<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3075052</hangar_id>
 <dok_id>G8023213</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>3213</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:3213 Göthe Knutson</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>3213</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-05-09 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-13 16:25:04</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-13 00:00:00</publicerad>
 <titel>Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1985/86,</titel>
 <subtitel>Göthe Knutson</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G8023213/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G8023213</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8023213</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1984/85:3213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göthe Knutson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1985/86,&lt;br /&gt; 
m. m. (kompletteringsproposition) (prop. 1984/85:150)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen begär i bilaga 1 under hemställan punkt 2 att riksdagen skall&lt;br /&gt; 
godkänna de allmänna riktlinjerna för budgetpolitiken. I dessa riktlinjer&lt;br /&gt; 
ingår bl. a. avsnittet 5.3 om den offentliga sektorns effektivitet, och tydligen&lt;br /&gt; 
även den överst på s. 35 åberopade regeringsskrivelsen 1984/85:202 om den&lt;br /&gt; 
offentliga sektorns förnyelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorn bifinner sig i kris, inte minst en identitetskris. Alla&lt;br /&gt; 
förslag om dess effektivisering och förnyelse måste prövas noga. Dessa delar&lt;br /&gt; 
av regeringens förslag till riktlinjer kan, enligt min mening, riksdagen inte&lt;br /&gt; 
ställa sig bakom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Identitetskrisen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svår sjuka inom den offentliga sektorn är att dess myndigheter försöker&lt;br /&gt; 
fylla olika roller inom samma myndighetsorganisation. I en skepnad är de&lt;br /&gt; 
reguljära förvaltningsmyndigheter eller domstolar, i en annan samtidig&lt;br /&gt; 
skepnad avgiftsfinansierar samma myndigheter någon del av sin verksamhet&lt;br /&gt; 
som vore myndigheten ett företag. Det har blivit allt vanligare att tillsynsmyndigheterna&lt;br /&gt;
till någon del konkurrerar med dem de övar tillsyn över eller&lt;br /&gt; 
fördelar anslag till. Besparingskraven lockar till påhittiga försäljningar av&lt;br /&gt; 
tjänster, böcker, författningar och datauppgifter för att dryga ut de beviljade&lt;br /&gt; 
anslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerket är ett exempel på en myndighet med tvetydiga roller. I&lt;br /&gt; 
Stockholms västerort har verket till övriga funktioner också börjat agera som&lt;br /&gt; 
uppbördsmyndighet. Det installerar inte telefon hos nystartade småföretagare&lt;br /&gt;
som enligt televerkets mening ligger efter med inbetalning av skatter och&lt;br /&gt; 
arbetsgivaravgifter. Dess lokala administration ”kräver bevis” för att allt är&lt;br /&gt; 
betalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Televerket är inte en organisation förberedd för hantering av sådana&lt;br /&gt; 
ärenden under full rättssäkerhet. Några fall tyder på att dess tjänstemän&lt;br /&gt; 
knappast förstår skillnaden mellan skatt och avgift resp. uppbörd och&lt;br /&gt; 
indrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det finns givetvis en del småföretagare som behärskar sådant. Deras&lt;br /&gt; 
frågor har teletjänstemännen inte klarat av och förklarat detta med den, om&lt;br /&gt; 
man så vill, rimliga ursäkten att televerket inte är någon skattemyndighet. De&lt;br /&gt; 
har inte kunnat visa upp några författningar som stöder eller styr denna&lt;br /&gt; 
fiskala verksamhet förklädd i affärsverksform.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:3213&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;2. Rättssäkerhet krävs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har endast två åtgärder att komma med. Tillämpade på&lt;br /&gt; 
