<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3109201</hangar_id>
 <dok_id>G8022928</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>2928</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:2928 Sten-Ove Sundström m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2928</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-03-20 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 17:29:02</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)</titel>
 <subtitel>Sten-Ove Sundström m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G8022928/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G8022928</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8022928</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1984/85:2928&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sten-Ove Sundström m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition Regional utveckling och utjämning (proposition&lt;br /&gt; 
115) skapas nya och viktiga förutsättningar för regional balans i Sverige. För&lt;br /&gt; 
ett län som Norrbotten, är det helt avgörande att det i landet bedrivs en&lt;br /&gt; 
offensiv arbetsmarknads- och regionalpolitik. Grunden i en offensiv regionalpolitik&lt;br /&gt;
måste ligga i en solidarisk samhällssyn och på en vilja att ta hela&lt;br /&gt; 
landets resurser i anspråk för utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den senare hälften av 1960-talet och under första hälften av&lt;br /&gt; 
1970-talet bedrev socialdemokratin en regionalpolitik med många goda&lt;br /&gt; 
resultat för de s. k. skogslänen. Den resulterade i såväl ekonomisk som&lt;br /&gt; 
sysselsättningsmässig tillväxt. T. o. m. i Norrbottens län kunde vi uppleva hur&lt;br /&gt; 
befolkningsströmmen vände från utflyttning till inflyttning. Utan att alla&lt;br /&gt; 
problem var lösta, talades om ”goda år” i skogslänen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter att de borgerliga partierna bildade regering 1976, vände utvecklingen&lt;br /&gt; 
snabbt till det sämre. Sämre konjunktur i kombination med en passiv&lt;br /&gt; 
arbetsmarknads- och regionalpolitik gjorde att arbetslösheten växte snabbt,&lt;br /&gt; 
utflyttningen tilltog och den ekonomiska situationen förvärrades snabbt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När socialdemokraterna åter bildade regering 1982, var situationen i&lt;br /&gt; 
Norrbotten alarmerande. Basindustrierna LKAB, ASSI och SS AB som är&lt;br /&gt; 
länets industriella ryggrad hade stora problem. Värst var situationen i&lt;br /&gt; 
malmfälten. LKAB:s problem var så stora att företaget befann sig i en&lt;br /&gt; 
överlevnadskris. Situationen i östra Norrbotten var, och är, fortfarande&lt;br /&gt; 
mycket svår. Men även i en del inlandskommuner hade problembilden&lt;br /&gt; 
stadigt förvärrats under åren 1976-1982.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det socialdemokratiska partiet insåg tidigt att den situation som uppstått i&lt;br /&gt; 
Norrbotten skulle komma att kräva insatser av extraordinärt slag. Dessa&lt;br /&gt; 
åtgärder var nödvändiga för att stoppa ”blödningen” och vända utvecklingen&lt;br /&gt; 
rätt igen. Detta har varit den socialdemokratiska målsättningen under&lt;br /&gt; 
nuvarande period. Nu skall arbetet gå vidare för att med hjälp av de nya&lt;br /&gt; 
möjligheter som uppstått genom regeringens insatser i ”Norrbottenspropositionen”,&lt;br /&gt;
olika arbetsmarknadspolitiska insatser och nu genom den regionalpolitiska&lt;br /&gt;
propositionen skapa ökade och bättre förutsättningar för ekonomisk&lt;br /&gt;
tillväxt och därmed fler arbetstillfällen i Norrbotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samlade statliga insatser till Norrbotten sedan 1982 har skapat en ny&lt;br /&gt; 
utvecklingsoptimism i Norrbotten. Den s. k. Norrbottenspropositionen var&lt;br /&gt; 
en viktig och samlande strategi för länets framtid.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2928&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Basnäringarna&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Krisen inom basindustrierna har förbytts till vinster och offensiva investeringar.&lt;br /&gt;
LKAB, SS AB och ASSI går bra igen. Detta har inte varit möjligt utan&lt;br /&gt; 
de ekonomiska rekonstruktioner regering och riksdag beslutade om 1983.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Nu är det viktigt att basnäringarna fortsätter sina ansträngningar på&lt;br /&gt; 
kvalitetshöjande åtgärder så att vunna marknader kan behållas och nya&lt;br /&gt; 
vinnas. Det är också viktigt att det ekonomiska konsolideringsarbetet kan&lt;br /&gt; 
fortsätta. Soliditeten måste hållas på en hög nivå i dessa näringar. Därför är&lt;br /&gt; 
det, utan att göra avkall på ägarnas (staten) rätt till utdelning, önskvärt att&lt;br /&gt; 
