<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>3100917</hangar_id>
 <dok_id>G8022871</dok_id>
 <rm>1984/85</rm>
 <beteckning>2871</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp></subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1984/85:2871 Marianne Karlsson</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>2871</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1985-03-12 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2014-11-04 10:03:50</systemdatum>
 <publicerad>2014-11-04 00:00:00</publicerad>
 <titel>Riktlinjer för energipolitiken (prop. 1984/85:120)</titel>
 <subtitel>Marianne Karlsson</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skanning</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/G8022871/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/G8022871</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/G8022871</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="dok" &gt;&lt;style&gt;
div.dok p,span {
	font-size:12px;
	font-family:verdana;
	white-space:nowrap;
}

div.sida {
	border-bottom: 1px solid #ddd;
	width:550px;
}


div.block {
	margin:2px;
	display:block;
}

div.brask {
	padding:5px 5px;
	background:#eee;
	border: 1px solid #999;
	width:540px;
}

.skannad, td {
	border: 1px solid #ccc;
	padding:2px;
	border-collapse: collapse;
	white-space: nowrap;
	text-align:center;
	font-size:90%;
}

.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}

&lt;/style&gt;&lt;div class="brask"&gt;
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
&lt;/div&gt; 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;Motion&lt;br /&gt; 
1984/85:2871&lt;br /&gt; 
Marianne Karlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjer för energipolitiken (prop. 1984/85:120)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I riktlinjerna för den svenska energipolitiken anges att energisystemen&lt;br /&gt; 
skall vara grundade på varaktiga, förnybara och inhemska energikällor.&lt;br /&gt; 
Detta utgör en mycket klart uttalad prioritering. Betydligt vagare har man&lt;br /&gt; 
uttryckt energianvändning och ökad energihushållning genom att bara ange&lt;br /&gt; 
att det skall främjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ofrånkomligt att en energipolitisk satsning innehåller många&lt;br /&gt; 
motstridiga intressen sorn också kan utlösa konflikter, vilka måste vägas&lt;br /&gt; 
samman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika oljeproducenter har exempelvis underbjudit varandra i kampen om&lt;br /&gt; 
marknadsandelar. Andra energislag än olja har samtidigt subventionerats för&lt;br /&gt; 
att locka till ökad konsumtion. Detta har i sin tur medfört att ytterligare&lt;br /&gt; 
intressenter vill införa förbud mot användande av el eller alternativa&lt;br /&gt; 
uppvärmningssystem inom områden där man politiskt bestämt att ett visst&lt;br /&gt; 
värmesystem skall användas. Det kan exempelvis vara fjärrvärme, spillvärme&lt;br /&gt;
eller gasvärme för att nämna några.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad det rör sig om är att kommunerna som huvudmän för den lokala&lt;br /&gt; 
energiförsörjningen inte vill äventyra lönsamheten i de kommunala energiproduktionssatsningarna.&lt;br /&gt;
I raka ordalag: man har satt den fria konkurrensen&lt;br /&gt; 
om energiförsörjningen ur spel i hopp om att öka lönsamheten i de&lt;br /&gt; 
energiinvesteringar som man politiskt har fattat beslut om. Denna möjlighet&lt;br /&gt; 
har vanligen inte företag i fri konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns hos de olika energiproducenterna ett klart intresse av att bli så&lt;br /&gt; 
marknadstäckande som möjligt och även att få ut så höga energipriser som&lt;br /&gt; 
marknaden tål samtidigt som man gärna ser att konsumenterna förbrukar&lt;br /&gt; 
mer energi. För dem är hushållning ett hot mot bättre lönsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ökade intäkterna från energibeskattningen har också motiverat&lt;br /&gt; 
samhället att hålla energikonsumtionen på en hög nivå. Dessa ger samhället&lt;br /&gt; 
ökade intäkter för att genomföra nya politiska mål. Vem vill egentligen att vi&lt;br /&gt; 
sparar energi även om detta är nationalekonomiskt försvarbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På senare tid har de omfattande energisparbidrag och lånemöjligheter som&lt;br /&gt; 
stått till konsumenternas förfogande successivt avvecklats. Motivet har inte&lt;br /&gt; 
varit att detta skulle leda till en försämrad energihushållning utan det var att&lt;br /&gt; 
bidragen ofta snedvred konkurrensen och valet av de effektivaste energisparåtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att reglera investeringarna för energisparandet genom lån och bidrag i&lt;br /&gt; 
kombination med andra ofta motstridiga intressen gav en mycket splittrad&lt;br /&gt; 
