<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3074942</hangar_id>
 <dok_id>G8023103</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>3103</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:3103 Mona Saint Cyr</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>3103</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-04-15 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-13 16:23:50</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-13 00:00:00</publicerad>
 <titel>Livsmedelspolitiken (prop. 1984/85:166)</titel>
 <subtitel>Mona Saint Cyr</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G8023103/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G8023103</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8023103</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;br /&gt; 
1984/85:3103&lt;br /&gt; 
Mona Saint Cyr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelspolitiken (prop. 1984/85:166)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meritvärdering av utbildning i kost- och näringskunskap m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parallellt med propositionen om livsmedelspolitiken startas en stor&lt;br /&gt; 
kampanj på temat Ät, drick och var glad. Bakom kampanjen står praktiskt&lt;br /&gt; 
taget hela den svenska livsmedelsindustrin. Många tecken tyder på ett&lt;br /&gt; 
sjunkande intresse för mat i samhället. I det omstrukturerade svenska&lt;br /&gt; 
samhället har måltidens betydelse kommit i skymundan. SIFO som undersökt&lt;br /&gt;
svenska folkets matvanor och attityder till mat talar om en ökad&lt;br /&gt; 
”frukostisering” av våra matvanor. Detta innebär att folk i ökad utsträckning&lt;br /&gt; 
äter även middagen på samma sätt som man sedan lång tid ätit frukost. Man&lt;br /&gt; 
sitter inte längre gemensamt vid bordet. Var och en i familjen äter på sin tid&lt;br /&gt; 
och mat tas fram av den ätande direkt ur kylskåpet. Var fjärde svensk har&lt;br /&gt; 
detta matmönster, som betecknas som ”frukostisering”. De svenskar som&lt;br /&gt; 
håller samman och äter middag i hemmet med familjen kallas familjemåltidare&lt;br /&gt;
och utgör endast 15 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 166 framhålls kostens stora betydelse för folkhälsan. Den&lt;br /&gt; 
konstaterar också att en viktig förutsättning för ändring av otillfredsställande&lt;br /&gt; 
kostvanor är att konsumenterna har tillräckliga kunskaper på kostområdet.&lt;br /&gt; 
De måste också ha förmåga att omsätta sitt vetande i praktisk handling när&lt;br /&gt; 
det gäller att sätta samman sin kost på ett ur näringssynpunkt riktigt sätt.&lt;br /&gt; 
Trots dessa konstateranden i propositionen förekommer inte ämnet kostkunskap&lt;br /&gt;
inom någon vårdutbildning i vårt land, vare sig på högskolan eller i&lt;br /&gt; 
gymnasieskolan. En utredning visar, hur man i Kronobergs län saknade ett&lt;br /&gt; 
tusental utbildade arbetstagare inom sektorn ”husligt arbete” i en kommun.&lt;br /&gt; 
Samtidigt redovisas hur elever från konsumtionslinjen hade svårt att få&lt;br /&gt; 
arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av allt att döma är kunskaper om utbildning i hushållning mycket&lt;br /&gt; 
bristfälliga i vårt land. Många politiker på alla nivåer vet över huvud taget&lt;br /&gt; 
inte vilka utbildningar som finns eller vilken omfattning dessa utbildningar&lt;br /&gt; 
har och ej heller vilket innehåll de har. Därmed saknar de också kunskaper&lt;br /&gt; 
om hur man skall använda dem som är utbildade. Detta kan vara en av&lt;br /&gt; 
förklaringarna till att flera landsting, som är ansvariga för hälso- och&lt;br /&gt; 
sjukvården i länen, lägger ner sina lanthushållsskolor. På två år har antalet&lt;br /&gt; 
intagningsplatser till vård-, social service- och konsumtionssektorn skurits&lt;br /&gt; 
ned från 24 000 till 18 100 platser. Ungdomar har avråtts ifrån att söka till&lt;br /&gt; 
konsumtionsutbildningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen i samhället tyder i stället på att all utbildning inom&lt;br /&gt; 
