<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3109200</hangar_id>
 <dok_id>G8022927</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>2927</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:2927 Åke Gustavsson m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2927</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-03-20 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 17:29:01</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)</titel>
 <subtitel>Åke Gustavsson m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G8022927/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G8022927</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8022927</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1984/85:2927&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åke Gustavsson m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o Regionalpolitikens genomförande bör till stor del decentraliseras till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;länsnivån, som följd av att politiken mer inriktas på att utveckla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regionernas och glesbygdernas egna resurser,&lt;br /&gt; 
o Regionalpolitiken bör i ökad utsträckning inriktas på att bygga upp&lt;br /&gt; 
infrastrukturen i regionalpolitisk! prioriterade områden,&lt;br /&gt; 
o Det regionalpolitiska stödet bör utformas så att det mer än tidigare stödjer&lt;br /&gt; 
”mjuka” investeringar i främst teknik- och marknadsutveckling,&lt;br /&gt; 
o Det finns ett stort behov av att nå ut med regionalpolitiken till de mest&lt;br /&gt; 
utpräglade glesbygdsområdena,&lt;br /&gt; 
o Det regionalpolitiska arbetet måste ske på bred front. Industri- och&lt;br /&gt; 
regionalpolitiska insatser måste stödja och komplettera varandra. Samverkan&lt;br /&gt;
med bl. a. arbetsmarknads-, utbildnings-, kommunikations- och&lt;br /&gt; 
jordbrukspolitiken är nödvändig. Att påverka den offentliga sektorns&lt;br /&gt; 
verksamhet och lokalisering är också en viktig del av regionalpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi delar dessa utgångspunkter för en aktiv regionalpolitik och hälsar&lt;br /&gt; 
därför med tillfredsställelse att regeringen genom propositionen tar viktiga&lt;br /&gt; 
steg för att ytterligare utveckla regionalpolitiken. Inom Jönköpings län finns&lt;br /&gt; 
en allvarlig obalans i näringsliv och sysselsättning. I den östra länsdelen finns&lt;br /&gt; 
ett mycket stort beroende av den träbearbetande industrin. Inom Nässjö,&lt;br /&gt; 
Eksjö, Sävsjö, Vetlanda, Aneby och Tranås är i genomsnitt omkring hälften&lt;br /&gt; 
av de industrianställda sysselsatta inom den träbearbetande industrin.&lt;br /&gt; 
Arbetslöshetstalen är inom dessa kommuner förhållandevis höga med&lt;br /&gt; 
undantag av den minsta kommunen, Aneby.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den sydvästra länsdelen med dominans av verkstadsindustri samt plastoch&lt;br /&gt;
gummiindustri är sysselsättningsläget förhållandevis gott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länets befolkning har under de fyra senaste åren minskat. Under perioden&lt;br /&gt; 
1981-1984 var minskningen 2 200 personer. Befolkningsminskningen hade&lt;br /&gt; 
en mycket klar tyngdpunkt i länets östra delar.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1 Riksdagen 1984/85.3 sami. Nr2927-2929&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2927&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Nedan redovisas den långsiktiga befolkningsutvecklingen för Jönköpings&lt;br /&gt; 
läns olika delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bofolkningsutvocklingon i olika lOntdtlei 1960- »3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Index 1960 . 100&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;1960&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33"&gt;&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_11"&gt;&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_17"&gt;&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_23"&gt;&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_28"&gt;&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Regeringens förslag att länen skall få större regionala utvecklingsinsatser&lt;br /&gt; 
och större beslutsbefogenheter gör att samhället får ett bättre regionalpolitisk!&lt;br /&gt;
instrument än hittills. Beträffande fördelningen av dessa medel mellan&lt;br /&gt; 
länen vill vi starkt understryka att stor hänsyn bör tas till situationen i&lt;br /&gt; 
Jönköpings läns östra delar. Därför vill vi understryka vad industriministern&lt;br /&gt; 
anför på s. 22 i propositionen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen av medel för regionala utvecklingsinsatser skall, som jag&lt;br /&gt; 
tidigare angivit, grundas på problemens omfattning och karaktär i de skilda&lt;br /&gt; 
länen. Detta innebär att även problem i orter/regioner utanför stödområdena&lt;br /&gt; 
