<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3101248</hangar_id>
 <dok_id>G80258</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>58</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:58 Ulf Adelsohn m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>58</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1984-01-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 10:08:17</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Statlig fastighetsskatt (prop. 1984/85:18)</titel>
 <subtitel>Ulf Adelsohn m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G80258/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G80258</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G80258</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1984/85:58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulf Adelsohn m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statlig fastighetsskatt (prop. 1984/85:18)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1984/85:18 lägger regeringen fram ett förslag till en ny statlig&lt;br /&gt; 
fastighetsskatt. Skatten skall omfatta alla typer av fastigheter som innehåller&lt;br /&gt; 
bostäder eller kan komma att innehålla bostäder. Villor, hyreshus, fritidshus,&lt;br /&gt;
kontorshus och exploateringstomter drabbas alla av den nya skatten.&lt;br /&gt; 
Fullt utbyggd beräknas den inbringa 4,7 miljarder kronor till statskassan.&lt;br /&gt; 
Denna skattehöjning betalas i slutändan av alla, oavsett boendeform.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;De argument som socialdemokraterna har presenterat för att försvara&lt;br /&gt; 
införandet av ytterligare en skatt har varierat. Ibland har det talats om&lt;br /&gt; 
omfördelning inom bostadssektorn. Andra gånger har det hävdats att&lt;br /&gt; 
samhällets totala stöd till denna sektor har fått för stor omfattning. Någon&lt;br /&gt; 
gång har den samhällsekonomiska situationen fått förklara den nya pålagan.&lt;br /&gt; 
Inget av dessa argument kan godtas för att införa en ny skatt. Sverige&lt;br /&gt; 
kommer inte till rätta med sina balansproblem genom införandet av nya eller&lt;br /&gt; 
höjda skatter. Dagens ekonomiska kris är till stor del ett resultat av för höga&lt;br /&gt; 
utgifter och inte beroende på för få och för låga skatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boendet har drabbats av följande skattehöjningar de senaste åren:&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;1 Avdragsbegränsningen genomförs stegvis under tre år och beräknas sammantaget&lt;br /&gt; 
leda till skattehöjningar på 2 000 milj. kr. Ca 3/4 av avdragsbegränsningen drabbar&lt;br /&gt; 
boendet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:8px;"&gt;2 Fastighetsskatten införs i tre steg och ersätter den hyreshusavgift som nu belöper sig&lt;br /&gt; 
på 1 200 milj. kr. När fastighetsskatten är fullt genomförd beräknas den uppgå till&lt;br /&gt; 
4 700 milj. kr. när hänsyn tagits till justeringar av den garanterade räntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Ca 1/3 av energiskattehöjningarna har antagits öka boendekostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;4 Låg uppskattat. På sikt ger realisationsvinstbeskattningen betydligt mer än 100&lt;br /&gt; 
milj. kr. per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostäderna har alltså redan innan införandet av en ny fastighetsskatt&lt;br /&gt; 
drabbats hårt av riksdagsmajoritetens skattehöjningar. Den nya skatten ses&lt;br /&gt; 
av regeringen som en del i ett omfördelningssystem på bostadsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29"&gt;&lt;p style="margin-left:213px;"&gt;Milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Avdragsbegränsningen&lt;br /&gt; 
Fastighetsskatten&lt;br /&gt; 
Energiskattehöjningar&lt;br /&gt; 
Skärpt reavinst på bostadsrätter&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29"&gt;&lt;p style="margin-left:7px;text-align:right;"&gt;1 500'&lt;br /&gt; 
4 7002&lt;br /&gt; 
1 5003&lt;br /&gt; 
