3109263 G8022990 1984/85 2990 mot mot Motion 1984/85:2990 Göthe Knutson Motion Motion 2990 0 1985-03-27 00:00:00 2014-11-04 17:29:50 2014-11-04 00:00:00 Skärpningar av statistiksekretessen (prop. 1984/85:133) Göthe Knutson html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G8022990/text https://data.riksdagen.se/dokument/G8022990 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8022990 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_41"><p>9</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Motion</p> <p>1984/85:2990</p> <p>Göthe Knutson</p> <p>Skärpningar av statistiksekretessen (prop. 1984/85:133)</p> <p>Denna proposition om statistiksekretessen är ännu ett exempel på den<br /> steg- för-steg-taktik en del centrala förvaltningsmyndigheter tillämpar.</p> <p>Minst ett par dussin myndigheter och utredningar verkar för sekretessens<br /> utvidgning. Offentlighetsintresset försvaras av några få: kammar- och<br /> regeringsrätterna, datainspektionen och ibland JK. Också konstitutionsutskottet<br /> kan visa upp goda ingripanden genom åren.</p> <p>Den smygande introduktionen av 1984-samhället</p> <p>Men kampen är ojämn. De tusentals tjänstemän som verkar för sin<br /> myndighets intressen av samkörningar, sekretessutvidgningar, registerforskning<br /> osv. balanseras inte av någon motsvarande grupp som kontinuerligt<br /> kommer med motförslag av typ större offentlighet, mindre datainsamling och<br /> mindre övervakning. Riksdagen manövreras därför oupphörligt in i situationer<br /> där valet står mellan ytterligare ett omärkligt steg mot det s. k.<br /> 1984-samhället eller ingen reform eller rationalisering alls. För att inte tala<br /> om alla dessa datasystem där konstruktörerna glömt bort offentlighet och<br /> sekretess, och där de som bär ansvaret för detta kallt meddelar att det blir för<br /> dyrt att i efterhand göra systemen lagenliga.</p> <p>Vi kan endast tillåta en viss mängd ”1984-metoder”. Överskrider vi<br /> gränsen förändrar samhället karaktär. Vi måste noga överväga hur vi bäst<br /> disponerar denna maximikvantitet. Frågeställningen tigs ihjäl under antaganden<br /> att litet till och litet till tål nog samhället innan karaktären förändras.<br /> Den föreliggande propositionen är typisk. Varje myndighet anser sig ha fog<br /> för litet mer samköming, litet mer sekretess, lite mer registerforskning, litet<br /> större datainsamling och allt annat som den som har rent mjöl i påsen inte<br /> skall anses vara rädd för. Men ingen hjälper riksdagsutskotten att summera<br /> denna utveckling, att värdera om det verkligen är motiverat att just SCB skall<br /> få gnaga till sig ytterligare en bit av den maximalt acceptabla mängden<br /> 1984-metoder.</p> <p>Det finns t.o. m. en tendens att de stora förvaltningsmyndigheterna<br /> avsiktligt chansar på att skjuta igenom de få försvararnas skyddsmekanismer.<br /> Alltid går något förslag igenom helt enkelt därför att de som skall granska<br /> dessa är så få.</p> <p>Vi måste försvara vårt öppna samhälle. Vi måste komma ihåg att stegen<br /> mot 1984-samhället aldrig ser farliga ut - de planeras så att de blir så små att<br /> de inte oroar. Det är när Storebror säger att han är ute i gott syfte som han är</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1984/85:2990</p> </div> <div class="block ml_41"><p>10</p> </div> <div class="block ml_4"><p>farlig, när syftet är ont är han lätt nog att stoppa. Det räcker inte alls att<br /> notera att denna proposition anges ha syfte att stärka integriteten, för det är<br /> fullt möjligt att införa ett skräcksamhälle enbart genom att genomföra<br /> långtgående förslag att stärka försvaret av integriteten, nämligen de åtgärder<br /> som i detta syfte förstärker kontrollsamhället. I fallet SCB kan man inte<br /> bekämpa byråkrati med ny byråkrati. Den verksammaste motåtgärden vore<br /> en radikal nedskärning i mängden data som samlas in.