<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3109192</hangar_id>
 <dok_id>G8022919</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>2919</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:2919 Ingemar Konradsson</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2919</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-03-20 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 17:28:55</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)</titel>
 <subtitel>Ingemar Konradsson</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G8022919/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G8022919</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8022919</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1984/85:2919&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingemar Konradsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhålls i proposition 1984/85:115 är förutsättningen för en aktiv&lt;br /&gt; 
regionalpolitik ekonomisk tillväxt. I tanken om regionalpolitik ligger en&lt;br /&gt; 
utjämning av levnadsvillkoren för befolkningen i skilda delar av landet. Utan&lt;br /&gt; 
tillväxt finns inga arbetstillfällen eller andra resurser att fördela.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En orsak till att de borgerliga regeringarna misslyckades i sina regionalpolitiska&lt;br /&gt;
strävanden är sannolikt främst att finna i brister i den ekonomiska&lt;br /&gt; 
politik som då fördes. Vinster, investeringar och sysselsättning sjönk&lt;br /&gt; 
dramatiskt inom den svenska industrin. Däremot har den framgångsrika&lt;br /&gt; 
ekonomiska politik som den socialdemokratiska regeringen genomfört nu&lt;br /&gt; 
skapat förutsättningar för en mer framgångsrik regionalpolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den innevarande regeringsperioden har regeringen genomfört en&lt;br /&gt; 
råd åtgärder i syfte att utjämna regionala obalanser. Hit hör bl. a. för&lt;br /&gt; 
Bergslagens del överenskommelsen med specialstålföretagen, Bruksinvest,&lt;br /&gt; 
Bergslagsdelegationen och Bofors stiftelse för näringslivsutveckling. Alla&lt;br /&gt; 
dessa åtgärder är särskilda åtaganden vid sidan av den reguljära regionalpolitiken&lt;br /&gt;
för att stärka sysselsättningen i Bergslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prognosen för den spontana sysselsättningsutvecklingen i Bergslagen är&lt;br /&gt; 
ändå dyster. Som helhet kommer storföretagen med säkerhet att minska&lt;br /&gt; 
antalet anställda under de kommande åren. Åtskilliga utredningar indikerar&lt;br /&gt; 
detta. Som motvikt fordras att befintliga företag får en starkt positiv&lt;br /&gt; 
utveckling och att nya verksamheter etableras och utvecklas. Alla som deltar&lt;br /&gt; 
i detta arbete har en stor uppgift och ett stort ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktörerna i detta arbete är många. I grunden är det de enskilda&lt;br /&gt; 
människorna och deras skaparförmåga som skall ge resultat i nya jobb.&lt;br /&gt; 
Ramarna och utrymmet för att skapa ett starkt och växande näringsliv kan&lt;br /&gt; 
samhället påverka genom tillgång på utbildning inom regionen, tillgång på&lt;br /&gt; 
finansiella medel, rådgivning och goda transportmöjligheter för person- och&lt;br /&gt; 
godstrafik. Tillgången på samhälleliga medel för sådana uppgifter är som på&lt;br /&gt; 
många andra områden knapp och konkurrerar med andra angelägna&lt;br /&gt; 
områden. Mot denna bakgrund är det väsentligt att de belopp som ställs till&lt;br /&gt; 
förfogande används på effektivast möjliga sätt. Därför kan det finnas skäl att&lt;br /&gt; 
ta upp några effektivitetsaspekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regionalpolitiska styrmedlen är främst inriktade mot industrin och i&lt;br /&gt; 
huvudsak utformade som finansiella stöd med subventionsmoment. Vid&lt;br /&gt; 
sidan av de regionalpolitisk! betingade styrmedlen förekommer ett stort&lt;br /&gt; 
antal industripolitiskt betingade finansiella stöd. Enligt vissa uppskattningar&lt;br /&gt; 
lär antalet stöd vara ca 130 stycken. Med ett uppskattat genomsnittligt antal&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2919&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;paragrafer på ca 50 för varje stöd blir det omkring 6 500 paragrafer som den&lt;br /&gt; 
enskilde företagaren skall vara kunnig om. Detta är således förutsättningen&lt;br /&gt; 
för att det enskilda företagets beslut och strategival skall påverkas av stöden.&lt;br /&gt; 
I direktiven till den utredning som utgör grunden för nu avlämnad&lt;br /&gt; 