1004&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29"&gt;&lt;p style="margin-left:213px;"&gt;7 800&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_29" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:58&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Regeringen anser med andra ord att flertalet boende utöver att betala sina&lt;br /&gt; 
egna räntor och amorteringar också skall betala andras. Fastighetsskatten tas&lt;br /&gt; 
nämligen som förevändning för att utöka subventioneringen av räntan i&lt;br /&gt; 
nyproducerade hus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga bostadskommittén håller just nu på att utreda den framtida&lt;br /&gt; 
bostadspolitiken. Bl. a. skall bostadsfinansieringen behandlas. Det är anmärkningsvärt&lt;br /&gt;
att regeringen nu föregriper dess resultat. Förslaget har heller&lt;br /&gt; 
inte blivit föremål för den remissbehandling och beredning som grundlagen&lt;br /&gt; 
föreskriver och som lagrådet på detta sätt kritiserade:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteförslaget har inte föregåtts av någon sedvanlig utredning och inte&lt;br /&gt; 
heller varit föremål för annat sådant remissförfarande som avses i 7 kap. 2 §&lt;br /&gt; 
regeringsformen än att från några myndigheter inhämta yttrande angående&lt;br /&gt; 
innehållet i en departementspromemoria rörande den lagtekniska konstruktionen&lt;br /&gt;
av skatten och om beskattningsförfarandet; vissa enskilda organisationer&lt;br /&gt;
har därjämte på eget initiativ inkommit med yttranden över nämnda&lt;br /&gt; 
promemoria. Lagrådets möjligheter att bedöma det remitterade förslaget är&lt;br /&gt; 
därför begränsade, särskilt i de hänseenden som avses i 8 kap. 18 § tredje&lt;br /&gt; 
stycket 3-5 regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissförfarandet har ersatts med privata samtal med företrädare för&lt;br /&gt; 
diverse intresseorganisationer. Ingen utomstående vet vad som sagts vid&lt;br /&gt; 
dessa tillfällen. Vad har t. ex. företrädare för LRF, om de över huvud taget&lt;br /&gt; 
har tillfrågats, sagt om att jordbrukets bostäder skall drabbas av en extra&lt;br /&gt; 
skatt, eller handelns företrädare om effekterna på lokaler?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet kritiserade också förslaget för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- det var krångligt och oöverskådligt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förslaget var på gränsen till vad som från rättssäkerhetssynpunkt kunde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;accepteras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- det var inte utrett hur skatten förhöll sig till principen om skatt efter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bärkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet skriver att uppgifterna i remissen om de ökade kapitalkostnader&lt;br /&gt; 
som under angiven period har uppkommit för olika kategorier fastighetsägare&lt;br /&gt;
enbart gäller de fördyringar som orsakats av att de garanterade räntorna&lt;br /&gt; 
på vissa statliga lån har trappats upp och att hyreshusavgiften har införts.&lt;br /&gt; 
Vilka ökningar av kapitalkostnaderna som under motsvarande tid i genomsnitt&lt;br /&gt;
uppkommit för fastighetsägare, vilka finansierat sitt innehav på annat&lt;br /&gt; 
sätt - och då särskilt ägare av småhus - har däremot inte redovisats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tagit hänsyn till lagrådets kritik endast vad gäller det&lt;br /&gt; 
remitterade förslagets krånglighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen har förslaget förenklats genom att skatten numera skall&lt;br /&gt; 
omfatta alla, till skillnad från förslaget i lagrådsremissen, vilket bl. a.&lt;br /&gt; 
undantog småhus som förvärvats 1977-1983. Statens inkomster beräknas&lt;br /&gt; 
genom denna förenkling öka med ca 1,5 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att byråkratin ökar på grund av den nya skatten står helt klart.&lt;br /&gt; 
Riksskatteverket bedömde i lagrådsremissen sitt behov av arbetskraft till ca&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_49" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:58&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;200 personer på lokal nivå och ett opreciserat antal på verksnivå. Nu har&lt;br /&gt; 
