3109167 G8022894 1984/85 2894 mot mot Motion 1984/85:2894 Thorbjörn Fälldin m. fl. Motion Motion 2894 0 1985-03-15 00:00:00 2014-11-04 17:28:37 2014-11-04 00:00:00 Program mot luftföroreningar och försurning (prop. 1984/85:127) Thorbjörn Fälldin m. fl. html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/G8022894/text https://data.riksdagen.se/dokument/G8022894 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8022894 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_41"><p>Mot. 1984/85:2894</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Motion<br /> 1984/85:2894<br /> Thorbjörn Fälldin m. fl.</p> <p>Program mot luftföroreningar och försurning (prop. 1984/85:127)</p> <p>Aldrig tidigare har väl marken varit så jämnad - politiskt och opinionsmässigt<br /> - för omedelbara, effektiva åtgärder mot de försurande och skogsdödande<br /> svavel- och kväveutsläppen. Äntligen har Europa vaknat. Och äntligen<br /> börjar allt fler beslutsfattare och vanliga medborgare att inse vidden av<br /> luftföroreningshotet mot vår miljö och vår hälsa. T. o.m. ekonomer har<br /> börjat förorda åtgärder, eftersom förstörd skog och omfattande rostskador<br /> kostar samhällsekonomin stora summor. I Sverige uppskattas materialförstöringen<br /> till 0,5-1 miljard kronor/år. Försurningen och de gränsöverskridande<br /> luftföroreningarna är i dag en av de största politiska frågorna i hela<br /> Europa. Politiker överallt vet att människor i gemen är oroade över den<br /> döende skogen, det förgiftade grundvattnet, de döende sjöarna, de skadade<br /> växterna, de kort- och långsiktiga hälsoriskerna, de sönderfrätta byggnaderna<br /> och kulturminnena.</p> <p>Den nu lagda propositionen visar att regeringen saknar handlingskraft.<br /> Det är svårt att förstå varför regeringen släpper ifrån sig initiativet och<br /> handlingsfriheten i fråga om åtgärder mot försurningen. I stället för att nu ta<br /> de nödvändiga besluten väljer regeringen nya utredningar. Det heter t. ex. i<br /> regeringens proposition att ”möjligheterna att ytterligare reducera avgasutsläppen<br /> beaktas inom ramen för trafikplaneringen. Riktlinjer för luftkvalitet<br /> utarbetas.” När det gäller konkreta åtgärder säger man angående blyfri<br /> bensin att ”sådan bensin avses bli tillgänglig”. Mot bakgrund av de klara<br /> beslut man fattat i Västtyskland, Schweiz och Österrike är den svenska<br /> regeringen kraftlös och handfallen.</p> <p>Det krävs konkreta beslut och åtgärder för att rädda miljön och återställa<br /> balansen i vårt ekosystem. Det går inte att avfärda kraven på bättre miljö<br /> med att vi inte har råd. Det vi verkligen inte har råd med är att låta<br /> miljöförödelsen fortgå.</p> <p>Förslagen i propositionen innebär inte att försurningen stoppas. Centerpartiet<br /> anser att regeringen borde ha lagt fram en avvecklingsplan för<br /> försurningen. Vi vill här ge förslag på åtgärder utifrån denna målsättning.</p> <p>Bakgrund</p> <p>Industriverksamhet, eldning med olja och kol samt motorfordonstrafik är<br /> de helt dominerande orsakerna till försurningen. Mer än 90 % av det svavel<br /> som faller ned över Europa kommer från mänsklig aktivitet.</p> <p>Det svavel som finns i de fossila bränslena och kvävet i all förbränningsluft</p> <p>1 Riksdagen 1984/85.3 sami. Nr2894</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1984/85:2894</p> </div> <div class="block ml_42"><p style="margin-left:6px;">2</p> </div> <div class="block ml_4"><p>bildar försurande ämnen som kan transporteras långa sträckor genom luften<br /> för att sedan falla till marken, t. ex. med nederbörden.</p> <p>Det är inte stort mer än 20 år sedan man började ana vidden av<br /> försurningsproblemet. Till skillnad från andra miljöproblem som tidigare har<br /> uppmärksammats har försurningen ett smygande och till en början närmast<br /> omärkligt förlopp. Därför fick försurningen pågå i stort sett utan att<br /> uppmärksammas ända fram till 1960-talets slut.</p> <p>Men gradvis har även de som i det längsta förnekat miljöproblemen insett<br /> att försurningen är ett av de svåraste miljöhoten hittills. Varenda kvadratmeter<br /> av svenskt territorium är utsatt för svavelnedsläpp. Att fisken dött i<br /> tusentals sura sjöar har vi vetat i åtskilliga år. Att dricksvattnet från källor<br /> och brunnar kan innehålla hälsovådliga halter av giftiga metaller har man<br /> nyligen kunnat konstatera. Att skog drabbas hårt av försurningen och<br /> luftföroreningarna är en chockartad upptäckt inte minst för skogsnäringen.</p> <p>Steg framåt och bakåt</p> <p>I början av 1970-talet var utsläppen av svaveldioxid i Sverige ca 900 000 ton<br /> per år. I dag ligger samma utsläpp på ca 300 000 ton per år. Alltså drygt en<br /> minskning med två tredjedelar under de senaste åren. Av kväveoxidutsläpp<br /> kommer ca två tredjedelar av de svenska utsläppen från motorfordon. Det är<br /> realistiskt att tro att Sverige sedan regeringsskiftet mist sin tätposition i<br /> miljöarbetet och därmed i bekämpningen av försurningen.</p> <p>Centerpartiet i regeringsställning tog mycket allvarligt på försurningen. Vi<br /> drev på arbetet med att få till stånd den internationella konventionen om<br /> långväga gränsöverskridande luftföroreningar. Den följdes upp av ett<br /> internationellt arbete som kulminerade i Stockholmskonferensen om försurning<br /> - Miljö -82. Vi tog fram förslag om skärpta utsläppskrav för koleldade<br /> anläggningar i Sverige, skärpta bilavgaskrav, ett kalkningsprogram och<br /> informationsresurser som möjliggjorde bl. a. miljöorganisationernas internationella<br /> försurningssekretariat.</p> <p>Kunskapen om försurningen har nu ytterligare ökat och omfattningen av<br /> skadorna har visat sig vara mycket allvarligare än vad som tidigare förutsågs.<br /> Det ger erfarenheter både i Sverige och internationellt vid handen.</p> <p>Vilka gränser sätter naturen?</p> <p>Vid den internationella försurningskonferensen Miljö -82 som arrangerades<br /> i Stockholm enades forskare från ett stort antal länder om att formulera<br /> ett gränsvärde för försurning av ytvatten. Detta värde är 0,5 g svavel per<br /> kvadratmeter och år för att undvika storskalig försurning av känsliga sjöar<br /> och vattendrag. Sådana känsliga områden har vi inte minst i Skandinavien.