3075072G80232331984/853233motmotMotion 1984/85:3233 Ulf Adelsohn m. fl.MotionMotion323301985-05-24 00:00:002014-10-13 16:25:182014-10-13 00:00:00Förskola för alla barn (prop. 1984/85:209)Ulf Adelsohn m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G8023233/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G8023233https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8023233
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:14px;">Motion</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1984/85: 3233<br />
Ulf Adelsohn m. fl.</p>
<p style="margin-left:14px;">Förskola för alla barn (prop. 1984/85:209)</p>
<p style="margin-left:14px;">Sammanfattning</p>
<p>Familjen utgör grunden för vår samhällsordning. Föräldrarna skall ha<br />
huvudansvaret för barnens vård och fostran. Familjepolitiken måste därför<br />
utformas så att familjen får rätt och möjlighet att ta detta ansvar på det sätt<br />
som passar bäst i olika stadier av livet.</p>
<p>Moderata samlingspartiet säger därför nej till propositionens förslag.<br />
Kommunal barnomsorg är bra för många barn men passar långt ifrån alla<br />
familjer. Målet måste i stället vara att vidga familjernas valfrihet och<br />
självbestämmanderätt också vad barnomsorgen beträffar. De skall under<br />
oiika skeden i sitt liv med det allmännas stöd men utan dess styrning kunna<br />
välja de alternativ som passar dem bäst. Olika undersökningar visar att<br />
flertalet barnfamiljer föredrar ett barnomsorgsstöd som medger valfrihet<br />
framför fortsatt ensidig satsning på utbyggd kommunal barnomsorg.</p>
<p>Den moderata familjepolitiken innebär bl. a. följande:</p>
<p style="margin-left:14px;">O Familjen skall kanna leva på sin inkomst. För att familjepolitiken verkligen<br />
skall innebära ett stöd, en trygghet och en bättre utjämning mellan<br />
familjelivets olika stadier måste hänsyn vid beskattningen tas till barnfamiljernas<br />
lägre ekonomiska bärkraft. Detta bör ske genom att ett grundavdrag<br />
på 15000 kr. för varje barn införs vid den kommunala beskattningen.</p>
<p style="margin-left:14px;">O Föräldrarna måste myndigförklaras bl. a. genom en mer proportionell<br />
skatt, som inte som nu styr den inbördes arbetsfördelningen. Marginalskatten<br />
skall successivt sänkas till högst 40% för flertalet heltidsarbetande.</p>
<p style="margin-left:14px;">O Vård av barn måste alltid betraktas som ett värdefullt arbete, även om<br />
det utförs av föräldrarna själva eller genom deras försorg. För att snabbt<br />
öka valfriheten skall en skattefri vårdnadsersättning på 6000 kr. för alla<br />
barn mellan ett och tre års ålder införas den I januari 1986. Avdragsrätt<br />
för nödvändiga barntillsynskostnader upp till ett visst tak skulle ytterligare<br />
förbättra möjligheten att välja och betala den barnomsorg som<br />
passar bäst. Statsbidragen till den kommunala barnomsorgen kan då<br />
successivt sänkas.</p>
<p style="margin-left:14px;">O Statsbidragen skall ges en neutral utformning som inte heller missgynnar<br />
enskild barnomsorg eller alternativa deltidsförskolor. Nytt förslag<br />
till statsbidragssystem bör därför skyndsamt utformas.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:14px;">1 Riksdagen 1984185. 3 sami. Nr 3233 -3236</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:3233</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>2</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>O Reglerna för existensminimiavdragen och socialbidragsprövningen</p>
<p>måste ändras.</p>
<p>Vår politik medför att beroendet av inkomstprövade bidrag minskar och<br />
att föräldrar får större möjlighet att av egen kraft klara sin försörjning och<br />
förbättra familjens ekonomi. De får också den trygghet som ligger i att<br />
kunna välja mellan många olika former av barnomsorg med olika utformning<br />
och inriktning. Föräldrarna skall kunna känna trygghet för barnen när<br />
de förvärvsarbetar.</p>
<p>Allmänt om propositionen</p>
<p>Propositionen vill ge sken av att statsbidragen till den kommunala barnomsorgen<br />
skulle höjas så kraftigt att det 1991 blir möjligt att ge alla barn till<br />
studerande eller yrkesarbetande föräldrar garanterad rätt till plats på daghem,<br />
familjedaghem eller i föräldrakooperativ efter 1,5 års ålder samt alla<br />
barn till hemarbetande föräldrar eller i familjedaghem rätt till plats i deltidsförskola<br />
från fyra års ålder.</p>
<p>I själva verket innebär olika aktuella regeringsförslag betydande indragningar<br />
av pengar från kommunerna under de kommande åren samtidigt<br />
som den statliga styrningen av barnomsorgen inte bara bibehålls utan<br />
t. o. m. förstärks.</p>
<p>Den kommunala barnomsorgen kostar redan betydande belopp i skattemedel,<br />
omkring 20000 kr. per barn om kostnaderna slås ut på alla barn<br />
mellan ett och nio års ålder (således även på dem som inte har kommunal<br />
barnomsorg). Enbart för att bygga i kapp dagens kö skulle kostnaderna i<br />
stort sett fördubblas enligt bedömningar som gjorts i samband med finansdepartementets<br />
