3101297 G80279 1984/85 79 mot mot Motion 1984/85:79 Bengt Westerberg m.fl. Motion Motion 79 0 1984-11-05 00:00:00 2014-11-04 10:08:56 2014-11-04 00:00:00 En samordnad och intensifierad narkotikapolitik (prop. 1984/85:19) Bengt Westerberg m.fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G80279/text https://data.riksdagen.se/dokument/G80279 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G80279 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_40"><p>10</p> </div> <div class="block ml_2"><p>Motion<br /> 1984/85: 79</p> <p style="margin-left:16px;">Bengt Westerberg m.fl.</p> <p style="margin-left:16px;">En samordnad och intensifierad narkotikapolitik (prop. 1984/85:19)</p> <p>Narkotikan är ett allvarligt hot mot vårt samhälle. Den påskyndar social<br /> utslagning. Mest utsatta är våra ungdomar. Samhällets satsningar på sociala<br /> reformer och arbetsmarknadspolitiska åtgärder riskerar bli utan effekt<br /> för de mest utsatta om inte narkotikaproblemen bemästras.</p> <p>Narkotikan skapar en omfattande och allvarlig brottslighet med internationella<br /> förgreningar. Narkotikahandeln omsätter stora summor pengar.<br /> Vinsterna är höga. Det är orsaken till att många lockas till den illegala<br /> handeln, framför allt om den sociala situationen inte ger alternativ till att<br /> förbättra den egna ekonomin eller finansiera ett eget missbruk. Men om<br /> risken för upptäckt är stor lockas Pirre till handeln. Därför måste samhället<br /> oupphörligen bekämpa narkotikahandeln. Narkotikaproblemet kan aldrig<br /> vårdas bort!</p> <p>Narkotikamissbruket och narkotikahandeln ökar både den faktiska och<br /> den upplevda otryggheten för den enskilda människan. Det är ett hot mot<br /> liv och egendom (överfall och inbrott) och det är ett hot mot ens egna barn<br /> eller anhöriga, vilka kan drabbas av missbruket. Det är därför aldrig den<br /> enskilde narkomanens ensak om han eller hon vill missbruka narkotika.<br /> Varje narkoman innebär på något sätt ett hot mot eller en belastning för sin<br /> omgivning eller samhället. Förutom all brottslighet som har direkt eller<br /> indirekt samband med missbruket kostar vården och rehabiliteringen av<br /> missbrukare stora summor årligen. En minskning av narkotikamissbruket<br /> skulle inte bara innebära minskat lidande för alla dem som på något sätt<br /> blir offer för narkomanens verksamhet utan skulle också leda till kostnadsbesparingar<br /> för samhället.</p> <p>Det finns således starka skäl att ytterligare skärpa den restriktiva narkotikapolitiken.</p> <p>Haschet får inte bagatelliseras. Hasch är narkotika. Målet skall vara ett<br /> narkotikafritt samhälle.</p> <p>Gentemot framför allt ungdomar behövs en mobilisering</p> <p style="margin-left:16px;">- för att den sociala kontrollen skall öka och därmed minska anonymiteten<br /> som är narkotikahandelns främsta täckmantel.</p> <p style="margin-left:16px;">- för att få den gemenskap som är nödvändig för att mätta ungdomars<br /> starka behov av stabila vuxenkontakter och därmed ge de olika generationerna<br /> en gemensam kultur.</p> <p style="margin-left:16px;">- för att det egna psykologiska försvaret mot narkotikan skall vara starkt<br /> nog för att leda till ett nej till narkotikalangare.</p> <p>Utan en intensifierad kamp mot narkotikan riskerar vi en utveckling som</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:79</p> </div> <div class="block ml_41"><p>11</p> </div> <div class="block ml_3"><p>leder till utslagning av tusentals unga människor och i många fall för tidig<br /> död.