exemplet skall i fortsättningen denna televerkets uppbördskontroll ske i&lt;br /&gt; 
”den nya mjuka serviceandan”. Televerket skall inrätta konsumentnämnder,&lt;br /&gt;
tydligen utan representation av företagare. Då televerket fått denna nya&lt;br /&gt; 
fiskala roll, kommer dessa nämnder också att fungera som något slags&lt;br /&gt; 
taxeringsnämnder när det gäller att pröva om en småföretagare erlagt sina&lt;br /&gt; 
skatter och avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En aviserad omarbetning av förvaltningslagen kommer "inom kort" enligt&lt;br /&gt; 
regeringens skrivelse 1984/85:202 s. 27. Det är veterligt första gången en&lt;br /&gt; 
sådan proposition anmäls. Då det kommer att ske "inom kort" avser&lt;br /&gt; 
regeringen tydligen inte att remissbehandla justitie- och civildepartementens&lt;br /&gt; 
förslag till ny förvaltningslag. Det är anmärkningsvärt med tanke på att det&lt;br /&gt; 
kommer att påverka arbetet i samtliga myndigheter inom hela den offentliga&lt;br /&gt; 
sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa två åtgärder är helt otillräckliga. Serviceanda, hur mycket den än&lt;br /&gt; 
förbättras, kan aldrig ersätta rättssäkerhet. Och de allmänna reglerna i&lt;br /&gt; 
förvaltningslagen blir meningslösa när, som skett i detta fall, televerket&lt;br /&gt; 
börjat agera som fiskal myndighet utan någon författningsreglering med&lt;br /&gt; 
speciella regler som styr just detta agerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheterna måste ha var sin huvuduppgift. Får de flera, vilka i&lt;br /&gt; 
allmänhet dessutom är motstridiga, kommer de förr eller senare i svårigheter&lt;br /&gt; 
att prioritera. De hamnar i en identitetskris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ett försök att kringgå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat belysande exempel: förvaltningsdomstolarna borde rimligen&lt;br /&gt; 
vara exempel på myndigheter som har sig förelagt en enda entydig&lt;br /&gt; 
samhällsroll. Trots detta har de dragits in i en affärsverksliknande (för övrigt&lt;br /&gt; 
förlustbringande) verksamhet när det gäller deras diarier. "Affärsverket” i&lt;br /&gt; 
fråga heter Rättsdata och idégivare och administratör är justitiedepartementets&lt;br /&gt;
planeringsenhet. Skälet till sådana, numera vanliga, konstruktioner är&lt;br /&gt; 
sannolikt att en förment självfinansiering antas vara ett hjälpmedel att&lt;br /&gt; 
kringgå den vanliga, kritiska anslagsprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens och särskilt civilminister Bo Holmbergs idéer om den&lt;br /&gt; 
offentlig sektorns effektivisering och förnyelse framstår som amatörmässiga&lt;br /&gt; 
när de konfronteras med sådana exempel. Det strider faktiskt mot grundlag&lt;br /&gt; 
att sälja myndighetsdata i kommersiella former. I detta fall finns visserligen&lt;br /&gt; 
ett ramlagsliknande författningsstöd, men det är justitiedepartementets&lt;br /&gt; 
planeringsenhet själv som konstruerat detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När orsaken till att grundlagen kringgås kan sökas inom kanslihuset självt,&lt;br /&gt; 
vad nyttar då fromt tal om en bättre serviceanda med s. k. charmkurser?&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:3213&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;4. Avbyråkratisering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av outgrundlig anledning tar kompletteringspropositionen (bilaga 1 s. 36)&lt;br /&gt; 
upp den angelägna avbyråkratiseringen av myndigheternas kontakter med&lt;br /&gt; 
företagare, medan alla andras lika berättigade krav på samma sak i stället&lt;br /&gt; 
nämns i den skrivelse som texten hänvisar till på sidan innan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag är helt otillräckliga. Det är inte en minskad detaljreglering&lt;br /&gt;
landet behöver utan en kraftigt minskad total reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorns makt och omfång måste minska. Det totala antalet&lt;br /&gt; 
