<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3109188</hangar_id>
 <dok_id>G8022915</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>2915</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:2915 Thorbjörn Fälldin m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2915</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-03-20 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 17:28:51</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)</titel>
 <subtitel>Thorbjörn Fälldin m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G8022915/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G8022915</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8022915</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;br /&gt; 
1984/85:2915&lt;br /&gt; 
Thorbjörn Fälldin m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En familj boende i en av Stockholms eller Göteborgs förorter förtvivlar&lt;br /&gt; 
över att goda inkomster inte räcker till för att skapa en hygglig levnadsstandard&lt;br /&gt;
åt föräldrar och två tonårsbarn. Man har en familjeinkomst brutto på&lt;br /&gt; 
180 000 kr. om året från en heltids- och en halvtidstjänst. Barnen går i&lt;br /&gt; 
högstadiet resp. gymnasieskolan. Familjen bor i en stor lägenhet och betalar&lt;br /&gt; 
3 400 kr. i månaden i hyra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de ca 9 000 kr./mån. man disponerar efter skatt går ca 6 500 kr. åt till&lt;br /&gt; 
mat och hyra. 1 000 kr. går genomsnittligt åt till bilen. 500 kr. används för&lt;br /&gt; 
barnens och egna fritidsaktiviteter. Barnbidrag/studiebidrag täcker hela&lt;br /&gt; 
familjens klädkonto. Övriga kostnader såsom telefon, TV-licens, tidningar,&lt;br /&gt; 
försäkringar, bussbiljetter m. m. kostar nästan 1 000 kr./månad. Ingen i&lt;br /&gt; 
familjen röker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den här familjens problem är också att restider till och från arbete&lt;br /&gt; 
omöjliggör en positiv samvaro i familjen före kl. 18.00 på kvällen, och då&lt;br /&gt; 
måste barnen ägna all tid åt studier. Den här familjen känner konstant oro&lt;br /&gt; 
inför att barnen skall dras in i drogmissbruk och satsar därför stora resurser&lt;br /&gt; 
på fritidsaktiviteter med positivt inslag. Ishockey och ridning kostar mycket&lt;br /&gt; 
men är en försäkring inför framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den här familjen njuter av storstadens möjligheter och intensitet. Men den&lt;br /&gt; 
känner också ett starkt behov av att i ett par perioder per år koppla av i en&lt;br /&gt; 
annan och lugnare miljö. Deras liv, och familjesammanhållning, förutsätter&lt;br /&gt; 
en veckas skidsemester under februarilovet och någon veckas skärgårdsvistelse&lt;br /&gt;
under sommaren. Man ser detta vara skönt också från miljösynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Situationen innebär att varje extra kostnad för semester, fjällvistelse eller&lt;br /&gt; 
annat faller utanför vad man har råd med. Familjen känner sig springa runt i&lt;br /&gt; 
ett ekorrhjul där man har svårt att hinna i fatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den här familjens problem är inte bara den aktuella bilden för dagen. De&lt;br /&gt; 
känner också oro och bekymmer inför barnens möjligheter till ett eget&lt;br /&gt; 
boende och arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan familj bor i ett litet samhälle i ett skogslän. Det är ett väl rustat&lt;br /&gt; 
samhälle med låg- och mellanstadieskola, affär, post m. m. Högstadieeleverna&lt;br /&gt;
får resa tre mil till grannsamhället. Gymnasieskolan ligger så långt bort att&lt;br /&gt; 
eleverna tvingas till inackordering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den här familjen har också två barn, 15 och 19 år gamla. Mor och far tjänar&lt;br /&gt; 
tillsammans 100 000 kr. om året, fördelat på 80 000 kr. från heltidsarbete i en&lt;br /&gt; 
mindre fabrik och 20 000 kr. från några hemsamarittimmar i veckan. Äldste&lt;br /&gt; 
sonen har inkomst från ungdomslagsplats. Den yngste går i nian och räknar&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2915&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;med att fortsätta i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrarna får ut 6 900 kr. efter skatt. Då har de jämkat för resekostnader&lt;br /&gt; 
och ränteutgifter på 1 500 kr./mån. för huset och en gammal upprustningsskuld&lt;br /&gt;
på detta. För ungdomslagsplatsen får sonen ut 1 800 kr. i månaden,&lt;br /&gt; 
vilka i sin helhet går till fritidsaktiviteter, kläder och den egna bilen.&lt;br /&gt; 
Ungdomslagsinkomsten är i detta avseende helt skild från den övriga&lt;br /&gt; 
familjeekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Familjen klarar sitt matkonto på 2 500 kr./mån. tack vare omfattande&lt;br /&gt; 
heminsatser. Arbetsresorna och övriga bilkostnader går till 1 500 kr./månad.&lt;br /&gt; 
Räntor och uppvärmning av huset kostar 2 300 kr./mån. Tidningar, TV,&lt;br /&gt; 
telefon, försäkringar m. m. kostar 500 kr./mån. Hela familjen får klara sina&lt;br /&gt; 
kläder på ett barnbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också denna familj ser det vara näst intill omöjligt att få ekonomin att gå&lt;br /&gt; 
runt. Hur det skall bli med ett barn i gymnasiet vågar man inte tänka på.&lt;br /&gt; 
Barnens framtidsutsikter tycker man borde vara bättre. Det vore bra om de&lt;br /&gt; 
