<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3109245</hangar_id>
 <dok_id>G8022972</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>2972</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:2972 Bengt Westerberg m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2972</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1984-01-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 17:29:36</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Lärarutbildning för grundskolan m. m. (prop. 1984/85:122)</titel>
 <subtitel>Bengt Westerberg m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G8022972/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G8022972</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8022972</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1984/85:2972&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Westerberg m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarutbildning för grundskolan m. m. (prop. 1984/85:122)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpartiet kommer i denna motion att yrka avslag på regeringens&lt;br /&gt; 
proposition om den framtida lärarutbildningen för grundskolan. För&lt;br /&gt; 
folkpartiet är både den praktisk-pedagogiska utbildningen och ämnesfördjupningen&lt;br /&gt;
mycket viktiga. Vi är kritiska mot att ämnesfördjupningen på&lt;br /&gt; 
högstadiet minskar med regringens förslag. Vi begär därför att regeringen&lt;br /&gt; 
skall återkomma med ett nytt förslag i enlighet med följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarutbildningen skall uppdelas i två utbildningslinjer, en klasslärarlinje&lt;br /&gt; 
omfattande årskurserna 1 t. o. m. 6 och en ämneslärarlinje omfattande&lt;br /&gt; 
årskurserna 7 t. o. m. 9 i grundskolan samt gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klasslärarlinjen skall omfatta 140 poäng. Ämneslärarlinjen skall ha två&lt;br /&gt; 
inriktningar, en mot grundskolans högstadium omfattande 160-180 poäng&lt;br /&gt; 
och en mot gymnasiet omfattande 180 poäng.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningen mot högstadiet skall omfatta antingen tre ämnen&lt;br /&gt; 
(40 + 40 + 60 poäng + 40 poäng praktisk-pedagogisk utbildning) eller tre&lt;br /&gt; 
ämnen (40 + 40 + 40 poäng + 40 poäng praktisk-pedagogisk utbildning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den inriktning som riktar sig mot gymnasiet skall omfatta två ämnen&lt;br /&gt; 
(60 + 80 poäng + 40 poäng praktisk-pedagogisk utbildning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörighet till såväl klasslärarlinjen som ämneslärarlinjen skall vara tre&lt;br /&gt; 
årskurser i gymnasiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör återkomma med en plan för att inom fem år ge en&lt;br /&gt; 
behörighetsgivande kompletteringsutbildning för de lärare som i dag är&lt;br /&gt; 
verksamma inom skolan och som har en ofullständig utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpartiets kritik mot propositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att den nya lärarutbildningen organiseras inom ramen&lt;br /&gt; 
för en allmän utbildningslinje med två skilda inriktningar, en för undervisning&lt;br /&gt;
i tidigare årskurser (1 t. o. m. 7) och en för undervisning i senare&lt;br /&gt; 
årskurser (3 t. o. m. 9) Vi accepterar inte regeringens förslag till en&lt;br /&gt; 
grundskollärarlinje som skall omfatta grundskolans alla nio år. Förslaget får&lt;br /&gt; 
som konsekvens att det nuvarande sambandet mellan grundskolans högstadium&lt;br /&gt;
och gymnasiet bryts. Vi menar att regeringen inte i tillräcklig&lt;br /&gt; 
utsträckning har tagit hänsyn till det förhållandet att praktiskt taget alla&lt;br /&gt; 
elever i dag går vidare från högstadiet till gymnasiet. Vi har därmed i&lt;br /&gt; 
realiteten fått en skola som inte är nio år utan tolv. Detta förhållande måste&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2972&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;enligt vår uppfattning ligga till grund för utformningen av lärarutbildningens&lt;br /&gt; 