bör beaktas vid regeringens fördelning av dessa medel, t. ex. i Östra&lt;br /&gt; 
Småland, Blekinge och Sjuhäradsbygden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De medel för regionala utvecklingsinsatser, som länsstyrelsen för Jönköpings&lt;br /&gt;
län disponerar för innevarande budgetår, är begränsade till 3,5 milj. kr.&lt;br /&gt; 
Dessa medel skall sedan fördelas mellan regionalt utvecklingsarbete, investeringsbidrag&lt;br /&gt;
och glesbygdsinsatser. En annorlunda prioritering inom det av&lt;br /&gt; 
regeringen föreslagna utökade anslaget är nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de inledningsvis nämnda utgångspunkterna framhålls att regionalpolitiken&lt;br /&gt;
i ökad utsträckning bör inriktas på att bygga upp infrastrukturen i&lt;br /&gt; 
regionalpolitisk! prioriterade områden. Det finns flera exempel på att en&lt;br /&gt; 
sådan inriktning kan vara mycket bra. Ett sådant exempel är breddningen av&lt;br /&gt; 
järnvägen Pauliström-Vetlanda, som beräknas ge en mycket god effekt för&lt;br /&gt; 
näringslivets transportmöjligheter. Inom länets östra delar finns exempel på&lt;br /&gt; 
behov av förbättringar av flera riksvägar. Det gäller främst ny sträckning av&lt;br /&gt; 
riksväg 31 på sträckorna Öggestorp-Nässjö samt Gisshult-Rödjenäs, liksom&lt;br /&gt; 
förbifarter för Eksjö och Aneby. Samtliga dessa projekt ligger för närvaran&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_18" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_7" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_18" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2927&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;de långt fram i investeringsplanerna för vägverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en annan av utgångspunkterna framhålls att det regionalpolitiska stödet&lt;br /&gt; 
mer skall stödja ”mjuka” investeringar än tidigare. Inom den träbearbetande&lt;br /&gt; 
industrin, som till den helt dominerande delen bedrivs i mindre och&lt;br /&gt; 
medelstora företag, finns många gånger behov av stöd för underlättande av&lt;br /&gt; 
kundkontakter och marknadsföring. Till och med inom flera förhållandevis&lt;br /&gt; 
stora träföretag inom husbranschen är det förenat med mycket stora&lt;br /&gt; 
ansträngningar under lång tid att söka och finna eller utveckla exportmarknader.&lt;br /&gt;
Genom regeringens proposition 1983/84:168 och det därpå följande&lt;br /&gt; 
riksdagsbeslutet förbättrades förutsättningarna för trähusindustrins export.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots detta har trähusföretagen i mycket liten utsträckning, med något&lt;br /&gt; 
undantag, målmedvetet satsat på exportmarknaden. Genom vikande inhemsk&lt;br /&gt;
efterfrågan och otillräcklig export har resultatet blivit att några av&lt;br /&gt; 
trähustillverkarna i östra länsdelen har slagits ut ur marknaden. Andra har&lt;br /&gt; 
behov av att kraftigt förbättra sina resultat för att kunna klara sig på sikt. Ett&lt;br /&gt; 
begrepp om frågans vikt får man genom påpekandet av det faktum att&lt;br /&gt; 
omkring 60 % av landets trähustillverkning sker i de östra delarna av&lt;br /&gt; 
Jönköpings län. Här sker nu sedan flera år en kraftig sysselsättningsminskning.&lt;br /&gt;
Det är därför nödvändigt att ytterligare ansträngningar görs för att öka&lt;br /&gt; 
exporten. Sysselsättningsutvecklingen inom trähusbranschen för riket som&lt;br /&gt; 
helhet framgår av nedanstående figur, som talar för sig själv.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p style="margin-left:67px;"&gt;SYSSELSÄTTNINGEN I TRÄHUSBRANSCHEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_10"&gt;&lt;p&gt;10 500&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;10 000 .&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;000 &lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;000 .&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_32"&gt;&lt;p&gt;7 200&lt;/p&gt;
&lt;p style="text-align:right;"&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;000 &lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;000 &lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_6"&gt;&lt;p&gt;000 &lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Ar 1980&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_16"&gt;&lt;p&gt;1981&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;1982&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;1984&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_32"&gt;&lt;p&gt;1983&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_8" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2927&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Statsmakterna har vidtagit viktiga åtgärder för att underlätta trähusexport.&lt;br /&gt; 
Från branschens sida har man således bättre förutsättningar än tidigare att gå&lt;br /&gt; 
ut på exportmarknaden. Men för att lyckas med detta måste en större&lt;br /&gt; 
