3109219G80229461984/852946motmotMotion 1984/85:2946 Nils-Olof Gustafsson och Margareta WinbergMotionMotion294601985-03-20 00:00:002014-11-04 17:29:172014-11-04 00:00:00Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)Nils-Olof Gustafsson och Margareta Winberg htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G8022946/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G8022946https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8022946
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_42"><p>8</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Motion</p>
<p>1984/85:2946</p>
<p>Nils-Olof Gustafsson och Margareta Winberg<br />
Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)</p>
<p>Jämtlands län utgör ett sammanhållet näringsgeografiskt område. Inom<br />
länet kan två delar utskiljas som är mycket olika till sin karaktär men som har<br />
ett starkt inbördes beroende.</p>
<p>Den ena delen är Östersundsområdet. Det ligger centralt i länet och är<br />
begränsat till ytvidden. Det är det enda tätbefolkade området i länet och är<br />
dess administrativa och kommersiella centrum. Ungefär 40 % av länsinvånarna<br />
bor i Östersunds kommun där också ungefär hälften av arbetsplatserna<br />
i länet är belägna. Där finns också de största företagen även om de i ett<br />
riksperspektiv är små.</p>
<p>Den andra delen av länet, som är den helt dominerande sett till ytvidden,<br />
är vidsträckt och glest befolkad. Här finns med ett par undantag endast små<br />
tätortsbildningar. Jord- och skogsbruket är fortfarande de viktigaste basnäringarna.<br />
I västra delarna av länet utgör också turismen en viktig inkomstkälla.<br />
Industriföretagen är få och små till storleken.</p>
<p>De likartade förhållandena i området utanför Östersundsområdet visar sig<br />
också i att man haft en gemensam utveckling. Det var dessa redan glest<br />
befolkade delar av länet som drabbades av de stora utflyttningarna under<br />
främst 1950- och 1960-talen medan Östersund med omgivningar inte alls<br />
berördes i samma utsträckning. Utflyttningens storlek framgår av att inget<br />
annat län kan uppvisa motsvarande negativa befolkningsutveckling vilket<br />
bl. a. visas på s. 184 och 185 i proposition 1984/85:115.</p>
<p>Det är sviterna efter dessa svåra utflyttningar som länet fortfarande<br />
kämpar med. Problemen är desamma i alla delar av länet utanför Östersundsområdet:<br />
liten folkmängd utspridd över stora ytor, skev åldersfördelning,<br />
negativt födelsenetto, stagnerande näringsliv. Stora ansträngningar<br />
måste därför göras för att klara en acceptabel servicenivå och bygga upp ett<br />
näringsliv som kan ersätta eller komplettera det stagnerande jord- och<br />
skogsbruket. De regionalpolitiska medlen är ett viktigt hjälpmedel i det<br />
arbetet.</p>
<p>Mot den bakgrunden framstår det som svårförklarligt att länets sju<br />
glesbygdskommuner placerats i skilda stödområden. Givetvis kan man finna<br />
vissa skillnader mellan de olika kommunerna om man väljer att mäta ”rätt”<br />
faktorer och ”lämpliga” tidsperioder. Men eftersom de stora och för<br />
utvecklingen avgörande problemen är desamma i alla dessa sju kommuner<br />
blir ett sådant försök till förfining av stödområdesindelningen bara en<br />
sifferlek som inte syftar till annat än att hitta olikheter. Vill man ha ett<br />
beslutsunderlag för de regionalpolitiska medlen måste det vara tillräckligt att</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:2946</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p style="margin-left:6px;">9</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>konstatera att det är betydligt fler och viktigare förhållanden som är<br />
gemensamma än som skiljer i problembilden för Jämtlands läns glesbygdskommuner.</p>
<p>Vi vidhåller därför att alla kommuner utom Östersund, dvs. även Bräcke,<br />
Härjedalen, Åre och södra delarna av Krokom bör placeras i stödområde A.</p>
<p>Vad gäller Östersund är kommunen genom sin karaktär en motor i länets<br />
utveckling. Samtidigt är Östersund för sin utveckling beroende av det<br />
omland som övriga delar av länet gör. Detta växelspel mellan Östersund och<br />
övriga kommuner gör att länet utåt fungerar som en enhet.</p>
<p>Men Östersunds kommuns betydelse sträcker sig även utanför länets<br />
gränser. Det är en viktig stödjepunkt för hela den södra delen av Norrlands<br />
inland. Se bl. a. s. 242 i proposition 1984/85:115.</p>
<p>Det är därför viktigt att Östersunds utveckling kan tryggas och att<br />
kommunen framgångsrikt kan konkurrera med motsvarande kommuner i<br />
andra delar av landet. Det kan bl. a. ske genom att Östersund med<br />
regionalpolitiska medel kompenseras för de relativa nackdelar kommunen<br />
har i form av långa avstånd, klimat etc.</p>
<p>Med den förändring av bidragssystem som nu föreslås i proposition<br />
1984/85:115 kommer emellertid Östersund som nu är placerad i stödområde<br />
C i ett sämre läge än hittills. Skillnaden i maximal bidragssats mellan<br />
stödområde C och investeringsbidrag utanför stödområdet har hittills varit<br />
10 % (30 resp. 20 %). Den föreslagna förändringen innebär att skillnaden<br />
blir högst 5 %. Det är en för liten skillnad för att Östersund skall framstå som<br />
ett attraktivt alternativ till kommuner med kortare transportavstånd till<br />
marknader, utvecklad industrimiljö etc.</p>
<p>Om man menar allvar med att Östersund är en viktig stödjepunkt bör<br />
kommunen också ges rejäla möjligheter att utvecklas. För att kommunen<br />
skall kunna hävda sig gentemot andra jämförbara kommuner bör därför<br />
Östersund placeras i stödområde B.</p>
<p>Med hänvisning till ovanstående hemställer vi</p>
<p style="margin-left:46px;">att riksdagen beslutar att hänföra kommunerna Bräcke, Härjedalen,<br />
Åre och södra delarna av Krokoms kommun till stödområde A<br />
samt Östersunds kommun till stödområde B.</p>
<p>Stockholm den 20 mars 1985</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>NILS-OLOF GUSTAFSSON (s)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p style="margin-left:6px;">MARGARETA WINBERG (s)</p>
</div>
</div>
</div>
0NILS-OLOF GUSTAFSSONs1undertecknare0MARGARETA WINBERGs2undertecknareG8022946Nils-Olof Gustafsson och Margareta Winberg mot_198485__2946.pdf72304pdfRegional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)https://data.riksdagen.se/fil/4951F11F-6949-4EE7-8A07-D7923DF9670C