<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3101119</hangar_id>
 <dok_id>G802465</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>465</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:465 Bertil Måbrink</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>465</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-01-15 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 10:06:16</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Industrisatsningen i Blekinge län</titel>
 <subtitel>Bertil Måbrink</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G802465/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G802465</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G802465</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;1984/85:465&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Bertil Måbrink&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Industrisatsningen i Blekinge län&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Blekinge har sedan mitten av 1970-talet haft en mycket besvärlig sysselsättningsutveckling&lt;br /&gt;
och minskad folkmängd. Även de traditionella stödområdeha&lt;br /&gt;
har haft en gynnsammare befolkningsutveckling än Blekinge, som sedan&lt;br /&gt; 
1975 har haft den mest negativa befolkningsutvecklingen i riket. Den&lt;br /&gt; 
omfattande utflyttningen från länet har medfört att befolkningens ålderssammansättning&lt;br /&gt;
påverkats negativt. Utflyttarna är främst personer i produktiv&lt;br /&gt; 
ålder, vilket även medfört att andelen barn minskar och andelen äldre ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Blekinge är dessutom ett av de län som har den högsta arbetslösheten.&lt;br /&gt; 
Ungdomar och kvinnor är de grupper som drabbats särskilt hårt. Länet har&lt;br /&gt; 
utöver en hög öppen arbetslöshet bland kvinnor även en omfattande dold&lt;br /&gt; 
arbetslöshet. Förvärvsfrekvensen för kvinnor är låg i Blekinge jämfört med&lt;br /&gt; 
riket. Utöver ett stort antal direkt arbetslösa berörs ett stort antal personer i&lt;br /&gt; 
länet av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Dessutom är förtidspensioneringen&lt;br /&gt;
på grund av ”arbetsmarknadsskäl” betydande.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Arbetsmarknadens utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Främsta orsaken till den stora utflyttningen från länet är bristen på&lt;br /&gt; 
arbetstillfällen. Länets industri har drabbats hårt av strukturförändringar och&lt;br /&gt; 
konjunkturnedgångar. Blekinges industri är av flera orsaker särskilt känslig&lt;br /&gt; 
för struktur- och konjunkturförändringar. Härvid kan bl. a. följande faktorer&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;nämnas:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- Industrin är ensidigt sammansatt. Verkstadsindustrin svarar för 65 % av&lt;br /&gt; 
industrisysselsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- Ett fåtal stora företag dominerar arbetsmarknaden. De fem största&lt;br /&gt; 
företagen svarar för mer än hälften av antalet arbetstillfällen inom&lt;br /&gt; 
industrin.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- Industrin är exportberoende.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Kännetecknande för länets industri är dessutom att många av företagen är&lt;br /&gt; 
filialföretag med administrativ verksamhet förlagd utanför länet. Mellan&lt;br /&gt; 
1975 och 1980 var Blekinge det län som hade den sämsta utvecklingen av&lt;br /&gt; 
arbetsmarknaden. Denna negativa utveckling har även fortsatt under de&lt;br /&gt; 
första åren av 1980-talet. På många andra håll i landet har minskningen inom&lt;br /&gt; 
industrin till stor del kunnat kompenseras med en ökning av arbetstillfällen&lt;br /&gt; 
inom servicesektorn. I Blekinge har dock servicesektorn inte vuxit i samma&lt;br /&gt; 
omfattning. En viktig orsak till detta är att länet inte har fått del av någon&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:465&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;statlig lokalisering av betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från de flesta andra län har antalet sysselsatta inom den statliga&lt;br /&gt; 
sektorn minskat i Blekinge. Detta beror bl. a. på nedskärningar och&lt;br /&gt; 
flyttningar av verksamhet inom försvaret, televerket och SJ. Mellan 1975 och&lt;br /&gt; 
1982 minskade antalet statligt anställda i länet med över 4 % samtidigt som&lt;br /&gt; 
antalet ökade med över 15 % i riket som helhet. Vidare kan nämnas att&lt;br /&gt; 
Karlskrona kommun är det enda primära centrat i riket med minskad statlig&lt;br /&gt; 
sysselsättning under 1970-talet. I denna kommun har dessutom neddragningar&lt;br /&gt;
inom flera stora företag, däribland Karlskronavarvet, Ericsson och&lt;br /&gt; 
