3074945G80231061984/853106motmotMotion 1984/85:3106 Ivar FranzénMotionMotion310601985-04-15 00:00:002014-10-13 16:23:522014-10-13 00:00:00Livsmedelspolitiken (prop. 1984/85:166)Ivar Franzénhtmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G8023106/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G8023106https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8023106
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">Motion</p>
<p style="margin-left:3px;">1984/85:3106</p>
<p style="margin-left:3px;">Ivar Franzén</p>
<p style="margin-left:3px;">Livsmedelspolitiken (prop. 1984/85:166)</p>
<p style="margin-left:3px;">I proposition 1984/85:166 aviseras en översyn av konsumentdelegationens<br />
sammansättning och arbetsformer. I sin motivering säger jordbruksministern<br />
att konsumentdelegationen sedan 1970-talets början ”i praktiken varit en<br />
med lantbrukarnas förhandlingsdelegation likvärdig överläggande part”.<br />
Det finns enligt jordbruksministern skäl ”att ytterligare understryka<br />
delegationens roll som företrädare för konsumentintressena”. Dessa uttalanden<br />
synes överensstämma med vad livsmedelskommittén framhöll i sitt<br />
huvudbetänkande på denna punkt, nämligen att konsumentdelegationen bör<br />
ges ”sådana resurser att den kan fylla sin roll som en med lantbrukarnas<br />
förhandlingsdelegation jämställd part”. Instruktionen för jordbruksnämnden<br />
bör enligt LMK ändras ”så att den bättre avspeglar rådande praxis<br />
beträffande delegationens roll vid överläggningarna”.</p>
<p style="margin-left:3px;">Det är givetvis angeläget att viktiga konsumentsynpunkter kan komma till<br />
uttryck och få inflytande vid utformningen av jordbruksprisregleringen och<br />
jordbrukspolitiken i övrigt. Då vi som konsumenter inte har någon<br />
omfattande och representativ intresseorganisation är det naturligt att<br />
regeringen utser en ”konsumentdelegation” med uppgift att bistå med råd<br />
och upplysningar. Nuvarande ordning har, såsom LMK också intygat,<br />
fungerat i stort sett tillfredsställande. Konsumentdelegationen har varit av<br />
stor betydelse för utformningen av jordbruksprisregleringen. Väsentligt är<br />
härvid att delegationen samtidigt kunnat verka som kanal för synpunkter<br />
från livsmedelshandeln och livsmedelsindustrin.</p>
<p style="margin-left:3px;">När beslutet om konsumentdelegationen fattades 1962 var det enighet om<br />
att delegationen inte skulle kunna uppträda som förhandlingspart gentemot<br />
jordbrukets förhandlingsdelegation. Detta var en självklar utgångspunkt till<br />
följd av att staten måste vara jordbrukets motpart.</p>
<p style="margin-left:3px;">Nu synes emellertid enligt propositionen och LMK en huvudavsikt vara att<br />
konsumentdelegationen skall förlänas en roll som självständig förhandlingspart<br />
gentemot jordbruket. Som skäl anförs att konsumentdelegationen i<br />
praktiken redan varit ”en med lantbrukarnas förhandlingsdelegation likvärdig<br />
överläggande part”.</p>
<p style="margin-left:3px;">Det är naturligt och viktigt att konsumentdelegationen och lantbrukets<br />
förhandlingsdelegation kunnat hålla direkta kontakter och dialoger med<br />
varandra. Men det skall observeras att konsumentdelegationen inte lagt fram<br />
egna, självständiga förslag. Den har varit ett statligt rådgivande organ, inte<br />
en självständig förhandlingspart.</p>
<p style="margin-left:3px;">Man kan naturligtvis tala om ett partsförhållande mellan jordbruket och</p>
<p style="margin-left:3px;">1 Riksdagen 1984/85. 3 sami. Nr 3106-3111</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p style="text-align:right;">Mot. 1984/85</p>
<p style="text-align:right;">3106-3111</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1984/85:3106</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>2</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>konsumenterna. Men detsamma gäller i fråga om andra varu- och<br />
tjänsteområden. Man kan inte tänka sig att ett system över hela fältet med<br />
prisavtal mellan producenter och konsumenter skulle kunna förenas med det<br />
demokratiska statsskick vi slår vakt om. Det är inte en riktig tanke att<br />
motparten till jordbruket i överläggningarna skulle vara ett konsumentorgan.<br />
Däremot är det givetvis synnerligen viktigt att konsumentsynpunkter<br />
och konsumentinflytande kan komma till sin rätt vid överläggningarna.</p>
<p>Jordbrukets gränsskydd och prisreglering är huvuddelar av en statlig<br />
jordbrukspolitik. Utformningen kan då givetvis inte avgöras genom ett avtal<br />
mellan jordbruket och konsumenterna. De två parterna vid överläggningarna<br />
måste självklart vara jordbruket och staten. Regeringen har att bestämma<br />
om statens förhandlingsorgan. Men rimligtvis kan regeringen inte konstituera<br />
något partsorgan för t. ex. konsumenterna såsom statens representant i<br />
förhandlingar med annan befolkningsgrupp. På den statliga förhandlingsparten<br />
måste det kravet ställas att den likvärdigt representerar skilda intressen,<br />
dvs. statens allmänna intresse. Från principiella och konstitutionella<br />
utgångspunkter är det alltså orimligt att ge t. ex. konsumentdelegationen<br />
självständig förhandlingsrätt gentemot jordbruket.</p>
<p>Med detta avser vi inte att förringa angelägenheten av att synpunkter från<br />
olika konsument- och förbrukargrupper kan komma fram till inflytande vid<br />
utformningen av jordbruksprisregleringen och jordbrukspolitiken. En översyn<br />
kan tjäna t. ex. konsumentdelegationens möjligheter att effektivt verka<br />
som rådgivande organ.</p>
<p>Med hänvisning till ovanstående hemställs</p>
<p style="margin-left:57px;">att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br />
vad som anförts om konsumentdelegationens roll som rådgivande<br />
organ.</p>
<p>Stockholm den 15 april 1985</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>IVAR FRANZÉN (c)</p>
</div>
</div>
</div>
0IVAR FRANZÉNc1undertecknareG8023106Ivar Franzénmot_198485__3106.pdf78681pdfLivsmedelspolitiken (prop. 1984/85:166)https://data.riksdagen.se/fil/82DD8CF6-A6CE-4C40-898C-E8EA805BDB5F