det, åtminstone när del gäller åtgärder i det befintliga
byggnadsbeståndet, inte ska finnas några centralt utformade och generelll
gällande energihushållningsnormer. Det torde inte finnas någon som har
kompetens att formulera sädana generellt gällande regler som är entydiga och
meningsfulla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Svenska byggnadsentreprenörsföreningen medför centralt ulformade detaljerade
byggregler en tendens till minskat utnyttjande av den byggandes egna kompetens
och ansvarskänsla. Det finns en risk för atl känslan "Gör jag bara som det
står i Svensk byggnorm, så blir allt bra" sprider sig, varvid riskema för byggskador
och olämpligl ulformade byggnader (t. ex. små fönsterylor) ökar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksanlikvarieämbelel
anser alt i avvaktan på att ett varsamhetskrav vid bostadsförbättring införs i
byggnadsstadgan i samband med att den nya plan- och bygglagen träder i kraft
bör ett klart motivutlalande för varsamhetskravet införas i en ny energihushållningsplan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Sammanställning av remissyttranden avseende den nya teknikens möjligheter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.1
Remissförfarandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttrande över BFR:s rapport (G26:1984) Energi 85 -energianvändning i
bebyggelse avgetts till industridepartementet vad avser den nya teknikens
möjligheter (dvs. avsnitten 1 -4, 8-14 samt de delar av avsnitt 15 och 16 som
avser Sol 85-programmet). Yttrande har avgetls av fortiflkationsförvaltningen,
överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF), Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut (SMHI), konsumentverket, riksantikvarieämbetet, statens
naturvårdsverk, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), bostadsstyrelsen, Sveriges
geologiska undersökning (SGU),</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1732>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1733>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>435</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>statens
energiverk, energiforskningsnämnden (Efn), statens vattenfallsverk, styrelsen
för teknisk utveckling (STU), statens provningsanstalt, riksrevisionsverket
(RRV), statistiska centralbyrån (SCB), statens institut för byggnadsforskning (SIB),
statens industriverk (SIND), tekniska högskolan i Stockholm (KTH) - som
bifogar yttranden från arbetsenheten för energihushållning i byggnader samt
institutionerna för kemisk teknologi och för fysikalisk kemi -, Lunds
universitet (LTH) som bifogar yttranden från sektionsstyrelserna vid
sektionerna för väg- och vattenbyggnad resp. arkitektur, Chalmers tekniska
högskola (CTH) som bifogar yttrande frän energilekniskt cenlmm (ETC),
forskningsrådsnämnden som yttrar sig över betänkandena (SOU 1984:61) I stället
för kärnkraft, (SOU 1984:76) Samordnad kärnavfallshantering, och
departementspromemorian (Ds UD 1984:5) Fusionsenergi - forskningssamarbete med
EG i samma yttrande. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), Föreningen Sveriges
Energirådgivare, Hyresgästernas Riksförbund, Stockholms kommun, Uppsala kommun,
Jönköpings kommun, Ljungby kommun, Göteborgs kommun. Tidaholms kommun.
Filipstads kommun, Åre kommun. Landstingsförbundet, Näringslivets Byggnadsdelegation
(NBD), Riksförbundet Energileverantörerna (REL), Rörfirmornas Riksförbund som
yttrar sig över rapporten (1984:2) Energihushållningsprogrammets effekter i
samma yttrande. Svenska Byggnadsarbetareförbundet, Svenska
Byggnadsentreprenörföreningen (SBEF) som yttrar sig över rapporten (1984:2)
Energihushållningsprogrammets effekter i samma yttrande och i övrigl hänvisar
till yttrande från NBD, Svenska Elverksföreningen, Svenska kommunförbundet.
Svenska Kraftverksföreningen, Svenska Värmeverksföreningen, Sveriges
Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), Svenska Arkitekters Riksförbund (SAR),
Sveriges Energiföreningars Riksorganisation, Sveriges Fastighetsägareförbund,
Sveriges Industriförbund som yttrar sig över rapporten
Energihushållningsprogrammets effekter i samma yttrande och i övrigt ansluler
sig till yttrande från NBD och Sveriges Villaägareförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dämtöver
har byggnadsstyrelsen, statens planverk, statens institut för
företagsutveckling (SIFU), Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer, HSB:s
riksförbund, Växjö kommun, Kristianstads kommun, Malmö kommun och Vilhelmina
kommun avgett yttranden till bostadsdepartementet som i viss utsträckning berör
den nu aktuella delen av BFR:s rapport. Av denna orsak inbegrips således även
delar av dessa yttranden i föreliggande remissammanställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.2
Beskrivning av den tekniska utvecklingen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser anser att rapporten ger en värdefull och lättillgänglig
beskrivning av kunskapsläget och den tekniska utvecklingen inom värmepumps- och
solvärmeområdet. Enligt konsumentverkets uppfattning utgör rapporten vad gäller
de tekniska frågorna en värdefull och i olika sammanhang användbar
dokumentation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>29 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 120. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1734>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>436</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