förslaget ändrats så att behovet förmodligen minskat. Inte mindre än elva&lt;br /&gt; 
olika fall för skattens beräknande kvarstår dock. Detta är ett paradexempel&lt;br /&gt; 
på hur rundgången skatter-bidrag föder byråkrati.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egna hem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småhusägarna har de senaste åren drabbats av stora kostnadsökningar.&lt;br /&gt; 
När bottenlånen skrivs om sker detta till en högre ränta på grund av den&lt;br /&gt; 
allmänna räntenivåhöjningen. Den nya räntenivån ligger på 11-13 % i stället&lt;br /&gt; 
för som tidigare kanske 7-8%. Det betyder flera hundra kronor mer i&lt;br /&gt; 
månaden för normalvillan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsbegränsningen, som slår igenom helt nästa år, medför därutöver&lt;br /&gt; 
en mycket stor kostnadsökning för många småhusägare. Dessutom har&lt;br /&gt; 
driftkostnaderna stigit högst avsevärt. Den föreslagna fastighetsskatten läggs&lt;br /&gt; 
ovanpå alla dessa kostnadsökningar. Ett småhus som taxeras till 300 000 kr.&lt;br /&gt; 
blir 1 400 kr. dyrare att bo i när skatten är helt genomförd. Ett hus taxerat till&lt;br /&gt; 
450 000 kr. kommer att bli 2 100 kr. dyrare. För att kompensera denna utgift&lt;br /&gt; 
behöver en enskild inkomsttagare en lönehöjning med 5 200 kr. om man&lt;br /&gt; 
utgår från en marginalskatt på 60%. Fastighetsskatten kommer också att&lt;br /&gt; 
medföra ytterligare värdeminskning för husägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som köpte begagnade frifinansierade hus i slutet på 1970-talet och de&lt;br /&gt; 
som har byggt utan statliga lån har råkat värst ut. Detta insåg bostadsministern&lt;br /&gt;
i det förslag som remitterades till lagrådet där denna grupp övergångsvis&lt;br /&gt; 
undantogs från skatten. På grund av lagrådets kritik att förslaget var&lt;br /&gt; 
oöverskådligt gjordes skatten generell. Resultatet blir att de som enligt&lt;br /&gt; 
bostadsministern i våras var alltför hårt pressade av ökade kostnader nu får&lt;br /&gt; 
ytterligare en kännbar pålaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De småhusägare som får statliga räntesubventioner kommer att kompenseras&lt;br /&gt;
för skatten genom att den garanterade räntan skall sänkas. När&lt;br /&gt; 
subventionerna efter en förhållandevis kort tid inte längre utgår drabbas&lt;br /&gt; 
även dessa småhusägare fullt ut av den nya skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att de som har stora subventioner de facto skall slippa skatten motiveras&lt;br /&gt; 
av rättviseskäl. Detta resonemang måste te sig som ett stort hån mot dem som&lt;br /&gt; 
inte fått någon subvention eller som amorterat ner sina lån för att ha ett&lt;br /&gt; 
billigare boende på äldre dagar. För pensionärer utan full ATP kan den nya&lt;br /&gt; 
skatten betyda att de blir tvingade att sälja det hem de bott i större delen av&lt;br /&gt; 
sitt liv, trots att huset är betalt. Mer än två tredjedelar av alla barn bor i&lt;br /&gt; 
småhus. Barnfamiljerna, särskilt de med flera barn, har redan en svår&lt;br /&gt; 
ekonomisk situation. Fastighetsskatten kan även för dessa betyda att de&lt;br /&gt; 
måste sälja sina hem.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1** Riksdagen 1984/85.3sami. Nr57-63&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_17" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_37" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:58&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Fritidshus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla sorn äger en fritidsfastighet bor också någon annanstans. Ägare till&lt;br /&gt; 
fritidsfastigheter drabbas alltså dubbelt av den nya skatten. Pensionärer har i&lt;br /&gt; 
dag ofta ett förhållandevis billigt fritidsboende genom att lånen är nedamorterade.&lt;br /&gt;
Möjligheterna för dem att behålla sina fritidsfastigheter minskar med&lt;br /&gt; 
den nya fastighetsskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för att komma med ytterligare pålagor på fritidsboendet önskar&lt;br /&gt; 
