<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3074932</hangar_id>
 <dok_id>G8023093</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>3093</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:3093 Lars Werner m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>3093</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-04-15 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-10-13 16:23:43</systemdatum>
 <publicerad>2014-10-13 00:00:00</publicerad>
 <titel>Livsmedelspolitiken (prop. 1984/85:166)</titel>
 <subtitel>Lars Werner m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G8023093/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G8023093</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8023093</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1984/85:3093&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Werner m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelspolitiken (prop. 1984/85:166)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”1 propositionen läggs fram förslag till riktlinjer för en samlad livsmedelspolitik.&lt;br /&gt;
Dessa grundar sig på förslag som avgetts av 1983 års livsmedelskommitté.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så inleds regeringsförslaget om livsmedelspolitiken. Vi har i likhet med&lt;br /&gt; 
flera remissinstanser svårt att dra denna slutsats. Tvärtom är det mer i&lt;br /&gt; 
överensstämmelse med verkligheten när en del remissvar hävdar att livsmedelskommitténs&lt;br /&gt;
förslag icke kan ligga till grund för beslut i riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det nu har funnits en vilja till ett samlat grepp om livsmedelspolitiken&lt;br /&gt; 
så har ändå resultatet blivit en fixering vid överskottet i jordbruksproduktionen&lt;br /&gt;
och att detta skall opereras bort genom en utslagning av bönder. Detta&lt;br /&gt; 
sker genom att marknadskrafterna släpps loss i jordbruket och att staten på&lt;br /&gt; 
sikt avhänder sig ansvaret för den naturresurs som jordbruket utgör. Inga&lt;br /&gt; 
förslag läggs heller fram om hur matpriserna skall hållas nere eller hur&lt;br /&gt; 
kvaliteten på maten kan förbättras. Därför är livsmedelskommitténs betänkande&lt;br /&gt;
och den nu framlagda propositionen en besvikelse för såväl näringen&lt;br /&gt; 
som för konsumenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens överskott i jordbruket är främst ett resultat av världens högsta&lt;br /&gt; 
matskatt, stora mängder insatsvaror såsom handelsgödsel, bekämpningsmedel,&lt;br /&gt;
importerade fodermedel etc. Det senare har sina särskilda problem.&lt;br /&gt; 
Läckage av främst kväve och fosfor från åkermark förstör grundvatten och&lt;br /&gt; 
vattendrag. Kemiska medel och metoder kan heller inte vara till fördel för&lt;br /&gt; 
mark, miljö och mat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill därför förorda en övergång till jordbruks- och livsmedelsproduktion&lt;br /&gt; 
i ekonomisk, biologisk och regional balans, där en allt större inriktning på&lt;br /&gt; 
förbättrad matkvalitet förverkligas. Det finns knappast något bättre tillfälle&lt;br /&gt; 
än när man har ett tryckande överskott. Staten bör också ha huvudansvaret&lt;br /&gt; 
för denna omläggning då den är att betrakta som en samhällsangelägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande föreslår vi riktlinjer och åtgärder för en sådan omläggning&lt;br /&gt; 
vilken efter exempelvis en femårsperiod bör utvärderas, då även framtidsbedömningar&lt;br /&gt;
görs av vad en ny mjuk teknologi, biologiska och ekologiska&lt;br /&gt; 
metoder och balanserade odlingssystem kan väntas innebära för produktionen&lt;br /&gt;
av jordbruksråvaror och livsmedel på sikt. Det finns flera skäl för de&lt;br /&gt; 
åtgärder vi föreslår. Bl. a. vill vi nämna att av beredskaps- och regionalpolitiska&lt;br /&gt;
skäl är det viktigt att produktionen av jordbruksråvaror och livsmedel&lt;br /&gt; 
inte bedrivs geografiskt koncentrerat. Vidare är det inte heller vettigt att slå&lt;br /&gt; 
ut sysselsatta i jordbruk och livsmedelsindustri genom en felaktig neddragning&lt;br /&gt;
