3074901G80230621984/853062motmotMotion 1984/85:3062 Börje Hörnlund och Karin IsraelssonMotionMotion306201984-01-01 00:00:002014-10-13 16:23:212014-10-13 00:00:00Kemikaliekontroll (prop. 1984/85:118)Börje Hörnlund och Karin Israelsson htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G8023062/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G8023062https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8023062
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_42"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Motion</p>
<p>1984/85:3062</p>
<p>Börje Hörnlund och Karin Israelsson<br />
Kemikaliekontroll (prop. 1984/85:118)</p>
<p>Regeringens proposition 1984/85:118 om kemikaliekontroll är så allmänt<br />
hållen att den i praktiken inte innebär några förbättringar inom miljöområdet.</p>
<p>Under det kommande decenniet kommer en allt större uppmärksamhet att<br />
ägnas åt kemikalieproblemen. 1970-talets intresse för naturmiljön kommer<br />
under 1980- och 1990-talen att utvecklas till ett motsvarande intresse för<br />
”kemikaliesamhällets” problem.</p>
<p>Några omständigheter kommer att medverka till detta. Ny teknik ger<br />
möjlighet till förfinade analyser. Ämnen, som hittills inte kunnat identifieras<br />
annat än i relativt höga koncentrationer, kommer med nya analysmetoder att<br />
kunna ”avslöjas” även om dosen är mycket låg. Ett exempel på detta är att<br />
det nu - med förfinade analysmetoder - är möjligt att identifiera mycket låga<br />
halter av det cancerframkallande ämnet dioxin i exempelvis rökgaserna från<br />
våra avfallsförbränningsanläggningar.</p>
<p>I takt med att analysmetoderna förbättras kommer behovet av fullständiga<br />
kunskaper om i vilka produkter som olika ämnen finns att växa. En möjlig<br />
framtida utvecklingsväg är att i ökad utsträckning söka undvika användning<br />
av den typ av produkter (eller undvika att vid kemisk tillverkning använda sig<br />
av ämnen) som man vet ger upphov till besvärande avfalls- eller destruktionsproblem.</p>
<p>Den ökande användningen av kemiska ämnen i allmänhet kommer att leda<br />
till betydande ackumuleringsproblem i framtiden - av samma slag som vi nu<br />
möter i dagens försurningsproblem. Bildligt uttryckt är det fråga om en<br />
smygande utveckling, där ”invasionen” är genomförd innan ”fienden” ens<br />
upptäckts.</p>
<p>En av försurningens obehagliga effekter är att försurning kan reaktivera<br />
eller accentuera ”dolda” kemikalieproblem. Utfällning av tungmetaller i<br />
försurningens spår innebär risker för betydande hälso- och miljöproblem,<br />
men denna diskussion befinner sig bara i ett inledande skede. Det finns dock<br />
oroande tecken på att tungmetaller som kvicksilver, aluminium och bly kan<br />
komma att ge upphov till bekymmersamma s. k. sena skador.</p>
<p>Det senaste årets intensiva debatt omkring dioxiner är i första hand<br />
resultatet av att forskare med hög kompetens fått möjlighet att systematiskt<br />
analysera kemikalisamhällets konsekvenser.</p>
<p>Vid Umeå universitet har forskargruppen med professor Christoffer<br />
Rappe i spetsen gjort betydelsefulla insatser. Umeå universitet har genom sin<br />
höga kompetens främst inom kemiområdet men även inom biokemi,</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:3062</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p style="margin-left:6px;">13</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>ekologi, miljö- och yrkesmedicin goda förutsättningar att bidra med<br />
värdefulla forskningsinsatser för att analysera och värdera kemikalieproblemen.<br />
Dock saknas en utomordentligt betydelsefull länk i detta sammanhang:<br />
den toxikologiska kompetensen, såväl vad gäller humantoxikologi som<br />
djurtoxikologi, måste byggas ut vid Umeå universitet.</p>
<p>Genom att komplettera de resurser som i dag finns vid Umeå universitet<br />
med kvalificerad toxikologisk kompetens, skapas förutsättningar för ett<br />
komplett miljöforskningscentrum i Umeå.</p>
<p>Det är angeläget att forskning om kemisamhällets problem bedrivs av<br />
oberoende forskningsinstitutioner. Därför är det av särskild betydelse att<br />
miljöforskningscentrum av detta slag skapas.</p>
<p>Regeringen bör ställa särskilda resurser till förfogande härför samt uppdra<br />
åt UHÄ och Umeå högskolestyrelse att forma ett miljöforskningscentrum.</p>
<p>Vi föreslår därför</p>
<p style="margin-left:60px;">1. att riksdagen beslutar begära att regeringen ger UHÄ och<br />
Umeå universitet i uppdrag att forma ett miljöforskningscentrum<br />
vid Umeå universitet, i enlighet med vad som redovisas i<br />
motionen,</p>
<p style="margin-left:60px;">2. att riksdagen beslutar ställa erforderliga medel till förfogande<br />
så att kvalificerad toxikologisk kompetens kan tillföras Umeå<br />
miljöforskningscentrum.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>BÖRJE HÖRNLUND (c)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p style="margin-left:6px;">KARIN ISRAELSSON (c)</p>
</div>
</div>
</div>
0BÖRJE HÖRNLUNDc1undertecknare0KARIN ISRAELSSONc2undertecknareG8023062Börje Hörnlund och Karin Israelsson mot_198485__3062.pdf67204pdfKemikaliekontroll (prop. 1984/85:118)https://data.riksdagen.se/fil/DB92713C-9974-4C51-BD27-05653989F6FF