<br /> Sjöförsurningen där och markförsurningen i Mellaneuropa visar att svavelutsläppen<br /> i påverkansområdet behöver minskas med minst 80 %.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:2894</p> </div> <div class="block ml_41"><p>3</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Centerpartiet anser att målsättningen för arbetet med att begränsa de<br /> försurande utsläppen måste vara att pressa ned dem till en nivå som naturen<br /> långsiktigt kan ta emot utan att ta skada.</p> <p>Internationella åtgärder</p> <p>Av de svaveldioxidutsläpp som drabbar Sverige härrör ca 80 % från andra<br /> länder. I Sverige bidrar vi i vår tur till försurning i främst Finland och<br /> Sovjetunionen. Internationell samverkan och gemensamma åtgärder är helt<br /> oundgängliga förutsättningar för att kunna komma till rätta med långväga<br /> gränsöverskridande luftföroreningar.</p> <p>Vi anser att målet för det internationella försurningsarbetet måste vara att<br /> inom ECE-konventionen arbeta för att långsiktigt säkerställa en frisk miljö i<br /> Europa. Detta kommer inte att uppnås med 30-procentiga minskningar av<br /> svavel- och kväveoxidutsläpp. Som vi tidigare har nämnt krävs åtaganden om<br /> 80 % reduktion. Med dessa värden som utgångspunkt bör en internationell<br /> plan upprättas med program för nedtrappning av i första hand svavel- och<br /> kväveoxider samt hur situationen skall följas upp genom ett program för<br /> övervakning av miljökvalitet.</p> <p>För att nå framgång med detta krävs både politisk vilja och ekonomiska<br /> resurser. Ett allvarligt problem är de länder i Europa som har en svag<br /> ekonomi. För att få till stånd utsläppsreduktioner också i dessa länder krävs<br /> gemensamma insatser. En tänkbar möjlighet är att bygga upp en fond genom<br /> avgiftsuttag på fossila bränslen. Efter en prioritering bland befintliga fossilt<br /> eldade anläggningar och med beaktande av ländernas ekonomiska förutsättningar<br /> kan en fördelning göras av fonderade medel. Medlen bör utnyttjas för<br /> åtgärder som syftar till minskade försurande utsläpp. Det kan ske genom<br /> effektivare reningsmetoder, effektivare energianvändning och/eller övergång<br /> till mindre försurande energislag. Investeringsstimulanser torde vara en<br /> förutsättning för att det skall bli möjligt för ekonomiskt svaga länder att inom<br /> rimlig tid satsa på bättre rening och mindre försurande utsläpp.</p> <p>Det är också angeläget att kunskap sprids om bästa möjliga tillgängliga<br /> reningsteknik. Genom tidigare internationella erfarenheter vet vi att det kan<br /> initiera investeringar i miljöförbättrande teknik. Svenska företag ligger långt<br /> framme på detta område. Den svenska regeringen borde driva på arbetet<br /> med att sprida kunskap om bästa tillgängliga reningsteknik genom att ta<br /> initiativ till internationella teknik- och industrimässor på miljöområdet.</p> <p>Från svensk synpunkt är det särskilt angeläget att nära följa utvecklingen i<br /> de länder som starkt bidrar till försurningen i Sverige i syfte att där få i gång<br /> effektiva reningsåtgärder. Den svenska regeringen borde därför vidta<br /> åtgärder vid svenska beskickningar för att skärpa miljöbevakningen och öka<br /> kunskaperna om försurningsproblemen i länder av särskilt intresse ur svensk<br /> synpunkt. I vissa fall bör särskild personal avdelas för att bevaka svenska<br /> miljöintressen.</p> <p>I propositionen sägs att Sverige skall följa utvecklingen på försurnings- och<br /> 1* Riksdagen 1984185.3sami Nr2894</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1984/85:2894</p> </div> <div class="block ml_42"><p>4</p> </div> <div class="block ml_5"><p>luftföroreningsområdet. Det sägs vidare att vi skall fortsätta intensifiera det<br /> svenska agerandet i olika internationella organ. Den stora tilltro som<br /> regeringen sätter till 30-procentklubben har tydligen hämmat regeringen så<br /> att den inte förmått presentera ett enda nytt förslag till internationella<br /> åtgärder.</p> <p>Energipolitisk inriktning</p> <p>För Sverige liksom för andra länder ligger lösningen på problemen med<br /> försurningen i en långsiktig energi- och miljöpolitik. Centerpartiet har<br /> nyligen i annat sammanhang framlagt förslag om energipolitikens inriktning.<br /> Vi anser att en medveten politik för energihushållning och effektivare<br /> energianvändning är den bästa garantin för både en positiv ekonomisk<br /> utveckling och en bra miljö. Samhällets åtgärder måste också inriktas på att<br /> stödja användning av inhemsk, förnybar och miljövänlig energi. Användning<br /> av fossila bränslen skapar både försurning och koldioxidökning. Regeringens<br /> kolprogram måste därför avvisas och svavelutsläppen från oljeanvändningen<br /> måste begränsas.</p> <p>De svenska svaveldioxidutsläppen från oljeanvändningen i Sverige beräknas<br /> med nuvarande miljökrav bli ca 80 000 ton i mitten av 1990-talet.<br /> Ytterligare ca 30 000 ton per år skulle kunna tas bort om ännu högre, fullt<br /> rimliga krav skulle ställas på avsvavling av tjocka och tunna eldningsoljor och<br /> dieselbrännoljor. Denna möjlighet har regeringen inte ansett att man<br /> behöver använda sig av, trots att det vore ett sätt att snabbt minska<br /> utsläppen.</p> <p>Beträffande tjocka oljor gäller nu att de inte får ha högre svavelhalt än<br /> 1 %. Oljorna är en blandning av lågsvavlig olja från Nordsjön och<br /> högsvavliga oljor från bl. a. Sovjetunionen. Man ”förorenar” sålunda<br /> Nordsjöoljan med svavelrikare, något billigare oljor. I försurningspropositionen<br /> ansluter sig regeringen till aktonsgruppens förslag att man skall utreda<br /> om Sverige kan skaffa sig egen avsvavlingskapacitet för att göra lågsvavlig<br /> olja (0,5 %) direkt från högsvavliga tjockoljor. Om Sverige har sådan<br /> kapacitet blir vi mindre beroende av tillgången på naturligt lågsvavlig olja.</p> <p>Att vi köper lågsvavlig Nordsjöolja har också givit Sverige outnyttjad<br /> avsvavlingskapacitet för tunna eldningsoljor och dieselbrännoljor. Dessa<br /> tunna oljor lyder nu under bestämmelser om högst 0,3 % svavelhalt, men<br /> teknisk expertis har visat att det är fullt möjligt att ytterligare sänka<br /> svavelhalten i dessa destillatoljor till ca 0,15 %. Den outnyttjade kapaciteten<br /> skulle kunna användas och resultatet skulle kunna bli ytterligare ca 10 000<br /> ton svaveldioxid mindre i utsläpp per år. Investeringarna är redan gjorda,<br /> anläggningarna finns. Avsvavlingen skulle motsvara driftskostnaderna.