av produktionen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:3093&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Vår utgångspunkt är att dagens jordbruksareal även fortsättningsvis skall&lt;br /&gt; 
brukas. Åtgärder måste vidtas för att så långt möjligt stoppa kväve- och&lt;br /&gt; 
fosforläckaget, minimering av skadliga kemiska medel och tillsatser i både&lt;br /&gt; 
jordbruks- och livsmedelsproduktionen, ökad inhemsk proteinodling och&lt;br /&gt; 
satsning på energigrödor, t. ex. för utvinning av etanol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Världens högsta matskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har världens högsta matskatt. Momsen uppgår i dag till 23,46 %.&lt;br /&gt; 
Detta tillsammans med en reallönesänkning för de stora grupperna löntagare&lt;br /&gt; 
har lett till att de flesta tvingats att dra in på utläggen för mat. Maten är en av&lt;br /&gt; 
de få dagliga kostnaderna som konsumenterna direkt kan reglera. Uträkningar&lt;br /&gt;
i LMK:s utredning visar att livsmedelskonsumtionen sjunkit nästan&lt;br /&gt; 
exakt lika mycket som hyrorna ökat, nämligen med drygt 4 %. Den höga&lt;br /&gt; 
matskatten torde därför vara den avgörande orsaken till dagens animalieöverskott.&lt;br /&gt;
En stegvis avtrappning av den höga matskatten skulle därför vara&lt;br /&gt; 
ett verkningsfullt medel för att eliminera överskottet och därmed rädda&lt;br /&gt; 
sysselsättning för jordbrukare och livsmedelsarbetare m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Matmomsen slår hårdast mot konsumenter med lägre löner eftersom de&lt;br /&gt; 
måste använda en större andel av sina inkomster till mat. Att beskatta maten&lt;br /&gt; 
hårt och andra källor lågt är också fördelningspolitiskt mycket orättvist. Att&lt;br /&gt; 
köpa en limpa kostar 23,46 % i moms. Att köpa en aktie kostar 1 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att livsmedelssubventionerna trappas upp för att på sikt&lt;br /&gt; 
innebära att maten ej beskattas. Vårt förslag är att livsmedelssubventionerna&lt;br /&gt; 
höjs med ett i förhållande till regeringens förslag 3 000 000 000 kr. förhöjt&lt;br /&gt; 
belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsberedskap och produktionsmål för jordbruket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen sägs att försörjningen med livsmedel även i fortsättningen i&lt;br /&gt; 
enlighet med 1982 års försvarsbeslut bör inriktas på att ge hög säkerhet även&lt;br /&gt; 
vid långvariga kriser. Enligt LMK bör antalet kor efter omställning uppgå till&lt;br /&gt; 
600 000 för att den mjölkproduktion som behövs för kriskosten skall kunna&lt;br /&gt; 
uppnås. Kommitténs expertgrupp för sårbarhetsfrågor har beräknat att&lt;br /&gt; 
koantalet i fred på längre sikt inte bör understiga 550 000 för att det i en kris&lt;br /&gt; 
skall vara möjligt att öka antalet till 600 000. Vi anser, i likhet med bl. a.&lt;br /&gt; 
ÖEF, det önskvärt med ett större fredstida koantal än 550 000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt när det gäller produktionsmålet för olika jordbruksprodukter vill&lt;br /&gt; 
vi åter hänvisa till vad vi tidigare anfört om världens högsta matskatt. Enligt&lt;br /&gt; 
vår mening hamnar man fel när man utgår från en sjunkande konsumtion när&lt;br /&gt; 
man skall mäta den produktion som motsvarar konsumtionen. Om den&lt;br /&gt; 
orättvisa matskatten tas bort kommer självfallet konsumtionen att öka. Det&lt;br /&gt; 
motsatta kommer att ske om inget görs åt den höga matskatten, eftersom&lt;br /&gt; 
matskatten läggs ovanpå alla andra prishöjningar.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:3093&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Flera remissinstanser, bl. a. ÖB, ÖEF och vissa länsstyrelser, tar också&lt;br /&gt; 
upp behovet av regional balans i livsmedelsproduktionen. Vi delar deras&lt;br /&gt; 
uppfattning av flera skäl. För det första är detta nödvändigt av beredskapsskäl,&lt;br /&gt;
men också en fråga om livsmedlens kvalitet. Vi föreslår därför att&lt;br /&gt; 
regeringen omgående utreder frågan om en mer regional spridning av&lt;br /&gt; 
