<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3109175</hangar_id>
 <dok_id>G8022902</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>2902</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:2902 Lars Werner m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2902</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-03-18 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 17:28:43</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Program mot luftföroreningar och försurning (prop. 1984/85:127)</titel>
 <subtitel>Lars Werner m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G8022902/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G8022902</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8022902</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1984/85:2902&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Lars Werner m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Program mot luftföroreningar och försurning (prop. 1984/85:127)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Program mot luftföroreningar, försurning och markförgiftning&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Sammanfattning av vpk:s förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Passivitet och uppgivenhet på miljöområdet är den farligaste fienden.&lt;br /&gt; 
Tillräckligt många fakta finns i dag som belyser behovet av åtgärder för att&lt;br /&gt; 
hejda försurningen och stoppa skogsdöd och markförgiftning. Allt fler&lt;br /&gt; 
människor har insett att själva livet är hotat av miljöförstöringen. 1 dag - när&lt;br /&gt; 
de stora bolagens egna ekonomiska värden står på spel - visar även&lt;br /&gt; 
miljöförstörarna själva ett intresse för åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Först om 20-30 år kan vi registrera effekterna av dagens utsläpp i&lt;br /&gt; 
cancerstatistiken. Det finns redan i dag klart motiverade farhågor att&lt;br /&gt; 
bilavgaser och i synnerhet dieselavgaser kan ge ett signifikant bidrag till&lt;br /&gt; 
riskerna för cancer och genetiska skador, bl. a. missbildningar. Med tanke på&lt;br /&gt; 
att Sverige är ett av världens biltätaste länder måste åtgärder sättas in på flera&lt;br /&gt; 
områden som t. ex. en förändrad trafikpolitik, skärpta krav som minskar&lt;br /&gt; 
såväl bilismen som bilismens nedsmutsning.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Problemen med en rad utsläppskällor och de skador dessa medför är nu så&lt;br /&gt; 
akuta att ingen möda får sparas när det gäller att snabbt sätta in åtgärder.&lt;br /&gt; 
Vpk anser att hårda krav måste ställas på industrin och transportsektorn ekonomiskt&lt;br /&gt;
starka maktgrupper i samhället som t. ex. bilindustrin skall inte&lt;br /&gt; 
längre få hindra samhällets omtanke om människor och miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Från dessa utgångspunkter är regeringens proposition klart otillfredsställande&lt;br /&gt;
och kan enligt vår mening inte ses som något sammanhängande och&lt;br /&gt; 
tillräckligt långtgående program mot luftföroreningar och försurning.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vpk:s målsättning och inriktning är att kväveoxidutsläppen liksom&lt;br /&gt; 
svaveldioxidutsläppen måste minskas enligt ett konkret handlingsprogram så&lt;br /&gt; 
att reduceringarna verkställs redan 1989. Detta finns inte med i regeringens&lt;br /&gt; 
förslag. Enligt vpk kan en minskning åstadkommas som innebär att&lt;br /&gt; 
kväveoxidutsläppen år 1989 ligger under 200 000 ton och svaveldioxidutsläppen&lt;br /&gt;
under 150 000 ton. Det senare innebär att man skulle hamna på 100 000&lt;br /&gt; 
ton svaveldioxidutsläpp år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Vpk anser att regeringen före 1985 års utgång skall lägga fram ett konkret&lt;br /&gt; 
handlingsprogram enligt de riktlinjer som ges i motionen.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;1* Riksdagen 1984/85. 3 sami. Nr 2900-2906&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2902&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Skador hittills och ekonomiska konsekvenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogen betraktas som ”Sveriges styrka”, dvs. skogen är den i särklass&lt;br /&gt; 