proposition angavs att utredningen borde söka former för en samordning av&lt;br /&gt; 
de regionala och industripolitiska stöden. En sådan samordning skulle vara&lt;br /&gt; 
en grund för en förenkling, samordning och lägre administrativa kostnader&lt;br /&gt; 
för den selektiva politiken. Som flera remissinstanser påpekar har utredningen&lt;br /&gt;
inte lyckats utforma förslag i denna riktning, vilket medfört att regeringen&lt;br /&gt; 
inte haft tillgång till konkret underlag för att genomföra en sådan reform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad det gäller frågan att handha de selektiva industri- och regionalpolitiska&lt;br /&gt;
stöden innebar överflyttningen av ansvaret för regionalpolitik från AMS&lt;br /&gt; 
till SIND en organisatorisk samordning på verksnivå. En ytterligare samordning&lt;br /&gt;
på såväl central som regional nivå skulle vara effektivitetsfrämjande. Ett&lt;br /&gt; 
genomgående tema i utredningens förslag och tillika förslagen i propositionen&lt;br /&gt;
är samverkan och samordning. Exempelvis föreslås att länsstyrelserna&lt;br /&gt; 
skall kunna bevilja utvecklingsfonderna medel för utvecklingskapital efter&lt;br /&gt; 
särskild överläggning om hur medlen skall användas samtidigt som SIND&lt;br /&gt; 
anvisar medel av samma typ under programmet Strategisk företagsutveckling.&lt;br /&gt;
När det gäller nyföretagande föreslås att länsstyrelserna bör samverka&lt;br /&gt; 
med och anlita de regionala utvecklingsfonderna samtidigt som utvecklingsfonderna&lt;br /&gt;
erhåller medel för samma ändamål från statens industriverk och&lt;br /&gt; 
landstingen genom både administrationsbidrag och särskilda medel. Även på&lt;br /&gt; 
detta område är rollfördelningen således oklar och risk finns för att denna&lt;br /&gt; 
ordning innebär merarbete och extra administrativt arbete. Andra områden&lt;br /&gt; 
är data- och elektronikområdet där länsstyrelserna föreslås ta fram särskilda&lt;br /&gt; 
program. Redan tidigare har utvecklingsfonderna genom näringspolitiska&lt;br /&gt; 
medel inlett arbete inom detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min bedömning ligger i det nu existerande förhållandet med oklara&lt;br /&gt; 
ansvarsområden fara för effektivitetsförluster. Förslagen om samverkan och&lt;br /&gt; 
samordning mellan myndigheterna är sannolikt nödvändiga men kan samtidigt&lt;br /&gt;
vara ett utslag av bristande organisation. Samordningssammanträden i&lt;br /&gt; 
ökad omfattning skapar i sig inga nya arbetstillfällen. Sådan tid kan användas&lt;br /&gt; 
på ett bättre sätt genom arbete tillsammans med och direkt i de enskilda&lt;br /&gt; 
företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den här bakgrunden finns det således starka skäl som talar för att de&lt;br /&gt; 
medel som ställs till länsstyrelsernas förfogande replierar på fackmyndigheterna&lt;br /&gt;
vad gäller program, åtgärder och genomförande. Länsstyrelsernas&lt;br /&gt; 
samordning bör således var av ramkaraktär och begränsa sig till angivande av&lt;br /&gt; 
riktlinjer för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de län som omfattas av frikommunförsöken, dvs. Örebro&lt;br /&gt; 
län, Göteborgs- och Bohus län samt Jämtlands län, bör under den kommande&lt;br /&gt; 
perioden möjligheter skapas till försök med integrerad industri- och regionalpolitik.&lt;br /&gt;
Försöksverksamheten kan bedrivas inom nuvarande kostnadsram&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2919&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;men medge försök både vad gäller organisatoriska former och utformning av&lt;br /&gt; 
medlen. En sådan försöksverksamhet bör kunna vara ett led i att vidareutveckla&lt;br /&gt;
industri- och regionalpolitik och skulle kunna bli ett underlag för&lt;br /&gt; 
framtida reformer på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av förslagen i propositionen syftar till att förbättra möjligheterna&lt;br /&gt;
till inomregional utjämning. I likhet med vad statens industriverk framfört&lt;br /&gt; 
vill jag betona vikten av att också tillgodose behoven av mellanregional&lt;br /&gt; 
utjämning, dvs. utjämning mellan olika regioner. Behovet kan belysas med&lt;br /&gt; 
exempel på företagsstrukturer inom Örebro län. De 26 största företagen&lt;br /&gt; 
svarar för ungefär halva industrisysselsättningen. Endast ett av dessa företag&lt;br /&gt; 
har huvudkontor i länet. Möjligheterna att från länet påverka strategiska&lt;br /&gt; 
beslut som exempelvis lokalisering av nya produkter, förläggning av&lt;br /&gt; 