hushållning i vid bemärkelse måste bevaras och utvecklas. Det råder en bred&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:3103&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;oro bland ansvariga utbildare inför den pågående utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen talar i propositionen om konsumenternas stora oro beträffande&lt;br /&gt;
livsmedlens kvalitet och framhåller att denna bör tas på allvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har dock föga att komma med för att dämpa denna oro. Den&lt;br /&gt; 
största orsaken till oron torde vara den alltmer ökande okunskapen om&lt;br /&gt; 
kosten, dess sammansättning, produktion och hantering. Bästa botemedlet&lt;br /&gt; 
är ökad kunskap. Ökad kunskap ges genom undervisning av god kvalitet och&lt;br /&gt; 
i tillräcklig omfattning mot bakgrund av de starka omvälvningar som snabbt&lt;br /&gt; 
skett i vårt samhälle, såväl strukturellt som kulturellt. Om inte detta&lt;br /&gt; 
uppmärksammas snart nog och på bred front, blir de konsumenter som&lt;br /&gt; 
regeringen säger sig vilja värna om offer för många gånger opportunistiska&lt;br /&gt; 
opinionsvågor, där sakligheten icke sällan sätts på undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bästa skyddet åt konsumenten och särskilt de unga konsumenterna är&lt;br /&gt; 
gedigna kunskaper, med vilka de själva kan bedöma och fatta egna&lt;br /&gt; 
avgöranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av konsumentens otillräckliga kunskaper om kost och hälsa&lt;br /&gt; 
är det alltså angeläget att man satsar på utbildningen i kost- och hälsofrågor&lt;br /&gt; 
på alla nivåer i ungdomsskolan. De kunskaper eleverna får i grundskolan i&lt;br /&gt; 
dag är otillräckliga för att ge den faktiska färdigheten att välja livsmedel, att&lt;br /&gt; 
sätta samman och att tillaga en riktig kost. Tiden i ämnet hemkunskap är för&lt;br /&gt; 
knapp. Hemkunskap i skolan kommer först i 8:e klass, den ålder då eleverna&lt;br /&gt; 
har mest intresse av kamrater och minst av skola, lärare och föräldrar.&lt;br /&gt; 
Kostkunskap bör förekomma kontinuerligt i hela grundskolan och förmedlas&lt;br /&gt; 
av i ämnet väl utbildade lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Timmarna i hemkunskap är för få. På tre lektioner är det svårt att hinna&lt;br /&gt; 
laga mat och dessutom ha lektioner i näringslära, livsmedelskunskap,&lt;br /&gt; 
ekonomi m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förr tog barnen oftare del av de praktiska matlagningsbestyren i hemmen.&lt;br /&gt; 
I dag, då föräldrarna förvärvsarbetar i så stor utsträckning, finns inte denna&lt;br /&gt; 
möjlighet. Skolan har därför fått huvudansvaret för att ge eleverna dessa&lt;br /&gt; 
praktiska färdigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I gymnasieskolan på konsumtionslinjen och i de konsumentekonomiska&lt;br /&gt; 
specialkurserna med kostinriktning ges gedigna teoretiska och praktiska&lt;br /&gt; 
kunskaper om kost- och hälsofrågor. Denna utbildning ges även på de f. d.&lt;br /&gt; 
lanthushållsskolorna. Internatformen på dessa skolor utnyttjas även för&lt;br /&gt; 
social fostran. De konsumentekonomiska utbildningarna inom gymnasieskolan&lt;br /&gt;
och f. d. lanthushållsskolorna har blivit starkt nedskurna eller rent av&lt;br /&gt; 
nedlagda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostens betydelse för hälsan har mer och mer kunnat vetenskapligt&lt;br /&gt; 
beläggas. Utbudet av produkter är emellertid mycket stort, och allmänheten&lt;br /&gt; 
är förvirrad och har svårt att veta, vad som är bra köp ur näringssynpunkt och&lt;br /&gt; 
ur ekonomisk synpunkt. Utbildning i dessa frågor är därför viktig för såväl&lt;br /&gt; 
journalister, tandläkare, hygienister, fritidsledare, socialsekreterare som för&lt;br /&gt; 
unga föräldrar, dagbarnvårdare, affärsfolk, sjuksköterskor och läkare m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:3103&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;På sociala servicelinjen, som ger utbildning åt vårdbiträden inom den öppna&lt;br /&gt; 
vården, förekommer ännu kost- och konsumentkunskap på timplanen. Aven&lt;br /&gt; 
på denna linje är tiden för knapp för att ge de praktiska färdigheter som krävs&lt;br /&gt; 