största källan till främmande valuta och betraktas som ryggraden i vår&lt;br /&gt; 
ekonomi. Ungefär 300 000 svenskar får sin utkomst genom skogsbruk och&lt;br /&gt; 
skogsindustri och alla de servicenäringar som hjälper till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsindustrin exporterade 1984 för 46 miljarder kronor. Lägger man till&lt;br /&gt; 
detta leveranserna inom Sverige av skogsindustriprodukter kommer man&lt;br /&gt; 
fram till att skogsindustrins samlade produktionsvärde uppgick till ca 60&lt;br /&gt; 
miljarder kronor under föregående år. Den ianspråktagna skogsråvaran&lt;br /&gt; 
motsvarar cirka ett års tillväxt av den svenska skogen, eller ca 3 % av&lt;br /&gt; 
virkesförrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gjorda inventeringar av 1984 års skogsskador indikerar att dessa&lt;br /&gt; 
motsvarar bortfall av skogstillväxt (barrförlust) och virkeskvalitet motsvarande&lt;br /&gt;
åtminstone ett års tillväxt av den svenska skogen. Skogsdöden i Sverige&lt;br /&gt; 
har således redan lett till samhällsekonomiska förluster i storleksordningen&lt;br /&gt; 
50 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oersättliga kulturminnen löper risken att vittra sönder av samma&lt;br /&gt; 
föroreningar som drabbar skogen. Samhället tycks helt sakna överblick, och&lt;br /&gt; 
beräkningar av ekonomiska och kulturvärdeförluster saknas. Korrosionsskador&lt;br /&gt;
i övrigt har dock beräknats till ca 20 miljarder kronor/år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försurning av sjöar, åkermark och dricksvatten leder successivt till&lt;br /&gt; 
enorma kostnader för samhället. Utöver dessa rent samhällsekonomiska&lt;br /&gt; 
konsekvenser tillkommer självfallet de oskattbara naturvärdena och att&lt;br /&gt; 
ekologiska system riskerar att slås ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget förefaller det alltså klart motiverat att satsa flermiljardbelopp&lt;br /&gt;
på kampen mot försurningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Orsakssammanhang. Försurning och markförgiftning - varför?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försurning betyder ökning av vätejonkoncentrationen, pH. Att mark och&lt;br /&gt; 
vatten försuras beror främst på påverkan via nederbörden. De stora&lt;br /&gt; 
utsläppen av svaveldioxider och kväveoxider omvandlas till svavelsyra och&lt;br /&gt; 
salpetersyra i molnens regndroppar. Forskningsresultat, framför allt i&lt;br /&gt; 
Västtyskland, visar att växtligheten skadas på en mängd sätt av de&lt;br /&gt; 
luftföroreningar som industrisamhället hittills fört med sig. Det har visat sig&lt;br /&gt; 
svårt att dra en skarp gräns mellan de växtskador som direkt kan härledas till&lt;br /&gt; 
sänkning av pH och de skador som beror på luftföroreningar i övrigt. Ofta&lt;br /&gt; 
samverkar olika ämnen i nedbrytandet av vegetationens naturliga processer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som slutligen knäcker ett träd kan vara en torr sommar, en kraftig&lt;br /&gt; 
storm eller angrepp av skadeinsekter. Dessa faktorer förorsakar normalt inte&lt;br /&gt; 
så omfattande skador, speciellt inte väderleken. Däremot när träden redan&lt;br /&gt; 
är stressade av luftföroreningar åstadkommer bl. a. vädret den droppe som&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2902&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;får bägaren att rinna över, dvs. skogen dör.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Aven åkerjorden drabbas genom flera olika processer. Försurningen sker&lt;br /&gt; 
genom atmosfäriskt nedfall av svavel- och kväveföreningar, bortförsel av&lt;br /&gt; 
växtnäringsämnen med grödor, tillförsel av försurande gödselmedel samt&lt;br /&gt; 
urlakning av baskatjoner. Kvävegödslingen svarar, genom dess direktförsurande&lt;br /&gt;
verkan på åkerjorden, i genomsnitt för inemot en tredjedel av den&lt;br /&gt; 
