<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3109197</hangar_id>
 <dok_id>G8022924</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>2924</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:2924 Yngve Nyquist m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2924</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-03-20 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 17:28:58</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)</titel>
 <subtitel>Yngve Nyquist m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G8022924/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G8022924</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8022924</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;1984/85:2924&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Yngve Nyquist m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man tar fasta på uttalandet i proposition 1984/85:115 att politikens&lt;br /&gt; 
inriktning bör vara att skapa förutsättningar för en balanserad befolkningsutveckling&lt;br /&gt;
i landets olika delar och att ge människorna tillgång till både arbete&lt;br /&gt; 
och service, framstår allt klarare behovet att förnya näringslivet i de hårt&lt;br /&gt; 
sargade delar av landet som utgör Bergslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fortsättningen redovisar vi några uppslag till särskilda åtgärder i det&lt;br /&gt; 
regionalpolitiska arbetet med siktet framför allt på nämnda område av&lt;br /&gt; 
Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Teknisk högskola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny teknisk högskola till Bergslagen måste anses vara en direkt&lt;br /&gt; 
förutsättning för en positiv utveckling i regionen. Denna måste bygga på:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- specialisering vid varje befintlig enhet inom Bergslagen (Örebro, Eskilstuna-Västerås,&lt;br /&gt;
Falun-Borlänge, Uppsala samt Gävle-Sandviken)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- intimt samarbete mellan högskolorna&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- samverkan mellan befintliga tekniska högskolor i Mellansverige och den&lt;br /&gt; 
nya i Bergslagen&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- forskningsverksamhet även i Bergslagen&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- Ludvikas ingenjörsutbildning integreras i verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Utlokalisering av tjänstemän - försöksverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försöksverksamhet med att utplacera en tjänsteman från resp. länsstyrelses&lt;br /&gt;
regionalekonomiska enhet i några Bergslagskommuner bör inledas&lt;br /&gt; 
inom kort. Dessa tjänstemän skall inte bara lära sig aktuella kommuner och&lt;br /&gt; 
deras behov av insatser utan:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- verka för att samordna de statliga länsorganens tillstånd och ekonomiska&lt;br /&gt; 
beslut&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- själva få möjlighet att avgöra ett antal ärenden där kostnaderna uppgår till&lt;br /&gt; 
max. 250 000 kr. - alt. 100 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- själva avgöra ärenden i samråd med länsorganen som har att göra med&lt;br /&gt; 
glesbygdsstöd, regionalpolitisk! stöd, vissa stöd inom länsarbetsnämnden&lt;br /&gt; 
samt medel inom lantbruksnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2924&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Försöksverksamheten bör pågå i tre år i tre län och i förslagsvis sex&lt;br /&gt; 
kommuner med olika struktur.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;Stödets inriktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns många skäl som talar för att det regionalpolitiska stödet bör få&lt;br /&gt; 
användas mera fritt och strategiskt i framtiden. Det är inte säkert att en&lt;br /&gt; 
industriinvestering är det bästa stödet i ett visst läge. Lika viktigt att stödja&lt;br /&gt; 
som strategisk insats kan vara:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- en satsning på en ny produkt i ett företag&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- uppbyggnaden av ett FoU-centrum i en kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionala organ bör i samråd med lokala organ få avgöra sådana frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;Teknisk infrastruktur - utbyggnad av kommunikationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns mycket som talar för att Bergslagens kommunikationer bör&lt;br /&gt; 
byggas ut - både inom regionen samt mellan regionen och grannregionerna.&lt;br /&gt; 
Det gäller alla typer av kommunikationer. Ett konkret förslag är att den nya&lt;br /&gt; 
bredbandstekniken först byggs ut i regioner som har stora utvecklingsbehov&lt;br /&gt; 
parallellt med utbyggnaden i de stora regionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;Marknadsföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom Bergslagsregionens företag har bra produktionskunskaper, men&lt;br /&gt; 
ofta mindre goda marknadsföringserfarenheter, bör det byggas ett marknadsföringsinstitut&lt;br /&gt;
i regionen. Detta institut behövs i regionen för att:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- understryka att det är regionens eget institut&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- ta vara på de stora företagens kunskaper inom de traditionella näringarna&lt;br /&gt; 
och av exportmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- stimulera företagen till en mängd olika marknadsinitiativ&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- bygga upp en långsiktig kunskap och en kontinuitet i arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;Medel till regionala organ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera olika organ inom staten har på central och regional nivå en rad skilda&lt;br /&gt; 
resurser som de kan satsa på lokalt utvecklingsarbete av alla olika slag. Det&lt;br /&gt; 
finns mycket som talar för att den verksamheten vidareutvecklas på skilda&lt;br /&gt; 
områden med vissa förändringar:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- det behövs en gemensam regional pott för de statliga länsorganen&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:12px;"&gt;- det behövs möjligheter där kommunen själv får avgöra vissa användningar&lt;br /&gt; 
