<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3074988</hangar_id>
 <dok_id>G8023149</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>3149</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:3149 Ulla Tillander m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>3149</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-04-16 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-13 16:24:21</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-13 00:00:00</publicerad>
 <titel>Utvecklingslinjer för hälso- och sjukvården, m. m. (prop. 1984/</titel>
 <subtitel>Ulla Tillander m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G8023149/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G8023149</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8023149</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;br /&gt; 
1984/85:3149&lt;br /&gt; 
Ulla Tillander m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingslinjer för hälso- och sjukvården, m. m. (prop. 1984/&lt;br /&gt; 
85:181)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Motionens huvudförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt centerpartiet skall den framtida sjukvården formas för att tillgodose&lt;br /&gt; 
bl. a. följande:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;• valfrihet i läkarval m. m. skall eftersträvas för hela befolkningen&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;• offentlig och privat vård skall tillsammans ge en lika rätt till hälso- och&lt;br /&gt; 
sjukvård&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;• patienter skall ges en lika rätt till hälso- och sjukvård oavsett bostadsort&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;• statens bidrag till sjukvården skall utbetalas på administrativt bästa sätt,&lt;br /&gt; 
dvs. per invånare så att en fortsatt utjämning mellan sjukvårdshuvudmännen&lt;br /&gt;
kan komma till stånd&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;• hembesök av läkare skall vara en rättighet och möjlighet för alla&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;• samrådsorgan bör upprättas i alla landsting mellan sjukvårdshuvudmännen&lt;br /&gt;
och samtliga privata vårdgivare&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;• upplysning och information i skolor om kost och motion förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya hälso- och sjukvårdslagen samt utredningen som föregick lagen&lt;br /&gt; 
fastslog i stor politisk enighet de enskilda landstingens ansvar för hälso- och&lt;br /&gt; 
sjukvården. Genom regionala avtal och riksavtal säkras också underlag för&lt;br /&gt; 
högspecialiserad vård som kräver större underlag än det enskilda länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) utgår ifrån patientens rätt att själv&lt;br /&gt; 
bestämma, att bli informerad, att kunna välja mellan alternativa former osv.&lt;br /&gt; 
Respekten för patienten präglar lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSL slår fast rätten till vård på lika villkor för hela befolkningen. Man kan&lt;br /&gt; 
dock konstatera att det är långt kvar tills vi har ett rimligt avvägt och rättvist&lt;br /&gt; 
fördelat vårdutbud i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen fråga är viktigare för enskilda människor än att vid sjukdom ha goda&lt;br /&gt; 
möjligheter till bra hälso- och sjukvård. Det folkliga inflytandet är därför&lt;br /&gt; 
mycket angeläget. Landstingens ansvar och verksamhet på hälso- och&lt;br /&gt; 
sjukvårdsområdet är omfattande. HSL ålägger landstingen dels ett hälsoansvar,&lt;br /&gt;
dels ett planeringsansvar för det totala vårdutbudet i resp.&lt;br /&gt; 
landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal landsting har inrättat primärvårdsnämnder eller driver försöks&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:3149&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;verksamhet med primärvårdsnämnder i varje kommun eller kommundel.&lt;br /&gt; 
Man menar att när en lokalpolitisk nämnd svarar för att samordna, utveckla&lt;br /&gt; 
och driva hälso- och sjukvården i en kommun så medför det:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;- ett ökat lokalt inflytande och lokal förankring i verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;- en bättre lokalt anpassad verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;- en kortare beslutsväg med ökad effektivitet&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;- kortare avstånd mellan allmänhet och politiskt vårdansvariga&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;- bättre förutsättningar för samverkan mellan primärvård och kommunens&lt;br /&gt; 