</p> <p>Det är därför viktigt att den typ av förslag som finns i propositionen får<br /> kritisk granskning där man försöker ta med hela bilden och effekten av alla<br /> steg från samtliga myndigheter som satsar på steg-för-steg-taktiken när det<br /> gäller 1984-metoder.</p> <p>Ändringen i sekretesslagen 14 kap. 2 och 3 §§</p> <p>Sekretesslagen 14 kap. 1 § anger en väg att lämna ut uppgifter från SCB via<br /> regeringsförordningar, och 9 kap. 4 § anger en annan väg via tjänstemannabeslut<br /> i SCB. Båda möjligheterna kan medföra integritetshot. De lämnas<br /> kvar oförändrade. De tredje och fjärde vägarna går via sekretesslagen 2 och<br /> 3 §§. I de fallen fungerar praxis väl när det gäller utlämning av statistiska<br /> data. Övertramp är inte kända, och statistikutredningen har inte belagt att 2<br /> och 3 §§ skapar allvarliga integritetshot. Det är därför svårt att förstå varför<br /> regeringen vill ändra dem, då någon olämplig praxis inte förekommer när det<br /> gäller statistiska data. Någon värdeökande inkomstsida att väga upp<br /> kostnaden för att komplicera lagtexten med en onödig extragirland finns<br /> inte.</p> <p>SCB:s motiv har framgått av den förda offentliga debatten: Man försäkrar<br /> vem som vill höra på, att alla dess insamlade data vilar tryggt bakom<br /> sekretesslås. Men påståendet behöver tydligen stöttas upp bättre, och här<br /> kommer dessa propositionsändringar in såsom önskvärda konkretiseringar<br /> av hur sekretesslås ser ut. Denna ursprungsmotivering antyds i propositionen</p> <p>(s. 10): ”Syftet med mitt förslag är att undanröja grunden för farhågor .”</p> <p>På s. 14 längst ned anförs detsamma angående editions- och vittnesplikten.</p> <p>Tryckfrihetsförordningen 2 kap. 2 § anger de sju grundlagstillåtna motiveringarna<br /> att begränsa rätten att ta del av allmänna handlingar. Att en<br /> myndighet får det bekvämare i sin verksamhet (i detta fall genom att<br /> uppgiftslämnare förmodas något villigare att fylla i blanketter) förekommer<br /> inte i uppräkningen och kan inte heller härledas fram. Förslaget om<br /> skärpningar av sekretessen i 14 kap. 2 och 3 §§ kan alltså inte antas av<br /> riksdagen.</p> <p>Det uppkommer knappast några egentliga nackdelar av att dessa förslag<br /> om ändringar avslås. Praxis är som sagt helt acceptabel, och en detalj mindre<br /> i den redan snåriga sekretesslagen är alltid en fördel. Det är också värdefullt<br /> att SCB inte tillåts etablera ett prejudikat: Det finns en lång rad myndigheter<br /> som med rätt eller orätt känner avsmak inför offentlighetsprincipen.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:2990</p> </div> <div class="block ml_41"><p>11</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Patentverket försöker exempelvis försvåra insynen när konkurrenter med<br /> offentlighetsprincipen som hjälp följer varandras patent- och varumärkesansökningar.<br /> Verket kringgår exempelvis sin diarieskyldighet för skriftliga<br /> ansökningar om hjälp med datoriserad provkörning av kunders utkast till<br /> varumärken. Patentverket skulle kunna föra precis samma resonemang som<br /> SCB om offentlighetsprincipens förmenta fördärvlighet för sin verksamhet<br /> och begära samma svepande och oprecisa sekretessutökningar med motivering<br /> att de skulle vara bra att ha inför oroliga kunder. Det skulle heller inte<br /> vara grundlagsenlig!. Och en lång rad andra myndigheter skulle testa<br /> möjligheterna att få samma förmåner som SCB.</p> <p>Editions- och vittnesplikten</p> <p>Propositionens förslag om ändringar i rättegångsbalken är i än högre grad<br /> onödiga lagändringar som inte stöds av ett reellt föreliggande behov.