<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3109214</hangar_id>
 <dok_id>G8022941</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>2941</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:2941 Lars-Ove Hagberg</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2941</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-03-20 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 17:29:13</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)</titel>
 <subtitel>Lars-Ove Hagberg</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G8022941/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G8022941</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8022941</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1984/85:2941&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars-Ove Hagberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dalarnas och Bergslagens utarmning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen i Dalarna har de senaste århundradena varit starkt ihopkopplad&lt;br /&gt;
med svenska storföretag och de ekonomiska makthavarna i landet.&lt;br /&gt; 
Detta förhållande gäller speciellt i de södra och sydvästra delarna. Bergslagsområdet,&lt;br /&gt;
men även inom skogsbruk och näringar i anslutning därtill samt&lt;br /&gt; 
vattenkraft, domineras stort av samma bolag. De resurser länet har och har&lt;br /&gt; 
haft exploateras hårt. När sedan lönsamheten krymper, läggs hela enheter&lt;br /&gt; 
ner med dramatiska effekter på människors möjligheter till försörjning och&lt;br /&gt; 
överlevnad i sin hembygd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storfinansen med sin ekonomiska makt, dvs. de verkliga makthavarna i&lt;br /&gt; 
samhället, tar inget ansvar för den arbetslöshet som uppstår vid den i och för&lt;br /&gt; 
sig nödvändiga omstrukturering som äger rum i länet. Regeringens ambitioner&lt;br /&gt;
att styra utvecklingen existerar inte heller varför konsekvenserna tillåts&lt;br /&gt; 
slå igenom fullt ut. Det senaste exemplet är specialstålet med Avesta och&lt;br /&gt; 
Långshyttan i Dalarna som åter drabbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den hittills förda regionalpolitiken från den socialdemokratiska regeringens&lt;br /&gt;
sida till stöd för Bergslagen och skogslänen har inte heller lyckats vara&lt;br /&gt; 
den motvikt till den koncentrationsprocess som nu under 1980-talet är&lt;br /&gt; 
kraftigare än den var på 1970-talet. Satsningarna på de arbetsmarknadspolitiska&lt;br /&gt;
åtgärderna har varit av varierande omfattning. De har dock på grund av&lt;br /&gt; 
de strukturella orsakerna tvingats bli kraftigare än som från början planerats.&lt;br /&gt; 
Trots detta har enbart tillfällig kompensation blivit resultatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel som visar på den stabila negativa utvecklingen i Bergslagsregionen&lt;br /&gt;
samt i vissa glesbygdskommuner är förtidspensionering på grund av&lt;br /&gt; 
arbetsmarknadsskäl, arbetslöshetsutvecklingen i övrigt och befolkningsutvecklingen.&lt;br /&gt;
Alla dessa variabler pekar åt samma håll. Följande turordning&lt;br /&gt; 
gäller högsta andelen förtidspensionärer i länet: 1. Avesta, 2. Borlänge,&lt;br /&gt; 
3. Älvdalen, 4. Smedjebacken, 5. Ludvika. Så här ser kommunernas ordning&lt;br /&gt;
ut när de är ordnade efter arbetslöshetens omfattning: 1. Rättvik,&lt;br /&gt; 
2. Ludvika, 3. Smedjebacken, 4. Borlänge, 5. Avesta, 6. Vansbro,&lt;br /&gt; 
7. Älvdalen, 8. Malung, 9. Orsa. Alla dessa ligger över länsgenomsnittet.&lt;br /&gt; 
Det är ungdomar och kvinnor som drabbas hårdast av dagens situation.&lt;br /&gt; 
Befolkningsförändringarna i fråga om nettoutflyttningen är för hela Dalarna&lt;br /&gt; 
2 300 personer under de senaste fem åren om man bara räknar med dem som&lt;br /&gt; 
är under 25 år. Även här är Bergslagskommunerna värst drabbade tillsammans&lt;br /&gt;