kommunförbundel anser att rapporten på etl överskådligt sätt redovisar
resultaten från etl omfattande utrednings- och ulvecklingsarbete. Rapporten
ger en sammanfattande och nära nog hehäckande bild av de senaste årens
utveckling inom viktiga delar av energiområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kristianstads
kommun har funnit rapporten vara en värdefull sammanställning av i dag känd
teknik och dess tillämpning som kan tjäna som vägledning för beslut på alla
nivåer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Landstingsförbundets bedömning är BFR:s förslag väl ägnade att främja en
önskvärd utveckling inom området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
provningsanstalt vill särskilt framhålla alt utvärderingen genom sättet att
bearbeta och redovisa uppdragen med stor vikl på samordning ger en god samlad
bild av energianvändningssituationen i bebyggelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avvikande
bedömningar görs på vissa punkter av ett antal remissinstanser. Bl.a. anser
statens energiverk atl BFR överskattat potentialen för frånluftsvärmepumpar. STU
invänder mot beskrivningen att värmepumpens användning inom industrin för lågtemperaturvärme
skulle ha försummats. Malmö kommun framför kritik mot BFR:s beskrivning av den
nya teknikens ekonomiska konkurrenskraft och funktion, i synnerhet vad avser
värmepumpar. Man framhåller att flera studier i kommunen och erfarenheter från
verkliga anläggningar mycket klart visar att många vär-mepumpfillämpningar har
stora driftproblem och bl.a. därför får dålig lönsamhet. SABO påpekar att introdukfionen
av värmepumpstekniken inte alllid har gått problemfritt. Statens planverk,
Jönköpings kommun och Svenska Värmeverksföreningen anser att rapporten har en
överdriven filltro till värmepumpars förmåga att konkurrera med andra
alternativ för byggnadsuppvärmning. Vidare vänder Svenska Värmeverksföreningen
och REL sig mot beskrivningen atl "värmepumpar i eller nära huset i regel
ger lägre energikostnader än värmepumpar i Qärrvärmenät". REL anser det
också tveksamt all förutsättningarna för värmelager är goda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
institutionerna för kemisk teknologi och fysikalisk kemi, KTH framför kritik mol
BFR's beskrivning av den tekniska utvecklingen inom värmelagringsområdel. Man
anser att aspekten säsongsvärmelager överbetonats, på bekostnad av termokemisk
energilagring. Vidare framhålls atl sambandet mellan termokemisk energilagring
och absorpfionsvärmepum-par dåligt framgår av rapporten. CTH har genomfört en
utförlig granskning av rapporten och bifogaren rad detaljanmärkningar av
teknisk natur. CTH drar slutsatsen att många av de påtalade bristema har sin gmnd
i Udsbrist vid framlagningen av rapporten, som därför inte speglar underlagets
omfattning och kvalitet. Detta fyller höga anspråk på djup och bredd. Del hade
anför CTH t. ex. varit värdefullt om man lyft fram och tagit ställning till
både de gemensamma slutsatser och de åsiktsbrytningar som onekligen måste
finnas. Man spårar i stället en tendens till en allmänt utslätande
teknikbeskrivning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1735>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1736>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>437</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.3
Speciella problemområden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Även
om flertalet remissinstanser inte har några anmärkningar mot BFR:s beskrivning
av den nya teknikens utveckling anser man i många fall att vissa aspekter inte
behandlats i tillräcklig oinfatlning i rapporten. Detta gäller exempelvis de
ekonomiska kalkylerna där kritik framförs av konsumentverket, bosladsstyrelsen,
STU, RRV, KTH, CTH och IVA.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>SMHI,
SIB och LTH saknar en analys av möjlighetema till passivt solvärmeutnyUjande
och av lokalklimalets inflytande över energianvändningen. En utförligare
beskrivning av den nya teknikens konsekvenser för de boende önskas av
konsumentverket, statens provningsanstall, SIB, CTH och SAR.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Även
om Sol 85-programmet endast omfattat solvärme, värmelagring och
värmepumpsteknik anser vissa remissinstanser alt även annan ny teknik borde
behandlats i jämförande syfte. Detta gäller bl. a. trädbränslen (KTH, Ljungby
kommun. Tidaholms kommun), gas (LTH, Göieborgs kommun) och processvärme
(Uppsala kommun).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
energiverk, Efn, SIB och forskningsrådsnämnden saknar en utvärdering av olika
styrmedels effekter och en beskrivning av olika aktörers inflytande över
utvecklingen. CTH anser att rapporten skulle vunnit på en kritisk, ingående
granskning av hittillsvarande forskning och en diskussion av tidigare
målformuleringar och hur de uppfyllts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Liknande
synpunkter framförs av Efn som efterlyser en analys av ge-nomslagskraflen av
olika slag av FoU-insatser och av effeklerna av det av BFR administrerade FoU-stödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>En
vidare diskussion kring avvägningen mellan energihushållningsåtgärder och
tillförselåtgärder efterlyses av bl.a. RRV, byggnadssryrelsen och Svenska kommunförbundel.
Värmepumpsteknikens och övrig eluppvärmnings inflytande över den framtida
elanvändningen borde enligt CTH, LTH och Ljungby kommun ha belysts ytteriigare.