</p> <p>Det finns endast ett känt exempel på situationen, det s. k. Arbogafallet.<br /> Men det slutade med att polisen fick nej och att domstolen inte gick med på<br /> en begärd efterforskning bland de arkiverade FoB-blanketterna. Allt är<br /> alltså väl - SCB kan säga att inlämnarnas uppgifter i den aktuella bunten<br /> FoB-blanketter inte kommit till annan användning än den avsedda. Men det<br /> räcker inte för SCB:s verksledning, som anser att en lagändring vore<br /> slagkraftigare i kampanjen för att få blankettifyllarna att fylla i, alltså även<br /> om lagändringen i sak inte får någon verkan. Dess existens är det viktiga.</p> <p>En lagändring med det syftet kan inte godtas.</p> <p>Kaotisk arkivläggning</p> <p>SCB:s arkiveringsproblem visar hur litet de föreslagna ändringarna i 2 och<br /> 3 §§ 15 kap. sekretesslagen betyder för att garantera integritetsskyddet.</p> <p>Efter viss tid, gissningsvis tio år, skall SCB:s dataregister arkivläggas. De<br /> skall då övergå till riksarkivet, och medborgarna skall därmed få det<br /> integritetsskyddet att SCB inte kan göra personuppföljningar långt bakåt i<br /> tiden, åtminstone inte utan datainspektionens medverkan.</p> <p>Dessa arkivlagda dataregister lämnar aldrig SCB:s lokaler. SCB menar<br /> ändå att de är allmänna handlingar som förvaras av riksarkivet. Det finns en<br /> särskild blankett, som SCB använder var gång ett sådant dataregister skall<br /> återlånas. Antalet återlån är otaligt; riksarkivet tillstyrker återlån regelmässigt.<br /> Samtidigt säger riksarkivet att dataregistren inte är deras allmänna<br /> handlingar. SCB håller alltså igång denna förfrågningsrutin pro forma, och<br /> ett avslag från riksarkivets sida spelar ingen roll, då det enligt den<br /> myndighetens uppfattning ändå är SCB:s handlingar det gäller.</p> <p>Återlånen gäller ofta samkörningar av äldre material mot nytt. Åtminstone<br /> någon gång borde dessa ligga utanför av datainspektionen meddelade<br /> anvisningar. Det finns en särskild ruta på blanketten för att markera dessa</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:2990</p> </div> <div class="block ml_41"><p>12</p> </div> <div class="block ml_3"><p>fall. Denna ruta synes aldrig ha blivit ifylld hittills. Hela återlåneverksamheten<br /> sker alltså utom datainspektionens kontroll. En stor del kan säkert anses<br /> vara inom ramen för äldre beslut, men det kan knappast gälla allt mot<br /> bakgrund av det stora antalet återlån.</p> <p>De återlånade banden, som alltså aldrig blivit överförda till riksarkivet,<br /> borde vara med i den förteckningen över SCB:s dataregister. En del är det,<br /> inte alla. De borde ingå i utdragen enligt datalagen 10 §, men SCB synes inte<br /> ta med dem. De borde vara allmänna handlingar i SCB, men detta anser inte<br /> SCB.</p> <p>Som redan sagts skulle en minskning av mängden data SCB samlar in och<br /> lagrar vara ett effektivt motmedel mot alla 1984-tendenser i dess verksamhet.<br /> Mängden påverkas i hög grad av hur länge data förvaras. Om den tillåtna<br /> maximala lagringstiden förlängs med konstlade medel efter arkivläggningsgränsen,innebär<br /> det en åtgärd som är ett effektivt sätt att öka 1984problemen<br /> kring verksamheten och därmed folks misstro mot att fylla i<br /> blanketter. Misstron blir helt enkelt berättigad.</p> <p>Denna kaotiska situation hotar integriteten hos de registrerade. En<br /> uppröjning skulle innebära en realförbättring för dem som lämnat uppgifter<br /> till SCB. Propositionens förslag till lagändringar måste i jämförelse betecknas<br /> som Potemkinkulisser, eller åtminstone detaljer av betydligt mindre vikt.