</p> <p>Vi efterlyser ett sådant förslag i regeringens proposition. Om Sverige<br /> enbart skulle utnyttja lågsvavlig olja motsvarande Nordsjöoljan skulle detta<br /> bespara våra marker och vatten ytterligare ca 20 000 ton svaveldioxid per år.</p> <p>Trots att industrins utsläpp av svaveldioxid kraftigt har minskat under</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1984/85:2894</p> </div> <div class="block ml_41"><p>5</p> </div> <div class="block ml_3"><p>slutet av 1970-talet och början av 1980-talet så bidrar den med ca 30 % av de<br /> totala utsläppen i Sverige. De största utsläppskällorna inom industri och<br /> förbränningsanläggningar är Rönnskärsverken, Skellefteå, Värtans energiverk,<br /> Stockholm, Boliden Kemi, Helsingborg, Scanraff, Lysekil, Västerås<br /> energiverk, Oxelösunds järnverk, Modo Husums bruk, SVA Munksund,<br /> Piteå, Uppsala energiverk, Norrköpings energiverk och Ferrolegeringar,<br /> Trollhättan.</p> <p>Vi anser att utöver de reningskrav som ställs på denna typ av anläggningar<br /> bör det prövas om det genom att utnyttja ekonomiska styrmedel är möjligt<br /> att stimulera en anpassning till den tekniska utvecklingen och övergång till<br /> bästa möjliga reningsteknik. Centerpartiet anser därför att regeringen bör<br /> utreda möjligheterna att införa en svavelavgift i syfte att begränsa svavelutsläppen<br /> från de största utsläppskällorna i Sverige.</p> <p>Kväveoxidutsläppen måste begränsas främst genom förbättrad förbränningsteknik<br /> i förbränningsanläggningar.</p> <p>Riksdagen beslutade våren 1984 om riktlinjer för svavelutsläppen för<br /> koleldade anläggningar. Beslutet innebar att vissa nivåer för större resp.<br /> mindre anläggningar angavs som riktlinjer vid tillämpningen av miljöskyddslagen.</p> <p>Dessa riktlinjer är enligt vår mening otillräckliga. Vi anser att kolförbränning<br /> utan rökgasavsvavling i såväl befintliga som eventuellt nytillkommande<br /> anläggningar inte bör komma i fråga. Det bör således vara ett absolut krav att<br /> varje koleldad anläggning skall förses med rökgasavsvavling och utnyttja<br /> bästa möjliga teknik. Befintliga anläggningar bör kunna få dispens högst fem<br /> år för att installera nödvändiga reningsanläggningar alternativt övergå till<br /> annat fast bränsle. För samtliga anläggningar bör vidare maximalt tillåtas en<br /> utsläppsnorm på 0,05 g svavellMJ. Denna utsläppsnorm för svavel vid<br /> förbränning av kol bör lagfästas.</p> <p>En sådan lagstiftning med ovan angiven innebörd är väsentlig om<br /> trovärdighet skall kunna skapas i det internationella arbetet i syfte att få<br /> andra länder att minska sina utsläpp av luftföroreningar.</p> <p>Bilavgaser</p> <p>Kväveoxidernas roll för försurning av mark och vatten väntas öka. I<br /> sydligaste Sverige har man redan nått en kvävemättnad och där spelar<br /> nedfallet av sura kväveföroreningar redan i dag stor roll för mark- och<br /> vattenförsurningen. Även vid de s. k. surstötarna påverkar det sura kvävenedfallet<br /> direkt sjöarna och vattendragen. Orsakerna till skogsskadorna är<br /> komplexa och sambanden ofullständigt kända. Kväveoxiderna påverkar<br /> skogsskadorna och om inget görs för att nedbringa kväveoxidhalterna<br /> riskerar man att omintetgöra de positiva effekterna av minskningen av<br /> svavelutsläppen.</p> <p>Bilavgaserna innehåller försurande kväveoxider och det framstår i dag som</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1984/85:2894</p> </div> <div class="block ml_42"><p>6</p> </div> <div class="block ml_4"><p>en av de angelägnaste åtgärderna i försurningsarbetet att införa katalytisk<br /> avgasrening för att motverka detta. Frågan om införande av blyfri bensin är<br /> nära förknippad med införande av avgasreningskrav motsvarande dem som<br /> bl. a. finns i de s. k. USA 83-kraven. Först därigenom uppnås den fulla<br /> miljövårdseffekten. Att begränsa hälso- och miljöriskerna som skapas<br /> genom blyspridning är angeläget och en av de viktigaste åtgärderna för att<br /> förbättra miljön i tätorter. Bilavgaserna innehåller därutöver mutogena<br /> ämnen som kan tas bort genom katalytisk rening.</p> <p>Som vi tidigare har understrukit finns stor anledning att kritisera regeringens<br /> proposition. Det gäller inte minst handfallenheten med bilavgasfrågan.</p> <p>År 1983 kom bilavgaskommittén med förslag om blyfri bensin. Remissinstanserna<br /> var överlag positiva till detta särskilt som en sådan utveckling redan<br /> är i gång i flera länder i Europa, Västtyskland, Schweiz, Österrike m.fl.</p> <p>Cancerkommittén tillstyrkte bilavgaskommitténs förslag år 1984.</p> <p>Aktionsgruppen mot försurning (generaldirektörerna) menar att det är<br /> väsentligt att minska kväveoxidutsläppen. Trafiksektorn svarar för 60 %.<br /> Det kan man göra med skärpta avgaskrav - men då fordras blyfri bensin.<br /> Förslagen kom 1984.</p> <p>Regeringen gav i juni 1984 naturvårdsverket i uppdrag att utarbeta förslag<br /> till föreskrifter om blyfri bensin.</p> <p>Trots ett gediget underlagsmaterial har regeringen inte kunnat komma<br /> med konkreta förslag. Regeringen tänker tydligen göra hela frågan beroende<br /> av händelseutvecklingen i EG. Av följande tabell kan man jämföra<br /> handlingskraften i agerandet i länder som Österrike och Västtyskland med<br /> den svenska regeringens. Schweiz införde för några år sedan Europas då<br /> strängaste reningskrav. Sedan länge finns krav på katalytisk rening i USA<br /> och Japan. Medan andra länder handlar, väntar Sverige.</p> <p>På den internationella bilmässan i Genéve dominerade bilar med katalytisk<br /> rening. Man konstaterade där att katalytisk rening var ett lika starkt<br /> försäljningsargument som de energisnåla bilar som kom i mitten av<br /> 1970-talet. Svensk bilindustri och bilbranschen i stort är nu beredda på att<br /> anpassa sig till den utveckling som nu definitivt är på gång i Europa, om man<br /> bara får klara besked om vilka regler som skall gälla. Minst var tredje bil som<br /> i dag tillverkas av Volvo och Saab har katalytisk rening, men dessa bilar säljs<br /> på export.