<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3109215</hangar_id>
 <dok_id>G8022942</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>2942</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:2942 John Andersson</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2942</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-03-20 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 17:29:14</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)</titel>
 <subtitel>John Andersson</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G8022942/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G8022942</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8022942</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1984/85:2942&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;John Andersson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen anförs att målen för regionalpolitiken bör ligga fast. Det&lt;br /&gt; 
innebär att inriktningen är att skapa förutsättningar för en balanserad&lt;br /&gt; 
befolkningsutveckling i landets olika delar och att ge människor tillgång till&lt;br /&gt; 
arbete, service och god miljö oavsett var de bor i landet. Det skulle då också&lt;br /&gt; 
innebära att glesbygdens utvecklingsmöjligheter skall tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan knappast göras några invändningar mot målet och inriktningen för&lt;br /&gt; 
regionalpolitiken. Men om målet är bra, räcker då medlen för att nå målet?&lt;br /&gt; 
Den frågeställningen måste besvaras nekande. Det gäller både vad avser den&lt;br /&gt; 
hittills förda politiken och vad som kan förväntas av den kommande. Vårt&lt;br /&gt; 
parti har i en partimotion utvecklat vår syn på hur vi ser på regionalpolitiken&lt;br /&gt; 
och hur den bör genomföras, jag kommer därför här att uppehålla mig vid&lt;br /&gt; 
Västerbottens län och framföra förslag i anledning av propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De befolkningssiffror för Västerbotten som redovisades vid årsskiftet visar&lt;br /&gt; 
att av länets inlandskommuner är det endast en som redovisar en befolkningsökning.&lt;br /&gt;
Förra året blev ett rekordår i fråga om utflyttning från länet.&lt;br /&gt; 
Till detta skall också läggas att trots att inlandskommuner drabbas av&lt;br /&gt; 
befolkningsminskning så kvarstår den höga arbetslösheten. En del kommuner&lt;br /&gt;
ligger stadigt på en arbetslöshet på - 10 %. Situationen för dessa&lt;br /&gt; 
kommuner blir allt värre eftersom det är de unga och välutbildade som&lt;br /&gt; 
tvingas flytta. Problemet med att upprätthålla en rimlig samhällsservice&lt;br /&gt; 
kommer för dessa kommuner att bli allt större. Länsstyrelsen i länet har&lt;br /&gt; 
också klart uttalat att ”För att lösa problemen och uppfylla de av riksdagen&lt;br /&gt; 
fastställda regionalpolitiska målen räcker det inte med att vi flyttar om&lt;br /&gt; 
resurser inom länet. För en bättre utveckling behöver vi kraftiga stimulansåtgärder,&lt;br /&gt;
framför allt i inlandet.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det saknas inte utvecklingsmöjligheter för länet. Högre utbildning och&lt;br /&gt; 
forskning är en viktig del i en långsiktig utveckling av näringsliv och övrig&lt;br /&gt; 
samhällsverksamhet i länet. Det har därför stor betydelse att det sker en&lt;br /&gt; 
fortsatt utveckling och förstärkning av den högre utbildningen och forskningen&lt;br /&gt;
som bedrivs vid Umeå universitet och högskolan i Luleå. Att ytterligare&lt;br /&gt; 
medel till universitetet i Umeå och högskolan i Luleå nu föreslås i&lt;br /&gt; 
propositionen är positivt, men nu föreslagna åtgärder får nog ändå ses som&lt;br /&gt; 
ett första steg i en fortsättningsvis utbyggnad av den högre utbildningen och&lt;br /&gt; 
forskningen i regionen. I detta sammanhang bör erinras om att utlokaliseringen&lt;br /&gt;
av skogshögskolan till Umeå inte har fullföljts enligt det riksdagsbeslut&lt;br /&gt;
som togs. Viktiga ämneskomplex vid skogshögskolan bör ytterligare&lt;br /&gt; 
förstärkas.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2942&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Då det gäller forskning och utveckling måste det också uppmärksammas&lt;br /&gt; 
att industrin satsar mindre på FoU i övre Norrland än i resten av landet. En&lt;br /&gt; 
nyligen gjord undersökning av Norrlandsfonden visar att uppskattningsvis ca&lt;br /&gt; 
6% av Sveriges industriella FoU sker i de fyra nordligaste länen. Deras&lt;br /&gt; 
undersökning visar också att FoU-verksamheten har sin tyngdpunkt i&lt;br /&gt; 
processinriktad FoU och endast i mindre omfattning i nya produkter. Det här&lt;br /&gt; 
visar att den industriella FoU-verksamheten i norra delen av landet är&lt;br /&gt; 