</p> <p>Kaotisk diarieföring</p> <p>SCB saknar en dossie- och diarieplan. Det finns ett antal registratorer.<br /> Huvudregistrator förklarar sig uttrycklingen inte kunna ta ansvaret för eller<br /> hjälpa till med att förklara var andra registratorer finns och vilka slag av<br /> handlingar de omhänderhar. Huvudregistraturen är ogenomtränglig genom<br /> att verket av okänd anledning inte tillämpar den hävdvunna tekniken att i<br /> största utsträckning sammanföra ett ärendes samtliga handlingar till en egen<br /> akt under ett eget diarienummer.</p> <p>Sekretesslagen 15 kap. 11 § föreskriver att SCB skall hålla en beskrivning<br /> över sina dataregister. Denna beskrivning ligger själv på data och under fullt<br /> sekretesskydd bakom ett kodord som lås. Vid två tillfällen enbart i år har<br /> detta lås förkommit, så beskrivning varit omöjlig att uppvisa som första steg<br /> mot att se övriga register. SCB:s dataterminaloperatörer har alltså lyckats<br /> låsa in själva den mest offentliga beskrivningen av hur man går vidare för att<br /> ta del av övriga dataregister. Det är uppenbart olämpligt att ha denna<br /> beskrivning på data.</p> <p>Beskrivningen är inte heller fullständig. En del återlånade register saknas<br /> som sagt. Bibliotekets data ligger utanför, och SCB:s linjeverksamhet är<br /> mycket trög med att nyanmäla sina register.</p> <p>Biblioteket kringgår bestämmelserna i sekretesslagen 15 kap. 9-13 §§.<br /> Dataterminalerna kan kopplas till dataregister där innehållet inte kan<br /> ändras, och terminalerna skulle alltså kunna lånas ut till allmänheten. Men</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:2990</p> </div> <div class="block ml_40"><p>13</p> </div> <div class="block ml_3"><p>samma terminaler kan omkopplas till felaktigt konstruerade system där man<br /> kan ändra, så de kan ändå inte lånas ut. Med den principen får allmänheten<br /> rätt att låna terminal först när samtliga Sveriges dataregister blivit lagenliga,<br /> och det torde inte inträffa i denna generation.</p> <p>SCB:s verksledning har en del förbättringar att göra.</p> <p>Offentlighetsprincipens ställning måste stärkas</p> <p>De handlingar som är offentliga måste vara tillgängliga. De som är<br /> sekretessbelagda måste vara hemliga. En av de farligaste konsekvenserna av<br /> den datatekniska utvecklingen är att det bildas en gråzon, där man inte klart<br /> urskiljer vad som är tillgängligt och hemligt. En fungerande sekretess med<br /> inbyggt, pålitligt integritetsskydd kan endast mätas och uppfattas i relation<br /> till sin motpol: en väl fungerande insyn i den ordning som föreskrivs i TF<br /> (tryckfrihetsförordningen) 2 kap. 12 §.</p> <p>Här följer några mycket angelägna förslag till lagändringar i syfte att<br /> motverka det verkligt stora integritetshotet framför annat hos myndigheterna<br /> - uppkomsten av denna gråzon.</p> <p>Ändringar i tryckfrihetsförordningen</p> <p>Framställningar till myndigheterna att få ta del av datorprogram som<br /> allmänna handlingar har ökat. Exempelvis SCB:s filial i Örebro och<br /> förvaltningsavdelningen i länsstyrelsen i Stockholm har felaktigt avslagit<br /> sådana önskemål i tro att datorprogram inte är allmänna handlingar. I båda<br /> fallen gjordes bedömningen av förvaltningsjurister, varför behovet måste<br /> anses vara stort av ett pedagogiskt klargörande i TF.</p> <p>Som framgått av ett seminarium i Rättsfondens regi, får myndigheter inte<br /> försälja data annat än i de fall de har uttryckligt stöd i lag för detta.<br /> Dåvarande rättschefen Hans Corell bekräftade denna professor Hans<br /> Ragnemalms lagtolkning. Även här behövs ett pedagogiskt klarläggande<br /> som endast bekräftar gällande rätt.