3109168G80228951984/852895motmotMotion 1984/85:2895 Barbro Nilsson i Örnsköldsvik m. fl.MotionMotion289501985-03-18 00:00:002014-11-04 17:28:382014-11-04 00:00:00Program mot luftföroreningar och försurning (prop. 1984/85:127)Barbro Nilsson i Örnsköldsvik m. fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/G8022895/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/G8022895https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8022895
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Motion</p>
<p>1984/85:2895</p>
<p>Barbro Nilsson i Örnsköldsvik m. fl.</p>
<p>Program mot luftföroreningar och försurning (prop. 1984/85:127)</p>
<p>Propositionen om program mot luftföroreningar och försurning (prop.<br />
1984/85:127) innehåller viktiga markeringar. T. ex. (s. 4): ”En gynnsam<br />
ekonomisk utveckling får inte köpas till priset av rovdrift med naturresurser</p>
<p>eller allvarliga risker för människors hälsa”, ” har luftförorenings- och</p>
<p>försurningsproblemen snabbt utvecklats till ett stort och allmänt miljöproblem<br />
med effekter på mark- och vegetation, yt- och grundvatten samt med<br />
risker för människors hälsa”.</p>
<p>I Västernorrlands län har minskningen av svavelutsläppen gått snabbare<br />
än riksgenomsnittet: 1975 beräknas utsläppen av svaveldioxid ha legat på<br />
50 000 å 60 000 ton per år; 1980 hade de halverats till 25 000 å 30 000 ton;</p>
<p>1983 beräknas de ligga under 15 000 ton per år. Vi har under senare år ansett<br />
Västernorrland vara det Norrlandslän som har den mest utbredda vattenförsurningen<br />
(en jämförbar situation torde återfinnas först nere i Bergslagen västra<br />
Dalarna och därefter i ett brett band från Värmland mot sydost ner<br />
mot Småland och Blekinge). På basis av 1981 års allmänna sjöundersökning<br />
har närmare 50 % av Västernorrlands län bedömts vara försurat eller<br />
försumingshotat, varav 15 å 16 % av ytan klart försurad. Senare års<br />
fiskundersökningar i länets sjöar har hittills gett ca 60 svartlistade sjöar på<br />
grund av hög kvicksilverhalt och man beräknar att cirka varannan sjö borde<br />
svartlistas i den halva av länet som är försumingsdrabbad.</p>
<p>Den undersökning av 500 sjöar som har utförts under vintern i år är hittills<br />
bara preliminärt utvärderad på karta. Det är därför med reservation för viss<br />
osäkerhet som vi nu bedömer att försurningstendensen fortsätter; det<br />
område som innehåller försurade/försurningshotade sjöar har ökat något och<br />
torde omfatta mer än 50 % av länets yta. En snöundersökning från vintern</p>
<p>1984 har nyligen redovisats (meteorologiska institutionen, Stockholms<br />
universitet). Den utvisar pH-värden i snö vid Norrlandskusten på ca 4,2<br />
(Västernorrlands och Gävleborgs län har lägsta värdena). De kurvor som<br />
utvisar samma pH-värde går i huvudsak parallellt med Norrlandskusten, och<br />
pH-värdena stiger västerut mot fjällkedjan till 4,8 nära norska gränsen.<br />
Kurvornas karaktär tyder på att det sura nedfallet i helt dominerande grad<br />
kommer genom långväga transporter söder och sydost ifrån. (Meteorologiska<br />
studier kan ändå utvisa att de ursprungliga källorna ligger mer västerut.)<br />
pH-gradienten från kust till fjäll styrks av mätningar av sulfat- och<br />
ammoniumjoner i snön. De låga pH-värdena i kombination med stora<br />
snömängder ger förklaring till den kraftiga surstöt i våra vatten som vi vet<br />
kommer varje år vid snösmältningen. - Beträffande svartlistningen av sjöar</p>
</div>
<div class="block ml_45"><p>Mot. 1984/85</p>
<p style="margin-left:18px;">2895-2899</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1 Riksdagen 1984185.3sami. Nr 2895-2899</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Mot. 1984/85:2895</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p style="margin-left:6px;">2</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>vet vi att den har samband med försurningen.</p>