bild, vilket ledde in energipolitiken på villospår och i mindre effektiva banor.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_44"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:18px;"&gt;2871-2875&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;1 Riksdagen 1984185. 3 sami. Nr2871-2875&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:9px;"&gt;Met. 1984/85:2871 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svårigheten till ett rationellt handlande har t. o. m. lockat oss politiker till&lt;br /&gt; 
att söka delegera energipolitiska beslut och utvärdera effekten av dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempelvis gavs Vattenfall uppdraget att utvärdera och stödja viss&lt;br /&gt; 
forskning och utveckling inom alternativ energiteknik. Bl. a. ledde detta till&lt;br /&gt; 
att värmepumpar vilka i energikrisens inledningsskede mer eller mindre&lt;br /&gt; 
avfärdades som ointressanta och olönsamma omvärderades för att senare&lt;br /&gt; 
prioriteras som ett lönande uppvärmningsalternativ för bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsstyrelsen beviljade efter denna omvärdering stora bidrag och lån&lt;br /&gt; 
till de fastighetsägare sorn installerade värmepump som värmekälla. Räntan&lt;br /&gt; 
på lånen var ”symbolisk” och lånetiden sträckte sig uppåt 30 år trots&lt;br /&gt; 
medvetenheten om att den tekniska livslängden för utrustningen endast&lt;br /&gt; 
varade 7-12 år utan omfattande reparationer eller förnyelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag finns tusentals missnöjda husägare som i den bistra vinterkylan&lt;br /&gt; 
kunnat konstatera att utlovade energisparkalkyler inte infriats. Enbart under&lt;br /&gt; 
1984 räknar man med att ca 29 000 värmepumpar har installerats - de flesta&lt;br /&gt; 
utan att någonsin kunna bli lönsamma för husägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motivet för denna värmepumpsdrive är att Vattenfall genom den intensiva&lt;br /&gt; 
kampanjen för värmepumpar fick avsättning för en stor del av sitt elöverskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För WS-branschen innebar satsningen på värmepumpar att man kunde&lt;br /&gt; 
ersätta den minskade sysselsättningen inom nyproduktionen med nya&lt;br /&gt; 
arbetsuppgifter samtidigt som vi politiker intalade oss att vi aktivt bidrog till&lt;br /&gt; 
att förbättra landets handelsbalans genom minskad oljeimport. Vad man inte&lt;br /&gt; 
uppmärksammat är att värmepumparna också medförde en omfattande&lt;br /&gt; 
import av teknisk utrustning, vilket överskred de kostnader man annars&lt;br /&gt; 
skulle ha fått om olja importerats, sett ur det korta tidsperspektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett betydande stöd för den i sig lyckade satsningen på värmepumpar&lt;br /&gt; 
erhölls från energisparrådgivarna ute i kommunerna. Dessa rekommenderade&lt;br /&gt;
husägarna att installera värmepump, och säljarna fick på så sätt gratis&lt;br /&gt; 
hjälp med att sälja sina produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid småskaliga projekt har det visat sig att energisparrådgivarna utgör ett&lt;br /&gt; 
viktigt led i företagens marknadsföring då kostnaderna med att sälja annars&lt;br /&gt; 
tenderar att bli för höga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från Vattenfalls sida har man kunnat konstatera ett mycket sparsamt&lt;br /&gt; 
intresse att stödja andra former till alternativ energi än de som leder till ökad&lt;br /&gt; 
efterfrågan på el. Inga framgångar har heller uppnåtts i energisparande. De&lt;br /&gt; 
flesta inser nog också varför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I energikrisens inledningsskede gjordes mycket stora satsningar på att&lt;br /&gt; 
förbättra husens isolering och täthet. Man rekommenderade t. o. m. husägarna&lt;br /&gt;
att minska ventilationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta har nu lett till att hus drabbats av kvarvarande fukt och växande&lt;br /&gt; 
mögelproblem. För många husägare utgör detta i dag ett gissel och de hotas&lt;br /&gt; 
av ekonomisk ruin. Andra kämpar med svåra sjukdomar och allergier. Fuktoch&lt;br /&gt;
mögelproblemen har utlöst att många tvingats lämna sina hem. Barnen&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2871&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_40"&gt;&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;mobbas i skolorna för att de luktar mögel och familjer har skilt sig när&lt;br /&gt; 
problemen blivit för stora.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga riksdagspartier har uppmärksammat dessa problem som måste få&lt;br /&gt; 
en snar lösning. Från allmänhetens sida kräver man att hus skall inlösas andra&lt;br /&gt;