Här borde också olika alternativ till eldrift enligt CTH diskuterats
ytterligare. Bland de övriga aspekter som remissinstanserna önskat en
utförligare beskrivning av märks den nya teknikens sysselsättningseffekter
(AMS) och effekter på kulturhistoriskt värdefulla byggnader (riksantik\'arieämbetet).</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fråga som tas upp i Energi 85 och som i mycket hög grad uppmärksammats av remissinstansema
är risken för konflikter mellan utbyggd Qärrvärme och användning av värmepumpar
och annan energibesparande teknik. Alt sådana konflikter kan uppstå poängteras
av bl. a. fortifikations-förvaltningen, byggnadsstyrelsen, statens
provningsanstalt, KTH, IVA, Föreningen Sveriges Energirådgivare, Malmö kommun, NBD
och Sveriges Energiföreningars Riksorganisation. RRV och SIB anser att denna
fråga borde ägnats större uppmärksamhet i rapporten. SIB anför att "i den
mån som konflikter uppstår beroende på att parterna helt enkelt har olika
intressen kan detta knappast lösas med planer. En huvudfråga är i vad mån</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1737>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1738>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>438</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>del finns konflikter och suboptimemingar som inte bara
beror av informationsbrist. I BFR:s rapport diskuteras inte della. Där fömtsätts
att planering och samordning löser problemen".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>All ett fortsatt energisparande delvis kommit att stä i
strid med värmeplanema i elt antal kommuner poängleras särskilt av Svenska
Fastighetsägareförbundet och NBD i vars yttrande SBEF och Sveriges Induslriförbund
instämmer. Slockholms kommun å andra sidan anser atl Qärrvärmen inte givits en
allsidig belysning i Energi 85.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Energi 85 betonas behovet av att temperaturniväerna i vårmedistribu-tionssystemen
sänks. I detta sammanhang påpekar SABO följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"En sänkning av medeltemperaturen i ett värmesystem
är möjlig på grund av överdimensioneringen och den minskning av effeklbehovet
som uppstår till följd av energisparåtgärder. En och samma medeltemperatur kan
emellertid uppnäs med olika lemperaturfall mellan fram- och returledning och
därmed sammanhängande olika flöden. Etl lilel lemperaturfall svarar därvid mot
ett stort flöde och ett stort temperaturfall mot ett litel flöde. Det senare allernativet
är enligt SABO att föredra. Även om detta system utnyttjar en högre framledningstemperalur
är det ändå på grund av den lägre returtemperaturen ett lågtemperalursystem.
Detta framgår inte alltid utan ofta förknippar man ett lågtemperalursystem
enbart med en låg framledningstemperalur vilket således inte är helt kortekt."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.4 Önskvärd uppföljning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I likhet med BFR betonar etl stort antal remissinstanser
behovet av utbildning, information och rådgivning vad avser nya
uppvärmningssystem och energihushållningsålgärder. Att utbildningsbehovet är
stort i synnerhet för personal som sysslar med drift och underhåll av
uppvärmnings- och ventilationsanläggningar poängteras av bl.a. statens
provningsanstalt, Malmö kommun, Vilhelmina kommun. Rörfirmornas riksförbund och
SABO. Sveriges Industriförbund framhåller i detla sammanhang följande: "Vi
vill passa på att ytterligare understryka påpekandet i NBD:s yttrande om atl
det är synnerligen angeläget atl rådgivning och information ges av personer med
hög och adekval kompetens. Här besitter exempelvis ingenjörskonsulter ett
mycket brett kunnande som bättre borde tillvaratas. Del vore därför olyckligt
om kommunens energirådgivare favoriserades genom särskilda åtgärder i stället
för att konkurrens på lika villkor fick råda."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAR betonar behovet av efterutbildning inom energiområdet
för arkitekter. Tidaholms kommun och Göteborgs kommun anser atl BFR nu bör
prioritera arbetet med att få ut sina kunskaper till beslutsfattare och byggbranschens
anställda. För att öka tillgängligheten av fort- och vidareutbildning bör
enligt SIFU ekonomiskt stöd till energiutbildning utgå även fortsättningsvis.
Tidaholms kommun föreslår att man bygger upp regionala informationssystem, typ Bygginfo,
som med jämna mellanmm kan lämna information kommunvis.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1739>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1740>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>439</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 samband med kravet på utbildningsinsatser tar statens
energiverk, slatens provningsansiaU och HSB upp behovet av leknisk utvärdering
och provning. Statens provningsanstall anför alt teknisk utvärdering och provning
av produkter och system är en avgörande faklor för utveckling och introduktion
av ny teknik eller teknik i nya fillämpningar. Behovet av insatser för
metodutveckling och provningsresurser bör därför beaktas yllerligare. Särskilt
stöd för provning i såväl utvecklings- som inlroduk-Uonsskede bör övervägas.
Insatserna måste omfatta såväl energiteknisk som annan relevant utvärdering
inom l.ex. beständighet, miljö och olika bieffekter. Detta gäller särskilt för
ny leknik och i ROT-tillämpningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Byggnadsarbetareförbundet framhåller betydelsen av
att åtgärder vidtas för atl garantera att energisparålgärderna genomförs på
ett yrkesmässigt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En uppföljning av de miljöproblem och hälsoeffekter som
kan uppstå i samband med tillämpning av nya byggmetoder och nya tekniska system
efterlyser konsumentverket, statens naturvårdsverk, statens energiverk, statens
provningsanslalt, SIB, Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer, Göteborgs
kommun, Uppsala kommun och Stockholms kommun. Kostnaden för dessa
undersökningar bör enligt statens nalurvårdsverk i sin helhet integreras i det
program där teknikutvecklingen las fram. Som exempel på frågor som bör
behandlas nämns framtagande av andra arbetsmedier än freon och mindre giftiga korrosionsinhibitorer
och köldbärarvätskor, samt begränsning av buller från framför allt uteluftvärmepumpar.