Uddcomb, bidragit till en försämrad arbetsmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionalpolitikens mål och verklighetens Blekinge&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionalpolitikens syfte är att ge alla människor i landet arbete, tillfredsställande&lt;br /&gt;
service och god miljö. Efter riksdagens beslut 1982 sker planeringen&lt;br /&gt;
i länet med inriktning mot en befolkning år 1990 på 153 000 invånare. Det&lt;br /&gt; 
innebär att en befolkningsökning på 1 200 personer erfordras under återstoden&lt;br /&gt;
av 1980-talet om riksdagens intentioner skall kunna fullföljas. Mot detta&lt;br /&gt; 
kan ställas länsstyrelsens prognos som visar på en ytterligare befolkningsminskning&lt;br /&gt;
under den aktuella tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det regionalpolitiska stödet har under perioden 1 januari 1978-31 mars&lt;br /&gt; 
1984 utgått till 31 företag i Blekinge varav 18 är företag i Olofströms&lt;br /&gt; 
kommun. Det sammanlagda stödbeloppet uppgår till nästan 40 milj. kr.&lt;br /&gt; 
Antalet nya arbetstillfällen som erhållits kan beräknas till mellan 400 och&lt;br /&gt; 
450, att jämföras med dagens arbetslöshetssiffror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bryta den negativa befolkningsutvecklingen och för att minska&lt;br /&gt; 
arbetslösheten behövs en planerad regionalpolitik. En sådan planerad&lt;br /&gt; 
regionalpolitik skulle fungera som en motvikt till det privata storkapitalets&lt;br /&gt; 
styrning av utvecklingen i länet. De här nedan upptagna områdena skulle&lt;br /&gt; 
kunna utgöra en grund för en planerad regionalpolitik för Blekinge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunikationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länets vägnät är bra utbyggt, men när det gäller kollektivtrafiken finns&lt;br /&gt; 
mycket att göra. Genom en satsning på järnvägen i länet skulle transporterna&lt;br /&gt; 
till och från länet underlättas för företagen, länets invånare och turismen.&lt;br /&gt; 
Kustbanan från Karlskrona till Kristianstad skulle få mycket bättre förutsättningar&lt;br /&gt;
att erbjuda en bra gods- och persontrafik i länet, om den elektrifierades.&lt;br /&gt;
Turtätheten måste också utökas. Banan är också i behov av en&lt;br /&gt; 
upprustning och förstärkning så att den kan klara av de allt tyngre&lt;br /&gt; 
godsvagnarna. Det finns även behov av en terminal för enhetslast (container&lt;br /&gt; 
och flak). Detta skulle underlätta för företagen att använda järnvägen till&lt;br /&gt; 
sina transporter. En övergång till mer järnvägstrafik, i stället för den tunga&lt;br /&gt; 
lastbilstrafiken, innebär en bättre miljö i länet. Planer för en förbättrad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 * Riksdagen 1984/85.3 sami. Nr 464-469&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:465&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;järnvägstrafik norrut från länet måste arbetas fram. Det är oacceptabelt att&lt;br /&gt; 
persontrafiken på järnvägen Sölvesborg-Älmhult har lagts ned. Denna bör&lt;br /&gt; 
snaras återupptas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrisatsningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett finpappersbruk borde byggas i anslutning till det nuvarande pappersmassabruket&lt;br /&gt;
i Mörrum. Vidareförädling av pappersmassan till finpapper&lt;br /&gt; 
innebär många nya arbetstillfällen i Mörrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kockums i Ronneby och Kallinge är beroende av en statligt planerad&lt;br /&gt; 
stålpolitik. Kockums, som bl. a. tillverkar stålämne till rälstillverkning, är&lt;br /&gt; 
helt beroende av att satsningar görs på järnvägsutbyggnad i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karlskronavarvet har tidigare byggt några vindkraftverk, bl. a. Maglarp i&lt;br /&gt; 
Skåne, men någon rejäl satsning på vindkraften har ännu inte kommit i gång.&lt;br /&gt; 
Karlskronavarvet kommer helt att tappa sin kompetens på vindkraftsområdet&lt;br /&gt;
om inte tillverkningen snarast återupptas. Vindkraftverk är en av de&lt;br /&gt; 
alternativa produkter som är möjlig att tillverka på varvet. Den militära&lt;br /&gt; 
tillverkningen dominerar i dag alltför mycket. Vindkraftverken kommer att&lt;br /&gt; 
behövas i framtiden när kärnkraften skall avvecklas. För att avvecklingen&lt;br /&gt; 
inte skall innebära att kolkraftverk byggs upp måste en planerad energipolitik&lt;br /&gt;
nu framarbetas; en del i denna energipolitik är vindkraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länets västra del, fram till Karlshamn, borde kopplas ihop med Sydgasprojektet&lt;br /&gt;
i Skåne. En gasledning fram till Karlshamn skulle möjliggöra att&lt;br /&gt; 
vissa industrier i västra länet kan övergå till gasdrift, vilket är mycket mer&lt;br /&gt; 
miljövänligt än olja och kol. En projektering av en gasledning till Karlshamn&lt;br /&gt; 
måste snarast påbörjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fisket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karlskrona kommun har gjort stora satsningar på Östersjöprojektet.&lt;br /&gt; 
