3074966 G8023127 1984/85 3127 mot mot Motion 1984/85:3127 Hans Petersson i Röstånga m. fl. Motion Motion 3127 0 1985-04-12 00:00:00 2014-10-13 16:24:06 2014-10-13 00:00:00 Domstolarna och eko-brotten m. m. (prop. 1984/85:178) Hans Petersson i Röstånga m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G8023127/text https://data.riksdagen.se/dokument/G8023127 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8023127 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_43"><p>6</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Motion</p> <p>1984/85:3127</p> <p>Hans Petersson i Röstånga m. fl.</p> <p>Domstolarna och eko-brotten m. m. (prop. 1984/85:178)</p> <p>De centrala förslagen i ekokommissionens betänkande om domstolar och<br /> ekobrott har avstyrkts av en mycket stor majoritet av remissinstanserna. Den<br /> lagrådsremiss som regeringen därefter presenterade och som trots remisskritiken<br /> i allt väsentligt byggde på ekokommissionens arbete har av lagrådet<br /> ansetts innebära sådana brister att den inte har kunnat tillstyrkas. Regeringen<br /> har valt att nonchalera såväl remissinstanserna som lagrådet.</p> <p>Vi kommer i denna motion att yrka avslag på dessa förslag. Vi har tidigare<br /> med anledning av ett antal regeringspropositioner kritiserat regeringen för<br /> att vilja bekämpa den ekonomiska brottsligheten genom att införa en särskild<br /> rättsordning för denna typ av brott. Det nu föreliggande förslaget om<br /> domstolar och ekobrott är ytterligare ett exempel på detta.</p> <p>Enligt propositionen skall vidlyftiga eller komplicerade brottmål med<br /> ekonomiska eller skatterättsliga förhållanden av väsentlig betydelse för<br /> bedömningen handläggas av vissa tingsrätter som särskilt utsetts av<br /> regeringen. Dessa tingsrätter skall också få möjligheter att låta experter på<br /> ekonomiska och skatterättsliga frågor ingå i rätten som särskilda ledamöter.</p> <p>Våra invändningar mot förslaget att koncentrera vissa typer av ekonomiska<br /> brott till särskilt utvalda tingsrätter överensstämmer i huvudsak med<br /> den kritik som har framförts från remissinstanserna och lagrådet.</p> <p>Vår kritik mot förslaget kan sålunda sammanfattas enligt följande:</p> <p>1. Förslaget innebär ett ingrepp i vår rättsordning och av betydande<br /> principiell räckvidd. Det kommer inte längre att vara måltypen som avgör<br /> huruvida ett mål skall behandlas vid en särskild domstol eller ej. I stället<br /> kommer samma typ av mål att behandlas vid olika domstolar med högre eller<br /> lägre kompetens beroende på hur komplicerat det aktuella målet enligt<br /> åklagarens bedömning är.</p> <p>2. Både allmänheten och inom rättsväsendet verksamma personer kommer<br /> att uppfatta uppdelningen i olika domstolar som en uppdelning i<br /> A-domstolar och B-domstolar.</p> <p>3. Balansen mellan den tilltalade och åklagaren rubbas genom att enbart<br /> åklagaren får möjlighet att påverka huruvida ett mål skall kunna hänskjutas<br /> till den kvalificerade gruppen av tingsrätter.</p> <p>4. Domare måste kunna handlägga många typer av mål med en<br /> juridisk-ekonomisk sida, t. ex. affärstvister, byggnadstvister, fastighetsöverlåtelser,<br /> konkurser och många typer av brottmål. Målen kräver att domaren<br /> besitter eller inhämtar erforderliga kunskaper inom resp. område samt att</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:3127</p> </div> <div class="block ml_41"><p>7</p> </div> <div class="block ml_3"><p>att han har i vart fall grundläggande kunskaper i ekonomiska frågor. Genom<br /> att fördjupa sig i de skilda måltyperna får domaren så småningom en god<br /> överblick över problemställningarna. Han kan göra adekvata jämförelser<br /> och kvalificerade bedömningar. Domarens juridiska allmänbildning är en<br /> sorts garanti för en enhetlig rättstillämpning och därigenom ett enhetligt<br /> rättssystem. Undandrar man en målkategori, t. ex. särskilt komplicerade<br /> mål om ekonomisk brottslighet, försämras domarens förmåga att handlägga<br /> och bedöma andra mål med en juridisk-ekonomisk sida.