Även andra exempel på miljöproblem som bör ägnas större uppmärksamhet ges av
remissinstanserna såsom förekomst av mögel och radon samt effekter på inomhusklimatet
bl. a. vid passivt solvärmeutnyttjande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SCB konstaterar atl nya uppvärmningssyslem och ny teknik
uppenbart torde komma att få en snabbt växande betydelse i landets energiförsörjning.
Mol denna bakgmnd måste del bedömas vara av avgörande vikt att på ett tidigt
stadium fånga upp dessa nya företeelser i den stafistiska informationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SGU framhåller att borrning för bergvärmesystem bör vara
anmälnings-pliktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Etl flertal remissinstanser poängterar
energiprisutvecklingens inflytande över den nya teknikens möjligheter, i
synnerhet elprisulvecklingen. Exempelvis anför Åre kommun att "en
avgörande faktor i det korta perspektivet är hur statsmakterna hanterar priser
på el i förhållande Ull andra energislag. För att kunna planera för kombinalioner
av energilösningar i ell längre perspektiv som sägs i "Energi 85" är
det ett krav, alt statens vattenfallsverk nu avger realistiska kalkyler på kort
och lång sikl för såväl vattenkrafts- som kämkraftsbaserad el. Alternativa
energislag måste kunna produceras till gentemot elkraft konkurrenskraftiga
priser. Detta innebär att de ahemativa energislagen kan behöva statligt stöd i
utbyggnadsskedet."</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1741>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1742>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>440</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hyresgästernas
riksförbund framhåller att den faktor som enligt Sol 85-simuleringarna
dominerar systemkostnaden och utgör skillnaden mellan alternativen är
energipriset. Samtidigt konslateras i modellen att ett omotiverat högl
energipris ej märkbart sänker totala energianvändningen. Förbundet drar härav
följande slutsats. "Politiska handlingsprogram som höjer energipriserna i
energihushållande syfte från ett redan högl kostnadsläge har tydligen föga
energihushållningseffekter. Prishöjningsmotivet är uteslutande av statsfinansielll
intresse. Detta förhållande har förbundet framhållit vid åtskilliga tillfallen
och Sol 85-modellen bekräftar denna slutsals."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.5
Fortsatta forskningsinsatser inom områdena solvärme, värmelagring och
värmepumpar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
de remissinslanser som yttrat sig i frågan anser en majoritet att BFR:s ansökan
om utökade resurser inom forskningsområdet inle bör bifallas. Bl.a. anför
statens energiverk alt resultaten från verksamheten inom Sol 85-programmet inte
kan motivera ett sådant förslag. Det har varit en kraftig prioritering av
området och verkel menar att det nu finns skäl för klart reducerade insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Efn är BFR:s utredning otillräcklig som underlag för en bedömning av det
erforderliga stödets omfattning och inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
anser Efn det redovisade faktaunderlaget värdefullt. En bedömning av det
berättigade i BFR:s framställning om ökad medelstilldelning till solvärmeomrädei
omöjliggörs dock enligt Efn av atl materialet saknar bl.a. en analys av genomslagskraflen
av olika slag av FoU-insatser och av effekterna av del av BFR administrerade FoU-stödet.
Materialet är därför otillräckligt för detta ändamål. Med ledning av vad som
hittills framkommit av en utvärdering inom solvärme- och värmepumpområdena,
som Efn genomfört, gör Efn emellertid följande allmänna bedömning. När det
gäller den fortsatta teknikutvecklingen på solvärmeområdet föreligger en vägvalssitulation.
En översyn och ominriklning av FoU-strategin behövs. Någon ökning av
medelsramen kan på befintligt underlag därför inte tillstyrkas. En ökning av
anslagen till värmepumpteknik avstyrks, med hänvisning till alt tekniken på
flera områden är kommersiellt etablerad. Efn instämmer också i BFR:s åsikt att
bättre kunskaper om genomförandefrågor och systemfrågor i samband med
kombinationen energihushållningsåtgärder och andra byggnads- och
installationstekniska åtgärder är angelägna. Inte heller här har Efn emellertid
underlag för atl tillstyrka en ökning av till BFR:s förfogande stående anslagsbelopp.
I sammanhanget vill Efn framhålla alt det i utvärderingsarbetet uppmärksammats
vissa förhållanden som är av stor betydelse för FoU-stödels effekfivitet. Det
gäller bl.a. hänsyn lill ekonomiska och kommersiella faktorer, behovet av
fortlöpande utvärdering av verksamheten, rollfördel-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1743>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1744>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>441</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningen mellan BFR och andra aktörer, samt behov av
enhetlig kostnads-och intäktskalkylering för utvecklingsprojekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även RRV anser att de redovisningar och bedömningar av den
framtida omfattningen av FoU inom energiområdet som görs i rapporten inte utgör
ett tillräckligt underlag för att ta ställning i anslagsfrågan. STU
ifrågasätter om det av energiförsörjningsskäl är motiverat atl fortsätta den
relativt stora satsningen på solenergi och värmelagringsteknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>IVA understryker att behoven av selektivt FoU-stöd är små,
eflersom den energiteknik som 1984 är helt eller delvis tekniskt och
kommersiellt etablerad är tillräcklig för att tillgodose Sveriges energibehov i
ett trettioårigt perspektiv. Statens insatser för att främja energirelaterad
forskning bör enligt IVA i främsta mmmet i stället ske genom att industrins
egen forskning underlättas med generella medel och via anslagen till högskolorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens nalurvårdsverk, bosladsstyrelsen, KTH, Föreningen
Sveriges Energirådgivare, Växjö kommun och Sveriges VUlaägareförbund tillstyrker
BFR:s förslag om ökade FoU-insatser. Bostadsstyrelsen efterlyser dock en stmkturering
av det framtida forsknings- och utvecklingsbehovet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Önskemål om omfördelning av resurser från solvärmeområdet
till värmelagringsområdel framförs av Svenska Värmeverksföreningen och
Stockholms kommun. Även Svenska Elverksföreningen och Svenska
Kraftverksföreningen är posiiiva till utökade forskningsinsatser inom värmelagringsområdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behovet av forskningsresurser till högskolorna betonas fömlom
av IVA även av bl.a. slatens energiverk och CTH. Växjö kommun framhåller i
detta sammanhang att en del av forskningsresurserna inom energiområdet bör
lokaliseras till högskolan i Växjö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Elt flertal remissinslanser anger olika forskningsområden
och problem som man anser bör prioriteras i det framtida forskningsprogrammet.
