3074967G80231281984/853128motmotMotion 1984/85:3128 Gunilla André m. fl.MotionMotion312801985-04-11 00:00:002014-10-13 16:24:072014-10-13 00:00:00Domstolarna och eko-brotten m. m. (prop. 1984/85:178)Gunilla André m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G8023128/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G8023128https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8023128
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Motion</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1984/85:3128</p>
<p>Gunilla André m. fl.</p>
<p>Domstolarna och eko-brotten m. m. (prop. 1984/85:178)</p>
<p>Första instans i både de allmänna domstolarna och i de allmänna<br />
förvaltningsdomstolarna har var för sig lika kompetens att handlägga och<br />
pröva mål. Detta är en förutsättning för grundprincipen att envars rätt att få<br />
sak prövad lika garanteras.</p>
<p>Propositionen om domstolarna och eko-brotten innehåller förslag om en<br />
koncentration av handläggningen och avgörandet av vissa ”kvalificerade”<br />
eko-mål till ett fåtal av landets tingsrätter. Förslaget är enligt vår mening inte<br />
förenligt med grundinställningen att alla tingsrätter har lika och god<br />
kompetens. Trots att regeringen i allmänt hållna ordalag hävdar att denna<br />
grund kvarstår framgår i propositionen att så inte blir fallet.</p>
<p>I propositionen framhålls att tingsrätternas generella kompetens att<br />
avgöra måpl inte får ifrågasättas. Statsrådet hävdar också att en koncentration<br />
av eko-brott till 13 av 97 tingsrätter inte får uppfattas som en gradering av<br />
tingsrätternas eller den lagfarne domarens kompetens. Trots dessa principiella<br />
uttalanden anför emellertid statsrådet på s. 12 i propositionen:</p>
<p>”Mot bakgrund av den ökande graden av komplexitet hos den kvalificerade<br />
ekonomiska brottsligheten kan man inte längre begära av alla<br />
juristdomare vid de allmänna domstolarna att de utan vidare skall behärska<br />
de ekonomiska och skatterättsliga områdena tillräckligt väl för att kunna<br />
fullgöra sina uppgifter i rättegångar om sådan brottslighet på ett effektivt<br />
sätt.”</p>
<p>Regeringens uppfattning är således att domare vid de allmänna domstolarna<br />
generellt sett inte innehar erforderlig kompetens. Till yttermera visso<br />
anför statsrådet på s. 16 i propositionen som skäl för hur expertmedverkan på<br />
ett optimalt sätt skall kunna tillgodogöras rätten:</p>
<p>”Dels garanteras då att de lagfarna domare som experterna skall<br />
samarbeta med själva har särskilda kunskaper och erfarenheter inom<br />
ämnesområdet, vilket gör att balansen mellan de lagfarna ledamöterna och<br />
expertledamöterna blir bättre.”</p>
<p>Regeringen utgår således ifrån att en skiktning av kompetensen inom det<br />
allmänna domstolsväsendet är en önskvärd utveckling väl förenlig med de<br />
grundteser om rättsordningens organisation som vi hittills funnit anledning<br />
slå vakt om. Vi delar inte regeringens uppfattning.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1984/85:3128</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>10</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Allmänt om expertmedverkan</p>
<p>Vi delar eko-kommissionens och rättegångsutredningens inställning att<br />
expertmedverkan i vissa fall på ett positivt sätt kan bidra till handläggning av<br />
komplicerade mål.</p>
<p>En sådan ordning är acceptabel även ur rättssäkerhetssynpunkt vilket<br />
tydligt framgår av remissinstansernas inställning till frågan. Det är dock<br />
viktigt att understryka att expertens uppgifter är att tillsammans med rättens<br />
övriga ledamöter delta i bedömningen av det i huvudförhandling presenterade<br />
processmaterialet.</p>
<p>Expertens roll får inte utvidgas till att omfatta även utredning av målet.<br />
Vid framtagande av processmaterialet skall, liksom hittills, sakkunniga<br />
anlitas.</p>
<p>Medverkan av experter får inte innebära att balansen i processen förskjuts<br />
till den tilltalades nackdel.</p>
<p>Vidga rättsområdet för expertmedverkan</p>
<p>Regeringen har valt att framlägga förslag om en begränsad möjlighet att i<br />
vissa rättsprocesser utnyttja expertmedverkan. Detta är ett resultat av<br />
uppfattningen att de s. k. eko-brotten är en från andra klart avskiljbar<br />
brottstyp. Vi delar inte regeringens uppfattningar härvidlag.</p>
<p>Nyare forskningsresultat, inte minst från Brå, visar klart att den<br />
ekonomiska brottsligheten tenderar att alltmer riktas både mot samhället<br />
och mot enskilda. Det är därför vanskligt att särskilja ekonomiska brott från<br />
andra brottstyper. Systematisk och kontinuerlig databrottslighet i viss<br />
verksamhet torde ha samma negativa skadeverkningar inte minst i ekonomiska<br />
avseenden mot både samhälle och enskilda som den traditionella<br />
ekonomiska brottsligheten.</p>
<p>Miljöbrott kan enligt vår mening ofta vara lika allvarliga både ur<br />
samhällets och enskildas synpunkt som ekonomiska brott. Vi hävdar att ett<br />
miljöbrott därtill ofta kan ses som ett större hot mot allmänna intressen än<br />
den brottstyp som fokuserats i debatten under det sista decenniet.<br />
Miljöbrotten är ofta ett hot mot människors miljö, liv och hälsa nu och<br />
framdeles och är vanligen betingade av ekonomiska motiv. Det hade varit<br />
