<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3109187</hangar_id>
 <dok_id>G8022914</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>2914</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:2914 Bo Forslund m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2914</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-03-19 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 17:28:51</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)</titel>
 <subtitel>Bo Forslund m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G8022914/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G8022914</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8022914</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;2914-2916&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1984/85:2914&lt;br /&gt; 
Bo Forslund m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I. Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet markerar regionalpolitiska kommittén vikten av forskning,&lt;br /&gt; 
utveckling, utbildning och teknikspridning som instrument för den regionala&lt;br /&gt; 
utvecklingen. I regionalpolitiska propositionen anläggs motsvarande synsätt,&lt;br /&gt; 
och ett antal förslag läggs i syfte att förbättra situationen inom stödområdet.&lt;br /&gt; 
En enig remissopinion hade lämnat sitt stöd, men samtidigt fört fram krav på&lt;br /&gt; 
mer långtgående insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som propositionen presenterar skulle också enligt vår mening&lt;br /&gt; 
vara mer långtgående. Satsning på FoU, utbildning m. m. är ett alldeles&lt;br /&gt; 
avgörande medel för den framtida regionala utvecklingen. Vid tiden för den&lt;br /&gt; 
aktiva lokaliseringspolitikens början år 1965 var kapitalförsörjningen den&lt;br /&gt; 
helt avgörande frågan. Under de 20 år som gått sedan dess har samhället&lt;br /&gt; 
genomgått omfattande förändringar. Vad gäller företagen har vi fått en&lt;br /&gt; 
fullständig övergång till vad som kan kallas köparens marknad från&lt;br /&gt; 
producentens. Detta ställer helt andra krav på företagen vad gäller planering,&lt;br /&gt;
effektivitet och förnyelse, allt i syfte att hävda sig i en omfattande&lt;br /&gt; 
konkurrens. Samtidigt sker en omstrukturering inte bara inom näringslivet i&lt;br /&gt; 
stort utan inom de enskilda företagen. Ny teknik måste appliceras för att man&lt;br /&gt; 
skall kunna hävda sig såväl nationellt som internationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norrländskt näringsliv har inte likartade förutsättningar som övriga&lt;br /&gt; 
Sverige. Infrastrukturen är en annan vad gäller tillgången på kvalificerad&lt;br /&gt; 
FoU. Om man på ett avgörande sätt skall förbättra villkoren för utvecklingen&lt;br /&gt; 
i Norrland måste det fortsatta regionalpolitiska arbetet bl. a. innefatta&lt;br /&gt; 
strukturella insatser inom forskning och högre utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II. Västernorrland i omvandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strukturomvandlingen i Västernorrlands län är för närvarande dramatisk.&lt;br /&gt; 
Processindustrin som utgör basnäringen i länet genomgår en snabb förändring.&lt;br /&gt;
Den skogsråvarubaserade industrin måste genomföra snabba omställningar&lt;br /&gt;
i syfte att bevara sin konkurrenskraft på världsmarknaden. Det finns&lt;br /&gt; 
tydliga exempel på sambandet mellan nyinvesteringar inom industri och&lt;br /&gt; 
friställning av arbetskraft inom vissa delar av länet. Vidare drabbas länet&lt;br /&gt; 
allvarligt, direkt och indirekt av nedgången inom byggnadsindustrin. Exempelvis&lt;br /&gt;
har utvecklingen inom Timrå kommun lett till att 1 200 arbetstillfällen&lt;br /&gt; 
har försvunnit under perioden 1980-1984. Vad gäller den regionala utveck&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1 Riksdagen 1984185.3sami. Nr2914-2916&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_21" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_1" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_35" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_0" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
 
&lt;div class="block ml_57" /&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2914&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;lingen i form av sysselsättning, befolkning, arbetslöshet m.m. har Västernorrlands&lt;br /&gt;
län gått starkt tillbaka under 1980-talet. Länet har förlorat ca 5 000&lt;br /&gt; 