livsmedelsproduktionen samt med det snaraste återkommer till riksdagen&lt;br /&gt; 
med förslag. Härvid bör särskilt beaktas de norra delarna av vårt land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spannmålsodlingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi delar propositionens förslag att produktionen på överskottsarealen&lt;br /&gt; 
skall utgöras av spannmål och att samhället bör ta ett delansvar för&lt;br /&gt; 
överskottsarealens kostnader. Vi anser däremot att andelen för samhället&lt;br /&gt; 
bör vara 60 % medan näringen svarar för 40 %. Eftersom jordbruket självt&lt;br /&gt; 
skall svara för överskotten av animalier bör statens ansvar för spannmålen&lt;br /&gt; 
avse den beräknade normskörden vid faktiska arealer och vid anpassad&lt;br /&gt; 
animalieproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi motsätter oss att finansiering av samhällets kostnader skall ske inom&lt;br /&gt; 
jordbrukssektorns ram. Det skulle innebära ytterligare prishöjningar med&lt;br /&gt; 
därtill påhängd matskatt. Ur fördelningspolitisk synpunkt är det bättre att&lt;br /&gt; 
samhällets kostnader tas över budget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentmål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt propositionen innebär konsumentmålet att konsumenterna skall få&lt;br /&gt; 
tillgång till livsmedel av god kvalitet och till rimliga priser. Departementschefen&lt;br /&gt;
anför vidare att ”Alla möjligheter måste naturligtvis tas till vara för att på&lt;br /&gt; 
olika sätt tillgodose konsumenternas berättigade intresse av att livsmedelspriserna&lt;br /&gt;
hålls på en rimlig nivå.” Efter denna deklaration letar man förgäves&lt;br /&gt; 
efter några konkreta förslag. En sådan möjlighet, och som vi föreslår, är att&lt;br /&gt; 
ta bort den höga matskatten. En annan, som vi också föreslår, är att&lt;br /&gt; 
samhällets kostnader för överskottsarealen tas över budget och inte på&lt;br /&gt; 
matpriserna. Vi kan inte ta nu citerade uttalanden på allvar, eftersom man i&lt;br /&gt; 
propositionen inte med ett ord berör den höga matskatt som dels fördyrar&lt;br /&gt; 
livsmedlen, dels är den avgörande orsaken till överskottsproblemet. Vi vill&lt;br /&gt; 
åter hänvisa i detta sammanhang till vårt förslag om högre matsubventioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstfördelning inom jordbruket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementschefen aviserar en skyndsam översyn i syfte att föreslå&lt;br /&gt; 
åtgärder för vissa nyetablerade och högt skuldsatta jordbrukare. Vi välkomnar&lt;br /&gt;
detta, men motsätter oss att räntestödet som infördes 1980 skall&lt;br /&gt; 
avvecklas. Detta stöd bör vara kvar i väntan på den översyn som skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:3093&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Miljö- och resursmå)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen anförs att miljö- och resursmål beaktas inom ramen för&lt;br /&gt; 
jordbruks- och livsmedelspolitiken. Jordbruket skall i möjlig utsträckning&lt;br /&gt; 
använda miljövänliga odlingsmetoder som också bidrar till en god hushållning&lt;br /&gt;
med mark, vatten och växtnäring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har inget att erinra mot detta. Men om målet är att minimera&lt;br /&gt; 
användandet av kemiska medel i jordbruket samt att minska olika läckage&lt;br /&gt; 
från jordbruksmarken, då måste ytterligare åtgärder till. Visserligen skall en&lt;br /&gt; 
satsning nu ske på forskning om alternativa odlingsmetoder, men resultat av&lt;br /&gt; 
denna satsning ligger långt fram i tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser därför att frågan om en minskning av användandet av kemiska&lt;br /&gt; 
medel och konstgödsel måste studeras närmare. I en sådan studie måste alla&lt;br /&gt; 
aspekter vägas in och så långt möjligt olika handlingsvägar preciseras för att&lt;br /&gt; 
uppnå högt ställda miljö- och resursmål. Det bör ankomma på regeringen att&lt;br /&gt; 