</p> <p>I propositionen föreslår regeringen åtgärder för att hindra införsel och<br /> spridning av narkotika, förbättra det förebyggande arbetet samt skapa en<br /> mer heltäckande vård- och behandlingskedja.</p> <p>Regeringens förslag till åtgärder för att bekämpa narkotikamissbruket är<br /> en fortsättning på det arbete som inleddes av de borgerliga regeringarna<br /> före 1982. Vi ställer oss bakom de förslag till åtgärder som föreslås av<br /> regeringen. På en punkt anser vi emellertid inte att regeringens åtgärder är<br /> tillräckligt långtgående. Regeringen föreslåratt konsumtionen av narkotika<br /> även i fortsättningen skall falla utanför det straffbelagda området. Detta<br /> kan vi inte acceptera.</p> <p>Polisväsendet</p> <p>Föredraganden anmäler att han ämnar återkomma i budgetpropositionen<br /> till vilka resurser och vilken prioritering som polisen skall få för sina<br /> fortsatta narkotikabekämpande åtgärder. Vi vill påminna om att narkotikakommissionen<br /> föreslog en förstärkning med ytterligare 25 nya tjänster.<br /> Detta överensstämmer med den uppfattning som vi framförde i motion<br /> 1983/84:893 angående ökade åtgärder mot narkotikabrottsligheten. Vi förutsätter<br /> därför att regeringen i budgetpropositionen följer kommissionens<br /> förslag och utökar antalet tjänster inom polisen som arbetar med narkotika.</p> <p>Enligt propositionen skall regionala polisrotlar i huvudsak svara för<br /> insatserna mot den grova narkotikabrottsligheten i resp. län och de lokala<br /> polismyndigheterna i första hand bekämpa detaljhandeln.</p> <p>Att föredraganden på detta sätt markerar betydelsen av att polisen för en<br /> intensiv kamp mot detaljhandeln av narkotika är utomordentligt viktigt.<br /> All illegal narkotikahandel är beroende av att det finns en marknad av<br /> missbrukare. Om polisen ständigt stör denna marknad genom ingripanden<br /> mot detaljhandlare kommer den totala konsumtionen att minska.</p> <p>Åklagarväsendet</p> <p>Vi tillstyrker förslaget att inrätta fem nya åklagartjänster för att bekämpa<br /> narkotikabrottslighet. Som vi har utvecklat i motion 1984/85: 27 med anledning<br /> av propositionen om utökad åtalsunderlåtelse menar vi dock att<br /> kampen mot narkotikabrottslighet inte får leda till att beivrandet av annan<br /> brottslighet åsidosätts. Vi har därför tagit avstånd från förslaget att utöka<br /> möjligheterna att ge åtalsunderlåtelse och ställer oss också avvaktande till<br /> eventuellt kommande förslag att i resursbesparande syfte avkriminalisera<br /> brott.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:79</p> </div> <div class="block ml_40"><p>12</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Kriminalvården</p> <p>De skilda åtgärder som föreslås i syfte att minska narkotikamissbruket<br /> på fängelserna och för att hjäipa internerna till ett narkotikafritt liv efter<br /> avtjänat straff är lovvärda och får självfallet vårt stöd. Det är angeläget att<br /> de nu föreslagna åtgärderna följs upp och utvärderas och att regeringen<br /> därefter återkommer till riksdagen.</p> <p>Narkotikastrafflagen</p> <p>Föredraganden aviserar att han i en kommande proposition ämnar behandla<br /> vissa ändringar i narkotikastrafflagen. Därvid kommer han emellertid<br /> inte att föreslå att bruket av narkotika kriminaliseras.</p> <p>Folkpartiet har under lång tid drivit kravet att befattning med narkotika i<br /> samband med konsumtion skall vara kriminaliserat. Att detta led i narkotikahanteringen<br /> alltjämt är straffritt utgör en allvarlig lucka i narkotikastrafflagen.