moderata samlingspartiet underlätta för dem som vill skaffa sig ett fritidshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyreshus och bostadsrätter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även flerfamiljshusen har råkat ut för stora kostnadshöjningar de senaste&lt;br /&gt; 
åren. Detta beror till stor del på ökade driftkostnader och räntehöjningar i&lt;br /&gt; 
samband med omläggning av gamla lån. Bostadsrättsinnehavare har därutöver&lt;br /&gt;
fått skärpt realisationsvinstbeskattning. Enligt regeringen kommer den&lt;br /&gt; 
nya skatten att betyda en ökad kostnad med 12 kr./m2. Det motsvarar 1 080&lt;br /&gt; 
kr. för en lägenhet på 90 m2. De flerbostadshus som har statliga lån och har&lt;br /&gt; 
värdeår tidigast 1975 undantas liksom småhus med statliga lån från skatteeffekten&lt;br /&gt;
genom att bostadsministern lovar en sänkning av den garanterade&lt;br /&gt; 
räntan med motsvarande belopp. Något förslag om sådan kompensation&lt;br /&gt; 
framförs dock inte i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den hyreshusavgift som riksdagsmajoriteten mot vår vilja införde hösten&lt;br /&gt; 
1982 hade enligt propositionen till syfte att dra in ”oskäliga vinster” från de&lt;br /&gt; 
hyresfastigheter som inte hade statliga lån och därmed inte drabbats av&lt;br /&gt; 
upptrappningen av den garanterade räntan. De s. k. allmännyttiga företagen,&lt;br /&gt;
som är hyresledande, har ett bostadsbestånd som till största delen har&lt;br /&gt; 
statliga lån. När den garanterade räntan på dessa lån höjdes, höjdes därmed&lt;br /&gt; 
också hyresnivån i samtliga hyresbostäder, vilket medförde att intäkterna&lt;br /&gt; 
från icke statligt belånade hyresfastigheter ökade. Att frifinansierade&lt;br /&gt; 
fastigheter har en betydligt högre räntenivå än de med garanterad ränta, och&lt;br /&gt; 
därmed högre kapitalkostnader, förtegs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De s. k. allmännyttiga bostadsföretagen har ett fastighetsbestånd som de&lt;br /&gt; 
till största delen får statliga räntesubventioner för. Endast för den del av&lt;br /&gt; 
bolagets fastighetsbestånd som drabbas av skatten kommer hyreshöjningar&lt;br /&gt; 
att kunna tas ut. Utslaget på hela beståndet blir hyreshöjningen förhållandevis&lt;br /&gt;
liten. Detta missgynnar kraftigt de privata fastighetsförvaltarna, som har&lt;br /&gt; 
ett fastighetsbestånd som huvudsakligen inte får räntesubventioner, eftersom&lt;br /&gt;
hyressättningen enligt bruksvärdesprincipen endast medger samma&lt;br /&gt; 
hyreshöjning som för den s. k. allmännyttan. Den nya skatten kommer att&lt;br /&gt; 
medföra att underhåll och reparationer måste eftersättas av privatvärdarna,&lt;br /&gt; 
eftersom de inte via marknaden kan kompensera sig för skatteeffekterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsministern har tidigare (prop. 1982/83:50) med all önskvärd peda&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:58&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;gogisk skärpa framhållit att hyreshusavgiften för att vara neutral med hänsyn&lt;br /&gt; 
till ägandeförhållandena inte bara måste vara avdragsgill för de privatägda,&lt;br /&gt; 
konventionellt beskattade hyreshusen utan även utgå med samma procentsats&lt;br /&gt;
som för den schablonbeskattade allmännyttan. Trots detta föreslås att&lt;br /&gt; 
fastighetsskatten för enskilt ägda hyresfastigheter skall uppgå till 2% av&lt;br /&gt; 
taxeringsvärdet mot 1,4% för allmännyttan. Den bristande neutraliteten&lt;br /&gt; 
framgår också av följande: En allmännyttig fastighet som inte längre får&lt;br /&gt; 
räntesubventioner behöver höja hyran med 1,4 % av taxeringsvärdet för att&lt;br /&gt; 
få ihop till fastighetsskatten. Går hyresgästorganisationen med på detta får&lt;br /&gt; 
också hyran i de privata fastigheterna höjas med samma belopp. Men&lt;br /&gt; 
eftersom hyreshöjningen på 1,4 % är skattepliktig i de privata fastigheterna&lt;br /&gt; 
hjälper det inte att fastighetsskatten på 2 % är avdragsgill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget är således ytterligare ett led i det socialdemokratiska gynnandet&lt;br /&gt; 
av de s. k. allmännyttiga företagen på de privatas bekostnad. År 1945 hade&lt;br /&gt; 