</p> <p>Det nyinförda tillägget till TF 2 kap. 14 § har fått en olycklig formulering<br /> som vilseleder många tjänstemän och, vad värre är, tillåter avsiktligt<br /> missbruk. Exempelvis Stockholms stadskanslis juridiska avdelning menar<br /> felaktigt att en myndighet visserligen å ena sidan har skyldighet att<br /> respektera rätten till anonymitet, å andra sidan ändå har rätt att efterfråga<br /> namn i ett slags beredskapssyfte om en prövning enligt socialsekretessparagrafen<br /> senare skulle bli aktuell. En annan vilseledande egenskap hos den nu<br /> gällande formuleringen är att socialnämnder brukar tro att de inte behöver<br /> lämna ut något alls till dem som inte uppger sitt namn. Detta är fel, som<br /> framgår av TF 2 kap. 12 § första stycket sista meningen. Men den som säger<br /> sitt namn kan eventuellt få del av mer information än den anonyme.</p> <p>Offentlighetsprincipen är en del av tryckfriheten. Rätten till anonymitet</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1984/85:2990</p> </div> <div class="block ml_41"><p>14</p> </div> <div class="block ml_4"><p>vid besök i myndigheter är tryckfrihetshistoriskt en följd av att den som vill ta<br /> del av allmänna handlingar genom presumtion skall antas vara uppgiftslämnare<br /> som åtnjuter källskydd enligt TF 3 kap. 3 § och skydd mot efterforskning<br /> enligt TF 3 kap. 4 §. Dessa skydd håller på att luckras upp på så sätt att<br /> myndigheterna menar att de får fråga efter namn så mycket de vill (men inte<br /> kräva svar) och att reglerna i TF 3 kap. 4 § inte gäller besökare som vill ta del<br /> av allmänna handlingar. Regeringskansliet kringgår mer eller mindre öppet<br /> efterforskningsförbudet genom att departementen inte spärrar ABAB från<br /> att efterforska och bokföra namn på anonyma besökare till registratorerna.<br /> Dessa metoder att kringgå efterforskningsförbudet bör spärras.</p> <p>Ändringar i förvaltningslagen</p> <p>Rätten att få registerutdrag enligt 10 § datalagen dubblerar en liknande<br /> föreskrift om parts rätt till insyn i eget ärende. Men det är datalagsparagrafen<br /> som blivit känd, så känd att många myndigheter glömmer bort att de också<br /> måste kunna skriva ut registerutdrag enligt förvaltningslagen.</p> <p>En juridisk person kan exempelvis inte åberopa datalagen. Förvaltningslagen<br /> ger rätt till flera utskrifter per år, medan datalagen endast tillåter en<br /> (därför att den också gäller privata företags dataregister).</p> <p>Det behövs en klargörande komplettering av förvaltningslagen.</p> <p>Ändringar i sekretesslagen</p> <p>Föreskrifterna i sekretesslagen 15 kap. behöver kompletteras. Det har<br /> visat sig att löntagarfondskanslierna kringgår diarieföreskrifterna genom att<br /> beteckna alla som ”skrivelser”. De håller inte expeditionstid varje dag så att<br /> besökare kan ta del av den för dagen till myndigheten ankomna posten. De<br /> begränsar expeditionstiden så långt att en besökare inte hinner med att läsa<br /> och skriva av de utlämnade handlingarna.</p> <p>Man kan inte få kännedom om vad SCB:s register innehåller. Sekretesslagen<br /> 15 kap. 11 § föreskriver inte tillräcklig precision i registerbeskrivningarna.<br /> Nuvarande föreskrift ålägger SCB i allt väsentligt ett meningslöst pro<br /> forma-arbete som inte gagnar någon.</p> <p>Snabb datautveckling kräver snabba lagändringar</p> <p>Vi införde stora ändringar 1973 i dåvarande TF trots att det stod klart att vi<br /> skulle få en helt ny grundlag i en nära framtid. Det var helt riktigt.</p> <p>På samma sätt måste nu snabba kompletteringar ske oavsett om vi kan<br /> förutse stora omarbetningar av offentlighets- och sekretesslagstiftningen,<br /> bl. a. som följd av sittande utredningars förslag. Tre år är en lång tid i<br /> datautvecklingen, och vi måste räkna med att arbeta med successiva<br /> förändringar, t. o. m. grundlagsprovisorier i TF, så länge denna utveckling<br /> pågår.