äldreomsorg, lokala föreningar och folkrörelser&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;- spridning av sysselsättningstillfällen till hela länet&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;- ett krav på att vården skall kunna ges så nära människorna som&lt;br /&gt; 
möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;På senare tid har framkommit tankegångar där man anser att exempelvis&lt;br /&gt; 
länsdels-, läns- och regionsjukvården skulle kunna drivas av staten. Man&lt;br /&gt; 
menar att sjukvården på så sätt skulle bli mera okänslig för lokala opinioner&lt;br /&gt; 
och att nedläggning av kliniker och hela enheter skulle gå lättare om besluten&lt;br /&gt; 
fattades längre bort ifrån dem som berörs. Centern avvisar bestämt sådana&lt;br /&gt; 
tankegångar. Det folkliga inflytandet över sjukvården är en styrka och en&lt;br /&gt; 
rättighet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Finansieringssystem&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I dag finansieras sjukvården genom landstingsskatt. Dessutom utgår&lt;br /&gt; 
direkta statsbidrag samt medel från sjukförsäkringen. I debatten har&lt;br /&gt; 
framförts att en utvidgad obligatorisk sjukförsäkringsavgift bör införas.&lt;br /&gt; 
Samtidigt anser man att landstingsskatten i motsvarande grad skulle kunna&lt;br /&gt; 
sänkas. En ny fast avgift är att betrakta som en ytterligare skatt. Ett sådant&lt;br /&gt; 
system leder inte till mindre kostnader för den enskilde utan snarare tvärtom.&lt;br /&gt; 
Förslaget leder också till ökad byråkrati.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Erfarenheterna från USA, där försäkrings- och avgiftssystem används,&lt;br /&gt; 
visar att det blir dyrt när sambandet mellan kostnadsansvar och betalningsansvar&lt;br /&gt;
saknas. Ett systembyte i vårt land skulle bli mycket dyrbart, skapa en&lt;br /&gt; 
omfattande byråkrati samt bli till skada för människor som behöver hälsooch&lt;br /&gt;
sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Statens kostnader för sjukvården&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Till hälso- och sjukvården utgår ca 11 miljarder kronor av statliga medel.&lt;br /&gt; 
Riksdagsbeslutet om en rättvisare fördelning av statens bidrag till hälso- och&lt;br /&gt; 
sjukvård är ett uttryck för att sjukvårdens kostnader inte kan tillåtas stiga&lt;br /&gt; 
okontrollerat. Centern anser det riktigt att den statliga ersättningen till&lt;br /&gt; 
sjukvården utgår per invånare till resp. sjukvårdshuvudman, vilket innebär&lt;br /&gt; 
en stor administrativ förenkling. Strävan skall vara att nuvarande skillnader&lt;br /&gt; 
utjämnas i kommande uppgörelser. Det finns i dag såvitt vi känner till, inte&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:3149&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;skillnader i vårdbehov mellan olika regioner vilka motiverar att den statliga&lt;br /&gt; 
ersättningen differentieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsopolitik - förebyggande insatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälsoupplysande och förebyggande verksamhet har en lång tradition i&lt;br /&gt; 
svensk vård. Tyngdpunkten i vårdorganisationen skall utgå från de&lt;br /&gt; 
förebyggande insatserna. Den medicinska verksamheten utvecklas kontinuerligt&lt;br /&gt;
så att orsaker till ohälsa kartläggs och så att behandlingsmetoder för att&lt;br /&gt; 
bota och lindra uppkommen sjukdom förbättras. En kartläggning av olika&lt;br /&gt; 
hälsorisker ger kunskaper som naturligt leder fram till en behovsplanerad&lt;br /&gt; 
hälso- och sjukvårdsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förebyggande arbetet bör inriktas på individuellt, allmänt och&lt;br /&gt; 
samhällsinriktat arbete. Vi noterar med tillfredsställelse att det i propositionen&lt;br /&gt;
slås fast att detta inte är en uppgift enbart för sjukvården utan betydelsen&lt;br /&gt; 
av ett brett samhällsengagemang bl. a. från folkrörelser och studieförbund&lt;br /&gt; 
framhålls också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkrörelserna och till dem knutna studieförbund har betydande möjligheter&lt;br /&gt;
att medverka till attitydförändringar i stora befolkningsgrupper. Det&lt;br /&gt; 
hälsoupplysande arbetet hjälper människor att ändra attityder och även&lt;br /&gt; 
livsmönster. Kunskap, förmåga och beredskap att delta i ett sådant arbete&lt;br /&gt; 
finns representerat i folkrörelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det vidgade hälso- och sjukvårdsansvaret ger landstingen ett större ansvar&lt;br /&gt; 
för samhällsplaneringen. Kraven på samarbete med olika primärkommunala&lt;br /&gt; 
