3101237G802571984/8557motmotMotion 1984/85:57 Bengt Westerberg m. fl.MotionMotion5701984-10-24 00:00:002014-11-04 10:08:082014-11-04 00:00:00Statlig fastighetsskatt (prop. 1984/85:18)Bengt Westerberg m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G80257/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G80257https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G80257
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:347px;text-align:right;">Mot. 1984/85<br />
57-63</p>
<p>Motion</p>
<p>1984/85:57</p>
<p>Bengt Westerberg m. fl.</p>
<p>Statlig fastighetsskatt (prop. 1984/85:18)</p>
<p>Motionens huvudsakliga innehåll</p>
<p>I proposition 1984/85:18 framläggs ett förslag som folkpartiet tillstyrker,<br />
nämligen förslaget att upphäva lagen om hyreshusavgift. Övriga förslag i<br />
propositionen avvisas. Bostadssektorns problem är inte att dess beroende av<br />
subventioner är för litet eller att reglerna för finansiering och beskattning är<br />
för enkla och lättöverskådliga. Svenska folkets problem är inte att det har för<br />
få skatter och för lågt skatteuttag. Regeringens förslag om att införa en statlig<br />
fastighetsskatt och att parallellt därmed ytterligare öka subventionerna till<br />
vissa fastighetskategorier innebär steg i rakt motsatt riktning mot vad som<br />
skulle behövas.</p>
<p>Ohållbar utgångspunkt</p>
<p>Bostadsministern vill i propositionen framställa fastighetsskatten som en<br />
rättvisereform. Med utgångspunkt i missvisande och ofullständig statistik<br />
försöker han göra gällande att egnahemsägare, och särskilt då de som bor i<br />
äldre hus eller i hus som finansierats utan statliga räntesubventioner, skulle<br />
ha en särskilt stor skattebetalningsförmåga och att de sluppit lindrigt undan i<br />
fråga om boendekostnadernas stegring de senaste åren. Lagrådets kritik mot<br />
den ofullständiga analysen och det otillräckliga materialet på denna punkt<br />
viftar han bort utan att anföra någon enda ny sakuppgift.</p>
<p>Statistiken är missvisande därför att bostadsministern inte låtsas om att det<br />
finns avgörande skillnader mellan räntebidrag resp. skattelättnader på grund<br />
av ränteavdrag. När låneräntan stiger, t. ex. på grund av räntejustering, så<br />
stiger visserligen i kronor räknat ränteavdraget och skattelättnaden, men<br />
också boendekostnaden har ökat. I räntebidragssystemet stiger subventionen<br />
så mycket att boendekostnaden förblir opåverkad. Inte heller kommenterar<br />
bostadsministern det förhållandet att minskade räntebidrag till egnahemsägare<br />
automatiskt leder till större ränteavdrag och alltså ökade<br />
skattelättnader i hans tabell. Men återigen återspeglar ökningen alltså höjda<br />
boendekostnader, inte minskade. - De två exemplifierade situationerna<br />
pekar på en grundläggande skillnad som gör det omöjligt att av denna typ av<br />
siffror dra några slutsatser om att den ena eller andra gruppen har gynnats<br />
eller missgynnats. Till detta bidrar givetvis också att ingen redovisning finns<br />
över hur många som ingår i resp. kategori.</p>
<p>Statistiken är ofullständig när bostadsministern sedan går över till att</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1 Riksdagen 1984185.3sami. Nr 57-63</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1984/85:57</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>2</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>redovisa höjda kapitalkostnader för skilda kategorier av boende under åren<br />
1981-1985. Han drar där nämligen enbart fram upptrappning av garanterade<br />
räntor och införandet av hyreshusavgiften. Inte ett ord anför han här om<br />
effekten av skattereformen 1983-1985, trots att den på annat ställe i<br />
propositionen uttryckligen omnämns som en viktig faktor. Men naturligtvis<br />
inser bostadsministern att hela hans resonemang faller om han tar med den<br />
saken och alltså tiger han. En sänkning av underskottsavdragets värde från 65<br />
till 50 % i form av skattelättnad medför nämligen redan vid ett så måttligt<br />
ränteunderskott som 200 kr./m2 höjda boendekostnader med 30 kr./m2. Och<br />
med Stockholmspriser på fastigheter är dubbla beloppet säkerligen också en<br />
realitet i åtskilliga fall. Lagrådets misstanke om att det inte är visat att de som<br />
avses bli träffade av den nya skatten verkligen har större betalningsförmåga<br />
än de som skall undantas är befogad.</p>
<p>Om bostadsministerns siffror bör vidare konstateras att han för att få ett<br />
riktigt rejält underlag har tvingats till närmast fantastiska antaganden.<br />
Prisökningstakten skall ju enligt regeringens löfte ned till 3 % per år fr. o. m.<br />
1985, vilket propositionen också förutsätter. Men bostadslåneräntan skall<br />
samtidigt antas ligga vid 11,25%, dvs. motsvara en realräntesats om 8%.<br />
Man kan undra vad finansministern tycker om ett sådant scenario som skall<br />
gälla hela perioden 1985-1988 för att bostadsministern skall få fram sina<br />
siffror.</p>
<p>Ohållbara argument</p>
<p>När bostadsministern nu söker motivera sin nya skatt går han längre än i<br />
fråga om hyreshusavgiften. När denna infördes var det anförda motivet att<br />
