<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3075050</hangar_id>
 <dok_id>G8023211</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>3211</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:3211 Elver Jonsson och tredje vice talman Karl Erik Eriksson</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>3211</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-05-09 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-13 16:25:03</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-13 00:00:00</publicerad>
 <titel>Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1985/86,</titel>
 <subtitel>Elver Jonsson och tredje vice talman Karl Erik Eriksson </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G8023211/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G8023211</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8023211</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1984/85:3211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elver Jonsson och tredje vice talman Karl Erik Eriksson&lt;br /&gt; 
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1985/86,&lt;br /&gt; 
m.m. (kompletteringsproposition) (prop. 1984/85:150)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det arbetsmarknadspolitiska läget i Sverige uppvisar två sidor, en är&lt;br /&gt; 
positiv och ljus. Fler än tidigare är förvärvsarbetande. Den goda konjunkturen&lt;br /&gt;
tillsammans med effektivsering av t. ex. arbetsförmedlande åtgärder i&lt;br /&gt; 
kombination med utvidgning av de arbetsmarknadspolitiska instrumenten&lt;br /&gt; 
har varit de främsta orsakerna till mångas möjlighet till ett eget arbete.&lt;br /&gt; 
Vidare har tillkomsten av ungdomslagen inneburit att tusentals 18-19åringar&lt;br /&gt;
har kunnat sysselsättas, låt vara i begränsad omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra sidan är mörk. Trots högkonjunkturen och kompletteringspropositionens&lt;br /&gt;
ivriga tal om att Sverige är på rätt väg uppvisar arbetsmarknadssituationen&lt;br /&gt;
svåra brister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o Byggnadsverksamheten är låg och byggarbetslösheten exeptionellt hög.&lt;br /&gt; 
o De långtidsarbetslösa ökar både i vad gäller tiden för arbetslösheten och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antalet personer som är långtidsarbetslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0 Fler än någonsin tidigare står utanför den ordinarie arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter regeringsskiftet 1982 har vi upplevt den högsta arbetslösheten i&lt;br /&gt; 
Sverige i modern tid. Detta gäller såväl i andelen öppet arbetslösa som i&lt;br /&gt; 
absoluta tal. I riksdagsdebatten den 28 mars i år påvisades att omkring&lt;br /&gt; 
330 000 personer stod utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Den siffran&lt;br /&gt; 
kan jämföras med vad som uppmättes vid motsvarande tid och motsvarnde&lt;br /&gt; 
konjunkturläge 1980, då drygt 200 000 personer var i motsvarande situation.&lt;br /&gt; 
Det innebär att mer än 100 000 fler än vid förra högkonjunkturen hamnat vid&lt;br /&gt; 
sidan om den ordinarie arbetsmarknaden. Detta är mycket illavarslande!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför kan talet om ”Sverige är på rätt väg” inte tas till intäkt för att&lt;br /&gt; 
regeringen gjort rätt vägval. Visserligen hävdar regeringen kraftigt behovet&lt;br /&gt; 
av långsiktiga insatser och att den ekonomiska politiken, som enligt&lt;br /&gt; 
regeringens egen utsago varit framgångsrik, skall vara bärande i en framtida&lt;br /&gt; 
sysselsättningspolitik. Ur den synpnkten är det noterbart att riksbanskchefen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 denna vecka gått ut med larmrapporter som tyder på en dramatisk nedgång&lt;br /&gt; 
av exporten för den första delen av detta år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens påstående att arbetslösheten torde komma att minska&lt;br /&gt; 
ytterligare jämfört med 1984 är högst osäkert. Indirekt erkänns detta&lt;br /&gt; 
förhållande genom att departementschefen säger i bilaga 2 s. 8 att det finns&lt;br /&gt; 
”ett antal osäkerhetsmoment”. Hon fullföljer resonemanget med att säga att&lt;br /&gt; 
”mot denna bakgrund göra en bedömning av behovet av ytterligare arbetsmarknadspolitiska&lt;br /&gt;
insatser för hela budgetåret 1985/86 är svårt”. När&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:3211&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;regeringen gör jämförelser och påstår att arbeslösheten sjunker görs&lt;br /&gt; 
jämförelsen med de egna rekordsiffrorna från 1983 och 1984. När det gäller&lt;br /&gt; 
byggarbetslösheten tröstar sig regeringen med att nedgången nu har brutits&lt;br /&gt; 
och säger att sysselsättningen inom byggbranschen kunde ”varit ännu lägre".&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lägger man därtill regeringens agerande hitintills i den pågående avtalsrörelsen&lt;br /&gt;
tyder allt på att det är en besvärande arbetsmarknadssituation som&lt;br /&gt; 
ligger framöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunden för all framgångsrik sysselsättningspolitik ligger i en positiv&lt;br /&gt; 
näringspolitik och en sund samhällsekonomi. Ett viktigt komplement är&lt;br /&gt; 
arbetsmarknadspolitiken. Då både näringspolitiken och den ekonomiska&lt;br /&gt; 
politiken har brister kommer sjävlfallet de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna&lt;br /&gt;
