3100936G802301984/8530motmotMotion 1984/85:30 Per-Olof Strindberg m. fl.MotionMotion3001984-10-17 00:00:002014-11-04 10:04:052014-11-04 00:00:00Åtalsunderlåtelse (prop. 1984/85:3)Per-Olof Strindberg m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G80230/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G80230https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G80230
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_40"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Motion<br />
1984/85:30</p>
<p>Per-Olof Strindberg m. fl.</p>
<p>Åtalsunderlåtelse (prop. 1984/85:3)</p>
<p>Propositionen innehåller bl. a. förslag om att åklagarna ges ökade möjligheter<br />
att underlåta åtal. Åtalsunderlåtelse skall kunna äga rum vid bötesbrottslighet,<br />
om någon misstänks för flera brott och då villkorlig dom kan<br />
påräknas. Förslaget leder till ökade möjligheter att begränsa förundersökning.</p>
<p>Självfallet måste det vara möjligt att i viss utsträckning kunna underlåta<br />
att väcka åtal, då starka skäl talar härför. Redan gällande rätt gör dock<br />
detta möjligt. Här må hänvisas till 20 kap. 7 § rättegångsbalken.</p>
<p>Propositionen innebär utvidgning av möjligheten att underlåta åtal på ett<br />
sätt som strider mot centrala straffrättsliga principer och som skulle ytterligare<br />
urholka rättssäkerheten i landet. Vi motsätter oss därför förslaget.</p>
<p>Under de senaste decennierna har brottsligheten fortlöpande ökat i<br />
Sverige. 1983 anmäldes 960000 brott, varav 800000 var överträdelse av<br />
brottsbalken. Denna utveckling har lett till en tilltagande oro bland medborgarna.<br />
En av samhällets väsentligaste uppgifter är att skydda människor<br />
från den otrygghet en hög brottslighet typiskt sett medför. Att lagbrytare<br />
grips, åtalas och döms för sina gärningar har en oerhörd betydelse för<br />
att allmänheten skall kunna hysa tilltro till och respekt för samhället och<br />
dess normer.</p>
<p>Genom lagstiftning har ett antal handlingar straffbelagts. Det är då<br />
utomordentligt viktigt att den som överträder gällande regler blir föremål<br />
för reaktion från samhällets sida. Om lagbrott endast möts av passivitet<br />
eller halvhjärtade försök till tillrättaförande av den felande upplöses medborgarnas<br />
förtroende för staten. Var och en kan då konstatera att från det<br />
allmännas sida framförs ett dubbelt budskap. Trots att visst handlande är<br />
straffbelagt vidtas inga åtgärder mot den skyldige. Anser ansvariga beslutsfattare<br />
att upprätthållande av vissa lagar av en eller annan orsak —<br />
exempelvis besparingsskäl — är för dyrt skall dessa lagar enligt vårt förmenande<br />
avskaffas. Att behålla regleringarna men underlåta att inskrida<br />
om de åsidosätts är förkastligt och bör vara ett främmande inslag i en<br />
rättsstat.</p>
<p>Ett särskilt oroväckande tecken i den ökande brottsligheten är att ett så<br />
stort antal brott begås av ungdomar. Detta beror på många olika faktorer.<br />
Vi är dock övertygade om att en grundläggande orsak är att den normbildning<br />
som tidigare ägde rum i familj och skola minskat i omfattning. Detta<br />
har under en följd av år påtalats av moderata samlingspartiet.</p>
<p>Att ånyo skapa en bred uppslutning kring värdet av normer och respekt</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:30</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>13</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>för stiftade lagar tar tid. Ett elementärt krav är dock att inte lagstiftaren<br />
själv, riksdagen, nu fortsätter med en verksamhet som kan betecknas som<br />
normupplösande. Det är nödvändigt att personer som begår brott blir<br />
utsatta för en reaktion från samhällets sida. Att en sådan reaktion är<br />
särskilt betydelsefull då det är fråga om förstagångsbrottslighet eller brott<br />
begångna av ungdomar säger sig självt. Uteblir påföljder eller uppfattas de<br />
som orimligt milda är risken mycket stor att ett första brott följs av flera.<br />
Det är i detta sammanhang förslagen om ökade möjligheter till åtalsunderlåtelse<br />
och begränsning av förundersökning skall sättas in.</p>
<p>En förundersökning torde för en person som för första gången begått ett<br />
brott ha en ingripande verkan. Att bli utsatt för polisförhör och påtagligt<br />
konfronteras med sin gärning måste ge en kraftfull erinran om det felaktiga<br />
i ifrågavarande handlingssätt. Följs därefter detta av åtal, inställelse inför<br />
domstol och slutligen dom är detta en erfarenhet som tveklöst hindrar<br />
många människor att begå brott igen. Det föreligger därför starka skäl till<br />
att motsätta sig en utvidgning av möjligheterna till åtalsunderlåtelse m. m.<br />
Detta är en allmänt spridd uppfattning, vilket framgår av vad remissinstanserna<br />