linjesystem. Det samband som numera finns mellan högstadiet och&lt;br /&gt; 
gymnasiet får inte brytas, som regeringen föreslår; i stället måste övergången&lt;br /&gt; 
mellan de bägge stadierna underlättas.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Regeringens förslag innebär en förstärkning av ämneskunskaperna för&lt;br /&gt; 
lärarna på nuvarande låg- och mellanstadiet. I förhållande till lågstadielärarutbildningen&lt;br /&gt;
motsvarar förstärkningen 40 poäng och i förhållande till&lt;br /&gt; 
mellanstadielärarutbildningen en förstärkning på 20 poäng. Denna del av&lt;br /&gt; 
förslaget är bra och kommer att kunna medverka till att kvaliteten på&lt;br /&gt; 
undervisningen i årskurserna 1 t. o. m. 6 förbättras. Förslaget till ny&lt;br /&gt; 
utbildning för lärare på högstadiet innebär däremot en försämring i&lt;br /&gt; 
förhållande till dagens utbildning. I dag finns två alternativa studievägar,&lt;br /&gt; 
vardera med tre ämnen. Båda alternativen omfattar sammanlagt 160 poäng.&lt;br /&gt; 
Regeringens förslag innebär i stället en fyraämneskombination, även den&lt;br /&gt; 
inom ramen 160 poäng. För att rymma fyra ämnen inom samma ram som i&lt;br /&gt; 
dag innebär regeringsförlaget att i två av ämnena skall kurserna inskränkas&lt;br /&gt; 
till vardera 20 poäng. Detta innebär enligt vår uppfattning en oacceptabel&lt;br /&gt; 
försvagning av ämneskunskaperna för högstadielärarna. Regeringens förslag&lt;br /&gt; 
om en fyraämneskombination med två ämnen om vardera 20 poäng tycks ha&lt;br /&gt; 
styrts utifrån uppfattningen att blockläsande på grundskolan är ett obligatorium.&lt;br /&gt;
Detta är enligt vår uppfattning en felaktig tolkning av den nuvarande&lt;br /&gt; 
läroplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Dåvarande stasrådet Rodhe skrev i propositionen om den nya läroplanen&lt;br /&gt; 
(1978/79:180, s. 84):&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Det ligger enligt min mening ett stort värde i en sådan samverkan över de&lt;br /&gt; 
traditionella ämnesgränserna. Jag har därför föreslagit att kursplanen i&lt;br /&gt; 
orienteringsämnena blir så utformad att den underlättar en sådan planering&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt; Att tid avsätts för fördjupningsstudier i form av olika teman som elever&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;och lärare väljer innebär dock inget krav på en sådan ämnesövergripande&lt;br /&gt; 
uppläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Läroplanspropositionen betonar således att det är på lokal nivå som valet&lt;br /&gt; 
skall göras huruvida ämnen skall läsas i block eller inte. Det är viktigt att i&lt;br /&gt; 
detta sammanhang framhålla, att frågan om blockläsande inte får avgöras på&lt;br /&gt; 
central nivå genom utformningen av lärarutbildningen. Det är också viktigt&lt;br /&gt; 
att understryka, att samverkan över de traditionella ämnesgränserna inte får&lt;br /&gt; 
innebära att de enskilda ämnena suddas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I den nya läroplanen för grundskolan (Lgr 80) betonas vikten av&lt;br /&gt; 
baskunskaper. Tydligare än tidigare framhålls skolans uppgift att lära&lt;br /&gt; 
eleverna att räkna, läsa och skriva. I och med läroplansbeslutet har lärarna&lt;br /&gt; 
därmed fått stöd i sin viktiga uppgift att ge eleverna på grundskolan&lt;br /&gt; 
tillräckliga baskunskaper. I konsekvens med läroplansbeslutet bör nu också&lt;br /&gt; 
lärarnas ämneskunskaper förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2972&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Folkpartiets förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarna utgör skolans viktigaste resurs. Om skolan skall lyckas med sin&lt;br /&gt; 
uppgift beror på lärarna. Den utbildning som lärarna har och det stöd som de&lt;br /&gt; 