<br /> Det är med stor förvåning som vi noterar att den successiva skärpning<br /> av narkotikastrafflagen som har skett ännu inte har kommit att omfatta<br /> den befattning med narkotika som sker vid själva konsumtionen.</p> <p>I rättspraxis rådde tidigare en viss oklarhet om var gränsen gick för den<br /> kriminaliserade befattningen med narkotika. Rättsläget på denna punkt<br /> klarnade genom några uppmärksammade utslag i högsta domstolen hösten<br /> 1983. Domstolen skriver bl. a.:</p> <p>Medan innehav av narkotika är straffbart enligt narkotikastrafflagen<br /> faller konsumtion av narkotika utanför det straffbara området. Förarbetena<br /> till narkotikastrafflagen ger ingen upplysning om anledningen till att<br /> en bestämmelse om ansvar för konsumtion av narkotika saknas. En i och<br /> för sig tänkbar anledning är att lagstiftaren inte räknat med att någon skulle<br /> kunna konsumera narkotika utan att inneha den; en särskild bestämmelse<br /> om straff för konsumtion skulle därför kunna ha ansetts obehövlig. Ett<br /> sådant antagande motsägs emellertid dels av att förarbetena anger att man i<br /> flera andra länder funnit anledning att uppställa en särskild bestämmelse<br /> om straff för konsumtion vid sidan av straffbestämmelse avseende innehav<br /> dels av att det inte är särskilt svårt att föreställa sig situationer där någon<br /> konsumerar narkotika utan att han kan sägas inneha eller ha innehaft den.<br /> Man kan härvidlag tänka på fall där någon injicerar narkotika på en annan<br /> eller där någon drar ett bloss på en pipa som en annan person håller i. Med<br /> hänsyn till det sagda får frånvaron av en bestämmelse om ansvar för<br /> konsumtion antas bero på att lagstiftaren funnit det önskvärt att konsumtion<br /> i och för sig skall vara straffri. </p> <p>Ståndpunkten att straffansvar inte bör riktas mot själva missbruket av<br /> narkotika kan i och för sig synas leda till att inte heller innehav av<br /> narkotika borde bestraffas när fråga är om innehav för eget bruk. Ett skäl<br /> till att sådant innehav inte lämnats straffritt kan vara att det från bevissynpunkt<br /> eljest ofta skulle bli svårt eller omöjligt att beivra innehav som<br /> faktiskt varit avsett för försäljning.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:79</p> </div> <div class="block ml_41"><p>13</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Ett hand havande av narkotika i direkt anslutning till konsumtion föranleder<br /> inga bevisproblem av antytt slag och kännetecknas överhuvud av att<br /> konsumtionen är det helt dominerande inslaget i vederbörandes hantering<br /> av narkotikan. Mot bakgrund av det anförda får därför övervägande skäl<br /> anses tala för ett nekande svar på frågan, huruvida ett sådant handhavande<br /> av narkotika kan anses utgöra innehav i narkotikastrafflagens mening.</p> <p>Litet tillspetsat innebär detta att det är lagligt att knarka men kriminaliserat<br /> att på alla andra sätt befatta sig med narkotika.</p> <p>Som skäl mot att kriminalisera befattning med narkotika också i samband<br /> med konsumtion har anförts bl. a. av narkotikakommissionen att det<br /> skulle motverka samhällets ansträngningar att erbjuda vård åt vårdbehövande<br /> missbrukare. Vidare menade narkotikakommissionen att angrepp<br /> som riktar sig mot gärningsmannen själv enligt vedertagna straffrättsliga<br /> principer är straffria och att det vore att bryta mot denna princip att<br /> utvidga den kriminaliserade befattningen med narkotika till att också gälla<br /> konsumtion.