studier i offentlig ekonomi hösten 1983. Skall inte kvaliteten<br />
på barnomsorgen radikalt försämras, något som är helt oacceptabelt,<br />
skulle alla hushåll genom betydande skatteskärpningar få känna av följderna<br />
av ett fortsatt ensidigt stöd till den ofta dyraste barnomsorgsformen.<br />
Allt fler barnfamiljer skulle därigenom komma att tvingas anlita kommunal<br />
barnomsorg, även om de skulle föredra andra alternativ. Allt fler småbarnsföräldrar<br />
skulle också av ekonomiska skäl tvingas övergå från deltidsarbete<br />
till lång deltid eller heltidsarbete.</p>
<p>Förslagen i propositionen saknar också den noggranna beredning som<br />
krävs. Det är betecknande att kostnadsberäkningar helt saknas.</p>
<p>Det är givetvis positivt att regeringen äntligen tycks inse värdet av<br />
deltidsförskolans verksamhet. Ett mindre statsbidrag föreslås även. Men<br />
ett utsträckande av obligatoriet för kommunerna till att ställa deltidsförskoleplatser<br />
till förfogande redan från fyra års ålder måste föregås av<br />
ordentliga beräkningar av kommunernas driftskostnader för verksamheten,<br />
däribland kostnaderna för transporterna till och från förskolan av de<br />
små barnen samt för verksamhetens innehåll. Alternativa deltidsförskolor<br />
måste dessutom jämställas fullt ut med de kommunala i fråga om statsbidrag.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Mot. 1984/85:3233</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p style="margin-left:3px;">Förslaget innebär fortsatt urholkning av statsbidraget</p>
<p style="margin-left:3px;">Ett av regeringens viktigaste vallöften var att återställa nivån på stödet<br />
till den kommunala barnomsorgen. Det av c-fp-regeringen år 1982 lagda<br />
förslaget innebar nämligen en neddragning av statsbidragen med ca 500<br />
milj. kr. I gengäld gavs statsbidragen en utformning som skulle ge kommunerna<br />
större handlingsfrihet. Efter valet 1982 revs det borgerliga beslutet<br />
upp och ersattes med nya regler, där deltidsförskolan på nytt utestängdes<br />
från statsbidrag och familjedaghemmen på nytt missgynnades i förhållande<br />
till daghemmen. Statsbidragen ökade samtidigt med ca 500 milj. kr.</p>
<p style="margin-left:3px;">År 1983 beslöts på regeringens förslag att statsbidragen till barnomsorgen<br />
för år 1984 endast skulle räknas upp med 4% oberoende av inflationstakten.<br />
För år 1985 har ingen som helst uppräkning skett. Eftersom inflationen<br />
samtidigt uppgått till ca 16 % innebär detta att statsbidragen för 1984<br />
och 1985 urholkats med tillsammans ca 12%. Oförändrade statsbidragsregler<br />
även för 1986 skulle ha inneburit en real urholkning på sammanlagt<br />
ca 20% eller med runt 3000 milj. kr. sedan 1983.</p>
<p style="margin-left:3px;">De 415 milj. kr. som utlovas i propositionen för år 1986 innebär således<br />
att urholkningen begränsas till ca 2500 milj. kr. Samtidigt låter regeringen<br />
kommunerna själva betala detta ”ökade stöd” genom likviditetsindragningar<br />
på över 4500 milj. kr. för landsting och kommuner tillsammans,<br />
genom en extra avgift på 14 öre per skattekrona till en kostnad av ca 1 200<br />
milj. kr. och genom begränsad kompensation för den slopade kommunala<br />
beskattningen av juridiska personer.</p>
<p style="margin-left:3px;">Regeringens förslag om s.k. förenklad självdeklaration innebär dessutom<br />
att primärkommunerna kommer att avhändas över 3000 milj. kr. i<br />
minskade kommunala skatteintäkter under vartdera 1988 och 1989 genom<br />
att schablonavdraget ökas vid beskattningen av inkomst av tjänst.</p>
<p style="margin-left:3px;">Detta innebär således att kommunerna kommer att få betala sitt ”ökade<br />
stöd” till den kommunala barnomsorgen flera gånger om.</p>
<p style="margin-left:3px;">Moderata samlingspartiet motsätter sig inte att specialdestinerade statsbidrag<br />
till kommunerna successivt sänks i takt med att det kommunala<br />
skatteunderlaget ökar. Tvärtom har vi framhållit nödvändigheten av att så<br />
sker. Men det måste göras planmässigt och systematiskt och kombineras<br />
med större frihet för kommunerna att själva utforma sin verksamhet inom<br />
barnomsorgen och på andra områden.</p>
<p style="margin-left:3px;">För att underlätta för kommunerna att driva sin verksamhet på ett sätt<br />
som motsvarar alla hushålls behov och önskemål är det vidare nödvändigt<br />
att inrymma en vårdnadsersättning på 6000 kr. för alla barn mellan ett och<br />
tre års ålder inom ramen för statsbidraget till barnomsorgen. Inom den<br />
kommunala beskattningens ram bör hänsyn tas till skatteförmågan genom<br />
att ett grundavdrag på 15 000 kr. per barn införs etappvis under åren 1986<br />
till 1988 då avdraget skall vara fullt utbyggt. Detta finansieras genom att<br />
det allmänna grundavdraget samtidigt sänks i motsvarande etapper från<br />
7500 kr. till 3 000 kr.</p>