med Borlänge och några glesbygdskommuner såsom Vansbro och&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1 Riksdagen 1984/85. 3 samt. Nr2941-2943&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2941&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Älvdalen. Enbart en kraftig styrning av investeringsmedel till länet kan&lt;br /&gt; 
medföra en återgång till en ”normal” utveckling av länet, dvs. en utveckling&lt;br /&gt; 
som tidigare. Här är det viktigt att också lyfta fram offensiva offentliga&lt;br /&gt; 
investeringar i all tänkbar infrastruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storleksordningen på insatserna är att ca 20 000 nya jobb måste skapas för&lt;br /&gt; 
att klara de akuta behoven. I januari 1985 är 6 840 personer arbetslösa och&lt;br /&gt; 
7 943 är föremål för arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Dalarna. Utan&lt;br /&gt; 
tvekan har omstruktureringen slagit hårdast mot Dalarna och Bergslagen.&lt;br /&gt; 
De regionalpolitiska insatserna för Bergslagen är i regeringens förslag inte i&lt;br /&gt; 
närheten av vad som krävs för en regional utveckling och utjämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbete åt alla - inte sysselsättning åt några&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösheten har i arbetarklassens historia alltid betraktats som ett av de&lt;br /&gt; 
stora hoten. Arbetslösheten undergräver den enskildes existens. Arbetslösheten&lt;br /&gt;
försvagar de arbetandes och fackföreningsörelsens position. Arbetslösheten&lt;br /&gt;
bryter ner social välfärd och samhällssolidaritet, innebär missbruk&lt;br /&gt; 
av resurser och hämmar samhällets ekonomi och utveckling. Arbetslösheten&lt;br /&gt; 
är ett människornas gissel inom kapitalismen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men arbetslösheten är - liksom kapitalismen - inte nödvändig eller&lt;br /&gt; 
ofrånkomlig. Arbetslösheten orsakas av de kapitalistiska marknadskrafterna.&lt;br /&gt;
Arbetskraften köps och säljs i dag som en vara på en (arbets-) marknad.&lt;br /&gt; 
Men all arbetskraft köps inte i dag. Alla är inte fullt vinstgivande. Några blir&lt;br /&gt; 
över på marknaden och stängs ute för att hamna i skyddsnätet långt ner i&lt;br /&gt; 
samhällspyramiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulden läggs i den borgerliga ideologin på den enskilde. Ekonomiskt,&lt;br /&gt; 
socialt, personligt och moraliskt utsätts den arbetslöse för förtryck. Hela&lt;br /&gt; 
generationer ställs utanför arbetets sociala sammanhållning. Många ungdomar&lt;br /&gt;
ges aldrig en chans och tusentals äldre stöts ut i förtidspensionering.&lt;br /&gt; 
Byråkratiska räddningsplankor i AMS-regi duger inte som alternativ, även&lt;br /&gt; 
om offensiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder kortsiktigt kan vara av värde.&lt;br /&gt; 
Det krävs en grundläggande samhällsförändring där rätten till ett meningsfullt&lt;br /&gt;
arbete för var och en är självklar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många sociala reformer väntar på att kunna genomföras - där krävs&lt;br /&gt; 
arbetande människor. Stora samhälls- och industriinvesteringar väntar på sin&lt;br /&gt; 
tur - där krävs väl utbildade och arbetande människor. Visst behövs alla vi&lt;br /&gt; 
människor - och vi behöver varandra. Men då får samhället inte ställa några&lt;br /&gt; 
utanför. Och politikerna får inte säga att vi ej har råd att hålla alla i arbete.&lt;br /&gt; 
Ett sådant samhälle har dömt ut sig självt, även om AMS-insatser görs eller&lt;br /&gt; 
socialhjälp utgår till de utförsäkrade. Vårt socialistiska krav är här enkelt:&lt;br /&gt; 
ALLA I ARBETE.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2941&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Näringspolitik för alla i arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande målet för regionalpolitiken skall vara alla i arbete. De&lt;br /&gt; 
traditionella metoderna är helt otillräckliga. Grunden för en region som&lt;br /&gt; 
Bergslagen och Dalarna är att näringspolitiken utvecklas för att alla skall&lt;br /&gt; 
