3109225G80229521984/852952motmotMotion 1984/85:2952 Gunhild BolanderMotionMotion295201985-03-20 00:00:002014-11-04 17:29:222014-11-04 00:00:00Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)Gunhild Bolanderhtmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G8022952/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G8022952https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8022952
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Motion</p>
<p>1984/85:2952</p>
<p>Gunhild Bolander</p>
<p>Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)</p>
<p>1960-talets regionalpolitiska satsningar i vårt land gav för Gotlands del<br />
jämförelsevis liten utdelning. I en tid när landets näringsliv kraftigt expanderade<br />
avvecklades mycket på Gotland. 1970-talet - i synnerhet den senare<br />
delen - medförde en vändning till det bättre, dels genom att Gotland fick del<br />
av stödområdets förmåner, dels genom förbättrade villkor för jordbruket,<br />
vilket är av avgörande betydelse för Gotland. Regeringsskiftet 1982 medförde<br />
tyvärr ett brott i den positiva trenden för Gotland.</p>
<p>Det föreligger i dag ett stort behov av kraftfulla och samlade regionalpolitiska<br />
satsningar för länets del. Inte minst mot den bakgrunden att Gotlands<br />
läge omöjliggör den rörlighet på arbetsmarknaden genom pendling som<br />
regeringen så varmt förespråkar.</p>
<p>Länsstyrelsen på Gotland konstaterar att näringslivsutvecklingen under<br />
perioden fram till 1960 innebär, enligt framtagna prognoser, stagnation eller<br />
nedgång inom de flesta näringsgrenar. Med hänsyn till beräknad befolknings-<br />
och sysselsättningsutveckling torde bristen på arbetstillfällen 1990<br />
uppgå till ca 2 000, varav bristen redan i dag är 1 500. Industrisysselsättningen<br />
fortsätter att minska medan förhållandevis få nya arbetstillfällen kommer<br />
att skapas inom offentliga sektorn. Den begränsade regionala arbetsmarknaden<br />
i kombination med den begränsade industrisektorn förstärker problemen<br />
på arbetsmarknaden.</p>
<p>I proposition 1984/85:115 Regional utveckling och utjämning anför<br />
industriministern att målen för regionalpolitiken bör ligga fast. ”Regionalpolitiken<br />
bör sålunda inriktas på att skapa förutsättningar för en balanserad<br />
befolkningsutveckling i landets olika delar och på att ge människor tillgång<br />
till arbete, service och god miljö oavsett var de bor i landet. En grundläggande<br />
uppgift bör därvid vara att ta till vara och utveckla de resurser och<br />
förutsättningar som finns i skilda regioner och att främja en positiv utveckling<br />
av näringsliv och sysselsättning i alla delar av landet.”</p>
<p>Transporter</p>
<p>En sådan absolut nödvändig förutsättning för det befintliga näringslivet på<br />
Gotland är goda fastlandskommunikationer. Det är av helt avgörande<br />
betydelse för den regionala utvecklingen att flyg- och färjetrafiken anpassas<br />
till rimliga krav ur både service- och ekonomisk synpunkt för såväl<br />
allmänheten som näringslivet inom länet. Enligt riksdagsbeslut 1974 skall<br />
priset för en enkel resa med båt inte vara högre än priset för en enkel</p>
<p>1 Riksdagen 1984/85. 3 sami. Nr2952-2955</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1984/85:2952</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>2</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>andraklassbiljett på tåg för motsvarande sträcka. Vidare skall enligt länsplanering/regional<br />
trafikplanering flygtaxan på sikt anpassas till SJ :s förstaklasstaxa.</p>
<p>Färjetrafiken</p>
<p>Färjetrafiken har förbättrats vad gäller komfort, turlistor och taxor.<br />
Dilemmat med färjetrafiken har varit och är fortfarande problemet med<br />
anpassning till fastlandstrafiken för vidare befordran.</p>
<p>Den s. k. vägprincipen att anpassa båtpriserna till att motsvara andraklasstaxan<br />
på tåg är endast uppnådd för godstransporterna. För persontrafiken<br />
gjorde länsstyrelsen (okt. 1984) prisjämförelser mellan tåg-, färje- och<br />
flygtrafiken. Beräkningarna avser dels en ensamåkande vuxen person, dels<br />
en familj bestående av två vuxna och två barn på 12 resp. 5 år. Färjornas<br />
avgångs/ankomsttider och eventuellt annan slutdestination för resmålet än<br />
ankomsthamnen är faktorer som inte kan bortses från. För att ytterligare<br />
verklighetsförankra jämförelserna har därför även beräkningarna gjorts då<br />
bil medförts och hyttplats ingått. Stapeldiagrammet nedan visar biljettpriserna<br />
