<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3101280</hangar_id>
 <dok_id>G80263</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>63</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:63 Thorbjörn Fälldin m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>63</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1984-10-24 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 10:08:43</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Statlig fastighetsskatt (prop. 1984/85:18)</titel>
 <subtitel>Thorbjörn Fälldin m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G80263/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G80263</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G80263</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;1984/85:63&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Thorbjörn Fälldin m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Statlig fastighetsskatt (prop. 1984/85:18)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1984/85:18 föreslås införandet av en statlig fastighetsskatt.&lt;br /&gt; 
Skatten skall utgå på hyreshus, kontorshus, småhus och bostadsbyggnader på&lt;br /&gt; 
lantbruk. För småhus skall skatten utgå med 1,4 % på en tredjedel av&lt;br /&gt; 
taxeringsvärdet. För övriga schablonbeskattade fastigheter utgör skattesatsen&lt;br /&gt;
1,4 % på hela taxeringsvärdet. För konventionellt beskattade fastigheter&lt;br /&gt; 
skall skatten utgå med 2 % på hela taxeringsvärdet. Fastighetsskatten skall&lt;br /&gt; 
vara avdragsgill utom för schablonbeskattade fastigheter, dvs. vanliga&lt;br /&gt; 
villafastigheter. För bostadsbyggnader på jordbruk skall skatten också utgå&lt;br /&gt; 
med 2 % på bostadsbyggnadens taxeringsvärde och vara avdragsgill. Fastighetsskatten&lt;br /&gt;
skall införas successivt med början den 1 januari 1985.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen om fastighetsskatten har inte föregåtts av sedvanligt utredningsförfarande.&lt;br /&gt;
Förslaget har i stället utarbetats internt i regeringskansliet.&lt;br /&gt; 
Förslaget har heller inte varit föremål för någon egentlig remissbehandling.&lt;br /&gt; 
Regeringen har däremot låtit riksskatteverket, datainspektionen och bostadsstyrelsen&lt;br /&gt;
studera förslaget i en s. k. teknisk remiss. Dessa har i sina&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;yttranden framfört en rad kritiska synpunkter på förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 26 april 1984 beslöt regeringen att inhämta lagrådets yttrande över&lt;br /&gt; 
förslaget. I sitt yttrande framförde lagrådet mycket kraftig kritik. Denna kan&lt;br /&gt; 
sammanfattas i följande punkter:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;1. Förslaget har inte föregåtts av sedvanlig utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;2. Förslaget har inte varit föremål för ordentligt remissförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;3. Förslaget behandlar inte lika fall lika.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;4. Förslaget fördelar inte pålagan efter bärkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;5. Förslaget är komplicerat och invecklat.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;6. Förslaget ”står på gränsen till vad som rimligen bör kunna accepteras av&lt;br /&gt; 
rättssäkerhetsskäl ”.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;7. Förslaget är svårförståeligt för den enskilde medborgaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande citat från lagrådets yttrande är av särskilt intresse vid bedömningen&lt;br /&gt;
av propositionen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det valda tillvägagångssättet synes också aktualisera frågan hur långt det&lt;br /&gt; 
kan anses försvarligt att gå när det gäller att genom rader av begränsningar&lt;br /&gt; 
och undantag samt valet av kriterier för sådana avgränsningar ange en krets&lt;br /&gt; 
av personer som skall belastas med särskilda åligganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet kritiserar också det underlag beträffande kostnadsutvecklingen&lt;br /&gt; 
för olika bostadstyper som presenterades i remissen. Lagrådet anser att&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_34" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:63&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;regeringen enbart redovisar de fördyringar som orsakats av att de garanterade&lt;br /&gt;
räntorna på vissa statliga lån har trappats upp och att hyreshusavgiften har&lt;br /&gt; 