en sådan studie genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringsförbudet inom animalieproduktionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringsförbudet inom animalieproduktionen föreslås förlängas ett år.&lt;br /&gt; 
Vi vill föreslå att begränsningen i tiden utgår och att utskottet företar den&lt;br /&gt; 
ändring i lagtexten som erfordras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Differentierade avgifter och pristillägg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att de differentierade avgifterna och pristilläggen&lt;br /&gt; 
inom ägg- resp. slaktsvinsproduktionen avskaffas. Vi motsätter oss detta.&lt;br /&gt; 
Det är möjligt att avgifterna inte haft någon effekt när det gällt att begränsa&lt;br /&gt; 
stordrift, men dessa avgifter har stor betydelse när det gäller inkomstfördelning&lt;br /&gt;
och medel till regleringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man ser till fläskproduktionen innebär nuvarande avgifter att en&lt;br /&gt; 
årsleverans av 1 500 svin får ett tillskott av 3 120 kr., medan en leverans av&lt;br /&gt; 
15 000 fått en avgift på 93 800 kr. Nu har den senares kostnad i viss&lt;br /&gt; 
utsträckning mildrats genom de rabatter som slakterierna har lämnat till de&lt;br /&gt; 
stora jordbruksföretagen. Detta oaktat skulle ett borttagande av dessa&lt;br /&gt; 
avgifter ha en mycket negativ effekt ur flera aspekter. De stora företagen&lt;br /&gt; 
skulle få mycket stora inkomstförstärkningar och därmed gynnas en stordrift&lt;br /&gt; 
på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill därför föreslå att nuvarande avgifter på äggproduktion bibehålls på&lt;br /&gt; 
nuvarande nivå och att avgifterna på fläskproduktionen fördubblas.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:3093&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Industri- och handelsleden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om industri- och handelsleden har vi i en motion under allmänna&lt;br /&gt; 
motionstiden i år berört denna del i livsmedelspolitiken. Vi vill därför&lt;br /&gt; 
hänvisa till denna motion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentinflytande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under detta avsnitt i propositionen anför departementschefen bl. a.&lt;br /&gt; 
följande: ”Möjlighet till konsumentinflytande i livsmedelskedjans senare&lt;br /&gt; 
led, dvs. inom industri och handel, är naturligtvis också av stor vikt. Att finna&lt;br /&gt; 
former för ett sådant inflytande är angeläget. Konsumentinflytandet på dessa&lt;br /&gt; 
områden kan säkerligen förstärkas genom förbättrad konsumentinformation.”&lt;br /&gt;
Den slutsats som jordbruksministern drar är milt sagt häpnadsväckande,&lt;br /&gt;
inflytandet skall ske genom bättre information!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur skulle det te sig om samma grad av inflytande skulle gälla för&lt;br /&gt; 
jordbruksledet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även här vill vi hänvisa till motionen från allmänna motionstiden, där vi&lt;br /&gt; 
förordar inrättandet av konsumentdelegationer inom SPK, statens pris- och&lt;br /&gt; 
kartellnämnd, och att använda priskontroll, övervakning och prisstopp i&lt;br /&gt; 
högre utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har föreslagit en uppräkning av matsubventionerna med 3 miljarder&lt;br /&gt; 
kronor samt att samhällets kostnad för överskottet skall tas över budget.&lt;br /&gt; 
Vidare kommer vi i en särskild motion om Norrlandsjordbruket att föreslå&lt;br /&gt; 
förstärkta resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälet till detta vårt ställningstagande grundar sig på att vi vill hålla&lt;br /&gt; 
matpriserna nere och att detta skall ske på ett fördelningspolitiskt rättvist&lt;br /&gt; 
sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att de av oss föreslagna utgifterna skall betalas genom skärpt skatt&lt;br /&gt; 
på stora förmögenheter och bolagsvinster samt höjd oms på aktiehandeln.&lt;br /&gt; 
Vidare bör en skatteskärpning ske på inkomster över 150 000 kr. för att&lt;br /&gt; 