enkel resa för den ensamåkande resp. familjen under juli månad åren<br />
1980-1984.</p>
<p>Priset för ensamstående vuxen juli månad åren 1989-1984<br />
Enkel resa. Kronor</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>En person 1980 1981 1982 1983 1983</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Tåg, andra klass 42 56 62 69 75</p>
<p>Färja 53 72 80 90 94</p>
<p>Färja, inkl. hytt 93 114 126 138 142</p>
<p>Färja, bil 121 168 192 216 226</p>
<p>Färja, bil och hytt 161 210 238 264 274</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Priset för familj, två vuxna, två barn 12 resp. 5 år juli månad 1980-1984. Enkel resa.<br />
Kronor</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Familj; 2 vuxna</p>
<p>2 barn, 12 och 5 år 1980 1981 1982 1984</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Tåg andra klass 75 78 83 90 103</p>
<p>Färja 137 188 208 234 244</p>
<p>Färja inkl. hytt 297 356 392 426 436</p>
<p>Färja, bil 205 284 320 360 376</p>
<p>Färja, bil och hytt 365 452 504 552 568</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Som framgår av jämförelserna blir skillanden i biljettpris mellan tåg- och<br />
färjeresa särskilt märkant för familjen, 2 vuxna, 2 barn 12 och 5 år. En<br />
ensamåkande vuxen betalar visserligen 25 % mer för färjebiljetten 1984 än<br />
tågbiljetten men familjen betalar nästan 140% mer på färjan. I de fall hytt</p>
</div>
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_13" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:2952</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>ingår eller bil medtas blir givetvis skillnaden ännu större. Även färjetrafikens<br />
lågprisalternativ jämfört med SJ:s lågpris innebär att färjeresandet såväl för<br />
ensamåkande som för familj är betydligt dyrare.</p>
<p>Den genomförda prisjämförelsen visar att färjepriserna betydligt överskrider<br />
SJ:s andraklasstaxa. För turistnäringens del är det uppenbart att en<br />
initialkostnad för en resa till Gotland för en familj på fyra personer till en<br />
kostnad av drygt 1 000 kr. avhåller åtskilliga turister från att besöka Gotland<br />
och någon korttidsturism kan man knappast räkna med.</p>
<p>Persontaxorna avseende färjetrafiken på Gotland måste anpassas till SJ:s<br />
taxor.</p>
<p>Flygtrafiken</p>
<p>Visby flygplats är i dag underdimensionerad och delvis föråldrad i<br />
förhållande till rådande trafksituation. Luftfartsverket måste omgående<br />
medverka till att flygplatsen får en standard och kapacitet som uppfyller de<br />
krav som motiveras av den nuvarande och planerade omfattningen av den<br />
reguljära trafiken. Det är också ett krav att flygplatsen skall kunna ta emot<br />
charterflyg. Med den stora betydelse som Gotlandsflyget har året runt för<br />
affärsresenärer, kongressbesökare, turister och allmänheten är det väsentligt<br />
med en serviceanpassad flygplats.</p>
<p>Det är angeläget att berörda intressenter, dvs. näringslivet, allmänhet, stat<br />
och kommun fortlöpande kan följa och påverka utvecklingen av flygtransporterna<br />
och att så långt det går kompensera Gotland för frånvaron av<br />
vägförbindelse med intilliggande regioner.</p>
<p>Ett krav från länsstyrelse och kommun är beträffande flygpriserna att<br />
dessa anpassas till att motsvara förstaklasstaxorna på tåg. Länsstyrelsens<br />
nedanstående prisjämförelse visar att prisskillnaden är betydande. Kostnaden<br />
för en resa till Stockholm med flyg har även beräknats och jämförts med<br />
kostnaden för en resa med tåg första klass motsvarande sträcka - 20 mil.<br />
Eftersom Linjeflyg har specialpris till/från Gotland gäller dessa beräkningar<br />
en tur- och returresa. Nedanstående tabeller visar biljettpriserna i juli månad<br />
åren 1980-1984.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Priset för ensamstående vuxen juli månad åren 1980-1984.<br />
Tur och retur. Kronor</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p>En person</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1980</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">1981</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1982</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1983</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">1984</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Tåg första klass </p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">166</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">234</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">260</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">292</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">314</p>