<p style="margin-left:3px;">tl Riksdagen 1984185. 3 sami. Nr 3233—3236</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:3233</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>4</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Statsbidragens utformning</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p>Nuvarande regler:</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;" />
</td>
</tr><tr><td><p>Följande bidragsbelopp gäller fr. o. m. den 1 januari 1984</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;" />
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">Daghem för varje barn inskrivet heltid (minst 7 tim./dag)</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">22000 kr.</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">För varje barn inskrivet deltid (mellan 4 och 7 tim./dag)</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">11 000 kr.</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">Fritidshem för varje inskrivet barn</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">7000 kr.</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">Bidrag per årsarbetare i daghem och fritidshem</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">30000 kr.</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">Familjedaghem för varje barn inskrivet heltid (minst 7</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;" />
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">tim./dag)</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">15000 kr.</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">För varje barn inskrivet deltid (mindre än 7 tim./dag)</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">7500 kr.</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">Öppen förskola; per enhet</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">50000 kr.</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">Barn med behov av särskilt stöd:</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;" />
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">Bidrag för vart tionde inskrivet barn i daghem och fritids</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;" />
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:6px;">hem</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">6000 kr.</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Föreslagna statsbidragsregler</p>
<p style="margin-left:3px;">Deltidsförskolan som för närvarande inte får något statsbidrag föreslås<br />
få ett statsbidrag på 30000 kr. per årsarbetare. Motsvarande föreslås också<br />
gälla den öppna förskolan och enskilda daghem eller fritidshem under<br />
förutsättning att de är upptagna i kommunens barnomsorgsplan och att den<br />
som driver verksamheten är en sammanslutning av föräldrar som gemensamt<br />
tar ansvaret för sina egna barn eller har anknytning till en ideell<br />
organisation.</p>
<p style="margin-left:3px;">Statsbidraget för barn med särskilda behov föreslås höjt från 6000 kr. till<br />
7500 kr. vilket utslaget på samtliga barn innebär en bidragsökning på 150<br />
kr. per plats inom daghem och fritidshem.</p>
<p style="margin-left:3px;">Statsbidraget för barn inskrivna 4-7 timmar i daghem höjs från 11 000<br />
kr. till 12 500 kr. och statsbidraget för barn som är inskrivna 7 timmar eller<br />
mer i familjedaghem höjs från 15000 kr. till 16500 kr.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Kostnader för olika barnomsorgsformer och kostnadstäckning</p>
<p style="margin-left:3px;">Nedanstående tablå visar riksgenomsnitt per barn och år för 1984 enligt<br />
Kommunförbundet.</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:18px;">Personaltäthet</p>
</td>
<td><p style="margin-left:14px;">Bruttokostnad</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Daghem (50% hel- 50% deltidsplats)</p>
</td>
<td><p style="margin-left:18px;">1:4,2</p>
</td>
<td><p style="margin-left:14px;">49925 kr.</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Fritidshem</p>
</td>
<td><p style="margin-left:18px;">1:7,3</p>
</td>
<td><p style="margin-left:14px;">33 800 kr.</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Familjedaghem 9 tim/dag</p>
</td>
<td><p style="margin-left:18px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:14px;">45 135 kr.</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:10px;">4,9 tim/dag</p>
</td>
<td><p style="margin-left:18px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:14px;">26950 kr.</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Deltidsförskola</p>
</td>
<td><p style="margin-left:18px;">1:15,8</p>
</td>
<td><p style="margin-left:14px;">11 925 kr.</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">I nedanstående tablå har ett försök gjorts att beräkna verklig kostnad för<br />
några olika barnomsorgsalternativ 1984 (utifrån Kommunförbundets sam</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Mot. 1984/85:3233</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p style="margin-left:3px;">manställning) och 1986 (uppräkning med 15%), statsbidragets storlek 1984<br />
resp. 1986 samt den del av den verkliga kostnaden som täcks via statsbidrag.<br />
