3075013 G8023174 1984/85 3174 mot mot Motion 1984/85:3174 Ulf Adelsohn m. fl. Motion Motion 3174 0 1985-04-24 00:00:00 2014-10-13 16:24:38 2014-10-13 00:00:00 Förenklad självdeklaration (prop. 1984/85:180) Ulf Adelsohn m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G8023174/text https://data.riksdagen.se/dokument/G8023174 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8023174 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_42"><p>10</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Motion<br /> 1984/85:3174<br /> Ulf Adelsohn m. fl.</p> <p>Förenklad självdeklaration (prop. 1984/85:180)</p> <p>Det svenska skattesystemet är utomordentligt komplicerat och därför<br /> mycket svårt att överblicka. Efter bl. a. skatteuppgörelsen med begränsningar<br /> av underskottsavdragen har svårigheterna blivit ännu större. Det är<br /> självfallet ett utbrett önskemål att alla tänkbara förenklingsåtgärder skall<br /> vidtas både vad gäller skattesystemet och deklarationsförfarandet. Vår<br /> principiella inställning är emellertid att förenklingar skall utformas så att den<br /> enskilde skattebetalaren inte förlorar det faktiska inflytandet över sin<br /> deklaration. Inte heller får orättvisor skapas genom alltför stora schabloniseringar.<br /> Även med dessa restriktioner kan högst betydande förenklingar av<br /> deklarationsförfarandet och deklarationsblanketten ske. Flera av våra<br /> förslag om förändringar av skattesystemet i samband med ett sänkt<br /> skattetryck leder till förenklingar. Våra förslag om avskaffande av uppdelning<br /> av inkomsterna i A- resp. B-inkomster, avskaffad sambeskattning av<br /> förmögenhet, slopad underskottsavdragsbegränsning m. m. leder också till<br /> ett förenklat skattesystem. Därmed ökar den enskildes möjligheter att<br /> överblicka systemet samtidigt som taxeringsarbetet blir enklare.</p> <p>Regeringens förslag innebär att förenklad självdeklaration skall uppnås<br /> genom utvidgad uppgiftsskyldighet, flitigare användning av personnummer,<br /> ökad kontroll och central samköming av dataregister med uppgifter om<br /> privatpersoners hela ekonomiska situation. Förslaget innebär inte att<br /> skattesystemet förenklas. Krångliga deklarationer och ett skattesystem som<br /> blir allt svårtillgängligare är ett symptom på att skattetrycket passerat<br /> smärtgränsen.</p> <p>Deklarationerna kan och bör förenklas men förenklingen får inte innebära<br /> att den skattskyldige in blanco skall skriva under att han godtar utsända<br /> kontrolluppgifter utan vetskap om alla kommit honom tiil handa eller<br /> inte.</p> <p>Risken för fel är uppenbar, liksom risken att många inte kommer att veta<br /> hur man bär sig åt för att rätta till en tvivelaktig uppgift. Moderata<br /> samlingspartiet begär nytt förslag till förenklad deklaration med hänsyn till<br /> den kritik som ovan framförts. Det ansvar och den kontroll som det innebär<br /> att varje deklarant själv fyller i uppgifterna bör därvid i första hand behållas.<br /> Om det längre fram - i motsats till vad som föreslås i propositionen - blir<br /> möjligt att åstadkomma en blankett där uppgifterna från kontrolluppgifterna<br /> redan är förtryckta bör frågan tas upp till förnyat övervägande. Moderata<br /> samlingspartiet begär ett nytt förslag till förenklad blankett med hänsyn till<br /> den kritik som ovan framförts.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:3174</p> </div> <div class="block ml_41"><p>11</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Uppgiftsskyldigheten, personnummer och datasamkörningar</p> <p style="margin-left:3px;">Banker och andra penninginrättningar föreslås i propositionen få obligatorisk<br /> uppgiftsskyldighet till skattemyndigheterna i fråga om räntor och<br /> kapitalbehållning. Uppgiftsskyldigheten skall gälla samtliga banker, postgirot,<br /> fondkommissionsbolag, bankirer och bankirföretag, finansbolag, finansieringsföretag,<br /> försäkringsföretag, jordbrukets organisationer, kooperativa<br /> företag, riksgäldskontoret, VPC m. fl. Uppgiftslämnandet kommer att helt<br /> baseras på personnumret.