införts. Lagrådet anför därför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka ökningar av kapitalkostnaderna som under motsvarande tid i&lt;br /&gt; 
genomsnitt uppkommit för fastighetsägare vilka finansierat sitt innehav på&lt;br /&gt; 
annat sätt - och då särskilt ägare av småhus - har däremot inte redovisats.&lt;br /&gt; 
Det finns emellertid skäl antaga att det inom sistnämnda grupp av fastighetsägare&lt;br /&gt;
kan finnas åtskilliga vilkas kapitalkostnadsökningar under samma tid&lt;br /&gt; 
varit ungefär jämförbara och ibland även större.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet avslutar sina allmänna synpunkter i remissyttrandet med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av nu redovisade principiella överväganden ter det sig enligt&lt;br /&gt; 
lagrådets mening mindre tillfredsställande att det remitterade förslaget läggs&lt;br /&gt; 
till grund för lagstiftning i oförändrat skick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets kritik har dock inte föranlett några mer betydande förändringar&lt;br /&gt; 
av regeringens förslag. Det finns därför anledning att anta att lagrådets kritik&lt;br /&gt; 
mot fastighetsskatten i betydande utsträckning kvarstår. Den förändring som&lt;br /&gt; 
skett och som innebär att skatten fått mer av generell prägel, innebär inte att&lt;br /&gt; 
orättvisorna minskar. En del av de som enligt det tidigare förslaget skulle&lt;br /&gt; 
undantas från skatten kommer nu i stället att hållas skadeslösa genom en&lt;br /&gt; 
ökning av räntesubventionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från centerns sida vill vi instämma i den kritik som lagrådet anfört. Vi&lt;br /&gt; 
anser det synnerligen tveksamt att propositionen har avgetts till riksdagen&lt;br /&gt; 
utan att ha föregåtts av vare sig ett offentligt utredningsarbete eller av någon&lt;br /&gt; 
remissbehandling. Det finns skäl att påminna om att detta inte är första&lt;br /&gt; 
gången som den socialdemokratiska regeringens beredning varit bristfällig.&lt;br /&gt; 
Detsamma var förhållandet när hyreshusavgiften infördes hösten 1982.&lt;br /&gt; 
Regeringens förslag om tvångsavverkning av skog är ett annat exempel; detta&lt;br /&gt; 
förslag framlades dock aldrig till riksdagen på grund av den massiva kritik&lt;br /&gt; 
som mött förslaget, bl. a. från lagrådet. Även regeringens löntagarfondsförslag&lt;br /&gt;
var bristfälligt berett, vilket inte minst kommit att uppenbaras nu när&lt;br /&gt; 
oklarhet råder om fondernas juridiska ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill från centerns sida uttrycka stark oro över regeringens bristande&lt;br /&gt; 
noggrannhet i beredningsarbetet. Särskilt betänkligt är det faktum att&lt;br /&gt; 
regeringen, trots pågående utredningsarbete på området inom bostadskommittén,&lt;br /&gt;
framlagt förslag som föregriper och försvårar utredningens arbete.&lt;br /&gt; 
Utredningen har nu avgivit ett delbetänkande som snarast utgör ett belägg&lt;br /&gt; 
för att det inte är möjligt att utforma en statlig fastighetsskatt med&lt;br /&gt; 
tillgodoseende av rimliga rättvisekrav.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:63&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Förslaget om statlig fastighetsskatt måste avvisas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om statlig fastighetsskatt är från många utgångspunkter oacceptabelt&lt;br /&gt;
och bör därför avvisas av riksdagen. Vi vill från centerns sida peka på&lt;br /&gt; 
följande skäl som talar emot införandet av en sådan skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsskatten höjer skattetrycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av de motiv som anförts av bostadsministern för skatten är att den skall&lt;br /&gt; 
bidra till att stärka statsfinanserna. Detta är dock osäkert. Ytterligare&lt;br /&gt; 
höjningar av skattetrycket leder till ökade problem i ekonomin. Det är också&lt;br /&gt; 
ett faktum att höjningen av en skatt leder till minskade inkomster från andra&lt;br /&gt; 
skatter. Det blir därmed inte någon mer betydande förstärkning av statskassan,&lt;br /&gt;
utan bara ytterliga snedvridningar och begränsningar av den svenska&lt;br /&gt; 
ekonomins funktionsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsskatten tas inte ut efter bärkraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsskatten skiljer sig från övriga statliga direkta skatter genom att&lt;br /&gt; 
den inte tar hänsyn till de skatteskyldigas bärkraft. Den utgår med samma&lt;br /&gt; 
skattesats oavsett fastighetens taxeringsvärde och oavsett den skattskyldiges&lt;br /&gt; 