totala försurningen i landet. Gödslingen svarar för dubbelt så stor andel av&lt;br /&gt; 
försurningen av åkerjorden som det sura nedfallet. Till detta kommer en&lt;br /&gt; 
försurande påverkan genom att utlakning och upptagning av växtnäringsämnen&lt;br /&gt;
ökar vid gödslingen.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Forskare i Västtyskland som har studerat mikroorganismerna i jorden&lt;br /&gt; 
anser sig kunna påvisa att den belastning som utgörs av luftföroreningarna&lt;br /&gt; 
från kraftverk och bilar inte bara påverkar träd och betongbyggnader utan&lt;br /&gt; 
också det fruktbara markskikt som är en förutsättning för livsmedelsproduktionen.&lt;br /&gt;
Farhågorna om att jordskiktet håller på att dö är utgångspunkten för&lt;br /&gt; 
diskussionen om att det nordtyska låglandet kan komma att utvecklas till&lt;br /&gt; 
försurade ängar och andra områden, bl. a. i Niederbayern, till kemiska&lt;br /&gt; 
öknar. I en rapport påvisas en minskning av mikroorganismerna i jorden.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;”Eftersom i synnerhet från stora förbränningsanläggningar med höga&lt;br /&gt; 
skorstenar skadliga ämnen av alla slag förs långväga omkring hotas&lt;br /&gt; 
jordbruksmarken av störningar i den mikrobiologiska nedbrytningsprocessen”,&lt;br /&gt;
anser den aktuella professorsgrupp som skrivit rapporten. Jordbrukstjänstemän&lt;br /&gt;
i Västtyskland registrerar tecken på att den skogsdöd som efter&lt;br /&gt; 
de senaste uppskattningarna har drabbat 50 % och mer av Tysklands&lt;br /&gt; 
grönområden, bara är en del av än svårare allmänna vegetationsskador.&lt;br /&gt; 
Hotet mot jordarna anses av mänga vara akut. Ordföranden i det västtyska&lt;br /&gt; 
förbundet för naturskydd menar att det smygande förlopp som sedan år bara&lt;br /&gt; 
visat sig svagt och nu börjar öka i hastighet kommer att sluta i rasande&lt;br /&gt; 
takt.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Förhållandevis sent går det upp för politikerna i Västtyskland att det som&lt;br /&gt; 
ekologer vid sidan av vatten och luft betraktat som ”det tredje naturmediet”&lt;br /&gt; 
är de trettio centimeter, som vi alla lever av. Om jorden förutom&lt;br /&gt; 
försurningsskador är nedsmittad med biocider (växt-, insektsgift och&lt;br /&gt; 
fungicider m. m.) samt tungmetallstoff finns risken för att skadorna aldrig&lt;br /&gt; 
kan upphävas, enbart lindras. I Västtyskland har de politiskt ansvariga med&lt;br /&gt; 
dessa utgångspunkter anklagats för att förhålla sig till problemen som om&lt;br /&gt; 
man levde i ett land med ”dubbla bottnar”.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:3px;"&gt;Exempel från Västtyskland är intressanta för svenskt vidkommande, inte&lt;br /&gt; 
minst därför att skogsdöden länge av många ansågs som ett problem som inte&lt;br /&gt; 
var akut för vårt land. Jordbruksforskare från Berlin har beräknat att minst&lt;br /&gt; 
7 % av förbundsrepublikens yta, vart femtonde hektar, är för lång tid&lt;br /&gt; 
förstörd. Följande kan belysa dessa hotfulla farhågor:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:13px;"&gt;• Omkring 0,7 miljoner ha i 50 till 100 m breda strängar kring starkt&lt;br /&gt; 
trafikerade vägar är så starkt nedsmutsade med bly att toleransgränsen 100&lt;br /&gt; 
mg/kg jord överskridits.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2902&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;• Omkring 1 miljon ha i 3 km breda bälten kring industriella skadeämneskällor&lt;br /&gt;
visar en kadmiumhalt som överskrider eller närmar sig (det enligt&lt;br /&gt; 
vetenskapsmäns åsikt alltför milda) riktvärdet på 3 mg/kg jord.&lt;br /&gt; 
Ansvariga i Västtyskland har fortlöpande tvingats utfärda varningar till&lt;br /&gt; 
småodlare m. fl. för att äta vissa grönsaker. Förhållandet har föranletts av&lt;br /&gt; 
bly- och kadmiumhalter som varit hälsovådliga. Redan 1981 utarbetade&lt;br /&gt; 
tjänstemän vid hälsovårdsministeriet i Bonn, för internt bruk, en studie, som&lt;br /&gt; 
