<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3075083</hangar_id>
 <dok_id>G8023243</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>3243</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:3243 Rune Rydén och Lennart Blom</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>3243</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-06-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-13 16:25:25</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-13 00:00:00</publicerad>
 <titel>Datapolitik (prop. 1984/85:220)</titel>
 <subtitel>Rune Rydén och Lennart Blom </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G8023243/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G8023243</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8023243</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;1984/85:3243&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rune Rydén och Lennart Blom&lt;br /&gt; 
Datapolitik (prop. 1984/85:220)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den borgerliga regeringsperioden lämnades två datapolitiska&lt;br /&gt; 
propositioner som kritiserades starkt av socialdemokraterna. Enligt denna&lt;br /&gt; 
kritik var de alltför övergripande och innehållslösa. Socialdemokraterna har&lt;br /&gt; 
därefter i regeringsställning vid upprepade tillfällen antytt att man mycket&lt;br /&gt; 
snart skulle redovisa en kraftfull datapolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nu äntligen, efter många annonseringar och tidsförskjutningar,&lt;br /&gt;
lämnat sina förslag till inriktning av datapolitiken. Det blev inte en, i&lt;br /&gt; 
en samlande proposition, uttryckt politik. Det blev inte mindre än fyra olika&lt;br /&gt; 
dokument som behandlar olika delar av datapolitiken och som därutöver&lt;br /&gt; 
getts olika form, vilket försvårar riksdagens behandling av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening berör följande av regeringen på senare tid lämnade&lt;br /&gt; 
dokument väsentliga frågeområden av datapolitisk karaktär:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;1. Skrivelse 1984/85:202 om den offentliga sektorns förnyelse&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;2. Skrivelse 1984/85:218 om ett informationsteknologiskt program&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;3. Proposition 1984/85:220 om datapolitik&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;4. Proposition 1984/85:225 om statsförvaltningens användning av ADB&lt;br /&gt; 
m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anledningarna till att även dokument 1 i väsentliga delar bör betraktas&lt;br /&gt; 
som ett datapolitiskt dokument har regeringen själv angivit bl. a. genom att&lt;br /&gt; 
man i propositionerna 1984/85:220 om datapolitik och 1984/85:225 om&lt;br /&gt; 
statsförvaltningens användning av ADB m. m. angivit att ADB är det&lt;br /&gt; 
väsentligaste instrumentet för att genomföra programmet om statsförvaltningens&lt;br /&gt;
förnyelse. I själva verket förutsätter detta program en kraftigt&lt;br /&gt; 
utökad användning av ADB inom den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller dokument 2 t. o. m. 4 framgår direkt att de omfattar delar av&lt;br /&gt; 
datapolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund är det anmärkningsvärt att regeringen valt att ge&lt;br /&gt; 
riksdagen till känna stora delar av sin politik genom skrivelser som inte&lt;br /&gt; 
medger en riksdagsbehandling av sedvanligt slag. De har dessutom lämnats&lt;br /&gt; 
till riksdagen alltför sent för att de skall kunna behandlas före sommaruppehållet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna motion behandlar vi i ett inledande skede de nämnda fyra&lt;br /&gt; 
dokumenten som ett paket. Vi återkommer till olika sakfrågor inom&lt;br /&gt; 
datapolitikens område i början av höstens riksmöte.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;1 Riksdagen 1984/85.3 sami. Nr3243-3245&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:3243&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige är i likhet med de flesta andra västländer mitt uppe i ”datarevolutionen”.&lt;br /&gt;
Men vårt samhällssystem är delvis annorlunda. I vårt land är den&lt;br /&gt; 