får i sin yrkesverksamhet utgör förutsättningarna för att skolan skall kunna&lt;br /&gt; 
uppfylla de krav som formulerats bl. a. i läroplansbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi nyss framhöll är det angeläget att reformera lärarutbildningen i&lt;br /&gt; 
syfte att anpassa denna till bl. a. den nya läroplanen och till de förändrade&lt;br /&gt; 
krav som har kommit att ställas på skolan under de senaste årtiondena.&lt;br /&gt; 
Samtidigt vittnar de senaste decenniernas i allt väsentligt framgångsrika&lt;br /&gt; 
lärarutbildning om att reformerna måste ske med försiktighet och att&lt;br /&gt; 
ödmjukhet bör visas inför tilltron till att i ett enda slag radikalt förändra&lt;br /&gt; 
tjänstestrukturen. Den lärarutbildning som riksdagen nu har att ta ställning&lt;br /&gt; 
till kommer att påverka undervisningen i skolorna långt in på 2000-talet. En&lt;br /&gt; 
förändrad lärarutbildning är så till vida mer genomgripande och betydelsefull&lt;br /&gt; 
för utbildningsväsendet än vad läroplansbeslutet har varit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpartiet anser att läratutbildningen för lärare på högstadiet och&lt;br /&gt; 
gymnasiet skall ges inom ramen för en ämneslärarlinje. Denna skall innehålla&lt;br /&gt; 
två huvudinriktningar, en för grundkolans högstadium och en för gymnasiet.&lt;br /&gt; 
För grundskolans sex första årskurser bör utbildningen ske på en gemensam&lt;br /&gt; 
klasslärarlinje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid övergången från årskurs 6 till årskurs 7 kommer således eleverna att&lt;br /&gt; 
möta en ny kategori lärare. För att underlätta denna stadieövergång skall det&lt;br /&gt; 
finnas möjligheter för ämneslärarna i årskurs 7 att i något ämne undervisa i&lt;br /&gt; 
årskurs 6 och därmed ”plocka upp” eleverna till årskurs 7. På motsvarande&lt;br /&gt; 
sätt skall det finnas möjligheter för lärare i årskurs 6 att genom komplettering&lt;br /&gt; 
av sina ämneskunskaper få behörighet att ”följa med” eleverna från årskurs 6&lt;br /&gt; 
till högstadiet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klasslärarlinjen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vi framhöll ovan stöder vi regeringens förslag om utbildningens&lt;br /&gt; 
innehåll för de tidigare årskurserna 11, o. m. 6. Denna utbildning bör alltså&lt;br /&gt; 
enligt vad regeringen föreslagit omfatta 140 poäng. Vi ställer oss också&lt;br /&gt; 
bakom regeringens förslag till fördjupningsalternativ i resp. matematik och&lt;br /&gt; 
naturorienterande ämnen eller svenska och samhällsorienterande ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En brist i propositionen beträffande lärarutbildningen för de tidigare&lt;br /&gt; 
årskurserna är dock att den inte närmare behandlar övergången mellan&lt;br /&gt; 
förskolan och årskurs 1 i grundkolan. Att denna övergång kan ske smärtfritt&lt;br /&gt; 
kan bli av avgörande betydelse för elevernas fortsatta skolgång. Denna fråga&lt;br /&gt; 
hänger också samman med frågan om vid vilken ålder eleverna skall börja&lt;br /&gt; 
skolan. Vi har i vår skolmotion tili innevarande riksmöte (1984/85:731)&lt;br /&gt; 
föreslagit skolstart från 6 års ålder. Denna fråga är för närvarande föremål&lt;br /&gt; 
för övervägande i skola-förskolakommittén. Vår förhoppning är att denna&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2972&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;kommitté skall komma med ett förslag som innebär att eleverna tidigare än i&lt;br /&gt; 
dag kan börja skolan och att detta därmed får påverka den pedagogiska&lt;br /&gt; 
uppläggningen av skolarbetet för de yngsta barnen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;Ämneslärarlinjen&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;Ämneslärarlinjen bör omfatta två inriktningar, en för grundskolans&lt;br /&gt; 
högstadium, en för gymnasiet. Den inriktning som vänder sig mot&lt;br /&gt; 