</p> <p style="margin-left:3px;">I propositionen uttalas att det inte kan anses innebära något otillbörligt<br /> från integritetssynpunkt att man tar ADB-tekniken till hjälp vid skattekontrollerna.<br /> Vi menar att dessa dataregister kan komma att användas till annat<br /> än att förenkla deklarationsförfarandet och utgör en sådan omfattande<br /> uppluckring av banksekretessen att det från integritetssynpunkt inte kan<br /> godtas.</p> <p style="margin-left:3px;">Nyligen har en parlamentariskt tillsatt kommitté tillkallats för att utreda<br /> användningen av personnummer i samhället. Det är mot den bakgrunden<br /> anmärkningsvärt och oroande att regeringen framlägger förslag som<br /> förutsätter en kraftig ökning av användningen av personnummer. Regeringsförslaget<br /> innebär bl. a. att Konsum, HSB, OK och alla andra som förvaltar<br /> pengar utan att ha använt personnummer kommer att tvingas göra det.</p> <p style="margin-left:3px;">Vi menar att kontroll av medborgare som bygger på datasamkörningar av<br /> principiella skäl bör avvisas. Användning av personnummer som underlättar<br /> datasamkörningar av personregister skall begränsas.</p> <p style="margin-left:3px;">Datatekniken har inneburit att den enskildes integritet beskurits med<br /> hänvisning till samhällets krav på effektivitet vid hanteringen av känsliga<br /> personuppgifter. Vi kan inte acceptera att effektivitets- och förenklingskrav<br /> tillåts vara utgångspunkten för åtgärder på integritetsskyddsområdet. Det är<br /> tvärtom så att den enskildes krav på integritet och sekretess måste vara<br /> styrande för lagstiftningen och myndigheternas praktiska hantering av olika<br /> dataregister. Bland så många konton det här är fråga om - drygt 15 miljoner där<br /> många saknar personnummer blir det oundvikligen, liksom vid<br /> VPC-rapportering om aktieinnehavet vid årsskiftena, att en mängd fel<br /> uppstår. Många av dé aktieförsäljningar och aktieköp som sker vid årsskiftet<br /> kommer t. ex. inte att hinna registreras. Problem kan vidare uppkomma när<br /> makar har gemensamt bankkonto eller när någon förvaltar föreningsmedel.<br /> Förutom svårigheten att vinna rättelse kommer detta att medföra att de som<br /> omfattas av det s. k. enklare deklarationsförfarandet noga behöver kontrollera<br /> lämnade uppgifter från banker, kreditinstitut m. fl. Härigenom minskar<br /> enkelheten i deklarationsförfarandet.</p> <p style="margin-left:3px;">I propositionen uppskattas den utvidgade uppgiftsskyldigheten för kreditinstituten<br /> vad gäller inlåningsräntor ge en ökning av skatteintäkterna med<br /> 400 milj. kr. Detta förutsätter emellertid att beskattningen av dessa hittills<br /> obeskattade räntor inte leder till att kapitalet går till den s. k. grå och svarta<br /> kreditmarknaden, vilket är långtifrån säkert.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1984/85:3174</p> </div> <div class="block ml_42"><p>12</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Höjning av schablonavdraget vid inkomst av tjänst</p> <p>Schablonavdraget föreslås höjt från nuvarande 1 000 kr. till 3 000 kr. dock<br /> högst 10 % av inkomsterna. Samtidigt slopas den nuvarande avdragsbegränsningen<br /> på 1 000 kr. för resor. Arbetsresekostnader får således dras av<br /> under posten övriga kostnader.</p> <p>Den föreslagna höjningen av schablonavdraget är ett exempel på att<br /> regeringen i växande utsträckning går in för skatt efter inkomsttagarkategori<br /> i stället för skatt efter bärkraft. Enligt vår mening bör principen för skatt efter<br /> bärkraft vara vägledande för skatteuttaget. Både den föreslagna höjningen<br /> av schablonavdraget och den tillfälliga skatterabatten som införts i år berör<br /> endast inkomst av tjänst. Pensionärer, kulturskapare, jordbrukare och andra<br /> egenföretagare får ingen skattelättnad. För pensionärer föreslås dessutom<br /> att hundrakronorsavdraget slopas. Skattelättnaden blir störst för dem som<br /> inte har några kostnader alls. Deltidsarbetande och feriearbetande studerande<br /> tjänar mest.