utvecklingsenheter etc. är i dessa fall ytterst begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att påverka dessa företag blir i första hand en uppgift för den nationella&lt;br /&gt; 
nivån. För detta fordras en medveten strävan att avlänka arbetstillfällen från&lt;br /&gt; 
expanderande områden till förmån för områden som t. ex. Bergslagen. I&lt;br /&gt; 
propositionen konstateras att intentionerna i det avtal som slöts mellan&lt;br /&gt; 
staten och de 170 största industrikoncernerna i landet inte helt uppfyllts. I&lt;br /&gt; 
stället för att genomföra samråd om lokalisering av skilda verksamheter har&lt;br /&gt; 
samrådet mer kommit att röra sig om branschfrågor och enskilda företagskriser.&lt;br /&gt;
I en kommande översyn av samrådet bör de ursprungliga intentionerna&lt;br /&gt; 
med samrådet kvarstå. Således bör samråd fortsättningsvis avse hur de&lt;br /&gt; 
största industriföretagen i landet skall bevara och medverka till att skapa nya&lt;br /&gt; 
arbetstillfällen i de områden där det är mest angeläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även de statliga företagen bör kunna utgöra en viktig del av en politik för&lt;br /&gt; 
mellanregional utjämning. Staten bör som ägare uppdra till sina styrelserepresentanter&lt;br /&gt;
att tillgodose sådana intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den regionalpolitiska utredningen föreslog att de statliga affärsdrivande&lt;br /&gt; 
verken bör kunna få tillgång till lokaliseringsstöd. Det finns all anledning för&lt;br /&gt; 
riksdagen att pröva frågan om inte detta vore en bra form för att mer aktivt&lt;br /&gt; 
påverka lokaliseringen av dessa företags verksamhet eller delar av deras&lt;br /&gt; 
verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att utveckla befintliga företag och skapa förutsättningar för nya&lt;br /&gt; 
konkurrenskraftiga företag är tillgången på kunskap om nya tekniker och nya&lt;br /&gt; 
teknologier av avgörande betydelse. Teknikspridning sker via många vägar.&lt;br /&gt; 
Dock är det allmänt omvittnat att teknisk högskoleutbildning är en motor i&lt;br /&gt; 
detta sammanhang. Tillgången på sådan utbildning är mycket begränsad i&lt;br /&gt; 
Bergslagslänen. Ett medelstillskott till de regionala högskolorna i Bergslagsregionen&lt;br /&gt;
för sådan utbildning är av största betydelse. Betydelsen av en sådan&lt;br /&gt; 
utbildning kan t.o. m. vara större än de Teknikcentra som föreslås bli&lt;br /&gt; 
inrättade enligt förslagen i propositionen. Risken med de senare är att varje&lt;br /&gt; 
enhet blir så liten att förmågan att erbjuda kvalificerad teknisk kunskapsöverföring&lt;br /&gt;
blir mycket begränsad. En friare användning av länsstyrelseanslagen&lt;br /&gt;
även på detta område skulle kunna vara en väg för att öka den tekniska&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2919&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;utbildningen vid exempelvis högskolan i Örebro.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:10px;"&gt;Med hänvisning till vad som anförts hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt; 
vad i motionen anförts om att länsstyrelseanslagen ges inriktning&lt;br /&gt; 
av ramanslag till fackmyndigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt; 
vad i motionen anförts om försök med integrerad industri- och&lt;br /&gt; 
regionalpolitik inom frikommunförsökens ram,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt; 
vad i motionen anförts om behovet av ett utökat lokaliseringssamråd&lt;br /&gt;
med de större industrikoncernerna,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;4. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt; 
vad i motionen anförts om åtgärder för att påverka statliga företags&lt;br /&gt; 
och affärsdrivande verks utlokalisering av olika verksamheter,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;5. att riksdagen beslutar att som sin mening ger regeringen till känna&lt;br /&gt; 
vad i motionen anförts om den tekniska utbildningen i Bergslagslänen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 20 mars 1985&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;INGEMAR KONRADSSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>INGEMAR KONRADSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G8022919</dok_id>
<subtitel>Ingemar Konradsson</subtitel>
<filnamn>mot_198485__2919.pdf</filnamn>
<filstorlek>113969</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/ACA2FB9E-E650-4F3A-A73F-C65BD29A9A70</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>