Personaltätheten för heltidsbarn i daghem har antagits vara ca 50%<br />
högre än för deltidsbarn. Schablonbidraget för barn med särskilda behov<br />
har slagits ut på samtliga daghems- och fritidshemsplatser.</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p style="margin-left:3px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:19px;">Bruttokostnad</p>
<p style="margin-left:19px;">kr.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">Statsbidrag</p>
<p style="margin-left:9px;">kr.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">Täckningsgrad</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;" />
</td>
<td><p>1984</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">1986</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">1984</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">1986</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1984</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">1986</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Daghem<br />
>7 tim</p>
</td>
<td><p>58000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">67300</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">30700</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">30850</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">53%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">46%</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Daghem<br />
<7 tim</p>
</td>
<td><p>42000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">49000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">17 260</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">18910</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">41%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">39%</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Fritids</p>
<p style="margin-left:3px;">hem</p>
</td>
<td><p>33 800</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">39200</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">11 700</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">11 850</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">35%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">30%</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Fam.daghem<br />
>7 tim</p>
</td>
<td><p>45 135</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">52 300</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">15 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">16500</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">33%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">31%</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Fam.daghem<br />
<7 tim</p>
</td>
<td><p>26950</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">31300</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">7 500</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">7500</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">28%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">24%</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">Deltids</p>
<p style="margin-left:3px;">förskola</p>
</td>
<td><p>11925</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">13 800</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">0</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1900</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">0%</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">14%</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:4px;">Siffrorna visar att daghemmen fortfarande gynnas starkt i statsbidragshänseende<br />
i förhållande till familjedaghemmen samt att det föreslagna<br />
statsbidraget till deltidsförskolan täcker en mycket liten andel av den<br />
verkliga kostnaden.</p>
<p style="margin-left:4px;">Statsbidragsreglerna skulle alltjämt få en starkt styrande inverkan på<br />
inriktningen och utformningen av barnomsorgen.</p>
<p style="margin-left:4px;">Billigare barnomsorg slås ut</p>
<p style="margin-left:4px;">Sådan barnomsorg som föräldrarna själva ordnar kommer — bortsett<br />
från föräldrakooperativa daghem - alltjämt att stå utan varje form av stöd.<br />
Detta innebär att sådana alternativ successivt kommer att slås ut i takt med<br />
att skattetrycket ökar eller aldrig få en chans, även om de skulle ställa sig<br />
väsentligt billigare än den kommunala barnomsorgen.</p>
<p style="margin-left:4px;">Om två familjer med vardera två småbarn och en hel- resp. en deltidsarbetande<br />
(6 timmar) förälder skulle slå sig samman om en barnvårdare<br />
skulle detta kosta vardera familjen ca 50000 kr. om året, hälften mot vad<br />
motsvarande daghemsvård skulle kosta. Eftersom det privata alternativet<br />
inte skulle få något som helst stöd från det allmännas sida skulle det ställa<br />
sig ca fem gånger dyrare för familjerna än den kommunala barnomsorgen<br />
där föräldraavgifterna i genomsnitt endast skulle uppgå till 10000 kr., 10%<br />
av den verkliga kostnaden.</p>
<p style="margin-left:4px;">Har föräldrarna 90000 kr. resp. 60000 kr. i inkomst och en hyra på 1 800<br />