Detta är viktigt nu när största delen av det svenska fisket bedrivs i Östersjön.&lt;br /&gt; 
Ett viktigt bidrag till en utveckling av fisket i Östersjön är att ett nytt&lt;br /&gt; 
laboratorium för forskning i och om Östersjöns fiske och vattenbruk,&lt;br /&gt; 
förläggs till Karlskrona. Det finns stora skillnader på ost- och västkusten,&lt;br /&gt; 
därför är det viktigt att forskning bedrivs på båda kusterna och ett nytt&lt;br /&gt; 
bräckvattenlaboratorium i Karlskrona skulle skjuta fram positionerna på&lt;br /&gt; 
havsforskningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i länet stora förutsättningar att utrusta ett varv för reparation och&lt;br /&gt; 
underhåll av den svenska fiskeflottan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;T rädgårdsnäringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klimatet är gynnsamt för trädgårdsnäringen i Blekinge. En ökad odling av&lt;br /&gt; 
grönsaker är fullt möjlig. Här bör en speciell satsning göras på giftfri odling.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:465&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Dessa grönsaker (de som inte säljs som färskvaror) skulle kunna förädlas&lt;br /&gt; 
inom länet. Detta kräver att livsmedelsindustri förläggs till Blekinge. Genom&lt;br /&gt; 
att ha både odling och förädling i närheten av varandra minskar behoven av&lt;br /&gt; 
långa, dyra transporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Turismen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ökad turism ger många nya arbetstillfällen. För att detta skall vara&lt;br /&gt; 
möjligt måste tillgängligheten göras bättre - både tillgängligheten inom länet&lt;br /&gt; 
och en utbyggnad av kollektivtrafiken så att det blir lättare att resa till&lt;br /&gt; 
Blekinge. Nu finns det stora militära skyddsområden i länet. Dessa hindrar&lt;br /&gt; 
utländska turister att besöka stora delar av den fina skärgården. Det är därför&lt;br /&gt; 
viktigt att dessa skyddsområden kraftigt minskas. Det finns i dag ingen rimlig&lt;br /&gt; 
anledning att ha militära skyddsområden av den storlek som finns i den&lt;br /&gt; 
blekingska skärgården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning och forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länet saknar i dag en högskola. Detta är en av anledningarna att så många&lt;br /&gt; 
ungdomar flyttar från länet. Det är av mycket stor betydelse för utvecklingen&lt;br /&gt; 
av länet att en högskola eller högskolefilial förläggs till Blekinge. Den&lt;br /&gt; 
nuvarande högskolepolitiken med en stark koncentration på ett fåtal orter&lt;br /&gt; 
missgynnar kraftigt de län som inte har någon högskola. Koncentrationen av&lt;br /&gt; 
högskoleverksamheten till ett fåtal större orter är ett hinder för en bra&lt;br /&gt; 
regionalpolitik. En högskola är viktig både för utbildningen och det som finns&lt;br /&gt; 
knutet till högskolan, t. ex. forskning som skulle gynna länets utveckling. I&lt;br /&gt; 
Blekinge finns förutsättningar för forskning kring miljöskador på skogen. En&lt;br /&gt; 
forskningsstation med denna inriktning kunde förläggas i Ronneby. Det&lt;br /&gt; 
skulle vara ett bidrag till att kartlägga skogsskador som orsakats av&lt;br /&gt; 
miljögifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hänvisning till det anförda föreslås*&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;att riksdagen uttalar sig för en utveckling av näringslivet i Blekinge&lt;br /&gt; 
län och hos regeringen hemställer om åtgärder innebärande&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;1. att förutsättningarna för att uppföra ett finpappersbruk i anslutning&lt;br /&gt; 
till pappersmassafabriken i Mörrum undersöks,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;2. att förutsättningarna för ökad produktion av stålämne för rälstillverkning&lt;br /&gt;
vid Kockums anläggningar i Ronneby och Kallinge&lt;br /&gt; 
utreds,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;3. en förnyad satsning på vindkraftverk,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;* Se även motion 1984/85:466-469.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:465&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;4. att en projektering sker för att inom ramen för Sydgasprojektet dra&lt;br /&gt; 
fram gasledning till Karlshamn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 15 januari 1985&lt;br /&gt; 
BERTIL MÅBRINK (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BERTIL MÅBRINK</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G802465</dok_id>
<subtitel>Bertil Måbrink</subtitel>
<filnamn>mot_198485__465.pdf</filnamn>
<filstorlek>146119</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Industrisatsningen i Blekinge län</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/E58608DA-46A3-46EA-9F43-52F6A6FC44B5</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>