grundskolans högstadium bör i sin tur ha två alternativ, ett på 160 poäng och&lt;br /&gt; 
ett på 180 poäng. Detta innebär en viktig kvalitetsförstärkning av lärarnas&lt;br /&gt; 
ämneskunskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;Två huvudalternativ bör finnas inom inriktningen mot högstadiet. Det ena&lt;br /&gt; 
alternativet skall omfatta tre ämnen, två med 40 poäng och ett med 60 poäng.&lt;br /&gt; 
Det andra alternativet skall omfatta tre ämnen med 40 poäng. I båda fallen&lt;br /&gt; 
skall därutöver ingå 40 poäng praktisk-pedagogisk utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;Det alternativ som omfattar 60 poängs studier i ett ämne bör vara ett&lt;br /&gt; 
intressant alternativ särskilt för de högstadielärare som på sikt vill&lt;br /&gt; 
komplettera sin utbildning för att bli behöriga också på gymnasiet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;Den inriktning av ämneslärarutbildningen som vänder sig mot gymnasieskolan&lt;br /&gt;
skall omfatta två ämnen om 60 resp. 80 poäng. Utbildningen ger&lt;br /&gt; 
behörighet för att också undervisa på grundskolans högstadium. De&lt;br /&gt; 
högstadielärare som läst 60 poäng i ett ämne är behöriga att undervisa i&lt;br /&gt; 
gymnasiet i detta ämne.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;Med vår uppläggning blir grundprincipen att lärare har minst 40 poäng i&lt;br /&gt; 
varje ämne i årskurserna 7, 8 och 9 samt minst 60 poäng i varje ämne i&lt;br /&gt; 
gymnasiet. För de lärare som kommer att tjänstgöra i mindre skolor och&lt;br /&gt; 
därför har ett större behov av bredd i utbildningen bör kompletteringsmöjligheter&lt;br /&gt;
erbjudas.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;Samhällsorienterande och naturorienterande ämnen&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;Vi har i våra förslag utgått från att den praktisk-pedagogiska undervisningen&lt;br /&gt;
skall omfatta totalt 40 poäng. Vi har vidare inget att invända mot att&lt;br /&gt; 
utbildningen för högstadielärarna ges i form av två ämnesgrupper, en för&lt;br /&gt; 
samhällsorienterande och en för naturorienterande ämnen. Andra kombinationer&lt;br /&gt;
bör dock vara möjliga.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;Svenska och språk&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;Regeringen har förelsagit en kombination med svenska omfattande 60&lt;br /&gt; 
poäng och därtill ytterligare två främmande språk om 40 poäng i vartdera&lt;br /&gt; 
ämnet. Detta förslag ryms inom ramen för en av de två inriktningar som vi&lt;br /&gt; 
föreslår för lärare som vill ha behörighet för grundskolans högstadium. För&lt;br /&gt; 
lärare i svenska på gymnasiet skall behörighetskravet vara 80 poäng, vilket&lt;br /&gt; 
alltså kan kombineras med ett främmande språk om 60 poäng.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2972&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Den naturorienterande ämnesgruppen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi ansluter oss till förslaget att två alternativa grupper bör finnas i den&lt;br /&gt; 
naturorienterande ämnesgruppen (biologi, fysik, kemi och teknik samt&lt;br /&gt; 
biologi, fysik, kemi och matematik).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ämnet teknik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med Lgr 80 infördes på högstadiet teknik som obligatoriskt ämne med två&lt;br /&gt; 
stadieveckotimmar inom de naturorienterande ämnena. Av en enkät som SÖ&lt;br /&gt; 
genomförde under våren 1980 framkom att 36 % av undervisningen i teknik&lt;br /&gt; 
skedde med behöriga lärare, 30 % med obehöriga lärare och resten med&lt;br /&gt; 
lärare med annan behörighet samt utan kompetens i teknik. I dag saknas ca&lt;br /&gt; 
1 200 tekniklärare om man har ambitionen att det skall finnas en behörig&lt;br /&gt; 
tekniklärare på varje högstadium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt från att teknikämnet och tillval med naturvetenskapligt-tekniskt&lt;br /&gt;