instanser skärps från att omfatta nuvarande områden med bl. a. äldreomsorg&lt;br /&gt; 
till ett vidare ansvar för befolkningens livssituation i stort. Landstingen&lt;br /&gt; 
förutsätts påverka andra samhällssektorer till att anpassa sina verksamheter i&lt;br /&gt; 
hälsofrämjande syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsfunktionerna är här av stor betydelse. Landstingen kan visserligen&lt;br /&gt; 
genom val av ledamöter till länens lekmannastyrelser påverka och styra den&lt;br /&gt; 
övergripande länsplaneringen. Den betydelse som övriga länsnämnder och&lt;br /&gt; 
styrelser har för den praktiska utformningen av olika samhällsfunktioner&lt;br /&gt; 
inom ett län får inte underskattas. Landstingen bör enligt vår uppfattning få&lt;br /&gt; 
ett större direktinflytande även på dessa nämnders och styrelsers verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårdstruktur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Primärvårdsorganisationen är basen i sjukvårdsorganisationen. Endast så&lt;br /&gt; 
kan kraven på närhet och tillgänglighet i vården garanteras för alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HS 90 förutspår en minskning av antalet akutsjukvårdsplatser främst&lt;br /&gt; 
genom en avveckling av de minsta länsdelssjukhusen. Samtidigt föreslås de&lt;br /&gt; 
traditionella långvårdssjukhusen struktureras om till kliniker för mer&lt;br /&gt; 
medicinskt krävande diagnostiserande, rehabiliterande och aktiverande&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:3149&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;sjukvård.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Sjukvårdshuvudmännen måste få fria händer att pröva okonventionella&lt;br /&gt; 
lösningar så att de minsta länsdelssjukhusens karaktär av decentraliserade&lt;br /&gt; 
medicinska centra kan upprätthållas.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Om långvårdsklinikerna skall kunna motsvara kraven på en ökad&lt;br /&gt; 
medicinsk service kommer förmodligen verksamheten att i långa stycken&lt;br /&gt; 
likna den som i dag finns vid de minsta länsdelssjukhusen. Det är angeläget&lt;br /&gt; 
att pröva i vilken omfattning denna långvårdsverksamhet kan samordnas&lt;br /&gt; 
med de mindre akutsjukhusens. Även de lokala vårdcentralerna spelar här&lt;br /&gt; 
en viktig roll.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vi har tidigare i motioner pekat på behovet av att behålla ålderdomshemmen&lt;br /&gt;
eftersom de utgör en naturlig, viktig och värdefull del av vårdkedjan och&lt;br /&gt; 
för samarbetet mellan kommun och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Alkohol, narkotika och tobak&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I riksdagens alkoholpolitiska beslut år 1977 fastslogs att det övergripande&lt;br /&gt; 
målet var att minska den totala alkoholkonsumtionen för att den vägen&lt;br /&gt; 
tränga tillbaka alkoholskadorna. Sedan år 1977 har totalkonsumtionen av&lt;br /&gt; 
alkohol i landet minskat. Detta torde bl. a. vara resultatet av den&lt;br /&gt; 
opinionsbildning mot droger som bedrivits i skola, på arbetsplatser och inom&lt;br /&gt; 
folkrörelserna. Förebyggande insatser, främst bland ungdomar, för att skapa&lt;br /&gt; 
positiva miljöer samt fortsatt vidareutveckling av effektiva vårdformer är&lt;br /&gt; 
exempel på andra vägar att minska alkoholskadorna.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Tillgängligheten av alkohol har betydelse för totalkonsumtionen. Det&lt;br /&gt; 
samband som finns mellan ökad konsumtion och ökade skador är otvetydigt.&lt;br /&gt; 
Detta framhålls också i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Centerns syn på en aktiv narkotikapolitik har redovisats i motion&lt;br /&gt; 
1984/85:2724, där vi bl. a. kräver att all icke-medicinsk användning av&lt;br /&gt; 
narkotika skall kriminaliseras.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Tobaksbruket är ett av nutidens största hälsoproblem, fastslog tobakskommittén&lt;br /&gt;
1981. Det råder inte något tvivel om att tobaksbruket medför en&lt;br /&gt; 
rad allvarliga medicinska skadeverkningar. Nästan vart tionde dödsfall i vårt&lt;br /&gt; 
land beräknas ha samband med tobaksbruket, vilket innebär att antalet&lt;br /&gt; 
tobaksrelaterade dödsfall är större än t. ex. det sammanlagda antalet&lt;br /&gt; 
dödsfall i trafikolyckor och andra olyckshändelser.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I flera internationella undersökningar har man konstaterat en klar allmän&lt;br /&gt; 
översjuklighet hos rökare jämfört med icke-rökare. Orsakssambandet&lt;br /&gt; 
mellan rökning och lungcancer är numera klarlagt, liksom att gravida&lt;br /&gt; 
