<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3075085</hangar_id>
 <dok_id>G8023245</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>3245</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:3245 Bengt Kindbom m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>3245</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-06-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-13 16:25:27</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-13 00:00:00</publicerad>
 <titel>Datapolitik (prop. 1984/85:220)</titel>
 <subtitel>Bengt Kindbom m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G8023245/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G8023245</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8023245</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1984/85:3245&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Kindbom m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datapolitik (prop. 1984/85:220)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla människors lika värde och rättigheter är grunden för centerpartiets&lt;br /&gt; 
politik. Den enskildes förutsättningar att tillvarata sina rättigheter, fullgöra&lt;br /&gt; 
sina skyldigheter och forma sin egen situation tillgodoses bäst i ett decentraliserat&lt;br /&gt;
samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ett område som datapolitiken gäller i hög grad dessa&lt;br /&gt; 
grundläggande värderingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den socialdemokratiska regeringens behandling av datafrågorna&lt;br /&gt; 
har riksdagen förhindrats att på ett övergripande sätt diskutera och ta&lt;br /&gt; 
ställning till målsättningar för datapolitiken under mandatperioden. Regeringen&lt;br /&gt;
har valt att lägga sina förslag antingen så sent att riksdagen varit&lt;br /&gt; 
förhindrad att behandla dem eller i form av skrivelser utan motionsrätt. Av&lt;br /&gt; 
den anledningen får vi hänvisa till de motioner som lagts under allmänna&lt;br /&gt; 
motionstiden i de delar dessa avser integritet, byråkrati, strukturfrågor,&lt;br /&gt; 
sårbarhet, utbildning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål för datapolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De mål för en samordnad datapolitik som angavs i den dåvarande&lt;br /&gt; 
regeringens proposition 1982 (prop. 1981/82:123) innebar i sammanfattning&lt;br /&gt; 
följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att en samordnad datapolitik skulle utformas för att tillvarata datateknikens&lt;br /&gt;
positiva möjligheter och åstadkomma en utveckling och användning&lt;br /&gt; 
av datatekniken under demokratisk styrning och kontroll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att en samordnad datapolitik skall relateras till och vara underordnad&lt;br /&gt; 
övergripande samhällsmål såsom demokrati, ekonomisk tillväxt, full sysselsättning,&lt;br /&gt;
ekonomisk, social och kulturell jämlikhet, regional balans, god&lt;br /&gt; 
arbetsmiljö, medbestämmande i arbetslivet samt jämställdhet mellan kvinnor&lt;br /&gt;
och män.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nu presenterade propositionen saknas dessa övergripande målsättningar&lt;br /&gt;
liksom en klar anslutning till den helhetssyn på datafrågorna som&lt;br /&gt; 
kännetecknade 1982 års proposition. I proposition 1981/82:123 angavs att&lt;br /&gt; 
Sverige bör ha god förutsättningar för att uforma och tillämpa en modell för&lt;br /&gt; 
datateknikens positiva utveckling i samhället, vilket utmärks av&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:20px;"&gt;- att man försöker tillämpa en helhetssyn på datafrågorna, dvs. att i ett&lt;br /&gt; 
sammanhang betrakta tekniken, dess användning och konsekvenserna&lt;br /&gt; 
av denna användning på människor, organisationer och samhället,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:20px;"&gt;- att många parter, grupper och enskilda ges möjlighet att påverka&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:3245&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:20px;"&gt;utvecklingen och användningen av datatekniken,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:20px;"&gt;- att aktuella problem löses i samverkan mellan berörda parter, grupper&lt;br /&gt; 
och enskilda,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:20px;"&gt;- att det är ett gemensamt intresse för samhället, för företag och&lt;br /&gt; 
myndigheter, för fackliga organisationer och för enskilda människor att&lt;br /&gt; 
en bred utbildning med en för dessa syften lämplig inriktning genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den aktuella propositionen accepteras ett ”datasamhälle” där framgången&lt;br /&gt;
beror på hur vi kan följa den tekniska utvecklingen och omsätta den i&lt;br /&gt; 
kommersiella produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår uppfattning bör riksdagen fastställa att datapolitiken skall&lt;br /&gt; 
underordnas de samhälleliga mål som gällt hittills och den helhetssyn som&lt;br /&gt; 
angetts ovan. Riksdagen bör därför ge regeringen i uppdrag att för riksdagen&lt;br /&gt; 