vill få lån till åtgärder i husen. Detta skulle kosta samhället&lt;br /&gt; 
miljardbelopp och låsa viktiga samhällsresurser, varför det är viktigt att finna&lt;br /&gt; 
lösningar där husägarna själva kan fås att vidta nödvändiga åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet är att de uppnådda energibesparingarna inte går förlorade. Därför&lt;br /&gt; 
förordar i dag initierade tekniker att husen förses med ventilationssystem&lt;br /&gt; 
som ger en förbättrad ventilation och förmår torka upp husen så att mögel&lt;br /&gt; 
och rötskador förhindras. Dessutom bör husen förses med värmeåtervinning&lt;br /&gt; 
så att ventialtionsvärme kan återvinnas och tillföras husets friskluft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att husägarna själva vidtar dessa åtgärder som är&lt;br /&gt; 
samhällsekonomiskt lönsamma men som först på senare tid genom den&lt;br /&gt; 
tekniska utvecklingen börjat bli ekonomiskt försvarbara för husägaren att&lt;br /&gt; 
vidta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om landets ca 1,6 miljoner småhus förses med effektiv värmeåtervinning&lt;br /&gt; 
beräknas den årliga energibesparingen få ett värde av ca 3-5 miljarder i&lt;br /&gt; 
dagsvärde. Ännu större värden sparas genom att byggskador förebyggs eller&lt;br /&gt; 
åtgärdas, och landets sjukhussalar kan tömmas på patienter som ådragit sig&lt;br /&gt; 
svåra sjukdomar på grund av dålig luftmiljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag finns ventilationstekniska produkter utvecklade så att man kan&lt;br /&gt; 
åtgärda undermåligt ventilerade hus. Men samhällets rådgivning måste&lt;br /&gt; 
förstärkas då det inom landet saknas en installationskår som har kunskap i att&lt;br /&gt; 
projektera och installera ventilationsanläggningar i befintliga hus. I dag&lt;br /&gt; 
tvingas husägaren vända sig till särskilda projektorer som dimensionerar och&lt;br /&gt; 
ritar in ventilationsanläggningar. Kostnaderna för detta varierar mycket&lt;br /&gt; 
starkt och det förekommer att projekteringen nästan blir lika kostsam som&lt;br /&gt; 
hela installationsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För VVS-installatörer är det i dag ingen svårighet med att installera&lt;br /&gt; 
vattenburna värmesystem, el, fastbränsle eller oljepannor med åtföljande&lt;br /&gt; 
dimensionering av radiatorer. WS-installatören klarar också att installera&lt;br /&gt; 
värmepumpar och annan komplicerad utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men inom ventilationsområdet där Sverige är ”världsledande” saknas&lt;br /&gt; 
fortfarande en kunnig installatörskår som klarar av att utföra en enklare&lt;br /&gt; 
ventilationsinstallation med tillhörande dimensionering och intrimning. Här&lt;br /&gt; 
finns ett förbisett utbildningsbehov där AMS bör få till uppgift att intensifiera&lt;br /&gt; 
utbildningen av ventilationstekniker. Så länge som detta utbildningsbehov&lt;br /&gt; 
inte är tillgodosett kommer problemen kring de fukt- och mögelskadade&lt;br /&gt; 
husen att bestå, samtidigt som miljarder går förlorade i energi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effektiv energianvändning och energihushållning får inte bli något som&lt;br /&gt; 
man talar om samtidigt som man söker öka energikonsumtionen för att&lt;br /&gt; 
tillmötesgå energiproducenternas behov att få sälja mer energi.&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;1 * Riksdagen 1984185.3 sami. Nr2871-2875&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2871&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_43"&gt;&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_5"&gt;&lt;p&gt;Regeringens proposition har med andra ord inte beaktat att det föreligger&lt;br /&gt; 
ett omfattande behov av att prioritera energisparande. Positiva uttalanden&lt;br /&gt; 
förekommer, men riktlinjer saknas. BFR har i rapporten Energi 85 föreslagit&lt;br /&gt; 
en heltäckande energihushållningsplan som omfattar såväl traditionella&lt;br /&gt; 
energisparåtgärder som introduktion av nya tekniska system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad man inte uppmärksammat är att de tekniska system redan finns som är&lt;br /&gt; 
så prisbilliga att de är ekonomiskt tillgängliga och lönsamma för husägarna&lt;br /&gt; 
att installera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är således fullt möjligt att öka sysselsättningen genom att se över hela&lt;br /&gt; 
bebyggelsen med målet att hushålla med energi, om de teoretiska beräkningsmetoder&lt;br /&gt;
som i dag används för att projektera och dimensionera&lt;br /&gt; 
ventilationsanläggningar förenklas och lärs ut till installatörerna själva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energipropositionen har inte beaktat att dess genomförande kräver&lt;br /&gt; 
