3075073G80232341984/853234motmotMotion 1984/85:3234 Bengt Westerberg m. fl.MotionMotion323401985-05-28 00:00:002014-10-13 16:25:192014-10-13 00:00:00Förskola för alla barn (prop. 1984/85:209)Bengt Westerberg m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G8023234/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G8023234https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8023234
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_39"><p>13</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p style="margin-left:3px;">Motion<br />
1984/85:3234</p>
<p style="margin-left:3px;">Bengt Westerberg m. fl.</p>
<p style="margin-left:3px;">Förskola för alla barn (prop. 1984/85:209)</p>
<p style="margin-left:3px;">Barnfamiljerna möter i dag två stora problem. Stödet till barnfamiljerna<br />
är otillräckligt och barnomsorgen är inte tillräckligt utbyggd. Stödet är<br />
dessutom så utformat, att det ger kraftiga marginaleffekter. Alternativa<br />
former av barnomsorg diskrimineras. En ökad valfrihet för barnfamiljerna<br />
förutsätter både att det direkta ekonomiska stödet förändras och förbättras<br />
och att efterfrågan på barnomsorg tillgodoses.</p>
<p style="margin-left:3px;">Riksdagen har därför begärt en översyn av familjepolitiken. Denna har<br />
dock hittills givit ett mycket magert utbyte i form av konkreta förslag till<br />
riksdagen. Regeringen tvingades visserligen till en i och för sig välkommen<br />
höjning av barnbidraget fr. o.m. 1985. Denna innebär dock ingen lösning<br />
av barnfamiljernas ekonomiska problem.</p>
<p style="margin-left:3px;">Därtill kommer att den senare tidens kraftiga räntehöjningar innebär<br />
stora ekonomiska påfrestningar för många barnfamiljer.</p>
<p style="margin-left:3px;">Det är en klen tröst för de barnfamiljer som har svårt att få ekonomin att<br />
gå ihop att regeringen sägs bedriva ett långsiktigt översynsarbete på familjepolitikens<br />
område. Det som framför allt utmärker detta översynsarbete<br />
är, att det går långsamt. Det krävs konkreta förslag om barnfamiljernas<br />
standard skall kunna höjas.</p>
<p style="margin-left:3px;">Även socialdemokraterna säger sig vara medvetna om behovet att minska<br />
marginaleffekterna för barnfamiljerna. Den förda politiken har inneburit<br />
att fler barnfamiljer drabbas av höga marginaleffekter genom att reglerna<br />
för bostadsbidragen har ändrats.</p>
<p style="margin-left:3px;">Folkpartiet har lagt fram konkreta förslag. De innebär, att vi under en<br />
treårsperiod vill höja barnbidraget till 8 000 kr. per år, införa ett flerbarnstillägg<br />
redan fr. o. m. andra barnet på 4000 kr. per år och dessutom införa<br />
ett småbarnstillägg eller vårdnadsbidrag på 4000 kr. per år. Även studiebidraget<br />
till ungdomar under 20 år i gymnasieskolan höjs till 8000 kr. Vi har<br />
också angivit hur vi anser att finansieringen skall ske. Förslagen har<br />
utvecklats närmare i motion 1984/85:509.</p>
<p style="margin-left:3px;">Dessa förslag har avslagits av riksdagen med motiveringen att regeringen<br />
bör få fortsätta sitt långsiktiga översynsarbete av familjepolitiken utan<br />
att bindas av några uttalanden från riksdagens sida. Med hänsyn till den<br />
handlingsförlamning och villrådighet som präglar den socialdemokratiska<br />
familjepolitiken skulle barnfamiljerna säkerligen ha allt att vinna på att<br />
regeringen fick klara direktiv för hur översynsarbetet skall bedrivas.</p>
<p style="margin-left:3px;">Folkpartiets förslag till förbättrat familjestöd innebär bl.a. att vi vill<br />
förbättra stödet extra kraftigt för dem som har fler barn. Orsaken till detta</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:3234</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>14</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">är givetvis, att det är flerbarnsfamiljerna som har det mest besvärligt. Vi<br />
vill också ha ett särskilt tillägg för dem som har barn i förskoleåldern, och<br />
inte har föräldrapenning, i form av ett obeskattat vårdnadsbidrag. Genom<br />
ett sådant bidrag kan vi öka barnfamiljernas valfrihet. Familjer med barn i<br />
förskoleåldern har kostnader för barnomsorg oavsett om de väljer att klara<br />
barnomsorgen genom att en av föräldrarna avstår helt eller delvis från<br />
förvärvsarbete eller om de väljer någon form av barnomsorg utanför hemmet.</p>
<p style="margin-left:3px;">Genom att införa ett vårdnadsbidrag och kraftigt öka barnbidraget blir<br />
det i ökad utsträckning möjligt för en av föräldrarna att stanna hemma.<br />
Detta gäller i synnerhet för flerbarnsfamiljerna. Detta har från socialdemokratiskt<br />
håll utmålats som ett hot mot jämställdheten. Så är givetvis inte<br />
