3109205 G8022932 1984/85 2932 mot mot Motion 1984/85:2932 Per-Richard Molén m. fl. Motion Motion 2932 0 1985-03-20 00:00:00 2014-11-04 17:29:05 2014-11-04 00:00:00 Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115) Per-Richard Molén m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G8022932/text https://data.riksdagen.se/dokument/G8022932 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8022932 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_41"><p>5</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Motion<br /> 1984/85:2932<br /> Per-Richard Molén m. fl.</p> <p>Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)</p> <p>I sin proposition 1984/85:115 Regional utveckling och utjämning förelägger<br /> regeringen riksdagen förslag till regionalpolitik för åren 1985/86 till<br /> 1988/89.</p> <p>1. Den socialdemokratiska regeringens regionalpolitik</p> <p>Förväntningarna på regeringens regionalpolitiska proposition var höga.<br /> Besvikelsen över dess innehåll blev därför desto större när förslaget lades på<br /> riksdagens bord. Några egentliga nyheter presenterades inte. Detta kan man<br /> av naturliga skäl inte heller vänta sig av företrädare för ett parti, som under<br /> de senaste tre åren höjt så många skatter, som inte bara varit riktade mot<br /> löntagarna, utan även mot företagen inom stödområdet. Regeringen hann<br /> knappast träda till förrän en skatt genomdrevs som avtappar de norrländska<br /> vattenkraftsföretagen på hundratals miljoner kronor. Den kemiska industrin<br /> i Norrland - varav vissa delar har dålig lönsamhet - fölorade på vattenkraftsskatten<br /> resurser önskvärda för höjning av lönsamheten. Skogsindustrin som<br /> är en av Norrlands basindustrier, har förutom vattenkraftsskatten drabbats<br /> av andra skatter, som haft en återhållande effekt på nyinvesteringar och<br /> sysselsättning.</p> <p>Löntagarfondernas införande - ett led i regeringens socialiseringsarbete har<br /> inte lett till någon industriell expansion. Fondskatterna har - som man<br /> redan från början befarade - drabbat mindre och medelstora företag i större<br /> utsträckning än de stora, som har helt andra möjligheter att omdisponera<br /> sina vinstmedel så att de undviker avgifter till löntagarfonderna. Norrländska<br /> företag med svag lönsamhet och låg soliditet avtappas nu på medel som de<br /> själva skulle behöva för sin verksamhet. Fondskatterna samlas upp i bl. a.<br /> Norrfonden och placeras i aktier, huvudsakligen i företag som har sin<br /> verksamhet i de mera expansiva områdena, till vilka inte Norrlandslänen<br /> räknas. Bensinskattehöjningen med 50 öre per liter bensin och kilometerskattens<br /> motsvarande anpassning, har högst avsevärt fördyrat de enskilda<br /> personernas och företagens transporter till och från Norrland, där avstånden<br /> är långa och pendlingen mellan arbete och bostad gäller åtskilliga mil varje<br /> arbetsdag.</p> <p>Regeringens snabba agerande i samband med nedläggningsbeslutet av<br /> Uddevallavarvet och utfästelser om miljardstöd står med undantag för<br /> satsningarna i de speciella malmfältskommunerna i Norrbotten i bjärt<br /> kontrast till viljan att lösa de mycket svåra regionalpolitiska problemen i</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1984/85:2932</p> </div> <div class="block ml_42"><p>6</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Norrlandslänen. Någon påtaglig initiativkraft från regeringens sida har inte<br /> kunnat noteras för att t. ex. lösa de svåra problem som människorna i Timrå<br /> kommun för närvarande upplever på grund av nedläggningen av Gullfiber.</p> <p>Det socialdemokratiska partiets beslut att tillsätta en egen utredning med<br /> uppgift att skyndsamt framlägga förslag om miljardstöd till storstadsregionerna,<br /> är även det ett talande bevis för den socialdemokratiska regeringens<br /> bristande intresse för Norrlandsproblemen. Taktiska överväganden, var det<br /> finns mest röster och mandat att vinna i den kommande valrörelsen, är<br /> olustiga inslag i det politiska arbetet som socialdemokraterna bedriver.