ekonomiska situation. Detta skiljer den från den nuvarande fastighetsbeskattningen&lt;br /&gt;
som innebär att en schablonintäkt, vilken är progressiv, läggs till&lt;br /&gt; 
övriga inkomster som sedan beläggs med progressiv statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsskatten kommer att fungera på samma sätt som om förmögenhetsskatten&lt;br /&gt;
skulle tas ut på bruttoförmögenheten, dvs. utan hänsyn till om&lt;br /&gt; 
den innehavda egendomen är belånad. Detta innebär att samma skatt utgår&lt;br /&gt; 
för den som har betalt hela sitt hus och således har en nettoförmögenhet, som&lt;br /&gt; 
för den som har större skulder än tillgångar. Det innebär följaktligen också&lt;br /&gt; 
att den som har en mycket hög inkomst inte betalar mer än den som har låg&lt;br /&gt; 
inkomst och stor försörjningsbörda. Det är en skatt som förstärker ojämlikheten&lt;br /&gt;
i vårt samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsskatten är orättvis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande bostadssubventionerna utgår endast vid ny- eller betydande&lt;br /&gt; 
ombyggnader. Detta innebär att den som köper ett äldre begagnat hus inte&lt;br /&gt; 
erhåller några som helst räntesubventioner. Skillnaden i boendekostnad&lt;br /&gt; 
mellan den som har ett privatfinansierat hus och den som har ett hus som är&lt;br /&gt; 
statligt belånat blir därför betydande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett hus med lån på 500 000 kr., ett taxeringsvärde på 350 000 kr. och&lt;br /&gt; 
med en ränta på 14 % blir räntekostnaden 70 000 kr. och efter skatt 37 750&lt;br /&gt; 
kr. Om huset är 120 m2 stort blir nettoräntan 314,60 kr. per m2. För&lt;br /&gt; 
motsvarande hus i nyproduktionen med statliga lån är en vanlig lånesumma&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:63&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;600 000 kr. För detta hus, under förutsättning att fastigheterna får samma&lt;br /&gt; 
taxeringsvärde, är kostnaden under det första året 19 250 kr. eller 160,40 kr.&lt;br /&gt; 
per m2 efter skatt. Denna kostnad stiger sedan med 1 500 kr. per år. Enligt&lt;br /&gt; 
propositionen är det ändock husägaren med den högre kostnaden som skall&lt;br /&gt; 
belastas med kostnaden för fastighetsskatten. Husägaren med statliga lån&lt;br /&gt; 
skall kompenseras för fastighetsskatten genom ökade subventioner. Skillnaderna&lt;br /&gt;
i kostnader kommer att bli ändå större. Till dessa skillnader i&lt;br /&gt; 
räntekostnader kommer också liknande skillnader när det gäller amorteringarna.&lt;br /&gt;
Ägaren av ett äldre begagnat hus har högre amorteringstakt än ägaren&lt;br /&gt; 
till det statligt belånade huset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redovisas noga vilka kapitalkostnadsökningar som drabbat&lt;br /&gt; 
dem med statliga lån på grund av upptrappningarna av de garanterade&lt;br /&gt; 
räntorna. Men det sägs ingenting om hur kostnadsutvecklingen har varit för&lt;br /&gt; 
dem som inte har några räntesubventioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för dem som har äldre hus utan statslån har naturligtvis kostnaderna&lt;br /&gt; 
ökat under de senaste åren. En bra bild av kostnadsutvecklingen för dessa&lt;br /&gt; 
husägare kan man få om man studerar diskontots utveckling. I början av 1974&lt;br /&gt; 
var diskontot 5 %, i dag ligger det på 9,5 %. Vi har alltså en ökning med&lt;br /&gt; 
4,5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett hus på 120 m2 och med 300 000 kr. i lån innebär detta en&lt;br /&gt; 
kostnadsökning på brutto 13 500 kr. och efter skatt 6 750 kr. Per kvadrat blir&lt;br /&gt; 
detta en ökning på närmare 60 kr. För de hus som haft den största&lt;br /&gt; 
kostnadsökningen enligt propositionen är siffrorna 40-45 kr. En rättvis&lt;br /&gt; 
bostadspolitik kräver då ändå enligt socialdemokraternas förmenande att det&lt;br /&gt; 
är de med den största ökningen som också skall belastas med fastighetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bostadskommitténs delbetänkande (SOU 1984:36) förs olika resonemang&lt;br /&gt;
kring införandet av en fastighetsskatt. Bl. a. diskuterar man att&lt;br /&gt; 
fastighetsskatt bör kunna tas ut efter det att räntebidrag för nybyggnadslånet&lt;br /&gt; 
upphört. Denna skulle då kunna ses som en sorts återbetalning av de&lt;br /&gt; 
subventioner som tidigare erhållits. Denna utformning av skatten skulle vara&lt;br /&gt; 
långt mer rättvis än den modell som regeringen nu framlagt. Systemet blir då&lt;br /&gt; 