att både ha en viktig roll och dessutom sättas på hårda prov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har inte lyckats hålla nere arbetslösheten - inte ens i&lt;br /&gt; 
högkonjunktur och därför är det viktigt att det finns en god beredskap för&lt;br /&gt; 
att möta kommande svårigheter. Särskilt viktigt är att ungdomarna får en&lt;br /&gt; 
konstruktiv sysselsättning och räddas undan sysslolöshet. Därför är större&lt;br /&gt; 
möjligheter till gymnasieutbildning angelägen. Olika former av rekryteringsstöd&lt;br /&gt;
som hjälper ungdomarna in på arbetsmarknaden är värdefulla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lönesättning som råder för ungdomar utan arbetslivserfarenhet är ett&lt;br /&gt; 
hinder för att få ”första jobbet”. Därför har folkpartiet flera gånger drivit&lt;br /&gt; 
kravet på att det skulle upprättas särskilda ungdomsavtal. Detta förutsätter&lt;br /&gt; 
självfallet en bibehållen frihet för parterna att sluta ett sådant avtal, men&lt;br /&gt; 
statsmakten kan genom regeringen driva på en sådan fråga och aktivt bidra&lt;br /&gt; 
t. ex. med att justera socialförsäkringsavgifterna. Därmed skulle den tröskel&lt;br /&gt; 
som hindrar många att få sitt eget första jobb kraftigt kunna sänkas och&lt;br /&gt; 
underlätta inträdet på arbetsmarknaden. Den nu gällande ordningen att det&lt;br /&gt; 
endast sker halvtidsarbete inom ungdomslagens ram ger ju syn för sägen att&lt;br /&gt; 
inte ens staten har råd att hålla ungdomarna med full arbetsdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan viktig punkt som påtalats under många år av folkpartiet är en&lt;br /&gt; 
förbättrad och stärkt lärlingsutbildning. Detta är viktigt både för att rädda en&lt;br /&gt; 
del viktiga hantverksyrken men också för att säkra yrkesutbildningen inom&lt;br /&gt; 
s. k. udda yrken. Under senare år har också från socialdemokratiskt håll&lt;br /&gt; 
visats ett ökat intresse. Enligt vår mening är det viktigt att gå vidare och&lt;br /&gt; 
betydligt längre. Därför bör regeringen ges i uppdrag att stärka lärlingsutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allvarlig obalans i arbetskraftsutbudet är bristsituationen inom&lt;br /&gt; 
teknikeryrkena. Eftersom det handlar om långsiktiga problem och åtgärder&lt;br /&gt; 
är det viktigt att vi snabbt och kraftfullt tar tag i en upprustning av&lt;br /&gt; 
teknikerutbildningen. Brister i dagspolitiken kan ha långtgående negativa&lt;br /&gt; 
följder, och därför är det viktigt att särskilt verkstadsindustrin får sina behov&lt;br /&gt; 
tillgodosedda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De långtidsarbetslösas situation är allvarlig. För 20 år sedan var ungefär&lt;br /&gt; 
var tolfte s. k. långtidsarbetslös. Nu är nära var tredje arbetslös förd till&lt;br /&gt; 
kategorin långtidsarbetslös. Bland de arbetslösa är ett stort antal också&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:3211&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;handikappade i någon form. Därför framstår kraven om handikappades&lt;br /&gt; 
möjligheter att komma in på arbetsmarknaden som mycket centrala. En&lt;br /&gt; 
negativ faktor är konstruktionen i det lönebidrag som utgår till enskilda&lt;br /&gt; 
företag. Bidraget ges i en fallande skala, medan ofta handikappet har en&lt;br /&gt; 
stigande kurva. Det vore angeläget att få en annan situation, dvs. lönebidraget&lt;br /&gt;
utgår i relation till handikappet. Detta bör regeringen utreda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda lönebidraget som introducerades under förra året har visat&lt;br /&gt; 
sig var högst användbart men givits en för snäv ram. Trots utökningen i&lt;br /&gt; 
tilläggsbudget III i vad gäller sådana platser borde riksdagen följa folkpartiförslaget&lt;br /&gt;
som väcktes i januari, dvs. fördubbla antalet med särskilda&lt;br /&gt; 
lönebidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av det anförda vill vi föreslå&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;1. att teknikerutbildningen prioriteras starkare för att undvika s. k.&lt;br /&gt; 
flaskhalsproblem,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;2. att en ökad och förstärkt lärlingsutbildning förverkligas,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;3. att de särskilda lönebidragen utökas,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;4. att lönebidraget till handikappade bättre sätts i relation till&lt;br /&gt; 
handikappet i enlighet med vad som anförts i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;5. att regeringen engageras i arbetet för särskilda ungdomsavtal i&lt;br /&gt; 
avsikt att underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 9 maj 1985&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;ELVER JONSSON (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;KARL ERIK ERIKSSON (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ELVER JONSSON</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KARL ERIK ERIKSSON</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G8023211</dok_id>
<subtitel>Elver Jonsson och tredje vice talman Karl Erik Eriksson </subtitel>
<filnamn>mot_198485__3211.pdf</filnamn>
<filstorlek>112442</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1985/86,</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/96F873FB-E2B3-4F81-A9F8-AD05142F46EA</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>