regler är för stort. Inte ens byråkratin själv behärskar regelverken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En vanlig medborgare förutsätts behärska samtliga lagar och författningar;&lt;br /&gt; 
staten godtar inte okunskap som ursäkt när någon överträder en lag. Allt&lt;br /&gt; 
oftare måste också myndigheternas tjänstemän ursäkta sig med de inte&lt;br /&gt; 
behärskat alla lagar. Det finns myndigheter, exempelvis skattemyndigheterna,&lt;br /&gt;
som anser det dels naturligt att kräva att medborgarna känner till hela&lt;br /&gt; 
lagstiftningen, dels lika naturligt att myndigheten själv får göra fel utan&lt;br /&gt; 
påföljd eller skadeståndsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast en kraftig, målmedveten minskning av antalet regler och av&lt;br /&gt; 
myndigheternas rätt att fortlöpande utfärda nya anvisningar löser upp den&lt;br /&gt; 
offentliga sektorns kris i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår också här endast ytliga förändringar såsom enklare&lt;br /&gt; 
myndighetsspråk och en skyldighet som redan finns - att hjälpa medborgarna&lt;br /&gt;
och företagarna med förklaringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Det gäller rättssäkerheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Familjen Tregembo i Österskär protesterade mot sina telefonräkningar.&lt;br /&gt; 
Med massmedias hjälp lyckades de få televerket på reträtt. Ärendet ligger&lt;br /&gt; 
just nu hos JK för granskning. I de dit överlämnade handlingarna förekommer&lt;br /&gt;
en nedteckning av ett uttalande av en tjänsteman i televerkets lokala&lt;br /&gt; 
förvaltning: ”Det spelar ingen roll vad Du säger Monica, Du skall betala&lt;br /&gt; 
räkningen.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är alltså Monica Tregembos version. Journalister har sedan flera&lt;br /&gt; 
gånger ringt denna tjänsteman och frågat om hon anser att de kan återge&lt;br /&gt; 
citatet som autentiskt. Tjänstemannen har då vägrat svara och hänvisat till&lt;br /&gt; 
centralförvaltningens jurister, som om de kan minnas något av ett samtal&lt;br /&gt; 
mellan denna tjänsteman och Monica Tregembo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu säger regeringen i sin skrivelse 1984/85:202 att den s.k. ”nya&lt;br /&gt; 
mjukisserviceandan” skall lösa dessa problem. Dessutom skall myndigheterna&lt;br /&gt;
hjälpa medborgarna. Televerket förväntas alltså ge familjen Tregembo&lt;br /&gt; 
tips om hur de bäst skall protestera mot att betala televerket, alltså kraven på&lt;br /&gt; 
betalning ”oavsett vad Monica säger”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens ståndpunkt är verklighetsfrämmande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom finns redan regler om service men de fungerar inte. Tjänstemannen&lt;br /&gt;
har redan i dag skyldighet att besvara den enkla frågan om hon anser att&lt;br /&gt; 
citatet korrekt återger hennes uttalande. Det skall ske därför att televerket är&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:3213&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;en myndighet. Att så inte sker tycks bero på en rollkonflikt: televerket&lt;br /&gt; 
övergår till att jämställa sig med ett privat företag och betraktar konflikten&lt;br /&gt; 
med familjen Tregembo som ett civilrättsligt tvistemål där verket får&lt;br /&gt; 
hemlighålla fakta efter eget val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Pröva att rensa bort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättssäkerhet förutsätter överblickbarhet. Regelverken har vuxit sig för&lt;br /&gt; 
stora. Inta bara gamla, inaktuella lagar måste bort. Vi måste noga pröva&lt;br /&gt; 
också de som fortfarande har betydelse och rensa också bland dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi skall inte övergå till det franska eller amerikanska systemet där både&lt;br /&gt; 
småföretagare och vanliga medborgare ständigt måste ha en familjeadvokat&lt;br /&gt; 