</p> <p>Bilar med katalytisk avgasrening är i dag inte typgodkända i Sverige.<br /> Naturvårdsverket har lämnat förslag på hur kungörelsen om hälso- och<br /> miljöfarliga varor kan ändras så att reglerna för blyfri bensin kan förändras.<br /> Vi bilägger här förslaget och föreslår att riksdagen beslutar ge regeringen i<br /> uppdrag att förändra kungörelsen enligt förslaget.</p> <p>Blyfri bensin tillhandahålles i ett nät av bensinstationer i Europa.<br /> Petroleumindustrin måste få klara riktlinjer, liksom överstyrelsen för<br /> ekonomiskt försvar, för vilken bensin som skall krävas. En svensk etanolproduktion<br /> måste komma i gång i större skala. En etanolinblandning skulle</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:2894</p> </div> <div class="block ml_41"><p>7</p> </div> <div class="block ml_3"><p>kunna ge förutom positiva miljöeffekter tillgång på inhemsk energi, sysselsättning<br /> och ett effektivt utnyttjande av resurser från jordbruket. Vi har i<br /> annat sammanhang föreslagit åtgärder för en svensk etanolproduktion.</p> <p>Vi föreslår att riksdagen beslutar att anta följande handlingsprogram för<br /> åtgärder mot bilavgaserna:</p> <p style="margin-left:10px;">- Förändra omedelbart lagen om hälso- och miljöfarliga varor så att det blir<br /> möjligt att typgodkänna bilar med katalytisk rening.</p> <p style="margin-left:10px;">- Blyfri bensin skall finnas senast den 1 juli 1986 vid alla tankställen med fler<br /> än en pump. Samtidigt införs en skatterabatt på blyfri bensin, som<br /> finansieras av en höjning på blyhaltig bensin. Skatten på inhemsk<br /> producerad etanol avskaffas.</p> <p style="margin-left:10px;">Stimulanser för bilar som klarar de amerikanska avgasreningskraven efter<br /> kompletterande åtgärder utreds.</p> <p style="margin-left:10px;">- Katalytisk rening skall vara obligatorisk fr. o. m. 1987 års bilmodeller.</p> <p style="margin-left:10px;">- Utvecklande av energiteknik och trafiklösningar som begränsar utsläpp av<br /> bilavgaser.</p> <p style="margin-left:10px;">- Krav på att rening av avgaser från tunga dieselfordon, motsvarande<br /> kraven, blir obligatorisk från 1988 års modeller samt på utredning av<br /> kostnader och effekter vid införande av Kalifornienkraven för tunga<br /> dieselfordon.</p> <p style="margin-left:10px;">Skogsskador</p> <p>Skogen är en av de naturresurser som mänskligheten behöver. Samtidigt är<br /> det en av de resurser som hårdast brandskattas världen över. Skovling och<br /> felaktiga metoder gör att skogarna försvinner från jordens yta. I Sverige har<br /> vi lyckats sköta skogen på ett sådant sätt att vi i historisk tid aldrig haft så<br /> mycket skog som vi har i dag.</p> <p>Nu hotar luftföroreningarna och försurningen att brandskatta skogarna i<br /> Nordamerika, Centraleuropa och Skandinavien. I början av 1970-talet<br /> kunde man i Centraleuropa observera att silvergranen var skadad och dog.<br /> Sedan 1980-talets början syns skadorna också på vanlig gran. Även tall, bok,<br /> ek och andra lövträd skadas och dör. Till en början var det bara äldre träd<br /> som drabbades, men skador finns nu även på mycket unga bestånd och<br /> plantor. En sen bedömning av skador i Förbundsrepubliken Tyskland visar<br /> på 50-procentiga skador. Även Österrike och Holland, men inte minst<br /> öststater som Tjeckoslovakien och Östtyskland här omfattande skador och<br /> skogsdöd.</p> <p>I Sverige har översiktliga inventeringar gjorts av skogsskadorna. Skador<br /> finns och det finns fog för att misstänka att kommande inventeringar kommer<br /> att visa på en ökning. I en jämförelse med Centraleuropa är våra marker<br /> överlag- mindre motståndskraftiga gentemot den sura nederbörden. Stora<br /> värden står på spel.</p> <p>Den svenska nationalinkomsten är mycket beroende av skogsbruket. Ca<br /> 300 000 svenskar får sin utkomst genom skogsbruk och skogsindustri. 1983</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_8"><p>Sammanställning av bilavgaskrav<br /> ÖSTERRIKE</p> </div> <div class="block ml_26"><p>VÄSTTYSKLAND</p> </div> <div class="block ml_8"><p>1 januari 1985:</p> <p>Skatterabatt på ca 3 000 SEK till alla<br /> bilar som redan klarar de amerikanska<br /> avgasreningskraven.</p> <p>1 april 1985:</p> <p>Blyfri bensin skall finnas att köpa vid<br /> vissa tankställen.</p> <p>1 oktober 1985:</p> <p>All blyad regularbensin skall vara<br /> borta.</p> <p>Blyfri bensin skall finnas vid alla<br /> tankställen i landet.</p> <p>Extraskatt införs på alla nya bilar<br /> (&gt; 1,5 1) som inte klarar de amerikanska<br /> avgaskraven.</p> <p>1 januari 1986:</p> <p>Även dieseldrivna fordon omfattas.</p> <p>1 oktober 1986:</p> <p>Extraskatten införs också på alla nya<br /> bilar &lt; 1,5 1.</p> <p>1 januari 1988:</p> <p>Inga bilar som inte klarar de amerikanska<br /> avgasreningskraven får längre<br /> importeras till Österrike.</p> </div> <div class="block ml_26"><p>1 april 1985:</p> <p>Lägre bensinskatt (14 öre/l) på blyfri<br /> bensin.</p> <p>1 juli 1985:</p> <p>Frivillig certifiering möjlig för 1986<br /> års bilmodeller.</p> <p>Lägre skatt för bilar som klarar de<br /> amerikanska avgasreningskraven.<br /> (9 000 SEK)</p> <p>1 juli 1985:</p> <p>Skattefördelar även till bilägare som<br /> bygger om sina nuvarande bilar så att<br /> de får katalytisk avgasrening.</p> <p>1 januari 1988:</p> <p>Under förutsättning att EG godkänner<br /> det:</p> <p>De amerikanska avgasreningskraven<br /> blir obligatoriska för bilar &gt;2 1.</p> <p>1 januari 1989:</p> <p>Under förutsättning att EG godkänner<br /> det:</p> <p>De amerikanska avgasreningskraven<br /> blir obligatoriska även för bilar &lt; 2 1.</p> </div> <div class="block ml_43"><p>SVERIGE<br /> Regeringens förslag</p> <p>Sommaren 1985:</p> <p>Blyfri bensin finns vid ett fåtal tankställen.</p> <p>Sommaren 1986:</p> <p>Blyfri bensin finns i ett rikstäckande<br /> nät av tankställen, främst vid de stora<br /> genomfartsvägarna.</p> <p>Sommaren 1986:</p> <p>Frivillig certifiering möjlig för 1987<br /> års bilmodeller.</p> <p>Sommaren 1987:</p> <p>Blyfri bensin finns vid alla tankställen<br /> med mer än en pump.</p> <p>Förbud mot försäljning av blyad regularbensin<br /> från 1 juli.