inte en skatt utan en del i bostadsfinansieringssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadskommittén anser dock inte att det skulle vara tillräckligt med att&lt;br /&gt; 
bara ta ut skatten från dem som har haft statliga lån och anför därför följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fastighetsskatt skulle introduceras enbart för tillkommande fastigheter&lt;br /&gt;
skulle det dröja åtskilliga år innan den skulle ge några effekter på&lt;br /&gt; 
statens nettokostnader för bostadssubventioner. En omedelbar effekt kan&lt;br /&gt; 
uppnås endast om en fastighetsskatt också infördes för befintliga fastigheter.&lt;br /&gt; 
Man skulle då kunna överväga olika avgränsningar beträffande vilka&lt;br /&gt; 
fastigheter som skulle beröras av en sådan skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några sådana avgränsningar innehåller inte propositionen. Det torde för&lt;br /&gt; 
övrigt vara i det närmaste omöjligt att åstadkomma en sådan avgränsning.&lt;br /&gt; 
Ägare till hus som är byggda samma år kan ha mycket olika boendekostnader&lt;br /&gt; 
beroende på när huset förvärvats. Den som bott länge i sitt hus och som&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:63&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;löpande utfört nödvändigt underhåll har i allmänhet en förhållandevis låg&lt;br /&gt; 
boendekostnad, medan den som nyligen förvärvat sitt hus oftast har mycket&lt;br /&gt; 
höga boendekostnader. Själva utgångspunkten för regeringens förslag är&lt;br /&gt; 
därför fel. Det går inte att genom en skatt, utan hänsynstagande till de&lt;br /&gt; 
skattskyldigas bärkraft, åstadkomma ökad rättvisa i boendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även bostadskommitten redovisar i sitt betänkande att variationerna i&lt;br /&gt; 
bostadsutgifter är stora - se diagrammen nedan.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Andel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 - —&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7"&gt;&lt;p&gt;&amp;lt;12 20 28 34 40 SO 60 »60 1000-tal&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:167px;"&gt;kr/ 4r&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Bostadsutgift exkl. amorteringar år 1982 för egnahem&lt;br /&gt; 
med bostadsyta &amp;lt;120 m2. Hela riket.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Andel&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;10 &lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7"&gt;&lt;p&gt;O.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_21"&gt;&lt;p&gt;60 &amp;gt;60 1000-tal&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;kr/ år&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_18"&gt;&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7"&gt;&lt;p&gt;&amp;lt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Bostadsutgift exkl. amorteringar år 1982 för egnahem&lt;br /&gt; 
med bostadsyta &amp;gt;121 m2. Hela riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: SOU 1984:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en fjärdedel av de egnahem som hade en bostadsyta på högst 120 m2&lt;br /&gt; 
låg bostadsutgiften under 12 000 kr. För lika många var bostadsutgiften&lt;br /&gt; 
mellan 12 000 och 20 000 kr. För ytterligare nästan en fjärdedel låg utgiften&lt;br /&gt; 
mellan 20 000 och 28 000 kr. För drygt 10 % var kostnaden 50 000 kr. eller&lt;br /&gt; 
mer. För egnahemmen med en yta på över 120 m2 uppvisas en liknande&lt;br /&gt; 
spridning, dock något förskjutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadskommittén anför följande förklaring till de uppvisade skillnaderna:&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_14" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_15" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_17" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_18" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_20" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_21" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:63&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;De stora variationerna i bostadsutgifter för egnahem beror på att det är ett&lt;br /&gt; 
flertal skilda omständigheter som inverkar på utgifternas storlek. Förutom&lt;br /&gt; 
skillnader i bostadsyta inverkar läget, byggnadsår och förvärvstidpunkt.&lt;br /&gt; 
Bostadsutgifter för egnahem byggda på exempelvis 1950-talet kan skilja sig&lt;br /&gt; 
avsevärt mellan innehavare som köpt huset nytt och innehavare som köpt&lt;br /&gt; 
huset begagnat under senare tid. Å andra sidan kan utgifterna skilja sig även&lt;br /&gt; 