för att man skall klara av att sköta inköp av livsmedel, handha annans&lt;br /&gt; 
ekonomi, tillaga och ge råd om näringsriktig kost för konsumenter, som är&lt;br /&gt; 
äldre, sjuka eller har missbruksproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På vårdlinjen saknas ämnet kostkunskap, men det ingår som ett moment i&lt;br /&gt; 
ämnet vårdkunskap. Kostens betydelse för att förebygga sjukdomar och&lt;br /&gt; 
förkorta vårdtider har poängterats alltmer. Utbildningen i kost- och hälsofrågor&lt;br /&gt;
på vårdlinjen behöver ses över. I övrigt saknas utbildning om kost- och&lt;br /&gt; 
hälsofrågor i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De konsumentekonomiska specialkurserna med kostinriktning är en bra&lt;br /&gt; 
grundutbildning för barnskötar-, förskollärar- och vårdutbildningar. De ger&lt;br /&gt; 
kunskaper som är värdefulla i deras yrkesutövning och för vår samhällsekonomi&lt;br /&gt;
. Man bör därför överväga, om inte dessa kurser skall vara behörighetsgivande.&lt;br /&gt;
Under alla omständigheter bör de vara meritgivande för tillträde till&lt;br /&gt; 
utbildning. De elever som gått en teoretisk eller yrkesinriktad studieväg i&lt;br /&gt; 
gymnasieskolan bör även ges möjligheter att gå en konsumentekonomisk&lt;br /&gt; 
utbildning som påbyggnad. Denna utbildning skulle väcka mer intresse och&lt;br /&gt; 
ges ökad status om den meritvärderades vid tillträde till högre utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att man satsar mera och inte mindre på utbildning i&lt;br /&gt; 
hushållning och i kost- och hälsofrågor. Det finns i dag också många vuxna&lt;br /&gt; 
som har behov av utbildning på dessa områden. Viss sådan förekommer, men&lt;br /&gt; 
har ej ansetts tillräckligt arbetsmarknadsinriktad och har därför reducerats.&lt;br /&gt; 
Även för vuxna behövs emellertid en fortlöpande möjlighet till yrkesförkovran&lt;br /&gt;
på dessa ämnesområden. Några ytterligare utredningar torde inte krävas.&lt;br /&gt; 
Däremot måste man i dag nyttja alla möjligheter till utbildning på området.&lt;br /&gt; 
Man kan sålunda slutligen sammanfattningsvis konstatera&lt;br /&gt; 
att behovet av utbildning i kost och näring för olika yrkeskategorier redan&lt;br /&gt; 
kartlagts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att en meritvärdering av de konsumentekonomiska specialkurserna är&lt;br /&gt; 
önskvärd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att alla yrkeskategorier, som förmedlar kostinformation, bör ha adekvat&lt;br /&gt; 
utbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att mer tid behövs för utbildning inom kost och näring på alla nivåer i&lt;br /&gt; 
ungdomsskolan i stället för som nu minskat utbud av kurser,&lt;br /&gt; 
att vuxna som saknar nödvändiga kunskaper för sin yrkesutövning&lt;br /&gt; 
ävenledes bör ges möjlighet till undervisning i kost och näring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att information och utbildning är primära förutsättningar för att kunna&lt;br /&gt; 
åstadkomma förändrade kostvanor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda yrkas&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:32px;text-align:right;"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt; 
anförts om vikten av meritvärdering av de konsumentekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:3103&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;specialkurserna samt om ökad uppmärksamhet åt utbildning i kostoch&lt;br /&gt;
näringskunskap, särskilt i ungdomsskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 15 april 1985&lt;br /&gt; 
MONA SAINT CYR (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;minab/gotab Stockholm 1985 82686&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>MONA SAINT CYR</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G8023103</dok_id>
<subtitel>Mona Saint Cyr</subtitel>
<filnamn>mot_198485__3103.pdf</filnamn>
<filstorlek>101760</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Livsmedelspolitiken (prop. 1984/85:166)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/C13EB8BA-C65E-4AAE-BDE9-65D18A0E7084</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>