komma i arbete med en politik som tillvaratar råvaror, naturresurser och&lt;br /&gt; 
mänskligt arbete på ett ”naturligt” och ”mänskligt” sätt. I en kraftfull&lt;br /&gt; 
näringspolitik för Dalarna krävs följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länets malmresurser skall utnyttjas. Järnmalmsgruvan i Grängesberg&lt;br /&gt; 
skall förberedas för nya brytningsnivåer. Sulfidmalmsbrytningen måste ske&lt;br /&gt; 
utifrån samhällsintresset där varken Bolidens eller utländska (brittiska BP)&lt;br /&gt; 
kortsiktiga vinstintressen skall tillåtas styra utvecklingen. Silverfyndigheten i&lt;br /&gt; 
Garpenberg måste brytas på ett miljömässigt acceptabelt sätt. Handelsstålsindustrins&lt;br /&gt;
framtid bör planeras nu. Smedjebackens valsverk skall garanteras&lt;br /&gt; 
en utveckling och SSAB Domnarvet åläggas att utarbeta en investeringsplan&lt;br /&gt; 
inför 1990-talet. Specialstålsindustrin bör utvecklas i samklang med svensk&lt;br /&gt; 
verkstadsindustri och en större del av verksamheten riktas mot hemmamarknaden.&lt;br /&gt;
Ägarna av specialstålet - framför allt i familjen Jonson - skall&lt;br /&gt; 
avkrävas ett särskilt ansvar för utvecklingen i Avesta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dalarnas verkstadsindustri måste frigöra sig från det extrema exportberoendet&lt;br /&gt;
och även från den höga andelen legobaserad och tung verksamhet.&lt;br /&gt; 
Utvecklingen skall ske mot mer förfinad teknik. I krisregionen Bergslagen&lt;br /&gt; 
bör Statsföretag och övriga statliga och regionala instanser satsa på att&lt;br /&gt; 
utveckla en nationell verkstadsindustri för framtiden. Satsning på utbildning&lt;br /&gt; 
bl. a. i ”ny teknik” är nödvändig i kombination med konkreta satsningar i&lt;br /&gt; 
regionen. Högutbildad arbetskraft skall inte bli en exportartikel från Dalarna&lt;br /&gt; 
och Bergslagen till övriga delar av landet och världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruket skall bevaras och utvecklas i Dalarna. Därför att jorden skall&lt;br /&gt; 
brukas för att producera mat och förnödenheter till det svenska folkhushållet.&lt;br /&gt;
Men även för att skapa fler jobb, framför allt i glesbygden. Ett jordbruk&lt;br /&gt; 
bevarar ett kulturlandskap och en levande landsbygd. Skogen är en nationell&lt;br /&gt; 
tillgång som är - rätt skött - förnyelsebar och därmed utgör en av Dalarnas&lt;br /&gt; 
viktigaste basnäringar. Skogsbruket skall därför underställas en samhällelig&lt;br /&gt; 
styrning baserad på planering, samhällsnytta och ekologi. En förädling av&lt;br /&gt; 
skogsprodukterna skall ske från denna grund. Massatillverkningen och dess&lt;br /&gt; 
ytterligare förädling skall styras efter samhällsnytta och ekologiska utgångspunkter.&lt;br /&gt;
Träförädlingsindustrierna skall ges en chans att utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Turismens expansion skall styras från spekulation till folkturism, dvs.&lt;br /&gt; 
turism för vanligt folk. En semester- och rekreationsfond som skapar&lt;br /&gt; 
möjligheter för lågavlönade m. fl. till turism och rekreation, men även till&lt;br /&gt; 
stöd för uppförande av anläggningar för folkturism. Det natursköna och&lt;br /&gt; 
rekreationsvänliga Dalarna har fått nog av kommersiella jippon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utveckling av Dalarna kräver bra kommunikationer. Järnvägstrafiken,&lt;br /&gt; 
både gods- och persontransporterna, skall ges bättre förutsättningar. En&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2941&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;järnväg till Sälen och Särna är nödvändig för den regionala balansen, likaså&lt;br /&gt; 
att inlandsbanan i sin helhet återställs och tas i bruk. Dala kanal-projektet&lt;br /&gt; 
bör seriöst prövas för att ta till vara sjötransportmöjligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggandet bör planeras långsiktigt. Därför krävs ett basprogram för&lt;br /&gt; 