</p> <p style="margin-left:3px;">När regeringen nu föreslår att vissa typer av skattebrottsmål skall<br /> behandlas vid särskilt utvalda domstolar och att domstolarna skall kompletteras<br /> med experter så är detta åter ett bevis på att framför allt vår<br /> skattelagstiftning har blivit orimligt komplicerad. Regeringen anser inte<br /> längre att man kan garantera att mer komplicerade ekonomiska brott blir<br /> korrekt bedömda vid ”vanliga” domstolar eller enbart med ordinarie<br /> domare. I stället för att på allvar försöka komma till rätta med det<br /> grundläggande problemet - en för alla utom särskilda experter obegriplig<br /> lagstiftning - föreslår regeringen särbestämmelser som skall möjliggöra att<br /> vissa särskilda lagbestämmelser över huvud taget skall kunna tillämpas.</p> <p style="margin-left:3px;">I propositionen gör föredraganden en direkt koppling mellan koncentrationen<br /> av ekomål till vissa domstolar och medverkan av experter vid målens<br /> bedömning. Av propositionen framgår (s. 26) att regeringen anser det<br /> olämpligt att låta experter medverka vid andra tingsrätter än de särskilt<br /> utvalda. Att förstärka domstolens ordinarie ledamöter med personer som<br /> besitter särskilda kunskaper är en ur principiell synpunkt mindre långtgående<br /> åtgärd än att koncentrera särskilt utvalda mål till ett antal tingsrätter.<br /> Regeringsförslaget innebär dock att experter för första gången kommer att<br /> medverka i brottsmålsprocessen. Öppnas en sådan möjlighet för en typ av<br /> mål (ekobrott) måste man överväga om motsvarande skall ske vid andra<br /> typer av särskilt komplicerade mål. Frågan om expertmedverkan bör därför<br /> föranleda en mer ingående utredning än vad som har förevarit inför den nu<br /> aktuella propositionen. I likhet med vad ett antal remissinstanser anfört<br /> anser vi därför att frågan om expertmedverkan bör övervägas i ett större<br /> perspektiv av rättegångsutredningen. I avvaktan på att ett mer samlat<br /> ställningstagande kan göras till frågan om expertmedverkan vid domstolarna<br /> är det angeläget att domstolarna utnyttjar möjligheten att inhämta s. k.<br /> sakkunnig bevisning. Denna möjlighet torde många gånger vara tillräcklig<br /> för att komplettera den sakkunskap domstolens ledamöter i vissa typer av<br /> mål kan sakna.</p> <p style="margin-left:3px;">I propositionen föreslås vidare en uttrycklig skyldighet för domstolen att<br /> vid handläggning av skattebrottmål samråda med en allmän förvaltningsdomstol<br /> eller en förvaltningsmyndighet där en fråga om skatt eller avgift som<br /> har samband med skattemålet är anhängiggjord. Även beträffande detta<br /> förslag är det av intresse att studera synpunkterna från remissinstanserna. Av<br /> dessa framgår att bl. a. kammarrätterna och länsrätterna över huvud taget</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1984/85:3127</p> </div> <div class="block ml_42"><p>8</p> </div> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:3px;">inte anser att det behövs några särskilda föreskrifter rörande samråd. En<br /> annan grupp av remissinstanser, däribland hovrätterna och åklagarmyndigheterna<br /> är negativa till ett samrådsförfarande av det aktuella slaget. Man<br /> påpekar risken att processmaterial förs in i målet över huvudet på parterna<br /> och att någon av domarna genom samrådet kan bli obehörigt påverkad<br /> rörande målets utgång eller i vart fall att parterna kan misstänka detta.<br /> Eftersom såväl kammarrätter som hovrätter, länsrätter och åklagarmyndigheterna<br /> anser att någon typ av samrådsförfarande inte behövs eller att en<br /> sådan i vissa sammanhang t. o. m. kan vara olämplig menar vi att inte heller<br /> detta förslag borde ha framlagts av regeringen. Vi yrkar därför avslag på<br /> propositionen även i denna del.</p> <p>Slutligen föreslås i propositionen att justitiekanslern (JK) skall ha rätt att<br /> överklaga beslut som rör avvisande av svararen. Vi finner detta förslag<br /> välmotiverat och biträder därför propositionen i denna del.</p> <p>Med anledning av vad vi i motionen anfört hemställer vi</p> <p>att riksdagen avslår propositionens hemställan 1, 2 och 3.</p> <p>Stockholm den 12 april 1985</p> <p>HANS PETERSSON (fp)<br /> i Röstånga</p> <p>KJELL JOHANSSON (fp) KERSTIN ANÉR (fp)</p> </div> </div> </div> 0 HANS PETERSSON fp 1 undertecknare 0 KJELL JOHANSSON fp 2 undertecknare 0 KERSTIN ANÉR fp 3 undertecknare G8023127 Hans Petersson i Röstånga m. fl. mot_198485__3127.pdf 76428 pdf Domstolarna och eko-brotten m. m. (prop. 1984/85:178) https://data.riksdagen.se/fil/C372723C-BEEC-42E7-8DAF-D4F0ECD7A8AD