fallet. Det stöd som folkpartiet föreslår skall inte beskattas. Det skall<br />
antingen kunna utgå som bidrag eller som en skattereduktion. Det uppstår<br />
således inga nya marginaleffekter om en förälder övergår från att vara<br />
hemarbetande till att börja förvärvsarbeta.</p>
<p style="margin-left:3px;">Hotet mot jämställdheten kommer i stället från de höga marginaleffekter<br />
som finns i det nuvarande systemet. De utgör, vilket även den socialdemokratiska<br />
partikongressen uttalade 1984, ett hinder för kvinnors förvärvsarbete.<br />
Skillnaden är att folkpartiet, i motsats till regeringen, lagt fram<br />
konkreta förslag som medför lägre marginaleffekter.</p>
<p style="margin-left:3px;">Folkpartiets förslag skulle innebära en betydande standardökning för<br />
barnfamiljerna. Av nedanstående tabell framgår vad det innebär för några<br />
olika familjetyper, när förslaget är helt genomfört.</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p>Antal</p>
<p>barn</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">Varav<br />
1—7 år</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">Varav<br />
7-16 år</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">Varav<br />
16-20 år</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">Barnbidrag<br />
flerbarnstillägg<br />
-85</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">Stöd enl.<br />
folkpartiet</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">Ökat</p>
<p style="margin-left:11px;">stöd</p>
</td>
</tr><tr><td><p>1</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">1</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:7px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">4 800</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">12000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">7 200</p>
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:12px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">1</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">4 800</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">8000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">3 200</p>
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:12px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:9px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">1</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">3600</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">8000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">4 400</p>
</td>
</tr><tr><td><p>2</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">2</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:7px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">9600</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">28000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">18400</p>
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">1</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">1</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">9600</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">24000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">14400</p>
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:12px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">1</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">1</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">8400</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">20000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">11600</p>
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:12px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">2</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">9600</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">20000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">10400</p>
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:12px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:9px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">2</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">7200</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">20 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">12800</p>
</td>
</tr><tr><td><p>3</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">3</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:7px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">16800</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">44000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">27200</p>
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">2</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">1</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">16800</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">40000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">23 200</p>