offentliga sektorn långt större än annorstädes i väst. Skattetrycket är högst i&lt;br /&gt; 
den fria världen. Påfrestningarna på medborgarnas lojalitet mot det allmänna&lt;br /&gt;
är stora.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datatekniken, eller informationsteknologin som den numera kallas i en&lt;br /&gt; 
vidare mening, medför en närmast revolutionerande förändring av samhället&lt;br /&gt; 
och av förutsättningarna för verksamheter och individer. Den nya tekniken&lt;br /&gt; 
återfinns i snart sagt varje sektor av samhällslivet: inom t. ex. sjukvård,&lt;br /&gt; 
industri, undervisning, trafik, kontor, myndigheter, handel, banker och i&lt;br /&gt; 
hemmen. Enligt vår uppfattning förändrar den nya tekniken inte bara de&lt;br /&gt; 
tekniska förutsättningarna för informationsöverföring inom och mellan&lt;br /&gt; 
länder, näringsliv, förvaltningar, organisationer och enskilda. De tekniska&lt;br /&gt; 
förändringarna påverkar också vår livsstil, vårt språk, vår föreställningsvärld,&lt;br /&gt;
vårt sätt att umgås och ger oss nya kulturmönster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa formuleringar i de nu av regeringen redovisade datapolitiska&lt;br /&gt; 
dokumenten ger ett intryck av att man uppfattat detta. Detta synes dock&lt;br /&gt; 
främst vara en läpparnas bekännelse, då ingenting av de förslag som&lt;br /&gt; 
redovisas innebär att man tar konsekvenserna av detta genom att föreslå ett&lt;br /&gt; 
samlat datapolitiskt program av det slag som riksdagen begärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening är det i och för sig lika naturligt att ha en ”datapolitik”&lt;br /&gt; 
som det är att ha en trafikpolitik, en energipolitik, en kulturpolitik, en&lt;br /&gt; 
industripolitik, en massmediapolitik, en socialpolitik, en utbildningspolitik&lt;br /&gt; 
etc. Vi har också gett uttryck för våra uppfattningar om vad en ”datapolitik”&lt;br /&gt; 
bör innehålla i en lång rad motioner under årens lopp: den senaste var&lt;br /&gt; 
1984/85:2232. Ett överordnat krav är att en ”datapolitik” måste innehålla en&lt;br /&gt; 
samlad bedömning av datafrågor oaktat att - eller snarare därför att - dessa&lt;br /&gt; 
ingår i eller berör snart sagt alla områden i samhället. Givetvis är många&lt;br /&gt; 
datafrågor av sådant slag att de bör behandlas av resp. fackdepartement inom&lt;br /&gt; 
regeringskansliet. Eftersom datatekniken griper in överallt i samhället är&lt;br /&gt; 
dock många datafrågor - och de tyngsta av dem - till sin karaktär&lt;br /&gt; 
departementsövergripande och ”tvärfunktionella”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En för oss moderater självklar utgångspunkt är att en samlad och&lt;br /&gt; 
samordnad ”datapolitik” inte får leda till centralstyrning och rigid övergripande&lt;br /&gt;
planering eller ökad kontroll och övervakning av medborgarna. I&lt;br /&gt; 
stället skall naturligtvis de möjligheter till decentralisering, förenklingar och&lt;br /&gt; 
besparingar som finns tas till vara. En sådan politik skall inriktas mot att&lt;br /&gt; 
skydda den enskilde mot missbruk och stimulera till en ändamålsenlig&lt;br /&gt; 
användning av datatekniken/informationsteknologin inom samhället i dess&lt;br /&gt; 
helhet men främst inom den offentliga sektorn. Utvecklingen av datatekniken&lt;br /&gt;
inom den enskilda varu- och tjänstesektorn sker bäst utan statlig&lt;br /&gt; 
inblandning. Staten bör däremot stimulera denna med lämpliga åtgärder och&lt;br /&gt; 
med hjälp av en för ändamålet anpassad organisation av de statliga organ som&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:3243&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;skall ge denna stimulans. Vi motsätter oss bestämt monopoliserade verksamheter&lt;br /&gt;
i statlig regi och att statliga myndigheter i allt större omfattning med&lt;br /&gt; 
datateknikens hjälp antar verksamheter av kommersiellt slag. Den lagliga&lt;br /&gt; 
grunden för ett flertal av dessa kan ifrågasättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har i det föregående stycket satt ordet datapolitik inom citationstecken&lt;br /&gt; 
för att därmed markera att det ordet dels inte är tillräckligt för att täcka hela&lt;br /&gt; 