</td>
</tr><tr><td><p>F'yg </p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">445</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">500</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">630</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">730</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">745</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_4"><p>1 * Riksdagen 1984/85.3sami. Nr2952-2955</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_7" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:2952 4</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>Priset för familj, två vuxna, två barn 12 och 5 år juli månad åren 1980-1984. Tur och<br />
retur. Kronor</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p>Familj; 2 vuxna<br />
2 barn 12 och 5 år</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1980</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">1981</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1982</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1983</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">1984</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Tåg första klass </p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">300</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">320</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">360</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">415</p>
</td>
<td><p style="margin-left:6px;">470</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Flyg </p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1 003</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1 125</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1 418</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1 643</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">1 678</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Som framgår är det betydligt dyrare att flyga sträckan Visby-Stockholm<br />
tur och retur än att resa med tåg första klass motsvarande sträcka. En familj<br />
bestående av två vuxna, två barn 12 och 5 år skulle sommaren 1984 t. ex.<br />
kunna genomföra mer än tre tur- och returresor med tåg första klass för<br />
samma kostnad som en flygresa.</p>
<p style="margin-left:3px;">Lågpris på flyg gäller alla avgångar som är utmärkta med rött i tidtabellen<br />
och kräver inget särskilt lågpriskort. Det innebär en sänkning av ordinarie<br />
pris på ca 30-35 %.</p>
<p style="margin-left:3px;">Under sommarperioden 1984, liksom tidigare år. gällde dock s. k. minipris<br />
tur och retur på alla avgångar. En person i familjen betalar fullt minipris,<br />
make och barn 12-25 år 200 kr. tur och retur samt barn under 12 år 0-100 kr.<br />
beroende på avresedag. För avresa alla dagar utom lördag krävdes minst två<br />
övernattningar på destinationsorten före tillbakaresan.</p>
<p style="margin-left:3px;">För resande med tåg första klass berättigade innehav av Sverigekortet till<br />
lågpris. Kortet kostade dock 700 kr. Familj med minst tre betalande betalar<br />
lågpris utan kort. Som framgår av de olika förutsättningarna som gäller för<br />
utnyttjande av det mest förmånliga priset är en jämförelse svår att göra.<br />
Nedanstående tabell visar minipriserna på flyg tur och retur VisbyStockholm<br />
juli 1984 och lågpriserna på tåg första klass motsvarande sträcka.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Minipriser/lågpriser för ensamåkande vuxen samt familj 2 vuxna, två barn 12 och 5 år<br />
juli månad 1984 sträckan Visby-Stockholm 20 milj. tur och retur. Kronor</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p>Transport- Lågpris</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">Minipris</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">Lågpris</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">Minipris</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">Minipris</p>
</td>
</tr><tr><td><p>medel en person</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">en person</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">familj</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">månd.-fred.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">lörd.-sönd.</p>
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">2 vuxna.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">familj</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">familj</p>
