<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3109199</hangar_id>
 <dok_id>G8022926</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>2926</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:2926 Bengt Wiklund m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2926</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-03-20 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 17:29:00</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)</titel>
 <subtitel>Bengt Wiklund m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G8022926/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G8022926</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8022926</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1984/85:2926&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Wiklund m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med den aktiva lokaliseringspolitikens införande år 1965 kom&lt;br /&gt; 
Västernorrlands län i sin helhet att tillhöra stödområdet. Anledningen var att&lt;br /&gt; 
Västernorrlands län hade genomgått en starkt negativ utveckling sedan 1950.&lt;br /&gt; 
Den aktiva lokaliseringspolitiken som ett led i regionalpolitiken bidrog till att&lt;br /&gt; 
bromsa upp den negativa utvecklingen. Trots en från år 1980 accelererande&lt;br /&gt; 
negativ utveckling inom Västernorrlands län beslutade riksdagen att Härnösands,&lt;br /&gt;
Timrå och Sundsvalls kommuner från den 1 juli 1982 ej längre skulle&lt;br /&gt; 
ingå i stödområdet. Den negativa utvecklingen hade flera orsaker, bl. a. en&lt;br /&gt; 
stark strukturomvandling inom skogsindustrin, tillbakagång inom byggnadsverksamheten&lt;br /&gt;
med därtill hörande byggmaterialtillverkning, åtstramningar&lt;br /&gt; 
inom den offentliga sektorn m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriterier för inplacering i stödområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionalpolitiska utredningen betonar värdet av att det finns stödjepunkter&lt;br /&gt;
som allmänt kan stödja utvecklingen i olika landsdelar/regioner. Sundsvall-Timrå&lt;br /&gt;
framhålls som en dylik stödjepunkt. Vidare pekar utredningen ut&lt;br /&gt; 
Norrlandskusten som ett angeläget område för regionalpolitiska satsningar.&lt;br /&gt; 
Propositionen ansluter sig till regionalpolitiska kommitténs bedömningar i&lt;br /&gt; 
dessa avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller mer precisa kriterier framhåller propositionen följande:&lt;br /&gt; 
Problemens karaktär och omfattning i skilda regioner skall utgöra grunden&lt;br /&gt; 
för de geografiska prioriteringarna i syfte att uppnå mellanregional utjämning.&lt;br /&gt;
Kriterier som låg sysselsättningrad, långvarigt hög arbetslöshet och hög&lt;br /&gt; 
andel i arbetsmarknadspolitiska åtgärder liksom omfattande nettoutflyttning&lt;br /&gt; 
och befolkningsminskning bör härmed tillmätas stor vikt. Hänsyn måste&lt;br /&gt; 
vidare tas till situationen inom större sammanhängande områden och&lt;br /&gt; 
avstånd till större orter och deras arbetsmarknad. I annat sammanhang tas i&lt;br /&gt; 
propositionen upp frågan om ensidig näringslivsstruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktuell regional utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sett i ett längre perspektiv har Västernorrlands län under tiden 1951-1980&lt;br /&gt; 
haft den efter Norrbottens län sämsta utvecklingen vad gäller nettoflyttning.&lt;br /&gt; 
Västernorrlands län har förlorat drygt 33 000 personer genom negativt&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2926&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;flyttningsnetto. Under perioden 1950-1980 har länets folkmängd minskat&lt;br /&gt; 
med 7 115, vilket betyder att länet har haft landets näst sämsta utveckling.&lt;br /&gt; 
Att länets befolkning trots den stora utflyttningen inte minskade mer&lt;br /&gt; 
berodde på ett relativt bra födelseöverskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1970-talet skedde en viss uppbromsning av den negativa utvecklingen,&lt;br /&gt;
men från 1980 har tendenserna pekat starkt nedåt. Under de senaste fyra&lt;br /&gt; 
åren har Västernorrlands län förlorat i genomsnitt 1 100 personer per år.&lt;br /&gt; 
Under 1983 och 1984 har länet minskat mest både i relativa och i absoluta tal.&lt;br /&gt; 
Härvid är att märka att befolkningen minskat i såväl Sundsvall som Timrå&lt;br /&gt; 
och Härnösand. För övrigt har under 1983 och 1984 samtliga kommuner i&lt;br /&gt; 
länet tappat befolkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tidigare nämnda utflyttningen har långsiktiga effekter bl. a. genom att&lt;br /&gt; 
åldersstrukturen försämrats. Den utvecklingen fortsätter och förstärks nu&lt;br /&gt; 
ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västernorrlands län hör till de två-tre län som under perioden 1980-1984&lt;br /&gt; 
legat sämst till vad gäller såväl födelseunderskott som nettoutflyttning. Den&lt;br /&gt; 