</p> <p>Eninkomstfamiljerna som endast får ett schablonavdrag missgynnas i<br /> förhållande till dem som har två inkomster, något som är särskilt<br /> anmärkningsvärt med hänsyn till att det blir allt vanligare med en enda<br /> inkomst ju fler barn det finns i familjen. Redan nu betalar t. ex. en<br /> industriarbetare med en enda lön och flera barn drygt 6 000 kr. mer i skatt än<br /> två sammanboende ungdomar utan försörjningsbörda som tillsammans har<br /> samma inkomst som industriarbetarfamiljen.</p> <p>Höjningen av schablonavdraget beräknas kosta 3,2 miljarder kronor.<br /> Huvuddelen av skattebortfallet - ca 2 miljarder kronor - får kommunerna<br /> och landstingen stå för. Skattebortfallet för staten begränsas till drygt 1,1<br /> miljard kronor. Samtidigt med förändringen av schablonavdraget slopar<br /> regeringen inflationsskyddet av den statliga inkomstskatteskalan vilken<br /> höjer skatteuttaget med minst 2,6 miljarder kronor. Effekten blir med andra<br /> ord att en skattesänkning för dem som har inkomst av tjänst och inga större<br /> kostnader för inkomstens förvärvande finansieras med en skattehöjning för<br /> alla andra.</p> <p>De som redan har lägre bärkraft vid en viss bruttoinkomst genom höga<br /> omkostnader får skatteskärpningar, vilket framgår av nedanstående tabell.<br /> De som har högre bärkraft genom att ha låga omkostnader för inkomsternas<br /> förvärvande får däremot skattelättnader.</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Effekten av höjt schablonavdrag och slopad indexreglering för några olika hushållstyper</p> </div> <table class="skannad"><tr><td><p style="margin-left:3px;">Inkomst i kr.</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">Omkostnader</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;">Skattesänkning<br /> genom höjt<br /> schablonavdrag</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">Skatteskärpning Total skattegenom<br /> slopad förändring<br /> indexreglering</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">100 000+ 80 000</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">Högst 1 000 kr.</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;">-2 000</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;">+ 1 124</p> </td> <td><p style="margin-left:4px;">- 876</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">100 000+0</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> <td><p style="margin-left:7px;">-1 000</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;">+ 612</p> </td> <td><p style="margin-left:4px;">- 388</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">100 000+ 80 000</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;">Minst 3 000 kr.</p> </td> <td><p style="margin-left:11px;">0</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;">+ 1 124</p> </td> <td><p style="margin-left:4px;">+ 1 124</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">100 000+0</p> </td> <td><p style="margin-left:6px;" /> </td> <td><p style="margin-left:11px;">0</p> </td> <td><p style="margin-left:7px;">+ 612</p> </td> <td><p style="margin-left:4px;">+ 612</p> </td> </tr></table> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_5" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:3174</p> </div> <div class="block ml_41"><p>13</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Det nuvarande schablonavdraget på 1 000 kr. beaktas inte vid uttagandet<br /> av preliminär A-skatt. När regeringen nu föreslår en höjning till 3 000 kr.<br /> hade det varit naturligt att beakta detta avdrag vid det preliminära<br /> skatteuttaget. Inte minst mot bakgrund av att uttaget av preliminär skatt för<br /> 1984 låg drygt 5 miljarder kronor högre än det slutliga skatteuttaget.<br /> Regeringen har emellertid för avsikt att bara beakta halva schablonavdraget<br /> vid fastställandet av preliminärt skatteuttag, varför överuttaget av skatt<br /> kommer att öka med ytterligare ca 1 miljard kronor. Den enda anledningen<br /> till en sådan åtgärd är att regeringen vill hålla nere det kassamässiga<br /> budgetunderskottet under det kommande året. Det är ingenting annat än en<br /> ren bokföringsmässig manipulation.