<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3109243</hangar_id>
 <dok_id>G8022970</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>2970</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:2970 Lars Werner m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2970</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-03-21 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 17:29:35</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Lärarutbildning för grundskolan m. m. (prop. 1984/85:122)</titel>
 <subtitel>Lars Werner m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G8022970/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G8022970</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8022970</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1984/85:2970&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Lars Werner m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Lärarutbildning för grundskolan m. m. (prop. 1984/85:122)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I propositionen föreslås en ny lärarutbildning för grundskolan - grundskollärarlinjen.&lt;br /&gt;
Utbildningen skall ha två skilda inriktningar. En utbildning&lt;br /&gt; 
om 140 poäng för årskurserna 1-7 och en utbildning för årskurserna 3-9.&lt;br /&gt; 
Utbildningen för de senare årskurserna skall omfatta fyra alternativa&lt;br /&gt; 
specialiseringar, nämligen en samhällsorienterande om 160 poäng, en&lt;br /&gt; 
naturorienterande om 160 poäng, en med svenska och två främmande språk&lt;br /&gt; 
om 180 poäng och en med praktiskt-estetiska ämnen tillsammans med&lt;br /&gt; 
svenska, matematik eller språk om 140, 160 eller 180 poäng.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Utbildningen för årskurserna 1-7 skall innehålla fördjupade studier i&lt;br /&gt; 
matematik och naturorienterande ämnen eller svenska och samhällsorienterande&lt;br /&gt;
ämnen. Inom grundskollärarlinjen skall lärare för grundutbildning för&lt;br /&gt; 
vuxna (grundvux) och lärare i svenska som andra språk få sin utbildning.&lt;br /&gt; 
Idrottslärarlinjen förlängs enligt regeringens förslag med 40 poäng till 120&lt;br /&gt; 
poäng. Grundskollärarlinjen skall starta budgetåret 1988/89. Den förlängda&lt;br /&gt; 
idrottslärarlinjen förlängs tidigast fr. o. m. budgetåret 1986/87.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Förslagen till förändringar av lärarutbildningen för grundskolan betingas&lt;br /&gt; 
enligt regeringen av de förändringar som Lgr 80 anger vad gäller bl. a.&lt;br /&gt; 
betoningen av grundläggande basfärdigheter. För att erövra dessa basfärdigheter&lt;br /&gt;
menar regeringen att det måste gälla ett "både-och” för ämnesövergripande&lt;br /&gt;
resp. ämnesanknutna inslag inom skolan och i lärarutbildningen.&lt;br /&gt;
En intention med den förändrade lärarutbildningen är försök att skapa en&lt;br /&gt; 
sammanhållen grundskola.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Införandet av en sammanhållen grundskola har varit ett av de krav på&lt;br /&gt; 
utbildningens område som historiskt sett kännetecknat svensk arbetarrörelse.&lt;br /&gt;
Det kommunistiska partiet har stött dessa strävanden. Vår utgångspunkt&lt;br /&gt; 
har varit att det kapitalistiska samhällets orättvisor och klasskillnader slår&lt;br /&gt; 
igenom även på utbildningspolitikens område.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Detta innebär bl. a. att vad som i dag på många håll uppfattas som brister i&lt;br /&gt; 
skolans verksamhet i själva verket till stor del inte är annat än konsekvenser&lt;br /&gt; 
av just det förhållandet att vi har att göra med en skola i ett klassamhälle. Det&lt;br /&gt; 
innebär emellertid inte att varje förändring inom skolan är meningslös eller&lt;br /&gt; 
endast utgör ett fördöljande av verkligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vad gäller synpunkterna om att baskunskaper och basfärdigheter skall&lt;br /&gt; 