personer. Sundsvall-Timrå har under 1980-talet haft den sämsta befolkningsutvecklingen&lt;br /&gt;
av alla primära centra. Under 1983-1984 har befolkningsminskningen&lt;br /&gt;
i Västernorrlands län varit den största i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för en positiv regional och strukturell utveckling i länet&lt;br /&gt; 
är emellertid på längre sikt goda. Processindustrin dominerar emellertid i&lt;br /&gt; 
hög grad. Bland nya näringsgrenar märks särskilt datoranknutna verksamheter.&lt;br /&gt;
Här är utvecklingen av s. k. mjukvarukompetens särskilt påtaglig, och&lt;br /&gt; 
detta har skett snabbare än i någon annan region i Sverige. Materialteknik är&lt;br /&gt; 
ett annat område under utveckling i länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den alternativa sysselsättningen i regionen är genomgående knuten till&lt;br /&gt; 
högre kompetens i jämförelse med den yrkesstruktur som fanns i länet före&lt;br /&gt; 
den senaste periodens strukturomvandling inom processindustrin. Högkompetensyrken&lt;br /&gt;
utvecklas inom områden som elektronik, datateknik, materialteknik&lt;br /&gt;
samt inom marknadsföring, distribution och internationell handel för&lt;br /&gt; 
att nämna några exempel. Den tillgängliga arbetskraften i regionen svarar&lt;br /&gt; 
dock endast i begränsad utsträckning mot de yrkeskunskaper som efterfrågas&lt;br /&gt; 
inom de nya verksamheterna. Fortbildning och vidareutbildning eller&lt;br /&gt; 
återkommande utbildning kommer att utgöra en central uppgift för utbildningsorganisationer&lt;br /&gt;
under en lång period. En koncentration av utbildningsinsatserna&lt;br /&gt;
på vuxenbefolkningen är av särskilt stor betydelse i en region av&lt;br /&gt; 
Västernorrlands typ. Den genomsnittliga utbildningsnivån här är väsentligt&lt;br /&gt; 
lägre än i motsvarande regioner i södra delarna av landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I takt med den omfattande strukturomvandlingen ökar också behovet av&lt;br /&gt; 
utveckling av ny produktion och ny produktionsteknik i Västernorrlands län.&lt;br /&gt; 
Detta har bl. a. visat sig genom att efterfrågan på FoU-service snabbt ökar&lt;br /&gt; 
vid högskolan i Sundsvall-Härnösand. Emellertid har inte högskolan för&lt;br /&gt; 
närvarande möjlighet att svara mot det direkta behov av FoU som uttalas.&lt;br /&gt; 
Inte heller har andra högskolor möjlighet att fullt ut svara mot dessa behov.&lt;br /&gt; 
Liksom Norrland i övrigt är Västernorrlands län eftersatt vad beträffar&lt;br /&gt; 
FoU-kapacitet totalt sett i jämförelse med riket i övrigt. I enlighet med&lt;br /&gt; 
Norrlandsfondens senaste studie rörande problem och möjligheter inom&lt;br /&gt; 
FoU i Norrland betonas att en viktig bas för rekrytering av FoU-personal är&lt;br /&gt; 
universiteten och högskolorna. Betydelsen av högskolorna är här större än i&lt;br /&gt; 
andra delar av landet. Företagen framhåller särskilt att högskolekapaciteten i&lt;br /&gt; 
regionen för närvarande inte räcker till för att ge en tillräcklig rekryteringsbas.&lt;br /&gt;
Mot denna bakgrund är det av vikt att högskoleorganisationen i&lt;br /&gt; 
Västernorrland rustas med en FoU-resurs eller en FoU-organisation som&lt;br /&gt; 
svarar mot de grundläggande regionala behoven.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2914&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:37px;"&gt;III. Industrihögskola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med den regionalpolitiska kommitténs betänkande har framförts&lt;br /&gt;
att högskolan i Sundsvall-Härnösand bör utvecklas till en industrihögskola&lt;br /&gt;
som omfattar kvalificerad utbildning och forskning inom såväl tekniska&lt;br /&gt; 
som administrativa områden. En lämplig FoU-organisation bör komplettera&lt;br /&gt; 
den nuvarande verksamheten inom högskolan. Länsstyrelsen genomför nu&lt;br /&gt; 
ett utredningsarbete i syfte att presentera en konkret plan för en sådan&lt;br /&gt; 
organisation. Arbetet är nu i sitt slutskede och visar att det i länet finns goda&lt;br /&gt; 
möjligheter att utveckla en industrihögskola i direkt samverkan med&lt;br /&gt; 
näringslivet i regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har hittills redovisat att basstrukturen vid högskolan bör&lt;br /&gt; 
stärkas inom grundutbildningen. Kapaciteten inom teknisk utbildning är av&lt;br /&gt; 
särskild betydelse. Högskolans program för kortare ingenjörsutbildningar,&lt;br /&gt; 