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">1</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">2</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">16 800</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">36000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">19 200</p>
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:12px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">2</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">1</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">15600</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">32000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">16400</p>
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:12px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">1</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">2</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">14400</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">32000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">17 600</p>
</td>
</tr><tr><td><p>4</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">2</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">2</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">26400</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">32000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">25600</p>
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:12px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">2</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">2</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">24000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">44000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">20000</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">Vid beräkningen av effekten måste givetvis också hänsyn tas till den<br />
finansiering folkpartiet föreslår. Ett borttagande av mjölksubventionerna<br />
(vilket höjer mjölkpriset med ungefär 2 kr.) innebär ökade kostnader på<br />
ungefär 1000-2000 kr. per år beroende på hur mycket mjölk familjen</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_3" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:3234</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>15</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">dricker. Sänkningen av det kommunala grundavdraget med 3000 kr. innebär<br />
en skattehöjning med ungefär 900 kr. per inkomsttagare. Införandet av<br />
en enhetstaxa inom den kommunala barnomsorgen ger olika effekt beroende<br />
på vilka regler som gäller tidigare i kommunen.</p>
<p style="margin-left:3px;">För en familj med två barn i förskoleåldern blir effekterna följande (båda<br />
föräldrarna förvärvsarbetar):</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p>Barnbidrag, 2 st å 8 000 kr.<br />
Flerbarnstillägg, 1 st å 4000 kr.<br />
Småbarnstillägg, 2 st å 4000 kr.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:79px;">16000<br />
4 000<br />
8000</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Totalt stöd enligt Folkpartiet</p>
</td>
<td><p style="margin-left:79px;">28 000</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Stöd enligt gällande regler 1985</p>
</td>
<td><p style="margin-left:79px;">-9600</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Förbättring</p>
</td>
<td><p style="margin-left:79px;">18400</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Finansiering</p>
</td>
<td><p style="margin-left:79px;">-3400</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Nettoförbättring</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">ca 15000</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">Lägre marginaleffekter</p>
<p style="margin-left:3px;">Familjestödets utformning påverkar också den valfrihet som barnfamiljerna<br />
har. Det nuvarande stödet kännetecknas av höga marginaleffekter,<br />
som gör att många barnfamiljer sitter fast i den s.k. fattigdomsfällan.<br />
Marginaleffekterna uppkommer bl. a. genom inkomstprövade avgifter och<br />
bidrag. Bostadsbidragen och barnomsorgsavgifterna leder således till att<br />
många barnfamiljer har marginaleffekter som är väsentligt högre än vad de<br />
flesta övriga inkomsttagare har. Marginaleffekter på 70-80% är vanligt.<br />
Det förtjänar att påpekas, att detta i första hand drabbar låg- och medelinkomsttagare.<br />
I praktiken drabbas framför allt kvinnorna av dessa marginaleffekter,<br />
som försvårar för dem att förvärvsarbeta.</p>
<p style="margin-left:3px;">Folkpartiet anser att daghemstaxorna bör vara relativt låga och enhetliga.<br />
Det är endast med sådana taxor som det lönar sig att arbeta även för<br />