utveckling av byggandet vad gäller industri, service, kollektiva behov och&lt;br /&gt; 
boende. ROT-programmet utvidgas och skall gälla även det förslitna&lt;br /&gt; 
vattenledningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MfT/öförsämringarna måste stoppas. Det är nödvändigt att vidta åtgärder&lt;br /&gt; 
mot utsläpp och föroreningar. Den falska konflikten mellan tillgången på&lt;br /&gt; 
arbete och en god miljö elimineras genom en ekonomisk fördelningspolitik&lt;br /&gt; 
av landets totala resurser. Samtidigt krävs ett program för att ”återställa”&lt;br /&gt; 
miljön och för att ny miljöteknik, som t. ex. bio-tekniken, skall tas till vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av Bergslagen skall byggas på grunden av en energipolitik&lt;br /&gt; 
som utgår från hushållning. Storfinansens energislöseri och resursförstörarna&lt;br /&gt; 
stoppas. Energialternativen ges en verklig chans att utvecklas, inte minst&lt;br /&gt; 
energi baserad på skogsavfall. Dessutom skall de kraftiga vinster som skapas&lt;br /&gt; 
på vattenkraftverk av äldre årgång tillföras samhället för att kunna bidra till&lt;br /&gt; 
utvecklingen av Dalarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kooperativ utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kooperativa idén bygger på jämlik och demokratisk grund. Den står i&lt;br /&gt; 
samklang med krav på decentralisering och småskalighet och en omprövning&lt;br /&gt; 
av välfärdsbegreppen. Den kooperativa företagsformen bygger på människornas&lt;br /&gt;
egna initiativ, ansvarstagande och aktivitet präglad av solidarisk och&lt;br /&gt; 
demokratisk ideologi - i motsats till det privata egenintresset och kapitalistiskt&lt;br /&gt;
vinstbegär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kooperativa initiativet kan betyda mycket för sysselsättningen - inte&lt;br /&gt; 
minst i glesbygden och för grupper utan privata kapitaltillgångar. Inom&lt;br /&gt; 
skogs- och jordbruksnäringen, vid livsmedelsframställning med lokal anknytning,&lt;br /&gt;
inom många hantverk och viss förädlingsindustri, liksom inom&lt;br /&gt; 
turism, service- och tjänstesektorn öppnar sig betydande möjligheter för&lt;br /&gt; 
kooperativ utveckling av verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkansprojekt mellan kooperativ och kommunala organ borde&lt;br /&gt; 
främjas. Samverkan inom regionalekonomiska kooperativa enheter vidgar&lt;br /&gt; 
basen för produktivt arbete i vårt län. Modern teknik kan utnyttjas&lt;br /&gt; 
gemensamt som kompensation för småskaligheten och gör samtidigt projekten&lt;br /&gt;
framtidsinriktade. Naturresurser tas till vara, mänsklig initiativförmåga&lt;br /&gt; 
och kunskap på bred bas aktiveras. Viktiga mänskliga och samhälleliga&lt;br /&gt; 
behov kan tillgodoses. Sysselsättning och regional utveckling främjas genom&lt;br /&gt; 
att kommuner och länsorgan spelar en mer konstruktiv samhällsförändrande&lt;br /&gt; 
roll än i dag. Dalarna behöver, och passar för, en kooperativ förnyelse, men&lt;br /&gt; 
då måste planerade satsningar komma till stånd i samlad form och med ett&lt;br /&gt; 
brett fackligt och politiskt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2941&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Det krävs:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- Massiv satsning på utbildning i kooperativa företagsformer (regionalt i&lt;br /&gt; 
gymnasier, folkhögskolor och högskolan)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- Prioritering av kooperativa projekt vid lokaliseringsstöd, insatser från&lt;br /&gt; 
utvecklingsfonden m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- Uppbyggnad av samverkansorgan mellan kooperativa företag&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- Finansiella satsningar i kooperativa och arbetarstyrda företag från det&lt;br /&gt; 
kapital som i Dalarna fonderas av de medel som en produktionsavgift på 6&lt;br /&gt; 