ägnas uppmärksamhet i vad avser ämnesövergripande resp. ämnesanknutna&lt;br /&gt; 
inslag inom skolan och i lärarutbildningen delar vpk dessa synpunkter. Vi tar&lt;br /&gt; 
däremot avstånd från ett basfärdighetsbegrepp som koncentreras kring&lt;br /&gt; 
ämnen som läsning, skrivning, räkning.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2970&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Diskussionen om basfärdigheterna har enligt vår uppfattning präglats av&lt;br /&gt; 
en alltför defensiv hållning. Under de nio år alla barn vistas i skolan borde det&lt;br /&gt; 
vara möjligt att förmedla färdigheter och kunskaper i betydligt rikare&lt;br /&gt; 
omfattning än vad som nu är fallet. Varken vetenskapliga, ekonomiska eller&lt;br /&gt; 
sociala skäl talar mot tanken att det är möjligt och rimligt att avsevärt höja&lt;br /&gt; 
kvaliteten i skolarbetet. Den defensiva hållning som till sin konsekvens får att&lt;br /&gt; 
vissa elevgrupper i stort sett får hålla till godo med en elementär träning och i&lt;br /&gt; 
övrigt erbjuds sysselsättningsterapi måste brytas. Den nödvändiga kvalitetshöjningen&lt;br /&gt;
gäller då framför allt ämnesområden och innehåll som knyter an&lt;br /&gt; 
till arbetarklassens levnadsförhållanden och historiska uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarutbildningen skall bidra till att skolan skall erbjuda teoretiskt&lt;br /&gt; 
hållbara och vetenskapligt grundade förklaringar till de förhållanden som&lt;br /&gt; 
olika elever möter utanför skolan. En lärarutbildning skall med andra ord&lt;br /&gt; 
bidra till att vidareutveckla, förmedla kunskapen för analysen och förståelsen&lt;br /&gt;
av världen och samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gäller alltså att verka för en utveckling av kunskapsstoffet i&lt;br /&gt; 
lärarutbildningen och i skolan så att undervisningen och kunskapsinhämtandet&lt;br /&gt;
inte i något fall reduceras till basfärdigheter som fritt svävande öar.&lt;br /&gt; 
Frågan är hur kunskapsinnehållet skall kunna omvandlas i progressiv&lt;br /&gt; 
riktning och hur vetandet skall kunna ökas. Vad vi här anfört om&lt;br /&gt; 
undervisningen och kunskapsinhämtandet i skolan bör ligga till grund för det&lt;br /&gt; 
fortsatta planeringsarbetet vad gäller den nya grundskollärarlinjen. Riksdagen&lt;br /&gt;
bör som sin mening ge regeringen detta till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarnas utbildning spelar som vi visat en roll för skolan och elevernas&lt;br /&gt; 
möjlighet till kunskapsinhämtande och kunskapsbehandling i och utanför&lt;br /&gt; 
skolan. Detta ställer krav på både teoretiska och praktiska avsnitt i&lt;br /&gt; 
lärarutbildningen. Att arbeta med barn och ungdomar kräver stor varsamhet&lt;br /&gt; 
och kunskap. Barn är inget färdigt och fixt material. De är människor i&lt;br /&gt; 
utveckling. En utveckling vars form och grad betingas av många faktorer inte&lt;br /&gt; 
minst sociala. Ur sitt eget liv, dess status i dåtid och nutid hämtar människan&lt;br /&gt; 
sin erfarenhet. Det är i denna mylla kunskap kan få sin näring och bära&lt;br /&gt; 
frukt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att så tidigt som möjligt skapa grund för insikt om elevernas funktion&lt;br /&gt; 
utifrån bl. a. sin sociala situation anser vi det nödvändigt att lärarutbildningen&lt;br /&gt;
inleds med ett praktikavsnitt. En sådan inledning av lärarutbildningen är&lt;br /&gt; 
inte enbart betingad av rent utvecklingsteoretiska skäl. Det är också viktigt&lt;br /&gt; 
att lärarkandidaten så tidigt som möjligt får pröva på skolans arbetsmiljö&lt;br /&gt; 
utifrån andra förutsättningar än som elev. Ett tidigt praktikavsnitt kan också&lt;br /&gt; 
ge den enskilde studenten en fingervisning om dennes lämplighet och lust för&lt;br /&gt; 
läraryrket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väsentlig del av den tidiga praktikperioden bör förläggas till verksamheter&lt;br /&gt;