</p> <p>Hösten 1988:</p> <p>Katalytisk avgasrening (de amerikanska<br /> avgasreningskraven) obligatorisk<br /> fr. o. m. 1989 års bilmodeller - under<br /> förutsättning att EG kommer överens.<br /> ”Utgången av de inom EG nu<br /> pågående diskussionerna om samordningen<br /> av bestämmelserna blir<br /> därför av avgörande betydelse.”</p> </div> <div class="block ml_61"><p>SVERIGE</p> <p>Centerpartiets förslag</p> <p>Omedelbart:</p> <p>Förändra lagen om hälso- och miljöfarliga<br /> varor så att det blir möjligt att<br /> typgodkänna bilar med katalytisk rening.</p> <p>Utredning om Kalifornienkrav på<br /> tunga dieselbilar.</p> <p>Stimulanser till bilar som klarar<br /> USA-kraven efter kompletterande<br /> åtgärder, utredning.</p> <p>Juli 1986:</p> <p>Blyfri bensin skall finnas på alla tankställen<br /> med fler än en bensinpump.</p> <p>Skatterabatt med 20 öre/l för blyfri<br /> bensin.</p> <p>Skatten på inhemsk etanol avskaffas.</p> <p>Katalytisk rening obligatorisk från<br /> 1987 års modeller för personbilar.</p> <p>1987:</p> <p>Krav på tunga dieselfordon, i enlighet<br /> med USA 83-kraven, från 1988<br /> års modeller.</p> </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_48" /> <div class="block ml_70" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_88" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:2894</p> </div> <div class="block ml_41"><p>9</p> </div> <div class="block ml_4"><p>bidrog skogsnäringen med 38 miljarder kronor i rena exportinkomster.<br /> Skogen har värden som inte heller kan mätas i pengar. Människor sätter stort<br /> värde på att ha tillgång till en frisk och grön skog och få plocka bär och svamp<br /> ur dess skafferi. Vi har också ett ansvar att sköta skogen så att den blir minst<br /> lika värdefull för kommande generationer som skall bruka den.</p> <p>Västtysklands förlust i skogstillväxt beräknas i år bli flera miljarder<br /> kronor. Ekonomer inom förbundsregeringen har beräknat att landets förlust<br /> som en följd av skogsskadorna hittills uppgått till tiotals miljarder kronor.<br /> Inom ett par år väntas sågindustrin få brist på sågbart timmer.</p> <p>Oron sprider sig också bland svenska skogsbrukare och skogsindustriarbetare<br /> att detta också skall drabba den svenska skogsnäringen.</p> <p>Effekterna på skogsbruket kan bli omfattande som en följd av försurningen.<br /> Det är angeläget att regeringen mot denna bakgrund tar initiativ till en<br /> bedömning av hur detta kommer att påverka virkesmarknaden.</p> <p>Försurningen i skogs- och jordbruket</p> <p>Försurningens effekter på skogs- och jordbruksmark är bristfälligt kartlagda.<br /> För att kompensera försurningen har jordbrukarna sedan länge kalkat på<br /> odlingsmarkan. Kalkningsbehovet, som ökar i takt med tillförseln av sura<br /> ämnen till marken, har inte helt tillgodosetts. Vid markkarteringar noteras<br /> många gånger sjunkande pH-värden.</p> <p>Luftföroreningarna gör att behovet av kalkningsinsatser ökar i särskilt<br /> utsatta områden. Vi delar aktionsgruppens bedömning av kalkningsbehovet,<br /> men anser att det i särskilt utsatta områden också bör ges stöd för kalkning av<br /> jordbruksmark. Vi anser också att det bör finnas en långsiktighet i<br /> kalkningsverksamheten och regeringen bör därför återinföra kalkningsprogrammet<br /> som sträcker sig över en treårsperiod.</p> <p>Jordbrukets roll i försurningsproblemet är omdiskuterad. Samtidigt bör<br /> man konstatera att jordbruket kan minska försurningen genom en lämplig<br /> användning av gödselmedel och tillräcklig kalkning. Man bör därför upphöra<br /> med användning av det starkt försurande gödselmedlet ammoniumsulfat.<br /> Man bör vidare uppmana gödseltillverkare att deklarera behovet av kompensationskalk<br /> vid användning av t. ex. sammansatta gödselmedel, samt utöka<br /> lantbruksrådgivningens insatser för kompensationskalkning.</p> <p>Skogsgödslingen bidrar genom tillförsel av försurande gödselmedel till<br /> effekter på skogsmarken. Skogsbruket är inte på samma sätt beroende av<br /> gödsling och därför anser vi att försurande gödselmedel i skogsbruket kan<br /> förbjudas.</p> <p>Den lövträdsinblandning som i någon mån bidrar till att dämpa försurningens<br /> effekter bör bibehållas. Vi har tidigare föreslagit att skogsvårdsavgiften<br /> skall avskaffas och att de bidrag som finansieras av denna avgift tas bort.<br /> Bland dessa återfinns det s. k. 5:3-bidraget som i vissa fall har lett till att<br /> lövträd har fått ge plats för barrskog. Vi anser att försurningsproblemet<br /> ytterligare är skäl för att ta bort detta bidrag.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1984/85:2894</p> </div> <div class="block ml_42"><p>10</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Inventering och forskning</p> <p>I arbetet med att upptäcka och identifiera olika miljöproblem och<br /> miljöskador har man sedan länge använt satellitfotografering. Den har i<br /> många sammanhang visat sig vara framgångsrik.</p> <p>Också infraröd fotografering från vanliga flygplan har visat sig komma till<br /> användning i miljöarbetet. I Förbundsrepubliken Tyskland använder man<br /> infraröd fotografering för att upptäcka och bedöma omfattningen av de<br /> aktuella skogsskadorna.</p> <p>Genom utnyttjande av flygfotografering med denna teknik kan man i tid<br /> upptäcka förekomst och omfattning av skador som är svåra att upptäcka och<br /> överblicka från marken.</p> <p>I Förbundsrepubliken har man också på mycket kort tid byggt upp ett nät<br /> av avancerade mätstationer som på olika sätt kan bedöma och analysera de<br /> föroreningar som drabbar skogarna.</p> <p>I Sverige används den moderna tekniken långsammare och i mindre<br /> omfattning. Infraröd flygbildsfotografering kan bli ett värdefullt hjälpmedel i<br /> in venteringsarbetet.</p> <p>Vi anser det också angeläget att försöken med provytor och mätstationer<br /> byggs ut för att kontinuerligt kunna följa förändringar av försurningssituationen.