samverkan mellan företagen komma till stånd. Denna uppfattning har även&lt;br /&gt; 
den närmast berörda fackliga organisationen, Svenska träindustriarbetareförbundet,&lt;br /&gt;
gett starkt uttryck för. Nu tycks en utveckling, om än försiktig, i&lt;br /&gt; 
denna riktning vara på väg. Då är det naturligtvis viktigt att staten även&lt;br /&gt; 
fortsättningsvis stimulerar denna utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den socialdemokratiska regeringen har för sin del i den ovan nämnda&lt;br /&gt; 
propositionen och på annat sätt stött trähusexporten. Statens industriverk&lt;br /&gt; 
har fått medel för exportsatsningar. Inom Sveriges exportråd har Swebex&lt;br /&gt; 
(Svensk bygg- och energiexport) inrättats, som undersitt första verksamhetsår&lt;br /&gt;
särskilt skall prioritera export av trähus. Det är nödvändigt att denna&lt;br /&gt; 
prioritering vidhålls även under kommande verksamhetsår om insatsen skall&lt;br /&gt; 
hinna ge ett väsentligt och bestående resultat. En förbättring av orderingången&lt;br /&gt;
för trähustillverkarna påverkar också en rad underleverantörer, som i stor&lt;br /&gt; 
utsträckning finns inom regionen. Som exempel härpå kan nämnas åkerier&lt;br /&gt; 
samt tillverkare av inredning, elutrustning och tapeter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriministern understryker vidare i sina utgångspunkter att det&lt;br /&gt; 
regionalpolitiska arbetet måste ske på bred front under medverkan av flera&lt;br /&gt; 
politikområden. Vi vill för vår del peka på främst två områden där vi ser detta&lt;br /&gt; 
som speciellt väsentligt. Det gäller kommunikations- och utbildningsdepartementens&lt;br /&gt;
ansvarsområden. En av kommunerna. Nässjö, är mycket beroende&lt;br /&gt;
av två affärsdrivande verk för sin sysselsättning, televerket och statens&lt;br /&gt; 
järnvägar. Televerket har sitt centrallager förlagt till Nässjö och har&lt;br /&gt; 
förutsättningar för att utveckla sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inköpsavdelningen inom televerket är i dag förlagd till Stockholmstrakten,&lt;br /&gt; 
det mest sysselsättningsintensiva området i landet. Geografisk närhet mellan&lt;br /&gt; 
centrallagret och inköpsavdelningen borde vara en klar fördel på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom televerket sker i dag en modernisering av 204-stationerna för att de&lt;br /&gt; 
skall få större kapacitet. I dag läggs i stor utsträckning dessa arbeten ut på&lt;br /&gt; 
legojobb och man använder sig desutom av tillfälliga anställningar liksom&lt;br /&gt; 
övertid. Genom att lokalisera denna verksamhet till Nässjö skulle man få ett&lt;br /&gt; 
viktigt tillskott av arbetstillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att systematiskt arbeta med orderboksförsäljning från centrallagret&lt;br /&gt;
kan i vart fall 10-15 nya arbetstillfällen skapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens järnvägar är av hävd en stor arbetsgivare i Nässjö. Också här finns&lt;br /&gt; 
det möjligheter till utökad verksamhet. Under lång tid har man diskuterat&lt;br /&gt; 
uppförandet av en rangerbangård för södra Sverige. SJ har för sin del skjutit&lt;br /&gt; 
denna investering på framtiden; trots att behov föreligger av en effektivare&lt;br /&gt; 
godshantering för såväl transporter inom landet som för export. Genom sin&lt;br /&gt; 
belägenhet utmed södra stambanan och med närhet till västra stambanan har&lt;br /&gt; 
Nässjö otvetydigt ett fördelaktigt läge. En rangerbangård skulle verksamt&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2927&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;bidra till att både säkra de arbetstillfällen som redan finns och att medge en&lt;br /&gt; 
utökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SJ har vidare behov av att bygga en ny impregneringsplats i Nässjö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nämnts ovan om affärsverken kan utgöra goda exempel på&lt;br /&gt; 
möjligheten för affärsverken att utveckla sin verksamhet i Jönköpings läns&lt;br /&gt; 
östra delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat område är utbildningssektorn. För kommunerna i den östra&lt;br /&gt; 
länsdelen uppfattas naturligtvis möjligheterna till såväl gymnasial utbildning&lt;br /&gt; 
som högre utbildning som väsentlig. I dag sker en successiv utveckling av&lt;br /&gt; 
samarbetet med universitet och högskolor för distansutbildning inom en rad&lt;br /&gt; 
ämnen. Denna verksamhet bör fortsätta att utvecklas. Beträffande den&lt;br /&gt; 
gymnasiala utbildningen finns ett behov av en utökning av ramarna för&lt;br /&gt; 
framför allt teknisk utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppbyggnad av den tekniska utbildningen inom den östra delen av&lt;br /&gt; 
Jönköpings län kan ske enligt följande modell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Tranås som i dag har en tvåårig verkstadsteknisk linje finns behov av att&lt;br /&gt; 