tidigare utvecklingen sedan 1950-talet har fått till följd att dagens födelsetal&lt;br /&gt; 
är lågt. De senaste årens utveckling försämrar åldersstrukturen ytterligare&lt;br /&gt; 
och bäddar för en sämre naturlig folkökning de närmaste 10-20 åren. I dag&lt;br /&gt; 
har Västernorrland en i hög grad otillfredsställande åldersstruktur med&lt;br /&gt; 
18,5 % av befolkningen 65 år och äldre. Därtill kommer ett betydande antal&lt;br /&gt; 
förtidspensionärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den betydande befolkningsminskningen som till stor del beror på utflyttning&lt;br /&gt;
samt i övrigt på en ogynnsam befolkningsstruktur har i sin tur haft som&lt;br /&gt; 
orsak en motsvarande nedgång i antalet sysselsättningstillfällen. I samtliga&lt;br /&gt; 
här nämnda kommuner har skogsindustrins strukturförändringar inverkat, i&lt;br /&gt; 
synnerhet i Sundsvalls och Timrå kommuner. Genom omfattande rationaliseringar&lt;br /&gt;
har i denna bransch Sundsvalls och Timrå kommuner förlorat drygt&lt;br /&gt; 
1 000 arbetstillfällen sedan 1980. Övrig tillverkningsindustri har likaså gått&lt;br /&gt; 
tillbaka. Vidare har byggmaterialindustrins tillbakagång slagit hårt i regionen&lt;br /&gt;
och bl. a. har Gullfibers nedläggning inneburit att 750 arbetstillfällen&lt;br /&gt; 
försvunnit i Timrå sedan 1980. Den offentliga sektorn har inte förmått ta upp&lt;br /&gt; 
minskningen inom andra sektorer. Tvärtom har på grund av besparingar&lt;br /&gt; 
vissa delar av den offentliga sektorn minskat sin sysselsättning. I Härnösands&lt;br /&gt; 
kommun har tillverkningsindustrin traditionellt haft en låg andel och&lt;br /&gt; 
utvecklingen har varit svag under senare år. Genom olika besparingsåtgärder&lt;br /&gt; 
på den offentliga sektorn har denna inte kunnat bidra till en positiv&lt;br /&gt; 
utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den fram till 1982 gällande ortsplanen fanns i Norrland sex primära&lt;br /&gt; 
centra. Innebörden av dessa är likartad med i propositionen angivna&lt;br /&gt; 
stödjepunkter. Vad gäller befolkningsutveckling har Sundsvall-Timrå haft&lt;br /&gt; 
den sämsta utvecklingen under tiden 1980-1984 bland samtliga primära&lt;br /&gt; 
centra. Befolkningen minskade med 1,5 % eller 1 700 personer. Från 1980&lt;br /&gt; 
till 1990 är regionen den enda bland primära centra som beräknas gå tillbaka&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2926&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;vad gäller sysselsättningen. Minskningen beräknas till 5,1 % dvs. 2 700&lt;br /&gt; 
arbetstillfällen. Motsvarande nedgång sker i Härnösands kommun med svag&lt;br /&gt; 
industriell bas och stagnerande offentlig sektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösheten har ökat markant under senare år och under 1984 har&lt;br /&gt; 
Sundsvall-Timrå legat högst bland nämnda stödjepunkter vad gäller antalet&lt;br /&gt; 
arbetssökande per lediga platser. Genomsnittet har för 1984 varit ca 2 900&lt;br /&gt; 
arbetslösa och 200 lediga platser eller drygt 14 arbetssökande per ledig plats.&lt;br /&gt; 
1980 var läget förhållandevis tillfredsställande. Därmed redovisar denna&lt;br /&gt; 
stödjepunkt återigen den mest ogynnsamma situationen. Motsvarande&lt;br /&gt; 
utveckling har skett vad gäller öppen arbetslöshet där en fördubbling skett&lt;br /&gt; 
från 1980 till 1984 eller från 1,9 % till 3,8 %. Vad gäller arbetslöshet är&lt;br /&gt; 
endast Luleå sämre med 4,0 % i genomsnitt under 1984.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillbakagången i sysselsättningen i länet och i kommunerna Sundsvall,&lt;br /&gt; 
Härnösand och Timrå är naturligtvis den avgörande faktorn bakom arbetslöshet&lt;br /&gt;
och befolkningsminskning. Samtidigt sker en motsvarande negativ&lt;br /&gt; 
utveckling vad gäller sysselsättningsgrad och förvärvsfrekvens. Från 1980 till&lt;br /&gt; 
1990 beräknas förvärvsfrekvensen för män minska med 3-6 % i de tre&lt;br /&gt; 
kommunerna samtidigt som en svag ökning sker för kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu pågående utvecklingen är starkt oroande och enligt länsstyrelsens&lt;br /&gt; 
prognoser beräknas folkmängden i Timrå minska med ytterligare 1 400&lt;br /&gt; 
personer fram till 1990, i Sundsvall med 1 300 personer och i Härnösands&lt;br /&gt; 
kommun med ca 400 personer. För länet som helhet beräknas befolkningen&lt;br /&gt; 
komma att uppgå till 257 300 personer att jämföra med det av riksdagen&lt;br /&gt; 
fastställda planeringstalet 268 000. Med de fyra senaste årens minskningstakt&lt;br /&gt; 
nås prognosens befolkningssiffra tidigare än 1990. Därmed kan konstateras&lt;br /&gt; 
att regionalpolitikens mål om stabil befolkningsutveckling inte kan nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ensidiga industristruktur som kännetecknar Västernorrland kommer i&lt;br /&gt; 
framtiden inte att kunna motverka prognostiserad utveckling. Skogsindustrin&lt;br /&gt;