</p> <p>Vi vet i dag tillräckligt om försurningen för att sätta in kraftfulla åtgärder<br /> för att begränsa försurningens orsaker. Vi måste minska utsläppen av ämnen<br /> som förvärrar försurningen eller på annat sätt är skadliga. Detta måste göras<br /> omedelbart. Samtidigt måste också forskningen byggas ut för att vi skall få<br /> klarhet i orsaken till skogsdöden och vad vi kan göra för att förbättra<br /> situationen nu och framöver. Samtidigt är det emellertid nödvändigt att vi<br /> genom forskning ökar kunskaperna så att kommande åtgärder kan sättas in<br /> på ett alltmer underbyggt och effektivt sätt. Det är fråga om forskning såväl<br /> när det gäller försurningens orsaker och effekter som när det gäller åtgärder<br /> för att minska konsekvenserna av försurningen.</p> <p>Rent allmänt kan sägas att de fysikaliska, kemiska och biologiska<br /> effekterna av luftföroreningarna är så komplicerade att det inte är tillräckligt<br /> att studera de uppkomna skadorna och vad de beror på. Skall vi kunna<br /> förutsäga och förebygga skador måste vi analysera de bakomliggande<br /> orsakerna och processerna mer i detalj. Forskningen måste utöver att den<br /> skall utökas totalt också breddas. Man måste analysera de kunskaper som<br /> redan finns och då särskilt beakta de kunskapsluckor som finns. En utökad<br /> experimentell verksamhet, långsiktig bevakning och ett utökat internationellt<br /> forskningsutbyte är önskvärt. Skadebilden är så mångsidig att det<br /> dessutom är nödvändigt med tvärvetenskapliga projekt.</p> <p>Vi anser liksom regeringen att det är mycket angeläget att insatser görs för<br /> att vi skall komma till rätta med luftföroreningarna och deras effekter,<br /> däribland skogsskadorna. Men vi är inte övertygade om att de förslag som</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:2894</p> </div> <div class="block ml_41"><p>11</p> </div> <div class="block ml_4"><p>lagts är tillräckliga. Vi anser inte heller att fördelningen av de föreslagna<br /> medlen är optimal.</p> <p>För en tillfredsställande förståelse på lång sikt menar vi att det behövs en<br /> samlad långsiktig forskningsinsats. Forskningen måste omfatta inte bara<br /> mätningar av olika former av luftföroreningar utan också en experimentell<br /> verksamhet som behandlar luftföroreningarnas samspel med de naturgivna<br /> faktorerna som väder (klimat), mark och växternas biologiska egenskaper.<br /> Skogens förändrade näringshushållning måste beaktas liksom också förekomsten<br /> av giftiga metaller i marken.</p> <p>Grundläggande blir att beakta de faktorer som påverkar trädens vitalitet,<br /> dvs. förmåga att kunna motstå luftföroreningar och extrema vädersituationer.<br /> En sådan långsiktig kunskap är också nödvändig för att kunna<br /> bedöma samspelet i naturen mellan yttre påverkan, svavelutsläppen m. m.<br /> samt naturens toleransförmåga och anpassningsmekanismer.</p> <p>Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har utarbetat ett samlat program för<br /> forskning om luftföroreningars effekter på skog. I programmet beaktas även<br /> hotet mot jordbruksgrödorna. SLU har också vid omfördelning av egna<br /> resurser givit ämnesområdet hög prioritet.</p> <p>Mot bakgrund av att kortsiktiga insatser inte ger en tillräcklig bas för att<br /> belysa orsakssammanhangen för skogsskador finnér vi det nödvändigt att<br /> utnyttja de resurser som redan finns i form av specialister, försök och<br /> apparatur vid SLU för långsiktig skogsforskning och till denna anknuten<br /> åtgärdsforskning (kalkning och gödsling). Vi vill framhålla att den kompetens<br /> inom främst områdena växtfysiologi, växtnäringslära, markbiologi,<br /> marklära och skogsproduktion liksom också entomologi och patologi som<br /> finns vid SLU är nödvändiga element i skogsskadeforskningen. Det är därför<br /> angeläget att resurser tillförs dessa ämnesområden för att en ytterligare<br /> forskning skall komma till stånd. Endast med en sådan helhetssyn finns<br /> möjlighet att svara mot de krav som ställs på omedelbara insatser och<br /> långsiktig kompetensuppbyggnad enligt Aktionsplanen mot luftföroreningar<br /> och försurning och SLU:s långsiktiga forskningsprogram.</p> <p>I den forskningspolitiska propositionen (prop. 1983/84:107) skrivs i<br /> avsnitt 4, Samspelet mellan sektorsforskning och grundläggande forskning<br /> inom högskolan, bl. a. följande (s. 14).</p> <p>Men formerna för sektorsforskningen måste utvecklas så att vi i tillräcklig<br /> omfattning får till stånd långsiktig kunskaps- och kompetensuppbyggnad. En<br /> ytterst angelägen forskningspolitisk uppgift i dag är därför att stärka såväl<br /> den långsiktiga riktade kunskapsuppbyggnaden inom sektorerna som den<br /> grundläggande forskning som finansieras via fakultetsanslag och anslag till<br /> grundforskningsråd.</p> <p>Som framgår av SLU:s forskningsprogram är i dag 83 % av den forskning<br /> som universitetet bedriver inom luftföroreningsområdet finansierad av<br /> externa medel, i första hand från statens naturvårdsverk, SNV. En ökad<br /> finansiering av sådan grundläggande forskning vid SLU över SNV:s anslag</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1984/85:2894</p> </div> <div class="block ml_42"><p>12</p> </div> <div class="block ml_5"><p>kommer att medföra att den redan i dag alltför stora andelen externfinansiering<br /> inom detta område ytterligare ökar.</p> <p>Eftersatta forskningsområden är bl. a. försurningens effekter på människors<br /> hälsa och effekter på mark och grödor, för att nämna några. I dag<br /> kanaliseras det mesta av forskningsanslagen för försurning via naturvårdsverket.<br /> Vi anser att forskningsmedlen bör, i likhet med vad Sveriges<br /> lantbruksuniversitet föreslagit, i större utsträckning fördelas direkt till<br /> institutioner och forskningsorgan.</p> <p>Vi anser mot denna bakgrund att anslaget till försurningsforskning skall<br /> uppräknas med 10 milj. kr.</p> <p>Informationsinsatser</p> <p>Att sprida kunskap om försurningen är en av de angelägnaste insatserna<br /> för att nå framgång. Som ett led i strävandena att påverka andra länder att<br /> minska luftföroreningarna, har naturvårdsverket och en rad frivilliga organisationer<br /> genom informationsinsatser medverkat till ett ökat intresse utomlands<br /> för upplysningar om luftföroreningar och dess skadeverkningar.<br /> Utländska förfrågningar i stort antal kommer från enskilda, massmedia och<br /> organisationer. Det är exempel på unikt miljösamarbete som delvis genom<br /> okonventionella metoder effektivt har nått ut med sitt budskap.