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">2 barn</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">2 vuxna</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">2 vuxna</p>
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">12 o. 5 år</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">2 barn</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">2 barn</p>
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">12 o. 5 år</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">12 o. 5 år</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Tåg l:a kl.188</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">470</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:7px;" />
</td>
</tr><tr><td><p>Flyg</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">455</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:10px;">855</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">955</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Mot bakgrund av den senaste tidens propåer från transportrådet vad gäller<br />
färjetrafiken om en minsknig av transportstödet finns anledning att uttala<br />
den bestämda uppfattningen från ett enat Gotland att någon försämring av<br />
turer och taxor inte kan accepteras. Statens kostnader för färjetrafiken bör<br />
ses som en regionalpolitisk åtgärd helt i enlighet med propositionens<br />
målsättning när det gäller förutsättningarna för regional utveckling och<br />
utjämning. Detta är således inte enbart en trafikpolitisk fråga.</p>
</div>
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_8" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:2952</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Jordbruket</p>
<p>För perioden efter 1990 kan utvecklingen bli mycket ogynnsam beroende<br />
på svårigheter inom jordbruket. Av länets ca 2 600 jordbruksföretag är ca</p>
<p>1 000 mindre än 20 ha. En stor del av dessa omfattas reden i dag av<br />
lönsamhetsproblem och ett mycket stort antal kommer att beröras av<br />
generationsskiften. En stram jordbrukspolitik med ringa hänsyn till det<br />
gotländska jordbruket torde innebära en kraftig förlust av arbetstillfällen.<br />
Samtidigt kan ingen annan näring kompensera arbetsmarknaden med ökade<br />
arbetstillfällen. Den, enligt statistiken, höga sysselsättningsgraden på Gotland<br />
ger en felaktig bild av den verkliga situationen. Definitionen av<br />
förvärvsarbetande (FoB 80) omfattar bl. a. oavlönade biträden vid länets</p>
<p>2 600 jordbruk.</p>
<p>Jordbrukets negativa utveckling ur sysselsättningssynpunkt hejdades<br />
mellan 1975 och 1980 enligt FoB-statistiker. Framöver är dock osäkerheten<br />
beträffande sysselsättningen i jordbruket på Gotland mycket stor.</p>
<p>Gotlands jordbruk kännetecknas vidare av att det har lägre normskördar<br />
än riket i genomsnitt. Produktionen är till stor del inriktad på kött och mjölk.<br />
Vall är den vanligaste grödan. Den betydelse animalieproduktionen har på<br />
Gotland gör således jordbruket särskilt sårbart för förändringar i övergripande<br />
jordbrukspolitik och konsumtionsmönster.</p>
<p>Det är viktigt att produktionen kan upprätthållas med bibehållen lönsamhet<br />
på befintliga åkerarealer. En neddragning kan urholka förutsättningarna<br />
för ett lönsamt jordbruk på Gotland och därmed ge mycket svåra följder för<br />
Gotlands del. Dels minskar sysselsättningen i jordbruket direkt, dels<br />
påverkas råvaruförsörjningen och sysselsättningen i livsmedelsindustrin som<br />
är den dominerande industribranschen på Gotland. Därtill kommer indirekta<br />
effekter för servicenäringarna. En utredning beträffande jordbrukets<br />
betydelse för Gotland har beräknat att nästan hälften av arbetstillfällena på<br />
Gotland på något sätt är beroende av jordbruket.</p>
<p>Den nya och oroande situationen är alltså att den fortgående strukturrationaliseringen<br />
och avgången från jordbruket inte längre synes kunna kompenseras<br />
av expansion i andra näringar. Förhållandet är likartat i stora delar av<br />
landet men speciellt kännbart på Gotland på grund av den stora andelen<br />
sysselsatta i jord- och skogsbruk på ön.</p>
<p>Stora ansträngningar måste mot bakgrund av ovan sagda göras för att så<br />
långt det är möjligt bibehålla sysselsättningen i jordbruket och samtidigt<br />
skapa förutsättningar för att få till stånd nya arbetstillfällen i industri- och<br />
servicenäringarna.</p>
<p>En av de viktigaste förädlingsindustrierna är Roma sockerbruk, med ca<br />
250 anställda. Sockerbetsodlingen och sockerförädlingen har utomordentligt<br />
