3101113G802461984/8546motmotMotion 1984/85:46 Einar Larsson m. fl.MotionMotion4601984-10-17 00:00:002014-11-04 10:06:112014-11-04 00:00:00Ändring i miljöskyddslagen (1969:387), m.m. (prop. 1984/85:10)Einar Larsson m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G80246/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G80246https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G80246
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_41"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Motion<br />
1984/85: 46</p>
<p>Einar Larsson m. fl.</p>
<p>Ändring i miljöskyddslagen (1969:387), m.m. (prop. 1984/85:10)</p>
<p>Frågan om urlakning av växtnäringsämnen har ofta diskuterats under de<br />
senaste tio åren. Bakgrunden är näringsförlusternas inverkan på sjöarnas<br />
och vattendragens eutrofiering med igenväxning som följd.</p>
<p>Eutrofiering och algblomning är miljöproblem som måste åtgärdas. Men<br />
för att få effekt av de åtgärder som sätts in är det nödvändigt att välja rätt<br />
åtgärder.</p>
<p>Regeringen föreslår i propositionen om ändring av miljöskyddslagen att<br />
lagen utvidgas så att länsstyrelsen får möjlighet att utfärda generella föreskrifter<br />
avseende gödselhanteringen i särskilt föroreningskänsliga områden.<br />
Ringsjön har föreslagits som ett försöksområde för denna verksamhet.<br />
I propositionen framställs jordbruket som miljöfarlig verksamhet. Den<br />
som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot föreskriften kan dömas till<br />
böter eller fängelse i högst två år.</p>
<p>Eutrofiering orsakas från flera källor. Det kan vara utgående avlopp,<br />
läckage från jordbruk, syrebrist på grund av ökad växtlighet, låg genomströmning.<br />
gamla utsläpp och avlagringar m.fl. orsaker. 1 propositionen<br />
utpekas speciellt jordbruket.</p>
<p>Vattenföroreningarna i Ringsjön är inget nytt problem. Naturvårdsverket.<br />
länsorganen och jordbrukets företrädare har under flera år arbetat för<br />
att få en förbättring till stånd. När det gäller läckage från jordbruket har<br />
också detta kunnat minskas, om än inte i tillfredsställande grad. Det finns<br />
ett stort intresse från de jordbrukare som är berörda att medverka till<br />
åtgärder som minskar läckage. Bl. a. har ett initiativ till en studieplan tagits<br />
där alla jordbrukare runt Ringsjön ingår. En lagstiftning som regeringen nu<br />
föreslår med hot om fängelse eller böter skulle slå undan förutsättningarna<br />
för att fortsätta samarbetet.</p>
<p>Innan någon lagstiftning över huvud taget skall diskuteras måste man<br />
kartlägga vilka förändringar som kan uppnås med rådgivning som syftar till<br />
att minska vattenföroreningen och samtidigt förbättrar eller i varje fall inte<br />
försämrar jordbrukarnas lönsamhet. Jordbruket bör ta sitt ansvar för sitt<br />
bidrag till föroreningarna.</p>
<p>Rådgivning bör vara ett effektivt styrmedel för att minska den del av<br />
utsläppen som kommer från jordbruket. Kan man uppnå miljöförbättringar<br />
med rådgivning minskar behovet av styrning med hjälp av lagstiftning.</p>
<p>Eutrofiering och algblomning är miljöproblem kring vilka det råder stor<br />
osäkerhet. Det är därför angeläget att forskningsverksamheten kring dessa<br />
frågor intensifieras. Miljövårdsberedningen gjorde år 1981 en redovisning</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:46</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>8</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>av forskningsläget rörande det dåvarande forskningsläget vad gällde algblomning<br />
och därmed sammanhängande problem. Vid naturvårdsverket<br />
och lantbruksuniversitetet pågår omfattande forskningsprojekt som syftar<br />
till att öka kunskapen. Skogs- och jordbrukets forskningsråd har fått ansvaret<br />
för att utarbeta samordnade långsiktiga forskningsprogram för alternativa<br />
produktionsformer. Rådet har också anordnat seminarier kring<br />
bl.a. stallgödselhanteringen. Det är angeläget att myndigheterna tar till<br />
vara dessa ökade kunskaper i arbetet med att begränsa vattenföroreningarna.</p>
