3101259 G80259 1984/85 59 mot mot Motion 1984/85:59 Lars Werner m. fl. Motion Motion 59 0 1984-10-24 00:00:00 2014-11-04 10:08:25 2014-11-04 00:00:00 Statlig fastighetsskatt (prop. 1984/85:18) Lars Werner m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G80259/text https://data.riksdagen.se/dokument/G80259 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G80259 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_42">12 </div> <div class="block ml_4">Motion 1984/85:59 Lars Werner m. fl. Statlig fastighetsskatt (prop. 1984/85:18) Vänsterpartiet kommunisterna är mycket tveksamma till en ny skatt på fastigheter som innebär ökade boendekostnader för stora hushållsgrupper. Även om vpk inte principiellt varit motståndare till särskild avgift eller skatt på fastigheter har vi alltid ställt som villkor att huvuddelen av sådana intäkter måste användas på bostadssektorn för att hålla boendekostnaderna nere och skapa större rättvisa mellan olika boende- och upplåtelseformer. Socialt acceptabla hyror och rättvisa i boendet förutsätter bl. a. en omfördelning av samhällets bostadsstöd, från den privata ägarsektorn till allmännyttiga hyreshus. De samlade bostadssubventionernas fördelning ser i grova drag ut så, att ungefär två tredjedelar av stödet i form av bostadsbidrag, skattesubventioner och räntebidrag går till ägda bostäder, som utgör drygt en tredjedel av hushållen. Övriga nära två tredjedelar av hushållen, de som bor med bostadsrätt eller i hyrd bostad, erhåller ca en tredjedel av stödet. Den skatteomläggning med begränsning av underskottsavdrag som sker har inte mer än marginellt förändrat de förhållanden som gällde år 1982 då nuvarande hyreshusavgift beslutades. Fortfarande gäller att rika fastighets- och villaägare, med höga inkomster och förmögenheter, med egna företag, med stora och dyra hus och s. k. lyxvillor kan göra stora ränteavdrag. Den del av villaägarna som beräknats utgöra omkring en fjärdedel tillgodogör sig närmare tre fjärdedelar av småhusägarnas skattesubventioner på totalt ca 12 miljarder kronor per år. Ett huvudmotiv för införande av den hyreshusavgift som nu tas ut för ca 800 000 lägenheter i äldre hyres- och bostadsrättshus och beräknas tillföra staten ca 1,4 miljarder kronor för år 1985, var att motverka en förmögenhetsomfördelning från bl. a. allmännyttiga till privata fastighetsägare. Hyreshusavgiften motsvarar för många lägenheter som belastas med sådan avgift en utgiftsökning med ca 100 kr. per månad. I samband med diskussionerna om både borgerliga och socialdemokratiska regeringars förslag åren 1981-82 om en speciall skatt i form av hyreshusavgift framförde vpk fyra villkor för en eventuell skatt, enligt följande: 1. Huvuddelen av intäkterna skall användas på bostadssektorn för att hålla boendekostnaderna nere och skapa rättvisa mellan olika boendeformer. 2. Allmännyttiga bostadsföretag, som har betydande allmänna och sociala merkostnader och som redan genomfört en långt driven hyresutjämning i sina fastigheter, skall undantas. </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">Mot. 1984/85:59 </div> <div class="block ml_41">13 </div> <div class="block ml_4">3. Skatten skall inte vara avdragsgill vid inkomsttaxering. 4. Pensionärer utan eller med låg ATP, låginkomsttagare och hushåll som bor i nya, dyrare bostäder måste kompenseras. Vpk har som bekant vid olika tillfällen under senare år aktualiserat krav på en omfördelning av samhällets bostadsstöd bl. a. genom ökat stöd till allmännyttiga bostadsföretag; genom ökade bostadsbidrag till barnfamiljer och låginkomsthushåll; genom skärpt realisationsvinstbeskattning och åtgärder för att snabbt driva in en del av ej inbetalda reavinster; genom ytterligare begränsning i avdragsrätten för enskilt ägda hyreshus och småhus; och genom ändrad bostadsfinansiering via en statlig bostads- och samhällsbyggnadsbank, med ”billigare pengar” till bostadssektorn genom längre amorteringstider och en låg och fast ränta. Dessa förslag är alltjämt lika angelägna och vi föreslår nu att riksdagen skall ge regeringen detta till känna. Riksdagens beslut nyligen - mot vpk:s röster - att slopa hyresstöppet, och olika hyresvärdars krav om ytterligare hyreshöjningar från 1 januari 1985 mellan 100 och 200 kr. per månad gör det nödvändigt att senast i kommande budgetproposition föreslå åtgärder för att motverka nya hyresstegringar. Viktigt är då ett riktat stöd till allmännyttan av en storleksordning som motsvarar deras behov för ett bra underhåll av sina lägenheter. Ett sådant stöd bör kunna utformas i anslutning till gällande bostadsförbättringsprogram (ROT-programmet). Som ett av motiven för fastighetsskatten har anförts att samhällets bostadsstöd