föreslår att 600 000 ha förgiftade åkrar och 400 000 ha betesmark skulle&lt;br /&gt; 
läggas i träda eller föreskrivas alternativ användning, t. ex. beskogas, besås&lt;br /&gt; 
med växter för etanolproduktion eller för ullproduktion. Detta bör vara&lt;br /&gt; 
alarmerande även för svenskt vidkommande och påskynda forskning för att&lt;br /&gt; 
utröna markförgiftningens eventuella allvarliga hot mot livsmedelsproduktionen&lt;br /&gt;
i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hushållningsåtgärder och energibesparingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreställningen att en ständig förbrukning av olika naturresurser ligger till&lt;br /&gt; 
grund för en ökning av människors levnadsstandard är inte bara en falsk&lt;br /&gt; 
föreställning utan kan dessutom bli ödesdiger för vår fortlevnad. Genom den&lt;br /&gt; 
konventionella synen på tillväxt pågår ett enormt slöseri med resurser - också&lt;br /&gt; 
när det gäller kol, olja och gas. Detta är kännetecknande för en kapitalistisk&lt;br /&gt; 
marknadsekonomi och produktionsteknologi. Vpk delar inte den nuvarande&lt;br /&gt; 
synen på tillväxt. Tillväxtens innehåll avgör enligt vår uppfattning kvaliteten&lt;br /&gt; 
på människors liv och på miljön. Först när produktionen styrs av&lt;br /&gt; 
människornas behov i stället för företagens profiter blir en långsiktig och&lt;br /&gt; 
varsam hushållning med våra resurser möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energibesparingar för att minska förbränningen av fossila bränslen borde&lt;br /&gt; 
vara givna i en politik som syftar till att hejda skogsdöd och markförgiftning.&lt;br /&gt; 
Genom bl. a. underlagsrapporter till energikommitténs betänkande vet vi att&lt;br /&gt; 
det är fullt möjligt att bevara nuvarande levnadsstandard samtidigt som&lt;br /&gt; 
Sveriges energiförbrukning drastiskt minskar. Vpk har i andra motioner som&lt;br /&gt; 
berör energiområdet framställt krav med denna inriktning. Också på det&lt;br /&gt; 
trafikpolitiska området har vi till årets riksdag förslag som skulle leda till&lt;br /&gt; 
energibesparingar och bättre miljö om de genomfördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utsläppen måste minskas resp. renas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilismen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilavgasernas påverkan på försurning, skogsdöd och människors hälsa är&lt;br /&gt; 
uppenbar. Två tredjedelar av kväveoxidutsläppen kommer fran bilarna.&lt;br /&gt; 
Dieselavgaser från lastbilar och bussar spelar här en dominerande roll. En&lt;br /&gt; 
enda långtradare släpper t. ex. ut lika mycket kväveoxider som ett tjugotal&lt;br /&gt; 
bensindrivna bilar. Vpk har tagit upp detta förhållande i andra motioner om&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2902&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;en ny trafik- och transportpolitik och om järnvägspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder för att minska de skador som föranleds av privatbilismen är också&lt;br /&gt; 
nödvändiga, varför vi här tar upp förslag som berör även detta område. Vissa&lt;br /&gt; 
av våra förslag kommer att kräva skärpt övervakning bl. a. av hastigheterna&lt;br /&gt; 
på vägarna. En utbyggnad bör enligt vår mening kunna ske genom en&lt;br /&gt; 
omfördelning av polisens resurser till förmån för trafikövervakning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket ger ett talande exempel på hastighetsgränsernas betydelse&lt;br /&gt;
för föroreningarna: en bil vars hastighet är 120 km/tim släpper ut&lt;br /&gt; 
dubbelt så mycket kväveoxid som när den körs i 90 km/tim.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk föreslår att:&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;• blyfri bensin introduceras på de hundra största orterna redan under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1985,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;• katalytisk avgasrening enligt USA 83-kraven skall finnas i alla nya&lt;br /&gt; 
