3101046G80241984/854motmotMotion 1984/85:4 Ingrid Sundberg m. fl.MotionMotion401984-10-16 00:00:002014-11-04 10:05:212014-11-04 00:00:00Omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter (prop. 1984/ 85:1)Ingrid Sundberg m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G8024/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G8024https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8024
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_42"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:6px;">Motion</p>
<p>1984/85:4</p>
<p>Ingrid Sundberg m. fl.</p>
<p>Omorganisation av regionmusiken och Rikskonserter (prop. 1984/<br />
85:1)</p>
<p>Musiken är den kulturform som mera än andra kulturyttringar kommit att<br />
bli var mans egendom. Genom modern teknik och nya media är dagens<br />
ungdom mera engagerad i musiklyssnande och även aktivt musicerande än<br />
tidigare generationer. De kommunala musikskolorna har hittills hunnit ge en<br />
grundläggande utbildning till en generation ungdomar, av vilka många<br />
genom vidareutbildning kommit att ägna sig åt musiken som yrke. Ett stort<br />
antal körer, ensembler och musikgrupper har bildats. En motsvarande bredd<br />
och kvalitet saknas inom t. ex. bildkonsten, teatern och litteraturen.</p>
<p>Frågan om regionalisering av de båda statliga musikinstitutionerna<br />
regionmusiken och Institutet för rikskonserter bör sättas in i sitt musikpolitiska<br />
sammanhang. Målsättningen med en regionaliserad organisation måste<br />
vara att på det lokala fältet, dvs. i kommunerna, få en sådan bredd inom<br />
musiklivet att man kan tillgodose behovet av ett fritt och flexibelt musikliv av<br />
hög kvalitet. Redan inledningsvis kan konstateras, att kommunen - inte<br />
landstinget - är den naturliga enheten för en decentraliserad musikverksamhet.<br />
De kommunala musikskolorna har redan berörts. Till dessa kan fogas ett<br />
stort antal musikensembler, körer och föreningar med musik på programmet,<br />
som har primärkommunen som sitt verksamhetsområde. Av tillgänglig<br />
statistik framgår dessutom, att primärkommunernas musiksatsningar är<br />
drygt tio gånger större än landstingens.</p>
<p>Om man räknar in de kommunala musikskolorna blir skillnaden ännu<br />
större. Då omfattar landstingens anslag till musikområdet 2 % av primärkommunernas<br />
(Kulturstatistik 1979).</p>
<p>Svenska kommunförbundet konstaterar, med kännedom om hur musiklivet<br />
fungerar i praktiken, att "grunden för det svenska musiklivet är en brett<br />
förankrad verksamhet ute i kommunerna, där inte minst de kommunala<br />
musikskolorna, alla amatörensembler samt föreningslivet har en avgörande<br />
betydelse”. Med hänvisning till vad som här anförts anser vi, att den<br />
regionalisering som föreslås i propositionen bör innebära, att kommunerna<br />
erbjuds att ta ett grundläggande ansvar för den regionala verksamheten.</p>
<p>I vissa regioner finns redan ett väl fungerande samarbete mellan regionmusiken<br />
och Rikskonserter samt berörda musikinstitutioner och kommunala<br />
organ. Vi utgår från att en ny organisation tar hänsyn till detta och bygger<br />
vidare på denna samverkan. Det nuvarande statliga huvudmannaskapet bör<br />
ersättas av ett lämpligt antal stiftelser, som bildas av de kommuner som finns i<br />
regionen, studieförbund, musik- och orkesterföreningar, enskilda grupper</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:4</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>på musikområdet samt övriga intressenter. I de delar av landet där man har<br />
en väl inarbetad region för de nuvarande organen - Rikskonserter och<br />
regionmusiken - borde stiftelsernas verksamhetsområden sammanfalla med<br />
dessa regioner.</p>
<p>Ett problem som är akut i många områden är bristen på kompetenta<br />
musiklärare. För regionmusiker har deras anställningsformer ofta utgjort ett<br />
hinder när det gällt olika möjligheter att i arbetet tjänstgöra som musiklärare.<br />
Det bör vara en viktig uppgift i den planering som nu kommer att ske att<br />
inrätta kombinerade tjänster där musikerna bereds möjlighet att vid sidan av<br />