</p> <p>Enligt vår uppfattning är inget av dessa argument hållbart. Redan i dag<br /> berättar de narkomaner vilka söker vård för sitt missbruk om en rad<br /> strafflagda handlingar som de utfört i samband med sitt missbruk. Flertalet<br /> av de narkomaner som redan i dag söker hjälp för sitt missbruk torde ha<br /> gjort sig skyldiga till brott för vilka är stadgat straff. Vetskapen om att de<br /> därutöver begår en kriminell handling när de intar narkotika torde inte<br /> komma att avhålla dem från att eventuellt söka vård.</p> <p>Inte heller den andra invändningen, att angrepp på egen rättssfär inte<br /> bestraffas i svensk straffrätt, är hållbar. Den enskilde narkomanen använder<br /> inte narkotika i syfte att skada sig utan tvärtom i syfte att uppnå<br /> något som vederbörande uppfattar som positivt. En kriminalisering skall<br /> därför ses som ett uttryck för att lagstiftarna vill skydda individens liv och<br /> hälsa. Ett exempel på en sådan lag är bilbälteslagen. Som vi anförde ovan<br /> kan narkotikamissbruket dessutom ses som ett hot mot narkomanens<br /> omgivning och den allmänhet som blir direkt och indirekt berörd av den<br /> brottslighet som missbruket orsakar. Även dessa skulle uppnå en större<br /> trygghet om all befattning kriminaliserades.</p> <p>En kriminalisering av all icke-medicinsk befattning med narkotika skulle<br /> vidare undanröja alla tvivel kring samhällets restriktiva syn på narkotikamissbruket.<br /> Detta är särskilt angeläget eftersom det finns uppenbara tendenser<br /> att narkotikamissbruket sprider sig till nya kategorier i samhället.</p> <p>Riksförbundet för ett narkotikafritt samhälle (RNS) skriver i sitt remisssvar<br /> med anledning av narkotikakommissionens betänkande:</p> <p>Vi måste också beakta att vi i dag har att göra med stora och delvis nya<br /> kategorier av missbrukare som använder narkotika mindre frekvent och<br /> med större urskillning. Denna kanske dominerande kategori har som regel<br /> inte tillstymmelse till vårdbehov, varför samhällets enda rimliga reaktion<br /> - i händelse av att missbruket upptäcks - måste utformas som en kännbar</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:79</p> </div> <div class="block ml_41"><p>14</p> </div> <div class="block ml_3"><p>rättslig reprimand, som bildligen pressar dem ur marknaden och samtidigt<br /> utgör en varning till presumtiva konsumenter att nånsin beträda den. De<br /> 'sociala’ missbrukarna fyller inte bara en normsänkande funktion utan<br /> bidrar i högsta grad till att upprätthålla en lönsam marknad, på vilken de<br /> resurssvaga individerna dukar under först. Som grupp tagen är därtill de<br /> sociala missbrukarna straffkänsligare än andra mer belastade, vilket motiverar<br /> en viss uppvärdering av allmänprevention.</p> <p>Enligt en nyligen genomförd SIFO-undersökning anser 95% av den<br /> svenska allmänheten att all befattning med narkotika som inte är medicinskt<br /> befogad skall vara förbjuden. Att detta krav har en djup förankring<br /> bland allmänheten visas också av det mycket omfattande engagemang som<br /> många folkrörelser har i frågan.</p> <p>Också bland människor som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med<br /> narkotikamissbrukare, t.ex. bland socialassistenter, polis, åklagare etc.,<br /> finns stöd för kravet. Även om det är en vanlig uppfattning att det redan är<br /> olagligt att knarka, är det verkliga förhållandet ofta väl känt av missbrukarna<br /> själva. Detta försvårar självfallet arbetet för dem som på olika sätt<br /> försöker begränsa narkotikamissbrukets utbredning. Detta är ett starkt<br /> skäl för en ändring.