kvinnors rökning kan inverka menligt på fostrets utveckling. Även s. k.&lt;br /&gt; 
passiv rökning är mycket skadlig.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;En icke oväsentlig del av sjukvårdskostnaderna tas i anspråk för ohälsa&lt;br /&gt; 
orsakad av tobaksbruket. Med hänsyn till vårdkostnaderna för detta är det&lt;br /&gt; 
knappast någon tvekan om att insatser för att minska tobaksbruket är direkt&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:3149&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;lönande, åtminstone på sikt, för samhället. Bland de viktigaste åtgärderna är&lt;br /&gt; 
att förhindra att en stor del av varje ny ungdomsgeneration blir rökare. Det&lt;br /&gt; 
fordras bl. a. upplysning, främst till de nya som ännu inte hunnit bli rökare.&lt;br /&gt; 
Vidare är det viktigt med upplysning inom utbildningen, och då särskilt till&lt;br /&gt; 
grupper som senare skall föra informationen vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kost och kostvanor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I hälso- och sjukvårdslagen betonas nödvändigheten av att arbeta&lt;br /&gt; 
förebyggande såväl inom som utom sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostens betydelse för hälsan är väl känd. Kostrådgivning har under många&lt;br /&gt; 
år varit av central betydelse vid behandling och rehabilitering av exempelvis&lt;br /&gt; 
diabetes och njursjukdomar. Under senare år har också många samband&lt;br /&gt; 
blivit kända mellan kost och flera av våra vanligaste folksjukdomar. Kostens&lt;br /&gt; 
betydelse för hjärt- och kärlsjukdomar liksom för cancer är exempel på&lt;br /&gt; 
detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund finns anledning att utveckla ett handlingsprogram för&lt;br /&gt; 
kostrådgivning, utveckling av dietisternas funktion inom och utom sjukvården&lt;br /&gt;
och av att i den förebyggande hälsovården ta bättre vara på de&lt;br /&gt; 
vetenskapliga erfarenheterna av olika samband mellan kost och hälsa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgång på läkare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom årens lopp har staten och sjukvårdshuvudmännen arbetat med&lt;br /&gt; 
läkarfördelningsprogram, solidarisk läkarförsörjning m. m. för att få till&lt;br /&gt; 
stånd en jämnare fördelning av läkare i landet. Statens fördelning av tjänster&lt;br /&gt; 
har inte lett till önskat resultat. När regering och riksdag nu skär ner&lt;br /&gt; 
läkarutbildningen ökar kraven på sjukvårdshuvudmännens solidaritet.&lt;br /&gt; 
Privatsektorn måste få en bättre spridning så att den inte bara kommer ett&lt;br /&gt; 
fåtal attraktiva orter till del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är sjukvårdshuvudmännens vårdutbud och det privata vårdutbudet&lt;br /&gt; 
som tillsammans skall tillgodose behovet av hälso- och sjukvård över hela&lt;br /&gt; 
vårt land. Monopol är aldrig bra och därför är det nödvändigt med ett ökat&lt;br /&gt; 
inslag av privat sjukvård. Riksdagen har beslutat om en helt fri privatläkaretablering&lt;br /&gt;
i två tredjedelar av vårt land. I övriga områden kan privatläkaretablering&lt;br /&gt;
ske i samråd med resp. huvudman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt HSL, antagen av en enig riksdag och uppföljd genom Dagmaröverenskommelsen,&lt;br /&gt;
skall heltidsanställda ”landstingsläkare” som på sin fritid&lt;br /&gt; 
arbetar som privatläkare få sin betalning från resp. landsting. Det är rimligt&lt;br /&gt; 
att den sjukvårdsansvarige i budgetarbetet kan väga in egna insatser mot&lt;br /&gt; 
insatser av privatläkare och fritidspraktiker.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:3149&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Hembesök av läkare&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Att kunna få hembesök av läkare vid sjukdom är uppskattat framför allt av&lt;br /&gt; 
äldre och barnfamiljer. Läkartillgången är i dag sådan att endast en mindre&lt;br /&gt; 
del av befolkningen kan få denna service. En fortsatt utbyggnad av&lt;br /&gt; 
hemsjukvården ställer också ökade krav på fler läkare för denna verksamhet.&lt;br /&gt; 
Landstingen bör eftersträva att ge hembesöksservice över hela landet. Det&lt;br /&gt; 
blir då naturligt att denna service också sker genom privat läkarverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Samarbetsorgan&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Det är angeläget med ett gott samarbete mellan sjukvårdshuvudmännen&lt;br /&gt; 
och privatläkare, sjukgymnaster och enskilda vårdhem. Samrådsorgan&lt;br /&gt; 
mellan sjukvårdshuvudmännen och den privata sektorn i dess helhet bör&lt;br /&gt; 