av en viss garanterad pott efter samråd med länsorganen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2924&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Syftet med sådana förändringar är att använda pengarna mer okonventionellt&lt;br /&gt;
än i dag och minska handläggningstider och onödiga inskränkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Ungdomsinsater i regional utvecklingsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förslag som bör prövas är att skapa någon form av ungdomspool med&lt;br /&gt; 
resurser för arbetslös ungdom i syfte att göra dessa insatser mer spännande,&lt;br /&gt; 
strategiska och nydanande. Med sådana medel kan man:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- skapa grupper i företag som vidareutvecklar befintliga och utvecklar nya&lt;br /&gt; 
produkter tillsammans med en handledare från resp. företag&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- utveckla utbytesprogram med u-länderna i syfte att låta ungdomar göra&lt;br /&gt; 
utvecklingsinsater i våra mottagarländer för u-stöd&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- starta olika typer av nya och utvecklade befintliga utbildningar&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- starta ungdomsutvecklingscentra av skilda slag tillsammans med t. ex.&lt;br /&gt; 
lokala gymnasier i syfte att pröva nya projekt, lösningar, metoder etc. som&lt;br /&gt; 
hör framtida behov till. Tvindprojektet i Danmark kan vara en bra&lt;br /&gt; 
förebild.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Flyttstöd/etableringsstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i dag kan flyttstöd under vissa omständigheter omvandlas till&lt;br /&gt; 
etableringsstöd för en ny verksamhet i utflyttningskommuner. Denna typ av&lt;br /&gt; 
verksamhet bör stödjas ytterligare så att man alltid har möjlighet att starta&lt;br /&gt; 
nya verksamheter efter samråd med bl. a. kommunen och kanske några&lt;br /&gt; 
andra organ som alternativ till att flytta från sin hemregion eller hemkommun.&lt;br /&gt;
Detta stöd bör då vara så kraftigt att det kan användas för konkreta&lt;br /&gt; 
företagsetableringar. Ett visst följdstöd som alternativ till beredskapsarbeten&lt;br /&gt; 
bör diskuteras för att underlätta företagets utveckling de första tre åren efter&lt;br /&gt; 
start.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Offertstöd i nya former&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya former av offertstöd bör kunna prövas. Exempelvis borde det vara&lt;br /&gt; 
möjigt att&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- staten köper FoU-kapacitet hos bra företag och lokaliserar projekten till&lt;br /&gt; 
företag i krisregioner av typ Bergslagen i nya eller befintliga företag.&lt;br /&gt; 
Stödet bör utformas så att ledig kapacitet på bra företag kan utnyttjas och&lt;br /&gt; 
dessutom ge erfarenheter till det företag som utför arbetet&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- kommuner får göra offerter med utgångspunkt från ett lokalt utvecklingsprogram&lt;br /&gt;
där kommunen vill göra en rad skilda och ofta nydanande insatser&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- utöver enskilda företag bör organisationer och t. ex. en folkhögskola får&lt;br /&gt; 
göra en offert mot att prestera vissa intressanta regionalpolitiska insatser.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2924&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Det sagda innebär en viss förändring av offertstödets hittillsvarande&lt;br /&gt; 
karaktär. Effekterna av en vidgning kan inte med visshet förutses. Det är&lt;br /&gt; 
därför befogat att regeringen låter utreda frågan om en förnyelse av&lt;br /&gt; 
offertstödet med beaktande av bl. a. de i denna motion angivna uppslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Omlokalisering av statlig förvaltning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya former av utlokalisering av statlig förvaltning behövs eftersom&lt;br /&gt; 
förvaltningen växer i både Stockholm och residensstäderna samtidigt som&lt;br /&gt; 
andra kommuner utarmas på administrativa funktioner. Följande insater bör&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- omlokalisering av statlig förvaltning från Stockholm till särskilt utvecklade&lt;br /&gt; 
industri- och förvaltningsområden med speciella miljö- och servicekvaliteter&lt;br /&gt;
där det även byggs upp lokala utbildnings- och utvecklingscentra&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- omlokalisering av vissa nya statliga verksamheter till företag och kommuner&lt;br /&gt;
med stora sakliga gemensamma intressen&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- utlokalisering till olika kommuner i nya anläggningar där flera statliga,&lt;br /&gt; 
integrerade funktioner får finnas tillsammans och bilda en spännande&lt;br /&gt; 
utvecklingsmiljö&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till ovanstående hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som&lt;br /&gt; 
anförts om behovet av att inom propositionens ram vidta särskilda&lt;br /&gt; 
åtgärder för Bergslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Stockholm den 20 mars 1985&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;provas:&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;YNGVE NYQUIST (s)&lt;br /&gt; 
OVE KARLSSON (s)&lt;br /&gt; 
BO SÖDERSTEN (s)&lt;br /&gt; 
INGER HESTVIK (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;IRÉNE VESTLUND (s)&lt;br /&gt; 
BENGT-OLA RYTTAR (s)&lt;br /&gt; 
OLLE WESTBERG (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;OLLE GÖRANSSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>YNGVE NYQUIST</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>OVE KARLSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BO SÖDERSTEN</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>INGER HESTVIK</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>IRÉNE VESTLUND</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BENGT-OLA RYTTAR</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>OLLE WESTBERG</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>OLLE GÖRANSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G8022924</dok_id>
<subtitel>Yngve Nyquist m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198485__2924.pdf</filnamn>
<filstorlek>114473</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/D38438D5-6196-478F-96E2-05BB679EA30A</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>