öre/kWh för elkraft ger länet enligt vpk:s förslag samt från Mellanfondens&lt;br /&gt; 
kapitalresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Dalarnas resurser och rikedomar för Dalarnas utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Privata bolag gör stora övervinster på produktionen av elkraft i de äldre&lt;br /&gt; 
vattenkraftverken. Stora ekonomiska värden försvinner årligen ut ur Dalarna&lt;br /&gt;
på detta sätt, liksom fallet är med andra vinster av den industriella&lt;br /&gt; 
produktionen i länet. Självfallet borde samhället och de producerande&lt;br /&gt; 
regionerna ta hand om de uppkomna vinsterna. En produktionsavgift på 6&lt;br /&gt; 
öre/kWh bör tas ut för den elström som produceras i mer än tio år gamla&lt;br /&gt; 
vattenkraftverk. 4 öre/kWh tillförs en särskild länsfond, Dalafonden.&lt;br /&gt; 
Dalafonden skulle därmed förses med 120 milj. kr. årligen. Fondens&lt;br /&gt; 
huvuduppgift skall vara att finansiera och stimulera projekt och satsningar&lt;br /&gt; 
inom länets näringsliv. Fonden skall ha ett särskilt ansvar att stödja&lt;br /&gt; 
kooperativa och regionalt inriktade projekt som höjer förädlingsgraden och&lt;br /&gt; 
gagnar sysselsättningen i Dalarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fonden bör förvaltas av en demokratiskt vald styrelse som även har en&lt;br /&gt; 
djup och bred regional och facklig förankring. Även dagens löntagarfonder&lt;br /&gt; 
förvaltar kapital som uppkommer inom regionens produktiva verksamhet.&lt;br /&gt; 
En reformering av Mellanfonden inom löntagarfondernas ram måste genomföras.&lt;br /&gt;
Fonden skall aktivt medverka till en långsiktig uppbyggnad av&lt;br /&gt; 
industriell utveckling och arbetsmarknad i den egna regionen. Den industriutveckling&lt;br /&gt;
som fonden understödjer måste stämma överens med lönearbetarnas&lt;br /&gt;
intressen och övergripande samhällspolitiska strävanden. Begränsningen&lt;br /&gt;
i fondens tillåtna ägarandelar inom ett bolag måste avskaffas.&lt;br /&gt; 
Fonderna måste demokratiseras och förankras i arbetarnas led. Dagens&lt;br /&gt; 
placeringsverksamhet på aktiebörsen i syfte att garantera kortsiktig avkastning&lt;br /&gt;
och stödja den befintliga industriutvecklingen på kapitalisternas villkor&lt;br /&gt; 
måste brytas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fonden måste utgöra en del i en offensiv socialistisk arbetarpolitik som&lt;br /&gt; 
gagnar Dalarna och sätter människorna i arbete. Det handlar om att&lt;br /&gt; 
omfördela våra resurser. Det gäller att sätta kapital i det produktiva arbetets&lt;br /&gt; 
tjänst. Det handlar om makten över våra resurser och vår framtid. Fonden&lt;br /&gt; 
måste spela sin roll i en nödvändig omfördelningspolitik: RÄFST OCH&lt;br /&gt; 
REDUKTION FÖR ARBETE OCH RÄTTVISA.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;1* Riksdagen 1984/85.3samt. Nr 2941-2943&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2941&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Kommuners och landstings kommande betydelse som närings- och sysselsättningspolitiska&lt;br /&gt;
centra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den offentliga sektorn har vuxit successivt och efterhand kommit att&lt;br /&gt; 
utgöra ett komplement till näringslivet och företagen på många olika&lt;br /&gt; 
områden. Tidigare innebar den kommunala servicen, men framför allt olika&lt;br /&gt; 
statliga anläggningar, att en infrastruktur fanns för ett gynnsammare&lt;br /&gt; 
näringsfång. Denna roll som fortfarande finns och kommer att finnas har&lt;br /&gt; 
efterhand utökats med en mer direkt service till företagen och dessutom en i&lt;br /&gt; 
övrigt så vidgad service att kommuner och landsting i många fall är den&lt;br /&gt; 
dominerande arbetsgivaren i regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de regioner som expanderar kommer rollen som passivt serviceorgan åt&lt;br /&gt; 
företag och allmänhet inte att behöva ändras. Det som vi däremot kan&lt;br /&gt; 