sitt spel i den fasta ensemblen också tjänstgöra som lärare, som stöd i<br />
amatörorkestrar och som allmänna inspiratörer i musiklivet.</p>
<p>Propositionen presenterar en kort historik över Rikskonserter och regionmusiken.<br />
Det förtjänar att påpekas, att regionmusiken har en lång historia<br />
innan den nuvarande organisationen genomfördes i början av 1970-talet.<br />
Dess föregångare, militärmusiken, har flerhundraåriga anor. Den har alltid<br />
haft en regional förankring. Vi stöder förslaget om att staten även i<br />
fortsättningen skall ta ett särskilt ansvar för musiken inom försvaret, dels<br />
genom att bibehålla det statliga huvudmannaskapet för regionmusikavdelningen<br />
i Stockholm, dels genom att ekonomiskt kompensera de fem<br />
ensembler ute i landet som får ansvaret för tjänstemusik inom försvaret<br />
utanför Stockholm. Eftersom denna musik är skild från den övriga musikutövningen<br />
är det väsentligt, att dessa medel anvisas över försvarsbudgeten<br />
även i framtiden.</p>
<p>Vi finner det naturligt, att regionmusiken och Rikskonserter nu samordnas<br />
på central och regional nivå. Det bör således finnas en central musikinstitution<br />
sedan huvuddelen av verksamheten decentraliserats. Dess uppgifter är<br />
att dels slå vakt om ett nationellt musikliv i dess olika former, dels att ansvara<br />
för de internationella kontakterna, vilka sannolikt kommer att spela en ännu<br />
större roll i framtiden. Däremot vänder vi oss mot förslaget att den centrala<br />
musikinstitutionen skall ha en egen musikproduktion med bl. a. produktion<br />
av fonogram. Vi har under flera år i motioner med anledning av budgetpropositionen<br />
yrkat avslag på motsvarande anslag. Det finns numera åtskilliga<br />
bolag som framställer fonogram av mycket hög kvalitet. Dessa tillgodoser<br />
även kravet på ett ”smalt” utbud med hjälp av det stöd till utgivning av<br />
fonogram som kulturrådet i dag har ansvaret för men som den centrala<br />
institutionen bör ta över.</p>
<p>En regional förankring innebär stora möjligheter för de kommuner och<br />
övriga intressenter som kommer att samarbeta i den nya organisationen att<br />
pröva nya vägar, även när det gäller att finansiera verksamheten. Vid sidan<br />
av anslagen från stat och kommun finns olika slag av sponsring som visat sig<br />
vara en framkomlig väg när det gällt att skapa nya resurser. Exemplen har<br />
varit positiva, inte minst genom att flera människor tar ansvar, även<br />
ekonomiskt, för en viktig kulturverksamhet.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1984/85:4</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>8</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:11px;">Med hänvisning till vad som anförts i motionen hemställs</p>
<p style="margin-left:43px;">1. att riksdagen avslår propositionens förslag att överföra huvudmannaskapet<br />
av den regionala musikorganisationen till landstingen,</p>
<p style="margin-left:43px;">2. att riksdagen hos regeringen hemställer om ett nytt förslag om<br />
regionalisering av Rikskonserters och regionmusikens verksamhet<br />
enligt de riktlinjer som förordas i motionen,</p>
<p style="margin-left:43px;">3. att riksdagen bifaller förslaget om inrättandet av en central<br />
musikinstitution med de begränsningar i verksamheten som motionen<br />
föreslår.</p>
<p>Stockholm den 16 oktober 1984</p>
<p>INGRID SUNDBERG (m)</p>
<p>LARS G. AHLSTRÖM (m)</p>
<p>LARS HJERTÉN (m)</p>
<p>TORE NILSSON (m)</p>
<p>INGER KOCH (m)</p>
</div>
<div class="block ml_25"><p style="margin-left:6px;">LARS AHLMARK (m)<br />
ELISABETH FLEETWOOD (m)<br />
GUNNEL LILJEGREN (m)<br />
HÅKAN STJERNLÖF (m)</p>
</div>
</div>
</div>
0INGRID SUNDBERGm1undertecknare0LARS G. AHLSTRÖMm2undertecknare0LARS HJERTÉNm3undertecknare0TORE NILSSONm4undertecknare0INGER KOCHm5undertecknare0LARS AHLMARKm6undertecknare0ELISABETH FLEETWOODm7undertecknare0GUNNEL LILJEGRENm8undertecknare0HÅKAN STJERNLÖFm9undertecknareG8024Ingrid Sundberg m. fl.mot_198485__4.pdf96129pdfOmorganisation av regionmusiken och Rikskonserter (prop. 1984/ 85:1)https://data.riksdagen.se/fil/427044C6-1BDC-47BC-92EE-20BABAE5FB3D