mellan egnahemsägare som haft husen lika länge om man i olika utsträckning&lt;br /&gt; 
utnyttjat säkerhetsutrymmen i fastigheten för rebelåning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skillnader i kostnader som f. n. råder synes inte komma att minska&lt;br /&gt; 
genom införandet av fastighetsskatten. Det motsatta förhållandet är snarast&lt;br /&gt; 
för handen. Det försök till övergångsvist undantagande av fastighetsägare&lt;br /&gt; 
som förvärvat sina hus under de senaste åren, som bostadsministern tidigare&lt;br /&gt; 
förordat, har inte kunnat accepteras av lagrådet. Några möjligheter till en&lt;br /&gt; 
individuell prövning av uttaget av fastighetsskatt finns inte. Fastighetsskatten&lt;br /&gt; 
är därför inte ett användbart redskap för att åstadkomma en social&lt;br /&gt; 
bostadspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget missgynnar dessutom den som löpande underhåller och sköter&lt;br /&gt; 
sin fastighet. Detta beror på att det endast är till mer omfattande reparationer&lt;br /&gt;
som statliga lån utgår och varigenom viss kompensation för fastighetsskatten&lt;br /&gt;
kan erhållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsskatten konserverar det nuvarande subventionssystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom fastighetsskatten möjliggörs att det nuvarande bostadssubventionssystemet&lt;br /&gt;
kan bevaras och t.o. m. utvidgas. Detta är t. ex. avsikten&lt;br /&gt; 
genom beslutet om ROT-programmet. Medan kostnaderna för räntebidragen&lt;br /&gt;
har begränsats och därför totalt sett minskat något under de senaste åren,&lt;br /&gt; 
beräknas de för tiden fram till 1988 komma att öka med 40 % eller 3,7&lt;br /&gt; 
miljarder kronor. En sådan utveckling av bostadssubventionerna kan inte&lt;br /&gt; 
fortsätta. Boendekostnaderna är en konsumtionskostnad och måste i största&lt;br /&gt; 
möjliga utsträckning betalas av den enskilde utan subventioner. Detta gäller&lt;br /&gt; 
det generella bostadsstödet som utgår utan hänsynstagande till betalningsförmågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande subventionssystemet är enligt vår uppfattning en starkt&lt;br /&gt; 
bidragande orsak till de kraftiga kostnadsökningarna inom bostadsbyggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt finansieringssystem måste införas. Det är bl. a. bostadskommitténs&lt;br /&gt;
uppgift att studera dessa frågor och det är därför, som vi även påpekat&lt;br /&gt; 
ovan, märkligt att regeringen valt att förekomma utredningens förslag med&lt;br /&gt; 
införandet av den statliga fastighetsskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från centerns sida har vi i en partimotion föreslagit införandet av ett&lt;br /&gt; 
finansieringssystem som kallas räntelån. Detta system innebär att en del av&lt;br /&gt; 
räntekostnaderna läggs till kapitalet för att betalas senare. På så sätt jämnas&lt;br /&gt; 
räntekostnaderna ut över bostadens livstid, och den stora kostnadsskillnaden&lt;br /&gt; 
mellan nyproducerade hus och äldre hus minskar, vilket, till skillnad från&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:63&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;propositionen, väl tillgodoser det syfte som regeringen har med fastighetsskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta förslag innebär en omfördelning över tiden hos den enskilde&lt;br /&gt; 
bostadskonsumenten i stället för mellan olika bostadskonsumenter. Det ökar&lt;br /&gt; 
också den enskildes intresse för kostnadsutvecklingen och kan därigenom&lt;br /&gt; 
fungera som en prisdämpare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyreshusavgiften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen förslår att den 1983 införda hyreshusavgiften skall ersättas&lt;br /&gt; 
med fastighetsskatten. Eftersom vi inte anser att fastighetsskatten bör införas&lt;br /&gt; 
och ovan har utvecklat motiven härför, anser vi inte heller att hyreshusavgiften&lt;br /&gt;
bör vara kvar. Vi yrkade avslag på förslaget om hyreshusavgift när detta&lt;br /&gt; 
förelädes riksdagen efter regeringsskiftet 1982 och har sedan dess upprepat&lt;br /&gt; 
detta vårt ställningstagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motivet för hyreshusavgiften och för ersättaren fastighetsskatten är att de&lt;br /&gt; 
privata fastighetsägarna skulle göra övervinster på grund av de avtrappade&lt;br /&gt; 
räntebidragen för det allmännyttiga fastighetsbeståndet. Detta beror i sin tur&lt;br /&gt; 
på det s. k. bruksvärdessystemet som innebär att de privata fastighetsägarna&lt;br /&gt; 