Inom värmepumpsområdet anser slatens naturvårdsverk att bränsledrivna värmepumpar
särskilt bör uppmärksammas. Behovet av utvärderingar av driflserfarenheter
beträffande värmepumpar och bedömning av värmepumpars livslängd betonas av
statens provningsanstalt, KTH, Jönköpings kommun och Malmö kommun. Statens provningsanstall
efterlyser också ytteriigare uppmärksamhet kring styr- och reglerproblematik i
samband med värmepumpsdrift, integrering av luftvärmepumpar i ventilationssystem
samt systemutformning för tappvarmvallenberedning. Även behovet av att
utvärdera lillståndel hos pannanläggningar och skorstenar som under elt antal
år samkörts med värmepumpar påpekas. Statens energiverk och Tidaholms kommun
anser alt ytterligare utvecklingsinsatser behövs belräffande värmepumpar i gmppcentraler.
Tekniken ligger efter i jämförelse med de små och de riktigt stora
värmepumpssystemen. Tidaholms kommun anför också atl möjligheterna att utnyttja
strömmande underkylt vatten som värmekälla bör utredas. Föreningen Sveriges
Energirådgivare</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1745>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1746>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>442</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>framhåller
att forskningsinsatserna bör inriktas på atl förbilliga värmepumparna och öka
solfångarnas hållbarhet och verkningsgrad. En satsning på större system, både
vad avser sol och värmepumpar förordas av Svenska Kommunförbundel. STU å andra
sidan betonar all solvärmetekniken också kan föras framåt genom utveckling av hell
nya system.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
betonar SGU behovel av att en gmndläggande undersökning och dokumentation av
relevanta geologiska variabler genomförs för att bl.a. bedöma möjligheterna att
ulnyUja geotermisk energi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Elt
antal remissinstanser tar också upp utvecklingsmöjligheter inom Qärrvärmeområdet.
Utveckling av metoder för att kontrollera och renovera befintliga äldre värmekulvertar
efterlyses av Tidaholms kommun och Svenska Värmeverksföreningen. Svenska Värmeverksföreningen
understryker också vikten av atl en professur i Qärrvärmeleknik inrättas.
Vidare framhåller Svenska Värmeverksföreningen att utveckling av småskalig
kraftvärmeteknik inte bör stödjas av BFR utan av statens energiverk som också
har ansvaret för kraftvärme i större skala.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rörfimornas
riksförbund vill i likhet med BFR betona att möjligheterna atl redan inom
överskådlig framtid förbällra Qärrvärmesystemens ekonomi och flexibilitet är
goda. Ett delområde inom värmepumptekniken som enligt Rörfirmornas riksförbund
bör undersökas ytterligare är s.k. "kall-Qärrvärme". Denna teknik
innebär i princip att t.ex. sjövatten eller av spillvärme värmt vatten
distribueras till byggnaderna där värme tas ur det cirkulerande vattnet med
hjälp av värmepumpar som är placerade direkl i husen. Fördelen är att den
jämförelsevis låga temperaturen i ledningarna ger små värmeförluster. Lägre
tryck och temperatur gör att billigare material och enklare isolering kan
användas vilket medför att distribulionsled-ningarna kan byggas billigare än
konventionella Qärrvärmeledningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fömlom
förslag till inriktning avseende delar av forskningsprogrammet framförs också
mera generella synpunkter av vissa remissinstanser. Således framhåller NBD all
det är viktigt alt man löser de problem i form av administrativa trögheter som
ofta uppträder vid ansökan om och fördelning av offenfiiga anslag till FoU. NBD
föreslår därför att en, eller eventuellt flera, fasta referensgmpper inrättas
med inriktning på energihushållning och energiteknik. Referensgmppens uppgift
skulle vara atl granska inkomna ansökningar, göra prioriteringar bland
projekten samt inom etl ramanslag fördela medel till projekt som bedöms
särskilt angelägna. Referensgmppen skulle vara sammansatt av företrädare för
företag och myndigheter, exempelvis med SBEF:s vägforskningsgmpp som förebild.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIB
anför atl en av svagheterna med dagens FoU-verksamhet är del ständiga prövandet
av ny teknik eller gammal teknik i nya sammanhang under korta perioder. För den
fortsatta uppföljningen och utvärderingen av effekter av energisparprogram
måste vidtagna åtgärder i bebyggelse, erfarenheter av ny teknik osv. följas
upp under längre lid. Långtidseffekterna kan av flera orsaker bli helt andra än
vad kortvariga prov visar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1747>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1748>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>443</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.6 Stöd till experimenthyggande och prototyp- och
demonstrationsanlägg<br>
ningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalet av de remissinslanser som utalal sig i frågan
tillstyrker ej ett fortsall experimentbyggande av den omfattning som BFR
redovisat. RRV och SIB säger sig sakna underlag för en bedömning i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera av de remissinstanser som ej tillstyrker BFR:s
förslag beträffande fortsatt experimentbyggande är dock positiva till en
fortsalt prototyp- och demonstrations verksamhet. Detla gäller t.ex. statens