eliminera den inkomstförstärkning som sänkta matpriser ger i dessa inkomstlägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör därför till riksdagen lägga förslag om finansiering i&lt;br /&gt; 
enlighet med vad vi här har anfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I LMK:s betänkande sägs bl. a. följande: ”Den samhällsekonomiska&lt;br /&gt; 
kostnaden för den beräknade överskottsarealen är som kommittén angett&lt;br /&gt; 
relativt begränsad. Samtidigt medför överskottsarealen icke obetydliga&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:3093&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;fördelar för samhället i form av ett öppet odlingslandskap och förbättrad&lt;br /&gt; 
livsmedelsberedskap samt från sysselsättnings- och regionalpolitisk synpunkt.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyvärr har dessa tänkvärda ord inte satt några spår varken i de förslag som&lt;br /&gt; 
LMK lagt eller i den nu aktuella propositionen. Nästan panikartat föreslås nu&lt;br /&gt; 
åtgärder för att eliminera överskottet utan att närmare studera hur vi hamnat&lt;br /&gt; 
i denna situation och hur vi på, för hela samhället, bästa sätt skall ta oss ur&lt;br /&gt; 
den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att Sverige skall ha en rationell och effektiv produktion av&lt;br /&gt; 
jordbruksråvaror och livsmedel. Livsmedlen skall vara av hög kvalitet och&lt;br /&gt; 
inte tvinga av konsumenterna överpriser för maten. Vi tror inte att&lt;br /&gt; 
regeringen har anvisat den rätta vägen till detta mål, därför har vi, utan att&lt;br /&gt; 
granska varje ord i propositionen, anvisat en annan väg i denna motion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till ovanstående och med anledning av proposition&lt;br /&gt; 
1984/85:166 föreslås&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;1.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om uppräkning av matsubventionerna,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om livsmedelsberedskap och produktionsmål för&lt;br /&gt; 
jordbruket,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om spannmålsodlingen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om inkomstfördelning inom jordbruket,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om miljö och resursmål,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om investeringsförbudet inom animalieproduktionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om differentierade avgifter och pristillägg,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om finansiering av de föreslagna åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Stockholm den 15 april 1985&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;LARS WERNER (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;BERTIL MÅBRINK (vpk)&lt;br /&gt; 
C.-H. HERMANSSON (vpk)&lt;br /&gt; 
JÖRN SVENSSON (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p&gt;NILS BERNDTSON (vpk)&lt;br /&gt; 
EVA HJELMSTRÖM (vpk)&lt;br /&gt; 
JOHN ANDERSSON (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;PAUL LESTANDER (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_37" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_30" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARS WERNER</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BERTIL MÅBRINK</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>C.-H. HERMANSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>JÖRN SVENSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NILS BERNDTSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>EVA HJELMSTRÖM</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>JOHN ANDERSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>PAUL LESTANDER</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G8023093</dok_id>
<subtitel>Lars Werner m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198485__3093.pdf</filnamn>
<filstorlek>171592</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Livsmedelspolitiken (prop. 1984/85:166)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/3E4A56AC-9F93-485F-9BB0-3304971E27B3</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>