3074952G80231131984/853113motmotMotion 1984/85:3113 Rune Torwald m. fl.MotionMotion311301985-04-15 00:00:002014-10-13 16:23:562014-10-13 00:00:00Rätt att driva lokal och regional kollektivtrafik på väg (prop.Rune Torwald m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G8023113/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G8023113https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8023113
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_42"><p>4</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Motion<br />
1984/85:3113<br />
Rune Torwald m. fl.</p>
<p>Rätt att driva lokal och regional kollektivtrafik på väg (prop.<br />
1984/85:168)</p>
<p>Socialistiska motiv</p>
<p>Regeringens proposition grundar sig inte på några sakliga utredningar eller<br />
beräkningar. De reella skälen för propositionens förslag tycks snarast vara<br />
ideologiska/socialistiska. Förslagen innebär det största hot som för närvarande<br />
finns mot en enskild småföretagargrupp. 70 % av landets bussägare är<br />
enbussägare. Näringsfrihetsombudsmannen har i sitt remissvar allvarligt<br />
påpekat riskerna med att förslaget kan leda till att länshuvudmännen i allt<br />
större utsträckning tar över trafiken i egen regi.</p>
<p>Dåligt sakunderlag</p>
<p>Departementsstencilen Busslinjetrafiken (Ds K 1984:3) vilken propositionen<br />
utgår från saknar analyser över de konsekvenser utredningens förslag får<br />
för enskilda bussägare, för länsbolagen och för servicen i glesbygden. Hela<br />
propositionen baseras på ett antagande att om busskoncessionerna slopas<br />
skulle det kunna ge kostnadsbesparande samordningar och effektiviseringar<br />
av trafiken. Bakgrunden är studien Samordning av länens kollektivtrafikresurser<br />
- LÄNSAM (K 1979:7). Den har emellertid av flera remissinstanser<br />
underkänts som underlag för en reform. Av LÄNSAM fick t. ex. ett<br />
utomstående konsultföretag uppdraget att ”räkna på Faluområdet”. Man<br />
gick ut ifrån vad en trafik enligt förslaget skulle innebära och kom fram till en<br />
besparing på tio procent. En kontroll inom LÄNSAM, med både projektledning<br />
och branschföreträdare inkopplade, visar däremot att ingen som<br />
helst besparing blir möjlig. I Sävsjö-Vetlanda-området kom konsultföretaget<br />
fram till att trafikhuvudmännen skulle kunna spara tre bussar. Kontroll<br />
har visat att det är omöjligt, eftersom bussarna används i dubbla uppgifter,<br />
både linjetrafik och skolskjutsverksamhet. Besparing plus minus noll.</p>
<p>Departementsstencilen är också mycket vag i denna helt avgörande fråga.<br />
Där sägs: ”De genomförda studierna klargör att väsentliga rationaliseringsmöjligheter<br />
kan förekomma. ” "Besparingen genom en fri resursanvändning<br />
kan i modellområdena beräknas uppgå till ca 10 procent av den<br />
totala trafikkostnaden.”</p>
<p>Många remissinstanser har därför krävt en noggrannare utredning innan<br />
beslut tas i frågan. Departementschefen har emellertid avvisat detta och</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:3113</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>menat att det inte är möjligt att ange hur stora effektivitetsvinsterna är av den<br />
föreslagna reformen utan en landsomfattande studie, vilken skulle ta i<br />
anspråk avsevärda resurser. Departementschefen har därför avvisat att den<br />
nu föreslagna genomgripande reformen baseras på en noggrann utredning av<br />
vilka effektivitetsvinster som går att göra och vilka effekterna kan bli för<br />
berörda bussägare, för länstrafikbolag och för servicen i glesbygd. Vi finner<br />
detta ytterst anmärkningsvärt.</p>
<p>Samordningsmöjligheter finns redan</p>
<p>De samordningsvinster som eftersträvas i propositionen kan nås utan att<br />
samtliga busskoncessioner förs över till länshuvudmännen. Inom den större<br />
delen av bussbranschen finns en klar vilja att tillmötesgå länshuvudmännens<br />
önskemål. Bl. a. har man inom den privata delen av branschen tillsatt<br />
busskonsulter som biträder företag och som kan medverka till ömsesidigt<br />
tillfredsställande lösningar. Det kan tilläggas att i många län är det vanligt att<br />
entreprenörerna tillåter andra företag att gå in på sina koncessioner. Denna<br />
vilja att vidareutveckla nuvarande system bör tas till vara. Som bl. a. Svenska<br />