konstatera sedan ett tiotal år tillbaka är hur varken kapitalet eller staten lever&lt;br /&gt; 
upp till ett regionalt ansvar som garanterar en miniminivå av arbete och&lt;br /&gt; 
service. Detta förhållande gäller i hela det svenska inlandet. Vi har också fått&lt;br /&gt; 
regioner på andra håll som utarmats de senaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maktkoncentrationen, företagskoncentrationen och kravet på ökad flyttning&lt;br /&gt;
på arbetsmarknaden har i samhället upphöjts till övergripande målsättning.&lt;br /&gt;
Detta sker trots vetskapen om de mycket svåra sociala konsekvenser&lt;br /&gt; 
som uppstår både i de drabbade och i de expanderande orterna. I de&lt;br /&gt; 
drabbade orterna måste nu till en helt annan självmedvetenhet hos lokala&lt;br /&gt; 
politiker i kombination med en förändrad lagstiftning. Den nu gällande&lt;br /&gt; 
kommunallagen är inte utformad för en aktiv förvaltning. En sådan&lt;br /&gt; 
förvaltning är nödvändig på alla de orter som har en vikande utveckling.&lt;br /&gt; 
Kommunala initiativ måste till som stöd och stimulans åt lokala krafter. Idéer&lt;br /&gt; 
som diskuteras fram i studiecirklar ute i byarna, i lokala fackföreningar eller i&lt;br /&gt; 
andra sammanhang. Det må gälla satsningar på torvbrytning, skogsförädling,&lt;br /&gt;
fiskodling, hemslöjdstillverkning, tryckeriverksamhet, grönsaksodling,&lt;br /&gt; 
brödbakning, turisttrafik eller annan verksamhet som i dag är mer eller&lt;br /&gt; 
mindre otillåten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en förändrad kommunallagstiftning kan kommuners och landstings&lt;br /&gt; 
ansvar för närings- och sysselsättningspolitiken öka till fromma för de många&lt;br /&gt; 
unga och kvinnor som annars utestängs från arbete och gemenskap. En sådan&lt;br /&gt; 
här föreslagen lagändring kan och bör ske snarast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 timmars arbetsdag - ett viktigt strukturellt mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kortare arbetsdag för alla motarbetas starkt av storfinansen då en sådan&lt;br /&gt; 
ändring av arbetstiden med bibehållen lön mycket kraftigt skulle förskjuta&lt;br /&gt; 
relationen mellan arbete och kapital i en för arbetarklassen gynnsam&lt;br /&gt; 
riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Just genom denna stora betydelse kommer kapitalisterna att försöka lägga&lt;br /&gt; 
förslag hela tiden som blockerar och reducerar. Ett sådant är förslaget om&lt;br /&gt; 
konjunkturanpassad arbetstid som presenterades för något år sedan. En&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2941&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;annan är diskussionen om arbetsdelning, dvs. utan lönekompensation.&lt;br /&gt; 
Följande inriktning är här viktig:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- att lyfta fram de viktiga sociala effekterna med kortare arbetsdag&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- att peka på hur kvinnors situation kan förbättras och hur barnen kan få ett&lt;br /&gt; 
rikare liv och en rikare uppväxt&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- att visa hur de i dag arbetslösa kan få jobb genom förkortad arbetstid om&lt;br /&gt; 
det sker på för folk rimliga villkor och ej på kapitalets&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- att koppla en generell arbetstidsförkortning med en produktionsbeskattning&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- att genom lagstiftning kraftigt begränsa övertidsarbete och därmed göra&lt;br /&gt; 
möjligt för fler att få jobb i samband med förkortad arbetstid&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- att inte kompromissa på kravet om full lönekompensation för låg- och&lt;br /&gt; 
mellaninkomstgrupperna&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- att helt avvisa arbetsdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Ideologisk offensiv mot storfinans och högerpolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen i Bergslagen och Dalarna är en produkt av den kapitalistiska&lt;br /&gt; 