fördelaktigt att i ett sammanhang pröva frågan om expertmedverkan i<br />
allmänna domstolar.</p>
<p>Vi anser således att möjligheten för domstol att till sig knyta viss<br />
sakkunskap bör finnas även inom andra områden än det som berörs i<br />
propositionen.</p>
<p>Effekter av en förändrad balans i processen</p>
<p>Om regeringen kvarstår vid sin uppfattning att särskild kompetens,<br />
utbildning och erfarenhet av lagfaren domare och/eller åklagare måste</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:3128</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>11</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>upprätthållas för en effektiv och materiellt riktig process medför det att den<br />
tilltalade på likartat sätt måste kunna garanteras biträde med särskild<br />
kompetens, utbildning eller erfarenhet.</p>
<p>Reglerna om god advokatsed utgår från principen att anslutna till Svenska<br />
advokatsamfundet har en likartad god kompetens. Detta framgår inte minst<br />
av förbudet för advokat att tillkännage specialisering inom viss gren av<br />
juridiken eller förbudet att marknadsföra genom praktisk verksamhet<br />
förvärvad särskild kunskap inom visst rättsområde.</p>
<p>Regeringen påstår att tilltalade i kvalificerade eko-mål ofta företräds av<br />
försvarare med särskilda kunskaper. Detta förutsätter att den försvarade<br />
verkligen har möjlighet att skaffa sig dessa resurser. Däremot avstår<br />
regeringen från att kommentera hur tilltalade som saknar sådana resurser<br />
kan garanteras samma juridiskt kvalificerade försvarare. Om regeringsförslaget<br />
accepteras av riksdagen förutsätter detta att de i dag gällande<br />
vägledande reglerna om god advokatsed på principiellt viktiga punkter kan<br />
ifrågasättas.</p>
<p>Enligt vår mening är en sådan utveckling olycklig. Även dessa skäl bör<br />
förslaget om koncentration och skiktning av den dömande kompetensen i<br />
tingsrätt avvisas.</p>
<p>Behovet av en översyn av domstolarnas organisation</p>
<p>Propositionens förslag om dels en koncentration av vissa eko-brott till ett<br />
fåtal tingsrätter inom den allmänna domstolsorganisationens ram, dels<br />
stadganden om samråd mellan t. ex. förvaltningsdomstol och allmän domstol<br />
är ett exempel på att kompetensfördelningen mellan olika domstolsformer<br />
bör ses över. I motion 1984/85:669 av Gunilla André m. fl. belyses detta och<br />
flera problem. Vi hänvisar till denna motion.</p>
<p>Eko-domstolen kommer att utformas som ett mellanting mellan en allmän<br />
domstol och en förvaltningsdomstol samtidigt som den kan komma att<br />
uppfattas som ett instansled mellan en vanlig tingsrätt och hovrätt.</p>
<p>Detta aktualiserar ytterligare behovet av en översyn i syfte att pröva<br />
möjligheterna till en samordning av domstolsresurser och till en minskad<br />
specialisering som krävs i ovan nämnda motion.</p>
<p>Åtgärder för att effektivisera domstolshandiäggning av eko-brott</p>
<p>Vi har i annat sammanhang krävt insatser i syfte att effektivisera insatserna<br />
mot ekonomisk brottslighet. I motion 1984/85:95 av Karin Söder m. fl.<br />
hemställs bl. a. om satsning på forskning om eko-brotts orsaker och effekter,<br />
ökad effektivitet hos samhällets kontrollinsatser, förbättrad utbildning,<br />
rekrytering och information, ökad samverkan mellan staten och företagen<br />
m. m.</p>
<p>Centern har även påtalat behovet av ett förändrat skattesystem, som</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1984/85:3128</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>minskar kraven på kontrollinsatser, vilket torde vara en förutsättning för en<br />
effektiv bekämpning av ekonomisk brottslighet.</p>
<p>Våra uppfattningar delas av remissinstanserna som framhåller behovet av<br />
generellt inriktade åtgärder i linje med vad vi föreslagit.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till vad som anförts hemställer vi</p>
<p style="margin-left:57px;">1. att riksdagen beslutar att avslå proposition 1984/85:178 i vad<br />
gäller koncentration av vissa eko-brott till vissa tingsrätter,</p>
<p style="margin-left:57px;">2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br />
känna vad i motionen anförs om expertmedverkan i underrätt,</p>
<p style="margin-left:57px;">3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till<br />
känna vad som i motionen anförs om det allmänna domstolsväsendets<br />
generella kompetens.</p>
<p>Stockholm den 11 april 1985<br />
GUNILLA ANDRÉ (c)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>BERTIL FISKESJÖ (c)<br />
SVEN-ERIK NORDIN (c)<br />
KERSTI JOHANSSON (c)<br />
SIGVARD PERSSON (c)<br />
KARIN SÖDER (c)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>BENGT KINDBOM (c)</p>
<p>ELVING ANDERSSON (c)<br />
BRITTA HAMMARBACKEN (c)<br />
MARTIN OLSSON (c)</p>
</div>
</div>
</div>
0GUNILLA ANDRÉc1undertecknare0BERTIL FISKESJÖc2undertecknare0SVEN-ERIK NORDINc3undertecknare0KERSTI JOHANSSONc4undertecknare0SIGVARD PERSSONc5undertecknare0KARIN SÖDERc6undertecknare0BENGT KINDBOMc7undertecknare0ELVING ANDERSSONc8undertecknare0BRITTA HAMMARBACKENc9undertecknare0MARTIN OLSSONc10undertecknareG8023128Gunilla André m. fl.mot_198485__3128.pdf109626pdfDomstolarna och eko-brotten m. m. (prop. 1984/85:178)https://data.riksdagen.se/fil/F6E0FDB9-5C1E-4DAA-85E1-B8990416C6B0