var tionde lägenhet offentlig hyresvärd. Nu är det nästan två tredjedelar som&lt;br /&gt; 
har det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokaler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väl känt att lokalfastigheter, t. ex. handels- och hantverksfastigheter,&lt;br /&gt;
hotell och restauranger, som producerats de senaste tio åren i stor&lt;br /&gt; 
utsträckning inte är lönsamma. Ändå avses även dessa träffas av den nya&lt;br /&gt; 
fastighetsskatten. Hyresnivån stiger naturligtvis på grund av den nya skatten.&lt;br /&gt; 
Enbart för att täcka denna skulle hyreshöjningar på omkring 10 % krävas.&lt;br /&gt; 
Motsvarande kostnadshöjningar drabbar de lokalfastigheter som används i&lt;br /&gt; 
den egna rörelsen. Resultatet torde bli att byggnadsinvesteringarna rasar&lt;br /&gt; 
samt att stora ekonomiska svårigheter uppstår för ägarna till de lokalfastigheter&lt;br /&gt;
som redan byggts. Moderna livsmedelshallar kommer således ofta att&lt;br /&gt; 
drabbas av kostnadsökningar på 20-40 000 kr. per år trots att försäljningen&lt;br /&gt; 
visar vikande volym. De lokaler som inte betraktas som bostäder kommer&lt;br /&gt; 
genom skattens konstruktion att få kostnadsmässiga fördelar. T. ex. kommer&lt;br /&gt; 
livsmedelsförsäljning i bensinstationer att gynnas framför livsmedelsförsäljning&lt;br /&gt;
i butik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det moderata alternativet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderata samlingspartiet har länge hävdat att skattetrycket måste sänkas.&lt;br /&gt; 
Under 1970-talet nåddes den övre gränsen för skatteuttaget. Det höga&lt;br /&gt; 
skattetrycket är nu ett hinder för att vi skall få tillbaka en uthållig växtkraft i&lt;br /&gt; 
näringslivet. Vår uppfattning är att det samlade skatteuttaget måste sänkas.&lt;br /&gt; 
Vi har därför sagt nej till så gott som alla de skattehöjningar som regeringen&lt;br /&gt; 
genomfört. Vi har också konsekvent avvisat alla nya skatter som regeringen&lt;br /&gt; 
infört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den socialdemokratiska regeringen har på två år infört tolv nya skatter.&lt;br /&gt; 
Fastighetsskatten är den trettonde nya skatten som föreläggs riksdagen. Om&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:58&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;denna skatt skulle införas blir en av de första uppgifterna för en borgerlig&lt;br /&gt; 
regering att avskaffa denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderata samlingspartiet har under många år föreslagit omfattande&lt;br /&gt; 
förändringar av skatte- och bidragssystemet. Det är en felaktig föreställning&lt;br /&gt; 
att tro att man kan lösa mer eller mindre verkliga samhällsproblem med&lt;br /&gt; 
ökade skatter och ökade bidrag och subventioner. På bostadsområdet, likväl&lt;br /&gt; 
som på många andra områden, har socialdemokraterna länge förespråkat&lt;br /&gt; 
ökade subventioner som skall finansieras med ökade skatter. Införandet av&lt;br /&gt; 
hyreshusavgiften i kombination med ROT-programmet är det senaste&lt;br /&gt; 
exemplet på detta. Moderata samlingspartiet vill gå motsatt väg. Vår&lt;br /&gt; 
fördelningspolitik syftar till att hushållen skall kunna leva på sina arbetsinsatser.&lt;br /&gt;
I dag måste staten ge hushållen bl. a. stora bostadssubventioner till följd&lt;br /&gt; 
av de höga skatterna. Detta är i grunden en felaktig politik. Enda sättet att&lt;br /&gt; 
komma till rätta med problemen på bostadsmarknaden är att minska de&lt;br /&gt; 
offentliga subventionerna samtidigt som skatterna sänks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På bostadssidan vill vi t. ex. minska räntebidragen med drygt 2 miljarder&lt;br /&gt; 
kronor. Detta är betydligt mindre än vad socialdemokraterna nu vill höja&lt;br /&gt; 
skatten med. Vi vill samtidigt under mandatperioden 1985-1988 sänka&lt;br /&gt; 
marginalskatten för flertalet heltidsarbetande till högst 40 % med ett tak på&lt;br /&gt; 
70% för de högsta inkomstklasserna. Vi vill återinföra full avdragsrätt för&lt;br /&gt; 
underskottsavdrag i samband med boendet. Vi vill införa ett fullständigt&lt;br /&gt; 