det område som en samlad ”datapolitik” bör täcka, dels för att det på ett&lt;br /&gt; 
olyckligt sätt associerar till ordet ”dator”. En datapolitik bör förvisso vara&lt;br /&gt; 
mer än en datorpolitik - den borde rättare kallas informationspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund finner vi att betydande delar av den datapolitik som&lt;br /&gt; 
nu framläggs av regeringen inte kan godtas. Därtill finner betydande brister&lt;br /&gt; 
och underlåtenheter att behandla väsentliga områden. Exempel på detta är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den innehåller inga förslag till lösningar av de många allvarliga problem&lt;br /&gt; 
vi står inför, t. ex. i form av hot mot medborgarnas personliga integritet, den&lt;br /&gt; 
ökade sårbarheten i samhället och den allt större inverkan på verksamheter&lt;br /&gt; 
utanför den statliga sektorn som de statliga datasystemen har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den medför en ökning av den offentliga sektorns storlek i strid mot de&lt;br /&gt; 
nedskärningsmål som riksdagen ställt upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den främjar inte kostnadssänkningar inom den statliga sektorn genom&lt;br /&gt; 
förbättrad användning av ADB och stimulering av den administrativa&lt;br /&gt; 
utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den behandlar inte annat än ytligt den omfattande verksamhet som&lt;br /&gt; 
staten bedriver inom datatjänsteområdet, bl. a. i form av en utförsäljning av&lt;br /&gt; 
uppgifter som är känsliga för individer och, i vissa fall, även för rikets&lt;br /&gt; 
säkerhet. Den ger i stället ett klart intryck av att den socialdemokratiska&lt;br /&gt; 
regeringen vill underlätta och öka denna verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den tar inte upp några som helst förslag till hur man skall genomföra de&lt;br /&gt; 
oundgängligen erforderliga förändringarna av de stora, centraliserade statliga&lt;br /&gt;
datasystemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den berör knappast med ett ord behovet av en kraftfull rekonstruktion&lt;br /&gt; 
av och ”strukturrationalisering” bland de statliga myndigheter som finns&lt;br /&gt; 
inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Listan på brister kan göras mycket längre. Den vänligaste sammanfattande&lt;br /&gt; 
bedömning som kan göras av de fyra dokumenten är att de är mångordiga och&lt;br /&gt; 
substanslösa. Innehållet leder dessutom tankarna till ett uttalande av den&lt;br /&gt; 
socialdemokratiska ordföranden i datadelegationen som efter ett studiebesök&lt;br /&gt;
kännetecknade vissa leverantörer av dataprodukter som ”okunniga,&lt;br /&gt; 
aningslösa och cyniska”. Detta omdöme synes vara tillämpligt även på&lt;br /&gt; 
leverantörerna av dessa dokument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom vi haft så kort tid på oss vill vi nu endast göra några markeringar&lt;br /&gt; 
inom vissa områden och återkommer med mer utförliga förslag vid ett senare&lt;br /&gt; 
tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1* Riksdagen 1984/85. 3sami Nr3243-3245&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:3243&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Kontrollsamhället och den personliga integriteten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fria medborgare är det demokratiska samhällets grundval. Demokratin&lt;br /&gt; 
förhindrar att ett fåtal förtrycker flertalet, men den syftar för den skull inte&lt;br /&gt; 
till att ge flertalet en total bestämmanderätt över fåtalet. Ett demokratiskt&lt;br /&gt; 
samhälle måste därför bygga på respekt för den enskilde medborgarens&lt;br /&gt; 
integritet och frihet. I ett fritt och demokratiskt samhälle får heller inte stat&lt;br /&gt; 
och myndigheter tillåtas att med datateknikens hjälp utöva en genomgripande&lt;br /&gt;
kontroll av medborgarna med samhällets bästa som motivering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige finns sedan 1973 en datalag. Datalagen utgör ett legalt skydd mot&lt;br /&gt; 
att med hjälp av datorer genomföra otillbörligt intrång i den enskildes&lt;br /&gt; 
integritet. Begreppet ”otillbörligt intrång” har under de senast få åren fått en&lt;br /&gt; 
