<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3101283</hangar_id>
 <dok_id>G80266</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>66</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:66 Ingemar Eliasson m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>66</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1984-10-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 10:08:46</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa frågor rörande internationella adoptioner (prop. 1984/85:16)</titel>
 <subtitel>Ingemar Eliasson m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G80266/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G80266</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G80266</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1984/85:66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingemar Eliasson m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa frågor rörande internationella adoptioner (prop. 1984/85:16)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1984/85:16 föreslås vissa ändringar i verksamheten med&lt;br /&gt; 
internationella adoptioner. Förslagen innebär bl. a. att socialnämnden vid&lt;br /&gt; 
beslut om medgivande för adoption som sker utan medverkan av auktoriserad&lt;br /&gt;
organisation skall vägra medgivande om det kan befaras att barnet inte&lt;br /&gt; 
har blivit tillgängligt för adoption på ett tillförlitligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergivna barn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns miljoner och åter miljoner övergivna barn i u-länderna. Den&lt;br /&gt; 
grundläggande orsaken till detta är givetvis den fattigdom som råder. Men&lt;br /&gt; 
även andra orsaker spelar in. Bristande preventivmedelsupplysning och&lt;br /&gt; 
diskriminering av ogifta mödrar medför ofta att det sätts barn till världen som&lt;br /&gt; 
lämnas till barnhem. Det finns inga tecken på att antalet övergivna barn&lt;br /&gt; 
kommer att minska nämnvärt i den närmaste framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationell adoption är för dessa barn i många fall den enda möjligheten&lt;br /&gt; 
till en god uppväxtmiljö. Alternativet är oftast att de lämnas vind för våg eller&lt;br /&gt; 
till vistelse på ofta mycket undermåliga barnhem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommer varje år 1 500-2 000 adoptivbarn till Sverige. Vi måste i&lt;br /&gt; 
görligaste mån se till att dessa barn får en bra uppväxtmiljö. Det är viktigt i&lt;br /&gt; 
första hand för de barn som redan kommit hit men har också sin betydelse för&lt;br /&gt; 
att barn i framtiden skall kunna adopteras till Sverige. Myndigheterna i de&lt;br /&gt; 
länder, varifrån barnen kommer, följer i allmänhet med stort intresse&lt;br /&gt; 
rapporter om adoptivbarnens situation i det nya hemlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har de senaste åren regelbundet kommit rapporter om adoptionsskandaler&lt;br /&gt;
där svenska adoptioner varit inblandade. Det är viktigt att adoptionerna&lt;br /&gt;
sker lagligt och under etiskt acceptabla former. De barn som kommer till&lt;br /&gt; 
Sverige skall kunna efterforska sitt ursprung när de blir vuxna utan att finna&lt;br /&gt; 
att de kommit hit på förfalskade handlingar och att onormalt stora&lt;br /&gt; 
penningersättningar förekommit. Det är en grundläggande förutsättning för&lt;br /&gt; 
goda relationer mellan det adopterade barnet och dess nya föräldrar att&lt;br /&gt; 
föräldrarna kan ge ärliga svar på frågan om varför barnet blev bortadopterat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje gång det kommer rapporter om svårigheter för adoptivbarn i deras&lt;br /&gt; 
nya hemländer eller att adoptioner har skett under olagliga eller oetiska&lt;br /&gt; 
former försvåras adoptionsverksamheten i de länder, varifrån barnen&lt;br /&gt; 
kommer, och barn som annars skulle ha kunnat bli adopterade drabbas. I&lt;br /&gt; 
många av de länder som barn adopteras från har man försökt organisera&lt;br /&gt; 
verksamheten så att dessa problem undviks. Det sker en noggrann kontroll&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:66&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;av dem som vill adoptera, och verksamheten har i flera länder överlåtits åt&lt;br /&gt; 