</p> <p>Med utgångspunkt från våra grundläggande skatteprinciper kan vi inte<br /> acceptera en höjning av schablonavdraget till 3 000 kr. Förslaget är dessutom<br /> statsfinansiellt alltför dyrbart. Vi förordar att schablonavdraget ligger kvar<br /> på 1000 kr., högst 5 % av intäkterna.</p> <p>Förslaget att flytta avdrag för räntor i inkomstslaget tjänst till inkomstslaget<br /> kapital kan medföra en skatteskärpning genom att sparavdraget<br /> påverkas. Därtill träder avdragsbegränsningen in.</p> <p>Inkomst av kapital</p> <p>Vi har inga invändningar mot att räntan på överskjutande preliminärskatt<br /> görs skattefri och att räntesatsen därför halveras till motsvarande halva<br /> diskontot.</p> <p>Höjningen och individualiseringen av sparavdraget till 1 600 kr. accepteras.</p> <p>Med hänvisning till förbättringen av sparavdraget godtas även förslaget om<br /> att avdrag för förvaltningskostnader endast medges till den del kostnaderna<br /> överstiger 1 000 kr.</p> <p>Avdragsrätten vid realisationsvinst på aktieförsäljningar</p> <p>Från den realisationsvinst som uppstår vid försäljning av aktier som<br /> innehafts i två år får man för närvarande avdrag med 3 000 kr. För gifta<br /> makar beräknas avdraget gemensamt.</p> <p>Regeringen föreslår nu ett nytt avdrag på 1 000 kr. från vinster vid<br /> försäljning av aktier som innehafts mindre än två år, vilket vi inte har några<br /> invändningar mot. Det nuvarande 3 000-kronorsavdraget föreslås sänkt och<br /> omvandlat till ett individuellt avdrag på 2 000 kr. För ensamstående innebär<br /> det en försämring på 1 000 kr.</p> <p>Realisationsvinstbeskattningen vid aktieförsäljning skärptes i oktober<br /> 1983. Skattehöjningen vid schablonmässig beskattning innebar att anskaffningskostnaden<br /> sänktes till 25 % av försäljningspriset mot tidigare 50 %.<br /> Därigenom minskade det belopp med vilket aktier kunde säljas skattefritt,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1984/85:3174</p> </div> <div class="block ml_42"><p>14</p> </div> <div class="block ml_4"><p>från 15 000 kr. till 10 000 kr. Under förutsättning att de tidigare reavinstreglerna<br /> återinförs accepterar vi förändringen av avdraget. Som andrahandsyrkande<br /> föreslår vi ett individuellt avdrag på 3 000 kr.</p> <p>Hemmamakeavdraget, avdrag för underhåll av icke hemmavarande barn och<br /> för nedsatt skatteförmåga</p> <p>Vi delar uppfattningen att hemmamakeavdraget som ger skattereduktion<br /> på maximalt 1 800 kr. och skattereduktionen på 1 800 kr. för ensamstående<br /> med hemmavarande barn inte bör slopas. Regeringen har gått på de<br /> borgerliga reservanternas linje. Det är som framhållits i vår familjepolitiska<br /> motion 1984/85:2689 inte acceptabelt att ytterligare missgynna eninkomstfamiljerna.</p> <p>Det är bra att regeringen behåller avdraget för underhåll av icke<br /> hemmavarande barn. Skatteförenklingskommittén har föreslagit att avdraget<br /> avskaffas. Även här har regeringen gått på reservanternas linje.</p> <p>Avdraget för underhållsbidrag utgår i dag med högst 3 000 kr. per barn<br /> medan underhållsbidrag normalt fastställs till bortåt 9 000 kr. eller mer för<br /> varje barn och år. Kommitténs förslag skulle leda till att man ytterligare<br /> försvårar för en underhållsskyldig att bidra till sina barns försörjning vilket<br /> också skulle urholka inställningen att båda föräldrarna har ansvar för barnen.<br /> Vi tar bestämt avstånd från förslagen. Det är enligt vår mening också viktigt<br /> att underlätta, inte urholka, den underhållsskyldiges möjlighet att bidra till<br /> sina barns försörjning.</p> <p>Vi accepterar att reglerna om existensminimum bibehålls. I vår familjepolitiska<br /> motion har vi föreslagit betydande förbättringar i regelsystemet.