kr. i månaden blir deras behållning inkl. barnbidrag efter skatt, hyra och</p>
</div>
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_3" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:3233</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>barnomsorgskostnad 80000 kr. vid daghemsalternativet mot 40000 kr. vid<br />
det privata barnomsorgsalternativet. Den dubbelt så dyra kommunala<br />
barnomsorgen leder således till en dubbelt så hög behållning för familjen<br />
medan den hälften så dyra privata barnomsorgen leder till en standard<br />
långt under existensminimum.</p>
<p>Den starkt orättvisa utformningen av stödet innebär också att den privata<br />
barnomsorgen endast får kosta en tiondel av den kommunala för att<br />
inte ställa sig dyrare för föräldrarna.</p>
<p>Allt svårare att själv kunna ta hand om barnen</p>
<p>Även föräldrarnas egen vård av barnen försvåras alltmer. Skatten på en<br />
och samma hushållsinkomst blir t. ex. allt högre ju ojämnare inkomsten är<br />
fördelad mellan föräldrarna. Hårdast slår skatten på ett hushåll där endast<br />
en förälder tjänar in hushållsinkomsten. Samtidigt blir det allt vanligare att<br />
en förälder är helt hemarbetande eller endast förvärvsarbetar kort deltid ju<br />
fler barnen blir. Skatten kan således sägas bli högre ju fler som skall leva<br />
på hushållsinkomsten.</p>
<p>Även möjligheterna att av egen kraft förbättra sin inkomst blir mindre<br />
vid låga hushållsinkomster eller för hushåll med flera barn genom att de<br />
behovsprövade bostadsbidragen fungerar som en betydande extra marginalskatt.</p>
<p>Förslaget till s. k. förenklad självdeklaration skulle ytterligare missgynna<br />
eninkomstfamiljer genom att de endast tilldelas ett schablonavdrag<br />
på 3 000 kr. Familjer med sparkapital och två inkomster som inte (längre)<br />
har hemmavarande barn att försörja skulle genom de föreslagna reglerna<br />
kunna få nära 25 000 kr. av sina inkomster helt skattefria medan en barnfamilj<br />
med en enda inkomst och utan tillgångar endast får ca 10500 kr.<br />
skattefritt.</p>
<p>Redan nuvarande regler innebär att barnfamiljer med en enda inkomst<br />
måste ha inkomster som vida överstiger de normala för att ens kunna nå<br />
upp till existensminimireglerna.</p>
<p>Skulle den barnvårdande föräldern försöka förbättra familjeekonomin<br />
genom t. ex. extra arbete på kvällar eller andra tider då den andra föräldern<br />
kan ta hand om barnen, tar skatt, bortfallande hemmamakeavdrag och<br />
bostadsbidrag normalt över ca 56% av inkomstökningen eftersom förvärvsavdraget<br />
numera tagits bort.</p>
<p>Existensminimireglerna som tillkom 1975 för att flerbarnsfamiljer skulle<br />
slippa gå till det sociala för att få ihop till skatten är sällan tillämpliga. Trots<br />
upprepade riksdagsmotioner från vårt håll är reglerna alltjämt så utformade<br />
att de inte anses tillämpliga ”om modern frivilligt avhåller sig från att<br />
arbeta”, ej heller om familjer bor i eget småhus om än aldrig så högt<br />
belånat.</p>
<p>Vilka möjligheter finns då att som en sista lösning få socialbidrag för att</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Mot. 1984/85:3233</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>fylla i inkomsten? Förtvivlade föräldrar med flera småbarn som skrivit till<br />
socialstyrelsen får samma besked som de som ansöker om existensminimum:<br />
"Den som frivilligt väljer att inte försörja sig med eget arbete är inte<br />
berättigad till socialbidrag enligt socialtjänstlagen.”</p>
<p>Regeringsrätten har också nyligen, med tre röster mot två, beslutat att<br />
socialtjänstlagens stadgande om bistånd inte ger en småbarnsförälder rätt<br />
att uppbära socialbidrag för att själv kunna ta hand om sina barn. I det<br />
avgjorda ärendet lösgjordes i stället två daghemsplatser med förtur, platser<br />
som familjen inte ville ha och som skulle förlänga väntetiden ytterligare för<br />
andra föräldrar som verkligen önskar daghemsplats för sina barn.</p>
<p>I den gamla socialhjälpslagen berättigade vård av små barn till obligatorisk<br />
socialhjälp. En överenskommelse mellan kommunerna gav rätt till<br />
socialbidrag om familjerna hade minst ett barn under 4 år eller två barn<br />
under skolåldern. Så ej med den nya lagen, trots dess stolta portalparagraf:<br />
Verksamheten skall bygga på respekt för människors självbestämmanderätt<br />
och integritet. Riksdagen avslog också nyligen moderatförslaget om<br />
sådan ändring i socialtjänstlagen att vård av egna småbarn betraktas som<br />
jämbördigt med motsvarande förvärvsarbete.</p>
<p>En hemarbetande förälder som inte ställt sig i daghems- och arbetslöshetskö,<br />
anses således "frivilligt avhålla sig från att arbeta”, trots att<br />
vederbörande utför ett arbete som på daghem skulle kosta över 100000 kr.<br />
för två barn och över 150000 kr. för tre barn.</p>
<p>Inställningen är lika absurd som otti man skulle hävda att en barnvårdare<br />