såväl konsolideringsarbetet som behovet av ekonomiska buffertar i dessa&lt;br /&gt; 
företag ges en hög prioritet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Investeringsplanerna för nya anläggningar och verk inom gruv-, stål- och&lt;br /&gt; 
skogsindustrin är viktiga för framtiden och måste fullföljas.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Små och medelstora företag&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Det är ett känt faktum att industribilden i Norrbotten domineras av många&lt;br /&gt; 
få stora företag. Men inom länet finns också många små företag. Den stora&lt;br /&gt; 
bristen i industristrukturen ligger i avsaknaden av medelstora företag. De&lt;br /&gt; 
senaste årens erfarenheter av en ensidig industristruktur avskräcker, varför&lt;br /&gt; 
arbetet med en breddning av näringslivet måste ske med oförminskad styrka.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Det är viktigt att regeringen medverkar i arbetet att kunna utlokalisera och&lt;br /&gt; 
stimulera fram medelstor industri till Norrbotten. Arbetet med de s. k.&lt;br /&gt; 
JAS-företagen måste bedrivas med stor intensitet. Företagsetableringarna&lt;br /&gt; 
SAAB-Scania och ASEA har gett lyckade resultat i Luleå och Piteå, genom&lt;br /&gt; 
en positiv möjlighet att använda investeringsfonderna, och är en möjlighet&lt;br /&gt; 
som borde prövas igen för att öka möjligheterna för etableringar till&lt;br /&gt; 
Norrbotten.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Ny teknik och teknikspridning&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Den nya tekniken har öppnat nya regionalpolitiska möjligheter. För de&lt;br /&gt; 
utpräglade glesbygdskommunerna, som vanligtvis har svåra konkurrensnackdelar&lt;br /&gt;
i långa och dyra transporter, innebär den nya tekniken möjligheter&lt;br /&gt; 
att kunna konkurrera om arbeten inom t. ex. administrativ produktion. Det&lt;br /&gt; 
är därför viktigt att statliga verk och myndigheter visar en positiv syn på att&lt;br /&gt; 
lägga ut arbetsuppgifter till glesbygden. Självfallet skall krav ställas på&lt;br /&gt; 
rationell drift och konkurrenskraft även på verksamheter som etableras i&lt;br /&gt; 
glesbygdskommuner. Men i en inledningsfas då kunskapen om den nya&lt;br /&gt; 
teknikens tillämpningsmöjligheter behöver byggas upp, är det bra om staten&lt;br /&gt; 
intar en aktiv roll i att hitta lämpliga kunder till företag som genom den nya&lt;br /&gt; 
tekniken vill arbeta med administrativ produktion i glesbygd.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2928&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Tekniska högskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniska högskolan i Luleå är en viktig ”motor” för Norrbottens&lt;br /&gt; 
utveckling. Högskolan profilerar sig allt mer kring datatekniken. Med det&lt;br /&gt; 
nya förslaget i regeringens budgetproposition om att öka antalet platser till 90&lt;br /&gt; 
på datatekniklinjen är det väsentligt att resurserna till denna linje förstärks.&lt;br /&gt; 
Därför hälsar vi med tillfredsställelse det förslag som finns i ”proposition&lt;br /&gt; 
1984/85:115 om regional utveckling ..som innebär att till datateknikutbildningen&lt;br /&gt;
satsas 8 milj. kr. under fyra år. Som ett led i att fortsätta och&lt;br /&gt; 
intensifiera arbetet med att utveckla kunnandet inom data och elektronikområdena&lt;br /&gt;
i Norrbotten borde den i andra sammanhang omtalade teknikbyn&lt;br /&gt; 
byggas vid högskolan i Luleå. Den skulle kunna betyda mycket i ett konkret&lt;br /&gt; 
förverkligande om ”teknikspridning” i den regionalpolitiska propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östra Norrbotten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Situationen i den östra länsdelen är den svåraste i dag i Norrbotten. Östra&lt;br /&gt; 
Norrbotten omfattar Pajala, Övertorneå, Haparanda, Kalix, Överkalix&lt;br /&gt; 
kommuner samt Karesuandoområdet. Vi vill i denna motion markera vikten&lt;br /&gt; 
av att denna del av landet ges högsta prioritet i utarbetandet av arbetsmarknads-&lt;br /&gt;
och regionalpolitiska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokaliseringssamråd för industrin samt privata service- och tjänstesektorn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framgår av bl. a. länsplaneringens prognoser att sysselsättningstillväxten&lt;br /&gt;
under 1980-talet främst kommer att ske inom den privata service- och&lt;br /&gt; 
tjänstesektorn. Riksdagen har tidigare (AU 1983/84:23) uttalat att det mot&lt;br /&gt; 
bakgrund av den ojämna geografiska fördelningen av dessa verksamheter&lt;br /&gt; 
och den risk för försämrad regional balans som en expansion enbart på&lt;br /&gt; 