kunde få arbete i regionen. Man skulle också vilja ha en möjlighet att någon&lt;br /&gt; 
gång unna sig själva litet extra, men det förutsätter att hemsamarittimmarna&lt;br /&gt; 
kan utökas till minst en halvtidstjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För båda dessa familjer gäller att de känner sig pressade av den situation de&lt;br /&gt; 
lever i. De gör det trots att båda familjerna i sina resp. miljöer har en god&lt;br /&gt; 
social och ekonomisk situation. En aktiv regionalpolitik skulle kunna lösa en&lt;br /&gt; 
del av de avgörande problemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o Tempot och närheten i storstaden skulle kunna bli bättre om det yttre&lt;br /&gt; 
trycket minskade. Det gäller köer i trafik- och vårdapparat. Det gäller&lt;br /&gt; 
möjlighet till en mer harmonisk utveckling med ökad närhet mellan&lt;br /&gt; 
bostäder och arbetsplatser. Familjen skulle få mer tid för varandra och för&lt;br /&gt; 
att värja sig för sociala och ekonomiska hot.&lt;br /&gt; 
o Glesbygdsfamiljen skulle få möjlighet att långtidsplanera en framtid där&lt;br /&gt; 
kontakten mellan familjemedlemmarna kan upprätthållas också sedan&lt;br /&gt; 
barnen bildat egna familjer,&lt;br /&gt; 
o Trycket på storstadens bostadsmarknad skulle minska,&lt;br /&gt; 
o Miljöproblemen i storstaden skulle kunna minskas genom insatser från&lt;br /&gt; 
areella näringar i glesbygd. Etanol som drivmedel är ett sådant exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Sverige skulle gälla att kostnaderna för sociala insatser skulle minska&lt;br /&gt; 
och att produktionsresurser togs bättre till vara i alla delar av landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionalpolitik kan aktivt bidra till att lösa landets ekonomiska, sociala&lt;br /&gt; 
och miljömässiga problem. Den kan ge avgörande bidrag till att lösa problem&lt;br /&gt; 
för familjer såväl i storstad som i glesbygd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionalpolitiska mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla människor har rätt till arbete, god miljö och en bra service. Det är&lt;br /&gt; 
regionalpolitikens uppgift att ge möjligheter till detta. Regionalpolitiken&lt;br /&gt; 
skall vara ett instrument för decentralisering. Regionalpolitiken skall bryta&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2915&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;den koncentrationsutveckling som präglar centrala delar av samhällets&lt;br /&gt; 
organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncentrationsutvecklingen innebär påfrestningar för såväl storstäder&lt;br /&gt; 
som glesbygd. I storstäderna har befolkningskoncentrationen medfört&lt;br /&gt; 
påfrestningar när det gäller social- och kulturmiljö, kommunikationsproblem&lt;br /&gt;
och obalans på bostadsmarknaden m. m. För glesbygden har befolkningsunderlaget&lt;br /&gt;
kraftigt minskat, vilket dragit bort underlaget för offentlig&lt;br /&gt; 
och privat service, medfört en uttunnad arbetsmarknad och försämrat&lt;br /&gt; 
utnyttjande av gjorda samhällsinvesteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den regionalpolitiska propositionen föreslås inga förändringar av regionalpolitikens&lt;br /&gt;
mål. Centerpartiet anser det vara bra att regionalpolitiken&lt;br /&gt; 
också fortsättningsvis skall trygga tillgången till arbete, service och en god&lt;br /&gt; 
miljö i hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillgodose detta mål måste emellertid en ny helhetssyn på&lt;br /&gt; 
samhällsutvecklingen bryta igenom. Utan detta förblir regionalpolitiken den&lt;br /&gt; 
”rännil” som försöker motverka den stora koncentrationsströmmen. Särskilt&lt;br /&gt; 
tydligt syns detta inför den nya tekniken, eletronikens och bioteknikens&lt;br /&gt; 
snabba genombrott i koncentrationsområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har dåligt förmått utnyttja de senaste årens högkonjunktur för&lt;br /&gt; 
att på ett varaktigt sätt skapa en bättre regional balans. Flyttningsrörelserna&lt;br /&gt; 
har brutto aldrig varit större än nu, vilket speglar den osäkerhet som finns i&lt;br /&gt; 
många regioner om de egna utvecklingsmöjligheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt centerpartiet måste varje region ges förutsättningar till utveckling&lt;br /&gt; 
och ha full tillgång till samhällets resurser på olika områden och all den&lt;br /&gt; 
moderna teknik som utvecklas. Sker inte detta läggs grunden för en ny&lt;br /&gt; 
koncentrationsvåg, med mer förödande sociala och ekonomiska konsekvenser&lt;br /&gt;
än 1950- och 1960-talens utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen bör därför uttala att politiken på samtliga samhällsområden bör&lt;br /&gt; 
utformas så att storstädernas andel av befolkningen långsiktigt hålls oförändrad.&lt;br /&gt;
Det innebär bl. a. att de gemensamma samhällsresurserna för vård,&lt;br /&gt; 
omsorg och service fördelas så att människor i alla delar av landet på ett&lt;br /&gt; 
rättvist sätt har tillgång till den gemensamma kakan utifrån de skilda&lt;br /&gt; 
förutsättningar som råder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmast slentrianmässiga lokaliseringen av ny såväl statlig som&lt;br /&gt; 
enskild verksamhet till koncentrationsområdena illustreras väl av de förslag&lt;br /&gt; 
som nu finns att lokalisera den nya AMU-organisationens centrala ledning&lt;br /&gt; 