vid en barnstuga avhåller sig från att arbeta och därför måste övergå till<br />
annat arbete för att vid behov få rätt till socialbidrag.</p>
<p>Socialbidrag är naturligtvis alltid en nödlösning som så långt möjligt skall<br />
undvikas genom ett skattesystem som tar hänsyn till försörjningsbördan<br />
m.m. När behov av socialbidrag trots allt uppstår bör egen vård av barn<br />
jämställas med motsvarande förvärvsarbete.</p>
<p>Utbyggnadsbehovet</p>
<p>Enligt propositionen skall alla barn över 1,5 års ålder ha lagstiftad rätt till<br />
någon form av kommunal förskola år 1991. Rätten skall upphöra när<br />
barnen börjar skolan, vilket i sig är anmärkningsvärt eftersom få barn kan<br />
klara sig själva redan vid 7 års ålder.</p>
<p>Den senaste barnomsorgsundersökningen visar att det - med rådande<br />
ensidiga stöd till den kommunala barnomsorgen — finns ett behov av<br />
90000 nya platser i daghem, familjedaghem och föräldrakooperativ. Många<br />
av dessa platser avser barn under tre års ålder, där varje plats har ”obekväma”<br />
arbetstider med tidiga morgnar, sena kvällar eller t.o. m. nattarbete.<br />
Detta betyder att kostnaderna för varje tillkommande plats torde<br />
överstiga genomsnittskostnaderna för det nuvarande platsbeståndet.</p>
<p>Till detta kommer att kostnaderna för utbyggnaden skulle leda till vätt<br />
Riksdagen 1984/85. 3 sami. Nr 3233 -3236</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:3233</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>8</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>sentliga skattehöjningar, som gör att ännu fler föräldrar av tvingande<br />
ekonomiska skäl måste anlita kommunal barnomsorg eller övergå från<br />
deltidsarbete till heltidsarbete. Det torde därför ställa sig utomordentligt<br />
svårt att tillgodose det successivt växande behov av kommunal barnomsorg<br />
som regeringens politik medför och samtidigt upprätthålla de höga<br />
krav på den kommunala barnomsorgen som måste ställas. Regeringen<br />
tycks själv vara medveten om att "de nya rättigheterna" för småbarnsföräldrar<br />
måste gå ut över skolbarnens lika rättmätiga krav på god omvårdnad<br />
och tillsyn efter skoldagens slut.</p>
<p>Småbarnsföräldrar vill ha valfrihet</p>
<p>Den socialdemokratiska regeringens politik är särskilt anmärkningsvärd<br />
då ett flertal undersökningar visar att småbarnsföräldrarna själva föredrar<br />
en barnomsorgspolitik som medger valfrihet framför fortsatt ensidig inriktning<br />
på kommunal barnomsorg.</p>
<p>Jörgen Westerståhl och Folke Johansson visar t. ex. i sin nyutkomna<br />
undersökning Bilden av Sverige att av socialdemokratiska föräldrar med<br />
barn på daghem föredrar hela 44% ”bidragslinjen”, dvs. att "samhället<br />
bör göra det ekonomiskt möjligt för småbarnsföräldrar att stanna hemma<br />
hos barnen”. Av redan hemarbetande småbarnsföräldrar med socialdemokratiska<br />
sympatier var siffran 81 %.</p>
<p>Dessa och andra siffror bekräftar vår uppfattning att många småbarnsföräldrar<br />
i dag förvärvsarbetar av tvingande ekonomiska skäl. fastän de<br />
skulle utföra ett lika väsentligt arbete genom att själva ta hand om sina<br />
barn. Med ett väsentligt lägre stöd än det som i dag tillkommer den<br />
kommunala barnomsorgen skulle de själva kunna ta hand om sina barn<br />
under deras viktiga men snabbt flyende småbarnsår eller kunna anlita<br />
enskilda barnomsorgsalternativ, anpassade till deras individuella behov.<br />
Samtidigt skulle platser frigöras inom den kommunala barnomsorgen, som<br />
väl skulle täcka behovet hos dem som föredrar det barnomsorgsaiternativet.</p>
<p>Till detta kommer att det nuvarande barnomsorgsstödet har en föga<br />
social utformning. Det är således endast hälften så vanligt i flerbarnsfamiljer<br />
som i enbarnsfamiljer att anlita kommunal barnomsorg. LO-familjerna<br />
använder sig också av den kommunala barnomsorgen i väsentligt<br />
lägre grad än akademikerfamiljer, e.n skillnad som t.o. m. tenderar att<br />
förstärkas. Storstadsområdena får ett väsentligt större bidrag i förhållande<br />
till antalet barn än mer glest befolkade kommuner.</p>
<p>Barnomsorgens mål och innehåll</p>
<p>Propositionen redogör i avsnitt 2.3 för mål och inriktning i barnomsorgen,<br />
för barnomsorgen som resurs, för vikten av föräldrasamarbetet, för</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:3233</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>den pedagogiska verksamheten, det pedagogiska ledningsansvaret och<br />
personalens fortbildning. Redogörelsen innebär inget nytt utom att man<br />
uppmärksammat barns behov av inlärning på olika områden och att detta<br />
ställer krav på struktur i förskoleverksamheten. Förskolan bör bl. a. ge<br />
barn en aktiv språkstimulans och en grundläggande begreppsbildning som<br />
förbereder läsning, skrivning och räkning.</p>
<p style="margin-left:3px;">Propositionen understryker vikten av ett pedagogiskt program. Arbetet<br />
med ett sådant påbörjades under de borgerliga regeringsåren. Det är positivt<br />