föräldrar med små barn. En riktpunkt för taxan kan vara 8000 kr. per barn<br />
och år. Bostadsbidragen bör frysas på den nuvarande nivån.</p>
<p style="margin-left:3px;">Med hänsyn till bostadsbidragens ogynnsamma effekter bör vi inrikta<br />
oss på att långsamt växa oss ur systemet. Samtidigt bör det generella<br />
stödet till barnfamiljerna höjas.</p>
<p style="margin-left:3px;">I propositionen säger statsrådet att han har erfarit att Svenska kommunförbundet<br />
avser att utarbeta en ny rekommendation om principerna för<br />
avgiftssättning inom barnomsorgen. Utgångspunkten för denna skall vara<br />
att ingen på grund av sina inkomstförhållanden skall utestängas från möjligheten<br />
att anlita den kommunala barnomsorgen.</p>
<p style="margin-left:3px;">Folkpartiets åsikt är att familjestödet till barnfamiljerna skall vara generellt<br />
och vara så generöst att barnfamiljerna ges en rimlig levnadsstandard.<br />
Det småbarnstillägg som folkpartiet föreslår är bl. a. avsett att täcka en del<br />
av kostnaden för barnomsorgen.</p>
<p style="margin-left:3px;">Avgifterna till den kommunala barnomsorgen bör därför vara enhetliga<br />
och utgå oberoende av inkomst. Detta förutsätter att avgifterna sätts på en</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:3234</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>16</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p style="margin-left:3px;">relativt låg nivå. För vissa grupper kan det vara aktuellt att medge lägre<br />
avgifter.</p>
<p>En enhetlig barnomsorgsavgift är dessutom enkel att administrera och<br />
innebär att kontroll, som kan upplevas som integritetsstörande, kan undvikas.</p>
<p>Riksdagen bör mot denna bakgrund uttala att kommunerna bör tillämpa<br />
enhetliga avgifter i barnomsorgen.</p>
<p>Barnomsorg för valfrihet</p>
<p>Ett kraftigt ökat familjestöd, vari ingår ett vårdnadsbidrag, syftar således<br />
till att öka familjens möjligheter att låta någon av föräldrarna sköta<br />
barnomsorgen. Strävandena att möjliggöra det får dock inte gå ut över de<br />
familjer, där båda föräldrarna väljer att arbeta. Folkpartiet anser därför att<br />
stödet till barnfamiljerna skall utgå obeskattat och vara knutet till barnen.</p>
<p>1 de allra flesta barnfamiljerna förvärvsarbetar båda föräldrarna. 1 många<br />
fall arbetar en av föräldrarna - oftast kvinnan - deltid. Bland kvinnor med<br />
1 eller 2 barn är förvärvsfrekvensen över 80%. Även bland kvinnor med 3<br />
barn där det minsta är under 3 år är förvärvsfrekvensen så hög som 66%.</p>
<p>Barnomsorgen har nu byggts ut så att 286 000 barn får plats i den, varav<br />
266000 är över ett och ett halvt år. Detta innebär att knappt hälften av alla<br />
förskolebarn över ett och ett halvt år har plats i den kommunala barnomsorgen.<br />
Enligt SCB:s barnomsorgsundersökning efterfrågas ytterligare<br />
41000 platser. I propositionen beräknas utbyggnadsbehovet under perioden<br />
1987-1991 till 55000 platser bl. a. med hänsyn till ökad kvinnlig<br />
förvärvsfrekvens.</p>
<p>Utbyggnaden av den kommunala barnomsorgen har således medfört att<br />
de flesta barnen får en plats i kommunal barnomsorg efter en relativt kort<br />
väntetid. Av SCB:s barnomsorgsundersökning framgår vidare att det 1983<br />
var ca 60000 barn som hade privat dagmamma eller annan privat tillsyn. I<br />
de flesta fall torde ersättningen för denna form av barnomsorg betalas<br />
”svart”, dvs. utan att skatt och arbetsgivaravgifter erläggs. 1 takt med att<br />
barnomsorgen byggs ut minskar denna grupp. 1980 hade 14% av alla<br />
förskolebarn privat och betald tillsyn, 1983 hade andelen minskat till 10%.</p>
<p>Forén del barn sköts barnomsorgen på privat väg utan betalning. Resten<br />
av familjerna klarar barnomsorgen själva. I en del fall förvärvsarbetar båda<br />
föräldrarna men man klarar barnomsorgen genom att en eller båda föräldrarna<br />
arbetar skift. Det finns också en hel del småbarnsföräldrar som<br />
arbetar som dagbarnvårdare.</p>
<p>Bristen på platser i barnomsorgen begränsar familjernas valfrihet. Deras<br />
möjligheter att förbättra sin standard med eget arbete minskar liksom<br />
möjligheten att välja mellan olika former av barnomsorg.</p>
<p>Valet att anlita en ”svart” dagmamma träffas i allmänhet därför att det<br />
inte finns något alternativ och i avvaktan på en plats i den kommunala</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:3234</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>17</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>barnomsorgen. Det saknas ofta möjlighet att välja form av barntillsyn inom<br />
den kommunala barnomsorgen, och föräldrarna tvingas t. ex. acceptera en<br />