energiverk, IVA, Tidaholms kommun och NBD.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland de remissinstanser som betonar betydelsen av ett
fortsatt experimentbyggande märkes KTH, CTH. Föreningen Sveriges
Energirådgivare, HSB, VUhelmina kommun och SAR.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.7 Introduktionsstöd till värmepumpar och
solvärmeanläggningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett fortsalt introduktionsstöd till värmepumpar och
solvärmeanläggningar förordas av statens provningsanstall, CTH, Tidaholms
kommun. Rörfirmornas riksförbund, Sveriges Energiföreningars Riksorganisation,
Fastighetsägareförbundet och Svenska Villaägareförbundet. En successiv
nedskärning av stödet anges av Svenska Kraftverksföreningen och NBD som en
lämplig lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremot anser slatens energiverk, statens vattenfallsverk,
IVA, Ljungby kommun och Svenska Värmeverksföreningen att subventioner till värmepumpar
inte behövs för en fortsatt gynnsam marknadsutveckling. Vad gäller inlroduktionsstöd
till solvärmeanläggningar är det endasl Svenska Värmeverksföreningen som direkt
anför alt stödet bör tas bort. Vissa reservationer vad gäller introduktionsstöd
till säväl solvärmeanläggningar som värmepumpar görs också av ett antal
remissinstanser. Statens energiverk anför exempelvis följande
"Solvärmesystem kan inte förväntas få någon egentlig betydelse under detta
sekel. Man bör vänta med fullskaliga demonslralionsanläggningar tills tekniken
tekniskt och ekonomiskt har reella möjligheter att komma in på marknaden. Stöd
till PoD-anläggningar bör däremot kunna utgå."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SIND är inte övertygat om att ett införandestöd skall
gälla just de tre angivna områdena (värmepumpar, solvärme, energilager).
Statsmakterna bör i förväg klart ange "spelreglerna" för etl
införandestöd både vad gäller inriktning, omfattning och utsträckning i tiden
och därvid beakla de industripolitiska effeklerna. SIND menar att
energibeskattningen bör vara det vikligasle styrmedlet. Marknaden bör i
huvudsak styras med energipriserna och endast i särskilt motiverade fall med
direkta marknadsingrepp, typ införandestöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns enligt statens vatlenfallsverks uppfattning en
viss risk, speciellt mot bakgmnd av atl oljeersättningen går så snabbt, atl en
del olje-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1749>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1750>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>444</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ersättningsaltemativ
blir överetablerade i värmesystemen. Bidragen till oljeersättningen är en
anledning till denna utveckling. Det finns en risk att man skapar krisbranscher
genom att stöden hjälper till att skapa en mycket stark och kortvarig
efterfrågan saml en ryckighet i indusirins planering. Mot den bakgmnden anser
statens vatlenfallsverk att i princip allt slöd för oljeersättande åtgärder bör
avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>HSB
vill framhålla vikten av att man inle i elt för tidigt skede genom information
och med ekonomiska styrmedel introducerar ny energileknik i stor skala.
Erfarenheterna av bl. a. solvärmesatsningen, tätningsvågen och minskning av
ventilationsluftflödena visar vilka ekonomiska och miljömässiga problem fastighetsägama
kan drabbas av, om myndigheterna är alltför optimistiska i sin tilltro till ny leknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
införandestöd anser bosladsstyrelsen all det är viktigt att hitta en balans
mellan å ena sidan insatser i form av FoU- och experimentanläggningar och å
andra sidan stöd till praktiskt byggande. Slöd primärt till FoU- och
experimentverksamhet kan bli utvecklingshämmande genom alt ny teknik får svårt atl
bli ekonomiskt bärkraftig tillräckligt snabbt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
framhåller att slora salsningar på ny energiteknik regionalt och lokalt kan
innebära hinder för andra energiformer om man vill undvika överinvesteringar inom
sektorn. RRV anser därför att det är mycket angeläget att en avvägning mellan
dessa olika satsningar kommer lUI stånd för att därigenom bättre kunna förutse
låsningar av handlingsfriheten under investeringarnas ekonomiska livslängd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Synpunkter
pä hur slödet bör förmedlas har också lämnats av ett antal remissinstanser. Bl.
a. vill AMS understryka vikten av att etl energisparstöd ges en sädan allmän
utformning all energisparinvesieringar kan stimuleras i konjunkturlägen då
förstärkning av sysselsättningen är påkallad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>REL
anser atl kommunerna bör få möjlighet att styra energistöd lill områden, där
man ur samhällssynpunkt får balans i åtgärder på både producent- och
konsumentsida. Skälet lill detta är främst en önskan att ta vara pä de lokala
kunskaper som numer finns ute i landet bl. a. på energi-och elverk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
elverksföreningen framhåller att framtida subvenUoner bör inriktas enligt den
strategi Energi 85 anger för energihushållningsåtgärder och införande av ny
teknik kopplad till åtgärder för reparation, ombyggnad eller tillbyggnad, s. k.