att regeringen nu visar intresse för behovet av en mer strukturerad och<br />
pedagogiskt utformad verksamhet för barnen i förskolan. Vi anser emellertid<br />
att förslaget på flera punkter är otillräckligt. Vi har den uppfattningen<br />
att barns behov av att lära måste tas till vara bättre. I annat sammanhang<br />
har vi därför föreslagit att skolstarten skall sänkas till 6 års ålder. Därutöver<br />
behöver barnen före skolstarten en bättre förberedelse för skolan än<br />
vad som erbjuds i dag. Detta gäller även barnen i den s. k. heltidsförskolan.</p>
<p style="margin-left:3px;">Allteftersom barnen blir äldre och den intellektuella och känslomässiga<br />
mognaden ökar bör också kunskapsförmedling och färdighetsträning öka.<br />
Barn har behov av pedagogisk träning som förberedelse för skolan så att<br />
deras nyfikenhet och intresse att lära stimuleras. De behöver också lära sig<br />
ta hänsyn, vänta, koncentrera sig och samarbeta för att på så vis få en<br />
grund för goda arbetsvanor och inlärning. På denna punkt inger socialstyrelsens<br />
förslag till pedagogiskt program farhågor. Remissinstanserna har<br />
påpekat att förslaget fortfarande betonar omsorgen på bekostnad av den<br />
pedagogiska verksamheten. Förskola-skola-kommittén konstaterar t. ex. i<br />
sitt yttrande att programförslaget inte innehåller några pedagogiska mål för<br />
barnen.</p>
<p style="margin-left:3px;">Moderata samlingspartiet föreslår, mot denna bakgrund, att skolstyrelsen<br />
skall vara ansvarig för den del av verksamheten i den kommunala<br />
förskolan som förbereder barnen för lågstadiet under året närmast före<br />
skolstarten. I konsekvens med detta krav bör skolöverstyrelsen få uppdraget<br />
att utforma det pedagogiska programmet för denna del av verksamheten.</p>
<p style="margin-left:3px;">Förutom ovan angivna riktlinjer för vad ett pedagogiskt program skall<br />
innehålla bör det också slås fast att samma krav på allsidighet och objektivitet<br />
som gäller för grundskolan också skall gälla i förskolan. Man måste<br />
också ta hänsyn till att föräldrarna har olika uppfattningar om hur känsliga<br />
frågor skall presenteras för barnen. Det har i förskolan använts utbildningsmaterial<br />
som sanktionerats av socialstyrelsen men som enligt vår<br />
uppfattning inte uppfyller dessa krav, t. ex. Världen i förskolan och Barnens<br />
kärleksliv.</p>
<p style="margin-left:3px;">Moderata samlingspartiets förslag</p>
<p style="margin-left:3px;">Av det anförda framgår att Moderata samlingspartiet motsätter sig propositionens<br />
förslag. Målet måste i stället vara att vidga föräldrarnas valfri</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:3233</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>10</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">het och självbestämmanderätt. De skall under olika stadier av sitt liv med<br />
det allmännas stöd men utan dess styrning kunna välja den arbetsfördelning<br />
och den barnomsorg som passar dem bäst just då. Familjerna måste<br />
också så långt möjligt kunna leva på sina inkomster när skatten är dragen.<br />
Detta förutsätter följande åtgärder:</p>
<p>1. Kommunalskatten, den tyngsta skatten, måste ta hänsyn till försörjningsbördan.<br />
Ett grundavdrag på 15000 kr. per barn skall därför införas<br />
etappvis åren 1986 till 1988 då avdraget skall vara fullt utbyggt. Detta<br />
finansieras helt genom att det allmänna grundavdraget i den kommunala<br />
beskattningen samtidigt sänks i motsvarande etapper från 7 500 kr. till<br />
3000 kr. En industriarbetarfamilj med en inkomst och tre barn skulle på så<br />
sätt få en skattelättnad på över 12000 kr.</p>
<p>2. Den statliga inkomstskatten bör fr. o. m. 1986 sänkas för alla inkomster<br />
under ca 140000 kr. så att marginalskatten blir högst 40% 1988, samtidigt<br />
som fullt inflationsskydd för skatteskalan återinförs (1986). Detta<br />
innebär ytterligare skattelättnader som på en industriarbetarlön motsvarar<br />
över 3000 kr. Marginalskattelättnaderna finansieras genom besparingar på<br />
tillsammans ca 10 miljarder kronor, mindre än 2% av det allmännas utgifter.</p>
<p>3. En vårdnadsersättning på 6000 kr. per barn mellan ett och tre års<br />
ålder införs fr. o. m. 1986. Vårdnadsersättningen skall vara skattefri och<br />
åtföljas av motsvarande högre föräldraavgifter i den kommunala barnomsorgen<br />
för barn med vårdnadsersättning. Kostnaden blir då ca 6% av det<br />
totala stödet till den kommunala barnomsorgen och skall finansieras inom<br />
ramen för nuvarande statsbidrag.</p>
<p>4. Existensminimireglerna samt socialtjänstlagen bör vidare ändras så<br />
att föräldrarnas egen vård av barnen jämställs med motsvarande förvärvsarbete.</p>
<p>5. Avdragsrätt för nödvändiga barnomsorgskostnader snabbutreds. Avdragsrätten<br />
som bör maximeras i förhållande till barnens ålder och antal<br />
skulle göra det möjligt för föräldrarna att själva betala en mer marknadsmässig<br />
ersättning till kommunal eller annan barnomsorg.</p>