organisationer som står under myndigheternas kontroll. Det är naturligt att&lt;br /&gt; 
även från svensk sida göra vad som är möjligt för att adoptionerna sker under&lt;br /&gt; 
betryggande former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpartiet vill starkt understryka det som anförts ovan. Propositionen&lt;br /&gt; 
handlar i mycket hög grad om de tekniska reglerna för adoptionen, medan&lt;br /&gt; 
adoption handlar om att ta ett barn till sig som sitt eget och att ge det en&lt;br /&gt; 
möjlighet till bra uppväxtvillkor. Samtidigt är adoptionen för många ett sätt&lt;br /&gt; 
att få barn och därmed den glädje som det innebär att bli förälder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1979 års reform&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På förslag av folkpartiregeringen ändrades reglerna för adoptionsverksamheten&lt;br /&gt;
under 1979. De nya regler som då infördes innebar dels att staten inte&lt;br /&gt; 
längre skulle ägna sig åt förmedling av adoptivbarn utan att verksamheten i&lt;br /&gt; 
huvudsak skulle överlåtas åt ideella organisationer med statlig auktorisation.&lt;br /&gt; 
Genom ett ökat stöd till dessa organisationer var avsikten att fler adoptioner&lt;br /&gt; 
skulle gå genom dessa organisationer. Statens roll blev bl. a. att genom NIA&lt;br /&gt; 
(Nämnden för internationella adoptioner) kontrollera de adoptionskontakter&lt;br /&gt;
som organisationerna har så att adoptionerna sker korrekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1979 års reform har, vilket också framhålls i propositionen, visat sig&lt;br /&gt; 
framgångsrik. De auktoriserade organisationernas förmedlingsarbete fungerar&lt;br /&gt;
i allmänhet bra, och andelen adoptioner som sker via de auktoriserade&lt;br /&gt; 
organisationerna har ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Adoptioner utanför de auktoriserade organisationerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortfarande förekommer dock relativt många adoptioner som sker utan&lt;br /&gt; 
medverkan av de auktoriserade organisationerna, s. k. privatadoptioner. De&lt;br /&gt; 
flesta av dessa sker helt lagligt och under tillfredsställande etiska former.&lt;br /&gt; 
Tyvärr gäller det inte alla. NIA har kunnat konstatera att det förekommer&lt;br /&gt; 
förfalskning av handlingar som rör barnet, att barn som inte är aktuella för&lt;br /&gt; 
adoption förmedlas, att det förekommer stora köpeskillingar för adoptivbarn&lt;br /&gt; 
osv. För de enskilda adoptivföräldrar som vill adoptera är det givetvis också&lt;br /&gt; 
mycket svårt att granska hur t. ex. advokat eller ett barnhem som de har fått&lt;br /&gt; 
tips om bedriver verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag sker en omfattande kontroll av de adoptioner som sker genom de&lt;br /&gt; 
auktoriserade organisationerna. Det är rimligt att en kontroll sker även av de&lt;br /&gt; 
adoptioner som sker utanför dessa organisationer. Folkpartiet tillstyrker&lt;br /&gt; 
därför förslaget att socialnämnden, innan den beslutar om medgivande för&lt;br /&gt; 
adoption, skall pröva om det förmedlingssätt som den sökande har angivit är&lt;br /&gt; 
tillförlitligt eller ej. Om den sökande avser att adoptera genom en auktoriserad&lt;br /&gt;
organisation är förmedlingssättet redan kontrollerat. I övriga fall bör&lt;br /&gt; 
socialnämnden kontakta NIA för att få ett yttrande över det uppgivna&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:66&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;förmedlingssättet. I realiteten blir dock kontrollen av de s. k. privatadoptionerna&lt;br /&gt;
mindre omfattande då NIA inte kommer att ha möjlighet att följa upp&lt;br /&gt; 
dessa på samma sätt som man följer de auktoriserade organisationernas&lt;br /&gt; 
utlandskontakter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom propositionens förslag får man, utan en betydande administration,&lt;br /&gt; 
samma kontroll av alla adoptioner oavsett om de sker via en auktoriserad&lt;br /&gt; 
organisation eller vid sidan av. De andra förslag som finns i den departementspromemoria&lt;br /&gt;
som ligger till grund för regeringens förslag skulle ha&lt;br /&gt; 