anfört i denna fråga.</p>
<p>Härutöver medför förslaget en ändrad rollfördelning mellan åklagare och<br />
domstolar samtidigt som principen om allas likhet inför lagen riskeras. Vad<br />
särskilt gäller förslaget att åtalsunderlåtelse skulle kunna ske om villkorlig<br />
dom kunde påräknas vill vi erinra om att nämnda påföljd enligt brottsbalken<br />
är jämställd med fängelse. Detta visar hur långtgående den uppluckring<br />
i rättsmedvetandet är som propositionen innehåller. Det är vidare<br />
uppseendeväckande att enligt propositionen åtalsunderlåtelse på grund av<br />
påräknad villkorlig dom bör ske bl. a. om den misstänkte haft ”bristande<br />
kännedom om straffbudet". Uttalandet strider mot en grundläggande princip<br />
i svensk straffrätt.</p>
<p>Propositionen sägs vara ett led i strävandena att koncentrera rättsväsendets<br />
resurser till bekämpandet av allvarligare brottslighet. Vi hävdar att<br />
detta innebär en felsyn på hur brottslighet uppkommer. Som ovan anförts<br />
är det sannolikt så att flertalet brottslingar i ett inledande skede begår<br />
mindre allvarliga brott. Som ett resultat bl. a. av den obefintliga eller milda<br />
reaktionen på brottet från samhällets sida utvecklar de med tiden ett<br />
förstärkt kriminellt beteende med därav följande grövre brottslighet.</p>
<p>Det måste fastslås att även vad propositionen synes beteckna som<br />
mindre allvarlig brottslighet oftast upplevs nog så allvarligt av en person<br />
som drabbats av den. Upphör samhället att bekämpa denna typ av brottslighet<br />
är detta ett svek mot de enskilda människorna. Särskilt hårt drabbas<br />
de svaga, såsom pensionärer eller ekonomiskt utsatta grupper. Det är ett<br />
tecken på beklagansvärd cynism då socialdemokraterna på detta sätt aktivt<br />
främjar en minskad trygghet för människor som har behov av samhällets<br />
skydd.</p>
<p>En liknande bedömning av lagförslagets konsekvenser framförs av lagrå</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:30</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p>14</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>dets majoritet, justitieråden Höglund och Rydin: ”En viss oro för den<br />
enskildes säkerhet till person och egendom kan skapas genom en ordning<br />
som styr över resurserna på en bekämpning av den grövre brottsligheten.<br />
Det gäller att inte lämna den enskilde i sticket därför att hans anspråk på<br />
rättsskydd ter sig mindre angeläget allmänt sett”. Regeringsrådet Wahlgren,<br />
lagrådet, erinrar om att varje utvidgning av möjligheterna till åtalsunderlåtelse<br />
innebär ett avsteg från legalitetsprincipen, dvs. att åklagaren har<br />
en absolut plikt att åtala när objektiva förutsättningar för en fällande dom<br />
är för handen. Vidare konstaterar han att när varken åtalsunderlåtelse eller<br />
begränsningar av förundersökningar skall registreras uppstår risk för att<br />
personer som begår upprepade brott i olika delar av landet inte blir lagförda.<br />
Han förutser även stora problem vad gäller att fa till stånd en över<br />
hela landet enhetlig och likformig lagtillämpning beträffande åtalsunderlåtelser.</p>
<p>Lagförslaget kommer, enligt Wahlgren, att leda till svårigheter att fa<br />
grepp om rättsutvecklingen och hindra ”insättandet av åtgärder för att<br />
komma till rätta med godtycke och orättvisor, vilket i sin tur ökar riskerna<br />
för rättsförluster och kan skapa en allmän misstro mot landets kriminalpolitik”.</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställer vi</p>
<p style="margin-left:30px;">att riksdagen avslår propositionen i sin helhet.</p>
<p>Stockholm den 17 oktober 1984<br />
PER-OLOF STRINDBERG (m)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>BERTIL LIDGÅRD (m)<br />
ANITA BRÅKENHIELM (m)<br />
GÖRAN ERICSSON (m)</p>
<p>NIC GRÖNVALL (m)<br />
GUNNEL LILJEGREN (m)<br />
MONA SAINT CYR (m)<br />
STEN ANDERSSON (m)<br />
i Malmö</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p>INGER WICKZÉN (m)<br />
ALLAN EKSTRÖM (m)<br />
MARGIT GENNSER (m)<br />
BJÖRN KÖRLOF (m)<br />
SVEN MUNKE (m)</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p>ARNE SVENSSON (m)</p>
</div>
</div>
</div>
0PER-OLOF STRINDBERGm1undertecknare0BERTIL LIDGÅRDm2undertecknare0ANITA BRÅKENHIELMm3undertecknare0GÖRAN ERICSSONm4undertecknare0NIC GRÖNVALLm5undertecknare0GUNNEL LILJEGRENm6undertecknare0MONA SAINT CYRm7undertecknare0STEN ANDERSSONm8undertecknare0INGER WICKZÉNm9undertecknare0ALLAN EKSTRÖMm10undertecknare0MARGIT GENNSERm11undertecknare0BJÖRN KÖRLOFm12undertecknare0SVEN MUNKEm13undertecknare0ARNE SVENSSONm14undertecknareG80230Per-Olof Strindberg m. fl.mot_198485__30.pdf121306pdfÅtalsunderlåtelse (prop. 1984/85:3)https://data.riksdagen.se/fil/13A160E4-047D-45B7-9D39-E0F3B4E6EDC1