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:2990</p> </div> <div class="block ml_40"><p>15</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:42px;">1. att riksdagen avslår regeringens förslag till ändringar av sekretesslagen<br /> och rättegångsbalken,</p> <p style="margin-left:42px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförs om förhållandena kring statistiska centralbyråns<br /> diarieföring och arkivläggning av dataregister,</p> <p style="margin-left:42px;">3. att riksdagen som vilande grundlagsändring antar följande förslag<br /> till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen (SFS 1979:936):</p> <p>Gällande lydelse Föreslagen lydelse</p> <p>2 kap.</p> <p>7 § Handling anses upprättad hos myndighet, när den har expedierats.<br /> Handling som ej har expedierats anses upprättad när det ärende till vilket den<br /> hänför sig har slutbehandlats hos myndigheten eller, om handlingen ej<br /> hänför sig till visst ärende, när den har justerats av myndigheten eller på<br /> annat sätt färdigställts.</p> <p>I stället för vad som föreskrives i första stycket gäller att handling anses<br /> upprättad,</p> <p>1. diarium, journal samt sådant register eller annan förteckning som föres<br /> fortlöpande, när handlingen har färdigställts för anteckning eller införing,</p> <p>2. dom och annat beslut, som enligt vad därom är föreskrivet skall<br /> avkunnas eller expedieras, samt protokoll och annan handling i vad den<br /> hänför sig till sådant beslut, när beslutet har avkunnats eller expedierats,</p> <p>3. annat myndighets protokoll och därmed jämförliga anteckningar, när<br /> handlingen har justerats av myndigheten eller på annat sätt färdigställts,<br /> dock ej protokoll hos riksdagen eller kyrkomötets utskott, riksdagens eller<br /> kommuns revisorer eller statliga kommittéer eller hos kommunal myndighet<br /> i ärende som denna endast bereder till avgörande.</p> <p style="margin-left:170px;">4. datorprogram, som myndighet<br /> själv utarbetar, när det är färdigställt<br /> för inmatning i dator, eller när sådan<br /> inmatning redan skett.</p> <p>13 § Den som önskar taga del av allmän handling har även rätt att mot<br /> fastställd avgift få avskrift eller kopia av handlingen till den del den får<br /> lämnas ut. Myndighet är dock ej skyldig att lämna ut upptagning för<br /> automatisk databehandling i annan form än utskrift. Ej heller föreligger<br /> skyldighet att framställa kopia av karta, ritning, bild eller annan i 3 § första<br /> stycket avsedd upptagning än som nyss har angivits, om svårighet möter och<br /> handlingen kan tillhandahållas på stället.</p> <p>Begäran att få avskrift eller kopia av allmän handling skall behandlas<br /> skyndsamt.</p> <p style="margin-left:170px;">Avgiftsbelagd utlämning av uppgift<br /> från upptagning för automatisk<br /> databehandling i annan ordning än</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1984/85:2990</p> </div> <div class="block ml_42"><p>16</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:4px;">Gällande lydelse Föreslagen lydelse</p> <p style="margin-left:170px;">som föreskrives i första stycket får<br /> endast ske om det har stöd i lag.</p> <p>14 § Begäran att få taga del av allmän handling göres hos myndighet som<br /> förvarar handlingen.</p> <p>Begäran prövas av myndighet som angives i första stycket. Om särskilda<br /> skäl föranleda det, får dock i bestämmelse som avses i 2§ andra stycket<br /> föreskrivas att prövningen vid tillämpningen av bestämmelsen skall ankomma<br /> på annan myndighet. I fråga om handling som är av synnerlig betydelse<br /> för rikets säkerhet kan även genom förordning föreskrivas att endast viss<br /> myndighet får pröva frågan om utlämnande. I de nu nämnda fallen skall<br /> begäran om utlämnande genast hänskjutas till behörig myndighet.