<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3109231</hangar_id>
 <dok_id>G8022958</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>2958</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:2958 Barbro Nilsson i Visby</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2958</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-03-20 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 17:29:26</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)</titel>
 <subtitel>Barbro Nilsson i Visby</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G8022958/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G8022958</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8022958</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1984/85:2958&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Barbro Nilsson i Visby&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;I proposition 1984/85:115 Regional utveckling och utjämning förelägger&lt;br /&gt; 
regeringen riksdagen förslag till den framtida regionalpolitiken under åren&lt;br /&gt; 
1985/86-1988/89.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Till grund för propositionen ligger bl. a. den regionalpolitiska utredningens&lt;br /&gt;
betänkande (SOU 1984:74) som - vad gäller Gotland - i många stycken&lt;br /&gt; 
ger en förenklad och delvis felaktig beskrivning av länets situation. Som&lt;br /&gt; 
exempel kan nämnas att den enligt statistiken höga sysselsättningsgraden,&lt;br /&gt; 
som betänkandet hänvisar till, ger en felaktig bild av den verkliga situationen.&lt;br /&gt;
Definitionen av förvärvsarbetande (FoB 80) omfattar bl. a. oavlönade&lt;br /&gt; 
”biträden” vid länets 2 600 jordbruk, vidare sannolikt en stor del säsonganställda&lt;br /&gt;
inom bl. a. livsmedelsindustrin och turistnäringen (av de ca 5 000&lt;br /&gt; 
arbetstillfällen som årligen anmäls till arbetsförmedlingen är mer än hälften&lt;br /&gt; 
tillfälliga). Även inkomststatistiken indikerar ett stort antal mindre varaktiga&lt;br /&gt; 
året-runt-sysselsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Bristerna på den gotländska arbetsmarknaden kan bättre utläsas av att&lt;br /&gt; 
länet har procentuellt fler personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder (inkl.&lt;br /&gt; 
skyddade anställningar och AMI) än i de flesta skogslänen. Gotland har&lt;br /&gt; 
dessutom betydligt lägre medelinkomst per invånare än riket. Samtliga&lt;br /&gt; 
skogslän - S-, W-, X- och BD-län - hade högre genomsnittlig inkomst än&lt;br /&gt; 
Gotland 1982.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Arbetsmarknad&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Gotlands arbetsmarknad karaktäriseras av litenhet, isolering i förhållande&lt;br /&gt; 
till andra arbetsmarknader samt en näringsstruktur som är starkt avvikande&lt;br /&gt; 
från rikets och som medger liten valfrihet beträffande olika slag av&lt;br /&gt; 
yrken/motsvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Arbetsmarknaden på Gotland har i dag en osäker grund i jordbruket som&lt;br /&gt; 
fortfarande sysselsätter mer än tre gånger så stor andel av det totala antalet&lt;br /&gt; 
förvärvsarbetande som i riket. Hittills har avgången från jordbruket till följd&lt;br /&gt; 
av den fortgående strukturrationaliseringen kunnat sugas upp i andra&lt;br /&gt; 
näringar - framför allt i offentlig sektor - men också till viss del i industri och&lt;br /&gt; 
privata tjänster. Framöver är möjligheterna härvidlag dock mycket begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2958&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Industri&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industrin, som ökade sin sysselsättning fram till 1970-talets mitt, har sedan&lt;br /&gt; 
dess minskat och länsstyrelsens prognoser för industrin fram till 1990 visar på&lt;br /&gt; 
en fortsatt minskning. Industrins andel av de sysselsatta på Gotland har&lt;br /&gt; 
aldrig nått upp till mer än ca 16 %, vilket ligger långt under riksgenomsnittet.&lt;br /&gt; 
Industriinriktade tjänster kan aldrig nå någon större omfattning utan en&lt;br /&gt; 
expanderande industri på Gotland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftiga minskningar av antalet sysselsatta noterades mellan 1975 och 1980&lt;br /&gt; 
inom verkstadsindustrin, vilket framför allt kan hänföras till Ericssonfabriken&lt;br /&gt;
som utgör det dominerande industriföretaget på Gotland. Efter 1980&lt;br /&gt; 
torde denna negativa utveckling ha fortsatt. Livsmedelsindustrin har efter&lt;br /&gt; 
minskningar 1975-1980 enligt gjorda beräkningar ökat något, medan övriga&lt;br /&gt; 
branscher i stort sett legat stilla eller visat en svagt vikande tendens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förutsätter att den kommande propositionen kommer att ta regionalpolitiska&lt;br /&gt;
hänsyn. Industriministern säger ju också i proposition 115 att&lt;br /&gt; 
samverkan med jordbrukspolitiken är nödvändig för ett bra regionalpolitisk!&lt;br /&gt; 
resultat. Detta är viktigt när man vet att nära 18 % av Gotlands befolkning är&lt;br /&gt; 
sysselsatta i primärproduktionen. Livsmedelsindustrin, helt baserad på&lt;br /&gt; 
jordbruksproduktionen på ön, utgör en fjärdedel av industrisektorn. Nära&lt;br /&gt; 
hälften av alla yrkesverksamma i länet är alltså för sin utkomst på ett eller&lt;br /&gt; 
annat sätt beroende av jordbruksnäringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transporter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Peterson säger på s. 11 i propositionen att industri- och&lt;br /&gt; 
regionalpolitiska insatser måste göras så att de stöder och kompletterar&lt;br /&gt; 
varandra och att samverkan med bl. a. kommunikationspolitiken är nödvändig&lt;br /&gt;