får ta ut samma hyra som tas ut inom allmännyttan för motsvarande lägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta motiv är dock lika teoretiskt som när det gäller egnahemen. Även de&lt;br /&gt; 
privata fastighetsägarna har fått sina kapitalkostnader ökade på grund av&lt;br /&gt; 
diskontohöjningarna. Dessa kostnader har varit svåra att täcka eftersom inte&lt;br /&gt; 
motsvarande kostnadsökningar har inträffat inom allmännyttan. Enligt&lt;br /&gt; 
SCB:s intäkts- och kostnadsundersökningar för flerbostadshus har räntekostnadsökningen&lt;br /&gt;
per kvadratmeter i de kommunala bostadsföretagens&lt;br /&gt; 
bestånd under perioden 1976-1981 varit 48 % medan motsvarande ökning i&lt;br /&gt; 
det enskilt ägda beståndet varit 70 %. Det finns också inom det privata&lt;br /&gt; 
hyreshusbeståndet stora skillnader i kostnadsläge mellan olika fastighetsägare,&lt;br /&gt;
bl. a. beroende på när tastigneten förvärvats. Införandet av fastighetsskatt&lt;br /&gt;
eller bibehållandet av hyreshusavgiften skulle komma att fungera lika&lt;br /&gt; 
orättvist som för småhusen. Inte heller för hyreshusen bör därför någon&lt;br /&gt; 
fastighetsskatt finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:41px;"&gt;att riksdagen beslutar avslå proposition 1984/85:18 såvitt gäller&lt;br /&gt; 
samtliga delar utom förslaget till lag om upphävande av lagen&lt;br /&gt; 
(1982:1194) om hyreshusavgift och därav föranledda följdändringar.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:63&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Stockholm den 24 oktober 1984&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;THORBJÖRN FÄLLDIN (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OLOF JOHANSSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KARIN SÖDER (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANDERS DAHLGREN (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TAGE SUNDKVIST (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NILS G. ÅSLING (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ARNE FRANSSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GUNILLA ANDRÉ (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GUNNAR BJÖRK (c)&lt;br /&gt; 
i Gävle&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;BERTIL JONASSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KARL BOO (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EINAR LARSSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GUNNEL JONÄNG (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KJELL A. MATTSSON (c)&lt;br /&gt; 
BERTIL FISKESJÖ (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BRITTA HAMMARBACKEN (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;mfcufc»—• Stockholm 1984 7914S&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>THORBJÖRN FÄLLDIN</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>OLOF JOHANSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KARIN SÖDER</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ANDERS DAHLGREN</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>TAGE SUNDKVIST</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NILS G. ÅSLING</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ARNE FRANSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GUNILLA ANDRÉ</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GUNNAR BJÖRK</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BERTIL JONASSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KARL BOO</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>11</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>EINAR LARSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>12</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GUNNEL JONÄNG</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>13</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KJELL A. MATTSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>14</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BERTIL FISKESJÖ</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>15</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BRITTA HAMMARBACKEN</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>16</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G80263</dok_id>
<subtitel>Thorbjörn Fälldin m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198485__63.pdf</filnamn>
<filstorlek>281323</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Statlig fastighetsskatt (prop. 1984/85:18)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/406AE12A-9554-4EB1-A167-BF3CC20F37EC</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>