<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3074936</hangar_id>
 <dok_id>G8023097</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>3097</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:3097 Bo Arvidson och Sven Eric Lorentzon</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>3097</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-04-15 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-13 16:23:46</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-13 00:00:00</publicerad>
 <titel>Livsmedelspolitiken (prop. 1984/85:166)</titel>
 <subtitel>Bo Arvidson och Sven Eric Lorentzon </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G8023097/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G8023097</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8023097</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1984/85:3097&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Arvidson och Sven Eric Lorentzon&lt;br /&gt; 
Livsmedelspolitiken (prop. 1984/85:166)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition 1984/85:166 sägs: ”Vi bör även i fortsättningen i&lt;br /&gt; 
vårt land ha en fredstida jordbruksproduktion som i stort motsvarar den&lt;br /&gt; 
inhemska konsumtionen.” På de flesta områden är livsmedelsproduktionen i&lt;br /&gt; 
dag större än konsumtionen. Kostnaderna för att avsätta överskotten pressar&lt;br /&gt; 
jordbrukets lönsamhet mycket hårt. Det skapar svåra problem för den&lt;br /&gt; 
enskilde jordbrukaren, och inkomstmålet kan i de flesta fall inte uppnås. Den&lt;br /&gt; 
nuvarande situationen är också till skada för framtidstron i näringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktionsförutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt jordbruk hör till de bästa i världen. Produktionsförutsättningarna&lt;br /&gt; 
är i allmänhet goda. Klimatet ger oss speciella förutsättningar, bl. a. är&lt;br /&gt; 
behovet av kemiska bekämpningsåtgärder mindre än i många andra länder.&lt;br /&gt; 
Kunniga jordbrukare och anställda har lyckats att väl ta till vara de angivna&lt;br /&gt; 
förutsättningarna. Mycket få människor svarar för vårt lands primärproduktion.&lt;br /&gt;
Produktivitetsutvecklingen har varit mycket hög under senare år. I&lt;br /&gt; 
vidareförädling och livsmedelshandel är betydligt fler människor sysselsatta&lt;br /&gt; 
än i jordbruket. Skulle jordbrukarna drastiskt minska produktionen och&lt;br /&gt; 
anpassa den till den inhemska konsumtionen skulle det innebära att många&lt;br /&gt; 
människor snabbt skulle friställas i hela livsmedelskedjan. Förutom problemen&lt;br /&gt;
med sysselsättningen innebär det en kapitalförstöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för överskotten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruket skall enligt propositionen liksom hittills bära kostnaderna för&lt;br /&gt; 
överskotten av animalier. När det gäller spannmålsöverskotten föreslås att&lt;br /&gt; 
samhället bör ta ett delansvar. Det sägs också att: ”Det bör i första hand&lt;br /&gt; 
ankomma på jordbruket att aktivt arbeta för att anpassningsåtgärderna på&lt;br /&gt; 
vegetabilieområdet leder till att samhällets delansvar i finansieringen av&lt;br /&gt; 
överskottsproduktionen kan upphöra.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åkerarealens utnyttjande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åkerarealen är enligt vår uppfattning en värdefull resurs, som vi alla bör&lt;br /&gt; 
vara rädda om. Även om inte hela den nuvarande åkerarealen behövs för den&lt;br /&gt; 
egna konsumtionen i fredstid bör man fortsätta att bruka all åker som är&lt;br /&gt; 
odlingsvärd. Sett i ett globalt perspektiv och på litet längre sikt kan det&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:3097&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;knappast vara försvarbart att plantera skog på åker som går att odla.&lt;br /&gt; 
Utvecklingen inom livsmedelsförsörjningen kan också medföra att jordbruksprodukternas&lt;br /&gt;
relativa prisutveckling långsiktigt förbättras genom ökad&lt;br /&gt; 
efterfrågan på världsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsfördelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o Hur skall då överskottsarealen utnyttjas?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o Hur skall vi få fram de olika alternativ som är nödvändiga?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o På vilka områden kan och bör samhället medverka för att lösa dagens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svårigheter?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o Jordbruksnäringen själv, som har huvudansvaret, vad kan den uträtta?&lt;br /&gt; 