nuvarande lokaliseringsorter medför är angeläget att utveckla metoder som&lt;br /&gt; 
påverkar dessa verksamheters lokalisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi noterar att regeringen har givit industriverket (SIND) i uppdrag att&lt;br /&gt; 
utveckla metoder och medel för att påverka utbyggnaden och lokaliseringen&lt;br /&gt; 
av företag och verksamheter inom den privata service- och tjänstesektorn till&lt;br /&gt; 
stödområdena. Det är angeläget att styra delar av den ökande sysselsättningen&lt;br /&gt;
inom denna sektor till sysselsättningssvaga regioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna av de lokaliseringar som skett de senaste åren till&lt;br /&gt; 
Norrbotten av företag nom den privata service- och tjänstesektorn har visat&lt;br /&gt; 
att utbildningsinsatser inom AMU:s ram varit ett mycket viktigt medel och&lt;br /&gt; 
att det reguljära regionalpolitiska stödet inte passat in för verksemheten.&lt;br /&gt; 
Offertstöd har fått tillgripas. Detta stöd har varit smidigt och flexibelt. Mot&lt;br /&gt; 
denna bakgrund föreslår vi att samarbetsformerna mellan SIND och AMS&lt;br /&gt; 
när det gäller lokaliseringssamrådet för denna sektor utformas så att behovet&lt;br /&gt; 
att AMU i sammanhanget kan tillgodoses på ett smidigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2928&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Systemet med lokaliseringssamråd med industriföretagen skall bli föremål&lt;br /&gt; 
för en översyn. Vi känner oro över att lokaliseringssamrådet för industrin&lt;br /&gt; 
kommer att avvecklas som regionalpolitisk! medel. Vår uppfattning är att&lt;br /&gt; 
industrisamrådet bör finnas kvar och få en mer regionalpolitisk inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Decentralisering av statlig verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tillfredsställelse noterar vi planerna på att lägga TV:s avgiftscentral&lt;br /&gt; 
till malmfältsområdet. Det är ett mycket viktigt tillskott till sysselsättningen&lt;br /&gt; 
med hänsyn bl. a. till kvinnornas svåra situation på arbetsmarknaden. I det&lt;br /&gt; 
översynsarbete som aviseras i propositionen är det viktigt att den lokala&lt;br /&gt; 
sakkunskapen har möjlighet att medverka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödområdesindelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Norrbottens län är samtliga kommuner inplacerade inom något av&lt;br /&gt; 
stödområdena A, B, och C. Endast tre av länets kommuner tillhör den&lt;br /&gt; 
sistnämnda kategorin, nämligen Boden, Piteå och Luleå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att nuvarande stödområdesindelning skall vara&lt;br /&gt; 
oförändrad. Regeringen framhåller också att regionalpolitiken bör inriktas&lt;br /&gt; 
på att skapa förutsättningar för en balanserad befolkningsutveckling i landets&lt;br /&gt; 
olika delar och på att ge människor tillgång till arbete, service och god miljö&lt;br /&gt; 
oavsett var de bor i landet. Särskilda insatser bör göras för att främja&lt;br /&gt; 
utvecklingen i glesbygden. Vi delar till fullo denna uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vårt förmenande bör dock en översyn göras vad beträffar de&lt;br /&gt; 
nämnda kommunerna i länet i fråga om en ändrad stödområdesindelning.&lt;br /&gt; 
Vissa enskilda församlingar inom dessa kommuner är typiska glesbygder&lt;br /&gt; 
med långa avstånd till kommunernas centra och begränsad tillgång till arbete&lt;br /&gt; 
på de olika orterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med vad som ovan framförts har vi angett några riktlinjer för det fortsatta&lt;br /&gt; 
arbetet i att utveckla Norrbotten och mot bakgrund av detta hemställer vi&lt;br /&gt; 
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförts om den regionala utvecklingen i Norrbotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 20 mars 1985&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;STEN-OVE SUNDSTRÖM (s)&lt;br /&gt; 
KERSTIN NILSSON (s)&lt;br /&gt; 
BRUNO POROMAA (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;ÅKE SELBERG (s)&lt;br /&gt; 
SÖREN HÄGGROTH (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>STEN-OVE SUNDSTRÖM</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KERSTIN NILSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BRUNO POROMAA</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ÅKE SELBERG</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>SÖREN HÄGGROTH</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G8022928</dok_id>
<subtitel>Sten-Ove Sundström m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198485__2928.pdf</filnamn>
<filstorlek>117541</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/33D2DEA8-08FD-4887-91AA-2CBF06D35F4D</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>