till reds för att klara sig mot byråkraterna. Skall vi undvika det, måste&lt;br /&gt; 
antibyråkrativerksamheten förutsätta dels minskning av antalet regler, dels&lt;br /&gt; 
omläggning av kontrollmetoderna, av sättet att utöva offentlig makt. De&lt;br /&gt; 
olika metoderna belastar på olika sätt. Exempelvis har metoden med en&lt;br /&gt; 
ramlag plus ett centralt ämbetsverk som kontinuerligt, för att motivera sin&lt;br /&gt; 
existens och markera sina revir, utfärdar författningar och anvisningar visat&lt;br /&gt; 
sig vara en farlig metod. Den ger många och dåliga regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsstatens klassiska metod är bättre: normativa lagar som tolkas och&lt;br /&gt; 
tillämpas i efterhand av domstol. Prejudikatsbildningen ersätter ämbetsverkens&lt;br /&gt;
författningar och anvisningar. Ämbetsverken utfärdar i förhand,&lt;br /&gt; 
oavsett om den situation författningen söker parera uppkommit i verkligheten&lt;br /&gt;
eller inte. Regelverket kommer till sist att blandas upp av många sådana&lt;br /&gt; 
regler som utfärdats för säkerhets skull.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativet med domstolarnas tolkning i efterhand är på denna punkt&lt;br /&gt; 
överlägset: prejudikaten bildas enbart på faktiskt uppkomna behov av&lt;br /&gt; 
lagtolkning. Den totala mängden regler småföretagare och andra medborgare&lt;br /&gt;
behöver ha i minnet blir mindre. De kan dessutom lättare förstå och få en&lt;br /&gt; 
överblick av gällande regler via en normativ lag än via en ramlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Enkla, snabba insatser behövs också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tycks inte ens ha försökt inventera möjligheterna att lägga&lt;br /&gt; 
konkreta avbyråkratiseringsförslag, alltså sådana som upphäver mindre&lt;br /&gt; 
väsentliga regler. Avbyråkratiseringspropositionen från 1979 visade att&lt;br /&gt; 
sådant arbete kräver tid, men också att det ger goda resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det långsiktiga arbetet kan mycket väl kombineras med kortsiktiga,&lt;br /&gt; 
anspråkslösare förslag. Sådant arbete bör åter komma i gång departementsvis&lt;br /&gt;
i kanslihuset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringsområdet är i stort behov av förenklingar i regelverket.&lt;br /&gt; 
Föräldraförsäkringen är så ogenomtränglig att inte ens socialdepartementets&lt;br /&gt; 
föredraganden lyckas skriva propositioner som överblickar alla konsekvenser.&lt;br /&gt;
Här finns dock SSU-utredningens (SOU 1979:94) förslag om en&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:3213&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;förenkling till fyra stödformer med åtföljande fyra lagar och fyra dataregister&lt;br /&gt; 
för inkomstförsäkring, barnstöd, bostadsstöd och handikappstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ett bra exempel på den långsiktigt arbetande avbyråkratiseringen under&lt;br /&gt;
förutsättning att de fyra lagarna blir normativa och inga ramlagar, att&lt;br /&gt; 
riksförsäkringsverket spärras från att utge metervis med anvisningar, och att&lt;br /&gt; 
försäkringsrätterna genom prejudikatsbildning ersätter verkets lagtolkningsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det väl genomtänkta SSU-förslaget återtogs av den socialdemokratiska&lt;br /&gt; 
regeringen och har sedan inte avhörts. Här har en borgerlig regering en&lt;br /&gt; 
utmärkt plattform för en verksam avbyråkratisering av socialförsäkringssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser således sammanfattningsvis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att riksdagen bör uttala att regeringens riktlinjer i kompletteringspropositionen&lt;br /&gt;
bilaga 1 avsnitt 5.3 och i på s. 35 omnämnd skrivelse 1984/85:202 om&lt;br /&gt; 
den offentliga sektorns effektivisering och förnyelse inte kan av riksdagen&lt;br /&gt; 
godtas såsom varande till fyllest underlag för den offentliga sektorns fortsatta&lt;br /&gt; 