stor betydelse för Gotland. 4 200 ha av Gotlands bättre åkerjord används för<br />
odlingen med stor betydelse för jordbrukarnas sysselsättning och inkomst.<br />
Odlingen är i huvudsak förlagd till heltidsjordbruken. För att säkra</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:2952</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>kontinuiteten i odlingen borde nuvarande tvååriga sockeravtal förlängas och<br />
omfatta femårsperioder för att ge odlarna större möjlighet att planera sina<br />
investeringsbehov. En 95-procentig självförsörjningsgrad skulle också garantera<br />
fortsatt drift vid alla sockerbruk. Kostnaderna för bibehållande av<br />
Romabruket bör vara klart lägre än för att kompensera en eventuell<br />
nedläggning.</p>
<p>Ur regionalpolitisk synpunkt är det helt nödvändigt att det gotländska<br />
jordbruket undantas från eventuella generella begränsningsåtgärder, vilka<br />
aviserats i Livsmedelskommitténs betänkande. Jag förutsätter, med hänvisning<br />
till de remissvar som lämnats från olika gotländska instanser på<br />
betänkandet, att när den jordbrukspolitiska propositionen läggs, den ges en<br />
reell regionalpolitisk innebörd beträffande Gotland.</p>
<p>Turism</p>
<p>Turismen räknas numera som en av basnäringarna på Gotland. Turistnäringens<br />
fortsatta utveckling är från sysselsättnings- och servicesynpunkt<br />
mycket angelägen. Under de senaste åren har en oroande stagnation och viss<br />
tillbakagång inträffat vad gäller totala antalet besökande turister (ca 315 000)<br />
och samtidigt en minsknig av vistelsetidens längd. De tidigare nämnda höga<br />
transportkostnaderna samt bristande logistandard utgör direkta hinder för<br />
en gynnsam utveckling av turismen på Gotland.</p>
<p>För att länet inte skall halka efter ytterligare i utvecklingen och kunna leva<br />
upp till målet som primärt rekreationsområde måste konkurrensläget<br />
förbättras. Ett avgörande problem är att Gotland är ett ensäsongsområde till<br />
skillnad från fjällområdena. Det får till följd att investeringar i främst<br />
boendeanläggningar ej kan bli lönsamma med nuvarande stödmöjligheter.<br />
Turismbranschen på Gotland bör därför ges samma stödmöjligheter som<br />
gäller för fjällområdena, dvs. stödområde A. Det bör vara möjligt att<br />
differentiera stödet sektorsvis likaväl som geografiskt.</p>
<p>Utbildning och forskning</p>
<p>Gotland är ett av de få län som saknar egen högskoleenhet.</p>
<p>En gotländsk högskoleenhet skulle regionalpolitisk! och utbildningsmässigt<br />
vara av stort värde och få betydelse för Gotlands framtida utveckling.<br />
Skälen härtill är flera, bl. a.:</p>
<p>- Gotland ligger geografiskt långt från högskoleorter.</p>
<p>- Som eget län borde Gotland ha tillgång till denna del av samhällsservicen.</p>
<p style="margin-left:12px;">- En högskoleenhet skulle positivt medverka till förnyelse och utveckling av<br />
näringslivet.</p>
<p>Som en konsekvens av bristen på högskoleutbildning på Gotland föreligger<br />
nu ett förslag om ett s. k. utbildningscentrum i Visby. Här skulle, under</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:2952</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>kommunalt huvudmannaskap, all grund-, fort-, uppdrags- och vidareutbildning<br />
på högskolenivå samlas. Olika högskoleutbildningar varvas utifrån<br />
framför allt gotländska behov, varvid den flexibilitet som Gotland är mest<br />
betjänt av uppnås.</p>
<p>Inom den närmaste framtiden planeras bl. a. utbildningar inom ekonomiområdet,<br />
småföretagareverksamheten och ADB. Förslaget om utbildningscentrum<br />
avvaktar för närvarande ställningstagande från utbildningsmyndigheterna.</p>
<p>Med den ovan beskrivna utbildningscentralen som bas kan även olika<br />
forsknings- och utvecklingsobjekt förläggas och/eller vidareutvecklas på<br />
Gotland. Det gäller särskilt projekt inom jordbruks- och livsmedelsteknik,<br />
vattenbruk, energiområdet, kulturhistoria och arkeologi.</p>
<p>Inomregionala obalanser</p>
<p>Under en följd av år har Visby med pendlingssektorns invånarantal ökat<br />
medan landsbygdens befolkning minskat, särskilt de yttersta delarna av<br />
norra, östra och södra Gotland. Denna utveckling har betingats av samhällsutvecklingen<br />
i stort och gett alternativ till en avflyttning till fastlandet.<br />
(Denna utveckling tenderar att fortrsätta). En inomregional obalans föreligger<br />
förutom beträffande sysselsättningen även inom andra områden. Av<br />
naturliga skäl finns ett mer begränsat utbud av olika serviceformer och<br />