innehåll skall kunna genomföras så att Lgr 80:s målsättningar&lt;br /&gt; 
uppfylls krävs att skolan tillförs lärare med gedigna tekniska kunskaper.&lt;br /&gt; 
Liksom vi föreslår för andra ämnen bör 60 poängs utbildning i teknik kunna&lt;br /&gt; 
erhållas. Propositionen har inte tillräckligt uppmärksammat problemen med&lt;br /&gt; 
tekniklärarutbildningen. Den nuvarande situationen bör särskilt uppmärksammas&lt;br /&gt;
i arbetet med att upprätta en plan för fortbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slöjdlärarlinjen och idrottslärarlinjen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har ingen invändning mot att UHÄ får i uppdrag att lägga fram förslag&lt;br /&gt; 
till en förändrad slöjdlärarutbildning varvid förutsättningarna för en samverkan&lt;br /&gt;
med textilläratutbildningen skall redovisas. Det är viktigt att minska den&lt;br /&gt; 
ojämna könsmässiga rekryteringen till de båda utbildningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi ställer oss bakom förslaget från UHÄ om en förlängning av&lt;br /&gt; 
idrottslärarlinjen med 40 poäng i syfte att förstärka ämnesstudierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortbildning och vidareutbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhålls i propositionen finns det i dag ett betydande antal lärare&lt;br /&gt; 
som undervisar i ämnen i vilka de saknar formell behörighet. Detta är&lt;br /&gt; 
självfallet oacceptabelt. Alldeles oavsett behovet av en reformerad lärarutbildning&lt;br /&gt;
krävs det därför att större resurser än för närvarande satsas på att&lt;br /&gt; 
fortbilda och vidareutbilda nuvarande lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt angeläget är att lärare i grundskolans högstadium, som för&lt;br /&gt; 
närvarande endast har behörighet att undervisa i ett eller två ämnen, erbjuds&lt;br /&gt; 
en behörighetsgivande breddning av sin utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det minskande elevantalet i skolan torde under kommande år innebära att&lt;br /&gt; 
antalet platser på lärarutbildningarna måste skäras ner. Den överkapacitet&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2972&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;som därvid uppstår bör till en del utnyttjas för att snabbt erbjuda nödvändig&lt;br /&gt; 
behörighetsgivande utbildning. Sådan utbildning bör självfallet i största&lt;br /&gt; 
möjliga utsträckning förläggas till tider då lärarnas frånvaro minst stör det&lt;br /&gt; 
ordinarie skolarbetet. Vi förutsätter att arbetstagarnas organisationer i&lt;br /&gt; 
samråd med berörda skolmyndigheter kan överenskomma om kompletteringsutbildningens&lt;br /&gt;
närmare uppläggning. Riksdagen bör ge regeringen i&lt;br /&gt; 
uppdrag att återkomma med en plan för hur man inom en femårsperiod skall&lt;br /&gt; 
åstadkomma att nu anställda lärare som är utbildade endast i ett eller två&lt;br /&gt; 
ämnen skall kunna erbjudas kompletterande behörighetsgivande utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F örkunskapskrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För behörighet till ämneslärarlinjerna krävs i dag genomgången treårig&lt;br /&gt; 
gymnasielinje, medan för låg- och mellanstadielinjen behörighetskravet är&lt;br /&gt; 
tvåårig gymnasielinje. Det är enligt vår uppfattning nu dags att generellt höja&lt;br /&gt; 
förkunskapskraven för tillträde till såväl klasslärarlinjen som till ämneslärarlinjen.&lt;br /&gt;
En treårig gymnasieutbildning bör därför vara behörighetskrav för&lt;br /&gt; 
alla här berörda lärarkategorier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betyg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredraganden aviserar att hon i en kommande proposition ämnar ta upp&lt;br /&gt; 
frågan om den tregradiga betygsskalan i lärarutbildningen. Av hennes&lt;br /&gt; 
resonemang framgår att regeringen avser att föreslå att nuvarande tregradiga&lt;br /&gt; 