till Stockholm. Regering och riksdag bör enligt vår mening noga pröva denna&lt;br /&gt; 
fråga från regionalpolitiska utgångspunkter. Härvid vill vi erinra om&lt;br /&gt; 
riksdagens tidigare och otvetydiga uttalande när det gäller lokaliseringen av&lt;br /&gt; 
nya statliga myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centerpartiet vill också varna för en återgång till 1960-talspolitiken med&lt;br /&gt; 
ortsgruppering som ett styrningsinstrument för koncentration inom länen.&lt;br /&gt; 
Av och till i propositionen försvinner man bort från ett regionalt betraktelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse: S. 10, rad 5 nedifrån Står: 66 milj. kr. Rättat till: 100 milj. kr.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:39px;"&gt;rad 4 nedifrån Står: i budgetpropositionen Tillkommer: anvisade till de&lt;br /&gt; 
regionala utvecklingsfonderna m. m.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_22" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_33" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2915&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;sätt och talar om stödjepunkter i länen. Sådant tänkande motverkar&lt;br /&gt; 
strävanden till inomregional balans.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Den nya tekniken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya teknik som nu bryter igenom rymmer i sig utomordentliga&lt;br /&gt; 
förutsättningar för decentralisering och en bättre regional balans. Samtidigt&lt;br /&gt; 
fungerar den som den ”sockerbit” till vilken kreativa människor och nya&lt;br /&gt; 
aktiviteter dras. Därför är den koncentration av teknikutvecklingen till&lt;br /&gt; 
Storstockholms norra delar, till Göteborg, Lund-Malmöregionen och Uppsala,&lt;br /&gt;
som nu sker, så allvarlig från regionalpolitiska utgångspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås tre viktiga insatser vad gäller teknikutvecklingen.&lt;br /&gt; 
Där föreslås en tjugomiljonerssatsning på bioteknik i Umeå, en åttamiljonerssatsning&lt;br /&gt;
på elektronik i Luleå och en femmiljonerssatsning på geofysik&lt;br /&gt; 
och rymdteknik i Kiruna. Nödvändigheten av teknisk utveckling och&lt;br /&gt; 
forskning inom de pressade regionerna måste understrykas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt centerpartiets mening måste redan nu markeras att de fyraårsprogram&lt;br /&gt;
som nu föreslås också skall ha en fortsättning. Det är inte möjligt att&lt;br /&gt; 
efter fyra år inordna verksamheten i de ordinarie anslagen utan att dessa i&lt;br /&gt; 
motsvarande mån räknas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att den relativa begränsning som råder på de lokala&lt;br /&gt; 
arbetsmarknaderna inte blir ett ytterligare hinder när det gäller att få tillgång&lt;br /&gt; 
till den nya tekniken. Generellt, men kanske särskilt på teknikersidan, gäller&lt;br /&gt; 
att arbetsmarknadsregler m. m. måste anpassas så att det framstår realistiskt&lt;br /&gt; 
för kvalificerade personer att söka sig till stödområdet. I de flesta fall är det&lt;br /&gt; 
fråga om maka/makes möjligheter till arbete. Fortsatt uppmärksamhet måste&lt;br /&gt; 
visas denna fråga genom en utredning om arbetsmarknads- och andra regler&lt;br /&gt; 
som kan verka hindrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en centermotion (1984/85:1516) under allmänna motionstiden diskuterades&lt;br /&gt;
bl. a. hur den nya tekniken mera allmänt skall stimuleras från regionala&lt;br /&gt; 
utgångspunkter. Där begärdes att generella åtgärder skulle prövas. Det&lt;br /&gt; 
gällde&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- fortsatt möjlighet för småföretag att genom utbildning i datateknik&lt;br /&gt; 
förbättra och bredda sina anställdas kompetens och kunskaper&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- slopad arbetsgivaravgift de första fem åren för data-elektronikföretag inom&lt;br /&gt; 
stödområdet&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;- också utanför stödområdet, dock inte storstadsregionerna, bör en reduktion,&lt;br /&gt;
halvering, av arbetsgivaravgifter kunna komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datateknikens tillgänglighet som regionalpolitisk! instrument avgörs av&lt;br /&gt; 
två faktorer: Tillgång till ledningar och kostnaderna för att utnyttja dessa.&lt;br /&gt; 
Regeringen avser att återkomma till riksdagen i dessa frågor. Centerpartiet&lt;br /&gt; 
vill redan nu klargöra att riksdagen enligt vår mening måste fatta beslut&lt;br /&gt; 
innebärande ett direkt åläggande till televerket att i dessa frågor underordna&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2915&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;sig regionalpolitiska mål. Exempelvis bör en enhetstaxa för hela landet&lt;br /&gt; 
tillämpas för datakommunikationstjänster. Från regionalpolitiska utgångspunkter&lt;br /&gt;
kan det finnas skäl att i vissa regioner tillämpa nolltaxa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att särskilda medel ställs till regeringens förfogande&lt;br /&gt;
från anslaget Regionala utvecklingsinsatser. Dessutom skall olika teknikspridningsprojekt&lt;br /&gt;
beaktas vid fördelningen av länsanslaget. Centerpartiet&lt;br /&gt; 
anser att om nämnda anslag ges en tillräcklig storlek synes det vara fel att&lt;br /&gt; 