kulturella aktiviteter men i mer glest befolkade delar.</p>
<p>Länsstyrelsen har under 1970-talet starkt hävdat att den inomregionala<br />
obalansen i tillgång på både arbete och service måste beaktas. En uppdelning<br />
av länet i tre lokala arbetsmarknader har skett. De regionala politiska<br />
planeringsinstrumenten gäller numera för dessa regioner i och med att Slite<br />
och Hemse har utsetts till kommundelscentra i den statliga ortsplanen och att<br />
länets planeringstal fördelas på de tre lokala arbetsmarknaderna. Sammantaget<br />
innebär detta att de tre arbetsmarknaderna i praktiken behandlas som om<br />
de vore tre kommuner i regionalpolitiska sammanhang.</p>
<p>Mot denna bakgrund var det olyckligt att rikdagen inte följde förslaget i<br />
min motion att dela Gotland i två områden när den nuvarande stödområdesindelningen<br />
beslöts våren 1982. Nu ligger hela Gotland i stödområde C. Den<br />
placeringen kan accepteras vad gäller det mellersta området, men de norra<br />
och södra områdena är dock utsatta för en utarmning av människor och<br />
sysselsättningstillfällen som gör det nödvändigt att ge dessa områden en<br />
bättre stimulans. För att åstadkomma ett mer differentierat näringsliv i de<br />
södra och norra områdena krävs att de tillförs stödområde B.</p>
<p>Lokaliseringsstödet</p>
<p>Den föreslagna sänkningen av det totala lokaliseringsstödet får för<br />
Gotlands del, med kännedom om bankernas mycket försiktiga värdering av</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:2952</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>8</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>säkerheter i fast egendom, mycket negativa konsekvenser. Det bör i<br />
stödområde C kunna utgå med 30 %.</p>
<p>I propositionen föreslås en utvidgning av den krets av företag som är<br />
berättigade till stöd. Denna utvidgning bör också omfatta trädgårdsnäring<br />
med inriktning på växthusodling.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:43px;">1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br />
vad som anförts beträffande att färjetrafiken måste anpassas till<br />
riksdagsbeslutet 1974 avseende taxesättningen,</p>
<p style="margin-left:43px;">2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br />
vad som anförts beträffande att det gotländska jordbruket måste<br />
undantas från generella begränsningsåtgärder,</p>
<p style="margin-left:43px;">3. att riksdagen beslutar uttala att Roma sockerbruk garanteras<br />
fortsatt drift,</p>
<p style="margin-left:43px;">4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br />
vad som anförts beträffande att turistnäringen på Gotland i<br />
stödhänseende bör tillhöra stödområde A,</p>
<p style="margin-left:43px;">5. att riksdagen beslutar uttala att Gotlands län måste ges en fast<br />
resurs för högskoleutbildning,</p>
<p style="margin-left:43px;">6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br />
vad som anförts beträffande inplacering av de norra och södra<br />
delarna av Gotlands kommun enligt bifogad karta i stödområde B,</p>
<p style="margin-left:43px;">7. att riksdagen beslutar att lokaliseringslån bör i stödområde C<br />
kunna utgå med 30 %.</p>
<p>Stockholm den 20 mars 1985</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>GUNHILD BOLANDER (c)</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:2952</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_38"><p>Bilaga</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4"><p>Lokala arbetsmarknader</p>
</div>
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_47"><p>Norra</p>
</div>
<div class="block ml_28"><p>BNI</p>
</div>
<div class="block ml_16"><p>vi»b|</p>
</div>
<div class="block ml_17"><p>r*n.«»bo/8w( <</p>
<p style="margin-left:11px;">—^"'{lingbo</p>
</div>
<div class="block ml_22"><p style="margin-left:8px;">y i Htniti <n I</p>
<p>fUrll» {'•"••"'fcS*</p>
<p>>r~n</p>
<p style="text-align:right;">*>/ *»ge</p>
</div>
<div class="block ml_38"><p>Mellersta</p>
</div>
<div class="block ml_27"><p>AU</p>
</div>
<div class="block ml_27"><p>L««</p>
</div>
<div class="block ml_13"><p>Blilt</p>
</div>
<div class="block ml_27"><p>Södra</p>
</div>
<div class="block ml_16"><p>oo</p>
</div>
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_56" />
</div>
</div>
0GUNHILD BOLANDERc1undertecknareG8022952Gunhild Bolandermot_198485__2952.pdf357043pdfRegional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)https://data.riksdagen.se/fil/6C0EDF4A-C8B2-4B6D-AD60-2E06854DF31C