förenklingar och massproducerade lösningar till konkurrenskraftiga priser.&lt;br /&gt; 
För detta krävs en yrkeskunnig installatörskår som kan sätta samman&lt;br /&gt; 
ventilationsanläggningar i de enskilda husen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen i ventilationsbranschen hotas av krav på att energisparrådgivarna&lt;br /&gt;
ute i kommunerna i ökad utsträckning skall finansiera sin verksamhet&lt;br /&gt; 
genom avgifter. Detta fördyrar i så fall mindre ventilationsanläggningar så&lt;br /&gt; 
mycket att de blir olönsamma för husägarna att genomföra. Energisparrådgivarna&lt;br /&gt;
tvingas då liksom ventilationsbranschens egna projektorer och rådgivare&lt;br /&gt;
att koncentrera sin verksamhet till större projekt vars lönsamhet bär&lt;br /&gt; 
dessa kostnader. När det gäller små hus är det därför nödvändigt att utveckla&lt;br /&gt; 
förenklade lösningar som kan utföras av ortens installatörer eller av&lt;br /&gt; 
husägarna själva. För detta krävs en satsning på de effektivaste ventilationsoch&lt;br /&gt;
värmeåtervinningssystemen på marknaden från samhällets sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av det energisparande som uppnåtts i det befintliga bostadsbeståndet&lt;br /&gt;
har kunnat genomföras till följd av minskad ventilation. Detta har&lt;br /&gt; 
resulterat i omfattande fukt- och mögelproblem med åtföljande byggskador&lt;br /&gt; 
samt försämrad boendemiljö. En stor del av det uppnådda energisparresultatet&lt;br /&gt;
kommer att gå förlorat om ventilationen åter ökas i dessa hus för att&lt;br /&gt; 
avhjälpa bristerna. Detta motiverar nu en kraftfull satsning på ökad&lt;br /&gt; 
komfortventilation i kombination med effektiv återvinning av frånluftens&lt;br /&gt; 
värmeinnehåll. På detta teknikområde är svensk industri i dag världsledande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som anförts hemställs&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;1. att riksdagen beslutar att riktlinjerna för den framtida energipolitiken&lt;br /&gt;
skall innebära en prioritering av effektiv energianvändning och&lt;br /&gt; 
ökat energisparande framför energiproduktion för bostads- och&lt;br /&gt; 
lokaluppvärmning,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:42px;"&gt;2. att riksdagen beslutar att särskild hänsyn skall tas till olika&lt;br /&gt; 
energisparåtgärders effekter på bostadsmiljön, sysselsättningen&lt;br /&gt; 
och den industriella utvecklingen samt investeringarnas konkurrenskraft,&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="sida"&gt; 
&lt;div class="block ml_3"&gt;&lt;p&gt;Mot. 1984/85:2871&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_41"&gt;&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p style="margin-left:41px;"&gt;3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att fortbildningen&lt;br /&gt; 
av ventilationsinstallatörer intensifieras i AMS regi, så att dessa&lt;br /&gt; 
erhåller kompetens att klara projektering, installation, injustering&lt;br /&gt; 
samt underhåll av standardiserade system för ventilation med&lt;br /&gt; 
energiåtervinning,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:41px;"&gt;4. att riksdagen beslutar att en ökad allmän satsning sker på att&lt;br /&gt; 
informera allmänheten om betydelsen av god luftmiljö samt god&lt;br /&gt; 
energiekonomi,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:41px;"&gt;5. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att Swebex&lt;br /&gt; 
(Svensk bygg- och energiexport) får till uppdrag att intensifiera&lt;br /&gt; 
utveckling och export av de effektivaste systemen för återvinning&lt;br /&gt; 
av ventilationsvärme,&lt;/p&gt;
&lt;p style="margin-left:41px;"&gt;6. att riksdagen beslutar att som sin mening uttala att kostnaderna för&lt;br /&gt; 
energikonsumtionen och investeringar i energiproduktionsanläggningar&lt;br /&gt;
samt besparingar genom investeringar i energisparanläggningar&lt;br /&gt;
företrädesvis ges full genomslagskraft i konsumtionsledets&lt;br /&gt; 
energikostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 12 mars 1985&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
 
&lt;div class="block ml_4"&gt;&lt;p&gt;MARIANNE KARLSSON (c)&lt;/p&gt;
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt; 
&lt;/div&gt;</html>
</dokument>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0</intressent_id>
<namn>MARIANNE KARLSSON</namn>
<partibet>c</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>G8022871</dok_id>
<subtitel>Marianne Karlsson</subtitel>
<filnamn>mot_198485__2871.pdf</filnamn>
<filstorlek>135946</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>Riktlinjer för energipolitiken (prop. 1984/85:120)</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/7B42D21D-5E40-49EF-AF83-EDD6AD797EC8</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>