ROT-åtgärder.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1751>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1752>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>445</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>BUaga
24</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut av IEA:s styrelse den 24 oktober 1984 om riktlinjer
för höjning av drivmedelseffektiviteten hos nya personbilar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
har studerat IE A-rapporten om "ländervisa program för höjning av
drivmedelseffektiviteten hos personbilar i IE A-länderna". Man noterade vägtransportsektoms
betydelse för den nuvarande och framtida oljekonsumtionen i lEA-Iänderna, de
små utsikterna till oljeersättning i denna seklor och därav följande krav på
förbättringar av drivmedelseffektiviteten både pä kort och lång sikt samt på efterfrågeminskningar.
Man noterade med tillfredsställelse att betydande framsteg hade gjorts vad
gäller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>höjning av drivmedelseffektiviteten
hos nya personbilar och därmed hos hela personbilsbeständet;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>införandel av standardiserade
testmetoder för att mäta drivmedelseffektiviteten hos nya personbilar;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>användandet av sådana tester
för informalion lill presumtiva bilköpare och förare saml för kontroll av
utvecklingen vad gäller drivmedelseffektiviteten inom lEA-länderna;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>införandet av konkreta drivmedelsbesparingsprogram
som syftar till omedelbar förbättring av drivmedelseffekfiviteten hos nya
personbilar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
befarade emellertid att del nuvarande energi- och oljemarknadsläget kan minska
konsumenlernas intresse för dessa frågor och därmed också försvåra
tillverkarnas insatser i sammanhanget. Man var också orolig för atl lEA-ländernas
program och rikflinjer härvidlag inle alltid varit så ulformade att de lill
fullo utnylQat tillgängliga marknadspotentialer vad gäller teknik och
kostnadsfördelar i och för vidare utveckling av drivmedelseffektiviteten hos
bilar. Slutligen fann styrelsen att de befintliga programmen för höjning av drivmedelseffektiviteten
i många lEA-länder kommer att avslutas under år 1985 eller kort därefier eller
att de målsättningar som ställts upp för år 1985 kanske inte kan uppnås.
Dessutom kan nya miljöbestämmelser vad gäller bilavgaser komma att inverka på
den framtida utvecklingen av drivmedelseffektiviteten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
återkom till behovet av en fortsalt förbättring av drivmedelseffektiviteten
hos bilar med sikte på att begränsa efterfrågan på olja i denna sektor och
minska sårbarheten för evenluella störningar i oljetillförseln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd av dessa olika faktorer uppmanade styrelsen medlemsregeringarna att
fortlöpande följa och utvärdera effekterna av drivmedelsef-fektiviletsprogrammen
och skärpa riktlinjerna där så erfordras. Man överenskom särskih att de olika
länderna skulle vidta följande åtgärder:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1753>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1754>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>446</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>A. Testmetoder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>att, om så inte redan skett,
införa standardiserade test- och mätningsmetoder vad gäller
drivmedelseffektiviteten hos bilar;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>att fortlöpande utvärdera sina
testmetoder särskilt med avseende på differenser mellan testresultaten och
verkligt utfall:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>att göra testmetodema mer
representativa, t. ex. genom alt ta med kallstarter (möjliglvis korrigerade för
vinlerförhållanden) och molor-vägshastigheter som mer överensstämmer med de genomsnittshaslighe-ter
som förekommer på motorväg;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>att i de fall testmetoderna
inte kan ändras överväga införandet av korrigeringsfaktorer för uppmätta drivmedelsförbmkningsvärden;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>att kontrollera lillverkningsprincipema
för i testema använda prototypfordon så att de är representativa för de fordon
som tas fram i produklion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>B. Information
till konsumenterna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>alt låta etl oberoende organ
publicera drivmedelsförbmkningsvärden för alla bilar på marknaden (både
inhemska och importerade);</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>atl genom annonser meddela
allmänheten att denna information finns lillgänglig;</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>att överväga att förse varje
fordon med uppgifier om drivmedelsför-bmkning;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>att utfärda riktlinjer för
biltillverkarnas annons- och reklammaterial så att osäkerhet inle uppstår bland
konsumenterna om alternativa testresultat publiceras;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>att kontrollera och förbättra
tillgängen på standardiserad information om drivmedelseffekUvitet;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>att inkludera information om drivmedelsbesparande
körvanor i bilförar-undervisningen;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>alt undersöka i vilken
omfattning konsumenterna använder sig av tillgänglig informaUon samt utvärdera
effekten av befintliga informationsprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>C. Program
för drivmedelseffektivitet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>att bibehålla befinfiiga normer
för drivmedelseffektivitet - åtminstone vid nuvarande nivåer - även efter
programmens slutdatum, såvida inle grundliga utvärderingar avseende teknik- och
marknadstrender i varje enskilt land visar att så inte behövs;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>att utveckla systemen för
datainsamling, särskilt genom alt ta in dala relaterade till
försäljningssiffrorna, i syfte att förbättra såväl uppföljningen av
tillverkare och distributörer som av de övergripande målen för enskilda länder
och vidare arbeta med effekfivitetsmålsättningar grundade pä en försäljningsrelaterad
fördelning av bilbeståndet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1755>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1756>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>447</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>D.