utanför skolan, till industri, social omsorgsverksamhet, arbetsförmedling&lt;br /&gt;
etc., för att söka ge kandidaten en viss insikt i de yttre livsbetingelser som&lt;br /&gt; 
direkt påverkar elevens bildskapande och sammansättning av den kunskap&lt;br /&gt; 
läraren ger via sin undervisning. Vad vi här anfört om tidigt praktikavsnitt i&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2970&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;lärarutbildningen bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Som en del i skolans förmåga att ge eleverna vägledning i sitt behandlande&lt;br /&gt; 
av den meddelade kunskapen ligger frågan om lärarutbildningens längd, dess&lt;br /&gt; 
ämneskunskap bl. a. Vi vet att skolan många gånger fungerar på ett för&lt;br /&gt; 
elever befästande sätt av de orättvisor som kännetecknar klassamhället. Det&lt;br /&gt; 
är också så att många gånger fungerar skolan som en förstärkare av&lt;br /&gt; 
klassamhällets orättvisor. Detta innebär naturligt nog att utslagningen av&lt;br /&gt; 
elever börjar redan i grundskolans lägre årskurser.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;För lärare i årskurserna 1-7 föreslår regeringen en utbildningslängd om&lt;br /&gt; 
140 poäng. Mot bakgrund av de praktikavsnitt vi förordat, behovet av&lt;br /&gt; 
ämneskunskap och de problem med utslagningen redan i de lägre årskurserna&lt;br /&gt;
vi pekat på, finner vi det motiverat att förlänga denna lärarinriktning&lt;br /&gt; 
med 20 poäng. Vpk:s förslag till lärarutbildning för årskurserna 1-7 kommer&lt;br /&gt; 
alltså att omfatta 160 poäng. Riksdagen bör besluta i enlighet med detta.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;När det gäller lärare för årskurserna 3-9 föreslår regeringen en utbildningslängd&lt;br /&gt;
om 160 poäng. Mot bakgrund av vad vi i det tidigare anfört om&lt;br /&gt; 
praktikinslag och utslagning i skolan föreslår vi att denna lärarinriktning&lt;br /&gt; 
förlängs med 20 poäng, alltså totalt omfattande 180 poäng. Ett ytterligare&lt;br /&gt; 
motiv för förlängning med 20 poäng av denna lärarinriktning är den utökning&lt;br /&gt; 
med ytterligare ett ämne i ämneskombinationen som regeringen föreslår.&lt;br /&gt; 
Inom denna nu föreslagna utbildningslängd kan en reguljär utbildning av&lt;br /&gt; 
tekniklärare med tonvikt på modern teknik inkl. datorteknik täckas in.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Förslaget till ny lärarutbildning ställer stora krav på en fortbildning av de&lt;br /&gt; 
lärare vars kompetens bygger på den hittillsvarande utbildningen. Den i dag&lt;br /&gt; 
pågående fortbildningen av lärare verksamma i skolan är oerhört viktig. Vi&lt;br /&gt; 
bedömer det därför som ogörligt att inom dessa anslag inrymma de&lt;br /&gt; 
fortbildningsbehov som betingas av den nya lärarutbildningen. En plan för&lt;br /&gt; 
fortbildningsbehovets täckande som nu krävs av det aktuella lärarutbildningsförslaget&lt;br /&gt;
bör utarbetas snarast och föreläggas riksdagen. Denna plan&lt;br /&gt; 
bör kunna sättas i verket redan under budgetåret 1986/87.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Enligt förslaget till den nya grundskollärarutbildningen kommer utbildningen&lt;br /&gt;
att ge allmän behörighet till forskarutbildning. För behörighet till&lt;br /&gt; 
forskarutbildning i olika ämnen kommer dock kompletterande studier att&lt;br /&gt; 
erfordras. Inom de praktisk-estetiska områdena saknas möjlighet till&lt;br /&gt; 
forskarutbildning. Denna ovan refererade situation menar vi ställer ett&lt;br /&gt; 
väsentligt krav i ljuset, nämligen behovet av en klar specifikation av den&lt;br /&gt; 
komplettering som krävs för forskarutbildning. Detta gäller såväl forskning&lt;br /&gt; 
inom olika ämnen som till forskarutbildning inom praktisk-estetiska&lt;br /&gt; 
områden.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Det förslag till ny grundskollärarutbildning som nu föreslås vilar till stor&lt;br /&gt; 