</p> <p>Spaningsregister för tullen</p> <p>Vi tillstyrker de förslag som återfinns i propositionen om möjligheterna<br /> för tullen att föra spaningsregister samt att ge regeringen möjlighet att<br /> föreskriva att tullen och polisen skall ha terminalåtkomst till varandras<br /> register.</p> <p>Information och opinionsbildning</p> <p>Det är angeläget att opinionsbildningen mot narkotika förstärks. Centralförbundet<br /> för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) fyller här en<br /> central roll. Det är därför positivt att CAN:s roll förstärks och att CAN ges<br /> det samlade ansvaret för att följa drogutvecklingen.</p> <p>I propositionen föreslås att den tjänst som CAN har för skolinformation<br /> skall överföras till SÖ. Folkpartiet anser att de skäl som redovisas för att<br /> denna skolkonsulenttjänst skall överföras från CAN till SÖ inte är tillräckligt<br /> starka. De arbetsuppgifter som i dag utförs av CAN:s skolkonsulent<br /> hänger på ett naturligt sätt ihop med CAN:s övriga verksamhet och underlättas<br /> av närheten till bibliotek och övriga funktioner på CAN.</p> <p>Förslagen i propositionen innebär att CAN får en rad nya arbetsuppgifter.<br /> CAN tar bl. a. över ansvaret för att genomföra undersökningar bland<br /> elever och värnpliktiga. Syftet är att CAN skall bli ett expertorgan när det<br /> gäller data om drogproblemen. Folkpartiet anser att detta är mycket angeläget<br /> men ifrågasätter om de resurser som CAN föreslås disponera är</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:79</p> </div> <div class="block ml_41"><p>15</p> </div> <div class="block ml_3"><p>tillräckliga. Föredraganden pekar bl. a. på möjligheten till omfördelning av<br /> resurser inom CAN. Med hänsyn till att CAN:s nuvarande arbetsuppgifter<br /> i stort kvarstår oförändrade förefaller dock möjligheterna till omfördelning<br /> vara små.</p> <p>Propositionen ger, enligt folkpartiets mening, inte tillräckligt underlag<br /> för en bedömning av den erforderliga storleken på CAN:s kansli. Utöver<br /> de 20 tjänster som föreslås i propositionen bör en tillföras genom att<br /> skolkonsulenttjänsten kvarstår. Därutöver finns det troligen ett behov av<br /> ytterligare ett par tjänster för att CAN med gott resultat skall kunna<br /> genomföra de nya arbetsuppgifter som åläggs CAN.</p> <p>Det är därför angeläget att regeringen i 1985 års budgetproposition<br /> avsätter resurser så att CAN kan fullfölja sina arbetsuppgifter. Riksdagen<br /> bör ge regeringen detta till känna.</p> <p>Aktion mot narkotikafaran</p> <p>Folkpartiet har tidigare föreslagit en aktion mot narkotikafaran. I avvaktan<br /> på narkotikakommissionens förslag har folkpartiet inte reserverat sig<br /> för detta förslag. Folkpartiet instämmer i allt väsentligt i de förslag som<br /> finns i propositionen angående information om narkotika. Narkotikaproblemet<br /> är dock så allvarligt att det krävs mer långtgående förslag än de som<br /> finns i propositionen. Det krävs, vilket tidigare framhållits, en mobilisering<br /> gentemot framför allt ungdomar.</p> <p>Det viktigaste arbetet för att bekämpa narkotikamissbruket måste göras<br /> på lokal nivå. Folkpartiet vill understryka vad som sägs i propositionen om<br /> samarbete mellan bl. a. socialtjänsten, föräldrar, skolor, fritidsgårdar och<br /> polis. Insatserna måste i första hand ske i ungdomarnas vardagsmiljö, i<br /> hemmet, i skolan, på fritidsgården etc.</p> <p>Det krävs också insatser på central nivå. Förutom de kontinuerliga<br /> insatser som föreslås i propositionen föreslår folkpartiet att en landsomfattande<br /> kampanj mor narkotika av ungefär samma slag som socialdepartementets<br /> kampanj ”Stoppa langningen” genomförs snarast. Genom en<br /> sådan kampanj understryks allvaret i strävandena att skapa ett narkotikafritt<br /> samhälle, och den innebär också en stimulans till lokala aktiviteter.