<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3109150</hangar_id>
 <dok_id>G8022877</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>2877</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:2877 Einar Larsson m. fl.</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2877</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-03-12 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 17:28:24</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Riktlinjer för energipolitiken (prop. 1984/85:120)</titel>
 <subtitel>Einar Larsson m. fl.</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G8022877/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G8022877</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8022877</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_42"&gt;&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1984/85:2877&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Einar Larsson m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjer för energipolitiken (prop. 1984/85:120)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gamla minerallagen var otymplig, krånglig och föga ändamålsenlig ur&lt;br /&gt; 
såväl markägarnas och naturvårdens som exploatörernas synvinkel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tillsatte minerallagskommittén med uppgift att lägga fram&lt;br /&gt; 
förslag till ny särlagstiftning för energitorv. Enligt direktiven skulle kommunernas&lt;br /&gt;
och samhällets makt stärkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minerallagskommitténs förslag innebar kommunal förtursrätt till torvbrytning&lt;br /&gt;
om man kunde påvisa eget torvbehov. Koncessionssystemet föreslogs&lt;br /&gt; 
bli genomfört generellt samtidigt som förenkling uppnåddes genom att&lt;br /&gt; 
koncessionsansökan sammanslogs med den obligatoriska täkttillståndsprövningen.&lt;br /&gt;
För privata markägare innebär detta en försämring då man tidigare&lt;br /&gt; 
kunde bryta utan koncessionsprövning och även upplåta torvbrytningsrätt&lt;br /&gt; 
utan sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna hade starka erinringar mot förslaget. Bl. a. ansågs det&lt;br /&gt; 
att möjligheter till undersökningskoncession skulle kvarstå då eljest intresset&lt;br /&gt;
för att göra noggranna förundersökningar inför ansökningar om koncession&lt;br /&gt;
skulle upphöra. Vidare kritiserades framför allt den kommunala&lt;br /&gt; 
förtursrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen modifierade därefter sitt förslag så till vida att undersökningskoncession&lt;br /&gt;
med ensamrätt kunde sökas i de fall exploatören ansåg detta&lt;br /&gt; 
erforderligt. Vidare borttogs den kommunala förtursrätten till koncession. I&lt;br /&gt; 
stort sett är detta det modifierade lagförslag som nu lagts fram som&lt;br /&gt; 
proposition i energipropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då det gäller ersättningsfrågor till markägare och nyttjanderättshavare&lt;br /&gt; 
följer lagförslaget i stort nu gällande bestämmelser, som grundar sig på&lt;br /&gt; 
expropriationslagen och där markägaren icke erhåller någon fastlagd ersättning&lt;br /&gt;
för värdet av energitorven. Vi vill erinra om den starka opinion som&lt;br /&gt; 
framkom bland markägarna mot att värdet av bränntorv utan ersättning&lt;br /&gt; 
fråntogs markägarna i 1974 års lagstiftning. Då lagen upplevts som konfiskatorisk&lt;br /&gt;
har detta lett till motstånd mot torvexploatering som hämmar en&lt;br /&gt; 
önskvärd utveckling. Många torvbrytningsföretag har också uppmärksammat&lt;br /&gt;
detta och i frivilliga civilrättsliga avtal erbjudit markägarna en viss&lt;br /&gt; 
ersättning för bränntorvsvärdet utöver övriga intrångsersättningar och&lt;br /&gt; 
ersättningar för s. k. annan skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningarna för bruten energitorv uppgår i regel till mellan 5 000 och&lt;br /&gt; 
10 000 kr./ha effektiv täktyta. Detta motsvarar ca 10 gånger taxeringsvärdet&lt;br /&gt; 
för skoglösa myrar och motsvarar i stort sett värdet av produktiv skogsmark&lt;br /&gt; 
på fastmark jämte växande skog vid inköp och försäljning av skogsfastighe&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2877&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;ter. Man kan här fråga sig vilka ersättningar som skulle komma att utgå om&lt;br /&gt; 
koncessionssystemet avskaffades. En viss vägledning kan man få av förhållandena&lt;br /&gt;
i Finland där koncessionssystem saknas och frivilliga uppgörelser&lt;br /&gt; 
träffas med markägarna. Normalt torde där vara att ersättning för intrång&lt;br /&gt; 
och annan skada utgår med lägre belopp än i Sverige men att ersättningen för&lt;br /&gt; 
bruten energitorv i stället är högre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Markägarnas ofta avoga inställning till torvtäkt bottnar emellertid icke&lt;br /&gt; 
enbart i att bränntorvsvärdet fråntagits dem. Det är också så att expropriationslagens&lt;br /&gt;
bestämmelser ger otillfredsställande ersättningar. Många markägare&lt;br /&gt;
har gjort betydande investeringar i form av dikningar, skogsplanteringar&lt;br /&gt;
osv. på myrmarker och har på så sätt åstadkommit produktiva ungskogar&lt;br /&gt; 
som i nära framtid kan börja ge gagnvirke. Expropriationslagens ersättningsregler&lt;br /&gt;
är dock sådana att ersättningsbeloppen många gånger kommer att&lt;br /&gt; 
ligga betydligt under kostnader för gjorda investeringar vilket naturligt nog&lt;br /&gt; 
upprör berörda markägare. Det vore här rimligt att som ersättningsgrund ha&lt;br /&gt; 
det högsta värdet av antingen gjorda investeringar jämte ränta eller&lt;br /&gt; 
förväntningsvärde av anlagt skogsbestånd. Vi anser att ersättningsreglerna&lt;br /&gt; 
bör kompletteras i denna riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur såväl naturvårdssynpunkt som för markägaren är det viktigt att marken&lt;br /&gt; 