<p>Genom särskild gödslingsrådgivning till jordbrukare i södra Halland har<br />
visats hur läckaget kan minskas främst genom gödsling på våren i stället<br />
för på hösten. Överskottsgödseln kan också säljas till gårdar med behov av<br />
stallgödsel. Det minskade växtnäringsläckaget är förenligt med bibehållen<br />
eller förbättrad lönsamhet.</p>
<p>Riksdagen beslutade under våren 1984 att den handelsgödselavgift som<br />
regeringen föreslagit skulle användas till att finansiera forskning, rådgivning<br />
och miljöförbättrande åtgärder. Det är förvånansvärt att regeringen<br />
varken tidigare eller i denna proposition redovisat den fördelning av medlen<br />
som beräknas uppgå till 110-120 milj. kr./år. Vi anser att det ligger helt<br />
i linje med riksdagens beslut att dessa medel används för att åtgärda de<br />
näringsläckageproblem som åsyftas i propositionen.</p>
<p>Bidrag bör utgå till rådgivning innefattande upprättande av gödslingsplaner,<br />
utbyggnad av lagringskapacitet, växtföljdsplaner m.m. Bidrag<br />
skulle även underlätta vissa andra vattenvårdande åtgärder. Bidrag för<br />
utsäde för kväveupptagande mellangrödor är ett exempel. Bidrag till stallgödseltransporter<br />
mellan överskottsgårdar och potentiella köpargårdar är<br />
ett annat exempel.</p>
<p>Schablonartade bestämmelser om t. ex. högsta tillåtna kvävegiva eller<br />
minsta tillåtna lagringskapacitet för stallgödsel kan bli mycket dyrköpta<br />
miljöförbättringar. Om man däremot väljer rådgivning som metod är nyttan<br />
ur miljö- och lönsamhetssynpunkt flerdubbelt större än kostnaden.</p>
<p>Den tillsynsavgift som riksdagens majoritet beslutat om och som trädde i<br />
kraft den I juli i år har redan visat sig slå hårt både mot miljövården och de<br />
verksamheter som avgiftsbeläggs. Det är angeläget att den beslutade tillsynsavgiften<br />
inte drabbar åtgärder som syftar till att förbättra situationen i<br />
föroreningskänsliga vattenområden. Regeringen bör undanta dessa från<br />
avgiftsuttag.</p>
<p>Miljöskyddslagen i sin nuvarande utformning ger tillräckliga förutsättningar<br />
att kunna komma till rätta med eutrofieringsproblemen. Vi avstyrker<br />
därför regeringens proposition i denna del och föreslår att det<br />
gemensamma arbetet fortsätter mellan länsorganen och jordbrukets företrädare<br />
för att minska näringsläckage. Vi föreslår också att de medel som<br />
inflyter från handelsgödselavgiften används i enlighet med riksdagens tidi</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:46</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>gare beslut och med en särskild satsning på åtgärder för att förbättra<br />
situationen kring Ringsjön.</p>
<p>Vi tillstyrker propositionens förslag vad gäller samordning av miljöskyddslagen<br />
och vattenlagen för att undvika onödig dubbelprövning av<br />
vissa verksamheter i vatten.</p>
<p>Med hänvisning till vad som anförts hemställer vi</p>
<p style="margin-left:43px;">1. att riksdagen avslår regeringens proposition 1984/85:10 vad gäller<br />
ändring av miljöskyddslagen med anledning av övergödning<br />
av föroreningskänsliga vattenområden.</p>
<p style="margin-left:43px;">2. att riksdagen begär att regeringen anvisar medel från handelsgödselavgiften<br />
för att åtgärda näringsläckageproblem vid Ringsjön.</p>
<p style="margin-left:43px;">3. att riksdagen uttalar sig för att det samarbete som pågår mellan<br />
naturvårdsmyndigheter. lantbruksnämnd och jordbrukets företrädare<br />
bör fortsätta och få samhällets stöd.</p>
<p>Stockholm den 17 oktober 1984</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>EINAR LARSSON (c)<br />
LENNART BRUNANDER (c)<br />
KERSTIN ANDERSSON (c)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>STIG JOSEFSON (c)<br />
BERTIL JONASSON (c)</p>
</div>
</div>
</div>
0EINAR LARSSONc1undertecknare0LENNART BRUNANDERc2undertecknare0KERSTIN ANDERSSONc3undertecknare0STIG JOSEFSONc4undertecknare0BERTIL JONASSONc5undertecknareG80246Einar Larsson m. fl.mot_198485__46.pdf118079pdfÄndring i miljöskyddslagen (1969:387), m.m. (prop. 1984/85:10)https://data.riksdagen.se/fil/5F4FFD05-D105-476C-8B51-B102BAEBEA0A