kommer givetvis att utvecklas men då enbart genom rationaliseringar&lt;br /&gt; 
och vidareförädling. Någon ökad sysselsättning är därför inte att vänta utan&lt;br /&gt; 
tvärtom en minskad sysselsättning. Effekterna för samhället berörs i&lt;br /&gt; 
propositionen. Befintligt samhällskapital kommer att få betydande överkapacitet,&lt;br /&gt;
vilket i sin tur kommer att ge lägre sysselsättning i den offenltiga&lt;br /&gt; 
sektorn och ökade skatteuttag på kvarvarande befolkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl regionalpolitiska kommitténs betänkande som propositionen förklarar&lt;br /&gt;
begreppet stödjepunkt som en ort som har förmåga att inte bara utvecklas&lt;br /&gt; 
av egen kraft utan även stödja en omgivande regions utveckling. Med&lt;br /&gt; 
hänvisning till vad som sagts ovan beträffande Sundsvall-Timrå fyller&lt;br /&gt; 
området inte kraven på att vara en stödjepunkt. Tvärtom har utvecklingen i&lt;br /&gt; 
många avseenden varit negativ sedan 1980. I grunden handlar det om&lt;br /&gt; 
avgörande strukturproblem med ett ensidigt näringsliv, som i sig självt&lt;br /&gt; 
genomgått och genomgår betydande strukturförändringar. De regionala&lt;br /&gt; 
organen har lagt ned omfattande arbete på att mildra effekterna av dessa&lt;br /&gt; 
kriser, men såväl de personella som de ekonomiska resurserna är ansträngda.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2926&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;I regionalt industriprogram, utvecklingsplanering för länet samt andra&lt;br /&gt; 
åtgärdsprogram har målsättningar och medel för förändringsarbetet angetts.&lt;br /&gt; 
Centralt statligt stöd kan ges bl. a. genom att samtliga länets kommuner&lt;br /&gt; 
inplaceras i stödområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan inte den nu pågående utvecklingen - en utveckling som är av direkt&lt;br /&gt; 
strukturell karaktär - hejdas, påverkas allt fler samhällssektorer. Den&lt;br /&gt; 
offentliga servicen får försämrat underlag och den kommersiella servicen&lt;br /&gt; 
urholkas. Därmed kommer inte heller andra viktiga mål för regionalpolitiken&lt;br /&gt;
att kunna nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens styrelse har vid olika tillfällen i enighet ställt sig bakom&lt;br /&gt; 
önskemålet att Härnösands, Timrå och Sundsvalls kommuner förs till&lt;br /&gt; 
stödområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västernorrlands län har i ett flertal avseenden en sedan 1980 starkt negativ&lt;br /&gt; 
utveckling. För den regionala utvecklingen är Sundsvall-Timrå en viktig&lt;br /&gt; 
stödjepunkt. Emellertid karaktäriseras denna region sedan flera år av&lt;br /&gt; 
omfattande strukturförändringar som lett till bl. a. den största befolkningsminskningen,&lt;br /&gt;
högsta antalet platssökande per ledig plats, näst högsta&lt;br /&gt; 
arbetslösheten och största sysselsättningsminskningen bland samtliga regionalpolitiska&lt;br /&gt;
stödjepunkter. Förvärvsfrekvensen minskar och beräknas fortsätta&lt;br /&gt;
nedåt till år 1990. Härnösands kommun i direkt anslutning till Sundsvall&lt;br /&gt; 
och Timrå genomgår en likartad om än inte lika besvärlig utveckling. De&lt;br /&gt; 
regionalpolitiska målen vad gäller balanserad befolkningsutveckling, arbete&lt;br /&gt; 
och service kan inte nås. Kommunerna fyller kriterierna för att varaktigt&lt;br /&gt; 
placeras i stödområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till ovanstående hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:44px;"&gt;att riksdagen beslutar att Härnösands, Timrå och Sundsvalls kommuner&lt;br /&gt;
varaktigt placeras i stödområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 20 mars 1985&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;BENGT WIKLUND (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STIG OLSSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RUNE JONSSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BO FORSLUND (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Örnsköldsvik&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;MARTIN SEGERSTEDT (s)&lt;br /&gt; 
BO FORSLUND (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;minab/gotab Stockholm 1985 82462&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BENGT WIKLUND</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>STIG OLSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>RUNE JONSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BO FORSLUND</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>MARTIN SEGERSTEDT</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G8022926</dok_id>
<subtitel>Bengt Wiklund m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198485__2926.pdf</filnamn>
<filstorlek>141896</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/ECE4DA88-E6B4-40F3-9C53-5C986BADD907</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>