regeringen ur en relativt sett mindre ram förbehåller sig själv vissa resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna kompetensnivån har stor betydelse för att tekniska landvinningar&lt;br /&gt;
skall vinna genomslag ute i företagen. Ofta är det här inte avgörande&lt;br /&gt; 
att ha tillgång till högskoleutbildade tekniker och civilingenjörer. Enligt vår&lt;br /&gt; 
mening bör, som ett inslag i regionalpolitiken, prövas möjligheten att&lt;br /&gt; 
vidareutbilda tekniker och ingenjörer från gymnasieskolan med en ett- eller&lt;br /&gt; 
tvåårig påbyggnadskurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den regionalpolitiska utredningen föreslog att 30 milj. kr. avsätts under en&lt;br /&gt; 
treårsperiod för att stimulera produktutveckling och vidareförädling hos&lt;br /&gt; 
sågverks- och träförädlingsföretagen i stödområdena. Regeringen biträder&lt;br /&gt; 
inte detta förslag utan anser att de medel som ingår i SIND:s branschprogram&lt;br /&gt; 
får räcka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligtvis i skogslänens och landets intresse att bättre än som nu&lt;br /&gt; 
sker kunna utnyttja de värdefulla råvarutillgångarna och därmed åstadkomma&lt;br /&gt;
ökad sysselsättning och högre produktvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större delen av de sågade trävarorna levereras i oförädlat skick trots att de&lt;br /&gt; 
är utomordentligt väl lämpade för vidareförädling. Då råvarubasen redan är&lt;br /&gt; 
tillvaratagen kan en expansion inom träsektorn endast åstadkommas genom&lt;br /&gt; 
en högre vidareförädling och ett bättre råvaruutnyttjande. Kommersiella&lt;br /&gt; 
möjligheter till vidareförädling finns på många områden. Träindustrins&lt;br /&gt; 
arbetsplatser är som regel ganska små och ofta lokaliserade till orter där&lt;br /&gt; 
möjligheterna till alternativ sysselsättning är låga och där effekterna av&lt;br /&gt; 
nedläggningar således kan vara förödande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition 1984/85:115 om regional utveckling och utjämning&lt;br /&gt;
säger departementschefen först att han delar utredningens uppfattning&lt;br /&gt; 
att det finns stora möjligheter till utveckling i inlandet genom sådana&lt;br /&gt; 
åtgärder. Omedelbart därefter hävdar han att han inte anser att ytterligare&lt;br /&gt; 
medel behöver anvisas utöver den som redan i dag ingår i SIND:s&lt;br /&gt; 
branschprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dag inget uttalat regionalt hänsynstagande i SIND:s fördelning&lt;br /&gt; 
av resurser ur branschprogrammen. Eftersom medlen dessutom sedan länge&lt;br /&gt; 
är uppbundna finns heller inget utrymme att med regionalpolitiska argument&lt;br /&gt; 
påverka SIND till omfördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriministern hänvisar därefter till de regionala resurserna. Dessa är&lt;br /&gt; 
mycket begränsade, och i den regionalpolitiska propositionen har de i&lt;br /&gt; 
mycket hög grad reserverats för speciella ändamål. Den frihet och det ansvar&lt;br /&gt; 
för användningen som tidigare lämnades till länsstyrelserna har därmed&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_12" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2915&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;starkt beskurits. Det är helt uppenbart att regionala resurser inte kan avsättas&lt;br /&gt; 
i motsvarande omfattning. Redan i dag bidrar länsstyrelserna i inte obetydlig&lt;br /&gt; 
omfattning till att stödja teknikutveckling vid enskilda träföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Träteknik-Centrum har mot denna bakgrund, efter samråd med företrädare&lt;br /&gt;
för länsstyrelserna och utvecklingsfonderna i Norrbottens/Västerbottens,&lt;br /&gt; 
Jämtlands och Västernorrlands län, Skellefteå kommun samt SIND utarbetat&lt;br /&gt;
ett förslag till program för samordnade insatser till att främja utvecklingen&lt;br /&gt; 
inom den trämekaniska industrin i de fyra nordliga länen. Finansiellt&lt;br /&gt; 
förutsätter programmet att staten under en treårsperiod bidrar med fyra&lt;br /&gt; 
miljoner och att resten finansieras av länen, SIND och STU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid enskilda företag pågår också en omfattande teknikutveckling. Med ett&lt;br /&gt; 
ökat samhällsengagemang skulle en regionalpolitisk! välgrundad satsning på&lt;br /&gt; 
vidareförädling kunna påskyndas och branschprogrammen kunna bli ett&lt;br /&gt; 
aktivt regionalpolitisk! instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening bör riksdagen - i likhet med vad regionalpolitiska&lt;br /&gt; 
utredningen föreslagit - anvisa 30 milj. kr. under en treårsperiod för att&lt;br /&gt; 
stimulera produktutveckling hos sågverks- och träförädlingsföretagen i&lt;br /&gt; 
stödområdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är inte beredd biträda förslaget att låta utreda förutsättningen&lt;br /&gt; 
för en superdator i Umeå. Om inte en sådan utredning genomförs är risken&lt;br /&gt; 
stor att en superdator slentrianmässigt förläggs till ett koncentrationsområde&lt;br /&gt; 
utan att andra möjligheter prövats tillräckligt ingående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsfondernas roll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De mindre företagens utveckling och nyföretagandet har avgörande&lt;br /&gt; 
betydelse i en utvecklad regionalpolitik. Centerpartiet har mot den bakgrunden&lt;br /&gt;