redovisa mål för datapolitiken där datatekniken anpassas till människors&lt;br /&gt; 
förutsättningar och behov när det gäller: demokrati, integritet, frihet,&lt;br /&gt; 
rättsäkerhet, sårbarhet, regional balans, näringspolitik, full sysselsättning,&lt;br /&gt; 
god arbetsmiljö, jämställdhet, kultur och miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Integritet och byråkrati&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att värna om den enskildes frihet, integritet och rättssäkerhet är en&lt;br /&gt; 
grundläggande målsättning för centerns politiska arbete. Inte minst när det&lt;br /&gt; 
gäller datatekniken och den personliga integriteten har centern varit&lt;br /&gt; 
pådrivande för att få till stånd regler som skyddar den enskilde. För&lt;br /&gt; 
närvarande arbetar data- och offentlighetskommittén (DOK) för att se över&lt;br /&gt; 
reglerna för personnummeranvändningen, vilket innebär att också frågor om&lt;br /&gt; 
samköming av dataregister, uppgiftslämnande m. m. måste behandlas i&lt;br /&gt; 
kommitténs arbete. I tilläggsdirektiv har DOK också fått uppdraget att&lt;br /&gt; 
utreda frågor om offentlighetsprincipen och ADB. Därmed torde DOK&lt;br /&gt; 
kunna betraktas som en allmän integritetsskyddsutredning. I regeringens&lt;br /&gt; 
förslag sägs dels att tydliga gränser för myndigheternas insyn i enskilda&lt;br /&gt; 
människors liv måste finnas, dels att datateknikens användning för samkörning&lt;br /&gt;
och kontroll utformas med full respekt för den enskildes integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens undfallenhet inför dessa problem resulterar dock i att man&lt;br /&gt; 
inget gör för att försöka fastlägga dessa gränser eller ge riktlinjer för&lt;br /&gt; 
samköming och kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället kommer man fram till att avvägningen ofta är svår, intressena kan&lt;br /&gt; 
förefalla motstridiga sägs det vidare. Enligt centerns uppfattning måste&lt;br /&gt; 
utgångspunkten vara att skydda den enskilda människan och att regler och&lt;br /&gt; 
lagstiftning utformas med utgångspunkt i enkla regler för den enskilde och&lt;br /&gt; 
utan krav på samköming med andra dataregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på DOK:s arbete och med hänvisning till vår grundläggande syn&lt;br /&gt; 
på personnummeranvändningen, restriktivitet med samköming av datauppgifter&lt;br /&gt;
och begränsning i uppgiftslämnandet anser vi att ett moratorium för&lt;br /&gt; 
utvidgad personnummeranvändning och nya samkörningar bör beslutas.&lt;br /&gt; 
Detta bör ges regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:3245&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Datadelegationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När datadelegationen inrättades 1980 gavs den ett brett uppdrag med&lt;br /&gt; 
uppgift att bevaka utvecklingen i datoriseringen, främja kunskapsutvecklingen&lt;br /&gt;
på området och föreslå åtgärder för att garantera en positiv utveckling av&lt;br /&gt; 
datoranvändningen i samhället under demokratisk styrning och kontroll.&lt;br /&gt; 
Datadelegationen hade då också en förankring i regeringskretsen genom sin&lt;br /&gt; 
ordförande. Delegationens arbete har genom den nuvarande regeringens&lt;br /&gt; 
åtgärder successivt ändrat karaktär. Från att ha varit ett beredande organ&lt;br /&gt; 
med bred förankring i samhället och det politiska livet som lagt förslag till&lt;br /&gt; 
åtgärder har delegationen under den socialdemokratiska regeringen fått en&lt;br /&gt; 
alltmer beskuren verksamhet. Den nära relationen till regeringskretsen har&lt;br /&gt; 
upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt centerns uppfattning finns det fortfarande ett behov av ett organ för&lt;br /&gt; 
samordning och initiativ inom dataområdet. Datafrågorna bör handläggas&lt;br /&gt; 
med utgångspunkten att många parter, grupper och enskilda ges möjlighet&lt;br /&gt; 
att påverka utvecklingen och användningen av datatekniken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i proposition 1984/85:220 föreslagna statsrådsgruppen med tillhörande&lt;br /&gt;
referensgrupp fyller inte detta behov. Referensgruppen i vilken de partier&lt;br /&gt; 
som inte representeras i regeringen och representanter för organisationslivet&lt;br /&gt; 
skall ingå kommer att sakna resurser och kommer endast att utnyttjas för&lt;br /&gt; 
information vid för informationsgivaren lämpliga tillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som anförts föreslår vi riksdagen ge regeringen till&lt;br /&gt; 
känna att datadelegationen inte bör avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sårbarhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datatekniken och sårbarheten uppmärksammades i mitten av 1970-talet,&lt;br /&gt; 
och dåvarande regeringen tillsatte 1977 sårbarhetskommittén som arbetade&lt;br /&gt; 
fram till 1981. Arbetet med sårbarhetsfrågorna övertogs därefter av sårbarhetsberedningen&lt;br /&gt;
(SÅRB). Genom detta arbete har sårbarhetsfrågorna&lt;br /&gt; 