</p> <p>Vad gäller skatteförenklingskommitténs förslag om folkpensionärernas<br /> extra avdrag har regeringen gått på reservanternas linje att det extra avdraget<br /> skall beräknas med hänsyn till värdet av makarnas sammanlagda förmögenhet.<br /> Förslaget om ändrad avdragsmöjlighet för den som inte uppburit<br /> pension under hela beskattningsåret godtas.</p> <p>Pensionsgrundande inkomst</p> <p>Vid beräkning av pensionsgrundande inkomst (PGI) föreslås i propositionen<br /> att avdrag skall göras för kostnader som arbetstagaren haft i anställningen<br /> i den mån kostnaderna minskade med erhållen kostnadsersättning<br /> överstiger 3 000 kr. För närvarande är beloppsgränsen 1 000 kr. Vi förordar<br /> att beloppsgränsen i enlighet med vårt förslag om schablonavdrag ligger kvar<br /> på 1 000 kr.</p> <p>Deklarationsskyldigheten</p> <p>Regeringen föreslår att möjligheterna att slippa redovisa resekostnadsersättning<br /> i deklarationer och kontrolluppgifter utvidgas från nuvarande</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:3174</p> </div> <div class="block ml_41"><p>15</p> </div> <div class="block ml_4"><p>maximala 500 kr. till högst 1 000 kr. Beträffande traktamentsersättningen<br /> behålls de nuvarande reglerna. Vi har inga erinringar mot förslagen.</p> <p>Vad gäller redovisning av aktieförsäljningar som inte är deklarationspliktiga<br /> föreslås att försäljningssumman får uppgå till högst 6 600 kr. för<br /> tvåårsaktier. Denna regelförändring är anpassad till förslaget om att<br /> 3 000-kronorsavdraget skall omvandlas till ett individuellt avdrag på 2 000 kr.<br /> Vi föreslår att beloppsgränsen anpassas till våra förslag om förändrad<br /> realisationsvinstbeskattning.</p> <p>De övriga förslagen i propositionen om deklarationsskyldigheten faller till<br /> följd av våra tidigare ståndpunkter om s. k. förenklad självdeklaration.</p> <p>Besluts- och underrättelseförfarandet</p> <p>Enligt regeringens förslag får beslut om taxering ”meddelas utan att den<br /> skattskyldige upplyses om innehållet i de kontrolluppgifter som taxeringsmyndigheterna<br /> fått del av”. Detta är oacceptabelt.</p> <p>Regeringen föreslår också att en skattskyldig som avgett en förenklad<br /> självdeklaration före utgången av juni månad taxeringsåret skall få ett<br /> särskilt meddelande om taxering. I propositionen sägs också att skatteförenklingskommittén<br /> överväger att i ett kommande betänkande föreslå att<br /> skattsedelsutskriften tidigareläggs med fyra till fem månader i det förenklade<br /> deklarationssystemet. Effekten blir att återbetalning av överskjutande skatt<br /> liksom inbetalning av kvarstående skatt tidigareläggs för de fyra miljoner<br /> inkomsttagare som berörs. Denna uppdelning i två helt skilda skattekategorier,<br /> de som har resp. de som inte har skatteförenkling, är från principiella<br /> synpunkter mycket tvivelaktig.</p> <p>Straffrättsliga sanktioner</p> <p>Regeringen föreslår att straffskalan i taxeringslagen för den som uppsåtligen<br /> eller av grov oaktsamhet åsidosätter uppgiftsskyldigheten utvidgas till<br /> att omfatta utöver böter även fängelse i högst sex månader.</p> <p>I konsekvens med att vi tar avstånd från regeringens förslag om s. k.<br /> förenklad självdeklaration ställer vi oss också avvisande till de förslag om<br /> straffskärpningar som propositionen innehåller. Redan enligt nuvarande<br /> bestämmelser i taxeringslagen finns sanktioner mot den som uppsåtligen<br /> eller av grov oaktsamhet underlåter att fullgöra kontrolluppgiftsskyldigheten.<br /> Straffet är dagsböter. Det finns inte något behov av ytterligare<br /> straffsanktioner.