<br /> Uppenbarligen konstaterar man inom det socialdemokratiska partiet, att det<br /> är mera lönsamt att bedriva regionalpolitik på västkusten och i storstadsregionerna,<br /> där möjligheterna till mandatvinster är större. Slutligen är det värt<br /> att notera, att regeringens nyligen fattade beslut att generellt för hela landet<br /> begränsa företagens möjligheter att använda sina investeringsfonder, kommer<br /> att fördyra det norrländska näringslivets investeringar i nya maskiner<br /> och ny teknik.</p> <p>Socialdemokraternas förslag om nedläggning av sjöbefälsskolan i Härnösand<br /> och hotet om nedläggningen av lärarhögskolan i samma stad är också<br /> sorgliga inslag i en socialdemokratisk regionalpolitik.</p> <p>Den nuvarande regionalpolitiken har i sina huvuddrag varit oförändrad<br /> sedan mitten av 1960-talet. Godstransportstödet tillkom några år senare.</p> <p>Allt flera samhällsorgan har kommit att engagera sig i regionalpolitisk!<br /> arbete. Nya tjänster tillkommer på löpande band. De administrativa<br /> kostnaderna för regionalpolitiken har ökat. Trots den anmärkningsvärt stora<br /> ökningen av byråkratin på regionalpolitikens område, har inte regeringen<br /> som huvudansvarig klart för sig konsekvenserna av förslagen i sin regionalpolitiska<br /> proposition.</p> <p>Industridepartementet har, som framgår av propositionen, ”inlett en<br /> kartläggning av hur väl företagen känner till det industri- och regionalpolitiska<br /> stödet, i vilken omfattning de utnyttjas och vad företagen anser om<br /> stödens utformning i relation till företagens behov. Syftet med denna<br /> undersökning är bl. a. att erhålla underlag för eventuell omprövning av<br /> stödformerna.” Industriministerns bedömning, som delas av hela regeringen,<br /> är avslöjande för regeringens brist på engagemang och vilja att forma en<br /> regionalpolitik som är värd namnet. Att under tre år tala sig varm för<br /> regionalpolitiken på möten, seminarier och konferenser, skapar förväntningar<br /> och förhoppningar hos dem som bor i Norrlandslänen. Att sedan strax före<br /> valet lägga fram regionalpolitiska förslag, som man inte vet om de tillgodoser<br /> företagens behov, är ett skrämmande bevis på ekonomiskt lättsinne och<br /> likgiltighet för de människor i det regionalpolitiska stödområdet som<br /> ingenting hellre vill än att förbättra sin livssituation. Regeringens förslag är<br /> också en besvikelse för alla de människor som gärna önskar flytta tillbaka till<br /> Norrland.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:2932</p> </div> <div class="block ml_41"><p>7</p> </div> <div class="block ml_4"><p>2. Utvecklingen i Norrlandslänen</p> <p>Med undantag för några år på 1970-talet har sysselsättningen visat på en<br /> klart ogynnsammare utveckling inom stödområdet. Industrisysselsättningen<br /> inom stödområde A kommer enligt länsstyrelsernas prognoser att minska<br /> dubbelt så fort som inom övriga delar av stödområdet. Prognoserna visar<br /> också att sysselsättningen inom den offentliga sektorn inte längre kommer att<br /> balansera den ständigt pågående minskningen av antalet arbetstillfällen inom<br /> jord- och skogsbruk. Åldersfördelningen blir alltmer ogynnsam. På många<br /> platser är andelen personer som är 65 år och äldre snart uppemot 30 %.<br /> Underskottet på kvinnor - speciellt i fruktsam ålder - ökar. Det föds i<br /> genomsnitt 68 barn när 100 personer dör. Det pågår en snabb utflyttning av<br /> personer i arbetsför ålder. Inom jordbruket är uppemot två tredje delar av<br /> jordbrukarna 60 år eller äldre.</p> <p>Utvecklingen är med andra ord dyster. Kraftåtgärder, nya grepp, okonventionella<br /> lösningar befriade från socialdemokratiska doktriner är nödvändiga.</p> <p>3. Grunden för en annan regionalpolitik</p> <p>Erfarenheten har visat att den bästa regionalpolitiken kunde bedrivas<br /> under de år då svensk ekonomi präglades av tillväxt, då näringsliv och<br /> enskilda personer inte var omgärdade av regleringar och belastade av den<br /> mängd av skatter och avgifter som i dag är så karakteristiska för Sverige.