betytt en oförsvarlig byråkratisering och centralisering av besluten om&lt;br /&gt; 
medgivande för adoption.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpartiet vill fästa uppmärksamheten på en fråga som berörs flyktigt i&lt;br /&gt; 
propositionen. Det gäller möjligheten för dem som adopterar vid sidan av&lt;br /&gt; 
organisationerna att adoptera från samma förmedlande organ som en&lt;br /&gt; 
auktoriserad organisation arbetar med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NIA har i sitt remissvar framhållit att det finns en viss risk för att detta&lt;br /&gt; 
bidrar till att förstärka kostnadsökningarna för internationella adoptioner.&lt;br /&gt; 
NIA påpekar vidare att s. k. privatadoptanter som vänder sig till institutioner&lt;br /&gt; 
i många fall har visat sig vara beredda att betala för att få välja barn och för att&lt;br /&gt; 
få förtur och en snabbehandling av sitt ärende. NIA framhåller också att&lt;br /&gt; 
dessa föräldrar inte alltid känner samma ansvar för vad följderna av detta blir&lt;br /&gt; 
för verksamheten i stort samt för andra efterkommande adoptanter och för&lt;br /&gt; 
familjer, vilkas ansökan förmedlas av en organisation. NIA pekar på att en&lt;br /&gt; 
familj kan söka sitt andra adoptivbarn från den svenska organisationens&lt;br /&gt; 
utlandskontakt utan att gå genom den organisation genom vilken de fått sitt&lt;br /&gt; 
första barn och att detta innebär risk för oetiskt utnyttjande av organisationernas&lt;br /&gt;
kontakter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den föreslagna nyordningen i propositionen kommer en familj som&lt;br /&gt; 
adopterar utan medverkan av en auktoriserad organisation i sitt medgivande&lt;br /&gt; 
få inskrivet varifrån barnet avses komma, medan den familj som adopterar&lt;br /&gt; 
genom en auktoriserad organisation endast har angivet att adoptionen skall&lt;br /&gt; 
gå genom en sådan organisation. Detta kan av utländska myndigheter och&lt;br /&gt; 
domstolar uppfattas som att svenska staten prioriterar den sökande som har&lt;br /&gt; 
namnet på det utländska förmedlande organet inskrivet i medgivandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NIA föreslår därför att adoptioner som sker utan medverkan av auktoriserad&lt;br /&gt;
organisation bör begränsas till kontakter med vilka ingen svensk&lt;br /&gt; 
adoptionsorganisation samarbetar. I propositionen avvisas detta med argumentet&lt;br /&gt;
att det inte är möjligt att från Sverige reglera hur de utländska&lt;br /&gt; 
förmedlande organen skall arbeta och att detta bör lösas genom överenskommelser&lt;br /&gt;
mellan de auktoriserade organisationerna och de förmedlande organ&lt;br /&gt; 
som organisationerna samarbetar med i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftning och överenskommelser inebär att alla adoptioner till Sverige&lt;br /&gt; 
sker genom auktoriserade organisationer från bl. a. Korea och Indien. Det&lt;br /&gt; 
kan dock, även om folkpartiet inte helt kan ställa sig bakom den beskrivning&lt;br /&gt; 
av riskerna som framförs av NIA, inte uteslutas att vissa negativa effekter&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:66&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;kan uppkomma när adoptioner sker via utlandskontakter som adoptionsorganisationer&lt;br /&gt;
auktoriserat utan att dessa medverkar i adoptionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpartiet är dock inte berett att tillstyrka ett förbud mot att ge&lt;br /&gt; 
medgivande för adoptioner från sådana utlandskontakter. En sådan utlandskontakt&lt;br /&gt;
kan vilja förmedla ett adoptivbarn till en viss familj, utan medverkan&lt;br /&gt; 
av den auktoriserade organisationen, t. ex. därför att familjen i samband med&lt;br /&gt; 
en längre tids utlandsvistelse har kommit i kontakt med denna. Detta bör&lt;br /&gt; 
vara möjligt. NIA bör i dessa fall ha möjlighet att begära att familjen som&lt;br /&gt; 
söker medgivande visar att utlandskontakten vill förmedla ett adoptivbarn&lt;br /&gt; 
till dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1979 års reform syftade till att skapa ett flertal adoptionsorganisationer.&lt;br /&gt; 
Organisationerna arbetar litet olika, vilket är till fördel för de adoptionssökande&lt;br /&gt;
