3109203G80229301984/852930motmotMotion 1984/85:2930 Per-Ola ErikssonMotionMotion293001985-01-20 00:00:002014-11-04 17:29:042014-11-04 00:00:00Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)Per-Ola Erikssonhtmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G8022930/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G8022930https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8022930
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Motion</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1984/85:2930<br />
Per-Ola Eriksson</p>
<p>Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)</p>
<p>Regionalpolitiken - eller lokaliseringspolitiken som den först blev benämnd<br />
- kan fira tjugoårsjubileum under 1985. Det var med utgångspunkt i<br />
1964 års riksdagsbeslut som den första regionalpolitiska reformen trädde i<br />
kraft vid halvårsskiftet 1965. Uppgiften var att skapa arbetstillfällen i<br />
skogslänen, främst Norrlands inland, som kommit att bli hårdast drabbade av<br />
strukturomvandlingen inom jord- och skogsbruket.</p>
<p>Det fåtal nya industrietableringar som kom till stånd genom de första<br />
lokaliseringspolitiska insatserna förmådde inte att skapa arbete åt alla.<br />
Därtill var insatserna för kraftlösa.</p>
<p>Några av landets större industriföretag t. ex. Volvo, Saab-Scania, ASEA<br />
och Ericsson har medverkat till att sprida delar av sin tillverkning till<br />
skogslänen genom etablering av filialer. Ett verksamt instrument för att<br />
åstadkomma dessa filialetableringar har varit företagens investeringsfonder<br />
vars frisläppande har villkorats.</p>
<p>Sedan början av 1970-talet har antalet filialetableringar varit få. Regionalpolitiken<br />
har under de senaste åren alltmer kommit att inriktas på utveckling<br />
av redan befintliga företag inom stödområdet. Vidare har ökade insatser<br />
gjorts för produktutveckling, marknadsföring och utjämning av kostnaderna<br />
för transporter.</p>
<p>Trots mängden av regionalpolitiska stödformer kvarstår problemen med<br />
att utveckla näringslivet och företagsamheten i stödområdet, främst inom<br />
stödområde A som utgörs av inlandskommunerna i övre Norrland.</p>
<p>Ett allvarligt hot mot en positiv företagsutveckling i stödområde A är<br />
svårigheten att rekrytera kvalificerade företagsledare. Motsvarande problem<br />
går även att finna inom offentlig sektor där det finns betydande svårigheter<br />
att få kvalificerade administrativa tjänster tillsatta.</p>
<p>Det finns flera bidragande orsaker till svårigheten att rekrytera kvalificerad<br />
företagsledare till stödområdet, särskilt till Norrlands inland. Kommunalskatten<br />
i de norrländska kommunerna är väsentligt högre än i kommunerna<br />
i Stockholmsregionen. Dessutom är möjligheterna till arbete för medföljande<br />
maka/make mycket starkt begränsade på grund av den dåligt differentierade<br />
arbetsmarknaden.</p>
<p>Effekten av detta blir att antingen avstår en tilltänkt företagsledare från att<br />
flytta till ett arbete vid ett företag i en kommun i stödområdet eller så ställer<br />
vederbörande mycket höga krav på ekonomisk kompensation. Och vanligtvis<br />
har företagen i stödområdet inte råd att anställa den tilltänkta personen<br />
med sådana höga krav på kompensation. I sin tur leder detta till att</p>
<p>1 Riksdagen 1984/85. 3 sami. Nr2930-2933</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Mot. 1984/85:2930</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p style="margin-left:6px;">2</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">näringslivet och företagen går miste om värdefull och nödvändig kompetens.<br />
Svårigheterna att bedriva och utveckla företagsamheten ökar successivt. På<br />
sikt ökar därmed också den regionala obalansen.</p>
<p style="margin-left:3px;">Situationen kan illustreras med följande exempel:</p>
<p style="margin-left:3px;">A och dennes maka/make bor i Stockholm. Båda förvärvsarbetar och har<br />
betydande inkomster.</p>
<p style="margin-left:3px;">A inkomst 228 000 A:s maka/make inkomst 144 000</p>
<p style="margin-left:41px;">skatt 125 000 skatt 63 700</p>
<p style="margin-left:41px;">netto 103 000 netto 80 300</p>
<p style="margin-left:3px;">Familjen disponerar tillsammans 183 300 kr.</p>
<p style="margin-left:3px;">A erbjuds anställning som företagsledare vid ett företag i en högskattekommun<br />
inom stödområdet, t. ex. Norrlands inland. Medföljande maka/<br />
make erhåller dock inte genast något arbete. För att familjen skall kunna<br />
disponera samma nettobelopp som vid bosättning i Stockholm behöver A en<br />
mycket kraftig kompensation.</p>
<p style="margin-left:3px;">A flyttar till en kommun med en utdebitering på 33 kr. och makan/maken<br />
saknar arbete.</p>
<p style="margin-left:3px;">inkomst 706 000<br />
skatt 523 000</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">netto 183 000</p>
<p style="margin-left:3px;">Ytterst få, om ens något, företag förmår att anställa en företagsledare med<br />
dessa kompensationskrav.</p>
<p style="margin-left:3px;">För att lösa detta problem borde det ges rätt till samtaxering så att<br />
inkomsten fördelas på båda makarna. Den enskilde skulle då uppleva en<br />
positiv skattemässig effekt och kanske lättare kunna ta en tjänst som<br />
företagsledare vid ett företag inom stödområdet.</p>
<p style="margin-left:3px;">Jag är väl medveten om att detta synsätt strider mot nu gällande<br />
lagstiftning på skatteområdet. Emellertid är problemet med rekrytering av<br />
kvalificerade företagsledare till företag inom de norrländska inlandskommunerna<br />
så besvärande att nya okonventionella lösningar måste prövas. Till att<br />
börja med kan en försöksverksamhet bedrivas under en tioårsperiod för att<br />
se effekterna av en sådan förändrad skattelagstiftning och vilken betydelse<br />
det skulle få i regionalpolitiken.</p>
<p style="margin-left:3px;">Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:41px;">att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförts om försöksverksamhet med frivillig samtaxering<br />
inom stödområde A som ett regionalpolitiskt instrument.</p>
<p style="margin-left:3px;">Stockholm den 20 januari 1985</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">P.-O. ERIKSSON (c)</p>
</div>
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_4" />
</div>
</div>
0P.-O. ERIKSSONc1undertecknareG8022930Per-Ola Erikssonmot_198485__2930.pdf79430pdfRegional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)https://data.riksdagen.se/fil/4EF66EF5-CED4-4A80-9E3C-8DAC6D207C8D