</p> <p>Myndighet får erinra den som begär<br /> att få taga del av sekretessbelagd<br /> handling, att kännedom om besökarens<br /> namn och syfte påverkar beslutet.</p> <p>Myndighet får inte på grund av att<br /> någon begär att få taga del av allmän<br /> handling efterforska vem han är eller<br /> vilket syfte han har med sin begäran,<br /> ej heller får av myndigheten anlitat<br /> vaktbolag eller annan anlitad göra<br /> sådan efterforskning. Finnes skylt<br /> uppsatt att legitimationskontroll eller<br /> anteckning i besöksliggare är obligatoriskt<br /> krav för tillträde, skall samma<br /> skylt även ange att kravet inte gäller<br /> för den som önskar taga del av allmänna<br /> handlingar.</p> <p>3 kap.</p> <p>4 § Myndighet eller annat allmänt organ må ej efterforska författaren till<br /> framställning som införts eller varit avsedd att införas i tryckt skrift, den som<br /> utgivit eller avsett att utgiva framställning i sådan skrift eller den som lämnat<br /> meddelande enligt 1 kap. 1 § tredje stycket, i vidare mån än som erfordras för<br /> åtal eller annat ingripande mot honom som ej står i strid med denna<br /> förordning. Får efterforskning förekomma, skall därvid beaktas den i 3 §<br /> angivna tystnadsplikten.</p> <p style="margin-left:170px;">Föreskriften i första stycket gäller<br /> även den som tar del av allmänna<br /> handlingar i den ordning som föreskrives<br /> i andra kapitlet.</p> <p style="margin-left:42px;">4. att riksdagen antar följande förslag till lag om ändring i förvaltningslagen<br /> (1971:290):</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Myndighet får inte på grund av att<br /> någon begär att få taga del av allmän<br /> handling efterforska vem han är eller<br /> vilket syfte han har med sin begäran i<br /> större utsträckning än som behövs för<br /> att myndigheten skall kunna pröva<br /> om hinder föreligger mot att handlingen<br /> lämnas ut.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:2990</p> </div> <div class="block ml_41"><p>17</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Gällande lydelse Föreslagen lydelse</p> <p>14 § Sökande, klagande eller annan part har rätt att ta del av det som tillförts<br /> ärendet med de begränsningar som följer av 14 kap. 5 § sekretesslagen<br /> (1980:100).</p> <p style="margin-left:170px;">Om register fört med automatisk<br /> databehandling lämnat uppgift som<br /> påverkat ärendet eller som kan beräknas<br /> påverka det, har part rätt att<br /> utan avgift få utdrag ur registret till<br /> den del ärendet berörs. Sådan rätt att<br /> få utdrag föreligger inte om myndigheten<br /> saknar behörighet att taga del<br /> av uppgifterna.</p> <p style="margin-left:43px;">5. att riksdagen antar följande förslag till lag om ändring i sekretesslagen<br /> (1980:100):</p> <p>Gällande lydelse Föreslagen lydelse</p> <p>2 § Beträffande handling som registreras enligt 1 § skall av registret framgå</p> <p>1. datum, då handlingen kom in eller upprättades,</p> <p>2. diarienummer eller annan beteckning som har åsatts handlingen,</p> <p>3. i förekommande fall från vem handlingen har kommit in eller till vem<br /> den har expedierats,</p> <p>4. i korthet handlingens innehåll. 4. handlingens karaktär eller typ</p> <p style="margin-left:170px;">och i korthet dess innehåll.</p> <p>Vid registrering skall dock uppgift enligt första stycket 3 eller 4 utelämnas<br /> eller särskiljas om det behövs för att registret i övriga delar skall kunna<br /> företes för allmänheten.