familjerna. Det är däremot inte acceptabelt med konkurrens om&lt;br /&gt; 
barnen. Trots det stora antalet övergivna barn råder det en viss brist på barn&lt;br /&gt; 
som är aktuella för adoption, även om de långa väntetider som fanns under&lt;br /&gt; 
1970-talet numera inte finns. Ett efterfrågeöverskott kan här, liksom på&lt;br /&gt; 
andra område, leda till en risk för höjda kostnader och oetiskt agerande om&lt;br /&gt; 
inte åtgärder vidtas för att stävja sådana tendenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Adoptionskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Adoptionskostnaderna har ökat mycket kraftigt under 1980-talet, framför&lt;br /&gt; 
allt som en följd av den höga dollarkursen. Vid början av 1980-talet var den&lt;br /&gt; 
normala adoptionskostnaden inom Adoptionscentrum, som förmedlar en&lt;br /&gt; 
stor del av de barn som kommer, ca 15 000 kr. Under 1984 uppgår kostnaden&lt;br /&gt; 
vanligtvis till 30 000-40 000 kr. Huvuddelen av kostnaderna utgörs av&lt;br /&gt; 
resekostnad och av kostnader för vård, advokat m. m. i utlandet. De höga&lt;br /&gt; 
adoptionskostnaderna medför att vissa familjer på grund av bristande&lt;br /&gt; 
ekonomiska resurser tvingas avstå från att adoptera. Det förefaller vara&lt;br /&gt; 
särskilt vanligt att adoptivbarn inte får några syskon därför att familjen inte&lt;br /&gt; 
har råd med ytterligare en adoption.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpartiet har tidigare föreslagit ett ökat stöd till de auktoriserade&lt;br /&gt; 
adoptionsorganisationerna för att uppnå lägre adoptionskostnader. Detta&lt;br /&gt; 
har dock avslagits av riksdagen. Vid den senaste behandlingen av denna fråga&lt;br /&gt; 
uttalade socialutskottet (SoU 1983/84:18) följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet vill liksom förra året understryka att det är angeläget att&lt;br /&gt; 
kostnaderna för de internationella adoptionerna hålls nere så att inte bara de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomiskt starka får råd att adoptera barn från utlandet. Utskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgår från att regeringen vid sin beredning (av frågor rörande internationella&lt;br /&gt; 
adoptioner) beaktar vilka möjligheter som finns att få en bättre kontroll över&lt;br /&gt; 
kostnadsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller dock inga överväganden om adoptionskostnaderna.&lt;br /&gt;
Frågan nämns över huvud taget inte. Folkpartiet anser fortfarande att&lt;br /&gt; 
det är angeläget med åtgärder för att sänka adoptionskostnaderna. Riksda&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:66&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;gen bör därför uppdra åt regeringen att göra en översyn av vilka möjligheter&lt;br /&gt; 
som finns att hålla nere adoptionskostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Med hänvisning till vad ovan anförts hemställer vi&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;1. att riksdagen bifaller proposition 1984/85:16,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om s. k. privata adoptioner,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;3. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av vilka möjligheter&lt;br /&gt; 
som finns att uppnå lägre adoptionskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 25 oktober 1984&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;INGEMAR ELIASSON (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KENTH SKÅRVIK (fp) ELVER JONSSON (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>INGEMAR ELIASSON</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KENTH SKÅRVIK</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ELVER JONSSON</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G80266</dok_id>
<subtitel>Ingemar Eliasson m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198485__66.pdf</filnamn>
<filstorlek>126318</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Vissa frågor rörande internationella adoptioner (prop. 1984/85:16)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/6333919C-3F11-43A4-949D-65FE5E2764C0</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>