bygga ut undervisningen till att även omfatta en tredje årskurs med inriktning&lt;br /&gt; 
på en verkstadsteknisk specialkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Nässjö bör den treåriga eltekniska utbildningen byggas ut till att omfatta&lt;br /&gt; 
en fjärde årskurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Eksjö, som i dag har en tvåårig teknisk linje, finns behov av att bygga ut&lt;br /&gt; 
undervisningen till att även omfatta en tredje årskurs i en icke grenindelad&lt;br /&gt; 
teknisk linje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Vetlanda finns behov av att bygga upp en fjärde årskurs på en&lt;br /&gt; 
maskinteknisk gren innehållande bl. a. CAD/CAM-utbildning. Genom en&lt;br /&gt; 
samordnad utveckling av främst den tekniska utbildningen för de östra&lt;br /&gt; 
delarna av Jönköpings län kan man rimligen nå stora effekter för att på sikt&lt;br /&gt; 
bättre hävda näringslivet i denna del av länet. Ungdomen behöver inte heller&lt;br /&gt; 
söka sig från sin hemregion för att få teknisk utbildning och den tekniska&lt;br /&gt; 
kompetensen ökar inom länsdelen till gagn för befolkning och industri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att denna utveckling skall kunna åstadkommas är det nödvändigt att&lt;br /&gt; 
skolöverstyrelsen utökar ramarna avseende denna typ av utbildning för&lt;br /&gt; 
Jönköpings län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tranås kommun är den kommun i länet som under lång tid haft den högsta&lt;br /&gt; 
arbetslösheten. Till skillnad från samtliga andra kommuner i östra länsdelen&lt;br /&gt; 
har T ranås inte en helt dominerande träbearbetande industri. Omkring 25 %&lt;br /&gt; 
av de industrisysselsatta återfinns inom päls- och beklädnadsindustri, en&lt;br /&gt; 
bransch som ju i sin helhet har haft och fortfarande har problem med vikande&lt;br /&gt; 
sysselsättning. Länsstyrelsen har för sin del i olika omgångar lämnat s. k.&lt;br /&gt; 
projektbidrag till företag inom kommunen. Länsarbetsnämnden har för sin&lt;br /&gt; 
del av naturliga skäl gett Tranås mycket hög prioritet. Utan tvekan har dessa&lt;br /&gt; 
insatser gett ett positivt resultat. Detta understryker ytterligare ett effektivt&lt;br /&gt; 
utnyttjande och samordning av resurser kan ge bra genomslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom arbetarrörelsen i länet sker i dag ett arbete som syftar till att bättre&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2927&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;hävda Sävsjö kommun ur sysselsättningssynpunkt. Ett av de projekt, som&lt;br /&gt; 
man arbetar med, handlar om att ombilda Sävsjö sjukhus till ett centrum för&lt;br /&gt; 
rehabilitering av långtidssjukskrivna och långtidsarbetslösa. De socialdemokratiska&lt;br /&gt;
riksdagsmännen från länet har i en annan motion väckt denna fråga i&lt;br /&gt; 
riksdagen under den allmänna motionstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Med hänvisning till ovanstående hemställer vi&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt; 
vad som i motionen anförts beträffande prioriteringen av Jönköpings&lt;br /&gt;
län vid fördelningen av medel för regionalt utvecklingsarbete,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt; 
vad som i motionen anförts om prioritering av export av trähus&lt;br /&gt; 
inom Swebex ansvarsområde,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;3. att riksdagen beslutar hos regeringen begära utredning om ett&lt;br /&gt; 
samlat investeringsprogram inom den statliga sektorn, inkl. de&lt;br /&gt; 
affärsdrivande verken, för den östra delen av Jönköpings län,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;4. att riksdagen beslutar att inom ramen för budgetpropositionen&lt;br /&gt; 
föreslagna medel omfördela inom de slutliga ramarna för gymnasieutbildning&lt;br /&gt;
så att de utökas för östra kommunerna i Jönköpings&lt;br /&gt; 
län i enlighet med vad som anförts i motionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 20 mars 1985&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;ÅKE GUSTAVSSON (s)&lt;br /&gt; 
CATARINA RÖNNUNG (s)&lt;br /&gt; 
HELGE KLÖVER (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_25"&gt;&lt;p&gt;INGEGERD ELM (s)&lt;br /&gt; 
NILS NORDH (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ÅKE GUSTAVSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>CATARINA RÖNNUNG</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>HELGE KLÖVER</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>INGEGERD ELM</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NILS NORDH</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G8022927</dok_id>
<subtitel>Åke Gustavsson m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198485__2927.pdf</filnamn>
<filstorlek>213562</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/14D7FCEE-2490-4804-93B9-9B33CC5713D2</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>