busstrafikförbundet och SJ framhållit i sina remissvar kan syftet med<br />
förslaget i propositionen uppnås inom ramen för gällande lagstiftning genom<br />
att linjetrafikutövare samverkar. Redan i dag har enligt vår mening<br />
länshuvudmännen tillräckliga möjligheter att samordna trafiken på ett<br />
effektivt sätt.</p>
<p>Om något bussbolag skulle obstruera uppenbart rationella lösningar finns<br />
som sista utväg en regel (3 kap. 5 § yrkestrafiklagen) med vars stöd<br />
länshuvudmännen kan förhindra otillbörligt utnyttjande av koncessionsrätten.<br />
För att länshuvudmännen skall få ta över trafikeringsrätten krävs att det<br />
kan göras sannolikt att trafikförsörjningen därigenom kommer att främjas.</p>
<p>Länsstyrelserna har, anser många huvudmän, varit alltför restriktiva med<br />
att godta övertaganden. I sina beslut har länsstyrelserna i stort sett endast<br />
tagit hänsyn till förväntade förändringar i trafikservicen och enligt länshuvudmännen<br />
för litet beaktat kostnadsmässiga aspekter. Genom en ändring<br />
av 3 kap. 5 § yrkestrafiklagen, så att såväl trafikservice som starka och klart<br />
dokumenterade ekonomiska vinster skall beaktas vid länsstyrelsens prövning,<br />
skulle utrymme skapas för ökad konkurrens och därmed effektivare<br />
busstrafik. Med en sådan precisering bör de problem utredningen pekar på<br />
kunna lösas utan att hela koncessionssystemet slopas.</p>
<p>Nya motsättningar skapas</p>
<p>Lagändringsförslaget kommer för övrigt vid en tidpunkt då länshuvudmannalagens<br />
första, mera kontroversiella svårigheter börjat kunna överbryggas<br />
till förmån för samförståndslösningar byggda på överenskommelser</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1984/85:3113</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>och avtal. Tillståndsfrågorna entreprenadföretagen sinsemellan utgör inte<br />
längre något hinder för att trafik som beslutats i länens trafikförsörjningsplaner<br />
också blir utförd. Lagändringsförslaget med dess vittgående konsekvenser<br />
för de sedan länge etablerade linjetrafikföretagen raserar de senaste<br />
årens mödosamma uppbyggnadsarbete, och förslaget kan leda tili att starkt<br />
splittra intressena och skapa nya motsättningar till men för den resande<br />
allmänheten.</p>
<p>Offerter måste ge småföretag en chans</p>
<p>Näringsfrihetsombudsmannen har i sitt remissyttrande också tagit upp<br />
nödvändigheten av att länshuvudmännens offerter utformas så att de mindre<br />
företagen får en reell chans att lämna anbud. Utformas offerterna som<br />
klumpofferter på ett antal olika linjesträckor så är det självklart endast större<br />
bussbolag som har någon möjlighet att lämna anbud.</p>
<p>Inlösensreglerna kan leda till rättsförluster</p>
<p>Lagrådet har för sin del pekat på risken med propositionens inlösensregler.<br />
Lagrådet påpekar att en koncessionsinnehavare för att undvika risk för<br />
rättsförluster måste göra ansökan om inlösen före den 1 juli 1988 så snart han<br />
inte har fullgoda garantier för att han i egenskap av entreprenör åt<br />
trafikhuvudmännen får full användning för sina rörelsetillgångar. Även om<br />
entreprenören har goda skäl att tro att han skall få till stånd ett avtal med<br />
huvudmannen måste han göra ansökan om inlösen, om sådana garantier inte<br />
föreligger. Om en enskild trafikföretagare skulle ha missbedömt sina utsikter<br />
att få till stånd ett entreprenadavtal med huvudmannen och till följd härav<br />
underlåter att i tid göra ansökan om inlösen kan han drabbas av allvarliga<br />
rättsförluster. Dessa farhågor som lagrådet framfört har helt nonchalerats av<br />
departementschefen i propositionen.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:12px;">att riksdagen beslutar avslå proposition 1984/85:168.</p>
<p>Stockholm den 15 april 1985<br />
RUNE TORWALD (c)</p>
<p>GÖSTA ANDERSSON (c) BERTIL JONASSON (c)</p>
<p>ANNA WOHLIN-ANDERSSON (c) ANDERS SVÄRD (c)</p>
<p>BENGT KINDBOM (c)</p>
</div>
</div>
</div>
0RUNE TORWALDc1undertecknare0GÖSTA ANDERSSONc2undertecknare0BERTIL JONASSONc3undertecknare0ANNA WOHLIN-ANDERSSONc4undertecknare0ANDERS SVÄRDc5undertecknare0BENGT KINDBOMc6undertecknareG8023113Rune Torwald m. fl.mot_198485__3113.pdf95685pdfRätt att driva lokal och regional kollektivtrafik på väg (prop.https://data.riksdagen.se/fil/45FC793D-A602-4D0E-8682-89B24AB1BC78