Miljöbestämmelser och deras inverkan på energin</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-
atl utvärdera den inverkan som nya och slrängare normer för avgasutsläpp kan
ha på drivmedelsförbrukningen saml ta hänsyn till densamma i det framtida
arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
uppdrog åt SLT, den permanenta arbetsgmppen för långsiktigt samarbete, alt
följa upp genomförandet av dessa beslut och avge rapporl lill styrelsen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1757>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:88.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1758>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1984/85:120</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>448</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1759>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehåll</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sid.</span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:21.35pt'>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 3*</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:32.4pt'>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 4</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:32.4pt'>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 5</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:37.9pt'>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:37.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 6</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:37.45pt'>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:37.45pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 7</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:31.7pt'>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:31.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 8</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:31.7pt'>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:31.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 9</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:21.1pt'>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 10</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:45.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I stället för kärnkraft (SOU 1984:61). Sammanfattning av
och sammanställning av remissyttranden över 1981 års</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>energikommittés betänkande ............................ 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:45.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pris pä energi (SOU 1981:69). Sammanfattning av och<br>
sammanställning av remissyttranden över utredningens<br>
om taxe- och prissättningen på energiområdet betänkande 55<br>
Säker elförsörjning. Sammanfattning av och sammanställ<br>
ning av remissyttranden över kommissionens om elför<br>
sörjningens sårbarhet betänkande (SOU 1984:69) 77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:45.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samordnad avfallshantering. Sammanfattning av och sammanställning
av remissyttranden över kommitténs för översyn av kämbränslenämndens verksamhel
belänkande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(SOU 1984:76) .................................................. 105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:45.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Storstadsområdenas värmeförsörjning. Sammanfattning<br>
av och sammanställning av remissyttranden över betän<br>
kandet (Ds I 1983:5) ........................................ 128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:45.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagstiftning om torv för energianvändning. Sammanfatt<br>
ning av och sammanställning av remissyttranden över be<br>
tänkandet (Ds 1 1984:14)................................... 146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:46.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Komplettering av planen för vattenkraftsutbyggnad. Sammanfattning
av och sammanställning av remissyttranden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:46.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>över betänkandet (Ds I 1984:26).......................
176</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:46.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oljeersättning. Konflikter - lokala lösningar? Samman<br>
fattning av och sammanställning av remissyttranden över<br>
utredningens om el och inhemska bränslen (ELIN) betän<br>
kande (Ds I 1984:27) ......................................... 207</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:46.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 11 Vidgad rådgivning för energihushållning och
bostadsför<br>
bättring. Sammanfattning av och sammanställning av re<br>
missyttranden över betänkandet (Ds Bo 1984:11) 225</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:46.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 12 Redogörelse för energiupphandlingsdelegafionens
verk<br>
samhet .............................................................. 242</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:46.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 13 Energihushållningsprogrammets effekler. SammanfaU<br>
ning av och sammanslällning av remissyttranden över sta<br>
tens energiverks rapport (1984:2) ..................... 249</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:47.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 14 Små vattenkraftverk. Sammanfattning av och
samman<br>
ställning av remissyttranden över statens energiverks rap<br>
port (1984:4)...................................................... 298</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:47.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 15 Energiperspekfiv 1970-1995. Rapport (1984:7)
från sta<br>
tens energiverk................................................... 305</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:47.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 16 Förbränning av torv - hur kan miljökraven
tillgodoses?<br>
Sammanfattning av och sammanställning av remissyttran<br>
den över statens energiverks rapport ............... 311</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 17 Industriellt mottryck. Produktion - potenfial
- prognos.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rapport från slatens energiverk ....................... 321</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 18 Statens elektriska inspektion - uppgifter,
organisation<br>
och resurser. Sammanfattning av och sammanställning av<br>
remissyttranden över statens energiverks rapport 325</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 19 Vindkraft. Resultat och slutsatser från det
svenska vind<br>
energiprogrammet. Rapport från statens energiverk 329</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 1 och 2 finns i propositionens huvudvolym.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1760>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1761>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1984/85:120</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>449</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
20 Den energitekniska indusirins utvecklingsmöjligheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rapport
från statens energiverk/statens induslriverk .... 336</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:44.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
21 Avgiftsfinansierad rådgivning. Skrivelse frän statens in<br>
dustriverk ............................................ 357</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
22 Naturgas - hälsa - miljö. Sammanfattning av och remiss<br>
yttranden över statens vattenfallsverks rapport 370</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
23 Energi 85 - Energianvändning i bebyggelse. Sammanfatt<br>
ning av och remissyttranden över rapporten G26:1984 från<br>
statens råd för byggnadsforskning rapporl (BFR) 379</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
24 Beslut av lEA:s styrelse den 24 oktober 1984 om rikflinjer<br>
för höjning av drivmedelseffektiviteten hos nya personbi<br>
lar ........................................................ 445</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:82.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1762>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1763>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section1764>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:106.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
G803120prop_198485__120.pdf35686518pdfom riktlinjer för energipolitikenhttps://data.riksdagen.se/fil/5BC0EA08-CEEF-4ABA-9FFD-98FC6AE5F0D0