</p> <p>Den centerledda regeringen införde ett särskilt anslag för denna verksamhet.<br /> Efterfrågan har dock lett till att resurserna nu inte räcker till.<br /> Naturvårdsverket och organisationerna har ansökt om ytterligare medel.<br /> Regeringen har dock inte föreslagit någon ökning av anslaget, trots att<br /> behovet är stort. Vi föreslår mot denna bakgrund att 4 milj. kr. anslås för<br /> informationsinsatser om försurning i enlighet med vad som ovan anförts.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:42px;">1. att riksdagen beslutar att målsättning för försurningsarbetet skall<br /> vara att begränsa de försurande utsläppen till en nivå som naturen<br /> långsiktigt kan tåla utan att skadas i enlighet med de gränsvärden<br /> som fastställdes vid den internationella försurningskonferensen<br /> Miljö -82,</p> <p style="margin-left:42px;">2. att riksdagen beslutar ge regeringen i uppdrag att ta initiativ till en<br /> internationell luftvårdsfond,</p> <p style="margin-left:42px;">3. att riksdagen beslutar ge regeringen i uppdrag att ta initiativ till<br /> internationella teknik- och industrimässor om miljöförbättrande<br /> teknik,</p> <p style="margin-left:42px;">4. att riksdagen beslutar ge regeringen i uppdrag att vid svenska<br /> beskickningar förstärka bevakningen av miljöfrågorna i berörda<br /> länder,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Mot. 1984/85:2894</p> </div> <div class="block ml_41"><p>13</p> </div> <div class="block ml_8"><p style="margin-left:16px;">5. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna<br /> vad som i motionen anförts om inriktningen av energipolitiken,</p> <p style="margin-left:16px;">6. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om skärpta<br /> miljökrav för eldning av kol i enlighet med vad som förordas i<br /> motionen,</p> <p style="margin-left:16px;">7. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om uttag av<br /> svavelavgift i syfte att begränsa svavelutsläppen från de största<br /> utsläppskällorna i Sverige,</p> <p style="margin-left:16px;">8. att riksdagen beslutar att målsättningen bör vara att halvera<br /> kväveoxidutsläppen under en tioårsperiod, i enlighet med motionen,</p> <p style="margin-left:16px;">9. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad som i motionen<br /> anförts om utnyttjande av lågsvavlig olja och avsvavlingskapacitet,</p> <p style="margin-left:16px;">10. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad som anförts om<br /> förändring av förordningen om hälso- och miljöfarliga varor i<br /> enlighet med bifogat förslag för att möjliggöra typgodkännande av<br /> bilar med katalytisk rening,</p> <p style="margin-left:16px;">11. att riksdagen beslutar att blyfri bensin skall finnas tillgänglig vid<br /> alla tankställen med fler än en pump senast från den 1 juli 1986,</p> <p style="margin-left:16px;">12. att riksdagen beslutar att sänkning av bensinskatten på blyfri<br /> bensin skall införas från den 1 juli 1986, med 20 öre/liter, vilket<br /> skall finansieras med en höjning av skatten på blyhaltig bensin,</p> <p style="margin-left:16px;">13. att riksdagen beslutar att skattefrihet på inhemskt producerad<br /> etanol skall införas,</p> <p style="margin-left:16px;">14. att riksdagen beslutar att krav på katalytisk rening skall gälla för<br /> bilar fr. o. m. 1987 års bilmodeller,</p> <p style="margin-left:16px;">15. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag till<br /> stimulanser för bilar som efter kompletterande åtgärder klarar de<br /> amerikanska avgasreningskraven,</p> <p style="margin-left:16px;">16. att riksdagen beslutar att krav på rening av avgaser från tunga<br /> dieselfordon, motsvarande de s. k. USA 83-kraven, införs från<br /> 1988 års modeller,</p> <p style="margin-left:16px;">17. att riksdagen hos regeringen begär utredning om kostnader och<br /> effekter vid införande av Kalifornienkrav på tunga dieselfordon,</p> <p style="margin-left:16px;">18. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts<br /> om utvecklande av energiteknik och trafiklösningar som minskar<br /> utsläpp av bilavgaser i tätorter,</p> <p style="margin-left:16px;">19. att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om avskaffande av det s. k. 5:3-bidraget för<br /> skogsplantering,</p> <p style="margin-left:16px;">20. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om skogsskadornas<br /> inverkan på virkesmarknaden,</p> <p style="margin-left:16px;">21. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts<br /> om förbud mot försurande gödselmedel i skogsbruket,</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:2894</p> </div> <div class="block ml_41"><p>14</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:43px;">22. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts<br /> om åtgärder för att minska användningen av försurande gödselmedel<br /> i jordbruket,</p> <p style="margin-left:43px;">23. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts<br /> om behovet av kalkningsåtgärder,</p> <p style="margin-left:43px;">24. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts<br /> om inriktningen av inventeringsinsatser och forskning angående<br /> försurning,</p> <p style="margin-left:43px;">25. att riksdagen beslutar uppräkna anslaget för miljöforskning med 10<br /> milj. kr. i enlighet med motionen,</p> <p style="margin-left:43px;">26. att riksdagen beslutar anslå 4 milj. kr. för informationsinsatser,<br /> anslaget Åtgärder mot försurningen,</p> <p style="margin-left:43px;">27. att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i övrigt<br /> anförts i motionen om arbetet mot försurningen.</p> <p>Stockholm den 15 mars 1985</p> </div> <div class="block ml_4"><p>THORBJÖRN FALLDIN (c)<br /> OLOF JOHANSSON (c)<br /> ANDERS DAHLGREN (c)<br /> NILS G. ÅSLING (c)<br /> GUNILLA ANDRÉ (c)<br /> KARIN SÖDER (c)</p> <p>KARL BOO (c)</p> <p>GUNNEL JONÄNG (c)<br /> GUNNAR BJÖRK (c)</p> </div> <div class="block ml_24"><p>KJELL A. MATTSSON (c)<br /> BRITTA HAMMARBACKEN (c)</p> </div> <div class="block ml_24"><p>TAGE SUNDKVIST (c)<br /> ARNE FRANSSON (c)<br /> BERTIL FISKESJÖ (c)<br /> BERTIL JONASSON (c)<br /> EINAR LARSSON (c)</p> </div> <div class="block ml_24"><p>RUNE GUSTAVSSON (c)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>i Gävle</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:2894</p> </div> <div class="block ml_41"><p>15</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="text-align:right;">Bilaga 1</p> <p>Förslag till ändrad lydelse av 45 a-h §§ i kungörelsen om hälso- och<br /> miljöfarliga varor (SFS 1973:334)</p> <p>Med stöd av 5, 6 och 7 §§ lagen (1973:329) om hälso- och miljöfarliga<br /> varor föreskriver regeringen att 45 a-h §§ kungörelse (1973:344) om hälsooch<br /> miljöfarliga varor skall ha nedanstående lydelse.