marknadsekonomin och dess inlemmande i den internationella kapitalistiska&lt;br /&gt; 
utvecklingen. Den socialdemokratiska regeringens regionalpolitik innebär&lt;br /&gt; 
inga ingrepp i denna utveckling. De statliga insatserna via bidrag och lån eller&lt;br /&gt; 
utvecklingsinsatser via STU och SIND är i förhållande till Dalarnas och&lt;br /&gt; 
Bergslagens problem en droppe i havet. Den s. k. Bergslagsdelegationen kan&lt;br /&gt; 
aldrig under nuvarande betingelser bli någon kraft för att vända utvecklingen,&lt;br /&gt;
det krävs i grunden nya utgångspunkter - som motionen redovisar - för&lt;br /&gt; 
Bergslagsdelegationen om den skall kunna bidra till att alla kommer i arbete,&lt;br /&gt; 
till regional balans och social trygghet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De politiska högerkrafterna slår mynt av den kapitalistiska krisen och vill&lt;br /&gt; 
vända den till sin fördel. Den kapitalistiska marknadsekonomin förgylls på&lt;br /&gt; 
alla sätt - trots att den är i kris. Högerkrafterna predikar den duktiges och&lt;br /&gt; 
starkes rätt, att den ohöljda egoismen och hänsynslösheten skall fritt få breda&lt;br /&gt; 
ut sig. Privatiseringen i alla former helgas som lösningen för den enskilde på&lt;br /&gt; 
problemen. I verkligheten döljs genom denna kampanj alla de problem som&lt;br /&gt; 
det kapitalistiska samhället har skapat, ett system som bygger på privat&lt;br /&gt; 
maktmonopol för några få.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådant är vårt samhälle. Många äro förlorarna, få äro vinnarna i det&lt;br /&gt; 
kapitalistiska samhället. Men med falska förespeglingar skall det breda&lt;br /&gt; 
folkflertalet luras in i rollen som beundrare av styrkan, makten och&lt;br /&gt; 
hänsynslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en uppgift för arbetarrörelsen att gå till ideologisk motattack. Det&lt;br /&gt; 
krävs ett återupprättande av den socialistiska arbetarrörelsens jämlikhetsoch&lt;br /&gt;
rättviseideal. Det krävs en ny människosyn där tilltron till människans&lt;br /&gt; 
förmåga ställs i centrum på grundval av solidaritet, gemenskap och kollektivt&lt;br /&gt; 
delade villkor. Det är först då som högerkrafterna kan slås tillbaka, det utgör&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2941&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;även grunden för en mobilisering av arbetarrörelsen för att vända på&lt;br /&gt; 
Dalarnas utveckling, från fåtalsmakten i storfinansen, till arbetarnas demokratiska&lt;br /&gt;
maktutövning över samhällsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storfinansens utplundringspolitik och regeringens eftergiftspolitik slår&lt;br /&gt; 
hårdast mot län av Dalarnas typ. Det krävs en ny inriktning för att Dalarna&lt;br /&gt; 
skall ha en framtid. I Dalarna kan man inte lösa de grundläggande problemen&lt;br /&gt; 
själva. På sikt är det avgörande vilket politiskt och ekonomiskt klimat man&lt;br /&gt; 
har att leva i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hänvisning till det anförda och med anledning av proposition&lt;br /&gt; 
1984/85:115 föreslås&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;att riksdagen hemställer hos regeringen om ett regionalpolitisk!&lt;br /&gt; 
program för Dalarna och Bergslagen i enlighet med de riktlinjer&lt;br /&gt; 
som anges i motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 20 mars 1985&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;LARS-OVE HAGBERG (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARS-OVE HAGBERG</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G8022941</dok_id>
<subtitel>Lars-Ove Hagberg</subtitel>
<filnamn>mot_198485__2941.pdf</filnamn>
<filstorlek>203980</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/FD0039F9-AD9C-4B44-B2DF-21B2A1A8164D</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>