till riksdagen väckt motioner med krav om generella insatser såsom&lt;br /&gt; 
nedsättning av arbetsgivaravgifterna och andra skattepolitiska åtgärder samt&lt;br /&gt; 
insatser för att minska byråkrati och krångel. Vi har också väckt förslag om&lt;br /&gt; 
att tillföra utvecklingsfonderna utvecklingskapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det bör ankomma på länsstyrelserna att ur länsanslaget&lt;br /&gt;
tillföra utvecklingsfonderna ytterligare medel. En sådan ordning skulle&lt;br /&gt; 
enligt vår mening innebära en oklarhet beträffande det ansvar huvudmännen&lt;br /&gt; 
för fonderna, staten genom SIND och landstingen, har. Det är naturligt att&lt;br /&gt; 
länsstyrelsen och fonderna bedriver sin verksamhet i nära samverkan, men&lt;br /&gt; 
fondernas medelstilldelning bör ske som hittills.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centerpartiet har redan föreslagit resurser motsvarande utredningens&lt;br /&gt; 
förslag till utvecklingskapital. I motion 1984/85:1516 föreslås 100 milj. kr.&lt;br /&gt; 
utöver vad regeringen föreslagit i budgetpropositionen anvisade till de&lt;br /&gt; 
regionala utvecklingsfonderna m. m. Vi vidhåller denna bedömning men&lt;br /&gt; 
hävdar att för nyföretagare och administrationsbidrag bör anvisas 30 milj. kr.&lt;br /&gt; 
dessutom för budgetåret 1985/86 i huvudsak enligt utredningens treårsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2915&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Stödberättigad verksamhet och stödets omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centerpartiet tillstyrker regeringens förslag om viss utökning när det gäller&lt;br /&gt; 
stödberättigad verksamhet, men menar att företag inom trädgårdsnäringen&lt;br /&gt; 
inte bör undantas. I detta sammanhang vill vi betona att bedömningen av vad&lt;br /&gt; 
som skall vara stödberättigat ibland kan vara svår att göra. Avgörande måste&lt;br /&gt; 
vara att verksamheten långsiktigt främjar arbetsmarknadens struktur och&lt;br /&gt; 
utveckling i regionen. Det bör vara möjligt att med en generös tillämpning&lt;br /&gt; 
tillgodose exempelvis företag på mjukvarusidan inom dataområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens förändring av gränserna för maximalt lokaliseringsbidrag&lt;br /&gt; 
innebär en anpassning till nu gällande praxis. Vi tillstyrker detta liksom&lt;br /&gt; 
länsstyrelsernas möjlighet att ta beslut i något större projekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller lokaliseringslånens utformning anser vi det vara rimligt att&lt;br /&gt; 
dessa direkt hanteras genom bankerna och således lyfts bort som budgetpost.&lt;br /&gt; 
Staten skall trygga lånen genom kreditgarantier. Som budgetpost bör&lt;br /&gt; 
1 000 000 kr. föras upp för täckande av eventuella förluster på dessa lån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningsstöd/sänkta arbetsgivaravgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centerpartiet anser att det nuvarande systemet med 10 % sänkta arbetsgivaravgifter&lt;br /&gt;
bör utvidgas till att gälla hela stödområde A. Det finns ingen&lt;br /&gt; 
avgörande skillnad mellan Norrbottenskommunerna och kommunerna i&lt;br /&gt; 
Västerbotten och Jämtland inom stödområde A och stödområde B i&lt;br /&gt; 
Norrbottens län. Enligt regionalpolitiska utredningen innebär detta en ökad&lt;br /&gt; 
kostnad om 195 milj. kr., vilket med 170 milj. kr. finansieras genom&lt;br /&gt; 
omfördelning av det nuvarande bidraget till arbetsgivaravgifter i stödområdena&lt;br /&gt;
B och C i Norrbottens län. Den närmare utformningen härvidlag&lt;br /&gt; 
redovisas i en särskild centermotion där också frågor i anslutning till&lt;br /&gt; 
malmfältsutredningen behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våra förslag i denna del innebär sammanfattningsvis dels en utökning av&lt;br /&gt; 
systemet med nedsatta arbetsgivaravgifter, dels en omfördelning av Norrbottenstödet&lt;br /&gt;
från kustområdet till inlandskommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår mening är det nödvändigt att särskilt förstärka utvecklingsmöjligheterna&lt;br /&gt;
på arbetsmarknaden i hela Kiruna kommun med undantag för&lt;br /&gt; 
centralorten. Den s. k. frizonsmodellen för Svappavaara bör tillämpas där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den utvidgning av systemet med nedsatta arbetsgivaravgifter vi&lt;br /&gt; 
föreslår är det enligt vår mening motiverat att det särskilda sysselsättningsstödet&lt;br /&gt;
utformas i enlighet med den regionalpolitiska utredningens förslag.&lt;br /&gt; 
Det innebär att stödet per ny årsarbetskraft utgår med i:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stödområde A 160 000 kr.&lt;br /&gt; 
stödområde B 120 000 kr.&lt;br /&gt; 
stödområde C 60 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns skäl understryka att en sådan utformning i förhållande till&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2915&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;propositionen innebär ett förstärkt stöd i Värmlands och Gävleborgs län,&lt;br /&gt; 
vilka efter Norrbotten har de svåraste arbetslöshetsproblemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionala utvecklingsinsatser - länsanslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formellt föreslår regeringen en uppräkning av länsanslaget med ca 90 milj.&lt;br /&gt; 