bensinbilar fr. o. m. den 1 oktober 1986,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;• de krav som gäller i Kalifornien i USA på utsläpp från dieselfordon införs&lt;br /&gt; 
fr. o. m. 1987 års modeller,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;• hastighetsgränsen sänks från 110 till 100 km/tim på vägar som i dag har 110&lt;br /&gt; 
km/tim som högsta tillåtna hastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Industrier och kraftvärmeverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktade reningsåtgärder mot de 100 värsta svavelutsläppskällorna i&lt;br /&gt; 
Sverige, dvs. alla som släpper ut över 400 ton svaveldioxid (= 200 ton svavel)&lt;br /&gt; 
per år. De 15 värsta syndarna skall åtgärdas under 1985: Bolidens&lt;br /&gt; 
Rönnskärsverken; Boliden Kemi, Helsingborg; Värtaverken, Stockholm;&lt;br /&gt; 
Scanraff, Stenungsund; Svenska Rayon, Karlstad; Oxelösunds Järnverk;&lt;br /&gt; 
MoDo Husums Bruk; SCA Munksunds bruk; Uppsala kraftvärmeverk;&lt;br /&gt; 
Norrköpings kraftvärmeverk; SSAB Luleå; Örebro energiverk; Nynäs&lt;br /&gt; 
raffinaderi; Shells raffinaderi, Göteborg; Iggesunds bruk, Hudiksvall. (Här&lt;br /&gt; 
har utelämnats Västerås energiverk, Ferrolegeringar, Trollhättan, SCA&lt;br /&gt; 
Ortviken samt Skoghallsverken då åtgärder redan vidtagits där.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högsta tillåtna svavelutsläpp från stora koleldningsanläggningar halveras&lt;br /&gt; 
till 0,05 gS/MJ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis ansluter vi oss till de förslag som läggs fram i&lt;br /&gt; 
generaldirektörernas aktionsplan, dvs. att alla åtgärder som kostar mindre&lt;br /&gt; 
än 7 500 kr./ton avskild svaveldioxid genomförs. Dock vill vpk att dessa&lt;br /&gt; 
åtgärder är genomförda senast 1989, för att om möjligt ha gett resultat innan&lt;br /&gt; 
nästa akuta torrsommar inträffar. Sveriges S02-utsläpp skall då vara mindre&lt;br /&gt; 
än 150 000 ton/år. Vpk vill också att regeringen uppdrar åt naturvårdsverket&lt;br /&gt; 
att inventera och redovisa alla svavelreduktionsåtgärder i landet som kostar&lt;br /&gt; 
mindre än 10 000 kr. per ton avskild svaveldioxid. En sådan redovisning bör&lt;br /&gt; 
finnas före utgången av 1985. För att finansiera ovannämnda förslag föreslår&lt;br /&gt; 
vpk följande: Avgift på utsläpp av svaveldioxid över 100 ton/år tas ut med&lt;br /&gt; 
4 000 kr./ton svaveldioxid under tiden 1985-1989.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2902&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Eldningsolja&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högsta tillåtna svavelhalt i tjock eldningsolja sänks från 1 % till 0,5 %.&lt;br /&gt; 
Högsta tillåtna svavelhalt i villaolja sänks från 0,3 % till 0,15 %. Ovanstående&lt;br /&gt;
åtgärder skall införas fr. o. m. den 1 juli 1986 i Götaland och fr. o. m.&lt;br /&gt; 
den 1 juli 1987 beträffande övriga Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Beskattning och avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gödslingen av åkermarken måste kraftigt minskas för att reducera utsläpp&lt;br /&gt; 
av kväveföreningar till luft och vatten. Hur detta skall åstadkommas snabbast&lt;br /&gt; 
möjligt har den s. k. aktionsgruppen inte studerat. Regeringspropositionen^&lt;br /&gt; 
utlovar inte heller åtgärder på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ett förändrat system för beskattning av bilismen i avsikt att&lt;br /&gt; 
minska såväl bensin- som dieselförbrukning liksom avgifter på kväveoxidutsläppen&lt;br /&gt;
från uppvärmningsanläggningar kan vara avgörande för hur radikalt&lt;br /&gt; 
Sverige skall kunna hejda försurning och skogsdöd och i tid stoppa&lt;br /&gt; 
förstöringen av produktiv jordbruksmark. Vi föreslår därför att en utredning&lt;br /&gt; 
tillsätts med uppgift att noga studera ett skatte- och avgiftssystem som kan&lt;br /&gt; 
minska förbrukning enligt ovan, minska föroreningarna samt bidra till att&lt;br /&gt; 