</p> <p>Ett positivt näringsklimat, där inte nya kontroller utan ökad frihet för<br /> företagare är statsmakternas rättesnöre, skulle otvivelaktigt bidra till en<br /> ökad industrialisering, inte bara i de expansiva regionerna utan även i<br /> Norrlandslänen. Skattesystemet måste förändras från grunden. Det moderata<br /> skatteförslaget om en sänkning av marginalskatten till 40 % kommer att öka<br /> löntagarnas benägenhet att ta kommersiella risker. Det blir då inte längre så<br /> svårt att få tillgång till det egna kapital som utgör grundförutsättningen för att<br /> starta företag. Kapitalbeskattningen hämmar också näringslivets utveckling.</p> <p>3.1 Kommunala och landstingskommunala insatser</p> <p>Norrlandslänens med få undantag starka socialdemokratiska dominans i<br /> kommuner och landsting utgör ett starkt hinder för en mera marknadsekonomiskt<br /> präglad regionalpolitik. De kommuner och landsting i Norrland som<br /> har ett starkt borgerligt inslag är utmärkta exempel på områden som präglas<br /> av företagande och utveckling.</p> <p>Den starka tilltron till den offentliga sektorns möjligheter och den i<br /> grunden misstänksamma inställningen till privat företagande, som inte minst<br /> har kommit till uttryck i de förbehållningslösa tillstyrkandena av förslagen<br /> från kommissionen mot ekonomisk brottslighet från de flesta norrländska</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1984/85:2932</p> </div> <div class="block ml_42"><p>8</p> </div> <div class="block ml_4"><p>länsstyrelsernas, kommunernas och landstingens sida, bidrar inte till att<br /> skapa ett gott företagsklimat.</p> <p>Kommunal- och landstingsrådens bristande insikter i företagandets villkor<br /> underlättar inte heller utvecklingen i Norrland.</p> <p>De stora kommunerna och landstingen med miljardomslutningar i sina<br /> budgeter ställer i dag stora krav på administrativa färdigheter hos de ledande<br /> förtroendemännen. Krav på företagsledarutbildning hos de norrländska<br /> kommunal- och landstingsråden är lika rimliga att ställa som krav på<br /> utbildning av de norrländska företagarna.</p> <p>Vidare finns det anledning att efterlysa initiativ från kommunal- och<br /> landstingspolitiker för att överföra kommunala arbetsuppgifter till enskilda<br /> företagare, eftersom det skapar ett företagsklimat och företagartraditioner,<br /> som vi i dag saknar på alltför många platser i denna del av Sverige.<br /> Effektivare förvaltning av kommunal verksamhet kan ge oss lägre kommunalskatter<br /> och därmed en förbättrad konkurrenssituation för företagen och<br /> ett större inkomstnetto hos löntagarna.</p> <p>Många av våra regionalpolitiska problem kan vi själva avhjälpa om vi<br /> beslutar oss för att ställa upp och utveckla marknadsekonomin i Norrland.<br /> Att bara ropa på stöd är i längden en missriktad politik som bedövar<br /> initiativkraft och uppslagsrikedom. Stöd skall endast vara hjälp till självhjälp.</p> <p>3.2 Regionalpolitiska handikapp</p> <p>De regionalpolitiska handikappen har under en lång tid varit de långa<br /> avstånden och det strängare klimatet som med nuvarande regler för<br /> ventilation etc. kräver högre kostnader för uppvärmning och industribyggnation.</p> <p>Norrlandslänen har fram till nu kunnat erbjuda företagen den arbetskraft<br /> de efterfrågar, men utflyttningen av personer i arbetsför ålder - speciellt<br /> ungdomar - har brandskattat de norrländska arbetskraftstillgångarna.<br /> Försämringen av servicen i de små samhällena, den vanligtvis högre<br /> kommunalskatten i Norrlandskommunerna, de långa resorna till släkt och<br /> vänner i andra delar av Sverige kompenseras inte av de många fördelar som<br /> trots allt ett boende i Norrland kan erbjuda.