därför upprättas i varje landsting. Handikapporganisationerna bör också&lt;br /&gt; 
ingå i samarbetet. Denna samverkan måste grundas på ömsesidig respekt och&lt;br /&gt; 
en gemensam vilja att leva upp till den hälso- och sjukvårdslag som en&lt;br /&gt; 
enhällig riksdag beslutat om.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Framtidens forskning&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;HS-90-studien handlar i första hand om förstärkta insatser för förebyggande&lt;br /&gt;
hälsovård. Mot bakgrund av den hittillsvarande utvecklingen är det&lt;br /&gt; 
uppenbart att sjukvården inom kort kommer att hamna i en akut&lt;br /&gt; 
kostnadskris. Enda möjligheten att möta denna kris - som på sikt innebär att&lt;br /&gt; 
viktiga vårdinsatser kan hotas - är att satsa på förebyggande insatser främst&lt;br /&gt; 
vad gäller de stora folksjukdomarna.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;En framtida kvalificerad sjukvård och en kraftfull satsning på förebyggande&lt;br /&gt;
insatser går hand i hand. Ett motsatsförhållande mellan kvalificerad&lt;br /&gt; 
sjukvård och förebyggande vård bygger på falska utgångspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I dagens situation finansieras forskningsprojekt i huvudsak via medicinska&lt;br /&gt; 
forskningsrådet och delegationen för social forskning. Tyvärr hamnar ofta&lt;br /&gt; 
olika forskningsprojekt för förebyggande hälsovård mitt emellan dessa&lt;br /&gt; 
forskningsråds kompetensområden. Till saken hör också att förebyggande&lt;br /&gt; 
hälsovård ofta ställer krav på finansiering av projekt som löper över ett&lt;br /&gt; 
längre tidsperspektiv (5-10 år), medan dagens forskningsråd bara finansierar&lt;br /&gt; 
projekt som löper under kort tid.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Mot denna bakgrund är det nödvändigt att skapa särskilda finansieringsformer&lt;br /&gt;
för forskningsprojekt med inriktning på förebyggande hälsovård och&lt;br /&gt; 
primärvård.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:3149&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Personal- och utbildningsplanering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Primärvårdens vidgade verksamhetsområden kräver personal med bred&lt;br /&gt; 
medicinsk kunskap och erfarenhet. Det är bl. a. därför önskvärt att på sikt&lt;br /&gt; 
höja baskompetensen för medicinsk personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om intentionerna i gällande lagstiftning skall infrias krävs kunskap om och&lt;br /&gt; 
förståelse för förebyggande arbete och hälsoupplysning hos all sjukvårdspersonal.&lt;br /&gt;
Sjukvårdsutbildning måste på alla nivåer anpassas till primärvårdens&lt;br /&gt;
krav på kunskap och kompetens och beakta de framtida mål som gäller&lt;br /&gt; 
för hälso- och sjukvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det ovan anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt; 
vad som i motionen anförts om den framtida sjukvårdsorganisationens&lt;br /&gt;
utformning och inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Stockholm den 16 april 1985&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;ULLA TILLANDER (c)&lt;br /&gt; 
ROSA ÖSTH (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25"&gt;&lt;p&gt;ELIS ANDERSSON (c)&lt;br /&gt; 
KARIN ISRAELSSON (c)&lt;br /&gt; 
GUNHILD BOLANDER (c)&lt;br /&gt; 
GUNNAR ELM (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;RUNE BACKLUND (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ELLA JOHNSSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INGVAR KARLSSON (c)&lt;br /&gt; 
i Bengtsfors&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ULLA TILLANDER</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ROSA ÖSTH</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ELIS ANDERSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KARIN ISRAELSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GUNHILD BOLANDER</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GUNNAR ELM</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>RUNE BACKLUND</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ELLA JOHNSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>INGVAR KARLSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G8023149</dok_id>
<subtitel>Ulla Tillander m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198485__3149.pdf</filnamn>
<filstorlek>154292</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Utvecklingslinjer för hälso- och sjukvården, m. m. (prop. 1984/</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/8DFA8C83-F986-4986-8EA6-40434DB29A1A</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>