inflationsskydd av skatteskalan. Vi vill att realisationsvinsten för bostadsrätter&lt;br /&gt;
skall anpassas till de regler som gäller för ägda småhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få hushållens privata ekonomi att fungera vill vi med andra ord både&lt;br /&gt; 
minska bostadssubventionerna och bidragsberoendet samtidigt som skattetrycket&lt;br /&gt;
sänks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderata samlingspartiet avvisar bestämt införandet av en ny fastighetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till ovanstående hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:41px;"&gt;1. att riksdagen beslutar avslå förslaget till lag om statlig fastighetsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:41px;"&gt;2. att riksdagen beslutar avslå förslaget till ändring i kommunalskattelagen&lt;br /&gt;
(1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:41px;"&gt;3. att riksdagen beslutar avslå förslaget till lag om ändring i taxeringslagen&lt;br /&gt;
(1956:623),&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:41px;"&gt;4. att riksdagen med avslag på regeringens förslag till lag om ändring i&lt;br /&gt; 
uppbördslagen (1953:272) beslutar att ordet hyreshusavgift i 1 §&lt;br /&gt; 
och 3 § 1 mom. i uppbördslagen (1953:272) tas bort,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:41px;"&gt;5. att riksdagen med avslag på regeringens förslag till lag om ändring i&lt;br /&gt; 
skattebrottslagen (1971:69) beslutar att orden ”lagen (1982:1124)&lt;br /&gt; 
om hyreshusavgift” i 1§ skattebrottslagen (1971:69) utgår,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:58&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8"&gt;&lt;p&gt;6. att riksdagen beslutar avsla förslaget till lag om ändring i skattere&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;gisterlagen (1980:343).&lt;br /&gt; 
Stockholm den 24 oktober 1984&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ULF ADELSOHN (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LARS TOBISSON (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PER PETERSSON (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CARL BILDT (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STAFFAN BURENSTAM LINDER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ROLF CLARKSON (m)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L. ARNE ANDERSSON (m)&lt;br /&gt; 
i Ljung&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p style="margin-left:23px;"&gt;INGEGERD TROEDSSON (m)&lt;br /&gt; 
INGRID SUNDBERG (m)&lt;br /&gt; 
ANDERS BJÖRCK (m)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:23px;"&gt;(m) NILS CARLSHAMRE (m)&lt;br /&gt; 
ROLF DAHLBERG (m)&lt;br /&gt; 
PER-OLOF STRINDBERG (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_2" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_30" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ULF ADELSOHN</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARS TOBISSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>PER PETERSSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>CARL BILDT</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ROLF CLARKSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>L. ARNE ANDERSSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>INGEGERD TROEDSSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>INGRID SUNDBERG</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ANDERS BJÖRCK</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NILS CARLSHAMRE</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ROLF DAHLBERG</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>11</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>PER-OLOF STRINDBERG</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>12</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G80258</dok_id>
<subtitel>Ulf Adelsohn m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198485__58.pdf</filnamn>
<filstorlek>203439</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Statlig fastighetsskatt (prop. 1984/85:18)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/6974BBE9-2165-49E0-A061-B9E3F7BC56E9</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>