</p> <p>Skattesystemet diskriminerar företagen i Norrland när de skall söka<br /> personer för nyckelbefattning. Möjligheterna att erbjuda bägge makarna<br /> arbete på en plats är synnerligen begränsade. Skulle en person med lön på<br /> 200 000 kr. med en förvärvsarbetande maka med en lön på 150 000 kr. ta<br /> anställning i en mindre Norrlandsort, så måste arbetsgivaren för att<br /> kompensera inkomstbortfallet för den andra maken, för vilken inget arbete<br /> kan erbjudas, betala en lön som ligger uppemot 600 000 kr. Företagen i<br /> Norrland med konstaterat lägre lönsamhet har givetvis inte råd att betala<br /> sådana löner, varför de tvingas anställa personer som inte är lika kvalificera</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:2932</p> </div> <div class="block ml_42"><p>9</p> </div> <div class="block ml_4"><p>de sorn de som kan knytas till företagen i de expansiva regionerna. På sikt<br /> leder en sådan utveckling till sämre överlevnadschanser för företagen och<br /> därmed också till förlust av arbetstillfällen.</p> <p>Dagens regionalpolitik och den av regeringen föreslagna regionalpolitiken<br /> är i ytterst begränsad utsträckning inriktad på att komma till rätta med de<br /> primära regionalpolitiska handikappen. Avståndshandikappet är möjligen i<br /> viss mån tillgodosett med befintligt godstransportstöd, men detta har under<br /> årens lopp ständigt utsatts för förändringar och begränsningar, vilket lett till<br /> att företagen inte på ett mera avgörande sätt tar hänsyn till transportstödet i<br /> sina investeringskalkyler och lokaliseringsbeslut.</p> <p>Det av regeringen föreslagna persontransportstödet kommer att ha en<br /> ytterst begränsad regionalpolitisk effekt. Det finns bl. a. en uppenbar risk för<br /> att Linjeflyg och SAS kommer att beakta rabatten i sin prissättning, vilket<br /> kommer att leda till höjningar av befintliga biljettpriser. Det administrativa<br /> arbetet som persontransportstödet kommer att ge upphov till gör det<br /> samhällsekonomiskt olönsamt. Föreslagna medel - 24 milj. kr. - bör därför<br /> komma bättre till användning i annat regionalpolitisk! arbete.</p> <p>Andra former för kostnadssänkande åtgärder i Norrlandslänen - lägre<br /> teletaxor, lägre bensin- och energiskatter - som skulle ha en positiv inverkan<br /> på näringslivets utveckling lyser med sin frånvaro. Likaså saknas en analys av<br /> den solidariska lönepolitikens negativa inverkan på löne- och kostnadsstrukturen<br /> hos företagen i Norrlandslänen. Den regionalpolitiska utredningens<br /> förslag att underlätta rekryteringen till kvalificerade tjänster har regeringen<br /> avvisat, trots att detta, som tidigare nämnts, är ett av Norrlandslänens<br /> allvarligaste handikapp. För att underlätta rekryteringen av kvalificerad<br /> personal, hade det varit synnerligen välmotiverat och betydligt mera<br /> angeläget att komma med ett förslag som löser detta allvarliga problem än<br /> den passiva höjningen av exempelvis sysselsättningsstödet, som regeringen<br /> föreslagit. Det finns i sammanhanget all anledning att fästa uppmärksamheten<br /> på de medel regeringen själv under 1984 avsatte för att ge statliga<br /> befattningshavare en högre lön än vad det statliga lönesystemet kan erbjuda.<br /> Motivet för detta var att undvika att förlora duglig arbetskraft.</p> <p>4. Sverige behöver Norrland</p> <p>Betydande samhällskapital är investerat i Norrlandslänen. Stora kulturvärden<br /> står på spel i den pågående befolkningsflyttningen. Turism- och<br /> rekreationspolitiska liksom försvarspolitiska motiv ställer krav på nationell<br /> uppslutning för att lösa Norrlandslänens problem. Naturtillgångar i form av<br /> skog, mineral och vattenkraft i Norrland utgör så stora värden för det svenska<br /> folkhushållet att det är en angelägenhet för alla att bidra till en lösning av<br /> Norrlandsproblemen. Den hittillsvarande regionalpolitiken har inte haft<br /> åsyftad verkan. Problemen återstår att lösa.