<p>Vi bedömer alltså att försurningsläget är oförändrat allvarligt i länet. Vi<br />
har en svårvittrad och sur berggrund vilket delvis torde medverka till den<br />
utveckling vi ser och som torde innebära att väsentliga biologiska skador<br />
redan har uppstått i länets vattensystem.</p>
<p>Förslagen i propositionen vad gäller fortsatt minskning av svavel- och<br />
kväveutsläpp i Sverige förefaller realistiska med sikte på år 1995. Inte minst<br />
med hänsyn till tätortsmiljöerna är målet att snarast få till stånd en allmän<br />
rening av bilavgaser ytterst angeläget. Tidsprogrammet kan vi svårligen<br />
ifrågasätta från vår utsiktspunkt. En fortsatt uppräkning av kalkningsanslaget<br />
liksom av anslag till forskning, kartering och inventering av försurningsförhållanden<br />
ligger också helt i linje med vårt synsätt. Vi vill från länet mer än<br />
tidigare betona de långväga föroreningarnas betydelse för utvecklingen. Det<br />
ger oss anledning att misstänka att skogsskador med aknytning till luftföroreningarna<br />
kan förekomma även i Norrland. I länet planeras en förutsättningslös<br />
skogsskadekontroll påbörjas sommaren 1985.</p>
<p>Det är bra att jordbruksministern har markerat en knytning mellan<br />
försurningen och vissa driftsfrågor i jord- och skogsbruket, likaså att han<br />
konstaterat att mark- och grundvattenförsurningen redan är en realitet i<br />
Sydsverige. I vårt län har vi ännu för dåligt underlag för att dra säkra<br />
slutsatser i samma riktning, men vi är mycket intresserade av att se närmare<br />
på eventuella effekter inom de nämnda områdena i vårt regionala perspektiv.<br />
Det är därför utmärkt att jordbruksministern betonar vikten av förstärkt<br />
forskning, kartering och inventering i samband med försurningen (s. 74-76).<br />
Det är samtidigt litet oroande att det i propositionen ganska genomgående<br />
talas endast om mellersta och södra Sveriges problem. Vi har i Västernorrlands<br />
län konkret intresse av följande punkter:</p>
<p>1. En ökning - inom ramen för tillgängliga resurser - av kalkningsanslaget<br />
till länet från 5,4 till 9 milj. kr. 1985 (varav en ökande andel underhållskalkning).</p>
<p>2. Att som Norrlandslän få bli ett av de fyra län (s. 66) där intensifierad<br />
markkartering på jordbruksmark planeras ske med sikte på frågeställningar<br />
kring försurning/gödsling/kalkning.</p>
<p>3. Att av kalkningsanslaget och i samverkan med naturvårdsverket<br />
komplettera PMK-nätet (det rikstäckande, men glesa programmet för<br />
miljökontroll) med observationer i länet avseende t. ex. försurningseffekter i<br />
skogsmark, grundvattenförsurning, nederbördsanalyser och skogsskador. Flera<br />
kommuner är intresserade av samma frågeställningar, och länsstyrelsens<br />
roll kan till viss del bedömas bli av samordnande karaktär.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:2895</p>
</div>
<div class="block ml_41"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:9px;">Vi hemställer</p>
<p style="margin-left:42px;">att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om<br />
angelägna åtgärder för fortsatt framgångsrikt miljövårdsarbete i<br />
Västernorrlands län.</p>
<p>Stockholm den 18 mars 1985</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>BARBRO NILSSON (s)<br />
i Örnsköldsvik</p>
<p>BENGT WIKLUND (s)</p>
<p>STIG OLSSON (s)</p>
<p>RUNE JONSSON (s)</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p>BO FORSLUND (s)<br />
SVEN LUNDBERG (s)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1* Riksdagen 1984/85.3sami Nr2895-2899</p>
</div>
</div>
</div>
0BARBRO NILSSONs1undertecknare0BENGT WIKLUNDs2undertecknare0STIG OLSSONs3undertecknare0RUNE JONSSONs4undertecknare0BO FORSLUNDs5undertecknare0SVEN LUNDBERGs6undertecknareG8022895Barbro Nilsson i Örnsköldsvik m. fl.mot_198485__2895.pdf89941pdfProgram mot luftföroreningar och försurning (prop. 1984/85:127)https://data.riksdagen.se/fil/5102BDF2-132D-4861-9489-704DB111D125