för att resultat skall nås med regionalpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksdagsbeslut 1974 skall priset för en enkel resa med färja till&lt;br /&gt; 
Gotland inte vara högre än priset för motsvarande andraklassbiljett med tåg.&lt;br /&gt; 
Transportstöd har av bl. a. denna anledning enligt beslut av riksdagen utgått&lt;br /&gt; 
till Gotlandsbolagets trafik sedan 1972 (prop. 1971:154). Färjetaxorna är&lt;br /&gt; 
dock i dag inte anpassade till tågtaxorna. Det är mycket dyrare att åka båt än&lt;br /&gt; 
tåg. Detta visas klart i en av länsstyrelsen i Gotlands län nyligen gjord&lt;br /&gt; 
utredning. (Sedan dess har taxorna ytterligare höjts med ca 8 %.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportkostnaderna är av avgörande betydelse för näringslivet på&lt;br /&gt; 
Gotland. Genom transportrådets försorg gjordes 1981 en utvärdering av&lt;br /&gt; 
transportstödet. Utvärderingen visade att just transportkostnaderna har en&lt;br /&gt; 
väsentlig betydelse för lokalisering och sysselsättning. Utvärderingen visade&lt;br /&gt; 
också, att transportstödet haft en positiv effekt och varit ett verksamt&lt;br /&gt; 
regionalpolitisk! medel.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2958&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;I sin anmälan till proposition 115 säger statsrådet Boström angående&lt;br /&gt; 
transportstöd m. m. att statsmakterna strävar efter att utjämna transportkostnaderna&lt;br /&gt;
i olika delar av landet för att göra Sverige rundare. Sedan&lt;br /&gt; 
behandlas bl. a. person- och godstransportstödet till Norrland. Gotland och&lt;br /&gt; 
dess regionalpolitiska transportproblem nämns över huvud taget inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är förvånande, att trafiken mellan Gotland och fastlandet ej behandlats&lt;br /&gt;
i denna regionalpolitisk! viktiga proposition. I framtiden måste också&lt;br /&gt; 
Gotlandstrafiken (avseende taxor och trafikstandard) behandlas på samma&lt;br /&gt; 
sätt som övriga län i regionalpolitisk! sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Turismen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Turismen är något av en basnäring på Gotland. Under 1970-talet&lt;br /&gt; 
utvecklades turismen gynnsamt. Under 1980-talet har ökningen av turistströmmen&lt;br /&gt;
till ön upphört, samtidigt som den genomsnittliga vistelsetiden har&lt;br /&gt; 
minskat. Kraftiga åtgärder krävs således för att åter få till stånd en ökning av&lt;br /&gt; 
turistströmmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet (SOU 1984:74) sägs att turismen spelar en avgörande roll för&lt;br /&gt; 
sysselsättningen i stora delar av norra inlandet. Detta anser vi lika väl kan&lt;br /&gt; 
sägas om Gotland. Utvecklingen har som sagt stagnerat under de senaste&lt;br /&gt; 
åren beroende på bl. a. ökad konkurrens och höga persontransportkostnader&lt;br /&gt; 
mellan fastlandet och Gotland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att Gotland inte skall halka efter ytterligare i utvecklingen och kunna&lt;br /&gt; 
leva upp till målet som primärt rekreationsområde måste konkurrensläget&lt;br /&gt; 
förbättras. Priserna på persontransporterna måste nedbringas. En väsentlig&lt;br /&gt; 
standardhöjning och utbyggnad av främst boendeanläggningarna måste&lt;br /&gt; 
åstadkommas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avgörande problem är att Gotland är ett ensäsongsområde till skillnad&lt;br /&gt; 
från fjällområdena. Det får till följd att investeringar i främst boendeanläggningar&lt;br /&gt;
ej kan fås lönsamma med nuvarande stödmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att turistbranschen på Gotland bör ges samma stödmöjligheter&lt;br /&gt; 
som de som gäller för fjällområdena, dvs. stödområde A. Det bör vara&lt;br /&gt; 
möjligt att differentiera stödet sektorsvis lika väl som geografiskt. Det vore&lt;br /&gt; 
dock bättre om hela Gotland inplacerades i stödområde B.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”En genomgång av den regionala problembilden och bedömning av&lt;br /&gt; 
utvecklingen visar att de stora och långsiktiga balansproblemen fortfarande&lt;br /&gt; 
återfinns i de regioner som omfattas av de nuvarande stödområdena. .&lt;br /&gt; 
bl. a. Gotland. Det är förvisso sant, detta som industriministern säger i&lt;br /&gt; 
proposition 115. Den regionalpolitiska situationen på Gotland omfattar&lt;br /&gt; 
sådana brister på arbetsmarknaden och osäkerheter inför framtiden att&lt;br /&gt; 
Gotland bör ges en bättre chans att ”ta till vara och utveckla de resurser och&lt;br /&gt; 
de förutsättningar som finns i regionen" genom att placeras upp i stödområde&lt;br /&gt;
B. Det är bättre att stämma i bäcken än i ån - NU!&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2958&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;1.att riksdagen beslutar att hänföra Gotland till stödområde B,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett för turismen&lt;br /&gt; 
sektorsvis differentierat regionalpolitisk! stöd i enlighet med vad&lt;br /&gt; 
som anförts i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om att frågor beträffande Gotlandstrafiken&lt;br /&gt; 
beaktas vid utformningen av den framtida regionalpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 20 mars 1985&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BARBRO NILSSON (m)&lt;br /&gt; 
i Visby&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BARBRO NILSSON</namn>
<partibet>m</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G8022958</dok_id>
<subtitel>Barbro Nilsson i Visby</subtitel>
<filnamn>mot_198485__2958.pdf</filnamn>
<filstorlek>114152</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/70595FAA-4975-4F52-9CFC-3A6273F5B882</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>