</p> <p>Den regionalpolitiska propositionen behandlar endast vissa delar av</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1984/85:2932</p> </div> <div class="block ml_42"><p>10</p> </div> <div class="block ml_5"><p>regionalpolitiken. Regeringens förslag på jordbrukets område har ännu inte<br /> bekantgjorts. Det speciella stöd som utgår till Norrlandsjordbruket har stor<br /> regionalpolitisk betydelse och borde ha presenterats samtidigt med övriga<br /> förslag. Likaså borde regeringens förslag till åtgärder i Uddevallaregionen ha<br /> kunnat beskrivas mera ingående, i synnerhet som de på ett påtagligt sätt<br /> konkurrerar om tillgängliga medel för regionalpolitisk verksamhet. Regeringens<br /> förslag på teleområdet, som bl. a. innefattar betydande investeringar<br /> i data- och telekommunikation, borde också ha fogats in i sitt regionalpolitiska<br /> sammanhang. Allt detta skulle ha bidragit till en rationellare och bättre<br /> handläggning av regionalpolitiken. Besluten skulle därmed också kunnat bli<br /> bättre.</p> <p>5. Alternativ regionalpolitik</p> <p>En levande landsbygd måste vara ett av de mera angelägna och eftersträvansvärda<br /> målen för svensk regionalpolitik.</p> <p>Den ogynnsamma åldersstrukturen inom jordbruket kräver snabba åtgärder.<br /> En ny generation måste omedelbart ges ekonomiska förutsättningar att<br /> ta över jordbruket. Moderata samlingspartiets förslag om sänkning av<br /> skogsvårdsavgiften från 0,8 % till 0,3 % är ett steg i rätt riktning.</p> <p>Knytningen mellan jord- och skogsbruk har alltid gett jordbrukets<br /> arbetskraft en stabil bas för sin utkomst. Men med den jordbrukspolitik som<br /> förts sedan slutet av 1960-talet har förutsättningarna successivt försämrats.<br /> Skattesystemets förändringar har gjort att en normalbeskattad grundinkomst<br /> från skogsbruket har övergått till att bli en högbeskattad marginalinkomst,<br /> som inte ens mildras om skogskonton används.</p> <p>Det behövs, förutom en annan skattepolitik, en ny jordbrukspolitik för<br /> norrländskt jord- och skogsbruk. Prisregleringen på jordbruksfastigheter<br /> hämmar utbudet och bör avskaffas. En avreglering som leder till en ökad<br /> omsättning av skogsmark på den öppna marknaden och en uppmjukning av<br /> reglerna för handel med skogsmark mellan fysiska personer är eftersträvansvärd.<br /> Förvärvstillstånden för fysiska personer bör avskaffas. Den enskilda<br /> individens förfogandefrihet skall garanteras av fri fastighetsmarknad. Denna<br /> typ av åtgärder är alldeles speciellt angelägen av regionalpolitiska skäl.</p> <p>I övrigt är det kommunalskatter och arbetsgivaravgifter som är betungande<br /> för jordbrukare. Sänkta egenavgifter bör kunna vara en väg som skall<br /> kunna leda fram till att en ny generation kan ta över jordbruket. Ungdomar<br /> kan ånyo få sysselsättning i Norrland, bidra till en ökad familjebildning och<br /> därmed på sikt till en stabilare och mera balanserad befolkningsutveckling.</p> <p>Det norrländska jordbrukets produktion kan åstadkomma en bättre<br /> balans mellan produktion och konsumtion av livsmedelsprodukter i Norrlandslänen.<br /> Någon större och mera avgörande inverkan på det nuvarande<br /> livsmedelsöverskottet i Sverige kan aldrig norrländskt jordbruk få. Det s. k.<br /> Norrlandsstödet till jordbruket bör således utvidgas.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:2932</p> </div> <div class="block ml_41"><p>11</p> </div> <div class="block ml_4"><p>5.1 Klimatberoende åtgärder</p> <p>Merkostnaderna för uppvärmning, för uppförande av kontors- och<br /> industrifastigheter bör kompenseras. Ett lägre elpris, förslagsvis ett slopande<br /> av den av regeringen nyligen genomförda skattehöjningen med 3 öre per<br /> kilowattimme kan vara en lämplig åtgärd.</p> <p>5.2 Tillgång till ny teknik</p> <p>De stora avstånden och det glesare företagsbeståndet i stödområdet<br /> försvårar samutnyttjandet av dyra och tekniskt avancerade maskiner. Stöd<br /> för täckande av merkostnader för lägre utnyttjandegrad av tillgängliga<br /> maskiner och stöd för anskaffning av avancerad teknik är regionalpolitiskt<br /> angeläget.