familjedaghemsplats även om de i första hand önskar en daghemsplats och<br />
omvänt. SCB:s undersökning visar, att den största efterfrågan finns på<br />
daghemsplatser.</p>
<p style="margin-left:3px;">Andra alternativ såsom föräldrakooperativa daghem, daghem som drivs<br />
av ideella föreningar, ofta med en särskild pedagogisk inriktning, har<br />
hittills missgynnats av statsbidragssystemet. Trots detta har det under<br />
senare år vuxit upp en hel liten flora av alternativa tillsynsformer vid sidan<br />
av den som drivs i kommunal regi. Föräldrar startar föräldrakooperativ.<br />
Arbetslösa förskollärare har startat daghem trots ett många gånger envist<br />
motstånd från socialdemokratiska politiker. Det finns daghem med inriktning<br />
på Waldorf- eller Montessori-pedagogik. Daghem har även startats av<br />
religiösa samfund och andra ideella organisationer.</p>
<p style="margin-left:3px;">De försök att ordna alternativ barnomsorg som redan gjorts visar att det<br />
finns mängder av initiativ, kunskap och erfarenhet ute i landet även utanför<br />
den etablerade barnomsorgen.</p>
<p style="margin-left:3px;">I stället för att motarbeta dem som vill starta daghem och därmed också<br />
tar på sig det tunga arbete det innebär att skaffa lokaler, personal, inredning<br />
osv. borde stat och kommun i stället stödja och välkomna sådana<br />
försök.</p>
<p style="margin-left:3px;">Det finns inte heller någon anledning för staten att motsätta sig att<br />
företag driver barnomsorg. Regeringen har inte presenterat några tungt<br />
vägande skäl för att dessa inte skall få driva daghem eller att kommunerna<br />
inte skall få köpa barnomsorgstjänster av seriösa företag. Det skall självfallet<br />
vara en förutsättning att barnomsorgen har en tillfredsställande kvalitet<br />
och att den ingår i kommunens barnomsorgsplan.</p>
<p style="margin-left:3px;">Det är en häpnadsväckande omyndigförklaring av kommunalpolitikerna<br />
att tro, att dessa skulle överlåta driften av daghemmen till företag utan att<br />
säkerställa innehållet i barnomsorgen.</p>
<p style="margin-left:3px;">Den negativa inställning till enskilda initiativ inom bl. a. barnomsorgen<br />
som socialdemokraterna fortfarande intar i vissa delar är en förolämpning<br />
mot alla människor som vågat röra sig utanför den offentliga sektorns<br />
gränser. Från socialdemokratiskt håll hävdas ofta att det inte finns några<br />
önskemål om alternativ från konsumenternas sida utan att det är producenterna<br />
som ställer kraven. Det är enkelt att konstatera att så inte är fallet.<br />
Det har redan vuxit upp ett par hundra enskilda avdelningar inom barnomsorgen<br />
med något tusental barn. Om vi öppnar möjligheter för alla alternativa<br />
former att få statsbidrag på lika villkor bör antalet kunna öka ännu<br />
snabbare. Det ökar konsumenternas/föräldrarnas valfrihet och möjligheter<br />
att påverka och minskar därmed risken för felinvesteringar.</p>
<p style="margin-left:3px;">Folkpartiet anser att det är dags att myndigförklara människorna. Vi tror<br />
att de har möjlighet att fatta kloka beslut. Låt föräldrarna välja barnomsorg<br />
själva. Låt dem som vill starta daghem också göra det!</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:3234</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>18</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Ett accepterande av alternativa barnomsorgsformer kan också innebära<br />
en välbehövlig stimulans för den kommunala barnomsorgen. Även om<br />
regeringen satte stopp för den verksamhet som Pysslingen avsåg att driva<br />
har ändå den modellen stimulerat diskussionen om barnomsorgen.</p>
<p>Daghemsplatserna är dyra och kostnaderna har ökat kraftigt de senaste<br />
åren. De minskade kommunala resurserna har inneburit att utbyggnadstakten<br />
har minskat.</p>
<p>Kostnaderna för barnomsorgen är i allmänhet lägre i den verksamhet<br />
som bedrivs vid sidan av den kommunala. Mer alternativ barnomsorg<br />
innebär således att kostnaderna för barnomsorgen kan minskas.</p>
<p>Den som motsätter sig ett neutralt statsbidragssystem som ger stöd åt<br />
alla former av barnomsorg på lika villkor försvårar därmed en utbyggnad.<br />
Vi skulle snabbare få fler platser i barnomsorgen om alla alternativa former<br />
behandlades lika. Den socialdemokratiska politiken innebär misshushållning<br />
med ekonomiska resurser som går ut över de familjer som i dag<br />
tvingas lösa sin barnomsorg med otillfredsställande provisorier.</p>
<p>Det är inte stat eller kommun som skall avgöra vilken form av barnomsorg<br />
som barnen skall vistas i. Det valet skall göras av föräldrarna.</p>