betygsskala ersätts med enbart betygen Underkänd - Godkänd. Ett sådant&lt;br /&gt; 
förslag är enligt vår uppfattning inte acceptabelt. Skillnaderna på en&lt;br /&gt; 
studieprestation som bara är godkänd resp. en som är utomordentligt bra&lt;br /&gt; 
måste kunna ta sig uttryck i en tregradig betygsskala där möjligheterna till&lt;br /&gt; 
omdömet Väl godkänd finns kvar. Detta bör riksdagen som sin mening ge&lt;br /&gt; 
regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av vad vi i motionen anfört hemställer vi&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:63px;"&gt;1. att riksdagen avslår hemställan i proposition 1984/85:122,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:63px;"&gt;2. att riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen&lt;br /&gt; 
med förslag om en ny lärarutbildning i enlighet med följande&lt;br /&gt; 
riktlinjer:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:63px;"&gt;a) den framtida lärarutbildningen skall uppdelas i två utbildningar,&lt;br /&gt;
en klasslärarlinje på 140 poäng omfattande årskurserna 1&lt;br /&gt; 
t. o. m. 6 och en ämneslärarlinje på 160-180 poäng omfattande&lt;br /&gt; 
årskurserna 7 t. o. m. 9 i grundskolan samt gymnasieskolan,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2972&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;b) ämneslärarlinjen skall ha två inriktningar, en mot grundskolans&lt;br /&gt; 
högstadium och en mot gymnasiet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;c) inriktningen mot grundskolans högstadium skall omfatta&lt;br /&gt; 
antingen 40 + 40 + 60 poäng + 40 poäng praktisk-pedagogisk&lt;br /&gt; 
utbildning eller 40 + 40 + 40 poäng + 40 poäng praktiskpedagogisk&lt;br /&gt;
utbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;d) den inriktning som riktar sig mot gymnasiet skall omfatta två&lt;br /&gt; 
ämnen (60 + 80 poäng + 40 poäng praktisk-pedagogisk utbildning),&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;e) tre årskurser i gymnasiet skall vara behörighetskrav för både&lt;br /&gt; 
klasslärarlinjen och ämneslärarlinjen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;f) en plan bör utarbetas för att inom en femårsperiod erbjuda&lt;br /&gt; 
behörighetsgivande utbildning till de lärare som i dag är&lt;br /&gt; 
verksamma inom skolan och som har en ofullständig utbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) en tregradig betygsskala i lärarutbildningen bör finnas kvar.&lt;br /&gt; 
Stockholm den 21 mars 1985&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BENGT WESTERBERG (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JÖRGEN ULLENHAG (fp) KERSTIN EKMAN (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;INGEMAR ELIASSON (fp) BJÖRN MOLIN (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp) LINNEA HÖRLÉN (fp)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BÖRJE STENSSON (fp)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BENGT WESTERBERG</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>JÖRGEN ULLENHAG</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KERSTIN EKMAN</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>INGEMAR ELIASSON</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BJÖRN MOLIN</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>JAN-ERIK WIKSTRÖM</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LINNEA HÖRLÉN</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BÖRJE STENSSON</namn>
<partibet>fp</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G8022972</dok_id>
<subtitel>Bengt Westerberg m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198485__2972.pdf</filnamn>
<filstorlek>190672</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Lärarutbildning för grundskolan m. m. (prop. 1984/85:122)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/9DE64304-ABF0-4B76-A623-5A006233980E</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>