gödslingen av åkermark kraftigt minskas genom en nedtrappningsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk stöder följande tidigare identifierade åtgärder (s. 38, PM 1862):&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;a) Låg NOx-förbränning vid vissa befintliga tjockoljeanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;b) Låg NOx-förbränning och denitrifiering vid nya kolpulveranläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;c) Låg NOx-förbränning vid nya gasanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;d) Låg NOx-förbränning vid nya torvanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;e) Låg NOx-förbränning och denitrifiering vid vissa befintliga kolpulveranläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen till åtgärder i regeringspropositionen har en alldeles för låg&lt;br /&gt; 
ambitionsnivå när det gäller reduceringen av kväveoxidutsläppen. Med vpk:s&lt;br /&gt; 
förslag kan den 30-procentiga reduktionen uppnås redan 1989, och 1995 kan&lt;br /&gt; 
en 50-procentig reduktion av nuvarande utsläpp uppnås. Naturvårdsverket&lt;br /&gt; 
m. fl. bör få i uppdrag att utarbeta ett konkret handlingsprogram för att&lt;br /&gt; 
uppnå dessa mål.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:11px;"&gt;Flygbränsle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk anser att flygbränsle skall beskattas på samma sätt som bensin för&lt;br /&gt; 
bilar. Det är också nödvändigt att kväveoxidutsläppen från flyg kartläggs och&lt;br /&gt; 
redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2902&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Insatser i övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogs vårdsåtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen betonar i propositionen vikten av en aktiv skogsvård som ett&lt;br /&gt; 
medel i kampen mot skogsskadorna. Där sägs följande: ”En aktiv&lt;br /&gt; 
information, rådgivning och utbildning på detta område och en förbättrad&lt;br /&gt; 
tillämpning av skogsvårdslagstiftningens bestämmelser är viktig.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ovanstående är en uppfattning som vpk helt ställer sig bakom. Vi betvivlar&lt;br /&gt; 
emellertid det allvarliga uppsåtet med tanke på att departmentschefen helt&lt;br /&gt; 
nyligen avslog skogsstyrelsens begäran om anslag till just sådana åtgärder.&lt;br /&gt; 
Vpk föreslår att regeringen återkommer med förslag om ytterligare resurser&lt;br /&gt; 
till skogsvårdsstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder beträffande jordbruksmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s. k. aktionsgruppen, bestående av ett antal generaldirektörer, har&lt;br /&gt; 
föreslagit olika åtgärder för att minska miljöeffekter av försurning och&lt;br /&gt; 
växtnäringsläckage på jordbruksmark. Bl. a. mot denna bakgrund framstår&lt;br /&gt; 
propositionens förslag till åtgärder som otillräckliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krävs ökade insatser för information och rådgivning - enligt&lt;br /&gt; 
lantbruksstyrelsen behövs det till denna verksamhet totalt 20 tjänster. Vpk&lt;br /&gt; 
vill här åter påminna om att riksdagen beslutat om avgifter på gödsel- och&lt;br /&gt; 
bekämpningsmedel vilka skall användas till åtgärder på miljöområdet.&lt;br /&gt; 
Betydligt större insatser än de propositionen föreslagit bör vara möjliga. Vi&lt;br /&gt; 
anser därför att regeringen omgående bör återkomma till riksdagen med&lt;br /&gt; 
förslag både vad gäller ytterligare åtgärder och ökade anslag på nämnda&lt;br /&gt; 
område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gödslingens effekter har berörts tidigare i denna motion och vpk anser att&lt;br /&gt; 
en nedtrappning i användningen av försurande gödselmedel bör fastläggas&lt;br /&gt; 
genom en plan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Satsningar på forsknings- och utvecklingsarbete, övervakning och inventering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk anser att ytterligare medel måste anslås till forskning på olika områden&lt;br /&gt; 
med anknytning till försurningen. En kartläggning av och ett åtgärdsprogram&lt;br /&gt; 
som gäller försurningens skadeverkningar på vårt dricksvatten är ett av flera&lt;br /&gt; 