<p>Statsbidragssystemet</p>
<p>Folkpartiet har kritiserat det nuvarande statsbidragssystemet alltsedan<br />
det infördes 1984. Kritiken kan sammanfattas i några punkter:</p>
<p>o Det har missgynnat enskilda alternativ. Daghem som drivits av föräldrakooperativ<br />
eller ideella organisationer har fått lägre statsbidrag än daghem<br />
som drivits av kommunerna. När kommuner ville låta daghem drivas<br />
på entreprenad av företag, lade man t.o. m. fram en särskild proposition<br />
för att förhindra att statsbidrag utbetalades. Daghem som startas och drivs<br />
t. ex. av några arbetslösa förskollärare får inget stöd alls, om inte verksamheten<br />
övertas av föräldrarna eller en förening.</p>
<p>o Kravet för att helt statsbidrag skall utgå är att barnet vistas minst 7<br />
timmar på daghemmet. Detta kan medföra att barn kommer att vistas<br />
längre tid på daghem för att det skall bli berättigat till helt statsbidrag eller<br />
att antalet barn på daghemmet ökar kraftigt. Genom att statsbidraget ges<br />
per inskrivet barn i stället för som tidigare per plats, har det blivit angeläget<br />
för kommunerna att skriva in så många barn som möjligt.</p>
<p>0 Statsbidraget till deltidsförskolan är sämre än för den övriga förskolan,<br />
vilket bl. a. inneburit att denna verksamhet minskats på flera håll.</p>
<p>1 propositionen föreslås vissa justeringar av statsbidragssystemet. Regeringen<br />
föreslår nu att barnomsorg som drivs av föräldrakooperativ eller<br />
ideella föreningar skall ges stöd på samma villkor som kommunal barnomsorg.<br />
Detta ser vi givetvis som ett klart framsteg. Vi kan bara beklaga att<br />
det tog så lång tid för regeringen att inse värdet av dessa barnomsorgsformer.<br />
När frågan behandlades i socialutskottet och riksdagen i våras var</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:3234</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>19</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>det helt otänkbart. Utskottsmajoriteten hänvisade bl. a. till att de enskilda<br />
daghemmen ofta har lägre kostnader än de kommunala och att det därför<br />
vore orimligt att ge dem samma stöd som den kommunala barnomsorgen. 1<br />
själva verket är det givetvis tvärtom. Det är angeläget att ge dem stöd på<br />
lika villkor bl. a. därför att verksamheten drivs billigare. Som vi redan<br />
tidigare påpekat kan vi få fler barnomsorgsplatser om vi stödjer alternativ<br />
barnomsorg, som i allmänhet kostar mindre.</p>
<p style="margin-left:3px;">Regeringen presenterade den nu aktuella propositionen vid en presskonferens<br />
den 22 april, vari föreslås bl. a. att föräldrakooperativa daghem och<br />
daghem som drivs av ideella föreningar skall ges stöd på samma villkor<br />
som den kommunala barnomsorgen. Trots detta röstade riksdagens socialdemokrater<br />
två dagar senare ner förslagen från bl. a. folkpartiet, som hade<br />
samma innebörd som förslaget i propositionen.</p>
<p style="margin-left:3px;">Det är intressant att notera att detta förslag i propositionen presenteras<br />
utan någon närmare motivering. Vi vet argumenten men det vore antagligen<br />
för pinsamt för regeringen att nu tvingas slå hål på de argument som<br />
framfördes så sent som för några månader sedan av socialdemokraterna i<br />
riksdagen.</p>
<p style="margin-left:3px;">Regeringen föreslår också att halvtidsplatserna på daghemmen skall få<br />
ett ökat statsbidrag så att skillnaderna mellan barn inskrivna på halvtid och<br />
heltid minskar. Det finns dock stor risk för att kommunerna väljer att i<br />
ökad utsträckning plocka in två halvtidsbarn per heltidsplats, vilket helt<br />
enkelt utökar antalet barn som vistas på vaije avdelning till en oacceptabelt<br />
hög nivå.</p>
<p style="margin-left:3px;">I propositionen föreslås vidare att det skall utgå ett statsbidrag per<br />
årsarbetare även för anställda i öppen förskola och i deltidsgrupper samt<br />
en höjning av stödet till barn i familjedaghem och ökat stöd för barn med<br />
särskilda behov. Dessa förändringar innebär enligt vår mening förbättringar.</p>
<p style="margin-left:3px;">Folkpartiet anser att statsbidragssystemet till barnomsorgen skall ses<br />
över i sin helhet. Det är önskvärt att kommunerna ges ett större ansvar för<br />
barnomsorgen. På sikt bör statsbidraget därför utformas så att ett visst<br />
bidrag utgår per barn i förskoleåldern i kommunen. Detta innebär också en<br />
väsentlig förenkling av stödet. Kommunen bör således anförtros att disponera<br />
medlen till barnomsorgen så att den motsvarar efterfrågan i resp.<br />
kommun.</p>
<p style="margin-left:3px;">Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till reformerat statsbidragssystem<br />