teknikerutbildningar samt fördjupningsutbildningar för tidigare utbildade&lt;br /&gt; 
ingenjörer och naturvetare bör ökas väsentligt. Ett sådant program bör i en&lt;br /&gt; 
framtid även kunna tillgodose behovet av sådan utbildning i andra delar av&lt;br /&gt; 
norra Sverige. Utredningen har vidare inventerat ämnesområden av betydelse&lt;br /&gt;
för länets regionalekonomiska utveckling. Inom tekniksektorn bör&lt;br /&gt; 
satsningen främst gälla systemteknik, kemiteknik, materialteknik, produktionsteknik,&lt;br /&gt;
drift- och underhållsteknik, hydraulik- och miljöteknik. Inom&lt;br /&gt; 
den ekonomiska sektorn prioriteras administration med transportsystemplanering,&lt;br /&gt;
internationell handel, redovisning och revision och systemvetenskap.&lt;br /&gt; 
Utredningen visar också att en fortsatt satsning på kommunikationsområdet&lt;br /&gt; 
är av stor betydelse. Behovet av någon form av FoU-organisation i&lt;br /&gt; 
Västernorrlands län och vid högskolan är nödvändig. En sådan bör enligt&lt;br /&gt; 
utredningen i första hand organiseras kring de här redovisade ämnesområdena&lt;br /&gt;
eller kombinationer av dessa. Näringslivet i länet redovisar goda&lt;br /&gt; 
möjligheter att bistå med både modern utrustning och kvalificerad personal i&lt;br /&gt; 
samband med en högskoleutveckling av den typ som länsstyrelsens utredning&lt;br /&gt; 
föreslår. En etablering av en industrihögskola i Västernorrland skulle&lt;br /&gt; 
därmed inte medföra alltför kostsamma investeringar, då högskolan där&lt;br /&gt; 
skulle kunna repliera på näringslivets resurser i väsentlig utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1984/85:100, bilaga 10, Utbildningsdepartementet, redovisar&lt;br /&gt; 
departementschefen högskolornas regionalpolitiska betydelse avseende både&lt;br /&gt;
grundutbildning och FoU. Sambandet med regional utveckling belyses i&lt;br /&gt; 
flera aspekter. Högskolans kompetens bör vidgas mot de tekniska och&lt;br /&gt; 
ekonomiska områdena så att den kan bli ett stöd för industriell utveckling&lt;br /&gt; 
enligt propositionen. Det utredningsarbete som nu bedrivs i Västernorrlands&lt;br /&gt; 
län vitsordar dessa förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:37px;"&gt;Rättelse: S. 14, Hemställan 6. Rättat till: att riksdagen beslutar att till de regionala&lt;br /&gt; 
utvecklingsfonderna m. m. anvisa ett reservationsanslag om 130 000 000 kr. i&lt;br /&gt; 
enlighet med vad som anförts i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2914&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;IV. Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Med hänvisning till ovanstående hemställer vi&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;att riksdagen vid behandlingen av proposition 1984/85:115 som sin&lt;br /&gt; 
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;1. om att utbildningen inom tekniksektorn vid högskolan i SundsvallHärnösand&lt;br /&gt;
förstärks inom angivna områden,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;2. om att ekonomiutbildningen vid högskolan i Sundsvall-Hämösand&lt;br /&gt; 
förstärks inom angivna områden,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;3. om att informationsutbildningen vid högskolan i Sundsvall-Härnösand&lt;br /&gt;
förstärks på angivet sätt,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:43px;"&gt;4. om att högskolan i Sundsvall-Härnösand ges organisatoriska&lt;br /&gt; 
förutsättningar för en uppbyggnad av en industrihögskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 19 mars 1985&lt;br /&gt; 
BO FORSLUND (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STIG OLSSON (s) RUNE JONSSON (s)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MARTIN SEGERSTEDT (s) SVEN LUNDBERG (s)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BO FORSLUND</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>STIG OLSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>RUNE JONSSON</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>MARTIN SEGERSTEDT</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>SVEN LUNDBERG</namn>
<partibet>s</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G8022914</dok_id>
<subtitel>Bo Forslund m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198485__2914.pdf</filnamn>
<filstorlek>149180</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/AC6C9A01-4584-4E47-9E9E-9DFF674E6F64</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>