o Näringslivet i övrigt, t. ex. industrin, har den intresse av jordbrukets&lt;br /&gt; 
råvaror till nya produkter?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår uppfattning har samhället ett ansvar och bör på olika sätt&lt;br /&gt; 
medverka till lösningar. Det kan ske genom åtgärder inom jordbruksprisregleringen,&lt;br /&gt;
delansvar för spannmålsöverskottet, satsning på utbildning, forskning&lt;br /&gt;
och rådgivning, ekonomiska stimulanser m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksnäringen som helhet måste ha huvudansvaret för överskottssituationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhället varken kan eller bör styra livsmedelsproduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spannmålsodlingen bör i ökad omfattning inriktas på specialprodukter av&lt;br /&gt; 
hög kvalitet, lämpliga för export, t. ex. maltkorn, grynhavre och vete med&lt;br /&gt; 
hög proteinhalt. Prissättningen bör stimulera kvalitetsproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller proteinfoder säger jordbruksministern i propositionen att&lt;br /&gt; 
produktionen av detta foder bör öka. ”Frågan bör därför ägnas större&lt;br /&gt; 
uppmärksamhet inom ramen för jordbruksprisregleringen och i rådgivningen&lt;br /&gt;
till jordbruket.” Vi anser att man också bör inrikta utvecklingen av nya&lt;br /&gt; 
sorter mot större odlingssäkerhet. Inom växtförädlingen måste proteingrödorna&lt;br /&gt;
prioriteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En intressant försöksverksamhet med odling av energigrödor på jordbruksmark&lt;br /&gt;
bedrivs i samarbete mellan hushållningssällskapen i Malmöhus,&lt;br /&gt; 
Hallands och Östergötlands län, Sockerbolaget-Hilleshög och Supra. Den nu&lt;br /&gt; 
avslutade försöksperioden på tre år har bekostats av Nämnden för energiproduktionsforskning.&lt;br /&gt;
Genom ekonomiskt stöd från statens energiverk kan&lt;br /&gt; 
försöksverksamheten fortsätta ytterligare tre år. Projektet Energiskog vid&lt;br /&gt; 
lantbruksuniversitetet har startat en kortare kurs i energiskogsodling för i&lt;br /&gt; 
första hand odlare. Detta är exempel på två positiva initiativ att arbeta vidare&lt;br /&gt; 
med. I Lidköping har jordbruksnäringen tillsammans med Alfa Laval startat&lt;br /&gt; 
en försöksanläggning för etanolproduktion med vete som råvara. För att&lt;br /&gt; 
närmare studera förutsättningarna för såväl etanolproduktion som för odling&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:3097&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;av energigrödor har regeringen tillsatt en utredning. Det är enligt vår&lt;br /&gt; 
uppfattning angeläget att forsknings- och försöksverksamheten inom detta&lt;br /&gt; 
område kan fortsätta och bilda underlag till ett framtida beslut. Beredskapsoch&lt;br /&gt;
miljöaspekterna bör beaktas i utredningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsforskningen har stor betydelse för utvecklingen inom livsmedelssektorn.&lt;br /&gt;
Det kan gälla livsmedlens kvalitet och framtagning av nya&lt;br /&gt; 
produkter som därmed kan påverka avsättningsmöjligheterna såväl inom&lt;br /&gt; 
som utom landet. Det samarbete som äger rum inom detta område mellan&lt;br /&gt; 
Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala och Alnarp, universiteten och&lt;br /&gt; 
sjukhusen i Uppsala och Lund samt olika företag inom livsmedels- och&lt;br /&gt; 
läkemedelssektorerna är mycket positivt. Olika jordbruksråvaror kan därmed&lt;br /&gt;
finna nya användningsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang vill vi gärna anknyta till de möjligheter som finns på&lt;br /&gt; 
trädgårdssektorns område att utnyttja åkermark för produktion av grönsaker,&lt;br /&gt;
bär och frukt. En ökad konsumtion av inhemska produkter är både&lt;br /&gt; 
önskvärd och nyttig ur hälsosynpunkt. I samarbete med företag inom&lt;br /&gt; 
livsmedelsindustrin finns nu inrättad en adjungerad professur i trädgårdsväxternas&lt;br /&gt;
biokemi och näringsfysiologi vid Alnarp. Samarbete sker här även&lt;br /&gt; 
med forskarbyn Ideon i Lund. Detta är ett bra exempel på hur forskning kan&lt;br /&gt; 
organiseras i samverkan mellan stat och näringsliv. Staten svarar för&lt;br /&gt; 