baserat på dessa principer. I avvaktan på en större reform tillstyrker<br />
vi de förändringar som föreslås i propositionen med den ändringen att<br />
det skall utgå på lika villkor till kommunal barnomsorg och alla former av<br />
enskild barnomsorg.</p>
<p style="margin-left:3px;">Riksdagen föreslår även att det tillfälliga anordningsbidraget skall utgå<br />
även under 1985/86. Bidraget utgår med 300000 kr. per avdelning, vid<br />
ombyggnad dock med högst 50% av de faktiska kostnaderna. Före igång</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:3234</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>20</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">sättning av arbetena skall arbetsförmedlingen höras. Ett anslag på 100 milj.<br />
kr. föreslås.</p>
<p>Som ett led i en provisorisk ändring av nuvarande statsbidragssystem<br />
tillstyrker vi återinförandet av ett anordningsbidrag. Vi anser det emellertid<br />
inte rimligt att koppla stödet till den lokala situationen på byggarbetsmarknaden.<br />
Motivet för stödet är att stimulera till utbyggnad av barnomsorgen.<br />
Stödet bör därför utgå oavsett sysselsättningssituationen inom<br />
byggnadssektorn. Stödet bör också utgå till alternativ barnomsorg. Vi<br />
förutsätter att så är fallet särskilt som regeringen i propositionen intar en<br />
positiv inställning åtminstone till vissa former av alternativ barnomsorg.</p>
<p style="text-align:right;">Utbyggnad så att efterfrågan tillgodoses</p>
<p>Riksdagen har flera gånger efterlyst en plan för den fortsatta utbyggnaden<br />
så att efterfrågan helt kan tillgodoses. Denna begäran framfördes till<br />
regeringen redan för två år sedan. I propositionen sägs nu att utbyggnaden<br />
skall ske till 1991, då alla barn vars föräldrar så önskar skall kunna<br />
erbjudas plats inom barnomsorgen.</p>
<p style="text-align:right;">Regeringen aviserar i propositionen också att den avser att återkomma<br />
senast 1991 med förslag om en lagstadgad rätt till barnomsorg för alla barn.</p>
<p>Barn vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar skall erbjudas plats i<br />
daghem eller familjedaghem. För övriga barn skall plats i öppen förskola<br />
eller deltidsförskola erbjudas. Det sägs att det är naturligt att kommunerna<br />
mer generellt öppnar deltidsgrupperna för fyra- och femåringar. Det är<br />
glädjande att inställningen till deltidsförskolan har blivit mer positiv.</p>
<p>Enligt propositionen innebär detta ett behov av ytterligare 55 000 platser<br />
på daghem eller familjedaghem och 170000 platser i den öppna förskolan<br />
och deltidsförskolan under perioden 1987-1991.</p>
<p>Det exakta behovet av utbyggnad föreslås bedömas med hjälp av årliga<br />
efterfrågeundersökningar som SCB skall genomföra. Med ledning av dessa<br />
undersökningar skall kommunen bygga ut barnomsorgen så att en femtedel<br />
av den icke tillgodosedda efterfrågan täcks varje år.</p>
<p>Folkpartiet instämmer i det mål för utbyggnaden som föreslås. Detta mål<br />
ställde folkpartiet upp i program för familjepolitiken 1982. Däri uttalades<br />
också ambitionen att ge alla barn över 3 år möjlighet att delta i öppen<br />
förskola. Regeringen sänker motsvarande ambition till 4 år. Som vi tidigare<br />
påpekat innebär emellertid regeringens kvarvarande motvilja mot vissa<br />
former av alternativ barnomsorg att utbyggnaden försvåras. Kommunernas<br />
kostnad för utbyggnaden bör kunna minskas väsentligt, om stödet ges<br />
på lika villkor utan ideologiska skygglappar.</p>
<p>1 socialtjänstlagen finns redan en lagstiftning om rätten till förskola. I<br />
denna sägs bl. a. att kommunen skall verka för en planmässig utbyggnad av<br />
förskoleverksamheten och att det skall upprättas planer som avser en<br />
period om minst fem år. Folkpartiet anser att det därutöver inte är moti</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:3234</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>21</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>verat att nu uttala sig om behovet av ytterligare lagstiftning. Vi anser att<br />
kommunerna kan anförtros uppgiften att bygga ut förskolan så att efterfrågan<br />
kan tillgodoses.</p>
<p>Innehållet i barnomsorgen</p>
<p>I propositionen redovisas vilket innehåll förskolan skall ha. Det föreslås<br />
också, att socialstyrelsen skall ges i uppdrag att utarbeta ett pedagogiskt<br />
program för förskolan. Kommunerna skall därefter utarbeta egna kommunala<br />
riktlinjer för den pedagogiska verksamheten.</p>
<p>Det är positivt att regeringen påpekar vikten av att det finns vissa<br />
riktmärken för vad förskolan skall ge barnen av kunskaper och färdigheter.<br />