rationaliserings- och reformarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Att riksdagen bör ge regeringen till känna att i stället för i kompletteringspropositionen&lt;br /&gt;
bilaga 1 s. 36 omnämnda riktlinjer för reformering av den&lt;br /&gt; 
statliga normgivningen gentemot näringslivet, följande riktlinjer bör gälla&lt;br /&gt; 
för det fortsatta reformarbetet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. Ett nytt grundlagsfäst skydd mot att tillsynsmyndigheter tillåts konkurrera&lt;br /&gt;
med dem de har tillsyn över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. Ett nytt grundlagsfäst skydd av den personliga integriteten på samma&lt;br /&gt; 
sätt som de grundläggande fri- och rättigheterna är grundlagsfästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. En återgång till den rättsstatsprincip som säger att domstolar och inte&lt;br /&gt; 
ämbetsverk i första hand skall svara för den slutligt giltiga tolkningen av&lt;br /&gt; 
riksdagens lagar och för medborgarens yttersta skydd mot tjänstemannabyråkratierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d. En övergång från ramlagar tolkade i förhand av tjänstemän i omfattande&lt;br /&gt; 
myndighetsanvisningar till normativa lagar tolkade av domstolar i efterhand&lt;br /&gt; 
genom normal prejudikatsbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e. En snabb, målmedveten och kraftfull minskning av totalantalet&lt;br /&gt; 
författningar och centrala ämbetsverks anvisningar, således inte enbart en&lt;br /&gt; 
minskad detaljreglering utan en minskad reglering över huvud taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f. En skarp organisatorisk och ansvarsmässig skiljelinje mellan&lt;br /&gt; 
myndighetsutövning i egentlig mening och samma myndigheters icke förvaltningsmässiga,&lt;br /&gt;
oftast konkurrensutsatta sidoverksamheter, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g. särskilt ett ovillkorligt stopp för s. k. ”datanaseri”, dvs. den nu snabbt&lt;br /&gt; 
spridda, grundlagsstridiga tendensen att förvaltningsmyndigheterna bedri&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:3213&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;ver inte författningsreglerade registerutdragsförsäljningar för att finansiera&lt;br /&gt; 
sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h. En genomgripande översyn av dels sanktionssystemet mot myndigheter&lt;br /&gt; 
och tjänstemän som begår fel, dels myndigheternas skadeståndsskyldighet&lt;br /&gt; 
till medborgarnas förmån när de begår fel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i. En ny, fördomsfri och mångsidig verksamhet där privata, kooperativa,&lt;br /&gt; 
samfundsstyrda och ideella organisationer tillåts testa sin förmåga att sköta&lt;br /&gt; 
det som hittills, av dogmatiska skäl förbehållits den offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Att riksdagen bör begära att regeringen parallellt med detta mer&lt;br /&gt; 
långsiktiga arbete återkommer med förslag av samma typ som i 1979 års&lt;br /&gt; 
antibyråkratiproposition, dvs. en inventering av tänkbara mindre förenklingsförslag&lt;br /&gt;
som inte kräver mer ingående utredningsarbete och som kan&lt;br /&gt; 
genomföras oberoende av varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;att riksdagen, med avslag på regeringens förslag i motsvarande del,&lt;br /&gt; 
godkänner de riktlinjer för budgetregleringen såvitt avser den&lt;br /&gt; 
offentliga sektorns effektivitet som förordas i motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 9 maj 1985&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;GÖTHE KNUTSON (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GÖTHE KNUTSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G8023213</dok_id>
<subtitel>Göthe Knutson</subtitel>
<filnamn>mot_198485__3213.pdf</filnamn>
<filstorlek>201825</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1985/86,</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/105CF110-9824-4624-AA07-7F417C0526C5</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>