allt snävare innebörd. Allt fler och allt kraftigare intrång blir i myndigheternas&lt;br /&gt;
tolkning ”tillbörliga”. Den enskildes ställning och rättssäkerhet har blivit&lt;br /&gt; 
allvarligt hotad under den senaste socialdemokratiska regeringsperioden.&lt;br /&gt; 
Detta har skett dels genom att myndigheterna tillåtits samla in alltmer&lt;br /&gt; 
information om medborgarna och lägga upp allt större dataregister, dels&lt;br /&gt; 
genom att regeringen tillåter alltmer omfattande och besvärande samkörningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreliggande propositionerna om datapolitiken och om användningen&lt;br /&gt; 
av ADB inom det statliga området ger, trots det på sina ställen vackra talet&lt;br /&gt; 
om betydelsen av den personliga integriteten, ett skrämmande intryck. Den&lt;br /&gt; 
enda personliga integritet som enligt propositionerna skall skyddas synes&lt;br /&gt; 
vara arbetstagares gentemot arbetsgivares system, medan myndigheters&lt;br /&gt; 
kontroll av den enskilde är berättigad och skall utbyggas. Vi delar regeringens&lt;br /&gt;
uppfattning att den enskilde arbetstagarens krav på skydd för sin&lt;br /&gt; 
integritet är väsentliga och berättigade. Vi delar däremot inte uppfattningen&lt;br /&gt; 
att samhällets behov av kontroll i alla lägen skall ta över den enskilde&lt;br /&gt; 
medborgarens krav på skydd för sin integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrunden avstyrker vi hela det avsnitt om s. k. aktiv informationsförmedling&lt;br /&gt;
som finns i propositionen om användningen av ADB inom&lt;br /&gt; 
den statliga sektorn. De förslag som finns där är illa underbyggda och innebär&lt;br /&gt; 
ett allvarligt hot mot den personliga integriteten. De frågor som behandlas&lt;br /&gt; 
där är dessutom till stor del föremål för utredning av data- och offentlighetskommittén&lt;br /&gt;
(DOK). Vi föreslår i stället att DOK erhåller tilläggsdirektiv att&lt;br /&gt; 
utarbeta ett förslag till hur rätten till den personliga integriteten skall&lt;br /&gt; 
grundlagsfästas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i samma avsnitt föreslagna nya myndigheten, registernämnden, bör&lt;br /&gt; 
inte inrättas. Dess tilltänkta arbetsuppgifter kan, i avvaktan på att DOK:s&lt;br /&gt; 
utredningsarbete slutförs, tilldelas en befintlig myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:3243&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av vad ovan anförts hemställer vi&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att systemet&lt;br /&gt; 
med särskilda registerlagar väsentligt utvidgas i syfte att ytterligare&lt;br /&gt; 
begränsa utrymmet för samkörningar,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att&lt;br /&gt; 
myndigheternas rätt att insamla, registrera, lagra och vidarebefordra&lt;br /&gt;
personuppgifter begränsas,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;3. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en delegation med&lt;br /&gt; 
uppgift att föreslå minskningar i medborgarnas uppgiftsskyldigheter&lt;br /&gt;
och därigenom stärka den enskildes integritetsskydd och&lt;br /&gt; 
rättssäkerhet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;4. att riksdagen beslutar att regeringsrätten och icke regeringen skall&lt;br /&gt; 
vara besvärsinstans i frågor rörande datalagen, kreditupplysningslagen&lt;br /&gt;
och inkassolagen i enlighet med motiveringar och detaljförslag&lt;br /&gt;
i motion 1984/85:2232.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 11 juni 1985&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;RUNE RYDEN (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;LENNART BLOM (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>RUNE RYDEN</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LENNART BLOM</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G8023243</dok_id>
<subtitel>Rune Rydén och Lennart Blom </subtitel>
<filnamn>mot_198485__3243.pdf</filnamn>
<filstorlek>130301</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Datapolitik (prop. 1984/85:220)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/CB7C5DB0-0A3E-489C-9EE8-7EAE5127F57F</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>