Vi vill här påpeka att folkpartiet flera gånger framfört att det är önskvärt<br />
med skolstart vid sex års ålder. Detta skulle innebära att förutsättningarna<br />
för att ge barnen dessa kunskaper och färdigheter ökade. De historiska<br />
skäl som fanns för att skolan skulle börja vid sju års ålder finns inte längre.<br />
Om detta genomförs krävs självfallet förändringar av bl. a. pedagogiska<br />
riktlinjer och planerna för utbyggnaden av barnomsorgen.</p>
<p>I propositionen redovisas också en positiv inställning till att barnen<br />
medverkar aktivt i arbetet i förskolan och hjälper till med dagliga sysslor<br />
som t. ex. matlagning, disk, tvätt, städning, reparationer, trädgårdsskötsel,<br />
växtodling och att gå ärenden. Vi hoppas att detta kan förverkligas även i<br />
de förskolor, där socialdemokratiska politiker och vissa fackliga organisationer<br />
motsatt sig detta.</p>
<p>Vi anser dock att det saknas en väsentlig del i beskrivningen av den<br />
pedagogiska verksamheten. Vi har redan tidigare framhållit vikten av att<br />
alternativa barnomsorgsformer stimuleras. Det gäller bl. a. verksamhet<br />
med alternativa pedagogiska metoder. Av den beskrivning som ges i propositionen<br />
får vi intrycket att det inte finns tillräckligt utrymme för sådana.<br />
Vi anser att det finns ett behov av centrala pedagogiska riktlinjer. Dessa<br />
bör dock vara relativt allmänt utformade och lämna stort utrymme för<br />
föräldrar och personal på den enskilda förskolan att utforma verksamheten.</p>
<p>Vi ställer oss tveksamma till förslaget att kommunen skall utarbeta egna<br />
pedagogiska riktlinjer. Vi tror att det finns en klar risk för att sådana kan<br />
verka hämmande på den pedagogiska utvecklingen och medverka till att<br />
alla förskolor stöps i samma form. Vissa riktlinjer för lokal anpassning av<br />
de centrala riktlinjerna kan möjligen vara motiverade, men de får inte<br />
förhindra att förskolor med alternativ pedagogik tas upp i kommunens<br />
barnomsorgsplan. Kompetensen att konkretisera de allmänna riktlinjerna<br />
finns i den enskilda förskolan. Den bör inte styras i detalj utan ges detta<br />
ansvar inom vida ramar.</p>
<p>Vi anser att det inom den kommunala barnomsorgen bör finnas ett stort<br />
utrymme för ideellt arbete. Vi vill också påpeka att förskolan fyller en</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:3234</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>22</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>viktig roll för att främja jämställdheten och att detta bör vara ett mål för<br />
förskolans verksamhet.</p>
<p>Hemställan</p>
<p style="margin-left:11px;">Med stöd av det ovan anförda yrkas</p>
<p style="margin-left:43px;">1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till reformerat statsbidragssystem<br />
till förskolan i enlighet med vad som anförs i motionen,</p>
<p style="margin-left:43px;">2. att riksdagen — i avvaktan på förslag enligt yrkande 1 - beslutar<br />
att riktlinjerna för statsbidraget till förskolan ändras så att bidrag<br />
utgår med samma belopp oavsett om verksamheten drivs i kommunal<br />
eller enskild regi,</p>
<p style="margin-left:43px;">3. att riksdagen uttalar att kommunerna bör tillämpa enhetliga avgifter<br />
inom barnomsorgen i enlighet med vad som anförs i motionen,</p>
<p style="margin-left:43px;">4. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförs<br />
om behovet av ytterligare lagstiftning för att tillgodose efterfrågan<br />
på barnomsorg,</p>
<p style="margin-left:43px;">5. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförs<br />
om innehållet i förskolan,</p>
<p style="margin-left:43px;">6. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförs<br />
om kommunala riktlinjer för barnomsorgens pedagogiska innehåll,</p>
<p style="margin-left:43px;">7. att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförs om anordningsbidraget,</p>
<p style="margin-left:43px;">8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till reformerat familjestöd<br />
i enlighet med motionens förslag.</p>
<p>Stockholm den 28 maj 1985<br />
BENGT WESTERBERG (fp)</p>
<p>JÖRGEN ULLENHAG (fp) KERSTIN EKMAN (fp)</p>
<p>INGEMAR ELIASSON (fp) BJÖRN MOLIN (fp)</p>
<p>JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp)</p>
</div>
</div>
</div>
0BENGT WESTERBERGfp1undertecknare0JÖRGEN ULLENHAGfp2undertecknare0KERSTIN EKMANfp3undertecknare0INGEMAR ELIASSONfp4undertecknare0BJÖRN MOLINfp5undertecknare0JAN-ERIK WIKSTRÖMfp6undertecknareG8023234Bengt Westerberg m. fl.mot_198485__3234.pdf332787pdfFörskola för alla barn (prop. 1984/85:209)https://data.riksdagen.se/fil/456851B4-6FD6-4C8D-93F6-76446066EC2C