mycket angelägna områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vpk ser det som en förstarangsfråga för kartläggningen av skadeverkningar&lt;br /&gt;
av skog och mark att en heltäckande kartering av skogsmarkerna sker&lt;br /&gt; 
snabbt. Vi anser att den inventering som nu sker via riksskogstaxeringen och&lt;br /&gt; 
vars första etapp nu är avslutad tar alltför lång tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen bör därför anslå medel till flygfotografering med infraröd film.&lt;br /&gt; 
Fotografiska bilder med hjälp av denna metod ger en tydligare och mer&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2902&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;pålitlig bild av skogsskadorna än andra metoder. Den nya metodens&lt;br /&gt; 
överlägsenhet har belagts vid en kartläggning av skadorna vid Söderåsen i&lt;br /&gt; 
Skåne. En liknande flygfotografering av övriga landet skulle snabbt kunna ge&lt;br /&gt; 
en total skadebild och leda till att de värsta lokala föroreningskällorna kunde&lt;br /&gt; 
bestämmas mer exakt. Vpk anser inte att det finns tid att vänta på att&lt;br /&gt; 
kartläggningen färdigställs först om flera år. I ett sådant läge kan vi ställas&lt;br /&gt; 
inför ett faktum att det är för sent att satsa på ytterligare åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalkning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många miljoner har satsats på kalkning av sjöar och vattendrag under de&lt;br /&gt; 
senaste åren. Detta är ett uppehållande försvar men det är nödvändigt i&lt;br /&gt; 
nuvarande läge. Det står helt klart att föreslaget anslag inte räcker för det&lt;br /&gt; 
behov som finns. Samtidigt är det emellertid oklart vilka anspråk man i olika&lt;br /&gt; 
delar av landet ställer på bidragsstorleken beträffande insatser. Vpk anser&lt;br /&gt; 
därför att de nu föreslagna insatserna på 105 milj. kr. till kalkning av sjöar,&lt;br /&gt; 
mark och grundvatten utökas så snart det visar sig att behoven i landet är&lt;br /&gt; 
större än regeringen förväntat. Regeringen bör i så fall återkomma till&lt;br /&gt; 
riksdagen med förslag om höjning av anslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda föreslås&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;1. att riksdagen hos regeringen hemställer om ett konkret&lt;br /&gt; 
åtgärdsprogram för radikal minskning av svaveldioxid- och&lt;br /&gt; 
kväveoxidutsläpp i enlighet med vad som anförs i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;2. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för&lt;br /&gt; 
kartläggning av och forskning om markförgiftning och konsekvenser&lt;br /&gt;
för livsmedelsproduktionen i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;3. att riksdagen hos regeringen hemställer om att restriktioner&lt;br /&gt; 
införs vilka innebär att högsta tillåtna svavelhalt i tjock&lt;br /&gt; 
eldningsolja sänks från 1 % till 0,5 % och i villaolja från 0,3 %&lt;br /&gt; 
till 0,15 % samt att restriktionerna skall gälla fr. o. m. den 1 juli&lt;br /&gt; 
1986 för Götaland och fr. o. m. den 1 juli 1987 för övriga&lt;br /&gt; 
Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;4. att riksdagen hos regeringen hemställer om konkreta förslag till&lt;br /&gt; 
reningsåtgärder för de 100 värsta svavelutsläppskällorna av&lt;br /&gt; 
vilka de 15 värsta åtgärdas redan under 1985 enligt förslag i&lt;br /&gt; 
denna motion,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;5. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag för att&lt;br /&gt; 
minska svavelutsläpp från stora koleldningsanläggningar enligt&lt;br /&gt; 
förslag i denna motion,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:57px;"&gt;6. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till åtgärder&lt;br /&gt; 
att rening som kostar mindre än 7 500 kr./ton avskild svaveloxid&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2902&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_9"&gt;&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;genomförs senast 1989 samt att naturvårdsverket ges uppdraget&lt;br /&gt; 