</p> <p>45 a §</p> <p>Bensin som är avsedd för motordrift kallas i denna förordning för<br /> motorbensin.</p> <p>Motorbensin skall anses blyfri om dess innehåll av blyföreningar, beräknat<br /> som bly, ej överstiger 0,01 gram per liter bensin vid 15°C.</p> <p>46 b §</p> <p>Motorbensin, som ej är blyfri eller innehåller mer än 5,0 volymprocent<br /> bensen vid 15°C får ej tillverkas, importeras eller försäljas yrkesmässigt för<br /> bruk inom landet.</p> <p>45 c §</p> <p>Till blyfri motorbensin får ej sättas fosforinnehållande ämnen. Till<br /> motorbensin får ej heller i övrigt sättas ämnen som negativt påverkar<br /> funktionen hos utsläppsbegränsande anordningar hos fordon.</p> <p>45 d §</p> <p>Distributionssystem för motorbensin samt tankställen för motorfordon<br /> skall vara så anordnade, att motorbensin som försäljs som blyfri ej innehåller<br /> mer bly än vad som anges i 45 a §, andra stycket.</p> <p>Närmare föreskrifter i dessa avseenden får meddelas av produktkontrollnämnden.<br /> Sådana föreskrifter får innehålla krav på tillstånd för yrkesmässig<br /> försäljning av motorbensin.</p> <p>45 e §</p> <p>Produktkontrollnämnden får förordna om avsteg eller för särskilt fall<br /> medge undantag från bestämmelserna i 45 b-d §§.</p> <p>Medges undantag får en sådan avgift som avses i 10 § lagen (1972:329) om<br /> hälso- och miljöfarliga varor tas ut. Avgiften tas ut enligt taxa som fastställs<br /> av produktkontrollnämnden efter samråd med riksrevisionsverket och<br /> statens pris- och kartellnämnd.</p> <p>Kan avgiftens storlek inte beräknas på ett tillförlitligt sätt i samband med<br /> att undantag medges, får preliminär avgift tas ut. Sådan avgift skall avräknas<br /> mot den avgift som slutligt fastställs.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Aot. 1984/85:289^</p> </div> <div class="block ml_42"><p>16</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Frågor om avgift prövas av produktkontrollnämnden.</p> <p>När beslut om undantag avser längre tid eller när särskilda skäl annars<br /> föreligger får betalningen av avgiften delas upp på flera terminer.</p> <p>Om avgiftsbelopp inte betalas inom föreskriven tid, får beloppet tas ut<br /> genom utmätning.</p> <p>45 f §</p> <p>Produktkontrollnämnden får meddela de ytterligare föreskrifter rörande<br /> motorbensin, vilka behövs från hälso- och miljösynpunkt.</p> <p>45 g §</p> <p>Statens naturvårdsverk får meddela föreskrifter om metoder för kontroll<br /> av motorbensin.</p> <p>45 h §</p> <p>Har motorbensin försålts i uppenbar strid mot bestämmelserna i 45 b § och<br /> det kan antas att försäljningen har medfört risk för skador på utsläppsbegränsande<br /> anordning hos fordon, får statens naturvårdsverk ålägga den för<br /> försäljningen ansvarige att utan dröjsmål och på egen bekostnad informera<br /> allmänheten om förhållandet.</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1985.</p> <p>Övergångsbestämmelser</p> <p>Utan hinder av vad som stadgas i 45 b § gäller dock följande:</p> <p>1. Motorbensin vars researchoktantal och motoroktantal uppgår till minst<br /> 98 respektive 87 får, trots att den ej är blyfri, tillverkas och importeras till och<br /> med den 31 december 1999 under förutsättning att blyhalten ej överstiger<br /> 0,15 gram per liter bensin vid 15°C.</p> <p>2. Försäljning av motorbensin som inte är blyfri får ske till och med den 30<br /> juni 1987. Därefter får försäljning tills vidare ske om det vid samma<br /> tankställe på likvärdiga eller bättre villkor samtidigt tillhandahålles blyfri<br /> motorbensin med research- och motoroktantal på minst 93 respektive 83.</p> <p>3. Överlåtelse av motorbensin som inte är blyfri får ske tills vidare vid<br /> tankställen enbart avsedda för militära fordon.</p> </div> <div class="block ml_5" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Mot. 1984/85:2894</p> </div> <div class="block ml_41"><p>17</p> </div> <div class="block ml_4"><p>4. Tillverkning, import och försäljning av motorbensin, som endast är<br /> avsedd för drift av kolvmotor i luftfartyg, får ske tills vidare om blyhalten i<br /> sådan bensin ej överstiger 0,8 gram bly per liter vid 15°C.</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Bestämmelserna medför att hänvisningen till 45 d respektive 45 g §§ i 62 §<br /> andra och tredje styckena kungörelsen om hälso- och miljöfarliga varor i<br /> stället bör avse 45 e §.</p> </div> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_33" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_39" /> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_48" /> <div class="block ml_45"><p> </p> </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_6" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_38" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> <div class="block ml_56" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>minab/gotab Stockholm 1985 82448</p> </div> </div> </div> 0 THORBJÖRN FALLDIN c 1 undertecknare 0 OLOF JOHANSSON c 2 undertecknare 0 ANDERS DAHLGREN c 3 undertecknare 0 NILS G. ÅSLING c 4 undertecknare 0 GUNILLA ANDRÉ c 5 undertecknare 0 KARIN SÖDER c 6 undertecknare 0 KARL BOO c 7 undertecknare 0 GUNNEL JONÄNG c 8 undertecknare 0 GUNNAR BJÖRK c 9 undertecknare 0 KJELL A. MATTSSON c 10 undertecknare 0 BRITTA HAMMARBACKEN c 11 undertecknare 0 TAGE SUNDKVIST c 12 undertecknare 0 ARNE FRANSSON c 13 undertecknare 0 BERTIL FISKESJÖ c 14 undertecknare 0 BERTIL JONASSON c 15 undertecknare 0 EINAR LARSSON c 16 undertecknare 0 RUNE GUSTAVSSON c 17 undertecknare G8022894 Thorbjörn Fälldin m. fl. mot_198485__2894.pdf 522049 pdf Program mot luftföroreningar och försurning (prop. 1984/85:127) https://data.riksdagen.se/fil/7813A846-369C-4AE5-960E-FB5246A8EA2E