basresurserna för forskningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslöt nyligen att öka anslaget till livsmedelsforskningen. Inför&lt;br /&gt; 
kommande övervägande är det angeläget att betona livsmedelsforskningens&lt;br /&gt; 
betydelse för utvecklingen inom livsmedelssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt yttrande över livsmedelskommitténs betänkande säger Sveriges&lt;br /&gt; 
lantbruksuniversitet att det är ”sannolikt att jordbrukets råvaror på sikt kan&lt;br /&gt; 
utnyttjas inom energi och industriella områden i en omfattning som&lt;br /&gt; 
väsentligt skulle kunna förbättra avsättningsmöjligheterna. Internationella&lt;br /&gt; 
bedömningar ger vid handen att biomassa genom biotekniska, fytokemiska&lt;br /&gt; 
och biokemiska metoder kan komma att ge framtidsindustrier av betydelse&lt;br /&gt; 
för ekonomisk utveckling och sysselsättning.” Enligt vår uppfattning bör&lt;br /&gt; 
resurserna i jordbruket inte betraktas som ett problem utan som en möjlighet&lt;br /&gt; 
till utveckling. Vi anser det viktigt att de utvecklingsmöjligheter som SLU&lt;br /&gt; 
här pekar på kan utvecklas till konkreta projekt. Det bör ske i samarbete med&lt;br /&gt; 
bl. a. STU och näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enskilde jordbrukarens kunnighet och intresse att vidta förändringar&lt;br /&gt; 
av produktionen måste stimuleras. Det gäller inom såväl animalie- som&lt;br /&gt; 
vegetabilieproduktionen. Inom all utbildning och rådgivning måste man söka&lt;br /&gt; 
nå fram till åtgärder som kan ge lönsammare produktion och livsmedel av&lt;br /&gt; 
hög kvalitet till konsumenterna. Genom en ännu bättre livsmedelskvalitet&lt;br /&gt; 
skapas möjligheter till ökad konsumtion. Då samhället i huvudsak svarar för&lt;br /&gt; 
utbildning och rådgivning måste olika skolor, lantbruksnämnder m.fl.&lt;br /&gt; 
medverka aktivt i påbörjat förändrings- och utvecklingsarbete inom livsmedelsproduktionen.&lt;br /&gt;
Rådgivningsverksamhet rörande prövning av alternativa&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:3097&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;grödor bör stimuleras. Man bör också ägna stor uppmärksamhet åt möjligheterna&lt;br /&gt;
till användning av jordbruksråvaror i industriell produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;Framtidsutsikter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På sikt har svenskt jordbruk goda framtidsutsikter. Det är dock nödvändigt&lt;br /&gt;
att man tar till vara de möjligheter som finns även i dagens svårigheter.&lt;br /&gt; 
Vi har i vår motion velat peka på några områden där vi tror att det finns&lt;br /&gt; 
möjligheter. Lösningen på jordbrukets nuvarande överskottsproblem finns&lt;br /&gt; 
knappast i en enkel och stor produkt, snarare är det de många små som&lt;br /&gt; 
tillsammans kan ge jordbruket bättre lönsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt; 
anförts angående&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;1. spannmålsproduktionens inriktning på högkvalitativa specialprodukter,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;2. utveckling av proteingrödor,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;3. forsknings- och försöksverksamhet kring energigrödor,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;4. livsmedelsforskningens betydelse för kvalitet, utveckling och avsättning,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;5. utnyttjandet av jordbrukets råvaror inom industriella områden,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;6. utbildningens och rådgivningens medverkan för att stimulera&lt;br /&gt; 
kvalitetsproduktion och prövning av alternativa grödor.&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;Stockholm den 15 april 1985&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;BO ARVIDSON (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25"&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;SVEN ERIC LORENTZON (m)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BO ARVIDSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>SVEN ERIC LORENTZON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G8023097</dok_id>
<subtitel>Bo Arvidson och Sven Eric Lorentzon </subtitel>
<filnamn>mot_198485__3097.pdf</filnamn>
<filstorlek>123280</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Livsmedelspolitiken (prop. 1984/85:166)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/1F2FA00C-88BD-4CCC-842B-1A0C85658548</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>