återställs på ett acceptabelt sätt i enlighet med täktplanens föranstaltade&lt;br /&gt; 
efterbehandlingsåtgärder. Om en exploatör kommer på obestånd och ställda&lt;br /&gt; 
ekonomiska säkerheter inte räcker är det inte rimligt att som i dag&lt;br /&gt; 
markägaren skall stå ansvarig för dylika brister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall att torvbrytningen leder till att fastigheter kraftigt reduceras till sin&lt;br /&gt; 
storlek och bärkraft anser vi att lagförslagets regler om inlösensskyldighet&lt;br /&gt; 
från exploatörens sida icke är tillfredsställande. Vid koncessionsprövningen&lt;br /&gt; 
bör pågående markanvändning beaktas och tillstånd normalt icke ges där&lt;br /&gt; 
torvbrytning i hög grad skadar fastigheternas pågående markanvändning.&lt;br /&gt; 
Om ändock torvtäkt beviljas bör exploatören eventuellt med samhällets stöd&lt;br /&gt; 
vara skyldig att överlämna kompensationsmark så att fastigheternas fortbestånd&lt;br /&gt;
kan möjliggöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Markägarna har enligt lagförslaget rätt till sin växttorv. Vi anser dock att&lt;br /&gt; 
reglerna är helt otillfredsställande med den skyldighet för exploatören att&lt;br /&gt; 
bryta och upplägga torven på lämpligt sätt och de inlösensregler som föreslås&lt;br /&gt; 
för markägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då markägaren äger den torv som icke avses att användas för energiändamål&lt;br /&gt;
anser vi att markägaren bör få tillgodoräkna sig eventuell vinst av&lt;br /&gt; 
brytningen av exempelvis odlingstorv. Lagförslaget bör därför ändras så att&lt;br /&gt; 
markägarens inlösningsskyldighet avser det lägsta värdet av exploatörens&lt;br /&gt; 
nedlagda kostnader, som definieras som hans merkostnader för brytning av&lt;br /&gt; 
odlingstorv och torvens marknadsvärde. Markägaren borde också beredas&lt;br /&gt; 
tillfälle att påverka exploatörens brytningsmetoder så att en kommersiellt&lt;br /&gt; 
säljbar produkt framställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minerallagen har med rätta kritiserats för att vara alltför administrativt&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2877&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;krånglig och kräva dyrbara undersökningar och utredningar.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;Vid bedömning av denna fråga bör ihågkommas att täkttillstånd enligt&lt;br /&gt; 
naturvårdslagen alltid torde komma att krävas. Att göra en täktplan för&lt;br /&gt; 
större täkter är betydligt mer arbetskrävande än koncessionsansökningar,&lt;br /&gt; 
varför sammanslagning av koncessionsansökan och täktplan innebär administrativ&lt;br /&gt;
förenkling.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;Täkttillståndet prövar dock enbart inverkan på naturmiljön medan&lt;br /&gt; 
koncessionssystemet medger en vidare prövningsgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;Flera länsstyrelser tillämpar i dag dock bestämmelserna så att endast ringa&lt;br /&gt; 
krav på täktplaner ställs då det gäller mindre täkter med ringa naturpåverkan.&lt;br /&gt;
För sådana brytningar ökar det administrativa krånglet genom det&lt;br /&gt; 
föreslagna obligatoriska koncessionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;Vi delar naturvårdsverkets uppfattning att täktansökan bör prövas enligt&lt;br /&gt; 
naturvårdslagen. Först om särskilda skäl därtill finns skall koncessionsansökan&lt;br /&gt;
krävas.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;Vi anser också att kravet på koncession begränsas till att gälla täkter med&lt;br /&gt; 
en bearbetningsbar yta överstigande 25 ha. I princip innebär detta att&lt;br /&gt; 
småskalig torvbrytning alltid kommer att undantas från koncessionstvånget.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;1. att riksdagen beslutar att intrångsersättningar och ersättningar för&lt;br /&gt; 
annan skada skall utgå i enlighet med vad som anförts i motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;2. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts&lt;br /&gt; 
om regler för växttorvsbrytning,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;3. att riksdagen hos regeringen begär att lagförslaget kompletteras&lt;br /&gt; 
med regler som vid koncession ger markägaren viss ersättning för&lt;br /&gt; 
energitorvvärdet i enlighet med motionen,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;4. att riksdagen beslutar att lagförslagets bestämmelser om kronoandel&lt;br /&gt;
i § 12 utgår,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;5. att riksdagen beslutar att prövning av mindre täkter görs i enlighet&lt;br /&gt; 
med vad som i motionen anförts,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:46px;"&gt;6. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen i övrigt&lt;br /&gt; 
anförts om torvbrytning.&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;Stockholm den 12 mars 1985&lt;br /&gt; 
EINAR LARSSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:4px;"&gt;LENNART BRUNANDER (c) KERSTIN ANDERSSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;minab/gotab Stockholm 1985 82441&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>EINAR LARSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>LENNART BRUNANDER</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>KERSTIN ANDERSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G8022877</dok_id>
<subtitel>Einar Larsson m. fl.</subtitel>
<filnamn>mot_198485__2877.pdf</filnamn>
<filstorlek>115532</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Riktlinjer för energipolitiken (prop. 1984/85:120)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/352E7AE9-6488-4582-9F78-1821F8643994</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>