<p>6. Statsbidraget till den kommunala barnomsorgen minskas med de ca<br />
1,1 miljarder kronor som vårdnadsersättningen kostar brutto. Ca 35%<br />
härav återförs till kommunerna genom högre föräldraavgifter för de barn<br />
mellan ett och tre års ålder som har plats i den kommunala barnomsorgen.<br />
Samtidigt bör statsbidragen ges en neutral utformning i förhållande till<br />
såväl omsorgsform som huvudman.</p>
<p style="margin-left:11px;">- Kommunal förskole- eller skolbarnsomsorg får inte gynnas på bekostnad<br />
av enskilda alternativ eller familjedaghem.</p>
<p style="margin-left:11px;">— När de kvalitetskrav, som alltid måste ställas, är uppfyllda skall enligt<br />
vår mening kommunerna vara skyldiga att räkna in de enskilda förskolorna<br />
i barnomsorgsplanen.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Mot. 1984/85:3233</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>11</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:12px;">— Deltidsförskolan skall berättiga till motsvarande statsbidrag som heltidsförskolan.<br />
Förslaget i propositionen är här inte till fyllest.</p>
<p style="margin-left:12px;">— Statsbidragen får inte utformas så att lång daghemsvistelse medför ett<br />
oproportionerligt stort statsbidrag jämfört med kortare vistelsetider.<br />
Förslaget i propositionen innebär härvidlag inte en tillräckligt stor förbättring.</p>
<p style="margin-left:12px;">— Som ovan nämnts skall statsbidragen också ge utrymme för införande<br />
av en vårdnadsersättning från den 1 januari 1986.</p>
<p>— Förskolans skolförberedande roll måste klart framhållas och förstärkas.<br />
Riksdagen bör därför skyndsamt begära förslag till nya regler för statsbidragen<br />
till barnomsorgen, som uppfyller dessa krav på neutralitet och<br />
likformighet. På sikt bör statsbidragen till barnomsorgen avvecklas och<br />
ersättas av grundavdrag för barn, vårdnadsersättning och avdragsrätt för<br />
nödvändiga barntillsynskostnader samt en väl utformad kommunal skatteutjämning.</p>
<p>Vi avstyrker också förslagen till anordningsbidrag liksom förslaget till<br />
415 milj. kr. i ökat statsbidrag. Kommunerna får i stället motsvarande<br />
förbättrad ekonomi när löntagarfonderna avskaffas och därmed också<br />
kommunernas kostnader för fondskatter för sina anställda.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Hemställan</p>
<p>Med stöd av vad ovan anförts hemställs</p>
<p style="margin-left:46px;">1. att riksdagen avslår proposition 1984/85:209,</p>
<p style="margin-left:46px;">2. att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag till vårdnadsersättning<br />
för barn mellan ett och tre års ålder, utformat i<br />
enlighet med vad i motionen anförts och med ikraftträdande den<br />
1 januari 1986.</p>
<p style="margin-left:46px;">3. att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag till sådana<br />
regler att alla enskilda förskolor och fritidshem som uppfyller<br />
kvalitetskraven oavsett driftsform och omsorgsform räknas in i<br />
den kommunala barnomsorgsplanen för att fr. o. m. 1986 åtnjuta<br />
samma statsbidragsrätt som kommunal barnomsorg och att statsbidragen<br />
samtidigt görs neutrala till omsorgsformen,</p>
<p style="margin-left:46px;">4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om utformningen och inriktningen av familjepolitiken,</p>
<p style="margin-left:46px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att skolstyrelsen<br />
skall ha ansvaret för den del av verksamheten i förskolan<br />
som förbereder barnen för lågstadiet under året närmast före<br />
skolstarten samt att skolöverstyrelsen bör få uppdraget att utforma<br />
det pedagogiska programmet för denna del av verksamheten,</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:3233</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p style="margin-left:13px;">6. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om det pedagogiska programmets innehåll med<br />
avseende på bl. a. allsidighet och objektivitet.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Stockholm den 24 maj 1985</p>
<p>ULF ADELSOHN (m)<br />
INGEGERD TROEDSSON (m)</p>
<p>PER-OLOF STRINDBERG (m)</p>
<p>ANDERS BJÖRCK (m)</p>
<p>NILS CARLSHAMRE (m)</p>
<p>ROLF DAHLBERG (m)</p>
<p>L. ARNE ANDERSSON (m)<br />
i Ljung</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p>LARS TOBISSON (m)</p>
<p>PER PETERSSON (m)</p>
<p>CARL BILDT (m)</p>
<p>STAFFAN BURENSTAM<br />
LINDER (m)</p>
<p>ROLF CLARKSON(m)</p>
<p>INGRID SUNDBERG (m)</p>
</div>
</div>
</div>
0ULF ADELSOHNm1undertecknare0INGEGERD TROEDSSONm2undertecknare0PER-OLOF STRINDBERGm3undertecknare0ANDERS BJÖRCKm4undertecknare0NILS CARLSHAMREm5undertecknare0ROLF DAHLBERGm6undertecknare0L. ARNE ANDERSSONm7undertecknare0LARS TOBISSONm8undertecknare0PER PETERSSONm9undertecknare0CARL BILDTm10undertecknare0LINDERm11undertecknare0INGRID SUNDBERGm12undertecknareG8023233Ulf Adelsohn m. fl.mot_198485__3233.pdf403383pdfFörskola för alla barn (prop. 1984/85:209)https://data.riksdagen.se/fil/CA3CFD51-71A6-401E-8A1C-EE285E7D9733