</p> <p>5.3 Åtgärder för att underlätta rekrytering till kvalificerade tjänster inom<br /> stödområdet</p> <p>Som tidigare nämnts har svårigheterna att till de enskilda företagen knyta<br /> kvalificerad personal ökat i takt med att marginalskatterna höjts. Det är i dag<br /> nödvändigt att bägge makarna arbetar om familjen skall ha en önskad<br /> levnadsstandard och ej behöva komma i åtnjutande av bidrag. Detta är en<br /> konsekvens av det svenska skattesystemet som alldeles speciellt drabbar de<br /> mindre expansiva regionerna och som leder till större skillnader i lönsamhet<br /> och konkurrenskraft hos företagen inom stödområdet och i de expansiva<br /> regionerna.</p> <p>En önskvärd regionalpolitisk åtgärd kanske vore att ge skatteenheterna<br /> vid länsstyrelserna tillstånd att medge en sänkning av den kvalificerade<br /> befattningshavarens statsskatt förslagsvis under en period av fem år. De av<br /> regeringen beviljade förbättringarna av skattesituationen för utländska<br /> forskare kan också det var en framkomlig väg för att lösa rekryteringsproblemen<br /> i stödområdet.</p> <p>En annan metod kan vara att tillämpa en itudelning av den förvärvsarbetande<br /> makens inkomst. Härigenom kommer man också runt det bekymmersamma<br /> marginalskatteproblemet.</p> <p>6. Ett års uppskov med regionalpolitiska beslut</p> <p>Den nuvarande regionalpolitiken, som av regeringen i huvudsak föreslås<br /> bli prolongerad för en ny treårsperiod, leder inte till att de regionalpolitiska<br /> målen uppfylls. Regeringen är inte - som tidigare påpekats - själv övertygad<br /> om effekterna. I annat fall skulle inte industriministern ha föranstaltat om en<br /> särskild studie av stödens effekter på företag och på regionala obalanser.</p> <p>Alla regionalpolitiska åtgärder - på näringslivets och jordbrukets område<br /> - bör sammanvägas. Detta har inte regeringen gjort. Väsentliga delar av</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:2932</p> </div> <div class="block ml_41"><p>12</p> </div> <div class="block ml_4"><p>regionalpolitiken - turism, satsningen i Uddevallaregionen och jordbrukspolitiken<br /> - har ännu inte offentliggjorts.</p> <p>Lokaliseringsbidragen kan i framtiden tänkas komma till användning för<br /> att underlätta övergången till ny teknik nödvändig för företagens överlevnad.</p> <p>Lokaliseringslånen kan med fördel ersättas av lån, beviljade av kreditinstituten.<br /> Anslagen till övriga lokaliseringsstöd - offertstöd, lån till regionala<br /> investmentbolag, investeringsbidrag, sysselsättningsstöd, nedsatta socialavgifter<br /> med undantag för maimfältskommunerna - kan lämpligen ersättas av<br /> ett utvidgat stöd för att underlätta generationsväxlingen inom jordbruket,<br /> sänka energikostnaderna och underlätta rekryteringen av personer för<br /> nyckelbefattningar i enlighet med vad som tidigare skisserats i motionen.</p> <p>Regeringens regionalpolitiska förslag kan sålunda inte i sin nuvarande<br /> form läggas till grund för ett riksdagsbeslut. En förnyad utredning bör<br /> tillsättas som skyndsamt omprövar stödformernas effekter och utgör underlag<br /> för en ny proposition om regionalpolitiken under våren 1986.</p> <p>7. Hemställan</p> <p>Med åberopande av det ovan anförda hemställs</p> <p style="margin-left:43px;">1. att riksdagen avvisar regeringens förslag till regionalpolitiska<br /> åtgärder,</p> <p style="margin-left:43px;">2. att riksdagen begär att regeringen återkommer våren 1986 med ett<br /> nytt regionalpolitiskt förslag,</p> <p style="margin-left:43px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts.</p> <p>Stockholm den 20 mars 1985</p> <p>PER-RICHARD MOLÉN (m)</p> <p>ERIK OLSSON (m)</p> <p>INGRID HEMMINGSSON (m)</p> </div> <div class="block ml_24"><p style="margin-left:6px;">TORE NILSSON (m)<br /> PER PETERSSON (m)</p> </div> </div> </div> 0 PER-RICHARD MOLÉN m 1 undertecknare 0 ERIK OLSSON m 2 undertecknare 0 INGRID HEMMINGSSON m 3 undertecknare 0 TORE NILSSON m 4 undertecknare 0 PER PETERSSON m 5 undertecknare G8022932 Per-Richard Molén m. fl. mot_198485__2932.pdf 193507 pdf Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115) https://data.riksdagen.se/fil/357BBACB-E33B-4991-BADD-9A59EC70E899