balansera en extra avtrappning (subventionsminskning) som riksdagen<br />
beslutat i fråga om räntebidragen. Nu drar han plötsligt i sin tabell in också<br />
effekten av den normala årliga upptrappningen av de garanterade räntorna,<br />
som framställs som en belastning som drabbar det subventionerade beståndet.<br />
När subventionerna planmässigt minskar för de fastigheter som från<br />
början haft de ojämförligt mest gynnsamma finansieringsvillkoren, skall<br />
detta alltså nu motivera att de som inte har något räntebidrag straffbeskattas.<br />
Visserligen har bostadsministern efter lagrådets kritik formellt konstruerat<br />
om sitt förslag, men innebörden är i princip oförändrad. Alla fastigheter<br />
beskattas, men för dem som får räntebidrag skall skatten neutraliseras<br />
genom ökade bidrag. Nettoeffekten är avsedd att bli densamma som enligt<br />
det kritiserade förslaget.</p>
<p>Vi förstår mycket väl mot denna bakgrund att bostadsministern i intervjuer<br />
förklarat att han inte kan lova att inte fastighetsskatten kommer att höjas i<br />
framtiden. Har man en gång infört den för att motväga den normala årliga<br />
räntebidragsavtrappningen finns det givetvis ingen hejd. En sådan uppräkning<br />
av den garanterade räntan i beståndet av subventionerade fastigheter<br />
äger ju rum varje år, varför bostadsministern kan finna argument för en höjd</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:57</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>fastighetsskatt närhelst han så önskar. Vi betvivlar inte att han kommer att<br />
önska det många gånger.</p>
<p>Som ett försvar för den generella fastighetsskatten anför bostadsministern<br />
vidare att det är rättvist att alla kategorier fastighetsägare får bidra till att<br />
finansiera räntesubventionerna eftersom alla kan dra nytta av dem när nyeller<br />
ombyggnadsåtgärder vidtas. Detta är naturligtvis inte sant ens i formell<br />
mening, eftersom t. ex. fritidshusägare aldrig kan få del av subventionerna<br />
men ändå skall betala skatten. Och bl. a. de många pensionärer som under<br />
lång tid amorterat ned sina lån för att bo billigt på äldre dagar har nog svårt att<br />
se möjligheten till nya räntesubventioner som något som angår dem i<br />
praktiken.</p>
<p>Avgörande kritik</p>
<p>Den kritik vi så långt har framfört skjuter med olika argument in sig på det<br />
faktum att bostadsministern vill införa en ny allmän skatt som skall träffa<br />
stora grupper av hushåll utan att ens försöka visa att den skulle fördelas på ett<br />
rimligt sätt efter bärkraft. Men därtill kommer också den avgörande<br />
invändningen att förslaget innebär en höjning av det samlade skatteuttaget,<br />
som redan är för högt. Människorna, som redan brottas med ett alltför<br />
komplicerat och omfattande skattesystem, skall begåvas med ännu en skatt.<br />
Samtidigt aviseras en ökning i stället för en minskning av de alltför stora<br />
statliga subventionsutgifterna. Bostadsministern framstår med detta förslag<br />
som den siste entusiasten för en linje som innebär att problem alltid skall<br />
angripas genom att det offentligas organ drar in större belopp i skatt och tar<br />
på sig nya utgifter.</p>
<p>Det framstår också som egendomligt att bostadsministern har så bråttom<br />
med sitt förslag. Efter den socialdemokratiska regeringens tillträde tillkallades<br />
snabbt en stor bostadspolitisk kommitté med bestämda direktiv om att<br />
arbeta skyndsamt. Nu vill bostadsministern inte ens avvakta denna utrednings<br />
arbete, utan vill genomdriva ett oprövat förslag som improviserats fram<br />
i sådan hast att inte ens en normal remissbehandling varit möjlig. Det är svårt<br />
att här inte se ett resultat av starka bostadspolitiska intressegruppers<br />
påtryckningar. Vi beklagar att regeringen givit efter för dessa.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Mot bakgrund av vad som ovan anförts hemställer vi</p>
<p style="margin-left:43px;">1. att riksdagen avslår proposition 1984/85:18 såvitt avser införande<br />
av statlig fastighetsskatt och följ dlagstiftning (propositionens lagförslag<br />
nr 1 och nr 3-7),</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1* Riksdagen 1984/85.3 sami. Nr57-63</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:57</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>4</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:43px;">2. att riksdagen godkänner förslaget till lag om upphävande av lagen<br />
(1982:1194) om hyreshusavgift (propositionens lagförslag nr 2).</p>
<p>Stockholm den 24 oktober 1984<br />
BENGT WESTERBERG (fp)</p>
<p>JÖRGEN ULLENHAG (fp) KERSTIN EKMAN (fp)</p>
<p>INGEMAR ELIASSON (fp) JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp)</p>
<p>KJELL JOHANSSON (fp)</p>
</div>
</div>
</div>
0BENGT WESTERBERGfp1undertecknare0JÖRGEN ULLENHAGfp2undertecknare0KERSTIN EKMANfp3undertecknare0INGEMAR ELIASSONfp4undertecknare0JAN-ERIK WIKSTRÖMfp5undertecknare0KJELL JOHANSSONfp6undertecknareG80257Bengt Westerberg m. fl.mot_198485__57.pdf112682pdfStatlig fastighetsskatt (prop. 1984/85:18)https://data.riksdagen.se/fil/44EF38E0-968F-4DCD-94A2-31267B9BEBCF