</p> <p>Regeringen får beträffande visst register föreskriva att föreskriften i andra<br /> stycket inte skall tillämpas, om denna annars skulle omfatta flertalet i<br /> registret upptagna handlingar.</p> <p>4 § Myndighet skall på begäran av enskild lämna uppgift ur allmän handling<br /> som förvaras hos myndigheten i den mån hinder inte möter på grund av<br /> bestämmelse om sekretess eller av hänsyn till arbetets behöriga gång.</p> <p>Bestämmelser om tillhandahållande av allmän handling finns i 2 kap. 12 §<br /> tryckfrihetsförordningen.</p> <p style="margin-left:170px;">Myndighet skall minst fem timmar<br /> per dag vara beredd att hälla expeditionstid.<br /> Myndighet skall arrangera<br /> sin postöppning så att allmänheten<br /> bereds möjlighet att taga del av den<br /> till myndigheten ankomna posten.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:2990</p> </div> <div class="block ml_41"><p>18</p> </div> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:7px;">Gällande lydelse Föreslagen lydelse</p> <p style="margin-left:4px;">11 § Varje myndighet skall för allmänheten hålla tillgänglig beskrivning av de<br /> register, förteckningar eller andra anteckningar hos myndigheten som förs<br /> med hjälp av automatisk databehandling (ADB-register). Sådan skyldighet<br /> föreligger dock inte i fråga om ADB-register som inte till någon del anses som<br /> allmän handling hos myndigheten. Myndigheten är inte heller skyldig att<br /> tillhandahålla beskrivning som uppenbarligen skulle vara av ringa betydelse<br /> för enskildas rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheten.</p> <p style="margin-left:4px;">Beskrivning som avses i första stycket skall ge upplysning om</p> <p style="margin-left:4px;">1. ADB-registrets benämning,</p> <p style="margin-left:4px;">2. ADB-registrets ändamål,</p> <p style="margin-left:4px;">3. vilka typer av uppgifter i ADB-registret som myndigheten har tillgång<br /> till,</p> <p style="margin-left:4px;">4. hos vilka andra myndigheter ADB-registret är tillgängligt för överföring<br /> till läsbar form,</p> <p style="margin-left:4px;">5. vilka terminaler eller andra tekniska hjälpmedel som enskild själv kan få<br /> utnyttja hos myndigheten,</p> <p style="margin-left:4px;">6. vilka bestämmelser om sekretess som myndigheten vanligen skall<br /> tillämpa på uppgifter i ADB-registret,</p> <p style="margin-left:4px;">7. vem som hos myndigheten kan lämna närmare upplysningar om<br /> ADB-registret och dess användning i myndighetens verksamhet.</p> <p style="margin-left:4px;">I beskrivningen skall dock uppgift enligt andra stycket utelämnas, om det<br /> behövs för att beskrivningen i övriga delar skall kunna företes för allmänheten.</p> <p style="margin-left:171px;">Register som innehåller statistiska<br /> data och register som innehåller uppgifter<br /> om minst hälften av medborgarna<br /> skall därutöver beskrivas genom<br /> fullständiga programmeringsmässiga<br /> utdrag ur register (filtbeskrivningarna,<br /> jämte fullständig<br /> översättningstabell för i registret förekommande<br /> koder.</p> <p style="margin-left:171px;">Beskrivningar enligt denna paragraffår<br /> inte enbart lagras på maskinläsbart<br /> medium. De skall ajourföras<br /> minst en gång per kvartal.</p> <p>Stockholm den 27 mars 1985</p> </div> <div class="block ml_3"><p>GÖTHE KNUTSON (m)</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_5"><p> </p> </div> <div class="block ml_49" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_7" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>minab/gotab Stockholm 1985 82536</p> </div> </div> </div> 0 GÖTHE KNUTSON m 1 undertecknare G8022990 Göthe Knutson mot_198485__2990.pdf 287828 pdf Skärpningar av statistiksekretessen (prop. 1984/85:133) https://data.riksdagen.se/fil/6A6F9FAB-75BD-49F7-8255-EAA92461116D