</p> <p>56 § i taxeringslagen</p> <p>Från början fanns i den lagrådsremiss som föregått den aktuella<br /> propositionen ett förslag till ändring i 56 § i taxeringslagen innebärande att</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:3174</p> </div> <div class="block ml_41"><p>16</p> </div> <div class="block ml_4"><p>taxeringsrevision skulle få ett utvidgat användningsområde. Förslaget<br /> innebar bl. a. att det utanför den hittillsvarande taxeringsrevisionen skulle<br /> skapas en allomfattande rätt till uppgiftsinsamling från företag och andra, om<br /> dem själva, om deras kunder och om andra. Hade detta förslag genomförts,<br /> skulle taxeringsrevisionen ha övergått till att bli en allmän intrångs- och<br /> undersökningsrätt, utan de allmänna begränsningar som bör gälla för<br /> taxeringsrevision. Efter hård kritik drog regeringen tillbaka förslaget. I<br /> propositionen sägs dock att regeringen ansåg ”det vara lämpligast att avvakta<br /> med ändringar i 56 § i taxeringslagen”.</p> <p>Föredragande statsråd anför dessutom att ”något förslag till lagändring i<br /> den delen lägger jag inte fram nu”.</p> <p>Dessa formuleringar tyder på att regeringen för tillfället endast genomfört<br /> en taktisk reträtt. Vi vill därför i sammanhanget anföra att alla förändringar<br /> av 56 § i taxeringslagen i linje med vad som föreslogs i lagrådsremissen är<br /> synnerligen olämpliga.</p> <p>Tvärtom talar starka skäl för att den enskildes ställning vid taxeringsrevision<br /> skall stärkas. Skattemyndigheter kan nu med stöd av bevissäkringslagen<br /> genomföra husrannsakan och beslagta egendom i människors hem eller på<br /> deras arbetsplatser utan att ens misstanke om brott föreligger. Lagen sätter<br /> alltså skattemyndigheternas intressen i första hand. Såsom vi utvecklat i vår<br /> partimotion om ökad rättstrygghet, 1984/85:454, måste bevissäkringslagen<br /> skärpas till den enskildes förmån.</p> <p>Indexregleringen</p> <p>Med beslutet att avskaffa inflationsskyddet av skatteskalan har regeringen<br /> övergivit alla tidigare antydningar om att den kommit till insikt om<br /> marginalskatteproblemet. I stället sker nu en återgång till 1960- och<br /> 1970-talens skadliga politik där inflationen höjer skatterna, rundgången ökar<br /> och regeringen då och då griper in med panikpaket och nya lappar i<br /> lapptäcket. Regeringsförslaget om slopat inflationsskydd och höjt schablonbidrag<br /> innebär att marginalskatterna skärps med minst 2,6 miljarder<br /> kronor.</p> <p>Därmed framstår alternativen mycket klart. En varaktig och långsiktig<br /> marginalskattesänkning eller fortsatta hastverk och skatteomläggningar,<br /> som slutar med högre skatter. Insatser mot rundgången eller ett växande<br /> bidragsberoende. Inflationsskydd eller skatter som stiger var gång priserna<br /> gör det.</p> <p>Att ta bort inflationsskyddet innebär att varje procents ökning av<br /> inflationen höjer inkomstskatten med en hundralapp för en vanlig inkomsttagare<br /> - totalt med 0,5 miljarder kronor. Om inflationen blir 5-6 % (augusti<br /> 1984-augusti 1985) ökar skatten med över 600 kr. för inkomsttagare mellan<br /> 80 000 och 120 000 kr. i inkomst. Totalt skärps skatteuttaget med 2,6<br /> miljarder kronor.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1984/85:3174</p> </div> <div class="block ml_42"><p>17</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Skärpning av den statliga inkomstskatten 1986 till följd av utebliven indexreglering vid<br /> 5-6 procents inflation</p> </div> <table class="skannad"><tr><td><p>Inkomst före underskottsavdrag 1986</p> </td> <td><p style="margin-left:36px;">Skatteskärpning</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">60 000 kr.</p> </td> <td><p style="text-align:right;">16 kr.</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">80 000 kr.</p> </td> <td><p style="text-align:right;">512 kr.</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">100 000 kr.</p> </td> <td><p style="text-align:right;">612 kr.</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">120 000 kr.</p> </td> <td><p style="text-align:right;">612 kr.</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">140 000 kr.</p> </td> <td><p style="text-align:right;">932 kr.</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">160 000 kr.</p> </td> <td><p style="margin-left:36px;">1 616 kr.</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">180 000 kr.</p> </td> <td><p style="text-align:right;">1 644 kr.</p> </td> </tr><tr><td><p style="margin-left:7px;">200 000 kr.