kr. för nästa budgetår. Av denna ökning skall 31 milj. kr. ligga kvar som en&lt;br /&gt; 
central pott till regeringens disposition. Länsstyrelserna skall vidare ur&lt;br /&gt; 
anslaget medverka till att finansiera utvecklingsfondernas verksamhet. Med&lt;br /&gt; 
hänsyn härtill och till inflationsutvecklingen innebär regeringens förslag&lt;br /&gt; 
ingen reell uppräkning av länsanslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder allmän enighet om att länsanslaget utgör ett av de mest effektiva&lt;br /&gt; 
operativa instrumenten i regionalpolitiken. Här finns en resurs som visat sig&lt;br /&gt; 
snabbt ge konkreta och varaktiga sysselsättningstillskott i de mest utsatta&lt;br /&gt; 
glesbygdsregionerna. Stöd kan bl. a. utgå som lokaliseringsbidrag/investeringsbidrag,&lt;br /&gt;
glesbygdsstöd eller för olika former av projektverksamhet.&lt;br /&gt; 
Vidare bestrids genom anslaget kostnader för intensifierade kommunala&lt;br /&gt; 
sysselsättningsinsatser (IKS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom glesbygdsstödet bör högsta belopp för avskrivningslån höjas till&lt;br /&gt; 
300 000 kr. (regeringen föreslår 260 000 kr.) och för uthyrningsstugor till&lt;br /&gt; 
50 000 kr. (regeringen föreslår 39 000 kr.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även högsta stödbelopp till IKS bör enligt vår mening höjas till 50 000 kr.&lt;br /&gt; 
Enligt vår mening är det angeläget att IKS-verksamheten på ett mera&lt;br /&gt; 
offensivt och långsiktigt sätt kan användas som ett regionalpolitisk! instrument.&lt;br /&gt;
Detta förutsätter emellertid att kravet om en inriktning enbart på den&lt;br /&gt; 
äldre arbetskraften slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslaget Regionala utvecklingsinsatser skall enligt vår mening ses som ett&lt;br /&gt; 
konstruktivt alternativ till arbetsmarknadspolitiska insatser i traditionell&lt;br /&gt; 
mening. Med tanke på de stora positiva möjligheterna inom anslagets ram&lt;br /&gt; 
och de förslag vi ovan presenterat anser vi att en höjning av anslaget med ca&lt;br /&gt; 
200 milj. kr. är motiverad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bergslagslänen har speciella regionala problem av en karaktär som&lt;br /&gt; 
erfordrar särskilda insatser. Bergslagsdelegationens resurser och möjligheter&lt;br /&gt; 
är helt otillräckliga. Enligt vår mening är det angeläget att Bergslagslänens&lt;br /&gt; 
situation särskilt beaktas vid fördelning av länsanslaget och att man vid&lt;br /&gt; 
utnyttjande av dessa resurser särskilt beaktar möjligheten till samordning&lt;br /&gt; 
med övriga resurser som ställs till regionens förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan anknytning till detta anslag, men med stor sysselsättningspolitisk&lt;br /&gt; 
betydelse, vill vi i detta sammanhang påminna om det särskilda prisstödet till&lt;br /&gt; 
det norrländska jordbruket. Vi har reserverat medel för detta ändamål&lt;br /&gt; 
utöver vad som ovan föreslagits.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2915&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Lokaliseringssamrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen aviserar i propositionen en översyn av lokaliseringssamrådet,&lt;br /&gt; 
dvs. det samråd i lokaliseringsfrågor som sker med ca 150 av de större&lt;br /&gt; 
företagen. Även från centerpartiets utgångspunkter är en sådan översyn&lt;br /&gt; 
motiverad. Det måste emellertid understrykas att översynens syfte måste&lt;br /&gt; 
vara att fördjupa och effektivisera samrådet, inte att avveckla det. En&lt;br /&gt; 
fördjupning skulle bl. a. kunna innebära att man i samrådet särskilt beaktar&lt;br /&gt; 
den privata tjänstesektorns snabba tillväxt. Det bör också innebära att man&lt;br /&gt; 
på ett kraftfullt sätt använder den s. k. offertprincipen för att åstadkomma&lt;br /&gt; 
angelägna lokaliseringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transportstödet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de avgörande faktorerna för näringslivets utveckling i Norrland hör&lt;br /&gt; 
transportstödet. Den förstärkning av transportstödet som nu föreslås och&lt;br /&gt; 
utvidgningen till att också gälla persontransporter är positiv. Vi vill&lt;br /&gt; 
emellertid peka på några omständigheter och möjligheter i detta sammanhang&lt;br /&gt;
för att förbättra och förstärka transportstödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller sjötransportstödet anser vi det vara möjligt att de nya&lt;br /&gt; 
reglerna träder i kraft redan den 1 juli 1985, samt avser samma produktområden&lt;br /&gt;
som landtransportstödet. Stödet till skärgårdstransporter måste, för att&lt;br /&gt; 
transportutvecklingen där skall ha en långsiktig ekonomisk bas, utgå&lt;br /&gt; 