inte kan ökas utan tvärtom måste minskas. Vpk anser inte att bostadsstödet under överskådlig tid kan minskas, men att det är nödvändigt att i snabb takt omfördela en ganska stor del av detta stöd från ägar- till hyressektorn. Stor uppmärksamhet måste ägnas åt det befintliga bostadsbeståndet och förbättra detta, men nyproduktionen får heller inte eftersättas. Av bostadssociala skäl måste staten fortsätta att satsa på och styra bostadsbyggandets omfattning, innehåll och inriktning. Rättvisan i boendet, solidariteten, måste omfatta samtliga boendeformer, och hyresboendet hos allmännyttan måste prioriteras. En politik där bostaden är en social rättighet måste vara det grundläggande. Alla människor skall ha tillgång till en tillräckligt stor, modernt utrustad bostad i bra miljö och till rimliga kostnader. En lönearbetare skall ha råd att hyra en sådan bostad utan bostadsbidrag. Ingen skall kunna göra vinster på andras behov att bo. Vinst- och spekulationsintressena måste bort i alla led, alltifrån marken till förvaltningen. Alla bostadspolitiska åtgärder måste sättas in i sitt fördelningspolitiska sammanhang, måste syfta till att öka jämlikheten i boendet. Från dessa utgångspunkter kan motiv finnas för en avgift som tas ut inte bara på äldre hyres- och bostadsrätter utan även på övriga fastigheter, om huvuddelen av de pengas som tas in används inom bostadssektorn på sådant sätt som vpk föreslagit. Då bör allmännyttans, men däremot inte industrins fastigheter, undantas från en eventuell fastighetsskatt och inga avdrag </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">Mot. 1984/85:59 </div> <div class="block ml_41">14 </div> <div class="block ml_4">medges för sådan skatt vid inkomsttaxering. De allmännyttiga bostadsföretagens fastigheter borde i detta hänseende jämställas med t. ex. kommunägda fastigheter som inte tar upp garantibelopp vid taxering till kommunal inkomstskatt och därför inte omfattas av föreslagen fastighetsskatt. Vi föreslår sålunda att riksdagen klart skall uttala att huvuddelen av intäkterna från en fastighetsskatt skall användas för en omfördelning och kostnadsutjämning på bostadsmarknaden, för att motverka nya hyreshöjningar och skapa större rättvisa mellan olika upplåtelse- och boendeformer. Vidare att en fastighetsskatt skall omfatta även industrifastigheter, att allmännyttiga bostadsföretags fastigheter skall undantas och att skatten inte skall vara avdragsgill vid inkomsttaxering. Pensionärer och andra hushåll, som med hänsyn till låg inkomst och mycket höga boendekostnader kan drabbas hårdare än andra, måste kompenseras för detta genom särskilda ågärder. Vi förutsätter att resp. utskott utarbetar de förslag till ändringar i lagtext etc. som blir erforderliga. Vår utgångspunkt inför den fortsatta behandlingen av regeringens förslag till en allmän fastighetsskatt är att utskottsförslagen och riksdagens beslut blir sådana att de innebär en kraftig förstärkning av resurserna för en rättvisare, social bostadspolitik. Vpk har i denna motion ännu en gång angett på vilka punkter vi inte delar regeringens förslag och därmed även under vilka betingelser vårt stöd kan påräknas. Med hänvisning till vad som anförts hemställs 1.att riksdagen beslutar a) att de allmännyttiga bostadsföretagens fastigheter undantas från fastighetsskatten, b)att fastighetsskatten skall utgå även för industribyggnader, c) att fastighetsskatten inte skall vara avdragsgill, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna a) att huvuddelen av intäkten av en fastighetsskatt skall användas på bostadssektorn i avsikt att hålla boendekostnaderna nere och uppnå rättvisa mellan olika upplåtelseformer, b)att pensionärer utan eller med låg ATP, låginkomsttagare och hushåll som bor i nyare bostäder skall kompenseras för kostnaderna för fastighetsskatten, c) vad i motionen anförts om stöd till allmännyttan, om skärpt realisationsvinstbeskattning, om avdragsrätten för enskilt ägda hyreshus och småhus samt om en statlig bostads- och samhällsbyggnadsbank. Stockholm den 24 oktober 1984 </div> <div class="block ml_4">LARS WERNER (vpk) BERTIL MÅBRINK (vpk) C.-H. HERMANSSON (vpk) JÖRN SVENSSON (vpk) </div> <div class="block ml_23">NILS BERNDTSON (vpk) EVA HJELMSTRÖM (vpk) TORE CLAESON (vpk) </div> </div> </div> 0 LARS WERNER vpk 1 undertecknare 0 BERTIL MÅBRINK vpk 2 undertecknare 0 C.-H. HERMANSSON vpk 3 undertecknare 0 JÖRN SVENSSON vpk 4 undertecknare 0 NILS BERNDTSON vpk 5 undertecknare 0 EVA HJELMSTRÖM vpk 6 undertecknare 0 TORE CLAESON vpk 7 undertecknare G80259 Lars Werner m. fl. mot_198485__59.pdf 100461 pdf Statlig fastighetsskatt (prop. 1984/85:18) https://data.riksdagen.se/fil/19C3DE61-62B2-4450-8086-2CFD42B1BAB3