att inventera och redovisa åtgärder för svavelreduktion som&lt;br /&gt; 
kostar mindre än 10 000 kr./ton före den 31 december 1985,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;7. att riksdagen hos regeringen hemställer om att en avgift införs&lt;br /&gt; 
på utsläpp av svaveldioxid fr. o. m. den 1 januari 1986&lt;br /&gt; 
innebärande att utsläpp överstigande 100 ton/år betingar en&lt;br /&gt; 
avgift av 4 000 kr./år,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;8. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till förbud&lt;br /&gt; 
mot skogsgödsling,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;9. att riksdagen hos regeringen hemställer om en plan för en&lt;br /&gt; 
successiv minskning av försurande gödsling av jordbruksmark,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att&lt;br /&gt; 
flygbensin bör beskattas enligt samma regler som bilbensin&lt;br /&gt; 
samt att flygets utsläpp av kväveoxid bör kartläggas,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförs om ytterligare resurser till skogsvårdsstyrelserna,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i&lt;br /&gt; 
motionen anförs om ytterligare åtgärder och anslag vad gäller&lt;br /&gt; 
försurning och växtnäringsläckage på jordbruksmark,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;13. att riksdagen beslutar anvisa ytterligare 10 000 000 kr. avseende&lt;br /&gt; 
åtgärder enligt punkt 11,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;14. att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförs om&lt;br /&gt; 
ytterligare medel till forskningsinsatser och kompetensuppbyggnad&lt;br /&gt;
på försurningsområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;15. att riksdagen hos regeringen hemställer om en snabb kartläggning&lt;br /&gt;
av försurningsskador på skog i enlighet med vad som&lt;br /&gt; 
anförs i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i&lt;br /&gt; 
motionen anförs om behov av ytterligare medel för kalkning,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;a) att blyfri bensin bör introduceras på de 100 största orterna&lt;br /&gt; 
redan under 1985,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;b) att katalytisk avgasrening enligt USA 83-kraven bör finnas i&lt;br /&gt; 
alla nya bensindrivna bilar fr. o. m. den 1 oktober 1986,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:21px;"&gt;c) att de krav som gäller i Kalifornien, USA, på utsläpp från&lt;br /&gt; 
dieselfordon införs fr. o. m. 1987 års modeller.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2902&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:58px;"&gt;d) att hastighetsgränsen bör sänkas från 110 till 100 km/tim på&lt;br /&gt; 
vägar som i dag har 110 km/tim som högsta tillåtna gräns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 18 mars 1985&lt;br /&gt; 
LARS WERNER (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BERTIL MÅBRINK (vpk) NILS BERNDTSON (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C.-H. HERMANSSON (vpk) EVA HJELMSTRÖM (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JÖRN SVENSSON (vpk)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LARS WERNER</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>BERTIL MÅBRINK</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>NILS BERNDTSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>C.-H. HERMANSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>EVA HJELMSTRÖM</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>JÖRN SVENSSON</namn>
<partibet>vpk</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G8022902</dok_id>
<subtitel>Lars Werner m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198485__2902.pdf</filnamn>
<filstorlek>355670</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Program mot luftföroreningar och försurning (prop. 1984/85:127)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/9C19DEB5-34DC-4EE6-9E0F-E7C5D1803B6B</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>