kunnat hanteras på frivillig väg, och lagstiftningskraven saknar nu aktualitet.&lt;br /&gt; 
Metoder och hjälpmedel har utvecklats med begränsade personella och&lt;br /&gt; 
ekonomiska insatser. Sårbarhetsarbetet har fått genomslag både inom den&lt;br /&gt; 
enskilda och den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i proposition 1984/85:220 att SÅRB avvecklas.&lt;br /&gt; 
Uppgifterna förs över på statsrådsgruppen vad gäller de övergripande&lt;br /&gt; 
frågorna, medan det praktiska arbetet tas om hand av andra organ. Enligt vår&lt;br /&gt; 
uppfattning innebär detta en splittring av sårbarhetsarbetet som är olyckligt.&lt;br /&gt; 
Framför allt går den nära kontakten med det enskilda näringslivet och&lt;br /&gt; 
enskilda organisationer till spillo. Sårbarhetsproblemen är inte lösta, tvärtom&lt;br /&gt;
tillkommer nya problem. På grund av den snabba utvecklingen inom&lt;br /&gt; 
dataområdet och den snabbt ökade datoranvändningen behövs ett samlat&lt;br /&gt; 
grepp över sårbarhetsfrågorna.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:3245&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Enligt centerns uppfattning bör denna samordning ske genom ett bibehållande&lt;br /&gt;
av sårbarhetsberedningen. Alternativt kan dess uppgifter överföras till&lt;br /&gt; 
datadelegationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strukturfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I allmänna ordalag talas i proposition 1984/85:220 flera gånger om&lt;br /&gt; 
datateknikens möjlighet när det gäller decentralisering av arbetsuppgifter,&lt;br /&gt; 
information och medbestämmande. Det saknas dock konkreta förslag till&lt;br /&gt; 
åtgärder för att fullfölja dessa allmänna uttalanden med ett undantag,&lt;br /&gt; 
försvarssektorn. Enligt beslut av dåvarande regeringen i mars 1982 skall för&lt;br /&gt; 
den fortsatta utvecklingen av den administrativa databehandlingen inom&lt;br /&gt; 
försvaret gälla bl. a. lokala datorer och datasystem. Drift och underhåll skall&lt;br /&gt; 
skötas av användarna själva. Den lokala nivåns behov av datorstöd skall&lt;br /&gt; 
prioriteras. Utbildningen av de anställda skall förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår uppfattning bör regeringen ge övriga sektorer av den statliga&lt;br /&gt; 
förvaltningen i uppdrag att utarbeta strukturplaner för decentralisering av&lt;br /&gt; 
datasystem enligt den modell som föe närvarande tillämpas inom försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den korta tid som stått till förfogande har möjligheten att&lt;br /&gt; 
behandla samtliga datapolitiska frågor i regeringens proposition ej förelegat.&lt;br /&gt; 
Utrymme har därför lämnats för motionsyrkande i samband med inledningen&lt;br /&gt; 
av 1985/86 års riksmöte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av vad som anförts ovan föreslår vi&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt; 
vad som i motionen anförts om målsättningen för och behovet av&lt;br /&gt; 
en helhetssyn på datapolitiken,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt; 
vad som i motionen anförts om uppskov med införandet av nya&lt;br /&gt; 
tillämpningar baserade på personnummer, samköming av dataregister&lt;br /&gt;
m. m. i avvaktan på DOK:s förslag,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt; 
vad som i motionen anförts om bibehållande av datadelegationen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt; 
vad som i motionen anförts om sårbarhetsfrågornas fortsatta&lt;br /&gt; 
handläggning,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:3245&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;5. att riksdagen beslutar att begära att regeringen låter utarbeta&lt;br /&gt; 
strukturplaner för decentralisering av dataverksamheten inom den&lt;br /&gt; 
civila statsförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 11 juni 1985&lt;br /&gt; 
BENGT KINDBOM (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OLOF JOHANSSON (c) ELVING ANDERSSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ROLF RÄMGÅRD (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;minab/gotab Stockholm 1985 83039&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_49" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_17" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_2" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_13" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BENGT KINDBOM</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>OLOF JOHANSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ELVING ANDERSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ROLF RÄMGÅRD</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G8023245</dok_id>
<subtitel>Bengt Kindbom m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198485__3245.pdf</filnamn>
<filstorlek>131735</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Datapolitik (prop. 1984/85:220)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/A7FD1FC6-F97D-445B-A28F-4D06B006CEF6</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>