</p> <p>Vård</p> <p>Det krävs eventuellt vissa förändringar av LVU för att möjligheterna att<br /> ingripa mot missbrukande ungdomar skall bli större. Möjligheterna att ge<br /> unga missbrukare föreskrifter om behandling och höjd åldersgräns för<br /> åtgärder enligt LVU har bl. a. föreslagits. Folkpartiet vill understryka<br /> vikten av att beredningen av dessa frågor påskyndas så att riksdagen så<br /> snart som möjligt kan ta ställning till förändringar av LVU. Folkpartiet<br /> föreslår f. n. därför inte någon förändring av LVU.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:79</p> </div> <div class="block ml_41"><p>16</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Folkpartiet föreslår återigen att möjligheten till frivillig kontraktsvård<br /> införs.</p> <p>Frivillig kontraktsvård bör införas som ett mer allmänt komplement och<br /> alternativ till tvångsvård. Den skulle kunna utformas så att man med<br /> missbrukaren kommer överens om innehållet i ett vårdprogram som han<br /> eller hon accepterar, t. ex. genom att skriva på en förbindelse att delta i<br /> vården. Det frivilliga kontraktet om vård under t. ex. ett års tid skall<br /> innebära att om missbrukaren avviker från vårdinstitutionen skall han/hon<br /> kunna återföras med tvång. Samhällets insatser efter vården måste förbättras.<br /> Bostad och arbete eller utbildning är oftast en förutsättning för att<br /> vårdtiden inte skall vara bortkastad.</p> <p>En utredning har lagt ett förslag om detta. Folkpartiet anser att detta<br /> förslag bör genomföras.</p> <p>Det är också angeläget att det införs alternativ till fängelse. För lindrigare<br /> narkotikabrott bör detta kunna vara en bättre och också mindre<br /> kostnadskrävande påföljd. Samhällstjänsten kan utformas på olika sätt.</p> <p>Den behandlingsplan som upprättas för samhällstjänsten skall syfta till<br /> att förändra vanor för fritiden och/eller ge arbete samt bryta ett dåligt<br /> socialt nätverk.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med stöd av det ovan anförda yrkas</p> <p style="margin-left:42px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad vi<br /> ovan anfört om en skärpning av narkotikastrafflagen så att all<br /> icke-medicinsk befattning med narkotika kriminaliseras,</p> <p style="margin-left:42px;">2. att riksdagen hos regeringen hemställer att en bred aktionskampanj<br /> mot narkotika genomförs i enlighet med vad som anförts i<br /> motionen,</p> <p style="margin-left:42px;">3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om legala möjligheter<br /> till frivillig kontraktsvård enligt vad i motionen anförts.</p> <p>Stockholm den 5 november 1984</p> </div> <div class="block ml_3"><p>BENGT WESTERBERG (fp)<br /> JÖRGEN ULLENHAG (fp)<br /> INGEMAR ELIASSON (fp)<br /> ELVER JONSSON (fp)</p> </div> <div class="block ml_23"><p>KERSTIN EKMAN (fp)<br /> JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp)</p> </div> <div class="block ml_29"><p>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984</p> </div> </div> </div> 0 BENGT WESTERBERG fp 1 undertecknare 0 JÖRGEN ULLENHAG fp 2 undertecknare 0 INGEMAR ELIASSON fp 3 undertecknare 0 ELVER JONSSON fp 4 undertecknare 0 KERSTIN EKMAN fp 5 undertecknare 0 JAN-ERIK WIKSTRÖM fp 6 undertecknare G80279 Bengt Westerberg m.fl. mot_198485__79.pdf 285476 pdf En samordnad och intensifierad narkotikapolitik (prop. 1984/85:19) https://data.riksdagen.se/fil/E03F5961-A66A-4D87-A449-6CE2B6769F24