permanent. Denna gräns bör slopas. När det gäller person transportstödet vill&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Anslagsfrågor budgetåret 1985/86 (milj. kr.)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;table class="skannad"&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Anslag prop.&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:23px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;Centerpartiet&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Visst regionalpolitisk! stöd&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Lokaliseringsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;362&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;362&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Lokaliseringslån&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;300&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:38px;"&gt;1 (- 299)'&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Länsanslaget&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;488&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;600 (+ 112)&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Nedsatta socialavgifter&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;360&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;430 (+ 70)&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Sysselsättningsstöd&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;140 (+ 20)&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;ERU&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:39px;"&gt;4,3&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;Utanför regional&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:23px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;pol. ramar&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Mat.- nät.- fakulteterna&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;+ 20&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;+ 20&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Tekniska fakulteten&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;+ 8&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;+ 8&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Enstaka kurser&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;+ 1&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;+ 1&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Kiruna geofysiska&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;+ 4&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;+ 4&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Utvecklingsfonderna&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="text-align:right;"&gt;&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;+ 30 (+ 30)&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Träteknik&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:23px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p&gt;10 (+ 10)&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;p&gt;Ökade kostnader enligt motionen&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:23px;" /&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;td&gt;&lt;p style="margin-left:29px;"&gt;2422&lt;/p&gt;
&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;&lt;/table&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1 - 299 är en bokföringsmässig förbättring av budgeten. Vi beaktar inte detta inom den&lt;br /&gt; 
regionalpolitiska ramen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 centerns budgetalternativ finns 350 milj. kr. reserverade för regionalpolitiska&lt;br /&gt; 
ändamål utöver regeringsförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2915&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;vi understryka att stödet inte bara skall gälla anställda vid företag utan också&lt;br /&gt; 
kunna utgå till småföretagare och egenföretagare. Det måste i detta&lt;br /&gt; 
sammanhang betonas att stödets syfte är att särskilt underlätta persontransporter&lt;br /&gt;
i små företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller administrationen av transportstödet anser vi det vara&lt;br /&gt; 
lämpligt att länsstyrelsen eller regionala utvecklingsfonden åläggs denna&lt;br /&gt; 
uppgift för att en god regional förankring skall finnas vid prövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda hemställs*&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:41px;"&gt;1. att riksdagen beslutar uttala att politiken på alla samhällsområden&lt;br /&gt; 
utformas så att storstädernas andel av befolkningen långsiktigt&lt;br /&gt; 
hålls oförändrad,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:41px;"&gt;2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en utredning om&lt;br /&gt; 
arbetsmarknadspolitiska och andra regler som verkar hindrande&lt;br /&gt; 
vid rekrytering av kvalificerad arbetskraft till stödområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:41px;"&gt;3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt; 
vad som anförts om att televerket i sin utvecklingsverksamhet&lt;br /&gt; 
underordnar sig regionalpolitiska mål,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:41px;"&gt;4.att riksdagen beslutar att anslaget Regionala utvecklingsinsatser&lt;br /&gt; 
m. m. i sin helhet fördelas till resp. länsstyrelse utan reservation av&lt;br /&gt; 
medel för regeringens disposition,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:41px;"&gt;5. att riksdagen beslutar att till nytt anslag, Produktutveckling inom&lt;br /&gt; 
det trätekniska området, för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag&lt;br /&gt;
om 10 000 000 kr. i enlighet med det anförda,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:41px;"&gt;6. att riksdagen beslutar att till de regionala utvecklingsfonderna&lt;br /&gt; 
m. m. anvisa ett reservationsanslag om 130 000 000 kr. i enlighet&lt;br /&gt; 
med vad som anförts i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:41px;"&gt;7. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt; 
vad som i motionen anförts om omfattningen av den regionalpolitisk!&lt;br /&gt;