inriktad och anpassad till att landsändan i stort skall fungera som en&lt;br /&gt; 
råvaruleverantör eller producent av halvfabrikat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att den här bilden förändras. För att utveckla näringslivet&lt;br /&gt; 
i Västerbotten och övriga Norrlandslän måste även industrins FoU-verksamhet&lt;br /&gt;
inriktas mot en mera differentierad industristruktur. Om det krävs&lt;br /&gt; 
särskilda åtgärder för att detta skall ske får regering och riksdag inte tveka att&lt;br /&gt; 
skaffa de nödvändiga styrmedlen. Enligt min mening bör därför frågan om&lt;br /&gt; 
industrins FoU-verksamhet i Norrlandslänen omgående utredas och lämpliga&lt;br /&gt;
åtgärder vidtas. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att det nuvarande systemet med nedsättning av&lt;br /&gt; 
företagens socialavgifter i Norrbottens län bör bibehållas oförändrat både&lt;br /&gt; 
vad gäller geografisk och branschmässig omfattning. Kostnaden för detta&lt;br /&gt; 
beräknar industriministern till 360 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening kan dessa pengar användas på ett bättre sätt. För det&lt;br /&gt; 
första är det tveksamt om detta stöd över huvud taget gett något enda nytt&lt;br /&gt; 
arbetstillfälle till berört område. För det andra är det helt klart att detta stöd&lt;br /&gt; 
är till nackdel för Västerbotten, främst för de kommuner i länet som gränsar&lt;br /&gt; 
till Norrbotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om anslag under C 6 bör därför avslås och föreslagna medel&lt;br /&gt; 
överföras till anslaget C 4. Regionala utvecklingsinsatser m. m. Det bör&lt;br /&gt; 
också då uttalas vad gäller fördelning av dessa medel mellan olika län att&lt;br /&gt; 
Norrbotten erhåller en större del. Detta bör riksdagen ge regeringen till&lt;br /&gt; 
känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det största problemet för olika myndigheter i länet när det gäller att skapa&lt;br /&gt; 
sysselsättning och nya arbetstillfällen är brist på pengar. Av den orsaken&lt;br /&gt; 
stannar många projekt, som i och för sig kan ha framtiden för sig, på&lt;br /&gt; 
papperet. Detta faktum borde medföra att alla tänkbara resurser noggrant&lt;br /&gt; 
bör studeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valrörelsen 1982 präglades i hög grad av debatten om löntagarfonderna.&lt;br /&gt; 
Framför allt av företrädare från SAP och fackföreningsrörelsen gjordes&lt;br /&gt; 
uttalanden där det ofta hette att ”Vi behöver löntagarfonderna för att&lt;br /&gt; 
utveckla vår industri och att rädda krisdrabbade företag”. I debatter ute i&lt;br /&gt; 
länen nämndes ofta exempel på företag som skulle ha räddats om vi hade haft&lt;br /&gt; 
dessa fonder, likaså vilka möjligheter som getts att skapa ny sysselsättning&lt;br /&gt; 
om fonderna funnits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förväntningar som skapades inom arbetarrörelsen och länets befolkning&lt;br /&gt;
om att Norra löntagarfonden skulle verka för en offensiv satsning för&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2942&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;nya jobb i länet måste nu infrias. Enligt min mening är en sådan utveckling,&lt;br /&gt; 
där fonden spelar en roll som passiv aktieplacerare, icke i överensstämmelse&lt;br /&gt; 
med den argumentation och de förespeglingar som föregick beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Västerbotten och övriga Norrlandslän finns stora investeringsbehov för&lt;br /&gt; 
en utveckling av näringslivet såsom vidareförädling, produktutveckling och&lt;br /&gt; 
startande av nya industrier. Det är därför min bestämda mening att de&lt;br /&gt; 
nödvändiga formerna måste skapas för att Norra löntagarfonden skall få en&lt;br /&gt; 
aktiv roll för en utveckling av Norrlandslänens näringsliv. De nödvändiga&lt;br /&gt; 
åtgärder detta fordrar bör regeringen omgående vidta och om så erfordras till&lt;br /&gt; 
riksdagen återkomma med förslag. Detta bör riksdagen ge regeringen till&lt;br /&gt; 
känna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad ovan anförts föreslås&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen&lt;br /&gt; 
anförts i anledning av regeringens proposition om regional utveckling&lt;br /&gt;
och utjämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 20 mars 1985&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;JOHN ANDERSSON (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>JOHN ANDERSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G8022942</dok_id>
<subtitel>John Andersson</subtitel>
<filnamn>mot_198485__2942.pdf</filnamn>
<filstorlek>78592</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/0C193523-C874-40EF-87E0-92D6256DB514</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>