</p> </td> <td><p style="text-align:right;">2 004 kr.</p> </td> </tr></table> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:4px;">Om inflationen ligger kvar på nuvarande nivå, dvs. på 8 %, blir<br /> skatteskärpningen 4 miljarder kronor, eller mer än vad schablonavdraget och<br /> det höjda sparavdraget kostar tillsammans.</p> <p style="margin-left:4px;">Dessutom kommer marginalskatterna att stiga redan nästa år för alla som<br /> ligger i närheten av ett trappsteg i skatteskalan. För inkomsttagare strax<br /> ovanför 70 000 kr. höjs marginalskatten med hela 11%, från 34 till 45 %. Ett<br /> par hundratusen människor ytterligare kommer att få mer än 50 %<br /> marginalskatt redan 1986. Utan inflationsskydd är det bara en tidsfråga innan<br /> alla fått högre marginalskatt.</p> <p style="margin-left:4px;">Kostnadseffekter</p> <p style="margin-left:4px;">Skattebortfallet till följd av regeringens förslag kan beräknas uppgå till<br /> 3 500-3 900 milj. kr. Stor osäkerhet föreligger vad gäller skatteeffekterna av<br /> den utvidgade uppgiftsskyldigheten för inlåningsräntor.</p> <p style="margin-left:4px;">Våra ställningstaganden vad gäller schablon- och sparavdraget, avdragen<br /> för förvaltningskostnader, reavinsten på aktier m. m. beräknas medföra ett<br /> inkomstbortfall på knappt 600 milj. kr. Därtill kommer inflationsskyddet i<br /> skattetabellen som kan beräknas innebära en utebliven skatteskärpning på ca<br /> 2 600 milj. kr.</p> <p style="margin-left:4px;">Hemställan</p> <p style="margin-left:4px;">Med stöd av det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:63px;">1. att riksdagen avslår proposition 1984/85:180 utom såvitt avser<br /> att räntan på överskjutande preliminär skatt görs skattefri,<br /> förbättringen av sparavdraget, ändringen rörande avdraget för<br /> förvaltningskostnader, avdraget för korttidsaktier, den höjda<br /> redovisningsgränsen för resekostnadsersättning, det slopade<br /> 100-kronorsavdraget och den ändrade avdragsmöjligheten för<br /> den som inte uppburit pension under hela beskattningsåret,</p> </div> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_5" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1984/85:3174</p> </div> <div class="block ml_42"><p>18</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:57px;">2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en ändring av den<br /> s. k. schablonregeln vid realisationsvinstbeskattning av aktier i<br /> enlighet med vad som anförts i motionen,</p> <p style="margin-left:57px;">3. att riksdagen därest yrkandet under punkt 2 inte skulle bifallas<br /> begär förslag hos regeringen om ett individuellt avdrag på 3 000<br /> kr. för tvåårsaktier,</p> <p style="margin-left:57px;">4. att riksdagen anhåller att regeringen skyndsamt återkommer<br /> med nytt förslag om förenklad självdeklaration efter de<br /> riktlinjer som ovan anförts.</p> <p>Stockholm den 24 april 1985</p> <p>ULF ADELSOHN (m)</p> <p>ANDERS BJÖRCK (m)</p> <p>ROLF CLARKSON (m)</p> <p>NILS CARLSHAMRE (m)</p> <p>STAFFAN BURENSTAM LINDER (m)</p> <p>CARL BILDT (m)</p> <p>L. ARNE ANDERSSON (m)<br /> i Ljung</p> </div> <div class="block ml_28"><p style="margin-left:6px;">LARS TOBISSON (m)<br /> INGEGERD TROEDSSON (m)<br /> PER PETERSSON (m)</p> <p style="margin-left:6px;">ROLF DAHLBERG (m)<br /> INGRID SUNDBERG (m)<br /> PER-OLOF STRINDBERG (m)</p> </div> </div> </div> 0 ULF ADELSOHN m 1 undertecknare 0 ANDERS BJÖRCK m 2 undertecknare 0 ROLF CLARKSON m 3 undertecknare 0 NILS CARLSHAMRE m 4 undertecknare 0 STAFFAN BURENSTAM LINDER m 5 undertecknare 0 CARL BILDT m 6 undertecknare 0 L. ARNE ANDERSSON m 7 undertecknare 0 LARS TOBISSON m 8 undertecknare 0 INGEGERD TROEDSSON m 9 undertecknare 0 PER PETERSSON m 10 undertecknare 0 ROLF DAHLBERG m 11 undertecknare 0 INGRID SUNDBERG m 12 undertecknare 0 PER-OLOF STRINDBERG m 13 undertecknare G8023174 Ulf Adelsohn m. fl. mot_198485__3174.pdf 294870 pdf Förenklad självdeklaration (prop. 1984/85:180) https://data.riksdagen.se/fil/5C1627CA-DE42-422E-B06B-92796F2FEBC0