stödberättigade verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:41px;"&gt;8. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt; 
vad som anförts om bankernas roll vid lokaliseringslån och att till&lt;br /&gt; 
Lokaliseringslån anvisa ett förslagsanslag om 1 000 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:41px;"&gt;9. att riksdagen beslutar att den 10-procentiga nedsättningen av&lt;br /&gt; 
arbetsgivaravgifterna skall gälla hela stödområde A och stödområde&lt;br /&gt;
B i Norrbottens län och omfördela det särskilda bidraget till&lt;br /&gt; 
socialavgifter i Norrbotten enligt vad som anförts samt att till&lt;br /&gt; 
Ersättning för nedsättning av socialavgifter anvisa ett förslagsanslag&lt;br /&gt;
av 420 000 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:41px;"&gt;10. att riksdagen beslutar att till Sysselsättningsstöd, med den utformning&lt;br /&gt;
av stödet som angivits i motionen, anvisa ett förslagsanslag av&lt;br /&gt; 
140 000 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2915&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;11. att riksdagen beslutar att den s. k. frizonsmodellen för Svappavaara&lt;br /&gt;
utvidgas till att gälla hela Kiruna kommun med undantag för&lt;br /&gt; 
centralorten,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;12. att riksdagen beslutar att högsta belopp för avskrivningslån inom&lt;br /&gt; 
glesbygdsstödet höjs till 300 000 kr. och för uthyrningsstugor till&lt;br /&gt; 
50 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;13. att riksdagen beslutar att kravet om äldre arbetskraft slopas för&lt;br /&gt; 
intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser (1KS) samt att&lt;br /&gt; 
högsta stödbelopp höjs till 50 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;14. att riksdagen beslutar att till Regionala utvecklingsinsatser anvisa&lt;br /&gt; 
ett reservationsanslag om 600 000 000 kr. att ställas till länsstyrelsernas&lt;br /&gt;
förfogande att användas i enlighet med vad som anförts i&lt;br /&gt; 
motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;15. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt; 
vad som anförts om lokaliseringssamrådets framtida inriktning,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;16. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna&lt;br /&gt; 
vad som anförts om den långsiktiga omfattningen av teknikutvecklingen&lt;br /&gt;
i Kiruna, Luleå och Umeå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 20 mars 1985&lt;br /&gt; 
THORBJÖRN FÄLLDIN (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OLOF JOHANSSON (c) KARIN SÖDER (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RUNE GUSTAVSSON (c) BERTIL JONASSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ANDERS DAHLGREN (c) KARL BOO (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;TAGE SUNDKVIST (c)&lt;br /&gt; 
NILS G. ÅSLING (c)&lt;br /&gt; 
ARNE FRANSSON (c)&lt;br /&gt; 
GUNILLA ANDRÉ (c)&lt;br /&gt; 
GUNNAR BJÖRK (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;EINAR LARSSON (c)&lt;br /&gt; 
GUNNEL JONÄNG (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_24"&gt;&lt;p&gt;KJELL A. MATTSSON (c)&lt;br /&gt; 
BERTIL FISKESJÖ (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BRITTA HAMMARBACKEN (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;i Gävle&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;* Se även motion 1984/85:2916.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>THORBJÖRN FÄLLDIN</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>OLOF JOHANSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KARIN SÖDER</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>RUNE GUSTAVSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BERTIL JONASSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ANDERS DAHLGREN</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KARL BOO</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>TAGE SUNDKVIST</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NILS G. ÅSLING</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>ARNE FRANSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>10</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GUNILLA ANDRÉ</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>11</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GUNNAR BJÖRK</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>12</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>EINAR LARSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>13</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>GUNNEL JONÄNG</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>14</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KJELL A. MATTSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>15</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BERTIL FISKESJÖ</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>16</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BRITTA HAMMARBACKEN</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>17</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G8022915</dok_id>
<subtitel>Thorbjörn Fälldin m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198485__2915.pdf</filnamn>
<filstorlek>335171</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/73AD6175-2639-4641-AC00-7FD606514E3C</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>