del på de intentioner om skolans uppgifter som finns i Lgr 80. När riksdagen&lt;br /&gt; 
behandlade frågan om ny läroplan för grundskolan tog man också ställning&lt;br /&gt; 
till basen för ”kursplanerna” i grundskolan. Det är därför naturligt att när&lt;br /&gt; 
förslag om lokalisering och dimensionering av den nya lärarutbildningen&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2970&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;föreläggs riksdagen, också ett mera konkret förslag till den nya lärarutbildningen&lt;br /&gt;
behandlas i detta sammanhang. Ansvarsfrågan för riksdagens&lt;br /&gt; 
utbildningspolitiker kräver detta. Regeringen bör förelägga riksdagen&lt;br /&gt; 
förslag i enlighet därmed.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;Med hänvisning till det anförda föreslås&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförs om undervisningen och kunskapsinhämtandet&lt;br /&gt; 
i skolan som grund för det fortsatta planeringsarbetet av den&lt;br /&gt; 
nya grundskollärarlinjen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförs om tidigt praktikavsnitt i den nya lärarutbildningen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;3. att riksdagen med ändring i regeringens proposition 1984/&lt;br /&gt; 
85:122 beslutar inrätta en allmän utbildningslinje, grundskollärarlinjen,&lt;br /&gt;
med dels en inriktning mot undervisning i tidigare&lt;br /&gt; 
årskurser om 160 poäng, dels en inriktning mot undervisning i&lt;br /&gt; 
senare årskurser om 160/180/180 poäng,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförs om en reguljär utbildning för tekniklärare,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;5. att riksdagen hos regeringen hemställer om en plan för&lt;br /&gt; 
fortbildningsbehovets täckande med anledning av den nya&lt;br /&gt; 
lärarutbildningen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförs om specifikation av den komplettering som&lt;br /&gt; 
krävs för forskarutbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;7. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till konkret&lt;br /&gt; 
utformning av den nya lärarutbildningens inriktning och&lt;br /&gt; 
innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 21 mars 1985&lt;br /&gt; 
LARS WERNER (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;BERTIL MÅBRINK (vpk)&lt;br /&gt; 
C.-H. HERMANSSON (vpk)&lt;br /&gt; 
JÖRN SVENSSON (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25"&gt;&lt;p&gt;NILS BERNDTSON (vpk)&lt;br /&gt; 
EVA HJELMSTRÖM (vpk)&lt;br /&gt; 
BJÖRN SAMUELSON (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_28" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_35" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_19" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_55" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_56" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;minab/gotab Stockholm 1985 82490&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARS WERNER</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BERTIL MÅBRINK</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>C.-H. HERMANSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>JÖRN SVENSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NILS BERNDTSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>EVA HJELMSTRÖM</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BJÖRN SAMUELSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G8022970</dok_id>
<subtitel>Lars Werner m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198485__2970.pdf</filnamn>
<filstorlek>116906</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Lärarutbildning för grundskolan m. m. (prop. 1984/85:122)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/48A0981B-09B0-4A23-9FE0-107C6E76B3FD</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>